7. Miljökonsekvensbeskrivning.pdf - Strängnäs kommun

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DETALJPLAN MÄSSEN 2 M.FL. ”MILOSTABEN”,
STRÄNGNÄS KOMMUN
SAMRÅDSHANDLING 2012-11-26

Medverkande
Beställare:
Konsult:
Uppdragsansvarig:
MKB:
Kulturmiljö:
Granskare:
Layout:
Bild framsida:
Sara Gustavsson, planhandläggare Strängnäs kommun
WSP Samhällsbyggnad, Landskap och Miljö
Mia Tiderman
Marie-Louise Stenérus, Mia Tiderman
Johanna Alton/ Cecilia Pantzar
Marianne Klint
WSP Samhällsbyggnad
SWECO
1 (33)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. SAMMANFATTNING ............................................................................ 3
2. INLEDNING .......................................................................................... 5
3. AVGRÄNSNINGAR ............................................................................... 9
4. ALTERNATIVT PLANFÖRSLAG ............................................................ 12
5. MILJÖKONSEKVENSER ...................................................................... 13
KULTURMILJÖ ............................................................................................ 13
NATURMILJÖ ............................................................................................. 21
6. ÖVRIGA MILJÖASPEKTER .................................................................. 25
7. UPPFÖLJNING AV BETYDANDE PÅVERKAN ....................................... 29
8. FORSTSATT ARBETE OCH FÖRSLAG PÅ UTREDNINGAR TILL
UTSTÄLLNING.................................................................................... 29
9. KÄLLFÖRTECKNING ........................................................................... 31
BILAGA DETALJPLANEKARTA ......................................................................... 32
2 (33)

1. SAMMANFATTNING
BAKGRUND
Under 2004 lades Sörmlands regemente (P10) beläget strax utanför
Strängnäs centrum ner. Nedläggningen frigjorde ytor vilket skapade
förutsättningar för att skapa en helt ny stadsdel; Norra staden.
Detaljplanen för ”Milostaben” utgör en del av den första etappen av
utbyggnaden av Norra staden. Planområdet är lokaliserat väster om
Strängnäs centrum, invid Mälarens strand.
PLANFÖRSLAGENS ÖVERGRIPANDE STRUKTUR
Inom Milostaben, som idag är inhägnat, finns två övergivna
kontorsbyggnader från 1960-talet (stabshusen). I områdets östra del
finns även det så kallade Soldathemmet, en byggnad som uppfördes
under tidigt 1900-tal. Planförslaget möjliggör 13 nya flerbostadshus
med ca 155-160 lägenheter. De nya byggnaderna är mellan 3 till 7
våningar. I Milostabens östra del, i anslutning till Sidöparken, kommer
det anläggas en offentlig park.
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGENS SYFTE
Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) syftar till att redovisa
positiva och negativa miljökonsekvenser av förslaget till detaljplan för
Milostaben. MKB:n ska tillhandahålla en sammanfattande bedömning
av planernas miljöpåverkan och konsekvenser för miljön och
människors hälsa. Vidare ska MKB:n, där så är möjligt, redovisa
förslag på åtgärder som medför att planerna kan utformas på ett sådant
sätt att eventuella negativa konsekvenser kan minskas eller avhjälpas.
MILJÖKONSEKVENSER
I denna MKB bedöms konsekvenserna för de aspekter som enligt
kommunen och länsstyrelsens avgränsning kan innebära risk för
betydande miljöpåverkan. Följande aspekter identifierades: naturoch
kulturmiljö. En sammanfattning av konsekvenserna för dessa
aspekters finns att läsa i kommande avsnitt. För en mer detaljerad
bedömning hänvisar vi läsaren till respektive avsnitt för natur- och
kulturmiljö. Övriga aspekter är mycket översiktligt beskrivna i
kapitel 6.
KULTURMILJÖ
Nollalternativ – Under förutsättning att nuvarande markanvändning
kvarstår kommer stadshusen och resterna av Walter Bauers
parkanläggning förbli intakta. Om det inte tillkommer någon
verksamhet inom Milostaben som föranleder en upprustning av de
två befintliga stabshusen, samt underhåll av Walter Bauers park,
kommer dock deras kulturhistoriska värden att gradvis minska.
Sammantaget bedöms nollalternativet därmed medföra små negativa
konsekvenser för kulturmiljön.
I och med att Milostaben är utpekad som möjligt utredningsområde
för ny bebyggelse i den fördjupade översiktsplanen för Strängnäs
stad – Härad, kan området på sikt komma att exploateras.
Konsekvenserna blir då sannolikt liknande de som beskrivs för
planförslaget.
Planförslag - Inom Milostaben medför planförslaget att de båda
arkitekturhistoriskt intressanta stabshusen rivs. Den nya
bebyggelsen avviker från regementsområdets byggnader i både
täthet och placering, vilket gör att området inte längre får samma
tydliga koppling till regementsområdet. Exploateringen inom
Milostaben innebär en stor förändring för det före detta regementets
närmiljö.
3 (33)

Resterna av den park som Walter Bauer uppförde omkring stabshusen
under 1960-talet kommer till stor del att bli bebyggd och förändrad.
Soldathemmet förblir intakt och den omgivande parken ska bevaras
eller återskapas. Framtida ny verksamhet i Soldathemmet kan komma
att påverka byggnadens kulturhistoriska värden.
Planförslagets utbyggnad innebär en avsevärd minskning av andelen
naturmark. Miljön förändras från grönområde med ”hus i park” till
bebyggelse av stadskaraktär. Den gröna skärmen mot vattnet blir
mindre påtaglig och gör att vyn från vattnet främst präglas av
bebyggelsen. Minskningen av den gröna buffertzonen gör övergången
mellan regementsområdet och Strängnäs stad mer diffus. Zonens
funktion som avskärmning mellan stad och militärt mål blir därmed
svår att avläsa. Viktiga pedagogiska samband i regementsområdets
genomtänkta utformning blir därmed också mindre tydliga.
Sammantaget innebär planförslaget att Milostabens grundläggande
kulturmiljövärden utsätts för negativ påverkan. Konsekvenserna av
planen bedöms vara måttliga, då den inte i tillräcklig utsträckning tar
hänsyn till områdets tidigare samband och strukturer. I ett större
sammanhang är bedömningen att planförslaget inte påtagligt skadar
riksintresseområdet.
Alternativt planförslag - I stora drag kommer det alternativa
planförslaget för Milostaben att medföra samma konsekvenser för
kulturmiljön som planförslaget. Det alternativa planförslaget är
däremot betydligt sämre anpassat till regementsområdet och bedöms
därför sammantaget medföra måttliga till stora konsekvenser för
kulturmiljön.
NATURMILJÖ
Nollalternativ - Enligt nollalternativet kommer nuvarande
markanvändning inom Milostaben att fortgå. Naturvärdena förblir
därmed intakta. Om ingen verksamhet tillkommer inom Milostaben,
kommer avsaknaden av hävd däremot resultera i att de öppna ytorna
inom området successivt växer igen.
I och med att såväl Milostaben är utpekad som möjligt
utredningsområde för ny bebyggelse i den fördjupade
översiktsplanen, kan området på sikt komma att exploateras.
Konsekvenserna blir då sannolikt liknande de som beskrivs för
planförslaget
Planförslag - Planförslaget för Milostaben kommer att leda till en
ökad exploatering samt ett ökat besökstryck, vilket i sin tur kommer
att påverka såväl växt- som djurlivet i området. Med hänsyn till att
naturvärdena inom Milostaben är små och inte särskilt känsliga för
slitage, bedöms däremot planförslaget endast medföra en liten
negativ konsekvens för naturvärdena.
Förutsatt att det bibehålls ett vegetationsstråk längs med stranden i
Milostaben, bedöms planförslaget inte leda till någon påtaglig skada
på riksintresset för Mälarens öar och strandområden.
Planförslaget kommer att leda till att större träd inom planområdet
tas bort, uppskattningsvis; 20 – tal tallar, några ekar, björkar och
enstaka aspar.
Inför antagandet av planerna har kommunen för avsikt att upphäva
strandskyddet inom kvartersmark för bostäder (B1), kulturändamål
(Q) och byggnad tillhörande småbåtshamn (V1). Strandskyddet ska
kvarstå inom användningen PARK. Som kompensation kommer
strandzonen i båda områdena att göras allmäntillgänglig och förses
med en strandpromenad. Trots upphörandet av strandskyddet
bedöms därför förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till
strandområdet kunna tryggas. Milostaben innehar inte några högre
naturvärden och konsekvenserna på naturvärdena i områdena
bedöms endast som små respektive små till måttliga. Detta i
kombination med att strandzonen görs allmäntillgänglig, gör att
syftet med strandskyddet bedöms kunna upprätthållas inom
Milostaben.
4 (33)

2. INLEDNING
BAKGRUND OCH OMRÅDESBESKRIVNING
Under 2004 lades Sörmlands regemente (P10) beläget strax utanför
Strängnäs centrum ner. Nedläggningen frigjorde ytor vilket skapade
förutsättningar för att skapa en helt ny stadsdel; Norra staden. Norra
staden är tänkt att rymma upp emot 16 000 invånare. För att skapa liv
och rörelse i stadsdelen även dagtid ska mindre kontor, verkstäder,
servicefunktioner och lokaler för andra typer av verksamheter
integreras i bostadsbebyggelsen. Målet är att göra det gamla
militärområdet så attraktivt att det snabbt får nytt liv och en ny roll i
Strängnäs stads utveckling. Inom Norra staden planeras även för en
framtida stadsdelskärna. Detaljplanen Milostaben utgör en del av den
första etappen av utbygganden av Norra staden.
OMRÅDESBESKRIVNING
Området är lokaliserat väster om Strängnäs centrum, invid Mälarens
strand (figur 1). Planområdena nås via Regementsgatan som sträcker
sig från Strängnäs mer centrala delar, förbi Milostaben och
Sidöparken, och vidare till regementsområdet.
Milostaben angränsar i väster till det före detta regementet (P10) och i
öster till Sidöparken. Området har tillhört det gamla regementsområdet
och har bland annat inhyst deras personalavdelning. Inom Milostaben,
som idag är inhägnat, finns två övergivna kontorsbyggnader från 1960-
talet. I områdets östra del finns även det så kallade Soldathemmet, en
byggnad som uppfördes under tidigt 1900-tal.
Figur 1. Översiktlig karta över Strängnäs centrum. Planområdet är beläget inom
den röda cirkeln, området med blå avgränsning. Källa: Strängnäs kommun
Den södra och mellersta delen av Milostaben är relativt flack och en
stor del av marken är hårdgjord med parkeringar. Mellan
bebyggelsen finns rester av två olika parkanläggningar. Den ena
parkanläggningen omger Soldathemmet och anlades i samband med
att byggnaden uppfördes på 1920-talet. Den andra parkanläggningen
ritades av den kända trädgårdsarkitekten Walter Bauer och anlades i
samband med byggnationen av stabshusen. Den norra delen av
planområdet som löper längs med Mälaren, utgörs av naturmark. I
denna del av området är tomten mycket kuperad och sluttar ner mot
vattnet. Invid Mälarens strand finns det spår av Milostabens
försvarshistoriska koppling i form av en helikopterplatta.
5 (33)

PLANFÖRSLAGET
Den bebyggelse som föreslås i Milostaben kommer nästan uteslutande
utgöras av bostäder. Icke störande verksamheter, till exempel mindre
butiker och kontorslokaler, kommer däremot att medges i Milostaben.
Regementsgatan kommer att utgöra det huvudsakliga stråk som länkar
samman den nya stadsdelen och övriga Strängnäs. Rakt genom
Milostaben, parallellt med Regementsgatan, kommer det gå en väg.
Vägen ska utformas för dubbelriktad trafik med parkeringsfält längs
med körbanorna.
MILOSTABEN
Bebyggelsen i Milostaben kommer enligt planförslaget ha en militärisk
strikt struktur. Totalt föreslås cirka 155 - 160 lägenheter i Milostaben,
fördelade på tretton byggnader med vardera 3-7 våningsplan. Längs
med Mälaren kommer det sparas mindre vegetationszon.
Entrén till Kv. Milostaben kommer att vara placerad strax norr om
befintlig infart. Gator inom det nya bostadskvarteret kommer att
utformas som lokalgator med dubbelriktad trafik. Majoriteten av
områdets parkeringsplatser kommer att finnas i parkeringsgarage
under mark ca 125 p-platser. Ungefär 40 parkeringsplatser kommer
finnas i marknivå.
I Milostabens östra del, i anslutning till Sidöparken, kommer det
anläggas en offentlig park. Inom parkområdet norr om
Soldathemmet, kommer det vara möjligt att anlägga en
dagvattenanläggning. Längs med vattnet i Milostaben kommer det
enligt planförslaget anläggas en gång- och cykelväg (gc-väg) som
ersätter den befintliga strandpromenaden, men närmare strandkanten
än befintlig gång- och cykelväg. I anslutning till den brygga som
idag finns i Milostaben, ska det finnas möjlighet att anlägga fler och
längre båtbryggor.
PLANFÖRHÅLLANDEN
FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANEN OCH PROGRAM FÖR
PLANOMRÅDET
I den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Strängnäs stad – Härad 1 ,
är planområdet för Milostaben utpekat som ett utvecklingsområde
för blandad stadsbebyggelse med eller utan bostäder.
Planområdet omfattas av detaljplaneprogramet för Norra Staden
som godkändes av Kommunfullmäktige 2011-05-30. I programmet
föreslås området utvecklas till ett bostadsområde på öppen mark
med gröna inslag i form av sparad naturmark. Området föreslås
Figur 2. 3D- bild över planförslaget för Milostaben. Källa: SWECO
1 Fördjupad översiktsplan för Strängnäs Stad – Härad, antagen av
Kommunfullmäktige 2009-10-26.
6 (33)

inneha karaktären av en småstad. Inom området föreslås olika hustyper
i två till fyra våningar förlagda i tydliga kvarter, med en
exploateringsgrad på e=0,8. Planförslaget planbestämmelser
överensstämmer inte helt med programmet eftersom planförslaget
möjliggör flerbostadshus med 3 till 7 våningar med en
exploateringsgrad på e=1,3. Enligt programmet gäller denna
exploateringsgrad för ”stadskärna med verksamheter” vilken har en
exploateringsgrad på e=1,2, med över 6 våningar.
Större delen av Milostaben är inte detaljplanelagt. Delar av planerna
upphävs då den nya vinner laga kraft.
BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING – BEHOVSBEDÖMNING
När en detaljplan ska upprättas eller ändras ska den genomgå en
behovsbedömning enligt 6 kap. 11 § miljöbalken och 5 kap. 18 § planoch
bygglagen 2 .
Vid behovsbedömningen ska kommunen, utifrån kriterierna i bilaga 2
och 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS
1998:905), bedöma om planens genomförande kan antas medföra
betydande miljöpåverkan. Om planen kan antas medföra betydande
miljöpåverkan ska den genomgå en miljöbedömning och en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas.
Strängnäs kommun har under framtagandet av detaljplaneprogrammet
för Norra staden, tagit fram en övergripande miljökonsekvensbeskrivning
3 tillhörande detaljplaneprogrammet. I detaljplane-
2 Den nya plan- och bygglagen (2010:900) med ändringar gäller för planärenden som
inletts efter 2 maj 2011. Eftersom planärendet för Milostaben påbörjades före den 2
maj 2011 ska den gamla plan- och bygglag 1987:10 tillämpas.
3 Översiktlig miljökonsekvensbeskrivning (MKB), detaljplaneprogram för Norra
staden. Första etappen, Strängnäs kommun 2010-09-24.
programmet görs bedömningen att det kan behövas MKB:er för de
detaljplaner som tas fram inom ramen för programmet. Behovsbedömning
har gjorts för detaljplanen Mässen 2 m.fl., Milostaben 4 .
Kommunens ställningstagande var att planen inte kan antas innebära
någon betydande påverkan. Detta med motiveringen att planerna
överensstämde med markanvändningen för detaljplaneprogrammet
och de bedömningar som gjorts.
En miljöbedömning för planen med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning skulle därmed enligt kommunen inte
genomföras.
Utifrån Länsstyrelsens synpunkter på behovsbedömningarna, har
dock kommunen valt att genomföra en miljöbedömning med
tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för detaljplanen
Milostaben 5 . De synpunkter som Länsstyrelsen framhåller i sitt
yttrande, framförallt vad gäller natur- och kulturmiljö, kommer att
belysas i denna MKB.
MILJÖBEDÖMNINGENS SYFTE OCH INNEHÅLL
Syftet med miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av
planer är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar
utveckling främjas (6 kap. 11 § miljöbalken). Vid en
miljöbedömning av en detaljplan ska 6 kap. 11 – 18 och 22 §§
miljöbalken samt 5 kap. 18 § plan- och bygglagen tillämpas 2 . Inom
ramen för en miljöbedömning ska en miljökonsekvensbeskrivning
(MKB) upprättas, i vilken den betydande miljöpåverkan som
planens genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivs samt
4 Behovsbedömning – handling tillhörande detaljplan för Eldslund 6:5,
Milostaben, Strängnäs kommun 2010-07-30, PBN/2008:419
5 Planbeslut Strängnäs kommun PBN 2011-11-16 §240
7 (33)

edöms. Åtgärder för att minska eller avhjälpa planens eventuella
negativa miljöpåverkan ska presenteras och förslag till uppföljning av
planens negativa påverkan ska upprättas. Rimliga alternativ med
hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd ska också
identifieras, beskrivas och bedömas.
MKB:n ska utgöra ett beslutsunderlag som möjliggör en ökad
miljöhänsyn och som leder till bättre beslut ur miljösynpunkt. Den ska
göra det möjligt att på ett klart och tydligt sätt väga miljökonsekvenser
mot andra faktorer, så att planen blir så bra som möjligt ur ett
helhetsperspektiv.
Genom miljölagstiftningens krav på att verksamhetsutövare ska
upprätta en miljökonsekvensbeskrivning för projekt som kan antas
medföra en betydande miljöpåverkan, förväntas huvudsakligen
följande tre behov bli tillgodosedda:
- att det inom projektet ska eftersökas och eftersträvas att
använda så miljöanpassade lösningar som möjligt,
- att allmänhetens insyn och möjligheter att påverka projektet
säkerställs,
- att förväntade effekter och konsekvenser av det aktuella
projektets betydande miljöpåverkan redovisas öppet och
fullständigt innan ansvarig/a myndighet/er beslutar om
projektets genomförande.
Den första punkten förutsätter att miljöfrågorna hanteras löpande och
integrerat i den övriga projektutvecklingen. Allmänhetens insyn och
möjlighet att påverka tillgodoses i första hand genom att samråd hålls
och att planhandlingar och miljökonsekvensbeskrivningen görs allmänt
tillgängliga.
OSÄKERHETER
Miljökonsekvensbeskrivningar är alltid förknippade med
osäkerheter. Dels finns genuina osäkerheter i alla antaganden om
framtiden och dels finns mer eller mindre åtkomliga osäkerheter i de
genomförda bedömningarna och beskrivningarna. Dessa osäkerheter
beror exempelvis på att det aktuella kunskapsläget inom ett visst
sakområde är ofullständigt eller att de genomförda analyserna i
något avseende är otillräckliga.
För det aktuella projektet har följande osäkerheter identifierats:
· Det har inte genomförts någon dagvattenutredning för
Milostaben. Dessutom är det ännu inte bestämt exakt hur
dagvattenhanteringen inom området ska gå till.
Dagvattenhanteringen ska utredas ytterligare inför
utställningen av detaljplanen. Sammantaget är det därmed
osäkert huruvida planförslaget kommer att påverka
ytvattenförekomsten Mälaren.
· Den trafikbullerutredning som ligger till grund för
bedömningen av aspekten buller bygger på en tidigare
version av planförslaget. En bullerutredning för nuvarande
planförslag saknas. Den bullerutredning som gjorts ska
omarbetas inför utställningen av detaljplanen, vilket kan
komma att revidera bedömningen av aspekten buller.
8 (33)

3. AVGRÄNSNINGAR
Arbetet med att avgränsa en MKB är inte nödvändigtvis en enskild
händelse som görs en gång för alla i planprocessen. Under hela
processen ställs frågor om vad som är relevant, vad som behöver
belysas ytterligare och vad som kan avföras från MKB:n.
För denna MKB har det gjorts ett förslag till avgränsning i såväl tid
som rum och sak. Vid samråd med länsstyrelsen den 20 oktober år
2010 avseende Milostaben, har utgångspunkterna för sakinnehållet i
denna MKB diskuterats.
AVGRÄNSNING I TID
Avgränsningen i tid har satts till planens genomförandetid, det vill säga
2023;10 år från det att planen enligt tidplanen vinner laga kraft.
AVGRÄNSNING I RUM
Geografiskt har MKB:n avgränsats till att i huvudsak omfatta
planområdena. Den betydande miljöpåverkan som kan antas
uppkomma med anledning av planförslagen kan dock sträcka sig
utanför själva planområdena. Den exakta geografiska avgränsningen
varierar således för varje beskrivet sakområde. Eftersom strandskyddet
löper längs med hela Mälarens stränder, sträcker sig exempelvis
planförslagens påverkan på strandskyddet utanför själva
planområdena.
AVGRÄNSNING I SAK
Enligt miljöbalken ska en miljöbedömning identifiera och värdera den
betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på:
biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv,
mark, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse,
forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes
förhållandet mellan dessa miljöaspekter (6 kap 12§ miljöbalken). I
det inledande arbetet med behovsbedömningen för detaljplanen
Milostaben har kommunen analyserat samtliga miljöaspekter som
återfinns i 6 kap 12 § miljöbalken med avseende på miljöpåverkan.
De aspekter som kan innebära risk för betydande miljöpåverkan har
av kommunen identifieras vid avgränsningssamråden med
länsstyrelsen. Motiveringen till denna avgränsning finns att läsa i
kommunens behovsbedömning samt länsstyrelsens yttrande
angående planförslagets avgränsning.
Följande aspekter har identifierats kan innebära risk för betydande
miljöpåverkan och bedöms därmed i denna MKB:
NATURMILJÖ
- Biologisk mångfald; rödlistade arter, nyckelbiotoper och
värdetrakter
- Strandskydd
- Riksintresse Mälaren med öar och strandområden
KULTURMILJÖ
- Riksintresse för kulturminnesvården
- Fasta fornlämningar
Enligt behovsbedömningen innebär övriga miljöaspekter ingen risk
för betydande miljöpåverkan. Dessa aspekter beskrivs därför mycket
översiktligt i kapitel 6 Övriga miljöaspekter. Dessa aspekter är:
rekreation, landskap, buller, luft, förorenad mark,
klimatförändringarnas påverkan på planen och dagvatten.
Mer ingående information om dessa övriga miljöaspekter går att
finna i planförslagens planhandlingar. I planhandlingarna beskrivs
även tekniska, ekonomiska och juridiska aspekter av projektet.
9 (33)

METOD FÖR BEDÖMNING
Konsekvenserna av planförslagen bedöms och redovisas i text. För att
underlätta/tydliggöra bedömningen redovisas den enligt en skala som
beskriver stor, måttlig eller liten konsekvens. Varje detaljplan och
förutsättningar inom såväl som utanför planområdet är dock unika. Det
finns därmed inga exakta gränser för vad som utgör stor, måttlig
respektive liten konsekvens som är applicerbara vid alla
miljöbedömningar och som inkluderar alla aspekter som tas med i
bedömningen. Vid graderingen av konsekvenserna för Milostaben har
såväl konsekvensernas omfattning som huruvida de värden som
påverkas är av lokal, regional eller nationell betydelse varit
vägledande. Även andra faktorer som är platsspecifika för detaljplanen
har inkluderats i bedömningarna.
I miljökonsekvensbeskrivningen används begreppen påverkan, effekt,
konsekvens samt åtgärd. I dagligt tal görs inte alltid en åtskillnad i
betydelsen mellan dessa begrepp. Effekt och konsekvens används t.ex.
ofta som synonymer. I miljökonsekvensbeskrivningar används däremot
begreppen med skilda betydelser. Detta för att göra beskrivningarna så
entydiga som möjligt. För att underlätta förståelsen av innehållet i de
kommande kapitlen, ges nedan korta förklaringar till hur begreppen
används i miljökonsekvensbeskrivningen.
PÅVERKAN
Påverkan är den fysiska förändring som projektet/verksamheten
orsakar, t.ex. att bilar släpper ut avgaser eller att bebyggelsen tar en
viss markareal i anspråk.
EFFEKT
Effekten är den förändring av miljökvaliteter som uppstår av projektets
påverkan, t.ex. högre omgivningsbuller eller förändrad landskapsbild.
Effekter kan ofta, men inte alltid, beskrivas i kvantitativa termer.
KONSEKVENS
Konsekvens är effektens, eller flera effekters, betydelse för olika
intressen, såsom människors hälsa och välbefinnande, landskapets
kulturhistoriska värden eller den biologiska mångfalden.
Konsekvensernas grad av betydelse (hur allvarlig en konsekvens är)
kan i vissa fall bedömas med hjälp av olika hjälpmedel och metoder.
I många fall redovisas dock konsekvenserna endast i beskrivande
termer t.ex. att upplevelsevärdena försämras på grund av en
förändrad landskapsbild.
ÅTGÄRD
Åtgärd är ytterligare ett begrepp som ofta används i
miljökonsekvensbeskrivningar. Oftast avses då skadeförebyggande
eller skadebegränsande åtgärder. Dessa kan vara av vitt skilda slag,
t.ex. se till att så mycket dagvatten som möjligt kan infiltreras eller
vidta försiktighetsmått under byggskedet så att inte
entreprenadmaskiner förorenar grund- eller ytvatten. Även
skadekompenserande åtgärder kan i vissa fall komma i fråga.
BEDÖMNINGSGRUNDER
För att beskriva och värdera den påverkan planförslagen förväntas
få på omgivningen används olika juridiska, eller på annat sätt
vedertagna, mål, riktlinjer och regelverk. Dessa kan delas in i
generella bedömningsgrunder och mer aspektspecifika
bedömningsgrunder såsom riktvärden för buller samt folkhälsomål.
Vilka specifika bedömningsgrunder som använts framgår av
kapitlen för respektive aspekt. Följande generella
bedömningsgrunder har använts i denna MKB:
10 (33)

MILJÖKVALITETSMÅL
Det finns idag totalt 16 nationella miljökvalitetsmål 6 med tillhörande
delmål. Målen beskriver och preciserar det tillstånd i miljön som
behövs för att samhället ska vara ekologiskt hållbart. De nationella
miljömålen är storskaliga och allmänt hållna.
Nedan följer en kortfattad beskrivning av de för planförslagen
relevanta nationella miljökvalitetsmålen.
GOD BEBYGGD MILJÖ
”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och
hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god
miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas.
Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett
miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med
mark, vatten och andra resurser främjas.
LEVANDE VATTENDRAG OCH SJÖAR
”Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras
variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga,
biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska
och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som
förutsättningar för friluftsliv värnas.”
ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
”Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart
sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och
ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall
kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk
variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö
med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och
välfärd.”
HÄNSYNSREGLER
De allmänna hänsynsreglerna återfinns i 2 kap miljöbalken. Om
någon vill eller tänker göra något som kan få inverkan på miljön
eller på människors hälsa, ska de allmänna hänsynsreglerna följas.
Detta förutsatt att åtgärden inte är av försumbar betydelse med
hänsyn till balkens mål. Syftet med reglerna är framförallt att
förebygga negativa effekter och att i olika sammanhang öka
miljöhänsynen.
MILJÖKVALITETSNORMER
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i
miljöbalken 5 kap, som grundas på EU-direktiv. Normer kan
meddelas av regeringen i förebyggande syfte, för att skydda
människors hälsa eller miljön alternativt för att åtgärda befintliga
miljöproblem. Vid planering enligt plan- och bygglagen måste
fastställda miljökvalitetsnormer följas.
Det kan i det fortsatta planarbetet bli aktuellt att beakta
miljökvalitetsnormer för ytvatten. I övrigt riskerar planförslagen inte
att medföra att någon miljökvalitetsnorm överskrids.
6 Miljömålsportalen, http://www.miljomal.nu/
11 (33)

4. ALTERNATIVT PLANFÖRSLAG
Planarbetet har framförallt varit inriktat på utformningen av
planförslaget. Exploatören för detaljplaneområde har utarbetat ett
alternativt planförslag. Följande punkter beskriver de största
skillnaderna mellan det alternativa förslaget och planförslaget.
MILOSTABEN
· I det alternativa planförslaget tas mindre hänsyn till befintliga
träd inom området. Skillnaden mellan det alternativa
planförslaget och planförslaget är dock liten.
· Bebyggelsen i det alternativa planförslaget består av färre och
högre byggnader än i planförslaget. I planförslaget är dock två
byggnader närmast vattnet av samma höjd som i alternativet.
NOLLALTERNATIV
Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning av planer
och program innehålla en beskrivning av det så kallade
nollalternativet. dvs. miljöförhållandena och miljöns sannolika
utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs.
Om en planerad verksamhet eller åtgärd inte kommer till stånd,
resulterar det inte nödvändigtvis i att allting förblir som i nuläget.
Nollalternativet är således inte per automatik samma sak som
nuläget utan beskriver områdets troliga utveckling om den
verksamhet som planförslaget/planförslagen medger inte blir av.
Nollalternativet för Milostaben är att nuvarande markanvändning
fortgår. Byggnaderna inom Milostaben kommer att kvarstå och
användas enligt nuvarande fastighetsägares önskemål,
företrädelsevis som kontor eller för annan verksamhet.
Figur4. 3D-bild över alternativt planförslag för Milostaben. Källa: Strängnäs
kommun
12 (33)

5. MILJÖKONSEKVENSER
KULTURMILJÖ
BEDÖMNINGSGRUNDER
KOMMUNALA RIKTLINJER
I utkastet till stadsbyggnads- och kulturmiljöprogrammet för Strängnäs
kommun 7 är regementsområdet utpekat som ett område av högsta
värde för kulturmiljövården. Avseende ny- och ombyggnad står det
bland annat att ny bebyggelse ska följa områdets struktur samt
byggnaders skala, utseende och material.
RIKSINTRESSEN OCH SKYDDSVÄRDA OMRÅDEN
Strängnäs är av riksintresse för kulturmiljövården (K: D 18). I
uttrycket för riksintresset nämns exempelvis ”Regementsområdet från
1921”. Exakt vad som avses med denna formulering är något oklart.
Med hänsyn till den framförallt byggnadshistoriska och funktionella
koppling som Milostaben har till regementsområdet, kan Milostaben
som ingår i den militäriska buffertzonen, kopplas till riksintresset.
7 Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram Strängnäs – Delrapport Strängnäs, utkast
2011-01-25
LAGEN (1988:950) OM KULTURMINNEN
Lagen (1988:950) om kulturminnen innehåller bestämmelser om
ortnamn, fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen
samt utförsel och återlämnande av kulturföremål. Enligt det första
kapitlet i denna lag är det en nationell angelägenhet att skydda och
vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla.
Den som planerar eller utför ett arbete ska därför se till att skador på
kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas.Om
fornlämningar påträffas under byggtiden, ska arbetet omedelbart
avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet
ska omedelbart anmäla förhållandet hos länsstyrelsen (2:10
Kulturminneslagen (KML)).
FÖRUTSÄTTNINGAR
Kungliga Södermanlands regemente anlades redan år 1627 och
anses därmed vara ett av landets äldsta regementen. Regementet
lades ner först år 2005. Milostaben utgör en perifer del av
kasernområdet till regementet. Det för sin tid moderna
kasernområdet började uppföras år 1914 och stod klart år 1921.
MILOSTABEN
År 1924 uppförde Strängnäs församling det så kallade Soldathemmet
i Milostabens östra del (figur 8). Området väster om
Soldathemmet nyttjas som park. Byggnaden med tillhörande park
användes som en samlingsplats för rekryterna när de var lediga. I
och med Soldathemmets tydliga arkitektoniska och historiska
koppling till kasernområdets äldsta byggnader, har Soldathemmet
ett kulturhistoriskt värde. Under det kalla krigets 1960-tal uppfördes
ytterligare två byggnader inom Milostaben; det västra och östra
stabshuset.
13 (33)

Figur 7. Flygbild över Milostabsområdet idag. Källa: Strängnäs kommun
Stabshusen är ritade av Ström och Båge Arkitektkontor AB och har tre
respektive fyra våningar. Båda byggnaderna är idag övergivna och har
utsatts för kraftig vandalisering. Väggarna är nedklottrade och stora
delar av den fasta inredningen, såsom dörrar av glas eller trä, har
slagits sönder. De två stabshusen utgör dock en del av
regementsområdets arkitekturhistoria och har därför trots
vandaliseringen arkitekturhistoriska värden.
Under den kände landskapsarkitekten Walter Bauers regi uppfördes
under 1960-talet en parkanläggning på tomtmarken omkring de två
stabshusen. Parken innefattade såväl en damm med tillhörande
sittplatsanläggning som trädplanteringar, gräsmattor, gångvägar, en
sittplats vid Mälarstranden, ett väg- och stigsystem samt asfalterade
parkeringsytor. Stabshusen med tillhörande parkanläggning uppfördes
inom det parkområde som omgav Soldathemmet. Idag finns därför
endast delar av det ursprungliga parkområdet kring Soldathemmet
bevarade. Dessa delar återfinns i direkt anslutning till själva
byggnaden.
Figur 8. Soldathemmet. Källa: Strängnäs kommun
Sedan 1980-talet är Milostabsområdet inhägnat. Sedan
stabverksamheten upphörde i mitten av 2000-talet, har parkskötseln
inom Milostaben varit mycket eftersatt. Stora delar av Walter
Bauers parkanläggning finns däremot kvar. Även om planteringarna
har vuxit igen finns där omfattande växter som minner om parkens
väl genomtänkta formspråk. Parkanläggningen bär många
tidstypiska drag och material och är arkitekturhistoriskt intressant.
Stabshusen tillsammans med parkanläggningen utgör ett
representativt exempel på en militär anläggning från kalla krigets
dagar och har därför även värdefulla upplevelsevärden. Stabshusen
är tydliga exempel på försvarets byggnadskonst; enkelt, funktionellt
och gediget.
14 (33)

Buffertzonering är karaktäristiskt för svenska militäranläggningar i
allmänhet från början av 1900-talet. Zonen mot Strängnäs stad har
därför ett militärhistoriskt värde. Som en följd av bland annat
uppförandet av de två stabshusen inom Milostaben, samt de
flerfamiljshus som uppförts söder om Regementsgatan, framstår
denna buffertzon idag inte lika tydligt som tidigare.
Figur 9. Resterna av dammanläggningen framför Milostabsbyggnaderna. Källa:
WSP, Johanna Alton
Strax söder om Milostaben, i direkt anslutning till Regementsgatan,
ligger de så kallade underofficersbostäderna i form av fem villor från
tidigt 1920-tal (figur 10). Dessa bostäder ligger utanför gränsen för
Milostaben. Arkitekturhistoriskt är dock sambandet mellan
stabsbyggnaderna och regementet, underofficersbostäderna samt
Soldathemmet intressant.
Inom Milostaben har det tidigare påträffats två fornlämningar (RAÄ
119:1 och RAÄ 119:2). Ingen av dessa kan idag uppfattas, vilket
innebär att de sannolikt har schaktats bort i samband med
stabsbyggnadernas tillkomst.
Under tidigt 1900-tal utgjorde skogsområdet i Sidöparken, tillsammans
med parken invid Soldathemmet, en buffertzon mellan
regementsanläggningen och Strängnäs stad. Under ett eventuellt krig
skulle regementet vara ett säkert militärt mål. Buffertzonen skulle
därmed fungera som ett skydd som säkerställde att Strängnäs stad
skonades, trots en attack på regementet.
Figur 10. Underofficersvillorna. Källa: WSP, Johanna Alton
Figur 11. Regementsgatan söderut, på höger sida i förgrunden syns officershusen.
Källa: Strängnäs kommun
15 (33)

KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET
MILOSTABEN
Under förutsättning att nuvarande markanvändning kvarstår, kommer
stabshusen och resterna av Walter Bauers parkanläggning förbli
intakta. Om det inte tillkommer någon verksamhet inom Milostaben
som föranleder en upprustning av de två stabshusen, kommer däremot
byggnaderna med tiden förfalla allt mer. Avsaknaden av hävd i
området kommer vidare resultera i att parkanläggningen successivt
växer igen. De kultur- och arkitekturhistoriska värden som finns inom
Milostaben skulle därmed gradvis gå förlorade. Sammantaget bedöms
nollalternativet medföra små negativa konsekvenser för kulturmiljön.
I kommunens fördjupade översiktsplan för Strängnäs stad – Härad är
Milostaben utpekat som möjligt utredningsområde för blandad
stadsbebyggelse med eller utan bostäder. Området kan därmed på sikt
komma att exploateras. Konsekvenserna blir då sannolikt liknande de
som beskrivs för planförslaget.
KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET
MILOSTABEN
Generellt med avseende på områdets planering
Planförslaget innebär att de båda arkitekturhistoriskt intressanta
stabshusen rivs. I enlighet med kulturmiljöutredningens riktlinjer 8 bör
de dokumenteras av antikvarisk sakkunnig före rivning. Den nya
8 Kulturmiljöutredning för Milostaben och Sidöparken, Strängnäs kommun, februari
2012 WSP Samhällsbyggnad
bebyggelsen följer en mycket strikt plan som till viss del
överensstämmer med regementsområdets axiala struktur.
Regementsgatan är även fortsättningsvis områdets huvudaxel och
infart. Bebyggelsen är utformad med två byggnadstyper, skivhus
med flacka sadeltak respektive något utdragna punkthus med
indragen takvåning. Skivhusen bildar en yttre ring som på ett bra
sätt knyter an till den befintliga bebyggelsen när det gäller volym
och takform. Innanför skivhusen bildar fyra punkthus en högre och
mer stadsmässig kärna. Hela den nya bebyggelsemiljön är
orienterad mot vattnet. Byggnaderna är strikt inordnade längs en
lokalgata parallellt med Regementsgatan. Lokalgatan följer det
tidigare stabshusets utbredning.
En sammanbindande tvärgata löper centralt mellan
Regementsgatans skivhus ner mot vattnet och den anslutande tänkta
strandpromenaden. Undantaget skivhusen utmed Regementsgatan är
den nya bebyggelsen längs lokalgatan generellt placerad med
gavelpartiet mot vattnet. Till skillnad från regementets bebyggelse
som i huvudsak är orienterad med långsidorna mot vattnet.
Bebyggelsen längs lokalgatan ligger enligt principen gavel mot
gavel. Gemensamma öppna gårdar skapas parvis med
promenadstråk mellan lokalgata och strandpromenad.
Småstad med tydliga kvarter och ”hus i park” är två ledord för den
fördjupade översiktsplanen för Strängnäs stad - Härad 1 som inte
avspeglas i den nya miljöns planering. Punkthus med upp till sju
våningar skapar istället en stadsmässig miljö. Förslaget innebär
stigande hushöjder mot vattnet. Det innebär att bebyggelsen istället
för ansluta till den sluttande terrängen gör det motsatta.
Bebyggelsen närmast vattnet är upp till fem meter högre än längorna
längs Regementsgatan. Vyn från vattnet kommer att domineras av
den nya bebyggelsen. Både det faktum att den nya bebyggelsen
bryter mot terrängen och ligger som skarpa tvärgående axlar mellan
vattnet och Regementsgatan gör att miljön står i kontrast till
områdets naturorienterade grundkaraktär.
16 (33)

Den nya bebyggelsen, småbåtshamnen och eventuella badbryggor blir
tydligt synliga från vattnet. Utbyggnaden resulterar i att den gröna
buffertzonen mellan regementsområdet och Strängnäs stad bli mer
diffus. Det gör därmed förståelsen för regementsområdets placering
svårare att förstå ur ett försvarshistoriskt perspektiv.
Kärnområdets bebyggelse
De centralt belägna punkthusen med indragen takvåning bidrar till en
stadsmässighet som dominerar över helheten och områdets
naturorienterade karaktär. Både den tilltagna höjden och den avvikande
siluetten bryter mot det anslutande regementsområdets bebyggelse i
skala och färg (se gestaltningsprogram).
trädgård med halvrundel ska bevaras eller återskapas. Stigar och
vägar till och från soldathemmet kommer däremot att ändras. Det
framgår inte av planförslaget hur den vegetation som angränsar till
den trädgården är tänkt att hanteras.
Soldathemmet ligger centralt mellan två nya bostadsområden,
uppdelade på två detaljplaner. Det aktuella planförslaget syftar till
att skapa en för hela området sammanlänkande park kring
soldathemmet. Det intilliggande flerfamiljshuset ska utföras med
flackt sadeltak. Byggnaden ligger relativt nära och höjer sig över
soldathemmet. Soldathemmet är byggt som ”hus i park”. Den nya
bebyggelsen bildar en tydlig gräns mellan soldathemmet och den
nya bebyggelsemiljön. Det innebär också en gräns mot det
regementsområde som soldathemmet har haft en nära koppling till.
Regementsgatan
De båda längsgående skivhusen är formmässigt och höjdmässigt väl
anpassade till de intilliggande officersvillorna. Sadeltak och enkelt
hållna gatufasader skapar en småstadsmässig känsla.
Figur 12. Planområdet – vy från vattnet. Källa: SWECO
Soldathemmet
Planen innebär att Soldathemmet betecknas med både q och k i
detaljplanen. Skyddet består i att byggnaden inte får förvanskas
utvändigt, rivas och att specifikt angivna varsamhetsbestämmelser
gäller vid ombyggnad. I planen specificeras även att anslutande
Figur 13. ”Mittstråket” - vy från Regementsgatan mot vattnet. Källa SWECO
17 (33)

Lokalgatans utformning
Lokalgatan ger ett stadsmässigt intryck med fasader som ansluter
direkt till hårdgjorda ytor. Parkering längs med gatan bidrar till att
skapa ett avskalat gaturum framför småskalig kvarterskänsla.
Plantering längs med lokalgatan skulle bidra till en ökad
småstadskänsla.
Figur 14. Lokalgatan – ”mittgatan”. Källa SWECO
Walter Bauer Parken
Planförslaget innebär att stora delar av 1960-talets parkanläggning
kommer att bebyggas. Ny bebyggelse är framförallt förlagd till tidigare
park och naturmark. Befintlig stabsbebyggelse ligger längs med den
blivande lokalgatan samt på platsen för de tre nya östliga husen
närmast vattnet. Planförslaget avser att om möjligt i delar återställa
delar av den tidigare parken. Befintlig muromgärdad dammanläggning
(figur 9). flyttas och återskapas i nytt läge utmed Regementsvägens
västra del Även helikopterplattan invid vattnet ska vid ändring
gestaltas så att dess tidigare funktion tydliggörs.
Sett ur kulturmiljösynpunkt är det positivt att dammanläggningen
återskapas. Förflyttningen till områdets ytterkant gör dock att den
får en mindre central position i parken. Både det faktum att läget
blir mindre centralt och att hela anläggningen blir en rekonstruktion
gör att höga kulturmiljövärden går förlorade.
Planförslaget medför även att gångstråket längs med Mälaren flyttas
närmare vattnet. Det innebär i sin tur att de regelbundet planterade
stora tallarna som står längs med gångstråket vid vattnet, och som
ingår i Walter Bauers parkanläggning, kommer att stå fritt utan
förankring i parkanläggningens struktur (om de bevaras). Tallarna
har därmed inte längre den ursprungliga funktionen av att förstärka
stigsystemets stråk. Den tidigare parkstrukturen blir på så vis mindre
tydlig. Det är avslutningsvis oklart hur stor hänsyn som kommer tas
till övriga rester av den Bauerska parken i den fortsatta planeringen
(stig- och vägsystem, andra anläggningar, träd och övrig
vegetation). Sammantaget kommer planförslaget resultera i att den
park som Walter Bauer uppförde under 1960-talet, trots de
anvisningar som står i planbeskrivningen, helt eller delvis går
förlorad. Planförslagets nya strukturer med lokalgata, tväraxlar och
strandpromenad i nytt läge gör att de fragment som kvarstår av
1960-talets parkanläggning blir svårlästa.
Sammanfattning
Sammantaget är bedömningen att planförslagets exploatering inte
medför någon påtaglig skada på riksintresseområdet. Däremot får
planförslaget en starkt negativ påverkan på Milostabsområdet och
de intilliggande underofficersbostäderna och soldathemmet. En
genomförd utbyggnad bedöms ge måttliga konsekvenser för viktiga
kulturmiljövärden. Milostabens byggnader försvinner tillsammans
med en stor del av den anslutande samtida parken. Ny bebyggelse
gör att den tydliga koppling som idag finns mellan
regementsområdet och Milostaben med park, underofficersvillor
och soldathem i hög grad går förlorad.
18 (33)

Områdets naturorienterade karaktär blir påtagligt stadsmässig, särskilt
vyn från vattnet. Graden av påverkan är starkt beroende av; hur stor del
av parkstrukturen som bevaras eller återskapas samt hur den nya
bebyggelsen gestaltas och anpassas till terrängen.
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER/FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
Planförslaget
Låta bebyggelsen avta i höjd ner mot vattnet. På så vis skapas en
terränganpassad bebyggelse som samspelar med planeringen för de
äldre regementsbyggnaderna. Skapa en mer sammanhängande
homogen bebyggelsemiljö genom att inordna de fyra centralt belägna
punkthusen enligt arkitektoniska principer som ansluter formmässigt
till siluetten hos den yttre bebyggelsen.
För att ansluta bebyggelsen till områdets terräng och parkkaraktär
förordas även en mindre strikt placering av bebyggelsen i öst-västlig
riktning. Genom att inte låta skivhusen närmast soldathemmet ha
linjerade långsidor skapas en mjukare övergång mellan ”hus i park”
och småstad. Officersvillornas placering visar till exempel en ansats till
att låta den bakomliggande raden, endast ett hus förverkligat, saxa med
den framförvarande. En sådan placering skulle kunna göra den nya
bebyggelsemiljön mer dynamisk och anpassad till platsens terräng.
Skapa utrymme för en förgårdsmark som ger en mer småskaligt och
grönare gaturum för de nya skivhusen längs Regementsgatan. Gärna
med häckar eller buskar.
För att på ett mer tydligt sätt anknyta till områdets parkstruktur och
naturorienterade karaktär bör mer grönska tillföras längs med
lokalgatan. Förslagsvis inordnas längsgående parkering mellan
trädallé. Ett tillägg av förgårdsmark till fasaderna ger en mjukare
övergång mellan hus och gaturum. Öppna upp och skapa rymd mellan
soldathem och ny bebyggelse genom att förskjuta det närmaste huset
västerut.
För att ge bättre förutsättningar för en återskapad park och
dammanläggning bör omplacering av de två västliga byggnaderna
övervägas.
En mer integrerad parkmiljö anknyter både till den tidigare
parkstrukturen och skapar förutsättningar för en mer påtaglig
småstadskänsla. Tallarna längs med vattnet bör behållas och den nya
stigen skulle kunna orienteras efter dessa.Innan byggnation inom
Milostaben påbörjas, bör det genomföras en inventering av Walter
Bauers park med utgångspunkt från de ritningar som finns över
parkanläggningen. Detta i syfte att utreda och dokumentera vad som
finns kvar av den ursprungliga parken.
Gestaltningsprogrammet
Planbeskrivningens yttre ramar för färgsättning och material ger
stort utrymme för variation. Fasadernas utförande bör begränsas till
att endast innefatta puts.
Färgsättningen ska enligt gestaltningsprogrammet anpassas till
regementsområdets färgskala i de yttre delarna, men är friare inom
området. En sådan variation innebär att vyn från vattnet kan bli
splittrad. För att skapa en integrerad miljö som ansluter till terräng
och natur används inte den blå färgskalan. Principerna för
färgsättningen enligt gestaltningsprogrammet för den nya
bebyggelsen, som vetter mot Soldathemmet och kasernområdet väljs
kulörer i terra cotta – ockra – ljustbeiga spannet. Valet av
färgsättning harmoniserar med de varma, gula och röda toner som
finns på regementet, underofficersvillorna och soldathemmet.
Takmaterialen kan komma att variera så pass mycket att miljön kan
uppfattas som splittrad. Ett gemensamt takmaterial för hela området
bidrar till att skapa en homogen och enhetligt planerad miljö.
19 (33)

KONSEKVENSER AV ALTERNATIVT PLANFÖRSLAG
MILOSTABEN
I stora drag har det alternativa planförslaget samma konsekvenser för
kulturmiljön som planförslaget. Exploateringen i det alternativa
planförslaget bedöms sammantaget inte påtagligt skada riksintresset.
Däremot bedöms orienteringen, formspråket, material och färgsättning
hos bebyggelsen i det alternativ planförslaget vara betydligt sämre än i
planförslaget. Det alternativa planförslaget bedöms därför
sammantaget medföra måttliga till stora negativa konsekvenser för
kulturmiljön.
20 (33)

NATURMILJÖ
BEDÖMNINGSGRUNDER
KOMMUNALA RIKTLINJER
År 2009 antog Strängnäs en Grönplan gällande för hela kommunen 9 . I
denna Grönplan finns ett antal målsättningar som ska ge underlag för
beslut i fördjupningen av översiktsplanen. Ett av dessa mål är att
”Främja den biologiska mångfalden”; ett mål som även framkommer
av Strängnäs ÖP (2002).
Under 2011 påbörjade även Strängnäs kommun arbetet med att ta fram
en så kallad Blåplan. Samrådshandlingen färdigställdes i november
2011 och behandlar frågor gällande såväl utnyttjande som skydd av
kommunens vattenområden och strandnära lägen 10 . Blåplanen anger
exempelvis att det är viktigt att ”säkra vattennära naturområden, samt
att undvika bebyggelse eller anläggningar som kan upplevas som
privatiserande av kommunens stränder”. Efter det att Blåplanen
färdigställts, kommer den ingå som bilaga i Strängnäs kommande ÖP.
Utöver Grön- och Blåplanen arbetar Strängnäs kommun även med att
ta fram en Bryggpolicy. Enligt denna ska bryggor och småbåtshamnar i
kommunalägt vatten, oavsett storlek, vara tillgängliga för allmänheten.
De får därmed inte förses med grindar eller annat hinder som
försvårar allmänhetens tillträde. 11
SKYDDSVÄRDA OMRÅDEN OCH RIKSINTRESSEN
Naturområdet i Milostaben är inte utpekat i FÖP 1 för Strängnäs Stad
- Härad eller i Strängnäs Grönplan. Av Grönplanen framkommer det
dock att strandzonen i Milostaben ingår i stadens huvudstråk för
gröna korridorer.
Milostabens placering i nära anslutning till Mälaren innebär även att
den enligt miljöbalkens 4:e kapitel ingår i riksintresset för Mälaren
med öar och strandområden. Riksintresset är kopplat till såväl dess
natur- och kulturmiljövärden som turismens och friluftslivets, främst
det rörliga friluftslivets, intressen. Exploateringsföretag och andra
ingrepp i miljön får endast komma till stånd om det kan ske på ett
sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden
(miljöbalken 4:1). Bestämmelserna i 4 kap miljöbalken utgör
däremot inget hinder för utvecklingen av befintliga tätorter
(miljöbalken 4:1).
I FÖP för Strängnäs stad – Härad återfinns riktlinjer för hur
kommunen ska säkerställa riksintresseområden i kommunen,
däribland riksintresset för Mälaren med öar och strandområden.
Enligt dessa riktlinjer bör exploatering i direkt anslutning till
Strängnäs befintliga stadsbebyggelse utmed Mälarens stränder,
inkludera åtgärder som säkerställer att den allmänna tillgängligheten
till strandområdena och tätortsnära grönområden etc. samtidigt
förbättras. Detta kan exempelvis ske genom att utveckla
sammanhängande stråk av strandpromenader med övriga gång- och
cykelvägar.
9 Grönplan del A. Strängnäs kommun 2009.
10 Blåplan, Ett underlag till Strängnäs kommuns översiktsplanering, Samrådshandling
2011-11-23.
11 Bryggpolicy för Strängnäs kommun, arbetsmaterial 2012-01-26
21 (33)

STRANDSKYDD
Enligt miljöbalken 7 kap 13-18 § gäller ett generellt strandskydd för
Sveriges land- och vattenområden inom ett avstånd av 100 meter från
strandlinjen vid havet, sjöar och vattendrag utanför detaljplanelagt
område. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt ”trygga
förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och
bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten”.
Inom strandskyddsområdet tillåts ingen tillkommande bebyggelse eller
anläggning.
Länsstyrelsen kan i vissa fall medge upphävande av strandskydd
(miljöbalken 7:18). Om det finns särskilda skäl kan även länsstyrelsen
eller kommunen ge dispens från strandskyddet (miljöbalken 7:18 a-c
§§).
Eftersom Milostaben är ett långsmalt område, omfattas huvuddelen
av området av detta strandskydd.
Det ekologiskt mest värdefulla området inom Milostaben är
strandzonen vilken enligt Grönplanen utgör ett huvudstråk för gröna
korridorer. Delar av stranden är uppbyggd med stenblock. Längs
med stranden finns däremot en naturlig zon med gräsvegetation och
träd, huvudsakligen tall, björk samt ek.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Under 2010 genomfördes en inventering och klassificering av de
naturvärden som finns inom Milostaben 12 (i naturinventeringen
benämnd Skogsområdet).
Inom Milostaben finns ett stort antal hus och asfalterade gång- och
körbanor. Mellan huskropparna finns gräsmattor och buskage samt
enstaka solitärträd. Gräsmattorna slås men i övrigt är området
övergivet och skräpigt. Området är inte av något regionalt intresse för
naturvården. Befintliga träd har ett visst värde men området hyser inga
rödlistade arter eller nyckelbiotoper.
Omkring Milostaben löper ett stängsel vilket gör hela området, med
undantag för strandpromenaden, oåtkomligt för allmänheten. Längs
med hela strandzonen i Milostaben råder det 100 meters strandskydd.
12 Naturvärden på f.d. Milostaben Strängnäs. CONEC 2010-08-15.
Figur 15. Översiktlig karta över de naturvärden som finns inom Milostaben. Träd
vilka har en diameter på mer än cirka 0,4 meter är markerade ungefärligt på
kartmaterialet. Även mindre träd kan dock finnas med bland de som är utmärkta
på kartan. Källa: Conec
I anslutning till den brygga som finns mitt i området (figur 15),
finns även en öppen äng med ängsflora. Öster om denna äng övergår
stranden i en naturstrand som domineras av alträd. Det är denna
naturstrand som innehar de största ekologiska värdena inom
Milostaben.
22 (33)

Sammantaget bedöms Milostaben endast inneha små ekologiska
värden. Området bedöms vidare inte vara särskilt känsligt för
exempelvis slitage eller förändrade ljusförhållandena i samband med
exploatering.
KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET
Enligt nollalternativet kommer nuvarande markanvändning inom
Milostaben att fortgå. De naturvärden som finns inom området
kommer därmed att kvarstå. Om ingen verksamhet tillkommer inom
Milostaben, kommer avsaknaden av hävd däremot resultera i att de
öppna ytorna inom området successivt växer igen. Nollalternativet
bedöms dock sammantaget inte påverka naturvärdena i Milostaben.
I kommunens fördjupade översiktsplan för Strängnäs stad – Härad är
Milostaben utpekat som möjligt utredningsområde för blandad
stadsbebyggelse med eller utan bostäder. Området kan därmed på sikt
komma att exploateras. Konsekvenserna blir då sannolikt liknande de
som beskrivs för planförslaget.
KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET
Naturstranden i Milostabens östra del, som enligt inventeringen
innehar det högsta naturvärdet inom området, kommer inte att påverkas
direkt av planen (figur 15). I och med planen kommer det stängsel som
idag hindrar allmänheten från att tillträda området att tas bort. Detta i
kombination med uppförandet av bostadshus samt en parkanläggning
intill Sidöparken, kommer att leda till ett ökat besökstryck i området.
Planförslaget kommer därmed indirekt leda till ett ökat slitage på
naturstranden. Enligt den inventering som utförts i Milostaben, bedöms
dock området inte vara särskilt känsligt för slitage.
Planförslaget medför att mark- och vatten tas i anspråk för bebyggelse,
hårdgjorda ytor samt småbåtshamn m.m. Detta påverkar i sin tur såväl
växt- som djurlivet i området. Längs med stranden bibehålls ett
smalare stråk med grönstruktur vilket gör att strandens funktion som
grön korridor i huvudsak kan bibehållas 13 .
I och med att planförslaget tar i anspråk grönytor och ökar
besökstrycket i området, kan förslaget inte anses vara förenligt med
Grönplanens målsättning att ”Främja den biologiska mångfalden”.
Enligt tidigare nämnd inventering har Milostaben visserligen inga
höga naturvärden och hyser inga värdefulla arter. I området finns
däremot ett antal grövre träd, däribland ekar. Placeringen av de nya
byggnaderna och promenadstråken resulterar i att en del av dessa
träd kommer att gå förlorade. Uppskattningsvis; 20 – tal tallar, några
ekar, björkar och enstaka aspar.
Under byggtiden kommer dessutom ytterligare ytor att tas i anspråk.
Därmed riskerar ett större antal träd att ta skada alternativt fällas än
vad som framkommer av planritningen.
Enligt planförslaget ska nya byggnader placeras så att befintliga träd
med värde om möjligt kan bevaras. Exempelvis kan en ek som står i
förlängningen av gatan som leder i riktning mot Mälaren bevaras
och inkorporeras i en ny allé. I övrigt krävs det enligt
planbestämmelserna marklov för fällning av träd med en
stamomfång överstigande 0,75 meter, mätt 1,0 meter ovan mark.
Förutsatt att stor hänsyn tas till befintliga träd vid såväl placeringen
av byggnader och promenadstråk som under byggtiden, bedöms
skadorna på Milostabens bestånd av grövre träd bli relativt
begränsade. För varje träd med stamomfång över 0,75 meter som
fälls, ska det enligt planbestämmelserna planteras ett träd. Träden
ska planteras på lämplig plats inom fastigheten och varje
ersättningsträd ska ha minst 0,18 meter i stamomfång.
13 Grönplan del B1. Strängnäs kommun 2009.
23 (33)

Anläggandet av småbåtshamnen kräver en anmälan för
vattenverksamhet. Vilka konsekvenser som småbåtshamnen får för
växt- och djurlivet under byggskedet är framförallt kopplat till val av
typ av brygga (flytbrygga etc.) samt anläggningsteknik. Väl i drift
riskerar även småbåtshamnen och den verksamhet som denna ger
upphov till, att få konsekvenser för det akvatiska djur- och växtlivet.
Exempelvis kan mindre oljeläckage samt läckage av skadliga ämnen
från båtbottenfärger ha en negativ inverkan på såväl växt- som
djurlivet längs med stranden.
Sammantaget kommer planförslaget leda till en ökad exploatering samt
ett ökat besökstryck. Med hänsyn till att naturvärdena inom Milostaben
är små och inte särskilt känsligt för slitage, bedöms planförslaget
endast medföra en liten negativ konsekvens för naturvärdena inom
området. Förutsatt att det bibehålls ett stråk med grönstruktur längs
med stranden i Milostaben, bedöms planförslaget inte heller leda till
någon påtaglig skada på riksintresset för Mälarens öar och
strandområden.
STRANDSKYDD
Den nya bebyggelsen kommer att placeras inom ett område som idag
omfattas av strandskydd. Inför antagandet av planen har kommunen för
avsikt att upphäva strandskyddet inom stora delen av Milostaben, inom
kvartersmark för bostäder (B 1 ), kulturändamål (Q), byggnad
tillhörande småbåtshamn (V 1 ), inom allmän plats med användningen
GÅNGVÄG och PARKGATA samt inom vattenområden med
användningen WV 1 . Strandskyddet kvarstår inom användningen
PARK.
Som motiv till upphävandet av strandskyddet hänvisar kommunen bl.
a. till att Milostaben ”behöver tas i anspråk för att tillgodose ett
angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området”
(MB 7:18c punkt 5). Den gamla staden har enligt den fördjupade
översiktsplanen för Strängnäs Stad – Härad en tradition av bebyggelse
utmed Mälarens stränder. Enligt planbeskrivningen gör områdets
placering, tillsammans med utvecklingen av Sidöparken, därför
planförslaget till en naturlig del av utvecklingen av Strängnäs tätort.
Som kompensation för upphävandet av strandskyddet kommer
kommunen enligt planförslaget att göra strandzonen
allmäntillgänglig och förse den med en strandpromenad längs med
Mälarens strand. Strandzonen kommer att planläggas som park med
bibehållet strandskydd.
Enligt Blåplanen ska bebyggelse eller anläggningar som kan
upplevas som privatiserande av kommunens stränder undvikas.
I och med att den planerade bebyggelsen inom Milostaben är
omfattande och belägen nära stranden, kan enstaka besökare
uppfatta bebyggelsen som en privatisering av stranden. I och med
att strandzonen görs allmäntillgänglig och förses med en
strandpromenad bedöms dock förutsättningarna för allemansrättslig
tillgång till strandområdet kunna tryggas, trots att strandskyddet
upphör i stora delar av planområdet.
Planförslaget främjar inte den biologiska mångfalden. Som tidigare
nämnts är däremot naturvärdena inom Milostaben små och
planförslaget bedöms endast medföra en liten negativ konsekvens
för naturvärdena. Detta i kombination med att strandzonen görs
allmäntillgänglig, gör att syftet med strandskyddet bedöms kunna
upprätthållas. Området är dessutom sedan tidigare redan
ianspråktaget som tomtmark.
KONSEKVENSER AV ALTERNATIVT PLANFÖRSLAG
I det alternativa planförslaget tas något mindre hänsyn till befintliga
träd inom Milostaben. Skillnaden är dock marginell. Förutsatt att det
vegetationsstråk som sparas längs med vattnet är minst lika brett
som i planförslaget, bedöms det alternativa planförslaget i stora drag
ha samma konsekvenser som planförslaget.
24 (33)

FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
Arbetsytor bör dimensioneras och placeras på ett sådant sätt att
skadorna på naturmiljön minimeras. Särskild stor hänsyn bör tas till de
grövre träden samt strandzonen. Vid anläggandet av bryggor som
kräver arbeten i sedimenten, finns det en risk för att det sker en
grumling av vattenmassorna vilket i sin tur riskerar att skada det
akvatiska växt- och djurlivet. För att minimera skadorna på det
akvatiska växt- och djurlivet under byggskedet, bör därför om möjligt
en flytbrygga väljas framför en brygga som kräver omfattande arbeten
i sedimenten (pålning etc.)
Båtbryggan inom Milostaben får inte förses med grindar eller annat
hinder som försvårar allmänhetens tillträde.
6. ÖVRIGA MILJÖASPEKTER
Nedan beskrivs översiktligt de miljöaspekter som av kommunen inte
har bedömts leda till en betydande miljöpåverkan, enligt den
avgränsning som gjordes i samband med behovsbedömningen för
detaljplanen.
REKREATION
Den park med damm och sittplatsanläggningar som Walter Bauer
under 60-talet anlade omkring stabshusen (se avsnitt Kulturmiljö),
är av rekreativt värde. Området som helhet är emellertid nedgånget
och i dagsläget skräpigt. Sedan 80-talet är Milostabsområdet
instängslat.
Under 2011 flyttades detta stängsel delvis vilket gör att det nu går
att nå strandpromenaden. Strandområdet används däremot idag inte
i någon större utsträckning för rekreation. Större delen av
Milostaben är fortfarande omgärdat av stängsel och är därför inte
tillgängligt för allmänheten. I Grönplanen är Milostaben utpekat
som en del av ett Grönt stråk att utveckla.
I och med planförslaget kommer rester av Walter Bauers park att gå
förlorade. De sittplatsanläggningar och den damm som idag finns
inom området kommer dock att återskapas. Ur rekreativ synpunkt
bedöms därför skadorna på parken bli begränsade.
Längs med Mälarens strand ska en offentlig zon sparas där en
strandpromenad kan anläggas. Det gångstråk som redan idag finns
längs med Milostabens strand kommer att flyttas närmare vattnet.
Planförslaget medför även att det stängsel som idag omgärdar
Milostaben tas bort. Hela området blir i och med detta tillgängligt
för allmänheten.
Det idag något nedgångna området kommer vidare att rustas upp
vilket bör göra området mer attraktivt för rekreativa aktiviteter.
Området i anslutning till Sidöparken kommer att avsättas som en
25 (33)

gemensam park. I och med etablerandet av parken uppfylls det krav på
högst 1000 meter mellan bebyggelse och närmast grannskapspark som
finns i kommunens Grönplan. Grönplanens krav på att bebyggelse inte
bör placeras längre än 300 meter från närmaste gröning uppfylls
däremot inte. Sammantaget kommer dock planförslaget för Milostaben
sannolikt ha en positiv inverkan på de rekreativa värdena i området.
Riksintresse - Milostabens placering i nära anslutning till Mälaren
innebär att de enligt miljöbalkens 4:e kapitel ingår i riksintresset för
Mälaren med öar och strandområden. Riksintresset är kopplat till såväl
dess natur- och kulturmiljövärden som turismens och friluftslivets,
främst det rörliga friluftslivets, intressen. Exploateringsföretag och
andra ingrepp i miljön får endast komma till stånd om det kan ske på
ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden
(miljöbalken 4:1). Bestämmelserna i 4 kap miljöbalken utgör däremot
inget hinder för utvecklingen av befintliga tätorter (miljöbalken 4:1).
Som kompensation för upphävandet av strandskyddet i Milostaben,
kommer kommunen enligt planförslaget anlägga en offentlig zon med
strandpromenad längs med Mälarens strand. Förutsättningarna för
allemansrättslig tillgång till strandområdet bedöms därför kunna
tryggas. Trots upphörandet av strandskyddet bedöms därför
planförslaget inte medföra någon påtaglig skada på riksintresset.
LANDSKAP
Enligt planförslagen kommer den nya bebyggelsen i stora drag vara
anpassad till den befintliga terrängen och till omkringliggande
bebyggelse. Gränsen mellan såväl den nya och befintliga bebyggelsen
som gränsen mellan den nya bebyggelsen och Mälaren kommer
därmed bli mjukare och mindre framträdande.
Lokaliseringen av den nya bebyggelsen kommer vidare resultera i att
utblickarna från Regementsgatan mot Mälaren blir fler och bättre än
dag. Mer information om områdenas övergripande struktur och
siktlinjer med mera går att finna i planbeskrivningen.
Den redan befintliga bebyggelsen inom Milostaben kommer att
rivas och ersättas med ny och betydligt mer omfattande bebyggelse.
Bebyggelsen kommer därför, trots anpassningar enligt
planbeskrivningarna, resultera i en tydlig förändring av
landskapsbilden, framförallt sett från; Regementsområdet,
Regementsgatan och Mälaren.
BULLER
I och med planförslagen kommer Milostaben att förses med nya
bostäder, vilket i sin tur ökar mängden biltrafik i området. Enligt
trafikutredning från år 2010 14 kommer utbygganden av hela Norra
staden att resultera i att trafiken på Regementsgatan ökar från cirka
3 400 fordon årsdygnstrafik (ÅDT) till cirka 8 900 fordon ÅDT.
Enligt den fördjupade översiktsplanen för Strängnäs Stad – Härad,
är bullerspridning från Regementsgatan en av de betydande
miljöaspekter som har identifierats för Norra staden.
Trafiken på Regementsgatan kommer att utgöra den huvudsakliga
bullerkällan i Milostaben. Enligt den trafikbullerutredning som
genomfördes år 2010 av ÅF Ingemansson kommer bullerriktvärdena
vid fasaderna längs med Regementsgatan att överskridas för såväl
ekvivalenta (55 dBA)- som maximala (70 dBA) ljudnivåer 15 .
Enligt planbestämmelserna ska bostäder inom Milostaben utformas
så att minst hälften av alla bostadsrum i varje lägenhet är vända mot
tyst sida (45 dB) eller ljuddämpad sid (50dB). För att kunna bygga
14 Trafikutredning "Norra staden", Grontmij 2010-06-01
15 Milostaben och Sidöparken, Strängnäs - Trafikbullerutredning för detaljplan,
2010-06-28 ÅF-Ingemansson.
26 (33)

ostäder under dessa förutsättningar önskar kommunen tillämpa
Boverkets avstegsfall för buller 16 .
Enligt Boverket gäller följande förutsättningar för att kunna göra
avsteg från huvudregeln:
- i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av
stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur.
Avsteg kan också motiveras vid komplettering:
- av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större
städer med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad
kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer.
Vid planering av nya bostäder gäller som huvudregel, enligt Boverket,
att följande krav bör uppfyllas genom bebyggelsens placering och
utformning samt med hjälp av skyddsåtgärder som bullervallar,
trafikomläggningar, tyst asfalt etc:
- Planen bör säkerställa att den slutliga bebyggelsen genom yttre
och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets
Byggregler uppfylls.
- Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att
yttre åtgärder kan utformas så att 55 dBA ekvivalentnivå
utomhus (vid fasad och uteplats) kan erhållas med hänsyn till
trafikbuller.
- Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att
yttre åtgärder kan utformas så att 70 dBA maximalnivå vid
uteplats i anslutning till bostad uppfylls.
Vid bygglovshandläggning ska det enligt planbestämmelserna
säkerställas att Boverkets riktlinjer för ”tyst eller ljuddämpad sida”
uppfylls där så krävs. Inför bygglov ska byggherren visa handlingar
på hur bullerdämpning uppnås. Vidare ska uppföljning med
bullermätning införas i kontrollplanen. Kommunens motiv till att
tillämpa avstegsfall för buller är det centrala läget med god
tillgänglighet till kollektivtrafik i kombination med att områdena är
utpekade som bostadsområden i översiktsplanen.
För att säkerställa att samtliga bostäder uppfyller de krav om tyst
sida som ställs i planbestämmelserna, ska den bullerutredning som
genomfördes år 2010 enligt planbeskrivningarna uppdateras efter
gällande förutsättningar. Uppdateringen ska ske inför utställningen
av detaljplanen. För att få en korrekt bild av bullersituationen bör
trafikutredningen från 2010 uppdateras för det prognosår då
bebyggelsen för detaljplaneprogrammet planeras att vara fullt
utbyggd. Den nya trafikbullerutredningen bör i sin tur baseras på
den nya trafikutredningens prognoser.
LUFT
Den ökade trafiken i området kommer leda till ökade utsläpp av
luftföroreningar. Även den småbåtshamn som planeras inom
området kan innebära alstrande av luftföroreningar. Ökningen
bedöms däremot inte resultera i att någon miljökvalitetsnorm för
luftkvalité överskrids.
FÖRORENAD MARK
Milostaben har använts för såväl kontorsverksamhet som personaloch
vårdändamål. Inga föroreningar har påträffats inom området.
Om markföroreningar likväl påträffas under byggskedet, måste
dessa hanteras på ett sätt som minimerar risken för negativ
påverkan.
16
Buller i planeringen -Boverkets allmänna råd 2008:1 - Planera för bostäder i
områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik.
27 (33)

KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS PÅVERKAN PÅ PLANEN
ÖVERSVÄMNINGAR
En ökad risk för översvämningar, speciellt i kustområden, utgör en av
konsekvenserna av klimatförändringarna. Under 2008 tog Strängnäs
kommun fram riktlinjer för Plan- och byggnämndens arbete och
myndighetsutövning i Strängnäs kommun med hänsyn till
översvämningsrisker i den fysiska planeringen 17 . Den nya
bostadsbebyggelsen inom Milostaben är belägna på marknivåer som
överstiger nivån för beräknat högsta vattenstånd enligt
Flödeskommitténs riktlinjer för riskklass I-dammar med vindpåverkan,
vilket i Strängnäs är 2,66 meter över havet (m.ö.h).
Kvartersmark för bostäder och mindre icke störande verksamheter
bedöms således inte ligga inom områden med risk för översvämning.
Den tekniska försörjningen av planområdet; anläggning av vatten och
avlopp samt nya elledningar måste beakta högsta vattenstånd på 2,66
(RH70) meter över havet.
SKRED
Enligt en översiktlig skredriskkartering utförd år 1996, kan Milostaben
komma att beröras av skred och ras. Enligt utredningen omfattas
områdena av så kallad stabilitetszon I och II, vilket innebär krav på
stabilitetsutredning vid belastningsändringar. Vid en I- utredning
genomförs normalt såväl undersökningar som beräkningar. Vid en IIutredning
är det tillräckligt med en erfarenhetsbaserad bedömning
utförd av geotekniker. Endast i vissa fall kan undersökningar och
beräkningar behöva utföras. Som en följd av skredriskkarteringen från
1996, genomfördes år 2010 en översiktlig geoteknisk utredning för
Sidöparken och Milostaben. Utredningen visade att det inte finns
någon risk för ras eller skred i något av de två områdena.
DAGVATTEN
De två planförslagen medför att andelen hårdgjorda ytor inom
området ökar. Utan åtgärder finns det en risk för att förorenat
dagvatten från dessa ytor rinner ut i Mälaren. Dagvatten från
bostadsområden är dock vanligtvis inte speciellt förorenat. Enligt
Strängnäs dagvattenpolicy som antogs av TFN 2007-10-10, ska
dagvattnet inom kommunen i största möjliga mån tas om hand
lokalt. Detta för att minska kvantiteten som förs till ledningsnätet
samt bevara slutrecipientens kvalitet.
Det finns i dagsläget inget separat nät för omhändertagande av
dagvatten från planområdet. Dagvatten från den nya bebyggelsen
inom Milostaben ska enligt planförslagen omhändertas lokalt genom
infiltration. I den mån det inte är möjligt att omhänderta dagvatten
lokalt kan det, efter fördröjning, ledas vidare till en gemensam
anläggning. Enligt planbeskrivningen för Milostaben finns det
utrymme för en gemensam anläggning norr om Soldathemmet.
Större hårdgjorda ytor kan enligt planbestämmelserna kräva
oljeavskiljare.
Dagvattnets omhändertagande bör utredas vidare inför utställningen
av detaljplanen. Under utredningen ska miljökvalitetsnormerna för
ytvattenförekomst beaktas.
17 Översvämningsrisker i den fysiska planeringen. Riktlinjer för Plan- och
byggnämndens arbete och myndighetsutövning Strängnäs kommun. PBN 2008:361-
011. Antagen av PBN 2008-05-14
28 (33)

7. UPPFÖLJNING AV BETYDANDE
PÅVERKAN
I miljöbalken finns krav på att en MKB ska innehålla en redogörelse av
de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den
betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. Hur
denna uppföljning ska organiseras och finansieras är än så länge något
oklart och någon riktig praxis kring dessa frågor har inte växt fram.
Enligt Boverkets handbok för Miljöbedömningar för planer och
program 18 bör kommunen sträva efter att samordna uppföljningen av
betydande miljöpåverkan med sådan miljöövervakning som ska ske i
andra sammanhang. I genomförandebeskrivningen kan det dessutom
vara lämpligt att införa upplysningar om hur uppföljningen av
förebyggande åtgärder avses att fullföljas.
Ett första steg i en uppföljning av den betydande miljöpåverkan som
ett genomförande av detaljplanen medför, bör vara att kontrollera
huruvida de förebyggande åtgärder som föreslagits i MKB:n har
beaktats i det fortsatta arbetet. Detta kan exempelvis göras genom att
försäkra sig om att kommande detaljplan beaktar och inkorporerar
föreslagna åtgärder.
Det kan också vara relevant att utvärdera om de föreslagna åtgärderna
är tillräckliga för att minimera negativ miljöpåverkan eller om
ytterligare åtgärder krävs. Detta bidrar till kunskapsuppbyggnad och
kan på sikt leda till effektivare och mer verkningsfulla MKB:er.
18 Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen, Boverket mars 2006.
8. FORSTSATT ARBETE OCH FÖRSLAG
PÅ UTREDNINGAR TILL UTSTÄLLNING
KULTURMILJÖ
Planförslaget
· Låta bebyggelsen avta i höjd ner mot vattnet. På så vis
skapas en terränganpassad bebyggelse som samspelar med
planeringen för de äldre regementsbyggnaderna.
· Skapa en mer sammanhängande homogen bebyggelsemiljö
genom att inordna de fyra centralt belägna punkthusen enligt
arkitektoniska principer som ansluter formmässigt till
siluetten hos den yttre bebyggelsen.
· För att ansluta bebyggelsen till områdets terräng och
parkkaraktär förordas även en mindre strikt placering av
bebyggelsen i öst-västlig riktning. Genom att inte låta
skivhusen närmast soldathemmet ha linjerade långsidor
skapas en mjukare övergång mellan ”hus i park” och
småstad. Officersvillornas placering visar till exempel en
ansats till att låta den bakomliggande raden, endast ett hus
förverkligat, saxa med den framförvarande. En sådan
placering skulle kunna göra den nya bebyggelsemiljön mer
dynamisk och anpassad till platsens terräng.
· Skapa utrymme för en förgårdsmark som ger ett mer
småskaligt och grönare gaturum för de nya skivhusen längs
Regementsgatan. Gärna med häckar eller buskar.
· För att på ett mer tydligt sätt anknyta till områdets
parkstruktur och naturorienterade karaktär bör mer grönska
tillföras längs med lokalgatan. Förslagsvis inordnas
längsgående parkering mellan trädallé. Ett tillägg av
förgårdsmark till fasaderna ger en mjukare övergång mellan
hus och gaturum.
29 (33)

· Öppna upp och skapa rymd mellan soldathem och ny
bebyggelse genom att förskjuta det närmaste huset västerut.
· För att ge bättre förutsättningar för en återskapad park och
dammanläggning bör omplacering av de två västliga
byggnaderna övervägas. En mer integrerad parkmiljö anknyter
både till den tidigare parkstrukturen och skapar förutsättningar
för en mer påtaglig småstadskänsla.
· Tallarna längs med vattnet bör behållas och den nya stigen
skulle kunna orienteras efter dessa.
· Innan byggnation inom Milostaben påbörjas, bör det
genomföras en inventering av Walter Bauers park med
utgångspunkt från de ritningar som finns över
parkanläggningen. Detta i syfte att utreda och dokumentera vad
som finns kvar av den ursprungliga parken.
Gestaltningsprogrammet
· Planbeskrivningens yttre ramar för färgsättning och material
ger stort utrymme för variation. Fasadernas utförande bör
begränsas till att endast innefatta puts.
· Färgsättningen ska enligt gestaltningsprogrammet anpassas till
regementsområdets färgskala i de yttre delarna, men är friare
inom området. En sådan variation innebär att vyn från vattnet
kan bli splittrad.
· Takmaterialen kan komma att variera så pass mycket att miljön
kan uppfattas som splittrad. Ett gemensamt takmaterial för hela
området bidrar till att skapa en homogen och enhetligt planerad
miljö.
NATURMILJÖ
· Inför antagandet av planen har kommunen för avsikt att
upphäva strandskyddet inom kvartersmark för bostäder (B1),
kulturändamål (Q) och byggnad tillhörande småbåtshamn
(V1).
VATTEN
· Dagvattnets omhändertagande inom Milostaben ska utredas
vidare inför utställningen av detaljplanen,
miljökvalitetsnormerna för ytvatten bör beaktas. Placering
av dagvattendamm bör utredas.
· Den småbåtshamn som planeras inom Milostaben kommer
att kräva en anmälan för vattenverksamhet enligt 11 kap.
miljöbalken.
BULLER
· Trafikutredningen bör uppdateras efter det prognosår då
bebyggelse i detaljplanen är fullt utbyggd.
· Enligt planbeskrivningen ska den bullerutredning som gjorts
uppdateras efter gällande förutsättningar inför utställning av
detaljplanen.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
· Anläggandet av vatten och avlopp samt elledningar måste
beakta högsta vattenstånd 2,66 meter (RH70) meter över
havet.
30 (33)

9. KÄLLFÖRTECKNING
Norra staden – första etappen, detaljplaneprogram godkänt av
Kommunfullmäktige 2011-05-30.
Översiktlig miljökonsekvensbeskrivning (MKB), detaljplaneprogram
för Norra staden. Första etappen, Strängnäs kommun 2010-09-24.
Behovsbedömning – handling tillhörande detaljplan för Eldslund 6:5,
Milostaben, Strängnäs kommun 2010-07-30, PBN/2008:419.
Planbeslut Strängnäs kommun PBN 2011-11-16 §240.
Strängnäs kommun Översiktsplan 2002.
Översvämningsrisker i den fysiska planeringen. Riktlinjer för Planoch
byggnämndens arbete och myndighetsutövning. Strängnäs
kommun. PBN 2008:361-011. Antagen av PBN 2008-05-14.
Kulturmiljöutredning för Milostaben och Sidöparken, Strängnäs
kommun, februari 2012, WSP Samhällsbyggnad.
Miljömålsportalen, http://www.miljomal.nu/
Naturvärden på f.d. Milostaben Strängnäs. Conec 2010-08-15.
Grönplan del A. Strängnäs kommun 2009.
Grönplan del B1. Strängnäs kommun 2009.
Fördjupad översiktsplan för Strängnäs Stad – Härad antagen av
kommunfullmäktige 2009.
Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen, Boverket
mars 2006.
Blåplan, Ett underlag till Strängnäs kommuns översiktsplanering,
Samrådshandling 2011-11-23.
Bryggpolicy för Strängnäs kommun, arbetsmaterial, 2012-01-26.
Milostaben Sidöparken Strängnäs - Trafikbullerutredning för
detaljplan, 2010-06-28 ÅF-Ingemansson.
Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram Strängnäs – Delrapport
Strängnäs, utkast 2011-01-25.
Buller i planeringen -Boverkets allmänna råd 2008:1 - Planera för
bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik.
Trafikutredning "Norra staden", Grontmij 2010-06-01
31 (33)

BILAGA DETALJPLANEKARTA
32 (33)

Figur 16. Detaljplanekarta för Milostaben 2012-11-26
33 (33)