Handlingsplan för drogförebyggande arbete 2010-2011 med fakta ...

norrkoping.se

Handlingsplan för drogförebyggande arbete 2010-2011 med fakta ...

Handlingsplan för

drogförebyggande

2010-2011

Fakta från livsstilsundersökningen


Livsstilsundersökning

och handlingsplan

Drogmissbruket är en av de vanligaste

orsakerna bakom utslagning, sjukdom och

våld.

I den här foldern finns en kort sammanfattning

av den livsstilsundersökning som

genomförs varje år i Norrköpings skolor

och en del av det drogpreventiva arbetet

beskrivs.

Därefter följer handlingsplan för det drogpreventiva

arbetet med insatser inom olika

verksamheter under 2010 samt första

halvåret av 2011.

H-planen utgår från nationella och lokala

mål för arbetet och målgruppen är främst

barn och unga till och med 25 år.

Olika studier visar att cirka 10 procent av

befolkningen det vill säga nästan 13 000

personer i Norrköping riskerar att utveckla

ett alkoholberoende.

Med långvarigt missbruk…

Det uppskattas att 400 000 barn i Sverige

växer upp i hem där det förekommer

någon form av missbruk.

Livsstilsundersökningen visar att cirka 15

procent av gymnasieeleverna i Norrköping

har provat narkotika.

Innehåll

Livsstils undersökningen 2009/2010..............3

Rökning och snusning.......................................3

Alkohol.............................................................3

Narkotika..........................................................4

Andra fakta ......................................................4

Handlingsplan för drogpreventivt arbete i

Norrköpings kommun 2010/11......................5

Mål och inriktning.............................................5

Utgångspunkter i forskningen:

Risk- och skyddsfaktorer ...................................5

Insatser i grundskolan........................................5

Insatser i gymnasieskolan...................................6

Föräldrastödsarbete...........................................7

Samarbete med restauranger.............................7

Föreningslivet....................................................7

Övrigt................................................................7


Livsstils ­

undersökningen

2009/2010

Norrköpings kommun har genomfört en drogvaneundersökning

i åk 8 sedan 1999. Sedan ett par år har den bytt namn

till Livsstilsundersökning då den har breddats och även tar

upp frågor om till exempel mobbning, stress och datavanor.

Läsåret 09/10 besvarades den av 1 111 elever i årskurs 8. En

undersökning gjordes också i gymnasiets år 2, men fick så låg

svarsfrekvens att den inte redovisas detta år.

Rökning och snusning

Team

Team är en generell preventionsmetod som ursprungligen

kommer från några hockeyklubbar i Sverige. Det går ut på

att man under en begränsad tid säger nej till osmarta val,

till exempel att röka och snusa, genom att göra en överenskommelse

tillsammans med skola och föräldrar som gäller

ett läsår. I gengäld får man rabatter i vissa butiker och på

vissa arrangemang, deltar i utlottningar med mera.

I Norrköping jobbar 10 skolor med Team Smart i samverkan

med fritidsverksamhet och övriga i närområdet.

1 500–2 000 elever har skrivit överenskommelser varje

läsår sedan starten. Rökningen har halverats sedan Team

Smart infördes och även snusandet har minskat kraftigt.

Ovan visas hur andelen elever som använder tobak i åk 8

förändrats i Norrköpings skolor.

Källa: Drogvane/livsstilsundersökningar 1998-2009

25

20

15

10

5

0

25

20

15

10

5

0

Röker du

Andel (%)

30

Snusar du

Andel (%)

30

1998

1999

2000

2001

2002

02/03

03/04

Andel elever i årskurs 8 som

svarat Ja eller Ibland

04/05

05/06

06/07

07/08

08|09

*09/10

Andel elever i årskurs 8 som

svarat Ja eller Ibland

1998

1999

2000

2001

2002

02/03

03/04

04/05

05/06

06/07

07/08

08|09

Flickor

Pojkar

År

Flickor

Pojkar

År

*09/10


Alkohol

Livsstilsundersökningen läsåret 2009/10 i årskurs 8 visade

att drygt 18 procent av eleverna druckit alkohol flera

gånger det senaste kvartalet och att ungefär 21 procent

varit berusade någon eller flera gånger. Siffrorna kan tyckas

höga men har minskat de senaste åren.

ÖPP- om unga och alkohol

Flera forskare har visat att föräldrars inställning till ungdomar

och alkohol är mycket betydelsefull för hur de ungas

konsumtionsmönster formas. En restriktiv hållning till

tonåringens drickande från föräldrarna innebär att den unge

dricker mindre. Vid Örebro Universitet har man arbetat

fram en metod, kallad ”Örebro Preventionsprogram”, där

man med enkla medel informerar föräldrar om ungdomsdrickande,

föräldrarnas attityder och uppmuntrar till

diskussioner om gemensamt förhållningssätt. Metoden har

använts sedan höstterminen 2005 på de flesta grundskolor

7-9 i kommunen. Nedan visas hur ungas berusningsdrickande

(övre grafen) och föräldrars benägenhet att köpa ut

(nedre grafen) förändrats de senaste åren på ett positivt sätt.

Under 2010 pågår en nationell kampanj på initiativ av Folkhälsoinstitutet-

Tänk Om – vars budskap är detsamma som

Skolan förebygger

I Norrköpings skolor arbetar man strukturerat

med värdegrunden enligt rekommendationer

från bland annat Folkhälsoinstitutet för det

förebyggande arbetet. Det innebär till exempel

att många skolor har livskunskap på schemat.

Forskning på området visar att måluppfyllelse,

trivsel och gemenskap ökar genom detta arbete.

Dessutom minskar mobbning och individen får

hjälp att stå emot grupptryck.

Narkotika

De allra flesta ungdomar provar aldrig narkotika. Sverige

ligger lägre än de flesta länder i Europa vad gäller exempelvis

cannabisrökning. Självklart måste vi fortsätta att sträva

mot målet att ingen ska använda narkotika med tanke på

de konsekvenser som det kan få. I Norrköping har drygt 5

procent av elever i årskurs 8 (läsåret 09/10) och 16 procent

av elever i gymnasiets år 2 (läsåret 08/09) provat någon

form av narkotika.

Andel (%)

45

40

Andel elever i årskurs 8 som varit

berusade samt andel vars föräldrar

köpt ut alkohol till dem

Andra fakta från

Livsstilsundersökning 2009/2010

}} De allra flesta elever trivs bra eller mycket bra i skolan.

35

30

25

}} Många elever känner sig stressade varje dag eller flera

dagar i veckan, dubbelt så många flickor som pojkar

20

15

10

5

0

1999

Varit

berusade

2000

2001

2002

Flickor

Pojkar

02/03

03/04

04/05

05/06

Föräldrar

köpt ut

06/07

07/08

08|09

*09/10

Flickor

Pojkar

År

}} 21 procent av eleverna uppger att någon i deras närhet

missbrukar alkohol eller narkotika

}} Drygt 8 procent av eleverna uppger att de skolkar ganska

ofta eller ofta.

}} 16 procent av eleverna uppger att de blivit mobbade på

något sätt under läsåret.

}} Nästan var femte pojke och var tionde flicka i år 8

tillbringar mer än fem timmar per dag på fritiden vid

datorn. Pojkar spelar mest dataspel, medan flickor mest

besöker chatsidor, communities och liknande.


Handlingsplan

för drogpreventivt arbete i Norrköpings kommun 2010/11

Mål och inriktning

Nationella mål för folkhälsopolitiken, alkoholpolitiken och

narkotikapolitiken poängterar vikten av ett förebyggande

och hälsofrämjande arbete. Tobaks- och alkoholanvändande

ska minska liksom alkoholskadorna och allt användande av

narkotika och dopning ska motverkas.

I Norrköpings kommuns program för Välfärd och hållbar

utveckling; målområde hälsa och livsstil anges bland annat

att debutåldern för alkoholkonsumtionen ska höjas och alkoholskadorna

minska, det råder en nolltolerans mot narkotika

och dopning. I kommunens socialpolitiska program står

också att alla former av missbruk och beroenden ska minska

och att skadeverkningar av missbruk ska minska.

Det drogförebyggande arbetet ska bedrivas i bred samverkan

inom bland annat kommunen, landstinget, föreningslivet,

polisen samt föräldragrupper. Ett helhetsperspektiv gällande

trygghetsskapande, hälsofrämjande och drogförebyggande

arbete ska råda. Skyddsfaktorer kring barn och unga ska

stärkas och riskfaktorer minska. Man arbetar bland annat med

utveckling av metoder och spridande av information.

En samordnare för det drogförebyggande arbetet har funnits

i Norrköpings kommun har sedan 2003 som stöd för det

lokala arbetet.

En helhetssyn gällande trygghetsskapande, hälsofrämjande

och drogförebyggande arbete ska gälla 2010/11. Kopplingen

till arbetet mot skolk och mobbning är tydlig, liksom till

trygghetsarbetet i kommunen. Vi arbetar för att öka antalet

skyddsfaktorer (friskfaktorer) och minska antalet riskfaktorer

runt barn och unga.

Utgångspunkter i forskningen: Risk- och skyddsfaktorer

Att identifiera riskfaktorer för normbrytande beteende (kriminalitet,

drogmissbruk) och psykisk ohälsa har visats sig vara

mycket viktigt för prevention, att veta var, när och hur insatser

ska sättas in. Detsamma gäller de skyddsfaktorer som kan

minska risken för normbrytande beteende och psykisk ohälsa.

Risk- och skyddsfaktorer finns på olikas nivåer - hos individen,

i familjen, i skolan, i närmiljön, hos kamrater och

i samhället. Det drogpreventiva arbete som utförs idag i

kommunen - främst i skolorna - bygger på forskning och

beprövad erfarenhet om risk – och skyddsfaktorer.

Insatser i grundskolan

}} Riktlinjer vid misstanke om missbruk används i skolor

och på fritidsgårdar . Riktlinjerna ingår sedan våren 2010

som en del i den överenskommelse som slutits mellan

Norrköpings kommun och polismyndigheten om att

minska ungdomskriminaliteten.

}} Utveckling och fortsatt spridning av följande metoder

inom ramen för Folkhälsoinstitutets skoluppdrag –

”Skolan förebygger 2”;

•z Livskunskap – kommunens skolor arbetar med SET

eller StegVis- rekommenderade livskunskapsprogram.

•z ÖPP (Örebro PreventionsProgram till föräldrar om

unga och alkohol)- en utbildning till föräldramötespresentatör

och ett erfarenhetsutbyte hålls under året.

•z KOMET (kommunikationsprogram för lärare)- fortsatt

spridning av metoden

•z Ledarskap och förhållningsätt i klassrummet – utbildning

anordnas och erbjuds skolor.

•z MI(motiverande samtal) – kuratorer och skolsköter-

skor är utbildade och använder metoden.En målsättning

är att även annan skolpersonal ska informeras

om metoden.

}} Fortsatt fokus på genusperspektiv i preventionsarbetet,

till exempel genom att lyfta fram och fördjupa detta i

livskunskapsarbetet och inom ”Ledarskap och förhållningssätt

i klassrummet”.

}} Arbetet med Team Smart mot tobak fortsätter, fler skolor

erbjuds att arbeta med metoden. Ungdomsgruppen

Smart Ungdoms arbete för utvecklingen av Team Smart i

Norrköping får tydligt stöd.

}} Livsstilsundersökning genomförs i åk 8. Resultaten

används i samband med föräldrainformation, personalmöten,

i elevvårdsarbetet och i samverkansgrupper. Den

är också en del av utbildningskontorets kvalitetsarbete.


Insatser i gymnasieskolan

}} Livsstilsundersökning genomförs i åk 2. Resultaten

används i samband med föräldrainformation, personalmöten,

i elevvårdsarbetet och i samverkansgrupper. Rapport

med analyser ska vara klar före mars månads utgång.

En ”populärversion” tas fram där också handlingsplanen

för 2010 finns presenterad.

}} En särskild satsning på gymnasieskolan görs under 2010

enligt följande erbjudande:

Elever i gymnasiet

Arbetet med att stärka ungdomars självkänsla samt motivation

och delaktighet i skolarbetet är viktiga framgångsfaktorer

i främjande och förebyggande arbete. Vi föreslår därför

arbete med eleverna enligt följande:

Fördjupning till berörd personal:

SET – metodutbildning

En 2-dagars utbildning för pedagogisk personal. Kursen tar

bl.a. upp förhållningssätt, bakgrund till metoden, och konkreta

tips på hur man kan arbeta med Livskunskap.

Att arbeta i skolan

– förhållningssätt och ledarskap

En ca 15-timmars utbildning för pedagogisk personal fördelad

på två till fyra tillfällen. Metoden tar upp hur man kan

arbeta med regler, kommunikation och uppmuntran och

syftar till att stärka den sociala kompetensen hos eleverna

och att hjälpa till att skapa ett bra arbetsklimat.

Årskurs 1: Livskunskap (SET-metoden)

Många grundskolor arbetar idag med Livskunskap på

schemat. Metoden är utarbetad även för gymnasieskolan och

några av kommunens gymnasieskolor är redan igång. Mer

info under personal.

Årskurs 2: Don’t drink and drive

Vi fortsätter det arbete vi i kommunen arbetat upp under

flera år och utveckling pågår ständigt.

Örebro Preventionsprogram (ÖPP)

En tvådagars utbildning till föräldramötespresentatör för

personal som arbetar i eller med anknytning till skolan

(pedagoger, fritidspersonal, kuratorer, socialsekreterare m.fl.).

MI (Motiverande samtal)

En tredagars utbildning i ”Det goda samtalet”. Utbildningen

vänder sig främst till elevhälsans personal, men även andra

yrkesgrupper inom skolan kan vara aktuella.

Årskurs 3: Vett och etikett på krogen. Studenttraditioner.

De senaste årens ökning av alkoholkonsumtionen kring studentveckorna

har aktualiserat behovet av ett tydligt regelverk

samt aktiva insatser i samarbete med polisen och restaurangbranschen.

Fortbildningsinsatser

för personal i gymnasiet

För alla:

”Riktlinjer vid misstanke om missbruk”

och överenskommelse kommun – polis:

En informationsträff på cirka två timmar som kan läggas in

i samband med en personalkonferens. Vi tar upp tecken och

symtom på drogmissbruk samt hur riktlinjerna ska användas

och informerar om Mini-Moa, ny mottagning för unga med

drogproblem. Vi informerar också om hur skolan ska agera

vid brott i skolmiljön och hur vi kan vara uppmärksamma på

tecken kring organiserad brottslighet.

Samtal med barn i svåra livssituationer

En tvådagarsutbildning om att se och samtala med ungdomar

som har det svårt hemma på olika sätt (missbruk, våld

osv.). Lämplig för alla yrkesgrupper inom skolan.

Övrigt

}} Gruppverksamhet för barn i svåra livssituationer.

}} Gymnasieskolans nätverk arbetar vidare kring alkoholpolicy

vid inspark/studenttraditioner.

}} Fortsatt utveckling av samarbete mellan gymnasieskolan

och socialtjänsten.

}} Kontaktpersoner erbjuds föreläsningar och erfarenhetsutbyte.

}} Ovanstående innehåll finns i informationsfolder som

delats ut till chefer och personal i gymnasieskolan.


Föräldrastödsarbete

Nationella utvecklingsmedel har tilldelats regionen för att

utveckla föräldrastödsarbetet, Norrköping är en av de kommuner

som finns med i satsningen.

}} En hemsida för föräldrastöd utvecklas där tips, råd och

bra länkar finns samlat.

}} Satsning på fortsatt utveckling av kunskapsbaserade

metoder - såväl generella som riktade - i föräldrastödsarbetet;

till exempel:

•z Föräldrakomet för tonårsföräldrar

•z Föräldrakomet för föräldrar till barn 3-11 år

•z Örebro Preventions Program (se ovan under skoluppdraget)

•z COPE

Föreningslivet

}} Uppföljning av föreningars drogpolicies

}} Fortsatta insatser för att stötta föreningslivet i det

drogförebyggande arbetet.

}} Samverkan med och stöd till studieförbund och

frivilligorganisationer som arbetar förebyggande/

uppsökande.

}} ”Idrott utan gränser” fortsätter.

}} Drop in- verksamhet på kvällar och helger startar

i vissa idrottsanläggningar.

Övrigt

}} De riskutsatta barnen och ungdomarna nås av riktade

insatser i ännu högre utsträckning genom en intensifierad

samverkan. Särskilt gäller det avtal mellan polis och

kommun och kommunens egna insatser.

}} norrkoping.se/ung – den nya portalen för unga som är i

behov av stöd och hjälp – hålls uppdaterad och utvecklas

under året, samt marknadsförs kontinuerligt

}} Barn till föräldrar som missbrukar och barn i miljöer där

våld förekommer ska erbjudas gruppverksamhet. Fler

barn ur dessa miljöer ska upptäckas och erbjudas stöd.

Uppföljning av de utbildningsinsatser som gjorts de

senaste åren.

}} Narkotikakartläggning genomförs i kommunen i samverkan

med polis, frivård och landstingets beroendevård.

}} För att verka för uppskjuten alkoholdebut; fortsatt satsning

på insatser vid riskhelger, till exempel valborgsmässoafton,

skolavslutning och augustifest. Vidareutveckling

av drogfria arrangemang och nöjen för unga, med ökad

delaktighet från ungdomar.

Samarbete med restauranger

}} Fortsatt satsning mot narkotika på krogen, införlivas i

kommunens ordinarie arbete och kommunen deltar i det

nationella nätverk som bildats för att fortsätta satsningen

– ”Krogar mot Knark”. Policyarbete, utbildning, krogmiljörond

mm (se www.krogarmotknark.se).

}} Arbetet mot narkotika på krogen kopplas närmare

arbetet med Ansvarsfull alkoholservering. Utbildningar i

Ansvarsfull alkoholservering hålls efter behov.

}} Samarbetet med Linköpings universitet/Campus Norrköping

och Studenthälsan fortsätter gällande utbildning

för studentpubens personal och sk ”festerister”.

}} Nytt samarbete gällande studentveckorna (se under

gymnasieskolan åk 3)

}} Arbetet med den nationella konferensen ”Drogfokus

2012” som ska hållas i Norrköping påbörjas.

}} Norrköpings kommun deltar i den nationella satsningen

mot langning – Tänk Om- och fortsätter traditionen att

politiker delar ut foldrar mot langning vid vissa riskhelger.

}} Hemsidan för Norrköpings kommuns drogförebyggande

arbete utvecklas och hålls aktuell.

}} Fortsätta utvecklingen av formerna för information och

tillsyn/kontroll av tobak, folköl och icke receptbelagda

läkemedel inklusive nikotinläkemedel. Under hösten

utarbetas en gemensam tillsynsplan för ovanstående.

}} En rapport tas fram som rör den psykiska hälsan hos

Norrköpingselever. Rapporten bygger på aktuella undersökningar

och forskning och inkluderar även drogvanor.


Christina Söderberg och Petra Isaksson

är samordnare för det drogförebyggande arbetet

Telefon:

011-15 11 61, 0730-20 15 06

E-post:

christina.soderberg@norrkoping.se

petra.isaksson@edu.norrkoping.se

I styrgruppen ingår också:

Jan Bouvin, utbildningskontoret

Mait Walderlo, utbildningskontoret

Patrik Brisander, kultur- och fritidskontoret

Thomas Leijon, socialkontoret

Det drogförebyggande arbetet i Norrköpings kommun är

ett samarbete mellan utbildningskontoret, socialkontoret

samt kultur- och fritidskontoret.

Grafisk produktion: Tina Vennerholm, informationskontoret Tryck: 2010

More magazines by this user
Similar magazines