Ozonering av aktivt slam â ett sÃ¤tt att fÃ¶rbÃ¤ttra ... - Svenskt Vatten

More documents

Recommendations

Info

BILAGA 4 - Resultat från nitrifikationsförsöken....................................................... 69 BILAGA 5 - Drift- och labbresultat ............................................................................. 89
1 Inledning 1.1 Bakgrund Föroreningarna som finns i avloppsvatten reduceras i reningsverk genom kemiska och biologiska processer. De biologiska processerna bygger på att mikroorganismer i hög koncentration omvandlar de organiska ämnena samt kvävet i vattnet till andra produkter. Den vanligaste biologiska reningsprocessen vid kommunala reningsverk är aktivslamprocessen (ASP). Aktivslamprocess med kväveavskiljning kräver längre slamålder än en process som bara har som syfte att omvandla det organiska materialet i vattnet. Hög slamålder gynnar tyvärr också filamentbildande organismer som kan orsaka driftsproblem i efterföljande reningssteg - separationen av slam och vatten. Filamentbildande mikroorganismer försämrar sedimenteringsegenskaperna och kan orsaka skumbildning, slamsvällning och slamflykt. Vid Klagshamnsverket i Malmö har problematiken med försämrade slamegenskaper observerats sedan 1995 då kväveavskiljning infördes på verket. Huvudorsaken till de dåliga slamegenskaperna är filamentbildande mikroorganismer, där Microthrix parvicella har noterats genom mikroskopiska observationer som den dominerande mikroorganismen. De senaste åren har problemet med dåliga slamegenskaper ökat och driftproblem har inte kunnat undvikas. Periodvis har det förekommit slamflykt. Under fyra år (2006-2010) har det doserats aluminiumbaserade produkter (PAX) för att minska tillväxten av Microthrix parvicella; vidare har man försökt reducera slamåldern för att missgynna filamenttillväxten. Dessa försök har inte alltid haft positiv effekt och har därför bedömts som opålitliga metoder för bekämpning av filament. Under 2009 testades en ny metod som bygger på att behandla en delström av returslammet med ozon. Försöket utfördes som ett 3-månaders försök i fullskala. Slutsatsen från försöken med att hämma filamenttillväxten är att ozonbehandlingen är den mest lovande metoden för slammet vid Klagshamnsverket. En nackdel är att ozonet, enligt tidigare studier, eventuellt kan påverka nitrifikationshastigheten negativt. Tidigare utförda försök vid verket ger inte svar på hur effektiv metoden är långsiktigt och hur snabbt filamentåterväxt kan förväntas. Idag finns det en del kunskap kring behandling av returslam med syfte att förbättra sedimenteringsegenskaperna i slammet, dock främst i form av kortvariga försök och i labbskala. En väsentlig skillnad mellan labb- och fullskala är att man inte alltid kan kontrollera alla parametrar samt att man inte alltid känner till alla förändringar i systemet som kan påverka dessa. Det är därför inte alltid möjligt att överföra de kunskaper man har från labbsystem till fullskala. 1
Page 1: Ozonering av aktivt slam - ett sät
Page 5 and 6: Summary In order to reduce eutrophi
Page 7 and 8: Sammanfattning För att minska öve
Page 9 and 10: Förkortningar ASP AOP Bio-P BOD 7
Page 11: Innehållsförteckning 1 Inledning
Page 15: 1.4 Avgränsningar Denna rapport ä
Page 18 and 19: Den biologiska reningen är oftast
Page 20 and 21: NH + 4 + 1,5O 2 NO - 2 + 2H + +H 2
Page 22 and 23: i bassängen. Slamvolymen är den m
Page 24 and 25: sedimenteringen eftersom de utgör
Page 26 and 27: peptidoglykan. Vid grampositiva bak
Page 28 and 29: elektrostatiska krafter som påverk
Page 31 and 32: 3 Ozon 3.1 Allmänt Ozon (O 3 ) är
Page 33 and 34: - under vissa förhållanden gynnas
Page 35 and 36: 4 Klagshamns avloppsreningsverk Kla
Page 37 and 38: Utloppsledningen (11) från verket
Page 39 and 40: 5 Försöksutförande Försöksutf
Page 41 and 42: 1 2 4 3 7 5 6 5 Figur 11. Ozonanlä
Page 43 and 44: 1 4 2 3 Figur 12. Reaktorerna som a
Page 45 and 46: 6 Resultat och diskussion Data som
Page 47 and 48: 6.2 Ozonbehandlingar Fem ozonbehand
Page 49 and 50: SS-halter i returslammet 1 2 3 4 5
Page 51 and 52: 1 2 3 4 5 Figur 19. Värden för to
Page 53 and 54: Ozonets inverkan på sedimenterings
Page 55 and 56: Behandling 2 (linje 2) 2011-07-05 F
Page 57 and 58: Behandling 4 (linje 1) 2011-11-02 F
Page 59 and 60: Sammanfattningsvis kan man säga at
Page 61 and 62: 1 2 3 4 Figur 29. Nitrifikationshas
Page 63 and 64:
Figur 31. Spädda slamvolymen (DSV)
Page 65:
gång/vecka och det är viktigt att
Page 69:
8 Förslag till framtida studier De
Page 72 and 73:
Gillberg, L., Hansen, B., Karlsson,
Page 74 and 75:
Stridh, S. (2009) Muntlig kommunika
Page 76 and 77:
Beräkningar Nitrifikationshastighe
Page 79:
BILAGA 3 - Metodbeskrivning för gr
Page 82 and 83:
Tabell 10. Test 1. Försöksdata f
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Aerob volym 1, m 3 Aerob volym 2, m
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
SV 1, ml/l SS-halt i AS1, mg/l V SS
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
SS-halt i eftersedimentering 1, mg/
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Tot-P filt, försedimentering, mg/l
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
filaments by ozone is a way to impr
Page 136:
parvicella, while the filaments are
show all

Ozonering av aktivt slam â ett sÃ¤tt att fÃ¶rbÃ¤ttra ... - Svenskt Vatten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ozonering av aktivt slam â ett sÃ¤tt att fÃ¶rbÃ¤ttra ... - Svenskt Vatten