Studentens bok - Institutionen för svenska språket - Göteborgs ...

svenska.gu.se

Studentens bok - Institutionen för svenska språket - Göteborgs ...

08/09

Studentens bok

Handbok för studenter och lärarutbildare i Korta programmet

AUO 90 hp


Innehållsförteckning

Studentinformation ................................................................................................ 2

Bokens uppläggning och syfte............................................................................... 3

Ansvarsfördelning inom Korta lärarprogrammet................................................... 4

Viktiga datum.......................................................................................................... 6

Vad en lärare bör behärska..................................................................................... 7

Korta programmet AUO 90 högskolepoäng.......................................................... 8

Examensmål i lärarutbildningen........................................................................... 10

Terminernas uppläggning..................................................................................... 12

Innehåll och progression...................................................................................... 14

Bedömning och examination................................................................................ 20

Att utveckla sin lärarroll........................................................................................ 21

Reflekterande samtal i grupp............................................................................... 22

Utvecklingssamtal och självvärdering................................................................. 23

Att tänka på vid auskultationer............................................................................ 25

Praxisseminarier................................................................................................... 26

Ämnes- och yrkesdidaktik.................................................................................... 27

Att utveckla kommunikativa färdigheter.............................................................. 28

IKT i lärarutbildningen........................................................................................... 30

Anteckningar......................................................................................................... 32

1


Studentinformation

Om du behöver hjälp finns:

Antagningsfrågor och studieinformation

Allmänna ämnen

Magret Lundkvist: Magret.Lundkvist@ufl.gu.se

Yrkesinriktade ämnen (karaktärsämnen)

Marita Daun: Marita.Daun@ufl.gu.se

Studievägledning

LAU630, LAU670 och LAU680

MariAnne Fridlund: Marianne.Fridlund@ped.gu.se

LAU690

Maria Jansson: Maria.Jansson@sociology.gu.se

Samordningsansvarig för korta programmet

Lisbeth Lindberg: Lisbeth.Lindberg@ped.gu.se

Silwa Claesson: Silwa Claesson@ped.gu.se

Kursadministration

LAU630, LAU670 och LAU680

Ann-Charlotte Nilsson: Ann-Charlotte.Nilsson@ped.gu.se

LAU690

Maria Jansson: Maria.Jansson@sociology.gu.se

Studentsupport

Hjälp med språkträning, studieteknik, röst och kropp och att tala inför grupp.

Skriv till studentsupport@ped.gu.se eller läs mer på www.ufl.gu.se/studentinfo/support/

VFU-ansvarig

Dag-Erik Zackrisson: Dag-Erik.Zackrisson@ped.gu.se

Och de flesta typer av frågor kan du få hjälp med

från universitetets webb

www.gu.se

se under lärarutbildning

www.ufl.gu.se

2


Bokens uppläggning och syfte

Studentens Bok är tänkt att vara till nytta för studenten och lärarutbildaren

inom Korta lärarprogrammet genom hela lärarutbildningen. Tanken är att

här ge

• en övergripande beskrivning av utbildningens olika delar

och hur de hänger ihop. (Här ges huvudsakligen en bild av

den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, medan den

högskoleförlagda delen är detaljerat beskriven i undervisningsplanen

för varje delkurs. Dessa planer är tillgängliga på Kursportalen.)

• några grundläggande utgångspunkter vid

- lektionsbesök

- analysmodell för lärarrollen

- självvärdering

- utvecklingssamtal

Boken kan användas vid den egna planeringen och som stöd för student,

lärarutbildare och VFU-ledare vid gemensam planering och fördjupat

arbete med olika moment.

3


Ansvarsfördelning inom Korta lärarprogrammet

Tillsammans med lärarutbildare medverkar varje student till att skapa

goda förutsättningar för att kunna bli en så god pedagog som möjligt. De

moment och den litteratur som bearbetas och de föreläsningar som ges har

alla som syfte att ge en bredd och ett djup i utbildningen.

Lärarprogrammet är en professionsutbildning och förbereder för ett

yrkesområde. Det betyder att det finns både praktiska och teoretiska

aspekter att ta hänsyn till. Det praktiska delar som tillämpas inkluderar bl.a.

planering och betygsättning, medan de teoretiska aspekterna på lärprocesser

och andra förutsättningar för skolans verksamhet ger en bas för tänkande

och analys. Många färdigheter och kompetenser och insikter är sådana

som man arbetar med hela livet, t.ex. kommunikativa, reflekterande, och

analyserande färdigheter. En grundläggande idé är att teori och praktik ska

vävas samman och integreras genom hela utbildningen, där HFU står för

den högskoleförlagda utbildningen, och VFU för den verksamhetsförlagda

utbildningen.

UFL (Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning) ger

fakulteterna och kommunerna i uppdrag att genomföra lärarutbildning

enligt vissa principer. UFL har också ansvar för antagning, studievägledning,

VFU, examensbevis. Se vidare på www.ufl.gu.se

Lärutbildningsråden (LURarna) har i uppgift att verka för samverkan,

integration och utveckling inom lärarutbildningen som helhet. Uppgiften

är framför allt knuten till lärarutbildningens innehåll. LURarna är sex till

antalet och består av representanter för studenter och lärare från både

kommun och universitet, de representerar alltså VFU och HFU.

Högskolans lärarutbildare kommer från olika fakulteter med olika

ämnesspecialiteter och ingår i olika lärarlag. Varje kurs har en kursledare

som är ansvarig för information till alla inblandade: studenter, lärare i

HFU och VFU.

4


Programsamordnaren ansvarar för helheten av de olika kurserna.

VFU-ledaren följer en studentgrupp genom de två första terminerna

av utbildningen. Hon/han hjälper till att organisera praxisseminarierna

på skolorna tillsammans med lokala lärarutbildare och i samarbete med

högskolans lärarutbildare. VFU-ledaren har samtal med sina studenter,

utvecklingssamtal och självreflekterande samtal (se under respektive

rubrik).

Lokala lärarutbildare ute på skolor handleder studenter främst i sitt eget

ämne, men också i allmänna frågor som rör läraryrket. En viktig del i deras

uppdrag är att ge studenterna kunskap i praktisk ämnesmetodik. De deltar

också i vissa praxisseminarier.

5


Viktiga datum

Terminstider

Höstterminen 2008

Period 1 2008-09-01 – 2008-10-31

Period 2 2008-11-01 – 2009-01-18

Vårterminen 2009

Period 1 2009-01-19 – 2009-03-25

Period 2 2009-03-26 – 2009-06-07

HFU-perioder ht 08, vt 09, ht 09

Termin 1 v 36-38, v 43 (to, fred) 44, 45, 46, 52-3

Termin 2 Under vårterminen skall 10 veckors HFU göras.

Placering i tid meddelas under höstterminen 08.

Termin 3 v 35-3

VFU-perioder ht 08, vt 09 (15 hp + 15 hp)

Termin 1 v 39-43 (v 43 må t.o.m. onsd), v 47-51

Termin 2 Under vårterminen skall 10 veckors VFU göras med start

v 8. Placering av de 10 VFU-veckorna meddelas under

höstterminen 08.

Andra viktiga datum:

…/… ……………………………………………

…/… ……………………………………………

…/… ……………………………………………

…/… ……………………………………………

…/… ……………………………………………

…/… ……………………………………………

…/… ……………………………………………

…/… ……………………………………………

6


Vad en lärare bör behärska

Lärarens yrke är komplext och mångfasetterat och låter sig inte inrymmas

i en enkel modell. Trots detta presenteras här ändå några aspekter som är

centrala för att behärska yrket.

• Kommunikation

- Lärare måste ha god språklig uttrycksförmåga.

- Lärare ska också utöva ett demokratiskt ledarskap.

Det förutsätts att studenter som börjar utbildningen har en god

kommunikativ förmåga. Inom ramen för utbildningen fokuseras

de specifika kompetenser som är viktiga för just läraryrket i mötet

med bl.a. elever, kollegor och föräldrar.

• Kunskap

- Lärare måste ha goda ämneskunskaper och vara beredda att

ständigt utveckla och fördjupa dessa.

- Kopplat till ämneskunskaper krävs ämnesdidaktiska kunskaper,

dvs. sådana kunskaper som leder till att elever lär sig. Lärare ska

sätta upp relevanta mål och kunna bedöma elevers prestationer.

- Utbildningsvetenskapliga kunskaper är av vikt, inte minst eftersom

yrket kräver sociala och etiska överväganden.

- Lärare ska ha sådana kunskaper att hon/han förstår läraruppdragets

bredd och därmed är delaktig i utvecklingen av en skola för alla.

• Reflektion

- För att både ämneskunskaper och innehållet inom HFU-delarna

ska få betydelse för yrkesutövning krävs distansering och reflektion.

Teori och praxis bör begrundas i förhållande till varandra.

- Såväl de egna som andras praktiska erfarenheter är av vikt att

reflektera över.

- Reflektionen ska också innefatta egna värderingar och identitet

eftersom de spelar en avgörande roll för yrkesutövning.

- Reflektionen bör också innefatta verksamheten i sin helhet och på

olika nivåer.

7


Korta programmet AUO 90 högskolepoäng

Det Korta lärarprogrammet förbereder studenten för lärarrollen, genom en

utbildning inom AUO (allmänt utbildningsområde) under tre terminer.

Syftet är att studenten under de tre terminerna skall få en bred insikt i

vad det innebär att vara lärare – där erfarenheterna både är praktiska och

vetenskapligt förankrade.

Oavsett om målet är att bli karaktärsämneslärare eller lärare i teoretiska

ämnen, skall den Korta lärarutbildningen ge samma grundkompetens.

Målet är således det samma, men hur man når dit kan se lite olika ut för

olika individer.

Under utbildningen tillhör studenten minst två olika grupper: blandade

grupper med studenter med olika inriktningar och grupper bestämda av vald

inriktning. Dessutom sker vissa aktiviteter i helgrupp, med alla studenter

i Korta programmet. Studenten tillhör en fast (blandad) seminariegrupp

med gemensamt VFU-område och gemensamma Praxisseminarier, främst

under första terminen. Varje sådan fast seminariegrupp omfattar 20-25

studenter och har en VFU-ledare som ansvarig.

Under första terminen dominerar blandade grupper. Syftet med den fasta

(blandade) seminariegruppen är att ge ett brett perspektiv på skolan och

lärarrollen. När studenterna senare blir yrkesverksamma som lärare kommer

de att arbeta tillsammans med och samverka med olika yrkeskategorier.

Under lärarutbildningen ingår därför studenterna ofta i blandade grupper

för att kunna ta andras perspektiv, och för att se vad som är gemensamt

och vad som skiljer sig åt för olika lärarkategorier.

Det är viktigt träffa studenter med samma inriktning som man själv.

Grupperingar som består av studenter med samma inriktningar är därför

dominerande vid de flesta seminarier inom andra terminens allmän- och

ämnesdidaktiska kurser.

8


Utbildningen är indelad i kurser och finns beskriven i kursplaner fastställda

av UFL och i mer detaljerade undervisningsplaner. Kurserna är fördelade

över tre terminer och innehållet redovisas översiktligt nedan. Kurserna under

termin 1 och 2 innehåller både HFU och VFU fördelat på olika perioder.

HFU:n genomförs vanligen i högskolans lokaler, medan studentens VFU

genomförs på en VFU-skola. En bärande ide är att HFU och VFU ska

ses som integrerade och samverkande delar av kursen. Praxisseminariet är

också ett viktigt forum för mötet mellan praktik och teori och genomförs

på en VFU-skola. Innehållet i de olika Praxisseminarierna framgår av

undervisningsplanen för aktuell kurs.

VFU:n är del av kurs, tillsammans med HFU och därför får studenterna

vissa obligatoriska uppgifter att lösa under sin VFU. Ett exempel är att

VFU-uppgiften utgår från HFU:s teori och avser att finna de praktiska

implikationerna i VFU:n. Exempelvis studerar studenterna i första

delkursen hur skolan styrs, bland annat genom att under HFU:n gå igenom

skolans styrdokument och under VFU:n undersöka hur styrdokumenten

används. När studenten har HFU exemplifieras och kopplas innehållet till

VFU:n. Naturligtvis kan ingen strikt gräns dras mellan teori och praktik

utan dessa moment är avsedda att samverka. Det här sagda betyder att de

uppgifter som studenterna åläggs att lösa under sin VFU inte kan ses som

’intrång’, utan som integrerade delar av en helhet.

Utöver de uppgifter som ingår i en lärares arbetsuppgifter, tillkommer

alltså för studenten vissa obligatoriska uppgifter relaterade till aktuellt

kursinnehåll, bl.a. inläsning och rapportskrivande. Studentens olika

åligganden under en VFU-dag måste balanseras, så att tid avsätts också för

dessa obligatoriska inslag i utbildningen.

9


Examensmål i lärarutbildningen

Examensmålen är ett sätt att beskriva resultatet av den process där olika

kompetenser över tid utvecklas inom HFU och VFU i samverkan. Detta

sker i samspel med de mål som uttrycks i kursplan för aktuell inriktning eller

allmänt utbildningsområde. Målen utgör en grund för de utvecklingssamtal

och den bedömning som genomförs inom VFU:n.

Undervisning och annan pedagogisk verksamhet har alltid ett innehåll,

vilket för lärarutbildningens del finns i examensmålen presenterat i

respektive kursplaner. Här lyfts istället de kvaliteter eller kompetenser fram

som uppmärksammas i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen.

Under följande rubriker presenteras några områden som är centrala för

examensmålen:

Pedagogisk verksamhet

Här uppmärksammas förmågan att:

• skapa goda förutsättningar för barn, unga och vuxnas lärande

• växla mellan olika arbetssätt och metoder,

• omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden

så att alla elever lär och utvecklas,

• förstå relationen mellan syfte och mål och vara klar över relationen

mål/medel,

• göra didaktiska och metodiska reflektioner och ställningstaganden,

• genomföra en målrelaterad planering samt följa upp och utvärdera

arbetet och

• kommunicera.

10


Ledar- och medarbetarskap

Här uppmärksammas förmågan att:

• ta ansvar för en grupp och vara en naturlig auktoritet,

• utveckla individers förmåga att ta ansvar,

• kunna förvalta barns, ungas och vuxnas informella lärande samt

bygga på befintliga kunskaper/erfarenheter och motiv för lärande,

• ta fram underlag för utvecklingssamtal och bedömning,

• arbeta i arbetslag,

• arbeta gränsöverskridande vad gäller såväl åldrar och ämnen som

yrkeskompetenser och

• samarbeta med föräldrar.

Bildningsarbete

Här uppmärksammas förmågan att:

• med utgångspunkt i barns, ungdomars och vuxnas olika kulturarv

stimulera till en reflekterande bildningsprocess,

• stimulera till omgestaltningar av det redan kända genom att utmana

olika föreställningar och visa på andra erfarenheter och kulturella

uttryck,

• problematisera, förankra och exemplifiera samhällets värdegrund i

skolan och

• reflektera över elevers inflytande i demokratiska processer samt

deras förståelse för och förtrogenhet med dessa.

Vetenskapligt förhållningssätt

Här uppmärksammas förmågan att:

• systematisera och kritiskt granska teoretiska utgångspunkter,

praktiska erfarenheter samt egna och andras värderingar,

• tillvarata forskningsresultat som grund för utveckling av

yrkesverksamheten och

• förstå vad som utmärker kunskap som vilar på vetenskaplig grund.

11


Terminernas uppläggning

TERMIN 1

Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 hp (varav 15 hp VFU)

Under den första terminen behandlas frågor om skolans funktion i

samhällsutvecklingen, skolans historia, skolans uppdrag och de villkor

skolan har för sin verksamhet. Mot slutet av terminen behandlas också ett

vetenskapligt förhållningssätt i relation till lärarrollen. Studenten får möta

skolan som arbetsmiljö samt skolans olika företrädare och elever.

TERMIN 2

Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 hp (varav 15 hp VFU)

Under den andra terminen, som fokuserar det didaktiska uppdraget, ges

studenten möjlighet att få inblick i olika teorier kring lärande, utveckling

och ledarskap i miljöer för lärande. Den konstnärliga gestaltningens

möjligheter och ämnesdidaktiska frågeställningar behandlas och diskuteras

så att studenten känner en ökad beredskap att ta ett pedagogiskt och

didaktiskt ansvar i klassrummet.

TERMIN 3

Lärarprofessionens elevuppdrag (15 hp) och Examensarbete (15 hp)

Under den tredje och sista terminen av det Korta programmet

uppmärksammas skolans plats i det globala samhället. Utöver de sociala

och kulturella betingelserna för lärarens möte med elever står också

värdegrundsfrågor i centrum.

Studenten ges mot slutet av utbildningen tillfälle att få viss insikt i det

spektrum av möjliga vetenskapliga fördjupningar inom det pedagogiska

och didaktiska fältet, som arbetsprocessen med ett professionsinriktat

examensarbete erbjuder.

* I kursplanen finns utbildningens olika mål och moment beskrivna mer i

detalj och den är tillgänglig på kursportalen. Riktlinjer för VFU finns att

läsa på UFL:s hemsida (www.ufl.gu.se) under rubriken VFU.

12


TERMIN 1

HT - 08

hfu vfu hfu vfu hfu

36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 1 2 3

}

Lärarprofessionens samhällsuppdrag

TERMIN 2

VT - 09

hfu och vfu

4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

}

Lärarprofessionens didaktiska uppdrag

Under termin 2 skall 10 veckors HFU göras.

Placering i tid meddelas under höstterminen 08

TERMIN 3

HT - 09

hfu

35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 1 2 3

}

Lärarprofessionens elevuppdrag + Examensarbete

13


Innehåll och progression

TERMIN 1

Lärarprofessionens samhällsuppdrag (LAU630)

Information om kursens innehåll och genomförande ges i

kursplanen LAU630 som kan hämtas på UFLs hemsida på

adress: www.ufl.gu.se/utbildning/kortaprogrammet/auo/

Kursen består av följande tre delkurser:

1. Skolans plats i samhället (15 hp).

2. Skolans arbete – vetenskaplig grund och beprövad

erfarenhet A (7,5 hp).

3. Skolans arbete – vetenskaplig grund och beprövad

erfarenhet B (7,5 hp).

Delkurs 1: Skolans plats i samhället (15 hp varav 7,5 hp VFU)

Mål i VFU

Studenten skall ha kunskap om:

- skolans styrning och organisation,

- hur värdegrundsfrågor ligger som grund för verksamheten,

- hur skolans samarbete med omgivande samhället ser ut

(ex. sociala myndigheter, polisen, vård),

- hur skolans samarbete med andra lärande institutioner ser ut

(ex. teater, museer, musikskola, idrottsföreningar) och

- skolans samarbete med föräldrar.

Förslag till VFU-innehåll

Vecka 1 och 2 Inledande samtal i grupp med VFU-ledaren

• Studenten följer de lokala lärarutbildarna och observerar hur

ämnesinnehållet presenteras samt vilka metoder som används.

14


• Studenten bekantar sig med skolan och lär sig organisationen

d.v.s. möter skolans olika personalgrupper, chefer på olika

nivåer, lär sig skolans olika rutiner etc.

• Studenten gör om möjligt besök i annan skolverksamhet än

den egna.

• Studenten följer en klass en eller flera heldagar för att få en

helhetsbild av en elevs skoldag.

• Studenten följer de klasser där studenten sedan skall

undervisa för att få kunskap om elevernas abstraktions- och

kunskapsnivå.

• Studenten får tidigt flera tillfällen att leda en elevgrupp och

delta i undervisningen.

Vecka 3, 4 och 5

• Studenten följer undervisningen i egna ämnet/ämnena.

Han/hon observerar och reflekterar över ämnesinnehåll och

metoder samt hur undervisningen anpassas efter olika elevers

förutsättningar.

• Studenten deltar i undervisningen och får själv prova på att

leda en elevgrupp.

• Studenten förbereder, tillsammans med den lokala

lärarutbildaren, nästa VFU-period.

• Studenten studerar kringmiljöer, ex bostadsområden,

föreningsliv, sociala myndigheter, och reflekterar kring dess

betydelse för eleven och skolan.

• Studenten deltar i möten och konferenser.

Delkurs 2&3: Skolans arbete - vetenskaplig grund och beprövad

erfarenhet A+B (15 hp varav 7,5 hp VFU)

Mål i VFU

Studenten skall:

- kunna reflektera över det gemensamma språket för professionen,

- ha kunskap om hur lärarens arbete bestäms av didaktiska över-

15


väganden,

- ha kunskap om hur den värdegrundande och fostrande uppgiften

hanteras av lärare i egna ämnet och av lärarlaget,

- ha kunskap om hur lärare arbetar med estetisk kunskap och olika

kulturella uttrycksformer,

- ha kunskap om hur läraren utgår från elevernas frågeställningar

och

- ha kunskap om hur IKT används i skolan.

Förslag till VFU-innehåll

Vecka 1-5

• Studenten följer den lokala lärarutbildaren och deltar aktivt i

skolans arbete med fokus på kollegialt samarbete.

• Studenten har ansvar för ett eller flera undervisningsmoment i en

eller flera elevgrupper i samråd med den lokale lärarutbildaren.

• Studenten skaffar sig egen erfarenhet av undervisning inom sina

ämnen och utifrån detta börjar reflektera kring ämnesinnehåll,

yrkesidentitet och egna personliga värderingar samt hur dessa

påverkar yrkesutövandet.

• Studenten studerar hur IKT används av olika lärare.

• Studenten deltar i konferenser och möten.

• Studenten förbereder nästa termins långa VFU tillsammans med

lokala lärarutbildare.

Utvecklingssamtal med VFU-ledaren

16


TERMIN 2

Lärarprofessionens didaktiska uppdrag (LAU670)

Information om kursens innehåll och genomförande ges i

kursplanen LAU 670 som kan hämtas på UFLs hemsida på

adress: www.ufl.gu.se/utbildning/kortaprogrammet/auo/

Kursen består av tre delkurser:

1. Yrkes- och ämnesdidaktik i fokus A (7,5 hp).

2. Teorier om lärande och lärandets villkor (15 hp).

3. Yrkes- och ämnesdidaktik i fokus B (7,5 hp).

Delkurs 1: Yrkes- och ämnesdidaktik i fokus A (7,5 hp varav 3 hp

VFU)

Mål i VFU är att studenten skall kunna

- göra ämnesdidaktiska och allmändidaktiska överväganden inför

varje undervisningssituation,

- genomföra lektionsplaneringar,

- genomföra lektioner och

- utvärdera undervisningen.

Delkurs 2: Teorier om lärande och lärandets villkor (15 hp varav 7,5

hp VFU)

Mål i VFU är att studenten skall

- vara medveten om och förhålla sig till elevers olika sätt att lära,

- ha fördjupad förståelse för gruppdynamikens, ledarskapet och

organisationens betydelse för lärandet,

- uppvisa kunskaper om hur skolan kan arbeta med elever med

särskilda behov,

- uppvisa kunskaper om hur skolan arbetar med krishantering och

mobbing,

- ha kunskaper om hur man kan hantera konflikter på olika sätt och

17


- ha kunskap om hur lärare samverkar med varandra.

Delkurs 3: Yrkes-och ämnesdidaktik i fokus B (7,5 hp varav 4,5 hp

VFU)

Mål i VFU är att studenten skall

- ha kunskaper i betygssättning och utvärdering,

- kunna göra lektionsplaneringar,

- kunna genomföra lektioner,

- ha kunskaper om hur man som lärare examinerar, betygsätter och

utvärderar,

- kunna använda alla olika kunskaper om läraryrket som ingått i

utbildningen, d.v.s. arbeta fullt ut som lärare och

- kunna göra didaktiska överväganden och reflektioner inför varje

undervisningssituation.

Förslag till VFU-innehåll

Vecka 1-7

• Studenten undervisar i några grupper och tar ansvar för allt som

ingår i lärarrollen.

• Studenten planerar, genomför och utvärderar ett större moment

inom sitt ämne/ämnen.

• Studenten använder olika metoder och arbetar både utifrån

individens och gruppens perspektiv.

• Studenten genomför egna elevsamtal och deltar om möjligt i

föräldrasamtal.

• Studenten prövar att själv använda IKT i sin undervisning.

• Studenten gör lektionsbesök hos specialpedagog och/eller i annan

stödverksamhet.

• Studenten prövar olika examinationsformer och betygssätter.

• Studenten utvärderar verksamheten tillsammans med eleverna

• Studenten deltar i möten och konferenser.

Självreflekterande samtal i grupp med VFU-ledare

18


Förslag till VFU-innehåll

Vecka 8-10

• Studenten deltar i betygssättningsdiskussioner.

• Studenten har möjlighet att besöka andra skolor.

• Studenten gör lektionsbesök med perspektivet ”Teorier om

lärande”.

• Studenten har möjlighet att intervjua både elever och lärare.

Självreflekterande samtal i grupp med VFU-ledaren

TERMIN 3 a) Lärarprofessionens elevuppdrag (LAU680, 15 hp)

Information om kursens innehåll och genomförande ges i

kursplanen LAU680 som kan hämtas på UFLs hemsida på adress:

www.ufl.gu.se/utbildning/kortaprogrammet/auo/

Kursen består av två delkurser:

1. Mänskliga möten.

2. Vetenskaplig metod.

b) Examensarbete (LAU690, 15 hp)

Examensarbetet syftar till att hos studenten skapa ett vetenskapligt

förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Det skall bl.a. ske genom att

inrikta examensarbetet mot den kommande yrkesverksamheten och

därvid förbereda blivande lärare att kunna relatera arbetsuppgifterna till

vetenskapliga teorier och metoder samt aktuell utveckling och forskning.

Kursplanen för examensarbete är under utarbetande.

19


Bedömning och examination

Ansvaret för bedömningen av studentens VFU har kursledare och det sker i

samråd med VFU-ledare samt lokala lärarutbildare. Kursmålen examineras

alltid inom ramen för den aktuella kursen och av kursledare eftersom VFU

ingår som en del av kurs bildar detta också underlag för betygsättning

av kursen. Studentens successiva utveckling i enlighet med examensmålen

bedöms kontinuerligt under utbildningstiden av VFU-ledaren med hjälp

av den lokala lärarutbildaren. Studenten skall hållas informerad av VFUledaren.

Vid fall av tveksamhet om studentens möjlighet att uppfylla

examensordningens krav och då tveksamheten är knuten till studentens

VFU, meddelar VFU-ledaren detta till VFU-ansvarig som kontaktar

kursledning och studievägledare. Studenten erbjuds studievägledande

samtal.

20


Att utveckla sin lärarroll

En analysmodell

4. På vilka olika sätt

kan jag använda

det jag lärt mig

1. Vad händer

Att använda

kunskapen

Konkret

iakttagelse/

erfarenhet

Slutsatser och

insikter

Reflekterande

observation

3. Vilka generella slutsatser

kan jag dra av mina

reflektioner

Vilka erfarenheter har andra

Kan jag göra en teoretisk

förankring

Vad har jag lärt mig nu

2. Vad hände

Hur regerade

omgivningen

Hur reagerade jag

Vad betyder detta

Från upplevelse – till reflektion – till insikt – till handling

21


Reflekterande samtal i grupp

En lärares skicklighet avgörs av praktiska och teoretiska kunskaper, men

också av hur läraren använder sig av sin personlighet. Personligheten är

dock inte något statiskt, utan utvecklas ständigt i samspel med andra

människor. Därför bör VFU:n ge studenten möjlighet att i grupp reflektera

över det som händer i det dagliga arbetet i skolan, samt hur man påverkas

av och hanterar olika situationer som uppstår. Målet är att utveckla ett

professionellt förhållningssätt genom ökad självkännedom och personlig

mognad, och därmed utbilda studenten till en reflekterande praktiker.

Syftet är

• att utveckla yrkeskunnandet/professionaliteten,

• att få en ökad självkännedom och därmed kunna använda sin

personlighet som ett redskap,

• att kunna tala om yrkesetiska och pedagogiska frågor i grupp,

stärka känslan av sammanhållning och

• främja personlig utveckling.

Tillvägagångssätt:

• Samtalen sker i grupper om ca 6-8 studenter och utgår från

studenternas egna fallbeskrivningar.

• Utgår från upplevelsen av det beskrivna fallet där varje student ges

möjlighet att presentera ett fall/frågeställning.

• Gruppen reflekterar kring frågeställningen som kopplas till teorier

och leds av VFU-ledaren och alla fall behandlas under sekretess.

22


Utvecklingssamtal och självvärdering

Efter varje delkurs är det viktigt att studenten både utvärderar kursen och

också sin egen insats och utveckling mot lärarprofessionen. Nedanstående

avsnitt ger ett stöd i att hitta vad studenten är bra på och vad hon/han

behöver arbeta mer med. Det handlar om både professionella områden

och om personlig utveckling.

Syftet med utvecklingssamtal är

• att du reflekterar över var du befinner dig i utvecklingen mot din

blivande yrkesroll,

• att teckna en bild av hur du ser på dig själv som blivande lärare,

• att vara ett verktyg för dig att nå examensmålen för VFU,

• att förstå att samtal är ett verktyg som används av lärare under hela

skoldagen. Det är obligatoriskt för lärare att leda utvecklingssamtal

inom både grund- och gymnasieskola och

• att utgöra en lärsituation inför kommande utvecklingssamtal med

dina egna elever.

Genomförande:

• Under utbildningen har studenten och VFU-ledare ett

utvecklingssamtal. Initiativet tas av VFU-ledaren.

• Samtalet skall sammanfattas skriftligt av studenten och VFUledaren.

• Du ska inför utvecklingssamtalet göra en självvärdering i förhållande

till examensmålen (se rubrik ”Examensmål i lärarutbildningen”).

Självvärderingen skall innehålla en bedömning över din nuvarande

förmåga samt vad du behöver utveckla.

Ytterligare frågor som diskuteras under utvecklingssamtalet som handlar

om självvärdering är hur du använder och utvecklar din personlighet för

att bli en skicklig lärare.

23


Följande områden bör du ha funderat över:

• De flesta skolor arbetar i lärarlag. Hur tror du att du kommer att

fungera i ett arbetslag och hur kommer du att bli som kollega

• Som lärare utövar du ett ledarskap. Vad karaktäriserar dig som ledare

• Vilken av dina personliga egenskaper kommer du att ha störst nytta av

som blivande lärare

• Vilken av dina personliga egenskaper behöver du främst utveckla

innan du tar examen Hur ser din strategi ut för att utveckla denna

egenskap

• Vilka olika strategier har elever i sitt lärande

24


Att tänka på vid auskultationer

I utbildningen ingår att samla observationer för ett speciellt ändamål. När

man askulterar är det viktigt att i förväg bestämma sig för vad syftet är och

vad man ska studera. Annars blir det svårt att strukturera och bearbeta sina

iakttagelser. Man bör välja någon eller några frågeställningar att fokusera på.

Ett sätt att göra observationer är då att utgå från kursens mål och fundera

på hur det man läst och hört är relaterat till det man ser. Ibland har du en

speciell uppgift att lösa. Det är också viktigt att anteckna vad man ser under

besöket. Försök att skilja på ”ren observation” och din värdering av vad du

observerar. Naturligtvis är det vi observerar alltid styrt av bl.a. intresse och

förförståelse, men försök att anteckna dels så neutrala observationer som

möjligt, och dels din tolkning av vad du observerar. Dessa anteckningar kan

sedan användas i loggboken och ligga till grund för de självreflekterande

samtalen. Här följer några förslag på utgångspunkter:

Observera läraren

• Lärarens sätt att leda gruppen.

• Lärarens upplägg av lektionspasset.

• Hur elevernas lust och självständiga tänkande stimuleras.

• Lärarens förhållningssätt till olika elever.

• Hur läraren hanterar problem eller konflikter som uppstår.

Observera en elevgrupp eller en enskild elev

• Hur klassen tar emot det läraren talar om.

• Hur eleven/eleverna tar itu med arbetsuppgiften.

• Hur eleven/eleverna agerar i klassrummet.

• Var i klassrummet väljer eleven/eleverna att sitta

• Gruppdynamiken - vilka olika roller har olika elever i klassen, vilka

grupperingar finns, hur interagerar pojkar och flickor

• Eventuella konflikter och motsättningar.

25


Praxisseminarier

En lärare förväntas ha både teoretiska och praktiska kunskaper och därför sker en

växelverkan i lärarutbildningen mellan dessa inslag. Enbart goda ämneskunskaper

är exempelvis inte tillräckligt för att bli en bra lärare. Det är lika viktigt att

förbereda för god undervisning och skapa goda lärandesituationer och se hur

dessa delar bildar en god grund för en lärares yrkesutövning, liksom att se hur

teorier kring lärande och undervisning hör samman med båda dessa. Man behöver

kunna distansera sig och fundera över varför man gör som man gör. En arena för

dessa möten mellan teori och praktik är praxisseminarierna.

Praxisseminarierna sker på VFU-skolan under den verksamhetsförlagda

utbildningen. På praxisseminarierna kan, förutom studenter och VFU-ledare,

också lokala lärarutbildare och/eller universitetslärare delta. Tanken är att man

här ska ha tillfälle att systematiskt reflektera över yrkesrollen, läraruppdraget och

skolans verksamhet, och få det belyst ur både teoretisk och erfarenhetsbeprövad

synvinkel. Praxisseminariet kan ledas av personal på skolan, universitetslärare eller

VFU-ledare, men det är också möjligt att bjuda in aktörer utifrån (föreningar,

myndigheter, företag m.m.). Varje praxisseminarium är öppet för lokala

lärarutbildare, studenter och VFU-ledare.

Vissa praxisseminarier hämtar underlag för sina frågor direkt från den kurs man

läser, medan andra i större utsträckning hämtar sitt underlag från det som sker

på skolan. Viktigt är då att det som hämtas från kurslitteratur belyses utifrån

VFU-skolans erfarenheter och det som hämtas från skolan belyses med teorier

och resonemang från HFU:n.

Praxisseminariernas innehåll kan kategoriseras under fyra olika rubriker och kan

variera i tyngd under olika delkurser:

• Värdegrund t.ex. elevinflytande, etiska frågor och genusfrågor

• Att vara lärare t.ex. ledarskap, gruppdynamik, samtalsmetodik,

konflikthantering och föräldrakontakter

• Didaktisk variation t.ex. PBL, rollspel, projektarbete, IKT,

lärarlagsarbete

• Ämnesdidaktik t.ex. olika moment, metoder, perspektiv,

progression i ämnet och betygssättning

26


Ämnes- och yrkesdidaktik

Du har tidigare läst dina ämnen eller har yrkeskunskaper. Din uppgift som

lärare är att omsätta dessa kunskaper i en undervisningssituation. Detta

kräver ytterligare kunskaper, kunskaper i ämnets/yrkesämnets didaktik.

Grundläggande didaktiska frågorna kring ämnesstoffet är:

Vad Hur Varför

I ämnets/yrkesämnets didaktik ingår bland annat att

• Formulera, tolka och utvärdera mål enligt styrdokumenten.

• Identifiera barriärer mot förståelse inom ämnesområdet.

• Tänka sig olika modeller för hur förståelse byggs upp.

• Integrera inom och mellan ämnen, samt ha en helhetssyn.

• Planera kurs/avsnitt/lektion. Motivera val av innehåll.

• Utvärdera och bedöma elevers kunskaper. Redovisa/skrivningar/

betyg.

• Utvärdera kurs ur lärarens perspektiv. Ur elevernas perspektiv.

• Se elevers begreppsutveckling i relation till ämnets innehåll.

Se progressionen i undervisningen.

• Relatera vetenskapligt kunnande till vardagskunnande.

• Relatera valet av arbetssätt/arbetsformer till kunskapssyn.

• Bekanta sig med ämnets tradition inom skolan.

• Granska läromedel, tryckta såväl som elektroniska.

• Undersöka hur IKT används i ämnet och se nya möjligheter.

• Göra etiska överväganden.

• Ha kunskap om särskilda bestämmelser och säkerhetsaspekter.

• Organisera elevgrupper vid olika typer av undervisning.

• Presentations-, demonstrations-, och instruktionsteknik.

• Kunskap om användning och organisation av utrustning.

Flera av momenten kommer att behandlas i HFU:n av kursen främst under

termin 2. De flesta moment har du möjlighet att studera under VFU:n

med dina lokala lärarutbildare och på vissa praxisseminarier.

27


Att utveckla kommunikativa färdigheter

Språk och kommunikationsförmåga spelar en avgörande roll, dels för

möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen, dels för möjligheten

att i framtiden fungera i rollen som lärare. Språket används under

utbildningstiden för kommunikation i olika former men också som

hjälpmedel i det egna lärandet.

Att arbeta som lärare innebär att man måste vara förtrogen med det

offentliga språket i både tal och skrift. Lärare behöver kunna förstå och

tolka olika typer av språkliga uttrycksformer och själv ha en god förmåga

att uttrycka sig muntligt och skriftligt.

Under utbildningen måste därför studenten reflektera över sin egen

språkliga och kommunikativa förmåga, och kontinuerligt öva dessa

färdigheter på olika sätt. I denna process måste var och en starta på sin egen

språkliga nivå, och sedan aktivt medverka till en positiv egen utveckling.

Utbildningen ger många tillfällen att utveckla den språkliga förmågan

genom att tala enskilt och inför grupp, och genom att skriva mycket. Den

muntliga kommunikationen övas i samtal, diskussioner, redovisningar och

läsning av olika typer av texter ingår i alla delar av utbildningen. Skrivande

används för rapporter och andra kommunikativa texter, men också som ett

hjälpmedel för eget lärande.

En metod att utveckla sin skriftliga kommunikativa förmåga är att

fortlöpande skriva loggbok. Genom loggboken utvecklar man sitt språk

men också sin förmåga att kunna gå tillbaka till sina tidigare tankar och

reflektera på djupet. I loggboken görs dagboksanteckningar om vad som

sker, men också noteringar om egna reflektioner. På så sätt kan loggboken

ge viktiga underlag för rapporter och redovisningar, samtidigt som den

innehåller en samling av de reflektioner, funderingar och frågor som

framkommit under utbildningens gång. I grupper får studenterna träna

respons på varandras texter dels som ett led i den språkliga utvecklingen,

dels som ett sätt att ta del av andras tankar.

28


Loggboken blir på så vis också en dokumentation av hur studentens insikter

och attityder utvecklas.

En individs språk utvecklas hela livet, mer eller mindre medvetet. I

grupp diskuteras vad det innebär att ta ansvar för sin språkutveckling och

kommunikationsförmåga. Vid ett personligt samtal tidigt i utbildningen

får varje student möjlighet att reflektera över sin ’språkliga startpunkt’ och

vad studenten särskilt behöver beakta för att förbättra sina språkliga och

kommunikativa färdigheter. Alla bör därför ta chansen att utveckla sina

språkliga färdigheter i utbildningen!

Universitetet erbjuder under hela utbildningen olika kompletterande

insatser för de studenter som behöver det. Alla studenter bör informera sig

om, och vid behov ta del av, det utbud universitetets personligt utformade

stödåtgärder omfattar. Se t.ex. broschyren Studentsupport eller skriv till

studentsupport@ped.gu.se

29


IKT i lärarutbildningen

Informations- och KommunikationsTeknik i digital form

Datorn är ett verktyg, ett hjälpmedel och en pedagogisk resurs i

undervisningen. Att vara förtrogen med datorer skall därför vara en

självklarhet för en lärare. Alla lärare måste därför ha en baskompetens i att

använda datorn. I utbildningen skall därför studenten också studera hur

IKT används i skolan.

Lärarstudenten skall behärska

• ett ordbehandlingsprogram,

• ett presentationsprogram,

• att scanna in bilder och infoga i dokument,

• att sända/ta emot E-post,

• att använda den IKT-plattform som utbildningen kan kräva

(t.ex. First Class, Kursportalen) och

• att ta digitala foton och infoga i dokument.

Rapporter, loggböcker etc. kan med fördel vara digitala och det är ofta

praktiskt att kommunicera via datorn. Vid presentationer bör lärarstudenten

vara beredd att använda ett presentationsprogram. Utbildningen

ger många möjligheter att utvidga datorkunnande och Studentservice

tillhandahåller stöd till den som känner sig ovan vid datorer. Datorer finns

på de flesta bibliotek.

Studenten skall också under sin VFU ta reda på hur skolan arbetar med

IKT både som pedagogiskt hjälpmedel som kommunikationsverktyg

inom skolan, ett eventuellt intranät och Internet. Dessutom bör studenten

bekanta dig med hur skolan organiserar datoranvändandet i form av

speciella datorsalar eller datorer i klassrummen, datasupport, fortbildning,

tillgång på datorer för både lärare och elever, m.m.

Studenten bör också skaffa sig en förståelse för samtidens, och inte minst

ungdomars, användning av digitala medier, och hur denna kommunikation

påverkar oss ur ett globalt och lokalt perspektiv.

30


Denna bok är sammanställd på uppdrag av UFL,

Göteborgs universitet, och bygger på en första upplaga

från läsåret 2005/06.

PRODUKTION: Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL), Heléne Nilsson

Box 100, 405 30 Göteborg • TRYCK: Palmeblads Tryckeri AB, September 2008 • FOTO: Göran Olofsson

31


Anteckningar

32


www.ufl.gu.se

Utbildnings- och forskningsnämnden

för lärarutbildning (UFL)

Box 100

405 30 Göteborg

More magazines by this user
Similar magazines