Sekreterare - Kumla kommun

Kumla bibliotek
Öppettider:
HUVUDBIBLIOTEK
Folkets hus, Skolvägen 12, Kurnla
VUlIenavd 2 Ir, tel 019-58 81 90
Bamavd bY, lel 019·58 81 89
Utställningshall bv
Måndag-torsdag 12-20
Fredag 12-18
lördag 11-14
Söndag 16-18
SommartidjUni-augusri
Måndag-torsdag 14-20
Fredag 14-18
Lördag, söndag slangt
Filialer
HÄllABROTTET
Tallängens skola, tel 019-57 24 13
Tisdag 14-20
Onsdag, torsdag 10-14 och 17-19
Obs! onse! 19 maj och torsd 24 jurn
endast 10-14.
BIBLIOTEKET HÅLLER STÄNGT Kristi Himmelsfärdsdag, pingstaftoo, pIngstdagefl,
annandag pingst samt midsommarafton. Onsdag 19 maj och fredag 28 maj öppet 12­
17, torsdag 24 juni 14-17.
Samtliga filialer håller stängt 25 juni-2 augusti.
Bokmagasinet håller stingt 23 juni-9 augusti.
Skoindustrimuseet
är under våren och sommaren stängt för ombyggnad och öppnar igen under
september månad.
KUMLAN
Informationsblad för Kumla kommun
Ansvarig utgivare:
Kommunalrådet Sven·Ove Cederstrand
Redaktion:
KommundireKtör Thage Arvidsson
$eKreterare Mara Femstedt
Postadress:
69280 KUMLA
SANNAHED
8ervicehuset Ha'a, tel 019-57 86 30
Tisdag 10-13 och 17-19
Fredag 10-13
BOKMAGASlNET
Hagendalsvägen 26, tal 019·58 35 04
Tisdag 16-18
lån ur aldre bokbestånd, köp av
KumlaknJkor, häradskartOf, vykort
mm.
Besöksadress:
Stadshuset, Kumla lorg
Telefon:
019/58 8100 (växel)
Nästa nummer utKommer
mitten av september 1993
•
•
Ett land i kriS...
A v kommunalrådet Sven-Ove CederstraIId
Det är lätt, alltför lätt. att gripas av tron
aU Sverige idag är ett land i kris. Dagligen
matas vi av massmedias rubriker
om landets och kommunernas ekonomi.
om miljardförluster i bankerna.
kronans dåliga värde och kraftigt försämrade
villkor för landets invånare.
Visst är läget allvarligt om man ser
det ur landets perspektiv, men inte alarmerande.
Ocb visst är det svårt för oss
i kommunerna att minska verksamheten
till en lägre nivå, men inteomöjligt.
Svårast är det nog för den enskilde som
tvingats att avstå från aU arbeta. Det
faktum att inte ba ett arbete. en trygg
inkomst, vänner och arbetskamrater
att möta varje dag är sannolikt en kris
för den enskilde. Men det är en kris
som är personlig och inte en landets
kris.
Varför är detta viktigt att veta Jo. för
alt om landet vore i kris, verkligen
allvarlig kris. då skulle det också vara
illa ställt i världen. För om det är kris i
Sverige så är det i jämförelse till omvärlden.
dvs andra länder i Europa,
Asien och Syd-och Nordamerika. Idel
perspektivet kan det inte vara kris i
Sverige.
Den lössläppta ekonomin under 1980­
talet har åsamkat landet en allvarlig
ekonomisk "baksmälla" som vi nu har
att ta itu med. Den kan vi klara med
gemensamma krafter och med aktiva
företag i kombination med teknisk utveckling,
hög utbildningsnivå. förbättrad
infrastruktur m m - listan kan göras
lång. Det viktigaste att veta är att vi
har alla dessa resurser i landet - det är
"bara" att utnyttja dem på rätt och
bästa sätl.
Däremot är det som sagt i många fall
kris för den enskilde som blir arbetslös
och kanske efter en period måste nyttja
samhällets stöd i form av socialt bislånd
i en eller annan fonn. Denna
lågkonjunktur har därutöver medfört
att helt nya grupper utöver LO-grupperna
förs till de arbetslösas skara. exempelvis
bankanställda. anställda i offentlig
sektor. tjänstemannagrupper
från privata företag m fl kategorier.
som socialt kanske har det än svårare
att uppleva arbetslösheten. Då har vi
en stort ansvar i kommunen, i föreningslivet
och som enskilda människor
alt hjälpa och bistå.
Även om vårt välfärdssystem harskavanker
så fungerar det nog bra vid en
jämförelse världen över. Och det är
just den välfärden för alla som vi. inte
minst i kommunerna, måste försvara
och se till att den finns att tillgå i proportion
till behovet. Det gäller alltifrån
sjukvård, barn- och äldreomsorg. utbildning
till kultur och fritidsaktiviteter.
Allt detta sammantaget är livskvalitet
för den enskilde och utmärker välfärdssamhället.
Däri har kommunerna
en nyckelroll. Allt behöverförvisso inte
göras i kommunal regi med kommunal
personal. Det visar väl de senaste årens
privatiseringar. Däremot är det oundgängligen
viktigt att den enskilde kommuninvånaren
upplever trygghet i den
service som kommunen tillhandahål·
2 3

ler. Det är den enskilde medborgarens
rättighet.
I dessa banlningstider är också förändringen
möjlighet somär utvecklande
och medför nytänkande inom många
områden till gagn för framtiden.
Fram till och med år 1995 skall kommunen
spara minst 40 miljoner kronor
i den kommunala budgeten. Om vi
enträget hjälps åt att finna lösningar.
förenklingar m m kan vi kanske nå en
bit på väg utan att hamna i en kommunal
"kris"-situation - och dit är steget
långt.
Denna ledare har under senare tid
alltmer kommit att handla om landets
och därmed kommunernas ekonomiska
bekymmer. Det är i och för sig naturligt,
men del vore roligare att mer få
koncentrera sig på det som händer och
sker i Kumla i övrigt, om framtidsplaner
och framtidstro. Det finns så mycket
vitalitet, aktivitet och många resur-
ÖStra Kumla från ovan.
ser i Kumla - iföreningsliv. företag och
i samhälletsövriga organ - att det skulle
vara mer än tillräckligt för att fylla
denna spalt. Låt mig bara nämna några;föreuingen
Barnens dag, som under
50 år drivit Åsagården i norra Halland
och därigenom skapat och fortfarande
skapar bra och meningsfull "utbildning",
omvårdnad och fritid för många
Kumlaungdomar.
Vänljänslf!n till äldre. där pensionärer
i organiserad form, men ändå på
egna villkor, söker hjälpa. stödja och
just vara vän med medsystrar och ­
bröder.
Kum/a hembyg(/s/örening som i år
firar 70-årsjubileum-en förening som
med små ekonomiska medel bevarat
kulturtraditioner för dagens och framtidens
Kumlabor.
Ärdetta ett land i kris Nej, naturligtvis
inte! Men det ordnar sig inte av sig
självt - vi måste alla hjälpa till. O
••
Ostra Kumla - historik och
framtidsvision
A v stadsarkitekt KIIrt Larsson
Mitt för viadukten öl'er järnvägen l'id Norra Kungsvägen pågår en utfyllnad av ett
markområde österut. Utfyllnaden är en förberedelse för den östliga förbifart som
kommunen planerar. Något beslut om finansiering och igångsäuniog avsjäll'8 vägbygget
finns ej. Vägen skaU fortsätta öster och söderut parallellt med Kumlaån och ansluta till
Hiillabrottsvägen i söder for alt i en senare elapp också kunna blggas ut öster om Kumla
kyrkogård och öHiga Kumlab}"området. Anslutoingspunkt för vägen i dess södra del kan
ges Dera allernativ.
Frin sankmark till beb)'ggelse
För att inledningsvis gå några år tillba·
ka i tiden, till mitten av 1800-talet före
de stora sjösänkningarna (1855-58 och
1880-83)så var östra områdena iKumla
vid ån mer eller mindre vattenfyllda.
Mosjön sträckte sig t ex ända fram till
Säbylunds gård och områdena söderut
kunde. ända fram tiJlI950-talet. tidvis
vid vårfloden vara översvämmade. När
kölden kom var det även möjligt all
åka skridskor på gärdena utmed ån.
Genom sjösänkningarna och dikningsoch
rensningsföretagen har åkermarken
utvidgats och staden getts möjlighet
till utveckling åt öster på den tidigare
obyggbara marken.
Nedanför Änggatan. som tidigare utgjorde
en naturlig gräns för tätortsbebyggelsen.
påbörjades under 1930-talet
en soptipp öster om reningsverket,
som i sin första version byggdes 1939.
Reningsverket har sedan moderniserats
och byggts ut 1953, 1962 och 1992.
Kumlasjö-området, som tillkom under
1930-talet, utvidgades österut år
1974 med sim- och hoppbassänger.
Campingplatsen tillkom 1991-92.
Området vid campingplatsen (f d Ryds
tomt) var redan på 1910-talet bebyggt
med ett grishus som hörde till mejeriet
vid Södra Kungsvägen. Denna senare
byggnad fick stryka på foten för ell
flerbostadshus på Kungsvägens östra
sida mot Djupadalsparken eller som vi
i dagligt tal kallar Kumlasjön.
Våtmarkens renässans'
I samband med ökad miljömedvetenhet
och ett ekologiskt kretsloppstänkande
börjar man nu se negativa effekter
av för långt driven jordbruksrationalisering.
urdikningar, gödning, dagvattenavledning
m m. Olika metoder
förreningdiskuteras, varvid den gamla
våtmarken har börjat komma till heders
igen. Våtmarker är en samlingsbeteckning
för marker som står under
mer eller mindre ständig påverkan av
grundvatten eller ytvatten och som utvecklat
en flora och fauna som är anpassad
till riklig tillgång på valten. På
flera håll inom och utom landet använder
man våtmarker för vattenrening
och som livs- och rekreationsmiljö.
Våtmarken gör också landskapet mer
varierat och ökarden ekologiska mångfalden.
Mot t ex en öppen vattenyta, som
översilar mark täckt med vegetation
norr om reningsverket, skulle växtligheten
kunna binda fosfor och kväve.
4 5

Avloppsvaunet kan få en ännu effektivare
rening genom alt ledas genom
särskilt uppbyggda vegetationsängar.
Innan dagvattnet på olika platser leds
ut i Kumlaån kan fördröjningsmagasin
byggas så att vallnet renas och parkområdet
tillförs vatten i väl ulformade
dammar.
Fördjupad översiktsplan
Föratt på ett planmässigtsätt lägga fast
sträckningen för den östliga geoom~
fartsleden och pröva möjligheterna till
ett vätmarksområde eller dylikt har
stadsarkitektkontoret pä uppdrag av
kommunstyrelsens arbetsutskott utarbetat
ett förslag till en s k fördjupad
översiktsplan för östra delen av Kumla
tätort. Förutom väg och vätmark redovisar
planen utbyggnadsområden för
bostäder, arbetsplatser och rekreationsområden.
Planen var utskickad på
samräd under hösten 1992. varefter den
har bearbetats utifrån inkomna yttranden.
Planomrädet begränsasi väster av
Kungsvägen, i norravvägen mot Bränsta,
i öster av Kumlaån och i söder av
Yxhultsvägen. En fördjupad översiktsplanangerbara
rekommendationer för
markanvändningen och utgör underlag
för detaljplanläggning och bygglovprövning.
Planen har såledesisig ingen
direkt rättsverkan.
Fortsatt utbyggnad med bostäder föresläs
öster om Dalagatan samt i norra
delen av Kungsparken mot den nya vägen
i norr mellan Kungsvägen och Dalagatan.
Ett mindre omräde för bostä~
der föreslås också öster om Änggatan.
De redovisadeområdena kan totalt rymma
ca 100-170 lägenheter eller hus beroende
på hustyp och täthet. Mark för
småindustri ellerdylikt föreslås norrom
reningsverket. Planen redovisar också
ytterligare utvecklingsmöjligheterav fritidsomrädet
vid Kumlasjön.
6
Den östra genomfartsleden har funnits
med ikommunens översiktliga pla~
nering ätminstone från 1960~talet. Under
årens lopp har olika lägen diskuterats.
Det nu föreslagna alternativet med
en vägomedelban väster om Kumlaån
blir mer en lokal genomfartsled som
ska avlasta Kungsvägen och delvis kunna
"mata" utbyggnadsområdena öster
om Dalagatan och Änggatan. Vägen
kommer att få en anslutningmot Kumla
centrum via en förlängning av ÖStra
Drottninggatan. Upplysningsvis kan
sägas att Ostra Drottninggatan öster
om Kungsvägen i stället kommer att
erhåUa namnet John Norianders väg
efter folkskolläraren och en av grundarna
av föreningen Barnens Dag i
Kumla m m.
Mark för den s k våtmarken reserveras
i norra delen öster och väster om
genomfartsleden. Som underlag för
planförslaget finns en iJIustrationsplan
och en mindre landskapsstudie. Till
planförslaget finns också en s k miljö-­
konsekvensbeskrivning som redogör
för vilka effekter de olika utbyggnadsförslagen
har på miljön.
GenomrDrande
Även om en plan är framtagen finns
det inga konkreta beslut p:l när de olika
utbyggnaderna ska ske. Det som
kommunen ansett som mest angeläget
ären utbyggnad avöstra genomfartsle~
den. Vägprojektet förutsätter även finansiering
från annat håll än enbart
kommunen. En möjlighet som prövas
är med hjälp av arbetsmarknadsmedel.
som använts några gänger tidigare för
olika kommunala anläggningar. Kumlasjön
t ex, som i är fyller 60år. byggdes
under 1930-talets arbetslöshet med
hjälp av beredskapspengar. Di1r fanns
en dal (Djupadalen) med en grop som
bildats efter inlandsisen och som an-
vändes till soptipp och avstjälpningsplats
för bland annat döda grisar. Den
gamla soptippen som blev en badsjö
C'Närkesslättens pärla") samt det övriga
bad- och parkomrädel utgör idag
en av de mest attraktiva delarna av
Kumla tätort. Ska det under den nu
aktuella s k kristiden vara möjligt all
60 ärsenare åter få beredskapspengar.
denna gång till en östlig genomfartsled
En avslutande förhoppning på planerna
och visionerna för östra delen av
Häckklippningstid
GATUKORS
1ot-10m....."j
T
lN(Jl ANGIVNA
STRÄCKOR FAR
SKYHfWlOE
VÄXTLIGHET
tNTE FINNAS
tätorten är att det också finns möjlighet
att genomföra de föreslagna miljöåtgärderna
med våtmarker m m samt
utveckla närrekreationsområdena vid
Kumlasjön, så all Kumla kan bli ett
ännu "grönare" samhälle i ekologisk
balans. Miljöfrågorna och s k bärkraftig
utveckling kommer av nödvändig~
het att få en allt större betydelse för
planering och byggande, sä också i
Kumla. Men det får vi äterkomma lill i
en annan artikel i Kumlan.
Olämpligt belägna träd, buskar, häckar m m på tomten utgör ofta allvarliga
trafiksäkerhetsrisker.
Miljö- och byggnadsnämnden vill därför i häckklippningstid påminna om att
växtligheten ej får hindra trafiken.
I gatuhöm bör finnas en frisiktstriangel med 10 meters sida inom vilken
växtligheten ej bör överstiga 80 cm. Över gångbana bör växtligheten tas bort
upp till 2,5 meter. ÖVer körbana bör det finnas en fri höjd på minst 4,6 meter.
STADSARKITEKTKONTORET GATUKONTORET
7
o

Uppbromsning av den
kommunala ekonomin
Av ekonomichefRonny Salomonsson
Trenden for kommunernas ekonomi, så också Kumlas, har under SO-tadet och början av
9(j·talel varit aU resultatel pi driftbudgeten successivt försimrats. Della under en lid liV
långvarig högkonjunktur i landet. Bokslutet för år 1992 ir ror Kumla kommuns del
däremot elt undanlag från dennlllrend.
Bokslutet för Ar 1992
Driftverksamheten redovisar ett resultat
som uppgår till + 131,3 miljoner
kronor. Det skall dock noteras att huvuddelen
av resultatet för år 1992 beror
på effekter av försäljningen av det
kommunägda Kumla Energi AB till
Örebro Energi AB. Försäljningssumman
på 95 miljoner kronor utgör till
största delen en engångseffekt på 1992
års resultat.
Det mest positiva i resultatet för år
1992 är att de kommunala nämnderna
redovisar en markant resultatförbättring
i jämförelse med tidigare år. Sålunda
redovisar nämndernas verksamheter
ett överskott på 23 miljoner kronor
i jämförelse med beräkning i budgeten.
Resuhatet för nämnderna innebär
att utgångsläget för att klara en
övergång till kärvare tider får betecknas
som bra.
Också skatteintäkterna för år 1992
var mycket höga. Detta beror på att
kommunen erhåller skatten från staten
två år i efterskott dvs 1992 för 1990
års löner. Ar 1990 skedde en stor nivåökning
av lönerna vilket avspeglar sig i
1992 års skatteintäkter. Denna del av
resultatet var känd och ingick således i
1992 års förväntade resultat.
Fördelning av kostnaderna
De kommunala kostnadernas procena
tueIla fördelning på de olika verksamheterna
år 1992 framgår av nedanstående
diagram.
.........
..
....
s t;
K ' l
•
."
SocialljällStinnefattar bl a barnomsorg,
äldreomsorgoch bostadsbidragtill pensionärer.
Under rubriken utbildning
svarargrundskolanfördenstörsta kostnadsposten.
KIllflIr och fritid ansvarar
för biblioteksverksamhet samt skötsel
av parker, idrottsanläggningar och fritidsgårdar.
Teknisk service omfattar
väghållning, valten och avlopp, sophämtning,
skötsel av fastigheter m m.
Kostnaderna för kommunfullmäktige.
kommunstyrelse, central administration,
räddningstjänst, arbetsmarknadspolitiska
åtgärder m m ryms under rubriken
kommunledning. Under begreppetfinansåterfinns
kostnader för kommunens
lån.
•
Finansiering och satsningar 1992
Kommunens verksamhet fi nansierades
under 1992 enligt följande:
Kommunalskatt 54,5 %
Statsbidrag 25,1 %
Hyror och avgifter 12.4 %
Skatteutjämningsbidrag 4.5 %
Övrigt 3,5 %
Då Kumla under 1992 firade 5Q-års
jubileum som stad genomfördes under
året ett antal jubileumsarrangemang,
främst inom kultur-och fritidsområdet.
Satsningen på att förändra centrumbilden
har fortsatt under 1992 till en
investeringsnivå överstigande l miljon
kronor årligen. Stora investeringar har
även gjorts i upprustning av gatu- och
ledningsnätet ikommunen. Under hösten
stod Fylsta skola kJar efter ombyggnad
och den nya brandstationen i
Viaområdet kunde invigas i oktober
1992.
Bostadsbyggandet har hållits på en
relativt hög nivå fram till och med 1992.
Därefterkommerbostadsbyggandet till
följd av lågkonjunkturen att minska
kraftigt.
Från den l januari 1992 överfördesen
del av landstingets verksamhet - bl a
Kumla sjukhem - tiU kommunen.
Den positiva befolkningsutvecklingen
har fortsatt även om ökningstakten
var lägre än tidigare år. Vid årsskiftet
uppgick kommunens folkmängd till
18808 personer, en ökning under året
med 39 personer.
Kärvare tider väntar
Då staten nu genomför och ytterligare
aviserar indragningar i den kommunala
ekonomin genom bl a minskade statsbidrag,
nytt skatteutbetalningssystem,
kommunalt skattestopp, sjukförsäkringsreformen,
skatterefom~en,riktade
besparingar m m, stundar kärvare
tider för kommunen. Den allt högre
arbetslösheten medför också försämringar
i den kommunala ekonomin.
Skaueunderlaget minskar och därmed
också kommunens skatteintäkter. Arbetslösheten
medför därutöver kostnadsökningar
i form av bostadsbidrag,
socialbidrag och krav om åtgärder genom
bl a beredskapsarbeten.
De kommunala förvaltningarna har
därför ålagts att spara 40 miljoner kronor
under åren 1993-1995. Av detta
belopp skall 17,.5 miljoner kronor sparas
redan under 1993. Sparbeloppet är
av den storleksordningen att det självklart
kommer att få konsekvenser för
den kommunala servicen. Som framgår
av diagrammet på sid 8 svarar skolan
och den sociala sektorn för nästan 70 %
av kommunens totala verksamhet. Det
innebäratt det inte gårall undgå besparingsåtgärder
även inom dessa delar av
den kommunala verksamheten.
En minskning av den kommunala
ekonomin kan givetvis genomföras på
olika sätt. Det blir de politiska partiernas
ansvar och slutligen fullmäktige
som skall ange hur och på vilket sätt
den kommer att genomföras. D
Pingstnappet
Kumla kommun och Hallsbergs sportfiskeklubb inbjudertill allmäntfiske
i Alaborgssjön, Kumla, lördagen den 29 maj. Fiskekort kan kpas på
platsen från kl 08.00 och kostar 50 kronor. Du får fånga hogs~ två
regnbågar per kort. Eventuella frågor ställs till Hallsbergs sportfIskeklubb,
Lars Pettersson, tel 019~57 24 45.
9

Kumla vårdcentral
Vad bänder egentligen med Kumlll vårdcentral Varför alla dessa förändringar och när
ska det Yara flirdigt Vlrdcentrlllchefen Lennart Svärd beskriver historien bakom och
syftet med Kumla vArdccntrals nya organisation.
HISTORIA
Fn\n Floren till Lindgren
Kumlas första sjukv!rdsutbildade person
var Christina Car!strörn. Hon var
hushållerska på Blacksta och skickades,på
uppdragavsockenstämman, till
Stockholm rör att utbildas till barn·
morska.
Det dröjde ända fram lill1916 innan
Kumla fick sin första läkare. Det var
Carl·August Floren som kom hit dter
sin pensionering (rån provinsialläkartjänst
i Småland och sedan var verksam
fram till sin död 1924. Han var den
första i raden av färgstarka läkarpersonligheter
fram till Börje Lindgren.
som pensionerades 1984 efter 34 år i
Kumla. Andra, för många välbekanta
namn är Franklin, Setterbom och Wikner.
För all använda ett modeord så
kan man kalla dessa för "husläkare".
De hade både mottagning och gjorde
hembesök. Floren ägnade eftermiddagarna
åt au åka runt på bygden, i bil
med egen chaufför. Som palient valde
man vem man ville gå till och man
söktesin doktor för alla tänkbara krämpor.
På Kumla vårdcentral på Kungsvägen
finns, i ett skåp på väggen i väntrummet,
Florens instrument bevarade,
som ger en uppfattning om bredden i
hans verksamhet. Där finns allt från
förlossni ngstängeroch lavemangssprutor
till tandläkartänger och skalpeller.
Kumla hälsocentral
När Kumla hälsocentral, som det hette
från början. startade 1967 med Börje
10
Lindgren i spetsen, så innebar det något
helt nytt. Det varden första moder·
na läkarstationen i landstinget och en
av de första i sitt slag i landet. Det nya
var att man samlat flera verksamheter
under ett tak och - med undantag för
folktandvården - i samma organisation.
Här fanns nu distriktssköterskemottagning,
barnavårdscentral, distriktsläkarmottagning,
mödravårdscentral.
arbetsterapi. sjukgymnastik
och sjukhem. 1972 anställdes en kurator,
den första landstingsanställda vårdcentralskuratomiSverigeoch
1980startades
dagvårdsavdelningen.
Ganska snart fick man problem på
distriktsläkarsidan med vakanta tjäns·
ter och de sista sex åren fram till sin
pensionering 1984. var Börje Lindgren
ensam ordinarie distriktsläkare. Enligt
Börje Lindgren själv så tjänstgjorde
under åren 1967-1984 150 läkare i kortare
eller längre perioder, de flesta Ulbildningsläkare
eller vikarier. Undra på
att man då "aldrig fick träffa samma
läkare"! Från 1985 har vi mestadels varit
fyra ordinarie distriktsläkare i tjänst.
Ädelrefonnen
Första januari 1992 förändrades vårdcentralen
på ett avgörande sätt. Det
vardåsomÄdelre[ormen trädde i kraft.
Den innebar att hela sjukhemmet, flera
av distriktssköterskorna och undersköterskorna
samt delar av sjukgymnastik
och arbetsterapi överfördes till
kommunen. Vi skat! återkomma till
detta litet senare. På annan plats i detta
•
•
Carl-August Ftortn och Börje Lindgren - l,å färgstarka Kumlalähre.
nummer av Kumlan beskriver socialchefLars-EricJohansson
kommunens
sjukvårdsorganisation. För vårdcentralens
del gav Ädelre!oTmefl anledning
till en omprövning av den kvarvarande
verksamhetens utformning, som resulterade
ide förändringarsom pågåridag.
VARFÖRÄ DRA
Problemen
Det första som var rätt uppenbart var
att större delen av vårdcentralen faktiskt
fungerade riktigt bra. Det som
kommit bort i den iäkarfixerade husläkardebatten
är ju alt en vårdcentral är
så mycket merän bara en läkarmottagnIOg.
Vi haren väl fungerande sjukgymnastikavdelning
och en mödravårdscentral
som ståll i frontlinjen inte minst
när del gäller kontakten med ungdomar
både i skolan och i den så kallade
ungdomsmottagningen. Vi har sedan
nera år en diabelessköterska som får
en allt viktigare roll för våra diabetiker
och vi har. som tidigare nämnts. också
en kurator. Vi har ett laboratorium
som inte bara utför våra egna provtag·
ningar, ut,!:n också prover ordinerade
avt ex RSO:s läkare. Tillsammans med
kommunen driver vi en av de få dag·
vårdsavdelningar som finns kvar i lä-
net, viktig inte minst för äldre, kroniskt
sjukasom behöverperioderavträning.
Nej. problemen fanns. tyckte vi, dels
på distriktssköterskemottagningen.
men framför allt på distriklsläkarmottagningen.
Här var det tydligt alt det
fallades läkartider och för att komma
tillrätta med detta skulle vi behöva fler
läkartjänster. Detta är delvis en fråga
om tillgången på läkare. som ju förbättras
stadigt. men också en fråga om
utrymme och organisation.
N)' vårdcentral
I landstinget fanns sedan flera år planer
på en andra vårdcentral i Kumla.
En annan möjlighet kunde vara att
bygga ut den gamla och vissa tankar
om att flytta hela vårdcentralen lill
andra lokaler fanns också. Det verkade
dock litet dumt att ändra hela vårdcentralen
när det mesta egentligen
fungerade ganska bra. Det skulle också.
tyckte vi, vara svårt att hitta en
naturlig placering för en andra vårdcentral.
Tanken på att i stället dela
vårdcentralen dök då upp.
Delning i siäIlet!
En lokal bjöd sig ganska naturligt eftersom
landstinget behövde hitta en ny
forts plJ sid /4
11

Här tar vi emot dig
Åbytorp
7-
Fylstamottagningen
Sörbyvägen 8
Distriktsläkare
Rådgivning och tidsbeställning per telefon
måndag-fredag kl. 09.30-10.30.
Mottagning efter överenskommelse.
Tewolde Teklemariam lel 58 91 64
Eva Marklund* tel 5891 63
Lennart Svärd** tel 58 91 65
*Ej lorsdagar. **Ej onsdagar.
Distriktssköterska och barnavårdscentral
Rådgivning per telefon måndag-fredag
kl. 08.15--09.00.
Mottagning måndag-fredag kl. 09.30..­
10.30.
Margareta Dennevi
Eva Klerne
Sekreterare
Carina Lantz (vik)
tel 58 91 61
tel 58 9162
tel 58 91 60
Korstamottagningen
Korstagatan 172
Distriktsläkare
Rådgivning och tidsbeställning per telefon
måndag-fredag 08.30-09.30.
Moltagning efter överenskommelse.
Gunvor Martinsson telS8 91 44
Gunilla Norrmen teiSS 91 45
Vik. distriktsläkare tel SS 91 46
Distriktssköterska och barnavårdscentral
Rådgivning per telefon måndag-fredag 08.00­
09.00.
Mottagning måndag-fredag 10.00-11.00.
Susanne Heimeryd tel 58 91 41
Gunilla Hermansson­
Jonsson
tel 58 91 42
Inger Arvidsson
tel 58 91 43
Sekreterare
Siv Karlsson
f }
"
J, c
~
Q
o·
o
tel SS 91 40
l
J
l
Kungsvägsmottagningen
N Kungsvägen 10, Kumla
Nordvästra Kl/mia
(norr om Gartzv. - Hagendalsv.):
Distriktsläkare
Rådgivning och tidsbeställning per telefon
måndag-fredag 09.30-1 0.30.
Mottagning efter överenskommelse.
Inger Adler tel 58 9131
Melita Dörr tel 58 91 32
Distriklssköterska och barnav&rdscenrral
Rådgivning per telefon måndag-fredag
08.00-09.00.
Mottagning måndag-fredag 09.30-1 0.30.
Ann-Marie Edberg {e} 58 91 33
Margareta Hellsten tel 58 91 34
Sekreterare
Eivor Larsson tel 58 91 30
Östra K'lmla (mellan Hagendalsv. och
Kyrkog. samt Hällabrollet- Ekeby):
Dislriktsläkare
Rådgivning och tidsbeställning per telefon
måndag-fredag 09.30·10.30.
Mottagning efter överenskommelse.
Lennart Rehnström tel 58 91 23
Staffan IngeIand tel 58 91 24
Distriktssköterska och barnavårdscentral
Rådgivning per telefon måndag-fredag
08.00-09.00.
Mottagning måndag-fredag 09.30-10.30.
Margareta Undegård tel 58 91 25
vakant tel 58 91 26
Sekreterare
Anneli Eklund
tel 58 91 20
Övrig service
Kurnla vårdcentral
N Kungsvägen 10, Kumla
Barnläkare
Ingrid Törnqvist Bergeå
Mottagning efter överenskommelse
med resp. distriktssköterska
Diabetessköterska
Telefontid tisdag-torsdag 13.00-13.30
Barbro Karlsson tel 58 9121
Laboraroril/m
Helen Thörner
Kl/rotor
tel 58 91 22
Telefontid måndag-onsdag 11.30-12.00
Hans Tjäder tel 58 91 29
Bammorskemoltagning
Telefontid måndag-fredag 09.30.10.00,
måndag-torsdag 13.00-13.30.
Ingrid Wallström tel SS 91 37
Unni Sande tel SS 91 38
Gunilla Ahlvin tel 58 91 39
Ungdomsmonagning för dig under 20 år.
Ingen tidsbeställning, mottagning onsdag
14JlO-16.00.
Sjl/kgymnasl (Illgång vid Kungsgården)
Tomas Overmer tel SS 9109
Robert Andersson tel 58 91 09
Mats Johansson tel 58 91 10
Mikael Hansen tel 58 91 10
Vårdcentralschej
Lennart Svärd
Föreståndare
Gun Ingeson
~ Kumla vårdcentral
tel 58 91 01
tel 58 9102

fons frdn sid JJ
hyresgäst till dagcentret på Korstagatan
då Omsorgen skulle minska sin
verksamhet. Vi sökte sedan en lämplig
lokal på väster och fastnade slutligen
för Kumlahälsans lokaler på Sörbyvägen.
Avsikten med delningen var naturligtvis
inte endast att lösa ett lokalproblem
utan också att hitta ett bättre sätt
att arbeta. Tidigare har det varit ganska
krångligt att få kontakt med "sin"
distri ktsläkare e Ile r distri ktssköterska.
Man harfåti ringa via växel och i värsta
fall fått beskriva sitt ärende för två eller
kanske tre personer innan man kommit
rätt. Detta har varit besvärligt för
våra patienter och för oss en ganska
ineffektivt sätt att arbeta.
Erfarenheter från andra håll i landet
har visat att om man ger människorna
själva förtroendet att välja vem man
behöverha konlakt med -Iäkare.sjuksköterska
eller någon annan - så blir
det oftast helt rätt. Behöverjag rådfråga
om mitt spädbarns matproblem ringer
jag till distriktssköterskan. men behöver
jag recept eller tid hos läkare
ringer jag till läkare. Enkelt kan det
tyckas, men det har inneburit stora förändringar
och vi är ännu inte färdiga.
DAGSLÄGET
Korstamouagningen på Korstagatan
172 öppnade i börjanav november 1992.
Här finns idag tre distriktssköterskor,
två distriktsläkare (en tjänst vakant)
och en sekreterare. Mottagningen vänder
sig framför allt till invånarna i sydöstra
delen av kommunen (se karta sid
12), ett område med ca 5 000 personer.
Granne till mottagningen är en del av
kommunens hemtjänst och hemsjukvårdspersonal.
Den 22 mars invigdes Fylstamottagningen
på Sörbyvägen 8 bemannad med
14
Hur ska det fungera sedan
Varje läkare och sjuksköterska kommer
att ha telefontid varje dag, med
vissa undantag beroende på deltidsarbete.
Vi hoppas att den som vill nå oss
håller med oss om att det är bättre att få
en tid via telefon först. för all sedan
slippa vänla utan att veta när man får
komma in. Ett problem med delta är
naturligtvis risken att telefontillgängligheten
åter blir en flaskhals. I influtvå
distriktssköterskor. tre distriktsläkare
och en sekreterare och betjänar
den sydvästra delen av Kumla med ca
5 000 invånare (se karta sid 12). Resterande
ca 8000 invånare vänder sig i
fortsättningen till den "gamla" vårdcentralen,
numera kallad Kungsvägsmottagningen,
som vi håller på all renovera
och delvis bygga om. Det innebäratt
det kommer att vara litet stökigt
där en tid framöver och invånarna i
området erhöll i mitten av mars särskild
infonnation om detta. Som framgår
av kartan kommer Kungsvägsmottagningen
att delas i två sidor. Della
för att få två mindre arbetsgrupper i
stället för en stor.
Dessa delningar kan skapa en viss
förvirring och innebära alt jag som patient
kan få byta läkare eller distriktssköterska.
Avsikten är dock att det på
sikt ska vara lättare att få träffa samma
person om man besöker mottagningen
flera gånger. Därför är det nödvändigt
aU redan från början få en så bra indelning
som möjligt.
Kungsvägsmottagningen kommer att
stå klar i september/oktober. Då har
också mödravårdscentralen flynat in
på andra våningen, där distriktssköterskemottagningen
var inrymd tidigare.
Slutligen kommer också en del smärre
ändringar all göras på sjukgymnastik·
avdelningen.
ensatider,somden vi nyss upplevt, räcker
säkert inte en timma telefontid per
vårdgivare även om det totalt blir ca 18
telefontimmar per dag. För att inte
äventyra den medicinska säkerheten
vill vi poängtera att om man är i akut
behov av vård och inte når oss per
telefon, så är man välkommen till sin
mottagning utan föregående tidsbeställning.
Mellan kl 17.00 och 23.00
kommer som tidigare jourcentralen i
Hallsberg att finnas tillgänglig. Den
drivs ju - vilket inte verkar vara allmänt
känt -gemensamt avvårdcentralema
i Hallsberg, Kumla, Pålsbocla och
Askersund.
Samarbetel med kommunen
ågot som kan verka litet förvirrande
äruppdelningen mellan kommunen och
landstingen när det gäller hemsjukvården.
I ston sett gäller att kommunen
ansvarar för all sjukvård på servicehu·
sen. i gruppboenden och hos personer
med annan hemhjälp från kommunen.
/
''-7'
Friskvård
för Ditt välbefinnande!
Undantaget är insalser från läkare och
sjukgymnast. Vad gäller läkarinsatserna
gör vi naturligtvis ingen skillnad beroende
på om man tillhör den ena eller
andra sjukvårdsorganisationen. Vi har
på alla nivåer ett avspänt och förtroendefullt
samarbete med kommunen.
Husläkare
Vaden eventuell husläkarreform skulle
innebära för oss är i dag osäkert. Vi
hoppas att man skall besinna sig ocb
bevara det som är bra i dagens primärvård,
framför allt den breda kompetens
man får genom att samla flera
verksamheter "under ett tak". Vi hoppas
alltså att vi ska kunna fortsäHa att
arbeta med den gamla Kumla hälsocentral
som grund och inte beböva kasta
ut barnet med badvattnet. Vi tror.
all vi genom de förändringar vi redan
nu genomför, kan åstadkomma de förbättringar
för våra patienter som busläkarreformen
avser. utan att göra oss
av med det som redan är bra. O
Välkommen deltaga i vår verksamhet, enskilt eller i
grupp!
• Vattengympa
• Ryggympa
• Mamma/babygympa
• Mat - hälsa - motion
• Kost - viktminskning
• Gruppaktivitet
• Föredrag, temadagar
• Studiecirklar
Förfrågan och tidsbeställning måndag-fredag
tel 019-58 81 88, a~ 019-58 8310.
FRISKVARDSCENTRALEN
Djupadalsbadet, Kumla
15

Guide till Kumlabygd
A v ku/wrintendem Mats Runering
Nu är den här - den underbara tid då vi sh binna göra allt dct vi skjutit upp i väntan pa
den ljusa och varma årstiden; till exempel att lära oss mera om KumlabJ:gd.~n.Här börjar
en ny serie guider, som vi hoppas att Du kommer att h~ nytta av mror s~mmarens
utflykter. Denna inledande artikel handlar om våra museer I Kumla och andra mtrcssanta
"pärlor".
Skolmuseet i Hardcmo - Lundmarkska
skolan
har ett vackert läge på den välbevarade
Hardemoåsen nära Hardemo kyrka.
Byggnaden är kommunens äldsta skolhus
och inrymmer skolsal och lärarbostad,
båda möblerade ungefär som de
såg ut strax eftersekelskiftet. Här finns
också utställningar med skolanknytning,
bl a av äldre läromedel.
Skolbyggnaden stod klar så tidigt som
1808 efter det att Anders Lundmark,
bördig från Hardemo, testamenterat
socknen 3000 riksdaler för uppförande
av skola, avlönande av skolpräst och
inköp av skolböcker.
Skolan användes för sitt ändamål till
år 1903 då den nya Kyrkskolan stod
klar. Därefter har Lundmarkska skolan
tjänstgjort som sockenstuga, slöjdsal
och är numera skolmuseum. Bostadsdelarna
användessomlärarbostäder
fram till 1949. Det är alltså eH väl
"inbott" hus Du besöker.
Sockenmagasinet i Hardemo
ska Du givetvis inte missa att besöka
när Du ändå befinner Dig på platsen.
Magasinet är intressant, inte minst ur
byggnadsteknisk synpunkt. Det uppfördes
1758 efter en statlig förordning
om att socknarnas reserv av spannmål
skulle förvaras i sådana magasin. Runt
om i landet uppfördes över tusentalet
sockenmagasin, av vilka flertalet nu är
borta. Magasinet i Hardemo är ett av
endast fyra kvarvarande stenmagasin i
Närke.
Officersmässen - militärhistoriskt
museum i Sannahed
Här fanns under 1800-talet två regementen
förlagda: Närkes regemente.
som var ett fotregemente och Livregementets
husarkår,etl beridet regemente.
Mot slutet av 1800-talet förlades
ytterligare ett regemente hit för att
sammanslås med Närkes regemente.
Sanna hed blev därmed ett av Mellansveriges
största militära övnings- och
lägerområden.
Ett tiotal byggnader från militärtiden
finns bevarade;främst givetvis den pietetsfullt
renoverade Officersmässen,
Sveriges enda i kommunal ägo. Byggnaden
uppfördes på 1830-talet som en
enkel timmerbyggnad och har sedan
dess genomgått flera om- och tillbyggnader-senast
1989då det militärhistoriska
museet inreddes i byggnadens
norra del. Vidare finns här en ståtlig
mässaioch ett vackert renoverat "kafferum".
Omedelbart söder om mässen finner
Interiör från militärhistoriska museet i Officersmässen.
du HusarolTicersstugan. som visar hur
en officer bodde på 18DD-talet under
övningarna på Sanna hed.
Skomakarstugan
belägen väster om Officersmässen. visar
hur en handskomakares verkstad
kunde te sig under andra hälften av
1800-talet. På den tiden hade byskomakaren
ofta en liten verkstad i sitt
boningshus. Vissa tider besökte han
gårdarna och tillverkade "på plats"skor
åt gårdsfolket.
I Skomakarstugan kan Du se de verktyg
skomakaren använde och även
handgjorda skor och en lyskula - en
sorts tidig arbetsbelysning.
Själva byggnaden stod ursprungligen
som den mellersta i en rad av tre likadana
stugor på Kumlamalmen. Sådana
"skomakarstugor" utgjorde en i Kumlabygden
mycket vanlig hustyp. Stugan
skänktes av Kumla Rotaryklubb till
Kumla kommun 1959 för placering vid
Kumlasjön, där den stod i 20 år innan
den flyttades till Sannahed. "Skomakarstugan"
ägdes på sin tid av spannare
Odel!. Två döttrar till Odell drev
kaferörelse istugan under de stora kreamrsmarknaderna,
som ännu i början
av 1900-talet hölls i närheten av Kum·
lamalmen.
Kyrkomuseet - Kumla kyrka
Med uppgång via en trappa i väntrummet
eller stora läktaren i Kumla kyrka
finns ett litet kyrkomuseum ovanför
vapenhuset. l museet finns föremål
från både medeltidskyrkan och 1800­
talskyrkan. Kumla kyrka har alltid
varit en av de mest betydande i Närke.
En blivande biskop, Carl von Rosenstein,
var präst här liksom författaren
och den blivande ärkebiskopen Frans
Mikael Franzen. Passa också på att
titta på den värdefulla Gustav Vasa
bibeln tryckt 1542, som ligger vid kyrkans
entre.
16 17

Skoindllstrimllseet
Skoindustrimuseet - det
enda iSverige-hartiII uppgift
att dokumentera, bevara
och levandegöra vår
skoindustrihistoria. Museet
inrymmer en skofabriksmiljö som
bevarats i samma skick som 1987, då
fabriken Bengtar-Sko lades ned.
Skoindustrimuseetär undervåren och
sommaren 1993 stängt förombyggnad.
När museet öppnasigen efter planerad
invigning den 4 september, visas en
helt nybasutställning. Då kommer Du,
bland mycket annat, att kunna se en
skoaffärfrån 1940-talet och skomodets
utveckling från medeltid till nutid.
Stenmuseet iHällabrottet
ligger ien låg knuttimrad byggnad uppförd
i början av 1800-talet och kallad
Långholmen. Från början fungerade
byggnadensomornamentsverkstadför
finare stenhuggeriarbeten. Ursprungligen
låg byggnaden på verkstadsområdet
på andra sidan vägen. På direktör
C A Carlens initiativ flyttades Långholmen
till sin nuvarande plats 1951/52
och blev museum med bevarat jordgolv.
Museet ägs av Yxhult AB och är det
enda i sitt slag i Mellansverige och visar
delar av den stennäring som varit utmärkande
för denna bygd. Kalksten
bröts i trakten redan på stenåldern och
från 1500-talet har man skriftliga belägg
för brytningen.
Museet inrymmer ett hundratal gipsmodeller
som utförts efter anvisningar
av arkitekteroch konstnärer. Med dessa
modeller föreställande bl a djurhuvuden,
gudinnor och keruber som förebilder
höggsedan de skickliga bild- och
ornamentshuggarna på Yxhult Stenhuggeri
AB arbeteni marmor och kalksten
för utsmyckning av påkostade
18
byggnader runt om i Sverige. I museet
finns också äldre verktyg för Slen- och
bildhuggeri liksom en hyvelmaskin för
bearbetning av stora kalkstensblock.
Hyveln markerar övergången från
hantverk till industri.
Marmorgolvet i YXhlllt
En pärla i sammanhanget är entrehallen
till Yxhults huvudkontor i Hällabrottet.
Entrehallens golv är utfört i
marmormosaik med motiv av bl a trilobiter
och ortoceratiter - djur som i
stor mängd levde i det hav som täckte
bygden för 450 miljoner år sedan, när
klimatet av varmt och "Kumlabygden"
lågsöderom "ekvatorn". Underdenna
tid avsattes i vattnet som sediment den
kalksten och den oljerika alunskiffer
som spelat en så stor roll för bygdens
utveckling. Bland motiven i golvet kan
man även upptäcka mera sentida inbyggare
såsom en dinosaurie och en
jättefisk. Golvet har utförts av Bengt
Blomquist och består av 34 olika marmorsorter.
Det är förmodligen unikt i
Sverige. Idag skulle nog knappast någon
våga drömma om att tillverka en
sådan "gåyta".
I entrehallen med angränsande utrymmen
finns även en mineral- och
fossilsamIing. Huvudkontoret uppfördes
1952 med professor Helge Simdal
som arkitekt.
Kumla-Frasses monter i Kumlahallcn
Evert Fransson, Kllmfa-Frasse, föddes
19050ch kom underett långt och aktivt
livatt förknippas med svensk motorcykelsport.
Han debuterade vid en landsvägstävling
1926 och kom snabbt att
tillhöra Sverigeeliten. När motorcykelsporten
första gången släpptes in på
Stockholms stadion vann Frasse finalen.
o
Den kommunala sjukvården ­
ett utökat ansvar för kommunen
A v socialchef Lars-Eric Johansson
Som cn dcl i den så kallade Ädelreformen, som genomrördes den 1 januari 1992, ingick
att kommunen övertog ansvaret från landstinget för viss del av den öppna sjukvården.
Tanken med detta var att salllordna ansvaret för vården av äldre och långtidssjuka i det
egna hemmet. Landstinget svarar även i framtiden via sin primärvårdsorganisation för
den akuta sjukvården.
Ansvarsfördelning kommunlandsting
Innebörden av förändringen är att
landstinget till kommunerna överfört
sjukvårdspersonal upp till sjuksköterskas
kompetensnivå. Läkarnaoch sjukgymnasterna
stannade kvar ilandstinget,
som har del samlade ansvaret för
deras insatser inom all sjukvård. Samtidigt
överfördes också de lokala sjukhemmen
- i Kumla Kungsgården - till
En av de första jordbanetävlingarna i
Europa efter krigsslutet genomfördes i
Kumla 1945. Äret därpå invigdes motorstadion
i Sannahed, där den första
tävlingen lockade hela 23 000 åskådare.
Wcrner Hardmos montcr i
Kumlahallen
Werner Hardmo började tävla i idrolts~
grenen gJng som 17-åring 1934 och
därmed började en tävlingskarriär av
sällan skådat slag. 1943-44ställde Werner
upp i 75 tävlingar och vann samtliga.
Han satte totalt 22 världsrekord.
Vid årsskiftet 1944/45 innehade Werner
7 av 13 möjliga världsrekord. Han
satte t ex nytt världsrekord på 2 engelska
mil på Stockholms stadion den 28
juni 1944 inför en entusiastisk publik
på 22 000 personer, däribland prinsarna
Gustaf Adolf, Carl och Eugen samt
kommunal regi med kommunalt ansvar
för den vård som bedrivs där.
Delta har inneburit att sjukvårdspersonal
såsom sjuksköterskor, arbetsterapeuter
och undersköterskor har placerats
ut i de fyra områden som äldreomsorgen
i Kumla är indelad i. De är
anställda av kommunen och arbetar
som tidigare underde regler som gäller
i hälso- och sjukvårdslagen. Persona-
O
Per Albin Hansson och Gustav MöBer.
De 1 900 åskådarna vid 1945 års Kumlatrampen
fick se två världsrekord av
WernerHardmo- på 10 km respektive
7 engelska mil. På Kumlatrampenl
Oerhört!
ÖPPETTIDER
Skolmuseet och sockenmagasinet
visas under juni-augusti
tisdagar 17-20, söndagar 11-14.
Gruppvisningar på annan tid enligt
överenskommelse per tel 019-58 83 10,
5883 13 (kultur o fritid) eller 019-57 32
47 (Marita Johansson)
Officersmässen, Skomakarstugan och
Pukcstugan
visas under juni-aug. söndagar 14-17
Gruppvisningar på annan tid enligt
överenskommelse per tel 019-58 83 10,
58 83 13 (kultur o fritid) eller 019-58 17
73,579721 (Hans Lennartsson) O
19

len har samma kompetens och medicinska
ansvar som i den tidigare landstingsbedrivna
sjukvården.
När det gäller läkare och sjukgymnaster
så finns dessa inom primärvården
och har därifrån ansvar för insatser
i den kommunala sjukvården. Härsker
samarbete på samma sätt som tidigare
inom primärvården. För att underlätta
samarbetet harprimärvården och kommunen
samma geografiska områden
för sina verksamheter.
Medicinsk kompetens knuten till
äldrevården
För att garantera den medicinska kompetensen
och säkerheten har ett nytt
begrepp, medicinskt ansvarig sjuksköterska
(MAS), införts. I vardera av de
fyra områdena inom den kommunala
äldrevården finns en sjuksköterska som
är "MAS-sjuksköterska". Hon har ansvar
för att tillse att tillräcklig medicinsk
kompetens upprätthålles inom
området och att organisationen fungerar
så att nödvändiga medicinska insatser
kan fullgöras och att kanalerna för
samverkan med läkarna fungerar. Skulle
problem uppstå är det MAS~sjuksköterskans
ansvar att påvisa bristerna för
socialnämnden i kommunen för åtgärd.
En huvudman
Ädelreformens huvudsakliga avsikt var
att förtydliga och förenkla ansvaret för
vården i del egna hemmet för gamla och
långtidssjuka. Det innebär att en huvudman
skall bedriva så mycket som
möjligt av verksamheten. Som framgått
ovan är endast läkarinsatsen undantagen
det kommunala ansvaret.
Trygghet oavsett boendeform
Hittills vunna erfarenheter visar att vi
har uppnått en större närhet till sjukvården
i det löpande arbetet inom äld-
20
re- och handikappomsorgen. Regelbundna
besök kan erhållas både av
omvårdnadspersonal och sjukvårdspersonal.
Detta kan dessutom ske dygnet
runt. Alla gamla och långtidssjuka med
behov av hemtjänstinsatser oavsett
boendeform kan känna trygghet vad
gäller sitt omvårdnadsbehov. Bor Du i
en egen lägenhet eller bor Du på sjukhemmet
Kungsgården kan Du känna
trygghet i förvissningen att få den omvårdnad
och sjukvård som Du behöver
på ett betryggande sätt.
Vart vänder jag mig ror information
Som tidigarenämnts regleras den kommunala
sjukvården liksom all annan
sjukvård i landet av hälso- och sjukvårdslagell.
En särskild ordning för
ansvar för medicinalpersonai finns i
denna lagstiftning, vilket innebär ett
omfattande personligt ansvar.
Dessutom har Kumla kommun - liksom
flertalet av länets övriga kommuner
- uppdragit åt landstingets förtroendenämnd,
som är politiskt sammansatt,
att hjälpa människor tillrätta i situationer
då man inte känner sig tillfreds
med de sjukvårdande insatserna.
Vill Du veta mer om den kommunala
sjukvården är Du välkommen att vända
Dig med frågor till socialförvaltningens
avdelning för vuxenomsorg. Lättast är
att tiua i telefonkatalogens gröna sidor
under Kumla kommun, där Du finner
nödvändiga telefonnummer. O
Kumla kommuns bostadsförmedling
upphör
Kommunen har beslutat att lägga nerbostadsförmedlingen från och med den t 6 augusti
1993. Va~e fastighetsägare skall sköta förmedlingen av sina egna lägenheter. Samtidigt
öppnar Kumlabostäder en egen bostadsförmedling.
Du som står i kommunens bostadskö kommer att få ett brev med förfrågan om Du
fortfarande är Intresserad aven ny bostad. Om Du meddelar att så är fallet kommer Du
att automatiskt överföras till Kumlabostäders bostadsförmedling. Din tidigare kötid får
Du räkna Dig tillgodo_
Kumlabostäder IlUMlAL)BOiill!J1lmOO
öppnar egen bostadsförmedling
Kommunens beslut att lägga ner sin bostadsförmedling innebär att Kumlabostäder från
och med den 16 augusti i åröppnar en egen bostadsförmedling. Kumlabostäderkommer
att förmedla lägenheter i det egna fastighetsbeståndet samt i Kumia kommuns bostadsfastigheter.
För Er som redan står i kommunens bostadskö kommer inte förändringen att innebära
särskilt mycket. Från kommunens bostadsförmedling kommer Ni att få ett brev med
förfrågan om intresse av att stå kvar i kön fortfarande finns. Om så är fallet, överförs Ni
automatiskt till Kumlabostäders förmedling varvid tidigare kötid tillgodoräknas.
Kontakta Kumlabostäder om Ni vill nyanmäla Er till vår bostadskö eller om Ni har något
annat Ni vill fråga om som har med Era boendeplaner att göra. Vårt kontor finns på
Köpmangatan 56.
Expeditionstider: måndag-fredag 10.00-t 2.30, torsdag även t 5.00-17.30
Telefontider: måndag-torsdag 13.00-t4.30, tel 019-58 Ot 55
Välkommen till
MIDSOMMARFEST
i Sannahed
Midsommarafton den 25 juni t 993
klockan 14.30
Midsommarstången reses a~ Kumla folkdansgille
Dans och lekar fÖl" barn och vuxna
Grenadjärsextelten, scenframträdande,
försäljning av hemslOJd
Dans av Kumla folkdansllille
servering av katte. saft, korv
Chokladhjul, ponnyridning.
boll- och pilkasfning, fiSkdamm
FEST FÖR HELA FAMIWEN
Du får träHa kycklingar, lamm och kaniner
Kumla hembygdsförening
Fri entrå
Kumla kuflur- och fritidsnlJmnd
21

UPPSLAGET
- ett parsidorför konsumenten
Annonser ger en skev bild
av nyproducerade
bostadsrätter - konkurser
allt vanligare
För att kunna sälja de nya och dyrt
producerade bostadsrätterna erbjuder
bostadsföretagen "sänkta insatser"
med "förmånliga lån" och ibland även
"rabatt på årsavgiften", men se upp!
Råd & Rön varnar i sitt senaste nummer
för att köparen själv kan få betala
sänkningen och de minskade bidragen
från staten kommer aH öka kostnaderna.
En annons från Riksbyggen i Norrköping
ger kostnadsexempel på en trea
på90.5 kvadratmeter. Med hjälp av lån
har insatsen sänkts till 123 926 kronor
och den rabatterade månadsk05tnaden
är 5 003 kronor. Utnyttjar man möjligheten
au låna till insatsen genom Riksbyggen.
behöver man bara lägga ut
12400 kronor och månadskostnaden
blir då 5 783 kronor. Det låter kanske
lockande, men granskar man kostnaderna
några år framåt. blir bilden en
annan:
- De statliga räntebidragen kommer
att minska.
- Desänktainsatsernafinansierasmed
lån, som föreningen skall betala tillbaka.
- Rabatten på månadsavgiften ärtidsbegränsad.
Så. efter fem år har månadshyran
höjts med drygt 60 procent
och mer ändå om man räknar
med ökade kostnader för drift och
underhåll! !!
Man försöker lura in köparna i en
skuldfälla menarmäklarenTomasSamuelsson
i Norrköping. som följt annon-
N)U.' ...,~l
II~~_'__- -
seringen i pressen och anmält både
HSB och Riksbyggen för oetisk marknadsföring.
Men på Riksbyggen. som
ansvarar för annonsen i exemplet. ser
man inte så allvarligt på det. Det blir
alldeles för ohanterligt att lämna all
information i en annons. Men när en
intresserad köpare kontaktar oss. finns
infonnationen tillgänglig, säger Jan
Nygren, marknadschefför Riksbyggen.
RAd & Rön lir 3/93
Om Du tänker köpa en
bostadsrätt
• kontrollera föreningens ekonomi;
lån, bidrag, avtal, nuvarande och be·
räknande kostnader, framtida skattekostnader
• begärsärskilt att få en redovisning av
hurde minskade subventionerna ökar
kostnaderna
• undvik att låna till insatsen
• ta reda på om det finns garanti för
osålda lägenheter eller s k återköpsgaranti
och vilka villkor som gällerO
29 tvättmedel i stort
Råd & Rön-test
Flera av de testade tvättmedlen ger
mycket dåligt resultat. Det framkom
vid ett omfattande test av både vanliga
och miljöanpassade tvättmedel som
redovisas i Råd & Rön. Men testet
visar också att det går aH framställa
tvällmedel som är både effektiva och
skonsamma mot miljön.
(testet fick miljömedlet Absollll rent
toppbetyg. medan Bio maskintvätt,
Mini Risk, Neutral och Tellus fick underkänt
i fråga om effektivitet. Endast
tre av de 29 testade tvättmedlen fick
högsta betyg. 5. Det var Absolw rellt
med blekmedel, Ajax u/rra och Via
TEAD 60 40. Att så få tvättmedel fått
högsta betyg kan bero på att tillverkarna
minskat på doseringen eller ändrat
ingredienserna av miljöhänsyn.
Betyget 3 anger att tvättresultatet är
tillfredsställande. För tvättmedel som
fått lägre betyg än 3 har Ivättresultat
varit dåligt. Här finns flera av de miljöanpassade
medlen. men inte alla. Absolur
rent ulall blekmedel, Ajax Color
och Via Color fårfyrorför elt bra tvätt-
• fråga åtminstone ett parolika mäklare
hur andrahandsmarknaden ser ut
på orten
• tillval fördyrar, kontrollera vad som
ingår i det uppgivna priset
• ta hjälp av kommunens förmedlingsorgan
eller länsbostadsnämnen för
al1 kontrollera säljarens uppgifter
• alla nyproducerade bostiidcrär dyra,
och kostnaderna kommer dessutom
att stiga avsevärt.
resultat. Detgår alltså att göra miljöanpassade
tvättmedel, som är effektiva.
Dåliga miljötvättmedel gör miljöarbetet
en otjänstsägerMargaretaStackerud
på Naturvårdsverket. Har människor
ett pargånger råkat ut för miljötvättmedel
som inte tvällar rent. så är
risken stor all de struntar i att prova
miljöanpassade medel i fortsättningen.
Tvättmedelska vara bådeeffektiva och
miljöanpassade säger hon.
Råd & Rön nr 3/1993
Vill Du veta mera om testet kontakta
kommunens konsumentvägledning!
Är du villrådig inför ett köp
Vi kan ge fakta och råd.
Vill du anmärka på något du
köpt
Vi kan råda och hänvisa dig.
Vart tog pengarna vägen
Vi hjälperdig med hushållsbudgeten.
Konsumentvägledningen
Tel 019-58 8106
22
23

Gruppkorsband
Kultur och fritid
Söndog 6 }lIm
Souska Flaggans DagJSo'erlges nationaldag
(~ lokalpressen)
UNGDOMSARRANGEMANG
Orudog 9 jum
Skolao-slutn ingsdisco
för högSIadiel. DJupadalsbadet
N-18j/mi
t--antasl-o'erksla'
Skapar...eeka för ungdomar frän 13 är
UTSTÄLLNINGAR
Kumla utställningshall
29 apri/-26 maj
Jur)"lJedÖ01d "irsahmg
28 maj-JO JII/ri
Agneta Ljung, Dan Lekberg. Lillan Kullberg
Text och måleri
FRITIDSANLÄGGNINGAR
KUMLAHALLEN
SporthallC'n
Under maj-augusli är sporthallen stängd
Simhallen
Ordinane öppethållande tills Djupadalsbadel
öppnar.
DJUPADALSElADET
Telefon: kassa 019·588183. expedition 58811j4
QppOlngsdaturn (se annons i lokalpressen)
Öppettider:
mändag-fredag 9-20
lördag. söndag 9-18.30
tisdag och fredag morgonbad 7-8.30
Obs! Kassan stänger 30 minuter före badlidens
slut.
Provtagning för simmärken varje dag 1:112-14.
Servering och kiosk är öppna varje dag under
badperroden.
SIMSKOLOR
Instruktion sker lire ohka Simskolor under
juni. juli och augustI. Varje Simskola bar t\'å
grupperalla \ ardagar kI9-9.40och 9.40-10.20.
Simskolan är i för.;ta hand a\sedd för icke simkunmga
barn i skolåldern I mån av plats kan
hen förskolebarn tas emot.
Anmälan sker pä anmälnmgsblankett som delas
Ull samband med slmundenlsnmgen under
vånermmenssenare del I Kumlahallen. Se ä\en
annons I lokalpressen.
8adaogif)('r.
Vuxna 20:-
Raballhiifle vuxnn 10 beSök 180:-
Bnrn t o m 6år
rri enlTe
Ungdom lom 16 år. sluderande. pensionärer
och mililärer 10:-
Rabntthäftc 10 besök 90:-
Säsongskort familj 415:-
Hyra nv skåp 7:-
Hyra av skåp. hd ~tisong 100:-
Hyra av handduk
JO:-
RIankelt rör ;Insök