Här är programmet med presentation av föreläsarna och abstracts.

Docent Sabina Janciauskiene
Professor Magnus Sköld
Doc Sabina Janciauskiene
Associate Professor in Experimental
Medicine at the Lund University,
University Hospital Malmö, Sweden
In 2003 Sabina Janciauskiene was appointed
to head of Research Unit
“Chronic inflammatory and degenerative
diseases” at the Department of
Clinical Sciences, Lund University. Sabina
Janciauskiene has obtained doctoral
degrees in Pharmacy, Biology, Immunology
and Experimental medicine.
She is a member of The American Society
for Biochemistry and Molecular
Biology, The American Association for
the advancement of Science and The
European Respiratory Society. Her scientific
activities have resulted in more
than 80 publications.
Since 20 years, the overall objective
of her research has been to investigate
the mechanisms that control inflammation,
with particular emphasis on
the multiple roles of serine protease
inhibitors (serpins) in Alzheimers`s disease
and chronic obstructive pulmonary
disease.
As an acknowledgment for her research
achievements, she received the
European CB Laurell Award in 2005
for new insights into the Alpha1-antitrypsin
deficiency field.
Forskning och nya upptäckter
kring alfa-1-antitrypsinrelaterade
sjukdomar
Alfa-1-antitrypsin, en prototypisk medlem
av serpin superfamiljen, är en akutfas
reaktant och en i blod och vävnader
viktig hämmare av serin proteaser.
Som sådan anses alfa-1-antitrypsinets
roll vara att begränsa vävnadsskada vid
platsen för inflammation.
Alfa-1-antrypsinets kliniska betydelse
belyses av det faktum att en individ
med ärftlig alfa-1-antitrypsinbrist har
ökad risk att utveckla kroniska inflammatoriska
tillstånd såsom kroniskt obstruktiv
lungsjukdom, astma, systemisk
vaskulit och nekrotiserande pannikulit.
Allt fler data tyder nu emellertid
på att alfa-1-antitrypsin har andra biologiska
funktioner oberoende av dess
proteashämmande funktion. Då man
funnit att alfa-1-antitrypsin har förmåga
att hindra både diabetesutveckling (in
vivo) och cell apoptos (in vitro) skulle
man kunna påstå att en kvantitativ
defekt av alfa-1-antrypsin också skulle
kunna öka risken för utveckling av
diabetes. Nyligen har visats att konformationsförändrade,
icke-inhibitoriska
former av alfa-1-antrypsin har specifika
cellulära effekter.
Dessa fynd öppnar helt nya fält för
forskning.
Research and new discoveries
about Alpha 1-antitrypsin
related diseases.
Alpha 1-antitrypsin, a prototypic
member of the serpin super family, is
an acute phase protein and is an important
circulating and tissue inhibitor
of serine proteases. As such Alpha
1-antitrypsin is thought to play a role
in limiting host tissue injury at sites of
inflammation.
The clinical importance of Alpha
1-antitrypsin is highlighted by an increased
risk of developing chronic
inflammatory conditions in individuals
with inherited Alpha 1-antitrypsin deficiency
including chronic obstructive
lung disease, bronchial asthma, systemic
vasculitis and necrotizing panniculitis.
There is now increasing evidence,
however, that Alpha 1-antitrypsin may
exhibit biological activity independent
of its protease inhibitor function. As
Alpha 1-antitrypsin demonstrates a
marked ability to prevent both diabetes
formation (in vivo) and -cell apoptosis
(in vitro), one could postulate
that deficiencies in the quantity of Alpha
1-antitrypsin may also increase the
risk of developing diabetes.
Moreover, the newly recognized
fact that conformationally modified,
non-inhibitory, forms of Alpha 1-antitrypsin
have specific cellular effects
and can be detected in vivo opens a
new direction of investigation.
Professor i lungmedicin vid Karolinska
Institutet och överläkare vid
Lung Allergikliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset, Stockholm.
Magnus Skölds forskning omfattar
kliniska och experimentella studier
rörande rök-inducerad inflammation
i luftvägarna eftersom detta relaterar
till uppkomsten av KOL. Ett speciellt intresse
är att studera interaktioner mellan
inflammatoriska och strukturella
celler och mekanismer som kan leda till
fibros i de små luftvägarna och därmed
luftvägsobstruktion.
KRONISKT OBSTRUKTIV
LUNGSJUKDOM (KOL)
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
(KOL) är ett stort hälsoproblem och
leder till ökad sjuklighet och dödlighet.
Sjukdomen karakteriseras av ett nedsatt
luftflöde vid utandning. KOL har
ofta systemiska komponenter och
andra sjukdomar förekommer ofta
samtidigt.
Den huvudsakliga riskfaktorn för utvecklandet
av KOL är cigarrettrökning.
Risken för sjukdom ökar med stigande
ålder och vid 75-årsåldern har cirka
50% av rökarna utvecklat KOL. Att
inte alla rökare utvecklar KOL beror
sannolikt på genetiska komponenter
som vi idag vet väldigt lite om. En känd
genetisk riskfaktor är alfa-1 antitrypsinbrist
som, i sin homozygota form, ofta
leder till KOL-sjukdom.
Flera patologiska förändringar i olika
delar av luftvägsträdet kan leda till luftvägsobstruktion
vid KOL. I de stora
luftvägarna ses ofta bronkit med slembildning,
vilket emellertid inte bidrar till
någon signifikant luftvägsobstruktion.
Den huvudsakliga platsen för tidig
obstruktion vid KOL är istället de små
Doktor Caroline Sandström
Dr Caroline Sandström
Chronic Inflammatory and Degenerative
Diseases Research Unit, Department of
Medicine, Lund University.
År 2004 började Caroline Sandström
som doktorand i forskargruppen som
leds av Dr Sabina Janciauskiene. Nyligen
erhöll Caroline sin doktorsexamen
med inriktning på att karakterisera
olika egenskaper hos alpha1-antitrypsin
(AAT).
luftvägarna (bronkioli) som är mindre
än 2 mm i diameter. Förträngningen av
dessa luftvägar beror på fibros och inflammation.
I ett senare skede av sjukdomen
förekommer ofta emfysem,
vilket innebär destruktion av lungblåsorna.
Emfysem bidrar också till luftvägsobstruktion
vid KOL.
KOL är en heterogen sjukdom i
flera aspekter men trots det är sjukdomen
definierad genom mätning av en
enda lungfysiologisk variabel, forcerad
ensekundsvolym (FEV 1
). Heterogeniteten
kan belysas på flera sätt, exempelvis
genom förekomst av emfysem,
reversibilitet efter behandling med
bronkdilaterare, förekomst av kronisk
bronkit och systemiskt engagemang.
Förekomst av dessa faktorer (och andra)
kan skilja sig mellan KOL-patienter
trots att de har samma FEV 1
-värde. Det
föreligger alltså flera undergrupper av
KOL med skilda manifestationer. Dessa
fenotyper kan ha olika riskfaktorer och
varierande svar på behandling.
En bättre fenotypning av KOL-sjukdomen
kan därför få oss att förstå sjukdomen
och ge oss bättre möjligheter
att utveckla nya behandlingsmetoder.
Anti-inflammatoriska effekter
av alpha1-antitrypsin:
Substitutionsbehandling.
Den kliniska betydelsen av AAT framhävs
hos individer med genetisk AAT
brist. Dessa individer har en ökad
risk för att drabbas av kroniska, inflammatoriska
tillstånd såsom kronisk
obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Intravenösa injektioner med humant
AAT har använts för att normalisera
de biokemiska nivåerna av AAT hos
emfysempatienter med svår AATbrist.
Tidigare studier har visat både
en minskad frekvens samt svårighet
gällande lunginfektioner hos dessa individer.
Vi har undersökt effekterna av
substitutionsbehandling på nivåerna av
inflammatoriska plasmamarkörer och
på egenskaperna hos neutrofiler isolerade
från en KOL patient med svår
AAT-brist. För att kunna detektera de
individer med AAT-brist som är mer
mottagliga för sjukdom, har vi funnit
det intressant att identifiera inflammatoriska
markörer, eller kombinationer
av dessa, genom att analysera celler
och biologiska vätskor från friska eller
sjuka individer med eller utan genetisk
AAT brist. Det här intressanta ämnet
kommer jag att ge er en liten inblick i.