Ozonering av aktivt slam â ett sätt att förbättra ... - Svenskt Vatten
Ozonering av aktivt slam â ett sätt att förbättra ... - Svenskt Vatten
Ozonering av aktivt slam â ett sätt att förbättra ... - Svenskt Vatten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
doseras fällningskemikalie (FeCl 3 ) som reducerar mängden fosfor i v<strong>att</strong>net samtidigt som<br />
partikulärt material <strong>av</strong>skiljs.<br />
V<strong>att</strong>enflödet är uppdelat på två linjer fr.o.m. gallerna t.o.m. eftersedimenteringsbassängerna.<br />
Det bildade <strong>slam</strong>met, primär<strong>slam</strong>, sedimenterar på bottnen <strong>av</strong> försedimenteringsbassängerna<br />
(4) där det skrapas, med hjälp <strong>av</strong> skrapor, till <strong>slam</strong>fickor och transporteras<br />
vidare till <strong>slam</strong>behandlingen.<br />
I aktiv<strong>slam</strong>bassängerna (5) luftas v<strong>att</strong>net genom <strong>ett</strong> bottentäckande system <strong>av</strong><br />
gummimembranluftare. Vid inloppet <strong>av</strong> bassängerna blandas inkommande<br />
försedimenterat v<strong>att</strong>en med recirkulerat <strong>slam</strong> från eftersedimenteringsbassängerna (6)<br />
(retur<strong>slam</strong>). Det aktiva <strong>slam</strong>met består <strong>av</strong> en hög koncentration mikroorganismer, vilka<br />
bryter ner föroreningarna i <strong>av</strong>loppsv<strong>att</strong>net. Aktiv<strong>slam</strong>processen på Klagshamn drivs för<br />
BOD-reduktion, nitrifikation (ammoniumkväveoxidation) och delvis även för<br />
fördenitrifikation (reduktion <strong>av</strong> nitrit- och nitratkväve till kvävgas). Då bassängerna är<br />
indelade i zoner (8 st/linje) kan dessa drivas som aeroba (luftade) eller anoxiska<br />
(omrörda) vilket medför <strong>att</strong> olika processer kan prioriteras. Aktiv<strong>slam</strong>processen har en<br />
begränsad kapacitet. Vid kraftiga regn kan en del <strong>av</strong> v<strong>att</strong>net behöva ledas förbi för <strong>att</strong><br />
undvika <strong>slam</strong>flykt.<br />
I eftersedimenteringsbassängarna (6) <strong>av</strong>skiljs <strong>slam</strong>met från v<strong>att</strong>net. Den största delen <strong>av</strong><br />
<strong>slam</strong>met pumpas tillbaka till aktiv<strong>slam</strong>bassängerna (retur<strong>slam</strong>) och överproduktionen <strong>av</strong><br />
<strong>slam</strong> (överskott<strong>slam</strong>met) skickas vidare till <strong>slam</strong>behandlingen.<br />
Biologiskt renat <strong>av</strong>loppsv<strong>att</strong>en och förbil<strong>ett</strong> <strong>av</strong>loppsv<strong>att</strong>en från<br />
försedimenteringsbassängerna blandas i en pumpgrop (7) på <strong>ett</strong> sätt som möjliggör <strong>att</strong> det<br />
förbiledda v<strong>att</strong>net prioriteras vid nästa processteg.<br />
V<strong>att</strong>net som behandlats i aktiv<strong>slam</strong>bassängerna innehåller höga halter nitratkväve som<br />
måste reduceras. Denna process sker i efterdenitrifikationssteget (8), där nitratkvävet<br />
omvandlas till kvävgas. Processen är utformad som en biofilmprocess, där bakterierna<br />
växer på bärare och bildar en tunn film på ytan. Den för denitrifikationen nödvändiga<br />
kolkällan tillsätts i form <strong>av</strong> etanol. Bärarna hålls i rörelse med hjälp <strong>av</strong> omrörare.<br />
Partikulärt material som finns i v<strong>att</strong>net <strong>av</strong>skiljs i sista steget i processen i <strong>ett</strong> två-media,<br />
nedströmsfilter (9) fyllt med sand och antracit. Vid filtreringen fastnar partiklarna i<br />
filtermediet och filtren måste rengöras genom backspolning med luft och v<strong>att</strong>en.<br />
Spol<strong>slam</strong>met som bildas samlas upp och leds tillbaka till inloppet på verket.<br />
Även efterdenitrifikationsprocessen och filtersteget är hydrauliskt begränsade precis som<br />
aktiv<strong>slam</strong>steget. Till d<strong>ett</strong>a steg prioriteras i första hand v<strong>att</strong>en som har l<strong>ett</strong>s förbi biosteget<br />
och i andra hand biorenat v<strong>att</strong>en. Vid höga flöden leds det resterande flödet förbi steget<br />
direkt till utloppet (10).<br />
24