Planprogram - Landskrona kommun

PLANPROGRAM FÖR ANNELÖV 11:103 

SAMT DEL AV ANNELÖV 11:3, ANNELÖV 

SAMRÅDSHANDLING, 2010-12-14 

Landskrona 

stad

Till planprogrammet hör följande handlingar: 

- Planprogram, upprättat 2010-12-14 (denna handling)

PLANPROGRAM FÖR ANNELÖV 11:103 SAMT DEL AV ANNELÖV 11:3 

Innehåll 

INLEDNING 4 

Bakgrund och syfte 4 

Läge och områdesavgränsning 5 

Tidigare ställningstagande 6 

FÖRUTSÄTTNINGAR 

Omgivningen 7 

Arkeologi 9 

Historik 10 

Bebyggelseinventering 12 

Landskapsanalys 13 

Kommunikation 15 

Buller 17 

Hästhållning 18 

Teknisk försörjning 19 

SAMMANFATTANDE RIKTLINJER FÖR EN EVENTUELL UTBYGGNAD 20 

UTBYGGNADSFÖRSLAG 21 

KONSEKVENSBESKRIVNING 22 

DISKUSSIONSFRÅGOR OCH FORTSATTA STUDIER 23


Inledning • Bakgrund och syfte 

Landskrona stad har för avsikt att ta vara på de 

möjligheter som finns att bygga i stationsnära lägen för 

att kunna ge invånarna möjlighet att i största möjliga 

mån utnyttja den befintliga kollektivtrafiken och minska 

bilberoendet. Annelöv, belägen strax norr om Dösjebro 

station, är ett exempel på en sådan ort. Det stationsnära 

läget i Dösjebro, Kävlinge kommun, byggs för 

närvarande ut med nya bostadsområden. Landskrona 

stad önskar att skapa fler ”ringar på vattnet” av det 

stationsnära läget genom att möjliggöra en mindre 

utbyggnad i orter som finns på lite längre avstånd, 

men fortfarande inom stationens upptagningsområde. 

Annelöv har haft en något negativ befolkningsutveckling 

mellan åren 2000 och 2005, men det är har sakta vänt 

uppåt igen. I samhället bor idag ca 360 personer. 

Detta detaljplanearbete syftar till att pröva lämpligheten 

i att uppföra bebyggelse i Annelöv (Annelöv 11:103 

samt del av Annelöv 11:3). Bebyggelsen uppgår till 

som mest 47 bostäder där den största delen är tänkt 

att vara friliggande villor (ca 31 stycken) och en mindre 

del radhus alternativt enskilda tomter för grupphus (ca 

16 stycken). Utbyggnaden syftar även till att möjliggöra 

för fler ålders- och boendegrupper att kunna bo kvar i 

Annelöv. 

Planprocessen är uppdelad i sex steg varav detta 

planprogram är det första steget och avser att ange 

utgångspunkter och mål för den fortsatta planeringen. 

Detta ska ske genom att klarlägga förutsättningar 

och ange riktlinjer för en sådan utbyggnad. Syftet 

med detaljplaneprogrammet är att i ett tidigt skede 

bredda kommunens beslutsunderlag med hjälp av de 

berördas erfarenheter och synpunkter kring områdets 

förutsättningar. Vidare är syftet att samtidigt pröva 

det liggande utbyggnadsförslaget för området. Under 

det kommande programsamrådet (steg två) skall 

alternativen utvärderas och leda fram till ett förslag som 

kan ligga till grund för utarbetandet av en eventuell 

detaljplan. 

Planområdet 

Planprocessens sex steg, gult markerar pågående steg 

Flygfoto Annelöv från söder mot norr 

- flyfotograf Lars Bygdemark 

4


Inledning • Läge och områdesavgränsning 

Gamlegård 

Rydebäck 

Planområdet är beläget i den västra delen av Annelöv, 

i södra delen av Landskrona stad med Döjsebro 

(Kävlinge kommun) som nämaste serviceort. Hela 

området har en areal på 9 hektar och berör hela 

fastigheten Annelöv 11:103 samt del av Annelöv 

11:3. Idag är området mestadels hagmark samt 

jordbruksmark av klass 7 (min=1 och max=10). 

Inom planområdet finns även en tillhörande gård, 

Hasselgården (som i folkmun även kallas för 

Kaptensgården). 

Gantofta 

Platsen utgör den västra entrén längs Saxtorpsvägen 

och in mot Annelöv. Angränsande till området finns 

åkermark och hagmark 

Vallåkra 

i norr och väster samt 

bostadsbebyggelse Glumslöv 

och ett skogsområde i öster. Den 

norra delen av planområdet Härslöv avgränsas i söder av 

Saxtorpsvägen medan den södra delens avgränsning i 

Tågarp 

söder utgörs av Poppelhus. 

Saxtorpsvägen 

Hasselgården 

Skogsområde inkl. 

”Galgbacken” 

Billebergavägen 

Annelöv 

Kävlingevägen 


Asmundtorp 

Billeberga 

Häljarp 

Teckomatorp 

Kvärlöv 

Annelöv 

Saxtorpsskogen 

Dösjebro 

Skala 

0 m 100 m 200 m 

Planområdet i kommunen 

Hofterup 

Kävlinge 

Läge och föreslagen områdesavgräns 


Poppelhus 

5


Inledning • Tidigare ställningstagande 

Planuppdrag 

Byggnadsnämnden beslöt, 2009-12-08, att uppdra åt 

planenheten att påbörja detaljplanearbetet för Annelöv 

11:103. 

Översiktsplaner 

I Översiktsplan 2000+, 2002-03-13, kvarstår en del av 

ställningstagandet ifrån Översiktsplan 1990 med en 

utbyggnad på 80 lägenheter i Annelöv. De föreslagna 

utbyggnadsområdena ligger i samhällets södra del, 

intill kyrkan och det befintliga industriområdet. Aktuellt 

programområde ingår i ett större område vilket pekas 

ut som ”odlingslandskap där större exploatering 

bör undvikas”. Översiktsplanen konstaterar dock att 

ytterligare utbyggnadsområden kan vara aktuella. 

Dessa ska i sådant fall studeras utifrån hänsyn till det 

strategiska läget med Västkustbanan. Översiktsplanen 

pekar också på behovet av att lägga särkild vikt vid 

att studera den eventuella konflikten mellan bostäder 

och skyddsområde för vattentäkt. Detta är ej längre 

aktuellt då skyddsområde för vattentäkt har upplösts. 

Anledningen är att Landskrona stad inte längre har 

planer för denna vattentäkt ur dricksvattensynpunkt, på 

grund av för höga värden av nitrit och nitrat. 

I övrigt nämner Översiktsplanen som andra viktiga 

planeringsfrågor ett eventuellt behov av förbifart öster 

om samhället och samarbete mellan skolorna i Annelöv 

och Dösjebro. Saxån - Braån nämns också som 

väsentliga utvecklingsbara stråk för rekreation och fritid. 

Omläggningen av järnvägen har inneburit en betydande 

ändring av planeringsförutsättningarna jämfört med 

Översiktsplanen 1990, eftersom södra delen av 

Annelöv, och speciellt industriområdet, har fått den nya 

stationen inom räckhåll. Cirka 200 meter väster om 

planområdet finns ett 400 meters brett skyddsområde 

för en gasledning som sträcker sig nord-sydligt i 

landskapet. 

Detaljplaner 

Inom Annelöv är större delen av bebyggelseområdet 

norr om kyrkan detaljplanelagd. Det aktuella området 

ligger utanför gällande detaljplan, men gränsar i söder 

och öster respektive bara öster till byggnadsplan för 

del av Annelövs by, antagen 1966-03-25. Planen 

medger framför allt bostadsändamål, men även 

handel och allmänt ändamål i anslutning till bygatan 

och kyrkan. Skogsområdet med ”galgbacken”, 

nordost om planområdet, är betecknat park i planen. 

Byggnadsplanen innehåller inga särskilda skydd av 

kulturhistoriskt värdefulla byggnader. 

Riksintressen 

Det finns tre riksintressen i planområdets närhet, 

cirka 1-2 km söder om planområdet. Riksintressena 

gäller kulturmiljö, naturvård samt järnvägen 

(Västkustbanan). Planförslaget anses ej påverka 

de kulturmiljövårdsvärden som finns i i riksintresset 

(M:K10) kring Rååns dalgång. Riksintresset för 

naturvård gällande Saxån-Braån (M:N8) med värden 

i ådalen och den närmsta omgivning berörs heller ej 

av planförslaget. Dessutom kommer inga åtgärder 

hindra några möjligheter till att bedriva transporter på 

Västkustbanan. Därav är bedömningen att planområdet 

inte kommer att utgöra någon negativ påverkan på 

några värdena i de aktuella riksintressena. 

Planområdet 

Utdrag ur Markanvändningskarta,Översiktsplan 2000+ 

Planområdet 

Riksintresse för kulturmiljö 

Riksintresse för naturvård Riksintresse för järnväg 

Annelöv 

Kvärlöv 

Redovisade riksintressen i anslutning till planområdet 

6


Förutsättningar • Omgivningen 

Mitt i samhället ligger Annelövs skola. Där bedrivs 

verksamhet för förskolebarn och klass 1. Skolan 

ingår i Annebroprojektet och elevupptagningsområdet 

innefattar därefter elever från både Dösjebro 

och Annelövsområdet. I skolan bedrivs även 

fritidsverksamhet för samtliga Annelövselever från 

förskoleklass till årskurs 6. Skolverksamheten årskurs 

2-6 bedrivs i Dösjebro. Eleverna skjutsas mellan 

skolorna. Det finns även ett föräldrakooperativ i 

samhället med dagis och förskola. Den kommersiella 

servicen är begränsad i Annelöv och inskränker sig 

endast till en pizzeria med det nödvändigaste inom 

livsmedel. För dagliga inköp till hushållet hänvisas 

Annelövsborna till handelsboden i Dösjebro, ca 2 km 

från Annelöv. Där finns också kollektivtrafik och ett 

större föreningsutbud. 

Annelöv skola Annelöv kyrka Närmaste omgivning söder om planområdet 

Den omgivande bostadsbebyggelsen består 

huvudsakligen av friliggande villor i 1 ½ plan. I öster 

finns dock ett område med kedjehus i ett plan. Området 

ligger i nära anslutning till befintlig cykelväg söder om 

Saxtorpsvägen, cykelvägen leder ner mot Dösjebro 

station cirka 2 kilometer från planområdet. 

Närmaste omgivning öster om planområdet 

Annelöv bro 

Annelövs pub och pizzeria - byns 

service 

Saxtorpsvägen in mot Annelöv med 

planområdet till vänster i bild. 

Saxtorpsvägen ut från Annelöv 

F d gästgivaregården vid bygatan i 

Annelöv 

7


Förutsättningar • Omgivningen 

Kvärlöv 

Planområdet 

Annelöv 

Skola, 

kyrka & 

pizzeria 

Saxån 

Saxån 

Saxån 

Saxån 

Annelöv i förhållande till omgivningen 

Skala 

0 m 200 m 500 m 

1000 m 

8 

Dösjebro


Förutsättningar • Arkeologi 

I samband med anläggandet av den nya västkustbanan 

uppkom fornfynd som vittnar om att trakten kring Saxån 

är en gammal kulturbygd. De äldsta boplatserna låg vid 

själva stranden, medan de något senare boplatserna 

hade ett mer skyddat läge på större avstånd ifrån ån. 

Annelövs inventerade fornlämningsbild ser ut på 

följande vis (se kartan till höger). I östra Annelöv finns 

ett större fornminnesområde som täcker in utbredning 

av byn Annelöv före utskiftningen. I norra samt 

södra delen av Annelöv finns fornminnesområde av 

stenåldersboplatser. Sydväst om planområdet finns 

ett fornminnesområde registrerad som fyndplats av 

olika verktyg från stenålder och framåt i tiden. Vid 

Gamlegården, norr om planområdet är en milstolpe 

registrerat från senare tid. 

historiska lämningar konstateras. 

Då planområdet är på 9 hektar kan en vidare 

arkeologisk utredning vara nödvändiga i det fortsatta 

planarbetet. Påträffas sedan fornlämningar i samband 

med markarbetena skall dessa, i enlighet med 2 kap 

10 § kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och 

Länsstyrelsen underrättas. 

Milstolpe 

Fornlämningskarta 

Planområdet 

Fornminnespunkt 

Fornminnesområde 

Arkeologiskt 

utredningsområde 2009 

Stenåldersboplats 

Galgbacken 

I närmaste anslutning till planområdet, öster om 

planområdet, är ”galgbacken” registrerad och 

kategoriserad som gravhög från järnåldern/ brosnåldern 

samt en rest minnesten under senare tid. På ägorna 

till Hasselgården, vilket är inom planområdet samt 

markerna runt omkring har fornfynd registrerats 

med en ålderdatering från järnåldern till senare 

tid. I södra planområdet finns även en registeread 

stenåldersboplats. Platsen är inte undersökt men 

flintaslag och skivskrapor har påträffasts inom området. 

Fyndplats 


Utbredning av 

Annelövs före 

utskiftningen 

Inom planområdet har det gjorts en arkeologisk 

utredning 2009 av Wallin kulturlandskap och arkeologi. 

Utredningsområdet var på cirka en halv hektar 

(se utredningsområdet markerat på kartan). Inom 

utredningsområdet kunde inga förhistoriska eller 

Fyndplats 


9


Förutsättningar • Historik 

Planområdet ligger i Annelövs socken i Onsjö 

härad. Annelöv har ingått i Dösjebro kommun tills 

kommunsammanslagningen 1976, då Annelöv slogs 

ihop med Landskrona kommun. Namnet Annelöv går 

tillbaka till Anundelef – som gått i arv i Anunds släkt. På 

kartor från 1500-talet benämns byn Andelew. 

Annelöv bildades under medeltiden som radby. Den 

nuvarande stenkyrkan härstammar från 1100-talets slut 

eller 1200-talets början. Byn har i hög grad bevarat sin 

gamla struktur, med bebyggelsen koncentrerad längs 

den gamla bygatan och med kyrkan mitt i byn. Annelöv 

var förr ett betydande centrum för del av härandet och 

även för delar av angränsande härad i söder. Det har 

bland annat funnits flera affärer och hantverkare, skolfattig- 

och fånghus, marknadsplats, gästgivaregård 

som också inrymde tingsal samt skjutsstation. 

Från Ägobeskrivningskartan 1760 över Annelöv går det 

att utläsa att bytomten vid denna tid sträckte sig från det 

nuvarande vägskälet Kävlingevägen /Toppåkersvägen 

i söder till Ängavägen i norr. I söder låg gårdarna på 

ömse sidor om bygatan. Även de öppna områdena 

söder om kyrkan var bebyggda. I norr låg alla gårdarna 

öster om bygatan, som gick något östligare än den 

nuvarande Billebergavägen (väg 1179). 

Angränsande bebyggelse till planområdet 

sedd ifrån Birgittas väg 

Församlingsgården, fd toffelmakeriet, 

del av byggnad från 1700-talet. 

”Galgbacken”, 

minnessten 

Äldre bebyggelse vid 

Saxtorpsv. (fr. 1800-talet) 

Gamlegård 

Hasselgården 


Poppelhus 

Billebergavägen 

”Galgbacken” 

Marknadsplatsen 

Fd toffelmakeri 

(1700-tal) 

Fd handel- och 

bostadshus 

(1800-tal) 

Sibyllas väg 

Ängavägen 

Hästängen 

Ryttargården 

Fd. gästgivaregården 

Kyrkan 

Gisslebergavägen 

Annelöv har i huvudsak behållit samma utsträckning 

längs med den övergripande vägstrukturen i nordsydlig 

riktning samt i öst-västlig riktning vilket är tydligt 

avläsbart på Häradskartan. Enskiftet verkställdes 1806 

och nio hemman fick då ligga kvar i byn, medan de 

övriga flyttade ut. Av den ekonomiska kartan från 1917 

Bebyggelse från 

Birgitas väg 

Hasselgården 


Historiska spår i dagen Annelöv. Flygfoto 2004. 


Toppåkersvägen 


fd vagnmakeri 

fd urmakeri 

10


Förutsättningar • Historik 

framgår att utav sju större gårdar inne i byn blev bara 

Hästängen och Ryttargården kvar, medan övriga gårdar 

flyttades ut. Därtill finns ett 20-tal mindre byggnader 

inritade. Utanför den gamla bytomten tillkom sedan 

bebyggelse längs Saxtorpsvägen fram till nuvarande 

Sibyllas väg (se karta på föregående sida samt 

bebyggelseinventeringen på nästkommande sida). Till 

de nytillkomna gårdsanläggningarna hör Hasselgården 

och Poppelhus. 

Annelöv hade gemensamma marker, som grus- och 

lertag, marknadsplats, fägata och fäladsmark. Väster 

om Billebergavägen, i nordvästra hörnet av en av dessa 

allmänningar låg tidigare den plats som idag benämns 

som ”Galgbacken”. Men allmänningen har även 

fungerat som marknadsplats, tingsställe och inrymmer 

även en gravhög samt en rest minnessten av Annelövs 

byalag. 

Planområdet har genom historien legat i utkanten 

av Annelövs bebyggda delar, vilket syns på 

kartor som Ägobeskrivningskartan från 1760, och 

Generalstabskartan från 1860. Vid förra sekelskiftet 

tillkommer Hasselgården vilket syns på Häradskartan 

från 1910-1915. 

Kommunikation 

Landsvägarna i och kring Annelöv bär gamla spår från 

medeltiden. Både nuvarande väg 1179, Kävlingevägen 

– Billebergavägen, som sträcker sig från nord- sydligt, 

öster om planområdet genom Annelöv samt byvägen 

(nuvarande väg 104) är tydligt markerade på den 

skånska rekognosceringskartan från 1812. Vägarna 

var fram till öppnandet av E6:an på 1960-talet delar av 

Skånes viktigare förbindelsevägar. 

Annelöv har också varit ännu närmre knuten till 

järnvägen med egen station (Kvärlöv) på sträckan 

Landskrona – Lund – Trelleborg som invigdes 1893. 

Idag finns ej något stopp i Kvärlöv utan endast i 

Dösjebro. 

Flygfoto 1940-talet 

Planområdet 

= övergripande vägdragningar 

Planområdet 

Ägobeskrivning 1760 (Lantmäteriets karta) 

Planområdet 

Häradskartan för Billeberga samt Barsebäck 1910-1915 

11


Förutsättningar • Bebyggelseinventering 

9:15 

13:33 

13:27 

s 

13:29 

13:22 

13:25 13:11 

13:32 

13:43 

18:10 

18:17 

S:6 

S:5 

13:42s 

13:42 13:36 

39:1 

18:10 

S:3 

18:10 

Annelövs bebyggelse utgörs av ca 150 

bostadsfastigheter som kan delas upp efter tre 

byggnadsperioder; äldre bebyggelse byggd före 1917, 

bebyggelse uppförd mellan 1917-1967 samt bebyggelse 

uppförd efter 1967 (se bebyggelseinventeringskartan för 

utförlig redogörelse). 

7:14 

Utav den bebyggelse som tillkommit efter 1967 

finns största delen söder om Saxtorpsvägen, kring 

Margaretas väg samt även intill nuvarande Sveas väg i 

S:13 

S:13 

södra Annelöv. Totalt omfattar denna bebyggelse ca 55 

S:19 

fastigheter inklusive äldreboende. Villaområdet söder 

7:14 

om Saxtorpsvägen, kring Kristinas väg, Sofias väg m 

7:14 

m, har i hög grad en egen identitet, avskild från byn och 

Byns kärna, såväl kulturellt som visuellt utgörs 

bygatorna. Området utbyggdes efter byggnadsplanen 

11:3 

av Annelövs kyrka med den intill liggande skolan 19674:30 

med styckebyggda 9:2 hus och har likheter med 

4:60 

och vägkorsningarna med Saxtorpsvägen och 

samtida småhusområden på andra håll. Området har 

Gisslebergavägen. Södra delen av byn domineras av nära kontakt med skogspartierna i söder. Vid Sibyllas 

hus från 1800-talet, medan yngre bebyggelse överväger väg och Margaretas väg öster 9:9 om planområdet har en 

4:55 

11:53 

i norra delen av byn. Vid Saxtorpsvägen ligger flera något senare utbyggnad 9:7 

14:1 

Gantofta 

av småhus och äldrebostäder 

gathus (kyrkohus) som flyttades hit 1869 för att ge plats skett. Man 

11: 10:1 

frångick 13:34 

här utformningen i planen från 

åt kyrkogårdens utvidgning. Det äldsta huset är från 1967 med uteslutande småhus till förmån för kedjehus. 

slutet av 1700-talet och troligen byns äldsta. Här fanns Bebyggelsen har en nära koppling till skogsterrängen 

13:1 

tidigare ett toffelmakeri, som nu är församlingsgård. kring skogsdungen öster om planområdet. 

Väster om församlingsgården, angränsande till Rydebäck 

planområdet, finns ett annat gathus som har inhyst 

både handel och bostad sedan 1800-talet. Denna del av 

Vallåkra 

Annelöv utgör byns äldsta del, varav det är angeläget 

att denna miljö bevaras för framtiden. 

Glumslöv 

18:10 

18:3 

18:14 

11:103 


11:3 

11:27 

11:4 

18:15 

44:1 

39:3 

S:3 

48:4 

48:5 

3:20 

39:2 

48:1 

Gisslebergavägen 

3:49 

3:53 

29:2 

3:15 

I Annelövs utkanter ligger flera gårdar däribland 

Hasselgården (ca 1900) inom planområdet, Gamlegård 

(ca 1750-talet) norr om planområdet och Poppelhus 

(1854) söder om. Såväl Hasselgården som Poppelhus 

har sakterliga fått bebyggelsen närmare inpå i takt med 

att byn vuxit. 

Mellan åren 1917 - 1967 bebyggdes ca 25 

småhusfastigheter i Annelöv, främst kring 

Billebergavägen och Saxtorpsvägen. 

13:1 

Härslöv 

Bebyggelse innan 1917, tidigare en av Annelövs butiker 

Planområdet 

Utsträckning av Annelöv by år 1771 

Byggda områden 1917 

Tågarp (vissa hus har senare ersatts av nya) 

Utbyggnad 1917 - 1967 

Utbyggnad efter 1967 

Bebyggelseinventering 

3:38 

3:53 

3:53 

3:14 

3:5 

S 

12 


Asmundtorp


Förutsättningar • Landskapsanalys 

Terräng och Topografi 

Planområdet utgör en mindre del av vad som idag är ett 

större åkerlandskap väster om Annelövs bebyggelse. 

Det norra områdets Terrängen är flack med en svag 

lutning. I norra finns en två meters höjskillnad mellan 

det högsta området i östra hörnet av planområdet vid 

Saxtorpsvägen och det lägsta området i nordvästra 

delen av planområdet, 400 meter bort. Denna lutning 

är dock på grund av avståndet endast svagt märkbar i 

dagsläget. Även det södra området har en svag lutning 

åt väster på cirka en meter. 

Landskapselement och typer 

Planområdets utmärkande landskapselement är framför 

allt den friliggande Hasselgården, i västra delen, 

men också de två märgelgravar strax norr om gården 

(se kartan på nästa sida). Dessa märgelgravar har 

biotopskydd och ska bevaras samt skyddas i ett vidare 

planskede. Runt omkring planområdet finns det även en 

del andra karakteristiska landskapselement. Söder om 

planområdet finns Poppelhus, öster om planområdet 

finns ett skogsområde. Väster och norr om planområdet 

breder åkermarken ut sig. 

Grönstruktur och natur 

I södra Annelöv längs Saxån och Braån finns stora 

naturvärden och rekreativa värden i ett småkuperat 

ängslandskap med inslag av tallskog och blandskog. 

Strax norr och väster om planområdet är det 

åkermark medan det är privata trädgårdar strax 

söder och öster om planområdet. Sedan finns även 

mindre grönområden med skogspartier som de två 

Flygfoto 2004, ifrån norr mot söder. 

Skogsdungen 

längs nordöstra 

hörnet av 

planområdet. 

I och kring 

skogen finns 

många stigar 

och fornlämningen 

så som 

”galgbacken”. 

Märgelgrav i norra 

planområdet 

Del av planområdet 

Södra sidan av Saxtorpsvägen och den västra entrén 

till Annelöv med den befintliga bebyggelsen som 

en tydlig avgränsning till åkermarken. 

Hasselgården som ett tydligt landskapselement i 

planområdet sett från Saxtorpsvägen. 

Planomårdet rumsbildning sett från öster i höjd med Margaretas 

väg med Hasselgården rakt fram i bild och bostadsbebyggelse 

till vänster i bild. 

13


Förutsättningar • Landskapsanalys 

märgelgravarna norr om Hasselgården och skogsområdet öster om planområdet. 

Kring östra delen av planområdet och runt om skogsdungen i östra planområdet 

finns även flera stigar. Sydöst om planområdet finns större skogsområden med 

flertalet stigar. 

Synlighet & Avgränsning 

Planområdets norra del är idag relativt väl avgränsat i både söder och öster, på 

grund av bostadsområdet söder om Saxtorpsvägen och bostadsområdet och 

det mindre skogsområde (Galgbacken) öster planområdet. Med Hasselgården i 

västra delen av planområdet skapas ett eget rumsligt förhållande mellan Annelöv 

och det omkringliggande landskapet innan Hasselgården, som uppfattas som 

en fristående gård. Den nordvästra delen av planområdet ingår inte i denna 

rumslighet utan i det större åkerlandskapet. Planområdet är synligt norr om 

Annelöv ifrån Billebergavägen och ifrån Saxtorpsvägen väster om Annelöv. 

Planområdets södra del är avgränsat med bebyggelse i öster samt den 

friliggande gården Poppelhus i söder. 

Siktstråk 3 mot sydväst 3 

märgelgravar 

Åkern möter Annelöv 

Siktstråk 1 mot nordväst 

Siktstråk 2 mot nordöst 

Saxtorpsvägen med 

Hasselgården i västra 

delen av planområdet. 

14 

2 

1 

1 

Planområdet 

Tydliga gränser i relation till 

planområdet 

Siktpunkter med siktlinjer 

Rumsliga förhållanden 

Tillgängliga skogsområden 

Privata trädgårdar 

Fristående gårdar 

Kommunal lekplats


Förutsättningar • Kommunikation 

I översiktsplanen förespråkas klimatvänliga 

transportalternativ. Med stationen i Dösjebro finns 

förutsättningar för att Annelöv ska kunna bli en attraktiv 

pendlingsort. 

Gång- och cykeltrafik 

Gång- och cykelmöjligheterna är av stor betydelse för 

att kunna erbjuda ett klimatvänligt transportalternativ 

samt goda transportförbindelser till och från 

planområdet, som exempelvis gång- och cykeltrafik 

med Dösjebro station. Möjligheterna av olika cykelvägar 

är även av vikt för att nå Öresundskusten, Dagstorps 

backar och Kävlingeådalen som alla ligger inom rimligt 

avstånd för cykelutflykter. 

Gantofta 

I dagsläget finns det mellan planområdet och Dösjebro 

station möjligheter till att färdas gående eller med cykel. 

Sträckan är växelvis uppdelad på gång- och cykelväg 

Rydebäck som övergår i mindre småvägar. Frågor att överväga 

i det fortsatta planarbeter är Gantofta korsningspunkten vid 


Gantofta 

för goda förbindelser med Vallåkra planområdet 

samt hur gång- och cykeltrafik kan utvecklas, med goda 

möjligheter Glumslöv att ta sig till Dösjebro station men även 

bortåt som olika cykelutflykter och till Landskrona tätort. 

Rydebäck 

Härslöv 

Kollektivtrafik 

Det till Annelöv knutna tågstoppet, Dösjebro Vallåkra station, 

ligger längs västkustbanan. Vallåkra Sedan västkustbanans 

omläggning Glumslöv har tågförbindelserna förbättrats och 

slöv stationen trafikeras av Öresundståg som avgår i riktning 

Malmö och Göteborg med ungefär 30 samt Härslöv 60 minuters 

mellanrum, beroende Härslöv på tid på dygnet. Även Kastrup 

och Köpenhamn ligger inom räckhåll. Ingen busslinje 

trafikerar Annelöv. 

Tågarp 

Mot 

Häljarp, 

Saxtorp & 


Tåg mot Landskrona 

& Helsingborg 

Planområdet 

Döjsebro station 

Järnvägsspår 

Gång- och cykelväg 

Tågarp 

Väg till Dösjebro 

Station 

Andra vägar 

Järnväg 

Saxån 

Skala Tågarp 

0 m 200 m 500 m 1000 m 

15 

Kvärlöv 

Mot Billeberga, Asmundtorp 


Gamla banvallen 

väg 

1179 

Saxån 

Toppåkersvägen 

Annelöv 

Dösjebro centrum 

Dösjebro station 

Mot 

Teckomatorp, 

Marieholm 

Saxån 

Tåg mot 

Lund 

& Malmö 

Mot 

Kävlinge


Förutsättningar • Kommunikation 

Biltrafik 

Väg 1179 (Billebergavägen/Kävlingevägen) har 

idag främst lokal betydelse, men används även 

för viss genomfartstrafik i nord-sydlig riktning från 

Lund och Kävlinge mot Åstorp, Bjuv och Mörarp. 

Hastighetsgränsen är 70 km/h. För genomfartstrafik i 

öst- västlig riktning, från Teckomatorp samt Marieholm 

mot Häljarp och Saxtorpsskogen, används till viss 

del väg 1184 (Saxtorpsvägen). Hastighetsgränsen 

är 70 km/h förutom söder om planområdet där 

hastigheten sänks till 50 km/h. Staten är väghållare 

för båda vägarna. Den norra delen av planområdet 

kan tänkas anslutas till Saxtorpsvägen vid Kristinas 

väg och på så vis bilda en ny korsning med denna 

medan den södra delen av planområdet kan ansluta till 

Saxtorpsvägen i den befintliga anslutningspunkten strax 

öster om Hasselgården samt genom en förlängning av 

Kristinas väg. I enlighet med Väglagen 47§ krävs ett 

byggnadsfritt avstånd på 12 meter mellan bebyggelsen 

och vägkanten, i detta fall Saxtorpsvägen. 

Saxtorpsvägen in mot Annelöv 

i den tänkta korsningen 

till planområdet. 

Margaretas väg. 

Planomårdet 

tänkta anslutningspunkt 

vilket bildar en 

fyrvägskorsning 

med Saxtorpsvägen 

och 

Kristinas väg. 

vägreservat 


ut från 

Annelöv och 

förbi planområdet. 

Billerbergavägen (1179) 

Trafiksituation idag och i framtiden 

År 2003 uppmättes 560 fordon/dygn på Saxtorpsvägen 

(väg 1184)varav 35 st var tunga fordon. Trafikflödet 

har räknats upp med en årlig ökning på 1,7 % för 

personbilar och 2,2 % för tung trafik fram till idag samt 

till år 2025. Dagens trafikflöde blir därmed ca 620 

fordon/dygn varav 40 st är tunga fordon. Trafikflödet för 

år 2025 blir 820 fordon/dygn varav ca 60 tunga fordon. 

På Billebergavägen (väg 1179) öster om planområdet 

och genom Annelöv passerar det dagligen mellan 1000 

och 1500 bilar. 

Birgittas väg. 

Anslutningspunkt till södra 


Saxtorpsvägen (1184) 

Möjliga anslutningspunkter till planområdet 

Kristinas väg 

Margaretas väg 

Birgittas väg 

16


Förutsättningar • Buller 

Bullerutredningen presenterar bullernivåerna utifrån 

dagens trafikflöde och det prognostiserade trafikflödet 

för år 2025 längs med Saxtorpsvägen (redogjorda 

under föregående sida, Kommunikation; biltrafik). 

Riktvärden för vägtrafikbuller 

Riksdagen har i samband med 

Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 fastställt 

riktvärden för vägtrafikbuller som gäller vid 

nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid 

nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av 

trafikinfrastruktur. Avsteg från riktvärdena bör endast 

göra i undantagsfall och under särskilda förutsättningar. 

Riktvärdena för inomhusmiljö ska alltid innehållas. 

30 dBA ekvivalentnivå inomhus 

45 dBA maximalnivå inomhus nattetid 

55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 

70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad 

Bullerutredning 

Beräkningen av bullervärden är gjorda utan 

bullerskydd i en punkt ca 12 meter ifrån vägkanten på 

Saxtorpsvägen. 

Beräkningarna visar att de maximala bullervärdena 

utomhus överskrids medan de ekvivalenta värdena 

klarar riktvärdena. De maximala bullervärdena är de 

högsta nivåerna som uppstår under en tidsperiod, 

till exempel när ett tungt fordon passerar. Värdet är 

oberoende hur många fordon som passerar och blir 

därmed lika högt om det passerar 1 eller 100 tunga 

fordon. Antalet tunga fordon är ca 40-60 st beroende 

på vilket år som studeras och under natten passerar 

endast ca 1-5 st. Detta är relativt lite vilket gör att de 

maximala bullervärdena endast överskrids ett fåtal 

gånger per dygn. 

Slutsats 

I enlighet med Väglagen 47§ krävs ett byggnadsfritt 

avstånd på 12 meter mellan bebyggelsen och i 

detta fall Saxtorpsvägen. Då den tunga trafiken 

inte är omfattande bedöms området utgöra en 

god boendemiljö, men möjlighet bör finnas för att 

iordningsställa en uteplats på tomten där det maximala 

bullervärdet inte överskrids. För fönsternas ljudisolering 

krävs att Rw ≥40 dB. 

Bullerdämpande åtgärder 

För att minska effekten av buller från trafik kan olika 

åtgärder vidtas t.ex. trafikens hastighet kan sänkas, 

fönster i bullerutsatta hus kan förbättras. Normala 

tvåglasfönster dämpar bullernivån med ca 25 dBA 

medan treglasfönster dämpar ca 30-40 dBA. Speciella 

ljudrutor kan i dagsläget dämpa uppemot 50 dBA. 

Hänvisning 

Trafikprognoserna är hämtade från ”Handledning för 

samhällsekonomiska kalkyler för investeringsobjekt i 

Åtgärdsplaneringen 2008”, daterad 080627, Bilaga 4 – 

Trafikuppräkningstal, rev 2008-10-02. 

Programmet som använts för att beräkna bullernivåerna 

är Trivectors bullerprogram ”Bullerväg”. Buller beräknas 

i olika punkter och tar hänsyn till trafiken på anslutande 

vägar, höjdskillnader, bullerskydd, vägbredder, 

marktyper mm. 

I tabellen redovisas 

bullernivåer för tänkta 

tomter längs Saxtorpsvägen. 

Bullernivåerna 

redovisning utan bullerdämpande 

åtgärder. 

17 

Saxtorpsvägen in mot 

Annelöv. Planområdet 

till väster i bild. Exempel 

på möjlig bullerorsak 

med lastbilstransporter.

13:27 

s 

13:29 

PLANPROGRAM FÖR ANNELÖV 11:103 SAMT DEL AV ANNELÖV 13:42 13:36 11:3 

13:42s 

13:33 13:22 

13:43 

Förutsättningar • Hästhållning 

13:32 

9:15 

S:6 

18:17 

13:25 13:11 

18:10 

S:5 

39:1 

Inom planområdet finns hästhållning såväl som att 

området gränsar och ligger i nära anslutning till flera 

andra fastigheter som har hästhållning. Det rör sig om 

mindre anläggningar, med färre hästar (1-10 hästar). 

För att kunna gå vidare i detta planarbetet behöver 

det finnas ett visst skyddsavstånd mellan dessa 

verksamheter och den nya bebyggelsen. 

S:13 

S:19 

När det gäller mindre anläggningar (1-10 hästar) är 

det Länsstyrelsens synpunkt att det är kommunernas 

sak att bedöma lämpliga respektavstånd mellan 

7:14 

hästhållning och bostadsbebyggelse med utgångspunkt 

i de bedömningskriterier som anges nedan och lokala 

förutsättningar. 

Länsstyrelsen i Skåne län har kommit med följande 

riktlinjer på avstånd ifrån mindre anläggning (1-10 

hästar) till bebyggelse: 

4:55 

- 100 meter från stall och gödselhantering 

- 50 meter från område där hästar vistas. 

S:13 

4:30 

4:60 

9:7 

11: 10:1 13:34 

7:14 

5 

9:2 

9:9 

7:14 

14:1 

18:10 

11:3 

11:53 

18:10 

3 

S:3 

11:3 

18:10 

18:15 

18:3 

2 2 

18:14 

11:103 

44:1 

S:3 

39:3 

48:4 

48:5 

Skyddande 

zon i form av 

bebyggelse 

och vegetation 

39:2 

5 

48:1 

Den förhärskande vindriktningen är sydvästlig. 

13:1 

11:27 

3:20 

3:49 

Hästhage i anslutning till Hasselgården mitt i planområdet 

2 

= fastigeheter som har hästhållning (vid inspektion 2004) 

= antal hästar kopplat till fastigheten (vid inspektion 2004) 

13:1 

= skyddsavstånd på 100 m ifrån mitten på kända 

befintliga häststall 

18 

11:4 

Ryttarföreningens 

byggnader 

8 

3:53 

3:15 

2 

3:53 

3:53 

3:14 

3:38

13:25 13:11 

9:15 

18:17 

S:6 


Förutsättningar • Teknisk försörjning 

18:10 

18:10 

S:5 

7:14 

En preliminär bedömning av bebyggelsens tekniska 

försörjning redovisas nedan. En närmare kontroll och 

utredning av förutsättningarna kommer att ske i det 

S:13 

fortsatta planarbetet. 

S:13 

Topografi och Geologi 

S:19 

Enligt Landskrona stads översiktliga geotekniska 

kartering består marken i planområdet av isälvsmaterial 

och en sammansattning av ej hög blockhalt på allt 

annat än morän. För den norra delen 7:14 av planområdet 

är lutningen på två meter med högsta punkten i öst 

och lägsta punkten i nordväst. För den södra delen 

av området är det cirka en meter lutning med högsta 

punken i öster vid Saxtorpsvägen och lägsta punkten i 

väster. 

4:30 

4:60 

7:14 

9:2 

lämplig yta för ett utjämningsmagasin. Storlek på 

ett utjämningsmagasin samt andra dimensioner av 

dagvattenhanteringen ska undersökas i det fortsatta 

planarbetet. 

Då norra delen av planområdet lutar åt nordväst 

behöver man se till att dagvattnet vid stora 

regnmängder eller stopp i kommunens ledningsnät kan 

avledas till öppet dike. 

Vattentäkt 

Det tidigare skyddsområde för vattentäckt som funnits 

i Annelöv har upplösts då Landskrona stad inte längre 

har planer för denna vattentäkt ur dricksvattensynpunkt. 

Detta på grund av för höga värden av nitrit och nitrat. 

Dagvattenledningar 

Vattenledningar 

Spillvattenledningar (avloppsvatten) 

Planområdet 

Vatten- och avlopp 

Idag finns kapacitet för att ansluta till närliggande valedningar 

öster om planområdet och på så vis förse 

planområdet med vatten samt avleda spillvatten. 

4:55 

Då ledningar finns dragna i planområdet östra hörn 

rekommenderas ingen bebyggelsen där. 

9:7 

11: 10:1 13:34 

Dagvattenhantering 

Lokalt omhändertagande av dagvatten ska eftersträvas. 

Placering och omfattning av dagvattenmagasin 

behöver utredas. Området behöver dimensioneras för 

20-årsregn och konsekvenserna vid ett 100-årsregn 

behöver beskrivas i det fortsatta planarbetet. Om det 

inte är möjligt att omhänderta dagvattnet lokalt är 

utsläppskravet för området till dagvattenledningarna 

1,5 l/s/ha. Detta medför att man behöver avsätta en 

9:9 

13:1 

Gränsen till norra delen av planområdet (till vänster i bild) 

med dike och dagvattenledning 

Lutning 

Lutning 

19 

11:4


Sammanfattande riktlinjer för en eventuell utbyggnad 

Sammanfattat är riktlinjerna vid ett fortsatt 

planarbete för en utbyygnad följande: 

- Planområdet bör bestå av av en del där Hasselgården 

planläggs för lantbruk utan hästhållning. 

- Anslutningspunkter till planområdet är i höjd 

med Saxtorpsvägen och Kristinas väg samt den 

södergående vägen väster om denna anslutningspunkt. 

Andra angöringspunkter till planområdet bör vara 

Margaretas väg (biltrafik) och Birgittas väg (gångväg). 

Även vägreservat bör planläggas i norr. 

- Planområdet bör sammankopplas och länkas 

samman med skogsområdet öster om planområdet. 

Märgelgravarna inom planområdet bör skyddas i 

plandokumentet. 

Avstånd mellan 

eventuell bebyggelse 

och åkermarken i norr 

Buller och 

säkerhetsavstånd 

till Saxtorpsvägen 

Skyddade 

märgelgravar 

Area för 

lantbruk utan 

hästhållning 

Planområdet är tillhörande 

Annelöv 11:103 samt 

del av Annelöv 11:3 med 

Hassegården i väster 

Vägreservat 

Byggfri mark pga 

ledningar 

Koppla samman 

planområdet 

grönstruktur med 

skogsområdet 

- Runt Hasselgården bör det finnas ett visst avstånd 

så att det går att urskilja Hasselgården som frilligande 

jämte den övriga bebyggelsen. 

- Inom planområdet finns bevarandevärda siktlinjer att 

ta hänsyn till. 

- För att lösa bostadsbebyggelsens möte med 

åkermarken, samt dagvattenhanteringen etc finns 

behov att avsätta en skyddszon med vegetation i norra 


Bevarandevärd 

siktlinje samt 

urskiljningsavstånd 

mellan bebyggelse 

och Hasselgården 

Angöringspunkter till 

planområdet. 

- Bostäderna närmast Saxtorpsvägen bör ha ett visst 

avstånd ifrån vägen pga säkerhet och störningar 

såssom buller. I sydöstra delen av området finns valedningar 

varför bostadsbebyggelse ej är lämplig. 

Markanvändning 

Byggfri mark pga 

fornlämningar 

20


Utbyggnadsförslag 

Utbyggnadsförslag utgörs av totalt 47 bostäder uppdelade på 31 

friliggande hus och 16 radhus. Tomternas storlek föreslås ligga 

någonstans mellan 650-1100 m2 varav en stor del tomtmark 

gränsar ut mot jordbrukslandskapet. 

tomter för grupphus 

Radhus / alt. enskilda 

tomter för grupphus 

Utbyggnadsförslaget väntas främst attrahera barnfamiljer men 

syftar också tack vare blandningen att möjliggöra för fler åldersoch 

boendegrupper att kunna bo kvar i Annelöv. 

Grupphus med tomtstorlek 

650 - 1000 kvm 

Grönstråk 

Hasselgården 

Skogsdunge 

Margaretas väg 

I utbyggnadsförslaget angörs den norra delen av planområdet 

i vad som skulle kunna utgöra en framtida korsning i höjd med 

Kristinas väg samt även en anslutning till Margaretas väg och ett 

vägreservat mot norr. Den södra delen av planomårdet ansluts 

till Saxtorpsvägen genom den befintliga vägen som sträcker sig 

söderut med in- och utfart strax öster om Hasselgården. 


Hasselgården 

Buller och 

säkerhetszon 


Birgittas väg 

Utbyggnadsförslaget för den norra delen bygger på en huvudväg 

genom området med radhus alternativt grupphus öster om vägen 

och två vägslingor väster om vägen. Bägge vägslingorna kantas av 

frilligande hus. Mitt i området finns ett grönstråk som går öst-västlig 

riktning och kopplar ihop skogsområdet öster om planområdet med 

Hasselgården och de öppna landskapet. 

Utbyggnadsförslaget för den södra delen bygger på en mindre 

slinga ifrån den befintliga mindre vägen som sträcker sig från 

Saxtorpsvägen och söderut. Inne i kvarteret finns radhus alternativt 

grupphus medan närmast Saxtorpsvägen respektive Poppelhus är 

det frilligande villor. Längst i söder finns ett grönområde. 

grönområde 

Poppelhus 

21


Konsekvensbeskrivning 

Vid den behovsbedömning som utförts har följande 

ställningstagande gjorts före samråd med länsstyrelsen: 

Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen 

bedömer med vägledning av förordningen om 

miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan 

antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening 

som avses i 6 kap 11 – 18 §§ miljöbalken och i 5 kap 

18§ plan- och bygglagen. Behovet av miljöhänsyn 

vid genomförande av planprogrammet belyses därför 

inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Vid 

genomförandet av detaljplanen kommer miljöhänsynen 

istället belysas i planbeskrivningen. 

Planförslaget innebär att bebyggelsen i Annelöv 

kompletteras med ny bostadsbebyggelse och att byn 

därmed skapar ett bättre underlag för service etc. 

med goda förutsättningar och till bättre utnyttjande 

av den befintliga kollektivtrafiken i Dösjebro. 

Planförslaget påverkar också Annelöv genom att 

omvandla tidigare jordbruksmark till att skapa bättre 

övergripande underlag för rörelse i Annelöv med nya 

gång- och cykelstråk, förstärkning av en sammanhållen 

bebyggelse samt nya grönområden och områden för 

lek. Att planområdet ligger på mestadels hagmark 

samt jordbruksmark av klass 7 (min=1 och max=10) 

bör sättas i relation till att bebyggelsen sker i en 

lucka i anslutning till Annelöv och att övergripande 

sett är marken i relation till övrig mark i kommunen 

både sandigare och hör till de mindre värdefulla 

jordbruksmarkerna av klass 8, 9 och 10. 

En ny sammanhängande bebyggelse i Annelöv medför 

en viss påverkan på både byn och landskapsbilden. 

Den negativa påverkan bedöms dock vara begränsad 

då det nya området föreslås ligga i vad som kan ses 

som en lucka eller rumsbildning i landskapet med 

tydliga gränser av bebyggelse och vegetation öster och 

söder om planförslaget. Ny bebyggelse skapar även 

en tydligare entré i västra Annelöv med bebyggelse på 

båda sidorna om Saxtorpsvägen. Till viss del innebär 

detta att Hasselgårdens visuella intryck av att vara 

fristående i landskapet minskar samt att vissa siktlinjer 

från Saxtorpsvägen och norrut samt Billebergavägen 

och söderut försvinner. I övrigt anses inte en ny 

bebyggelse påverka befintlig kulturhistorisk bebyggelse 

då planområdet tydligt bedöms bli avläst inom ett eget 

rumsligt sammanhang. Den nya bebyggelsen kommer 

också som en ny avläsbar historisk bebyggelse bland 

tidigare bebyggelseområden i Annelöv. Då planområdet 

är på 6.5 hektar kan en vidare arkeologisk utredning 

vara nödvändiga i det fortsatta planarbetet. Två 

märgelgravar finns inom planområdet men bedöms inte 

påverkas då planförslaget inte utgör någon exploatering 

av dessa. Dessa säkerställs även i detaljplanearbetet. 

Planförslaget innebär att ny trafik kommer att belasta 

det omgivande vägnätet. Till planområdet föreslås en 

ny korsningspunkt längs Saxtorpsvägen, i höjd med 

Kristinas väg, som ska säkerställa in- och utfart till 

området. Vägarna runt omkring planområdet bedöms 

ha kapacitet för trafikökningen. Bullerberäkning för 

den nya bebyggelsen har utförts och den visar att 

de ekvivalenta nivåerna klaras både inomhus och 

utomhus. Maximinivåerna klaras inomhus om fönster 

med god ljudisolerande förmåga används. Utomhus 

överskrids de maximala bullervärdena då tunga fordon 

passerar. Då den tunga trafiken inte är omfattande 

bedöms området utgöra en god boendemiljö. 

Lokalt omhändertagande av dagvatten ska eftersträvas. 

Placering och omfattning av dagvattenmagasin behöver 

utredas. Då området lutar åt nordväst behöver man 

se till att dagvattnet vid stora regnmängder eller stopp 

i kommunens ledningsnät kan avledas till öppet dike. 

I övrigt kan de nya bostäderna anslutas till befintlig 

teknisk infrastruktur. 

Att planområdet gränsar samt ligger i nära anslutning 

till flera andra fastigheter som har hästhållning innebär 

risker med intressekonflikter mellan boende och 

hästverksamheter. När det gäller mindre anläggningar 

(1-10 hästar) är det Länsstyrelsens mening att det är 

kommunernas sak att bedöma lämpliga respektavstånd 

mellan hästhållning och bostadsbebyggelse med 

utgångspunkt i de bedömningskriterier som anges 

nedan och lokala förutsättningar. Dock bör som regel 

alltid ett skyddsavstånd, på minst 100 meter från stall 

och gödselhantering och minst 50 meter från område 

där hästar vistas, upprätthållas. Den förhärskande 

vindriktningen är sydvästlig. 

Övriga störningar att beakta i det fortsatta planarbetet 

är den råkkoloni som finns öster om planområdet i 

skogsområdet runt ”galgbacken” och kan uppfattas föra 

oväsen om våren. 

22


Diskussionsfrågor och fortsatta studier 

Planprogramet för Annelöv 11:103 syftar till att lyfta fram 

områdets förutsättningar och rama in möjligheter och 

problem inför ett kommande detaljplanearbete. 

I det fortsatta planarbetet bör bland annat följande 

diskuteras och studeras: 

- Bostadsbebyggelsen möte med åkermarken. Behovet 

av skyddszon. 

- Bebyggelsen utbredning och förhållande till 

landskapsbilden (siktlinjer, rumsligheter etc). 

- Tomternas relation till Saxtorpsvägen behöver 

utredas med tanke på byggnadsfritt avstånd, buller och 

entréförhållanden till Annelöv. 

- Gång- och cykelstråk till Dösjebro och korsningspunkt 

med Saxtorpsvägen. 

- Ytterligare anslutningar till planområdet vid Margaretas 

väg, Birgittas väg samt vägreservat för flexibilitet vid 

framtida behov. 

- Lokalisering av fördröjningsmagasin för dagvatten 

(kan det vara i skyddszonen). 

- Utformning och skötsel av skyddszon. 

- Hästhållning samt dess verksamhet inklusive 

häststigar etc i förhållande till ny bebyggelse. 

- Utöka planområdet så att det innefatta delar av 

Saxtorpsvägen för att kunna säkerställa en god 

angöringspunkt från Saxtorpsvägen till planområdet i 

höjd med Kristinas väg. 

Fler utredningar kan komma att bli nödvändiga i det 

fortsatta planarbetet. 

Medverkande 

I planarbetet har planarkitekt Daniel Eklund, TSB, 

planarkitekt Christoffer Lindskov, TSB, stadsantikvarie 

Lena Hector, TSB, trafikplanerare Emilia Löfgren, TSB, 

va-ingenjör Lars Horrdin, NSVA och kommunekolog 

Olle Nordell, MIL medverkat. 

Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen 

Joel Hedin 

Planarkitekt 

Caroline Dahl 

Tf. planchef 

23

Planprogram - Landskrona kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?