Kommunplan/översiktsplan - Sollentuna kommun
Kommunplan/översiktsplan - Sollentuna kommun
Kommunplan/översiktsplan - Sollentuna kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
KOMMUNPLAN<br />
för <strong>Sollentuna</strong><br />
Antagen av <strong>kommun</strong>fullmäktige april 1998<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002
Kommunfullmäktige har 2002-06-17, §72, med de strykningar och redaktionella tillägg som införts<br />
med rött förklarat <strong>Kommunplan</strong>en aktuell.<br />
De strykningar och redaktionella tillägg som införts har tagits fram av följande:<br />
Erik Barkman, <strong>kommun</strong>ledningskontoret, ansvarig<br />
Annika Eriksson, teknik och stadsbyggnad<br />
Anette Jansson, miljö- och hälsoskyddskontoret<br />
Christina Johansson, <strong>kommun</strong>ledningskontoret<br />
Lars Keski-Seppälä, teknik och stadsbyggnad<br />
Olof Svanberg, <strong>kommun</strong>ledningskontoret<br />
Agneta Svensson, socialtjänstkontoret<br />
<strong>Kommunplan</strong>en är utarbetad på uppdrag av <strong>kommun</strong>styrelsen, enligt beslut fattat 1996-12-12,<br />
§198. Planen antogs av <strong>kommun</strong>fullmäktige 1998-04-27, §44.<br />
För arbetet har följande utgjort styrgrupp:<br />
Erik Barkman, <strong>kommun</strong>styrelsekontoret, ordförande<br />
Karin Nordell, nämndkontoret<br />
<strong>Kommunplan</strong>en har tagits fram av en tvärfacklig projektgrupp bestående av:<br />
Åke Ekström, stadsbyggnadskontoret<br />
Anette Jansson, miljö- och hälsoskyddskontoret<br />
Christina Johansson, <strong>kommun</strong>styrelsekontoret<br />
Olof Svanberg, kulturkontoret<br />
Agneta Svensson, socialtjänstkontoret<br />
Lars Keski-Seppälä, stadsbyggnadskontoret, projektledare<br />
För layout, kartbearbetning och tryckunderlag har följande svarat:<br />
Kerstin Juhlin-Dannfelt, stadsbyggnadskontoret<br />
Radmila Kovacevic, stadsbyggnadskontoret<br />
Barbro Källs, stadsbyggnadskontoret<br />
Ulrika Lennartsson, stadsbyggnadskontoret<br />
Omslagsfoto: Lars G. Lindström
KOMMUNPLAN<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 3
4<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
INNEHÅLL<br />
INNEHÅLL 3<br />
BAKGRUND 4<br />
Bruksanvisning 4<br />
Konsekvensbeskrivning 4<br />
Bakgrund 4<br />
Planer och måldokument som påverkas av <strong>kommun</strong>planen 5<br />
Kort historik 5<br />
Ekonomisk utveckling på kort och lång sikt 6<br />
Faktorer för ekonomisk utveckling 7<br />
Befolkning och bostäder 8<br />
Miljösituation 9<br />
MÅLFORMULERING 11<br />
Mål och direktiv för <strong>kommun</strong>planen 11<br />
Mål och målanalys 11<br />
Vad menas med social uthållighet 12<br />
Vad menas med ekologisk uthållighet 12<br />
Vad är ekonomisk uthållighet 13<br />
Vad är organisatorisk uthållighet 15<br />
Hypotes för måluppfyllelse 15<br />
RIKTLINJER 16<br />
Ekologiskt särskilt känsliga områden 16<br />
Vatten 16<br />
Värdefulla ämnen och mineral 16<br />
Jord- och skogsbruk 18<br />
Natur-, rekreations- och kulturmiljöer 18<br />
Näringsliv 24<br />
Service 26<br />
Boende 28<br />
Miljö- och kretsloppsanpassad bebyggelse 30<br />
Energi 32<br />
Avfall 32<br />
Kommunikationer 34<br />
Gestaltning 38<br />
Samlad bebygggelse 40<br />
Miljö- och riskfaktorer 42<br />
Riksintressen 48<br />
MARGRETEBORG 50<br />
STATION NORD 52<br />
LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE 54<br />
SAMMANFATTNING 58<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 5
BAKGRUND<br />
Aktualitetsförklaring<br />
Kommunfullmäktige skall enligt plan- och<br />
bygglagen minst en gång per mandatperiod<br />
ta ställning till <strong>översiktsplan</strong>ens, i <strong>Sollentuna</strong><br />
<strong>kommun</strong>planens, aktualitet. Länsstyrelsen<br />
har i en särskild redogörelse redovisat sina<br />
synpunkter i fråga om sådana statliga intressen<br />
som kan vara av betydelse för <strong>kommun</strong>ens<br />
aktualitetsbeslut och hur de förhåller sig till<br />
<strong>kommun</strong>planen.<br />
Bruksanvisning<br />
De mål och riktlinjer som är formulerade i<br />
kom mun planen skall utgöra utgångspunkt i alla<br />
plane ringssammanhang. Endast riktlinjer som<br />
<strong>kommun</strong>en i något avseende kan påverka har<br />
tagits med. Riktlinjerna gäller därför endast<br />
inom <strong>kommun</strong>ens gränser. Riktlinjerna, som i<br />
vissa fall är generella och i andra fall knutna till<br />
geografiskt avgränsade områden, är utformade<br />
för att bidra till att de uppsatta målen uppnås.<br />
Det är därför väsentligt att ha målen för ögonen<br />
när riktlinjerna tillämpas lik som när de geografiska<br />
avgränsningar som görs i <strong>kommun</strong>planen<br />
tolkas.<br />
Avgränsningen av inom vilka områden riktlinjerna<br />
gäller är inte alltid exakta. Dessutom berör<br />
riktlinjerna ofta varandra. Därför får inga riktlinjer<br />
tolkas isolerat från övriga riktlinjer i <strong>kommun</strong>planen.<br />
I anslutning till riktlinjerna med tillhörande<br />
kartor återfinns en beskrivande text som ger en<br />
bakgrund till och motiv för riktlinjerna.<br />
<strong>Kommunplan</strong>ens mål och riktlinjer skall gälla<br />
före de mål och riktlinjer, som finns i gällande<br />
om rådesplaner, fördjupningar av den tidigare<br />
<strong>kommun</strong>planen (fördjupade <strong>översiktsplan</strong>er)<br />
och sektorsplaner. Gällande detaljplaner har<br />
rättsligt en högre status än <strong>kommun</strong>planen,<br />
vilket innebär att detaljplanernas bestämmelser<br />
formellt gäller före kom munplanens mål och<br />
rikt linjer. Vid ändring av detaljplaner eller vid<br />
ny detaljplaneläggning skall däremot planerna<br />
utformas så att de överensstämmer med <strong>kommun</strong>planens<br />
mål. Enkelt planför farande enligt<br />
5:28, plan- och bygglagen, får endast tillämpas<br />
under förutsättning att planen är förenlig med<br />
<strong>kommun</strong>planen och länsstyrelsens granskningsyttrande.<br />
Vid bygglovsgivning utanför<br />
detaljplanelagt område skall <strong>kommun</strong>planens<br />
mål beaktas.<br />
Konsekvensbeskrivning<br />
Till <strong>kommun</strong>planen har ingen särskild<br />
miljökonse kvensbeskrivning tagits fram.<br />
Skälet till det är att <strong>kommun</strong>planen har som<br />
ett huvudsyfte att ange mål och riktlinjer<br />
som ska möjliggöra en långsiktigt håll bar<br />
utveckling av <strong>kommun</strong>en som minimerar<br />
de negativa miljökonsekvenserna. När<br />
olika steg tas för att genomföra planen<br />
skall dessa konsekvens be skrivas såväl<br />
ur social, ekonomisk, organisatorisk som<br />
ekologisk synvinkel för att säkerställa att<br />
de är förenliga med en långsiktigt hållbar<br />
utveckling. Genomförandet är tänkt som en<br />
kontinuerlig process som innehåller såväl<br />
tillståndsbeskrivningar och uppföljningar, som<br />
kan ligga till grund för om prövning av mål<br />
eller medel.<br />
<strong>Kommunplan</strong>en har bl a som mål och riktlinjer<br />
för tillgängligheten för funktionshindrade<br />
i samhället i stort ska underlättas. Om avsteg<br />
måste göras från dessa mål och riktlinjer skall<br />
detta särskilt motiveras och förklaras.<br />
6<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
BAKGRUND<br />
Bakgrund<br />
Enligt plan- och bygglagen skall det i varje<br />
<strong>kommun</strong> finnas en <strong>översiktsplan</strong> som redovisar<br />
de allmänna intressen och de miljö- och<br />
riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om<br />
användningen av mark- och vattenområden.<br />
Föregående <strong>översiktsplan</strong>, som i <strong>Sollentuna</strong><br />
kallas <strong>kommun</strong>plan, antogs av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
1988. För att uppfylla det aktualitetskrav<br />
som lagstiftaren ställer på <strong>kommun</strong>ernas<br />
<strong>översiktsplan</strong>er har föreliggande <strong>kommun</strong>plan<br />
tagits fram.<br />
Ett förslag till ny <strong>kommun</strong>plan var föremål för<br />
samråd under första kvartalet 1996. De synpunkter<br />
som framfördes under samrådet sammanfattades<br />
och kommenterades i en samrådsredogörelse.<br />
Ett bearbetat planförslag ställdes<br />
ut för granskning under hösten 1997. De syn -<br />
punkter som framfördes under utställningen<br />
sammanställdes i ett utlåtande. Föreliggande<br />
<strong>kommun</strong>plan är korrigerat med utgångspunkt<br />
från utlåtandet.<br />
Gemensam planeringsmodell<br />
Kommunfullmäktige beslutade 1999-08-30,<br />
§90, att genomförandet av <strong>kommun</strong>planen<br />
skall följa en gemensam modell som innehåller<br />
de tre mål- och plannivåer, som framgår av<br />
nedanstående illustration.<br />
Beslutad<br />
KF 2002-01<br />
KF 2001-06<br />
KF 2001-02<br />
KF 2000-06<br />
KF-2000-01<br />
KF 1999-12<br />
KF 1999-08<br />
KF 1999-04<br />
KF 1998-10<br />
KF 1998-09<br />
KF 1998-09<br />
KF 1998-04<br />
KF 1997-12<br />
KF 1993-02<br />
KF 1991-12<br />
KF 1990-10<br />
Ingår i budget<br />
Under utarbetande<br />
Under utarbetande<br />
Under utarbetande<br />
Under utarbetande<br />
Under utarbetande<br />
Under utarbetande<br />
Sektorsplaner<br />
Dagvattenpolicy<br />
Avfallsplan och<br />
renhållningsordning<br />
Mål för<br />
äldreomsorgen<br />
Plan för förskoleoch<br />
skolväsendet i<br />
<strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong><br />
(skolplan)<br />
IT-strategi<br />
Handikapprogram<br />
Miljö- och<br />
hälsoskyddsprogram<br />
Skadeförebyggande<br />
program för<br />
<strong>Sollentuna</strong><br />
Handlingsplan för<br />
det drogförebyggande<br />
arbetet bland barnoch<br />
ungdomar<br />
Beredskapsplan<br />
Näringslivsstrategi<br />
Räddningstjänstplan<br />
Integrationsprojektet<br />
Kulturmiljövårdsplan,<br />
tillägg under<br />
utarbetande<br />
Naturvårdsplan<br />
Vattenvårdsplan<br />
Mål för<br />
socialnämnden<br />
Invandrarpolitiskt<br />
handlingsprogram<br />
Handlingsplan för det<br />
förebyggande<br />
arbetet för barn- och<br />
ungdomar 0-12 år +<br />
13-20 år<br />
Stadsbyggnadsmål<br />
Sektorsplan för<br />
tillämpning av<br />
bullerskyddsmål<br />
Sektorsplan för energi<br />
Trafiknätsplan<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 7
BAKGRUND<br />
Planer och måldokument som påverkas<br />
av <strong>kommun</strong>planen<br />
<strong>Kommunplan</strong>en är ett övergripande strategiskt<br />
dokument för <strong>kommun</strong>ens planering och griper<br />
därmed in i en stor del av de mål som formulerats<br />
för olika sektorer av kom munens verksamhet.<br />
Följande sektorsplaner eller jämförbara<br />
dokument berörs av <strong>kommun</strong>planen:<br />
• Gällande <strong>kommun</strong>plan (april 1988)<br />
• Bostadspolitisk strategi<br />
• Näringslivsstrategi<br />
• Kulturmiljövårdsprogram<br />
• Vattenvårdsplan<br />
• Energiplan<br />
• Avfallsplan<br />
• Miljövårdsprogram<br />
• Handikapprogram<br />
• Naturvårdsplan<br />
• Skolplan avseende gymnasieskolan och<br />
komvux<br />
• Plan för barnomsorg och skola<br />
• Mål för äldre- och handikappomsorg<br />
• Mål för socialnämnden<br />
Härutöver påverkas de områdesplaner och fördjupningar<br />
av <strong>kommun</strong>planen som har gjorts<br />
för olika områden i <strong>kommun</strong>en:<br />
• Eriksberg - Fågelsången (1987)<br />
• <strong>Sollentuna</strong> Centrum (1987)<br />
• Överby (1988)<br />
• Östra Häggvik (1991)<br />
• Landsnora (nuvarande Kvarnskogen)<br />
(1991)<br />
• Rotebro C (1992)<br />
Följande områdesplaner är inaktuella och skall<br />
framöver inte tillämpas.<br />
• Viby (1982)<br />
• Sjöberg (1981)<br />
Silverdal<br />
Fördjupningar för Margreteborg och Station<br />
Nord mellan Häggvik och Tureberg är inarbetade<br />
i <strong>kommun</strong>planen.<br />
Kort historik<br />
För ca 10000 år sedan drog sig inlandsisen tillbaka<br />
och ca 2000 år senare reste sig de högsta<br />
bergspartierna över havsytan. Under stenåldern,<br />
för ca 5000 år sedan, stack våra berg<br />
upp som öar i skärgården. Fiskare och jägare<br />
rörde sig i området. Vid övergången mellan<br />
brons- och järnålder för ca 2500 år sedan fanns<br />
tillräckligt med mark för boskapsskötare att<br />
slå sig ned. De blev de första sollentunaborna.<br />
Under äldre och yngre järnålder koloniserades<br />
allt större områden och runt år 1000 e. Kr.<br />
fanns ca 17 gårdar. Under medeltiden utvecklades<br />
de till byar och på utmarkerna anlades<br />
torp. Under 1600-talet övergick marken från<br />
självägande bönders till adelns ägo. Till och<br />
med 1800-talet dominerades <strong>Sollentuna</strong> av<br />
Edsbergs och <strong>Sollentuna</strong>holms säterier.<br />
Den förhistoriska farled som sträckte sig<br />
genom <strong>kommun</strong>en i nordsydlig riktning har<br />
med tiden ersatts med järnväg och vägar.<br />
Även om alla som bebott <strong>Sollentuna</strong> genom<br />
tiderna haft handelsutbyte med omvärlden har<br />
<strong>Sollentuna</strong> ända fram till sekelskiftet 1900 haft<br />
en så begränsad folkmängd att land och vatten<br />
teoretiskt räckt till för att föda befolkningen.<br />
Med den befolkningsexpansion som påbörjades<br />
under seklets första decennier och som därefter<br />
accelererat har befolkningens överlevnad<br />
byggt på ett växande omland, d v s de ytor<br />
som behövs för att försörja befolkningen har<br />
successivt ökat i omfång. Det omland som<br />
förser <strong>Sollentuna</strong>s befolkning med service och<br />
produkter återfinns idag i praktiken utspritt över<br />
hela jorden. Efter att ha varit en jordbruksbygd<br />
har <strong>kommun</strong>en utvecklats till en av Stockholms<br />
förstäder. Den bebyggelse som har tillkommit<br />
under 1900-talet har varit en följd av att nya<br />
typer av verksamheter etablerats i <strong>kommun</strong>en,<br />
såsom Wesströms verktygsfabrik i Roteberg,<br />
och av att befolkningen pendlat till arbetsplatser<br />
i framförallt Stockholm. I detta sammanhang<br />
har främst järnvägen med <strong>kommun</strong>ens fem<br />
stationer haft en stor betydelse.<br />
8<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
BAKGRUND<br />
Den bebyggelse som vuxit fram har under första<br />
delen av 1900-talet bestått av villor för att vid<br />
mitten av århundradet bestå av en stor andel flerbostadshus<br />
belägna intill stationerna, med undantag<br />
av Edsberg och Rotsunda. Grupphusbebyggelse<br />
och permanentning av sommar stuge områden<br />
har varit dominerande från och med 1970-talet.<br />
Under det senaste decenniet har även flerbostadshus<br />
uppförts, liksom arbets platsbe byggelse.<br />
Expansionen har bl a ägt rum genom att jordbruksmark<br />
tagits i anspråk och möjliggjorts till priset av<br />
ett ökat omvärldsberoende. Drivkrafterna bakom<br />
<strong>kommun</strong>ens utveckling står till stor del att finna i<br />
Sollen tunas förhållande till de förändringar som<br />
skett i stockholmsregionen, Sverige och värl den.<br />
Det har funnits en vilja inom <strong>kommun</strong>en att tillgodose<br />
lokala såväl som regionala behov av bostäder<br />
och arbetsplatser.<br />
var dock likartad i länet och riket. Mellan 1990<br />
och 1995 minskade sysselsättningen i länet<br />
med cirka 100 000 personer vilket är mer än 10<br />
procent av de förvärvsarbetande i länet. I <strong>Sollentuna</strong><br />
minskade sysselsättningen med knappt<br />
4 000 personer. Trots att sysselsättningen föll<br />
mer och arbetslöshetstalen ökade snabbare i<br />
<strong>Sollentuna</strong> än genomsnittet för länet, är arbetslösheten<br />
i relation till befolkningen fortfarande<br />
lägre. I relation till befolkningen i åldern 18-64<br />
år är arbetslösheten 4,7 procent i <strong>Sollentuna</strong><br />
och 5,4 procent i länet som helhet år 1997.<br />
Figur 1: Antal arbetslösa i <strong>Sollentuna</strong> (vänster axel) och<br />
i procent av länets arbetslösa (höger axel)<br />
Ekonomisk utveckling på kort och lång<br />
sikt<br />
Knappt en av tre <strong>Sollentuna</strong>bor arbetar i den egna<br />
<strong>kommun</strong>en. De övriga förvärvsarbetande pendlar<br />
till andra delar av Stockholmsregionen. Många<br />
pendlar till arbetsplatser i Stockholm, Solna eller<br />
norra Järva.<br />
<strong>Sollentuna</strong>s läge intill E4:an på sträckan mellan<br />
Stockholm och Arlanda har gjort <strong>kommun</strong>en attraktiv<br />
även för företagsetableringar. Under 1980-<br />
talet ökade antalet arbetstillfällen i <strong>Sollentuna</strong><br />
snabbare än i länet. I samband med 1990-talets<br />
lågkonjunktur har dock <strong>kommun</strong>en förlorat sysselsättningstillfällen.<br />
Undantaget är kunskaps intensiv<br />
tjänsteproduktion inom vilken sysselsättningen<br />
fortsatt att öka även efter 1990-talskrisen. Mässan<br />
hör till de profilföretag som har expanderat kraftigt<br />
under denna tid.<br />
Näringslivet i <strong>Sollentuna</strong> är en integrerad del<br />
av Stockholmsregionen. Det finns ingen speciell<br />
“<strong>Sollentuna</strong>konjunktur“ utan svängningarna<br />
följer länets. Det är dock en viss skillnad mellan<br />
konjunkturen i riket och den i länet. Speciellt i<br />
slutet av 1980-talet märktes detta genom att konjunkturen<br />
i Stockholmsregionen var ryckigare.<br />
Utvecklingen under första halvan av 1990-talet<br />
Den långsiktiga utvecklingen i <strong>Sollentuna</strong><br />
följer i stort länets även om det här finns tydliga<br />
avvikelser från länsgenomsnittet. Bortsett<br />
från krisåren i början av 1990-talet präglas den<br />
långsiktiga utvecklingen av uppgång i produktion<br />
och sysselsättning. Utvecklingen mellan<br />
1970 och 1990 har i länet varit snabbare än<br />
i riket. I <strong>Sollentuna</strong> var sysselsättningsökningen<br />
fram till 1990-talets början dubbelt så<br />
snabb som den i länet. Mellan 1990 och 1995<br />
förlorade länet i princip hela sysselsättningsuppgången<br />
från 1980-talet. Nedgången i <strong>Sollentuna</strong><br />
motsvarar ungefär uppgången mellan<br />
1985 och 1990.<br />
Det har i länet skett en betydande strukturomvandling<br />
sedan 1970-talets början. Tjänsteproduktionen<br />
har blivit allt viktigare. Under<br />
1970-talet ökade sysselsättningen inom den<br />
offentliga tjänsteproduktionen. I slutet av<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 9
BAKGRUND<br />
1980-talet ökade sysselsättningen inom den<br />
privata tjänstesektorn, men det var först under<br />
slutet av 1980-talet som sektorns andel av sysselsättningen<br />
i länet ökade. Det var framför allt<br />
uppdragsverksamhet som expanderade kraftigt<br />
under dessa år.<br />
I <strong>Sollentuna</strong> var den privata tjänstesektorns<br />
tillväxt inom uppdragssektor och partihandel<br />
särskilt snabb under den senare hälften av<br />
1980-talet. Under 1990-talet har sysselsättningen<br />
inom upp dragssektorn ökat medan den<br />
i princip varit oförändrad inom partihandeln.<br />
Offentlig sektor, industri- och byggföretag har<br />
minskat sin personal.<br />
Figur 2: Antal arbetstillfällen i <strong>Sollentuna</strong> (vänster<br />
axel) och i procent av länets (höger axel)<br />
för <strong>kommun</strong>en. De flesta pendlar till Stockholm,<br />
många arbetar också i Solna eller norra Järva.<br />
I <strong>Sollentuna</strong> finns fler arbetsställen i relation till<br />
antalet förvärvsarbetande invånare än i andra<br />
jämförbara <strong>kommun</strong>er i norrort. Det här är en<br />
följd av utvecklingen av antalet arbetsplatser i<br />
<strong>Sollentuna</strong> under 1980-talet. I <strong>Sollentuna</strong> finns<br />
cirka 20 000 arbetsplatser. 60 procent av dem<br />
som arbetar i <strong>Sollentuna</strong> bor i någon annan<br />
<strong>kommun</strong>. Majoriteten av dem som pendlar till<br />
arbetsplatser i <strong>Sollentuna</strong> bor i Stockholm eller i<br />
grann<strong>kommun</strong>erna Upplands-Väsby, Täby, Solna<br />
och Järfälla.<br />
Figur 3: Arbetsresor till och från <strong>Sollentuna</strong><br />
Jämför man näringslivets struktur i <strong>Sollentuna</strong><br />
med länet har <strong>kommun</strong>en en något mindre<br />
andel offentliga tjänster och en högre andel<br />
privata tjänster. Särskilt markant är den höga<br />
andelen för företag som ingår i branschen<br />
partihandel. Eftersom sysselsättningen inom<br />
partihandeln varit oförändrad under första<br />
hälften av 1990-talet samtidigt som den totala<br />
sysselsättningen i <strong>kommun</strong>en minskat betyder<br />
det att partihandelns andel ökat från 15 till 20<br />
procent. I Stockholms län som helhet är partihandelns<br />
andel av sysselsättningen 9 procent.<br />
Uppdragssektorns sysselsättningsandel i <strong>Sollentuna</strong><br />
motsvarar ungefär länsgenomsnittet<br />
som ligger på 12 procent.<br />
Arbetsmarknaden i <strong>Sollentuna</strong> är gemensam<br />
med länets. Två av tre av de drygt 26.000 förvärvsarbetande<br />
<strong>Sollentuna</strong>borna arbetar utan-<br />
Faktorer för ekonomisk utveckling<br />
Vilka faktorer är viktiga för regionens ekonomiska<br />
utveckling i ett längre tidsperspektiv<br />
Flera alternativa förlopp är tänkbara beroende på<br />
vilka tendenser som kommer att dominera.<br />
En viktig faktor är den fortgående internationaliseringen<br />
och dess konsekvenser för näringslivet.<br />
Stockholmsregionens ekonomi är i flera<br />
avseenden beroende av den internationella marknaden.<br />
En hög andel av produktionen av såväl<br />
varor som tjänster går på export och länet har<br />
stor betydelse som importör, vilket bland annat<br />
innebär att många delar av näringslivet är utsatt<br />
för internationell konkurrens. Det är svårt att<br />
se att vårt internationella beroende skulle avta.<br />
En strategisk fråga blir därför hur regionens<br />
och därmed också Sollen tunas konkurrenskraft<br />
10<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
BAKGRUND<br />
kommer att gestalta sig. Det är därför viktigt<br />
att fundera på frågor som: “Kommer före -<br />
tagen i <strong>Sollentuna</strong> att klara en ökad internationell<br />
konkurrens“ och “Kommer <strong>Sollentuna</strong><br />
att vara attraktivt för utländska företagsetableringar“<br />
Avgörande faktorer är bland annat de<br />
regionala produktionsförutsättningarna - tillgång<br />
till infrastruktur, kvalificerad arbetskraft<br />
mm. Ofta framhålls behovet av investeringar i<br />
infrastruktur för <strong>kommun</strong>ikationer. För <strong>Sollentuna</strong>s<br />
del blir därför frågor om tillgängligheten<br />
av betydelse. Är tillgängligheten inom regionen<br />
och med utlandet tillräckligt god Viktigt<br />
är också att i <strong>kommun</strong>en erbjuda en sådan<br />
boendemiljö att kvalificerad arbetskraft föredrar<br />
att bo här framför andra delar av regionen.<br />
Den framtida miljön ställer andra krav som<br />
delvis kan tänkas stå i strid med de förutsättningar<br />
som krävs för en gynnsam ekonomisk<br />
tillväxt. Hårda miljörestriktioner kan innebära<br />
allvarliga problem för näringslivets konkurrenskraft<br />
om de inte samordnas internationellt.<br />
I Stockholms län är det trafiken som är den<br />
största förorenaren. Ett scenario med kraftiga<br />
restriktioner på trafiken skulle drastiskt<br />
förändra förutsättningarna för stora delar av<br />
näringslivet. För <strong>Sollentuna</strong> gäller att fråga sig<br />
vad som händer med den högutbildade delen<br />
av befolkningen. Kommer den att söka sig till<br />
andra bostadsområden eller regioner för att<br />
därifrån lättare kunna få tillgång till högspecialiserade<br />
arbetsplatser Vad skulle det betyda<br />
för <strong>kommun</strong>en om närheten till Arlanda skulle<br />
få väsentligt mindre värde<br />
Regionens arbetslöshet ligger kvar på en hög<br />
nivå och det är möjligt att den kommer att<br />
permanentas även på längre sikt. En återgång<br />
till den låga arbetslöshet som rådde under<br />
“den svenska modellens“ glansdagar förefaller<br />
mindre trolig. En utveckling liknande den<br />
i Västeuropa skulle innebära att var tionde<br />
person står utan reguljärt arbete. I USA är<br />
arbetslösheten lägre men samtidigt utgörs en<br />
stor del av sysselsättningen av låglönearbeten<br />
i den privata tjänstesektorn. Inkomstfördelningen<br />
har därigenom blivit ojämnare. De<br />
<strong>kommun</strong>ala konsekvenserna av en permanentning<br />
av en hög nivå på arbetslösheten innebär<br />
inte bara en försämrad <strong>kommun</strong>al ekonomi.<br />
Lägre disponibla hushållsin komster kan på sikt<br />
innebära ökad boendesegregation genom att<br />
inkomstskillnaderna vidgas.<br />
Befolkning och bostäder<br />
<strong>Sollentuna</strong> hade 56 000 invånare år 1997 och<br />
befolkningen fortsätter att öka. Befolkningstillväxten<br />
består både av inflyttning och födelseöverskott.<br />
Många av de hushåll som flyttar<br />
hit är mellan 25-44 år.<br />
Under 1990-talet har befolkningen ökat med<br />
mel lan 400-800 invånare per år. Befolkningstillväxten<br />
har varit något snabbare än i länet<br />
i genomsnitt. Folkökningen består både av<br />
fö del seöverskott och inflyttning. Fler flyttar in<br />
till <strong>kommun</strong>en än antalet som flyttar från Sollen<br />
tuna. År 1996 hade <strong>kommun</strong>en ett positivt<br />
flytt netto mot såväl länet som Sverige i övrigt.<br />
Kommunen har störst flyttningsutbyte med<br />
grann <strong>kommun</strong>erna. Totalt sett är det något fler<br />
som flyttar till <strong>Sollentuna</strong> från grann<strong>kommun</strong>erna,<br />
än som flyttar härifrån. In flyttarna är<br />
oftast barnhushåll. Många kommer från Upplands-Väsby<br />
och Solna.<br />
Tabell 1: In- och utflyttning till och från <strong>Sollentuna</strong><br />
1975 1980 1985 1990 1993 1996<br />
Stockholm 1 217 953 1 086 1 145 1 140 1 230<br />
Solna 289 191 151 147 247 247<br />
U. Väsby 168 126 136 174 278 262<br />
Sigtuna 122 73 87 74 78 91<br />
Övriga 2 310 1 683 1 722 1 867 1 730 2 229<br />
Stockholm -1 102 -878 -915 -810 -1 074 -1 124<br />
Solna -107 -104 -113 -113 -141 -129<br />
U. Väsby -275 -275 -211 -194 -241 -199<br />
Sigtuna -74 -79 -79 -76 -84 -83<br />
Övriga -2 038 -2 144 -1 569 -1 828 -1 720 -1 961<br />
Flyttningsöverskott<br />
510 -454 295 386 213 563<br />
Det genomsnittliga antalet barn per barnhushåll<br />
är något större i <strong>Sollentuna</strong> än i Stockholms<br />
län. Andelen 7-15 åringar är fler i<br />
<strong>Sollentuna</strong> än genomsnittet i Stockholms län<br />
medan 65-79 åringarna är färre. De största<br />
åldersgrupperna i <strong>kommun</strong>ens befolkning är<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 11
BAKGRUND<br />
2-6 åringarna, 32-35 åringarna och i åldrarna<br />
runt 50 år.<br />
Bostadsbyggandet i Stockholms län har legat<br />
på en mycket låg nivå sedan 1992. Även i<br />
<strong>Sollentuna</strong> har byggandet avtagit. <strong>Sollentuna</strong><br />
har för länet en speciell bostadsstruktur med<br />
en stor andel småhus. Nästan hälften av bostäderna<br />
har 3 r.o.k. eller 5+ r.o.k. Det finns relativt<br />
få små lägenheter i <strong>kommun</strong>en. Det sker<br />
en nettoutflyttning av ungdomar i åldern 16-24<br />
år. Den största gruppen flyttar till Stockholm,<br />
den därnäst största till Upplands Väsby. <strong>Sollentuna</strong><br />
förlorar också hushåll i åldern 45-64 år<br />
i första hand till Stockholm.<br />
Figur 4: Antal boende och bostäder i <strong>Sollentuna</strong><br />
(vänster axel) och i förhållande till länet (höger axel)<br />
Den höga arbetslösheten under 1990-talet har<br />
medfört att andelen låginkomsttagare i området<br />
fortsatt att öka. 1990-talets utveckling<br />
skiljer sig dock inte från den i länet.<br />
Ökad inflyttning ställer höga krav på <strong>kommun</strong>ala<br />
och privata serviceverksamheter. Stort<br />
barnafödande betyder högre krav på barnomsorg<br />
och förskoleverksamhet. I ett längre<br />
per spektiv ställs höga krav på skolor och<br />
fritidshem. Fritidsakti vi teter, små och billiga<br />
bostäder och möjligheter till jobb är viktigt för<br />
ungdomar. En prioritering av dessa aktiviteter<br />
kan kanske få ungdomarna att välja att bo<br />
kvar i <strong>Sollentuna</strong>. Den socioeko nomiska och<br />
etniska segregationen har ökat i <strong>Sollentuna</strong>.<br />
Kan <strong>kommun</strong>en bidra till en bättre balans<br />
Miljösituation<br />
Alla <strong>kommun</strong>ens sjöar är mer eller mindre<br />
påverkade av föroreningar från dagvatten, luft<br />
och tidigare avloppsutsläpp. Framför allt är<br />
många sjöar övergödda, vilket i t.ex. Norrviken<br />
resulterat i rikliga algblomningar under<br />
somrarna. Kommunen bedriver ett aktivt, systematiskt<br />
arbete för att minska föroreningarna<br />
i sjöarna.<br />
I <strong>Sollentuna</strong> har andelen höginkomsttagare<br />
ökat under perioden 1970-1995 och ligger<br />
högre än genomsnittet i länet. Även andelen<br />
med högskoleutbildning ligger över länssnittet.<br />
I <strong>Sollentuna</strong> är andelen utländska medborgare<br />
8,7 procent vilket är lägre än i länet.<br />
Inom <strong>kommun</strong>en är dock befolkningsskillnader<br />
na stora mellan olika områden. I Stockholms<br />
regionen har den socioekonomiska<br />
segregeringen ökat mellan 1975 och 1990.<br />
I <strong>Sollentuna</strong> ökade segregationen mer än<br />
genomsnittligt.<br />
Delar av centrala Tureberg har genomgått en<br />
ut veckling till det sämre enligt en klassning<br />
avseende andelen hög och låginkomsttagare.<br />
Nästan hela <strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong> är utsatt för<br />
buller. Få platser kan räknas som riktigt tysta.<br />
Den stora bullerkällan är trafiken, främst<br />
vägarna, men även järnvägen och flyget. Längs<br />
järnvägen, E4:an och alla genomfartsleder bor<br />
människor där riktvärdet för buller överskrids.<br />
I vissa bostadsområden förekommer också<br />
buller från företag. Det rör sig oftast om störande<br />
ljud från fläktar eller distributionstrafik.<br />
Markradon är relativt vanligt förekommande i<br />
<strong>kommun</strong>en. Radonet kan tränga in i bostäder<br />
och lång tids exponering av höga radonhalter<br />
ökar risken för att få lungcancer. Hittills har ca<br />
30% av alla en- och tvåbostadshus i <strong>kommun</strong>en<br />
mätt radon. Miljö- och hälsoskyddskontoret<br />
arbetar för att så många som möjligt skall<br />
utföra mätningar.<br />
12<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
BAKGRUND<br />
Den nedåtgående trenden då det gäller utsläpp<br />
av luftföroreningar i <strong>kommun</strong>en för alla<br />
ämnen håller i sig. Vad <strong>kommun</strong>en däremot<br />
har svårt att klara är miljökvalitetsnormen<br />
för kvävedioxid halten beräknad som dygnsmedelvärde<br />
längs hela E4:an, som ligger<br />
över den som ska vara uppfylld senast 31/12<br />
2005. Däremot klaras årsmedelvärdet för<br />
kvävedioxid. År 2000 är det, precis som föregående<br />
år, två ämnen som inte klarar gällande<br />
gränsvärden/riktvärden. Markozonhalten låg<br />
över Naturvårdsverkets förslag till sommarmedelvärde<br />
som ej bör överskridas. Mätningar<br />
visar också en trend av stigande halter markozon<br />
i luften. Halten av bensen ligger över Institutet<br />
för miljömedicins lågrisknivå.<br />
Nedfallet av svavel och kväve över <strong>Sollentuna</strong><br />
överskrider år 2000, precis som föregående år,<br />
den kritiska belastningsgränsen för mark i Svealand.<br />
Med kritisk belastning avses den högsta<br />
belastning som inte leder till långsiktiga negativa<br />
effekter hos de känsligaste naturtyperna.<br />
Generellt minskar nedfallet av svavel, medan<br />
nedfallet av kväve varierar mycket mellan åren<br />
och visar inte någon entydig uppåtgående eller<br />
nedåtgående trend.<br />
I <strong>Sollentuna</strong> finns ca. 30 markområden där<br />
föroreningar förekommer. Föroreningarna är<br />
av mycket skiftande karaktär och härrör från<br />
bl a avfallsdeponier, befintliga eller nedlagda<br />
företag och från försvaret.<br />
Halten av luftföroreningar i <strong>kommun</strong>en klarar<br />
de flesta gränsvärden som satts upp av Naturvårdsverket.<br />
Däremot klaras inte målen vad<br />
gäller minskning av utsläpp av luftföroreningar<br />
för något ämne. Biltrafiken står för den största<br />
an delen av utsläppen av luftföroreningar.<br />
Sollen tunas andel av utsläppen från vägtrafiken<br />
uppgår till 7 procent av länets.<br />
resorna som startar i <strong>Sollentuna</strong> är bilresor och<br />
15 procent kol lektiva. Länssnittet är 46 respektive<br />
29 procent (1997).<br />
Alla <strong>kommun</strong>ens sjöar är mer eller mindre<br />
påverkade av föroreningar från dagvatten, luft<br />
och tidi gare avloppsutsläpp. Under 1997 har<br />
en utredning gjorts av Ravalen/Vibyåns tillstånd,<br />
samt ett åtgärdsprogram tagits fram för<br />
hur förhållandena för dessa skall förbättras.<br />
Dammar för dagvattenrening har anlagts vid<br />
Ravalen och Väsjön.<br />
Den totala mängden hushållsavfall ökar<br />
årligen. Merparten av denna ökning står<br />
trädgårdskom pos ten för. Eftersom trädgårdskompost<br />
räknas in i det avfall som återvinns<br />
har andelen avfall som går till återvinning<br />
ökat. 1997 återvanns 51% av avfallet.<br />
Längs många av <strong>kommun</strong>ens mest trafikerade<br />
vägar finns bostäder som har högre bullervärden<br />
än de gränsvärden som anges i miljövårdsprogram<br />
met. För att kunna bygga i de<br />
“attraktiva“ lägena, görs i allmänhet avkall på<br />
bullerkraven. Grunddata har tagits fram för en<br />
bullersaneringsplan längs kom munens mest<br />
trafikerade vägar. Uppföljningar har gjorts av<br />
järnvägsbullret efter färdigställande av fyrspårsutbyggnaden.<br />
I stort sett har de mål för<br />
högsta bullernivåer som satts upp uppnåtts.<br />
En stor del av den tekniska försörjningen i<br />
<strong>Sollentuna</strong> sker via regionala system. Kommunens<br />
vatten kommer från Görvälnverket i<br />
Järfälla, avloppsvattnet leds till Käppalaverket<br />
på Lidingö. Energiförsörjningen säkras genom<br />
fjärrvärme, i de södra <strong>kommun</strong>delarna från<br />
värmeverket i Hässelby-Akalla och i de norra<br />
<strong>kommun</strong>delarna från Rotebro.<br />
Biltätheten fortsätter att öka. I <strong>Sollentuna</strong> är<br />
bilanvändningen relativt hög. 59 procent av<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 13
BAKGRUND<br />
<strong>Sollentuna</strong> är en del av Stockholmsregionen och jordklotet.<br />
14<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
BAKGRUND<br />
Kista Science City<br />
Området mellan Kista och Häggvik har<br />
av Regionalplane- och trafikkontoret i<br />
förslaget till ny regionplan pekats ut som<br />
en av de regionala kärnorna i Stockholms<br />
län. Insikten om områdets potential och<br />
betydelse för regionens utveckling har<br />
motiverat ett samarbete mellan Stockholms<br />
stad, <strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong> och Järfälla<br />
<strong>kommun</strong> under samlingsnamnet Kista<br />
Science City. Kista Science City omfattar<br />
förutom Kista stadsdelarna Barkarby i Järfälla<br />
och Helenelund, Tureberg och Häggvik i<br />
<strong>Sollentuna</strong>.<br />
Kista Science City är ett av få områden i<br />
Sverige, kanske det enda, som framgångsrikt<br />
konkurrerar på den internationella marknaden<br />
som etableringsplats för världsledande företag<br />
inom IT-området. Att stärka och utveckla Kista<br />
Science City är därför en angelägenhet för hela<br />
landet och därigenom ett gemensamt ansvar<br />
för staten, berörda <strong>kommun</strong>er och näringslivet.<br />
Kommunerna är överens om att utveckla<br />
detta område till ett samhälle med företag,<br />
universitet och högskolor, bostäder, kultur,<br />
service och rekreation. Kommunerna,<br />
näringslivet och akademierna har i samverkan<br />
tagit fram en ”Framtidsbild för Kista Science<br />
City” som visar en vision för hur området kan<br />
utvecklas:<br />
• KTH:s IT-universitet ger en<br />
vetenskaplig miljö i den internationella<br />
forskningsfronten - IT-universitetet som<br />
etablerades under år 2000 planeras att<br />
inom fem till tio år ha 12000 studerande,<br />
1000 forskare och 80 professorer.<br />
• Tillgängligheten med kollektivtrafik och<br />
bil blir god genom framsynta satsningar på<br />
väg- och kollektivtrafiksystem.<br />
• Världsledande företag expanderar och<br />
etablerar sig – det är möjligt att fördubbla<br />
ytan för företagande.<br />
• Levande stadsmiljö ger en attraktiv miljö<br />
för verksamma, studerande och boende<br />
dygnet runt.<br />
• Medvetna utbildningsinsatser från förskola<br />
till högskola gör att allt fler ungdomar från<br />
Kista Science City kan söka sig till högre<br />
utbildning.<br />
• Allt fler förväntas söka sig till Kista Sience<br />
Citys bostadsområden – bl a genom att ett<br />
varierat bostadsutbud skapas med viktiga<br />
inslag av student- och forskarbostäder samt<br />
helt nya bostadsområden i Silverdal och<br />
dess vetenskapspark och på Barkarbyfältet.<br />
• Attraktiva mötesplatser skapar nya<br />
kontakter mellan verksamma och<br />
boende, studerande och företag<br />
– utbyggnad av Kista Galleria, planerna<br />
för <strong>Sollentuna</strong>mässan, IT-universitetets<br />
bibliotek gemensamt med Ericsson m fl<br />
är exempel på mötesplatser som utvecklas<br />
redan idag.<br />
• Kulturlivet förväntas blomstra - Kungliga<br />
Musikhögskolans etablering har redan lett<br />
till ett brett konsertutbud, Arkeodromen<br />
i Järfälla kommer att locka besökare från<br />
hela regionen liksom Edsviks konst och<br />
kultur.<br />
Genomförandet av framtidsbilden bygger på<br />
nära samverkan och tydligt ansvarstagande<br />
från samtliga aktörer i Kista Science City.<br />
Det är först när näringslivet, högskolan,<br />
<strong>kommun</strong>erna och staten samordnat verkar<br />
för att genomföra framtidsbildens olika delar<br />
som Kista Science Citys fulla potential kan<br />
utnyttjas.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 15
BAKGRUND<br />
Tvärspårväg Norr<br />
Storstockholms Lokaltrafik, SL har påbörjat<br />
arbetet med att ta fram en järnvägsplan för att<br />
möjliggöra en förlängning av tvärspårvägen<br />
mellan Gullmarsplan och Alvik norrut. I en<br />
förstudie redovisar SL två huvudsträckningar,<br />
dels till Solna, dels till <strong>Sollentuna</strong> via Kista.<br />
Inom <strong>Sollentuna</strong> redovisas ett alternativ<br />
till Helenlunds station från Kista, ett andra<br />
alternativ till Häggvik via <strong>Sollentuna</strong> Centrum<br />
och Turebergsleden och ett tredje alternativ<br />
till Häggviks station från Kista via Kronåsen.<br />
Visionen för Kista Science City förutsätter en<br />
omfattande kollektivtrafiksatsning. Behovet<br />
av en utbyggd kollektivtrafik framgår av att<br />
andelen kollektivtrafikresenärer bland de som<br />
arbetar i Kista är ca 48%, medan andelen i<br />
Stockholms innerstad är 70%. De satsningar<br />
som samarbets<strong>kommun</strong>erna, ur <strong>Sollentuna</strong>s<br />
perspektiv, önskar ha en samsyn med,<br />
Landstinget och SL, är uppbyggd av följande<br />
grundelement:<br />
• Stombusslinjer Jakobsberg-Bagarby-<br />
Kista-Helenelund-Danderyds sjukhus och<br />
Vällingby-Tensta-Rinkeby-Kista-<strong>Sollentuna</strong><br />
Centrum.<br />
• Buss-skyttel inom Kista Science City.<br />
• Snabbspårväg Alvik-Ulvsunda-Kista-<br />
<strong>Sollentuna</strong> Centrum. Med eventuell<br />
förlängning till Häggvik.<br />
• Tågstopp i <strong>Sollentuna</strong> Centrum för tågtrafik<br />
till Arlanda och Uppsala.<br />
• Effektiva och trygga terminaler i Kista<br />
Centrum, Helenelund, <strong>Sollentuna</strong> Centrum,<br />
Barkarby och Jakobsberg.<br />
16<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
MÅLFORMULERING<br />
Mål och direktiv för <strong>kommun</strong>planen<br />
Kommunstyrelsen beslutade 1996-12-12 §198<br />
om direktiv och riktlinjer för <strong>kommun</strong>planearbetet.<br />
I beslutet uttalar <strong>kommun</strong>styrelsen bl a<br />
att:<br />
“Det är viktigt att man slår vakt om centrala<br />
grönområden både inom befintliga bostadsområden<br />
som centrumanläggningar. Vi vill ha nära<br />
till arbetsplatser och bra service vad gäller -<br />
barnomsorg, skola, hemtjänst, lokaltrafik och<br />
kollektivtrafik. Vi anser det viktigt att planera<br />
vårt samhälle så att man beaktar “brottsförebyggande<br />
planering“. Vi vill utveckla de boendes<br />
möjligheter att ta ansvar för sin egen närmiljö.<br />
Vi vill ha olika upplåtelseformer och mindre<br />
lägenheter till bl a våra ungdomar. Nya<br />
områden bör planeras för att underlätta integration,<br />
liksom funktionshindrades tillgänglighet<br />
till samhället i stort. Vi vill motverka klotter och<br />
fula gatumiljöer. <strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong>s gestaltning<br />
både vad gäller redan befintlig bebyggelse<br />
liksom nytillkommande måste bli bättre. Vi vill<br />
skapa ett vackrare <strong>Sollentuna</strong> helt enkelt där vi<br />
planerar för ett socialt och ekologiskt uthålligt<br />
samhälle."<br />
Mål och målanalys<br />
Den viktigaste utgångspunkten för de mål och<br />
riktlinjer som formuleras i <strong>kommun</strong>planen är<br />
visionen att <strong>Sollentuna</strong> på mycket lång sikt ska<br />
kunna utgöra ett långsiktigt hållbart samhälle.<br />
För att nå detta fordras att <strong>kommun</strong>en visar<br />
• social uthållighet,<br />
• ekologisk uthållighet,<br />
• ekonomisk uthållighet och<br />
• organisatorisk uthållighet.<br />
Dessa övergripande mål är ömsesidigt beroende<br />
av varandra. Ekologisk uthållighet är grunden<br />
för ett långsiktigt hållbart samhälle men för att<br />
nå ekologisk uthållighet krävs oftast att det i<br />
samhället råder social, ekonomisk och organisatorisk<br />
uthållighet.<br />
I nedanstående sammanställning har de övergripande<br />
målen preciserats. I följande avsnitt har<br />
riktlinjer formulerats som syftar till att uppfylla<br />
dessa övergripande mål. De riktlinjer som formulerats<br />
är sannolikt inte tillräckliga för att<br />
de övergripande målen ska uppfyllas helt och<br />
hållet. Kommunen råder inte ensam över de<br />
medel som behövs för att uppnå målen.<br />
Social<br />
uthållighet:<br />
Ekologisk<br />
uthållighet:<br />
Ekonomisk<br />
uthållighet:<br />
Organisatorisk<br />
uthållighet:<br />
Alla människor skall<br />
vara behövda och ha en<br />
meningsfull uppgift.<br />
Integration av människor<br />
med olika bakgrund och<br />
livssituationer skall<br />
underlättas.<br />
Människor skall känna<br />
samhörighet och trygghet<br />
samt kunna fritt<br />
mötas och umgås.<br />
Vår livsmiljö skall främja<br />
vår fysiska och mentala<br />
hälsa.<br />
Ändliga resurser skall<br />
återbrukas eller sparas.<br />
.................<br />
........................... ..........<br />
................................. ....<br />
Naturfrämmande eller för<br />
naturen och människorna<br />
skadliga ämnen får inte<br />
spridas. .....................<br />
................. ......<br />
Den biologiska mångfalden<br />
skall bevaras.<br />
......................<br />
...........<br />
.................. ...............<br />
Resursomsättningen<br />
skall vara effektiv och<br />
uppfattas som rättvis.<br />
Näringslivet ..................... skall<br />
vara differentierat.<br />
.....................................<br />
............................................<br />
........................................<br />
..... ......................................<br />
.........................................<br />
.......<br />
...... .<br />
Internationella kontakter<br />
och internationellt utbyte<br />
skall eftersträvas.<br />
Det skall fi nnas förutsättningar<br />
för alla att vara<br />
delaktiga i samhällets<br />
beslutsprocesser. .<br />
....................................<br />
Det skall fi nnas förutsättningar<br />
för lokalt infl ytande,<br />
ansvarstagande och<br />
självförvaltning.<br />
Erfarenhetsåterföring och<br />
nytänkande skall stimuleras<br />
och möjliggöras.<br />
Samhället skall vara tillgängligt<br />
för alla.<br />
..... ...............................<br />
.....................<br />
...................... .................<br />
........................<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 17<br />
.....<br />
.....................................<br />
Full sysselsättning skall<br />
råda, d v s alla skall kunna<br />
försörja sig .....
MÅLFORMULERING<br />
Vad menas med social uthållighet<br />
Människan fostras inte till en social varelse.<br />
Hon är social från början av sin existens. Det<br />
betyder att man aldrig kan bortse från den<br />
mänskliga och fysiska omvärlden när man försöker<br />
förstå hennes fungerande. Social kompetens<br />
handlar om hur människan klarar sina<br />
relationer till andra. Det handlar om att kunna ta<br />
ansvar dels för sina rela t ioner här och nu, dels<br />
för relationen till kommande generationer. Det<br />
är den sociala kom pe tensen som avgör samhällets<br />
utveckling i stort.<br />
Social kompetens kommer till exempel till ut -<br />
tryck genom människors initiativförmåga,<br />
ledar skap, förståelse, empatiska förmåga och<br />
för måga att hantera konflikter. I familjen läggs<br />
grunden för ut vecklingen av social kompetens.<br />
Barnomsorgen och skolan har ett särskilt an svar<br />
att stödja denna utveckling och därmed också<br />
utvecklingen av ett socialt uthålligt samhälle.<br />
I ett socialt uthålligt samhälle krävs bildning.<br />
Bild ning är något som människor själva aktivt<br />
tillägnar sig. Bildning är när människor bildar<br />
sig eller formar sitt vetande. Överföringen av<br />
människans vetande hör till skolans centrala<br />
funktion. Det är viktigt att alla elever blir delaktiga<br />
i vår gemensamma kultur och lämnar<br />
skolan med en grundläggande nivå av bildning.<br />
Den sociala uthålligheten står för stabila mänskliga<br />
samband och relationer. Såväl djupa stabila<br />
relationer, som familjetillhörighet och grupptillhörighet<br />
i skola och arbetsliv, och grunda stabila<br />
relationer som mellan boende i samma bostadsområde,<br />
främjar utveckling av social kompetens.<br />
Ett utvecklat och differentierat näringsliv utgör<br />
en god grund för skapandet av stabila relationer<br />
mellan människor på arbetsplatser och i olika<br />
nätverk inom arbetslivet. Vi vet att stabila relationer<br />
mellan människor i olika åldrar och situationer<br />
stärker förmågan att klara konflikter och<br />
påfrestningar. Människor börjar dock inte tycka<br />
om varandra och känna samhörighet bara för att<br />
de bor i samma bostadsområde. Om det bland<br />
människorna i en stadsdel finns en mångfald<br />
18<br />
av olika åldrar, kulturursprung, yrken och livserfarenheter<br />
så är möjligheterna större för nya<br />
bärkraftiga idéer att födas.<br />
För att uppnå varaktig social integration måste<br />
idéerna tas om hand och ges form. Vid uppbyggnad<br />
och förändring av olika samhälleliga<br />
system som institutioner och föreningar, är det<br />
viktigt att dessa dels hänger ihop med varandra<br />
dels främjar och understödjer social integration,<br />
en förutsättning för social uthållighet.<br />
Särskilt viktigt är det att visa respekt för de<br />
grupper som är mer beroende än andra av stöd<br />
från samhället, t ex barn, ungdomar, äldre,<br />
funktionshindrade och minoritetsgrupper. Viktiga<br />
faktorer för social uthållighet, som att<br />
människor känner trygghet och samhörighet,<br />
delaktighet och ansvar, är svårdefinierade<br />
värden. Människors upplevelser påverkas av<br />
hur den fysiska miljön utformas och hur samhället<br />
är organiserat. En god hälsa är av avgörande<br />
betydelse. Ökad sysselsättning och minskat<br />
bidragsberoende stärker också den sociala<br />
uthålligheten.<br />
Idag krävs dessutom en utvecklad social kompetens<br />
hos varje individ, då möjligheten att<br />
känna igen sig i varandras erfarenheter minskar<br />
i vårt differentierade samhälle och det krävs<br />
förmåga att acceptera och bejaka de olikheter<br />
vi möter. Känslan av trygghet kommer kanske<br />
i framtiden av att människan känner sig trygg i<br />
sin förmåga att klara av sina mänskliga relationer<br />
och inte som en konsekvens av att lugn och<br />
harmoni råder.<br />
Vad menas med ekologisk uthållighet<br />
Några viktiga naturvetenskapliga grundförutsättningar:<br />
• Energi och materia kan inte försvinna eller<br />
nyskapas.<br />
• Energi och materia tenderar alltid att<br />
spridas spontant. Detta innebär att materia<br />
som tagits in för att användas i samhället<br />
förr eller senare kommer att spridas ut till<br />
natur miljön. Den sprids, men försvinner<br />
alltså inte!<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
MÅLFORMULERING<br />
Kretsloppsprincipen innebär att samhällets<br />
verksamheter gradvis måste integreras i naturens<br />
sol drivna kretslopp. Alla restprodukter<br />
som uppstår i vilken verksamhet som helst<br />
måste upparbetas till nya resurser, antingen av<br />
naturen eller av samhället. Principen innebär att<br />
rester inte får öka systematiskt i naturen och<br />
dessutom att återuppbyggnaden av materiella<br />
värden i samhället måste vara åtminstone lika<br />
stor som nedbrytningen.<br />
Ett kretsloppssamhälle står alltså inte bara för<br />
åter vinning, vilket endast är en mindre teknisk<br />
aspekt av kretsloppssamhället. I sin helhet står<br />
kretslopps samhället för ett samhälle där resurserna<br />
utnyttjas så att naturens kretslopp kan<br />
fortsätta att hålla resurs underlaget intakt.<br />
De fyra mål som har formulerats för att nå<br />
en eko logisk uthållighet överensstämmer väl<br />
med de fyra systemvillkor, som stiftelsen “Det<br />
naturliga steget“ formulerat, för ett bärkraftigt<br />
samhälle:<br />
1. Ämnen får inte tas ur jordskorpan i högre<br />
takt än de återbildas. Eftersom materia<br />
varken kan skapas eller förintas innebär<br />
det att allt vi tar från jordskorpans lager<br />
kommer att spridas till vår omgivande<br />
miljö i allt mindre beståndsdelar. I det<br />
bärkraftiga samhället får mineraler och olja<br />
inte utvinnas i högre takt än vad som motsvaras<br />
av den långsamma återbildningen.<br />
2. Halten av främmande ämnen får inte öka<br />
i naturen. Allt vi producerar kommer förr<br />
eller senare att spridas i vår omgivande<br />
miljö. Det betyder att vi inte får tillverka<br />
långlivade naturfrämmande ämnen, avsiktligt<br />
eller oavsiktligt. Ekosystemen är inte<br />
anpassade att konfronteras med PCB,<br />
freoner och dioxiner m fl. I det bärkraftiga<br />
samhället får vi inte framställa ämnen i<br />
högre takt än att de kan brytas ned i naturen<br />
eller läggas fast i jordskorpan.<br />
3. Bevara den biologiska mångfalden och det<br />
fysiska underlaget för naturens kretslopp.<br />
Vi måste tillförsäkra oss om att vi även i<br />
fram tiden har tillgång till mat och energi.<br />
Detta måste kunna ske utan att vi bryter<br />
mot systemvillkor 1 och 2, dvs produktionen<br />
måste ingå i ett naturligt kretslopp.<br />
I det bär kraftiga samhället utnyttjar vi<br />
ekosystemen så att den långsiktiga produktions<br />
kapaciteten och mångfalden bibehålls<br />
och att naturens kapacitet för omhändertagande<br />
av restpro dukter och uppbyggnad av<br />
resurser långsiktigt kan utgöra grunden för<br />
ett uthålligt välstånd.<br />
4. Effektiv och rättvis resursomsättning för<br />
att tillgodose mänskliga behov. Hela jor -<br />
dens be folkning måste kunna leva i välfärd<br />
med en resursomsättning som ryms inom<br />
systemvillkor 1 - 3. Endast då kan samhället<br />
bestå under politiskt acceptabla former.<br />
I det bärkraftiga samhället måste resurserna<br />
således räcka så långt som möjligt<br />
vilket kommer att kräva smarta kretslopp<br />
där spillet minimeras. Systemvillkoren<br />
utgör ramarna för det bärkraftiga samhället.<br />
Villkoren 1 - 3 är basvillkor som definierar<br />
problemen på den nivå där problemen<br />
startar, de bygger på en naturvetenskaplig<br />
analys och alla måste vara<br />
uppfyllda.<br />
Villkor 4, som handlar om miljövårdsåtgärder<br />
som återvinning, resurssnålhet etc, är till stor<br />
del lika viktigt men skall ses som en konsekvens<br />
av de tre första. För att nå ekologisk<br />
uthållighet räcker det rent fysiskt att uppfylla<br />
villkoren 1 - 3 men om inte även villkor 4, som<br />
mer handlar om människan och samhället än<br />
om fysik, blir uppfyllt i tillräckligt hög grad,<br />
kan inte människan och samhället upp fylla de<br />
tre första villkoren. Det är således för att människan<br />
skall lyckas uppfylla de tre första systemvillkoren<br />
som begreppen “effektivitet och<br />
rättvisa“ står som överordnade principer.<br />
Vad är ekonomisk uthållighet<br />
Den ekonomiska uthålligheten utgörs till en<br />
del av de ekonomiska villkor som möjliggör<br />
genomförandet av övriga mål. En annan del<br />
av den ekonomiska uthålligheten utgörs av<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 19
MÅLFORMULERING<br />
ett levande lokalt näringsliv, något som är en<br />
förutsättning för att skapa lokala marknader för<br />
varor, tjänster och arbete, samt för att kunna<br />
begränsa transportarbetet. Det lokala näringslivet<br />
är dessutom en omistlig del i det sociala<br />
och kulturella livet.<br />
<strong>Sollentuna</strong> utgör en integrerad del av stockholms<br />
regionens arbetsmarknad. De företag som<br />
etablerar sig i <strong>kommun</strong>en skall respektera de<br />
villkor som visionen om ett långsiktigt hållbart<br />
samhälle ställer. För en hållbar utveckling fordras<br />
en ekonomisk bas som ger förutsättningar<br />
för utveckling inom o lika områden. Ett vitalt<br />
och framtidsinriktat närings liv är således av<br />
stor betydelse. Kommunen har idag ett robust<br />
och varierat näringsliv med en grund profil av<br />
många små och medelstora före tag med inslag<br />
av profilskapande eller marknadsled ande företag.<br />
Detta är något som ska tas till vara och<br />
utvecklas. Ett långsiktigt och starkt näringsliv<br />
i <strong>Sollentuna</strong> bygger i mycket stor utsträckning<br />
på utvecklingen av en kom plett hembygd. Det<br />
är så ledes viktigt för näringslivet att <strong>Sollentuna</strong><br />
<strong>kommun</strong> uppfattas som en bra <strong>kommun</strong> att bo<br />
i för både unga och gamla människor. Företagen<br />
bidrar i sin tur till en stark utvecklingskraft<br />
i <strong>kommun</strong>en och till att många finner<br />
utkomstmöjligheter.<br />
När vi talar om ett samhälle där det råder ekonomisk<br />
uthållighet förutsätter vi att detta kan<br />
ske inom ramen för en bärkraftig ekonomisk<br />
tillväxt. Detta är visionen men är det möjligt<br />
Tillväxt mätt som ökande BNP är starkt kopplad<br />
till ökade resursflöden vilket anses orsaka<br />
det mesta av miljöförstöringen idag. Själva<br />
kärnan i tillväxten har varit ökande produktion<br />
och ökande konsumtion, men konventionell<br />
(national-) ekonomi har inget bra mätverktyg<br />
för tillväxtens faktiska effekter utan betraktar<br />
ekonomisk tillväxt snarast som ett värde i sig,<br />
medan dess negativa konsekvenser inte överhuvud<br />
taget tas med i räkningen. Om man ser<br />
tillväxten i ett historiskt perspektiv kan den<br />
(i sin nuvarande skepnad) inte bli annat än en<br />
episod därför att den fysiska verkligheten inte<br />
tillåter tillväxt som en uthållig process. Om vi<br />
i fortsättningen skall kunna betrakta ekonomisk<br />
tillväxt som framsteg måste denna tillväxt<br />
baseras inte på mer utan på bättre.<br />
Det hävdas ofta att tillväxt i kombination med<br />
bärkraft är en omöjlighet och att dagens samhällsekonomi,<br />
särskilt västvärldens, bygger på<br />
att vi lever upp resurserna för kommande generationer.<br />
Om det överhuvudtaget skall vara<br />
möjligt att nå en uthållig samhällsutveckling<br />
med ett fortsatt ekonomiskt framåtskridande<br />
behövs ett samhällsekonomiskt mål, något som<br />
i realiteten saknas idag, men som ett växande<br />
antal ekonomer och företagsledare anser vara<br />
nödvändigt. Ett sådant mål kunde formuleras:<br />
“Ett bärkraftigt samhälle som tillfredställer<br />
största möjliga andel av medborgarnas behov.“<br />
( Bern L, “Strategi för naturlig tillväxt“, Ekerlids<br />
förlag 1996, och Robert, Daly, Hawken<br />
och Holmberg, “A compass for sustainable<br />
development“, 1995.)<br />
En hållbar ekonomisk tillväxt förutsätter en<br />
tek nik som bidrar till högre effektivitet i<br />
energi- och materialanvändningen, eller teknik<br />
för ö kad direkt omvandling av solenergi till<br />
hanterbara energibärare för omvandling till<br />
arbete, eller genom att öka kapaciteten för de<br />
gröna växterna i kretsloppet genom åtgärder<br />
som ökar förmågan att ta upp och omvandla<br />
solenergi. Dessa förutsättningar gäller såväl<br />
globalt som lokalt.<br />
Hållbar tillväxt kräver en rad åtgärder på den<br />
lo kala nivån. En viktig åtgärd är att skapa<br />
stabilitet med hjälp av regelverk som sätter<br />
gränserna i nom vilka människorna skall ha<br />
frihet att till fredsställa sina behov. Det stabila<br />
samhället kän ne tecknas av många små diversifierade<br />
företag och företagare som står för<br />
den ekonomiska ba sen. Grunden bygger på en<br />
diversifierad lokal produktion och serviceindustri<br />
som kan ge stabila sociala struk turer där<br />
möjligheterna är goda att erbjuda både låg- och<br />
högutbildade ett meningsfullt liv. Alla människor<br />
får en möjlighet att förverkliga sina drömmar<br />
och ambitioner.<br />
En hållbar ekonomisk utveckling från höga<br />
nettoflöden och förbrukning av naturliga resurser<br />
till effektivitet och höga förädlingsvärden<br />
kräver ökade kunskaper. Om lokalsamhällets<br />
20<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
MÅLFORMULERING<br />
näringsliv kan utvecklas mot att innehålla<br />
kva lificerad arbets kraft och hög potential att<br />
öka förädlingsgraden underlättas satsningen på<br />
bär kraftig tillväxt. Tillväxten skall baseras på<br />
för ädling och effektivisering i resursanvändningen.<br />
Företagandet och tillväxt av företagande är<br />
beroende av människors arbete och uppfinningsrikedom.<br />
Företagen är beroende av välutbildade<br />
och kompetenta människor för att<br />
kunna växa och utvecklas. Det bästa sättet för<br />
ett lokalsamhälle att locka till sig tillväxtbefrämjande,<br />
hållbara investeringar är med andra<br />
ord att först och främst se till att utveckla och<br />
stimulera sina medborgare.<br />
Vad är organisatorisk uthållighet<br />
Den organisatoriska uthålligheten handlar om<br />
hur vi utvecklar alla de resurser som finns i<br />
samhället och boendet i form av rutiner, regler,<br />
gemensamma och individuella vanor, infrastrukturer,<br />
möten och sam arbeten mellan olika<br />
yrken, kunskaper och verksamheter. Denna<br />
uthållighet har en betoning på demokrati,<br />
delaktighet och erfarenhetsåterföring, vilket<br />
kräver att samhället organiseras så att det ger<br />
möjlighet till delaktighet för alla. För att personer<br />
med funktionshinder ska kunna vara delaktiga<br />
fordras att de upplever <strong>kommun</strong>ikationsmedel,<br />
lokaler och den yttre miljön i <strong>kommun</strong>en<br />
som till gänglig. Om uthålliga livsmönster<br />
skall kunna utveck las kontinuerligt behövs en<br />
ständig återföring av gjorda erfarenheter.<br />
I detta har skolan en särskilt viktig roll som<br />
kun skapsförmedlare och fostrare, som bärare<br />
av vår historia och vårt kulturarv och för<br />
till skapande av kunskap och förståelse för<br />
andra kulturer. Skolan skall vara en bas för det<br />
livslånga lärandet. Skolan skall ge framtidstro<br />
och förmåga att leva i ett mångfacetterat<br />
samhälle. Att utveckla den sociala förmågan är<br />
ett lika viktigt mål för skolan som att förvärva<br />
kunskap.<br />
Att få skapa och uppleva olika former av kultur<br />
är viktigt för välbefinnande och sammanhållning<br />
i samhället. Särskilt angeläget är det att<br />
barn och ungdomar får tillgång till uttryckssätt<br />
som ger dem tillit och självkänsla och som de<br />
kan bära med sig genom livet.<br />
En viktig förutsättning för den organisatoriska<br />
hållbarheten är att det finns möjlighet till lokalt<br />
inflytande och ansvarstagande. Föreningar, där<br />
enskilda människors engagemang är grunden<br />
för verksamheten, är av största betydelse för ett<br />
hållbart samhälle.<br />
Hypotes för måluppfyllelse<br />
<strong>Kommunplan</strong>en utgår ifrån hypotesen att om<br />
när hetsprincipen tillämpas leder detta till en<br />
långsiktigt hållbar utveckling. Närhetsprincipen<br />
antas bidra till lokala sociala kontakter och<br />
ett lokalt engagemang, dvs bidra till såväl den<br />
sociala som den organisatoriska uthålligheten.<br />
Principen bör dess utom leda till ett minskat<br />
transportbehov som bl a är av stor betydelse<br />
för att uppnå en ekologisk uthållighet. De<br />
transporter som ändå kommer att krävas skall<br />
ske på ett så effektivt och resursbe sparande sätt<br />
som möjligt. Därför utgår <strong>kommun</strong>planen ifrån<br />
hypotesen att en långsiktig hållbar utveckling<br />
underlättas av att<br />
1. nya bostäder i första hand lokaliseras till<br />
stationssamhällena, dvs i goda kollektivtrafiklägen<br />
nära serviceutbud, samt<br />
2. nya arbetsplatser lokaliseras närmare<br />
pendeltågsstationerna ju mer besöks- och<br />
sysselsättningstäta de är.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 21
BESKRIVNING<br />
RIKTLINJER<br />
Ekologiskt särskilt känsliga områden<br />
Ekologiskt känsliga miljöer är mark- och vattenområden<br />
där ett ingrepp kan få svåra ekologiska konsekvenser, som<br />
att ekosystem slås ut eller hotade arter försvinner. I <strong>Sollentuna</strong><br />
utgörs de ekologiskt särskilt känsliga miljöerna av<br />
tre grupper, som är redovisade i Naturvårdsplanen:<br />
1. områden med stora naturvetenskapliga värden,<br />
2. försurningskänslig mark och vatten, som hällmarker<br />
och skogssjöar, och<br />
3. starkt förorenade mark- och vattenområden.<br />
Vatten<br />
Vatten har stor betydelse såväl för den biologiska mångfalden<br />
som för samhällets hushållning. Vattnet som biotop<br />
i allmänhet och strandzonens biotoper måste värnas<br />
liksom potientiella grundvattentäkter för dricksvatten.<br />
Där det finns förutsättningar för regnvatten och smältvatten<br />
att renas lokalt ska förutsättningarna upprätthållas och<br />
utnyttjas. Då lokalt omhändertagande av dagvatten inte är<br />
möjligt i alla bebyggelseområden krävs markreservat för<br />
dagvattenrening på annat håll dit vattnet kan ledas. Utöver<br />
dagvatten bör möjligheter att omhänderta spillvatten, dvs<br />
avloppsvatten, inom <strong>kommun</strong>en bevakas. Det blir sannolikt<br />
aldrig möjligt för <strong>kommun</strong>en att ta hand om allt spillvatten,<br />
vilket innebär att <strong>kommun</strong>en kommer att fortsätta<br />
att ansluta avlopp till Käppalaförbundets reningsverk på<br />
Lidingö. Ett lokalt kretsloppsanpassat omhändertagande<br />
av spillvatten kräver jordbruksmark eller andra arealer<br />
för att återföra näringsrika restprodukter som gödsel. Vid<br />
jordbruk inom <strong>kommun</strong>en kan endast restprodukterna från<br />
ca 3.000 - 4.000 invånare tas om hand.<br />
Värdefulla ämnen och mineral<br />
De kända värdefulla ämnen och mineral som finns i <strong>kommun</strong>en<br />
är framför allt gruset i Brunkebergsåsen. Täkt av<br />
naturgrus innebär uttag av en ändlig resurs och medför<br />
stora ingrepp i naturen. Användning av naturgrus och<br />
natursand skall oavsett var den utvinns begränsas inom<br />
<strong>kommun</strong>en. Dessutom skall inte nya bergtäkter tillåtas<br />
inom <strong>kommun</strong>en.<br />
Riktlinjer för ekologiskt<br />
särskilt känsliga områden<br />
Åtgärder får inte vidtas som leder till att<br />
ekosystem slås ut eller hotade arter<br />
försvinner.<br />
Riktlinjer för vatten<br />
Åtgärder får inte vidtas som påverkar<br />
områdets nuvarande eller framtida<br />
kvalitet som grundvattentäkt.<br />
Grundvatten skall vara rent. Sjöar och vattendrag<br />
skall vara friska med en levande<br />
fauna och fl ora. Åtgärder som medför förorening<br />
av sjöarna och vattendragen i <strong>kommun</strong>en<br />
får därför inte vidtas.<br />
Lokalt omhändertagande av dagvatten<br />
skall tillämpas. Åtgärder får inte vidtas<br />
som för hindrar eller försvårar ett lokalt<br />
omhänder tagande av dagvatten, såsom<br />
källare eller andra konstruktioner. I de fall<br />
ett lokalt omhändertagande inte är möjligt<br />
skall tillräckliga reservat för rening av dagvatten<br />
från ett större omland upprätthållas.<br />
Riktlinjer för värdefulla<br />
ämnen och mineral<br />
Från naturvårdssynpunkt skall <strong>Sollentuna</strong>s<br />
del av Brunkebergsåsen bevaras. Några<br />
ytterligare uttag av naturgrus skall inte tilllåtas.<br />
Nya bergtäkter skall inte heller tilllåtas.<br />
Skyddsområde för grundvattentäkt<br />
enligt 2 kap 64§ vattenlagen fastställt<br />
av länsstyrelsen 1974-06-20.<br />
Sektorsplaner,<br />
som berör riktlinjerna<br />
Dagvattenpolicy<br />
Miljö- och hälsoskyddsprogram,<br />
Naturvårdsplan<br />
Vattenvårdsplan<br />
OBS! Ovanstående riktlinjer kan<br />
beröras av övriga riktlinjer i <strong>kommun</strong>planen.<br />
22<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
EKOLOGISKT SÄRSKILT KÄNSLIGA OMRÅDEN OCH VATTEN<br />
ROTEBRO<br />
Rösjön<br />
Norrviken<br />
Brunkebergsåsen<br />
Översjön<br />
VIBY<br />
NORRVIKEN<br />
VAXMORA<br />
Väsjön<br />
Ravalen<br />
EDSBERG<br />
HÄGGVIK<br />
Säbysjön<br />
Brunkebergsåsen<br />
TUREBERG<br />
Edsviken<br />
SJÖBERG<br />
HELENELUND<br />
0 1 2 km<br />
Ekologiskt särskilt känsliga områden och områden<br />
som kan vara viktiga som grundvattentäkter.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 23
BESKRIVNING<br />
RIKTLINJER<br />
Jord- och skogsbruk<br />
I <strong>Sollentuna</strong>, liksom i andra tätorter i regionen, har de areella<br />
näringarna minskat på bekostnad av tätortens expansion.<br />
I dag sysselsätter jord- och skogsbruk ett fåtal och<br />
den ekonomiska betydelsen av näringarna har minskat men<br />
ersatts av andra värden, såsom värden för friluftsliv och<br />
friskvård, kulturhistoria, biologisk mångfald och pedagogiska<br />
värden av levande jordbruk i tätorten. Den begränsade<br />
möjlighet som finns att lokalt producera livsmedel<br />
och att ta hand om restprodukter från samhället bör bibehållas.<br />
Därför är det viktigt att behålla de jordbruk som<br />
finns inom <strong>kommun</strong>en.<br />
Natur-, rekreations- och kulturmiljöer<br />
Biologisk mångfald<br />
Den biologiska mångfalden har stor betydelse för vår välfärd<br />
genom att lämna materiella, vetenskapliga, ekonomiska<br />
och estetiska bidrag. Människan som art är ekologiskt<br />
beroende av andra arter i sin omgivning genom<br />
fotosyntes och andra processer. De naturliga ekosystemen<br />
är det mänskliga livets stödsystem. I <strong>Sollentuna</strong> bör inriktningen<br />
att bevara biologisk mångfald utgå från människans<br />
livsmiljö. Målet bör vara att bevara de naturliga kretsloppen.<br />
Riktlinjer för jord- och<br />
skogsbruk<br />
Jordbruksmark skall brukas för att upprätthålla<br />
det öppna landskapet och för att<br />
kunna ta emot gödningsämnen från lokal<br />
avfalls- eller spillvattenhantering.<br />
Skogsbruk skall utföras miljöanpassat.<br />
Riktlinjer biologisk mångfald<br />
Områden där den biologiska mångfalden<br />
skall bevaras och utvecklas.<br />
Riktlinjer gröna kilar<br />
De gröna kilarna skall värnas, vilket<br />
innebär att åtgärder som splittrar och<br />
skapar barriärer inom dem ska und -<br />
vikas.<br />
Sektorsplaner,<br />
som berör riktlinjerna<br />
Kulturmiljövårdsplan<br />
Naturvårdsplan<br />
Gröna kilar<br />
I <strong>Sollentuna</strong> finns två stora naturområden som ingår i den<br />
regionala strukturen av gröna kilar; Järvafältet och Rösjön/<br />
Törnskogen. Kilarnas viktigaste funktion är att de bildar<br />
sammanhängande grönstråk som innehåller både vetenskapliga<br />
värden och för människorna attraktiv natur.<br />
Stora sammanhängande grönområden är viktiga för den<br />
biologiska mångfalden, eftersom de skapar effektiva spridnings<br />
korridorer. Växt- och djurlivet i regionens centrala<br />
delar blir rikare genom att arter kan spridas dit från större<br />
orörda grönområden längre ut. Djur och växter behöver<br />
kilarna som spridningsvägar för sin överlevnad och mindre<br />
grönområden får större värde genom att de binds ihop via<br />
de gröna kilarna.<br />
På vidstående karta har en avgränsning av de gröna kilarna<br />
gjorts, som bygger på det förslag som Regionplanekontoret<br />
arbetat fram. (Grönstrukturen i Stockholmsregionen, regionplanekontoret<br />
1996.)<br />
De gröna kilarna i Stockholmsregionen.<br />
OBS! Ovanstående riktlinjer kan<br />
beröras av övriga riktlinjer i <strong>kommun</strong>planen.<br />
24<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH GRÖNA KILAR<br />
ROTEBRO<br />
Rösjön<br />
Norrviken<br />
Översjön<br />
VIBY<br />
NORRVIKEN<br />
VAXMORA<br />
Väsjön<br />
Ravalen<br />
EDSBERG<br />
HÄGGVIK<br />
Säbysjön<br />
TUREBERG<br />
Edsviken<br />
SJÖBERG<br />
HELENELUND<br />
0 1 2 km<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 25
BESKRIVNING<br />
RIKTLINJER<br />
Rekreation<br />
Tillgång till rekreationsområden av hög kvalitet inom rimliga<br />
avstånd är en del av en god boendemiljö. Motion<br />
och friluftsliv främjar både fysisk och psykisk hälsa. Olika<br />
former av föreningsverksamhet, som idrottsklubbar och<br />
scoutföreningar mm, bidrar dess utom med en social fostran.<br />
Utrymme måste finnas för olika kulturella upplevelser<br />
och uttrycksformer. För att möjliggöra såväl enskild som<br />
organiserad verksamhet föreslås att nuvarande täthet och<br />
placering av bollplaner upprätthålls. De rekreationsområden<br />
som är markerade på vidstående sida är särskilt<br />
viktiga att bevara och utveckla. Dessutom är det viktigt<br />
att behålla Järvafältets karaktär som kulturlandskap, Törnskogens<br />
karaktär som vildmark och Rösjöskogens karaktär<br />
som fritidsområde. Inom varje <strong>kommun</strong>del skall det finnas<br />
friluftsbad med god vattenkvalitet.<br />
De stråk som redovisas skall inte enbart utgöra förbindelser<br />
mellan bostadsområden och rekreationsområden, utan<br />
även hålla en kvalitet som innebär att de är behagliga att<br />
röra sig längs.<br />
Utöver de riktlinjer som är formulerade i vidstående<br />
kolumn bör lokala odlingslotter eftersträvas i anslutning<br />
till bostadsområden.<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns ett flertal ridstall. Med hänsyn till<br />
att många personer får kraftiga allergiska reaktioner mot<br />
hästar krävs stora skyddsavstånd vilket gör det befogat<br />
att särskilt markera de ridstall som övrig planering måste<br />
ta hänsyn till. Det är dessutom viktigt att utöver ridstallens<br />
placering ta hänsyn till var hästarna har sina hagar<br />
och ridvägar. Omvänt är det nödvändigt att nya hagar och<br />
ridvägar placeras med hänsyn till intilliggande bostadsbebyggelse,<br />
skolor, barnstugor m m.<br />
Riktlinjer för rekreation<br />
Parker inom befi ntliga bostadsområden<br />
skall värnas.<br />
Inom varje <strong>kommun</strong>del skall det fi nnas<br />
friluftsbad med god vattenkvalitet.<br />
<strong>Sollentuna</strong>vallen, huvudidrottsplats.<br />
Kommundels IP.<br />
Silverdal<br />
En <strong>kommun</strong>dels IP skall fi nnas i Margreteborg<br />
eller i dess omedelbara närhet.<br />
Sport- och simhall.<br />
Områden för rekreation och rörligt<br />
friluftsliv, varav Järvafältets karaktär<br />
som kulturlandskap, Törnskogens<br />
karaktär som vildmark och Rösjö -<br />
skogens karaktär som fritidsområde,<br />
skall behållas och utvecklas. Falkberget<br />
skall utgöra natur- och rekreationsområde.<br />
Rekreationsområdena skall vara<br />
tillgängliga för funktionshindrade.<br />
Stråk av hög kvalitet mellan bostadsområden<br />
och rekreationsområden.<br />
Golfbana. Marken skall kunna ta emot<br />
gödningsämnen från lokal avfallseller<br />
spillvattenhantering.<br />
Ridstall.<br />
Sektorsplaner,<br />
som berör riktlinjerna<br />
Kulturmiljövårdsplan<br />
Naturvårdsplan<br />
OBS! Ovanstående riktlinjer kan<br />
beröras av övriga riktlinjer i <strong>kommun</strong>planen.<br />
26<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
REKREATION<br />
ROTEBRO<br />
Järvafältet<br />
Törnskogen<br />
Översjön<br />
VIBY<br />
NORRVIKEN<br />
VAXMORA<br />
Väsjön<br />
EDSBERG<br />
Rösjöskogen<br />
HÄGGVIK<br />
Rösjön<br />
Norrviken<br />
Ravalen<br />
Säbysjön<br />
TUREBERG<br />
Falkberget<br />
Edsviken<br />
SJÖBERG<br />
HELENELUND<br />
0 1 2 km<br />
Idrottsplatser, ridstall, golfbana, rekreationsområden och stråk till rekreationsområdena.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 27
BESKRIVNING<br />
RIKTLINJER<br />
Kulturmiljö<br />
För att <strong>Sollentuna</strong>s invånare ska kunna känna en förankring<br />
i <strong>kommun</strong>en krävs att kulturhistoriska miljöer finns<br />
kvar som förklarar och ger en kontinuitet åt samhällets<br />
utveckling. Med en i landskapet avläsbar utveckling ökar<br />
möjligheten att känna trygghet i sin närmiljö. I takt med att<br />
samhället utvecklas kom mer de miljöer som det finns skäl<br />
att spara och skydda att behöva kompletteras med exempel<br />
på nyare tiders bebyggelse. Här markeras de områden och<br />
objekt som bedöms vara särskilt viktiga att bevara. I dessa<br />
områden krävs särskild anpassning till de befintliga kulturmiljövärdena.<br />
Skålhamravägens kulturmiljö och Nationalstadsparken<br />
utgör riksintressen.<br />
Riktlinjer för kulturmiljö<br />
Värdefull bebyggelsemiljö.<br />
Fornlämningsområde.<br />
Värdefullt kulturlandskap med<br />
bebyggelse.<br />
Kulturmiljövårdsprogrammet, antaget av<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige 1993, skall tillämpas.<br />
Sektorsplan,<br />
som berör riktlinjerna<br />
Kulturmiljövårdsplan<br />
Konflikter kan uppstå mellan att bevara värdefull kulturmiljö<br />
och markanspråk som följer av en del av de föreslagna<br />
övergripande målen för <strong>kommun</strong>planen. I första<br />
hand kan konflikter uppstå i goda kollektivtrafiklägen där<br />
en förtätning kan vara önskvärd, och inom områden där<br />
marken är lämplig för lokal dagvattenhantering. Befintliga<br />
bebyggda kulturmiljöer förbrukar dessutom sannolikt mer<br />
resurser för exempelvis uppvärmning än vad som är eftersträvansvärt.<br />
Men det är viktigt att lägga märke till att en<br />
bevarad kulturmiljö befordrar de övergripande målen om<br />
social och organisatorisk uthållighet.<br />
OBS! Ovanstående riktlinjer kan<br />
beröras av övriga riktlinjer i <strong>kommun</strong>planen.<br />
28<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
KULTURMILJÖ<br />
ROTEBRO<br />
Norrviken<br />
Översjön<br />
VIBY<br />
NORRVIKEN<br />
VAXMORA<br />
Väsjön<br />
Skålhamra<br />
vägen<br />
Ravalen<br />
EDSBERG<br />
HÄGGVIK<br />
Rösjön<br />
Säbysjön<br />
TUREBERG<br />
Edsviken<br />
SJÖBERG<br />
HELENELUND<br />
Nationalstadsparken<br />
0 1 2 km<br />
Värdefulla bebyggelseområden, fornlämningsområden<br />
och värdefulla kulturlandskap med bebyggelse.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 29
BESKRIVNING<br />
RIKTLINJER<br />
Näringsliv<br />
<strong>Sollentuna</strong> utgör en integrerad del av stockholmsregionens<br />
arbetsmarknad. För en hållbar utveckling fordras en ekonomisk<br />
bas som ger förutsättningar för utveckling inom<br />
olika områden. Ett vitalt och framtidsinriktat näringsliv är<br />
således av stor betydelse. Kommunen har idag ett robust<br />
och varierat näringsliv med en grundprofil av många små<br />
och medelstora företag med inslag av profilskapande eller<br />
marknadsledande företag. Detta är något som ska tas till<br />
vara och utvecklas. Ett långsiktigt och starkt näringsliv<br />
i <strong>Sollentuna</strong> bygger i mycket stor utsträckning på utvecklingen<br />
av en komplett hembygd. Det är således viktigt för<br />
näringslivet att <strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong> uppfattas som en bra<br />
<strong>kommun</strong> att bo i för både unga och gamla människor. Företagen<br />
bidrar i sin tur till en stark utvecklingskraft i <strong>kommun</strong>en<br />
och till att många finner sysselsättning. Tjänstesektorn,<br />
vars expansion är viktig, har möjlighet att utvecklas nära<br />
bostäder, vilket ger levande miljöer där olika funktioner<br />
kan stödja varandra. De företag som etablerar sig i <strong>kommun</strong>en<br />
skall respektera de villkor som visionen om ett<br />
långsiktigt hållbart samhälle ställer.<br />
För att bidra till en dynamisk utveckling av näringslivet<br />
bör <strong>kommun</strong>en och näringslivet samverka, exempelvis<br />
genom det dynamiska näringslivsrådet. Samverkan mellan<br />
det lokala näringslivet och gymnasieskolan kan dessutom<br />
bidra till en god överensstämmelse mellan individens<br />
kompetens och näringslivets behov av arbetskraft. Stiftelsen<br />
<strong>Sollentuna</strong> Nyföretagar centrum är ett exempel på ett<br />
näringslivsfinansierat initiativ för att bidra till nyföretagande<br />
och näringslivets utveckling.<br />
För att möjliggöra för såväl befintliga som nya företag<br />
att expandera och utvecklas i <strong>Sollentuna</strong> är det väsentligt<br />
med en god och väl anpassad mark- och planberedskap<br />
inom <strong>kommun</strong>en, som möjliggör små och medelstora etableringar<br />
inom kontors- och service näringar, samt lättare<br />
industri. Det krävs även åtgärder för att ta hand om<br />
äldre arbetsområden och i dessa beakta befintliga företags<br />
behov. Planberedskapen bör framförallt innefatta Margreteborg,<br />
Kronåsen, Hammarbacken i Klasro, Station Nordområdet<br />
och Överby. För att nå målen för ekologisk<br />
och social uthållighet bör verksamheter lokaliseras så att<br />
störningar och transporter minimeras. Detta innebär att<br />
verksamheter som är sysselsättnings- eller besöksintensiva<br />
främst ska lokaliseras till goda kollektivtrafiklägen.<br />
Riktlinjer för näringsliv<br />
Verksamheter.<br />
Verksamheter, som kan kombineras<br />
med näraliggande bostäder.<br />
Verksamheter som är sysselsättnings- och<br />
besökstäta ska företrädesvis lokaliseras i<br />
goda kollektivtrafi klägen, i första hand i<br />
<strong>kommun</strong>delscentra.<br />
<strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong>s engagemang för<br />
näringslivsutveckling ska syfta till:<br />
1. att värna befi ntliga företag i <strong>kommun</strong>en<br />
2. att verka för företagsetableringar i<br />
<strong>Sollentuna</strong><br />
3. att underlätta nyföretagande.<br />
Där det är möjligt bör verksamheter<br />
integreras med bostäder.<br />
Verksamheterna ska vara miljöanpassade.<br />
Sektorsplaner,<br />
som berör riktlinjerna<br />
Handikapprogram<br />
Näringslivsstrategi<br />
Stadsbyggnadsmål<br />
OBS! Ovanstående riktlinjer kan<br />
beröras av övriga riktlinjer i <strong>kommun</strong>planen.<br />
30<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
NÄRINGSLIV<br />
Överby<br />
ROTEBRO<br />
Rösjön<br />
Norrviken<br />
Översjön<br />
VIBY<br />
NORRVIKEN<br />
VAXMORA<br />
Väsjön<br />
Ravalen<br />
EDSBERG<br />
Säbysjön<br />
HÄGGVIK<br />
Klasro<br />
Kronåsen<br />
TUREBERG<br />
Edsviken<br />
SJÖBERG<br />
HELENELUND<br />
Silverdal<br />
Margreteborg<br />
Riktlinjerna bedöms medge ett till skott om<br />
ca 600.000 m 2 arbetsplatser fr o m 1998,<br />
vilket motsvarar ca 10 000 arbetstillfällen.<br />
Av dessa är ca 350 000 m 2 beläget på<br />
privatägd mark och ca 250 000 m 2 på<br />
kommu nalägd mark.<br />
0 1 2 km<br />
Riktlinjer för näringslivet.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 31
BESKRIVNING<br />
Service<br />
Närhet till bla handel och service utgör grunden för stadsoch<br />
tätortsbildning. Inom varje <strong>kommun</strong>del ska invånarna<br />
ha tillgång till ett varierat utbud av service. Servicen bör<br />
i första hand lokaliseras till <strong>kommun</strong>delarnas centrum.<br />
Kommundelarna bör planeras så att underlag skapas för en<br />
god kommersiell service i varje <strong>kommun</strong>del. Post, apotek<br />
m m tenderar att i hög grad lokaliseras med enbart kommersiella<br />
motiv. Detta gör att enda sättet att bibehålla<br />
servicen är att bibehålla ett tillräckligt stort kundunderlag.<br />
Kundernas köptrohet påverkas dock av utvecklingen av<br />
konkurrerande centrumanläggningar, av vilka Kista centrum<br />
och OBS stormarknad är exempel. Inom <strong>kommun</strong>en<br />
bör ytterligare stormarknader inte tillåtas eftersom de dels<br />
kan konkurrera ut service inom <strong>kommun</strong>delarna, dels öka<br />
bilberoendet.<br />
Inom varje <strong>kommun</strong>del bör det finnas samhällsservice i<br />
form av barnomsorg, skolor och äldreomsorg. Barnomsorg<br />
bör i hög grad kunna integreras i bostadsområdena. En<br />
fördel med skolor inom varje stadsdel är att de kan nås till<br />
fots eller per cykel av eleverna. Om det inom stadsdelarna<br />
finns en varierad befolkning bidrar skolorna till en ökad<br />
integration. Det fria valet av skola för elever och föräldrar<br />
medför att det är önskvärt att det inom varje stadsdel finns<br />
skola med olika inriktning och profil.<br />
All service som behövs för <strong>kommun</strong>invånarna skall utformas<br />
och lokaliseras så att den är tillgänglig för alla, dvs<br />
även för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga<br />
eller andra funktionsnedsättningar.<br />
RIKTLINJER<br />
Riktlinjer för service<br />
Centrala <strong>Sollentuna</strong> med <strong>kommun</strong>ens<br />
utbildnings- eller kulturella<br />
centrum, kommersiella centrum och<br />
administrativa centrum bör behållas<br />
och utvecklas.<br />
Kommundelscentrum. Inom varje<br />
<strong>kommun</strong>del skall fi nnas ett rikt<br />
varierat utbud av service som ger<br />
invånarna valmöjligheter. Offentliga<br />
miljöer och lokaler dit allmänheten<br />
har tillträde ska upplevas som till -<br />
gängliga för alla, dvs även för personer<br />
med nedsatt rörelse- eller orien -<br />
teringsförmåga eller andra funktionsnedsättningar<br />
Gymnasieskola<br />
Begravningsplats<br />
Inom varje <strong>kommun</strong>del skall det fi nnas<br />
barnomsorg, äldreomsorg och skola.<br />
Skolan skall bidra till ökad integration.<br />
Stormarknader skall undvikas i lägen med<br />
dåliga allmänna <strong>kommun</strong>ikationer.<br />
Sektorsplaner,<br />
som berör riktlinjerna<br />
Plan för förskole- och skolväsendet i<br />
<strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong> (skolplan)<br />
Handikapprogram<br />
Näringslivsstrategi<br />
Stadsbyggnadsmål<br />
Kommundelarna har inbördes olika karaktär. Östra Häggvik<br />
präglas av ett stort antal skolor på olika nivåer. Häggvik<br />
med en framtida fjärrtågsstation kan utvecklas till en<br />
regional knutpunkt i en central del av <strong>Sollentuna</strong> och i<br />
<strong>Sollentuna</strong> centrum finns <strong>kommun</strong>ens administrativa centralpunkt.<br />
Hela detta område, som har Edsbergs slott, <strong>Sollentuna</strong><br />
centrum och Station Nord som tyngdpunkter,<br />
är och bör utvecklas som centrala <strong>Sollentuna</strong>.<br />
De nuvarande fem stationssamhällena inom <strong>kommun</strong>en<br />
har alla olika karaktärsdrag som bör tas till vara och<br />
utvecklas.<br />
OBS! Ovanstående riktlinjer kan<br />
beröras av övriga riktlinjer i <strong>kommun</strong>planen.<br />
32<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
SERVICE<br />
ROTEBRO<br />
Rösjön<br />
Norrviken<br />
Översjön<br />
VIBY<br />
NORRVIKEN<br />
VAXMORA<br />
Väsjön<br />
Ravalen<br />
EDSBERG<br />
HÄGGVIK<br />
Säbysjön<br />
TUREBERG<br />
Edsviken<br />
SJÖBERG<br />
HELENELUND<br />
0 1 2 km<br />
Kommunens utbildnings- eller kulturella centrum, kommersiella centrum och<br />
administrativa centrum, <strong>kommun</strong>delscentra, gymnasieskola och begravningsplatser.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 33
BESKRIVNING<br />
RIKTLINJER<br />
Boende<br />
<strong>Sollentuna</strong> är en integrerad del av stockholmsregionens<br />
bostadsmarknad. Detta innebär att nya bostäder skall<br />
anpassas efter efterfrågan och passa in i <strong>kommun</strong>ens<br />
karaktär med villa- och stationssamhällen. Nya områden<br />
kan utformas efter trädgårdsstadens principer, som inrymmer<br />
såväl villor som flerbostadshus i måttfull skala.<br />
En mycket viktig aspekt på boendet är den sociala dimensionen.<br />
För att <strong>Sollentuna</strong>borna ska kunna erbjudas en<br />
fullvärdig livsmiljö som på sikt är förenlig med ett långsiktigt<br />
hållbart samhälle är det viktigt att det skapas förutsättningar<br />
för trygghet, variation och delaktighet.<br />
Till de största kvaliteterna i <strong>kommun</strong>en hör närheten till<br />
naturområden och vatten. Därför är det viktigt med bra förbindelser<br />
mellan främst stationssamhällena och de gröna<br />
kilarna.<br />
Avsikten är att nya bostäder i första hand tillkommer i<br />
anslutning till stationssamhällena och övriga <strong>kommun</strong>delscentrum.<br />
Detta bör dels bidra till bättre underlag för god<br />
service i varje stadsdel i överensstämmelse med närhetsprincipen<br />
och till att begränsa behovet av transporter.<br />
För att tillgodose <strong>Sollentuna</strong>bornas egna behov av bostäder<br />
fordras en planberedskap för utbyggnad av upp till 170<br />
lägenheter per år. När ny bebyggelse uppförs är det viktigt<br />
att kvalitet går före kvantitet, såväl när det gäller sociala<br />
kvaliteter som gestaltning och tillgänglighet för funktionshindrade.<br />
Höga krav skall ställas på tillgänglighet vid<br />
nybyggnad för att tillgodose äldres och funktionshindrades<br />
behov. För att åstadkomma en allsidig sammansättning<br />
av bostadsbeståndet bör små lägenheter i form av generationsbostäder<br />
tillåtas i villabebyggelse.<br />
Med en lokal kretsloppsanpassning avses bl a att en lokal<br />
hantering av spillvatten ska prövas. Förutsättningen för att<br />
tillämpa lokala lösningar är alltid att de ska leda till en<br />
bättre miljö och en lägre resursförbrukning. Kretsloppsambitionerna<br />
är generella och inte enbart avgränsade till de<br />
grönmarkerade områdena på kartan. Inom de grönmarkerade<br />
områdena finns emellertid större förutsättningar att<br />
ta tillvara lokala förutsättningar, ur exempelvis klimatsynpunkt,<br />
som ska utnyttjas.<br />
Riktlinjer för boende<br />
Social integration skall stimuleras genom<br />
blandade upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar.<br />
Bostäder för personer med särskilda<br />
bostadsbehov ska integreras med<br />
övrig bostadsbebyggelse.<br />
Samhället ska så långt möjligt anpassas<br />
för personer med nedsatt rörelse- eller<br />
orienteringsförmåga eller andra funktionsnedsätt<br />
ningar.<br />
För att underlätta en lokal förankring skall<br />
nya bebyggelseområden ges en begränsad<br />
storlek med egen identitet.<br />
Boende bör ges möjlighet att engagera sig<br />
i driften och utformningen av allmänna platser.<br />
Lokala fora för infl ytande skall skapas<br />
genom att gemensamhetsanläggningar<br />
och projekt skapas med de boende för att<br />
lösa angelägna lokala problem, såsom att<br />
öka den lokala kretsloppsanpassningen.<br />
Flexibla gemensamhets- och servicelokaler<br />
användbara för olika aktiviteter vid olika<br />
tidpunkter skall fi nnas i varje bostadsområde.<br />
Områdets karaktär bör förändras i<br />
riktning mot en mer effektiv markanvändning.<br />
Områdets karaktär, inklusive grönstruktur,<br />
skall behållas.<br />
Endast bostadsbebyggelse som<br />
kretsloppsanpassas lokalt får<br />
tillkomma.<br />
Sektorsplaner,<br />
som berör riktlinjerna<br />
Mål för socialnämnden<br />
Mål för äldreomsorgen<br />
Handikapprogram,<br />
Handlingsplan för det drogförebyggande<br />
arbetet bland barn- och<br />
ungdomar<br />
Integrationsprojektet<br />
Kulturmiljövårdsplan<br />
Handlingsplan för det förebyggande<br />
arbetet för barn- och ungdomar<br />
0-12 år + 13-20 år<br />
Stadsbyggnadsmål<br />
OBS! Ovanstående riktlinjer kan<br />
beröras av övriga riktlinjer i <strong>kommun</strong>planen.<br />
34<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
BOENDE<br />
ROTEBRO<br />
Rösjön<br />
Norrviken<br />
Översjön<br />
VIBY<br />
NORRVIKEN<br />
VAXMORA<br />
Väsjön<br />
Ravalen<br />
EDSBERG<br />
HÄGGVIK<br />
Säbysjön<br />
TUREBERG<br />
Edsviken<br />
SJÖBERG<br />
HELENELUND<br />
Riktlinjerna bedöms medge att<br />
2.500 - 3.000 lägenheter tillkommer i<br />
förtätnings områden och 1.500 - 2.000<br />
lägenheter i övriga delar av <strong>kommun</strong>en<br />
fr o m 1998.<br />
0 1 2 km<br />
Riktlinjer för bostäder.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 35
BESKRIVNING<br />
RIKTLINJER<br />
Miljö- och kretsloppsanpassad bebyggelse<br />
Ur ekologisk synvinkel framstår det å ena sidan som angeläget<br />
att ny bebyggelse lokaliseras till lägen som har goda<br />
förutsättningar för kollektivtrafik långt söder ut i <strong>kommun</strong>en<br />
för att transportarbetet ska minimeras. Å andra<br />
sidan underlättas lokala kretsloppslösningar, exempelvis<br />
ett lokalt omhändertagande av dagvatten och spillvatten, av<br />
en nyexploatering där större hänsyn kan tas till de lokala<br />
förutsättningarna. Detta kan på medellång sikt hanteras<br />
så att ny bebyggelse i första hand byggs i mycket goda<br />
kollektivtrafiklägen. I områden med dåliga förutsättningar<br />
för en god kollektivtrafik bör kraven på lokala kretsloppslösningar<br />
ställas mycket högt.<br />
Kretsloppsambitionerna är emellertid generella och skall<br />
tillämpas inom hela <strong>kommun</strong>en. Inom de grönmarkerade<br />
områdena finns emellertid större förutsättningar att ta tillvara<br />
lokala förutsättningar ur exempelvis klimatsynpunkt,<br />
som ska utnyttjas.<br />
Vårt dagliga liv och de livsstilar som vi hittills utvecklat<br />
leder ofta till att vi bryter mot de villkor som är en förutsättning<br />
för en långsiktig hållbar utveckling. En viktig del<br />
i detta är vårt byggande och planering av bosättningar. Om<br />
vi skall tillgodose våra behov idag utan att vi äventyrar<br />
kommande generationers måste vi skapa långsiktiga kriterier<br />
för byggandet. I dessa kriterier skall självklart även<br />
ingå att vi skapar sunda och hälsosamma bostäder av hög<br />
kvalitet.<br />
Riktlinjer för miljö- och kretsloppsanpassad<br />
bebyggelse<br />
• Ny bebyggelse skall utformas och<br />
lokaliseras så att platsens förutsättningar<br />
tas tillvara genom natur- och<br />
klimatanpassning.<br />
• Bevara biologisk mångfald.<br />
• Bebyggelse skall utformas för minskade<br />
vatten- och energifl öden. Fossil<br />
energi skall undvikas och maximal<br />
återanvändning av redan utvunna<br />
lagerresurser skall eftersträvas.<br />
• Ny bebyggelse skall bidra till uppbyggnad<br />
av lokala kretslopp för restprodukter.<br />
Materialfl ödena skall minska<br />
och spridning av naturfrämmande<br />
och långlivade produkter i de naturliga<br />
systemen skall undvikas.<br />
I byggandet skall strävan vara att<br />
använda naturmaterial, gärna lokala/<br />
regionala. Materialen skall vara<br />
energisnåla, återvinningsbara/återvunna<br />
och så långt möjligt varudeklarerade.<br />
Materialen skall vara sunda<br />
och byggprocessen utformas så att<br />
sanitär olägenhet inte uppstår.<br />
Sektorsplan,<br />
som berör riktlinjerna<br />
Miljö- och hälsoskyddsprogram<br />
Vid all bebyggelseplanering och detaljplaneläggning skall<br />
vidstående generella riktlinjer utvecklas och i möjligaste<br />
mån göras mätbara.<br />
OBS! Ovanstående riktlinjer<br />
kan beröras av övriga riktlinjer i<br />
<strong>kommun</strong>planen.<br />
36<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
MILJÖ- OCH KRETSLOPPSANPASSAD BEBYGGELSE<br />
Illustrationen bygger på en skiss av Mauritz Glauman, SIB.<br />
Tolkad av Ulrika Lennartsson<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 37
BESKRIVNING<br />
RIKTLINJER<br />
Energi<br />
Ett fyrapersonershushåll förbrukar mer energi för sin<br />
livsme dels konsumtion, än för sina transporter eller sin<br />
bostadsupp värmning. I flera av de föregående avsnitten<br />
föreslås riktlinjer som syftar till att upprätthålla de begränsade<br />
möjligheterna till en lokal livsmedelsproduktion och<br />
en lokalisering av arbetsplatser och bostäder som minimerar<br />
transportbehovet.<br />
Både el- och fjärrvärmenäten är väl utbyggda i <strong>kommun</strong>en.<br />
Övergången till fjärrvärme har medfört att många små värmepannor<br />
ersätts av större produktionsanläggningar med<br />
högre grad av rening av utsläpp. Luftkvaliteten har därigenom<br />
förbättrats. Fjärrvärmen i <strong>kommun</strong>en producerades<br />
1996 av träpellets, olja, el och värmepumpar. Andelen<br />
biobränslen har successivt ökat och det är viktigt att denna<br />
utveckling fortsätter. För en långsiktigt hållbar energiproduktion<br />
måste en omställning ske till förnyelsebara energikällor.<br />
Detta gäller för såväl fjärrvärme, enskild uppvärmning<br />
som elproduktion. Om det blir aktuellt med någon<br />
ny storskalig energiproduktionsanläggning bör den i första<br />
hand lokaliseras till Brista och i andra hand till Vällsta.<br />
Inom <strong>Sollentuna</strong> skall ingen ny storskalig energiproduktionsanläggning<br />
tillkomma.<br />
Vid sidan av vilken energikälla som används är det viktigt<br />
med en låg energiförbrukning. Den viktigaste faktorn för<br />
att minska energiförbrukningen är ett ändrat beteende.<br />
Energisnål teknisk utrustning är också av stor vikt.<br />
Riktlinjer för energi<br />
Reservat för fjärrvärmeledning.<br />
Endast förnyelsebara energikällor får<br />
användas.<br />
Energisystemen skall ha en fl exibilitet som<br />
medger såväl övergång till förnyel sebara<br />
energikällor som en minskning av energiförbrukningen.<br />
Inom <strong>kommun</strong>en skall ingen ny storskalig<br />
energiproduktionsanläggning tillkomma.<br />
Riktlinjer för avfall<br />
Efter källsortering skall avfallet hanteras<br />
på ur miljösynpunkt lämpligaste sätt; återanvändning,<br />
återvinning, energiutvinning<br />
eller deponering, i nämnda prioriteringsordning.<br />
Mat- och trädgårdsavfall skall<br />
komposteras eller användas för biogasframställning.<br />
Sektorsplaner,<br />
som berör riktlinjerna<br />
Avfallsplan och renhållningsordning<br />
Miljö- och hälsoskyddsprogram<br />
Sektorsplan för energi<br />
För komfortkyla planeras en utbyggnad av fjärrkyla i <strong>kommun</strong>en.<br />
Fjärrkylan ska utnyttja kallt vatten ur Edsviken och<br />
grus åsen för att kyla lokaler och ha kapacitet att ersätta<br />
de gamla system som innehåller miljöfarliga ämnen som<br />
köldmedium.<br />
Avfall<br />
<strong>Sollentuna</strong>s avfallshantering präglas av miljöhänsyn och<br />
kretsloppstänkande. “<strong>Sollentuna</strong>modellen“ som infördes<br />
1994 fungerar väl och allt fler hushåll ansluter sig till<br />
denna, vilket innebär en ökande andel hushåll som komposter<br />
sitt eget hus hållsavfall. En stor del av dagens<br />
hushålls avfall ingår i produ cent ansvaret. Detta innebär att<br />
de som producerar varor och förpackningar också ansvarar<br />
för att de tas tillbaka och återanvänds, återvinns eller förstörs.<br />
Det hushållsavfall som inte läm nas till producentansvarets<br />
insamling ansvarar <strong>kommun</strong>en för.<br />
OBS! Ovanstående riktlinjer kan<br />
beröras av övriga riktlinjer i <strong>kommun</strong>planen.<br />
38<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
ENERGI OCH AVFALL<br />
ROTEBRO<br />
Rösjön<br />
Norrviken<br />
Översjön<br />
VIBY<br />
NORRVIKEN<br />
VAXMORA<br />
Väsjön<br />
Ravalen<br />
EDSBERG<br />
HÄGGVIK<br />
Säbysjön<br />
TUREBERG<br />
Edsviken<br />
SJÖBERG<br />
HELENELUND<br />
0 1 2 km<br />
Riktlinje för fjärrvärmeledning.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 39
BESKRIVNING<br />
RIKTLINJER<br />
Kommunikationer<br />
Gång- och cykelvägar<br />
Framkomligheten för gående och cyklister ska prioriteras<br />
framför andra transportslag vid lokala resor. Det är särskilt<br />
viktigt att lokala målpunkter kan nås på ett attraktivt sätt.<br />
Framkomligheten för äldre och funktionshindrade skall<br />
prioriteras vad gäller lutningar och övriga tekniska krav för<br />
gångnätets tillgänglighet. Vidare ska vilplatser i form av<br />
bänkar tillgodoses på längre gångsträckor. Till dessa målpunkter<br />
hör bl a barnstugor, skolor, idrottsanläggningar,<br />
<strong>kommun</strong>delscentrum, pendeltågsstationer och rekreationsområden.<br />
För att möjliggöra detta bör det lokala gatunätet<br />
utformas så att gående och cyklister ges företräde och<br />
det övergripande vägnätet måste kunna korsas på ett trafiksäkert<br />
sätt. Regionala mål bör kunna nås i mycket gena<br />
sträckningar, som inte får användas av andra trafikslag.<br />
Exempelvis bör det till Täby finnas en gång- och cykelpassage<br />
söder om Rösjön. Mot Järfälla är det möjligt att förutom<br />
de markerade gång- och cykelförbindelserna utnyttja<br />
det befintliga gångvägnätet på Järvafältet.<br />
Kollektivtrafik<br />
Riktlinjer för gång- och<br />
cykelvägar<br />
Gång- och cykelvägnätet skall utformas<br />
så att förbindelserna mellan bostäder<br />
och lokala målpunkter, såsom barnstugor,<br />
skolor, idrottsanläggningar, <strong>kommun</strong>delscentrum,<br />
pendeltågsstationer och rekreationsområden,<br />
prioriteras.<br />
Befi ntliga huvudgång- och cykelvägar.<br />
Reservat för gång- och cykelvägar.<br />
På lokalgator skall gående och cyklister ha<br />
företräde framför andra transportslag.<br />
Riktlinjer för kollektivtrafik<br />
Stråk inom vilka framkomligheten för<br />
bussar eller andra kollektiva transportmedel<br />
skall prioriteras.<br />
Reservat för en framtida station skall<br />
upprätthållas.<br />
Område inom vilket större infartsparkering<br />
bör anläggas.<br />
Sektorsplaner,<br />
som berör riktlinjerna<br />
Handikapprogram<br />
Trafiknätsplan<br />
Utöver järnvägen är det viktigt att inom <strong>kommun</strong>en skapa<br />
attraktiva <strong>kommun</strong>ikationsstråk där kollektivtrafiken prioriteras<br />
framför övrig motorfordonstrafik. Det kan innebära<br />
såväl särskilda bussgator som bussfiler på befintliga vägar.<br />
Alla sollentunabor bör ha kollektiva färdmedel inom högst<br />
10 minuters gångavstånd. Härutöver är det viktigt med en<br />
hög turtäthet för busstrafiken, som samordnas med den<br />
under 1996 utökade pendeltågstrafiken. I Häggvik skall<br />
en fjärrtågsstation kunna uppföras i anslutning till den<br />
befintliga pendeltågsstationen.<br />
För att underlätta för fler resenärer att använda kollektiva<br />
trafikmedel bör större infartsparkeringar anläggas i Rotebro,<br />
Häggvik och <strong>Sollentuna</strong> Centrum på ytor, som annars<br />
inte skulle kunna ges någon högkvalitativ användning.<br />
OBS! Ovanstående riktlinjer<br />
kan beröras av övriga riktlinjer i<br />
<strong>kommun</strong>planen.<br />
40<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
GÅNG- OCH CYKELVÄGAR OCH KOLLEKTIVTRAFIK<br />
ROTEBRO<br />
Rösjön<br />
Norrviken<br />
Översjön<br />
VIBY<br />
NORRVIKEN<br />
VAXMORA<br />
Väsjön<br />
Ravalen<br />
EDSBERG<br />
HÄGGVIK<br />
Säbysjön<br />
TUREBERG<br />
Edsviken<br />
SJÖBERG<br />
HELENELUND<br />
0 1 2 km<br />
Gång- och cykelvägar, infartsparkeringar, reservat för fjärrtågsstation<br />
och stråk där kollektivtrafiken ska prioriteras.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 41
BESKRIVNING<br />
RIKTLINJER<br />
Gator och vägar<br />
Tre nivåer på väg- och gatunätet kan urskiljas.<br />
För trafik som passerar <strong>kommun</strong>en finns ett övergripande<br />
vägnät av hög standard, som staten genom Vägverket är<br />
huvudman för. Till denna nivå hör, utöver Europaväg 4<br />
och Yttre Tvärleden, Danderydsvägen och Stäketvägen.<br />
Det regionala vägnätet ska utformas så att varje sektor<br />
(nordvästsektorn, som inkluderar bl a Upplands Bro och<br />
Järfälla, norrsektorn som <strong>Sollentuna</strong> ingår i och nordostsektorn,<br />
som bl a inkluderar Täby) in mot regionens kärna<br />
ska förses med vägar för att försörja sina egna trafikbehov.<br />
Det innebär att trafik från exempelvis Upplands Bro, som<br />
har Stockholms stad som mål, inte ska ledas över till<br />
Europaväg 4 via Stäketvägen. Med denna utgångspunkt<br />
bedöms Stäketvägens och Danderydsvägens funktion uppfyllas<br />
med befintliga körfält, dvs ett i vardera färdriktningen.<br />
På en lägre nivå finns den del av gatunätet som tillgodoser<br />
behovet av transporter mellan <strong>kommun</strong>delarna. Norrvikenleden<br />
och <strong>Sollentuna</strong>vägen hör till denna karaktär. Dessa<br />
gator skall enligt riktlinjerna vara tvåfältiga. Turebergsleden<br />
är emellertid fyrfältig, vilket den på avsnitt bör få vara<br />
även framledes.<br />
Riktlinjer för gator och vägar<br />
Vägar avsedda för trafi k med startoch<br />
målpunkter utanför <strong>kommun</strong>en<br />
med<br />
6 sex körfält,<br />
4 fyra körfält,<br />
2 två körfält och<br />
reservat för trafi kplats.<br />
Gator som förbinder <strong>kommun</strong>delarna,<br />
skall vara tvåfältiga.<br />
Lokalgator och huvudgator inom<br />
<strong>kommun</strong>delarna.<br />
På lokalgator ges gående och cyklister<br />
företräde framför andra transportslag.<br />
Kommunen bör även fortsättningsvis verka<br />
för att möjligheter skapas för att bygga en<br />
tillfartsväg till E4 från Viby.<br />
Sektorsplan,<br />
som berör riktlinjerna<br />
Trafiknätsplan<br />
Inom <strong>kommun</strong>delarna finns lokala huvudgator och lokalgator.<br />
Lokalgatorna ska vara utformade så att bilisterna får<br />
underordna sig cyklister och gående.<br />
OBS! Ovanstående riktlinjer<br />
kan beröras av övriga riktlinjer<br />
i <strong>kommun</strong>planen.<br />
42<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
GATOR<br />
6<br />
2<br />
ROTEBRO<br />
Stäketvägen<br />
Norrviken<br />
4<br />
6<br />
VIBY<br />
NORRVIKEN<br />
4<br />
VAXMORA<br />
Väsjön<br />
Ravalen<br />
E-4<br />
6<br />
HÄGGVIK<br />
4<br />
Yttre Tvärleden<br />
EDSBERG<br />
Danderydsvägen<br />
2<br />
Rösjön<br />
4<br />
TUREBERG<br />
Edsviken<br />
SJÖBERG<br />
HELENELUND<br />
6<br />
6<br />
0 1 2 km<br />
Gator med trafikplatser.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 43
BESKRIVNING<br />
RIKTLINJER<br />
Gestaltning<br />
Med utgångspunkt från den översyn av <strong>Sollentuna</strong>s bebyggelse<br />
ur estetisk och arkitektonisk synvinkel, som ett av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
utsett granskningsutskott utförde under 1993,<br />
utvecklades gestalt nings principerna i ett arbete utfört av Kjell<br />
Forshed, Brunnberg&Fors hed, 1994. Vidstående riktlinjer för<br />
gestaltning bygger på detta arbete.<br />
Siluetten är viktig för att förstå och läsa stadslandskapet. Som<br />
princip ska gälla att hus som har speciellt publikt in tresse<br />
kan annonsera sig och bilda landmärke, medan övrig ordinär<br />
bebyggelse i form av bostäder och arbetsplatser bör underordna<br />
sig landskapet, dvs trädtopparnas siluett.<br />
De största vägarna (E4, Norrortsleden och Stäketvägen) bör<br />
förses med stora frizoner, som planteras och formas på ett fritt<br />
och vackert sätt. Utblickar mot landmärken och öpp na landskapsrum<br />
skall skapas. Övriga större sammanbindande vägar<br />
förses konsekvent med kontinuerliga allé planteringar. Vägrummen<br />
och järnvägsrummen bör vara inbjudande framsidor som<br />
helar samhället i stället för att splittra. Från de stora vägarna<br />
läser man landskapet och orienterar sig. Dessa bör därför utformas<br />
på ett tydligt och vackert sätt. Rondeller och platsbildningar<br />
skapas i viktiga vägmöten. Entrémotiv i exempelvis<br />
form av platsbildningar bör anordnas vid infarterna till <strong>Sollentuna</strong>s<br />
tätortsbebyggelse för att markera början och slut. Bullerskydd<br />
formas efter de förutsättningar som stadsbilden ger<br />
och skall med verka till en lugn och vacker gaturumsupplevelse.<br />
Gräns mot järnväg görs tydlig och vacker framförallt med<br />
grönska. Bebyggelsefronter mot vägar och stora landskapsrum<br />
helas med medveten formad grönska och hus.<br />
<strong>Sollentuna</strong> byggdes en gång upp av villastäder, som har ska pat<br />
den struktur som präglar samhället än i dag. Kring flera av stationerna<br />
är det i dag trist ur miljösynpunkt. Des sa stations- och<br />
centrummiljöer måste lyftas miljömäs sigt så att de blir inbjudande<br />
centrumpunkter för respektive villastad. Vårda bebyggelsemiljöerna<br />
efter sina egna principer och kvaliteter, framförallt<br />
villastäderna och 40- och 50-tals husen. Vid vårdandet<br />
och bevarandet av äldre hus ska stora ansträngningar göras<br />
för att tillgodose tillgänglighetskraven. Det finns många goda<br />
exempel på att det går att förena bevarandekvaliteter och tillgänglighet.<br />
Hiss i flerbostadshus och nödvändig handikappanpassning,<br />
som bl a dörrbredd och bra hygienrum ska tillgodoses.<br />
Måna om de sammanhållande gröna gaturummen och den<br />
många gånger lantliga stämningen. Punktvisa tillskott skall<br />
försköna och formas på omgivningens villkor vad gäller skala,<br />
täthet, färg och form. Nya stadsdelar bör formas efter trädgårdsstadens<br />
principer.<br />
Riktlinjer för gestaltning<br />
Bygg ej högre än trädtopparna.<br />
Rusta upp vägmiljöerna. Lokalgatorna bör<br />
förses med häckar som rumsskapande<br />
element.<br />
Laga fronterna och gör dem inbjudande.<br />
Tydliggör stationssamhällena.<br />
Vårda och utveckla de befi ntliga miljöerna.<br />
Nya stadsdelar efter trädgårdsstadens<br />
principer. Det innebär:<br />
- En stor gemensam park som centralpunkt<br />
- inte ett torg.<br />
- En stadsstruktur efter den traditionella<br />
stadens principer med vackra sammanhållande<br />
gator utbyggda med hus och<br />
grönska (klippta häckar).<br />
- Lågskalig bebyggelse i 1-3 våningar.<br />
- Alla hus har en egen trädgård med plats<br />
för odling.<br />
- Alla ytor är omhändertagna och gestaltade,<br />
de har en mening. Inga impediment<br />
fi nns.<br />
I Häggvik vid station Nord kan en tätare<br />
bebyggelse motiveras p g a det regionala<br />
läget med hushöjder på 2-5 våningar.<br />
Övergången till omgivande lägre bebyggelse<br />
bör vara mjuk. Hiss skall installeras<br />
vid nybyggnad och totalrenovering av fl erbostadshus<br />
med mer än två våningar och<br />
arbetsplatser med mer än en våning.<br />
Sektorsplan,<br />
som berör riktlinjerna<br />
Stadsbyggnadsmål<br />
OBS! Ovanstående riktlinjer kan<br />
beröras av övriga riktlinjer i <strong>kommun</strong>planen.<br />
44<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
GESTALTNING<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 45
BESKRIVNING<br />
RIKTLINJER<br />
Samlad bebyggelse<br />
Inom delar av <strong>kommun</strong>en finns samlad bebyggelse, dvs<br />
10-20 byggnader eller fler, trots att detaljplan eller planer<br />
med byggnadsreglerande bestämmelser saknas. Som stöd<br />
för bygglovsprövningen inom dessa områden är de riktlinjer<br />
som formuleras i <strong>kommun</strong>planen av stor betydelse.<br />
All ny bebyggelse bör emellertid föregås av detaljplan.<br />
För vissa av dessa områden föreslås att de riktlinjer som<br />
formulerades i föregående <strong>kommun</strong>plan (antagen 1988)<br />
i huvudsak ska fortsätta att gälla. Därmed kan bygglov<br />
övervägas i de fall riktlinjerna ger relevant stöd.<br />
Härutöver skall följande områdesplaner eller fördjupningar<br />
av <strong>kommun</strong>planen fortsätta att tillämpas som en del av<br />
<strong>kommun</strong>planen i de avsnitt som de överensstämmer med<br />
<strong>kommun</strong>planens övriga mål och riktlinjer:<br />
• Eriksberg - Fågelsången (1987),<br />
• <strong>Sollentuna</strong> Centrum (1987),<br />
• Överby (1988),<br />
• Östra Häggvik (1991),<br />
• Landsnora (nuvarande Kvarnskogen) (1991) och<br />
• Rotebro C (1992).<br />
Riktlinjer för samlad<br />
bebyggelse<br />
Område med samlad bebyggelse. All<br />
ny bebyggelse bör prövas i detaljplan.<br />
Område med samlad bebyggelse<br />
som skall bibehållas för bostads -<br />
ändamål. Eventuell annan verksamhet<br />
i trafi kstörda lägen skall prövas i<br />
samband med detaljplaneläggning.<br />
Minsta tomtstorlek kan variera mellan<br />
strax under 800 m 2 till över 1.000 m 2 .<br />
Byggnadsarean maximeras till 1/5 av<br />
tomtytan, dock högst 200 m 2 bygg -<br />
nads area (BYA). Huvudbyggnad får<br />
innehålla högst två bostadslägen -<br />
heter. Inom byggnadsrätten skall<br />
minst en taktäckt biluppställnings -<br />
plats rymmas.<br />
Område med samlad bebyggelse där<br />
särskild hänsyn skall tas till den kul -<br />
turhistoriskt värdefulla miljön. All ny<br />
bebyggelse bör prövas i detaljplan.<br />
De områdesplaner eller fördjupningar<br />
av <strong>kommun</strong>planen, som har gjorts för<br />
dessa områden, skall fortsätta att<br />
tillämpas i de avseenden som de inte<br />
står i konfl ikt med övriga mål och rikt -<br />
linjer i <strong>kommun</strong>planen.<br />
Observera att vissa av de redovisade om -<br />
rådena har kulturhistoriska värden som<br />
skall beaktas. (Se sid 23.)<br />
Sektorsplan,<br />
som berör riktlinjerna<br />
Kulturmiljövårdsplan<br />
OBS! Ovanstående riktlinjer<br />
kan beröras av övriga riktlinjer i<br />
<strong>kommun</strong>planen.<br />
46<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
SAMLAD BEBYGGELSE<br />
Överby<br />
ROTEBRO<br />
Rösjön<br />
Norrviken<br />
Översjön<br />
VIBY<br />
NORRVIKEN<br />
VAXMORA<br />
Väsjön<br />
Ravalen<br />
EDSBERG<br />
HÄGGVIK<br />
Säbysjön<br />
Landsnora<br />
TUREBERG<br />
Edsviken<br />
SJÖBERG<br />
Eriksberg-<br />
Fågelsången<br />
HELENELUND<br />
0 1 2 km<br />
Riktlinjer för samlad bebyggelse.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 47
BESKRIVNING<br />
RIKTLINJER<br />
Miljö- och riskfaktorer<br />
Buller<br />
Buller är allt icke önskvärt ljud. Buller kan vid höga<br />
nivåer (>85 dB(A)) ge hörselskador, och vid lägre nivåer<br />
orsaka stress, sömnstörningar, samtalsstörningar m.m.<br />
I <strong>kommun</strong>en är bullerstörningar från vägtrafik ett stort<br />
problem, vilket framgår av vidstående redovisning.<br />
väg- och tågtrafik ett stort problem.<br />
De områden i <strong>Sollentuna</strong> som har goda förutsättningar<br />
att få en god kollektivtrafikförsörjning hör ofta till de<br />
områden som är utsatta för bullernivåer över gränsvärdet<br />
55 dB(A) L eq<br />
(L eq<br />
= ekvivalent ljudnivå = genomsnittlig<br />
ljudnivå.). Eftersom nya bostäder i goda kollektivtrafiklägen<br />
kan antas leda till ett mindre bilresande än om bebyggelsen<br />
lokaliseras i dåliga kollektivtrafiklägen bör ett<br />
bostadsbyggande i goda kollektivtrafiklägen även leda till<br />
ett sammantaget lägre buller i <strong>kommun</strong>en. Efter noggrann<br />
prövning kan därför avsteg från gränsvärdet medges i de<br />
delar av <strong>kommun</strong>en som har mycket goda förutsättningar<br />
för en hög andel kollektivtrafikresenärer, dvs inom 500 m<br />
från pendeltågsstationerna och gränsvärdet inte är möjligt<br />
att uppnå. Prövningen skall innefatta trafikreglerande<br />
åtgärder och om mindre bullerkänsliga verksamheter kan<br />
användas som bullerskärm. Avsteg kan göras till 65 dB(A)<br />
L eq<br />
på ena sidan av byggnaden om minst 50 % av boningsrummen<br />
i varje lägenhet har högst 50 dB(A) L eq<br />
utanför.<br />
På uteplats och balkong får maximalnivån 70 dB(A) inte<br />
överstigas i något fall.<br />
Barn, gamla och sjuka är särskilt känsliga för bullerstörningar.<br />
Därför är det särskilt viktigt att bl a barnstugor,<br />
skolor och bostäder för äldre inte utsätts för höga bullernivåer.<br />
Flygbuller är särskilt störande vilket måste beaktas<br />
när nya inflygningsvägar till Arlanda övervägs.<br />
Inom rekreationsområden är kraven på en tyst miljö större<br />
än i många andra sammanhang. Som förslag till riktvärde<br />
för friluftsområden finns 40 dB(A) L eq<br />
. Det är emellertid<br />
svårt att inom <strong>kommun</strong>ens gränser hitta miljöer där<br />
45 dB(A) L eq<br />
understigs. Ambitionen bör ändå vara att<br />
rekreationsområden av hög kvalitet inte ska ha bullernivåer<br />
över 45 dB(A) L eq<br />
. Detta riktvärde finns ej angivet i<br />
miljövårdsprogrammet 1993.<br />
Riktlinjer för buller<br />
I bostadsområden får inte buller från vägar,<br />
järnvägar och fl yg överstiga 55 dB(A) Leq<br />
vid fasad. På uteplats och balkong får<br />
maximalnivån 70 dB(A) inte överstigas.<br />
Industrier och andra anläggningar får inte<br />
orsaka bullernivåer över 40 dB(A) Leq nattetid<br />
och 50 dB(A) Leq dagtid utanför bostäder.<br />
Ljudnivån inomhus får inte överstiga<br />
30 dB(A) Leq. Under natt får inte 45 dB(A)<br />
maxvärde överstigas inomhus.<br />
I friluftsområde får ljudnivån vara högst 45<br />
dB(A) Leq.<br />
Avstegsfall:<br />
Från väg och järnväg får bostäder efter<br />
noggrann prövning utsättas för<br />
högst 65 dB(A) Leq, på den mest utsatta<br />
fasaden, under förutsättning<br />
att minst 50 % av boningsrummen<br />
i varje lägen het har högst 50 dB(A)<br />
Leq utanför. För järnvägsbuller gäller<br />
också att skyddad uteplats med högst<br />
60 dB(A) Leq ska fi nnas vid varje<br />
bostadsbygg nad. På uteplats och<br />
balkong får maximalnivån 70 dB(A)<br />
inte överstigas.<br />
Tolkningen av utbredningen av de zoner<br />
där avstegsfallet, efter noggrann prövning,<br />
kan tillämpas, prövas i en särskild sektorplan.<br />
Sektorsplaner,<br />
som berör riktlinjerna<br />
Miljö- och hälsoskyddsprogram<br />
Sektorsplan för tillämpning av<br />
bullerskyddsmål<br />
OBS! Ovanstående riktlinjer<br />
kan beröras av övriga riktlinjer i<br />
<strong>kommun</strong>planen.<br />
48<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
BULLER<br />
ROTEBRO<br />
Rösjön<br />
Norrviken<br />
Översjön<br />
VIBY<br />
NORRVIKEN<br />
VAXMORA<br />
Väsjön<br />
Ravalen<br />
EDSBERG<br />
HÄGGVIK<br />
Säbysjön<br />
TUREBERG<br />
Edsviken<br />
SJÖBERG<br />
HELENELUND<br />
0 1 2 km<br />
Områden där avstegsfallet från bullerkraven<br />
efter noggrann prövning kan tillämpas.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 49
BESKRIVNING<br />
RIKTLINJER<br />
Luftföroreningar<br />
Luftföroreningar påverkar vår miljö och hälsa på olika sätt.<br />
De bidrar till försurning, orsakar växtskador, skadar ozonskiktet,<br />
påverkar klimatet, ger negativa effekter på hälsan<br />
och orsakar obehaglig lukt. Bland de lokala och regionala<br />
utsläppen är vägtrafiken den största och dominerande kä l -<br />
lan. Övriga utsläpp kommer från energiproduktion och<br />
indus triell verksamhet. I <strong>kommun</strong>ens tätbebyggda områden<br />
uppstår ofta problem i samband med vedeldning. Känsliga<br />
personer kan få allergiska besvär då grannar eldar. Vid dålig<br />
förbränning av ved bildas bl.a. cancerframkallande ämnen.<br />
Radon<br />
Radon i inomhusluft kan orsaka lungcancer. Radonet i<br />
bo städer kan komma från byggmaterial, från marken med<br />
in trängande luft eller från marken med dricksvattnet. I Sollen<br />
tuna finns mycket markradon, främst i Brunkebergsåsen.<br />
Magnetiska fält<br />
Magnetiska fält kan uppstå kring t.ex. kraftledningar. Det<br />
finns inga vetenskapliga bevis för att elektromagnetisk strålning<br />
är skadligt, men misstankar finns om att risksam band<br />
finns med vissa cancertyper. Vid uppförande av ny bebyggelse<br />
ska försiktighetsprincipen tillämpas.<br />
Förorenad mark<br />
Det finns fem områden i <strong>kommun</strong>en där markföroreningar<br />
är kända eller kan befaras p g a tidigare markanvändning.<br />
Det kan således finnas ytterligare mark som är förorenad.<br />
Kunskapen om utbredningen av föroreningarna är dessutom<br />
ofullständig. Vid eventuell bearbetning av marken kan föroreningarna<br />
frigöras så att de läcker till t ex grundvattnet. Vid<br />
exploatering e.d. av dessa områden måste därför noggrann<br />
hänsyn tas till föroreningarna.<br />
Senare inventeringar har visat att det finns cirka 30 förorenade<br />
områden.<br />
Förorenade vattenområden<br />
Alla <strong>Sollentuna</strong>s sjöar är mer eller mindre påverkade av<br />
föroreningar från bl a dagvatten, luft och tidigare avloppsutsläpp.<br />
Vissa sjöar är i stort behov av åtgärder som minskar<br />
föroreningsbelastningen. Åtgärder som medför ytterligare<br />
föroreningsbelastning får ej vidtagas. (Se vidare kapitel<br />
vatten). Samtliga sjöar i <strong>kommun</strong>en har dock tjänligt badvatten.<br />
Under senare år har emellertid giftig algblomning förekommit<br />
under en stor del av badsäsongen i Norrviken.<br />
Riktlinjer för luftföroreningar<br />
Småskalig vedeldning för uppvärmningsändamål<br />
ska inom tätorten bara ske<br />
i miljögodkänd vedpanna ansluten till<br />
ackumulatortank eller i anläggning med<br />
motsvarande utsläpp.<br />
Luftföroreningarna i <strong>Sollentuna</strong> skall ligga<br />
under de gränsvärden som Naturvårdsverket<br />
antagit.<br />
Riktlinjer för radon<br />
Högriskområde för radon. Restriktioner<br />
vid bygglov. Rekommendationer<br />
till befi ntlig bebyggelse.<br />
Normalriskområde för radon råder<br />
i övriga delar av <strong>kommun</strong>en. Rekommendationer<br />
vid såväl bygglov som<br />
befi ntlig bebyggelse.<br />
Riktlinjer för magnetiska fält<br />
Vid nybyggnad av bostäder och institutioner<br />
för barn och ungdom får ej 0,2 µT från<br />
kraftledning överstigas vid fasad och på<br />
lekplats.<br />
Riktlinjer för förorenad mark<br />
Förorenat markområde/befarad<br />
markförorening. Utbredningen är<br />
osäker. Vid eventuell exploatering av<br />
området skall föroreningen beaktas.<br />
Kraftledning<br />
Sektorsplan,<br />
som berör riktlinjerna<br />
Miljö- och hälsoskyddsprogram<br />
OBS! Ovanstående riktlinjer kan<br />
beröras av övriga riktlinjer i <strong>kommun</strong>planen.<br />
50<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
RADON OCH FÖRORENAD MARK<br />
ROTEBRO<br />
Rösjön<br />
Norrviken<br />
Brunkebergsåsen<br />
Översjön<br />
VIBY<br />
NORRVIKEN<br />
VAXMORA<br />
Väsjön<br />
Ravalen<br />
EDSBERG<br />
HÄGGVIK<br />
Säbysjön<br />
Brunkebergsåsen<br />
TUREBERG<br />
Edsviken<br />
SJÖBERG<br />
HELENELUND<br />
0 1 2 km<br />
Utbredningen av högriskområden<br />
för radon och förorenad mark.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 51
BESKRIVNING<br />
RIKTLINJER<br />
Störande anläggningar eller verksamheter<br />
Störningar från anläggningar och verksamheter rör sig<br />
oftast om buller, men kan även gälla t.ex. lukt eller ljus.<br />
Även den trafik som alstras av en verksamhet räknas in<br />
under denna rubrik. Under avsnittet om näringslivet anges<br />
ett antal arbetsplatsområden där det inte fordras en anpassning<br />
till näraliggande bostäder eller rekreationsområden.<br />
Det är viktigt att ny bebyggelse eller nya anläggningar<br />
inte planeras i direkt anslutning till dessa områden om de<br />
inte särskilt utformas med hänsyn till eventuella störningar.<br />
Därvid är det viktigt att ta hänsyn till att störningarna<br />
sannolikt förändras över tiden.<br />
Riskfaktorer<br />
Varje <strong>kommun</strong> ska svara för att åtgärder vidtas som<br />
förebygger uppkomsten av bränder och skador till följd<br />
av bränder. Kommunen ska också främja annan olycksoch<br />
skadeförebyggande verksamhet. <strong>Sollentuna</strong> räddningstjänst<br />
lät 1996 göra en preliminär riskanalys som pekar<br />
ut riskobjekt i <strong>kommun</strong>en (Riskanalys, <strong>Sollentuna</strong> Räddningstjänst,<br />
1996.). Riskanalysen pekar ut fler objekt än de<br />
som är markerade på vidstående sida. I samband med att<br />
åtgärder vidtas som kan ha betydelse ur risksynpunkt bör<br />
samråd ske med räddningsnämnden.<br />
Riktlinjer för störande<br />
anläggningar eller<br />
verksamheter<br />
Anläggningar eller verksamheter som<br />
kan upplevas störande. Ny bebyggel se<br />
eller nya anläggningar i dess när het<br />
skall utformas med hänsyn till detta.<br />
Anläggning eller verksamhet som upp -<br />
levs störande. Åtgärder skall vidtas som<br />
minskar störningarna.<br />
Riktlinjer för riskfaktorer<br />
Förändringar som berörs av risk -<br />
objektet ska föregås av samråd med<br />
räddningsnämnden.<br />
Sektorsplaner,<br />
som berör riktlinjerna<br />
Miljö- och hälsoskyddsprogram<br />
Beredskapsplan<br />
Räddningstjänstplan<br />
Eftersom den vanligaste förekommande olyckstypen är trafikolyckor,<br />
är vägnätet det största riskobjektet i <strong>kommun</strong>en.<br />
Andra riskobjekt är t.ex. transport av farligt gods på<br />
framför allt Europaväg 4, Norrortsleden och järnvägen,<br />
samt användande av farliga kemikalier i industrier. Stora<br />
byggnader, tät bebyggelse och stora komplex av sammanbyggd<br />
bebyggelse kan utgöra en stor risk ur brandsynpunkt.<br />
Åtgärder för att minska risker bör generellt ske vid<br />
källan.<br />
Risker är inte enbart en objektiv företeelse, det är även<br />
en subjektiv. För att <strong>kommun</strong>invånarna ska känna trygghet<br />
krävs därför att den fysiska och sociala miljön utformas<br />
så att riskerna reduceras. Den fysiska miljön bör därför<br />
dels utformas så att svåröverblickbara och otrygga miljöer<br />
undviks och förutsättningarna för grannar att lära känna<br />
varandra ökar. Exempel på otrygga miljöer är gångförbindelsen<br />
mellan biblioteket och bussterminalen i <strong>Sollentuna</strong><br />
centrum kvällstid och Edsbergsparken kvällstid.<br />
OBS! Ovanstående riktlinjer<br />
kan beröras av övriga riktlinjer i<br />
<strong>kommun</strong>planen.<br />
52<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
STÖRANDE ANLÄGGNINGAR ELLER VERKSAMHETER OCH RISKFAKTORER<br />
ROTEBRO<br />
Rösjön<br />
Norrviken<br />
Översjön<br />
VIBY<br />
NORRVIKEN<br />
Ravalen<br />
E-4<br />
Norrortsleden<br />
VAXMORA<br />
EDSBERG<br />
Väsjön<br />
HÄGGVIK<br />
Säbysjön<br />
TUREBERG<br />
Edsviken<br />
SJÖBERG<br />
HELENELUND<br />
0 1 2 km<br />
Störande anläggningar eller verksamheter och vissa riskobjekt.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 53
BESKRIVNING<br />
RIKTLINJER<br />
Riksintressen<br />
Länsstyrelsen betraktar Nationalstadsparken för Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården,<br />
Skålhamravägen, Yttre<br />
tvärleden, Europaväg 4, Stäketvägen, Ostkustbanan, station<br />
“Stockholm Nord“ och Jästbolaget som riksintressen<br />
(Jmfr Länsstyrelsens granskningsyttrande). I <strong>kommun</strong>en<br />
finns dessutom vissa områden som är av riksintresse för<br />
totalförsvaret, där det råder förbud mot ny bebyggelse som<br />
kan hindra försvarets intresse. Med undantag av Stäketvägen,<br />
som länsstyrelsen hävdar måste kunna breddas till<br />
fyra körfält, tillgodoses de av länsstyrelsen uppräknade<br />
riksintressena i <strong>kommun</strong>planen. De objekt som länsstyrelsen<br />
menar fordrar mellan<strong>kommun</strong>al samordning behandlas<br />
i <strong>kommun</strong>planen under avsnitten om vatten, <strong>kommun</strong>ikationer<br />
och energi.<br />
Behovet av att upprätthålla reservat för fyra körfält på<br />
Stäketvägen bedöms inte finnas om E18 byggs ut och<br />
trafikplatserna vid Rotebro och Stäket får högre kapacitet.<br />
Busstrafikens framkomlighet bedöms kunna tillgodoses på<br />
de mestadels breda vägrenar som finns utmed Stäketvägen.<br />
Nationalstadsparken har sin norra gräns i <strong>kommun</strong>gränsen<br />
mellan Solna stad och <strong>Sollentuna</strong>. I propositionen för<br />
Nationalstadsparken (1994/95:3) sägs att i områden som<br />
direkt gränsar till parken bör förslag till bebyggelse,<br />
anläggningar eller andra åtgärder bedömas med utgångspunkt<br />
från att parkens natur- och kulturvärden inte får<br />
utsättas för påtaglig skada. Kommunens planerade utbyggnad<br />
av arbetsplatser och bostäder i Margreteborg tolkas<br />
vara förenlig med de krav på omgivningen som Nationalstadsparken<br />
ställer.<br />
Riktlinjer för riksintressen<br />
Nationalstadsparken:<br />
Åtgärder får inte vidtas som innebär<br />
att parkens natur- och kulturvärden<br />
utsätts för påtaglig skada.<br />
Skålhamravägen: Åtgärder får inte<br />
vidtas som utgör ett hot mot områdets<br />
kulturvärden.<br />
Yttre tvärleden: Inom detta område får<br />
åtgärder inte vidtas som förhindrar att<br />
en väg byggs i tunnel under mark.<br />
Europaväg 18<br />
Yttre tvärleden: Inom detta område får<br />
åtgärder inte vidtas som förhindrar att<br />
en väg byggs i ytläge.<br />
Europaväg 4: Inom detta område får<br />
åtgärder inte vidtas som förhindrar<br />
vägens fortbestånd.<br />
Ostkustbanan: Inom detta område får<br />
åtgärder inte vidtas som förhindrar<br />
järnvägens fortbestånd.<br />
Station Nord: Möjligheten att bygga en<br />
fjärrtågsstation ska upprätthållas.<br />
Jästbolaget: Inom detta område bör<br />
inga åtgärder vidtas som förhindrar<br />
att fabriken kan fortsätta framställningen<br />
av jäst.<br />
Kommunen gör tolkningen att riksintressena fysiskt måste<br />
utformas så att de är förenliga med övriga riktlinjer i<br />
<strong>kommun</strong>planen. Det innebär att järnvägen inte oinskränkt<br />
får diktera villkoren för den omgivande stadsbygden. Den<br />
infrastruktur som utgör riksintresse måste utformas så att<br />
risker, miljöstörningar, liksom gestaltningen av infrastrukturen,<br />
inte står i konflikt med <strong>kommun</strong>ens befintliga eller<br />
planerade miljö. Det innebär bl a att befintliga och planerade<br />
arbetsplatser måste betraktas som förutsättningar för<br />
Jästfabriken i Rotebro.<br />
54<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
RIKSINTRESSEN<br />
Antuna<br />
ROTEBRO<br />
Rösjön<br />
Norrviken<br />
Översjön<br />
VIBY<br />
NORRVIKEN<br />
Ravalen<br />
E 4<br />
VAXMORA<br />
Yttre Tvärleden<br />
EDSBERG<br />
Väsjön<br />
HÄGGVIK<br />
Nationalstadsparken<br />
Säbysjön<br />
Ostkustbanan<br />
E 18<br />
TUREBERG<br />
Edsviken<br />
SJÖBERG<br />
HELENELUND<br />
E 18<br />
Skålhamravägen<br />
0 1 2 km<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 55
SILVERDAL MARGRETEBORG<br />
Omfattning<br />
Bebyggelsen i Margreteborg bör omfatta knappt 800<br />
lägenheter och 100 000 kvadratmeter lokaler. Det är emellertid<br />
lika viktigt att området utformas och gestaltas enligt<br />
trädgårdsstadens principer.<br />
Avgränsningen av bebyggelsen i Margreteborg bör i norr<br />
bestämmas av den vattendelare som skiljer Tegelhagen och<br />
Rådan. I sydost skall området avgränsas med stor hänsyn<br />
till den kulturhistoriska miljön vid Rådan och med hänsyn<br />
till Nationalstadsparken.<br />
Ekologiska, sociala, ekonomiska och organisa -<br />
toriska aspekter<br />
Området skall utformas med mycket höga ambitioner att<br />
sluta kretsloppen lokalt. Det är därför inte självklart att<br />
områdets avlopp ska anslutas till Käppalaverket. Margreteborg<br />
genomkorsas av en dagvattentunnel som mynnar i<br />
Edsviken. Vattnet i tunneln kommer framförallt från norra<br />
Järvafältet i Stockholm. För att såväl förbättra vattenkvaliteten<br />
i Edsviken som för att skapa en attraktiv miljö<br />
i Margreteborg bör möjligheten att föra upp dagvattnet<br />
till ytan för syresättning och rening inom Margrete borg<br />
prövas. Ur social synvinkel är det viktigt att området ges<br />
en hög grad av variation vad avser lägenhetsstorlekar och<br />
upplåtelseformer och en hög grad av integration mellan<br />
arbetsplatser och bostäder. Av såväl ekonomiska som organisatoriska<br />
skäl bör stora delar av områdets infrastruktur<br />
drivas i form av gemensamhetsanläggningar.<br />
Kommunikationer och störningar<br />
Riktlinjer<br />
De gröna kilarna får inte skäras<br />
av utmed Edsviken. Järvakilen förutsätts<br />
ansluta till Nationalstadsparken<br />
söder om <strong>kommun</strong>gränsen.<br />
Riktlinjerna för biologisk mångfald<br />
skall tillämpas. Riktlinjerna för ekolo -<br />
giskt särskilt känsliga områden och<br />
vatten skall tillämpas.<br />
Kommundels IP ska fi nnas.<br />
Område för rekreation och rörligt<br />
friluftsliv.<br />
Sysselsättnings- och besökstäta<br />
verksamheter skall lokaliseras till<br />
goda kollektivtrafi klägen. Endast<br />
verksamheter som kan kombineras<br />
med näraliggande bostäder eller<br />
rekreationsområden.<br />
Endast bostadsbebyggelse som<br />
kretsloppsanpassas lokalt får till -<br />
komma. De generella riktlinjerna för<br />
boende, miljö- och kretsloppsanpassad<br />
bebyggelse och energi skall<br />
tillämpas.<br />
Reservat för gång- och cykelvägar.<br />
Gator som förbinder <strong>kommun</strong>delarna.<br />
Vägar avsedda för trafi k med startoch<br />
målpunkter utanför <strong>kommun</strong>en<br />
med<br />
6 sex körfält och<br />
reservat för trafi kplats.<br />
På lokalgator skall gående och cyklister<br />
ges föret räde. Riktlinjerna för miljö- och<br />
riskfaktorer och riksintressen skall tillämpas<br />
liksom riktlinjerna för kulturmiljö.<br />
Med hänsyn till att gång- och cykeltrafik ska prioriteras<br />
framför andra trafikslag är det betydelsefullt med ett gångoch<br />
cykelstråk till Helenelunds station och ett rekreationsstråk<br />
till Kymlinge.<br />
Från Silverdal/Kista trafikplats skall utrymme för en gatuanslutning<br />
finnas. Utbredningen och utformningen av såväl<br />
anslutningen som en utveckling av Silverdal/Kista trafikplats<br />
måste ske på ett sätt som inte ökar buller störningarna<br />
inom befintliga och planerade bostadsområden. Margreteborg<br />
utsätts för bullerstörningar från såväl järnväg, motorväg<br />
som Järva skjutbanor. Detta innebär att innan bostäder<br />
uppförs måste det säkerställas att erforderliga bullerskyddsåtgärder<br />
i form av exempelvis bullerskyddande<br />
arbetsplatsbebyggelse uppförs.<br />
56<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
SILVERDAL MARGRETEBORG<br />
Tegelhagen<br />
Kista<br />
Rådan<br />
Kymlinge<br />
Edsviken<br />
Solna<br />
Riktlinjer för bl a biologisk mångfald, rekreation, verksamheter och gång- och cykelvägar.<br />
Tegelhagen<br />
Silverdal/Kista<br />
trafikplats<br />
Järvakilen<br />
6<br />
Nationalstadsparken<br />
Edsviken<br />
Riktlinjer för bl a de gröna kilarna, bostäder, gator och vägar.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 57
STATION NORD<br />
Avgränsning<br />
Gestaltningsprinciper<br />
Riktlinjerna avser området mellan Häggviks<br />
station och <strong>Sollentuna</strong> centrum, delen norr om<br />
Bygdevägen. Bagarbyvägen och Malmvägen<br />
Engelbrekts väg<br />
utgör gränser i väster och Smedjevägen respektive<br />
järnvägen är i princip östgränsen.<br />
Utgångspunkter och omfattning<br />
Häggvik har förutsättningar och skall planeras<br />
så att området kan tjäna som en regional knutpunkt.<br />
Utrymme skall finnas för en station med<br />
främst regionaltåg och lokaltrafik. Nya regio nalbusslinjer<br />
och lokalbusstrafiken skall ha ett nav<br />
i Häggvik/Station Nord med goda kopplingar<br />
till det överordnade vägnätet. En blandning av<br />
arbetsplatser och bostäder med olika ka raktär<br />
och ålder skall eftersträvas. Det krävs en successiv<br />
förnyelse med stor hänsyn och an passning till<br />
befintlig bebyggelse. Omfattningen av ny bebyggelse<br />
är svår att bedöma men på sikt kan det bli<br />
upp till mellan 200.000 och 300.000 kvm nya<br />
lokaler fördelade på ca 60% kontor, industri och<br />
hantverk respektive ca 40% bostäder. De höga<br />
kraven på stadsbygg nadskva liteterna skall vara<br />
rådande i förnyelseprocessen.<br />
Kommunikationsstruktur<br />
Kollektivtrafiken ges högsta prioritet. För Station<br />
Nord skall finnas utrymme för 6 spår och tre<br />
perronger jämte terminal för bekväm omstigning<br />
till buss, taxi och privatbilar. Smidiga kollektivtrafikförbindelser<br />
skall finnas från såväl Edsbacka<br />
rondellen i öster som Häggviksrondellen i<br />
väs ter. Även mot söder och <strong>Sollentuna</strong> centrum<br />
- kom muncentrum - skall finnas en högklassig<br />
förbindelse i första hand för kollektivtrafiken<br />
- den nya allén.<br />
För biltrafik utgör Bagarbyvägen huvudentré till<br />
området med tillfart vid nuvarande Mossvägen.<br />
För gång- och cykeltrafiken utgör förutom allén<br />
förbindelsen på tvären mot Järvafältet respektive<br />
Edsberg/Edsviken viktiga länkar. Dessa skall<br />
passera järnvägen vid stationen och i höjd med<br />
Glimmervägen. Infartsparkering ca 500 bilplatser,<br />
lokaliseras nära station men får ej ta god<br />
lokalytemark i anspråk.<br />
58<br />
Förutom en långtgående integrering mellan bo -<br />
städer och arbetsplatser eftersträvas en stads -<br />
mässig karaktär i måttfull skala. 2-5 våningar<br />
närmast stationen och 2-4 våningar i övrigt.<br />
Mjuk övergång mellan befintliga 1-2 våningsbostäder<br />
och ny bebyggelse bör särskilt uppmärksammas.<br />
Den nya allén skall upplevas som en<br />
stimuleran de rytm av olika stadsrum. Mot de<br />
större offentliga rummen typ allén och stationstorget<br />
är det av avgörande betydelse att<br />
bottenvåningen är förhöjd och ges en levande<br />
och innehållsrik karaktär med stora fönster och<br />
entréer.<br />
Eventuellt högre hus än 5 våningar skall betyda<br />
något för stadsdelen - annonsera centrum eller<br />
station. Dock får de(t) ej vara högre än <strong>kommun</strong>alhuset.<br />
Stationstorget skall förläggas i markplanet<br />
och ges en tydlig torgkaraktär. Rondeller,<br />
torg och alléer skall utnyttjas flitigt som stadsbyggnadselement<br />
och ägnas stor omsorg samt<br />
leda till möten mellan människor.<br />
Resurshushållningsprinciper<br />
Begränsning av flöden och långtgående kretsloppstänkande<br />
skall eftersträvas. Dagvatten skall<br />
tas omhand lokalt. Normer för buller, vibrationer,<br />
ljus och luft skall eftersträvas. Den eftersträvade<br />
stadsmässigheten kan dock leda till att<br />
avstegsfall måste tillgripas i större utsträckning<br />
än vid ren jungfrulig exploatering. Högre kvalité<br />
bör dock därvid tillämpas på “bästa sidan“ för<br />
att få en god helhetsmiljö.<br />
Ur social synvinkel är det viktigt att området<br />
får en variationsrik bebyggelse vad beträffar<br />
storlekar och upplåtelseformer. Vidare är det<br />
viktigt att bostäderna/lägen heterna riktar sig mot<br />
boende som söker hög tillgänglighet till kollektivtrafiken<br />
och som har höga krav på gestaltning<br />
av närmiljön. Detta gäller även arbetsplatserna<br />
som också bör ha en medveten profil där<br />
möten/interaktion mellan människor är av betydelse.<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
STATION NORD<br />
Exempel på gaturum från Staffanstorp, som<br />
kan tjäna som förebild för Turebergs allé.<br />
Foto: Lars Keski-Seppälä<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 59
LÄNSSTYRELSENS<br />
GRANSKNINGSYTTRANDE<br />
(Följande är en fullständig avskrift av länsstyrelsens<br />
yttrande daterat 1997-11-20.)<br />
<strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong> har överlämnat ett förslag<br />
till <strong>översiktsplan</strong> (<strong>kommun</strong>plan) för <strong>Sollentuna</strong><br />
i samband med utställning enligt 4 kap. 6 §<br />
plan- och bygglagen (PBL).<br />
Länsstyrelsen har den 25 april 1996 yttrat sig<br />
över ett samrådsförslag till <strong>översiktsplan</strong>. Länsstyrelsen<br />
har även den 7 februari 1996 yttrat<br />
sig över en fördjupning för Margareteborg, som<br />
numera är inarbetad i den <strong>kommun</strong>omfattande<br />
<strong>översiktsplan</strong>en.<br />
Vid utställningen begränsar Länsstyrelsen<br />
granskningen till om förslaget inte tillgodoser<br />
riksintressen, om frågor som angår två eller<br />
flera <strong>kommun</strong>er inte samordnats på ett lämpligt<br />
sätt samt om bebyggelse blir olämplig med<br />
hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller<br />
behovet av skydd mot olyckshändelser. Nedanstående<br />
frågor kan leda till att Länsstyrelsen<br />
enligt 12 kap.1 § PBL, kommer att pröva<br />
<strong>kommun</strong>ens beslut att anta detaljplaner eller<br />
områdesbestämmelser.<br />
Granskningsyttrandet ska enligt 4 kap. 2 § PBL<br />
fogas till <strong>översiktsplan</strong>en.<br />
Länsstyrelsen har under utställningstiden givit<br />
Vägverket region Stockholm, Banverket östra<br />
regionen, Luftfartsverket Arlanda, Post- och<br />
Telestyrelsen, Svenska Kraftnät, Vattenfall<br />
Regionnät AB och I1/Fo44 tillfälle att lämna<br />
synpunkter på förslaget.<br />
Riksintressen<br />
Av <strong>översiktsplan</strong>en ska framgå hur <strong>kommun</strong>en<br />
avser att tillgodose de redovisade riksintressena.<br />
I planen preciseras riksintressena och<br />
avvägs dels mot varandra, dels mot övriga allmänna<br />
intressen. Kommunen kan genom en<br />
framsynt planering, anpassning och hänsyn till<br />
riksintressena undvika att konflikter uppstår<br />
med andra allmänna intressen. Översiktsplanen<br />
är ett redskap för att tydliggöra dessa överväganden<br />
i ett tidigt skede. I de fall staten<br />
har invändningar ska det framgå av Länsstyrelsens<br />
granskningsyttrande.<br />
<strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong>s tolkning att riksintressena<br />
fysiskt ska utformas så att de är förenliga<br />
med övriga riktlinjer i <strong>översiktsplan</strong>en<br />
står inte i överensstämmelse med PBL och<br />
NRL. Granskningsyttrandet ger en signal<br />
om var Länsstyrelsen med stöd av 12 kap<br />
1 § PBL kan komma att pröva <strong>kommun</strong>ens<br />
beslut att anta detaljplan eller områdesbestäm<br />
melser som inte tillgodoser riksintressen.<br />
STÄKETVÄGEN, VÄG 267 / Riksin -<br />
tresse, väg<br />
Stäketvägen är av riksintresse som<br />
västlig vägförbindelse mot Arlanda<br />
flygplats. Reservat för breddning till fyra<br />
körfält bör redovisas i planen.<br />
Arbete pågår inom Vägverket med att lägga<br />
fast ett nationellt och regionalt vägnät som<br />
ett planeringsunderlag avseende 2 kap 8 §<br />
NRL. Verket har föreslagit att väg 267, Stäketvägen,<br />
tillsammans med E4 och Yttre<br />
Tvärleden ska ingå i det vägnät där riksintresse<br />
hävdas.<br />
Att nå viktiga <strong>kommun</strong>ikationscentra är ett<br />
av kriterierna för riksintresse väg. Funktionen<br />
att nå Arlanda flygplats västerifrån är<br />
således ett riksintresse. Det kan ta lång tid<br />
innan en ny väl fungerande västlig förbindelse<br />
till flygplatsen kan komma till. Länsstyrelsen<br />
och Vägverket är därför numera<br />
överens om att Stäketvägen tills vidare ska<br />
betraktas som ett riksintresse, vilket dock<br />
inte fördes fram i Länsstyrelsens samrådsyttrande.<br />
Stäketvägen har också en viktig regional<br />
funktion och ett relativt stort trafikflöde,<br />
varför det reservat för breddning av vägen<br />
60<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE<br />
till fyra körfält som fanns med i samrådsförslaget<br />
till <strong>översiktsplan</strong> bör finnas kvar. Även möjligheter<br />
till utbyggnad av erforderliga trafikplatser<br />
utmed vägen bör redovisas i planen.<br />
TOTALFÖRSVARET / Riksintresse<br />
I <strong>kommun</strong>en finns vissa områden som är av<br />
riks intresse för totalförsvaret, där det råder för -<br />
bud mot ny bebyggelse som kan hindra försvarets<br />
intresse. Planen bör innehålla uppgift om<br />
att sådana riksintressen förekommer, även om<br />
de av sekretesskäl inte kan markeras på kartan.<br />
DANDERYDSVÄGEN / Mellan<strong>kommun</strong>al<br />
samordning<br />
Danderydsvägen har en viktig regional funktion<br />
som förbindelse mellan E 4 och E 18.<br />
Länsstyrelsen stöder Vägverkets uppfattning<br />
att möjlighet att bredda vägen ska hållas öppen<br />
till dess Yttre tvärleden (Norrortsleden) byggts<br />
ut. Detta bör framgå av <strong>översiktsplan</strong>en.<br />
VATTENFRÅGOR / Mellan<strong>kommun</strong>al<br />
samordning<br />
Strävan bör vara att sjöarna i Oxunda åns<br />
vattensystem inte belastas ytter ligare.<br />
“Lokal kretsloppsanpassning“ av den före -<br />
slagna bebyggelsen intill Väsjön bör därför<br />
enligt Länsstyrelsens uppfattning inte inne -<br />
bära att avlopps vatten tas om hand lokalt.<br />
Även Eds viken bör skyddas mot utsläpp<br />
varför avloppslösningar som ger påverkan<br />
bör undvikas.<br />
Regionens sjöar och vattendrag är som regel<br />
så belastade att man bör söka alla möjligheter<br />
att avlasta dem. <strong>Sollentuna</strong>s sjöar och vattendrag<br />
tillhör dels Oxundaåns vattensystem,<br />
dels Edsviken. Dessa vattensystem delas av<br />
flera <strong>kommun</strong>er. Flertalet sjöar inom Oxundaåns<br />
avrinningsområde är näringsrika och har<br />
en dubbelt så hög fosforbelastning som sjöarna<br />
tål på lång sikt. Väsjön som ligger överst<br />
i vattensystemet har begränsad vattenomsättning<br />
och är känslig för störningar. Utsläpp här<br />
påverkar även nedanför liggande sjöar och vat-<br />
tendrag. Edsviken är en trösklad kustvik med<br />
begränsad vattenomsättning.<br />
Vatten- och avloppsfrågor behöver i större<br />
utsträckning lösas med utgångspunkt i ett mellan<strong>kommun</strong>alt<br />
perspektiv. Den recipientkapacitet<br />
som finns inom respektive avrinningsområde<br />
är en viktig bedömningsgrund vid beslut<br />
som omfattar va-frågor och bebyggelse. Inom<br />
de tätbebyggda delarna av regionen, där de<br />
stora regionala va-systemen finns inom tekniskt<br />
och ekonomiskt räckhåll bör det föreligga<br />
starka skäl för att man ska avhända sig möjligheten<br />
till att avlasta de lokala vattendragen.<br />
Kring Oxundaåns vattensystem pågår ett samarbetsprojekt<br />
där berörda <strong>kommun</strong>er och Länsstyrelsen<br />
deltar. Syftet är att ta fram en gemensam<br />
syn på vattenvårdsarbetet och en framtida<br />
målsättning för vattendraget. Avsikten är att ett<br />
program sedan ska förankras politiskt i respektive<br />
<strong>kommun</strong>. Programmet ger gemensamma<br />
utgångspunkter för <strong>kommun</strong>ernas planering.<br />
NATURGASLEDNING/Mellan<strong>kommun</strong>al<br />
samordning<br />
En naturgasledning genom <strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong><br />
är en viktig länk i det plane ra de regio -<br />
nala nätet. Ett reservat för en ledning bör<br />
därför redovisas och beak tas i översikts -<br />
planen.<br />
En gasledning genom <strong>Sollentuna</strong>s del av<br />
Järvafältet är strategisk viktig för att uppnå en<br />
ratio nell inmatning till norra Storstockholm.<br />
Av STOSEB studerad ledningssträckning går<br />
huvud sakligen genom Järvakilens grönområden,<br />
som inom <strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong> är naturreservat.<br />
Förslaget till <strong>översiktsplan</strong> innebär<br />
inte en förändrad markanvändning som skulle<br />
för svåra framdragning av ledningen. Enligt<br />
Länsstyrelsens uppfattning bör ett reservat<br />
ändå redovisas så att en eventuell utbyggnad<br />
av naturgasnätet inte omöjliggörs på sikt. En<br />
viss jämkning kan göras med hänsyn till naturoch<br />
kulturvärdena i naturreservatet.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 61
LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE<br />
BEBYGGELSE I CENTRALA LÄGEN<br />
inklusive Station Nord och Margarete borg /<br />
Hälsa och säkerhet<br />
Buller<br />
Det är lämpligt att förtäta bebyggelsen i<br />
goda kollektivtrafiklägen. Vissa avsteg från<br />
riktvärden för trafikbuller kan accep teras.<br />
Beroende på utfallet av på gående miljö -<br />
prövning av Järva skjut banor kan det bli<br />
aktuellt att skydda föreslagen bebyggelse i<br />
Margarete borgs västra del mot skjutbuller.<br />
Länsstyrelsen instämmer i att det är bra att för -<br />
täta de i planförslaget utpekade områdena vid<br />
befintliga pendeltågstationer, för att bättre u t -<br />
nyttja den befintliga kollektivtrafiken och övrig<br />
service. Avstegsfall beträffande trafikbuller bör<br />
kunna godtas inom dessa centralt belägna områden.<br />
I dessa fall erfordras en noggrann analys<br />
som underlag för att bedöma vilka åtgärder som<br />
är tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga för<br />
att minska bullret. Möjligheter att t ex genom<br />
placering och utformning av byggnaderna som<br />
skärm nå en betydligt lägre bullernivå än 55<br />
dB(A) ekv på den minst utsatta sidan bör tas<br />
tillvara. Riktvärdena avseende trafikbuller bör<br />
kompletteras med 70 dB(A) max som högsta<br />
bullernivå på uteplats och balkong vid bostäder.<br />
Länsstyrelsen har meddelat tillstånd för Järva<br />
skjutbanor enligt miljöskyddslagen, men beslutet<br />
har överklagats. Främst de västra delarna av<br />
Margareteborg kan komma att behöva skyddas<br />
mot bullerstörning.<br />
För att i storstadsregionen kunna utnyttja marken<br />
så effektivt som möjligt har inom Länsstyrelsen<br />
frågan aktualiserats om att genom<br />
servitut medge vissa avsteg från riktvärden om<br />
bul ler. Detta kräver dock riksdagsbeslut om<br />
lagändringar.<br />
Risker vid spår<br />
Vid planering för ny bebyggelse nära järn -<br />
väg är det i avvaktan på nationella riktlinjer<br />
viktigt att säkerhetsaspekterna uppmärk -<br />
sam mas särskilt. Det betyder att en risk ana -<br />
lys behöver göras i så dana fall. I en aktuell<br />
planerings situa tion måste en samlad avväg -<br />
ning göras mellan riskerna och andra plane -<br />
rings faktorer som bebyggelseförhållandena<br />
på platsen, verksamhetens art och övriga<br />
specifika förhållanden.<br />
Kommunen redovisar en ambition att minska<br />
den faktiska och den visuella barriär som den<br />
nu fyrspåriga järnvägen utgör genom att komplettera<br />
och förnya bebyggelsen i närheten av<br />
järnvägen.<br />
Säkerhetsfrågor har under senare år fått större<br />
uppmärksamhet och högre prioritet. Nu diskuteras<br />
ett skyddsavstånd motsvarande en vagnslängd<br />
för att undvika påkörning vid en eventuell<br />
urspårning. Rekommenderat skyddsavstånd<br />
vid transport av farligt gods är betydligt större.<br />
Förhållandena på platsen, banans standard osv<br />
påverkar riskbilden.<br />
Länsstyrelsen arbetar med att utveckla underlagen<br />
för bedömning av hälso- och säkerhetsfrågor<br />
i fysisk planering. Boverket arbetar på<br />
uppdrag av regeringen med att utvärdera och<br />
redovisa erfarenheterna av användning av riskanalyser<br />
i den fysiska planeringen och tillämpningen<br />
av Boverkets allmänna råd om skyddsavstånd<br />
i “Bättre plats för arbete“. Länsstyrelsen<br />
deltar i detta arbete.<br />
BEBYGGELSE VID MILJÖSTÖRANDE<br />
VERKSAMHETER/Hälsa och säkerhet<br />
Ny bebyggelse bör inte medges där den<br />
blir olämplig med hänsyn till störningar<br />
som kan befaras, t.ex. buller och luftföro -<br />
re ningar. Även risker med hänsyn till bl.a.<br />
förorenad mark, trafik, transport och<br />
hantering av farligt gods måste beaktas.<br />
Konsekvensbeskrivning av förändringar av<br />
mark- och vattenanvändningen saknas i planförslaget.<br />
För att kunna överblicka konsekvenserna<br />
behöver miljöpåverkan samt hälso- och<br />
säkerhetsaspekter belysas i efterföljande detaljplanearbete.<br />
62<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE<br />
I det utställda planförslaget redovisas vissa<br />
riktlinjer för hanteringen av miljö- och riskfaktorer<br />
vid planering och byggande. Störande<br />
anläggningar och verksamheter samt vissa<br />
riskobjekt som de största vägarna och järnvägen<br />
med transport av farligt gods pekas ut,<br />
men frågan om skyddsavstånd behandlas inte<br />
närmare. Förslaget redovisar inte heller lämpliga<br />
krav på skyddszoner med inriktning på<br />
hälsa och säkerhet vid bostäder, arbetsplatser,<br />
annan bebyggelse eller anläggning där människor<br />
varaktigt vistas.<br />
Formalia<br />
Sedan den <strong>kommun</strong>omfattande <strong>översiktsplan</strong>en<br />
“<strong>Kommunplan</strong> 1988“ antogs har några<br />
fördjup ningar av <strong>översiktsplan</strong>en antagits. I<br />
<strong>översiktsplan</strong>en ska anges vilka av dessa fördjupningar<br />
som ska fortsätta att gälla och<br />
därmed utgör en del av planen.<br />
I samrådsförslaget uppgavs att en revidering<br />
skulle göras även av den gällande <strong>Kommunplan</strong>ens<br />
del 2, “Mål för planläggning och<br />
byggande“. I det utställda planförslaget anger<br />
<strong>kommun</strong>en nu att den gamla <strong>kommun</strong>planens<br />
del 2 fortfarande avses gälla som riktlinjer<br />
vid bygglovprövning inom samlad bebyggelse<br />
där detaljplan eller byggnadsreglerande<br />
bestämmelser saknas. Av antagandebeslutet<br />
bör framgå om den tidigare del 2 är en del av<br />
planen.<br />
Beslut i detta ärende har fattats av Länsstyrelsens<br />
styrelse. I beslutet deltog landshövdingen<br />
Ulf Adelsohn, ordförande, ledamöterna Peter<br />
Larsson, Claes Ånstrand, Conny Andersson,<br />
Ulrik Fällman, Ralph Lédel, Carl Cederschiöld,<br />
Ove Lundgren, tjänstgörande suppleanterna<br />
Karl G. Svensson, Kerstin Ekstrand, Sigvard<br />
Lindblom, Christian Öhlin, Anna Lilliehöök<br />
och Sören Norrby.<br />
Vid styrelsens behandling av ärendet var härutöver<br />
personalföreträdarna Henry Lönnkrona<br />
och May Wilson närvarande.<br />
Ove Lundgren reserverade sig mot beslutet<br />
genom att anmäla avvikande mening i enlighet<br />
med bilaga 1.<br />
I den slutliga handläggningen deltog även länsöverdirektören<br />
Bo Hansson, 1:e länsasses sorn<br />
Rutger Öijerholm, länsantikvarien Jan-Bertil<br />
Schnell, försvarsdirektören Hans Linder, miljövårdsdirektören<br />
Björn Risinger, länsarkitekten<br />
Eva Gyllensvärd, <strong>kommun</strong>ikationsexperten<br />
Tomas Brolin och arkitekten Catarina Fogelberg,<br />
föredragande.<br />
Ulf Adelsohn<br />
Catarina Fogelberg<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 63
LÄNSSTYRELSENS<br />
REDOGÖRELSE OM AKTUALITET<br />
Följande är ett utdrag ur länsstyrelsens<br />
redogörelse inför <strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong>s<br />
ställningstagande till <strong>översiktsplan</strong>ens, dvs<br />
<strong>kommun</strong>planens, aktualitet.<br />
ÖVERSIKTSPLANENS AKTUALITET<br />
Länsstyrelsens sammanfattande bedömning<br />
Länsstyrelsen anser att inget av de nya statliga<br />
anspråken har sådan karaktär att det kräver<br />
en omarbetning av den <strong>kommun</strong>omfattande<br />
<strong>översiktsplan</strong>en i sin helhet. Av de<br />
mellan<strong>kommun</strong>ala frågor som kommenteras<br />
nedan har ingen heller en sådan karaktär<br />
att <strong>översiktsplan</strong>en behöver omarbetas i sin<br />
helhet. Översiktsplanen kan, tillsammans med<br />
Länsstyrelsens granskningsyttrande, även<br />
fortsättningsvis utgöra stöd för planläggning<br />
och vid tillståndsgivning, samt ge erforderlig<br />
vägledning för statliga myndigheter att fatta<br />
beslut enligt andra miljöbalksanknutna lagar.<br />
Länsstyrelsens erfarenhet av den<br />
<strong>kommun</strong>omfattande <strong>översiktsplan</strong>en är att<br />
den är föredömligt tydlig och överskådlig,<br />
och vid prövning av överklagade ärenden ger<br />
erforderlig vägledning för beslut.<br />
I granskningsyttrandet över <strong>översiktsplan</strong>en<br />
den 20 november 1997 har Länsstyrelsen gett<br />
signaler om var <strong>kommun</strong>ens beslut att anta<br />
detaljplan eller områdesbestämmelser som<br />
inte tillgodoser riksintressen eller tillräckligt<br />
beaktar miljö- och riskfaktorer kan komma<br />
att prövas. Länsstyrelsens påpekanden i<br />
granskningsyttrandet kvarstår.<br />
Länsstyrelsen vill också uppmärksamma<br />
<strong>kommun</strong>en på att behov finns att i några<br />
avseenden uppdatera de underlag som tillhör<br />
<strong>översiktsplan</strong>en. Det gäller i första hand de<br />
förändringar som rör riksintressen för vägar,<br />
järnväg, luftfart samt totalförsvaret. Även för<br />
miljö- och riskfrågor och vattenfrågor, vilka<br />
fått större tyngd genom olika lagändringar och<br />
EU-direktiv, finns anledning att komplettera<br />
underlagen.<br />
NYA FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Allmänt<br />
Länsstyrelsen vill i sammanhanget peka på<br />
ett uppdrag rörande ökat bostadsbyggande i<br />
Stockholmsregionen som regeringen nyligen<br />
gett till landshövdingen, och ett annat där<br />
regeringen uppdragit åt Länsstyrelsen att ta<br />
fram ett förslag till åtgärdsprogram för att<br />
miljökvalitetsnormen för kvävedioxid ska<br />
kunna uppfyllas inom länet. Samtidigt pågår<br />
den nya omgången av investeringsplaneringen<br />
för byggande av vägar och spår i länet, för<br />
perioden 2004-2015. Dessa tre insatser/<br />
aktiviteter har delvis överlappande tidplaner.<br />
Länsstyrelsen kommer att samordna<br />
arbetet med de båda regeringsuppdragen<br />
och investeringsplaneringen. Såväl<br />
bostadstillgången som infrastruktursatsningarna<br />
och miljöbetingade krav för att<br />
minska luftföroreningarna kan få stor betydelse<br />
för regionens utveckling, och blir därmed även<br />
viktiga förutsättningar för den <strong>kommun</strong>ala<br />
planeringen.<br />
Regeringen har uppdragit åt landshövdingen<br />
att överlägga med <strong>kommun</strong>erna i Stockholms<br />
län och andra relevanta parter om möjliga<br />
åtgärder för att skapa förutsättningar för ett<br />
ökat bostadsbyggande i länet. En blandning av<br />
olika upplåtelseformer eftersträvas. I uppdraget<br />
ingår också att nå överenskommelser med<br />
<strong>kommun</strong>erna som innebär att en betydande del<br />
av de bostäder som planeras blir hyresrätter,<br />
tillgängliga för hushåll med normala<br />
inkomster.<br />
I <strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong>s <strong>översiktsplan</strong> anges<br />
i riktlinjerna för bostadsbyggande att planen<br />
ger möjlighet till ca 4-5 000 lgh, varav en<br />
större del som förtätning och komplettering<br />
av bebyggelsen i <strong>kommun</strong>ens centrala delar.<br />
<strong>Sollentuna</strong>s bostadsproduktion om ca 250-<br />
300 lgh förra året placerar <strong>kommun</strong>en bland<br />
de fem som bygger flest bostäder i länet<br />
idag. För att tillgodose <strong>kommun</strong>ens egna<br />
behov anges ett behov av ca 170 nya lgh/<br />
64<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
LÄNSSTYRELSENS REDOGÖRELSE OM AKTUALITET<br />
år. I regionplaneförslaget RUFS beräknas<br />
bostadstillskottet i <strong>Sollentuna</strong> till 250-300<br />
lgh/år i scenario Bas, och 350 lgh/år i scenario<br />
Hög tillväxt. Enligt bedömningar som<br />
gjorts av Boverket bör bostadsproduktionen<br />
i Stockholmsregionen för att motsvara<br />
efterfrågan ligga på cirka 10 000 lägenheter<br />
per år fram till år 2010, vilket är nästan<br />
dubbelt så mycket som dagens produktion.<br />
Riksintressen<br />
Vägar (3 kap. 8 § MB)<br />
Vägverket fattade i september 1999 beslut<br />
om vilket vägnät som Vägverket bedömer<br />
vara av riksintresse enligt 3 kap 8 § MB.<br />
Både befintliga och planerade vägar ingår. Se<br />
Vägverkets bifogade yttrande, bilaga 1.<br />
De kriterier som ställts upp för vägar av<br />
riksintresse är följande: vägen ska ingå i det<br />
transeuropeiska transportnätet, TEN, eller i det<br />
nationella stamvägnätet, utgöra förbindelse<br />
mellan regionala centra, vara av särskild<br />
betydelse för regional eller interregional trafik<br />
eller förbinda <strong>kommun</strong>ikationsanläggningar av<br />
riksintresse.<br />
Enligt Vägverkets beslut berörs <strong>Sollentuna</strong><br />
<strong>kommun</strong> av följande vägar av riksintresse: väg<br />
E4, väg 262 Akallavägen Hjulsta –Häggvik<br />
(”Förbifart Stockholm”), väg 265 Edsberg-<br />
Rosenkälla (Norrortsleden) samt väg 267<br />
Stäket-Rotebro (Stäketvägen).<br />
Riksintresset innebär att de mark- och<br />
vattenområden som berörs av utpekat vägnät<br />
ska skyddas mot åtgärder som påtagligt<br />
försvårar tillkomsten av eller utnyttjandet<br />
av väganläggningen. Skyddet avser god<br />
transportkvalitet, tillgänglighet, trafiksäkerhet<br />
och miljö, med innebörder som redovisas<br />
i Vägverkets beslut. Riksintresset vägar<br />
överensstämmer väl med <strong>översiktsplan</strong>ens<br />
redovisning, kompletterad med Länsstyrelsens<br />
granskningsyttrande.<br />
Järnväg (3 kap. 8 § MB)<br />
Ostkustbanan genom <strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong><br />
ingår i järnvägens stomnät, och är av<br />
riksintresse enligt 3 kap 8 § MB, vilket<br />
också framgår av <strong>översiktsplan</strong>en. Förutom<br />
själva järnvägsspåren ingår även stationer,<br />
bangårdar och övriga spåranläggningar, både<br />
befintliga och planerade, i riksintresset. I<br />
<strong>kommun</strong>ens <strong>översiktsplan</strong> pekas Häggvik<br />
ut som framtida fjärrtågstation Stockholm<br />
Nord, med resecentrum mm. För närvarande<br />
pågår dock diskussioner om även Helenelund<br />
och <strong>Sollentuna</strong> kan vara möjliga alternativ<br />
för Stockholm Nord. För bytespunkten<br />
eftersträvas närhet och god tillgänglighet för<br />
gående och cyklande, goda omstignings- och<br />
anslutningsmöjligheter till lokal/regional<br />
kollektivtrafik, parkeringsmöjligheter och helst<br />
även närhet till centrum eller handel.<br />
Även beträffande tvärspårväg norr och<br />
tvärbanan pågår diskussioner om olika<br />
sträckningar, och resultatet kan komma att<br />
påverka reservaten för kollektivtrafikstråk i<br />
<strong>översiktsplan</strong>en.<br />
Luftfart, Arlanda (3 kap. 8 § MB) och<br />
Barkarby, mm<br />
<strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong> berörs allra längst uppe<br />
i norr (norr om Rotebro) av höjdrestriktioner<br />
pga flygverksamheten vid Arlanda, sk<br />
hinderfria ytor. Dessa finns redovisade i av<br />
Länsstyrelserna i Stockholm och Uppsala<br />
län samt Luftfartsverket framtaget PM<br />
Riksintresset Stockholm- Arlanda, daterat<br />
den 15 mars 2001. Den sydvästra delen av<br />
<strong>kommun</strong>en berörs av höjdrestriktioner för<br />
Barkarby flygplats, som framgår av kartbilaga<br />
till Luftfartsverkets yttrande, se bilaga 3.<br />
Barkarby flygplats används fortfarande, men<br />
Järfälla <strong>kommun</strong> som köpt in flygplatsområdet,<br />
räknar med att i framtiden bebygga fältet,<br />
vilket förutsätter att flygverksamheten upphör.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 65
LÄNSSTYRELSENS REDOGÖRELSE OM AKTUALITET<br />
Vid Bredden finns möjligen också en helikopterlandningsplats.<br />
Om den fortfarande används<br />
bör den redovisas vid framtida revidering av<br />
<strong>översiktsplan</strong>en, och eventuella restriktioner<br />
och störningar för flygverksamheten respektive<br />
omgivningen bör även där anges.<br />
Av hänsyn till luftfarten finns en generell<br />
anmälningsplikt av alla byggnadsverk med<br />
en höjd av 40 meter eller högre. Dessa ska<br />
anmälas till Luftfartsinspektionen.<br />
Totalförsvar (3 kap. 9 § miljöbalken)<br />
Försvarsmakten har gjort en översyn av<br />
områden med förordnanden enligt 12 kap<br />
4 § PBL, med hänsyn till totalförsvaret.<br />
Det gäller områden som är intressanta för<br />
försvaret eller som är belägna i närheten av<br />
skyddsvärd verksamhet. Försvarsmakten har<br />
nu redovisat dessa områden på nya kartor,<br />
som är sekretessgranskade och omarbetade<br />
till öppen handling för att kunna redovisas<br />
som planeringsunderlag i <strong>kommun</strong>ernas<br />
<strong>översiktsplan</strong>er. Länsstyrelsen kommer<br />
under året att meddela nya förordnandebeslut<br />
och därefter skicka ut de nya kartorna till<br />
<strong>kommun</strong>en. Inom <strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong> finns<br />
två utpekade områden, ett mindre område vid<br />
E4 i södra delen av <strong>kommun</strong>en, och ett lite<br />
större i nordöstra delen. För dessa områden<br />
finns redan 12:4-förordnanden, som innebär<br />
att Länsstyrelsen kan komma att pröva<br />
byggnadsnämndens beslut om bygglov och<br />
förhandsbesked. Uppgifterna bör tillföras<br />
underlaget till <strong>översiktsplan</strong>en.<br />
Mellan<strong>kommun</strong>ala intressen<br />
Masshantering<br />
Nytt regionalt underlag sedan <strong>översiktsplan</strong>en<br />
togs fram är bl a Länsstyrelsens rapport<br />
”Masshantering i Stockholms län”; 2000:<br />
11. Den togs fram i samarbete med<br />
Regionplane- och trafikkontoret (RTK) och<br />
Kommunförbundet i Stockholms län (KSL),<br />
och behandlar brytning och återvinning av<br />
grus, berg och schaktmassor i länet. För att<br />
hushålla med regionens naturgrus och minska<br />
långa transporter behövs mellanlagring och<br />
återvinning även i <strong>kommun</strong>er där berg- eller<br />
grusuttag inte sker. Eventuella lämpliga platser<br />
för återvinning bör vid framtida revidering tas<br />
upp i <strong>översiktsplan</strong>en.<br />
Vattenfrågor<br />
Vattenfrågorna för såväl sjöar som vattendrag<br />
och grundvatten har en speciell komplexitet,<br />
eftersom de berör flera <strong>kommun</strong>er.<br />
<strong>Sollentuna</strong>s sjöar och vattendrag tillhör dels<br />
Oxundaåns, dels Edsvikens vattensystem.<br />
Kring Oxundaåns vattensystem har berörda<br />
<strong>kommun</strong>er och Länsstyrelsen samarbetat i ett<br />
projekt för vattenvård. Projektets målsättning<br />
och förslag till insatser för att förbättra<br />
vattenkvaliteten bör lyftas in vid revidering<br />
av <strong>översiktsplan</strong>en. En redovisning av<br />
avrinningsgränser i <strong>översiktsplan</strong>en är också<br />
önskvärd, och en förutsättning för att arbeta<br />
med vattenfrågorna enligt EU-direktivet.<br />
Områden av riksintresse för dricksvattenförsörjningen<br />
(3 kap. 8 § MB) har ännu ej pekats<br />
ut i Stockholms län. Naturvårdsverket har dock<br />
uppmanat Länsstyrelserna att ta fram underlag<br />
och ge förslag på speciellt viktiga vattenförsörjningsområden<br />
som kan vara av riksintresse.<br />
<strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong> ingår inte i det omfattande<br />
skyddsområde som föreslås för Mälaren som<br />
vattentäkt, och som når fram till E18, strax<br />
utanför <strong>kommun</strong>gränsen, i väster. Enligt<br />
EU:s ramdirektiv bör även områden som i<br />
framtiden skulle kunna användas för uttag av<br />
dricksvatten skyddas, vilket bl a kan innefatta<br />
större områden med grusåsmaterial.<br />
I <strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong> finns större skyddsområden<br />
för grundvatten i Brunkebergsåsens<br />
sträckning. Ett förtydligande om att särskilda<br />
skyddsföreskrifter reglerar vad<br />
man får och inte får göra inom befintliga<br />
vattenskyddsområden borde vara möjligt att<br />
66<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
LÄNSSTYRELSENS REDOGÖRELSE OM AKTUALITET<br />
lägga till i bakgrundstexten i planen redan nu.<br />
Regionala cykelstråk<br />
Vägverket har nu lagt fast regionala<br />
cykelstråk i länet. Dessa utgör längre<br />
sammanhängande stråk som binder samman<br />
viktiga målpunkter. Avsikten är också att ta<br />
fram ett handlingsprogram för de redovisade<br />
cykelstråken för att förbättra trafiksäkerhet,<br />
framkomlighet och miljö för cyklisterna. Inom<br />
<strong>kommun</strong>ens väghållningsområde är det viktigt<br />
med ett väl genomtänkt gc-nät, såväl lokalt<br />
som mer övergripande. Ofta sammanfaller<br />
insatser på detta område med åtgärder för<br />
funktionshindrade och för att främja barnens<br />
rörlighet och säkerhet.<br />
De regionala cykelstråken som berör<br />
<strong>kommun</strong>en bör vid framtida revidering lyftas<br />
in i <strong>översiktsplan</strong>en, i anslutning till befintligt<br />
och planerat övergripande <strong>kommun</strong>alt gc-nät.<br />
De av Vägverket utpekade 7 regionala stråken<br />
som berör <strong>Sollentuna</strong> <strong>kommun</strong> framgår av<br />
Vägverkets yttrande.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 67
SAMMANFATTNING<br />
Övergripande mål<br />
Den viktigaste utgångspunkten för de mål och riktlinjer<br />
som formuleras i <strong>kommun</strong>planen är att <strong>Sollentuna</strong> på sikt<br />
ska kunna utgöra ett långsiktigt hållbart samhälle. Detta<br />
innebär att <strong>kommun</strong>en skall visa uthållighet ur såväl ekologisk,<br />
social, ekonomisk som organisatorisk synvinkel.<br />
<strong>Sollentuna</strong> ska företräda en god livsmiljö för sina invånare<br />
med bra skolor, trygg social miljö, god tillgång till arbete,<br />
rikt utbud av fritidsaktiviteter samt närhet till naturen.<br />
Kvaliteten i vårt boende ska ge varje stadsdel sin karaktär<br />
och attraktivitet. <strong>Sollentuna</strong> ska vara en <strong>kommun</strong>, där man<br />
trivs att leva och bo, i arbete såväl som i fritid. Känslan för<br />
hembygden och kulturarvet ska stärkas.<br />
Natur, rekreation och kultur<br />
Med utgångspunkt från de övergripande målen skall områden<br />
som bl a har stora ekologiska värden, rekreationsvärden<br />
och kulturella värden sparas och utvecklas. Detta är<br />
viktigt för att behålla de fysiska och biolo giska förutsättningarna<br />
för en långsiktigt hållbar utveckling och för att<br />
behålla och skapa viktiga förutsättningar för det sociala<br />
välbefinnandet hos <strong>Sollentuna</strong>borna.<br />
Näringsliv och service<br />
Det lokala näringslivet bidrar till en stark utvecklingskraft<br />
i <strong>kommun</strong>en och till att många här finner sysselsättning.<br />
Ett med boendet integrerat nä rings liv kan dessutom bidra<br />
till socialt rika och levande stadsdelar. Planeringen bör<br />
inriktas mot att skapa förutsättningar för god service i<br />
anslutning till varje <strong>kommun</strong>delscentrum.<br />
Boende<br />
Social integration skall underlättas genom blandade upplåtelseformer<br />
och lägenhetsstorlekar. Boende bör ges<br />
möjlighet att engagera sig i driften och utformningen av<br />
allmänna platser. Lokala fora för inflytande skall skapas<br />
genom gemensamhetsanläggningar och att projekt startas<br />
med de boende för att lösa angelägna lokala problem,<br />
såsom att öka den lokala kretsloppsanpassningen.<br />
Miljö- och kretsloppsanpassad bebyggelse<br />
All bebyggelse skall utformas med syftet att åstadkomma<br />
en så god miljö- och kretsloppsanpassning som möjligt.<br />
Kommunikationer<br />
Vid lokala resor skall framkomligheten för gående och<br />
cyklister prioriteras före övriga trafikanter. Kollektivtrafiken<br />
skall i sin tur prioriteras före privat bilismen.<br />
Tillgänglighet för funktionshindrade<br />
Samhället skall så långt som möjligt utformas så att det är<br />
tillgängligt för alla. Med alla omfattas underförstått eller<br />
uttalat också personer med funktionshinder.<br />
Övergripande mål<br />
• Ekologisk uthållighet.<br />
• Social uthållighet.<br />
• Ekonomisk uthållighet.<br />
• Organisatorisk uthållighet.<br />
Lokaliseringsmål<br />
• Nya bostäder skall i första hand<br />
lokaliseras till <strong>kommun</strong>ens centrala<br />
och södra stationssamhällen, dvs i<br />
goda kollektivtrafi klägen som minimerar<br />
biltransporter.<br />
• Nya arbetsplatser skall lokaliseras<br />
närmare pendeltågsstationerna ju mer<br />
besöks- och sysselsättningstäta de är.<br />
Riktlinjer<br />
Ekologiskt särskilt känsliga områden,<br />
naturmiljöer, rekreationsområden och<br />
kulturmiljöer.<br />
Område för verksamheter.<br />
Kommundelscentrum.<br />
Område för bostäder.<br />
Reservat för framtida station skall<br />
upprätthållas.<br />
Gator som förbinder <strong>kommun</strong>delarna.<br />
Vägar avsedda för trafi k med start- och<br />
målpunkter utanför <strong>kommun</strong>en med<br />
2-6 antal körfält och<br />
reservat för trafi kplats.<br />
Kommundels IP, Sport- och simhall,<br />
<strong>Sollentuna</strong>vallen.<br />
Miljökonsekvensbeskrivning<br />
Tillämpningen av <strong>kommun</strong>planens riktlinjer<br />
skall alltid ske mot bakgrund av planens<br />
övergripande mål. Detta gäller även vid<br />
översyn av gällande sektorsplaner, upprättande<br />
av fördjupningar av <strong>kommun</strong>planen,<br />
detaljplaner och vid bygglovsprövning.<br />
68<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
SAMMANFATTNING<br />
6<br />
2<br />
ROTEBRO<br />
6<br />
Norrviken<br />
4<br />
VIBY<br />
NORRVIKEN<br />
4<br />
VAXMORA<br />
Väsjön<br />
Ravalen<br />
6<br />
HÄGGVIK<br />
4<br />
EDSBERG<br />
2<br />
Rösjön<br />
4<br />
TUREBERG<br />
Edsviken<br />
SJÖBERG<br />
HELENELUND<br />
6<br />
6<br />
0 1 2<br />
Sammanfattning av <strong>kommun</strong>planens riktlinjer.<br />
Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong> Aktualitetsförklarad juni 2002 69
70<br />
Aktualitetsförklarad juni 2002 Antagen, april -98. <strong>Kommunplan</strong>
Change language