Länder i Europa - Natur och Kultur
Länder i Europa - Natur och Kultur
Länder i Europa - Natur och Kultur
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
NO<br />
KOMPASS<br />
SO<br />
<strong>Europa</strong><br />
Vår världsdel<br />
Maria Willebrand<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>s nyhetsbrev<br />
Få information om nya läromedel, lärarträffar,<br />
erbjudanden <strong>och</strong> annat av intresse för dig som är<br />
lärare. Snabbt, lätt <strong>och</strong> helt kostnadsfritt!<br />
Anmäl dig på www.nok.se/nyhetsbrev<br />
natur & kultur
Källförteckning till bilder<br />
Siffrorna anger sida <strong>och</strong> bildens placering på sidan<br />
Teckningar:<br />
Sonja Reuterskiöld samt<br />
Eva Leven<br />
OMSLAG<br />
Foto: Bildagentur Waldehaeus/age/IBL Bildbyrå AB<br />
Mönster: Kari Wahlström<br />
Innehåll<br />
Kompass – visar vägen genom<br />
no <strong>och</strong> so! 4<br />
Välkommen till <strong>Europa</strong> – Vår<br />
världsdel 6<br />
Vi ska resa i <strong>Europa</strong>! – Vår resa<br />
genom <strong>Europa</strong> 8<br />
Världsdelen <strong>Europa</strong> – Kartor visar<br />
olika saker 10<br />
Viktiga ord 12<br />
Att bo <strong>och</strong> arbeta i <strong>Europa</strong> 13<br />
Språk i <strong>Europa</strong> 14<br />
Europeiska unionen 47<br />
Nederländerna – landet som växer –<br />
En berömd dagbok 48<br />
Tyskland – ett industriland – Berlin<br />
– en spännande stad 50<br />
Spanien – varmt <strong>och</strong> torrt 52<br />
Solkusten i söder – Medelhavet 54<br />
Italien – en halvö i Medelhavet –<br />
Rom – en gammal stad 56<br />
Världens minsta land –<br />
Kristendomen i <strong>Europa</strong> 58<br />
NATUR & KULTUR<br />
Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla<br />
Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20<br />
Redaktion: Box 27 323, 102 54 Stockholm<br />
Tfn 08-453 86 00, Fax 08-453 87 90<br />
info@nok.se<br />
www.nok.se<br />
Projektledare: Katarina Blomqvist<br />
Textredaktör: Lisa Östh, Eva Sundmyr<br />
Layout : Typ & Design AB<br />
Grafisk form: Kari Wahlström, KariDesign<br />
Omslag: Kari Wahlström<br />
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen<br />
<strong>och</strong> får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering är inte tillåten för<br />
undervisningsändamål. Detta gäller ej kopierings underlagen.<br />
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän<br />
åklagare <strong>och</strong> dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli<br />
skyldig att erlägga er sätt ning till upphovsman/rättsinnehavare.<br />
© 2011 Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, Stockholm<br />
Tryckt i XXXX 2011<br />
Första utgåvans första tryckning<br />
ISBN: 978-91-27-41780-9<br />
Väder <strong>och</strong> kläder – Klimatet 16<br />
Våra kompisar i Norden – Det här<br />
är Norden 18<br />
Danmark – ett jordbruksland 20<br />
Finland – sjöar <strong>och</strong> skogar 22<br />
Norge – fjordar <strong>och</strong> fjäll 24<br />
Island – heta källor <strong>och</strong> is 26<br />
Vulkaner 28<br />
Vi är stjärnor! 30<br />
Storbritannien – ett ö-rike 32<br />
London runt med buss 34<br />
Hemma hos familjen Singh 36<br />
Staden 38<br />
Frankrike – ett stort land 40<br />
Tidvatten – Ebb <strong>och</strong> flod 42<br />
Paris runt med metron – Familjen<br />
Laurent på vingården 44<br />
Belgien – med EU:s centrum 46<br />
Grekland – berg <strong>och</strong> öar –<br />
Demokrati 60<br />
Bosnien-Hercegovina – ett nytt land –<br />
Nya <strong>och</strong> gamla länder 62<br />
Österrike – ett alpland – <strong>Europa</strong>s<br />
bergskedjor 64<br />
Ungern – stora slätter – Floder <strong>och</strong><br />
sjöar 66<br />
Ukraina – <strong>Europa</strong>s kornbod –<br />
Lågland 68<br />
Ryssland – största landet 70<br />
En hälsning från Folke i Moskva –<br />
Hos familjen Ivanov 72<br />
Polen – slätter <strong>och</strong> berg – Elzbieta<br />
går i mässan 74<br />
Östersjön 76<br />
Estland – ett litet land 77<br />
På väg hem 78<br />
Kopieringsunderlag 79
Kompass – visar vägen<br />
genom no <strong>och</strong> so!<br />
Kompass är en serie böcker för årskurs 4–6 som fångar elevernas intresse för<br />
natur- <strong>och</strong> samhällsorienterande ämnen. Texterna <strong>och</strong> bilderna är elevnära,<br />
engagerande <strong>och</strong> berättande – allt i en layout som ger läsro men som också<br />
stimulerar nyfikenheten.<br />
I Kompass har vi valt att fokusera mer på färre saker. Det ger utrymme att<br />
berätta <strong>och</strong> förklara sammanhang på ett tydligare sätt. Böckerna innehåller<br />
den viktiga gemensamma grundkursen för att nå kursplanens mål i respektive<br />
ämne, men både ämnen <strong>och</strong> samband integreras där det är lämpligt.<br />
Kompass ger på så vis en trygghet i att målen uppnås men också möjlighet till<br />
fördjupningar <strong>och</strong> arbeten efter elevernas <strong>och</strong> lärarnas egna val.<br />
I Kompass finns följande grundböcker med tillhörande material:<br />
Människan (biologi/samhällskunskap)<br />
Sverige – Vår natur (biologi/fysik/kemi)<br />
Vikingatiden, Medeltiden, Vasatiden, Stormaktstiden, Frihetstiden (historia)<br />
Sverige, <strong>Europa</strong>, (geografi/samhällskunskap/religion)<br />
NO<br />
KOMPASS<br />
SO<br />
u o a<br />
Vår världsdel<br />
Arbetsbok<br />
Maria Willebrand<br />
Arbetsbok<br />
Till grundboken finns en arbetsbok där eleverna<br />
arbetar vidare med grundbokens innehåll.<br />
Här finns arbetsuppgifter både för att befästa<br />
kunskaper <strong>och</strong> utveckla kunskaperna ytterligare.<br />
För att eleverna ska göra kunskaperna till sina<br />
egna, är utgångspunkten att eleverna tillämpar<br />
det de vet på sig själva <strong>och</strong> sin situation.<br />
Kompass_AB_<strong>Europa</strong>.indd 1 2011-01-27 13.36<br />
Grundbok<br />
I grundboken är de berättande texterna i fokus.<br />
Texter som är lättlästa <strong>och</strong> engagerande men också<br />
lärorika. Viktiga fakta <strong>och</strong> begrepp som tas upp<br />
i texterna, <strong>och</strong> som är viktiga för att man ska förstå<br />
innehållet, tydliggörs <strong>och</strong> förklaras på separata<br />
faktasidor. För att hjälpa eleverna med det viktigaste<br />
i texterna finns läsförståelsefrågor sist i boken.<br />
Lärarbok<br />
I lärarboken får pedagogen konkreta tips <strong>och</strong><br />
råd om hur man kan arbeta med materialet<br />
<strong>och</strong> fördjupande information i ämnet.<br />
Handledningen är direkt kopplad till sidorna<br />
i grundboken, så läraren har vad som behövs<br />
i sin egen bok. Lärarboken innehåller även<br />
ett antal kopieringsunderlag som är bra <strong>och</strong><br />
roliga att använda i undervisningen.<br />
4 5
Välkommen till<br />
<strong>Europa</strong> – Vår världsdel<br />
NO<br />
KOMPASS<br />
SO<br />
En kompass använder man ju för att ta reda på<br />
var man befinner sig, <strong>och</strong> möjligen också för<br />
att lista ut vart man ska ta vägen. Ungefär så<br />
kan boken om <strong>Europa</strong> användas, både som<br />
ett redskap för att orientera sig hur det ser ut<br />
<strong>och</strong> är på olika håll i <strong>Europa</strong> <strong>och</strong> för att ge oss<br />
kunskap om möjliga konsekvenser för framtida<br />
vägval.<br />
Omslagets insida med flik<br />
På omslagets första insida finns <strong>Europa</strong>kartan<br />
med information om <strong>Europa</strong>s länder <strong>och</strong> andra<br />
viktiga geografiska namn. Färgerna på kartan<br />
visar berg, odlade områden <strong>och</strong> skog. Använd<br />
den här kartan som ett komplement till texter<br />
<strong>och</strong> andra kartor i boken. När boken stängs<br />
fungerar fliken som bokmärke.<br />
Boken Kompass <strong>Europa</strong> – Vår världsdel har som målsättning att sätta<br />
den berättande texten i fokus. Det märker du snart när du bläddrar.<br />
Eleverna ska få möjlighet att följa med i en löpande framställning som<br />
är både saklig <strong>och</strong> lättläst. En väl komponerad <strong>och</strong> sammanhängande<br />
text förmår fånga elevernas uppmärksamhet, särskilt om den också<br />
stimulerar deras fantasi <strong>och</strong> nyfikenhet.<br />
Boken innehåller ämnena geografi, religionskunskap <strong>och</strong><br />
samhällskunskap. Tyngdpunkten i boken ligger på geografi. Det<br />
förekommer rikligt med illustrationer i form av teckningar, foton <strong>och</strong><br />
kartor. Teckningarna är detaljrika, ofta med humoristiska inslag.<br />
Illustrationerna<br />
llustrationerna kan användas som utgångspunkt för<br />
samtal i klassen: vad ser man, vad händer i bilderna,<br />
hur fungerar det i bilden, vad känner personerna på<br />
bilden <strong>och</strong> så vidare.<br />
Varje kapitel inleds med ett uppslag med kort text<br />
<strong>och</strong> rikliga illustrationer som anknyter till kapitlets<br />
innehåll. Det kan vara kartor, bilder eller teckningar<br />
som ska leda till både aha-upplevelser <strong>och</strong> frågor för<br />
eleverna.<br />
Filuren<br />
I Kompass <strong>Europa</strong> finns en filur som<br />
följer med genom boken. Ibland ställer<br />
den frågor, ibland kommenterar<br />
den innehållet <strong>och</strong> ibland<br />
funderar den kring något.<br />
Ofta belyser filurens kommentarer<br />
saker som lyfter fram något viktigt<br />
begrepp eller ger en ny infallsvinkel.<br />
Kan du<br />
I slutet av boken finns<br />
frågor som hjälper<br />
eleverna att leta rätt på<br />
<strong>och</strong> repetera det viktigaste<br />
innehållet i varje<br />
kapitel.<br />
<strong>Europa</strong>s länder med flaggor <strong>och</strong> huvudstäder<br />
Vi ska resa genom <strong>Europa</strong> s 4–21<br />
kan du <br />
1 Vad heter världsdelarna<br />
2 Är <strong>Europa</strong> en stor världsdel<br />
3 Bor det mycket eller lite människor i <strong>Europa</strong> jämfört med andra världsdelar<br />
4 Var går <strong>Europa</strong>s gränser<br />
5 Vad är ett lands naturtillgångar<br />
6 Bor de flesta i <strong>Europa</strong> på landet eller i städer Vad arbetar de flesta med<br />
7 Räkna upp några språk som talas av många i <strong>Europa</strong>.<br />
8 Vad är klimat Ge exempel på några saker som påverkar klimatet.<br />
Våra kompisar i Norden s 22–37<br />
1 Vilka länder hör till Norden Vilka är huvudstäderna i de nordiska länderna<br />
2 Vilket land i Norden har flest jordbruk Varför är det så, tror du<br />
3 Vilket land tillverkar mycket av trä Varför är det så, tror du<br />
4 I vilket land finns det fjordar Vad är en fjord<br />
5 I vilket land finns <strong>Europa</strong>s största glaciär Vad är en glaciär<br />
Frågor till de olika länderna på resan s 38–111<br />
Här är några saker att ta reda på om varje land, anteckna svaren<br />
<strong>och</strong> jämför de olika länderna när du har läst hela boken.<br />
1 Vad fick du veta om hur det ser ut i landet<br />
Är det bergigt eller platt Vad heter högsta berget<br />
Ligger det vid havet Har det många sjöar eller floder<br />
Är det mycket odlad mark Finns det stora skogar<br />
2 Vad heter landets huvudstad Ligger staden vid havet, en sjö eller en flod<br />
Vad heter vattnet<br />
3 Vad fick du veta om klimatet Är det regnigt, torrt eller kallt<br />
Är det olika i olika delar av landet<br />
4 Räkna upp tre saker som en turist kan se eller göra i landet.<br />
5 Berätta något om värdfamiljen i landet. Var bor de<br />
Något nytt som du fick veta om människorna i landet<br />
Frågor till faktauppslagen<br />
1 Varför finns det vulkaner på Island s 34<br />
2 Varför ligger de flesta stora städerna vid vatten<br />
Vad är en huvudstad Vad heter <strong>Europa</strong>s tre största städer s 44<br />
3 Vad är ebb Vad är flod s 49<br />
4 Hur började EU Ge exempel på några av de saker<br />
som man får göra om man bor i ett EU-land. s 56<br />
5 Hur är Medelhavsklimatet s 70<br />
6 Vad kallas de tre stora grenarna av den kristna kyrkan s 78<br />
7 Från vilket land kommer demokratin Vad betyder ordet demokrati<br />
Vad är det för skillnad på direkt demokrati <strong>och</strong> representativ demokrati s 82<br />
8 Ge några exempel på varför ett land ockuperar ett annat land.<br />
Vad hette det stora landet som Ryssland förut var en del av s 86<br />
9 Hur har de flesta bergskedjor blivit till<br />
Varför är Alperna högre än bergen i vår bergskedja Skanderna s 90<br />
10 Varför blev vattenvägarna viktiga på 1800-talet<br />
Säg tre stora floder i <strong>Europa</strong>. Vad är ett delta s 94<br />
11 Vad är en slätt Vad är en stäpp s 98<br />
12 Vilka länder ligger vid Östersjön<br />
Ge tre exempel på vad du kan göra för att Östersjön ska bli friskare. s 110<br />
kan du <br />
NATUR & KULTUR<br />
Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla<br />
Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20<br />
Redaktion: Box 27 323, 102 54 Stockholm<br />
Tfn 08-453 86 00, Fax 08-453 87 90<br />
info@nok.se<br />
www.nok.se<br />
Projektledare: Katarina Blomqvist<br />
Textredaktör: Lisa Östh<br />
Korrekturläsare: Eva Sundmyr<br />
Bildredaktörer: Jaak Kruusmägi/IBL Bildbyrå, Lisa Östh<br />
Grafisk form: Kari Wahlström/KariDesign<br />
Omslag: Kari Wahlström<br />
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen!<br />
Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera<br />
för undervisningsbruk enligt avtal med Bonus Presskopia <strong>och</strong> den<br />
mycket begränsade rätten till kopiering för privat bruk. Den som<br />
bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare<br />
<strong>och</strong> dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig<br />
att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.<br />
© 2011 Anna Lena Stålnacke <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, Stockholm<br />
Tryckt i Kina 2011<br />
Första utgåvans första tryckning<br />
ISBN: 978-91-27-41778-6<br />
Innehåll<br />
Vi ska resa i <strong>Europa</strong>! 4<br />
Vår resa genom <strong>Europa</strong> 6<br />
Världsdelen <strong>Europa</strong> 8<br />
FAKTA Kartor visar olika saker 10<br />
FAKTA Viktiga ord 12<br />
Att bo <strong>och</strong> arbeta i <strong>Europa</strong> 14<br />
Språk i <strong>Europa</strong> 16<br />
Väder <strong>och</strong> kläder 18<br />
FAKTA Klimatet 20<br />
Det här är Norden 24<br />
Våra kompisar i Norden 22<br />
Danmark – ett jordbruksland 26<br />
Finland – sjöar <strong>och</strong> skogar 28<br />
Norge – fjordar <strong>och</strong> fjäll 30<br />
Island – heta källor <strong>och</strong> is 32<br />
FAKTA Vulkaner 34<br />
Vi är stjärnor! 36<br />
London runt med buss 40<br />
Hemma hos familjen Singh 42<br />
FAKTA Staden 44<br />
Tidvatten 48<br />
FAKTA Ebb <strong>och</strong> flod 49<br />
Paris runt med metron 50<br />
Familjen Laurent på vingården 52<br />
Från Storbritannien till Estland<br />
Storbritannien – ett ö-rike 38<br />
Frankrike – ett stort land 46<br />
Belgien – med EU:s centrum 54<br />
FAKTA Europeiska unionen 56<br />
En berömd dagbok 60<br />
Berlin – en spännande stad 64<br />
Nederländerna – landet som växer 58<br />
Tyskland – ett industriland 62<br />
Spanien – varmt <strong>och</strong> torrt 66<br />
Solkusten i söder 68<br />
FAKTA Medelhavet 70<br />
Rom – en gammal stad 74<br />
Världens minsta land 76<br />
FAKTA Kristendom i <strong>Europa</strong> 78<br />
FAKTA Demokrati 82<br />
Bosnien-Hercegovina – ett nytt land 84<br />
FAKTA Nya <strong>och</strong> gamla länder 86<br />
FAKTA <strong>Europa</strong>s bergskedjor 90<br />
Italien – en halvö i Medelhavet 72<br />
Grekland – berg <strong>och</strong> öar 80<br />
Österrike – ett alpland 88<br />
Ungern – stora slätter 92<br />
FAKTA Floder <strong>och</strong> sjöar 94<br />
FAKTA Lågland 98<br />
En hälsning från Folke i Moskva 102<br />
Hos familjen Ivanov 104<br />
Ukraina – <strong>Europa</strong>s kornbod 96<br />
Ryssland – största landet 100<br />
Polen – slätter <strong>och</strong> berg 106<br />
Elzbieta går i mässan 108<br />
FAKTA Östersjön 110<br />
– ett litet land 112<br />
På väg hem 114<br />
Estland – ett litet land 112<br />
Kan du 116<br />
Register 118<br />
Packa väskan<br />
<strong>och</strong> följ med<br />
på en resa ut<br />
i <strong>Europa</strong>!<br />
Innehållsförteckningen<br />
På bokens första uppslag finns en innehållsförteckning<br />
med rubriker <strong>och</strong> bilder. Uppslaget<br />
kan vara värt att fastna för en stund. Man kan<br />
säga att rubrikerna tillsammans kan fungera<br />
som en snabbgenomgång av bokens innehåll<br />
<strong>och</strong> ett sätt att ge eleverna förförståelse.<br />
Albanien<br />
Andorra<br />
Tirana<br />
Andorra la Vella<br />
Bosnien –<br />
Hercegovina Bulgarien<br />
Sarajevo<br />
Sofia<br />
Finland<br />
Frankrike<br />
Helsingfors Paris<br />
Island<br />
Italien<br />
Reykjavik<br />
Rom<br />
Liechtenstein Litauen<br />
Vaduz<br />
Vilnius<br />
Armenien<br />
Jerevan<br />
Cypern<br />
Nicosia<br />
Georgien<br />
Tbilisi<br />
Kosovo<br />
Pristina<br />
Luxemburg<br />
Luxemburg<br />
Azerbajdzjan<br />
Baku<br />
Danmark<br />
Köpenhamn<br />
Grekland<br />
Aten<br />
Kroatien<br />
Zagreb<br />
Makedonien<br />
Skopje<br />
Belgien<br />
Bryssel<br />
116 117<br />
Estland<br />
Tallinn<br />
Irland<br />
Dublin<br />
Lettland<br />
Riga<br />
Malta<br />
Valetta<br />
Sista uppslaget<br />
På sista uppslaget finns alla <strong>Europa</strong>s flaggor<br />
med korta fakta om länderna.<br />
6 7
Grundboken<br />
s 4–7<br />
Vi ska resa i <strong>Europa</strong>!<br />
Vår resa genom <strong>Europa</strong><br />
Att göra<br />
Den här boken handlar om <strong>Europa</strong> – vår världsdel.<br />
Tillsammans med Maria <strong>och</strong> Folke får vi följa med på<br />
en resa till olika hörn av <strong>Europa</strong>. Barnen är med i ett<br />
projekt där nordiska ungdomar åker ut för att spela<br />
musik, dansa <strong>och</strong> sjunga i andra länder i <strong>Europa</strong>.<br />
Många av texterna i boken är skrivna på ett berättande<br />
sätt ur barns perspektiv. Det finns också vanliga<br />
skolbokstexter <strong>och</strong> faktauppslag i boken.<br />
<strong>Europa</strong> är en liten världsdel till ytan med många<br />
relativt små länder <strong>och</strong> mängder av kulturer. Men<br />
världens största land, Ryssland, finns också delvis<br />
inom <strong>Europa</strong>s gränser.<br />
I de centrala delarna är <strong>Europa</strong> mycket tättbefolkat<br />
medan norra delen består av stora områden med näst<br />
intill öde vildmark. Reser man från norra till södra<br />
<strong>Europa</strong> färdas man från platser med arktiskt klimat<br />
till varma sköna platser med medelhavsklimat. Det<br />
är stora skillnader mellan natur, klimat <strong>och</strong> kultur<br />
i <strong>Europa</strong>.<br />
Att diskutera<br />
• Vad skulle du tycka om att resa i väg på turné<br />
genom hela <strong>Europa</strong> utan dina föräldrar Vad skulle<br />
vara lätt <strong>och</strong> vad skulle vara svårt<br />
• Vad har man för nytta av en karta<br />
• Vad är ett pass Varför har man det Hur skaffar<br />
man pass Hur ofta måste man skaffa nytt pass<br />
• Vad är det för skillnad på pengar <strong>och</strong> valuta<br />
• Vad finns det för olika valutor i <strong>Europa</strong> Ge några<br />
exempel.<br />
• På vilka olika sätt kan du betala när du är ute <strong>och</strong><br />
reser<br />
Kan man ta ut pengar i bankomat i andra länder<br />
• Vilket är det största landet i <strong>Europa</strong><br />
Vilket är det största landet du har varit i<br />
Vilket land har störst befolkning i <strong>Europa</strong> (Ryssland)<br />
Hur stor befolkning har Sverige<br />
• Vilka två länder i <strong>Europa</strong> ligger i två världsdelar<br />
Hur har det blivit så<br />
Vad är typiskt för <strong>Europa</strong><br />
Börja studierna med att samtala i klassen om vad<br />
som är typiskt för <strong>Europa</strong>. Kanske kommer ni på tio<br />
saker eller kanske ingenting. Finns det egentligen<br />
något som är typiskt för hela <strong>Europa</strong> Till hjälp finns<br />
de små bilderna på kartan på sidorna 6–7 i grundboken.<br />
Samtala om varför de bilderna finns i just i de<br />
länderna. Ge förslag på vad som skulle kunna ritas in<br />
i andra länder.<br />
Spännande platser i <strong>Europa</strong><br />
Låt eleverna rita byggnader, föremål, matvaror <strong>och</strong><br />
andra ting som är typiska för olika länder i <strong>Europa</strong>.<br />
Häng upp bilderna vid en stor <strong>Europa</strong>karta eller<br />
vid lappar med ländernas namn. Diskutera sedan<br />
vilka länder det är lätt att komma på något om <strong>och</strong><br />
vilka det är svårt att komma på något om. Varför är<br />
det så<br />
Gör en egen <strong>Europa</strong>utställning<br />
Låt eleverna rita varsin bild som beskriver en fin,<br />
spännande eller annorlunda plats någonstans<br />
i <strong>Europa</strong>. Det kan vara en plats som de själva har<br />
besökt eller en plats om de tagit reda på något om via<br />
film, böcker eller internet. Gör en <strong>Europa</strong>utställning.<br />
<strong>Europa</strong>s karta<br />
– kopieringsunderlag s 79 <strong>och</strong> 80<br />
Låt eleverna öva på vad länderna i <strong>Europa</strong> heter. Det<br />
finns ett kopieringsunderlag där eleverna ska skriva in<br />
namnet på många av <strong>Europa</strong>s länder.<br />
Samla den här <strong>och</strong> kommande övningar till<br />
elevens egen bok om <strong>Europa</strong>. Det finns också ett<br />
kopieringsunderlag som eleverna kan göra en framsida<br />
av till sina <strong>Europa</strong>böcker.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
• Viktiga ord i no <strong>och</strong> so, Gundel Wetter,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2007.<br />
8 9
Grundboken<br />
s 8–11<br />
Världsdelen <strong>Europa</strong><br />
Kartor visar olika saker<br />
Vad är världsdelar <strong>och</strong> hur kom de till Det har<br />
naturligtvis att göra med våra resor. Från början levde<br />
människor från generation till generation som jägare<br />
<strong>och</strong> samlare. De förflyttade sig efter de bytesdjur som<br />
de levde av <strong>och</strong> till ställen där de kunde hitta mat<br />
<strong>och</strong> skydd. En del stammar vandrade långväga <strong>och</strong><br />
kom till nya platser. När människan började använda<br />
hästar <strong>och</strong> framför allt båtar kunde hon förflytta sig<br />
betydligt längre. Några reste riktigt långt <strong>och</strong> kom<br />
så småningom tillbaka från fjärran platser. De platserna<br />
fick namn som senare blev namn på länder <strong>och</strong><br />
världsdelar.<br />
Namnet på vår världsdel <strong>Europa</strong> kommer från<br />
ett grekiskt ord. Enligt Nationalencyklopedin är<br />
ursprunget omdiskuterat. Möjligen betyder det<br />
Solnedgångens land.<br />
I samband med de längre resorna började resenärerna<br />
rita kartor. Kartorna behövdes både för att<br />
kunna hitta hem igen <strong>och</strong> för att åter hitta till platser<br />
där man bedrev handel eller hade för avsikt att erövra<br />
land. När länder eller nationalstater bildats under<br />
den senare delen av vår historia har det dragits gränser<br />
mellan länder <strong>och</strong> världsdelar. Alla folkgrupper<br />
<strong>och</strong> makthavare har inte alltid varit överens om var<br />
gränserna ska gå. Ibland utgörs gränserna av floder,<br />
bergskedjor eller naturliga avgränsningar i landskapet.<br />
Andra gånger har gränserna dragits efter krig <strong>och</strong><br />
erövringar – kanske med linjal direkt på kartan. Då<br />
har etniska grupper ibland delats <strong>och</strong> hamnat i olika<br />
länder. Därför råder det även i dag tvister om vissa<br />
gränsdragningar på en del platser i världen. Några<br />
exempel på gränser i <strong>Europa</strong> omnämns i Kompassboken<br />
på sidan 9.<br />
Kartor fascinerar många barn <strong>och</strong> ungdomar. Vem<br />
har inte ritat en skattkarta eller läst om äventyren<br />
i Skattkammarön I åk 4 har eleverna säkert använt<br />
kartboken för att finna platser i Sverige. Nu i åk 5 ska<br />
eleverna utveckla sina kunskaper kring kartan genom<br />
att också studera olika typer av kartor <strong>och</strong> vilken<br />
information de kan ge. På faktauppslaget på sidorna<br />
10–11 i Kompassboken visar filuren olika typer av<br />
kartor. Studera vad de föreställer <strong>och</strong> ger för information.<br />
Jämför också med kartorna på Kompassbokens<br />
insidor.<br />
Att diskutera<br />
Hur många världsdelar finns det<br />
Nämn ett annat ord för världsdel.<br />
Hur många världsdelar är mindre än <strong>Europa</strong><br />
Hur många världsdelar är större än <strong>Europa</strong><br />
Vilken världsdel sitter <strong>Europa</strong> ihop med<br />
På vilken del av jordklotet ligger <strong>Europa</strong><br />
• Hur många invånare har <strong>Europa</strong> Är det mycket<br />
eller lite om man jämför med andra världsdelar<br />
<strong>Europa</strong> är tätt befolkat. Vad menas med det<br />
Var bor de flesta européerna<br />
Var slutar <strong>Europa</strong> i norr<br />
Var slutar <strong>Europa</strong> i söder<br />
Var slutar <strong>Europa</strong> i väster<br />
• Alla är inte överens om var <strong>Europa</strong> slutar i öster.<br />
Varför är det så<br />
Att göra<br />
Lustläs<br />
Låt eleverna bläddra i böcker om <strong>Europa</strong>. Be dem<br />
skriva stödord om olika platser i <strong>Europa</strong>. Sedan får de<br />
berätta muntligt för varandra med hjälp av stödorden.<br />
Bläddra i en kartbok <strong>och</strong><br />
titta på olika kartor<br />
Bläddra i kartböcker tillsammans i klassen. Titta på<br />
olika kartor så som befolkningskartor, klimatkartor<br />
<strong>och</strong> produktionskartor. Samtala om vad de visar.<br />
Ta reda på hur man gör en karta<br />
Låt barnen leta fakta i kartböcker, faktaböcker <strong>och</strong><br />
på internet om hur kartor tillverkas. Alla platta kartor<br />
visar lite fel eftersom jorden är rund <strong>och</strong> det inte<br />
går att platta ut en boll till en fyrkant. Samtala om<br />
vilka problem det ger. Varför reser vi trots det inte<br />
omkring med jordgloben som vägvisare, utan använder<br />
kartor<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
• Hitta på kartan, Margareta Elg, Magda<br />
Korotynska, Bonnier Carlsen, 2000.<br />
• Kartläroboken, Lantmäteriet/Kartförlaget, 1992.<br />
10 11
Grundboken<br />
s 12–13<br />
Viktiga ord<br />
Grundboken<br />
s 14–15<br />
Att bo <strong>och</strong> arbeta i <strong>Europa</strong><br />
Här följer ett uppslag under rubriken Fakta. På faktauppslagen<br />
presenteras ord <strong>och</strong> begrepp mer i detalj<br />
eller något tema mer ingående. Det är viktigt att jobba<br />
med begreppen på dessa sidor så att de hamnar i ett<br />
sammanhang. På det sättet har eleverna större möjlighet<br />
att bli förtrogna med dem. Ofta gäller det för eleverna<br />
att se nyanser i språket. Vad är det till exempel för<br />
skillnad på alla ord som har med befolkning att göra<br />
Att diskutera<br />
Vad betyder folkmängd<br />
Vad betyder befolkningstäthet<br />
• Har Sverige låg eller hög befolkningstäthet<br />
(Ganska låg, 19 invånare per kvadratkilometer.)<br />
Vad mäter man i meter över havet<br />
• Hur många meter över havet är Kebnekaise<br />
• Vad betyder statsskick Vad har Sverige för<br />
statsskick Vem är statschef i Sverige (Kungen.)<br />
• Vad menas med att ett land är självständigt<br />
• Hur är det i landet om det är en koloni eller är<br />
ockuperat<br />
• Vilket ord använder vi när vi talar om ett lands<br />
sjöar, floder <strong>och</strong> berg<br />
Ge exempel på några naturtillgångar.<br />
• Vad menas med näringsliv<br />
• Ge exempel på några delar eller grenar i näringslivet.<br />
• Vad kan tjänster vara<br />
• Infrastruktur är ett krångligt ord. Vad innebär det<br />
Vilken infrastruktur finns i närheten av klassen nu<br />
• Vad är valuta Vilken valuta har vi i Sverige<br />
• Vad menas med ett lands yta<br />
Att göra<br />
Slå upp fler ord<br />
Filuren har fått slå upp en hel del ord som han inte<br />
förstår. Här kommer några fler viktiga geografiord som<br />
eleverna kan slå upp. Det är både bra att kunna slå upp<br />
ord <strong>och</strong> att lära sig nya ord. Orden kommer eleverna<br />
också att ha nytta av längre fram i boken. Barnen kan<br />
gärna rita illustrationer eller enkla skisser till varje ord.<br />
Barometer<br />
Geolog<br />
Polcirkel<br />
• Delta • Zenit • Tidvatten<br />
Träna orden igen<br />
– kopieringsunderlag s 81<br />
Låt eleverna träna mer på orden från sidorna 12–13<br />
med hjälp av kopieringsunderlaget.<br />
Lästips<br />
• Viktiga ord i no <strong>och</strong> so, Gundel Wetter,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2007.<br />
De stora flyttströmmarna av människor från landsbygden<br />
till städerna pågår i alla världsdelar, inte bara<br />
i <strong>Europa</strong>. Folk flyttar till städerna för att få arbete, för<br />
att studera eller för att servicen är bättre där.<br />
För hundra år sedan bodde de flesta européer på<br />
landet <strong>och</strong> arbetade med jordbruk. Sedan kom industrialiseringen<br />
i gång på allvar <strong>och</strong> allt fler fick jobb<br />
i de nya fabrikerna i städerna. Storbritannien var först<br />
med industrialiseringen redan i slutet av 1700-talet. De<br />
flesta länderna i västra <strong>och</strong> i norra <strong>Europa</strong> blev industrialiserade<br />
i början av 1900-talet. I östra <strong>Europa</strong> fortsatte<br />
många att jobba med jordbruk, <strong>och</strong> än i dag är det fler<br />
som arbetar med jordbruk där än i övriga <strong>Europa</strong>.<br />
Nu, på 2000-talet, är tjänstesektorn det viktigaste<br />
arbetsområdet för många européer. Exempel på<br />
tjänster kan vara utbildning, vård, kommunikation,<br />
handel <strong>och</strong> turism.<br />
Att diskutera<br />
På vilket sätt är Maria <strong>och</strong> Folke typiska européer<br />
Var arbetade de flesta människorna förr<br />
• Varför behöver inte längre så många som arbeta<br />
inom jordbruket<br />
Vad är en industri<br />
I vilket land i <strong>Europa</strong> fanns de första industrierna<br />
• Vilka industrier finns där du bor Varför ligger de<br />
just där, vad tror du<br />
• Varför har många industrier flyttat från <strong>Europa</strong> till<br />
andra delar av världen<br />
• Vad jobbar många européer med i stället numera<br />
Vilka arbeten finns där ni bor<br />
Vilka arbetsplatser är typiska där du bor Gå igenom<br />
listan tillsammans eller i grupp. Skriv, rita <strong>och</strong> beskriv<br />
näringslivet i er region.<br />
Sjukhus<br />
Restauranger<br />
Transporter<br />
Skolor<br />
Hotell<br />
Byggföretag<br />
• Högskola/<br />
Fabriker<br />
It-företag<br />
universitet • Banker • Annat<br />
Gör studiebesök<br />
Finns det något företag som arbetar med tjänster där<br />
ni bor Gör ett studiebesök i klassen <strong>och</strong> samla in<br />
fakta om vilka yrken <strong>och</strong> arbetsuppgifter som finns<br />
där. Vilka tjänster tillverkas eller erbjuds Vilka köper<br />
dem Säljs tjänsterna till flera länder eller bara inom<br />
Sverige<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
12 13<br />
Att göra
Att göra<br />
Ta reda på ordet hej på flera språk<br />
Låt eleverna att titta på alla pratbubblorna på uppslaget.<br />
Där står det hej på en massa europeiska<br />
språk. Kontrollera vilka ni redan kan. Bläddra sedan<br />
framåt i Kompassboken <strong>och</strong> ta reda på var de olika<br />
hälsnings orden kommer från. Låt eleverna göra en<br />
lista med orden på ett större blad. Gör sedan fina<br />
ramar <strong>och</strong> illustrationer på bladen.<br />
Förstår du språket<br />
Uttalen kan vara ett problem för förståelsen. Så är<br />
det till exempel med holländskan. Prova med att leta<br />
fram en text på holländska på till exempel Wikipedia<br />
så ska ni se att många ord är lätta att förstå för en<br />
svensk när man läser dem.<br />
Titta på ett språkträd <strong>och</strong> skriv med<br />
bokstäver från andra alfabeten<br />
Kopiera ett språkträd <strong>och</strong> visa för eleverna. Samtala<br />
om hur de europeiska språken är släkt eller INTE<br />
släkt med varandra.<br />
Öva på att skriva hej med ryska (kyrilliska) bokstäver<br />
som finns på både på sidan 16 <strong>och</strong> 17 i Kompassboken.<br />
Inom matematiken använder vi ofta grekiska bokstäver.<br />
Pi är en sådan, delta <strong>och</strong> sigma är andra. Hur<br />
skriver man dem med grekiska bokstäver Och vad<br />
betyder dessa bokstäver inom matematiken<br />
Lästips<br />
• Viktiga ord i no <strong>och</strong> so, Gundel Wetter,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2007.<br />
Grundboken<br />
s 16–17<br />
Språk i <strong>Europa</strong><br />
Nästan alla språk i <strong>Europa</strong> hör till den indoeuropeiska<br />
språkgruppen. De språken är alltså släkt med<br />
varandra i grunden.<br />
Svenska hör till den germanska språkgrenen,<br />
därför har vi extra lätt att förstå främst norska <strong>och</strong><br />
danska. Men isländska, engelska, holländska <strong>och</strong><br />
tyska är också lika vårt språk, även om vi inte förstår<br />
de språken utan att öva på dem.<br />
Några språk i <strong>Europa</strong> hör till andra språkfamiljer.<br />
Så är det med finskan, samiskan, estniskan <strong>och</strong> ungerskan,<br />
som hör till den finsk-ugriska gruppen.<br />
Inte nog med att det finns massor av språk<br />
i <strong>Europa</strong>. Det finns också några olika alfabet. Titta<br />
i Kompassboken, där finns några rutor med ord som<br />
är skrivna annorlunda än vad vi är vana vid. Andra<br />
alfabet används bland annat i Grekland <strong>och</strong> i Ryssland<br />
men också i Makedonien <strong>och</strong> andra slaviska<br />
länder.<br />
Alla länder har ett eller flera officiella språk.<br />
I Sverige har vi bara svenska som officiellt språk,<br />
men i vårt grannland Finland har man både finska<br />
<strong>och</strong> svenska som officiella språk. I Schweiz finns det<br />
fyra officiella språk. Ett land kan också ha minoritetsspråk.<br />
I Sverige finns några minoritetsspråk med<br />
speciell status. Talar man ett sådant språk ska man<br />
kunna få statlig <strong>och</strong> kommunal service på det språket,<br />
till exempel vid besök på sjukhus. Exempel på<br />
minoritetsspråk i Sverige är samiska <strong>och</strong> tornedalsfinska<br />
men även romani.<br />
Det är viktigt <strong>och</strong> roligt att lära sig flera språk.<br />
Även om många lär sig engelska i de europeiska<br />
skolorna är det inte alls säkert att alla talar det så bra<br />
över hela vår världsdel. Därför är det bra att kunna<br />
åtminstone ytterligare ett annat europeiskt språk.<br />
Att diskutera<br />
• Hur många språk talas det i <strong>Europa</strong><br />
• Vilket främmande språk lär sig de flesta skolbarn<br />
i de europeiska länderna Varför är det så<br />
• Ge exempel på några länder i <strong>Europa</strong> som har<br />
flera språk. Vad kan det ge för problem eller<br />
möjligheter<br />
Vad menas med uttrycket ”landets officiella språk”<br />
Vad är ett minoritetsspråk<br />
Varför finns fler språk än svenska i Sverige<br />
• Ge exempel på hur språk förändras<br />
• Varför är det praktiskt att ha skyltar med text på<br />
flera alfabet i vissa länder<br />
• Vilka är de största språken i <strong>Europa</strong><br />
• Varför är dessa språk störst<br />
Hur många språk kan<br />
ni tala i klassen<br />
14 15
Grundboken<br />
s 18–21<br />
Väder <strong>och</strong> kläder<br />
Klimatet<br />
Väder <strong>och</strong> klimat har eleverna säkert studerat ur<br />
olika aspekter redan sedan åk 1. Till att börja med<br />
studerar man vädret i omgivningen <strong>och</strong> vidgar<br />
senare perspektivet till att jämföra hur vädret<br />
vanligen är över året. Då kommer man in på<br />
klimatfrågor. Därefter undersöker man vädret över<br />
hela Sverige <strong>och</strong> nu har turen kommit till att titta<br />
på väder <strong>och</strong> klimat i hela <strong>Europa</strong>.<br />
Många olika faktorer påverkar klimatet. På bilderna<br />
på sidorna 18–19 illustreras det tydligt. Höjden<br />
i bergsområden gör att det blir kyligare där, även<br />
om området ligger långt söderut i <strong>Europa</strong>. I norra<br />
<strong>Europa</strong> är det kallare än i södra <strong>Europa</strong> <strong>och</strong> det<br />
beror förstås på det nordliga läget. Läget vid hav eller<br />
i inland påverkar också. Havet verkar utjämnande<br />
för temperaturen mellan årstiderna. På öppna platser<br />
är det större risk för blåst. Städerna har ofta ett<br />
”mikroklimat” eftersom både byggnader <strong>och</strong> avgaser<br />
påverkar klimatet i det mindre område som staden<br />
utgör. Det är helt enkelt en aning varmare i staden<br />
än i omgivningarna.<br />
Sedan har vi ju havsströmmarna. I nordvästra<br />
<strong>Europa</strong> för Golfströmmen med sig varm luft som<br />
bidrar till ett mildare klimat.<br />
Ytterligare en viktig sak att känna till är i vilken<br />
vinkel solstrålarna träffar jordytan. Marken värms<br />
snabbare upp om strålarna kommer rakt uppifrån än<br />
snett från sidan. Det är en av orsakerna till att det är<br />
varmare närmare ekvatorn än vid polerna.<br />
Att diskutera<br />
• Vad är det för skillnad mellan orden väder <strong>och</strong><br />
klimat<br />
• Vad behöver Folke för kläder i:<br />
– Alperna<br />
– i norra <strong>Europa</strong><br />
– vid Medelhavet<br />
• Ge så många exempel som möjligt på vad som<br />
påverkar klimatet i <strong>Europa</strong>.<br />
Varför är klimatet annorlunda i städer<br />
• Titta på alla bilder på sidorna 18–21. Vart åker du<br />
helst på semester Varför väljer du just den platsen<br />
Att göra<br />
Öva mer på hur väder <strong>och</strong> klimat är<br />
i <strong>Europa</strong> – kopieringsunderlag s 82<br />
Låt eleverna repetera innehållet på sidorna 18–21<br />
genom att fylla Folkes resväskor med bra kläder <strong>och</strong><br />
utrustning för resor till olika delar av <strong>Europa</strong>. Arbeta<br />
också med frågorna på kopieringsunderlaget.<br />
Hur är vårt klimat<br />
Berätta om hur klimatet är där ni bor. Om du skulle<br />
få besök från ett annat land, vad skulle du be din gäst<br />
att packa<br />
Lästips<br />
• Viktiga ord i no <strong>och</strong> so, Gundel Wetter,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2007.<br />
• Upptäck väder <strong>och</strong> klimat, Pär Holmgren,<br />
Liber, 2007.<br />
• Klimat i förändring, Terry Jennings,<br />
Gleerups, 2008.<br />
16 17
Grundboken<br />
s 22–25<br />
Våra kompisar i Norden<br />
Det här är Norden<br />
Barnen i Kompassboken ska som sagt ut på en turné<br />
i nästan hela <strong>Europa</strong>. Det är ett nordiskt projekt.<br />
På det här uppslaget presenteras övriga medlemmar<br />
i gruppen.<br />
Därefter följer ett geografiskt uppslag om Norden<br />
på sidorna 24–25. De nordiska länderna har mycket<br />
gemensamt. Historiskt sett har det varit både samarbete<br />
<strong>och</strong> krig i Norden under olika perioder. I dag<br />
samarbetar länderna på många olika plan. De fem<br />
länderna är ju ganska små <strong>och</strong> ligger lite avlägset i ett<br />
hörn av norra <strong>Europa</strong>. Klimatet är relativt svalt <strong>och</strong><br />
befolkningen är ganska liten. Vi gör kanske inte så<br />
mycket väsen av oss i övriga världen. Därför är det<br />
viktigt att vi hjälps åt, både i medgångar <strong>och</strong> motgångar,<br />
för att driva utvecklingen framåt i vår del av<br />
världen.<br />
Att diskutera<br />
• Titta på bilden på barnen på sidan 23. Vilka länder<br />
kommer de ifrån<br />
• Vad har de för olika uppgifter under turnén<br />
• Fundera på om det finns olika typiska musikstilar<br />
i Norden<br />
• Finns det typiska musikstilar från andra europeiska<br />
länder som ni känner till<br />
• Vad är det för skillnad på Norden <strong>och</strong><br />
Skandinavien<br />
• Varför räknas inte Finland till Skandinavien<br />
• Svenska <strong>och</strong> norska liknar varandra mycket. Men<br />
vet du vad de här två orden betyder på norska<br />
Spise (äta), rolig (lugn). Kan du fler norska ord<br />
• Hur många invånare har Norden Var bor de flesta<br />
nordborna<br />
• Vilket land är störst respektive minst i Norden<br />
• Vad är en monarki Vilka länder i Norden är<br />
monarkier<br />
• Vad är en republik Vilka länder i Norden är<br />
republiker<br />
• Varför har de nordiska länderna så mycket<br />
gemensamt<br />
• Om du är på resa till ett annat land utanför<br />
Norden <strong>och</strong> träffar någon från Norden, tar du<br />
kontakt då<br />
• Titta på kartan på sidan 25. Vad heter<br />
huvudstaden i respektive land<br />
• Studera kartan närmare. Varför står ordet<br />
Danmark inom parentes vid Färöarna Finns<br />
det fler områden som likt Färöarna hör ihop<br />
med Norden (Grönland <strong>och</strong> Åland hör till<br />
Danmark respektive Finland men har stor egen<br />
självständighet.) Titta också på bilden av Nordens<br />
symbol på sidan 25 i Kompassboken.<br />
Nämn några hav kring Norden.<br />
Nämn namnet på några sjöar i Norden.<br />
Varför är det stora grå områden på kartan över Island<br />
Varför är hela Danmark grönt<br />
• Nämn namnen på några bergstoppar i Sverige<br />
<strong>och</strong> Norge.<br />
Att göra<br />
Nordens karta<br />
– kopieringsunderlag s 83<br />
Låt eleverna träna på vad olika platser i Norden heter.<br />
Använd kopieringsunderlaget på sidan 83.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
18 19
Att göra<br />
Danmarks karta<br />
– kopieringsunderlag s 84<br />
Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Danmark<br />
heter. Repetera också vad de har lärt sig om<br />
Danmark. Använd en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken<br />
som hjälpmedel.<br />
Ta reda på mer om städer i Danmark<br />
Köpenhamn, Roskilde, Odense, Århus, Ålborg. Be<br />
eleverna välja tre av de här danska städerna. Låt dem<br />
skriva fakta <strong>och</strong> rita bilder om städerna. De kan också<br />
rita en karta som visar var i Danmark städerna ligger.<br />
H C Andersen<br />
Be eleverna ta reda på mer om sagoförfattaren H C<br />
Andersen. Låt barnen skriva <strong>och</strong> berätta. Läs en saga<br />
av H C Andersen tillsammans i klassen <strong>och</strong> avsluta<br />
med att göra en bild till sagan.<br />
Grönland<br />
Låt eleverna läsa mer om Grönland <strong>och</strong> sedan göra en<br />
liten bok eller ett informationsblad.<br />
Danska<br />
Ta reda på fler ord på danska <strong>och</strong> gör en ordlista.<br />
Räkna på danska<br />
Låt eleverna lära sig att räkna till hundra på danska.<br />
Turistinformation<br />
Låt eleverna välja något om Danmark att göra en<br />
lockande turistbroschyr om.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
Grundboken<br />
s 26–27<br />
Danmark – ett<br />
jordbruksland<br />
Danmark är ett litet land i sydvästra Norden.<br />
Till skillnad från de andra nordiska länderna är<br />
Danmark relativt tättbefolkat. Det finns även flera<br />
saker som skiljer Danmark från de övriga grannländerna.<br />
Dels är Danmark ganska platt, dels<br />
finns här fler jordbruk <strong>och</strong> livsmedelsindustrier än<br />
i övriga Norden. Berggrunden i Danmark är yngre<br />
än på de flesta andra håll i Norden. Den består av<br />
kalksten <strong>och</strong> sandsten. Jordmånen är näringsrik,<br />
därför går det extra bra att bedriva jordbruk i vårt<br />
sydvästra grannland.<br />
Danmark består av många större <strong>och</strong> mindre öar.<br />
Det ställer krav på bra kommunikationer mellan<br />
öarna, via båtar <strong>och</strong> broar. Under de senaste 20<br />
åren har flera stora broprojekt genomförts. Det<br />
gäller inte bara Öresundsbron mellan Sverige <strong>och</strong><br />
Danmark utan också bron över sundet Stora Bält<br />
mellan Själland <strong>och</strong> Fyn.<br />
För många barn är Danmark känt för Lego,<br />
sagorna av H C Andersen <strong>och</strong> kanske de trevliga<br />
nöjes fälten. Det är inte bara Tivoli i Köpenhamn<br />
utan kanske också Legoland <strong>och</strong> andra nöjesparker.<br />
Att diskutera<br />
Ge exempel på namn på några danska öar.<br />
Vad heter den stora halvön i västra Danmark<br />
Förklara vad en halvö är.<br />
• Danmark är ett land som består av många öar. Vad<br />
kan det finnas för fördelar <strong>och</strong> nackdelar med det<br />
Varför finns det så många jordbruk i Danmark<br />
Vilka varor säljer danskarna till andra länder<br />
Vad finns det för kända platser i Danmark<br />
• Varför är Danmark både det minsta <strong>och</strong> det största<br />
landet i Norden<br />
Vilka är inuiterna<br />
• Berätta något om Färöarna.<br />
• Vad besöker du helst om du åker till Danmark,<br />
Legoland eller Tivoli Varför<br />
• Danska <strong>och</strong> svenska är två språk som liknar<br />
varandra, men ändå är det ganska svårt att förstå<br />
danska. Varför är det så<br />
20 21
Att göra<br />
Finlands karta<br />
– kopieringsunderlag s 85<br />
Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Finland<br />
heter. Repetera också vad de ha lärt sig om Finland.<br />
Använd en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken som hjälpmedel.<br />
Ta reda på mer om städer i Finland<br />
Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Vasa, Esbo. Be<br />
eleverna välja tre av de här finska städerna. Låt dem<br />
skriva fakta <strong>och</strong> rita bilder om städerna. De kan också<br />
rita en karta som visar var i Finland städerna ligger.<br />
Tove Jansson<br />
Läs något av Tove Jansson, till exempel boken Det<br />
osynliga barnet <strong>och</strong> andra berättelser som innehåller<br />
kortare berättelser.<br />
Finska <strong>och</strong> finlandssvenska<br />
Lär er fler finska ord <strong>och</strong> gör en ordlista. Försök att<br />
hitta några speciella uttryck på finlandssvenska.<br />
Räkna på finska<br />
Låt eleverna öva på att räkna på finska.<br />
Åland<br />
Be eleverna ta reda på mer om Åland. Låt dem skriva<br />
<strong>och</strong> berätta.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
Grundboken<br />
s 28–29<br />
Finland – sjöar <strong>och</strong> skogar<br />
Finland är de tusen sjöarnas land. I sprickor i berggrunden<br />
ligger sjöar i hundratusental. Finland har<br />
precis som Sverige en hård <strong>och</strong> gammal berggrund<br />
från jordens urtid. Den består av bergarterna granit<br />
<strong>och</strong> gnejs. Jordmånen, det vill säga det lösa jordlagret,<br />
är urlakad <strong>och</strong> näringsfattig. Men barrskog<br />
växer bra i sådan jord. Skogen är en mycket viktig<br />
naturtillgång i Finland.<br />
Vid kusten har Finland många öar med skärgård.<br />
Några högre berg finns i norra Finland. Men de är<br />
inte alls så höga som bergen i Sverige <strong>och</strong> Norge.<br />
Åland har en speciell ställning i Finland. Ögruppen<br />
mitt i Östersjön var tidigare strategiskt viktig.<br />
Flera länder, bland annat Ryssland, ville anlägga<br />
militärbaser där. I dag är Åland demilitariserat. De<br />
åländska pojkarna behöver inte göra militärtjänst. På<br />
Åland är svenska huvudspråk, <strong>och</strong> ålänningarna får<br />
bestämma väldigt mycket själva.<br />
Finland har tillhört Sverige ända fram till 1809.<br />
Därför har många människor i Finland svenska som<br />
modersmål. Både finska <strong>och</strong> svenska är officiella<br />
språk i Finland.<br />
Att diskutera<br />
Vad finns det 187 888 stycken utav i Finland<br />
• Vilken typ av natur är vanligast i Finland<br />
• Försök hitta några skillnader mellan Finlands <strong>och</strong><br />
Danmarks natur.<br />
• Det finns många björnar <strong>och</strong> vargar i Finland.<br />
Trots det har Matti aldrig sett några av de djuren.<br />
Vad kan det bero på<br />
• Varför tillverkas många saker av trä i Finland<br />
Ge exempel på några sådana saker.<br />
• Vad är en sauna<br />
• Vilken är troligen Finlands mest kända vara<br />
(Nokias mobiltelefoner.)<br />
• Varför talar Matti svenska<br />
• Hur säger man hej på finska (Hei, Moi, Terve)<br />
(God dag = Päivää)<br />
Vem var Tove Jansson<br />
• Vilken är din favorit bland muminfigurerna<br />
Vad menas med sisu Kan du fler finska ord<br />
• Vad är speciellt med Åland<br />
22 23
Grundboken<br />
s 30–31<br />
Norge – fjordar <strong>och</strong> fjäll<br />
Norge är Danmarks raka motsats när det gäller naturen.<br />
Här finns det massor av berg <strong>och</strong> dalar, jämfört<br />
med det platta Danmark. Norge har också en hård<br />
<strong>och</strong> gammal berggrund med mycket granit <strong>och</strong> gnejs.<br />
Men marken i Norge har under två perioder tryckts<br />
ihop, när två av jordens berggrundsplattor rört sig<br />
mot varandra under lång tid. Den andra gången var<br />
trycket så stort att bergen i Norge veckade sig <strong>och</strong><br />
bildade långa smala hoppressade landbitar som till<br />
<strong>och</strong> med lade sig över varandra. Bergen eller fjällen<br />
i Sverige <strong>och</strong> Norge blev på det viset väldigt höga.<br />
Samtidigt blandades bergarterna så att de kom att<br />
ligga lite huller om buller i bergen.<br />
Fjordar förknippas också med Norge <strong>och</strong> finns<br />
nästan bara där i hela världen. Fjordar är långa vikar<br />
som gröpts ur under istiden. Vid mynningen av en<br />
fjord finns en tröskel på botten. Längst in i fjorden<br />
kan vattnet vara riktigt djupt. Därför kan man åka<br />
långt in i fjordar med stora fartyg. Stora isberg har<br />
skavt mot botten <strong>och</strong> gröpt ur fjordarna, därför är de<br />
formade som en avlång skål.<br />
Eftersom Norge har lång kust tas landets rikedomar<br />
upp ur havet. Fisket men främst oljan har<br />
gjort Norge mycket rikt.<br />
I norra Norge, Sverige <strong>och</strong> Finland finns samernas<br />
huvudområde. Samerna kallar landområdet för<br />
Sápmi. Samerna beskrivs kort både i brödtexten <strong>och</strong><br />
i faktarutan på sidan 31 i Kompassboken.<br />
Anne, som bor i långt upp i Nordnorge, beskriver<br />
i Kompassboken de båda fenomen som kallas midnattssol<br />
respektive polarvinter. De uppstår längst upp<br />
i norr <strong>och</strong> längst ner i söder på jordklotet. Eftersom<br />
jorden lutar en aning på sina bana runt solen kommer<br />
den nordligaste delen av norra halvklotet att vara<br />
helt exponerad för solen under några sommarveckor.<br />
Under vintern ligger däremot solen helt under horisonten<br />
några veckor före <strong>och</strong> efter jul. Då är det<br />
mörkt dygnet runt längst upp i norr. Det är det som<br />
kallas polarnatt.<br />
Att diskutera<br />
Hur kan Norge ha en så lång kust<br />
Vad är en fjord<br />
• Vad är ett fjäll<br />
• Titta på en karta över Norden <strong>och</strong> visa var<br />
polcirkeln går. Peka också ut var Narvik ligger.<br />
• Varför är det ljust i Narvik hela natten på<br />
sommaren<br />
Hur är det med ljuset i Narvik på vintern<br />
• På sommaren säger man att de här nordliga<br />
områdena har midnattssol. På vintern när det är<br />
mörkt kallas det polarnatt. Titta på kartan igen<br />
<strong>och</strong> peka ut några ställen i Sverige som ligger norr<br />
om polcirkeln <strong>och</strong> som därmed har midnattssol<br />
<strong>och</strong> polarnatt.<br />
Vad finns i havet utanför Norge Ge flera exempel.<br />
• Norge exporterar fisk <strong>och</strong> olja. Vad betyder ordet<br />
exporterar<br />
Vad är en oljeplattform<br />
• Ibland kan det hända olyckor på oljeplattformar.<br />
Oljan läcker kanske ut. Varför måste man vara<br />
noggrann <strong>och</strong> försiktig då man tar upp olja ur<br />
havets botten<br />
Vad kallas de två norska ”språken”<br />
Varför har Anne två modersmål<br />
• I vilka andra länder förutom Norge finns det<br />
samer<br />
Samer är ett ursprungsfolk, vad menas med det<br />
• Vad är en jojk<br />
• Vad vet du mer om samer<br />
Att göra<br />
Norges karta<br />
– kopieringsunderlag s 86<br />
Öva mer på vad olika platser i Norge heter. Repetera<br />
också vad du har lärt dig om Norge. Använd en kartbok<br />
<strong>och</strong> Kompassboken som hjälpmedel.<br />
Ta reda på mer om<br />
ursprungsbefolkningar<br />
I Norge, Sverige <strong>och</strong> Finland finns det samer. På<br />
Grönland finns det inuiter. Forska om de båda<br />
ursprungsbefolkningarna. Ta reda på mer om deras<br />
flaggor, landområden, traditioner, jakt, kläder, byggnader<br />
<strong>och</strong> liv i dag. Tillverka informationsblad med<br />
fin layout.<br />
Norsk författare<br />
Ta reda på några kända norska barnboksförfattare<br />
<strong>och</strong> läs en bok eller en berättelse. Berätta för varandra<br />
i klassen.<br />
Oljeplattform<br />
Leta efter bilder på hur en oljeplattform ser ut. Berätta<br />
<strong>och</strong> förklara för klassen.<br />
Norska<br />
Låt eleverna göra en ordlista med norska ord.<br />
Norge <strong>och</strong> Sverige<br />
Låt eleverna ta reda på mer om Sveriges <strong>och</strong> Norges<br />
gemensamma historia, en hel del kan de hitta<br />
i historie boken. Fundera över hur vårt land skulle<br />
se ut om vi skulle rita det som ett enda land.<br />
Hurtigrutten<br />
Låt eleverna ta reda på hur Hurtigrutten går <strong>och</strong> vad<br />
man kan se under den resan. Låt dem skriva en berättelse<br />
om en resa med Hurtigrutten.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005<br />
24 25
Att göra<br />
Islands karta<br />
– kopieringsunderlag s 87<br />
Låt eleverna öva mer på vad olika platser på Island<br />
heter. Repetera också vad ni lärt er i klassen om<br />
Island. Använd en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken som<br />
hjälpmedel.<br />
Gör ett bildcollage om Island<br />
Island har en spännande natur. Låt barnen samla<br />
bilder på isländska djur, naturmiljöer, växter <strong>och</strong><br />
platser från internet <strong>och</strong> broschyrer. Klistra upp<br />
bilderna till fina Islandscollage <strong>och</strong> skriv lockande<br />
rubriker.<br />
Isländska sagor<br />
Läs en av de isländska sagorna tillsammans i klassen.<br />
Islandshäst<br />
Ta reda på mer om isländska hästar. Skriv <strong>och</strong> berätta.<br />
Skriv ut bilder från nätet eller gör egna teckningar.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
Grundboken<br />
s 32–33<br />
Island – heta källor <strong>och</strong> is<br />
Island ligger en bra bit från de andra nordiska länderna.<br />
Mitt i Atlanten <strong>och</strong> dessutom mitt på den atlantiska<br />
centralryggen har ön vuxit upp ur havet genom<br />
vulkanutbrott. Lavan från vulkanerna har stelnat <strong>och</strong><br />
bildar Islands berggrund. Berggrunden är den yngsta<br />
i Norden, bara ungefär 70 miljoner år, vilket är ungt<br />
geologiskt sett. Berggrunden i Sverige, Finland <strong>och</strong><br />
Norge är minst 600 miljoner år.<br />
Island har ett farligt läge mitt emellan två av jordens<br />
plattor, i ett ständigt vulkaniskt aktivt område.<br />
Det varma vattnet som finns i marken använder<br />
islänningarna för att värma upp sina hus. Det är<br />
förstås en bra <strong>och</strong> miljövänlig uppvärmningsmetod.<br />
Men det finns också faror med att bo på en vulkanö.<br />
Våren 2010 fick vulkanen Eyjafjallajökull ett utbrott<br />
som spred aska över delar av Island. Människorna<br />
i närområdet fick evakueras eftersom askan var farlig<br />
för både människor <strong>och</strong> djur. Men det här långvariga<br />
vulkanutbrottet påverkade också flygtrafiken i stora<br />
delar av <strong>Europa</strong>. Askmolnet var en fara för flygplanen,<br />
eftersom askan kan skada motorerna. Tusentals<br />
flygningar ställdes in. Mot naturkrafterna har människan<br />
inte mycket att sätta emot.<br />
Island har en liten befolkning <strong>och</strong> landet är<br />
mycket glest befolkat. Det var norska vikingar som<br />
först bosatte sig på Island. Isländska är ett germanskt<br />
språk som är släkt med danska, svenska <strong>och</strong> norska.<br />
Men ändå är det i princip omöjligt att förstå för oss<br />
svenskar när det talas. Vi förstår bara enstaka ord.<br />
Island är känt för sina islandshästar <strong>och</strong> sin dramatiska<br />
natur med berg, vattenfall, gejsrar, glaciärer<br />
<strong>och</strong> vulkaner. En annan känd företeelse från Island<br />
är berättartraditionerna. De isländska sagorna är inte<br />
sagor i vår mening utan släktkrönikor. Sagorna är<br />
viktiga texter i Nordens äldsta litteratur.<br />
Att diskutera<br />
Vad finns det 200 stycken av på Island<br />
Hur bildades ön Island<br />
Vad består berggrunden (marken) av på Island<br />
Vad är en gejser<br />
Kan man bada i en varm källa<br />
Vad är en glaciär<br />
Vad heter den största glaciären på Island<br />
Var bor de flesta islänningarna<br />
Vad har Helga för djur<br />
Varför finns det nästan inga träd på Island<br />
Vilka djur trivs på Islands hedar<br />
• Vad heter den mest kända isländska sagan<br />
26 27
Att göra<br />
Min vulkansida<br />
– kopieringsunderlag 88<br />
Använd kopieringsunderlaget 88 <strong>och</strong> låt eleverna<br />
rita <strong>och</strong> skriva en egen förklaring om hur vulkaner<br />
fungerar.<br />
Gör en broschyr om fyra kända<br />
vulkaner<br />
Låt eleverna ta reda på fakta <strong>och</strong> samla bilder om fyra<br />
europeiska vulkaner. Be dem berätta om vad dessa<br />
vulkaners utbrott har orsakat.<br />
Vulkanutbrott<br />
Ta reda på mer om det senaste vulkanutbrottet på<br />
Island. Försök att hitta människors berättelser, leta<br />
till exempel i Kamratposten. Berätta för varandra<br />
i klassen.<br />
Grundboken<br />
s 34–35<br />
Vulkaner<br />
Jordens yta är inte ”helgjuten”, i det yttersta lagret,<br />
jordskorpan, finns många sprickor. Sprickzonerna<br />
visas på ett översiktligt sätt på den lilla kartan på<br />
sidan 34 i Kompassboken. Det ser nästan ut som om<br />
kontinenterna <strong>och</strong> haven utanför bildar stora pusselbitar<br />
på jordklotet. Innanför jordskorpan finns stora<br />
lager av smält material som bubblar <strong>och</strong> rör sig runt.<br />
Det kallas inom geologin för jordens inre krafter.<br />
Strömmar av smält berg rör sig. Det får till följd<br />
att delar av jordskorpan också flyttas fram <strong>och</strong> tillbaka.<br />
Störst är rörelserna vanligen i sprickzonerna.<br />
Sprickzonerna kan finnas både på land <strong>och</strong> på havsbottnarna.<br />
I närheten av sprickzonerna uppstår då<br />
<strong>och</strong> då både jordbävningar <strong>och</strong> vulkanutbrott.<br />
Island ligger mitt på den stora sprickan som löper<br />
genom hela Atlanten. Island är en vulkanö som<br />
kommit till när lava under lång tid sprutat upp ur<br />
sprickan. Man brukar säga att vulkaner är jordens<br />
säkerhetsventiler som gör att trycket lättar när det är<br />
för högt längre in i jorden. Men dessa tryckutjämningar<br />
kan också få katastrofala konsekvenser om<br />
vulkanutbrotten är våldsamma eller långvariga.<br />
På en del ställen på jorden är jordskorpan tunnare<br />
än normalt. I dessa områden kan vulkaner bildas<br />
trots att det inte finns någon sprickzon. Så är det till<br />
exempel på Hawaii <strong>och</strong> på Kanarieöarna.<br />
Att diskutera<br />
• Varför finns det så många vulkaner just på Island<br />
• Vad händer med kontinentalplattorna på jorden<br />
hela tiden<br />
• Titta på den lilla kartan på 34. Var finns gränserna<br />
mellan plattorna Mest på havsbottnarna eller<br />
mest över land<br />
• Vad tror du att de små trekanterna på kartan<br />
föreställer<br />
• Alla vulkaner ligger inte vid kanten av plattor. Var<br />
kan de då ligga<br />
• Hjälp filuren att förklara varför människor vill bo<br />
vid vulkaner fast det är farligt.<br />
• Långt inne i vulkaner finns magma. Vad är det<br />
egentligen<br />
• Vad är det som gör att magman pressas uppåt<br />
i vulkanen (Det blir ett högt tryck.)<br />
• Vad kallas magman när den pressas uppåt <strong>och</strong><br />
närmar sig jordytan (Lava.)<br />
Vad mer än lava kommer ut ur vulkanen<br />
• Vad är Surtsey<br />
• Varför vet vi en hel del om hur människorna vid<br />
vulkanen Vesuvius levde<br />
• Vilka problem uppstod när Eyafjallajökull fick ett<br />
utbrott i april 2010<br />
Spana in … en vulkan!<br />
28 29
Att göra<br />
Hur beskrivs tjejer <strong>och</strong> killar<br />
i tidningar<br />
Be eleverna bläddra i några tidningar <strong>och</strong> titta på<br />
annonser <strong>och</strong> reklam. Diskutera hur tjejer <strong>och</strong> killar<br />
avbildas. Varför är det så Vad betyder ordet könsroller<br />
Vilka typiska könsroller finns i samhället<br />
Gör löpsedlar<br />
– kopieringsunderlag s 89<br />
Låt eleverna göra löpsedlar. Skriv <strong>och</strong> rita på dem<br />
så som Folke, Maria <strong>och</strong> deras vänner vill att de<br />
ska vara.<br />
Lästips<br />
• Trix <strong>och</strong> trender i reklamen, Anna-Britta Ståhl,<br />
Camilla Roos Konsumentverket, 1999.<br />
• Genusboken, Johanna Nihlén, Sara Nilsson,<br />
Liber, 2006.<br />
• Livet <strong>och</strong> sånt: 4:or <strong>och</strong> 5:or funderar, Lena Lidbeck<br />
<strong>och</strong> Lisa Berg Ortman, Bonnier Carlsen, 2003.<br />
Grundboken<br />
s 36–37<br />
Vi är stjärnor!<br />
Hur framställs flickor <strong>och</strong> pojkar, respektive kvinnor<br />
<strong>och</strong> män i massmedia Det är något som barnen<br />
i bandet börjar fundera på när de blivit intervjuade<br />
i pressen inför den stora turnén. Och hur är det med<br />
det som skrivs i tidningarna Är det alltid sant<br />
Det här är ett uppslag som ska väcka frågor dels<br />
kring könsroller, dels om hur saker <strong>och</strong> ting framförs<br />
<strong>och</strong> framställs i massmedia. Ungdomar i dag överöses<br />
av budskap om hur man ska se ut <strong>och</strong> vara. Det finns<br />
mycket att fundera kring. Många unga känner att de<br />
inte duger som de är, att man måste vara på ett annat<br />
sätt. Men precis som det beskrivs i Kompassboken<br />
handlar reklambudskap oftast bara om en del av<br />
verkligheten.<br />
Men är det könsdiskriminering när flickorna<br />
beskrivs som sötare än pojkarna Varje skola ska ha<br />
en likabehandlingsplan för diskrimineringar, trakasserier,<br />
kränkningar <strong>och</strong> mobbning. Enligt våra lagar<br />
är diskriminering något som utgår från myndighet<br />
eller samhällsfunktion som inte behandlar människor<br />
lika med hänsyn till deras kön, etnicitet, handikapp<br />
eller religion. Så enligt löpsedelstexten har pojkarna<br />
inte blivit diskriminerade i ordets rätta bemärkelse<br />
utan snarare kränkta. Om en person blir kränkt flera<br />
gånger under en lång tid handlar det om mobbning.<br />
En tredje aspekt som berörs på uppslaget är språkförbistring.<br />
Vad kan det uppstå för missförstånd när<br />
man talar språk som liknar varandra men som det<br />
ändå finns vissa skillnader mellan<br />
Att diskutera<br />
• Maria <strong>och</strong> hennes vänner har varit på presskonferens<br />
<strong>och</strong> träffat journalister. Vad innebär det<br />
• Varför blir det missförstånd när Maria berättar att<br />
hennes låtar är roliga<br />
• Har du varit med om något missförstånd på grund<br />
av språket någon gång<br />
• Missförstånd kan också uppstå på grund av<br />
fördomar. Vad är fördomar Ge några exempel.<br />
• Varför kan man inte säga att alla greker är vänliga<br />
Varför står det så i resekatalogen<br />
• Hur tänker Maria göra för att ta reda på hur<br />
människor är<br />
• Hur beskrevs tjejerna <strong>och</strong> killarna i den norska<br />
tidningen Varför skriver man oftare om hur tjejer<br />
ser ut <strong>och</strong> om hur killar är<br />
• Könsdiskriminering! säger Folke. Men vad betyder<br />
egentligen orden diskriminering, kränkning <strong>och</strong><br />
mobbning<br />
Är det som skrivs<br />
i tidningar alltid sant<br />
30 31
Grundboken<br />
s 38–39<br />
Storbritannien – ett ö-rike<br />
Storbritannien heter landet. Vi i Sverige är ofta lite<br />
slarviga <strong>och</strong> säger England när vi menar Storbritannien.<br />
Men England är bara en del av örikets fyra<br />
delar. Skottar, walesare <strong>och</strong> nordirländare gillar inte<br />
att man kallar deras områden för England. De har<br />
sina traditioner – <strong>och</strong> faktiskt finns det också egna<br />
språk i alla de tre andra landsdelarna, även om inte<br />
så många längre talar skotska, walesiska <strong>och</strong> iriska<br />
som sitt första språk. Det här är gamla keltiska<br />
språk som inte alls liknar engelskan.<br />
Det kan verka konstigt att en del av Storbritannien<br />
ligger på ön Irland. Det har historiska förklaringar.<br />
Kungarna av England skaffade sig för flera hundra år<br />
sedan inflytande över Irland för att främst utnyttja<br />
jordbruksmarken där. Irländarna var katoliker medan<br />
engelsmännen var protestanter. Konflikter mellan<br />
grupperna uppstod <strong>och</strong> har bestått ända till våra<br />
dagar. När Irland blev självständigt på 1920-talet<br />
förblev den norra delen brittisk eftersom det bodde<br />
många protestanter där.<br />
I dag har Nordirland fått självstyre med ett eget<br />
parlament. Huvudstaden, som heter Belfast, var<br />
länge delad nästan som Berlin. I den ena delen av<br />
staden bodde katoliker <strong>och</strong> i den andra delen protestanter.<br />
Det var livsfarligt för någon ur den andra<br />
gruppen att hamna på fel sida. Numera är det lugnare<br />
i staden, men de båda grupperna bor ännu till största<br />
delen kvar i sina gamla områden.<br />
Skottland i norra Storbritannien har ett ganska<br />
bergigt landskap. Bergen bildades faktiskt samtidigt<br />
som våra fjäll. När Eurasienplattan krockade med<br />
Nordamerikaplattan för flera hundra miljoner år<br />
sedan veckades bergen i Skottland. Runt kusterna<br />
finns många öar, <strong>och</strong> flera floder rinner ut i havet.<br />
Det finns två riktigt stora städer i Skottland.<br />
Det är huvudstaden Edinburgh <strong>och</strong> industristaden<br />
Glasgow. Skottland är också känt för sin kultur med<br />
till exempel säckpipemusik. Männen bär vid högtidligare<br />
tillfällen kilt. Kiltarna har rutiga mönster efter<br />
vilken familj eller klan man tillhör.<br />
I västra Storbritannien ligger Wales, som också är<br />
ett ganska bergigt landskap. De flesta invånarna bor<br />
längs kusterna. Huvudstaden i Wales heter Cardiff.<br />
Storbritanniens tronföljare är även prins av Wales.<br />
England utgör lite mer än halva ytan av Storbritannien<br />
<strong>och</strong> har nästan 85 procent av befolkningen.<br />
Englands natur är mer varierad <strong>och</strong> har både slätter<br />
<strong>och</strong> berg. På slätterna i England finns många jordbruk.<br />
Stora områden hade tidigare tung industri <strong>och</strong> kolgruvor,<br />
men precis som i Tyskland har flera av industrierna<br />
lagts ner <strong>och</strong> de gamla smutsiga arbetarkvarteren<br />
har renoverats <strong>och</strong> blivit moderna bostadsområden.<br />
London är huvudstad både i England <strong>och</strong> i Storbritannien.<br />
Men i England finns också många<br />
andra stora städer som Birmingham, Manchester,<br />
Liverpool, Leeds <strong>och</strong> Southampton.<br />
Storbritannien är ett ganska litet örike i västra<br />
<strong>Europa</strong>. Men en gång var det ett stort imperium med<br />
många kolonier. Därför bor i dag många människor<br />
från olika delar av världen där. Människor från kolonierna<br />
har flyttat till Storbritannien för att arbeta eller<br />
studera. Landet har en av de största befolkningarna<br />
i <strong>Europa</strong> <strong>och</strong> är mycket tättbefolkat. Historiskt sett har<br />
landet varit mycket betydelsefullt <strong>och</strong> gått i spetsen för<br />
industriell utveckling.<br />
Många saker <strong>och</strong> företeelser från Storbritannien är<br />
kända i Sverige. Inte minst fotbollslagen, popmusiken<br />
<strong>och</strong> det regniga vädret. Det regniga vädret beror bland<br />
annat på att extra varm <strong>och</strong> fuktig luft kommer med<br />
Golfströmmen <strong>och</strong> sveper in mot kusterna i västra<br />
Storbritannien. Därför blir regndagarna i landet många<br />
under alla årstider. I Skottland är klimatet lite kallare<br />
<strong>och</strong> det finns fler berg. Därför kan det snöa där på högre<br />
höjd under vintern <strong>och</strong> i bergen finns flera skidorter.<br />
Vid brittiska sydkusten finns många fina badorter<br />
med anor från en svunnen tid. På bilden från<br />
Brighton på sidan 39 i Kompassboken ser man en<br />
typisk brittisk pir. Där finns olika typer av nöjesarrangemang<br />
med spelautomater, kaféer <strong>och</strong> restauranger.<br />
Tyvärr har pirerna fått förfalla i många städer<br />
eftersom de inte längre är lika välbesökta. Många<br />
britter åker nu för tiden ofta på solsemester till<br />
Medel havet i stället för att semestra på hemmaplan.<br />
Att diskutera<br />
Vad är England<br />
Vad är Storbritannien<br />
Jämför Sveriges <strong>och</strong> Storbritanniens storlek.<br />
• Jämför Sveriges <strong>och</strong> Storbritanniens folkmängd.<br />
• Vilka länder i <strong>Europa</strong> har fler invånare än<br />
Storbritannien<br />
• Varför regnar det mycket i Storbritannien<br />
• Vilka fotbollslag känner du till från<br />
Storbritannien<br />
Vad heter ön väster om Storbritannien<br />
• Hur kan en del av Storbritannien ligga på Irland<br />
• Vad finns det för natur i Skottland Vilken typ av<br />
gamla byggnader finns det på många håll<br />
• Beskriv hur naturen <strong>och</strong> vädret kan vara i Wales.<br />
• Hur ser det ut i den del av England där Matti har<br />
vandrat<br />
• I Brighton finns en pir. Vad används den till<br />
Att göra<br />
Storbritanniens karta<br />
– kopieringsunderlag s 90<br />
Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Storbritannien<br />
heter. Repetera också vad klassen har lärt sig om<br />
Storbritannien. Använd en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken<br />
som hjälpmedel.<br />
Fotbollsgeografi<br />
Låt eleverna titta på en tabell från Premier League.<br />
Titta i kartboken <strong>och</strong> se var fotbollslagen kommer<br />
ifrån. Men – det kommer många lag från London<br />
som inte heter London. Kanske någon i klassen vet<br />
vilka lag det är Annars kan ni se vilka lag som ”blir<br />
över” när ni gått igenom tabellen. Kontrollera på<br />
internet om de kommer från London eller andra städer.<br />
Rita även en fotbollsgeografikarta om ni hinner.<br />
Gör en affisch<br />
Gör en affisch om Storbritannien. Dela in ett stort<br />
blad i fyra rutor. Ta reda på fakta om Storbritanniens<br />
fyra delar. Rita <strong>och</strong> måla även kartor <strong>och</strong> flaggor för<br />
varje område.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
32 33
Grundboken<br />
s 40–41<br />
London runt med buss<br />
London, en av de mest spännande städerna i <strong>Europa</strong>,<br />
är egentligen flera små städer som växt ihop<br />
till en jättestad. Det finns mycket som är brittiskt<br />
i London: dubbeldäckare, pubar <strong>och</strong> klassiska brittiska<br />
byggnadsstilar. Men i London finns också<br />
hela världen representerad. Det beror till stor del<br />
på alla människor från före detta brittiska kolonier<br />
som flyttat till staden. Men även människor från<br />
många andra länder bor i London, inte minst från<br />
Sverige. Det finns en svensk skola i London. Internetadressen<br />
är www.swedishschool.org.uk om ni<br />
vill undersöka vad den skolan har för inriktning<br />
<strong>och</strong> information.<br />
Om man besöker London för första gången finns<br />
det säkert en massa måsten. Man vill se Big Ben <strong>och</strong><br />
besöka Madame Tussauds. London Eye är också<br />
mycket trevligt vid fint väder. Säkert känner eleverna<br />
till de flesta platserna på det här uppslaget från sina<br />
läromedel i engelska eller från massmedia.<br />
En stad har mycket att erbjuda, men det finns<br />
också problem <strong>och</strong> begränsningar i stora städer. Det<br />
får eleverna börja fundera kring här. Ett helt faktauppslag<br />
om städer i allmänhet kommer på sidorna<br />
44–45 i Kompassboken.<br />
Themsen heter floden som rinner genom London<br />
<strong>och</strong> sedan ut i Nordsjön i öster. Många kända broar<br />
finns över floden, till exempel London Bridge <strong>och</strong><br />
Tower Bridge.<br />
Alldeles vid Themsen ligger det kända tornet Big<br />
Ben med sin stora klocka. Big Ben hör till byggnaderna<br />
där Storbritanniens parlament ligger. Precis på<br />
andra sidan floden, snett emot Big Ben, ligger en av<br />
de mer moderna sevärdheterna i staden. Det är det<br />
höga pariserhjulet London Eye.<br />
Hyde Park är en mycket stor park mitt i London. Där<br />
finns grönområden, dammar, idrottsplatser, lekplatser,<br />
ridstigar <strong>och</strong> vackra byggnader. I ena hörnet finns<br />
Speakers Corner där vem som helst får ställa sig <strong>och</strong> tala.<br />
Trafalgar Square är ett stort öppet torg i London.<br />
Där finns den höga statyn av Lord Nelson, som var<br />
en känd brittisk amiral som vann stora segrar till sjöss<br />
på 1800-talet. Inte långt från Trafalgar Square ligger<br />
Piccadilly Circus som egentligen bara är en stor rondell.<br />
Vid Piccadilly Circus börjar gatan Regent Street<br />
där bland annat den stora leksaksaffären Hamleys<br />
ligger.<br />
I London finns många berömda kyrkor att besöka.<br />
Nära Big Ben <strong>och</strong> parlamentet ligger Westminster<br />
Abbey. Längre bort från city finns St Paul´s Cathedral<br />
med sin stora kupol.<br />
Utställningar <strong>och</strong> museer i London finns det<br />
hur många som helst av. På Madame Tussauds nära<br />
Regent's Park finns det vaxdockor av många kända<br />
personer från hela världen. Där kan du gå nära <strong>och</strong><br />
fotografera dig själv bredvid kungar, fotbollsspelare<br />
<strong>och</strong> filmstjärnor. På British Museum kan du se fantastiska<br />
historiska föremål från hela världen. Och<br />
i Towern vid Tower Bridge kan du både titta på hur<br />
en gammal borg ser ut <strong>och</strong> på kungakronor <strong>och</strong> juveler.<br />
Dessa föremål kallas för riksregalier.<br />
Att resa i London gör man lättast med tunnelbana.<br />
Det finns massor av linjer som tar dig dit du<br />
vill. Men det är förstås roligt att prova på en tur med<br />
dubbeldäckad buss också.<br />
Albert Hall är en känd konsertlokal. Namnet kommer<br />
av drottning Victorias make Albert. Drottningen<br />
var mycket fäst vid sin man, men tyvärr dog han ganska<br />
tidigt.<br />
Att diskutera<br />
Vad heter floden som rinner genom London<br />
Vad kan du göra i Hyde Park<br />
• Vem står staty på Trafalgar Square (Lord Nelson,<br />
en känd brittisk amiral från Napoleonkrigen.)<br />
• Berätta några fakta om London Eye. Nära London<br />
Eye finns ett berömt torn, vilket<br />
• Vad fanns tidigare i Towern Vad heter den kända<br />
bron nära Towern<br />
• Vad finns på järnvägsstationen King's Cross<br />
• London är en mycket stor stad. Vad kan vara bra<br />
<strong>och</strong> vad kan vara dåligt med att leva i en så stor<br />
stad<br />
• På vilka sätt kan man resa i London Vilka sätt går<br />
snabbast Varför är det så<br />
• I London <strong>och</strong> i Stockholm finns det biltullar. Vad<br />
är det Varför har man det<br />
Att göra<br />
Läs om London på engelska<br />
I åk 5 börjar eleverna bli så duktiga på engelska<br />
att de kan läsa en del anpassade engelska texter ur<br />
andra böcker. En trevlig bok om London heter<br />
Discover London. Den innehåller mycket fakta<br />
i enkla texter <strong>och</strong> massor av bilder <strong>och</strong> kuriosa<br />
samt en del kartor. (Discover London, Jacqui Bailey,<br />
Franklin Watts, 2008.)<br />
Ett reseförslag för en rundtur i London<br />
Låt eleverna göra ett eget rundtursförslag i London.<br />
De kan rita bilder på ett A3-blad med 3–5 sevärda<br />
eller spännande platser <strong>och</strong> sedan skriva bildtexter<br />
till. Uppmana eleverna att skriva på ett lockande<br />
sätt. Studera gärna annonser från reseföretag först<br />
för att se vilka ordval reseföretagen använder.<br />
Topplista<br />
Vad skulle eleverna helst besöka i London Be barnen<br />
göra en lista från 1 till 3 <strong>och</strong> motivera sina svar.<br />
Lästips<br />
• Discover London, Jacqui Bailey, Franklin Watts,<br />
2008.<br />
• London, Erik Bjurhäll, Henny Grubbström<br />
Ahrens, Almqvist & Wiksell (Liber), 2001.<br />
34 35
Att göra<br />
Mer fakta om religioner<br />
Grundboken<br />
s 42–43<br />
Hemma hos familjen Singh<br />
Under hela resan kommer barnen i boken att vara inkvarterade<br />
hos familjer. I London bor Maria hos familjen<br />
Singh. De är andra generationens invandrare från Indien.<br />
Indien hörde till det brittiska imperiet <strong>och</strong> var alltså en<br />
koloni fram till 1947. Efter självständigheten delades<br />
landet när Pakistan, med mesta dels muslimsk befolkning,<br />
bröt sig loss <strong>och</strong> bildade en egen stat. Begreppet koloni<br />
<strong>och</strong> kolonialmakt behandlas på ett enkelt sätt på sidan 43.<br />
Området i östra London där familjen Singh bor<br />
har många indiska invandrare. Gatan Brick Lane<br />
är känd för affärer med exotiska kryddor, mat <strong>och</strong><br />
vackra tyger. De första indierna som bosatte sig här<br />
var sjömän som kom på 1800-talet.<br />
På det här uppslaget kan eleverna även kort läsa<br />
om religioner som förekommer i Indien <strong>och</strong> Pakistan.<br />
Hindu ismen är den största religionen i Indien, medan<br />
islam är störst i Pakistan. Dessa religioner har säkert<br />
de flesta eleverna hört talas om. Men familjen Singh<br />
tillhör en annan religion, nämligen sikhismen. I den<br />
religionen finns inslag både från hinduism <strong>och</strong> islam<br />
men också många egna trosföreställningar <strong>och</strong> traditioner.<br />
Centrum för religionen finns i staden Amritsar<br />
i norra Indien där också sikhernas gyllene tempel ligger.<br />
Sikhiska troende män klipper aldrig sitt hår, utan<br />
bär det uppsatt i knut under en turban. Det finns<br />
omkring 20 miljoner sikher i världen.<br />
Att diskutera<br />
Varför bor Leila i Storbritannien trots att hon är indier<br />
Tycker Leila att hon är indisk eller brittisk<br />
• Vad tycker eleverna från klassen som kommer från<br />
andra länder än Sverige Är de svenskar eller någon<br />
annan nationalitet Eller tänker de som Leila<br />
• Vad är bra <strong>och</strong> vad är dåligt med att flytta till ett<br />
annat land<br />
• Ge exempel på vad man kan köpa på Brick Lane.<br />
• Det finns olika religioner bland indier <strong>och</strong><br />
pakistanier. Nämn tre stycken. (Titta också<br />
gemensamt på en karta för att se var Indien <strong>och</strong><br />
Pakistan ligger.)<br />
Vilken religion är störst i Indien<br />
Vilken religion är störst i Pakistan<br />
Hur känner man igen en sikhisk man<br />
• Berätta något mer som du vet om religionerna<br />
hinduism <strong>och</strong> islam.<br />
• Varför bor det så många indier <strong>och</strong> pakistanier<br />
i Storbritannien<br />
Vad är en koloni<br />
• Varför ville länderna i <strong>Europa</strong> ha kolonier<br />
• När började kolonierna göra sig fria <strong>och</strong> bilda egna<br />
länder<br />
• I många kolonier blev det befrielsekrig. Vad menas<br />
med det<br />
Undersök var Storbritannien<br />
hade sina kolonier<br />
Titta i gemensamt i klassen i en historisk atlas (se litteraturtips<br />
nedan). Undersök var britterna hade sina<br />
kolonier. Skriv en lista över sådana länder på tavlan.<br />
Jämför med Frankrike. I vilka världsdelar hade fransmännen<br />
sina kolonier Vilket av länderna hade flest<br />
kolonier<br />
Svensk koloni<br />
Sverige hade faktiskt också en koloni en gång i tiden.<br />
Ta gemensamt reda på vad en hette <strong>och</strong> när den<br />
hörde till Sverige. Samtala om varför Sverige inte<br />
hade fler kolonier. (Saint-Barthélemy i Västindien<br />
var svensk koloni mellan 1784–1878. Sedan såldes<br />
kolonin till Frankrike. Det finns många ortnamn <strong>och</strong><br />
gator på ön som fortfarande har svenska namn.)<br />
Indisk mat<br />
Be eleverna söka reda på något bra recept på indisk<br />
mat. Kanske kan ni laga det på hemkunskapen.<br />
Håll koll på religionerna +<br />
kopieringsunderlag s 91<br />
Gör enkla mindmaps med ord som passar till<br />
religioner från Indien. Alla svar för vilken religion<br />
orden gäller finns inte i Kompassboken. Använd<br />
andra faktaböcker <strong>och</strong> internet också.<br />
Lästips<br />
• Det tror vi på! Alan Brown <strong>och</strong> Andrew Langley,<br />
Argument förlag, 2000.<br />
• Bonniers historiska atlas, övers. Bengt Tallerud,<br />
Bonnier utbildning, 2000.<br />
Islam<br />
Islam är den näst största religionen i världen. Arabländerna,<br />
Malaysia, Indonesien <strong>och</strong> Pakistan är stora<br />
muslimska länder. I Indien <strong>och</strong> i norra Afrika finns<br />
också många muslimer.<br />
Muslimernas gudstjänstlokaler kallas för moskéer.<br />
Ursprungligen var moskéerna enkla böneplatser<br />
under bar himmel. I dag är det stora byggnader där<br />
golvet i bönesalen är täckt med vackra mattor.<br />
Islam är liksom judendom <strong>och</strong> kristendom en<br />
monoteistisk religion. Det betyder att man bara tror<br />
på en enda gud. Muhammed är Guds sändebud, profet<br />
<strong>och</strong> religionsgrundare. Den heliga skriften kallas<br />
Koranen. Inom islam finns fem viktiga grundpelare.<br />
Det är saker som en rättrogen muslim ska utföra<br />
under sitt liv. De fem grundpelarna är bönen, trosbekännelsen,<br />
fastan under månaden Ramadan, skatten<br />
till de fattiga samt vallfärden till den heliga staden<br />
Mekka.<br />
Hinduism<br />
Hindusim är den största religionen i Indien. Hinduismen<br />
har ingen känd religionsgrundare. Religionen<br />
är mycket gammal <strong>och</strong> har utvecklats under åtminstone<br />
3 500 år. Man kan säga att religionen innehåller<br />
allt <strong>och</strong> alla riktningar, från strängaste asketism till<br />
friaste möjliga tolkning.<br />
Hinduismen är mångfaldens religion. Det finns<br />
många gudar, de mest kända är Shiva, Vishnu, Kali<br />
<strong>och</strong> Ganesha. Tron på återfödelse är också utmärkande<br />
för hinduism. Karmas lag styr återfödandet.<br />
Karma är resultatet av en människas handlingar<br />
i livet, <strong>och</strong> god karma ger bättre förutsättningar<br />
i nästa liv. Målet för en hindu är att slippa återfödas<br />
alls, för att i stället kunna återförenas med världssjälen<br />
brahman.<br />
36 37
Grundboken<br />
s 44–45<br />
Staden<br />
Staden London, som eleverna precis lärt sig lite<br />
mer om, är en stor <strong>och</strong> spännande stad. Staden har<br />
många fler invånare än hela Sverige. Människor<br />
i Sverige, <strong>Europa</strong> <strong>och</strong> resten av världen bosätter sig<br />
allt oftare i städer. Staden har många möjligheter –<br />
men också många problem som inte finns på landet<br />
i samma utsträckning. Ett sådant problem som inte<br />
nämns i boken är trafiken. London är en av städerna<br />
i <strong>Europa</strong> där man varit snabb med att utveckla biltullar.<br />
Trots det kan bilköerna i staden vara väldigt<br />
långa. Att minska eller begränsa biltrafiken är en<br />
utmaning för dem som planerar i de stora städerna.<br />
En annan utmaning för de framtida megastäderna<br />
(städer med mer än 10 miljoner invånare) är också<br />
att klara av att försörja sina invånare med vatten <strong>och</strong><br />
att ta hand om allt avfall.<br />
Kompassboken visar stadens utveckling i ett enkelt<br />
historiskt perspektiv. Först byggdes de flesta städerna<br />
vid vatten. I en del gamla städer finns hela eller delar<br />
av murar kvar som visar att staden behövde ett försvar.<br />
Så småningom växer nya <strong>och</strong> moderna städer<br />
fram. De är inte beroende av att ligga vid vatten.<br />
De kan placeras vid järnvägen, när den utvecklats<br />
som nytt transportmedel. I dag är städerna så stora<br />
att de i vissa länder vuxit ihop till storstadsregioner.<br />
Exempel på det finns i Tyskland <strong>och</strong> Storbritannien.<br />
I Sverige <strong>och</strong> Danmark bildar Malmö <strong>och</strong> Köpenhamn<br />
en mindre storstadsregion.<br />
En stad består av flera delar. Det gäller såväl små<br />
som stora städer. Mitt i staden ligger centrum. Där<br />
finns torg, affärer, centrum för kommunikationer,<br />
sjukhus <strong>och</strong> skolor. Där hittar man också bibliotek,<br />
museer, biografer, teatrar <strong>och</strong> andra ställen att roa sig<br />
på. Oftast finns det äldre bebyggelse i stadens centrum.<br />
I nästan alla europeiska städer ligger kyrkan<br />
centralt mitt i, det kan till <strong>och</strong> med vara en katedral<br />
i en större stad. I äldre städer kan det också finnas<br />
slott, ruiner <strong>och</strong> kanske delar av en stadsmur.<br />
Olika myndigheter <strong>och</strong> tjänsteföretag håller<br />
också oftast till i stadens centrum. Det kan vara<br />
polis, banker, försäkringsbolag, kommunkontor<br />
eller stadshus, domstol, tidningsredaktioner, hotell,<br />
caféer <strong>och</strong> restauranger.<br />
<strong>Natur</strong>ligtvis finns det också bostäder mitt i staden.<br />
Men i en del av de allra största städerna bor det faktiskt<br />
inte så mycket folk precis i centrum. Marken är<br />
dyr i städernas mitt. De flesta bostäderna ligger vanligen<br />
i en ring runt centrum. Längst in är det oftast<br />
flervåningshus, sedan blir det mer blandat med flervåningshus,<br />
villor <strong>och</strong> radhus. I större städer finns det<br />
också flera mindre centrum med affärer <strong>och</strong> annan<br />
service runt om i staden. Under de senaste tjugo åren<br />
har det även blivit vanligt med stormarknader precis<br />
utanför staden. Dit är det lätt att ta bilen <strong>och</strong> storhandla<br />
allt möjligt vid ett besök.<br />
Utanför flera städer i hela <strong>Europa</strong> har det växt upp<br />
förorter. Det är bostadsområden som är så stora att<br />
de nästan blivit egna små städer. Ofta växer så småningom<br />
förorterna ihop med den stora staden, <strong>och</strong> så<br />
blir staden större <strong>och</strong> större. Ibland växer till <strong>och</strong> med<br />
flera stora städer ihop <strong>och</strong> bildar storstadsregioner.<br />
Att diskutera<br />
• Vad är typiskt för en stad<br />
• Hur många invånare tycker du att det ska finnas<br />
för att det ska vara en stad <strong>och</strong> inte ett samhälle<br />
eller en by Se filurens kommentar på sidan 45<br />
i Kompassboken.<br />
• De flesta stora städerna ligger vid vatten. Varför är<br />
det så<br />
• Varför byggde man stadsmurar förr <strong>och</strong> inte nu<br />
• Vad fick järnvägen för betydelse för städernas<br />
placering<br />
Vad är en storstadsregion<br />
• Ge exempel på några storstadsregioner.<br />
• Vad är en huvudstad<br />
• Titta på bilderna på sidorna 44–45 i Kompassboken<br />
<strong>och</strong> analysera vad ni ser. Vad är det för<br />
städer Gamla eller nya Var bor människorna Var<br />
arbetar de Hur får staden el <strong>och</strong> vatten <strong>och</strong> hur tas<br />
sopor <strong>och</strong> avfall om hand<br />
• Vad är bra <strong>och</strong> vad är dåligt med att bo i en stad<br />
Att göra<br />
Rita din favoritstad<br />
Låt eleverna göra en ritning av en riktigt bra <strong>och</strong><br />
trevlig stad. Här är förslag på vad som kan finnas<br />
med: bostäder, arbetsplatser, fabriker, skolor, sjukhus,<br />
hamn, transporter, ledningar, nöjen, idrottsplatser,<br />
parker, skogsområden, vattendrag, konstverk <strong>och</strong><br />
minnesmärken.<br />
Tänk på att staden ska vara planerad för en hållbar<br />
utveckling. Det är alltså viktigt att tänka på vilka<br />
transporter som ska finnas. Hur varor kommer in <strong>och</strong><br />
ut ur staden <strong>och</strong> hur avfallet hanteras.<br />
Undersök din stad<br />
Undersök staden där du bor, eller en stad i närheten.<br />
Vad finns i din stad Kontrollera med följande lista:<br />
Torg, affärer, skola, busstation, järnvägsstation,<br />
hamn, sjukhus, universitet, polisstation, bank, domstol,<br />
kommunkontor, stadshus, museum, konserthus,<br />
biograf, tidningsredaktion.<br />
Rita en karta<br />
Rita en karta av centrum i din stad. Rita så som du<br />
ser det i ditt huvud. Kontrollera sedan med en riktig<br />
karta om din ritning stämmer bra.<br />
Lästips<br />
• Städerna, Rob Bowden, Liber, 2005.<br />
38 39
Grundboken<br />
s 46–47<br />
av Frankrikes fotbollslandslag eller bland deras friidrottsstjärnor<br />
så ser ni tydliga tecken på det. Flera<br />
av idrottarna har till exempel ursprung från länder<br />
i Afrika.<br />
Att diskutera<br />
• Hur kommer det sig att Folke vet en hel del om<br />
hur det ser ut i Frankrike<br />
• Titta på bilderna <strong>och</strong> kartan. Repetera väderstrecken.<br />
Svara sedan på nedanstående frågor:<br />
• Var i Frankrike ligger Bretagne Hur ser det ut där<br />
• Var i Frankrike ligger Provence Hur är klimatet<br />
där<br />
• Var i Frankrike ligger franska Rivieran Hur ser det<br />
ut där<br />
• Var i Frankrike finns en del av Alperna Hur ser<br />
det ut där<br />
• Var avslutas cykeltävlingen Tour de France<br />
• Nämn några kända franska städer förutom Paris.<br />
I Kompassboken nämns bara två franska städer.<br />
Titta i en kartbok så hittar ni fler.<br />
Att göra<br />
Frankrikes karta<br />
– kopieringsunderlag s 92<br />
Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Frankrike<br />
heter. Repetera också vad klassen har lärt sig om<br />
Frankrike. Använd en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken<br />
som hjälpmedel.<br />
Flaggor<br />
Titta på Frankrikes flagga. Bläddra sedan vidare<br />
i Kompassboken <strong>och</strong> välj ut fem länder till som har<br />
randiga flaggor. Det spelar ingen roll om ränderna är<br />
vågräta eller lodräta. Rita av flaggorna på ett större<br />
blad. Skriv ländernas namn under.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
Frankrike – ett stort land<br />
Frankrike är ett av de största länderna i <strong>Europa</strong>.<br />
<strong>Natur</strong>en <strong>och</strong> landskapet har skiftande karaktär, vilket<br />
beskrivs överskådligt i Kompassboken genom kopplingen<br />
till cykelloppet Tour de France. I landet finns<br />
allt från flacka sandkuster till höga alper.<br />
I norra Frankrike i gamla kolgruvedistrikt på<br />
gränsen till Belgien, ligger områden med lägre berg,<br />
till exempel Ardennerna. Längs kusten i norr ligger<br />
de kända områdena Bretagne <strong>och</strong> Normandie. Där<br />
består marken av hedmarker, våtmarker <strong>och</strong> kuster<br />
med både sandständer <strong>och</strong> dramatiska klippor.<br />
Utmed de många floderna som Seine, Loire,<br />
Garonne <strong>och</strong> Rhône, finns gamla historiska kulturbygder<br />
där det legat städer sedan romartiden. Några<br />
av dessa städer är i dag Frankrikes största som Paris,<br />
Lyon <strong>och</strong> Marseille. Längs floderna bedrivs också<br />
jordbruk <strong>och</strong> inte minst vinodling.<br />
Vid landets östra <strong>och</strong> södra gränser finns bergskedjor<br />
som utgör naturliga gränser. Det är Vogeserna,<br />
Jurabergen <strong>och</strong> Alperna i öster <strong>och</strong> Pyrenéerna<br />
i söder. Men mitt i södra Frankrike ligger också det<br />
stora Centralmassivet. Det är ett bergsområde som<br />
utgör nästan en sjättedel av landets yta.<br />
Vid Medelhavet fanns tidigare stora skogar, men<br />
sedan befolkningen ökat <strong>och</strong> intensiv boskapsskötsel<br />
bedrivits där har naturen förändrats. I dag finns här<br />
mest låga tallskogar <strong>och</strong> växtlighet som tål torka. Vid<br />
Rivieran finns fina sandständer <strong>och</strong> områden som<br />
lockar till sig många turister.<br />
Ön Korsika hör också till Frankrike. Där är<br />
berglandskapet dominerande, med toppar på över<br />
2 600 m.ö.h. Eftersom Korsika ligger isolerat återfinns<br />
här en del växt- <strong>och</strong> djurarter som är unika för<br />
ön. Sådana arter kallas endemiska.<br />
Frankrike är känt för god mat, vinframställning<br />
<strong>och</strong> mode. Dessutom har konstnärer sedan 1800-talet<br />
samlats i landet för att måla <strong>och</strong> utbyta idéer.<br />
Frankrike är ett av de ursprungliga EU-länderna.<br />
Näringslivet skiljer sig lite från andra länder i Västeuropa,<br />
eftersom Frankrike har en mycket större<br />
jordbrukssektor än de andra länderna. Det har med<br />
tradition att göra – framställning av mat med hög<br />
kvalitet är viktigt för fransmännen. Stora kända industriföretag<br />
finns också, bland annat kan de franska<br />
bilarna Citroën, Peugeot <strong>och</strong> Renault nämnas.<br />
I avsnittet om Storbritannien beskrivs landet som<br />
kolonialvälde. Frankrike hade också många kolonier<br />
både i Afrika <strong>och</strong> i Asien. Därför har det kommit<br />
många människor från dessa forna kolonialländer för<br />
att bo i Frankrike. Ta en titt på sammansättningen<br />
40 41
Att göra<br />
Gör en beskrivning utifrån en skiss<br />
Be eleverna bilda några grupper i klassen. Låt eleverna<br />
i grupperna öva på att göra beskrivningar om<br />
något av ämnena i listan här intill utifrån skisser<br />
de gjort. Skisserna ska vara enkla <strong>och</strong> övergripande<br />
men färglagda. Redovisa muntligt, antingen i nya<br />
smågrupper eller eventuellt inför hela klassen.<br />
Bläddra tillbaka i Kompassboken <strong>och</strong> läs på faktasidorna.<br />
Ta reda på mer fakta på internet eller<br />
i böcker.<br />
Välj mellan följande ämnen:<br />
Ebb <strong>och</strong> flod, hur fungerar det<br />
• Vad finns det för olika kartor Hur tillverkas en karta<br />
• Vad är kontinentalplattor Hur flyttas de runt på<br />
jorden<br />
• Vad händer vid ett vulkanutbrott<br />
• Var går Golfströmmen Hur påverkar den vårt klimat<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
• Jordens vatten, Lena Lindh, Gleerups, 1998.<br />
Grundboken<br />
s 48–49<br />
Tidvatten<br />
Ebb <strong>och</strong> flod<br />
Vid Engelska kanalen sluttar havsbotten sakta<br />
ut från kusten. Det är ganska grunt vatten långt<br />
utanför land. Det är en av orsakerna till att ebb<br />
<strong>och</strong> flod syns så tydligt just här. Men vad är det<br />
då som gör att vattnet försvinner <strong>och</strong> sedan kommer<br />
tillbaka några timmar senare Det har med<br />
dragningskraft att göra. Jordens dragningskraft<br />
gör att allt stannar kvar på jordskorpan <strong>och</strong> inte<br />
svävar ut i rymden. Dragningskraften gör också<br />
att månen håller sig på plats i sin bana runt jorden.<br />
Men månen har också dragningskraft som<br />
påverkar jorden lite grann. Den del av jorden som<br />
är vänd rakt mot månen utsätts för månens dragningskraft.<br />
Vattnet stiger <strong>och</strong> det som vi kallar<br />
flod uppstår. Om eleverna är uppmärksamma ser<br />
de säkert i Kompassboken att det är flod samtidigt<br />
på motsatta sidan av jordklotet också. Det beror<br />
på centrifugalkraften. Det är flod på de motsatta<br />
sidorna av jorden samtidigt som det är ebb på de<br />
två andra sidorna. När solen står i samma läge som<br />
månen påverkar den också tidvattnet. Då blir det<br />
extra hög flod. Det kallas för springflod.<br />
I de länder som har ebb <strong>och</strong> flod är det viktigt att<br />
kontrollera tidvattentabellen för att kunna planera.<br />
Går det att bada eller åka båt den tid jag har tänkt<br />
mig Tidvattentabeller finns både i dagstidningar,<br />
på textteve <strong>och</strong> på internet. Vid de stora hamnarna<br />
måste det finnas planering för när de stora fartygen<br />
kan anlöpa <strong>och</strong> lämna hamnen. Ett stort skepp kan<br />
inte läggas på sidan som fritidsbåtarna på sidan 49<br />
i Kompassboken.<br />
Att diskutera<br />
• Hur reste Maria, Folke <strong>och</strong> de andra ungdomarna<br />
från England till Frankrike<br />
• På vilka andra sätt skulle de ha kunnat resa<br />
mellan länderna<br />
• Beskriv Eurotunneln. Hur tror du att det<br />
skulle vara att resa i tunneln Kan man känna<br />
sig helt trygg när man är i en tunnel under<br />
havet så länge<br />
• Varför kan vattnet både vara djupt <strong>och</strong> grunt<br />
vid kusten i Normandie<br />
• Varför kan det vara bra att ha koll på en<br />
tidvattentabell<br />
• Förklara på ditt eget sätt vad ebb <strong>och</strong> flod är.<br />
• Samtala om bilden med båtarna längst ner på<br />
sidan 49 i Kompassboken.<br />
Har vi ebb <strong>och</strong> flod i Sverige<br />
Kolla upp …<br />
42 43
Grundboken<br />
s 50–53<br />
Paris runt med metron<br />
Familjen Laurent på<br />
vingården<br />
Paris är de stora breda boulevardernas stad. Precis<br />
som i London finns här mycket som man ”måste” se.<br />
Det är Eiffeltornet, museet Louvren med Mona Lisa<br />
<strong>och</strong> kanske kyrkan Sacre-Coeur med den vackra<br />
utsikten ut över staden. Stadens gamla historiska centrum<br />
ligger på två öar i floden Seine. På en av öarna,<br />
Île de la Cité, ligger kyrkan Notre-Dame, känd för<br />
berättelsen Ringaren i Notre-Dame.<br />
Precis som det beskrivs i Kompassboken finns det<br />
mycket konst av alla de slag i Paris. På alla möjliga<br />
ställen kan du få ditt porträtt målat av mer eller mindre<br />
skickliga konstnärer. Dessutom finns det många<br />
konstmuseer att besöka.<br />
Eftersom Paris är en mycket stor stad finns där<br />
alla de möjligheter men också problem som tidigare<br />
nämnts på uppslaget om staden på sidorna 44–45.<br />
Trafiken kan vara mycket tät, det kan vara stor trängsel<br />
i rusningstid. Något som inte nämnts i Kompassboken<br />
är de stora skillnaderna i levnadsvillkor för<br />
människorna som bor i olika delar av Paris. Vissa<br />
områden är mycket välmående med stora <strong>och</strong> vackra<br />
hus. Andra områden består av bostäder som mer<br />
liknar miljonprogrammens hus i Sverige. Där bor<br />
oftast människor med utländsk bakgrund, många<br />
med ursprung från Frankrikes före detta kolonier.<br />
Mat <strong>och</strong> matkultur är mycket viktigt för fransmännen.<br />
Det är något som Folke får insikt om<br />
vid besöket hos familjen utanför Bordeaux. Här<br />
handlar det om så kallad slow food (ett förhållningssätt<br />
till mat med betoning på ”gott, rent <strong>och</strong><br />
rättvist”) <strong>och</strong> kvalitet. Samtala med eleverna om<br />
hur mat traditionerna är i olika länder. Är det så att<br />
alla i Sverige gör precis som Folke, det vill säga äter<br />
snabbt på åtta minuter <strong>och</strong> sedan rusar tillbaka till<br />
sitt rum eller i väg till någon aktivitet<br />
Att diskutera<br />
Hur kan man ta sig fram i Paris<br />
• Vad finns ofta i gathörnen i Paris<br />
• Nämn tre kända platser i Paris. Vad är platserna<br />
kända för<br />
• Vad heter floden som rinner genom Paris<br />
• Vad tycker du att det verkar finnas för likheter <strong>och</strong><br />
skillnader mellan Paris <strong>och</strong> London<br />
• Namnet på staden som Folke besöker stavas<br />
B O R D E A U X – men hur uttalas det (Bårdå.)<br />
• Öva också att uttala: Au revoir (å rävoar) (på<br />
återseende). Au uttals som å på svenska.<br />
Vad odlas på gården hos Folkes värdfamilj<br />
• Vad tillverkas av vindruvor<br />
• Vad är skillnaden mellan en middag hemma hos<br />
Folke i Sverige <strong>och</strong> hos familjen i Bordeaux<br />
• Vad är Roquefort för typ av ost<br />
• Har du provat att äta mögelost Vad tyckte du<br />
Att göra<br />
Kända platser i Paris<br />
Be eleverna göra en lista över fem kända platser<br />
i Paris. De får skriva dem i den ordning de skulle vilja<br />
besöka dem om de var i Paris.<br />
Vem var Charles de Gaulle<br />
Charles de Gaulle var en känd fransman. Vem var<br />
han (En av de stora flygplatserna i Paris är också<br />
uppkallad efter honom.) Be eleverna söka information<br />
på internet <strong>och</strong> skriva en kort presentation av<br />
honom.<br />
Franska matord<br />
Kan eleverna några franska matord Låt dem göra en<br />
intervju med hemkunskapsläraren. Be henne eller<br />
honom berätta om några franska rätter. Eleverna får<br />
skriva eller rita sina svar.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
• Paris, Erik Bjurhäll, Henny Grubbström Ahrens,<br />
Almqvist & Wiksell, (Liber), 2001.<br />
44 45
Grundboken<br />
s 54–55<br />
Belgien – med EU:s centrum<br />
Grundboken<br />
s 56–57<br />
Europeiska unionen<br />
Belgien är ett litet men betydelsefullt land i <strong>Europa</strong>,<br />
eftersom många av EU:s instanser håller till där. Därför<br />
har människor från andra EU-länder flyttat till Belgien<br />
för att arbeta. Maria besöker den skandinaviska skolan<br />
där många av de svenska EU-tjänstemännens barn går.<br />
Belgiens landskap är ganska platt. Ett höglandsområde<br />
är Ardennerna som ligger på gränsen till<br />
Frankrike. Titta gemensamt på Kompassbokens<br />
insidor eller i en kartbok <strong>och</strong> studera hur lågland <strong>och</strong><br />
högland illustreras på kartan.<br />
I Belgien talas två stora språk, franska <strong>och</strong> nederländska,<br />
vilket nämns i Kompassboken. En minoritet med<br />
tysktalande finns också. Samarbetet mellan de två stora<br />
grupperna valloner (franskspråkiga) <strong>och</strong> flamländare<br />
(som talar nederländska) har inte alltid varit smärtfritt.<br />
Vissa politiker förespråkar en delning av landet.<br />
På de kommande sidorna om Nederländerna<br />
behandlas andra världskriget. Belgien var också ett<br />
land som drabbades hårt av kriget. Redan i krigets<br />
inledning använde sig tyskarna av Belgien för att<br />
komma in i norra Frankrike <strong>och</strong> inta det på ett överraskande<br />
sätt. Nästan på samma sätt hade tyskarna<br />
gjort i det första världskriget, alltså passerat Belgien<br />
för att ta sig in i Frankrike. Små länder som Belgien<br />
<strong>och</strong> Nederländerna hade inget att sätta emot när de<br />
stora länderna gjorde upp i de båda världskrigen.<br />
Att diskutera<br />
• Varför är Bryssel både Belgiens <strong>och</strong> <strong>Europa</strong>s<br />
huvudstad<br />
• Kan du säga tre länder, förutom Sverige,<br />
som är med i EU (Kika annars på sidan 56<br />
i Kompassboken.)<br />
Vad är speciellt med skolan i Bryssel där Klara går<br />
• Vad kan besluten i EU handla om<br />
• Varför kan det vara bra med samma regler i flera<br />
EU-länder<br />
• Vilka språk talas i Belgien<br />
• Minns du vilket av de nordiska länderna som har<br />
två officiella språk<br />
Att göra<br />
Belgiens <strong>och</strong> Nederländernas karta<br />
– kopieringsundelag s 93<br />
Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Belgien<br />
<strong>och</strong> Nederländerna heter. Repetera också vad klassen<br />
har lärt sig om de två länderna. Använd en kartbok<br />
<strong>och</strong> Kompassboken som hjälpmedel.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
Nästan alla elever känner säkert till att Sverige är med<br />
i EU. Men vad gör EU <strong>och</strong> vad bestämmer EU som<br />
har med Sverige att göra<br />
Viktigt är att poängtera EU:s roll för att bevara freden<br />
i <strong>Europa</strong>. De allra första länderna som startade det<br />
samarbete som senare blev EU, gjorde det med andra<br />
världskriget färskt i minne, för att underlätta handel<br />
mellan länderna <strong>och</strong> förhindra att det blev krig igen.<br />
I dag är EU en mycket stor organisation med centrum<br />
i Bryssel. Men andra städer i <strong>Europa</strong> har också<br />
viktiga EU-organ. EU-parlamentet ligger i franska<br />
Strasbourg <strong>och</strong> EU-domstolen i holländska Haag.<br />
På sidan 57 i Kompassboken tas några av EU:s<br />
övergripande bestämmelser för samarbete mellan<br />
länderna upp. Euron behandlas också. Betona att<br />
alla länder inte har euro trots att de är med i EU. Av<br />
de tre nordiska länderna i EU, det vill säga Sverige,<br />
Danmark <strong>och</strong> Finland, har bara Finland euro.<br />
Alla EU-länder har en eller flera kommissionärer<br />
som arbetar i EU-kommissionen i Bryssel. Kommissionen<br />
är ungefär som EU:s regering. År 2010 heter<br />
vår svenska kommissionär Cecilia Malmström.<br />
Ibland träffas ministrar från alla EU-länder. Om<br />
det handlar om jordbruksfrågor träffas alla jordbruksministrar.<br />
Riktigt stora övergripande frågor diskuteras<br />
när EU-ländernas regeringschefer möts.<br />
Att diskutera<br />
Hur många länder är med i EU<br />
Vilka länder i Norden är med i EU<br />
När dök idén om ett samarbete i <strong>Europa</strong> upp<br />
Vad var Kol- <strong>och</strong> stålunionen<br />
I vilken stad ligger <strong>Europa</strong>parlamentet<br />
Vad menas med folkomröstning<br />
Vad har vi i Sverige för nytta av EU i dag<br />
Varför är inte alla länder i <strong>Europa</strong> med i EU<br />
Vad är euro<br />
• Varför har vi i Sverige inte euro trots att vi är med i EU<br />
EU:s fyra friheter<br />
Be eleverna tillsammans förklara vad som menas med<br />
EU:s fyra friheter.<br />
EU har också en egen nationaldag <strong>och</strong> en nationalsång.<br />
Låt eleverna ta reda på mer om det.<br />
46 47<br />
Att göra<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
• Europeiska unionen, Simon Ponsford, Liber, 2007.<br />
• Lätta EU-boken, Anna Vörös, LL-förlaget, 2001.
Grundboken<br />
s 58–61<br />
Nederländerna – landet<br />
som växer<br />
En berömd dagbok<br />
Nederländerna fick sitt namn när området hörde till<br />
det Habsburgska väldet som styrdes från Spanien under<br />
1500-talet. Att landet också kallas Holland beror på att landet<br />
ofta har styrts från en provins i landet som heter Holland.<br />
Där ligger bland annat den stora staden Amsterdam.<br />
Nederländerna är ett mycket lågt liggande land. Vissa<br />
delar ligger till <strong>och</strong> med lägre än havsnivån. De stora<br />
områdena med torrlagda marker har blivit både ny jordbruksmark<br />
<strong>och</strong> ny mark för bostäder i det mycket tättbefolkade<br />
landet. Projektet med att vinna ny mark har<br />
inte bara fördelar utan även sina risker. Stora vallar ligger<br />
på rad ut mot havet för att förhindra att havsvatten rinner<br />
in över land <strong>och</strong> ”tar tillbaka” marken. Det här får<br />
ses som ett sårbart område i <strong>Europa</strong>. Kan människan<br />
övervinna naturen <strong>och</strong> utvidga sina territorier på det här<br />
sättet Vad händer vid en förmodad klimatförändring<br />
med stigande havsnivå Kan Nederländerna på sikt<br />
undvika stora översvämningar<br />
Någon av eleverna kanske känner till att holländarna<br />
är mycket bra på att åka skridskor. På alla små<br />
kanaler mellan poldrarna fryser vattnet lätt till is på<br />
vintern <strong>och</strong> det blir till fina skridskobanor. Där kan<br />
man åka på tur precis som vi gör på längdskidor.<br />
Större kanaler finns i staden Amsterdam. I stadens<br />
centrum finns nästan lika många kanaler som gator.<br />
Kanalerna med de smala husen intill är kanske den<br />
största sevärdheten i staden.<br />
I ett av husen bodde under andra världskriget den<br />
judiska flickan Anne Frank. Hon är kanske världens<br />
mest berömda dagbokskrivare. Berättelsen om Annes<br />
tragiska liv har berört barn <strong>och</strong> vuxna i flera generationer<br />
efter hennes död. Det finns mycket att förklara<br />
kring Anne Frank <strong>och</strong> hennes bakgrund. Det leder<br />
osökt in på samtal om andra världskriget. Se faktarutan<br />
på sidan 61 i Kompassboken.<br />
Att diskutera<br />
Vilket annat namn har Nederländerna<br />
Varför kan man säga att Nederländerna växer<br />
Vad är poldrar<br />
Varför behöver holländarna mer mark<br />
• Vilka blommor är speciellt förknippade med<br />
Nederländerna<br />
Hur ser det ut i Amsterdam<br />
Berätta något mer om Amsterdam.<br />
• Vilka var Rembrandt <strong>och</strong> van Gogh<br />
Vad är crêpes<br />
Vilken typ av bok skrev Anne Frank<br />
När skrevs boken<br />
Varför var Anne Frank tvungen att gömma sig<br />
Annes familj var judar. Vad menas med det<br />
Var gömde sig Anne<br />
• Annes familj skickades till ett koncentrationsläger.<br />
Vad var det<br />
Varför grät Maria när hon stod i Annes rum<br />
Berätta om andra världskriget.<br />
Mellan vilka år varade kriget<br />
Vilka startade kriget<br />
Vem var Adolf Hitler<br />
Varför blev det krig<br />
Nämn några länder som var med i andra världskriget.<br />
• Varför har flickorna på bilden på sidan<br />
61i Kompassboken just de flaggorna på sig<br />
Varför var inte Sverige med i kriget<br />
Adolf Hitler dog i en bunker. Vad är en bunker<br />
Vilka förlorade kriget<br />
• Vilka vann kriget (Se bilden på sidan 61 igen.)<br />
Att göra<br />
Gör en bildordlista om Nederländerna<br />
Gör en bildordlista om ord som hör ihop med<br />
Nederländerna/Holland. Leta i ordböcker eller på<br />
internet efter fakta <strong>och</strong> bilder. Skriv <strong>och</strong> rita din<br />
bildordlista på ett A3-papper. Här är förslag på ord:<br />
poldrar, väderkvarnar, hus i Amsterdam, träskor,<br />
ostar, tulpaner, kanaler, crêpes, Anne Frank.<br />
Belgiens <strong>och</strong> Nederländernas karta<br />
– kopieringsunderlag s 93<br />
Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Belgien<br />
<strong>och</strong> Nederländerna heter. Repetera också vad klassen<br />
har lärt sig om de två länderna. Använd en kartbok<br />
<strong>och</strong> Kompassboken som hjälpmedel.<br />
Anne Frank <strong>och</strong> andra världskriget<br />
Be eleverna ta reda på mer om Anne Frank. De kan<br />
läsa en bit ur hennes dag bok eller titta i faktaböcker<br />
om henne. Anne Franks hus i Amsterdam har en egen<br />
hemsida med adressen www.annefrank.org<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
• Anne Frank – ett liv i förföljelsens tid, Ruud van der<br />
Rol, Rian Verhoeven/Anne Frank stiftelsen,<br />
Bonnier Carlsen, 1994.<br />
• Andra världskriget 1939–1945, Christine Hatt,<br />
Almqvist <strong>och</strong> Wiksell, 2003.<br />
• Barn i krig, Robin Cross, Bokfabriken Fakta, 1998.<br />
48 49
Grundboken<br />
s 62–65<br />
Tyskland – ett industriland<br />
Berlin – en spännande stad<br />
Tyskland är det land i <strong>Europa</strong> som näst efter Ryssland<br />
har den största befolkningen.<br />
Precis som rubriken anger är Tyskland ett industriland.<br />
Men mycket inom näringslivet har förändrats<br />
under de senaste åren. Sedan 1990 är de båda tidigare<br />
tyska staterna Öst- <strong>och</strong> Västtyskland återförenade. Den<br />
tunga smutsiga industrin som både Öst- <strong>och</strong> Västtyskland<br />
var kända för har moderniserats eller i många fall<br />
helt avvecklats. Nya högteknologiska industrier växer<br />
fram. Kända tyska industriföretag som biltillverkarna<br />
Audi <strong>och</strong> Volkswagen finns kvar men har precis som<br />
den svenska bilindustrin drabbats av kraftig tillbakagång<br />
till följd av den globala ekonomiska krisen.<br />
Men Tyskland är inte bara industri. Landet har också ett<br />
högteknologiskt effektivt jordbruk. Och som det framgår<br />
i Kompassboken finns mycket att se <strong>och</strong> att göra i landet,<br />
inte minst i huvudstaden Berlin. Berlin är en speciell<br />
stad i <strong>Europa</strong> präglad både av de båda världskrigen <strong>och</strong><br />
av det kalla kriget. Arkitekturen är mycket blandad i alla<br />
stilar från 1900-talet. Under nästan 30 år var staden dessutom<br />
delad med Berlinmuren som barriär. Efter murens<br />
fall har också en snabb expansion skett i de delar av Berlin<br />
som tidigare legat i ingenmansland. Ett exempel på det är<br />
det hypermoderna centrumet vid Potsdamer Plats.<br />
Till följd av Tysklands dramatiska förflutna i modern<br />
tid är landet i dag uppdelat i 16 förbundsländer.<br />
Tyskland är precis som USA en federation med<br />
starkt självstyre för varje förbundsland. Inget av förbundsländerna<br />
får enligt Tysklands författning ha<br />
mer inflytande än de andra, oavsett folkmängd eller<br />
storlek. På så sätt ska en maktkoncentration undvikas.<br />
Ingen person ska ges möjlighet att ha all makt<br />
i landet, så som fallet var under naziperioden. Förbundskanslern<br />
(statsministern) styr över Tysklands<br />
övergripande frågor som utrikespolitik <strong>och</strong> ekonomi.<br />
De historiska detaljerna kring Tysklands grundlag<br />
<strong>och</strong> styre kommer eleverna att få bekanta sig mer med<br />
längre upp i årskurserna. På den här nivån måste man<br />
givetvis nämna andra världskriget. Bläddra gärna tillbaka<br />
till sidan 61 i Kompassboken <strong>och</strong> läs om kriget.<br />
Samtala också om hur olika länder styrs. Är landet<br />
en monarki eller republik Vem är statschef i ett land<br />
I vilka länder får presidenten bestämma I vilka länder<br />
bestämmer presidenten inget alls I Tyskland har man<br />
ju en president som precis som vår kung fungerar som<br />
en symbol för landet. De bestämmer med andra ord<br />
ingenting. I Frankrike <strong>och</strong> Finland däremot har presidenten<br />
reell makt, precis som i USA.<br />
Att diskutera<br />
• Tyskland är <strong>Europa</strong>s största industriland. Vad<br />
menas med det<br />
Vad är Hamburg känt för<br />
Vad är Lübeck känt för<br />
• Varför åker många på semester till området vid<br />
floden Mosel<br />
Vad odlas vid Mosel<br />
Vad fanns förr i Ruhrområdet<br />
Hur stor del av Tysklands befolkning bor i Ruhr<br />
Ge exempel på städer i Ruhr.<br />
Vad heter det största förbundslandet i Tyskland<br />
Vad är ett förbundsland<br />
Hur många förbundsländer finns det<br />
• Vem bestämmer över hela Tyskland<br />
(Förbundskanslern)<br />
• Vad är Neuschwanstein (Nåjschvanstain) känt för<br />
(Titta också på slottet på internet.)<br />
• Vilka kända företag finns i Bayern Äger du eller<br />
din familj något från de företagen<br />
Vad heter Tysklands huvudstad<br />
• Hur var Tyskland uppdelat före 1990<br />
Hur var staden Berlin före 1990<br />
• Varför byggdes muren genom Berlin<br />
• Varför kunde inte alla tyskar resa som de ville när<br />
landet var uppdelat<br />
• Kan du namnet på några av Tysklands<br />
förbundsländer nu<br />
Att göra<br />
Krysslista monarki eller republik<br />
– kopieringsunderlag s 94<br />
Be eleverna undersöka vilket statsskick som är vanligast<br />
i <strong>Europa</strong> – monarki eller republik De får själva leta efter<br />
information <strong>och</strong> kryssa i rätt på listan. De får sedan skriva<br />
egna förklaringar till vad de olika statsskicken innebär.<br />
Tysklands karta<br />
– kopieringsunderlag s 95<br />
Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Tyskland heter.<br />
Repetera också vad klassen lärt sig om Tyskland. Ta hjälp<br />
av en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken.<br />
Tyska ord, öva tillsammans<br />
Volkswagen = Folksvagen. Enkelt v uttalas som f.<br />
Dubbelt w uttalas som v.<br />
Deutschland, Tyskland på tyska = Dåjtschlandt.<br />
Eu uttalas som åj.<br />
Bokstaven tyskt y, det vill säga ü, uttalas som y,<br />
i till exempel München.<br />
Floden Rhen blir Rhein på tyska. Det uttalas Rajn.<br />
Ei uttalas aj!<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford, <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
50 51
Grundboken<br />
s 66–67<br />
Vid kusterna är turistnäringen mycket viktig.<br />
Men också ögrupperna Balerna med Mallorca <strong>och</strong><br />
Kanarie öarna med Gran Canaria <strong>och</strong> Teneriffa ger<br />
genom sin turism stora inkomster till Spanien. På ön<br />
Teneriffa finns förresten Spaniens högsta berg. Det är<br />
den aktiva vulkanen Pico deTeide som har sin krater<br />
hela 3 700 meter över havet.<br />
Att diskutera<br />
Hur säger man Hej på spanska<br />
Vad heter Spaniens huvudstad<br />
Madrid ligger på en högplatå. Vad menas med det<br />
Var ligger stora städer för det mesta<br />
Varför ligger då Madrid mitt i landet<br />
Hur många meter över havet ligger Madrid<br />
• Försök att ta reda på ungefär vilken höjd över<br />
havet din skola ligger.<br />
Varför äter de middag så sent i Madrid, tror du<br />
Vad kan man titta på i Pradomuseet<br />
• Se faktarutan på sidan 66 i Kompassboken. Berätta<br />
några fakta om det spanska språket. Jämför med<br />
svenska. Hur många talar spanska I vilka länder<br />
talas spanska<br />
Att göra<br />
Ta reda på mer om Spanien,<br />
rita egna vykort<br />
Låt eleverna ta reda på mer om platser i Spanien. De<br />
kan rita vykort <strong>och</strong> skriva meddelanden med insmugna<br />
fakta <strong>och</strong> hälsningar på baksidan. Välj mellan följande<br />
platser: Madrid, Barcelona, Valencia, Mallorca,<br />
Kanarieöarna, Malaga, Granada <strong>och</strong> Gibraltar.<br />
Medelhavets karta<br />
– kopieringsunderlag s 96<br />
Eleverna får träna på vad länder, städer <strong>och</strong> öar heter<br />
vid Medelhavet på kopieringsunderlaget på sidan 96.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
Spanien – varmt <strong>och</strong> torrt<br />
Spanien ligger på den iberiska halvön tillsammans<br />
med Portugal, Andorra <strong>och</strong> Gibraltar. Om man studerar<br />
en topografisk karta över Spanien finner man<br />
att det är ett ganska bergigt land. Spaniens huvudstad<br />
Madrid utgör också ett undantag bland många stora<br />
städer i <strong>Europa</strong> som ligger vid kuster eller floder.<br />
Madrid däremot ligger mitt i landet på en högplatå.<br />
Som beskrivs i Kompassboken beror stadens placering<br />
på att kung Filip II bestämde att den skulle<br />
ligga där. Filip II var härskare i Spanien under slutet<br />
av 1500-talet, en tid när landet var mycket mäktigt<br />
<strong>och</strong> styrde över flera områden i <strong>Europa</strong>, bland annat<br />
områden i Nederländerna <strong>och</strong> nuvarande Tyskland,<br />
Österrike <strong>och</strong> Ungern. Det här var också tiden då<br />
spanjorerna gav sig ut i världen för att skaffa sig kolonier.<br />
Nästan hela Sydamerika blev på så sätt spanskt.<br />
Men inte nog med det, spanjorerna drog också till<br />
Asien. Ögruppen Filipinerna är uppkallad efter Filip<br />
II. På Filipinerna talar man i dag inte spanska, men<br />
i Sydamerika talas spanska i alla länder utom i Brasilien.<br />
Därför är spanskan ett av världens största språk.<br />
Några elever har kanske varit i Spanien <strong>och</strong> vet att<br />
alla inte talar spanska där. I Barcelona talar man till<br />
exempel katalanska <strong>och</strong> är väldigt stolta över det. Det<br />
är ett språk som liknar spanska men ändå har många<br />
egna ord <strong>och</strong> uttryck. I norra Spanien ligger Baskien.<br />
Där talas språket baskiska som inte är släkt med<br />
något annat språk i <strong>Europa</strong>.<br />
Trots att huvudstaden Madrid ligger mitt i landet<br />
<strong>och</strong> är mycket stor bor ändå de flesta spanjorer vid<br />
kusterna eller i dalen vid den stora floden Ebro. Tre<br />
stora kuststäder är Barcelona, Malaga <strong>och</strong> Valencia.<br />
Spanien har en lång gräns i norr mot Frankrike.<br />
Bergskedjan Pyrenéerna utgör en sådan naturlig<br />
gräns. Det är mäktiga berg, där de högsta topparna<br />
är över 3 000 meter. Mitt i Spanien ligger det stora<br />
platå landskapet, med en medelhöjd på 600 meter<br />
över havet. Söder om Madrid ligger det flacka <strong>och</strong><br />
torra området La Mancha. Det är ett namn som är<br />
känt från Cervantes roman om Don Quijote.<br />
Flera stora floder rinner genom Spanien, både ner<br />
mot Medelhavet <strong>och</strong> mot Atlantkusten via Portugal,<br />
till exempel Ebro <strong>och</strong> Tajo. Floden Guadalquivir rinner<br />
genom de berömda städerna Cordoba <strong>och</strong> Sevilla<br />
i Andalusien, på väg mot sitt utlopp i Atlanten. Det<br />
här är ett lågt liggande område i södra Spanien.<br />
Längs kusterna finns flera kända kustområden:<br />
Costa Blanca, Costa Brava <strong>och</strong> inte minst Costa del<br />
Sol, med Malaga som huvudort. Malaga är Spaniens<br />
tredje största stad efter Madrid <strong>och</strong> Barcelona.<br />
52 53
Grundboken<br />
s 68–71<br />
Solkusten i söder<br />
Medelhavet<br />
Vad tänker eleverna på om man säger: ”En gång för<br />
länge sedan i det soliga Spanien …” Den tecknade<br />
tevefilmen om ”Tjuren Ferdinand” på julaftonen<br />
så klart. Den traditionella tjurfäktningen är i dag<br />
ifrågasatt inte bara av Folke utan också på sina håll<br />
av spanjorerna själva. I flera regioner är tjurfäktning<br />
numera förbjuden.<br />
Solen är viktig för Spaniens näringsliv på flera sätt.<br />
Många turister kommer till Spanien för att njuta av<br />
solen. Men de får förstås vara försiktiga. Vi har ju<br />
lärt oss att vi inte ska sola för länge eftersom det kan<br />
orsaka hudcancer. Trots det reser människor från hela<br />
<strong>Europa</strong> till Spanien för att sola <strong>och</strong> bada. Säsongen<br />
är lång tack vare det sköna medelhavsklimatet. Och<br />
turismen ger jobb. Det är en viktig inkomstkälla för<br />
spanjorerna, som på senare år har haft mycket hög<br />
arbetslöshet i andra branscher.<br />
Sol <strong>och</strong> värme behövs också för jordbruket. Jordbruket<br />
är viktigt <strong>och</strong> står för en stor del av landets<br />
exportprodukter. Men all konstbevattning som<br />
behövs för odlingarna tär hårt på vattenresurserna<br />
i det varma klimatet.<br />
Precis som i många länder i <strong>Europa</strong> är Spanien<br />
på väg att förändras från att ha varit ett land med<br />
mycket industri till att bli ett land där tjänstesektorn<br />
blir allt viktigare.<br />
För alla länderna runt Medelhavet är klimatet en<br />
stor resurs. Medelhavsklimatet ger en lång säsong<br />
för turism. Jordbruket med odling av grönsaker,<br />
oliver <strong>och</strong> citrusfrukter är också betydande i flera av<br />
länderna. Gamla historiska högkulturer har blomstrat<br />
runt Medelhavet i flera tusen år. Det kommer att<br />
beskrivas på de följande sidorna i Kompassboken.<br />
Att diskutera<br />
Vad kallas den sydligaste delen av Spanien<br />
Varför är det så torrt på många håll i Spanien<br />
Vart har skogen tagit vägen<br />
• Hur kan man odla i Spanien trots att det är så<br />
torrt<br />
• Kan man ta hur mycket vatten som helst från<br />
floderna för att vattna i jordbruket<br />
Mot vilka hav har Spanien kust<br />
Hur är vädret vid Atlantkusten<br />
Hur är vädret vid Medelhavet<br />
Vad kan man göra i Malaga<br />
Vad finns det för kända turistområden i Spanien<br />
• Ge exempel på vad som odlas i Andalusien.<br />
Varför odlas inte sådana växter i Sverige<br />
• Varför blev pojken Manuel i den spanska<br />
värdfamiljen lite sur på Folke<br />
Varför åker så många på semester till Medelhavet<br />
• Hur är medelhavsklimatet<br />
• Finns det medelhavsklimat på andra platser<br />
i världen än vid Medelhavet (Ja, till exempel<br />
i Kalifornien <strong>och</strong> i Sydafrika.)<br />
• Nämn fem länder vid Medelhavet.<br />
• Nämn tre stora öar i Medelhavet. Till vilka länder<br />
hör öarna<br />
• Några av öarna är självständiga länder. Ge några<br />
exempel.<br />
Vad jobbar många med vid Medelhavet<br />
• Hur gör man för att utvinna salt ur havet<br />
• Har du varit vid Medelhavet Var Hur såg det ut<br />
Hur var vädret<br />
Att göra<br />
Medelhavets karta<br />
– kopieringsunderlag s 96<br />
Låt eleverna träna på vad länder, städer <strong>och</strong> öar heter<br />
vid Medelhavet på kopieringsunderlaget på sidan 96.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
54 55
Grundboken<br />
s 72–75<br />
Italien – en halvö<br />
i Medelhavet<br />
Rom – en gammal stad<br />
Att hitta Italien på kartan är verkligen lätt, landet<br />
ser ut som en stövel som sparkar på en – ön Sicilien.<br />
Italien är precis som Spanien ett mycket bergigt land.<br />
Men till skillnad från Spanien ligger huvudstaden<br />
i Italien som i många andra länder nära kusten. Rom<br />
har en ”egen” hamnstad som heter Ostia.<br />
Det soliga fina medelhavsklimatet finns också i Italien.<br />
Turism är viktigt men inte bara för dem som vill<br />
besöka landet för sol <strong>och</strong> bad. I Italien finns många<br />
spännande historiska lämningar från det mäktiga<br />
romarriket. Inte bara huvudstaden Rom har antika<br />
lämningar utan också många andra platser i Italien.<br />
En välbesökt plats är till exempel Pompeji. Läs <strong>och</strong><br />
repetera gärna stycket om Pompeji <strong>och</strong> Vesuvius<br />
utbrott på sidorna 34–35 i Kompassboken.<br />
Staden Venedig en unik historisk plats från renässansen<br />
(1300–1400-tal) med sina kanaler <strong>och</strong> palats.<br />
Ett stort projekt pågår för att rädda Venedig från<br />
översvämningar om havsytan stiger vid en klimatförändring<br />
i framtiden. En annan vacker renässansstad<br />
känd för sina palats, kyrkor, konstnärer <strong>och</strong> konstmuseer<br />
är Florens.<br />
I Kompassboken nämns att olikheterna är stora<br />
mellan norra <strong>och</strong> södra Italien. Svårigheterna att<br />
utveckla den södra delen har lett till spänningar<br />
mellan olika politiska grupperingar. Det har också<br />
gjort att det inte varit lätt att styra landet. Italien<br />
har haft fler regeringar efter andra världskriget än<br />
något annat land i <strong>Europa</strong>. Industrierna finns i norr<br />
<strong>och</strong> där finns också en stor modeindustri. I söder är<br />
jordbruket viktigt, Sicilien är till exempel känt för<br />
sina apelsiner. Men i norr finns ett modernare, högmekaniserat<br />
jordbruk. I Podalen i norra Italien odlar<br />
man till <strong>och</strong> med ris – det görs inte på många andra<br />
ställen i <strong>Europa</strong>. Italienarna är lika noga med sin<br />
matkultur som fransmännen, den italienska maten<br />
kan beskrivas som lite mer rustik <strong>och</strong> vardagsnära.<br />
Att diskutera<br />
• Hur säger man hej på italienska<br />
• Repetera hur man säger hej på språk i länder som<br />
Folke <strong>och</strong> Maria redan har besökt.<br />
• Kan ni säga hej på ännu fler språk nu Ta med språk<br />
även från andra världsdelar. Det kan vara språk som<br />
olika elever i klassen talar eller känner till.<br />
• Varför är det så lätt att känna igen Italien på en karta<br />
• Vad kan det bero på att det är så stora skillnader<br />
mellan olika delar i Italien<br />
• Vad är Venedig känt för<br />
• Titta på bilden överst på sidan 73 i Kompassboken.<br />
Vad är det som människorna skördar<br />
Vad är Florens känt för<br />
• Kan du namnen på några andra italienska städer<br />
• Rom är Italiens huvudstad. Varför tycker Folke att<br />
staden är som ett museum<br />
• Berätta något om Colosseum.<br />
• Varför skriver Folke: ”Hej du store kejsare” till sin<br />
kompis Cesar<br />
• Säg något på latin! Vilka talade latin (Exempel<br />
på latinska låneord i svenskan är advent, betong,<br />
bonus, post, Volvo.)<br />
• Berätta om hur man tror att glassen kom till<br />
Italien.<br />
• Du äter kanske köttfärssås <strong>och</strong> spagetti som<br />
huvudrätt till middag ibland När äter man<br />
spagetti i Italien<br />
• Berätta om bilden längst ner på sidan 75<br />
i Kompassboken. Vad är det vi ser där<br />
Att göra<br />
Italiens karta<br />
– kopieringsunderlag s 97<br />
Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Italien<br />
heter. Repetera också vad klassen har lärt sig om<br />
Italien. Använd en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken som<br />
hjälpmedel.<br />
Ta reda på mer om Julius Caesar<br />
<strong>och</strong> Marco Polo<br />
Leta fakta om de kända historiska personerna Julius<br />
Caesar <strong>och</strong> Marco Polo. Vilka var de, när levde de<br />
<strong>och</strong> vad är de kända för Skriv stödord. Öva sedan på<br />
att berätta för klassen utifrån stödorden.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
• Res till forna kulturer, Julie Ferris,<br />
Valentin förlag, 2002.<br />
56 57
Grundboken<br />
s 76–79<br />
Världens minsta land<br />
Kristendomen i <strong>Europa</strong><br />
Vatikanstaten är världens minsta land, men är trots<br />
det centrum för den största grenen av kristendomen,<br />
nämligen katolicismen. Där finns påvens residens<br />
Vatikanen eller den Heliga stolen som det också kallas.<br />
Katolikerna anser att påven är efterföljare till<br />
aposteln Petrus. Petrus var den förste biskopen av<br />
Rom <strong>och</strong> Peterskyrkan är byggd över det som tros<br />
vara hans grav. Många andra viktiga präster <strong>och</strong> påvar<br />
ligger också begravda i <strong>och</strong> under Peterskyrkan.<br />
Till att börja med var de kristna förföljda i romarriket.<br />
Men på 300-talet bestämde kejsaren Konstantin<br />
att kristendomen skulle vara romarrikets statsreligion.<br />
Som det hörs av namnet hade Konstantin<br />
nära anknytning till Konstantinopel (nuvarande<br />
Istanbul); han grundade staden när han blivit ensam<br />
härskare över det romerska riket. Kejsaren hade lämnat<br />
Rom <strong>och</strong> flyttat österut. Det är början till processen<br />
som leder till att kyrkan splittras i två grenar<br />
på 1000-talet. Då hade många olika trostolkningar<br />
<strong>och</strong> traditioner förändrats mellan öst <strong>och</strong> väst. Den<br />
västra delen av romarriket hade redan gått under<br />
på 400-talet då området härjades av andra folk från<br />
norr, till exempel goter <strong>och</strong> vandaler.<br />
I dag är den katolska kyrkan centralt styrd från<br />
Vatikanen. De ortodoxa kyrkorna däremot styrs<br />
från varje land där de finns. Lite slarvigt brukar vi<br />
kalla dem för grekisk-ortodoxa. Men det är fel eftersom<br />
den grenen bara finns i Grekland. I Ryssland<br />
finns den rysk-ortodoxa kyrkan, i Serbien finns den<br />
serbisk-ortodoxa kyrkan <strong>och</strong> så vidare. Ortodoxa<br />
kyrkors högsta präst kallas inte påve utan patriark.<br />
Kyrkorna i <strong>Europa</strong> har utövat mycket makt genom<br />
historien. Protester mot framför allt den katolska<br />
kyrkans maktanspråk ledde till reformationen på<br />
1500-talet <strong>och</strong> ännu en kyrklig splittring. De protestantiska<br />
kyrkorna har tre stora huvudgrenar. Det<br />
är den evangeliska lutherska kyrkan som Svenska<br />
kyrkan tillhör. Det finns också den anglikanska<br />
kyrkan i England <strong>och</strong> den reformerta kyrkan i bland<br />
annat Holland, Skottland <strong>och</strong> Schweiz.<br />
Trots att många av <strong>Europa</strong>s invånare är sekulariserade<br />
spelar religionen fortfarande en roll i deras liv.<br />
Barn döps, par gifter sig <strong>och</strong> döda begravs i kyrkan.<br />
I stunder av kris <strong>och</strong> sorg söker sig många till kyrkan.<br />
Många muslimer har flyttat till <strong>Europa</strong> de senaste<br />
50 åren. För många av dem är religionen mer en del<br />
av vardagen. Religion i alla möjliga uttryck spelar en<br />
stor roll för människor runt om i <strong>Europa</strong> i dag.<br />
Att diskutera<br />
• Vad heter världens minsta land<br />
• Fundera innan du tittar i boken. Kan du fler<br />
pytte länder i <strong>Europa</strong> (Titta sedan på sidan 77<br />
i Kompassboken.)<br />
Hur många invånare har Vatikanstaten<br />
Hur stort är landet till ytan Jämför med fotbollsplaner.<br />
Vad heter kyrkan som ligger mitt i Vatikanstaten<br />
Vem var Michelangelo När levde han<br />
Varför trängs så många människor på Petersplatsen<br />
Vad har påven för uppgifter<br />
Varför finns det nästan inga familjer i Vatikanstaten<br />
Vilken religion är den största i <strong>Europa</strong><br />
När <strong>och</strong> var uppstod kristendomen<br />
Vad heter katolikernas viktigaste person<br />
• Kristendomen delades i två grenar. Vad kallades<br />
grenen i östra <strong>Europa</strong> Vad kallades grenen<br />
i västra <strong>Europa</strong><br />
• När levde Martin Luther I vilket land höll<br />
han till<br />
• Varför protesterade Martin Luther mot den<br />
katolska kyrkan<br />
• Vad kallas kyrkan som de flesta tillhör i Sverige i dag<br />
• Repetera: Vilka är de tre stora grenarna av kristendomen<br />
Se längst ner på sidan 78 i Kompassboken.<br />
• Vad betyder sekulariserad<br />
• Vad är en pilgrimsfärd Eller … vad gör en person<br />
som vallfärdar<br />
• Berätta om någon känd plats i <strong>Europa</strong> dit<br />
människor vallfärdar.<br />
• Vilken religion är näst störst i <strong>Europa</strong><br />
• Nämn några länder i <strong>Europa</strong> där religionen islam<br />
är vanlig.<br />
Att göra<br />
Ha koll på kristendomen i <strong>Europa</strong><br />
– kopieringsunderlag s 98<br />
Låt eleverna öva på mer om kristendomen i <strong>Europa</strong><br />
genom att göra en mindmap.<br />
Lästips<br />
• Vad vet du om kristendom Carol Watson,<br />
Gleerups, 1999.<br />
• Det tror vi på! Alan Brown <strong>och</strong> Andrew Langley,<br />
Argument förlag, 2000.<br />
58 59
Grundboken<br />
s 80–83<br />
Grekland – berg <strong>och</strong> öar<br />
Demokrati<br />
Grekland har flera likheter med Italien när det gäller<br />
geografi, historia <strong>och</strong> turism. Landet är bergigt.<br />
Många invånare bor vid kusterna. De historiska lämningarna<br />
är många <strong>och</strong> fantastiska. Vädret <strong>och</strong> miljön<br />
är en resurs som grekerna bygger sin turistindustri<br />
på. Men jämfört med Italien har Grekland förstås fler<br />
öar. Man kan resa till Grekland hur många gånger<br />
som helst för att upptäcka ännu en ny ö. Alla öar har<br />
något som är speciellt.<br />
Om man tänker efter finns det massor av saker från<br />
det antika Grekland som är levande även i vårt samhälle<br />
i dag. Vi har demokratin som ”uppfanns” i Aten, även<br />
om det på den tiden, det vill säga på 400-talet f Kr, bara<br />
var fria män som fick rösta <strong>och</strong> vara med <strong>och</strong> bestämma.<br />
Vi har de olympiska spelen som genomförs med<br />
inspiration från det antika Grekland. Byggnader <strong>och</strong><br />
konstverk med grekisk stil finns på många platser<br />
världen över. Sedan finns alla fantastiska sagor som<br />
berättar om gudar, hjältar, äventyr <strong>och</strong> vidunder.<br />
Romarna var mycket imponerade av grekernas framstående<br />
kultur. De tog över de grekiska gudarna men<br />
gav dem egna namn, vilka senare har blivit namn<br />
på våra planeter. Här följer några exempel. (De<br />
romerska namnen står först.)<br />
Merkurius = Hermes, gudarnas budbärare, känd<br />
för sina skor med vingar<br />
Venus = Afrodite, kärleksgudinnan<br />
Mars = Ares, krigsguden<br />
Tellus (jorden) = Gaja, jordgudinnan<br />
Jupiter = Zeus, gudarnas konung<br />
Att undervisa om <strong>och</strong> träna eleverna i demokrati<br />
är ett av de viktigaste uppdragen som skolan har.<br />
Demokratin tas lätt för given, men barn <strong>och</strong> ungdomar<br />
måste också diskutera <strong>och</strong> lära sig spelreglerna<br />
för demokrati, generation efter generation. En viktig<br />
sak för eleverna att komma till insikt om är att man<br />
måste vika sig om flera inte röstar som man själv vid<br />
en omröstning, till exempel i klassen. Då måste förstås<br />
alla få ge uttryck för sin åsikt på något sätt. Att<br />
jobba med demokrati är ett viktigt led för att eleverna<br />
sedan ska kunna ta ställning <strong>och</strong> rösta i de allmänna<br />
valen när de blir vuxna. Numera röstar vi inte bara<br />
om vilka politiker vi vill ha här på hemmaplan. Vi<br />
har också val till EU-parlamentet i Strasbourg med<br />
jämna mellanrum.<br />
Att diskutera<br />
Vad heter Greklands huvudstad<br />
Vad fanns i Akropolis<br />
• Varför var Akropolis en bra plats att vara på om<br />
det kom fiender<br />
Vem var Athena<br />
Vem var Zeus<br />
Hur många öar finns det i Grekland<br />
• Precis som i många länder vid Medelhavet arbetar<br />
människor med … Ja, vad då<br />
• Har någon elev har besökt någon grekisk ö Vilken<br />
eller vilka Hur såg det ut Hur var vädret<br />
• När uppfann grekerna demokratin<br />
• Vad gjorde männen i Aten när något skulle<br />
bestämmas<br />
• Vad gjorde kvinnor <strong>och</strong> slavar när det var dags att<br />
bestämma något (Stannade hemma. De fick inte<br />
vara med i besluten.)<br />
Vad är direkt demokrati<br />
• Vad är representativ demokrati<br />
• Varför var det svårt för kvinnorna som<br />
demonstrerade för rösträtt i England på 1800-talet<br />
• Vad menas med allmän rösträtt Har vi det<br />
i Sverige i dag Vilket år blev det allmän rösträtt<br />
i Sverige<br />
Greklands karta<br />
– kopieringsunderlag s 99<br />
Repetera vad klassen har lärt sig om Grekland. Använd<br />
en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken som hjälpmedel.<br />
En dag på torget i det gamla Aten<br />
Låt eleverna låtsas att de är med en dag på torget<br />
i Aten för 2 400 år sedan. Be dem ta reda på lite mer<br />
hur demokratin fungerade då. De kan skriva ett brev<br />
eller en artikel som en ögonvittnesskildring.<br />
Demokratiövning<br />
Ha ett vanligt klassråd. Diskutera sedan demokratiska<br />
frågor. Vad i klassrådet påminner om arbetet på torget<br />
i Aten eller i Sveriges riksdag Vem leder mötet Hur<br />
beslutar man Vilka får vara med Hur kommer man<br />
ihåg vad som beslutats Vem genomför besluten<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford, <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
• Res till forntida kulturer, Julie Ferris,<br />
Valentin förlag, 2002.<br />
60 61<br />
Att göra
Grundboken<br />
s 84–87<br />
Bosnien-Hercegovina<br />
– ett nytt land<br />
Nya <strong>och</strong> gamla länder<br />
Efter Sovjetunionens fall den 31 december 1991<br />
inleddes en rad dramatiska händelser i <strong>Europa</strong>.<br />
Länder som hade haft kommunistiskt styre <strong>och</strong><br />
i princip lytt under Sovjetunionen ville göra sig fria<br />
<strong>och</strong> styra efter andra förutsättningar. Från 1989<br />
<strong>och</strong> framåt inleddes en rad stora förändringar bland<br />
länderna i östra <strong>Europa</strong>. En del länder förklarade<br />
sig som fria <strong>och</strong> självständiga stater, till exempel de<br />
baltiska staterna. Andra splittrades som till exempel<br />
Tjeckoslovakien.<br />
I det forna Jugoslavien hade kommunistregimen<br />
under president Tito inte alls varit bunden till Sovjetunionen<br />
på samma sätt som andra länder i Östeuropa.<br />
Men området bestod av många olika nationaliteter,<br />
flera språkområden, flera religioner, två olika alfabet<br />
<strong>och</strong> historiska konflikter som aldrig hade lösts. Därför<br />
blev det krig på Balkanhalvön, där Jugoslavien låg.<br />
Kriget brukar kallas Balkankriget. Många människor<br />
från Balkan flydde <strong>och</strong> en del av dem hamnade<br />
i Sverige, som till exempel Marias familj.<br />
En ganska stor grupp människor på Balkan är<br />
muslimer. Det är inte invandrade personer från<br />
muslimska länder i Asien eller Afrika utan människor<br />
som varit muslimer <strong>och</strong> bott i det forna Jugoslavien<br />
under flera hundra år. Det beror på att det stora<br />
Osmanska riket (nuvarande Turkiet) historiskt sett<br />
haft stort inflytande över Balkan ända fram till början<br />
av 1900-talet.<br />
På sidorna 86–87 i Kompassboken förklaras lite<br />
mer om hur <strong>och</strong> varför <strong>Europa</strong>s karta har ritats om<br />
sedan 1990-talet. Förklaringarna är ganska översiktliga.<br />
Men de är bra att ha med sig för studier i de<br />
högre årskurserna i historia, geografi, samhällskunskap<br />
<strong>och</strong> religion.<br />
Att diskutera<br />
• Vad har Maria för anknytning till Bosnien-<br />
Hercegovina<br />
• När Marias pappa var liten fanns inte Bosnien-<br />
Hercegovina som eget land. Till vilket land hörde<br />
området då<br />
Varför blev det krig i Jugoslavien<br />
Vilka länder delades Jugoslavien upp i efter kriget<br />
• Vad heter huvudstaden i Bosnien-Hercegovina<br />
• Vad hände i staden Mostar Se bild <strong>och</strong> bildtext på<br />
sidan 85 i Kompassboken.<br />
• Varför måste kartor ibland ritas om<br />
• Vad kan det bero på att länder ibland delas eller<br />
slås ihop<br />
• Förut var Tyskland uppdelat i två länder. Varför<br />
var det så<br />
• Nu finns länderna Tjeckien <strong>och</strong> Slovakien. Förut<br />
var de ett enda land. Vad hette det landet<br />
• Förut fanns det stora landet Sovjetunionen.<br />
Ge några exempel på länder som förut låg<br />
i Sovjetunionen men som nu är självständiga. På<br />
sidan 101 i Kompassboken kan du läsa mer om<br />
Sovjetunionen i faktarutan.<br />
Att göra<br />
Gör ett litet häfte om några<br />
nya länder i <strong>Europa</strong><br />
Låt eleverna jobba i grupper. Be dem ta reda på<br />
fakta om Slovenien, Kroatien, Montenegro, Serbien,<br />
Kosovo, Tjeckien, Slovakien, Vitryssland. De får<br />
sedan redovisa i små grupper för varandra när häftena<br />
är klara.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
62 63
Grundboken<br />
s 88–91<br />
Österrike – ett alpland<br />
<strong>Europa</strong>s bergskedjor<br />
Att göra<br />
Österrike är känt som ett alpland, även om huvudstaden<br />
Wiens närmaste omgivningar består av ett<br />
ganska platt landskap. Men det är förstås till Alperna<br />
Folke <strong>och</strong> de andra barnen beger sig på sin resa. Förut<br />
sa man att Alperna var <strong>Europa</strong>s högsta bergskedja.<br />
Men eftersom Kaukasus numera vanligtvis räknas till<br />
<strong>Europa</strong> är det bergskedjan med de högsta topparna<br />
i vår världsdel. Elbrus i Kaukasus mäter hela 5 642<br />
meter över havet. Mont Blanc är Alpernas högsta<br />
topp på 4 810 meter över havet. I Österrike är det<br />
högsta berget Grossglockner med sina 3 797 meter.<br />
I Österrike är det bördigt <strong>och</strong> grönt i dalarna mellan<br />
bergen. Det beror på att Alperna ligger ganska långt<br />
söderut. Området där det inte går att odla eller där<br />
träd slutar växa ligger högre upp i Alperna än hos oss<br />
i Norden. I Alperna brukar man räkna med att trädgränsen<br />
ligger på 2 000 meter. I norra Sverige kan trädgränsen<br />
ligga på 500–600 meter över havet. Allra längst<br />
norr ut i Norden, vid Ishavet, ligger trädgränsen vid<br />
havsnivån. Inte undra på att det är olika förutsättningar<br />
när det gäller växtligheten för de olika områdena.<br />
Tidigare har eleverna läst om turistländerna Spanien,<br />
Grekland <strong>och</strong> Italien. Dit vallfärdar turister för att få sola<br />
<strong>och</strong> bada. Till Österrike kommer också många turister,<br />
men för att få åka skidor i många <strong>och</strong> långa backar.<br />
Säsongen är lång tack vare den höga höjden. Snön finns<br />
kvar länge på hög höjd <strong>och</strong> glaciärerna som består av<br />
snö <strong>och</strong> is ligger ständigt kvar. På hög höjd går det att åka<br />
skidor året om på glaciärer. På senare år har det skett en<br />
temperaturhöjning i <strong>Europa</strong> <strong>och</strong> glaciärerna minskar,<br />
vilket får många konsekvenser. Läs noga om det på sidan 90<br />
i Kompassboken. Glaciärerna är sårbara områden på jorden.<br />
På de här sidorna är det också dags att lära sig mer om<br />
hur berg kommer till. Eleverna har tidigare på sidorna<br />
34–35 om vulkaner studerat hur plattorna i jordskorpan<br />
rör sig. Plattorna kan både dras isär <strong>och</strong> stötas ihop av<br />
jordens inre krafter. När plattorna trycker mot varandra<br />
veckas berg <strong>och</strong> stora bergs kedjor bildas mycket sakta<br />
under processer som varar i miljontals år. Ibland är<br />
rörelserna snabbare <strong>och</strong> då kan det uppstå naturkatastrofer<br />
som jordbävningar.<br />
Ovanför jordytan verkar naturens yttre krafter.<br />
Dessa gör så att bergen bryts ner <strong>och</strong> så småningom<br />
blir lägre <strong>och</strong> får rundare former. Också de här processerna<br />
tar mycket lång tid. Det är vatten, vind <strong>och</strong><br />
is som ”jobbar” med att nöta ner bergen.<br />
Att diskutera<br />
• Vad heter Österrikes huvudstad<br />
• Var ligger Zell am See<br />
Beskriv hur vägen till Zell am See är.<br />
Varför kan inte vägen vara rak<br />
Varför ligger snön kvar trots att det är sommar<br />
• Vad heter det högsta berget i Österrike Hur högt<br />
är det<br />
Hur ser landskapet ut mellan bergen i Alperna<br />
När på året är det flest turister i Alperna<br />
Hur ser det ut i skidbackarna på sommaren<br />
Vad är en kompositör<br />
Nämn några kända kompositörer från Österrike.<br />
• Vad är det som nöter ner berg så att de blir runda<br />
i stället för spetsiga<br />
• Vilka berg är yngst, de i Skanderna eller de<br />
i Alperna<br />
Hur gamla är Skanderna<br />
Hur uppstår berg<br />
Vad är en glaciär<br />
• Varför är glaciärer viktiga<br />
Varför smälter många glaciärer <strong>och</strong> blir mindre<br />
• Vad kan vi göra för att minska utsläppen i naturen<br />
• Vad är det för skillnad på ett berg <strong>och</strong> en<br />
bergskedja<br />
• Nämn namnen på så många bergskedjor som<br />
möjligt i <strong>Europa</strong>.<br />
Österrikes <strong>och</strong> Ungerns karta<br />
– kopieringsunderlag s 100<br />
Repetera vad klassen har lärt sig om Österrike <strong>och</strong> Ungern.<br />
Använd en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken som hjälpmedel.<br />
Titta på film om geologiska processer<br />
Det finns filmer om geologiska processer. Kontrollera<br />
med AV-centralen vad som finns att låna. Runt<br />
i naturen: Krack! om jordbävningar, vulkaner <strong>och</strong> höga<br />
berg, från UR är ett exempel.<br />
Repetera vad som påverkar klimat<br />
Gå tillbaka i Kompassboken till sidorna 18–21 <strong>och</strong><br />
repetera. Diskutera om klimat i bergen. Varför är det<br />
kallare där Varför finns det glaciärer Varför smälter<br />
glaciärerna i <strong>Europa</strong> Vad kan vi göra åt det<br />
Lyssna på musik<br />
Låt eleverna ta reda på mer om Mozart, Haydn,<br />
Schubert <strong>och</strong> Strauss. Lyssna på musik av någon av<br />
kompositörerna. Samarbeta med musikläraren.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford, <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
64 65
Grundboken<br />
s 92–95<br />
Ungern – stora slätter<br />
Floder <strong>och</strong> sjöar<br />
Ungern är ett land som består av slätter men även<br />
omges av flera höga bergskedjor. I Ungern finns<br />
också Balatonsjön som är mellersta <strong>Europa</strong>s största<br />
sjö. Inte nog med det, <strong>Europa</strong>s näst längsta flod,<br />
Donau rinner genom landet. Floden delar huvudstaden<br />
Budapest i dess två delar, Buda <strong>och</strong> Pest.<br />
På sidorna 94–95 om floder <strong>och</strong> sjöar konstateras<br />
åter att många stora städer i <strong>Europa</strong> ligger vid vatten.<br />
Det har sina historiska orsaker. Nu tas ännu en aspekt<br />
upp, nämligen industrialiseringen. Floderna har alltid<br />
varit mycket viktiga som transportleder. När inte de<br />
naturliga vattenvägarna räckte till grävde man kanaler<br />
som knöt ihop floder, sjöar <strong>och</strong> hav. Än i dag är floderna<br />
viktiga transportleder, men de allra största fartygen kan<br />
inte färdas på dem. <strong>Europa</strong> har dock många hamnar där<br />
omlastning till andra fartyg eller andra transportsätt kan<br />
utföras. För länder som saknar kust är floderna alltjämt<br />
viktiga transportleder ut mot kuster i andra länder. Så är<br />
det för Schweiz, vilket ges som exempel i boken.<br />
Det finns några riktigt stora sjöar i <strong>Europa</strong>. På<br />
dessa kan sjöfarten vara betydande. Så är det till<br />
exempel i Sveriges största sjö Vänern. Runt Vänern<br />
ligger flera stora hamnar <strong>och</strong> mellan hamnarna<br />
fraktas industrivaror <strong>och</strong> råvaror. Från Vänern leder<br />
Göta älv med förbindelse till kusten vid Göteborg.<br />
Att diskutera<br />
Hur säger man hej på ungerska<br />
Ungern ligger till stor del på en slätt. Vad är en slätt<br />
Vad odlar ungrarna på slätten<br />
Vad heter huvudstaden i Ungern<br />
Vad heter floden som rinner genom Budapest<br />
Och vad heter de två delarna av staden Budapest<br />
Berätta allt du vet om floden Donau.<br />
• Vad skiljer badhusen i Budapest från simhallarna<br />
här hemma<br />
• Repetera! Varför har människor bosatt sig vid<br />
vatten i alla tider<br />
• Varför blev floderna viktiga när det blev många<br />
industrier i <strong>Europa</strong><br />
Vad är egentligen en kanal<br />
• Varför började man bygga kanaler<br />
Vilka kända kanaler finns det i Sverige<br />
• Vad heter den största sjön i <strong>Europa</strong><br />
• Äntligen får Sverige var med på en lista över störst<br />
eller mest. Vilka två svenska sjöar är med bland de<br />
största i <strong>Europa</strong><br />
• Vad heter de tre längsta floderna i <strong>Europa</strong><br />
• Se kartan på sidan 94 i Kompassboken. Försök att<br />
uttala namnen på de franska floderna. (Seine = Sän,<br />
Loire = Loar, Rhône = Rån, Garonne = Garånn.)<br />
• I Sverige säger vi inte flod om långa slingrande<br />
vattendrag. Vad säger vi i stället (Älv. Eleverna<br />
kanske föreslår å också, men en å är mindre än en<br />
älv eller flod)<br />
• Varför är floden Rhen så viktig<br />
• Varför har landet Schweiz så bra nytta av floden<br />
Rhen<br />
Att göra<br />
Österrikes <strong>och</strong> Ungerns karta<br />
– kopieringsunderlag s 100<br />
Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Österrike<br />
<strong>och</strong> i Ungern heter. Repetera också vad klassen<br />
har lärt sig om länderna. Använd en kartbok <strong>och</strong><br />
Kompass boken som hjälpmedel.<br />
Följ Donau på en karta<br />
Ta fram kartböcker eller en väggkarta. Följ floden<br />
Donau ungefär från källan till deltat i Rumänien vid<br />
Svarta havet. Notera vilka länder <strong>och</strong> huvudstäder<br />
floden passerar på sin väg till havet. Repetera vad<br />
som menas med delta. Hur uppstår ett delta Samtala<br />
också om vem som äger eller har ansvar för vattnet<br />
i Donau Om vattnet smutsas ner i ett land <strong>och</strong> det<br />
sedan rinner vidare till nästa land – vad gör man då<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
66 67
Grundboken<br />
s 96–99<br />
Ukraina – <strong>Europa</strong>s kornbod<br />
Lågland<br />
Ukraina är <strong>Europa</strong>s näst största land till ytan. Folke<br />
<strong>och</strong> hans vänner reser med tåget Tisza Express från<br />
Budapest österut. Från de ungerska slätterna kommer<br />
de in i Ukraina <strong>och</strong> passerar först en kil av<br />
bergskedjan Karpaterna som ligger i Ukrainas sydvästra<br />
hörn. Sedan fortsätter resan mot ytterligare ett<br />
av <strong>Europa</strong>s stora slättområden, där jorden är mycket<br />
bördig. Därför kallas Ukraina som underrubriken<br />
anger, <strong>Europa</strong>s kornbod. I den bördiga jorden odlas<br />
spannmål, potatis, sockerbetor <strong>och</strong> grönsaker.<br />
Ukraina är ett ungt land som 1991 blev självständigt,<br />
en tid efter Sovjetunionens fall. Olika regeringar<br />
har haft varierande samarbete med Ryssland. Ibland<br />
har samarbetet varit mycket nära, <strong>och</strong> ibland har den<br />
sittande regeringen velat avskärma sig från Ryssland.<br />
Ukraina har sitt eget språk, sina egna traditioner<br />
<strong>och</strong> historia. Landet är precis som det står i Kompassboken<br />
gammalt fast det är ungt. Till <strong>och</strong> med våra<br />
vikingar har satt sina spår i Ukrainas historia.<br />
I Ukraina finns många floder som genomkorsar<br />
slätten. Slätt eller låglandsområden är vanliga<br />
i <strong>Europa</strong>, vilket tydligt syns på kartan på sidan 98<br />
i Kompassboken. Slätten är stor <strong>och</strong> ganska platt.<br />
Där finns inte så mycket träd.<br />
Stäpp är också ett slättområde men med torrare<br />
klimat. I stäppområden är det därför vanligare med<br />
hjordar av betande djur än stora uppodlade åkrar.<br />
Att diskutera<br />
• Folke <strong>och</strong> hans vänner är på väg mot <strong>Europa</strong>s<br />
största land Ryssland. Men först passerar de genom<br />
det näst största landet. Vad heter det<br />
• Varför är det så svårt att läsa hur Folke säger hej<br />
i Ukraina (I Ukraina används ett annat alfabet där<br />
bokstäverna ser annorlunda ut. Men Folke säger:<br />
Privet!)<br />
Varför kallas Ukraina för <strong>Europa</strong>s kornbod<br />
Vad menas med bördig jord<br />
• Vad heter den stora floden som rinner genom det<br />
bördiga landskapet (Dnepr, uttalas Dnjeper.)<br />
Vad heter Ukrainas huvudstad<br />
• Vilka nordbor reste för länge sedan till Kiev<br />
• Varför är Ukraina ett ungt land trots att Kiev<br />
funnits sedan 400-talet<br />
• Vad skulle Folke kunna ha tittat på i Kiev om han<br />
stannat där lite längre<br />
• Vad är ett lågland<br />
• Hur ser man på kartan om det är lågland eller högland<br />
• Vad är typiskt för låglanden i <strong>Europa</strong><br />
• Titta på bilden längst ner på sidan 98 i Kompassboken.<br />
Varför blir det torrt <strong>och</strong> lite regn i en del<br />
områden<br />
Vad är en slätt<br />
• Beskriv hur det kan se ut på en slätt.<br />
• Vilken slätt är störst i <strong>Europa</strong><br />
I vilka länder finns den<br />
• Filuren berättar att <strong>Europa</strong>s lägsta punkt ligger<br />
lägre än havsytan. Hur kan det vara så Blir det<br />
inte översvämning då<br />
• Vad är en stäpp I vilka länder i <strong>Europa</strong> finns det<br />
stäppområden<br />
• Kan man ha någon nytta av en stäpp<br />
Att göra<br />
Korsord om Ukraina <strong>och</strong> slätter<br />
– kopieringsunderlag s 101<br />
Låt eleverna repetera fakta om Ukraina <strong>och</strong> <strong>Europa</strong>s<br />
slätter med hjälp av korsordet på kopieringsunderlaget<br />
på sidan 101.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
68 69
Grundboken<br />
s 100–101<br />
Vilken del av Ryssland är störst<br />
• Varför kan man ändå inte säga att den europeiska<br />
delen av Ryssland är liten<br />
• Beskriv Rysslands olika klimat. Varför finns det så<br />
många olika klimat i landet<br />
• Förklara orden tundra, tjäle <strong>och</strong> tajga.<br />
• Vilka naturtillgångar finns det i Ryssland Varför<br />
finns det så många naturtillgångar i Ryssland<br />
• Läs i faktarutan på 101 i Kompassboken. När<br />
bildades landet Sovjetunionen<br />
Vad är en revolution<br />
• Vem styrde landet före revolutionen<br />
• Hur ska det vara i ett land när det är kommunism<br />
Men hur blev det med bestämmandet<br />
i Sovjetunionen<br />
• Vad hände med länderna i östra <strong>Europa</strong> efter andra<br />
världskriget<br />
• Vad tyckte människorna i länderna i Östeuropa<br />
i slutet av 1980-talet<br />
• Vad hände 1991 (Titta även gärna åter på sidorna<br />
86–87 i Kompassboken om Nya <strong>och</strong> gamla länder.)<br />
Att göra<br />
Rysslands karta<br />
– kopieringsunderlag s 103<br />
Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Ryssland<br />
heter. Repetera också vad klassen lärt sig om<br />
Rysslands natur. Använd en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken<br />
som hjälpmedel.<br />
Titta på karta som visar tidszoner<br />
Ta fram kartböcker. Titta tillsammans på en karta<br />
som visar tidszoner. Samtala om vilka problem det<br />
kan finnas i ett land som Ryssland där det finns så<br />
många tidszoner. Hur många tidszoner har Sverige<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
• Vår värld, Liber kartor, Liber, 2002.<br />
Ryssland – största landet<br />
Ryssland är det största landet inte bara i <strong>Europa</strong>, utan<br />
i hela världen. Därför finns det många typer av natur<br />
<strong>och</strong> klimat i landet. Eftersom Ryssland breder ut sig<br />
långt i öst–västlig riktning finns det också väldigt<br />
många tidszoner. Folke har ju fått vrida fram klockan<br />
två timmar sedan han lämnade Ungern. Men skulle<br />
han resa vidare till Vladivostok i den asiatiska delen av<br />
Ryssland längst borta i öster skulle han få vrida fram<br />
klockan sju timmar till. Och allra längst öster ut på<br />
halvön Kamtjatka skiljer det nio timmar till Moskva.<br />
Nu kan eleverna öva på att fundera på om klockan då<br />
är mer eller mindre än i Sverige. Man kan tänka på<br />
hur det är i Finland. Några har kanske varit i Finland<br />
någon gång. Då vet de att klockan är en timme mer<br />
där än i Sverige. Finland ligger öster om Sverige. Jorden<br />
snurrar åt öster, därför blir det dag snabbare i Finland<br />
än här. Alltså är det så att när barnen i Sverige börjar<br />
skolan klockan 8 eller 9 på morgonen så ska barnen<br />
i östligaste Ryssland snart göra sig redo för sängen.<br />
Ryssland har en lång kuststräcka mot norr. I det<br />
området är det mycket kallt <strong>och</strong> naturen är karg.<br />
Området består av tundra som är mark som alltid har<br />
tjäle i jorden, alltså alltid är lite frusen. På sommaren<br />
tinar endast det översta lagret upp <strong>och</strong> det är bara låg<br />
tålig vegetation som kan växa där. Söder om tundran<br />
breder den väldiga tajgan ut sig i ett bälte som går<br />
runt hela norra halvklotet. Där växer barrskog som är<br />
en viktig råvara <strong>och</strong> källa till rikedom i Ryssland.<br />
Många andra typer av råvaror finns i Ryssland.<br />
Titta på en produktionskarta i en kartbok. Öva att<br />
läsa av symbolerna över olika naturtillgångar. Det<br />
finns inte naturtillgångar överallt i landet. Men eftersom<br />
landet är så stort finns det i varje fall i många<br />
olika områden. Tänk också på att den odlingsbara<br />
marken är en stor resurs för landet.<br />
Före 1991 fanns Sovjetunionen. Historien om hur<br />
det landet uppstod sammanfattas kort i faktarutan<br />
på sidan 101. Allt som hände under de drygt 70 åren<br />
som Sovjetunionen existerade är svårt att förklara<br />
kort för elever på den här nivån. Faktarutan kan<br />
användas som en första insikt för eleverna att ha med<br />
sig när de senare ska studera <strong>Europa</strong>s moderna historiska<br />
<strong>och</strong> ekonomiska utveckling.<br />
Att diskutera<br />
• När Folke kommer till Moskva har han fått vrida<br />
fram klockan. Varför<br />
• Hur stort är Ryssland<br />
• Vad är Transsibiriska järnvägen Hur lång tid tar det<br />
att åka hela sträckan från Moskva till Vladivostok<br />
70 71
Grundboken<br />
s 102–105<br />
En hälsning från Folke<br />
i Moskva<br />
Hos familjen Ivanov<br />
Moskva är en mycket stor stad, med över 10 miljoner<br />
invånare. Inte undra på att Folke måste åka så<br />
mycket tunnelbana för att komma hem till familjen<br />
Ivanov efter sina utflykter varje dag. Moskva är en<br />
industristad som svällt ut i en cirkel kring de gamla<br />
historiska delarna som ligger vid Kreml. Staden var<br />
befäst med höga murar. Kreml betyder just fästning<br />
på ryska vilket framgår av texten i Kompassboken.<br />
Utanför murarna ligger andra sevärdheter som Röda<br />
torget <strong>och</strong> Bolsjojteatern. Vasilijkatedralen med sina<br />
lökkupoler är till exempel en vacker byggnad. Jämför<br />
bilden överst på sidan 103 med bilden på kyrkan<br />
i Kiev i Ukraina på sidan 97.<br />
Under kommunisttiden, speciellt under Stalins tid,<br />
byggdes många hus i en speciell stor <strong>och</strong> pampig stil.<br />
Många höghusområden <strong>och</strong> dystra förorter anlades<br />
också. Trots de många höghusen behövs stora ytor för<br />
att få plats med bostäder till stadens alla invånare.<br />
Under sitt besök hos familjen Ivanov får Folke<br />
lite insikt i ryska högtider <strong>och</strong> traditioner. Poängtera<br />
speciellt för eleverna när tiden för julen infaller<br />
i Ryssland. Alla människor på jorden räknar inte<br />
tiden på samma sätt. Jämför även med muslimernas<br />
mån kalender. Det sättet att räkna tid följer inte solåret.<br />
Därför infaller ramadan under olika månader<br />
varje år.<br />
Att diskutera<br />
• Vad är Moskva känt för<br />
• Moskva är <strong>Europa</strong>s största stad. Vilka andra stora<br />
städer har Folke <strong>och</strong> Maria besökt tidigare på<br />
resan<br />
Vad heter det stora kända torget i Moskva<br />
• Vad var en tsar<br />
• När avsattes den siste tsaren i Ryssland Minns du<br />
från faktarutan på sidan 101 i Kompassboken vad<br />
det var som hände i Ryssland just 1917<br />
• Se på bilden längst ner på sidan 102 i Kompassboken.<br />
Vad är speciellt med tunnelbanan i Moskva<br />
Har du åkt tunnelbana i någon annan stad Hur<br />
såg det ut på stationerna där<br />
• Varför heter det Röda torget (Rött är kommunismens<br />
<strong>och</strong> socialismens färg. När Ryssland var<br />
en del av Sovjetunionen var landet socialistiskt.)<br />
• Varför fick Folke åka så mycket tunnelbana<br />
i Moskva<br />
• Varför stavar medlemmarna i familjen Ivanov<br />
sitt efternamn lite olika<br />
Vad är borsjtj<br />
• Vad är Bolsjojteatern känd för<br />
• När är det jul i Ryssland Varför är det inte<br />
samtidigt som här i Sverige<br />
• Berätta om det ryska nyårsfirandet.<br />
• Vilka är Fader Frost <strong>och</strong> Snöflickan<br />
Att göra<br />
Repetera ord som har med<br />
tätorter att göra<br />
Moskva är en enormt stor stad. Samtala om vad<br />
det är för skillnad på innebörden i följande ord: by,<br />
samhälle, kvarter, ort, stad, förort, huvudstad, storstadsregion.<br />
Hur många personer tycker ni att det<br />
ska bo på respektive plats <strong>och</strong> hur tätt ska det vara<br />
mellan husen<br />
Titta på Bolsjojteaterns hemsida<br />
Bolsjojteatern har en hemsida med engelsk text. Titta<br />
in på den <strong>och</strong> se hur det ser ut <strong>och</strong> vilka baletter <strong>och</strong><br />
operor som ges. Alla dansare finns presenterade var<br />
för sig. Det är ju där Alexandr Ivanov hoppas få vara<br />
med en dag.<br />
www.bolshoi.ru/en<br />
Tala om traditioner <strong>och</strong> högtidsdagar<br />
Jul är en viktig högtid i hela <strong>Europa</strong>. Ändå firas julen på<br />
olika sätt <strong>och</strong> inte riktigt på samma dag i de olika länderna.<br />
Samtala i klassen om vad ni känner till om detta.<br />
Är julen den viktigaste högtiden inom kristendomen<br />
Diskutera vidare kring vilka högtider som är<br />
viktigast inom varje religion.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford, <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
• Det tror vi på! Alan Brown <strong>och</strong> Andrew Langley,<br />
Argument förlag, 2000.<br />
72 73
Grundboken<br />
s 106–109<br />
Polen – slätter <strong>och</strong> berg<br />
Elzbieta går i mässan<br />
Så kommer då barnen till Polen på sin resa, även det<br />
ett land med stora slätter. Längs den södra gränsen<br />
finns det berg mot de båda grannländerna Tjeckien<br />
<strong>och</strong> Slovakien. Längs kusten mot Östersjön finns<br />
långsträckta stränder <strong>och</strong> stora områden med sandrevlar.<br />
Större delen av Polen är lågland. Men här finns<br />
också rester av de en gång så stora lövskogarna som<br />
täckte Mellaneuropa. Dessa skogar har blivit skövlade<br />
för att skapa först jordbruksmark <strong>och</strong> senare industrimark.<br />
Men just i Polen finns ett stråk av de stora<br />
skogarna kvar.<br />
Polen har en dramatisk historia. Landet har flera<br />
gånger blivit delat <strong>och</strong> ockuperat av andra länder.<br />
Under andra världskriget förstördes flera städer<br />
i Polen nästan helt. Kriget började när Tyskland<br />
anföll Polen den 1 september 1939. Sverige har också<br />
delvis gemensam historia med Polen. Vår kung Johan<br />
III var gift med Katarina Jagellonica som kom från<br />
Polen. Deras son Sigismund var en tid kung över<br />
både Sverige <strong>och</strong> Polen.<br />
Polen är ett stort katolskt land i <strong>Europa</strong>. I texten<br />
om Elzbieta får vi följa med henne <strong>och</strong> Maria till<br />
den katolska kyrkan. Kyrkan var under den kommunistiska<br />
tiden inte populär bland landets ledare<br />
eftersom den enligt deras synsätt förtrycker människor.<br />
Religionen är ett opium för folket sa Karl Marx<br />
som grundlade tankarna inom kommunismen. Efter<br />
kommunismens fall har den katolska kyrkan åter fått<br />
stor plats i Polen. Den spelar en viktig roll i många<br />
människors liv.<br />
Några viktiga skillnader mellan katolska kyrkan<br />
<strong>och</strong> protestantiska kyrkor är:<br />
Katolska kyrkan leds av påven. Protestantiska kyrkor<br />
leds av biskopar i varje land.<br />
Den katolska kyrkan har sju heliga sakrament<br />
(heliga handlingar eller händelser i människans liv).<br />
Det är dopet, nattvarden, konfirmationen, boten,<br />
giftermålet, de sjukas smörjelse <strong>och</strong> prästvigningen.<br />
De protestantiska kyrkorna har bara två sakrament.<br />
Det är dopet <strong>och</strong> nattvarden. Trots det förekommer<br />
även de flesta av de andra handlingarna utom boten<br />
<strong>och</strong> de sjukas smörjelse.<br />
Inom den katolska kyrkan dyrkas också helgon.<br />
I den protestantiska kyrkan finns inte helgon med<br />
som en del i trosutövningen.<br />
Inom den katolska kyrkan tror man att nattvarden<br />
är ett mysterium där det sker en magisk förvandling<br />
av vinet <strong>och</strong> brödet till Jesus blod <strong>och</strong> kropp. I de<br />
protestantiska kyrkorna tycker man att nattvarden<br />
är en högtid som symboliskt påminner oss om Jesus<br />
sista måltid.<br />
Att diskutera<br />
Vad heter Polens huvudstad<br />
Hur ser landskapet ut i Polen<br />
Vad kan man göra i Tatrabergen<br />
Hur ser det ut längs Östersjön i Polen<br />
• Vad kan man träffa på för djur i urskogen<br />
Bialowieza i östra Polen<br />
• Vad är en naturtillgång Vad har Polen för<br />
naturtillgångar<br />
• Maria följer med sin polska värdfamilj till mässan.<br />
Vad är det<br />
• Till vilken gren av kristendomen hör nästan alla<br />
polacker<br />
• Elzbieta brukar bikta sig. Vad gör man då<br />
• Folke <strong>och</strong> Maria börjar tänka på allt gott de ätit<br />
under resan. Kommer du ihåg några maträtter som<br />
de provat på<br />
Att göra<br />
Polens karta<br />
– kopieringsunderlag s 104<br />
Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Polen heter.<br />
Repetera också vad klassen lärt sig om Polen. Använd<br />
en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken som hjälpmedel.<br />
Titta på bilder från Bialowieza<br />
Leta efter bilder från Bialowieza på Google. Skriv in<br />
sökorden “Bialowieza” <strong>och</strong> ”visent”. Då får du upp<br />
många fina bilder, inte bara på visenter utan också på<br />
naturen <strong>och</strong> andra djur som finns i området.<br />
Repetera fakta om katolska kyrkan<br />
Låt klassen repetera vad som hittills tagits upp om<br />
den katolska kyrkan. Gå tillbaka till sidorna 76–79<br />
i Kompassboken. Vad är det nya som tas upp om<br />
katolicism på sidorna 108–109<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
74 75
Grundboken<br />
s 110–111<br />
Östersjön<br />
Grundboken<br />
s 112–113<br />
Estland – ett litet land<br />
Östersjön är vårt eget innanhav. Det är helt omslutet<br />
av länderna omkring <strong>och</strong> har bara en smal passage<br />
till Kattegatt eller Nordsjön via Öresund. Därför kan<br />
man nästan se Östersjön som en stor insjö.<br />
I våra dagar går det snabbt för stora båtar att ta<br />
sig över det lilla havet med varor eller passagerare<br />
ombord. Förr i tiden seglade också många båtar på<br />
Östersjön, handeln över havet var viktig redan under<br />
medeltiden. Handelsförbundet Hansan var mäktigt<br />
runt Östersjön redan på 1300-talet. Lübeck är kanske<br />
den mest kända staden från Hansans tid, men även<br />
Visby minner om mycket från den tiden.<br />
Människorna kring Östersjön har mycket gemensamt,<br />
men krig <strong>och</strong> olika politiska system har gjort<br />
att vi inte alltid samarbetat på bästa sätt. Östersjön<br />
har blivit ett väldigt förorenat hav med många problem<br />
som bottendöd, syrebrist, hotade eller till <strong>och</strong><br />
med försvunna arter samt algblomning. <strong>Natur</strong>ligtvis<br />
måste industrier, jordbruk <strong>och</strong> båtar som släpper ut<br />
farliga ämnen i Östersjön ändra på det. Men vi vanliga<br />
medborgare kan också göra något åt saken. Studera<br />
miljörutan på sidan 111 i Kompassboken noggrant.<br />
Ett långsiktigt mål i läroplanen är att eleverna<br />
ska reflektera över hur deras eget handlande påverkar<br />
miljön. Uppslaget om Östersjön passar bra för att<br />
arbeta kring det målet.<br />
Att diskutera<br />
Vilka länder delar på Östersjön<br />
Varför heter det sjön, är det inte ett hav<br />
Vad var Hansan Har du varit i någon Hansastad<br />
• Vad finns det för miljöproblem runt Östersjön<br />
• Vad kan länderna runt Östersjön göra för att lösa<br />
miljöproblemen<br />
• Vad kan du själv göra för att minska miljöproblemen<br />
Att göra<br />
Vi berättar om platser vid Östersjön<br />
Låt eleverna berätta om platser de varit på runt<br />
Öster sjön. Sätt nålar på en karta <strong>och</strong> gör namnlappar<br />
på de platser som är aktuella. Ställ frågor om miljö,<br />
natur, väder <strong>och</strong> kommunikationer.<br />
Gör en bok med miljötips<br />
Gå tillsammans igenom miljötipsen på sidan 111<br />
i Kompass boken. Samla dem i en broschyr som ni<br />
själva tillverkar i klassen. Avsluta med att tala om vad<br />
vi kan göra i vår vardag för miljön.<br />
Lästips<br />
• Fakta om Östersjön, Maria Foberg,<br />
Almkvist & Wiksell, 1997.<br />
Estland är en av de baltiska staterna utöver Lettland<br />
<strong>och</strong> Litauen. Alla de tre länderna är små till ytan <strong>och</strong><br />
har små befolkningar. I Estland talas estniska som<br />
liknar finska <strong>och</strong> alltså är ett finsk-ugriskt språk.<br />
I de andra två länderna talas lettiska <strong>och</strong> litauiska<br />
som också kallas baltiska språk <strong>och</strong> som hör till<br />
den indoeuropeiska familjen. I alla tre länder finns<br />
många ryssar eftersom hela Baltikum var en del av<br />
Sovjetunionen fram till 1991.<br />
Esterna har en lång tradition av att sjunga i kör.<br />
Precis som Maria beskriver det i Kompassboken var<br />
samlingarna på den stora sångararenan i Tallinn en<br />
viktig del av demonstrationerna när Estland ville göra<br />
sig fritt från Sovjetunionen.<br />
Estland är ganska platt. Landet har många sjöar<br />
<strong>och</strong> en mer kuperad terräng i sydost. Längs Östersjökusten<br />
med sina fina stränder ligger flera stora öar.<br />
Precis som Polen har Estland delvis gemensam<br />
historia med Sverige. Under stormaktstiden på<br />
1600-talet var området svenskt. Men redan innan<br />
dess hade det kommit svensktalande människor hit<br />
<strong>och</strong> bosatt sig både på öarna <strong>och</strong> på fastlandet. I staden<br />
Tartu anlades ett universitet under 1600-talet<br />
<strong>och</strong> undervisning på svenska hölls i skolor. År 1721<br />
övertog ryssarna styret över Estland, bland annat<br />
sedan Karl XII varit där <strong>och</strong> krigat.<br />
Att diskutera<br />
Vad heter Estlands huvudstad<br />
• Varför var körsång en viktig faktor för Estlands<br />
självständighet<br />
Till vilket land hörde Estland förut<br />
När blev Estland självständigt<br />
Hur många invånare har Estland<br />
Hur ser landskapet ut i Estland<br />
Vad heter de två små länderna söder om Estland<br />
Vad kallas de här tre länderna gemensamt<br />
• Varför har Estland en del historia gemensam med<br />
Sverige<br />
Ta reda på mer om Estland, Lettland<br />
<strong>och</strong> Litauen – kopieringsunderlag s 105<br />
Karta <strong>och</strong> tre faktarutor att arbeta med finns på<br />
sidan 105.<br />
Lästips<br />
• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />
<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />
76 77<br />
Att göra
<strong>Europa</strong>s karta<br />
Grundboken<br />
s 4–7<br />
Öva dig på vad länderna i <strong>Europa</strong> heter. Fyll i rätt svar<br />
på skrivraderna.<br />
Grundboken<br />
s 114–115<br />
På väg hem<br />
Så avslutas barnens resa med en båtfärd över Östersjön<br />
tillbaka till Sverige. Det här blir naturligtvis ett minne för<br />
livet. Och tänk så många människor <strong>och</strong> olika kulturer<br />
som Folke, Maria <strong>och</strong> deras vänner har fått möta. Med<br />
modern informationsteknik är det lätt att hålla kontakten<br />
med varandra. Så nu får de säkert en massa meddelanden<br />
på sina datorer <strong>och</strong> mobiltelefoner från olika<br />
delar av <strong>Europa</strong>. Dagens barn är ofta uppkopplade.<br />
Men det var också många länder i <strong>Europa</strong> som barnen<br />
inte besökte. Titta i kartböcker <strong>och</strong> kontrollera vilka länder<br />
det var. Diskutera vad ni vet om de länderna.<br />
Dessutom finns det ju en massa att repetera, till<br />
exempel många nya ord. Öva på orden med hjälp av<br />
kopieringsunderlaget på sidan 106.<br />
Att diskutera<br />
• Hur reser Folke <strong>och</strong> Maria den sista biten hem till<br />
Sverige<br />
Vilka ställen har varit barnens favoriter under resan<br />
• Vart skulle du helst vilja åka i <strong>Europa</strong> Varför<br />
• Hur kommer barnen att fortsätta att hålla kontakt<br />
med varandra<br />
• Hur gör du när du har kontakt med dina kompisar<br />
Vad finns det för fördelar <strong>och</strong> nackdelar med<br />
alla kontakter vi numera har via datorer <strong>och</strong><br />
mobiltelefoner<br />
• Vilka länder har Folke <strong>och</strong> Maria inte besökt<br />
under sin resa<br />
Att göra<br />
Vilka länder reste Folke <strong>och</strong> Maria<br />
INTE till<br />
Vilka länder hann Folke <strong>och</strong> Maria inte besöka under<br />
sin resa i <strong>Europa</strong> Välj ut några länder. Skriv faktarutor,<br />
rita flaggor <strong>och</strong> kartor som passar ihop med de länderna.<br />
Välj bland följande länder: Bulgarien, Cypern,<br />
Irland, Kroatien, Makedonien, Portugal, Rumänien,<br />
Schweiz, Serbien, Slovakien Slovenien, Tjeckien,<br />
Turkiet, Vitryssland.<br />
Kom ihåg att det också finns några pyttesmå stater<br />
i <strong>Europa</strong>. Ta reda på mer om dem.<br />
Repetera ord<br />
– kopieringsunderlag s 106<br />
Repetera alla eller några viktiga ord ur Kompassboken.<br />
Använd kopieringsunderlaget på sidan 106<br />
som ledning.<br />
1.<br />
3.<br />
5.<br />
7.<br />
2<br />
1<br />
3<br />
5<br />
8<br />
6<br />
7<br />
4<br />
2.<br />
4.<br />
6.<br />
8.<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
78 Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
79
Grundboken<br />
s 4–7<br />
Kan du de viktiga orden<br />
Grundboken<br />
s 12–13<br />
Läs texten <strong>och</strong> titta på bilderna på sidorna 12–13 i Kompassboken.<br />
Förklara vad orden betyder.<br />
1 Folkmängd<br />
2 Statschef<br />
3 Yta<br />
4 Självständigt land<br />
<br />
5 Befolkningstäthet<br />
6 Koloni<br />
7 Meter över havet<br />
8 Näringsliv<br />
9 Statsskick<br />
10 Valuta<br />
11 Rita förklaringar till två av orden på den<br />
här sidan. Skriv en rubrik ovanför varje bild.<br />
Författare<br />
<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 80<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
81
Väder <strong>och</strong> kläder<br />
Grundboken<br />
s 18–21<br />
Det här är Norden<br />
Grundboken<br />
s 24–25<br />
Öva dig på vad olika platser i Norden heter.<br />
3<br />
8<br />
12<br />
Södra <strong>Europa</strong><br />
1 Rita <strong>och</strong> måla förslag på vad Folke ska med sig när han reser<br />
till olika delar av <strong>Europa</strong>. Rita minst tre saker i varje väska.<br />
2 Vad är väder<br />
Alperna<br />
Norra <strong>Europa</strong><br />
17<br />
9<br />
1<br />
5<br />
2<br />
11<br />
18 14<br />
10<br />
3 Vad är klimat<br />
7<br />
16<br />
4<br />
13<br />
15<br />
6<br />
4 Vad är Golfströmmen<br />
Länder<br />
1.<br />
Huvudstäder<br />
10.<br />
2.<br />
11.<br />
5 Hur skiljer sig klimatet vid kusten <strong>och</strong> i inlandet<br />
3.<br />
4.<br />
12.<br />
13.<br />
6 Varför är det varmare klimat i städer än på landsbygden<br />
5.<br />
Hav<br />
6.<br />
7.<br />
14.<br />
Öar<br />
15.<br />
16.<br />
8.<br />
Bergskedja<br />
9.<br />
17.<br />
18.<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 82<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
83
Danmark<br />
Grundboken<br />
s 26–27<br />
Finland<br />
Grundboken<br />
s 28–29<br />
1 Skriv namnen på de olika platserna i Danmark.<br />
1. <br />
2. <br />
1 Skriv namnen på de olika platserna i Finland<br />
1. <br />
2. <br />
15<br />
14<br />
6<br />
13<br />
3. <br />
4. <br />
5. <br />
3. <br />
4. <br />
5. <br />
▲<br />
8<br />
13<br />
4<br />
11<br />
5<br />
3<br />
10<br />
7<br />
8<br />
2<br />
1<br />
12<br />
9<br />
6. <br />
7. <br />
8. <br />
Polcirkeln<br />
11<br />
5<br />
6<br />
9. <br />
6. <br />
8. <br />
7. <br />
9. <br />
10. <br />
11. <br />
12. <br />
10<br />
7<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
12<br />
9<br />
10. <br />
11. <br />
13. <br />
12. <br />
14. <br />
13. <br />
15. <br />
2 Beskriv hur Finlands natur ser ut. Använd kartboken som hjälp.<br />
2 Beskriv hur Danmarks natur ser ut. Använd kartboken som hjälp.<br />
3 Vilka kända varor tillverkas i Finland<br />
3 Vilka kända varor tillverkas i Danmark<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 84<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
85
Norge<br />
Grundboken<br />
s 30–31<br />
Island<br />
Grundboken<br />
s 32–33<br />
1 Skriv namnen på de olika platserna i Norge.<br />
1 Skriv namnen på de olika platserna på Island.<br />
8<br />
7<br />
5<br />
6<br />
2<br />
Polcirkeln<br />
4. <br />
12<br />
13<br />
8<br />
▲ ▲<br />
14<br />
9<br />
4<br />
5. <br />
6. <br />
7. <br />
3<br />
1 9<br />
▲<br />
11<br />
4<br />
10<br />
▲<br />
6<br />
7<br />
5<br />
2<br />
1<br />
8. <br />
9. <br />
1. <br />
2. <br />
11<br />
3<br />
10<br />
10. <br />
11. <br />
3. <br />
5. <br />
4. <br />
6. <br />
1. <br />
12. <br />
7. <br />
8. <br />
2. <br />
13. <br />
9. <br />
10. <br />
3. <br />
14. <br />
11. <br />
2 Beskriv hur Norges natur ser ut. Använd kartboken som hjälp.<br />
2 Beskriv hur Islands natur ser ut. Använd kartboken som hjälp.<br />
3 Vilka kända varor säljs till andra länder (exporteras) från Norge<br />
3 Vad är en gejser<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 86<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
87
Vulkaner<br />
Grundboken<br />
s 34–35<br />
Vi är stjärnor!<br />
Grundboken<br />
s 36–37<br />
1 Rita, måla <strong>och</strong> beskriv hur en vulkan fungerar.<br />
Skriv <strong>och</strong> rita på löpsedlarna. Skriv så som Folke, Maria <strong>och</strong> deras<br />
vänner vill att det ska vara.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
2 Vad är kontinentalplattor<br />
3 Varför finns det många vulkaner på Island<br />
<br />
4 Ta reda på namnen på tre andra vulkaner i världen.<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 88<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
89
Storbritannien<br />
Grundboken<br />
s 38–41<br />
11<br />
Håll koll på religionerna<br />
Grundboken<br />
s 42–43<br />
1 Skriv namnen på de olika platserna i Storbritannien.<br />
1.<br />
2. <br />
3. <br />
4. <br />
5. <br />
6. <br />
7<br />
9<br />
▲<br />
12<br />
10<br />
5<br />
4<br />
3<br />
14<br />
Vilka ord passar till religioner från Indien Skriv orden i rutan<br />
i rätt moln.<br />
Alla orden i rutan finns inte i Kompassboken. Använd andra<br />
faktaböcker <strong>och</strong> internet för att få mer information.<br />
Aum<br />
Hinduism<br />
En gud<br />
Många gudar<br />
Allah<br />
Punjab<br />
Mekka<br />
Amristsar<br />
Ganesha<br />
Tempel<br />
Det gyllene templet<br />
Turban<br />
Moské<br />
Tror på återfödelse<br />
Aum<br />
Ramadan<br />
Guru Nanak<br />
7. <br />
8. <br />
16<br />
6<br />
2<br />
15<br />
1<br />
9. <br />
10. <br />
13<br />
8<br />
Allah<br />
11. <br />
Islam<br />
12. <br />
13. <br />
15. <br />
14. <br />
16. <br />
2 Varför är det ofta regnigt i Storbritannien<br />
Sikhism<br />
Guru Nanak<br />
3 Vad heter Storbritanniens fyra delar<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 90<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
91
Frankrike<br />
1 Skriv namnen på de olika<br />
platserna i Frankrike.<br />
Grundboken<br />
s 46–51<br />
Grundboken<br />
s 54–55,<br />
58–59<br />
Belgien <strong>och</strong> Nederländerna<br />
1 Skriv namnen på de olika platserna<br />
i Belgien <strong>och</strong> Nederländerna.<br />
1<br />
12<br />
11<br />
14<br />
11<br />
10<br />
3<br />
▲<br />
6<br />
9<br />
7<br />
8<br />
6<br />
2<br />
10<br />
8<br />
2<br />
12 13<br />
4<br />
7<br />
5<br />
5<br />
3<br />
4<br />
1<br />
1. <br />
15<br />
2. <br />
3. <br />
1. <br />
9<br />
4. <br />
5. <br />
2. <br />
6. <br />
7. <br />
3. <br />
4. <br />
8. <br />
9. <br />
5. <br />
6. <br />
10. <br />
11. <br />
7. <br />
8. <br />
12. <br />
13. <br />
9. <br />
10. <br />
14. <br />
15. <br />
11. <br />
12. <br />
2 Skriv två kända platser i Paris.<br />
2 Varför är Bryssel en viktig huvudstad i <strong>Europa</strong><br />
3 Titta på bilderna på sidorna 46–47 i Kompassboken. Vilken<br />
plats skulle du helst vilja besöka Varför väljer du den platsen<br />
3 Hur gör man för att skapa nytt land i Nederländerna<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 92<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
93
Monarki eller republik<br />
Tyskland<br />
Grundboken<br />
s 62–65<br />
1 Ta reda på vilket statskick länderna i <strong>Europa</strong> har. Välj mellan<br />
monarki eller republik. Skriv svaren på raderna.<br />
1 Skriv namnen på de olika platserna i Tyskland.<br />
Träna också på vad huvudstäderna heter i varje land.<br />
1. <br />
12<br />
13<br />
Land Statskick Huvudstad<br />
Sverige _________________________________________ _________________________________________<br />
2. <br />
2<br />
5<br />
Danmark _________________________________________ _________________________________________<br />
3. <br />
1<br />
10<br />
Finland _________________________________________ _________________________________________<br />
Norge _________________________________________ _________________________________________<br />
Island _________________________________________ _________________________________________<br />
4. <br />
5. <br />
4<br />
9<br />
Storbritannien _________________________________________ _________________________________________<br />
6. <br />
8<br />
Frankrike _________________________________________ _________________________________________<br />
7. <br />
Belgien _________________________________________ _________________________________________<br />
Nederländerna _________________________________________<br />
_________________________________________<br />
8. <br />
7<br />
3<br />
Tyskland _________________________________________ _________________________________________<br />
Spanien _________________________________________ _________________________________________<br />
Italien _________________________________________ _________________________________________<br />
9. <br />
10. <br />
11<br />
▲<br />
6<br />
Grekland _________________________________________ _________________________________________<br />
11. <br />
Österrike _________________________________________ _________________________________________<br />
Ungern _________________________________________ _________________________________________<br />
12. <br />
Ryssland _________________________________________ _________________________________________<br />
13. <br />
Polen _________________________________________ _________________________________________<br />
2 Förklara med egna ord vad monarki <strong>och</strong> republik är.<br />
2 I Tyskland finns det många industrier. Vad är en industri<br />
Monarki Republik<br />
3 Skriv några kända platser i Berlin.<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 94<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
95
Medelhavet<br />
Grundboken<br />
s 70–71<br />
Italien<br />
Grundboken<br />
s 72–75<br />
1<br />
11<br />
1 Skriv namnen på de olika länderna, städerna <strong>och</strong> öarna runt<br />
Medelhavet.<br />
12<br />
2 3<br />
13<br />
19<br />
20<br />
21<br />
14<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
16<br />
8<br />
15<br />
18<br />
9<br />
1 Skriv namnen på de<br />
olika platserna i Italien.<br />
3<br />
▲<br />
7<br />
4<br />
11<br />
5<br />
6<br />
12<br />
1<br />
8<br />
23<br />
22<br />
17<br />
Medelhavet<br />
24<br />
10<br />
1.<br />
15<br />
2<br />
▲<br />
10<br />
2.<br />
3.<br />
13<br />
14<br />
9<br />
▲<br />
1. <br />
2. <br />
4.<br />
3. <br />
4. <br />
5.<br />
5. <br />
6. <br />
6.<br />
7.<br />
7. <br />
8. <br />
8.<br />
9.<br />
9. <br />
10. <br />
10.<br />
11.<br />
11. <br />
12. <br />
12.<br />
13.<br />
13. <br />
14. <br />
14.<br />
15.<br />
15. <br />
16. <br />
2 Ge exempel på vad som tillverkas i norra Italien.<br />
17. <br />
19. <br />
18. <br />
20. <br />
3 Berätta två fakta om Rom.<br />
21. <br />
22. <br />
23. <br />
24. <br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 96<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
97
Kristendomen i <strong>Europa</strong><br />
1 Läs noga på sidorna 76–79 i Kompassboken.<br />
Skriv rätt ord från rutan i rätt moln.<br />
Kristendomen<br />
Grundboken<br />
s 76–79<br />
Påven<br />
Martin Luther<br />
Grekland<br />
Vatikanen, Peterskyrkan<br />
Tillhör de flesta i Sverige<br />
Östra <strong>Europa</strong><br />
Protesterade mot katolska kyrkan<br />
Vallfärdar till Rom<br />
Ryssland<br />
Grekland – berg <strong>och</strong> öar<br />
Grundboken<br />
s 80–81<br />
1 Skriv namnen på de olika platserna i Grekland.<br />
8<br />
4<br />
▲<br />
2<br />
10<br />
Ortodoxa kyrkor<br />
11<br />
3<br />
9<br />
1<br />
7<br />
6<br />
Protestantiska<br />
kyrkor<br />
12<br />
5<br />
Katolska kyrkan<br />
1.<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
2 Vad menas med att många människor<br />
i Sverige är sekulariserade<br />
5.<br />
7.<br />
6.<br />
8.<br />
3 Vilken är den näst största religionen i <strong>Europa</strong><br />
9.<br />
11.<br />
10.<br />
12.<br />
4 Rita en symbol för kristendomen <strong>och</strong> en symbol för islam<br />
i rutorna nedan.<br />
2 Vad är Akropolis<br />
3 Beskriv hur Greklands natur ser ut.<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 98<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
99
Österrike <strong>och</strong> Ungern<br />
Grundboken<br />
s 88–93<br />
Grundboken<br />
s 96–99<br />
Ukraina <strong>och</strong> <strong>Europa</strong>s slätter<br />
1 Skriv namnen på de olika platserna i Österrike <strong>och</strong><br />
Ungern.<br />
Lös ordflätan.<br />
5<br />
9<br />
▲<br />
4<br />
8<br />
11<br />
3<br />
1<br />
12<br />
7<br />
2<br />
10<br />
6<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
1.<br />
2.<br />
9<br />
3.<br />
5.<br />
7.<br />
9.<br />
11.<br />
2 Beskriv Österrikes natur.<br />
4.<br />
6.<br />
8.<br />
10.<br />
12.<br />
1. Det reser Folke med genom Ukraina.<br />
2. Ukrainas huvudstad.<br />
3. En stor flod i Ukraina.<br />
4. Ett platt område med torrt klimat.<br />
5. Ett stort sammanhängande område med platt <strong>och</strong> öppet landskap.<br />
6. Ukraina brukar kallas för <strong>Europa</strong>s …<br />
7. Marken i <strong>Europa</strong>s lågland är bördig <strong>och</strong> passar för ...<br />
8. På låglandet odlas brödsäd, frukt <strong>och</strong> …<br />
9. Före 1991 var Ukraina en del av …<br />
3 Beskriv även Ungerns natur.<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 100<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
101
Facit till korsord<br />
Grundboken<br />
s 96–99<br />
Ryssland<br />
Grundboken<br />
s 100–105<br />
Facit till korsord om Ukraina <strong>och</strong> <strong>Europa</strong>s slätter.<br />
1 Skriv namnen på de olika platserna i Ryssland.<br />
1<br />
T Å G<br />
Polcirkeln<br />
2<br />
K I E V<br />
14<br />
3<br />
D N E P R<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
S T Ä P P<br />
S L Ä T T<br />
K O R N B O D<br />
J O R D B R U K<br />
G R Ö N S A K E R<br />
S O V J E T U N I O N E N<br />
2<br />
1<br />
3<br />
9<br />
6<br />
15<br />
10<br />
16<br />
Världsdelsgräns<br />
8<br />
17<br />
11<br />
4<br />
12<br />
5<br />
13<br />
18<br />
7<br />
1.<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
5.<br />
6.<br />
7.<br />
8.<br />
9.<br />
10.<br />
11.<br />
12.<br />
13.<br />
14.<br />
15.<br />
16.<br />
17.<br />
18.<br />
2 Vad är tundra<br />
3 Vad är tajga<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 102<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
103
Polen<br />
Grundboken<br />
s 106–107<br />
Baltikum<br />
Grundboken<br />
s 112–113<br />
1 Skriv namnen på de<br />
olika platserna i Polen.<br />
9<br />
1 Skriv namnen på länderna i Baltikum<br />
<strong>och</strong> vad huvudstäderna heter.<br />
3<br />
7<br />
8<br />
4<br />
1<br />
5<br />
2<br />
6<br />
▲<br />
1.<br />
2.<br />
4.<br />
6.<br />
8.<br />
3.<br />
5.<br />
7.<br />
9.<br />
2 Ta reda på mer fakta om länderna. Det kan vara namn på flera<br />
städer, på floder, sjöar, berg, hav eller områden. Det kan också<br />
handla om vad människor arbetar med eller hur landskapet ser<br />
ut. Skriv i punktform under varje land. Rita landets flagga i rutan.<br />
Estland Lettland Litauen<br />
2 Hur ser större delen av Polens landskap ut<br />
3 Bialowieza är en urskog. Vad är speciellt med den skogen<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 104<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
105
Ord, ord, ord<br />
Grundboken<br />
s 8–113<br />
Grundboken<br />
s 8–23<br />
Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (1)<br />
1 Repetera ord du mött i hela Kompassboken. Du får hjälp med<br />
vilken sida du kan hitta orden på. Skriv sedan egna förklaringar<br />
på löst blad eller i din skrivbok. Rita gärna förklaringar också.<br />
Kontinent (s 8)<br />
Glaciär (s 32, s 91)<br />
Demokrati (s 82–83)<br />
Namn: ___________________________________________________________________________________________________<br />
1 <strong>Europa</strong> är den näst minsta världsdelen. Skriv namnet på tre<br />
världsdelar till.<br />
Klass: ______________________<br />
Folkmängd (s 12)<br />
Kontinentalplattor (s 34)<br />
Direkt demokrati (s 82)<br />
Befolkningstäthet (s 12)<br />
M. ö. h. (s 12)<br />
Statsskick (s 12)<br />
Valuta (s 13)<br />
Näringsliv (s 13)<br />
Tjänster (s 15)<br />
Officiellt språk (s 16)<br />
Väder (s 18)<br />
Klimat (s 18)<br />
Golfströmmen (s 20)<br />
Norden (s 24)<br />
Skandinavien (s 24)<br />
Huvudstad (s 25)<br />
Storstadsregion (s 25)<br />
Gejser (s 32)<br />
Lava <strong>och</strong> magma (s 35)<br />
Storbritannien (s 38)<br />
Kolonier (s 43)<br />
Tidvatten (s 48–49)<br />
EU (s 54–57)<br />
Euro (s 57)<br />
Poldrar (s 58)<br />
Högplatå (s 66)<br />
Konstbevattning (s 68)<br />
Medelhavsklimat (s 69)<br />
Vatikanstaten (s 76)<br />
Katolska kyrkan (s 78)<br />
Ortodoxa kyrkor (s 78)<br />
Protestantiska<br />
kyrkor (s 78)<br />
Sekulariserad (s 79)<br />
Representativ<br />
demokrati (s 82)<br />
Skanderna (s 90)<br />
Kanal (s 94)<br />
Delta (s 95)<br />
Lågland (s 98)<br />
Slätt (s 92, s 99)<br />
Stäpp (s 99)<br />
Tundra (s 101)<br />
Tajga (s 101)<br />
<strong>Natur</strong>tillgångar (s 13,<br />
s 101, s 107)<br />
Mässa (s 108)<br />
Bikta sig (s 108)<br />
Algblomning (s 111)<br />
Baltikum (s 113)<br />
2 Hur stor folkmängd har <strong>Europa</strong> Ringa in rätt svar.<br />
330 miljoner 730 miljoner 930 miljoner<br />
3 Vad betyder befolkningstäthet<br />
4 Ge två exempel på naturtillgångar i <strong>Europa</strong>.<br />
5 Vilken är den vanligaste valutan (typen av pengar) i <strong>Europa</strong><br />
6 Vilket land i <strong>Europa</strong> började först att tillverka saker i många industrier<br />
7 Vad arbetar de flesta människorna med i <strong>Europa</strong> i dag Ringa in rätt svar.<br />
Att tillverka saker i fabriker<br />
Att producera tjänster<br />
8 Ge två exempel på vad en person som arbetar med tjänster kan göra.<br />
9 Vad menas med:<br />
a) väder<br />
b) klimat<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 106<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
107
Grundboken<br />
s 24–35<br />
Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (2)<br />
Grundboken<br />
s 38–65<br />
Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (3)<br />
Namn: ___________________________________________________________________________________________________<br />
Klass: ______________________<br />
Namn: ___________________________________________________________________________________________________<br />
Klass: ______________________<br />
1 Vilka fem länder ingår i Norden<br />
1 Vad heter huvudstaden i Storbritannien<br />
2 Vilka fyra delar består Storbritannien av<br />
2 Hur många invånare har Norden Ringa in rätt svar.<br />
5 miljoner 15 miljoner 25 miljoner<br />
3 Varför ligger så många städer vid vatten<br />
3 Vad heter huvudstaden i Danmark<br />
4 Till Danmark hör världens största ö. Vad heter den<br />
4 I Frankrike <strong>och</strong> Storbritannien kan du få uppleva ebb <strong>och</strong> flod.<br />
Hur blir det flod<br />
5 Hur ser landskapet i Finland ut<br />
5 Vad heter huvudstaden i Frankrike<br />
6 Vad heter huvudstaden i Finland<br />
6 I Belgiens huvudstad ligger EU:s högkvarter.<br />
a) Vad heter Belgiens huvudstad<br />
7 I Norge finns det många fjordar. Vad är en fjord<br />
b) Vad betyder EU<br />
8 Hur bildades Island<br />
7 Vilket annat namn finns för Nederländerna<br />
8 Vad är Anne Frank känd för<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 108<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
109
Grundboken<br />
s 66–83<br />
Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (4)<br />
Grundboken<br />
s 84–115<br />
Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (5)<br />
Namn: ___________________________________________________________________________________________________ Klass: ______________________ Namn: ___________________________________________________________________________________________________ Klass: ______________________<br />
1 Vad heter huvudstaden i Spanien<br />
1 Vad heter huvudstaden i Bosnien-Hercegovina Ringa in rätt svar.<br />
Belgrad Zagreb Sarajevo<br />
2 Spaniens huvudstad ligger på en högplatå. Vad är det<br />
2 Vad kan det bero på när kartan behöver ritas om Ge två exempel.<br />
3 Vad arbetar många människor med i länderna runt Medelhavet<br />
3 Hur bildas bergskedjor<br />
4 Ge exempel på en känd plats i Italiens huvudstad Rom.<br />
4 I Ukraina är jorden bördig. Vad menas med det<br />
5 Vad är Vatikanstaten känt för<br />
5 Vad är<br />
a) en slätt b) en stäpp<br />
6 Vilken kristen kyrka är påven ledare för Ringa in rätt svar.<br />
Katolska kyrkan Ortodoxa kyrkan Protestantiska kyrkan<br />
6 Vad heter floden som rinner genom Ungerns huvudstad Budapest<br />
7 Kristendomen är den största religionen i <strong>Europa</strong>. Vilken religion är näst störst<br />
7 a) Vilket är det största landet i <strong>Europa</strong> b) Vad heter huvudstaden i landet<br />
8 Vad betyder demokrati<br />
8 Skriv namnen på fyra länder som ligger vid Östersjön.<br />
9 Berätta hur en demokratisk omröstning kan gå till på ett klassråd.<br />
9 Ge två exempel på vad du kan göra för att förbättra miljön i Östersjön.<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 110<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
111
Testa dig själv om <strong>Europa</strong>s karta (6)<br />
Facit – Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (1)<br />
Namn: ___________________________________________________________________________________________________<br />
Klass: ______________________<br />
1 Skriv namnet på tre världsdelar till förutom <strong>Europa</strong><br />
Svar: Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Oceanien, Antarktis<br />
2 Hur stor folkmängd har <strong>Europa</strong> Ringa in rätt svar.<br />
330 miljoner 730 miljoner 930 miljoner<br />
Svar: 730 miljoner<br />
3 Vad betyder befolkningstäthet<br />
Svar: Det betyder hur tätt människor bor i ett land.<br />
4 Ge exempel på två naturtillgångar i <strong>Europa</strong>.<br />
Svar: skog, malm, forsande vatten, mark som det går att odla på.<br />
5 Vilken är den vanligaste valutan (typ av pengar) i <strong>Europa</strong><br />
Svar: Euro<br />
6 Vilket land i <strong>Europa</strong> började först med att tillverka saker i många industrier<br />
Svar: Storbritannien<br />
7 Vad arbetar de flesta människorna med i <strong>Europa</strong> i dag Ringa in rätt svar.<br />
Att tillverka saker i fabriker<br />
Att producera tjänster<br />
Svar: Att producera tjänster<br />
8 Ge två exempel på vad en person som arbetar med tjänster kan göra.<br />
Svar: Undervisa i skolor, vårda sjuka på sjukhus, göra teveprogram, hjälpa<br />
företag att hålla ordning på ekonomin, göra ritningar till hus, servera mat<br />
på restauranger, sälja kläder i affärer.<br />
9 Vad menas med<br />
a) väder<br />
Svar: När man pratar om hur vädret är just i dag.<br />
b) klimat<br />
Svar: När man pratar om hur vädret vanligtvis är på en plats under en längre tid.<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
112<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
113
Facit – Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (2)<br />
1 Vilka fem länder ingår i Norden<br />
Svar: Sverige, Danmark, Finland, Norge <strong>och</strong> Island.<br />
2 Hur många invånare har Norden Ringa in rätt svar.<br />
5 miljoner 15 miljoner 25 miljoner<br />
Svar: 25 miljoner.<br />
3 Vad heter huvudstaden i Danmark<br />
Svar: Köpenhamn.<br />
4 Till Danmark hör världens största ö. Vad heter den<br />
Svar: Grönland.<br />
5 Hur ser landskapet i Finland ut<br />
Svar: Det finns väldig många sjöar <strong>och</strong> mycket skog.<br />
6 Vad heter huvudstaden i Finland<br />
Svar: Helsingfors.<br />
7 I Norge finns det många fjordar. Vad är en fjord<br />
Svar: Fjordar är långsträckta vikar som går långt in i landet.<br />
8 Hur bildades Island<br />
Svar: Island bildades genom ett stort vulkanutbrott för flera<br />
miljoner år sedan.<br />
Facit – Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (3)<br />
1 Vad heter huvudstaden i Storbritannien<br />
Svar: London.<br />
2 Vilka fyra delar består Storbritannien av<br />
Svar: England, Skottland, Wales <strong>och</strong> Nordirland.<br />
3 Varför ligger så många städer vid vatten<br />
Svar: Städer är ofta gamla. Förr i tiden gick det bäst att både<br />
resa <strong>och</strong> frakta varor med båt. Därför anlades städer vid vatten.<br />
4 I Frankrike <strong>och</strong> Storbritannien kan du få uppleva ebb <strong>och</strong> flod.<br />
Hur blir det flod<br />
Svar: Månens <strong>och</strong> solens dragningskraft drar till sig vatten. Då blir<br />
det högvatten (flod) på vissa ställen på jorden.<br />
5 Vad heter huvudstaden i Frankrike<br />
Svar: Paris.<br />
6 I Belgiens huvudstad ligger EU:s högkvarter.<br />
a) Vad heter Belgiens huvudstad<br />
Svar: Bryssel.<br />
b) Vad betyder EU<br />
Svar: Europeiska unionen.<br />
7 Vilket annat namn finns för Nederländerna<br />
Svar: Holland.<br />
8 Vad är Anne Frank känd för<br />
Svar: Hon var en judisk flicka i Nederländerna under andra<br />
världskriget. När hon gömde sig undan tyskarna skrev hon<br />
en dagbok.<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 114<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
115
Facit – Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (4)<br />
1 Vad heter huvudstaden i Spanien<br />
Svar: Madrid.<br />
2 Spaniens huvudstad ligger på en högplatå. Vad är det<br />
Svar: Det är område som ligger högt ovan havsytan men som<br />
inte direkt är bergigt. Man kan säga att det är en slätt som ligger<br />
på hög höjd.<br />
3 Vad arbetar många människor med i länderna runt Medelhavet<br />
Svar: Väldigt mycket med turism <strong>och</strong> ganska mycket inom jordbruk.<br />
4 Ge exempel på en känd plats i Italiens huvudstad Rom.<br />
Svar: Colosseum, Forum Romanum, Spanska trappan, Fontana di Trevi.<br />
5 Vad är Vatikanstaten känt för<br />
Svar: Det är världens minsta land. Där bor påven <strong>och</strong> det är centrum för<br />
den katolska kyrkan.<br />
6 Vilken kristen kyrka är påven ledare för Ringa in rätt svar.<br />
Katolska kyrkan Ortodoxa kyrkan Protestantiska kyrkan<br />
Svar: Katolska kyrkan.<br />
7 Kristendomen är den största religionen i <strong>Europa</strong>. Vilken religion<br />
är näst störst<br />
Svar: Islam.<br />
8 Vad betyder demokrati<br />
Svar: Folkstyre (alla får vara med <strong>och</strong> bestämma).<br />
9 Berätta hur en demokratisk omröstning kan gå till på ett klassråd.<br />
Svar: Någon ger några förslag. Alla som vill får säga något om förslagen.<br />
Man röstar genom att skriva på lappar eller räcka upp händerna. Det<br />
förslag som får mest röster vinner.<br />
Facit – Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (5)<br />
1 Vad heter huvudstaden i Bosnien-Hercegovina Ringa in rätt svar.<br />
Belgrad Zagreb Sarajevo<br />
Svar: Sarajevo.<br />
2 Vad kan det bero på när kartan kan behöva ritas om Ge två exempel.<br />
Svar: Kartan kan dels behöva ritas om i fall länder blir ockuperade, länder<br />
sliter sig loss från varandra eller delas <strong>och</strong> dels om länder slås ihop.<br />
3 Hur bildas bergskedjor<br />
Svar: Två av jordens plattor trycks mot varandra så hårt att de<br />
börjar bukta uppåt.<br />
4 I Ukraina är jorden bördig. Vad menas med det<br />
Svar: Det är lätt att odla i bördig jord. Jorden har bra näring <strong>och</strong><br />
är lätt att arbeta med.<br />
5 Vad är:<br />
a) en slätt<br />
Svar: Ett stort sammanhängande område där landskapet är platt <strong>och</strong> öppet.<br />
b) en stäpp<br />
Svar: En slätt fast med ganska torrt klimat.<br />
6 Vad heter floden som rinner genom Ungerns huvudstad Budapest<br />
Svar: Donau.<br />
7 a) Vilket är det största landet i <strong>Europa</strong><br />
Svar: Ryssland.<br />
b) Vad heter huvudstaden i landet<br />
Svar: Moskva.<br />
8 Skriv namnet på fyra länder som ligger vid Östersjön.<br />
Svar: Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen,<br />
Ryssland, Polen.<br />
9 Ge två exempel på vad du kan göra för att förbättra miljön<br />
i Östersjön.<br />
Svar: Inte använda farliga rengöringsmedel <strong>och</strong> tvättmedel. Inte kissa<br />
i Östersjön. Inte använda tandkräm, deodorant <strong>och</strong> schampo med<br />
farliga miljögifter. Äta ekologiskt, då kommer färre farliga ämnen<br />
ut från jordbruket. Ta med engångsgrillen hem (det gäller alltid var<br />
du än är i naturen).<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 116<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
117
Facit – Testa dig själv om <strong>Europa</strong>s karta (6)<br />
<strong>Europa</strong>-memory<br />
Danmark<br />
Tyskland<br />
Klipp ut korten <strong>och</strong> lägg dem upp <strong>och</strong> ner på ett bord. Spela memory genom<br />
att para ihop rätt land med rätt huvudstad. Den som får flest par vinner.<br />
Norge<br />
Sverige<br />
Island<br />
Irland<br />
Frankrike<br />
Spanien<br />
Portugal<br />
Storbritannien<br />
Finland<br />
Estland<br />
Lettland<br />
Litauen<br />
Polen<br />
Ryssland<br />
Vitryssland<br />
BELGIEN GREKLAND FRANKRIKE FINLAND<br />
ITALIEN NORGE NEDERLÄNDERNA SPANIEN<br />
Ukraina<br />
Moldavien<br />
RYSSLAND TYSKLAND STORBRITANNIEN UNGERN<br />
Slovakien<br />
Rumänien<br />
Bulgarien<br />
BRYSSEL ATEN PARIS HELSINGFORS<br />
Ungern<br />
Belgien<br />
Serbien<br />
Nederländerna<br />
Schweiz<br />
Makedonien<br />
Montenegro<br />
ROM OLSO AMSTERDAM MADRID<br />
Italien<br />
Grekland<br />
Österrike<br />
Albanien<br />
Slovenien<br />
Bosnien-Hercegovina<br />
MOSKVA BERLIN LONDON BUDAPEST<br />
Tjeckien<br />
Kroatien<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
118<br />
K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />
Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />
119
120