17.01.2015 Views

Länder i Europa - Natur och Kultur

Länder i Europa - Natur och Kultur

Länder i Europa - Natur och Kultur

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

NO<br />

KOMPASS<br />

SO<br />

<strong>Europa</strong><br />

Vår världsdel<br />

Maria Willebrand<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>s nyhetsbrev<br />

Få information om nya läromedel, lärarträffar,<br />

erbjudanden <strong>och</strong> annat av intresse för dig som är<br />

lärare. Snabbt, lätt <strong>och</strong> helt kostnadsfritt!<br />

Anmäl dig på www.nok.se/nyhetsbrev<br />

natur & kultur


Källförteckning till bilder<br />

Siffrorna anger sida <strong>och</strong> bildens placering på sidan<br />

Teckningar:<br />

Sonja Reuterskiöld samt<br />

Eva Leven<br />

OMSLAG<br />

Foto: Bildagentur Waldehaeus/age/IBL Bildbyrå AB<br />

Mönster: Kari Wahlström<br />

Innehåll<br />

Kompass – visar vägen genom<br />

no <strong>och</strong> so! 4<br />

Välkommen till <strong>Europa</strong> – Vår<br />

världsdel 6<br />

Vi ska resa i <strong>Europa</strong>! – Vår resa<br />

genom <strong>Europa</strong> 8<br />

Världsdelen <strong>Europa</strong> – Kartor visar<br />

olika saker 10<br />

Viktiga ord 12<br />

Att bo <strong>och</strong> arbeta i <strong>Europa</strong> 13<br />

Språk i <strong>Europa</strong> 14<br />

Europeiska unionen 47<br />

Nederländerna – landet som växer –<br />

En berömd dagbok 48<br />

Tyskland – ett industriland – Berlin<br />

– en spännande stad 50<br />

Spanien – varmt <strong>och</strong> torrt 52<br />

Solkusten i söder – Medelhavet 54<br />

Italien – en halvö i Medelhavet –<br />

Rom – en gammal stad 56<br />

Världens minsta land –<br />

Kristendomen i <strong>Europa</strong> 58<br />

NATUR & KULTUR<br />

Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla<br />

Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20<br />

Redaktion: Box 27 323, 102 54 Stockholm<br />

Tfn 08-453 86 00, Fax 08-453 87 90<br />

info@nok.se<br />

www.nok.se<br />

Projektledare: Katarina Blomqvist<br />

Textredaktör: Lisa Östh, Eva Sundmyr<br />

Layout : Typ & Design AB<br />

Grafisk form: Kari Wahlström, KariDesign<br />

Omslag: Kari Wahlström<br />

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen<br />

<strong>och</strong> får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering är inte tillåten för<br />

undervisningsändamål. Detta gäller ej kopierings underlagen.<br />

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän<br />

åklagare <strong>och</strong> dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli<br />

skyldig att erlägga er sätt ning till upphovsman/rättsinnehavare.<br />

© 2011 Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, Stockholm<br />

Tryckt i XXXX 2011<br />

Första utgåvans första tryckning<br />

ISBN: 978-91-27-41780-9<br />

Väder <strong>och</strong> kläder – Klimatet 16<br />

Våra kompisar i Norden – Det här<br />

är Norden 18<br />

Danmark – ett jordbruksland 20<br />

Finland – sjöar <strong>och</strong> skogar 22<br />

Norge – fjordar <strong>och</strong> fjäll 24<br />

Island – heta källor <strong>och</strong> is 26<br />

Vulkaner 28<br />

Vi är stjärnor! 30<br />

Storbritannien – ett ö-rike 32<br />

London runt med buss 34<br />

Hemma hos familjen Singh 36<br />

Staden 38<br />

Frankrike – ett stort land 40<br />

Tidvatten – Ebb <strong>och</strong> flod 42<br />

Paris runt med metron – Familjen<br />

Laurent på vingården 44<br />

Belgien – med EU:s centrum 46<br />

Grekland – berg <strong>och</strong> öar –<br />

Demokrati 60<br />

Bosnien-Hercegovina – ett nytt land –<br />

Nya <strong>och</strong> gamla länder 62<br />

Österrike – ett alpland – <strong>Europa</strong>s<br />

bergskedjor 64<br />

Ungern – stora slätter – Floder <strong>och</strong><br />

sjöar 66<br />

Ukraina – <strong>Europa</strong>s kornbod –<br />

Lågland 68<br />

Ryssland – största landet 70<br />

En hälsning från Folke i Moskva –<br />

Hos familjen Ivanov 72<br />

Polen – slätter <strong>och</strong> berg – Elzbieta<br />

går i mässan 74<br />

Östersjön 76<br />

Estland – ett litet land 77<br />

På väg hem 78<br />

Kopieringsunderlag 79


Kompass – visar vägen<br />

genom no <strong>och</strong> so!<br />

Kompass är en serie böcker för årskurs 4–6 som fångar elevernas intresse för<br />

natur- <strong>och</strong> samhällsorienterande ämnen. Texterna <strong>och</strong> bilderna är elevnära,<br />

engagerande <strong>och</strong> berättande – allt i en layout som ger läsro men som också<br />

stimulerar nyfikenheten.<br />

I Kompass har vi valt att fokusera mer på färre saker. Det ger utrymme att<br />

berätta <strong>och</strong> förklara sammanhang på ett tydligare sätt. Böckerna innehåller<br />

den viktiga gemensamma grundkursen för att nå kursplanens mål i respektive<br />

ämne, men både ämnen <strong>och</strong> samband integreras där det är lämpligt.<br />

Kompass ger på så vis en trygghet i att målen uppnås men också möjlighet till<br />

fördjupningar <strong>och</strong> arbeten efter elevernas <strong>och</strong> lärarnas egna val.<br />

I Kompass finns följande grundböcker med tillhörande material:<br />

Människan (biologi/samhällskunskap)<br />

Sverige – Vår natur (biologi/fysik/kemi)<br />

Vikingatiden, Medeltiden, Vasatiden, Stormaktstiden, Frihetstiden (historia)<br />

Sverige, <strong>Europa</strong>, (geografi/samhällskunskap/religion)<br />

NO<br />

KOMPASS<br />

SO<br />

u o a<br />

Vår världsdel<br />

Arbetsbok<br />

Maria Willebrand<br />

Arbetsbok<br />

Till grundboken finns en arbetsbok där eleverna<br />

arbetar vidare med grundbokens innehåll.<br />

Här finns arbetsuppgifter både för att befästa<br />

kunskaper <strong>och</strong> utveckla kunskaperna ytterligare.<br />

För att eleverna ska göra kunskaperna till sina<br />

egna, är utgångspunkten att eleverna tillämpar<br />

det de vet på sig själva <strong>och</strong> sin situation.<br />

Kompass_AB_<strong>Europa</strong>.indd 1 2011-01-27 13.36<br />

Grundbok<br />

I grundboken är de berättande texterna i fokus.<br />

Texter som är lättlästa <strong>och</strong> engagerande men också<br />

lärorika. Viktiga fakta <strong>och</strong> begrepp som tas upp<br />

i texterna, <strong>och</strong> som är viktiga för att man ska förstå<br />

innehållet, tydliggörs <strong>och</strong> förklaras på separata<br />

faktasidor. För att hjälpa eleverna med det viktigaste<br />

i texterna finns läsförståelsefrågor sist i boken.<br />

Lärarbok<br />

I lärarboken får pedagogen konkreta tips <strong>och</strong><br />

råd om hur man kan arbeta med materialet<br />

<strong>och</strong> fördjupande information i ämnet.<br />

Handledningen är direkt kopplad till sidorna<br />

i grundboken, så läraren har vad som behövs<br />

i sin egen bok. Lärarboken innehåller även<br />

ett antal kopieringsunderlag som är bra <strong>och</strong><br />

roliga att använda i undervisningen.<br />

4 5


Välkommen till<br />

<strong>Europa</strong> – Vår världsdel<br />

NO<br />

KOMPASS<br />

SO<br />

En kompass använder man ju för att ta reda på<br />

var man befinner sig, <strong>och</strong> möjligen också för<br />

att lista ut vart man ska ta vägen. Ungefär så<br />

kan boken om <strong>Europa</strong> användas, både som<br />

ett redskap för att orientera sig hur det ser ut<br />

<strong>och</strong> är på olika håll i <strong>Europa</strong> <strong>och</strong> för att ge oss<br />

kunskap om möjliga konsekvenser för framtida<br />

vägval.<br />

Omslagets insida med flik<br />

På omslagets första insida finns <strong>Europa</strong>kartan<br />

med information om <strong>Europa</strong>s länder <strong>och</strong> andra<br />

viktiga geografiska namn. Färgerna på kartan<br />

visar berg, odlade områden <strong>och</strong> skog. Använd<br />

den här kartan som ett komplement till texter<br />

<strong>och</strong> andra kartor i boken. När boken stängs<br />

fungerar fliken som bokmärke.<br />

Boken Kompass <strong>Europa</strong> – Vår världsdel har som målsättning att sätta<br />

den berättande texten i fokus. Det märker du snart när du bläddrar.<br />

Eleverna ska få möjlighet att följa med i en löpande framställning som<br />

är både saklig <strong>och</strong> lättläst. En väl komponerad <strong>och</strong> sammanhängande<br />

text förmår fånga elevernas uppmärksamhet, särskilt om den också<br />

stimulerar deras fantasi <strong>och</strong> nyfikenhet.<br />

Boken innehåller ämnena geografi, religionskunskap <strong>och</strong><br />

samhällskunskap. Tyngdpunkten i boken ligger på geografi. Det<br />

förekommer rikligt med illustrationer i form av teckningar, foton <strong>och</strong><br />

kartor. Teckningarna är detaljrika, ofta med humoristiska inslag.<br />

Illustrationerna<br />

llustrationerna kan användas som utgångspunkt för<br />

samtal i klassen: vad ser man, vad händer i bilderna,<br />

hur fungerar det i bilden, vad känner personerna på<br />

bilden <strong>och</strong> så vidare.<br />

Varje kapitel inleds med ett uppslag med kort text<br />

<strong>och</strong> rikliga illustrationer som anknyter till kapitlets<br />

innehåll. Det kan vara kartor, bilder eller teckningar<br />

som ska leda till både aha-upplevelser <strong>och</strong> frågor för<br />

eleverna.<br />

Filuren<br />

I Kompass <strong>Europa</strong> finns en filur som<br />

följer med genom boken. Ibland ställer<br />

den frågor, ibland kommenterar<br />

den innehållet <strong>och</strong> ibland<br />

funderar den kring något.<br />

Ofta belyser filurens kommentarer<br />

saker som lyfter fram något viktigt<br />

begrepp eller ger en ny infallsvinkel.<br />

Kan du<br />

I slutet av boken finns<br />

frågor som hjälper<br />

eleverna att leta rätt på<br />

<strong>och</strong> repetera det viktigaste<br />

innehållet i varje<br />

kapitel.<br />

<strong>Europa</strong>s länder med flaggor <strong>och</strong> huvudstäder<br />

Vi ska resa genom <strong>Europa</strong> s 4–21<br />

kan du <br />

1 Vad heter världsdelarna<br />

2 Är <strong>Europa</strong> en stor världsdel<br />

3 Bor det mycket eller lite människor i <strong>Europa</strong> jämfört med andra världsdelar<br />

4 Var går <strong>Europa</strong>s gränser<br />

5 Vad är ett lands naturtillgångar<br />

6 Bor de flesta i <strong>Europa</strong> på landet eller i städer Vad arbetar de flesta med<br />

7 Räkna upp några språk som talas av många i <strong>Europa</strong>.<br />

8 Vad är klimat Ge exempel på några saker som påverkar klimatet.<br />

Våra kompisar i Norden s 22–37<br />

1 Vilka länder hör till Norden Vilka är huvudstäderna i de nordiska länderna<br />

2 Vilket land i Norden har flest jordbruk Varför är det så, tror du<br />

3 Vilket land tillverkar mycket av trä Varför är det så, tror du<br />

4 I vilket land finns det fjordar Vad är en fjord<br />

5 I vilket land finns <strong>Europa</strong>s största glaciär Vad är en glaciär<br />

Frågor till de olika länderna på resan s 38–111<br />

Här är några saker att ta reda på om varje land, anteckna svaren<br />

<strong>och</strong> jämför de olika länderna när du har läst hela boken.<br />

1 Vad fick du veta om hur det ser ut i landet<br />

Är det bergigt eller platt Vad heter högsta berget<br />

Ligger det vid havet Har det många sjöar eller floder<br />

Är det mycket odlad mark Finns det stora skogar<br />

2 Vad heter landets huvudstad Ligger staden vid havet, en sjö eller en flod<br />

Vad heter vattnet<br />

3 Vad fick du veta om klimatet Är det regnigt, torrt eller kallt<br />

Är det olika i olika delar av landet<br />

4 Räkna upp tre saker som en turist kan se eller göra i landet.<br />

5 Berätta något om värdfamiljen i landet. Var bor de<br />

Något nytt som du fick veta om människorna i landet<br />

Frågor till faktauppslagen<br />

1 Varför finns det vulkaner på Island s 34<br />

2 Varför ligger de flesta stora städerna vid vatten<br />

Vad är en huvudstad Vad heter <strong>Europa</strong>s tre största städer s 44<br />

3 Vad är ebb Vad är flod s 49<br />

4 Hur började EU Ge exempel på några av de saker<br />

som man får göra om man bor i ett EU-land. s 56<br />

5 Hur är Medelhavsklimatet s 70<br />

6 Vad kallas de tre stora grenarna av den kristna kyrkan s 78<br />

7 Från vilket land kommer demokratin Vad betyder ordet demokrati<br />

Vad är det för skillnad på direkt demokrati <strong>och</strong> representativ demokrati s 82<br />

8 Ge några exempel på varför ett land ockuperar ett annat land.<br />

Vad hette det stora landet som Ryssland förut var en del av s 86<br />

9 Hur har de flesta bergskedjor blivit till<br />

Varför är Alperna högre än bergen i vår bergskedja Skanderna s 90<br />

10 Varför blev vattenvägarna viktiga på 1800-talet<br />

Säg tre stora floder i <strong>Europa</strong>. Vad är ett delta s 94<br />

11 Vad är en slätt Vad är en stäpp s 98<br />

12 Vilka länder ligger vid Östersjön<br />

Ge tre exempel på vad du kan göra för att Östersjön ska bli friskare. s 110<br />

kan du <br />

NATUR & KULTUR<br />

Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla<br />

Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20<br />

Redaktion: Box 27 323, 102 54 Stockholm<br />

Tfn 08-453 86 00, Fax 08-453 87 90<br />

info@nok.se<br />

www.nok.se<br />

Projektledare: Katarina Blomqvist<br />

Textredaktör: Lisa Östh<br />

Korrekturläsare: Eva Sundmyr<br />

Bildredaktörer: Jaak Kruusmägi/IBL Bildbyrå, Lisa Östh<br />

Grafisk form: Kari Wahlström/KariDesign<br />

Omslag: Kari Wahlström<br />

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen!<br />

Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera<br />

för undervisningsbruk enligt avtal med Bonus Presskopia <strong>och</strong> den<br />

mycket begränsade rätten till kopiering för privat bruk. Den som<br />

bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare<br />

<strong>och</strong> dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig<br />

att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.<br />

© 2011 Anna Lena Stålnacke <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, Stockholm<br />

Tryckt i Kina 2011<br />

Första utgåvans första tryckning<br />

ISBN: 978-91-27-41778-6<br />

Innehåll<br />

Vi ska resa i <strong>Europa</strong>! 4<br />

Vår resa genom <strong>Europa</strong> 6<br />

Världsdelen <strong>Europa</strong> 8<br />

FAKTA Kartor visar olika saker 10<br />

FAKTA Viktiga ord 12<br />

Att bo <strong>och</strong> arbeta i <strong>Europa</strong> 14<br />

Språk i <strong>Europa</strong> 16<br />

Väder <strong>och</strong> kläder 18<br />

FAKTA Klimatet 20<br />

Det här är Norden 24<br />

Våra kompisar i Norden 22<br />

Danmark – ett jordbruksland 26<br />

Finland – sjöar <strong>och</strong> skogar 28<br />

Norge – fjordar <strong>och</strong> fjäll 30<br />

Island – heta källor <strong>och</strong> is 32<br />

FAKTA Vulkaner 34<br />

Vi är stjärnor! 36<br />

London runt med buss 40<br />

Hemma hos familjen Singh 42<br />

FAKTA Staden 44<br />

Tidvatten 48<br />

FAKTA Ebb <strong>och</strong> flod 49<br />

Paris runt med metron 50<br />

Familjen Laurent på vingården 52<br />

Från Storbritannien till Estland<br />

Storbritannien – ett ö-rike 38<br />

Frankrike – ett stort land 46<br />

Belgien – med EU:s centrum 54<br />

FAKTA Europeiska unionen 56<br />

En berömd dagbok 60<br />

Berlin – en spännande stad 64<br />

Nederländerna – landet som växer 58<br />

Tyskland – ett industriland 62<br />

Spanien – varmt <strong>och</strong> torrt 66<br />

Solkusten i söder 68<br />

FAKTA Medelhavet 70<br />

Rom – en gammal stad 74<br />

Världens minsta land 76<br />

FAKTA Kristendom i <strong>Europa</strong> 78<br />

FAKTA Demokrati 82<br />

Bosnien-Hercegovina – ett nytt land 84<br />

FAKTA Nya <strong>och</strong> gamla länder 86<br />

FAKTA <strong>Europa</strong>s bergskedjor 90<br />

Italien – en halvö i Medelhavet 72<br />

Grekland – berg <strong>och</strong> öar 80<br />

Österrike – ett alpland 88<br />

Ungern – stora slätter 92<br />

FAKTA Floder <strong>och</strong> sjöar 94<br />

FAKTA Lågland 98<br />

En hälsning från Folke i Moskva 102<br />

Hos familjen Ivanov 104<br />

Ukraina – <strong>Europa</strong>s kornbod 96<br />

Ryssland – största landet 100<br />

Polen – slätter <strong>och</strong> berg 106<br />

Elzbieta går i mässan 108<br />

FAKTA Östersjön 110<br />

– ett litet land 112<br />

På väg hem 114<br />

Estland – ett litet land 112<br />

Kan du 116<br />

Register 118<br />

Packa väskan<br />

<strong>och</strong> följ med<br />

på en resa ut<br />

i <strong>Europa</strong>!<br />

Innehållsförteckningen<br />

På bokens första uppslag finns en innehållsförteckning<br />

med rubriker <strong>och</strong> bilder. Uppslaget<br />

kan vara värt att fastna för en stund. Man kan<br />

säga att rubrikerna tillsammans kan fungera<br />

som en snabbgenomgång av bokens innehåll<br />

<strong>och</strong> ett sätt att ge eleverna förförståelse.<br />

Albanien<br />

Andorra<br />

Tirana<br />

Andorra la Vella<br />

Bosnien –<br />

Hercegovina Bulgarien<br />

Sarajevo<br />

Sofia<br />

Finland<br />

Frankrike<br />

Helsingfors Paris<br />

Island<br />

Italien<br />

Reykjavik<br />

Rom<br />

Liechtenstein Litauen<br />

Vaduz<br />

Vilnius<br />

Armenien<br />

Jerevan<br />

Cypern<br />

Nicosia<br />

Georgien<br />

Tbilisi<br />

Kosovo<br />

Pristina<br />

Luxemburg<br />

Luxemburg<br />

Azerbajdzjan<br />

Baku<br />

Danmark<br />

Köpenhamn<br />

Grekland<br />

Aten<br />

Kroatien<br />

Zagreb<br />

Makedonien<br />

Skopje<br />

Belgien<br />

Bryssel<br />

116 117<br />

Estland<br />

Tallinn<br />

Irland<br />

Dublin<br />

Lettland<br />

Riga<br />

Malta<br />

Valetta<br />

Sista uppslaget<br />

På sista uppslaget finns alla <strong>Europa</strong>s flaggor<br />

med korta fakta om länderna.<br />

6 7


Grundboken<br />

s 4–7<br />

Vi ska resa i <strong>Europa</strong>!<br />

Vår resa genom <strong>Europa</strong><br />

Att göra<br />

Den här boken handlar om <strong>Europa</strong> – vår världsdel.<br />

Tillsammans med Maria <strong>och</strong> Folke får vi följa med på<br />

en resa till olika hörn av <strong>Europa</strong>. Barnen är med i ett<br />

projekt där nordiska ungdomar åker ut för att spela<br />

musik, dansa <strong>och</strong> sjunga i andra länder i <strong>Europa</strong>.<br />

Många av texterna i boken är skrivna på ett berättande<br />

sätt ur barns perspektiv. Det finns också vanliga<br />

skolbokstexter <strong>och</strong> faktauppslag i boken.<br />

<strong>Europa</strong> är en liten världsdel till ytan med många<br />

relativt små länder <strong>och</strong> mängder av kulturer. Men<br />

världens största land, Ryssland, finns också delvis<br />

inom <strong>Europa</strong>s gränser.<br />

I de centrala delarna är <strong>Europa</strong> mycket tättbefolkat<br />

medan norra delen består av stora områden med näst<br />

intill öde vildmark. Reser man från norra till södra<br />

<strong>Europa</strong> färdas man från platser med arktiskt klimat<br />

till varma sköna platser med medelhavsklimat. Det<br />

är stora skillnader mellan natur, klimat <strong>och</strong> kultur<br />

i <strong>Europa</strong>.<br />

Att diskutera<br />

• Vad skulle du tycka om att resa i väg på turné<br />

genom hela <strong>Europa</strong> utan dina föräldrar Vad skulle<br />

vara lätt <strong>och</strong> vad skulle vara svårt<br />

• Vad har man för nytta av en karta<br />

• Vad är ett pass Varför har man det Hur skaffar<br />

man pass Hur ofta måste man skaffa nytt pass<br />

• Vad är det för skillnad på pengar <strong>och</strong> valuta<br />

• Vad finns det för olika valutor i <strong>Europa</strong> Ge några<br />

exempel.<br />

• På vilka olika sätt kan du betala när du är ute <strong>och</strong><br />

reser<br />

Kan man ta ut pengar i bankomat i andra länder<br />

• Vilket är det största landet i <strong>Europa</strong><br />

Vilket är det största landet du har varit i<br />

Vilket land har störst befolkning i <strong>Europa</strong> (Ryssland)<br />

Hur stor befolkning har Sverige<br />

• Vilka två länder i <strong>Europa</strong> ligger i två världsdelar<br />

Hur har det blivit så<br />

Vad är typiskt för <strong>Europa</strong><br />

Börja studierna med att samtala i klassen om vad<br />

som är typiskt för <strong>Europa</strong>. Kanske kommer ni på tio<br />

saker eller kanske ingenting. Finns det egentligen<br />

något som är typiskt för hela <strong>Europa</strong> Till hjälp finns<br />

de små bilderna på kartan på sidorna 6–7 i grundboken.<br />

Samtala om varför de bilderna finns i just i de<br />

länderna. Ge förslag på vad som skulle kunna ritas in<br />

i andra länder.<br />

Spännande platser i <strong>Europa</strong><br />

Låt eleverna rita byggnader, föremål, matvaror <strong>och</strong><br />

andra ting som är typiska för olika länder i <strong>Europa</strong>.<br />

Häng upp bilderna vid en stor <strong>Europa</strong>karta eller<br />

vid lappar med ländernas namn. Diskutera sedan<br />

vilka länder det är lätt att komma på något om <strong>och</strong><br />

vilka det är svårt att komma på något om. Varför är<br />

det så<br />

Gör en egen <strong>Europa</strong>utställning<br />

Låt eleverna rita varsin bild som beskriver en fin,<br />

spännande eller annorlunda plats någonstans<br />

i <strong>Europa</strong>. Det kan vara en plats som de själva har<br />

besökt eller en plats om de tagit reda på något om via<br />

film, böcker eller internet. Gör en <strong>Europa</strong>utställning.<br />

<strong>Europa</strong>s karta<br />

– kopieringsunderlag s 79 <strong>och</strong> 80<br />

Låt eleverna öva på vad länderna i <strong>Europa</strong> heter. Det<br />

finns ett kopieringsunderlag där eleverna ska skriva in<br />

namnet på många av <strong>Europa</strong>s länder.<br />

Samla den här <strong>och</strong> kommande övningar till<br />

elevens egen bok om <strong>Europa</strong>. Det finns också ett<br />

kopieringsunderlag som eleverna kan göra en framsida<br />

av till sina <strong>Europa</strong>böcker.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

• Viktiga ord i no <strong>och</strong> so, Gundel Wetter,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2007.<br />

8 9


Grundboken<br />

s 8–11<br />

Världsdelen <strong>Europa</strong><br />

Kartor visar olika saker<br />

Vad är världsdelar <strong>och</strong> hur kom de till Det har<br />

naturligtvis att göra med våra resor. Från början levde<br />

människor från generation till generation som jägare<br />

<strong>och</strong> samlare. De förflyttade sig efter de bytesdjur som<br />

de levde av <strong>och</strong> till ställen där de kunde hitta mat<br />

<strong>och</strong> skydd. En del stammar vandrade långväga <strong>och</strong><br />

kom till nya platser. När människan började använda<br />

hästar <strong>och</strong> framför allt båtar kunde hon förflytta sig<br />

betydligt längre. Några reste riktigt långt <strong>och</strong> kom<br />

så småningom tillbaka från fjärran platser. De platserna<br />

fick namn som senare blev namn på länder <strong>och</strong><br />

världsdelar.<br />

Namnet på vår världsdel <strong>Europa</strong> kommer från<br />

ett grekiskt ord. Enligt Nationalencyklopedin är<br />

ursprunget omdiskuterat. Möjligen betyder det<br />

Solnedgångens land.<br />

I samband med de längre resorna började resenärerna<br />

rita kartor. Kartorna behövdes både för att<br />

kunna hitta hem igen <strong>och</strong> för att åter hitta till platser<br />

där man bedrev handel eller hade för avsikt att erövra<br />

land. När länder eller nationalstater bildats under<br />

den senare delen av vår historia har det dragits gränser<br />

mellan länder <strong>och</strong> världsdelar. Alla folkgrupper<br />

<strong>och</strong> makthavare har inte alltid varit överens om var<br />

gränserna ska gå. Ibland utgörs gränserna av floder,<br />

bergskedjor eller naturliga avgränsningar i landskapet.<br />

Andra gånger har gränserna dragits efter krig <strong>och</strong><br />

erövringar – kanske med linjal direkt på kartan. Då<br />

har etniska grupper ibland delats <strong>och</strong> hamnat i olika<br />

länder. Därför råder det även i dag tvister om vissa<br />

gränsdragningar på en del platser i världen. Några<br />

exempel på gränser i <strong>Europa</strong> omnämns i Kompassboken<br />

på sidan 9.<br />

Kartor fascinerar många barn <strong>och</strong> ungdomar. Vem<br />

har inte ritat en skattkarta eller läst om äventyren<br />

i Skattkammarön I åk 4 har eleverna säkert använt<br />

kartboken för att finna platser i Sverige. Nu i åk 5 ska<br />

eleverna utveckla sina kunskaper kring kartan genom<br />

att också studera olika typer av kartor <strong>och</strong> vilken<br />

information de kan ge. På faktauppslaget på sidorna<br />

10–11 i Kompassboken visar filuren olika typer av<br />

kartor. Studera vad de föreställer <strong>och</strong> ger för information.<br />

Jämför också med kartorna på Kompassbokens<br />

insidor.<br />

Att diskutera<br />

Hur många världsdelar finns det<br />

Nämn ett annat ord för världsdel.<br />

Hur många världsdelar är mindre än <strong>Europa</strong><br />

Hur många världsdelar är större än <strong>Europa</strong><br />

Vilken världsdel sitter <strong>Europa</strong> ihop med<br />

På vilken del av jordklotet ligger <strong>Europa</strong><br />

• Hur många invånare har <strong>Europa</strong> Är det mycket<br />

eller lite om man jämför med andra världsdelar<br />

<strong>Europa</strong> är tätt befolkat. Vad menas med det<br />

Var bor de flesta européerna<br />

Var slutar <strong>Europa</strong> i norr<br />

Var slutar <strong>Europa</strong> i söder<br />

Var slutar <strong>Europa</strong> i väster<br />

• Alla är inte överens om var <strong>Europa</strong> slutar i öster.<br />

Varför är det så<br />

Att göra<br />

Lustläs<br />

Låt eleverna bläddra i böcker om <strong>Europa</strong>. Be dem<br />

skriva stödord om olika platser i <strong>Europa</strong>. Sedan får de<br />

berätta muntligt för varandra med hjälp av stödorden.<br />

Bläddra i en kartbok <strong>och</strong><br />

titta på olika kartor<br />

Bläddra i kartböcker tillsammans i klassen. Titta på<br />

olika kartor så som befolkningskartor, klimatkartor<br />

<strong>och</strong> produktionskartor. Samtala om vad de visar.<br />

Ta reda på hur man gör en karta<br />

Låt barnen leta fakta i kartböcker, faktaböcker <strong>och</strong><br />

på internet om hur kartor tillverkas. Alla platta kartor<br />

visar lite fel eftersom jorden är rund <strong>och</strong> det inte<br />

går att platta ut en boll till en fyrkant. Samtala om<br />

vilka problem det ger. Varför reser vi trots det inte<br />

omkring med jordgloben som vägvisare, utan använder<br />

kartor<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

• Hitta på kartan, Margareta Elg, Magda<br />

Korotynska, Bonnier Carlsen, 2000.<br />

• Kartläroboken, Lantmäteriet/Kartförlaget, 1992.<br />

10 11


Grundboken<br />

s 12–13<br />

Viktiga ord<br />

Grundboken<br />

s 14–15<br />

Att bo <strong>och</strong> arbeta i <strong>Europa</strong><br />

Här följer ett uppslag under rubriken Fakta. På faktauppslagen<br />

presenteras ord <strong>och</strong> begrepp mer i detalj<br />

eller något tema mer ingående. Det är viktigt att jobba<br />

med begreppen på dessa sidor så att de hamnar i ett<br />

sammanhang. På det sättet har eleverna större möjlighet<br />

att bli förtrogna med dem. Ofta gäller det för eleverna<br />

att se nyanser i språket. Vad är det till exempel för<br />

skillnad på alla ord som har med befolkning att göra<br />

Att diskutera<br />

Vad betyder folkmängd<br />

Vad betyder befolkningstäthet<br />

• Har Sverige låg eller hög befolkningstäthet<br />

(Ganska låg, 19 invånare per kvadratkilometer.)<br />

Vad mäter man i meter över havet<br />

• Hur många meter över havet är Kebnekaise<br />

• Vad betyder statsskick Vad har Sverige för<br />

statsskick Vem är statschef i Sverige (Kungen.)<br />

• Vad menas med att ett land är självständigt<br />

• Hur är det i landet om det är en koloni eller är<br />

ockuperat<br />

• Vilket ord använder vi när vi talar om ett lands<br />

sjöar, floder <strong>och</strong> berg<br />

Ge exempel på några naturtillgångar.<br />

• Vad menas med näringsliv<br />

• Ge exempel på några delar eller grenar i näringslivet.<br />

• Vad kan tjänster vara<br />

• Infrastruktur är ett krångligt ord. Vad innebär det<br />

Vilken infrastruktur finns i närheten av klassen nu<br />

• Vad är valuta Vilken valuta har vi i Sverige<br />

• Vad menas med ett lands yta<br />

Att göra<br />

Slå upp fler ord<br />

Filuren har fått slå upp en hel del ord som han inte<br />

förstår. Här kommer några fler viktiga geografiord som<br />

eleverna kan slå upp. Det är både bra att kunna slå upp<br />

ord <strong>och</strong> att lära sig nya ord. Orden kommer eleverna<br />

också att ha nytta av längre fram i boken. Barnen kan<br />

gärna rita illustrationer eller enkla skisser till varje ord.<br />

Barometer<br />

Geolog<br />

Polcirkel<br />

• Delta • Zenit • Tidvatten<br />

Träna orden igen<br />

– kopieringsunderlag s 81<br />

Låt eleverna träna mer på orden från sidorna 12–13<br />

med hjälp av kopieringsunderlaget.<br />

Lästips<br />

• Viktiga ord i no <strong>och</strong> so, Gundel Wetter,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2007.<br />

De stora flyttströmmarna av människor från landsbygden<br />

till städerna pågår i alla världsdelar, inte bara<br />

i <strong>Europa</strong>. Folk flyttar till städerna för att få arbete, för<br />

att studera eller för att servicen är bättre där.<br />

För hundra år sedan bodde de flesta européer på<br />

landet <strong>och</strong> arbetade med jordbruk. Sedan kom industrialiseringen<br />

i gång på allvar <strong>och</strong> allt fler fick jobb<br />

i de nya fabrikerna i städerna. Storbritannien var först<br />

med industrialiseringen redan i slutet av 1700-talet. De<br />

flesta länderna i västra <strong>och</strong> i norra <strong>Europa</strong> blev industrialiserade<br />

i början av 1900-talet. I östra <strong>Europa</strong> fortsatte<br />

många att jobba med jordbruk, <strong>och</strong> än i dag är det fler<br />

som arbetar med jordbruk där än i övriga <strong>Europa</strong>.<br />

Nu, på 2000-talet, är tjänstesektorn det viktigaste<br />

arbetsområdet för många européer. Exempel på<br />

tjänster kan vara utbildning, vård, kommunikation,<br />

handel <strong>och</strong> turism.<br />

Att diskutera<br />

På vilket sätt är Maria <strong>och</strong> Folke typiska européer<br />

Var arbetade de flesta människorna förr<br />

• Varför behöver inte längre så många som arbeta<br />

inom jordbruket<br />

Vad är en industri<br />

I vilket land i <strong>Europa</strong> fanns de första industrierna<br />

• Vilka industrier finns där du bor Varför ligger de<br />

just där, vad tror du<br />

• Varför har många industrier flyttat från <strong>Europa</strong> till<br />

andra delar av världen<br />

• Vad jobbar många européer med i stället numera<br />

Vilka arbeten finns där ni bor<br />

Vilka arbetsplatser är typiska där du bor Gå igenom<br />

listan tillsammans eller i grupp. Skriv, rita <strong>och</strong> beskriv<br />

näringslivet i er region.<br />

Sjukhus<br />

Restauranger<br />

Transporter<br />

Skolor<br />

Hotell<br />

Byggföretag<br />

• Högskola/<br />

Fabriker<br />

It-företag<br />

universitet • Banker • Annat<br />

Gör studiebesök<br />

Finns det något företag som arbetar med tjänster där<br />

ni bor Gör ett studiebesök i klassen <strong>och</strong> samla in<br />

fakta om vilka yrken <strong>och</strong> arbetsuppgifter som finns<br />

där. Vilka tjänster tillverkas eller erbjuds Vilka köper<br />

dem Säljs tjänsterna till flera länder eller bara inom<br />

Sverige<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

12 13<br />

Att göra


Att göra<br />

Ta reda på ordet hej på flera språk<br />

Låt eleverna att titta på alla pratbubblorna på uppslaget.<br />

Där står det hej på en massa europeiska<br />

språk. Kontrollera vilka ni redan kan. Bläddra sedan<br />

framåt i Kompassboken <strong>och</strong> ta reda på var de olika<br />

hälsnings orden kommer från. Låt eleverna göra en<br />

lista med orden på ett större blad. Gör sedan fina<br />

ramar <strong>och</strong> illustrationer på bladen.<br />

Förstår du språket<br />

Uttalen kan vara ett problem för förståelsen. Så är<br />

det till exempel med holländskan. Prova med att leta<br />

fram en text på holländska på till exempel Wikipedia<br />

så ska ni se att många ord är lätta att förstå för en<br />

svensk när man läser dem.<br />

Titta på ett språkträd <strong>och</strong> skriv med<br />

bokstäver från andra alfabeten<br />

Kopiera ett språkträd <strong>och</strong> visa för eleverna. Samtala<br />

om hur de europeiska språken är släkt eller INTE<br />

släkt med varandra.<br />

Öva på att skriva hej med ryska (kyrilliska) bokstäver<br />

som finns på både på sidan 16 <strong>och</strong> 17 i Kompassboken.<br />

Inom matematiken använder vi ofta grekiska bokstäver.<br />

Pi är en sådan, delta <strong>och</strong> sigma är andra. Hur<br />

skriver man dem med grekiska bokstäver Och vad<br />

betyder dessa bokstäver inom matematiken<br />

Lästips<br />

• Viktiga ord i no <strong>och</strong> so, Gundel Wetter,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2007.<br />

Grundboken<br />

s 16–17<br />

Språk i <strong>Europa</strong><br />

Nästan alla språk i <strong>Europa</strong> hör till den indoeuropeiska<br />

språkgruppen. De språken är alltså släkt med<br />

varandra i grunden.<br />

Svenska hör till den germanska språkgrenen,<br />

därför har vi extra lätt att förstå främst norska <strong>och</strong><br />

danska. Men isländska, engelska, holländska <strong>och</strong><br />

tyska är också lika vårt språk, även om vi inte förstår<br />

de språken utan att öva på dem.<br />

Några språk i <strong>Europa</strong> hör till andra språkfamiljer.<br />

Så är det med finskan, samiskan, estniskan <strong>och</strong> ungerskan,<br />

som hör till den finsk-ugriska gruppen.<br />

Inte nog med att det finns massor av språk<br />

i <strong>Europa</strong>. Det finns också några olika alfabet. Titta<br />

i Kompassboken, där finns några rutor med ord som<br />

är skrivna annorlunda än vad vi är vana vid. Andra<br />

alfabet används bland annat i Grekland <strong>och</strong> i Ryssland<br />

men också i Makedonien <strong>och</strong> andra slaviska<br />

länder.<br />

Alla länder har ett eller flera officiella språk.<br />

I Sverige har vi bara svenska som officiellt språk,<br />

men i vårt grannland Finland har man både finska<br />

<strong>och</strong> svenska som officiella språk. I Schweiz finns det<br />

fyra officiella språk. Ett land kan också ha minoritetsspråk.<br />

I Sverige finns några minoritetsspråk med<br />

speciell status. Talar man ett sådant språk ska man<br />

kunna få statlig <strong>och</strong> kommunal service på det språket,<br />

till exempel vid besök på sjukhus. Exempel på<br />

minoritetsspråk i Sverige är samiska <strong>och</strong> tornedalsfinska<br />

men även romani.<br />

Det är viktigt <strong>och</strong> roligt att lära sig flera språk.<br />

Även om många lär sig engelska i de europeiska<br />

skolorna är det inte alls säkert att alla talar det så bra<br />

över hela vår världsdel. Därför är det bra att kunna<br />

åtminstone ytterligare ett annat europeiskt språk.<br />

Att diskutera<br />

• Hur många språk talas det i <strong>Europa</strong><br />

• Vilket främmande språk lär sig de flesta skolbarn<br />

i de europeiska länderna Varför är det så<br />

• Ge exempel på några länder i <strong>Europa</strong> som har<br />

flera språk. Vad kan det ge för problem eller<br />

möjligheter<br />

Vad menas med uttrycket ”landets officiella språk”<br />

Vad är ett minoritetsspråk<br />

Varför finns fler språk än svenska i Sverige<br />

• Ge exempel på hur språk förändras<br />

• Varför är det praktiskt att ha skyltar med text på<br />

flera alfabet i vissa länder<br />

• Vilka är de största språken i <strong>Europa</strong><br />

• Varför är dessa språk störst<br />

Hur många språk kan<br />

ni tala i klassen<br />

14 15


Grundboken<br />

s 18–21<br />

Väder <strong>och</strong> kläder<br />

Klimatet<br />

Väder <strong>och</strong> klimat har eleverna säkert studerat ur<br />

olika aspekter redan sedan åk 1. Till att börja med<br />

studerar man vädret i omgivningen <strong>och</strong> vidgar<br />

senare perspektivet till att jämföra hur vädret<br />

vanligen är över året. Då kommer man in på<br />

klimatfrågor. Därefter undersöker man vädret över<br />

hela Sverige <strong>och</strong> nu har turen kommit till att titta<br />

på väder <strong>och</strong> klimat i hela <strong>Europa</strong>.<br />

Många olika faktorer påverkar klimatet. På bilderna<br />

på sidorna 18–19 illustreras det tydligt. Höjden<br />

i bergsområden gör att det blir kyligare där, även<br />

om området ligger långt söderut i <strong>Europa</strong>. I norra<br />

<strong>Europa</strong> är det kallare än i södra <strong>Europa</strong> <strong>och</strong> det<br />

beror förstås på det nordliga läget. Läget vid hav eller<br />

i inland påverkar också. Havet verkar utjämnande<br />

för temperaturen mellan årstiderna. På öppna platser<br />

är det större risk för blåst. Städerna har ofta ett<br />

”mikroklimat” eftersom både byggnader <strong>och</strong> avgaser<br />

påverkar klimatet i det mindre område som staden<br />

utgör. Det är helt enkelt en aning varmare i staden<br />

än i omgivningarna.<br />

Sedan har vi ju havsströmmarna. I nordvästra<br />

<strong>Europa</strong> för Golfströmmen med sig varm luft som<br />

bidrar till ett mildare klimat.<br />

Ytterligare en viktig sak att känna till är i vilken<br />

vinkel solstrålarna träffar jordytan. Marken värms<br />

snabbare upp om strålarna kommer rakt uppifrån än<br />

snett från sidan. Det är en av orsakerna till att det är<br />

varmare närmare ekvatorn än vid polerna.<br />

Att diskutera<br />

• Vad är det för skillnad mellan orden väder <strong>och</strong><br />

klimat<br />

• Vad behöver Folke för kläder i:<br />

– Alperna<br />

– i norra <strong>Europa</strong><br />

– vid Medelhavet<br />

• Ge så många exempel som möjligt på vad som<br />

påverkar klimatet i <strong>Europa</strong>.<br />

Varför är klimatet annorlunda i städer<br />

• Titta på alla bilder på sidorna 18–21. Vart åker du<br />

helst på semester Varför väljer du just den platsen<br />

Att göra<br />

Öva mer på hur väder <strong>och</strong> klimat är<br />

i <strong>Europa</strong> – kopieringsunderlag s 82<br />

Låt eleverna repetera innehållet på sidorna 18–21<br />

genom att fylla Folkes resväskor med bra kläder <strong>och</strong><br />

utrustning för resor till olika delar av <strong>Europa</strong>. Arbeta<br />

också med frågorna på kopieringsunderlaget.<br />

Hur är vårt klimat<br />

Berätta om hur klimatet är där ni bor. Om du skulle<br />

få besök från ett annat land, vad skulle du be din gäst<br />

att packa<br />

Lästips<br />

• Viktiga ord i no <strong>och</strong> so, Gundel Wetter,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2007.<br />

• Upptäck väder <strong>och</strong> klimat, Pär Holmgren,<br />

Liber, 2007.<br />

• Klimat i förändring, Terry Jennings,<br />

Gleerups, 2008.<br />

16 17


Grundboken<br />

s 22–25<br />

Våra kompisar i Norden<br />

Det här är Norden<br />

Barnen i Kompassboken ska som sagt ut på en turné<br />

i nästan hela <strong>Europa</strong>. Det är ett nordiskt projekt.<br />

På det här uppslaget presenteras övriga medlemmar<br />

i gruppen.<br />

Därefter följer ett geografiskt uppslag om Norden<br />

på sidorna 24–25. De nordiska länderna har mycket<br />

gemensamt. Historiskt sett har det varit både samarbete<br />

<strong>och</strong> krig i Norden under olika perioder. I dag<br />

samarbetar länderna på många olika plan. De fem<br />

länderna är ju ganska små <strong>och</strong> ligger lite avlägset i ett<br />

hörn av norra <strong>Europa</strong>. Klimatet är relativt svalt <strong>och</strong><br />

befolkningen är ganska liten. Vi gör kanske inte så<br />

mycket väsen av oss i övriga världen. Därför är det<br />

viktigt att vi hjälps åt, både i medgångar <strong>och</strong> motgångar,<br />

för att driva utvecklingen framåt i vår del av<br />

världen.<br />

Att diskutera<br />

• Titta på bilden på barnen på sidan 23. Vilka länder<br />

kommer de ifrån<br />

• Vad har de för olika uppgifter under turnén<br />

• Fundera på om det finns olika typiska musikstilar<br />

i Norden<br />

• Finns det typiska musikstilar från andra europeiska<br />

länder som ni känner till<br />

• Vad är det för skillnad på Norden <strong>och</strong><br />

Skandinavien<br />

• Varför räknas inte Finland till Skandinavien<br />

• Svenska <strong>och</strong> norska liknar varandra mycket. Men<br />

vet du vad de här två orden betyder på norska<br />

Spise (äta), rolig (lugn). Kan du fler norska ord<br />

• Hur många invånare har Norden Var bor de flesta<br />

nordborna<br />

• Vilket land är störst respektive minst i Norden<br />

• Vad är en monarki Vilka länder i Norden är<br />

monarkier<br />

• Vad är en republik Vilka länder i Norden är<br />

republiker<br />

• Varför har de nordiska länderna så mycket<br />

gemensamt<br />

• Om du är på resa till ett annat land utanför<br />

Norden <strong>och</strong> träffar någon från Norden, tar du<br />

kontakt då<br />

• Titta på kartan på sidan 25. Vad heter<br />

huvudstaden i respektive land<br />

• Studera kartan närmare. Varför står ordet<br />

Danmark inom parentes vid Färöarna Finns<br />

det fler områden som likt Färöarna hör ihop<br />

med Norden (Grönland <strong>och</strong> Åland hör till<br />

Danmark respektive Finland men har stor egen<br />

självständighet.) Titta också på bilden av Nordens<br />

symbol på sidan 25 i Kompassboken.<br />

Nämn några hav kring Norden.<br />

Nämn namnet på några sjöar i Norden.<br />

Varför är det stora grå områden på kartan över Island<br />

Varför är hela Danmark grönt<br />

• Nämn namnen på några bergstoppar i Sverige<br />

<strong>och</strong> Norge.<br />

Att göra<br />

Nordens karta<br />

– kopieringsunderlag s 83<br />

Låt eleverna träna på vad olika platser i Norden heter.<br />

Använd kopieringsunderlaget på sidan 83.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

18 19


Att göra<br />

Danmarks karta<br />

– kopieringsunderlag s 84<br />

Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Danmark<br />

heter. Repetera också vad de har lärt sig om<br />

Danmark. Använd en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken<br />

som hjälpmedel.<br />

Ta reda på mer om städer i Danmark<br />

Köpenhamn, Roskilde, Odense, Århus, Ålborg. Be<br />

eleverna välja tre av de här danska städerna. Låt dem<br />

skriva fakta <strong>och</strong> rita bilder om städerna. De kan också<br />

rita en karta som visar var i Danmark städerna ligger.<br />

H C Andersen<br />

Be eleverna ta reda på mer om sagoförfattaren H C<br />

Andersen. Låt barnen skriva <strong>och</strong> berätta. Läs en saga<br />

av H C Andersen tillsammans i klassen <strong>och</strong> avsluta<br />

med att göra en bild till sagan.<br />

Grönland<br />

Låt eleverna läsa mer om Grönland <strong>och</strong> sedan göra en<br />

liten bok eller ett informationsblad.<br />

Danska<br />

Ta reda på fler ord på danska <strong>och</strong> gör en ordlista.<br />

Räkna på danska<br />

Låt eleverna lära sig att räkna till hundra på danska.<br />

Turistinformation<br />

Låt eleverna välja något om Danmark att göra en<br />

lockande turistbroschyr om.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

Grundboken<br />

s 26–27<br />

Danmark – ett<br />

jordbruksland<br />

Danmark är ett litet land i sydvästra Norden.<br />

Till skillnad från de andra nordiska länderna är<br />

Danmark relativt tättbefolkat. Det finns även flera<br />

saker som skiljer Danmark från de övriga grannländerna.<br />

Dels är Danmark ganska platt, dels<br />

finns här fler jordbruk <strong>och</strong> livsmedelsindustrier än<br />

i övriga Norden. Berggrunden i Danmark är yngre<br />

än på de flesta andra håll i Norden. Den består av<br />

kalksten <strong>och</strong> sandsten. Jordmånen är näringsrik,<br />

därför går det extra bra att bedriva jordbruk i vårt<br />

sydvästra grannland.<br />

Danmark består av många större <strong>och</strong> mindre öar.<br />

Det ställer krav på bra kommunikationer mellan<br />

öarna, via båtar <strong>och</strong> broar. Under de senaste 20<br />

åren har flera stora broprojekt genomförts. Det<br />

gäller inte bara Öresundsbron mellan Sverige <strong>och</strong><br />

Danmark utan också bron över sundet Stora Bält<br />

mellan Själland <strong>och</strong> Fyn.<br />

För många barn är Danmark känt för Lego,<br />

sagorna av H C Andersen <strong>och</strong> kanske de trevliga<br />

nöjes fälten. Det är inte bara Tivoli i Köpenhamn<br />

utan kanske också Legoland <strong>och</strong> andra nöjesparker.<br />

Att diskutera<br />

Ge exempel på namn på några danska öar.<br />

Vad heter den stora halvön i västra Danmark<br />

Förklara vad en halvö är.<br />

• Danmark är ett land som består av många öar. Vad<br />

kan det finnas för fördelar <strong>och</strong> nackdelar med det<br />

Varför finns det så många jordbruk i Danmark<br />

Vilka varor säljer danskarna till andra länder<br />

Vad finns det för kända platser i Danmark<br />

• Varför är Danmark både det minsta <strong>och</strong> det största<br />

landet i Norden<br />

Vilka är inuiterna<br />

• Berätta något om Färöarna.<br />

• Vad besöker du helst om du åker till Danmark,<br />

Legoland eller Tivoli Varför<br />

• Danska <strong>och</strong> svenska är två språk som liknar<br />

varandra, men ändå är det ganska svårt att förstå<br />

danska. Varför är det så<br />

20 21


Att göra<br />

Finlands karta<br />

– kopieringsunderlag s 85<br />

Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Finland<br />

heter. Repetera också vad de ha lärt sig om Finland.<br />

Använd en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken som hjälpmedel.<br />

Ta reda på mer om städer i Finland<br />

Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Vasa, Esbo. Be<br />

eleverna välja tre av de här finska städerna. Låt dem<br />

skriva fakta <strong>och</strong> rita bilder om städerna. De kan också<br />

rita en karta som visar var i Finland städerna ligger.<br />

Tove Jansson<br />

Läs något av Tove Jansson, till exempel boken Det<br />

osynliga barnet <strong>och</strong> andra berättelser som innehåller<br />

kortare berättelser.<br />

Finska <strong>och</strong> finlandssvenska<br />

Lär er fler finska ord <strong>och</strong> gör en ordlista. Försök att<br />

hitta några speciella uttryck på finlandssvenska.<br />

Räkna på finska<br />

Låt eleverna öva på att räkna på finska.<br />

Åland<br />

Be eleverna ta reda på mer om Åland. Låt dem skriva<br />

<strong>och</strong> berätta.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

Grundboken<br />

s 28–29<br />

Finland – sjöar <strong>och</strong> skogar<br />

Finland är de tusen sjöarnas land. I sprickor i berggrunden<br />

ligger sjöar i hundratusental. Finland har<br />

precis som Sverige en hård <strong>och</strong> gammal berggrund<br />

från jordens urtid. Den består av bergarterna granit<br />

<strong>och</strong> gnejs. Jordmånen, det vill säga det lösa jordlagret,<br />

är urlakad <strong>och</strong> näringsfattig. Men barrskog<br />

växer bra i sådan jord. Skogen är en mycket viktig<br />

naturtillgång i Finland.<br />

Vid kusten har Finland många öar med skärgård.<br />

Några högre berg finns i norra Finland. Men de är<br />

inte alls så höga som bergen i Sverige <strong>och</strong> Norge.<br />

Åland har en speciell ställning i Finland. Ögruppen<br />

mitt i Östersjön var tidigare strategiskt viktig.<br />

Flera länder, bland annat Ryssland, ville anlägga<br />

militärbaser där. I dag är Åland demilitariserat. De<br />

åländska pojkarna behöver inte göra militärtjänst. På<br />

Åland är svenska huvudspråk, <strong>och</strong> ålänningarna får<br />

bestämma väldigt mycket själva.<br />

Finland har tillhört Sverige ända fram till 1809.<br />

Därför har många människor i Finland svenska som<br />

modersmål. Både finska <strong>och</strong> svenska är officiella<br />

språk i Finland.<br />

Att diskutera<br />

Vad finns det 187 888 stycken utav i Finland<br />

• Vilken typ av natur är vanligast i Finland<br />

• Försök hitta några skillnader mellan Finlands <strong>och</strong><br />

Danmarks natur.<br />

• Det finns många björnar <strong>och</strong> vargar i Finland.<br />

Trots det har Matti aldrig sett några av de djuren.<br />

Vad kan det bero på<br />

• Varför tillverkas många saker av trä i Finland<br />

Ge exempel på några sådana saker.<br />

• Vad är en sauna<br />

• Vilken är troligen Finlands mest kända vara<br />

(Nokias mobiltelefoner.)<br />

• Varför talar Matti svenska<br />

• Hur säger man hej på finska (Hei, Moi, Terve)<br />

(God dag = Päivää)<br />

Vem var Tove Jansson<br />

• Vilken är din favorit bland muminfigurerna<br />

Vad menas med sisu Kan du fler finska ord<br />

• Vad är speciellt med Åland<br />

22 23


Grundboken<br />

s 30–31<br />

Norge – fjordar <strong>och</strong> fjäll<br />

Norge är Danmarks raka motsats när det gäller naturen.<br />

Här finns det massor av berg <strong>och</strong> dalar, jämfört<br />

med det platta Danmark. Norge har också en hård<br />

<strong>och</strong> gammal berggrund med mycket granit <strong>och</strong> gnejs.<br />

Men marken i Norge har under två perioder tryckts<br />

ihop, när två av jordens berggrundsplattor rört sig<br />

mot varandra under lång tid. Den andra gången var<br />

trycket så stort att bergen i Norge veckade sig <strong>och</strong><br />

bildade långa smala hoppressade landbitar som till<br />

<strong>och</strong> med lade sig över varandra. Bergen eller fjällen<br />

i Sverige <strong>och</strong> Norge blev på det viset väldigt höga.<br />

Samtidigt blandades bergarterna så att de kom att<br />

ligga lite huller om buller i bergen.<br />

Fjordar förknippas också med Norge <strong>och</strong> finns<br />

nästan bara där i hela världen. Fjordar är långa vikar<br />

som gröpts ur under istiden. Vid mynningen av en<br />

fjord finns en tröskel på botten. Längst in i fjorden<br />

kan vattnet vara riktigt djupt. Därför kan man åka<br />

långt in i fjordar med stora fartyg. Stora isberg har<br />

skavt mot botten <strong>och</strong> gröpt ur fjordarna, därför är de<br />

formade som en avlång skål.<br />

Eftersom Norge har lång kust tas landets rikedomar<br />

upp ur havet. Fisket men främst oljan har<br />

gjort Norge mycket rikt.<br />

I norra Norge, Sverige <strong>och</strong> Finland finns samernas<br />

huvudområde. Samerna kallar landområdet för<br />

Sápmi. Samerna beskrivs kort både i brödtexten <strong>och</strong><br />

i faktarutan på sidan 31 i Kompassboken.<br />

Anne, som bor i långt upp i Nordnorge, beskriver<br />

i Kompassboken de båda fenomen som kallas midnattssol<br />

respektive polarvinter. De uppstår längst upp<br />

i norr <strong>och</strong> längst ner i söder på jordklotet. Eftersom<br />

jorden lutar en aning på sina bana runt solen kommer<br />

den nordligaste delen av norra halvklotet att vara<br />

helt exponerad för solen under några sommarveckor.<br />

Under vintern ligger däremot solen helt under horisonten<br />

några veckor före <strong>och</strong> efter jul. Då är det<br />

mörkt dygnet runt längst upp i norr. Det är det som<br />

kallas polarnatt.<br />

Att diskutera<br />

Hur kan Norge ha en så lång kust<br />

Vad är en fjord<br />

• Vad är ett fjäll<br />

• Titta på en karta över Norden <strong>och</strong> visa var<br />

polcirkeln går. Peka också ut var Narvik ligger.<br />

• Varför är det ljust i Narvik hela natten på<br />

sommaren<br />

Hur är det med ljuset i Narvik på vintern<br />

• På sommaren säger man att de här nordliga<br />

områdena har midnattssol. På vintern när det är<br />

mörkt kallas det polarnatt. Titta på kartan igen<br />

<strong>och</strong> peka ut några ställen i Sverige som ligger norr<br />

om polcirkeln <strong>och</strong> som därmed har midnattssol<br />

<strong>och</strong> polarnatt.<br />

Vad finns i havet utanför Norge Ge flera exempel.<br />

• Norge exporterar fisk <strong>och</strong> olja. Vad betyder ordet<br />

exporterar<br />

Vad är en oljeplattform<br />

• Ibland kan det hända olyckor på oljeplattformar.<br />

Oljan läcker kanske ut. Varför måste man vara<br />

noggrann <strong>och</strong> försiktig då man tar upp olja ur<br />

havets botten<br />

Vad kallas de två norska ”språken”<br />

Varför har Anne två modersmål<br />

• I vilka andra länder förutom Norge finns det<br />

samer<br />

Samer är ett ursprungsfolk, vad menas med det<br />

• Vad är en jojk<br />

• Vad vet du mer om samer<br />

Att göra<br />

Norges karta<br />

– kopieringsunderlag s 86<br />

Öva mer på vad olika platser i Norge heter. Repetera<br />

också vad du har lärt dig om Norge. Använd en kartbok<br />

<strong>och</strong> Kompassboken som hjälpmedel.<br />

Ta reda på mer om<br />

ursprungsbefolkningar<br />

I Norge, Sverige <strong>och</strong> Finland finns det samer. På<br />

Grönland finns det inuiter. Forska om de båda<br />

ursprungsbefolkningarna. Ta reda på mer om deras<br />

flaggor, landområden, traditioner, jakt, kläder, byggnader<br />

<strong>och</strong> liv i dag. Tillverka informationsblad med<br />

fin layout.<br />

Norsk författare<br />

Ta reda på några kända norska barnboksförfattare<br />

<strong>och</strong> läs en bok eller en berättelse. Berätta för varandra<br />

i klassen.<br />

Oljeplattform<br />

Leta efter bilder på hur en oljeplattform ser ut. Berätta<br />

<strong>och</strong> förklara för klassen.<br />

Norska<br />

Låt eleverna göra en ordlista med norska ord.<br />

Norge <strong>och</strong> Sverige<br />

Låt eleverna ta reda på mer om Sveriges <strong>och</strong> Norges<br />

gemensamma historia, en hel del kan de hitta<br />

i historie boken. Fundera över hur vårt land skulle<br />

se ut om vi skulle rita det som ett enda land.<br />

Hurtigrutten<br />

Låt eleverna ta reda på hur Hurtigrutten går <strong>och</strong> vad<br />

man kan se under den resan. Låt dem skriva en berättelse<br />

om en resa med Hurtigrutten.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005<br />

24 25


Att göra<br />

Islands karta<br />

– kopieringsunderlag s 87<br />

Låt eleverna öva mer på vad olika platser på Island<br />

heter. Repetera också vad ni lärt er i klassen om<br />

Island. Använd en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken som<br />

hjälpmedel.<br />

Gör ett bildcollage om Island<br />

Island har en spännande natur. Låt barnen samla<br />

bilder på isländska djur, naturmiljöer, växter <strong>och</strong><br />

platser från internet <strong>och</strong> broschyrer. Klistra upp<br />

bilderna till fina Islandscollage <strong>och</strong> skriv lockande<br />

rubriker.<br />

Isländska sagor<br />

Läs en av de isländska sagorna tillsammans i klassen.<br />

Islandshäst<br />

Ta reda på mer om isländska hästar. Skriv <strong>och</strong> berätta.<br />

Skriv ut bilder från nätet eller gör egna teckningar.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

Grundboken<br />

s 32–33<br />

Island – heta källor <strong>och</strong> is<br />

Island ligger en bra bit från de andra nordiska länderna.<br />

Mitt i Atlanten <strong>och</strong> dessutom mitt på den atlantiska<br />

centralryggen har ön vuxit upp ur havet genom<br />

vulkanutbrott. Lavan från vulkanerna har stelnat <strong>och</strong><br />

bildar Islands berggrund. Berggrunden är den yngsta<br />

i Norden, bara ungefär 70 miljoner år, vilket är ungt<br />

geologiskt sett. Berggrunden i Sverige, Finland <strong>och</strong><br />

Norge är minst 600 miljoner år.<br />

Island har ett farligt läge mitt emellan två av jordens<br />

plattor, i ett ständigt vulkaniskt aktivt område.<br />

Det varma vattnet som finns i marken använder<br />

islänningarna för att värma upp sina hus. Det är<br />

förstås en bra <strong>och</strong> miljövänlig uppvärmningsmetod.<br />

Men det finns också faror med att bo på en vulkanö.<br />

Våren 2010 fick vulkanen Eyjafjallajökull ett utbrott<br />

som spred aska över delar av Island. Människorna<br />

i närområdet fick evakueras eftersom askan var farlig<br />

för både människor <strong>och</strong> djur. Men det här långvariga<br />

vulkanutbrottet påverkade också flygtrafiken i stora<br />

delar av <strong>Europa</strong>. Askmolnet var en fara för flygplanen,<br />

eftersom askan kan skada motorerna. Tusentals<br />

flygningar ställdes in. Mot naturkrafterna har människan<br />

inte mycket att sätta emot.<br />

Island har en liten befolkning <strong>och</strong> landet är<br />

mycket glest befolkat. Det var norska vikingar som<br />

först bosatte sig på Island. Isländska är ett germanskt<br />

språk som är släkt med danska, svenska <strong>och</strong> norska.<br />

Men ändå är det i princip omöjligt att förstå för oss<br />

svenskar när det talas. Vi förstår bara enstaka ord.<br />

Island är känt för sina islandshästar <strong>och</strong> sin dramatiska<br />

natur med berg, vattenfall, gejsrar, glaciärer<br />

<strong>och</strong> vulkaner. En annan känd företeelse från Island<br />

är berättartraditionerna. De isländska sagorna är inte<br />

sagor i vår mening utan släktkrönikor. Sagorna är<br />

viktiga texter i Nordens äldsta litteratur.<br />

Att diskutera<br />

Vad finns det 200 stycken av på Island<br />

Hur bildades ön Island<br />

Vad består berggrunden (marken) av på Island<br />

Vad är en gejser<br />

Kan man bada i en varm källa<br />

Vad är en glaciär<br />

Vad heter den största glaciären på Island<br />

Var bor de flesta islänningarna<br />

Vad har Helga för djur<br />

Varför finns det nästan inga träd på Island<br />

Vilka djur trivs på Islands hedar<br />

• Vad heter den mest kända isländska sagan<br />

26 27


Att göra<br />

Min vulkansida<br />

– kopieringsunderlag 88<br />

Använd kopieringsunderlaget 88 <strong>och</strong> låt eleverna<br />

rita <strong>och</strong> skriva en egen förklaring om hur vulkaner<br />

fungerar.<br />

Gör en broschyr om fyra kända<br />

vulkaner<br />

Låt eleverna ta reda på fakta <strong>och</strong> samla bilder om fyra<br />

europeiska vulkaner. Be dem berätta om vad dessa<br />

vulkaners utbrott har orsakat.<br />

Vulkanutbrott<br />

Ta reda på mer om det senaste vulkanutbrottet på<br />

Island. Försök att hitta människors berättelser, leta<br />

till exempel i Kamratposten. Berätta för varandra<br />

i klassen.<br />

Grundboken<br />

s 34–35<br />

Vulkaner<br />

Jordens yta är inte ”helgjuten”, i det yttersta lagret,<br />

jordskorpan, finns många sprickor. Sprickzonerna<br />

visas på ett översiktligt sätt på den lilla kartan på<br />

sidan 34 i Kompassboken. Det ser nästan ut som om<br />

kontinenterna <strong>och</strong> haven utanför bildar stora pusselbitar<br />

på jordklotet. Innanför jordskorpan finns stora<br />

lager av smält material som bubblar <strong>och</strong> rör sig runt.<br />

Det kallas inom geologin för jordens inre krafter.<br />

Strömmar av smält berg rör sig. Det får till följd<br />

att delar av jordskorpan också flyttas fram <strong>och</strong> tillbaka.<br />

Störst är rörelserna vanligen i sprickzonerna.<br />

Sprickzonerna kan finnas både på land <strong>och</strong> på havsbottnarna.<br />

I närheten av sprickzonerna uppstår då<br />

<strong>och</strong> då både jordbävningar <strong>och</strong> vulkanutbrott.<br />

Island ligger mitt på den stora sprickan som löper<br />

genom hela Atlanten. Island är en vulkanö som<br />

kommit till när lava under lång tid sprutat upp ur<br />

sprickan. Man brukar säga att vulkaner är jordens<br />

säkerhetsventiler som gör att trycket lättar när det är<br />

för högt längre in i jorden. Men dessa tryckutjämningar<br />

kan också få katastrofala konsekvenser om<br />

vulkanutbrotten är våldsamma eller långvariga.<br />

På en del ställen på jorden är jordskorpan tunnare<br />

än normalt. I dessa områden kan vulkaner bildas<br />

trots att det inte finns någon sprickzon. Så är det till<br />

exempel på Hawaii <strong>och</strong> på Kanarieöarna.<br />

Att diskutera<br />

• Varför finns det så många vulkaner just på Island<br />

• Vad händer med kontinentalplattorna på jorden<br />

hela tiden<br />

• Titta på den lilla kartan på 34. Var finns gränserna<br />

mellan plattorna Mest på havsbottnarna eller<br />

mest över land<br />

• Vad tror du att de små trekanterna på kartan<br />

föreställer<br />

• Alla vulkaner ligger inte vid kanten av plattor. Var<br />

kan de då ligga<br />

• Hjälp filuren att förklara varför människor vill bo<br />

vid vulkaner fast det är farligt.<br />

• Långt inne i vulkaner finns magma. Vad är det<br />

egentligen<br />

• Vad är det som gör att magman pressas uppåt<br />

i vulkanen (Det blir ett högt tryck.)<br />

• Vad kallas magman när den pressas uppåt <strong>och</strong><br />

närmar sig jordytan (Lava.)<br />

Vad mer än lava kommer ut ur vulkanen<br />

• Vad är Surtsey<br />

• Varför vet vi en hel del om hur människorna vid<br />

vulkanen Vesuvius levde<br />

• Vilka problem uppstod när Eyafjallajökull fick ett<br />

utbrott i april 2010<br />

Spana in … en vulkan!<br />

28 29


Att göra<br />

Hur beskrivs tjejer <strong>och</strong> killar<br />

i tidningar<br />

Be eleverna bläddra i några tidningar <strong>och</strong> titta på<br />

annonser <strong>och</strong> reklam. Diskutera hur tjejer <strong>och</strong> killar<br />

avbildas. Varför är det så Vad betyder ordet könsroller<br />

Vilka typiska könsroller finns i samhället<br />

Gör löpsedlar<br />

– kopieringsunderlag s 89<br />

Låt eleverna göra löpsedlar. Skriv <strong>och</strong> rita på dem<br />

så som Folke, Maria <strong>och</strong> deras vänner vill att de<br />

ska vara.<br />

Lästips<br />

• Trix <strong>och</strong> trender i reklamen, Anna-Britta Ståhl,<br />

Camilla Roos Konsumentverket, 1999.<br />

• Genusboken, Johanna Nihlén, Sara Nilsson,<br />

Liber, 2006.<br />

• Livet <strong>och</strong> sånt: 4:or <strong>och</strong> 5:or funderar, Lena Lidbeck<br />

<strong>och</strong> Lisa Berg Ortman, Bonnier Carlsen, 2003.<br />

Grundboken<br />

s 36–37<br />

Vi är stjärnor!<br />

Hur framställs flickor <strong>och</strong> pojkar, respektive kvinnor<br />

<strong>och</strong> män i massmedia Det är något som barnen<br />

i bandet börjar fundera på när de blivit intervjuade<br />

i pressen inför den stora turnén. Och hur är det med<br />

det som skrivs i tidningarna Är det alltid sant<br />

Det här är ett uppslag som ska väcka frågor dels<br />

kring könsroller, dels om hur saker <strong>och</strong> ting framförs<br />

<strong>och</strong> framställs i massmedia. Ungdomar i dag överöses<br />

av budskap om hur man ska se ut <strong>och</strong> vara. Det finns<br />

mycket att fundera kring. Många unga känner att de<br />

inte duger som de är, att man måste vara på ett annat<br />

sätt. Men precis som det beskrivs i Kompassboken<br />

handlar reklambudskap oftast bara om en del av<br />

verkligheten.<br />

Men är det könsdiskriminering när flickorna<br />

beskrivs som sötare än pojkarna Varje skola ska ha<br />

en likabehandlingsplan för diskrimineringar, trakasserier,<br />

kränkningar <strong>och</strong> mobbning. Enligt våra lagar<br />

är diskriminering något som utgår från myndighet<br />

eller samhällsfunktion som inte behandlar människor<br />

lika med hänsyn till deras kön, etnicitet, handikapp<br />

eller religion. Så enligt löpsedelstexten har pojkarna<br />

inte blivit diskriminerade i ordets rätta bemärkelse<br />

utan snarare kränkta. Om en person blir kränkt flera<br />

gånger under en lång tid handlar det om mobbning.<br />

En tredje aspekt som berörs på uppslaget är språkförbistring.<br />

Vad kan det uppstå för missförstånd när<br />

man talar språk som liknar varandra men som det<br />

ändå finns vissa skillnader mellan<br />

Att diskutera<br />

• Maria <strong>och</strong> hennes vänner har varit på presskonferens<br />

<strong>och</strong> träffat journalister. Vad innebär det<br />

• Varför blir det missförstånd när Maria berättar att<br />

hennes låtar är roliga<br />

• Har du varit med om något missförstånd på grund<br />

av språket någon gång<br />

• Missförstånd kan också uppstå på grund av<br />

fördomar. Vad är fördomar Ge några exempel.<br />

• Varför kan man inte säga att alla greker är vänliga<br />

Varför står det så i resekatalogen<br />

• Hur tänker Maria göra för att ta reda på hur<br />

människor är<br />

• Hur beskrevs tjejerna <strong>och</strong> killarna i den norska<br />

tidningen Varför skriver man oftare om hur tjejer<br />

ser ut <strong>och</strong> om hur killar är<br />

• Könsdiskriminering! säger Folke. Men vad betyder<br />

egentligen orden diskriminering, kränkning <strong>och</strong><br />

mobbning<br />

Är det som skrivs<br />

i tidningar alltid sant<br />

30 31


Grundboken<br />

s 38–39<br />

Storbritannien – ett ö-rike<br />

Storbritannien heter landet. Vi i Sverige är ofta lite<br />

slarviga <strong>och</strong> säger England när vi menar Storbritannien.<br />

Men England är bara en del av örikets fyra<br />

delar. Skottar, walesare <strong>och</strong> nordirländare gillar inte<br />

att man kallar deras områden för England. De har<br />

sina traditioner – <strong>och</strong> faktiskt finns det också egna<br />

språk i alla de tre andra landsdelarna, även om inte<br />

så många längre talar skotska, walesiska <strong>och</strong> iriska<br />

som sitt första språk. Det här är gamla keltiska<br />

språk som inte alls liknar engelskan.<br />

Det kan verka konstigt att en del av Storbritannien<br />

ligger på ön Irland. Det har historiska förklaringar.<br />

Kungarna av England skaffade sig för flera hundra år<br />

sedan inflytande över Irland för att främst utnyttja<br />

jordbruksmarken där. Irländarna var katoliker medan<br />

engelsmännen var protestanter. Konflikter mellan<br />

grupperna uppstod <strong>och</strong> har bestått ända till våra<br />

dagar. När Irland blev självständigt på 1920-talet<br />

förblev den norra delen brittisk eftersom det bodde<br />

många protestanter där.<br />

I dag har Nordirland fått självstyre med ett eget<br />

parlament. Huvudstaden, som heter Belfast, var<br />

länge delad nästan som Berlin. I den ena delen av<br />

staden bodde katoliker <strong>och</strong> i den andra delen protestanter.<br />

Det var livsfarligt för någon ur den andra<br />

gruppen att hamna på fel sida. Numera är det lugnare<br />

i staden, men de båda grupperna bor ännu till största<br />

delen kvar i sina gamla områden.<br />

Skottland i norra Storbritannien har ett ganska<br />

bergigt landskap. Bergen bildades faktiskt samtidigt<br />

som våra fjäll. När Eurasienplattan krockade med<br />

Nordamerikaplattan för flera hundra miljoner år<br />

sedan veckades bergen i Skottland. Runt kusterna<br />

finns många öar, <strong>och</strong> flera floder rinner ut i havet.<br />

Det finns två riktigt stora städer i Skottland.<br />

Det är huvudstaden Edinburgh <strong>och</strong> industristaden<br />

Glasgow. Skottland är också känt för sin kultur med<br />

till exempel säckpipemusik. Männen bär vid högtidligare<br />

tillfällen kilt. Kiltarna har rutiga mönster efter<br />

vilken familj eller klan man tillhör.<br />

I västra Storbritannien ligger Wales, som också är<br />

ett ganska bergigt landskap. De flesta invånarna bor<br />

längs kusterna. Huvudstaden i Wales heter Cardiff.<br />

Storbritanniens tronföljare är även prins av Wales.<br />

England utgör lite mer än halva ytan av Storbritannien<br />

<strong>och</strong> har nästan 85 procent av befolkningen.<br />

Englands natur är mer varierad <strong>och</strong> har både slätter<br />

<strong>och</strong> berg. På slätterna i England finns många jordbruk.<br />

Stora områden hade tidigare tung industri <strong>och</strong> kolgruvor,<br />

men precis som i Tyskland har flera av industrierna<br />

lagts ner <strong>och</strong> de gamla smutsiga arbetarkvarteren<br />

har renoverats <strong>och</strong> blivit moderna bostadsområden.<br />

London är huvudstad både i England <strong>och</strong> i Storbritannien.<br />

Men i England finns också många<br />

andra stora städer som Birmingham, Manchester,<br />

Liverpool, Leeds <strong>och</strong> Southampton.<br />

Storbritannien är ett ganska litet örike i västra<br />

<strong>Europa</strong>. Men en gång var det ett stort imperium med<br />

många kolonier. Därför bor i dag många människor<br />

från olika delar av världen där. Människor från kolonierna<br />

har flyttat till Storbritannien för att arbeta eller<br />

studera. Landet har en av de största befolkningarna<br />

i <strong>Europa</strong> <strong>och</strong> är mycket tättbefolkat. Historiskt sett har<br />

landet varit mycket betydelsefullt <strong>och</strong> gått i spetsen för<br />

industriell utveckling.<br />

Många saker <strong>och</strong> företeelser från Storbritannien är<br />

kända i Sverige. Inte minst fotbollslagen, popmusiken<br />

<strong>och</strong> det regniga vädret. Det regniga vädret beror bland<br />

annat på att extra varm <strong>och</strong> fuktig luft kommer med<br />

Golfströmmen <strong>och</strong> sveper in mot kusterna i västra<br />

Storbritannien. Därför blir regndagarna i landet många<br />

under alla årstider. I Skottland är klimatet lite kallare<br />

<strong>och</strong> det finns fler berg. Därför kan det snöa där på högre<br />

höjd under vintern <strong>och</strong> i bergen finns flera skidorter.<br />

Vid brittiska sydkusten finns många fina badorter<br />

med anor från en svunnen tid. På bilden från<br />

Brighton på sidan 39 i Kompassboken ser man en<br />

typisk brittisk pir. Där finns olika typer av nöjesarrangemang<br />

med spelautomater, kaféer <strong>och</strong> restauranger.<br />

Tyvärr har pirerna fått förfalla i många städer<br />

eftersom de inte längre är lika välbesökta. Många<br />

britter åker nu för tiden ofta på solsemester till<br />

Medel havet i stället för att semestra på hemmaplan.<br />

Att diskutera<br />

Vad är England<br />

Vad är Storbritannien<br />

Jämför Sveriges <strong>och</strong> Storbritanniens storlek.<br />

• Jämför Sveriges <strong>och</strong> Storbritanniens folkmängd.<br />

• Vilka länder i <strong>Europa</strong> har fler invånare än<br />

Storbritannien<br />

• Varför regnar det mycket i Storbritannien<br />

• Vilka fotbollslag känner du till från<br />

Storbritannien<br />

Vad heter ön väster om Storbritannien<br />

• Hur kan en del av Storbritannien ligga på Irland<br />

• Vad finns det för natur i Skottland Vilken typ av<br />

gamla byggnader finns det på många håll<br />

• Beskriv hur naturen <strong>och</strong> vädret kan vara i Wales.<br />

• Hur ser det ut i den del av England där Matti har<br />

vandrat<br />

• I Brighton finns en pir. Vad används den till<br />

Att göra<br />

Storbritanniens karta<br />

– kopieringsunderlag s 90<br />

Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Storbritannien<br />

heter. Repetera också vad klassen har lärt sig om<br />

Storbritannien. Använd en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken<br />

som hjälpmedel.<br />

Fotbollsgeografi<br />

Låt eleverna titta på en tabell från Premier League.<br />

Titta i kartboken <strong>och</strong> se var fotbollslagen kommer<br />

ifrån. Men – det kommer många lag från London<br />

som inte heter London. Kanske någon i klassen vet<br />

vilka lag det är Annars kan ni se vilka lag som ”blir<br />

över” när ni gått igenom tabellen. Kontrollera på<br />

internet om de kommer från London eller andra städer.<br />

Rita även en fotbollsgeografikarta om ni hinner.<br />

Gör en affisch<br />

Gör en affisch om Storbritannien. Dela in ett stort<br />

blad i fyra rutor. Ta reda på fakta om Storbritanniens<br />

fyra delar. Rita <strong>och</strong> måla även kartor <strong>och</strong> flaggor för<br />

varje område.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

32 33


Grundboken<br />

s 40–41<br />

London runt med buss<br />

London, en av de mest spännande städerna i <strong>Europa</strong>,<br />

är egentligen flera små städer som växt ihop<br />

till en jättestad. Det finns mycket som är brittiskt<br />

i London: dubbeldäckare, pubar <strong>och</strong> klassiska brittiska<br />

byggnadsstilar. Men i London finns också<br />

hela världen representerad. Det beror till stor del<br />

på alla människor från före detta brittiska kolonier<br />

som flyttat till staden. Men även människor från<br />

många andra länder bor i London, inte minst från<br />

Sverige. Det finns en svensk skola i London. Internetadressen<br />

är www.swedishschool.org.uk om ni<br />

vill undersöka vad den skolan har för inriktning<br />

<strong>och</strong> information.<br />

Om man besöker London för första gången finns<br />

det säkert en massa måsten. Man vill se Big Ben <strong>och</strong><br />

besöka Madame Tussauds. London Eye är också<br />

mycket trevligt vid fint väder. Säkert känner eleverna<br />

till de flesta platserna på det här uppslaget från sina<br />

läromedel i engelska eller från massmedia.<br />

En stad har mycket att erbjuda, men det finns<br />

också problem <strong>och</strong> begränsningar i stora städer. Det<br />

får eleverna börja fundera kring här. Ett helt faktauppslag<br />

om städer i allmänhet kommer på sidorna<br />

44–45 i Kompassboken.<br />

Themsen heter floden som rinner genom London<br />

<strong>och</strong> sedan ut i Nordsjön i öster. Många kända broar<br />

finns över floden, till exempel London Bridge <strong>och</strong><br />

Tower Bridge.<br />

Alldeles vid Themsen ligger det kända tornet Big<br />

Ben med sin stora klocka. Big Ben hör till byggnaderna<br />

där Storbritanniens parlament ligger. Precis på<br />

andra sidan floden, snett emot Big Ben, ligger en av<br />

de mer moderna sevärdheterna i staden. Det är det<br />

höga pariserhjulet London Eye.<br />

Hyde Park är en mycket stor park mitt i London. Där<br />

finns grönområden, dammar, idrottsplatser, lekplatser,<br />

ridstigar <strong>och</strong> vackra byggnader. I ena hörnet finns<br />

Speakers Corner där vem som helst får ställa sig <strong>och</strong> tala.<br />

Trafalgar Square är ett stort öppet torg i London.<br />

Där finns den höga statyn av Lord Nelson, som var<br />

en känd brittisk amiral som vann stora segrar till sjöss<br />

på 1800-talet. Inte långt från Trafalgar Square ligger<br />

Piccadilly Circus som egentligen bara är en stor rondell.<br />

Vid Piccadilly Circus börjar gatan Regent Street<br />

där bland annat den stora leksaksaffären Hamleys<br />

ligger.<br />

I London finns många berömda kyrkor att besöka.<br />

Nära Big Ben <strong>och</strong> parlamentet ligger Westminster<br />

Abbey. Längre bort från city finns St Paul´s Cathedral<br />

med sin stora kupol.<br />

Utställningar <strong>och</strong> museer i London finns det<br />

hur många som helst av. På Madame Tussauds nära<br />

Regent's Park finns det vaxdockor av många kända<br />

personer från hela världen. Där kan du gå nära <strong>och</strong><br />

fotografera dig själv bredvid kungar, fotbollsspelare<br />

<strong>och</strong> filmstjärnor. På British Museum kan du se fantastiska<br />

historiska föremål från hela världen. Och<br />

i Towern vid Tower Bridge kan du både titta på hur<br />

en gammal borg ser ut <strong>och</strong> på kungakronor <strong>och</strong> juveler.<br />

Dessa föremål kallas för riksregalier.<br />

Att resa i London gör man lättast med tunnelbana.<br />

Det finns massor av linjer som tar dig dit du<br />

vill. Men det är förstås roligt att prova på en tur med<br />

dubbeldäckad buss också.<br />

Albert Hall är en känd konsertlokal. Namnet kommer<br />

av drottning Victorias make Albert. Drottningen<br />

var mycket fäst vid sin man, men tyvärr dog han ganska<br />

tidigt.<br />

Att diskutera<br />

Vad heter floden som rinner genom London<br />

Vad kan du göra i Hyde Park<br />

• Vem står staty på Trafalgar Square (Lord Nelson,<br />

en känd brittisk amiral från Napoleonkrigen.)<br />

• Berätta några fakta om London Eye. Nära London<br />

Eye finns ett berömt torn, vilket<br />

• Vad fanns tidigare i Towern Vad heter den kända<br />

bron nära Towern<br />

• Vad finns på järnvägsstationen King's Cross<br />

• London är en mycket stor stad. Vad kan vara bra<br />

<strong>och</strong> vad kan vara dåligt med att leva i en så stor<br />

stad<br />

• På vilka sätt kan man resa i London Vilka sätt går<br />

snabbast Varför är det så<br />

• I London <strong>och</strong> i Stockholm finns det biltullar. Vad<br />

är det Varför har man det<br />

Att göra<br />

Läs om London på engelska<br />

I åk 5 börjar eleverna bli så duktiga på engelska<br />

att de kan läsa en del anpassade engelska texter ur<br />

andra böcker. En trevlig bok om London heter<br />

Discover London. Den innehåller mycket fakta<br />

i enkla texter <strong>och</strong> massor av bilder <strong>och</strong> kuriosa<br />

samt en del kartor. (Discover London, Jacqui Bailey,<br />

Franklin Watts, 2008.)<br />

Ett reseförslag för en rundtur i London<br />

Låt eleverna göra ett eget rundtursförslag i London.<br />

De kan rita bilder på ett A3-blad med 3–5 sevärda<br />

eller spännande platser <strong>och</strong> sedan skriva bildtexter<br />

till. Uppmana eleverna att skriva på ett lockande<br />

sätt. Studera gärna annonser från reseföretag först<br />

för att se vilka ordval reseföretagen använder.<br />

Topplista<br />

Vad skulle eleverna helst besöka i London Be barnen<br />

göra en lista från 1 till 3 <strong>och</strong> motivera sina svar.<br />

Lästips<br />

• Discover London, Jacqui Bailey, Franklin Watts,<br />

2008.<br />

• London, Erik Bjurhäll, Henny Grubbström<br />

Ahrens, Almqvist & Wiksell (Liber), 2001.<br />

34 35


Att göra<br />

Mer fakta om religioner<br />

Grundboken<br />

s 42–43<br />

Hemma hos familjen Singh<br />

Under hela resan kommer barnen i boken att vara inkvarterade<br />

hos familjer. I London bor Maria hos familjen<br />

Singh. De är andra generationens invandrare från Indien.<br />

Indien hörde till det brittiska imperiet <strong>och</strong> var alltså en<br />

koloni fram till 1947. Efter självständigheten delades<br />

landet när Pakistan, med mesta dels muslimsk befolkning,<br />

bröt sig loss <strong>och</strong> bildade en egen stat. Begreppet koloni<br />

<strong>och</strong> kolonialmakt behandlas på ett enkelt sätt på sidan 43.<br />

Området i östra London där familjen Singh bor<br />

har många indiska invandrare. Gatan Brick Lane<br />

är känd för affärer med exotiska kryddor, mat <strong>och</strong><br />

vackra tyger. De första indierna som bosatte sig här<br />

var sjömän som kom på 1800-talet.<br />

På det här uppslaget kan eleverna även kort läsa<br />

om religioner som förekommer i Indien <strong>och</strong> Pakistan.<br />

Hindu ismen är den största religionen i Indien, medan<br />

islam är störst i Pakistan. Dessa religioner har säkert<br />

de flesta eleverna hört talas om. Men familjen Singh<br />

tillhör en annan religion, nämligen sikhismen. I den<br />

religionen finns inslag både från hinduism <strong>och</strong> islam<br />

men också många egna trosföreställningar <strong>och</strong> traditioner.<br />

Centrum för religionen finns i staden Amritsar<br />

i norra Indien där också sikhernas gyllene tempel ligger.<br />

Sikhiska troende män klipper aldrig sitt hår, utan<br />

bär det uppsatt i knut under en turban. Det finns<br />

omkring 20 miljoner sikher i världen.<br />

Att diskutera<br />

Varför bor Leila i Storbritannien trots att hon är indier<br />

Tycker Leila att hon är indisk eller brittisk<br />

• Vad tycker eleverna från klassen som kommer från<br />

andra länder än Sverige Är de svenskar eller någon<br />

annan nationalitet Eller tänker de som Leila<br />

• Vad är bra <strong>och</strong> vad är dåligt med att flytta till ett<br />

annat land<br />

• Ge exempel på vad man kan köpa på Brick Lane.<br />

• Det finns olika religioner bland indier <strong>och</strong><br />

pakistanier. Nämn tre stycken. (Titta också<br />

gemensamt på en karta för att se var Indien <strong>och</strong><br />

Pakistan ligger.)<br />

Vilken religion är störst i Indien<br />

Vilken religion är störst i Pakistan<br />

Hur känner man igen en sikhisk man<br />

• Berätta något mer som du vet om religionerna<br />

hinduism <strong>och</strong> islam.<br />

• Varför bor det så många indier <strong>och</strong> pakistanier<br />

i Storbritannien<br />

Vad är en koloni<br />

• Varför ville länderna i <strong>Europa</strong> ha kolonier<br />

• När började kolonierna göra sig fria <strong>och</strong> bilda egna<br />

länder<br />

• I många kolonier blev det befrielsekrig. Vad menas<br />

med det<br />

Undersök var Storbritannien<br />

hade sina kolonier<br />

Titta i gemensamt i klassen i en historisk atlas (se litteraturtips<br />

nedan). Undersök var britterna hade sina<br />

kolonier. Skriv en lista över sådana länder på tavlan.<br />

Jämför med Frankrike. I vilka världsdelar hade fransmännen<br />

sina kolonier Vilket av länderna hade flest<br />

kolonier<br />

Svensk koloni<br />

Sverige hade faktiskt också en koloni en gång i tiden.<br />

Ta gemensamt reda på vad en hette <strong>och</strong> när den<br />

hörde till Sverige. Samtala om varför Sverige inte<br />

hade fler kolonier. (Saint-Barthélemy i Västindien<br />

var svensk koloni mellan 1784–1878. Sedan såldes<br />

kolonin till Frankrike. Det finns många ortnamn <strong>och</strong><br />

gator på ön som fortfarande har svenska namn.)<br />

Indisk mat<br />

Be eleverna söka reda på något bra recept på indisk<br />

mat. Kanske kan ni laga det på hemkunskapen.<br />

Håll koll på religionerna +<br />

kopieringsunderlag s 91<br />

Gör enkla mindmaps med ord som passar till<br />

religioner från Indien. Alla svar för vilken religion<br />

orden gäller finns inte i Kompassboken. Använd<br />

andra faktaböcker <strong>och</strong> internet också.<br />

Lästips<br />

• Det tror vi på! Alan Brown <strong>och</strong> Andrew Langley,<br />

Argument förlag, 2000.<br />

• Bonniers historiska atlas, övers. Bengt Tallerud,<br />

Bonnier utbildning, 2000.<br />

Islam<br />

Islam är den näst största religionen i världen. Arabländerna,<br />

Malaysia, Indonesien <strong>och</strong> Pakistan är stora<br />

muslimska länder. I Indien <strong>och</strong> i norra Afrika finns<br />

också många muslimer.<br />

Muslimernas gudstjänstlokaler kallas för moskéer.<br />

Ursprungligen var moskéerna enkla böneplatser<br />

under bar himmel. I dag är det stora byggnader där<br />

golvet i bönesalen är täckt med vackra mattor.<br />

Islam är liksom judendom <strong>och</strong> kristendom en<br />

monoteistisk religion. Det betyder att man bara tror<br />

på en enda gud. Muhammed är Guds sändebud, profet<br />

<strong>och</strong> religionsgrundare. Den heliga skriften kallas<br />

Koranen. Inom islam finns fem viktiga grundpelare.<br />

Det är saker som en rättrogen muslim ska utföra<br />

under sitt liv. De fem grundpelarna är bönen, trosbekännelsen,<br />

fastan under månaden Ramadan, skatten<br />

till de fattiga samt vallfärden till den heliga staden<br />

Mekka.<br />

Hinduism<br />

Hindusim är den största religionen i Indien. Hinduismen<br />

har ingen känd religionsgrundare. Religionen<br />

är mycket gammal <strong>och</strong> har utvecklats under åtminstone<br />

3 500 år. Man kan säga att religionen innehåller<br />

allt <strong>och</strong> alla riktningar, från strängaste asketism till<br />

friaste möjliga tolkning.<br />

Hinduismen är mångfaldens religion. Det finns<br />

många gudar, de mest kända är Shiva, Vishnu, Kali<br />

<strong>och</strong> Ganesha. Tron på återfödelse är också utmärkande<br />

för hinduism. Karmas lag styr återfödandet.<br />

Karma är resultatet av en människas handlingar<br />

i livet, <strong>och</strong> god karma ger bättre förutsättningar<br />

i nästa liv. Målet för en hindu är att slippa återfödas<br />

alls, för att i stället kunna återförenas med världssjälen<br />

brahman.<br />

36 37


Grundboken<br />

s 44–45<br />

Staden<br />

Staden London, som eleverna precis lärt sig lite<br />

mer om, är en stor <strong>och</strong> spännande stad. Staden har<br />

många fler invånare än hela Sverige. Människor<br />

i Sverige, <strong>Europa</strong> <strong>och</strong> resten av världen bosätter sig<br />

allt oftare i städer. Staden har många möjligheter –<br />

men också många problem som inte finns på landet<br />

i samma utsträckning. Ett sådant problem som inte<br />

nämns i boken är trafiken. London är en av städerna<br />

i <strong>Europa</strong> där man varit snabb med att utveckla biltullar.<br />

Trots det kan bilköerna i staden vara väldigt<br />

långa. Att minska eller begränsa biltrafiken är en<br />

utmaning för dem som planerar i de stora städerna.<br />

En annan utmaning för de framtida megastäderna<br />

(städer med mer än 10 miljoner invånare) är också<br />

att klara av att försörja sina invånare med vatten <strong>och</strong><br />

att ta hand om allt avfall.<br />

Kompassboken visar stadens utveckling i ett enkelt<br />

historiskt perspektiv. Först byggdes de flesta städerna<br />

vid vatten. I en del gamla städer finns hela eller delar<br />

av murar kvar som visar att staden behövde ett försvar.<br />

Så småningom växer nya <strong>och</strong> moderna städer<br />

fram. De är inte beroende av att ligga vid vatten.<br />

De kan placeras vid järnvägen, när den utvecklats<br />

som nytt transportmedel. I dag är städerna så stora<br />

att de i vissa länder vuxit ihop till storstadsregioner.<br />

Exempel på det finns i Tyskland <strong>och</strong> Storbritannien.<br />

I Sverige <strong>och</strong> Danmark bildar Malmö <strong>och</strong> Köpenhamn<br />

en mindre storstadsregion.<br />

En stad består av flera delar. Det gäller såväl små<br />

som stora städer. Mitt i staden ligger centrum. Där<br />

finns torg, affärer, centrum för kommunikationer,<br />

sjukhus <strong>och</strong> skolor. Där hittar man också bibliotek,<br />

museer, biografer, teatrar <strong>och</strong> andra ställen att roa sig<br />

på. Oftast finns det äldre bebyggelse i stadens centrum.<br />

I nästan alla europeiska städer ligger kyrkan<br />

centralt mitt i, det kan till <strong>och</strong> med vara en katedral<br />

i en större stad. I äldre städer kan det också finnas<br />

slott, ruiner <strong>och</strong> kanske delar av en stadsmur.<br />

Olika myndigheter <strong>och</strong> tjänsteföretag håller<br />

också oftast till i stadens centrum. Det kan vara<br />

polis, banker, försäkringsbolag, kommunkontor<br />

eller stadshus, domstol, tidningsredaktioner, hotell,<br />

caféer <strong>och</strong> restauranger.<br />

<strong>Natur</strong>ligtvis finns det också bostäder mitt i staden.<br />

Men i en del av de allra största städerna bor det faktiskt<br />

inte så mycket folk precis i centrum. Marken är<br />

dyr i städernas mitt. De flesta bostäderna ligger vanligen<br />

i en ring runt centrum. Längst in är det oftast<br />

flervåningshus, sedan blir det mer blandat med flervåningshus,<br />

villor <strong>och</strong> radhus. I större städer finns det<br />

också flera mindre centrum med affärer <strong>och</strong> annan<br />

service runt om i staden. Under de senaste tjugo åren<br />

har det även blivit vanligt med stormarknader precis<br />

utanför staden. Dit är det lätt att ta bilen <strong>och</strong> storhandla<br />

allt möjligt vid ett besök.<br />

Utanför flera städer i hela <strong>Europa</strong> har det växt upp<br />

förorter. Det är bostadsområden som är så stora att<br />

de nästan blivit egna små städer. Ofta växer så småningom<br />

förorterna ihop med den stora staden, <strong>och</strong> så<br />

blir staden större <strong>och</strong> större. Ibland växer till <strong>och</strong> med<br />

flera stora städer ihop <strong>och</strong> bildar storstadsregioner.<br />

Att diskutera<br />

• Vad är typiskt för en stad<br />

• Hur många invånare tycker du att det ska finnas<br />

för att det ska vara en stad <strong>och</strong> inte ett samhälle<br />

eller en by Se filurens kommentar på sidan 45<br />

i Kompassboken.<br />

• De flesta stora städerna ligger vid vatten. Varför är<br />

det så<br />

• Varför byggde man stadsmurar förr <strong>och</strong> inte nu<br />

• Vad fick järnvägen för betydelse för städernas<br />

placering<br />

Vad är en storstadsregion<br />

• Ge exempel på några storstadsregioner.<br />

• Vad är en huvudstad<br />

• Titta på bilderna på sidorna 44–45 i Kompassboken<br />

<strong>och</strong> analysera vad ni ser. Vad är det för<br />

städer Gamla eller nya Var bor människorna Var<br />

arbetar de Hur får staden el <strong>och</strong> vatten <strong>och</strong> hur tas<br />

sopor <strong>och</strong> avfall om hand<br />

• Vad är bra <strong>och</strong> vad är dåligt med att bo i en stad<br />

Att göra<br />

Rita din favoritstad<br />

Låt eleverna göra en ritning av en riktigt bra <strong>och</strong><br />

trevlig stad. Här är förslag på vad som kan finnas<br />

med: bostäder, arbetsplatser, fabriker, skolor, sjukhus,<br />

hamn, transporter, ledningar, nöjen, idrottsplatser,<br />

parker, skogsområden, vattendrag, konstverk <strong>och</strong><br />

minnesmärken.<br />

Tänk på att staden ska vara planerad för en hållbar<br />

utveckling. Det är alltså viktigt att tänka på vilka<br />

transporter som ska finnas. Hur varor kommer in <strong>och</strong><br />

ut ur staden <strong>och</strong> hur avfallet hanteras.<br />

Undersök din stad<br />

Undersök staden där du bor, eller en stad i närheten.<br />

Vad finns i din stad Kontrollera med följande lista:<br />

Torg, affärer, skola, busstation, järnvägsstation,<br />

hamn, sjukhus, universitet, polisstation, bank, domstol,<br />

kommunkontor, stadshus, museum, konserthus,<br />

biograf, tidningsredaktion.<br />

Rita en karta<br />

Rita en karta av centrum i din stad. Rita så som du<br />

ser det i ditt huvud. Kontrollera sedan med en riktig<br />

karta om din ritning stämmer bra.<br />

Lästips<br />

• Städerna, Rob Bowden, Liber, 2005.<br />

38 39


Grundboken<br />

s 46–47<br />

av Frankrikes fotbollslandslag eller bland deras friidrottsstjärnor<br />

så ser ni tydliga tecken på det. Flera<br />

av idrottarna har till exempel ursprung från länder<br />

i Afrika.<br />

Att diskutera<br />

• Hur kommer det sig att Folke vet en hel del om<br />

hur det ser ut i Frankrike<br />

• Titta på bilderna <strong>och</strong> kartan. Repetera väderstrecken.<br />

Svara sedan på nedanstående frågor:<br />

• Var i Frankrike ligger Bretagne Hur ser det ut där<br />

• Var i Frankrike ligger Provence Hur är klimatet<br />

där<br />

• Var i Frankrike ligger franska Rivieran Hur ser det<br />

ut där<br />

• Var i Frankrike finns en del av Alperna Hur ser<br />

det ut där<br />

• Var avslutas cykeltävlingen Tour de France<br />

• Nämn några kända franska städer förutom Paris.<br />

I Kompassboken nämns bara två franska städer.<br />

Titta i en kartbok så hittar ni fler.<br />

Att göra<br />

Frankrikes karta<br />

– kopieringsunderlag s 92<br />

Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Frankrike<br />

heter. Repetera också vad klassen har lärt sig om<br />

Frankrike. Använd en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken<br />

som hjälpmedel.<br />

Flaggor<br />

Titta på Frankrikes flagga. Bläddra sedan vidare<br />

i Kompassboken <strong>och</strong> välj ut fem länder till som har<br />

randiga flaggor. Det spelar ingen roll om ränderna är<br />

vågräta eller lodräta. Rita av flaggorna på ett större<br />

blad. Skriv ländernas namn under.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

Frankrike – ett stort land<br />

Frankrike är ett av de största länderna i <strong>Europa</strong>.<br />

<strong>Natur</strong>en <strong>och</strong> landskapet har skiftande karaktär, vilket<br />

beskrivs överskådligt i Kompassboken genom kopplingen<br />

till cykelloppet Tour de France. I landet finns<br />

allt från flacka sandkuster till höga alper.<br />

I norra Frankrike i gamla kolgruvedistrikt på<br />

gränsen till Belgien, ligger områden med lägre berg,<br />

till exempel Ardennerna. Längs kusten i norr ligger<br />

de kända områdena Bretagne <strong>och</strong> Normandie. Där<br />

består marken av hedmarker, våtmarker <strong>och</strong> kuster<br />

med både sandständer <strong>och</strong> dramatiska klippor.<br />

Utmed de många floderna som Seine, Loire,<br />

Garonne <strong>och</strong> Rhône, finns gamla historiska kulturbygder<br />

där det legat städer sedan romartiden. Några<br />

av dessa städer är i dag Frankrikes största som Paris,<br />

Lyon <strong>och</strong> Marseille. Längs floderna bedrivs också<br />

jordbruk <strong>och</strong> inte minst vinodling.<br />

Vid landets östra <strong>och</strong> södra gränser finns bergskedjor<br />

som utgör naturliga gränser. Det är Vogeserna,<br />

Jurabergen <strong>och</strong> Alperna i öster <strong>och</strong> Pyrenéerna<br />

i söder. Men mitt i södra Frankrike ligger också det<br />

stora Centralmassivet. Det är ett bergsområde som<br />

utgör nästan en sjättedel av landets yta.<br />

Vid Medelhavet fanns tidigare stora skogar, men<br />

sedan befolkningen ökat <strong>och</strong> intensiv boskapsskötsel<br />

bedrivits där har naturen förändrats. I dag finns här<br />

mest låga tallskogar <strong>och</strong> växtlighet som tål torka. Vid<br />

Rivieran finns fina sandständer <strong>och</strong> områden som<br />

lockar till sig många turister.<br />

Ön Korsika hör också till Frankrike. Där är<br />

berglandskapet dominerande, med toppar på över<br />

2 600 m.ö.h. Eftersom Korsika ligger isolerat återfinns<br />

här en del växt- <strong>och</strong> djurarter som är unika för<br />

ön. Sådana arter kallas endemiska.<br />

Frankrike är känt för god mat, vinframställning<br />

<strong>och</strong> mode. Dessutom har konstnärer sedan 1800-talet<br />

samlats i landet för att måla <strong>och</strong> utbyta idéer.<br />

Frankrike är ett av de ursprungliga EU-länderna.<br />

Näringslivet skiljer sig lite från andra länder i Västeuropa,<br />

eftersom Frankrike har en mycket större<br />

jordbrukssektor än de andra länderna. Det har med<br />

tradition att göra – framställning av mat med hög<br />

kvalitet är viktigt för fransmännen. Stora kända industriföretag<br />

finns också, bland annat kan de franska<br />

bilarna Citroën, Peugeot <strong>och</strong> Renault nämnas.<br />

I avsnittet om Storbritannien beskrivs landet som<br />

kolonialvälde. Frankrike hade också många kolonier<br />

både i Afrika <strong>och</strong> i Asien. Därför har det kommit<br />

många människor från dessa forna kolonialländer för<br />

att bo i Frankrike. Ta en titt på sammansättningen<br />

40 41


Att göra<br />

Gör en beskrivning utifrån en skiss<br />

Be eleverna bilda några grupper i klassen. Låt eleverna<br />

i grupperna öva på att göra beskrivningar om<br />

något av ämnena i listan här intill utifrån skisser<br />

de gjort. Skisserna ska vara enkla <strong>och</strong> övergripande<br />

men färglagda. Redovisa muntligt, antingen i nya<br />

smågrupper eller eventuellt inför hela klassen.<br />

Bläddra tillbaka i Kompassboken <strong>och</strong> läs på faktasidorna.<br />

Ta reda på mer fakta på internet eller<br />

i böcker.<br />

Välj mellan följande ämnen:<br />

Ebb <strong>och</strong> flod, hur fungerar det<br />

• Vad finns det för olika kartor Hur tillverkas en karta<br />

• Vad är kontinentalplattor Hur flyttas de runt på<br />

jorden<br />

• Vad händer vid ett vulkanutbrott<br />

• Var går Golfströmmen Hur påverkar den vårt klimat<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

• Jordens vatten, Lena Lindh, Gleerups, 1998.<br />

Grundboken<br />

s 48–49<br />

Tidvatten<br />

Ebb <strong>och</strong> flod<br />

Vid Engelska kanalen sluttar havsbotten sakta<br />

ut från kusten. Det är ganska grunt vatten långt<br />

utanför land. Det är en av orsakerna till att ebb<br />

<strong>och</strong> flod syns så tydligt just här. Men vad är det<br />

då som gör att vattnet försvinner <strong>och</strong> sedan kommer<br />

tillbaka några timmar senare Det har med<br />

dragningskraft att göra. Jordens dragningskraft<br />

gör att allt stannar kvar på jordskorpan <strong>och</strong> inte<br />

svävar ut i rymden. Dragningskraften gör också<br />

att månen håller sig på plats i sin bana runt jorden.<br />

Men månen har också dragningskraft som<br />

påverkar jorden lite grann. Den del av jorden som<br />

är vänd rakt mot månen utsätts för månens dragningskraft.<br />

Vattnet stiger <strong>och</strong> det som vi kallar<br />

flod uppstår. Om eleverna är uppmärksamma ser<br />

de säkert i Kompassboken att det är flod samtidigt<br />

på motsatta sidan av jordklotet också. Det beror<br />

på centrifugalkraften. Det är flod på de motsatta<br />

sidorna av jorden samtidigt som det är ebb på de<br />

två andra sidorna. När solen står i samma läge som<br />

månen påverkar den också tidvattnet. Då blir det<br />

extra hög flod. Det kallas för springflod.<br />

I de länder som har ebb <strong>och</strong> flod är det viktigt att<br />

kontrollera tidvattentabellen för att kunna planera.<br />

Går det att bada eller åka båt den tid jag har tänkt<br />

mig Tidvattentabeller finns både i dagstidningar,<br />

på textteve <strong>och</strong> på internet. Vid de stora hamnarna<br />

måste det finnas planering för när de stora fartygen<br />

kan anlöpa <strong>och</strong> lämna hamnen. Ett stort skepp kan<br />

inte läggas på sidan som fritidsbåtarna på sidan 49<br />

i Kompassboken.<br />

Att diskutera<br />

• Hur reste Maria, Folke <strong>och</strong> de andra ungdomarna<br />

från England till Frankrike<br />

• På vilka andra sätt skulle de ha kunnat resa<br />

mellan länderna<br />

• Beskriv Eurotunneln. Hur tror du att det<br />

skulle vara att resa i tunneln Kan man känna<br />

sig helt trygg när man är i en tunnel under<br />

havet så länge<br />

• Varför kan vattnet både vara djupt <strong>och</strong> grunt<br />

vid kusten i Normandie<br />

• Varför kan det vara bra att ha koll på en<br />

tidvattentabell<br />

• Förklara på ditt eget sätt vad ebb <strong>och</strong> flod är.<br />

• Samtala om bilden med båtarna längst ner på<br />

sidan 49 i Kompassboken.<br />

Har vi ebb <strong>och</strong> flod i Sverige<br />

Kolla upp …<br />

42 43


Grundboken<br />

s 50–53<br />

Paris runt med metron<br />

Familjen Laurent på<br />

vingården<br />

Paris är de stora breda boulevardernas stad. Precis<br />

som i London finns här mycket som man ”måste” se.<br />

Det är Eiffeltornet, museet Louvren med Mona Lisa<br />

<strong>och</strong> kanske kyrkan Sacre-Coeur med den vackra<br />

utsikten ut över staden. Stadens gamla historiska centrum<br />

ligger på två öar i floden Seine. På en av öarna,<br />

Île de la Cité, ligger kyrkan Notre-Dame, känd för<br />

berättelsen Ringaren i Notre-Dame.<br />

Precis som det beskrivs i Kompassboken finns det<br />

mycket konst av alla de slag i Paris. På alla möjliga<br />

ställen kan du få ditt porträtt målat av mer eller mindre<br />

skickliga konstnärer. Dessutom finns det många<br />

konstmuseer att besöka.<br />

Eftersom Paris är en mycket stor stad finns där<br />

alla de möjligheter men också problem som tidigare<br />

nämnts på uppslaget om staden på sidorna 44–45.<br />

Trafiken kan vara mycket tät, det kan vara stor trängsel<br />

i rusningstid. Något som inte nämnts i Kompassboken<br />

är de stora skillnaderna i levnadsvillkor för<br />

människorna som bor i olika delar av Paris. Vissa<br />

områden är mycket välmående med stora <strong>och</strong> vackra<br />

hus. Andra områden består av bostäder som mer<br />

liknar miljonprogrammens hus i Sverige. Där bor<br />

oftast människor med utländsk bakgrund, många<br />

med ursprung från Frankrikes före detta kolonier.<br />

Mat <strong>och</strong> matkultur är mycket viktigt för fransmännen.<br />

Det är något som Folke får insikt om<br />

vid besöket hos familjen utanför Bordeaux. Här<br />

handlar det om så kallad slow food (ett förhållningssätt<br />

till mat med betoning på ”gott, rent <strong>och</strong><br />

rättvist”) <strong>och</strong> kvalitet. Samtala med eleverna om<br />

hur mat traditionerna är i olika länder. Är det så att<br />

alla i Sverige gör precis som Folke, det vill säga äter<br />

snabbt på åtta minuter <strong>och</strong> sedan rusar tillbaka till<br />

sitt rum eller i väg till någon aktivitet<br />

Att diskutera<br />

Hur kan man ta sig fram i Paris<br />

• Vad finns ofta i gathörnen i Paris<br />

• Nämn tre kända platser i Paris. Vad är platserna<br />

kända för<br />

• Vad heter floden som rinner genom Paris<br />

• Vad tycker du att det verkar finnas för likheter <strong>och</strong><br />

skillnader mellan Paris <strong>och</strong> London<br />

• Namnet på staden som Folke besöker stavas<br />

B O R D E A U X – men hur uttalas det (Bårdå.)<br />

• Öva också att uttala: Au revoir (å rävoar) (på<br />

återseende). Au uttals som å på svenska.<br />

Vad odlas på gården hos Folkes värdfamilj<br />

• Vad tillverkas av vindruvor<br />

• Vad är skillnaden mellan en middag hemma hos<br />

Folke i Sverige <strong>och</strong> hos familjen i Bordeaux<br />

• Vad är Roquefort för typ av ost<br />

• Har du provat att äta mögelost Vad tyckte du<br />

Att göra<br />

Kända platser i Paris<br />

Be eleverna göra en lista över fem kända platser<br />

i Paris. De får skriva dem i den ordning de skulle vilja<br />

besöka dem om de var i Paris.<br />

Vem var Charles de Gaulle<br />

Charles de Gaulle var en känd fransman. Vem var<br />

han (En av de stora flygplatserna i Paris är också<br />

uppkallad efter honom.) Be eleverna söka information<br />

på internet <strong>och</strong> skriva en kort presentation av<br />

honom.<br />

Franska matord<br />

Kan eleverna några franska matord Låt dem göra en<br />

intervju med hemkunskapsläraren. Be henne eller<br />

honom berätta om några franska rätter. Eleverna får<br />

skriva eller rita sina svar.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

• Paris, Erik Bjurhäll, Henny Grubbström Ahrens,<br />

Almqvist & Wiksell, (Liber), 2001.<br />

44 45


Grundboken<br />

s 54–55<br />

Belgien – med EU:s centrum<br />

Grundboken<br />

s 56–57<br />

Europeiska unionen<br />

Belgien är ett litet men betydelsefullt land i <strong>Europa</strong>,<br />

eftersom många av EU:s instanser håller till där. Därför<br />

har människor från andra EU-länder flyttat till Belgien<br />

för att arbeta. Maria besöker den skandinaviska skolan<br />

där många av de svenska EU-tjänstemännens barn går.<br />

Belgiens landskap är ganska platt. Ett höglandsområde<br />

är Ardennerna som ligger på gränsen till<br />

Frankrike. Titta gemensamt på Kompassbokens<br />

insidor eller i en kartbok <strong>och</strong> studera hur lågland <strong>och</strong><br />

högland illustreras på kartan.<br />

I Belgien talas två stora språk, franska <strong>och</strong> nederländska,<br />

vilket nämns i Kompassboken. En minoritet med<br />

tysktalande finns också. Samarbetet mellan de två stora<br />

grupperna valloner (franskspråkiga) <strong>och</strong> flamländare<br />

(som talar nederländska) har inte alltid varit smärtfritt.<br />

Vissa politiker förespråkar en delning av landet.<br />

På de kommande sidorna om Nederländerna<br />

behandlas andra världskriget. Belgien var också ett<br />

land som drabbades hårt av kriget. Redan i krigets<br />

inledning använde sig tyskarna av Belgien för att<br />

komma in i norra Frankrike <strong>och</strong> inta det på ett överraskande<br />

sätt. Nästan på samma sätt hade tyskarna<br />

gjort i det första världskriget, alltså passerat Belgien<br />

för att ta sig in i Frankrike. Små länder som Belgien<br />

<strong>och</strong> Nederländerna hade inget att sätta emot när de<br />

stora länderna gjorde upp i de båda världskrigen.<br />

Att diskutera<br />

• Varför är Bryssel både Belgiens <strong>och</strong> <strong>Europa</strong>s<br />

huvudstad<br />

• Kan du säga tre länder, förutom Sverige,<br />

som är med i EU (Kika annars på sidan 56<br />

i Kompassboken.)<br />

Vad är speciellt med skolan i Bryssel där Klara går<br />

• Vad kan besluten i EU handla om<br />

• Varför kan det vara bra med samma regler i flera<br />

EU-länder<br />

• Vilka språk talas i Belgien<br />

• Minns du vilket av de nordiska länderna som har<br />

två officiella språk<br />

Att göra<br />

Belgiens <strong>och</strong> Nederländernas karta<br />

– kopieringsundelag s 93<br />

Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Belgien<br />

<strong>och</strong> Nederländerna heter. Repetera också vad klassen<br />

har lärt sig om de två länderna. Använd en kartbok<br />

<strong>och</strong> Kompassboken som hjälpmedel.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

Nästan alla elever känner säkert till att Sverige är med<br />

i EU. Men vad gör EU <strong>och</strong> vad bestämmer EU som<br />

har med Sverige att göra<br />

Viktigt är att poängtera EU:s roll för att bevara freden<br />

i <strong>Europa</strong>. De allra första länderna som startade det<br />

samarbete som senare blev EU, gjorde det med andra<br />

världskriget färskt i minne, för att underlätta handel<br />

mellan länderna <strong>och</strong> förhindra att det blev krig igen.<br />

I dag är EU en mycket stor organisation med centrum<br />

i Bryssel. Men andra städer i <strong>Europa</strong> har också<br />

viktiga EU-organ. EU-parlamentet ligger i franska<br />

Strasbourg <strong>och</strong> EU-domstolen i holländska Haag.<br />

På sidan 57 i Kompassboken tas några av EU:s<br />

övergripande bestämmelser för samarbete mellan<br />

länderna upp. Euron behandlas också. Betona att<br />

alla länder inte har euro trots att de är med i EU. Av<br />

de tre nordiska länderna i EU, det vill säga Sverige,<br />

Danmark <strong>och</strong> Finland, har bara Finland euro.<br />

Alla EU-länder har en eller flera kommissionärer<br />

som arbetar i EU-kommissionen i Bryssel. Kommissionen<br />

är ungefär som EU:s regering. År 2010 heter<br />

vår svenska kommissionär Cecilia Malmström.<br />

Ibland träffas ministrar från alla EU-länder. Om<br />

det handlar om jordbruksfrågor träffas alla jordbruksministrar.<br />

Riktigt stora övergripande frågor diskuteras<br />

när EU-ländernas regeringschefer möts.<br />

Att diskutera<br />

Hur många länder är med i EU<br />

Vilka länder i Norden är med i EU<br />

När dök idén om ett samarbete i <strong>Europa</strong> upp<br />

Vad var Kol- <strong>och</strong> stålunionen<br />

I vilken stad ligger <strong>Europa</strong>parlamentet<br />

Vad menas med folkomröstning<br />

Vad har vi i Sverige för nytta av EU i dag<br />

Varför är inte alla länder i <strong>Europa</strong> med i EU<br />

Vad är euro<br />

• Varför har vi i Sverige inte euro trots att vi är med i EU<br />

EU:s fyra friheter<br />

Be eleverna tillsammans förklara vad som menas med<br />

EU:s fyra friheter.<br />

EU har också en egen nationaldag <strong>och</strong> en nationalsång.<br />

Låt eleverna ta reda på mer om det.<br />

46 47<br />

Att göra<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

• Europeiska unionen, Simon Ponsford, Liber, 2007.<br />

• Lätta EU-boken, Anna Vörös, LL-förlaget, 2001.


Grundboken<br />

s 58–61<br />

Nederländerna – landet<br />

som växer<br />

En berömd dagbok<br />

Nederländerna fick sitt namn när området hörde till<br />

det Habsburgska väldet som styrdes från Spanien under<br />

1500-talet. Att landet också kallas Holland beror på att landet<br />

ofta har styrts från en provins i landet som heter Holland.<br />

Där ligger bland annat den stora staden Amsterdam.<br />

Nederländerna är ett mycket lågt liggande land. Vissa<br />

delar ligger till <strong>och</strong> med lägre än havsnivån. De stora<br />

områdena med torrlagda marker har blivit både ny jordbruksmark<br />

<strong>och</strong> ny mark för bostäder i det mycket tättbefolkade<br />

landet. Projektet med att vinna ny mark har<br />

inte bara fördelar utan även sina risker. Stora vallar ligger<br />

på rad ut mot havet för att förhindra att havsvatten rinner<br />

in över land <strong>och</strong> ”tar tillbaka” marken. Det här får<br />

ses som ett sårbart område i <strong>Europa</strong>. Kan människan<br />

övervinna naturen <strong>och</strong> utvidga sina territorier på det här<br />

sättet Vad händer vid en förmodad klimatförändring<br />

med stigande havsnivå Kan Nederländerna på sikt<br />

undvika stora översvämningar<br />

Någon av eleverna kanske känner till att holländarna<br />

är mycket bra på att åka skridskor. På alla små<br />

kanaler mellan poldrarna fryser vattnet lätt till is på<br />

vintern <strong>och</strong> det blir till fina skridskobanor. Där kan<br />

man åka på tur precis som vi gör på längdskidor.<br />

Större kanaler finns i staden Amsterdam. I stadens<br />

centrum finns nästan lika många kanaler som gator.<br />

Kanalerna med de smala husen intill är kanske den<br />

största sevärdheten i staden.<br />

I ett av husen bodde under andra världskriget den<br />

judiska flickan Anne Frank. Hon är kanske världens<br />

mest berömda dagbokskrivare. Berättelsen om Annes<br />

tragiska liv har berört barn <strong>och</strong> vuxna i flera generationer<br />

efter hennes död. Det finns mycket att förklara<br />

kring Anne Frank <strong>och</strong> hennes bakgrund. Det leder<br />

osökt in på samtal om andra världskriget. Se faktarutan<br />

på sidan 61 i Kompassboken.<br />

Att diskutera<br />

Vilket annat namn har Nederländerna<br />

Varför kan man säga att Nederländerna växer<br />

Vad är poldrar<br />

Varför behöver holländarna mer mark<br />

• Vilka blommor är speciellt förknippade med<br />

Nederländerna<br />

Hur ser det ut i Amsterdam<br />

Berätta något mer om Amsterdam.<br />

• Vilka var Rembrandt <strong>och</strong> van Gogh<br />

Vad är crêpes<br />

Vilken typ av bok skrev Anne Frank<br />

När skrevs boken<br />

Varför var Anne Frank tvungen att gömma sig<br />

Annes familj var judar. Vad menas med det<br />

Var gömde sig Anne<br />

• Annes familj skickades till ett koncentrationsläger.<br />

Vad var det<br />

Varför grät Maria när hon stod i Annes rum<br />

Berätta om andra världskriget.<br />

Mellan vilka år varade kriget<br />

Vilka startade kriget<br />

Vem var Adolf Hitler<br />

Varför blev det krig<br />

Nämn några länder som var med i andra världskriget.<br />

• Varför har flickorna på bilden på sidan<br />

61i Kompassboken just de flaggorna på sig<br />

Varför var inte Sverige med i kriget<br />

Adolf Hitler dog i en bunker. Vad är en bunker<br />

Vilka förlorade kriget<br />

• Vilka vann kriget (Se bilden på sidan 61 igen.)<br />

Att göra<br />

Gör en bildordlista om Nederländerna<br />

Gör en bildordlista om ord som hör ihop med<br />

Nederländerna/Holland. Leta i ordböcker eller på<br />

internet efter fakta <strong>och</strong> bilder. Skriv <strong>och</strong> rita din<br />

bildordlista på ett A3-papper. Här är förslag på ord:<br />

poldrar, väderkvarnar, hus i Amsterdam, träskor,<br />

ostar, tulpaner, kanaler, crêpes, Anne Frank.<br />

Belgiens <strong>och</strong> Nederländernas karta<br />

– kopieringsunderlag s 93<br />

Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Belgien<br />

<strong>och</strong> Nederländerna heter. Repetera också vad klassen<br />

har lärt sig om de två länderna. Använd en kartbok<br />

<strong>och</strong> Kompassboken som hjälpmedel.<br />

Anne Frank <strong>och</strong> andra världskriget<br />

Be eleverna ta reda på mer om Anne Frank. De kan<br />

läsa en bit ur hennes dag bok eller titta i faktaböcker<br />

om henne. Anne Franks hus i Amsterdam har en egen<br />

hemsida med adressen www.annefrank.org<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

• Anne Frank – ett liv i förföljelsens tid, Ruud van der<br />

Rol, Rian Verhoeven/Anne Frank stiftelsen,<br />

Bonnier Carlsen, 1994.<br />

• Andra världskriget 1939–1945, Christine Hatt,<br />

Almqvist <strong>och</strong> Wiksell, 2003.<br />

• Barn i krig, Robin Cross, Bokfabriken Fakta, 1998.<br />

48 49


Grundboken<br />

s 62–65<br />

Tyskland – ett industriland<br />

Berlin – en spännande stad<br />

Tyskland är det land i <strong>Europa</strong> som näst efter Ryssland<br />

har den största befolkningen.<br />

Precis som rubriken anger är Tyskland ett industriland.<br />

Men mycket inom näringslivet har förändrats<br />

under de senaste åren. Sedan 1990 är de båda tidigare<br />

tyska staterna Öst- <strong>och</strong> Västtyskland återförenade. Den<br />

tunga smutsiga industrin som både Öst- <strong>och</strong> Västtyskland<br />

var kända för har moderniserats eller i många fall<br />

helt avvecklats. Nya högteknologiska industrier växer<br />

fram. Kända tyska industriföretag som biltillverkarna<br />

Audi <strong>och</strong> Volkswagen finns kvar men har precis som<br />

den svenska bilindustrin drabbats av kraftig tillbakagång<br />

till följd av den globala ekonomiska krisen.<br />

Men Tyskland är inte bara industri. Landet har också ett<br />

högteknologiskt effektivt jordbruk. Och som det framgår<br />

i Kompassboken finns mycket att se <strong>och</strong> att göra i landet,<br />

inte minst i huvudstaden Berlin. Berlin är en speciell<br />

stad i <strong>Europa</strong> präglad både av de båda världskrigen <strong>och</strong><br />

av det kalla kriget. Arkitekturen är mycket blandad i alla<br />

stilar från 1900-talet. Under nästan 30 år var staden dessutom<br />

delad med Berlinmuren som barriär. Efter murens<br />

fall har också en snabb expansion skett i de delar av Berlin<br />

som tidigare legat i ingenmansland. Ett exempel på det är<br />

det hypermoderna centrumet vid Potsdamer Plats.<br />

Till följd av Tysklands dramatiska förflutna i modern<br />

tid är landet i dag uppdelat i 16 förbundsländer.<br />

Tyskland är precis som USA en federation med<br />

starkt självstyre för varje förbundsland. Inget av förbundsländerna<br />

får enligt Tysklands författning ha<br />

mer inflytande än de andra, oavsett folkmängd eller<br />

storlek. På så sätt ska en maktkoncentration undvikas.<br />

Ingen person ska ges möjlighet att ha all makt<br />

i landet, så som fallet var under naziperioden. Förbundskanslern<br />

(statsministern) styr över Tysklands<br />

övergripande frågor som utrikespolitik <strong>och</strong> ekonomi.<br />

De historiska detaljerna kring Tysklands grundlag<br />

<strong>och</strong> styre kommer eleverna att få bekanta sig mer med<br />

längre upp i årskurserna. På den här nivån måste man<br />

givetvis nämna andra världskriget. Bläddra gärna tillbaka<br />

till sidan 61 i Kompassboken <strong>och</strong> läs om kriget.<br />

Samtala också om hur olika länder styrs. Är landet<br />

en monarki eller republik Vem är statschef i ett land<br />

I vilka länder får presidenten bestämma I vilka länder<br />

bestämmer presidenten inget alls I Tyskland har man<br />

ju en president som precis som vår kung fungerar som<br />

en symbol för landet. De bestämmer med andra ord<br />

ingenting. I Frankrike <strong>och</strong> Finland däremot har presidenten<br />

reell makt, precis som i USA.<br />

Att diskutera<br />

• Tyskland är <strong>Europa</strong>s största industriland. Vad<br />

menas med det<br />

Vad är Hamburg känt för<br />

Vad är Lübeck känt för<br />

• Varför åker många på semester till området vid<br />

floden Mosel<br />

Vad odlas vid Mosel<br />

Vad fanns förr i Ruhrområdet<br />

Hur stor del av Tysklands befolkning bor i Ruhr<br />

Ge exempel på städer i Ruhr.<br />

Vad heter det största förbundslandet i Tyskland<br />

Vad är ett förbundsland<br />

Hur många förbundsländer finns det<br />

• Vem bestämmer över hela Tyskland<br />

(Förbundskanslern)<br />

• Vad är Neuschwanstein (Nåjschvanstain) känt för<br />

(Titta också på slottet på internet.)<br />

• Vilka kända företag finns i Bayern Äger du eller<br />

din familj något från de företagen<br />

Vad heter Tysklands huvudstad<br />

• Hur var Tyskland uppdelat före 1990<br />

Hur var staden Berlin före 1990<br />

• Varför byggdes muren genom Berlin<br />

• Varför kunde inte alla tyskar resa som de ville när<br />

landet var uppdelat<br />

• Kan du namnet på några av Tysklands<br />

förbundsländer nu<br />

Att göra<br />

Krysslista monarki eller republik<br />

– kopieringsunderlag s 94<br />

Be eleverna undersöka vilket statsskick som är vanligast<br />

i <strong>Europa</strong> – monarki eller republik De får själva leta efter<br />

information <strong>och</strong> kryssa i rätt på listan. De får sedan skriva<br />

egna förklaringar till vad de olika statsskicken innebär.<br />

Tysklands karta<br />

– kopieringsunderlag s 95<br />

Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Tyskland heter.<br />

Repetera också vad klassen lärt sig om Tyskland. Ta hjälp<br />

av en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken.<br />

Tyska ord, öva tillsammans<br />

Volkswagen = Folksvagen. Enkelt v uttalas som f.<br />

Dubbelt w uttalas som v.<br />

Deutschland, Tyskland på tyska = Dåjtschlandt.<br />

Eu uttalas som åj.<br />

Bokstaven tyskt y, det vill säga ü, uttalas som y,<br />

i till exempel München.<br />

Floden Rhen blir Rhein på tyska. Det uttalas Rajn.<br />

Ei uttalas aj!<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford, <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

50 51


Grundboken<br />

s 66–67<br />

Vid kusterna är turistnäringen mycket viktig.<br />

Men också ögrupperna Balerna med Mallorca <strong>och</strong><br />

Kanarie öarna med Gran Canaria <strong>och</strong> Teneriffa ger<br />

genom sin turism stora inkomster till Spanien. På ön<br />

Teneriffa finns förresten Spaniens högsta berg. Det är<br />

den aktiva vulkanen Pico deTeide som har sin krater<br />

hela 3 700 meter över havet.<br />

Att diskutera<br />

Hur säger man Hej på spanska<br />

Vad heter Spaniens huvudstad<br />

Madrid ligger på en högplatå. Vad menas med det<br />

Var ligger stora städer för det mesta<br />

Varför ligger då Madrid mitt i landet<br />

Hur många meter över havet ligger Madrid<br />

• Försök att ta reda på ungefär vilken höjd över<br />

havet din skola ligger.<br />

Varför äter de middag så sent i Madrid, tror du<br />

Vad kan man titta på i Pradomuseet<br />

• Se faktarutan på sidan 66 i Kompassboken. Berätta<br />

några fakta om det spanska språket. Jämför med<br />

svenska. Hur många talar spanska I vilka länder<br />

talas spanska<br />

Att göra<br />

Ta reda på mer om Spanien,<br />

rita egna vykort<br />

Låt eleverna ta reda på mer om platser i Spanien. De<br />

kan rita vykort <strong>och</strong> skriva meddelanden med insmugna<br />

fakta <strong>och</strong> hälsningar på baksidan. Välj mellan följande<br />

platser: Madrid, Barcelona, Valencia, Mallorca,<br />

Kanarieöarna, Malaga, Granada <strong>och</strong> Gibraltar.<br />

Medelhavets karta<br />

– kopieringsunderlag s 96<br />

Eleverna får träna på vad länder, städer <strong>och</strong> öar heter<br />

vid Medelhavet på kopieringsunderlaget på sidan 96.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

Spanien – varmt <strong>och</strong> torrt<br />

Spanien ligger på den iberiska halvön tillsammans<br />

med Portugal, Andorra <strong>och</strong> Gibraltar. Om man studerar<br />

en topografisk karta över Spanien finner man<br />

att det är ett ganska bergigt land. Spaniens huvudstad<br />

Madrid utgör också ett undantag bland många stora<br />

städer i <strong>Europa</strong> som ligger vid kuster eller floder.<br />

Madrid däremot ligger mitt i landet på en högplatå.<br />

Som beskrivs i Kompassboken beror stadens placering<br />

på att kung Filip II bestämde att den skulle<br />

ligga där. Filip II var härskare i Spanien under slutet<br />

av 1500-talet, en tid när landet var mycket mäktigt<br />

<strong>och</strong> styrde över flera områden i <strong>Europa</strong>, bland annat<br />

områden i Nederländerna <strong>och</strong> nuvarande Tyskland,<br />

Österrike <strong>och</strong> Ungern. Det här var också tiden då<br />

spanjorerna gav sig ut i världen för att skaffa sig kolonier.<br />

Nästan hela Sydamerika blev på så sätt spanskt.<br />

Men inte nog med det, spanjorerna drog också till<br />

Asien. Ögruppen Filipinerna är uppkallad efter Filip<br />

II. På Filipinerna talar man i dag inte spanska, men<br />

i Sydamerika talas spanska i alla länder utom i Brasilien.<br />

Därför är spanskan ett av världens största språk.<br />

Några elever har kanske varit i Spanien <strong>och</strong> vet att<br />

alla inte talar spanska där. I Barcelona talar man till<br />

exempel katalanska <strong>och</strong> är väldigt stolta över det. Det<br />

är ett språk som liknar spanska men ändå har många<br />

egna ord <strong>och</strong> uttryck. I norra Spanien ligger Baskien.<br />

Där talas språket baskiska som inte är släkt med<br />

något annat språk i <strong>Europa</strong>.<br />

Trots att huvudstaden Madrid ligger mitt i landet<br />

<strong>och</strong> är mycket stor bor ändå de flesta spanjorer vid<br />

kusterna eller i dalen vid den stora floden Ebro. Tre<br />

stora kuststäder är Barcelona, Malaga <strong>och</strong> Valencia.<br />

Spanien har en lång gräns i norr mot Frankrike.<br />

Bergskedjan Pyrenéerna utgör en sådan naturlig<br />

gräns. Det är mäktiga berg, där de högsta topparna<br />

är över 3 000 meter. Mitt i Spanien ligger det stora<br />

platå landskapet, med en medelhöjd på 600 meter<br />

över havet. Söder om Madrid ligger det flacka <strong>och</strong><br />

torra området La Mancha. Det är ett namn som är<br />

känt från Cervantes roman om Don Quijote.<br />

Flera stora floder rinner genom Spanien, både ner<br />

mot Medelhavet <strong>och</strong> mot Atlantkusten via Portugal,<br />

till exempel Ebro <strong>och</strong> Tajo. Floden Guadalquivir rinner<br />

genom de berömda städerna Cordoba <strong>och</strong> Sevilla<br />

i Andalusien, på väg mot sitt utlopp i Atlanten. Det<br />

här är ett lågt liggande område i södra Spanien.<br />

Längs kusterna finns flera kända kustområden:<br />

Costa Blanca, Costa Brava <strong>och</strong> inte minst Costa del<br />

Sol, med Malaga som huvudort. Malaga är Spaniens<br />

tredje största stad efter Madrid <strong>och</strong> Barcelona.<br />

52 53


Grundboken<br />

s 68–71<br />

Solkusten i söder<br />

Medelhavet<br />

Vad tänker eleverna på om man säger: ”En gång för<br />

länge sedan i det soliga Spanien …” Den tecknade<br />

tevefilmen om ”Tjuren Ferdinand” på julaftonen<br />

så klart. Den traditionella tjurfäktningen är i dag<br />

ifrågasatt inte bara av Folke utan också på sina håll<br />

av spanjorerna själva. I flera regioner är tjurfäktning<br />

numera förbjuden.<br />

Solen är viktig för Spaniens näringsliv på flera sätt.<br />

Många turister kommer till Spanien för att njuta av<br />

solen. Men de får förstås vara försiktiga. Vi har ju<br />

lärt oss att vi inte ska sola för länge eftersom det kan<br />

orsaka hudcancer. Trots det reser människor från hela<br />

<strong>Europa</strong> till Spanien för att sola <strong>och</strong> bada. Säsongen<br />

är lång tack vare det sköna medelhavsklimatet. Och<br />

turismen ger jobb. Det är en viktig inkomstkälla för<br />

spanjorerna, som på senare år har haft mycket hög<br />

arbetslöshet i andra branscher.<br />

Sol <strong>och</strong> värme behövs också för jordbruket. Jordbruket<br />

är viktigt <strong>och</strong> står för en stor del av landets<br />

exportprodukter. Men all konstbevattning som<br />

behövs för odlingarna tär hårt på vattenresurserna<br />

i det varma klimatet.<br />

Precis som i många länder i <strong>Europa</strong> är Spanien<br />

på väg att förändras från att ha varit ett land med<br />

mycket industri till att bli ett land där tjänstesektorn<br />

blir allt viktigare.<br />

För alla länderna runt Medelhavet är klimatet en<br />

stor resurs. Medelhavsklimatet ger en lång säsong<br />

för turism. Jordbruket med odling av grönsaker,<br />

oliver <strong>och</strong> citrusfrukter är också betydande i flera av<br />

länderna. Gamla historiska högkulturer har blomstrat<br />

runt Medelhavet i flera tusen år. Det kommer att<br />

beskrivas på de följande sidorna i Kompassboken.<br />

Att diskutera<br />

Vad kallas den sydligaste delen av Spanien<br />

Varför är det så torrt på många håll i Spanien<br />

Vart har skogen tagit vägen<br />

• Hur kan man odla i Spanien trots att det är så<br />

torrt<br />

• Kan man ta hur mycket vatten som helst från<br />

floderna för att vattna i jordbruket<br />

Mot vilka hav har Spanien kust<br />

Hur är vädret vid Atlantkusten<br />

Hur är vädret vid Medelhavet<br />

Vad kan man göra i Malaga<br />

Vad finns det för kända turistområden i Spanien<br />

• Ge exempel på vad som odlas i Andalusien.<br />

Varför odlas inte sådana växter i Sverige<br />

• Varför blev pojken Manuel i den spanska<br />

värdfamiljen lite sur på Folke<br />

Varför åker så många på semester till Medelhavet<br />

• Hur är medelhavsklimatet<br />

• Finns det medelhavsklimat på andra platser<br />

i världen än vid Medelhavet (Ja, till exempel<br />

i Kalifornien <strong>och</strong> i Sydafrika.)<br />

• Nämn fem länder vid Medelhavet.<br />

• Nämn tre stora öar i Medelhavet. Till vilka länder<br />

hör öarna<br />

• Några av öarna är självständiga länder. Ge några<br />

exempel.<br />

Vad jobbar många med vid Medelhavet<br />

• Hur gör man för att utvinna salt ur havet<br />

• Har du varit vid Medelhavet Var Hur såg det ut<br />

Hur var vädret<br />

Att göra<br />

Medelhavets karta<br />

– kopieringsunderlag s 96<br />

Låt eleverna träna på vad länder, städer <strong>och</strong> öar heter<br />

vid Medelhavet på kopieringsunderlaget på sidan 96.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

54 55


Grundboken<br />

s 72–75<br />

Italien – en halvö<br />

i Medelhavet<br />

Rom – en gammal stad<br />

Att hitta Italien på kartan är verkligen lätt, landet<br />

ser ut som en stövel som sparkar på en – ön Sicilien.<br />

Italien är precis som Spanien ett mycket bergigt land.<br />

Men till skillnad från Spanien ligger huvudstaden<br />

i Italien som i många andra länder nära kusten. Rom<br />

har en ”egen” hamnstad som heter Ostia.<br />

Det soliga fina medelhavsklimatet finns också i Italien.<br />

Turism är viktigt men inte bara för dem som vill<br />

besöka landet för sol <strong>och</strong> bad. I Italien finns många<br />

spännande historiska lämningar från det mäktiga<br />

romarriket. Inte bara huvudstaden Rom har antika<br />

lämningar utan också många andra platser i Italien.<br />

En välbesökt plats är till exempel Pompeji. Läs <strong>och</strong><br />

repetera gärna stycket om Pompeji <strong>och</strong> Vesuvius<br />

utbrott på sidorna 34–35 i Kompassboken.<br />

Staden Venedig en unik historisk plats från renässansen<br />

(1300–1400-tal) med sina kanaler <strong>och</strong> palats.<br />

Ett stort projekt pågår för att rädda Venedig från<br />

översvämningar om havsytan stiger vid en klimatförändring<br />

i framtiden. En annan vacker renässansstad<br />

känd för sina palats, kyrkor, konstnärer <strong>och</strong> konstmuseer<br />

är Florens.<br />

I Kompassboken nämns att olikheterna är stora<br />

mellan norra <strong>och</strong> södra Italien. Svårigheterna att<br />

utveckla den södra delen har lett till spänningar<br />

mellan olika politiska grupperingar. Det har också<br />

gjort att det inte varit lätt att styra landet. Italien<br />

har haft fler regeringar efter andra världskriget än<br />

något annat land i <strong>Europa</strong>. Industrierna finns i norr<br />

<strong>och</strong> där finns också en stor modeindustri. I söder är<br />

jordbruket viktigt, Sicilien är till exempel känt för<br />

sina apelsiner. Men i norr finns ett modernare, högmekaniserat<br />

jordbruk. I Podalen i norra Italien odlar<br />

man till <strong>och</strong> med ris – det görs inte på många andra<br />

ställen i <strong>Europa</strong>. Italienarna är lika noga med sin<br />

matkultur som fransmännen, den italienska maten<br />

kan beskrivas som lite mer rustik <strong>och</strong> vardagsnära.<br />

Att diskutera<br />

• Hur säger man hej på italienska<br />

• Repetera hur man säger hej på språk i länder som<br />

Folke <strong>och</strong> Maria redan har besökt.<br />

• Kan ni säga hej på ännu fler språk nu Ta med språk<br />

även från andra världsdelar. Det kan vara språk som<br />

olika elever i klassen talar eller känner till.<br />

• Varför är det så lätt att känna igen Italien på en karta<br />

• Vad kan det bero på att det är så stora skillnader<br />

mellan olika delar i Italien<br />

• Vad är Venedig känt för<br />

• Titta på bilden överst på sidan 73 i Kompassboken.<br />

Vad är det som människorna skördar<br />

Vad är Florens känt för<br />

• Kan du namnen på några andra italienska städer<br />

• Rom är Italiens huvudstad. Varför tycker Folke att<br />

staden är som ett museum<br />

• Berätta något om Colosseum.<br />

• Varför skriver Folke: ”Hej du store kejsare” till sin<br />

kompis Cesar<br />

• Säg något på latin! Vilka talade latin (Exempel<br />

på latinska låneord i svenskan är advent, betong,<br />

bonus, post, Volvo.)<br />

• Berätta om hur man tror att glassen kom till<br />

Italien.<br />

• Du äter kanske köttfärssås <strong>och</strong> spagetti som<br />

huvudrätt till middag ibland När äter man<br />

spagetti i Italien<br />

• Berätta om bilden längst ner på sidan 75<br />

i Kompassboken. Vad är det vi ser där<br />

Att göra<br />

Italiens karta<br />

– kopieringsunderlag s 97<br />

Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Italien<br />

heter. Repetera också vad klassen har lärt sig om<br />

Italien. Använd en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken som<br />

hjälpmedel.<br />

Ta reda på mer om Julius Caesar<br />

<strong>och</strong> Marco Polo<br />

Leta fakta om de kända historiska personerna Julius<br />

Caesar <strong>och</strong> Marco Polo. Vilka var de, när levde de<br />

<strong>och</strong> vad är de kända för Skriv stödord. Öva sedan på<br />

att berätta för klassen utifrån stödorden.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

• Res till forna kulturer, Julie Ferris,<br />

Valentin förlag, 2002.<br />

56 57


Grundboken<br />

s 76–79<br />

Världens minsta land<br />

Kristendomen i <strong>Europa</strong><br />

Vatikanstaten är världens minsta land, men är trots<br />

det centrum för den största grenen av kristendomen,<br />

nämligen katolicismen. Där finns påvens residens<br />

Vatikanen eller den Heliga stolen som det också kallas.<br />

Katolikerna anser att påven är efterföljare till<br />

aposteln Petrus. Petrus var den förste biskopen av<br />

Rom <strong>och</strong> Peterskyrkan är byggd över det som tros<br />

vara hans grav. Många andra viktiga präster <strong>och</strong> påvar<br />

ligger också begravda i <strong>och</strong> under Peterskyrkan.<br />

Till att börja med var de kristna förföljda i romarriket.<br />

Men på 300-talet bestämde kejsaren Konstantin<br />

att kristendomen skulle vara romarrikets statsreligion.<br />

Som det hörs av namnet hade Konstantin<br />

nära anknytning till Konstantinopel (nuvarande<br />

Istanbul); han grundade staden när han blivit ensam<br />

härskare över det romerska riket. Kejsaren hade lämnat<br />

Rom <strong>och</strong> flyttat österut. Det är början till processen<br />

som leder till att kyrkan splittras i två grenar<br />

på 1000-talet. Då hade många olika trostolkningar<br />

<strong>och</strong> traditioner förändrats mellan öst <strong>och</strong> väst. Den<br />

västra delen av romarriket hade redan gått under<br />

på 400-talet då området härjades av andra folk från<br />

norr, till exempel goter <strong>och</strong> vandaler.<br />

I dag är den katolska kyrkan centralt styrd från<br />

Vatikanen. De ortodoxa kyrkorna däremot styrs<br />

från varje land där de finns. Lite slarvigt brukar vi<br />

kalla dem för grekisk-ortodoxa. Men det är fel eftersom<br />

den grenen bara finns i Grekland. I Ryssland<br />

finns den rysk-ortodoxa kyrkan, i Serbien finns den<br />

serbisk-ortodoxa kyrkan <strong>och</strong> så vidare. Ortodoxa<br />

kyrkors högsta präst kallas inte påve utan patriark.<br />

Kyrkorna i <strong>Europa</strong> har utövat mycket makt genom<br />

historien. Protester mot framför allt den katolska<br />

kyrkans maktanspråk ledde till reformationen på<br />

1500-talet <strong>och</strong> ännu en kyrklig splittring. De protestantiska<br />

kyrkorna har tre stora huvudgrenar. Det<br />

är den evangeliska lutherska kyrkan som Svenska<br />

kyrkan tillhör. Det finns också den anglikanska<br />

kyrkan i England <strong>och</strong> den reformerta kyrkan i bland<br />

annat Holland, Skottland <strong>och</strong> Schweiz.<br />

Trots att många av <strong>Europa</strong>s invånare är sekulariserade<br />

spelar religionen fortfarande en roll i deras liv.<br />

Barn döps, par gifter sig <strong>och</strong> döda begravs i kyrkan.<br />

I stunder av kris <strong>och</strong> sorg söker sig många till kyrkan.<br />

Många muslimer har flyttat till <strong>Europa</strong> de senaste<br />

50 åren. För många av dem är religionen mer en del<br />

av vardagen. Religion i alla möjliga uttryck spelar en<br />

stor roll för människor runt om i <strong>Europa</strong> i dag.<br />

Att diskutera<br />

• Vad heter världens minsta land<br />

• Fundera innan du tittar i boken. Kan du fler<br />

pytte länder i <strong>Europa</strong> (Titta sedan på sidan 77<br />

i Kompassboken.)<br />

Hur många invånare har Vatikanstaten<br />

Hur stort är landet till ytan Jämför med fotbollsplaner.<br />

Vad heter kyrkan som ligger mitt i Vatikanstaten<br />

Vem var Michelangelo När levde han<br />

Varför trängs så många människor på Petersplatsen<br />

Vad har påven för uppgifter<br />

Varför finns det nästan inga familjer i Vatikanstaten<br />

Vilken religion är den största i <strong>Europa</strong><br />

När <strong>och</strong> var uppstod kristendomen<br />

Vad heter katolikernas viktigaste person<br />

• Kristendomen delades i två grenar. Vad kallades<br />

grenen i östra <strong>Europa</strong> Vad kallades grenen<br />

i västra <strong>Europa</strong><br />

• När levde Martin Luther I vilket land höll<br />

han till<br />

• Varför protesterade Martin Luther mot den<br />

katolska kyrkan<br />

• Vad kallas kyrkan som de flesta tillhör i Sverige i dag<br />

• Repetera: Vilka är de tre stora grenarna av kristendomen<br />

Se längst ner på sidan 78 i Kompassboken.<br />

• Vad betyder sekulariserad<br />

• Vad är en pilgrimsfärd Eller … vad gör en person<br />

som vallfärdar<br />

• Berätta om någon känd plats i <strong>Europa</strong> dit<br />

människor vallfärdar.<br />

• Vilken religion är näst störst i <strong>Europa</strong><br />

• Nämn några länder i <strong>Europa</strong> där religionen islam<br />

är vanlig.<br />

Att göra<br />

Ha koll på kristendomen i <strong>Europa</strong><br />

– kopieringsunderlag s 98<br />

Låt eleverna öva på mer om kristendomen i <strong>Europa</strong><br />

genom att göra en mindmap.<br />

Lästips<br />

• Vad vet du om kristendom Carol Watson,<br />

Gleerups, 1999.<br />

• Det tror vi på! Alan Brown <strong>och</strong> Andrew Langley,<br />

Argument förlag, 2000.<br />

58 59


Grundboken<br />

s 80–83<br />

Grekland – berg <strong>och</strong> öar<br />

Demokrati<br />

Grekland har flera likheter med Italien när det gäller<br />

geografi, historia <strong>och</strong> turism. Landet är bergigt.<br />

Många invånare bor vid kusterna. De historiska lämningarna<br />

är många <strong>och</strong> fantastiska. Vädret <strong>och</strong> miljön<br />

är en resurs som grekerna bygger sin turistindustri<br />

på. Men jämfört med Italien har Grekland förstås fler<br />

öar. Man kan resa till Grekland hur många gånger<br />

som helst för att upptäcka ännu en ny ö. Alla öar har<br />

något som är speciellt.<br />

Om man tänker efter finns det massor av saker från<br />

det antika Grekland som är levande även i vårt samhälle<br />

i dag. Vi har demokratin som ”uppfanns” i Aten, även<br />

om det på den tiden, det vill säga på 400-talet f Kr, bara<br />

var fria män som fick rösta <strong>och</strong> vara med <strong>och</strong> bestämma.<br />

Vi har de olympiska spelen som genomförs med<br />

inspiration från det antika Grekland. Byggnader <strong>och</strong><br />

konstverk med grekisk stil finns på många platser<br />

världen över. Sedan finns alla fantastiska sagor som<br />

berättar om gudar, hjältar, äventyr <strong>och</strong> vidunder.<br />

Romarna var mycket imponerade av grekernas framstående<br />

kultur. De tog över de grekiska gudarna men<br />

gav dem egna namn, vilka senare har blivit namn<br />

på våra planeter. Här följer några exempel. (De<br />

romerska namnen står först.)<br />

Merkurius = Hermes, gudarnas budbärare, känd<br />

för sina skor med vingar<br />

Venus = Afrodite, kärleksgudinnan<br />

Mars = Ares, krigsguden<br />

Tellus (jorden) = Gaja, jordgudinnan<br />

Jupiter = Zeus, gudarnas konung<br />

Att undervisa om <strong>och</strong> träna eleverna i demokrati<br />

är ett av de viktigaste uppdragen som skolan har.<br />

Demokratin tas lätt för given, men barn <strong>och</strong> ungdomar<br />

måste också diskutera <strong>och</strong> lära sig spelreglerna<br />

för demokrati, generation efter generation. En viktig<br />

sak för eleverna att komma till insikt om är att man<br />

måste vika sig om flera inte röstar som man själv vid<br />

en omröstning, till exempel i klassen. Då måste förstås<br />

alla få ge uttryck för sin åsikt på något sätt. Att<br />

jobba med demokrati är ett viktigt led för att eleverna<br />

sedan ska kunna ta ställning <strong>och</strong> rösta i de allmänna<br />

valen när de blir vuxna. Numera röstar vi inte bara<br />

om vilka politiker vi vill ha här på hemmaplan. Vi<br />

har också val till EU-parlamentet i Strasbourg med<br />

jämna mellanrum.<br />

Att diskutera<br />

Vad heter Greklands huvudstad<br />

Vad fanns i Akropolis<br />

• Varför var Akropolis en bra plats att vara på om<br />

det kom fiender<br />

Vem var Athena<br />

Vem var Zeus<br />

Hur många öar finns det i Grekland<br />

• Precis som i många länder vid Medelhavet arbetar<br />

människor med … Ja, vad då<br />

• Har någon elev har besökt någon grekisk ö Vilken<br />

eller vilka Hur såg det ut Hur var vädret<br />

• När uppfann grekerna demokratin<br />

• Vad gjorde männen i Aten när något skulle<br />

bestämmas<br />

• Vad gjorde kvinnor <strong>och</strong> slavar när det var dags att<br />

bestämma något (Stannade hemma. De fick inte<br />

vara med i besluten.)<br />

Vad är direkt demokrati<br />

• Vad är representativ demokrati<br />

• Varför var det svårt för kvinnorna som<br />

demonstrerade för rösträtt i England på 1800-talet<br />

• Vad menas med allmän rösträtt Har vi det<br />

i Sverige i dag Vilket år blev det allmän rösträtt<br />

i Sverige<br />

Greklands karta<br />

– kopieringsunderlag s 99<br />

Repetera vad klassen har lärt sig om Grekland. Använd<br />

en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken som hjälpmedel.<br />

En dag på torget i det gamla Aten<br />

Låt eleverna låtsas att de är med en dag på torget<br />

i Aten för 2 400 år sedan. Be dem ta reda på lite mer<br />

hur demokratin fungerade då. De kan skriva ett brev<br />

eller en artikel som en ögonvittnesskildring.<br />

Demokratiövning<br />

Ha ett vanligt klassråd. Diskutera sedan demokratiska<br />

frågor. Vad i klassrådet påminner om arbetet på torget<br />

i Aten eller i Sveriges riksdag Vem leder mötet Hur<br />

beslutar man Vilka får vara med Hur kommer man<br />

ihåg vad som beslutats Vem genomför besluten<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford, <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

• Res till forntida kulturer, Julie Ferris,<br />

Valentin förlag, 2002.<br />

60 61<br />

Att göra


Grundboken<br />

s 84–87<br />

Bosnien-Hercegovina<br />

– ett nytt land<br />

Nya <strong>och</strong> gamla länder<br />

Efter Sovjetunionens fall den 31 december 1991<br />

inleddes en rad dramatiska händelser i <strong>Europa</strong>.<br />

Länder som hade haft kommunistiskt styre <strong>och</strong><br />

i princip lytt under Sovjetunionen ville göra sig fria<br />

<strong>och</strong> styra efter andra förutsättningar. Från 1989<br />

<strong>och</strong> framåt inleddes en rad stora förändringar bland<br />

länderna i östra <strong>Europa</strong>. En del länder förklarade<br />

sig som fria <strong>och</strong> självständiga stater, till exempel de<br />

baltiska staterna. Andra splittrades som till exempel<br />

Tjeckoslovakien.<br />

I det forna Jugoslavien hade kommunistregimen<br />

under president Tito inte alls varit bunden till Sovjetunionen<br />

på samma sätt som andra länder i Östeuropa.<br />

Men området bestod av många olika nationaliteter,<br />

flera språkområden, flera religioner, två olika alfabet<br />

<strong>och</strong> historiska konflikter som aldrig hade lösts. Därför<br />

blev det krig på Balkanhalvön, där Jugoslavien låg.<br />

Kriget brukar kallas Balkankriget. Många människor<br />

från Balkan flydde <strong>och</strong> en del av dem hamnade<br />

i Sverige, som till exempel Marias familj.<br />

En ganska stor grupp människor på Balkan är<br />

muslimer. Det är inte invandrade personer från<br />

muslimska länder i Asien eller Afrika utan människor<br />

som varit muslimer <strong>och</strong> bott i det forna Jugoslavien<br />

under flera hundra år. Det beror på att det stora<br />

Osmanska riket (nuvarande Turkiet) historiskt sett<br />

haft stort inflytande över Balkan ända fram till början<br />

av 1900-talet.<br />

På sidorna 86–87 i Kompassboken förklaras lite<br />

mer om hur <strong>och</strong> varför <strong>Europa</strong>s karta har ritats om<br />

sedan 1990-talet. Förklaringarna är ganska översiktliga.<br />

Men de är bra att ha med sig för studier i de<br />

högre årskurserna i historia, geografi, samhällskunskap<br />

<strong>och</strong> religion.<br />

Att diskutera<br />

• Vad har Maria för anknytning till Bosnien-<br />

Hercegovina<br />

• När Marias pappa var liten fanns inte Bosnien-<br />

Hercegovina som eget land. Till vilket land hörde<br />

området då<br />

Varför blev det krig i Jugoslavien<br />

Vilka länder delades Jugoslavien upp i efter kriget<br />

• Vad heter huvudstaden i Bosnien-Hercegovina<br />

• Vad hände i staden Mostar Se bild <strong>och</strong> bildtext på<br />

sidan 85 i Kompassboken.<br />

• Varför måste kartor ibland ritas om<br />

• Vad kan det bero på att länder ibland delas eller<br />

slås ihop<br />

• Förut var Tyskland uppdelat i två länder. Varför<br />

var det så<br />

• Nu finns länderna Tjeckien <strong>och</strong> Slovakien. Förut<br />

var de ett enda land. Vad hette det landet<br />

• Förut fanns det stora landet Sovjetunionen.<br />

Ge några exempel på länder som förut låg<br />

i Sovjetunionen men som nu är självständiga. På<br />

sidan 101 i Kompassboken kan du läsa mer om<br />

Sovjetunionen i faktarutan.<br />

Att göra<br />

Gör ett litet häfte om några<br />

nya länder i <strong>Europa</strong><br />

Låt eleverna jobba i grupper. Be dem ta reda på<br />

fakta om Slovenien, Kroatien, Montenegro, Serbien,<br />

Kosovo, Tjeckien, Slovakien, Vitryssland. De får<br />

sedan redovisa i små grupper för varandra när häftena<br />

är klara.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

62 63


Grundboken<br />

s 88–91<br />

Österrike – ett alpland<br />

<strong>Europa</strong>s bergskedjor<br />

Att göra<br />

Österrike är känt som ett alpland, även om huvudstaden<br />

Wiens närmaste omgivningar består av ett<br />

ganska platt landskap. Men det är förstås till Alperna<br />

Folke <strong>och</strong> de andra barnen beger sig på sin resa. Förut<br />

sa man att Alperna var <strong>Europa</strong>s högsta bergskedja.<br />

Men eftersom Kaukasus numera vanligtvis räknas till<br />

<strong>Europa</strong> är det bergskedjan med de högsta topparna<br />

i vår världsdel. Elbrus i Kaukasus mäter hela 5 642<br />

meter över havet. Mont Blanc är Alpernas högsta<br />

topp på 4 810 meter över havet. I Österrike är det<br />

högsta berget Grossglockner med sina 3 797 meter.<br />

I Österrike är det bördigt <strong>och</strong> grönt i dalarna mellan<br />

bergen. Det beror på att Alperna ligger ganska långt<br />

söderut. Området där det inte går att odla eller där<br />

träd slutar växa ligger högre upp i Alperna än hos oss<br />

i Norden. I Alperna brukar man räkna med att trädgränsen<br />

ligger på 2 000 meter. I norra Sverige kan trädgränsen<br />

ligga på 500–600 meter över havet. Allra längst<br />

norr ut i Norden, vid Ishavet, ligger trädgränsen vid<br />

havsnivån. Inte undra på att det är olika förutsättningar<br />

när det gäller växtligheten för de olika områdena.<br />

Tidigare har eleverna läst om turistländerna Spanien,<br />

Grekland <strong>och</strong> Italien. Dit vallfärdar turister för att få sola<br />

<strong>och</strong> bada. Till Österrike kommer också många turister,<br />

men för att få åka skidor i många <strong>och</strong> långa backar.<br />

Säsongen är lång tack vare den höga höjden. Snön finns<br />

kvar länge på hög höjd <strong>och</strong> glaciärerna som består av<br />

snö <strong>och</strong> is ligger ständigt kvar. På hög höjd går det att åka<br />

skidor året om på glaciärer. På senare år har det skett en<br />

temperaturhöjning i <strong>Europa</strong> <strong>och</strong> glaciärerna minskar,<br />

vilket får många konsekvenser. Läs noga om det på sidan 90<br />

i Kompassboken. Glaciärerna är sårbara områden på jorden.<br />

På de här sidorna är det också dags att lära sig mer om<br />

hur berg kommer till. Eleverna har tidigare på sidorna<br />

34–35 om vulkaner studerat hur plattorna i jordskorpan<br />

rör sig. Plattorna kan både dras isär <strong>och</strong> stötas ihop av<br />

jordens inre krafter. När plattorna trycker mot varandra<br />

veckas berg <strong>och</strong> stora bergs kedjor bildas mycket sakta<br />

under processer som varar i miljontals år. Ibland är<br />

rörelserna snabbare <strong>och</strong> då kan det uppstå naturkatastrofer<br />

som jordbävningar.<br />

Ovanför jordytan verkar naturens yttre krafter.<br />

Dessa gör så att bergen bryts ner <strong>och</strong> så småningom<br />

blir lägre <strong>och</strong> får rundare former. Också de här processerna<br />

tar mycket lång tid. Det är vatten, vind <strong>och</strong><br />

is som ”jobbar” med att nöta ner bergen.<br />

Att diskutera<br />

• Vad heter Österrikes huvudstad<br />

• Var ligger Zell am See<br />

Beskriv hur vägen till Zell am See är.<br />

Varför kan inte vägen vara rak<br />

Varför ligger snön kvar trots att det är sommar<br />

• Vad heter det högsta berget i Österrike Hur högt<br />

är det<br />

Hur ser landskapet ut mellan bergen i Alperna<br />

När på året är det flest turister i Alperna<br />

Hur ser det ut i skidbackarna på sommaren<br />

Vad är en kompositör<br />

Nämn några kända kompositörer från Österrike.<br />

• Vad är det som nöter ner berg så att de blir runda<br />

i stället för spetsiga<br />

• Vilka berg är yngst, de i Skanderna eller de<br />

i Alperna<br />

Hur gamla är Skanderna<br />

Hur uppstår berg<br />

Vad är en glaciär<br />

• Varför är glaciärer viktiga<br />

Varför smälter många glaciärer <strong>och</strong> blir mindre<br />

• Vad kan vi göra för att minska utsläppen i naturen<br />

• Vad är det för skillnad på ett berg <strong>och</strong> en<br />

bergskedja<br />

• Nämn namnen på så många bergskedjor som<br />

möjligt i <strong>Europa</strong>.<br />

Österrikes <strong>och</strong> Ungerns karta<br />

– kopieringsunderlag s 100<br />

Repetera vad klassen har lärt sig om Österrike <strong>och</strong> Ungern.<br />

Använd en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken som hjälpmedel.<br />

Titta på film om geologiska processer<br />

Det finns filmer om geologiska processer. Kontrollera<br />

med AV-centralen vad som finns att låna. Runt<br />

i naturen: Krack! om jordbävningar, vulkaner <strong>och</strong> höga<br />

berg, från UR är ett exempel.<br />

Repetera vad som påverkar klimat<br />

Gå tillbaka i Kompassboken till sidorna 18–21 <strong>och</strong><br />

repetera. Diskutera om klimat i bergen. Varför är det<br />

kallare där Varför finns det glaciärer Varför smälter<br />

glaciärerna i <strong>Europa</strong> Vad kan vi göra åt det<br />

Lyssna på musik<br />

Låt eleverna ta reda på mer om Mozart, Haydn,<br />

Schubert <strong>och</strong> Strauss. Lyssna på musik av någon av<br />

kompositörerna. Samarbeta med musikläraren.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford, <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

64 65


Grundboken<br />

s 92–95<br />

Ungern – stora slätter<br />

Floder <strong>och</strong> sjöar<br />

Ungern är ett land som består av slätter men även<br />

omges av flera höga bergskedjor. I Ungern finns<br />

också Balatonsjön som är mellersta <strong>Europa</strong>s största<br />

sjö. Inte nog med det, <strong>Europa</strong>s näst längsta flod,<br />

Donau rinner genom landet. Floden delar huvudstaden<br />

Budapest i dess två delar, Buda <strong>och</strong> Pest.<br />

På sidorna 94–95 om floder <strong>och</strong> sjöar konstateras<br />

åter att många stora städer i <strong>Europa</strong> ligger vid vatten.<br />

Det har sina historiska orsaker. Nu tas ännu en aspekt<br />

upp, nämligen industrialiseringen. Floderna har alltid<br />

varit mycket viktiga som transportleder. När inte de<br />

naturliga vattenvägarna räckte till grävde man kanaler<br />

som knöt ihop floder, sjöar <strong>och</strong> hav. Än i dag är floderna<br />

viktiga transportleder, men de allra största fartygen kan<br />

inte färdas på dem. <strong>Europa</strong> har dock många hamnar där<br />

omlastning till andra fartyg eller andra transportsätt kan<br />

utföras. För länder som saknar kust är floderna alltjämt<br />

viktiga transportleder ut mot kuster i andra länder. Så är<br />

det för Schweiz, vilket ges som exempel i boken.<br />

Det finns några riktigt stora sjöar i <strong>Europa</strong>. På<br />

dessa kan sjöfarten vara betydande. Så är det till<br />

exempel i Sveriges största sjö Vänern. Runt Vänern<br />

ligger flera stora hamnar <strong>och</strong> mellan hamnarna<br />

fraktas industrivaror <strong>och</strong> råvaror. Från Vänern leder<br />

Göta älv med förbindelse till kusten vid Göteborg.<br />

Att diskutera<br />

Hur säger man hej på ungerska<br />

Ungern ligger till stor del på en slätt. Vad är en slätt<br />

Vad odlar ungrarna på slätten<br />

Vad heter huvudstaden i Ungern<br />

Vad heter floden som rinner genom Budapest<br />

Och vad heter de två delarna av staden Budapest<br />

Berätta allt du vet om floden Donau.<br />

• Vad skiljer badhusen i Budapest från simhallarna<br />

här hemma<br />

• Repetera! Varför har människor bosatt sig vid<br />

vatten i alla tider<br />

• Varför blev floderna viktiga när det blev många<br />

industrier i <strong>Europa</strong><br />

Vad är egentligen en kanal<br />

• Varför började man bygga kanaler<br />

Vilka kända kanaler finns det i Sverige<br />

• Vad heter den största sjön i <strong>Europa</strong><br />

• Äntligen får Sverige var med på en lista över störst<br />

eller mest. Vilka två svenska sjöar är med bland de<br />

största i <strong>Europa</strong><br />

• Vad heter de tre längsta floderna i <strong>Europa</strong><br />

• Se kartan på sidan 94 i Kompassboken. Försök att<br />

uttala namnen på de franska floderna. (Seine = Sän,<br />

Loire = Loar, Rhône = Rån, Garonne = Garånn.)<br />

• I Sverige säger vi inte flod om långa slingrande<br />

vattendrag. Vad säger vi i stället (Älv. Eleverna<br />

kanske föreslår å också, men en å är mindre än en<br />

älv eller flod)<br />

• Varför är floden Rhen så viktig<br />

• Varför har landet Schweiz så bra nytta av floden<br />

Rhen<br />

Att göra<br />

Österrikes <strong>och</strong> Ungerns karta<br />

– kopieringsunderlag s 100<br />

Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Österrike<br />

<strong>och</strong> i Ungern heter. Repetera också vad klassen<br />

har lärt sig om länderna. Använd en kartbok <strong>och</strong><br />

Kompass boken som hjälpmedel.<br />

Följ Donau på en karta<br />

Ta fram kartböcker eller en väggkarta. Följ floden<br />

Donau ungefär från källan till deltat i Rumänien vid<br />

Svarta havet. Notera vilka länder <strong>och</strong> huvudstäder<br />

floden passerar på sin väg till havet. Repetera vad<br />

som menas med delta. Hur uppstår ett delta Samtala<br />

också om vem som äger eller har ansvar för vattnet<br />

i Donau Om vattnet smutsas ner i ett land <strong>och</strong> det<br />

sedan rinner vidare till nästa land – vad gör man då<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

66 67


Grundboken<br />

s 96–99<br />

Ukraina – <strong>Europa</strong>s kornbod<br />

Lågland<br />

Ukraina är <strong>Europa</strong>s näst största land till ytan. Folke<br />

<strong>och</strong> hans vänner reser med tåget Tisza Express från<br />

Budapest österut. Från de ungerska slätterna kommer<br />

de in i Ukraina <strong>och</strong> passerar först en kil av<br />

bergskedjan Karpaterna som ligger i Ukrainas sydvästra<br />

hörn. Sedan fortsätter resan mot ytterligare ett<br />

av <strong>Europa</strong>s stora slättområden, där jorden är mycket<br />

bördig. Därför kallas Ukraina som underrubriken<br />

anger, <strong>Europa</strong>s kornbod. I den bördiga jorden odlas<br />

spannmål, potatis, sockerbetor <strong>och</strong> grönsaker.<br />

Ukraina är ett ungt land som 1991 blev självständigt,<br />

en tid efter Sovjetunionens fall. Olika regeringar<br />

har haft varierande samarbete med Ryssland. Ibland<br />

har samarbetet varit mycket nära, <strong>och</strong> ibland har den<br />

sittande regeringen velat avskärma sig från Ryssland.<br />

Ukraina har sitt eget språk, sina egna traditioner<br />

<strong>och</strong> historia. Landet är precis som det står i Kompassboken<br />

gammalt fast det är ungt. Till <strong>och</strong> med våra<br />

vikingar har satt sina spår i Ukrainas historia.<br />

I Ukraina finns många floder som genomkorsar<br />

slätten. Slätt eller låglandsområden är vanliga<br />

i <strong>Europa</strong>, vilket tydligt syns på kartan på sidan 98<br />

i Kompassboken. Slätten är stor <strong>och</strong> ganska platt.<br />

Där finns inte så mycket träd.<br />

Stäpp är också ett slättområde men med torrare<br />

klimat. I stäppområden är det därför vanligare med<br />

hjordar av betande djur än stora uppodlade åkrar.<br />

Att diskutera<br />

• Folke <strong>och</strong> hans vänner är på väg mot <strong>Europa</strong>s<br />

största land Ryssland. Men först passerar de genom<br />

det näst största landet. Vad heter det<br />

• Varför är det så svårt att läsa hur Folke säger hej<br />

i Ukraina (I Ukraina används ett annat alfabet där<br />

bokstäverna ser annorlunda ut. Men Folke säger:<br />

Privet!)<br />

Varför kallas Ukraina för <strong>Europa</strong>s kornbod<br />

Vad menas med bördig jord<br />

• Vad heter den stora floden som rinner genom det<br />

bördiga landskapet (Dnepr, uttalas Dnjeper.)<br />

Vad heter Ukrainas huvudstad<br />

• Vilka nordbor reste för länge sedan till Kiev<br />

• Varför är Ukraina ett ungt land trots att Kiev<br />

funnits sedan 400-talet<br />

• Vad skulle Folke kunna ha tittat på i Kiev om han<br />

stannat där lite längre<br />

• Vad är ett lågland<br />

• Hur ser man på kartan om det är lågland eller högland<br />

• Vad är typiskt för låglanden i <strong>Europa</strong><br />

• Titta på bilden längst ner på sidan 98 i Kompassboken.<br />

Varför blir det torrt <strong>och</strong> lite regn i en del<br />

områden<br />

Vad är en slätt<br />

• Beskriv hur det kan se ut på en slätt.<br />

• Vilken slätt är störst i <strong>Europa</strong><br />

I vilka länder finns den<br />

• Filuren berättar att <strong>Europa</strong>s lägsta punkt ligger<br />

lägre än havsytan. Hur kan det vara så Blir det<br />

inte översvämning då<br />

• Vad är en stäpp I vilka länder i <strong>Europa</strong> finns det<br />

stäppområden<br />

• Kan man ha någon nytta av en stäpp<br />

Att göra<br />

Korsord om Ukraina <strong>och</strong> slätter<br />

– kopieringsunderlag s 101<br />

Låt eleverna repetera fakta om Ukraina <strong>och</strong> <strong>Europa</strong>s<br />

slätter med hjälp av korsordet på kopieringsunderlaget<br />

på sidan 101.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

68 69


Grundboken<br />

s 100–101<br />

Vilken del av Ryssland är störst<br />

• Varför kan man ändå inte säga att den europeiska<br />

delen av Ryssland är liten<br />

• Beskriv Rysslands olika klimat. Varför finns det så<br />

många olika klimat i landet<br />

• Förklara orden tundra, tjäle <strong>och</strong> tajga.<br />

• Vilka naturtillgångar finns det i Ryssland Varför<br />

finns det så många naturtillgångar i Ryssland<br />

• Läs i faktarutan på 101 i Kompassboken. När<br />

bildades landet Sovjetunionen<br />

Vad är en revolution<br />

• Vem styrde landet före revolutionen<br />

• Hur ska det vara i ett land när det är kommunism<br />

Men hur blev det med bestämmandet<br />

i Sovjetunionen<br />

• Vad hände med länderna i östra <strong>Europa</strong> efter andra<br />

världskriget<br />

• Vad tyckte människorna i länderna i Östeuropa<br />

i slutet av 1980-talet<br />

• Vad hände 1991 (Titta även gärna åter på sidorna<br />

86–87 i Kompassboken om Nya <strong>och</strong> gamla länder.)<br />

Att göra<br />

Rysslands karta<br />

– kopieringsunderlag s 103<br />

Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Ryssland<br />

heter. Repetera också vad klassen lärt sig om<br />

Rysslands natur. Använd en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken<br />

som hjälpmedel.<br />

Titta på karta som visar tidszoner<br />

Ta fram kartböcker. Titta tillsammans på en karta<br />

som visar tidszoner. Samtala om vilka problem det<br />

kan finnas i ett land som Ryssland där det finns så<br />

många tidszoner. Hur många tidszoner har Sverige<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

• Vår värld, Liber kartor, Liber, 2002.<br />

Ryssland – största landet<br />

Ryssland är det största landet inte bara i <strong>Europa</strong>, utan<br />

i hela världen. Därför finns det många typer av natur<br />

<strong>och</strong> klimat i landet. Eftersom Ryssland breder ut sig<br />

långt i öst–västlig riktning finns det också väldigt<br />

många tidszoner. Folke har ju fått vrida fram klockan<br />

två timmar sedan han lämnade Ungern. Men skulle<br />

han resa vidare till Vladivostok i den asiatiska delen av<br />

Ryssland längst borta i öster skulle han få vrida fram<br />

klockan sju timmar till. Och allra längst öster ut på<br />

halvön Kamtjatka skiljer det nio timmar till Moskva.<br />

Nu kan eleverna öva på att fundera på om klockan då<br />

är mer eller mindre än i Sverige. Man kan tänka på<br />

hur det är i Finland. Några har kanske varit i Finland<br />

någon gång. Då vet de att klockan är en timme mer<br />

där än i Sverige. Finland ligger öster om Sverige. Jorden<br />

snurrar åt öster, därför blir det dag snabbare i Finland<br />

än här. Alltså är det så att när barnen i Sverige börjar<br />

skolan klockan 8 eller 9 på morgonen så ska barnen<br />

i östligaste Ryssland snart göra sig redo för sängen.<br />

Ryssland har en lång kuststräcka mot norr. I det<br />

området är det mycket kallt <strong>och</strong> naturen är karg.<br />

Området består av tundra som är mark som alltid har<br />

tjäle i jorden, alltså alltid är lite frusen. På sommaren<br />

tinar endast det översta lagret upp <strong>och</strong> det är bara låg<br />

tålig vegetation som kan växa där. Söder om tundran<br />

breder den väldiga tajgan ut sig i ett bälte som går<br />

runt hela norra halvklotet. Där växer barrskog som är<br />

en viktig råvara <strong>och</strong> källa till rikedom i Ryssland.<br />

Många andra typer av råvaror finns i Ryssland.<br />

Titta på en produktionskarta i en kartbok. Öva att<br />

läsa av symbolerna över olika naturtillgångar. Det<br />

finns inte naturtillgångar överallt i landet. Men eftersom<br />

landet är så stort finns det i varje fall i många<br />

olika områden. Tänk också på att den odlingsbara<br />

marken är en stor resurs för landet.<br />

Före 1991 fanns Sovjetunionen. Historien om hur<br />

det landet uppstod sammanfattas kort i faktarutan<br />

på sidan 101. Allt som hände under de drygt 70 åren<br />

som Sovjetunionen existerade är svårt att förklara<br />

kort för elever på den här nivån. Faktarutan kan<br />

användas som en första insikt för eleverna att ha med<br />

sig när de senare ska studera <strong>Europa</strong>s moderna historiska<br />

<strong>och</strong> ekonomiska utveckling.<br />

Att diskutera<br />

• När Folke kommer till Moskva har han fått vrida<br />

fram klockan. Varför<br />

• Hur stort är Ryssland<br />

• Vad är Transsibiriska järnvägen Hur lång tid tar det<br />

att åka hela sträckan från Moskva till Vladivostok<br />

70 71


Grundboken<br />

s 102–105<br />

En hälsning från Folke<br />

i Moskva<br />

Hos familjen Ivanov<br />

Moskva är en mycket stor stad, med över 10 miljoner<br />

invånare. Inte undra på att Folke måste åka så<br />

mycket tunnelbana för att komma hem till familjen<br />

Ivanov efter sina utflykter varje dag. Moskva är en<br />

industristad som svällt ut i en cirkel kring de gamla<br />

historiska delarna som ligger vid Kreml. Staden var<br />

befäst med höga murar. Kreml betyder just fästning<br />

på ryska vilket framgår av texten i Kompassboken.<br />

Utanför murarna ligger andra sevärdheter som Röda<br />

torget <strong>och</strong> Bolsjojteatern. Vasilijkatedralen med sina<br />

lökkupoler är till exempel en vacker byggnad. Jämför<br />

bilden överst på sidan 103 med bilden på kyrkan<br />

i Kiev i Ukraina på sidan 97.<br />

Under kommunisttiden, speciellt under Stalins tid,<br />

byggdes många hus i en speciell stor <strong>och</strong> pampig stil.<br />

Många höghusområden <strong>och</strong> dystra förorter anlades<br />

också. Trots de många höghusen behövs stora ytor för<br />

att få plats med bostäder till stadens alla invånare.<br />

Under sitt besök hos familjen Ivanov får Folke<br />

lite insikt i ryska högtider <strong>och</strong> traditioner. Poängtera<br />

speciellt för eleverna när tiden för julen infaller<br />

i Ryssland. Alla människor på jorden räknar inte<br />

tiden på samma sätt. Jämför även med muslimernas<br />

mån kalender. Det sättet att räkna tid följer inte solåret.<br />

Därför infaller ramadan under olika månader<br />

varje år.<br />

Att diskutera<br />

• Vad är Moskva känt för<br />

• Moskva är <strong>Europa</strong>s största stad. Vilka andra stora<br />

städer har Folke <strong>och</strong> Maria besökt tidigare på<br />

resan<br />

Vad heter det stora kända torget i Moskva<br />

• Vad var en tsar<br />

• När avsattes den siste tsaren i Ryssland Minns du<br />

från faktarutan på sidan 101 i Kompassboken vad<br />

det var som hände i Ryssland just 1917<br />

• Se på bilden längst ner på sidan 102 i Kompassboken.<br />

Vad är speciellt med tunnelbanan i Moskva<br />

Har du åkt tunnelbana i någon annan stad Hur<br />

såg det ut på stationerna där<br />

• Varför heter det Röda torget (Rött är kommunismens<br />

<strong>och</strong> socialismens färg. När Ryssland var<br />

en del av Sovjetunionen var landet socialistiskt.)<br />

• Varför fick Folke åka så mycket tunnelbana<br />

i Moskva<br />

• Varför stavar medlemmarna i familjen Ivanov<br />

sitt efternamn lite olika<br />

Vad är borsjtj<br />

• Vad är Bolsjojteatern känd för<br />

• När är det jul i Ryssland Varför är det inte<br />

samtidigt som här i Sverige<br />

• Berätta om det ryska nyårsfirandet.<br />

• Vilka är Fader Frost <strong>och</strong> Snöflickan<br />

Att göra<br />

Repetera ord som har med<br />

tätorter att göra<br />

Moskva är en enormt stor stad. Samtala om vad<br />

det är för skillnad på innebörden i följande ord: by,<br />

samhälle, kvarter, ort, stad, förort, huvudstad, storstadsregion.<br />

Hur många personer tycker ni att det<br />

ska bo på respektive plats <strong>och</strong> hur tätt ska det vara<br />

mellan husen<br />

Titta på Bolsjojteaterns hemsida<br />

Bolsjojteatern har en hemsida med engelsk text. Titta<br />

in på den <strong>och</strong> se hur det ser ut <strong>och</strong> vilka baletter <strong>och</strong><br />

operor som ges. Alla dansare finns presenterade var<br />

för sig. Det är ju där Alexandr Ivanov hoppas få vara<br />

med en dag.<br />

www.bolshoi.ru/en<br />

Tala om traditioner <strong>och</strong> högtidsdagar<br />

Jul är en viktig högtid i hela <strong>Europa</strong>. Ändå firas julen på<br />

olika sätt <strong>och</strong> inte riktigt på samma dag i de olika länderna.<br />

Samtala i klassen om vad ni känner till om detta.<br />

Är julen den viktigaste högtiden inom kristendomen<br />

Diskutera vidare kring vilka högtider som är<br />

viktigast inom varje religion.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford, <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

• Det tror vi på! Alan Brown <strong>och</strong> Andrew Langley,<br />

Argument förlag, 2000.<br />

72 73


Grundboken<br />

s 106–109<br />

Polen – slätter <strong>och</strong> berg<br />

Elzbieta går i mässan<br />

Så kommer då barnen till Polen på sin resa, även det<br />

ett land med stora slätter. Längs den södra gränsen<br />

finns det berg mot de båda grannländerna Tjeckien<br />

<strong>och</strong> Slovakien. Längs kusten mot Östersjön finns<br />

långsträckta stränder <strong>och</strong> stora områden med sandrevlar.<br />

Större delen av Polen är lågland. Men här finns<br />

också rester av de en gång så stora lövskogarna som<br />

täckte Mellaneuropa. Dessa skogar har blivit skövlade<br />

för att skapa först jordbruksmark <strong>och</strong> senare industrimark.<br />

Men just i Polen finns ett stråk av de stora<br />

skogarna kvar.<br />

Polen har en dramatisk historia. Landet har flera<br />

gånger blivit delat <strong>och</strong> ockuperat av andra länder.<br />

Under andra världskriget förstördes flera städer<br />

i Polen nästan helt. Kriget började när Tyskland<br />

anföll Polen den 1 september 1939. Sverige har också<br />

delvis gemensam historia med Polen. Vår kung Johan<br />

III var gift med Katarina Jagellonica som kom från<br />

Polen. Deras son Sigismund var en tid kung över<br />

både Sverige <strong>och</strong> Polen.<br />

Polen är ett stort katolskt land i <strong>Europa</strong>. I texten<br />

om Elzbieta får vi följa med henne <strong>och</strong> Maria till<br />

den katolska kyrkan. Kyrkan var under den kommunistiska<br />

tiden inte populär bland landets ledare<br />

eftersom den enligt deras synsätt förtrycker människor.<br />

Religionen är ett opium för folket sa Karl Marx<br />

som grundlade tankarna inom kommunismen. Efter<br />

kommunismens fall har den katolska kyrkan åter fått<br />

stor plats i Polen. Den spelar en viktig roll i många<br />

människors liv.<br />

Några viktiga skillnader mellan katolska kyrkan<br />

<strong>och</strong> protestantiska kyrkor är:<br />

Katolska kyrkan leds av påven. Protestantiska kyrkor<br />

leds av biskopar i varje land.<br />

Den katolska kyrkan har sju heliga sakrament<br />

(heliga handlingar eller händelser i människans liv).<br />

Det är dopet, nattvarden, konfirmationen, boten,<br />

giftermålet, de sjukas smörjelse <strong>och</strong> prästvigningen.<br />

De protestantiska kyrkorna har bara två sakrament.<br />

Det är dopet <strong>och</strong> nattvarden. Trots det förekommer<br />

även de flesta av de andra handlingarna utom boten<br />

<strong>och</strong> de sjukas smörjelse.<br />

Inom den katolska kyrkan dyrkas också helgon.<br />

I den protestantiska kyrkan finns inte helgon med<br />

som en del i trosutövningen.<br />

Inom den katolska kyrkan tror man att nattvarden<br />

är ett mysterium där det sker en magisk förvandling<br />

av vinet <strong>och</strong> brödet till Jesus blod <strong>och</strong> kropp. I de<br />

protestantiska kyrkorna tycker man att nattvarden<br />

är en högtid som symboliskt påminner oss om Jesus<br />

sista måltid.<br />

Att diskutera<br />

Vad heter Polens huvudstad<br />

Hur ser landskapet ut i Polen<br />

Vad kan man göra i Tatrabergen<br />

Hur ser det ut längs Östersjön i Polen<br />

• Vad kan man träffa på för djur i urskogen<br />

Bialowieza i östra Polen<br />

• Vad är en naturtillgång Vad har Polen för<br />

naturtillgångar<br />

• Maria följer med sin polska värdfamilj till mässan.<br />

Vad är det<br />

• Till vilken gren av kristendomen hör nästan alla<br />

polacker<br />

• Elzbieta brukar bikta sig. Vad gör man då<br />

• Folke <strong>och</strong> Maria börjar tänka på allt gott de ätit<br />

under resan. Kommer du ihåg några maträtter som<br />

de provat på<br />

Att göra<br />

Polens karta<br />

– kopieringsunderlag s 104<br />

Låt eleverna öva mer på vad olika platser i Polen heter.<br />

Repetera också vad klassen lärt sig om Polen. Använd<br />

en kartbok <strong>och</strong> Kompassboken som hjälpmedel.<br />

Titta på bilder från Bialowieza<br />

Leta efter bilder från Bialowieza på Google. Skriv in<br />

sökorden “Bialowieza” <strong>och</strong> ”visent”. Då får du upp<br />

många fina bilder, inte bara på visenter utan också på<br />

naturen <strong>och</strong> andra djur som finns i området.<br />

Repetera fakta om katolska kyrkan<br />

Låt klassen repetera vad som hittills tagits upp om<br />

den katolska kyrkan. Gå tillbaka till sidorna 76–79<br />

i Kompassboken. Vad är det nya som tas upp om<br />

katolicism på sidorna 108–109<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

74 75


Grundboken<br />

s 110–111<br />

Östersjön<br />

Grundboken<br />

s 112–113<br />

Estland – ett litet land<br />

Östersjön är vårt eget innanhav. Det är helt omslutet<br />

av länderna omkring <strong>och</strong> har bara en smal passage<br />

till Kattegatt eller Nordsjön via Öresund. Därför kan<br />

man nästan se Östersjön som en stor insjö.<br />

I våra dagar går det snabbt för stora båtar att ta<br />

sig över det lilla havet med varor eller passagerare<br />

ombord. Förr i tiden seglade också många båtar på<br />

Östersjön, handeln över havet var viktig redan under<br />

medeltiden. Handelsförbundet Hansan var mäktigt<br />

runt Östersjön redan på 1300-talet. Lübeck är kanske<br />

den mest kända staden från Hansans tid, men även<br />

Visby minner om mycket från den tiden.<br />

Människorna kring Östersjön har mycket gemensamt,<br />

men krig <strong>och</strong> olika politiska system har gjort<br />

att vi inte alltid samarbetat på bästa sätt. Östersjön<br />

har blivit ett väldigt förorenat hav med många problem<br />

som bottendöd, syrebrist, hotade eller till <strong>och</strong><br />

med försvunna arter samt algblomning. <strong>Natur</strong>ligtvis<br />

måste industrier, jordbruk <strong>och</strong> båtar som släpper ut<br />

farliga ämnen i Östersjön ändra på det. Men vi vanliga<br />

medborgare kan också göra något åt saken. Studera<br />

miljörutan på sidan 111 i Kompassboken noggrant.<br />

Ett långsiktigt mål i läroplanen är att eleverna<br />

ska reflektera över hur deras eget handlande påverkar<br />

miljön. Uppslaget om Östersjön passar bra för att<br />

arbeta kring det målet.<br />

Att diskutera<br />

Vilka länder delar på Östersjön<br />

Varför heter det sjön, är det inte ett hav<br />

Vad var Hansan Har du varit i någon Hansastad<br />

• Vad finns det för miljöproblem runt Östersjön<br />

• Vad kan länderna runt Östersjön göra för att lösa<br />

miljöproblemen<br />

• Vad kan du själv göra för att minska miljöproblemen<br />

Att göra<br />

Vi berättar om platser vid Östersjön<br />

Låt eleverna berätta om platser de varit på runt<br />

Öster sjön. Sätt nålar på en karta <strong>och</strong> gör namnlappar<br />

på de platser som är aktuella. Ställ frågor om miljö,<br />

natur, väder <strong>och</strong> kommunikationer.<br />

Gör en bok med miljötips<br />

Gå tillsammans igenom miljötipsen på sidan 111<br />

i Kompass boken. Samla dem i en broschyr som ni<br />

själva tillverkar i klassen. Avsluta med att tala om vad<br />

vi kan göra i vår vardag för miljön.<br />

Lästips<br />

• Fakta om Östersjön, Maria Foberg,<br />

Almkvist & Wiksell, 1997.<br />

Estland är en av de baltiska staterna utöver Lettland<br />

<strong>och</strong> Litauen. Alla de tre länderna är små till ytan <strong>och</strong><br />

har små befolkningar. I Estland talas estniska som<br />

liknar finska <strong>och</strong> alltså är ett finsk-ugriskt språk.<br />

I de andra två länderna talas lettiska <strong>och</strong> litauiska<br />

som också kallas baltiska språk <strong>och</strong> som hör till<br />

den indoeuropeiska familjen. I alla tre länder finns<br />

många ryssar eftersom hela Baltikum var en del av<br />

Sovjetunionen fram till 1991.<br />

Esterna har en lång tradition av att sjunga i kör.<br />

Precis som Maria beskriver det i Kompassboken var<br />

samlingarna på den stora sångararenan i Tallinn en<br />

viktig del av demonstrationerna när Estland ville göra<br />

sig fritt från Sovjetunionen.<br />

Estland är ganska platt. Landet har många sjöar<br />

<strong>och</strong> en mer kuperad terräng i sydost. Längs Östersjökusten<br />

med sina fina stränder ligger flera stora öar.<br />

Precis som Polen har Estland delvis gemensam<br />

historia med Sverige. Under stormaktstiden på<br />

1600-talet var området svenskt. Men redan innan<br />

dess hade det kommit svensktalande människor hit<br />

<strong>och</strong> bosatt sig både på öarna <strong>och</strong> på fastlandet. I staden<br />

Tartu anlades ett universitet under 1600-talet<br />

<strong>och</strong> undervisning på svenska hölls i skolor. År 1721<br />

övertog ryssarna styret över Estland, bland annat<br />

sedan Karl XII varit där <strong>och</strong> krigat.<br />

Att diskutera<br />

Vad heter Estlands huvudstad<br />

• Varför var körsång en viktig faktor för Estlands<br />

självständighet<br />

Till vilket land hörde Estland förut<br />

När blev Estland självständigt<br />

Hur många invånare har Estland<br />

Hur ser landskapet ut i Estland<br />

Vad heter de två små länderna söder om Estland<br />

Vad kallas de här tre länderna gemensamt<br />

• Varför har Estland en del historia gemensam med<br />

Sverige<br />

Ta reda på mer om Estland, Lettland<br />

<strong>och</strong> Litauen – kopieringsunderlag s 105<br />

Karta <strong>och</strong> tre faktarutor att arbeta med finns på<br />

sidan 105.<br />

Lästips<br />

• Länder i <strong>Europa</strong>, Clive Gifford,<br />

<strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong>, 2005.<br />

76 77<br />

Att göra


<strong>Europa</strong>s karta<br />

Grundboken<br />

s 4–7<br />

Öva dig på vad länderna i <strong>Europa</strong> heter. Fyll i rätt svar<br />

på skrivraderna.<br />

Grundboken<br />

s 114–115<br />

På väg hem<br />

Så avslutas barnens resa med en båtfärd över Östersjön<br />

tillbaka till Sverige. Det här blir naturligtvis ett minne för<br />

livet. Och tänk så många människor <strong>och</strong> olika kulturer<br />

som Folke, Maria <strong>och</strong> deras vänner har fått möta. Med<br />

modern informationsteknik är det lätt att hålla kontakten<br />

med varandra. Så nu får de säkert en massa meddelanden<br />

på sina datorer <strong>och</strong> mobiltelefoner från olika<br />

delar av <strong>Europa</strong>. Dagens barn är ofta uppkopplade.<br />

Men det var också många länder i <strong>Europa</strong> som barnen<br />

inte besökte. Titta i kartböcker <strong>och</strong> kontrollera vilka länder<br />

det var. Diskutera vad ni vet om de länderna.<br />

Dessutom finns det ju en massa att repetera, till<br />

exempel många nya ord. Öva på orden med hjälp av<br />

kopieringsunderlaget på sidan 106.<br />

Att diskutera<br />

• Hur reser Folke <strong>och</strong> Maria den sista biten hem till<br />

Sverige<br />

Vilka ställen har varit barnens favoriter under resan<br />

• Vart skulle du helst vilja åka i <strong>Europa</strong> Varför<br />

• Hur kommer barnen att fortsätta att hålla kontakt<br />

med varandra<br />

• Hur gör du när du har kontakt med dina kompisar<br />

Vad finns det för fördelar <strong>och</strong> nackdelar med<br />

alla kontakter vi numera har via datorer <strong>och</strong><br />

mobiltelefoner<br />

• Vilka länder har Folke <strong>och</strong> Maria inte besökt<br />

under sin resa<br />

Att göra<br />

Vilka länder reste Folke <strong>och</strong> Maria<br />

INTE till<br />

Vilka länder hann Folke <strong>och</strong> Maria inte besöka under<br />

sin resa i <strong>Europa</strong> Välj ut några länder. Skriv faktarutor,<br />

rita flaggor <strong>och</strong> kartor som passar ihop med de länderna.<br />

Välj bland följande länder: Bulgarien, Cypern,<br />

Irland, Kroatien, Makedonien, Portugal, Rumänien,<br />

Schweiz, Serbien, Slovakien Slovenien, Tjeckien,<br />

Turkiet, Vitryssland.<br />

Kom ihåg att det också finns några pyttesmå stater<br />

i <strong>Europa</strong>. Ta reda på mer om dem.<br />

Repetera ord<br />

– kopieringsunderlag s 106<br />

Repetera alla eller några viktiga ord ur Kompassboken.<br />

Använd kopieringsunderlaget på sidan 106<br />

som ledning.<br />

1.<br />

3.<br />

5.<br />

7.<br />

2<br />

1<br />

3<br />

5<br />

8<br />

6<br />

7<br />

4<br />

2.<br />

4.<br />

6.<br />

8.<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

78 Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

79


Grundboken<br />

s 4–7<br />

Kan du de viktiga orden<br />

Grundboken<br />

s 12–13<br />

Läs texten <strong>och</strong> titta på bilderna på sidorna 12–13 i Kompassboken.<br />

Förklara vad orden betyder.<br />

1 Folkmängd<br />

2 Statschef<br />

3 Yta<br />

4 Självständigt land<br />

<br />

5 Befolkningstäthet<br />

6 Koloni<br />

7 Meter över havet<br />

8 Näringsliv<br />

9 Statsskick<br />

10 Valuta<br />

11 Rita förklaringar till två av orden på den<br />

här sidan. Skriv en rubrik ovanför varje bild.<br />

Författare<br />

<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 80<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

81


Väder <strong>och</strong> kläder<br />

Grundboken<br />

s 18–21<br />

Det här är Norden<br />

Grundboken<br />

s 24–25<br />

Öva dig på vad olika platser i Norden heter.<br />

3<br />

8<br />

12<br />

Södra <strong>Europa</strong><br />

1 Rita <strong>och</strong> måla förslag på vad Folke ska med sig när han reser<br />

till olika delar av <strong>Europa</strong>. Rita minst tre saker i varje väska.<br />

2 Vad är väder<br />

Alperna<br />

Norra <strong>Europa</strong><br />

17<br />

9<br />

1<br />

5<br />

2<br />

11<br />

18 14<br />

10<br />

3 Vad är klimat<br />

7<br />

16<br />

4<br />

13<br />

15<br />

6<br />

4 Vad är Golfströmmen<br />

Länder<br />

1.<br />

Huvudstäder<br />

10.<br />

2.<br />

11.<br />

5 Hur skiljer sig klimatet vid kusten <strong>och</strong> i inlandet<br />

3.<br />

4.<br />

12.<br />

13.<br />

6 Varför är det varmare klimat i städer än på landsbygden<br />

5.<br />

Hav<br />

6.<br />

7.<br />

14.<br />

Öar<br />

15.<br />

16.<br />

8.<br />

Bergskedja<br />

9.<br />

17.<br />

18.<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 82<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

83


Danmark<br />

Grundboken<br />

s 26–27<br />

Finland<br />

Grundboken<br />

s 28–29<br />

1 Skriv namnen på de olika platserna i Danmark.<br />

1. <br />

2. <br />

1 Skriv namnen på de olika platserna i Finland<br />

1. <br />

2. <br />

15<br />

14<br />

6<br />

13<br />

3. <br />

4. <br />

5. <br />

3. <br />

4. <br />

5. <br />

▲<br />

8<br />

13<br />

4<br />

11<br />

5<br />

3<br />

10<br />

7<br />

8<br />

2<br />

1<br />

12<br />

9<br />

6. <br />

7. <br />

8. <br />

Polcirkeln<br />

11<br />

5<br />

6<br />

9. <br />

6. <br />

8. <br />

7. <br />

9. <br />

10. <br />

11. <br />

12. <br />

10<br />

7<br />

2<br />

3<br />

4<br />

1<br />

12<br />

9<br />

10. <br />

11. <br />

13. <br />

12. <br />

14. <br />

13. <br />

15. <br />

2 Beskriv hur Finlands natur ser ut. Använd kartboken som hjälp.<br />

2 Beskriv hur Danmarks natur ser ut. Använd kartboken som hjälp.<br />

3 Vilka kända varor tillverkas i Finland<br />

3 Vilka kända varor tillverkas i Danmark<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 84<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

85


Norge<br />

Grundboken<br />

s 30–31<br />

Island<br />

Grundboken<br />

s 32–33<br />

1 Skriv namnen på de olika platserna i Norge.<br />

1 Skriv namnen på de olika platserna på Island.<br />

8<br />

7<br />

5<br />

6<br />

2<br />

Polcirkeln<br />

4. <br />

12<br />

13<br />

8<br />

▲ ▲<br />

14<br />

9<br />

4<br />

5. <br />

6. <br />

7. <br />

3<br />

1 9<br />

▲<br />

11<br />

4<br />

10<br />

▲<br />

6<br />

7<br />

5<br />

2<br />

1<br />

8. <br />

9. <br />

1. <br />

2. <br />

11<br />

3<br />

10<br />

10. <br />

11. <br />

3. <br />

5. <br />

4. <br />

6. <br />

1. <br />

12. <br />

7. <br />

8. <br />

2. <br />

13. <br />

9. <br />

10. <br />

3. <br />

14. <br />

11. <br />

2 Beskriv hur Norges natur ser ut. Använd kartboken som hjälp.<br />

2 Beskriv hur Islands natur ser ut. Använd kartboken som hjälp.<br />

3 Vilka kända varor säljs till andra länder (exporteras) från Norge<br />

3 Vad är en gejser<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 86<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

87


Vulkaner<br />

Grundboken<br />

s 34–35<br />

Vi är stjärnor!<br />

Grundboken<br />

s 36–37<br />

1 Rita, måla <strong>och</strong> beskriv hur en vulkan fungerar.<br />

Skriv <strong>och</strong> rita på löpsedlarna. Skriv så som Folke, Maria <strong>och</strong> deras<br />

vänner vill att det ska vara.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

2 Vad är kontinentalplattor<br />

3 Varför finns det många vulkaner på Island<br />

<br />

4 Ta reda på namnen på tre andra vulkaner i världen.<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 88<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

89


Storbritannien<br />

Grundboken<br />

s 38–41<br />

11<br />

Håll koll på religionerna<br />

Grundboken<br />

s 42–43<br />

1 Skriv namnen på de olika platserna i Storbritannien.<br />

1.<br />

2. <br />

3. <br />

4. <br />

5. <br />

6. <br />

7<br />

9<br />

▲<br />

12<br />

10<br />

5<br />

4<br />

3<br />

14<br />

Vilka ord passar till religioner från Indien Skriv orden i rutan<br />

i rätt moln.<br />

Alla orden i rutan finns inte i Kompassboken. Använd andra<br />

faktaböcker <strong>och</strong> internet för att få mer information.<br />

Aum<br />

Hinduism<br />

En gud<br />

Många gudar<br />

Allah<br />

Punjab<br />

Mekka<br />

Amristsar<br />

Ganesha<br />

Tempel<br />

Det gyllene templet<br />

Turban<br />

Moské<br />

Tror på återfödelse<br />

Aum<br />

Ramadan<br />

Guru Nanak<br />

7. <br />

8. <br />

16<br />

6<br />

2<br />

15<br />

1<br />

9. <br />

10. <br />

13<br />

8<br />

Allah<br />

11. <br />

Islam<br />

12. <br />

13. <br />

15. <br />

14. <br />

16. <br />

2 Varför är det ofta regnigt i Storbritannien<br />

Sikhism<br />

Guru Nanak<br />

3 Vad heter Storbritanniens fyra delar<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 90<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

91


Frankrike<br />

1 Skriv namnen på de olika<br />

platserna i Frankrike.<br />

Grundboken<br />

s 46–51<br />

Grundboken<br />

s 54–55,<br />

58–59<br />

Belgien <strong>och</strong> Nederländerna<br />

1 Skriv namnen på de olika platserna<br />

i Belgien <strong>och</strong> Nederländerna.<br />

1<br />

12<br />

11<br />

14<br />

11<br />

10<br />

3<br />

▲<br />

6<br />

9<br />

7<br />

8<br />

6<br />

2<br />

10<br />

8<br />

2<br />

12 13<br />

4<br />

7<br />

5<br />

5<br />

3<br />

4<br />

1<br />

1. <br />

15<br />

2. <br />

3. <br />

1. <br />

9<br />

4. <br />

5. <br />

2. <br />

6. <br />

7. <br />

3. <br />

4. <br />

8. <br />

9. <br />

5. <br />

6. <br />

10. <br />

11. <br />

7. <br />

8. <br />

12. <br />

13. <br />

9. <br />

10. <br />

14. <br />

15. <br />

11. <br />

12. <br />

2 Skriv två kända platser i Paris.<br />

2 Varför är Bryssel en viktig huvudstad i <strong>Europa</strong><br />

3 Titta på bilderna på sidorna 46–47 i Kompassboken. Vilken<br />

plats skulle du helst vilja besöka Varför väljer du den platsen<br />

3 Hur gör man för att skapa nytt land i Nederländerna<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 92<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

93


Monarki eller republik<br />

Tyskland<br />

Grundboken<br />

s 62–65<br />

1 Ta reda på vilket statskick länderna i <strong>Europa</strong> har. Välj mellan<br />

monarki eller republik. Skriv svaren på raderna.<br />

1 Skriv namnen på de olika platserna i Tyskland.<br />

Träna också på vad huvudstäderna heter i varje land.<br />

1. <br />

12<br />

13<br />

Land Statskick Huvudstad<br />

Sverige _________________________________________ _________________________________________<br />

2. <br />

2<br />

5<br />

Danmark _________________________________________ _________________________________________<br />

3. <br />

1<br />

10<br />

Finland _________________________________________ _________________________________________<br />

Norge _________________________________________ _________________________________________<br />

Island _________________________________________ _________________________________________<br />

4. <br />

5. <br />

4<br />

9<br />

Storbritannien _________________________________________ _________________________________________<br />

6. <br />

8<br />

Frankrike _________________________________________ _________________________________________<br />

7. <br />

Belgien _________________________________________ _________________________________________<br />

Nederländerna _________________________________________<br />

_________________________________________<br />

8. <br />

7<br />

3<br />

Tyskland _________________________________________ _________________________________________<br />

Spanien _________________________________________ _________________________________________<br />

Italien _________________________________________ _________________________________________<br />

9. <br />

10. <br />

11<br />

▲<br />

6<br />

Grekland _________________________________________ _________________________________________<br />

11. <br />

Österrike _________________________________________ _________________________________________<br />

Ungern _________________________________________ _________________________________________<br />

12. <br />

Ryssland _________________________________________ _________________________________________<br />

13. <br />

Polen _________________________________________ _________________________________________<br />

2 Förklara med egna ord vad monarki <strong>och</strong> republik är.<br />

2 I Tyskland finns det många industrier. Vad är en industri<br />

Monarki Republik<br />

3 Skriv några kända platser i Berlin.<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 94<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

95


Medelhavet<br />

Grundboken<br />

s 70–71<br />

Italien<br />

Grundboken<br />

s 72–75<br />

1<br />

11<br />

1 Skriv namnen på de olika länderna, städerna <strong>och</strong> öarna runt<br />

Medelhavet.<br />

12<br />

2 3<br />

13<br />

19<br />

20<br />

21<br />

14<br />

4<br />

5<br />

6<br />

7<br />

16<br />

8<br />

15<br />

18<br />

9<br />

1 Skriv namnen på de<br />

olika platserna i Italien.<br />

3<br />

▲<br />

7<br />

4<br />

11<br />

5<br />

6<br />

12<br />

1<br />

8<br />

23<br />

22<br />

17<br />

Medelhavet<br />

24<br />

10<br />

1.<br />

15<br />

2<br />

▲<br />

10<br />

2.<br />

3.<br />

13<br />

14<br />

9<br />

▲<br />

1. <br />

2. <br />

4.<br />

3. <br />

4. <br />

5.<br />

5. <br />

6. <br />

6.<br />

7.<br />

7. <br />

8. <br />

8.<br />

9.<br />

9. <br />

10. <br />

10.<br />

11.<br />

11. <br />

12. <br />

12.<br />

13.<br />

13. <br />

14. <br />

14.<br />

15.<br />

15. <br />

16. <br />

2 Ge exempel på vad som tillverkas i norra Italien.<br />

17. <br />

19. <br />

18. <br />

20. <br />

3 Berätta två fakta om Rom.<br />

21. <br />

22. <br />

23. <br />

24. <br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 96<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

97


Kristendomen i <strong>Europa</strong><br />

1 Läs noga på sidorna 76–79 i Kompassboken.<br />

Skriv rätt ord från rutan i rätt moln.<br />

Kristendomen<br />

Grundboken<br />

s 76–79<br />

Påven<br />

Martin Luther<br />

Grekland<br />

Vatikanen, Peterskyrkan<br />

Tillhör de flesta i Sverige<br />

Östra <strong>Europa</strong><br />

Protesterade mot katolska kyrkan<br />

Vallfärdar till Rom<br />

Ryssland<br />

Grekland – berg <strong>och</strong> öar<br />

Grundboken<br />

s 80–81<br />

1 Skriv namnen på de olika platserna i Grekland.<br />

8<br />

4<br />

▲<br />

2<br />

10<br />

Ortodoxa kyrkor<br />

11<br />

3<br />

9<br />

1<br />

7<br />

6<br />

Protestantiska<br />

kyrkor<br />

12<br />

5<br />

Katolska kyrkan<br />

1.<br />

2.<br />

3.<br />

4.<br />

2 Vad menas med att många människor<br />

i Sverige är sekulariserade<br />

5.<br />

7.<br />

6.<br />

8.<br />

3 Vilken är den näst största religionen i <strong>Europa</strong><br />

9.<br />

11.<br />

10.<br />

12.<br />

4 Rita en symbol för kristendomen <strong>och</strong> en symbol för islam<br />

i rutorna nedan.<br />

2 Vad är Akropolis<br />

3 Beskriv hur Greklands natur ser ut.<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 98<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

99


Österrike <strong>och</strong> Ungern<br />

Grundboken<br />

s 88–93<br />

Grundboken<br />

s 96–99<br />

Ukraina <strong>och</strong> <strong>Europa</strong>s slätter<br />

1 Skriv namnen på de olika platserna i Österrike <strong>och</strong><br />

Ungern.<br />

Lös ordflätan.<br />

5<br />

9<br />

▲<br />

4<br />

8<br />

11<br />

3<br />

1<br />

12<br />

7<br />

2<br />

10<br />

6<br />

1<br />

2<br />

3<br />

4<br />

5<br />

6<br />

7<br />

8<br />

1.<br />

2.<br />

9<br />

3.<br />

5.<br />

7.<br />

9.<br />

11.<br />

2 Beskriv Österrikes natur.<br />

4.<br />

6.<br />

8.<br />

10.<br />

12.<br />

1. Det reser Folke med genom Ukraina.<br />

2. Ukrainas huvudstad.<br />

3. En stor flod i Ukraina.<br />

4. Ett platt område med torrt klimat.<br />

5. Ett stort sammanhängande område med platt <strong>och</strong> öppet landskap.<br />

6. Ukraina brukar kallas för <strong>Europa</strong>s …<br />

7. Marken i <strong>Europa</strong>s lågland är bördig <strong>och</strong> passar för ...<br />

8. På låglandet odlas brödsäd, frukt <strong>och</strong> …<br />

9. Före 1991 var Ukraina en del av …<br />

3 Beskriv även Ungerns natur.<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 100<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

101


Facit till korsord<br />

Grundboken<br />

s 96–99<br />

Ryssland<br />

Grundboken<br />

s 100–105<br />

Facit till korsord om Ukraina <strong>och</strong> <strong>Europa</strong>s slätter.<br />

1 Skriv namnen på de olika platserna i Ryssland.<br />

1<br />

T Å G<br />

Polcirkeln<br />

2<br />

K I E V<br />

14<br />

3<br />

D N E P R<br />

4<br />

5<br />

6<br />

7<br />

8<br />

9<br />

S T Ä P P<br />

S L Ä T T<br />

K O R N B O D<br />

J O R D B R U K<br />

G R Ö N S A K E R<br />

S O V J E T U N I O N E N<br />

2<br />

1<br />

3<br />

9<br />

6<br />

15<br />

10<br />

16<br />

Världsdelsgräns<br />

8<br />

17<br />

11<br />

4<br />

12<br />

5<br />

13<br />

18<br />

7<br />

1.<br />

2.<br />

3.<br />

4.<br />

5.<br />

6.<br />

7.<br />

8.<br />

9.<br />

10.<br />

11.<br />

12.<br />

13.<br />

14.<br />

15.<br />

16.<br />

17.<br />

18.<br />

2 Vad är tundra<br />

3 Vad är tajga<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 102<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

103


Polen<br />

Grundboken<br />

s 106–107<br />

Baltikum<br />

Grundboken<br />

s 112–113<br />

1 Skriv namnen på de<br />

olika platserna i Polen.<br />

9<br />

1 Skriv namnen på länderna i Baltikum<br />

<strong>och</strong> vad huvudstäderna heter.<br />

3<br />

7<br />

8<br />

4<br />

1<br />

5<br />

2<br />

6<br />

▲<br />

1.<br />

2.<br />

4.<br />

6.<br />

8.<br />

3.<br />

5.<br />

7.<br />

9.<br />

2 Ta reda på mer fakta om länderna. Det kan vara namn på flera<br />

städer, på floder, sjöar, berg, hav eller områden. Det kan också<br />

handla om vad människor arbetar med eller hur landskapet ser<br />

ut. Skriv i punktform under varje land. Rita landets flagga i rutan.<br />

Estland Lettland Litauen<br />

2 Hur ser större delen av Polens landskap ut<br />

3 Bialowieza är en urskog. Vad är speciellt med den skogen<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 104<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

105


Ord, ord, ord<br />

Grundboken<br />

s 8–113<br />

Grundboken<br />

s 8–23<br />

Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (1)<br />

1 Repetera ord du mött i hela Kompassboken. Du får hjälp med<br />

vilken sida du kan hitta orden på. Skriv sedan egna förklaringar<br />

på löst blad eller i din skrivbok. Rita gärna förklaringar också.<br />

Kontinent (s 8)<br />

Glaciär (s 32, s 91)<br />

Demokrati (s 82–83)<br />

Namn: ___________________________________________________________________________________________________<br />

1 <strong>Europa</strong> är den näst minsta världsdelen. Skriv namnet på tre<br />

världsdelar till.<br />

Klass: ______________________<br />

Folkmängd (s 12)<br />

Kontinentalplattor (s 34)<br />

Direkt demokrati (s 82)<br />

Befolkningstäthet (s 12)<br />

M. ö. h. (s 12)<br />

Statsskick (s 12)<br />

Valuta (s 13)<br />

Näringsliv (s 13)<br />

Tjänster (s 15)<br />

Officiellt språk (s 16)<br />

Väder (s 18)<br />

Klimat (s 18)<br />

Golfströmmen (s 20)<br />

Norden (s 24)<br />

Skandinavien (s 24)<br />

Huvudstad (s 25)<br />

Storstadsregion (s 25)<br />

Gejser (s 32)<br />

Lava <strong>och</strong> magma (s 35)<br />

Storbritannien (s 38)<br />

Kolonier (s 43)<br />

Tidvatten (s 48–49)<br />

EU (s 54–57)<br />

Euro (s 57)<br />

Poldrar (s 58)<br />

Högplatå (s 66)<br />

Konstbevattning (s 68)<br />

Medelhavsklimat (s 69)<br />

Vatikanstaten (s 76)<br />

Katolska kyrkan (s 78)<br />

Ortodoxa kyrkor (s 78)<br />

Protestantiska<br />

kyrkor (s 78)<br />

Sekulariserad (s 79)<br />

Representativ<br />

demokrati (s 82)<br />

Skanderna (s 90)<br />

Kanal (s 94)<br />

Delta (s 95)<br />

Lågland (s 98)<br />

Slätt (s 92, s 99)<br />

Stäpp (s 99)<br />

Tundra (s 101)<br />

Tajga (s 101)<br />

<strong>Natur</strong>tillgångar (s 13,<br />

s 101, s 107)<br />

Mässa (s 108)<br />

Bikta sig (s 108)<br />

Algblomning (s 111)<br />

Baltikum (s 113)<br />

2 Hur stor folkmängd har <strong>Europa</strong> Ringa in rätt svar.<br />

330 miljoner 730 miljoner 930 miljoner<br />

3 Vad betyder befolkningstäthet<br />

4 Ge två exempel på naturtillgångar i <strong>Europa</strong>.<br />

5 Vilken är den vanligaste valutan (typen av pengar) i <strong>Europa</strong><br />

6 Vilket land i <strong>Europa</strong> började först att tillverka saker i många industrier<br />

7 Vad arbetar de flesta människorna med i <strong>Europa</strong> i dag Ringa in rätt svar.<br />

Att tillverka saker i fabriker<br />

Att producera tjänster<br />

8 Ge två exempel på vad en person som arbetar med tjänster kan göra.<br />

9 Vad menas med:<br />

a) väder<br />

b) klimat<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 106<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

107


Grundboken<br />

s 24–35<br />

Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (2)<br />

Grundboken<br />

s 38–65<br />

Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (3)<br />

Namn: ___________________________________________________________________________________________________<br />

Klass: ______________________<br />

Namn: ___________________________________________________________________________________________________<br />

Klass: ______________________<br />

1 Vilka fem länder ingår i Norden<br />

1 Vad heter huvudstaden i Storbritannien<br />

2 Vilka fyra delar består Storbritannien av<br />

2 Hur många invånare har Norden Ringa in rätt svar.<br />

5 miljoner 15 miljoner 25 miljoner<br />

3 Varför ligger så många städer vid vatten<br />

3 Vad heter huvudstaden i Danmark<br />

4 Till Danmark hör världens största ö. Vad heter den<br />

4 I Frankrike <strong>och</strong> Storbritannien kan du få uppleva ebb <strong>och</strong> flod.<br />

Hur blir det flod<br />

5 Hur ser landskapet i Finland ut<br />

5 Vad heter huvudstaden i Frankrike<br />

6 Vad heter huvudstaden i Finland<br />

6 I Belgiens huvudstad ligger EU:s högkvarter.<br />

a) Vad heter Belgiens huvudstad<br />

7 I Norge finns det många fjordar. Vad är en fjord<br />

b) Vad betyder EU<br />

8 Hur bildades Island<br />

7 Vilket annat namn finns för Nederländerna<br />

8 Vad är Anne Frank känd för<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 108<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

109


Grundboken<br />

s 66–83<br />

Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (4)<br />

Grundboken<br />

s 84–115<br />

Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (5)<br />

Namn: ___________________________________________________________________________________________________ Klass: ______________________ Namn: ___________________________________________________________________________________________________ Klass: ______________________<br />

1 Vad heter huvudstaden i Spanien<br />

1 Vad heter huvudstaden i Bosnien-Hercegovina Ringa in rätt svar.<br />

Belgrad Zagreb Sarajevo<br />

2 Spaniens huvudstad ligger på en högplatå. Vad är det<br />

2 Vad kan det bero på när kartan behöver ritas om Ge två exempel.<br />

3 Vad arbetar många människor med i länderna runt Medelhavet<br />

3 Hur bildas bergskedjor<br />

4 Ge exempel på en känd plats i Italiens huvudstad Rom.<br />

4 I Ukraina är jorden bördig. Vad menas med det<br />

5 Vad är Vatikanstaten känt för<br />

5 Vad är<br />

a) en slätt b) en stäpp<br />

6 Vilken kristen kyrka är påven ledare för Ringa in rätt svar.<br />

Katolska kyrkan Ortodoxa kyrkan Protestantiska kyrkan<br />

6 Vad heter floden som rinner genom Ungerns huvudstad Budapest<br />

7 Kristendomen är den största religionen i <strong>Europa</strong>. Vilken religion är näst störst<br />

7 a) Vilket är det största landet i <strong>Europa</strong> b) Vad heter huvudstaden i landet<br />

8 Vad betyder demokrati<br />

8 Skriv namnen på fyra länder som ligger vid Östersjön.<br />

9 Berätta hur en demokratisk omröstning kan gå till på ett klassråd.<br />

9 Ge två exempel på vad du kan göra för att förbättra miljön i Östersjön.<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 110<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

111


Testa dig själv om <strong>Europa</strong>s karta (6)<br />

Facit – Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (1)<br />

Namn: ___________________________________________________________________________________________________<br />

Klass: ______________________<br />

1 Skriv namnet på tre världsdelar till förutom <strong>Europa</strong><br />

Svar: Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Oceanien, Antarktis<br />

2 Hur stor folkmängd har <strong>Europa</strong> Ringa in rätt svar.<br />

330 miljoner 730 miljoner 930 miljoner<br />

Svar: 730 miljoner<br />

3 Vad betyder befolkningstäthet<br />

Svar: Det betyder hur tätt människor bor i ett land.<br />

4 Ge exempel på två naturtillgångar i <strong>Europa</strong>.<br />

Svar: skog, malm, forsande vatten, mark som det går att odla på.<br />

5 Vilken är den vanligaste valutan (typ av pengar) i <strong>Europa</strong><br />

Svar: Euro<br />

6 Vilket land i <strong>Europa</strong> började först med att tillverka saker i många industrier<br />

Svar: Storbritannien<br />

7 Vad arbetar de flesta människorna med i <strong>Europa</strong> i dag Ringa in rätt svar.<br />

Att tillverka saker i fabriker<br />

Att producera tjänster<br />

Svar: Att producera tjänster<br />

8 Ge två exempel på vad en person som arbetar med tjänster kan göra.<br />

Svar: Undervisa i skolor, vårda sjuka på sjukhus, göra teveprogram, hjälpa<br />

företag att hålla ordning på ekonomin, göra ritningar till hus, servera mat<br />

på restauranger, sälja kläder i affärer.<br />

9 Vad menas med<br />

a) väder<br />

Svar: När man pratar om hur vädret är just i dag.<br />

b) klimat<br />

Svar: När man pratar om hur vädret vanligtvis är på en plats under en längre tid.<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

112<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

113


Facit – Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (2)<br />

1 Vilka fem länder ingår i Norden<br />

Svar: Sverige, Danmark, Finland, Norge <strong>och</strong> Island.<br />

2 Hur många invånare har Norden Ringa in rätt svar.<br />

5 miljoner 15 miljoner 25 miljoner<br />

Svar: 25 miljoner.<br />

3 Vad heter huvudstaden i Danmark<br />

Svar: Köpenhamn.<br />

4 Till Danmark hör världens största ö. Vad heter den<br />

Svar: Grönland.<br />

5 Hur ser landskapet i Finland ut<br />

Svar: Det finns väldig många sjöar <strong>och</strong> mycket skog.<br />

6 Vad heter huvudstaden i Finland<br />

Svar: Helsingfors.<br />

7 I Norge finns det många fjordar. Vad är en fjord<br />

Svar: Fjordar är långsträckta vikar som går långt in i landet.<br />

8 Hur bildades Island<br />

Svar: Island bildades genom ett stort vulkanutbrott för flera<br />

miljoner år sedan.<br />

Facit – Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (3)<br />

1 Vad heter huvudstaden i Storbritannien<br />

Svar: London.<br />

2 Vilka fyra delar består Storbritannien av<br />

Svar: England, Skottland, Wales <strong>och</strong> Nordirland.<br />

3 Varför ligger så många städer vid vatten<br />

Svar: Städer är ofta gamla. Förr i tiden gick det bäst att både<br />

resa <strong>och</strong> frakta varor med båt. Därför anlades städer vid vatten.<br />

4 I Frankrike <strong>och</strong> Storbritannien kan du få uppleva ebb <strong>och</strong> flod.<br />

Hur blir det flod<br />

Svar: Månens <strong>och</strong> solens dragningskraft drar till sig vatten. Då blir<br />

det högvatten (flod) på vissa ställen på jorden.<br />

5 Vad heter huvudstaden i Frankrike<br />

Svar: Paris.<br />

6 I Belgiens huvudstad ligger EU:s högkvarter.<br />

a) Vad heter Belgiens huvudstad<br />

Svar: Bryssel.<br />

b) Vad betyder EU<br />

Svar: Europeiska unionen.<br />

7 Vilket annat namn finns för Nederländerna<br />

Svar: Holland.<br />

8 Vad är Anne Frank känd för<br />

Svar: Hon var en judisk flicka i Nederländerna under andra<br />

världskriget. När hon gömde sig undan tyskarna skrev hon<br />

en dagbok.<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 114<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

115


Facit – Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (4)<br />

1 Vad heter huvudstaden i Spanien<br />

Svar: Madrid.<br />

2 Spaniens huvudstad ligger på en högplatå. Vad är det<br />

Svar: Det är område som ligger högt ovan havsytan men som<br />

inte direkt är bergigt. Man kan säga att det är en slätt som ligger<br />

på hög höjd.<br />

3 Vad arbetar många människor med i länderna runt Medelhavet<br />

Svar: Väldigt mycket med turism <strong>och</strong> ganska mycket inom jordbruk.<br />

4 Ge exempel på en känd plats i Italiens huvudstad Rom.<br />

Svar: Colosseum, Forum Romanum, Spanska trappan, Fontana di Trevi.<br />

5 Vad är Vatikanstaten känt för<br />

Svar: Det är världens minsta land. Där bor påven <strong>och</strong> det är centrum för<br />

den katolska kyrkan.<br />

6 Vilken kristen kyrka är påven ledare för Ringa in rätt svar.<br />

Katolska kyrkan Ortodoxa kyrkan Protestantiska kyrkan<br />

Svar: Katolska kyrkan.<br />

7 Kristendomen är den största religionen i <strong>Europa</strong>. Vilken religion<br />

är näst störst<br />

Svar: Islam.<br />

8 Vad betyder demokrati<br />

Svar: Folkstyre (alla får vara med <strong>och</strong> bestämma).<br />

9 Berätta hur en demokratisk omröstning kan gå till på ett klassråd.<br />

Svar: Någon ger några förslag. Alla som vill får säga något om förslagen.<br />

Man röstar genom att skriva på lappar eller räcka upp händerna. Det<br />

förslag som får mest röster vinner.<br />

Facit – Testa dig själv om <strong>Europa</strong> (5)<br />

1 Vad heter huvudstaden i Bosnien-Hercegovina Ringa in rätt svar.<br />

Belgrad Zagreb Sarajevo<br />

Svar: Sarajevo.<br />

2 Vad kan det bero på när kartan kan behöva ritas om Ge två exempel.<br />

Svar: Kartan kan dels behöva ritas om i fall länder blir ockuperade, länder<br />

sliter sig loss från varandra eller delas <strong>och</strong> dels om länder slås ihop.<br />

3 Hur bildas bergskedjor<br />

Svar: Två av jordens plattor trycks mot varandra så hårt att de<br />

börjar bukta uppåt.<br />

4 I Ukraina är jorden bördig. Vad menas med det<br />

Svar: Det är lätt att odla i bördig jord. Jorden har bra näring <strong>och</strong><br />

är lätt att arbeta med.<br />

5 Vad är:<br />

a) en slätt<br />

Svar: Ett stort sammanhängande område där landskapet är platt <strong>och</strong> öppet.<br />

b) en stäpp<br />

Svar: En slätt fast med ganska torrt klimat.<br />

6 Vad heter floden som rinner genom Ungerns huvudstad Budapest<br />

Svar: Donau.<br />

7 a) Vilket är det största landet i <strong>Europa</strong><br />

Svar: Ryssland.<br />

b) Vad heter huvudstaden i landet<br />

Svar: Moskva.<br />

8 Skriv namnet på fyra länder som ligger vid Östersjön.<br />

Svar: Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen,<br />

Ryssland, Polen.<br />

9 Ge två exempel på vad du kan göra för att förbättra miljön<br />

i Östersjön.<br />

Svar: Inte använda farliga rengöringsmedel <strong>och</strong> tvättmedel. Inte kissa<br />

i Östersjön. Inte använda tandkräm, deodorant <strong>och</strong> schampo med<br />

farliga miljögifter. Äta ekologiskt, då kommer färre farliga ämnen<br />

ut från jordbruket. Ta med engångsgrillen hem (det gäller alltid var<br />

du än är i naturen).<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong> 116<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

117


Facit – Testa dig själv om <strong>Europa</strong>s karta (6)<br />

<strong>Europa</strong>-memory<br />

Danmark<br />

Tyskland<br />

Klipp ut korten <strong>och</strong> lägg dem upp <strong>och</strong> ner på ett bord. Spela memory genom<br />

att para ihop rätt land med rätt huvudstad. Den som får flest par vinner.<br />

Norge<br />

Sverige<br />

Island<br />

Irland<br />

Frankrike<br />

Spanien<br />

Portugal<br />

Storbritannien<br />

Finland<br />

Estland<br />

Lettland<br />

Litauen<br />

Polen<br />

Ryssland<br />

Vitryssland<br />

BELGIEN GREKLAND FRANKRIKE FINLAND<br />

ITALIEN NORGE NEDERLÄNDERNA SPANIEN<br />

Ukraina<br />

Moldavien<br />

RYSSLAND TYSKLAND STORBRITANNIEN UNGERN<br />

Slovakien<br />

Rumänien<br />

Bulgarien<br />

BRYSSEL ATEN PARIS HELSINGFORS<br />

Ungern<br />

Belgien<br />

Serbien<br />

Nederländerna<br />

Schweiz<br />

Makedonien<br />

Montenegro<br />

ROM OLSO AMSTERDAM MADRID<br />

Italien<br />

Grekland<br />

Österrike<br />

Albanien<br />

Slovenien<br />

Bosnien-Hercegovina<br />

MOSKVA BERLIN LONDON BUDAPEST<br />

Tjeckien<br />

Kroatien<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

118<br />

K o m pAs s <strong>Europa</strong> – Vår världsdel ISBN 978-91-27- 41780-9<br />

Kopieringsunderlag © Maria Willebrand <strong>och</strong> <strong>Natur</strong> & <strong>Kultur</strong><br />

119


120

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!