SamrÃ¥dsredogÃ¶relse - StrÃ¤ngnÃ¤s kommun

Utvecklings- och samhällsbyggnadskontoret UTSTÄLLNINGSHANDLING 1(59) 

Sanna Alm 2009-08-21 

Planarkitekt 

DNR: PBN/2008:351 

Samrådsredogörelse 

Handling tillhörande: 

Tema vindkraft – tillägg till 

översiktsplanen 

Plan- och byggnämnden beslutade 2009-03-04 enligt § 39 att sända ut förslag till ett 

tematiskt tilläggsdokument med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för samråd enligt 4 

kap. 3 § Plan- och bygglagen. 

Samrådstiden var mellan 2009-03-23 och 2009-05-04. 

Planförslaget fanns under samrådstiden tillgängligt på biblioteken i Strängnäs och Mariefred, 

på Medborgarkontoren i Mariefred, Stallarholmen, Åker och Strängnäs, samt på Strängnäs 

kommuns hemsida. Annons med information om samrådet infördes i Strängnäs tidning 

2009-03-20. Planförslaget sändes till länsstyrelsen, regionplaneorgan och kommuner som 

berörs av förslaget, samt enligt sändlista. 

Följande begärde och fick förlängd yttrandetid: Strängnäs Ornitologiska Klubb (SOK), 

Länsstyrelsen och Enköpings kommun till 2009-05-15, Åkers kommundelsråd och 

Mariefredsnämnden till 2009-05-18, Naturskyddsföreningen i Södermanlands län till 2009- 

05-19, Eskilstuna kommun till 2009-05-22, Miljö- och räddningsnämnden till 2009-05-20. 

Under samrådstiden inkom 50 skrivelser (inklusive de som begärt förlängd yttrande tid). 

Efter samrådstidens utgång har 13 skrivelser inlämnats. 

www.strangnas.se

Samrådsredogörelse UTSTÄLLNINGSHANDLING 2(59) 

Tema vindkraft – tillägg till översiktsplanen 2009-08-21 PBN/2008:351 

Förändringar sedan samrådstiden 

I förslaget till utställningshandling har, förutom ett antal mindre justeringar och tillägg, ett 

helt nytt kapitel tillkommit; ”Restriktionsområden vindkraft”. Vidare presenteras i 

inledningen den nya lagstiftning, angående prövning av vindkraft, som trädde i kraft 2009- 

08-01. 

Följande skrivelser har inkommit: 

Inkomna synpunkter 

Datum 

Synpunkt 

Tema vindkraft – 

tillägg till ÖP 

Synpunkt 

MKB 

Statliga myndigheter och 

kommuner 

1. Länsstyrelsen 

2. Regionförbundet Sörmland 

3. Fortifikationsverket 

4. Helikopterflottiljen 

5. Försvarsmakten Högkvarteret 

6. Gnesta kommun 

7. Eskilstuna kommun 

8. Västerås kommun 

9. Enköpings kommun 

10. Ekerö kommun 

2009-05-13 Ja Inga synpunkter 

Efter 

samrådstiden 

2009-05-08 

Inga synpunkter 



— Se punkt 5 Se punkt. 5 

Efter 

samrådstiden 

2009-05-06 

2009-06-10 

Ja 



2009-05-22 Ja Inga invändningar 

2009-05-04 Ja Inga Synpunkter 

2009-05-05 Ja Ja 

— Se yttrande ang. 

MKB-avgränsning 

Se yttrande ang. 

MKB-avgränsning 

Kommunala nämnder och 

styrelser 

11. Miljö- och räddningsnämnden 

12. Teknik- och fritidsnämnden 

13. Kulturnämnden 

14. Socialnämnden 

2009-05-19 Ingen invändning Ingen invändning 

Efter 

samrådstiden 

2009-05-08 

Efter 

samrådstiden 

2009-05-11 

Ingen invändning Ingen invändning 



2009-03-24 — Inga Synpunkter



15. Barn- och utbildningsnämnden 

16. Mariefredsnämnden 

17. Miljöenheten 

18. Pensionärsråd 

19. Kommundelsråd Stallarholmen 

Efter 

samrådstiden 

2009-05-11 



2009-05-18 Ingen invändning Ingen invändning 

Efter 

samrådstiden 

— Se punkt 14 Se punkt 14 

2009-06-18 

Efter 

samrådstiden 

2009-05-13 


Ja 



Övriga 

20. Gripsholms slottsförvaltning, 

Fogden/slottsarkitekten 

21. Polismyndigheten Strängnäs 

22. Skogsstyrelsen 

23. Vägverket region Mälardalen 

24. Hyresgästföreningen 

25. TeliaSonera Skanova Access AB 

26. Svenska kraftnät 

27. Vattenfall sveanät AB 

28. Banverket 

29. Luftfartsverket 

30. Sjöfartsverket 

31. Sörmlands museum 

32. Naturskyddsföreningen Strängnäs 

33. Naturskyddsföreningen i 

Södermanlands län 

34. Strängnäs Ornitologiska Klubb 

35. Föreningen Landskapsskydd i 

Strängnäs 

36. Stallarholmens hembygdsförening 

2009-04-07 Inga synpunkter Inga synpunkter 

2009-04-15 Ja Ja 

2009-03-24 Inga synpunkter Inga synpunkter 

2009-04-17 Inga erinringar Inga erinringar 

2009-04-14 Inga invändningar Inga invändningar 




Efter 

samrådstiden 

2009-05-05 

Efter 

samrådstiden 

2009-06-12 

Ja 

Ja 




2009-03-27 Inga synpunkter Ja 

Efter 

samrådstiden 

2009-05-14 

Ja 

Ja 

2009-05-18 Ja Ja 

2009-05-04 

uppdaterad: 

2009-05-11 

Efter 

samrådstiden 

2009-05-05 

Efter 

samrådstiden 

2009-05-08 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja



37. Åkers hembygdsförening 

38. Strängnäs Gille 

39. Kristdemokraternas 

Lokalavdelning 

40. Stig G Daun 

41. Anders Hjulström 

42. Miljöpartiet de Gröna 

43. Anders Kihlberg 

44. B. Stümer 


46. Arne Lövgren och Henric Lövgren 

47. Göran Edström och Anette 

Edström 

48. Roland Johansson 

49. August Friess 

50. Peter Hellström 

2009-04-28 Inga synpunkter — 

2009-04-30 — Inga synpunkter 



Efter 

samrådstiden 

2009-05-05 

Ja 



2009-05-04 Ja — 

2009-05-04 Ja Ja 

2009-05-04 Ja Ja 

2009-05-04 Ja Ja 

2009-04-22 Ja Ja 

2009-04-23 Ja Ja 


2009-04-29 Ja Ja



SYNPUNKTER 

KOMMENTARER OCH 

FÖRSLAG MED ANLEDNING 

AV DE SYNPUNKTER SOM 

FRAMFÖRTS. 

Statliga myndigheter och kommuner 

1. Länsstyrelsen 

Tema vindkraft - tillägg till översiktsplanen 

Förslag till tematiskt tillägg till översiktsplanen för 

vindkraft 2009-02-23 har inkommit till länsstyrelsen för 

samråd enligt 4 kap 3 § planoch bygglagen. 

Inledningsvis konstaterar länsstyrelsen att dokumentet är 

ambitiöst och mycket pedagogiskt uppbyggt och ger en god 

inblick i de allmänna förutsättningarna för att utveckla 

vindbruket i kommunen och inom utpekade 

riksintresseområden för vindbruk. En översiktskarta i 

början av dokumentet skulle ytterligare förhöja 

läsbarheten. 

Översiktplanen som styrinstrument – 

behov av en tydlig områdesavgränsning 

Översiktplanen kommer i framtiden att ligga till grund för 

framtida tillståndsgivning, bygglov, miljötillstånd, 

strandskyddsdispenser etc. Utifrån det perspektivet är det 

önskvärt att plandokumentet kompletteras med en 

tydligare anvisning om kommunens syn på vilka 

geografiska områden som utöver redovisade riksintressen 

är prioriterade för vindkraftsetableringar av olika 

storleksordning respektive vilka områden som kommunen 

bedömer är olämpliga för ändamålet. För att 

översiktsplanen ska kunna ligga till grund för olika 

myndigheters prövningar av tillstånd, krävs att 

bedömningarna är välmotiverade. 

Kartan på sida 9 har förtydligats. På 

sidan 36 finns även en karta som visar 

Strängnäs kommun och dagens 

riksintresseområden för vindbruk i 

förhållande till de angränsande länen och 

kommunerna. 

Istället för att utanför riksintresse 

vindbruk peka ut områden som lämpliga 

att etablera vindkraftverk inom har 

kommunen valt att peka på vilka typer av 

områden som kan anses vara särskilt 

lämpade för ändamålet (s. 88). Ett 

utpekande av ytterliggare exakta 

områden skulle bland annat kräva en 

förfinad, kommunövergripande 

vindkartering (beräkning). 

Handlingen har dock uppdaterats vad 

gäller utpekande av områden som 

kommunen av olika anledningar, redan 

på denna planeringsnivå, bedömer vara 

olämpliga för vindkraftsetableringar. 

Naturmiljö 

Länsstyrelsen välkomnar den tydliga skrivningen om 

behovet av att i samband med vindkraftsetableringar 

ytterligare undersöka det aktuella områdets strategiska 

betydelse för störningskänslig fågelfauna och fladdermöss. 

Inom naturområdet tar källhänvisningen enbart tar upp 

Länsstyrelsen naturvårdsprogram. Fylligare underlag 

bland annat över värdefulla ängs- och hagmarker, 

våtmarker, alléer, ädellövskogar med mera att ta hänsyn 

till vid utpekande av etableringsområden finns GIS-skikt 

GIS-skikten har studerats i samband med 

avvägningarna inom respektive 

riksintresseområde för vindbruk (skikten 

finns även tillgängliga i kommunens 

kartprogram). Källhänvisningen har



som länsstyrelsen tillhandahåller på sin webbplats 

www.lansstyrelsen.se/sodermanland. 

Riksintresseområdet för vindbruk Prästfjärden angränsar 

direkt till Natura 2000-området Veckholms prästholme i 

Enköpings kommun, vilket bör omnämnas i texten. 

uppdaterats. 

Texten angående Område 6, samt kartan 

(s. 84-87) har uppdaterats utifrån 

synpunkten. 

Kulturmiljö 

Sidan 23 under rubriken Landskapsbild och kulturmiljö, 

andra stycket om hänsyn: Hänsynen gäller även 

kyrkomiljöer. 

Sidan 42 f. under rubriken Kulturmiljövård: Lagen 

benämns “Kulturminneslagen” och den förkortas KML. 

Sidan 44, överst, borde stå: “I kulturminneslagen finns 

särskilda bestämmelser för fornlämningar, kyrkor och 

byggnadsminnen.” 

Dokumentet har uppdaterats utifrån 

synpunkterna. 

Banverkets och Försvarsmaktens yttrande 

Länsstyrelsen ställer sig bakom Banverkets yttrande 2009- 

04-27 och Försvarsmaktens yttrande 2009-05-04. 

Noteras. 

3. Fortifikationsverket 

Yttrande gällande samrådshandling ”Tema vindkraft tillägg 

till översiktsplan” 

Strängnäs kommun 

Fortifikationsverket har inget att erinra mot förslag enligt 

samrådshandling Tema vindkraft- tillägg till översiktsplan 

för Strängnäs kommun. 

Vi vill dock i detta yttrande trycka på vikten av att 

totalförsvarets intressen inte blir åsidosatta vid etablering 

av vindkraft. 

Noteras. 

5. Försvarsmakten Högkvarteret 

Samråd av förslag till tema vindkraft – tillägg till 

översiktsplanen, Strängnäs kommun, Södermanlands län 

Synpunkter på beskrivningen 

Det finns ingen beskrivning av riksintresset för 

totalförsvaret. Texten bör kompletteras, förslagsvis under 

rubriken “avvägning mot andra intressen”. 

Ett förslag följer nedan: 

“Riksintresset för totalförsvarets militära del 

Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 § 

andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet 

i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i 

form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som 

I samrådshandlingen finns information 

om försvarets intressen på sidorna 22 

0ch 53. Under rubriken Anläggningar 

för totalförsvaret (sid. 53 i 

utställningshandlingen) har texten 

kompletterats, till stor del enligt 

föreslagna formuleringar.



redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte 

kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till 

spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. 

Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning 

berörda av riksintresset. 

I Strängnäs kommun utgör Härads skjutfält riksintresse 

för totalförsvarets militära del. 

Särskilt om höga byggnadsobjekt 

I kommunen kan riksintresset framförallt påverkas av 

uppförande av höga byggnadsobjekt som master och 

vindkraftverk. De kan utgöra flyghinder eller störa olika 

typer av kommunikationssystem. Därför bör 

Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana planoch 

bygglovärenden. Hela landets yta är samrådsområde 

för objekt högre än 20 m utanför tätort och högre än 50 m 

inom tätort. Information om remissblanketter mm finns 

att hämta på www.mil.se (Remisser). 

Synpunkter på föreslagna områden 

Försvarsmakten har inga synpunkter på föreslagna 

områden för vindbruksändamål utom vad avser området i 

Hornbyviken på Selaön. Detta område är i konflikt med 

totalförsvarets intressen. 

Enligt förtydligandet av denna 

ståndpunkt (se nedan) är området endast 

delvis i konflikt med totalförsvarets 

intressen. Då det i förväg ej är möjligt att 

specificera var i område 5 (Hornbyviken) 

en etablering kan vara olämplig får detta 

avgöras i samband med enskilda 

vindkraftsärenden. 

Generellt 

Om vindkraftsprojekt blir aktuella inom eller utanför 

föreslagna områden och positioner och höjder för verken är 

fastställda skickas en remiss in till Försvarsmakten med 

denna information. Detta behövs bl a för att informationen 

om de höga objekten ska kunna läggas in i landets 

flyghinderdatabas. Minst 30 dagar innan uppförandet av 

ett högt objekt ska en sk. Flygsäkerhetsanmälan skickas in 

till Försvarsmakten. 

Förtydligande av ovanstående yttrande 

(2009-06-10): 

Noteras. Informationen har förts in i 

utställningshandlingen, sidan 53. 

Om vi anser att ett område är olämpligt att peka ut som 

vindkraftsområde, behöver inte betyda att det är helt “nej” 

från vår sida. Enstaka verk eller små grupper kan gå bra 

efter särskild analys, däremot inte större grupper. 

Härads skjutfält är det enda område i Strängnäs kommun 

som är utpekat som riksintresse. Det finns ju ett underlag 

hos länsstyrelsen med 12.4-förordnanden. Dessa områden 

är ju också intresseområden för totalförsvaret. Vi håller på 

att se över dessa områden och kommer i höst att redovisa 

det nya underlaget för länsstyrelsen. 

Vad gäller höga objekt är hela Sveriges yta samrådsområde 

Noteras. Försvarsmakten kommer att 

höras i varje enskilt vindkraftsärende. 

Text och karta har uppdaterats utifrån 

lämnade uppgifter. 

Handlingen har kompletterats med en



och det viktiga är att det finns med en text om detta i 

planen. 

text om höga byggnadsobjekt under 

kapitlet Anläggningar för totalförsvaret. 

6. Gnesta kommun 

Samrådsyttrande över förslag till tematiskt tillägg till 

översiktsplan rörande vindkraft 

Gnesta kommun har tagit del av det omfattande förslaget 

till tillägg till översiktsplanen rörande vindkraft. 

Förutom en synpunkt rörande förbehållsområden för flyg 

har granskning ej gjorts av faktainnehållet. Gnesta 

kommun har endast tittat på det som föreslås gälla i de 

områden där våra kommuner möts. 

Gnesta kommun är i samma fas vad gäller tematiskt tillägg 

till ÖP som Strängnäs kommun. Även vi har ett tillägg ute 

på samråd. Vi finner att i de områden våra kommuner 

möts är synen på markanvändningen samstämmig. På vår 

sida har vi restriktionsområden i form av Större 

opåverkade områden och på er sida finns ett mindre 

område markerat som Större opåverkat område och resten 

som Restriktionsområde d.v.s. område med starkare skydd 

mot ingrepp. 

Yttrande 

Gnesta kommun har, då vår syn på markanvändningen i 

”våra gränstrakter” är samstämmiga, inga erinringar mot 

framskrivet förslag till tematiskt tillägg. 

Ett förslag 

Ni skriver under rubrik Restriktioner om flyg att 

”Information om civila flygplatsers restriktioner kan 

hämtas från respektive flygplats”. Detta är teoretiskt 

riktigt. Vår erfarenhet är att de flygplatser som berör våra 

kommuner Skavsta, Bromma och Arlanda inte är villiga att 

ange någonting utan hänvisar till LFV. 

Det man kan göra är att i det tematiska tillägget visa de 

fasta restriktionsområden som finns på karta. Ni har 

ganska gott om plats för ett sådant skikt på någon av era 

kartbilagor. Vi tar upp den fasta flygfyren söder om 

Kalkbro då dess restriktionsområde sträcker sig in i Gnesta 

kommun. Vi sänder den kartbild vi har fått från LFV som 

bilaga, vill ni ha den digitalt så kan jag sända den eller 

också kan den hämtas från vår hemsida www.gnesta.se. 

Vid kontakter med LVF har vi ej fått 

någon konkret information om fasta 

restriktionsområden i Strängnäs 

kommun. Någon karta över områdena 

har inte mottagits. 

Vi har dock i texten tagit upp den fasta 

flygfyr som syns på er kartbilaga och vars 

restriktionsområde berör Strängnäs 

kommun. 

7. Eskilstuna kommun 

Särskild skrivelse - yttrande över förslag till Tema vindkraft 

- tillägg till översiktsplanen för Strängnäs kommun 

Stadsbyggnadsnämnden fattade vid ordinarie 

sammanträde den 8 maj 2009 följande beslut:



Beslut 

Förvaltningens förslag till remissvar, daterat den 24 april 

2009, antas och överlämnas till kommunstyrelsen. 

Protokollsutdrag lämnas efter protokollets justering. 

STADSBYGGNADSNÄMNDEN 

Samråd av förslag till Tema vindkraft - tillägg till 

översiktsplanen för Strängnäs kommun 

Förslag till beslut 

Förvaltningens förslag till remissvar antas som nämndens 

eget. 

Sammanfattning 

Strängnäs kommun är först i Södermanland att ta fram ett 

förslag till planeringsverktyg för Vindkraft. 

Samrådsförslaget kan vara till hjälp för Eskilstuna 

kommun som just påbörjat arbetet med översiktlig 

vindkraftplanering. Följer man förslaget kommer stora 

vindkraftverk inte lokaliseras nära kommungränsen mot 

Eskilstuna. Någon konkurrens finns inte heller mellan 

kommunerna, eftersom elmarknaden inte är lokal. 

Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun har 

därför inga invändningar mot samrådsförslaget. 

Ärendet 

Strängnäs kommun har som första kommun i 

Södermanlands län arbetat fram ett tematiskt tillägg till 

översiktsplanen på temat vindkraft. 

Vindkraftens utbyggnadsmöjligheter i kommunen har 

utretts i relation till andra konkurrerande 

samhällsintressen och enskilda intressen. 

Utredningen är omfattande och tar upp många olika 

aspekter, så som påverkan på landskapsbild, 

kulturminnesvård, bebyggelse, natur, friluftsliv, fiske, 

flygplatser och anläggningar för totalförsvaret. 

Det påpekas att den tekniska utvecklingen på området gör 

att både lönsamhet och inverkan på miljön förändras 

successivt i snabb takt. Det kan därför vara praktiskt att 

vindkraftplaneringen utgör ett tillägg till översiktsplanen. 

I Eskilstuna kommun har just ett liknande arbete om 

vindkraft påbörjats. Vi har nytta av erfarenheterna i 

Strängnäs och även i andra kommuner. 

Det är viktigt att visa var det är olämpligt att alls bygga ut 

storskalig vindkraft och varför. När det tydliggjorts, bör 

man verka för att de av Energimyndigheten föreslagna 

Handlingen har kompletterats med 

kapitlet Restriktionsområden vindbruk 

där ej lämpliga områden för



riksintresseområdena, ses över. 

vindkraftsutbyggnad inom kommunen 

presenteras. 

Riksintresseområdena för vindbruk har 

ytterliggare setts över inför 

utställningsskedet. 

Vindkraftutbyggnaden i Strängnäs påverkar knappast 

förutsättningarna för utbyggnaden i Eskilstuna. 

Marknaden för den gröna elen som produceras, går även 

utanför landet och är oberoende av i vilka kommuner 

generatorerna är lokaliserade. Det finns därför inget 

konkurrensförhållande mellan kommuner. 

Närmast Eskilstuna kommungräns ligger delområde 1. Det 

sammanfaller till stor del med Strängnäs del av Ridö- 

Sundbyholmsarkipelagens naturreservat, vilket också är 

Natura2000-område. Samrådsförslaget påpekar att en 

lokalisering där står i strid med flera viktiga miljöintressen 

och inte är lämpligt för stora vindkraftsverk. 

Under förutsättning att ingen lokalisering sker i delområde 

1, kommer närmaste vindkraft i Strängnäs att ligga 1 — 2 

kilometer från kommungränsen och inte i påtaglig grad 

påverka Eskilstuna kommun. 

Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun har inga 

invändningar mot samrådsförslaget. 

STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 

8. Västerås kommun 

Tema vindkraft — tillägg till översiktsplanen 

Samrådssynpunkter 

Ett av de riksintresseområden för vindbruk som pekats ut 

inom Strängnäs kommun (område 1) ligger inom Ridö- 

Sundbyholmsarkipelagen. Västerås Stad delar Strängnäs 

bedömning att område 1 inte är lämpligt för etablering av 

vindkraftverk. Området utgör en del av ett större 

sammanhängande område med mycket stora 

dokumenterade naturoch kulturvärden och ett viktigt 

område för rekreation och friluftsliv. 

Förslaget till riktlinjer som innebär att samråd med 

grannkommuner ska ske vid etablering av vindkraftverk 

inom ett avstånd av tre kilometer från kommungräns 

tillstyrks. 

I samband med Energimyndighetens översyn av 

riksintresseområden för vindkraft framförde Västerås Stad 

följande: “Den vindkartering som gjorts visar att det främst 

är Mälaren med öar och strandområden som har 

vindförhållanden som kan göra områden aktuella som 

riksintresseområden för vindkraft. Mälaren med öar och 

Noteras. 

Noteras. 

Strängnäs kommun delar Västerås 

stadsbyggnadskontors uppfattning att de 

stora naturoch kulturvärden som finns i 

Mälaren borde vägts in redan från första 

början inför utpekandet av 

riksintresseområden för vindbruk.



strandområden är samtidigt en del av Västerås som har 

mycket stora dokumenterade naturoch kulturvärden och 

ett viktigt område för rekreation och friluftsliv. 

I miljöbalken kap 4 § 2 namnges några områden i landet 

där turismens och det rörliga friluftslivets intressen ska 

prioriteras särskilt. “Mälaren med öar och strandområden” 

är ett sådant område. Ridö- och Ängsöarkipelagen liksom 

Asköviken är utpekade som riksintresseområden för såväl 

naturvård som friluftsliv, Angsö dessutom som riksintresse 

för kulturmiljövård. 

Askö-Tidö, Fullerö, Ridöarkipelagen, Frösåker och Angsö 

är Natura 2000-områden, dvs områden med naturtyper, 

arter och deras livsmiljöer som är skyddsvärda ur ett EUperspektiv. 

Sedan 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000- 

områden klassade som riksintresse med hänsyn till de 

naturoch kulturvärden som finns i områdena. Samtliga 

områden ovan är skyddade som naturreservat.” 

Energimyndighetens riktlinje har dock 

varit att avvägningar mellan olika 

intressen istället ska ske vid planering 

enligt bland annat planoch bygglagen. 

Förutom presenterade avvägningar i 

tilläggsdokumentet Tema vindkraft, 

krävs även avvägningar, mot bland annat 

riksintresset Mälarens öar och 

strandområden, på projektnivå. 

I handlingen föreslås att en 

huvudinriktning bör vara att ej tillåta 

storskaligt vindbruk inom naturreservat 

och Natura 2000-områden. Prövningar 

måste dock ske i varje enskilt fall med 

hänsyn till varje skyddsområdes syfte. 

“De stora och i vissa fall unika naturoch kulturvärden som 

finns i Mälaren och dess öar och strandområden bör enligt 

stadens mening redan i detta skede vägas in vid 

bedömningen av vilka områden som kan tänkas uppfylla 

nationella och regionala kriterier för att utgöra 

riksintresseområden för vindkraft.” 

STADSBYGGNADSKONTORET 

9. Enköpings kommun 

Förslag till yttrande: 

Samråd om förslag till tema vindkraft — tillägg till 

översiktsplanen, dnr PBN/2008:351 

Begäran om yttrande —vindkraftsärenden; dnr 

PBN/2009:99-2331 dnr PBN/2008:540-239, dnr 

PBN/2009: 19-2331 

Enköpings kommun har fått rubricerade handlingar 

översända för synpunkter. Förslag tema vindkraft finns 

tillgängligt på Strängnäs kommuns hemsida: 

www.strangnas.se. Parallellt med samrådet för tema 

vindkraft har Strängnäs kommun även skickat över tre 

vindkraftsärenden till kommunen för yttrande: bygglov för 

nybyggnad av två vindkraftverk Kilfröslunda 3:3 och 4:1, 

bygglov för vindmätmast Ytterselö-Äleby 2:1 samt 

förhandsbesked på nybyggnad av tre vindkraftverk på 

Ytterselö-Äleby. 

Kort sammanfattning samrådsförslaget 

Samrådshandlingen är ett tematiskt tilläggsdokument till 

Strängnäs kommuns översiktsplan. Syftet med dokumentet 

är att underlätta hanteringen av framtida 

vindkraftsärenden. Genom att i förväg analysera 

kommunens förutsättningar är tanken att handläggningen 

av förfrågningar angående nyetableringar ska gå smidigare. 

Strängnäs kommun menar att det vid planering av



förnybara energikällor är vikigt att utgå från platsens 

specifika förutsättningar och att främja både lokala, 

småskaliga lösningar samt att anordna större system där 

det är möjligt. Förutom att utgå från vindkarteringar är 

landskapets förutsättningar en grundläggande 

utgångspunkt. 

Riksintresse Vindbruk 

Samrådsförslaget anger följande: Ett riksintresse för 

vindbruk är ett område som Energimyndigheten bedömer 

rymma goda förutsättningar för etablering av 

vindkraftverk. I 3 kap. 8 § Miljöbalken står följande 

angående bland annat anläggningar för energiproduktion: 

“Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för 

anläggningar för industriell produktion, energiproduktion 

energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning 

eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot 

åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller 

utnyttjandet av sådana anläggningar. Områden som är av 

riksintresse för anläggningar som avses i första stycket 

skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra 

tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.”. Det är 

berörda kommuners uppgift att ta hand om utpekade 

riksintresseområden och det är sedan länsstyrelserna som 

ser till att kommunerna verkligen tillgodoser 

riksintressena. 

Riksintresseområden kring Mälaren 

Strängnäs kommun är den enda av kommunerna vid 

Mälaren som har utpekade riksintresseområden för 

vindbruk ut mot Mälaren. Länsstyrelsen i Södermanlands 

län har haft den principiella inställningen att etablering av 

stora vindkraftsanläggningar i första hand skall ske i 

områden där konflikter med andra samhällsintressen ej 

skulle kunna uppstå. 

Länsstyrelsen i Uppsala län har i tidigare utredningar 

pekat på att riksintresse för vindbruk står i konflikt med 

riksintresse Mälaren, varför det inte har pekats ut några 

områden i Uppsala Län vid Mälaren. Inte heller inom 

Stockholms län och Västmanlands län har områden pekats 

ut. Länsstyrelserna kring Mälaren har alltså hanterat 

frågan olika. 

Förslag till kommunövergripande riktlinjer 

Samrådsförslaget har ett antal kommunövergripande 

riktlinjer där vissa kan vara särskilt intressanta för 

Enköpings kommun, t.ex: 

• En vindkraftsanläggning bör ej lokaliseras så att den 

sträcker över flera landskapsrum, för att skapa ett tydligt 

förhållande mellan verk och landskap. 

• Verk bör placeras så att de följer landskapets kontur. 

• I enskilda projekt är det viktigt att lokaliseringen av en 

tilltänkt anläggning anpassas efter och analyseras utifrån 

viktiga utblickspunkter i landskapet. 

• Vid etablering av vindkraftverk inom ett avstånd av 3 km



från kommungränsen skall etableringen föregås av samråd 

med berörda kommuner. 

• En analys av en tilltänkt vindkraftsetablerings visuella 

effekter är nödvändig. I en sådan analys ska det aktuella 

landskapets karaktär och innehåll beskrivas, samt dess 

värden identifieras. 

• Prövning skall göras om en vindkraftsanläggning går att 

förena med områden av riksintresse (för t.ex. naturvården, 

kulturmiljövården, friluftslivet). Det gäller bland annat 

även regionala intresseområden, fornminnen, 

nyckelbiotoper, strandskydd och naturvärdesobjekt. 

• Natura 2000-områden och naturreservat utgör starka 

naturskydd. Att etablera vindkraftverk inom dessa 

områden är inte lämpligt. Normalt krävs även 

skyddsavstånd till dessa områden. 

Riksintresseområden nära Enköpings kommun 

Område 3 Tynnelsö — Morraröfjärden 

Områdets nordligaste del ligger ca 900 meter från 

kommungränsen mot Enköpings kommun. Området vid 

gränsen är ett öppet vattenområde. Inga områdesspecifika 

riktlinjer för planeringen finns föreslagna för del av 

området närmast kommungränsen. 

Angränsande intressen i Enköpings kommun: 

• Riksintresse Mälaren, Friluftslivet samt Yrkesfisket 

• Riksintresse kulturmiljövård, Arnö 

• Området kring Arnö ingår i naturvårdsprogrammet, 

klassas som mycket högt värde 

• Värdefullt odlingslandskap 

Område 4 Oknön, Oknöfjärden 

Området ligger ca 300 meter från kommungränsen mot 

Enköping. Området vid gränsen är ett öppet vattenområde. 

Urval från områdesspecifika riktlinjer för planeringen: 

• Lokaliseringen bör anpassas efter kraftledningens 

riktning i landskapet. 

• Visuella aspekter måste särskilt beaktas. 

• Viktigt att hänsyn tas till utblickar från Oknön samt 

Rönnholm i Enköpings kommun. 

På sidan 74 (Riktlinjer för planering), 

sista stycket beskrivs förutsättningarna 

inom Område 3, delområde 2. 

Informationen om de angränsande 

intressena i Enköpings kommun noteras. 

Kartor och texter angående respektive 

riksintresseområde för vindbruk har 

uppdaterats. 

I handlingen föreslås under rubriken 

Kommunövergripande riktlinjer att 

eventuella vindkraftsetableringar inom 

tre kilometer från kommungränsen ska 

föregås av samråd med berörd/berörda 

kommuner. Detta så att angränsande, 

eller gemensamma intressen beaktas. 



• Riksintresse kulturmiljövård, Arnö samt Grönsö 

• Naturreservat/Natura 2000-område Bryggholmen 

• Området kring Bryggholmen ingår även i 

naturvårdsprogrammet, klassas som mycket högt värde 

• Området kring Koholmen ingår i naturvårdsprogrammet, 

klassas som mycket högt värde, området är även klassat 

som ekologiskt känsligt område 


Område 5 Hornbyviken 

Området ligger ca 900 meter från kommungränsen mot 

Enköping. Området vid gränsen är ett öppet vattenområde.



Urval från områdesspecifika riktlinjer för planeringen: 

• Visuella aspekter måste särskilt beaktas. 

• Påverkan på landskapsbilden skall studeras med stöd av 

landskapsbildsanalys. 



• Riksintresse kulturmiljövård, Arnö samt Grönsö 

• Naturreservat/Natura 2000-område Grönsö, området 

även klassas som ekologiskt känsligt område 

• Området kring Arnö ingår även i naturvårdsprogrammet, 



Område 6 Prästfjärden 

Området angränsar direkt till Enköpings kommun. 

Området utgörs vid gränsen av vattenområde. Urval från 

områdesspecifika riktlinjer för planeringen: 

• Öarna skall hållas fria från all typ av bebyggelse, även 

vindkraftverk 



• Riksintresse Naturvård 

• Naturreservat/Natura 2000-område Veckholms 

prästholme, utpekas även i Naturvårdsprogram med 

högsta naturvärde 

• Området vid Bastlagnö är med i naturvårdsprogrammet, 


Kort sammanfattning vindkraftsärenden 

Bygglov två vindkraftverk, Kilfröslunda 3:3 och 4:1, dnr 

PBN/2009:99-2331 

Två vindkraftverk, 150 meter höga inkl rotorblad. Ligger 

inte inom föreslagna områden för vindbruk i förslag till 

tematiskt tillägg. Omfattas i förslag till tematiskt tillägg 

därmed av generella riktlinjer, t.ex. behov av 

landskapsanalys. 

Vindkraftsärendena hanteras separat av 

Byggsektionen. 

Bygglov vindmätmast, Ytterselö-Äleby 2:1, dnr 

PBN/2008:540-239 

Tillfälligt bygglov tre år för vindmätmast, 84 meter högt. 

Ligger inom område 5 i förslag till tematiskt tillägg, d.v.s. 

kommer att omfattas av generella riktlinjer samt 

områdesspecifika riktlinjer, t.ex. behov av landskapsanalys. 

Förhandsbesked tre vindkraftverk, Ytterselö-Äleby 2:1, dnr 

PBN/2009:19-2331 

Tre vindkraftverk, 145 meter höga inkl rotorblad. Ligger 

inom område 5 i förslag till tematiskt tillägg, d.v.s. kommer 

att omfattas av generella riktlinjer samt områdesspecifika 

riktlinjer, t.ex. behov av landskapsanalys. 

Förslag synpunkter 

Förslag synpunkter på samrådsförslaget 

Enköpings kommun är positiv till vindkraft som en ren



energikälla. Det är viktigt med ett brett beslutsunderlag där 

eventuella konflikter med andra intressen redovisas och 

minimeras. Det är därför positivt att Strängnäs kommun 

tar ett helhetsgrepp för hanteringen av vindkraftsfrågorna i 

ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. En väl 

genomarbetad översiktsplan blir ett särskilt viktigt 

underlag om förslag till ny lagstiftning för prövning av 

vindkraft träder ikraft. Det är även bra att planförslaget 

anger att Enköpings kommun kommer att få 

vindkraftsärenden på remiss som ligger inom 3 km från 

kommungränsen. 

Samrådshandlingen föreslås kompletteras med följande: 

• Vindkraftsverk och vindkraftsparker är stora 

anläggningar vars konsekvenser på närmiljön kan sträcka 

sig utanför den egna kommungränsen, t.ex. påverkan på 

djurliv, riksintressen, landskapsbild m.m. Det är idag svårt 

att utläsa av förslaget vilka krav Strängnäs kommun 

kommer att ställa på utredningar m.m. för att redovisa och 

minimera påverkan på de riksintressen och andra viktiga 

värden som ligger inom angränsande områden i Enköpings 

kommun. I planförslaget bör det kortfattat framgå viktiga 

värden även utanför kommungränsen samt hur 

avvägningar och hänsyn föreslås tas till dessa. 

• För respektive område presenteras miljökonsekvenser 

som avslutas med en sammanfattande bedömning av 

konsekvenserna i en punktlista. Listan är i många delar av 

karaktären riktlinjer och föreslås därför delvis lyftas in 

under avsnittet “Riktlinjer för planering” för att tydliggöra 

vad som är faktiska riktlinjer respektive konsekvenser. 

Vissa av de kartor och de texter som hör 

till beskrivningarna av respektive 


uppdaterats för att tydligare belysa de 

viktiga värden som finns inom 

angränsande områden i Strängnäs 

grannkommuner. 

En vindkraftsetablerings eventuella 

påverkan på viktiga värden utanför 

kommungränsen får framförallt 

analyseras på projektnivå, i samråd med 

berörd kommun. 

Under miljökonsekvensbeskrivningarna, 

för respektive riksintresseområde för 

vindbruk, ska punktlistorna ses som ett 

förtydligande av vilka analyser som på 

projektnivå kan tänkas behövas för den 

slutgiltiga bedömningen av en tilltänkt 

vindkraftsetablerings miljökonsekvenser. 

• För område 3 saknas områdesspecifika riktlinjer för del 

av området närmast Enköpings kommun. 

• I anslutning till Mälaren uppehåller sig en stor mängd 

havsörnar, särskilt under vinterhalvåret. Vid 

vindkraftsetablering är det viktigt att utreda påverkan på 

fågellivet vid arbete med att hitta lämpliga 

lokaliseringslägen. 

Förslag synpunkter vindkraftsärenden 

Enköpings kommun anser att det i detta skede kan vara 

mindre lämpligt att bevilja bygglov och förhandsbesked för 

aktuella ärenden, innan förslag till tematiskt tillägg har 

processats fram eller angivna undersökningar och 

utredningar tagits fram enligt tematiska tilläggets förslag 

till riktlinjer. 

Se sidan 74, sista stycket. 

Noteras. Frågan tas bland annat upp i 

miljökonsekvensbeskrivningarna under 

respektive riksintresseområde för 

vindbruk. 

Noteras. Föreslagen ordningsföljd är 

dock svår att hävda. Något beslut om att 

invänta det tematiska tilläggsdokumentet 

finns inte och kommunen är enligt 7 § 

förvaltningslagen skyldig att handlägga 

varje ärende där någon enskild är part så 

snabbt som möjligt. 

KOMMUNSTYRELSEKONTORET



10. Ekerö kommun 

Remiss angående Miljöbedömning för “Tema vindkraft”, 

tillägg till översiktsplanen 

Yttrande 

Ekerö kommuns översiktsplan antogs i december 2005. 

Enligt den så är vindförhållanden och topografi 

gynnsammast i kommunens västra delar mot de stora 

öppna fjärdarna men inte heller där är förutsättningarna 

de bästa. Vidare sägs att på Adelsö, Björkö, Kurön och de 

mindre öarna där omkring väger dessutom andra aspekter 

såsom höga världen för landskapsbild, naturoch 

kulturmiljöer och friluftsliv mycket tungt. Inom hela Ekerö 

kommun är upplevelserna och behovet av tysta områden 

viktigt. Vid placering av vindkraftverk är det därför viktigt 

att även beakta behovet av tystnad och frånvaro av 

oväntade skuggrörelser. 

Riksintresseområden för vindkraft hade inte tagits fram då 

översiktsplanen antogs. Enligt Länsstyrelsen i Stockholms 

läns rapport 2007:12 “Vindkraft i Stockholms län” är Norra 

Björkfjärden och Södra Björkfjärden – Prästfjärden inte 

utpekat som riksintresseområde för vindkraft. Detta 

område är även utpekat som riksintresse för friluftslivet. 

Norra Björkfjärden är också riksintresse för naturvården. I 

arbete med miljömålet Levande sjöar och vattendrag har 

Länsstyrelsen i Stockholms län i samarbete med 

Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet 

pekat ut Norra Björkfjärden och Södra Björkfjärden – 

Prästfjärden som nationellt särskilt värdefull. Delar av 

området runt Björkö och Adelsö är utpekade som särskilt 

värdefull ur kulturperspektiv. 

Ekerös yttrande (2009-01-16), angående 

MKB-avgränsningen, har tagits med i 

denna samrådsredogörelse då de 

synpunkter som framförs även är av 

betydelse för det fortsatta planarbetet och 

kommande avvägningar mellan olika 

intressen på både översiktlig nivå och 

projektnivå. 

I handlingen har vi valt att lämna öppet 

för en djupare utredning på projektnivå. 

Vi föreslår bland annat att en eventuell 

etablering ska föregås av en 

undersökning av eventuella 

bullerstörningar, samt skuggbildningar, 

som en tilltänkt anläggning kan ge 

upphov till, det vill säga störningar som i 

Område 6 framförallt kan påverka det 

rörliga friluftslivets intressen. 

Områdets storlek och områdets goda 

vindförhållanden gör i nuläget, att vi 

utifrån kända natur- kultur- och 

friluftsvärden inte vill föreslå att hela 

Område 6 förklaras som olämpligt att 

etablera vindkraftverk inom. 

I den del av Strängnäs kommun som gränsar mot Ekerö 

kommun finns redovisat ett riksintresseområde för 

vindbruk. Detta område anser vi stå i konflikt med ovan 

angivna riksintressen och kommunala intressen i Ekerö 

kommun. 








Kommunala nämnder och styrelser 

19. Kommundelsråd Stallarholmen 

Synpunkter angående vindkraft på Selaön 

Beslut 

Kommundelsrådet beslutar att 

Noteras. 

Kapitlet om buller har uppdaterats med 

en text om lågfrekventa ljud. 

det finns idag inga studier som visar att 

lågfrekventa ljud från vindkraftverk påverkar



människor och djur på ett negativt sätt. Men 

eftersom vindkraftverken blir allt större bör det 

lågfrekventa ljudet kontrolleras. Stallarholmens 

kommundelsråd föreslår i övrigt att följa 

samrådshandlingarna tema vindkraft från Planoch 

byggnämnden. 

Övriga 

21. Polismyndigheten Strängnäs 

Samråd av förslag till Tema vindkraft tillägg till 

översiktsplan, med tillhörande 

miljökonsekvensbeskrivning 

Noteras. 

Närpolisen har tagit del av tilläggen och vill gärna trycka på 

att Bygglov för vindkraft bör prövas mycket noggrant. Om 

vi kommer in i bilden är det troligen genom en grannfejd 

med olika psykiska problem för de/dem som bor i 

närheten. Det kan handla om ljud, utsikt, reflexer mm. 

Kommunen bör tänka till innan bygglov beviljas då det 

annars kan skapa vissa sociala problem i framtiden. 

25. TeliaSonera Skanova Access AB 

Kommentar till “Tema vindkraft” i Strängnäs kommun 

TeliaSoneras telenät kan störas av olämpligt placerade 

vindkraftverk. Detta gäller främst radioanläggningar med 

radiolänkstråk som i värsta fall kan behöva flyttas eller 

ersättas med annan telelösning. 

Noteras. 

I dokumentet behandlas detta under 

kapitlet Civil telekommunikation. 

Av ovannämnda skäl måste TeliaSonera ges möjlighet att 

inkomma med synpunkter t.ex. i samband med ev. 

upprättande av detaljplan och vid varje enskild 

bygglovprövning. 

Objekten prövas om möjligt individuellt varför vi önskar 

koordinater i RT 90 2,5 gon V med meter- noggrannhet. 

Vidare önskas upplysning om tänkt navhöjd och 

rotordiameter. 

Förfrågningarna kan sändas till 

Telia-Vindkraftteliasonera.com 

eller TeliaSonera AB, Telia-Vindkraft D4N, 405 35 

GÖTEBORG. 

¹ Vindkraftverk i olämpliga lägen kan medföra kraftiga 

störningar på radio- och teleutrustning i befintlig 

radiolänkstation samt på radiobaserade teleförbindelser till 

och från stationen. Det är därför viktigt att hänsyn tas till 

befintliga anläggningar. För att undvika störningar på 

befintlig radiokommunikation krävs en frizon om ca 100 

meter på var sida om länkstråket samt ca 350 meter runt



antennbäraren. 

26. Svenska Kraftnät 

Remissvar angående samråd av förslag till tema vindkraft 

– tillägg till översiktsplanen, med tillhörande 


På Er begäran om yttrande följer nedan Svenska Kraftnäts 

remissvar angående rubricerat ärende. 

Noteras. 

Texten på sidan 49-50 (Kraft- och 

gasledningar) har utifrån yttrandet 

uppdaterats något. 

Svenska Kraftnät förvaltar en kraftledning på 

spänningsnivån 400 kV som passerar i nord — sydlig 

riktning genom kommunen. Skulle det bli aktuellt att 

etablera vindkraftverk i närheten av denna ställer vi vissa 

krav på säkerhetsavstånd. Svenska Kraftnät vill i dessa fall 

vara delaktigt innan beslut fattas om geografisk placering. 

Exempelvis får inte vindkraftverken placeras så nära 

kraftledningen att de skulle kunna falla över denna och 

orsaka permanent skada vid ett eventuellt haveri. 

Avståndet från vindkraftverkens 

Jordningspunkter och kraftledningen måste även vara 

tilltäckligt. Dessutom måste avståndet till kraftledningen 

vara betryggande för säker flygbesiktning. 

Svenska Kraftnät vill även påminna om de gällande 

tekniska krav som omfattar alla vindkraftverk och 

vindkraftsparker med kapacitet större än 1,5 MW. Dessa 

krav finns beskrivna i föreskriften SvKFS2005:2 

“Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna 

råd om driftsäkerhetsteknisk utformning av 

produktionsanläggningar”. Föreskriften finns att hämta via 

vår hemsida. 

27. Vattenfall sveanät AB 

Yttrande angående förslag till tema vindkraft, Strängnäs 

kommun 

Ert dnr: PBN/2008:351 

Vattenfall Eldistribution AB har tagit del av 

samrådshandlingarna till rubricerat förslag till tillägg till 

översiktsplan och lämnar följande yttrande. 

Noteras. 

Texten angående kraftledningsnätet i 

kommunen har uppdaterats (sidorna 49- 

50). 

Generellt gäller att för anslutning av ett större antal 

vindkraftverk kommer utbyggnad av elnätet krävas i form 

av både nya ledningar och transformatorstationer. De 

tillkommande ledningarna kommer att planeras efter vad 

som är bäst i det enskilda fallet antingen som markförlagd 

kabel eller som luftledning med trädsäkrad ledningsgata. 

Vid planering av vindkraftverk nära Vattenfalls 

anläggningar skall man veta att minsta avståndet till våra



högspänningsledningar skall vara vindkraftverkets fallhöjd 

+10 meter. 

28. Banverket 

Samråd av förslag till tema vindkraft, tillägg till 

översktsplanen 

Banverket har mottagit ovan nämnda remiss för 

synpunkter. 

Noteras. 

Texten på sidan 46-47 (Järnvägar) har 

uppdaterats något enligt yttrande. 

En skyddszon föreslås på femtio meter kring järnvägen. 

Banverket vill dock framhålla att de riktlinjer gällande 

avstånd mellan vindkraftverk och järnväg som anges i 

planens planeringsförutsättningar ska ses som 

minimiavstånd och ytterligare marginal rekommenderas. 

Samtliga bygglov i närheten av järnvägen föreslår 

kommunen att skicka till Banverket då vindkraftverken kan 

framkalla störningar i radiotrafiken och därmed också i 

trafikledningssystemet. Banverkets master kan ibland vara 

placerade inte i direkt anslutning till järnvägen. Samtliga 

detaljplaner och bygglov som rör vindkraft måste därför 

remitteras till Banverket för granskning, detta för att 

stämma av att vindkraftutbyggnaden inte kommer i 

konflikt med järnvägens signalsystem. 

29. Luftfartsverket 

Samråd kring tema vindkraft- tillägg till översiktsplan i 


LFV (Luftfartsverket) har av Strängnäs kommun fått 

möjlighet att yttra sig över planerad vindkraftetablering. 

Skyddsområden runt flygplatser 

Runt flygplatser finns skyddsområden för att 

flygverksamheten ska kunna fungera. 

I det tematiska tillägget presenteras inte 

några eventuella/planerade 

vindkraftsetableringar. Istället 

presenteras en översiktlig analys av 

kommunens förutsättningar att rymma 

vindkraft, samt förslag på riktlinjer både 

inom och utanför riksintresse vindbruk. 

Noteras. 

Procedurer 

När ett flygplan ska starta eller landa på en flygplats måste 

den följa på förhand bestämda rutiner, så kallade 

procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera 

hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är 

unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av 

navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större 

område än de höjdbegränsande områden (BCL-ytorna). 

Detta innebär att även byggnadsverk långt från flygplatsen 

kan påverka hinderytorna för procedurerna. 

MSA- yta (Minimum Sector Attitude) ska fastställas för alla 

flygptatser där det finns instrumentinflygningsprocedurer.



MSA- ytan är flygplatsens största yta och är styrande för 

procedurerna. Ytan består av en cirkel med radien 55 km, 

som utgår från respektive landningshjälpmedels 

mittpunkt. MSA- ytan är indelad i fyra kvadranter, där 

varje kvadrant kan ha olika höjder. 

Skyddsområden som berör planerat området 

Skyddsområden som kan sätta höjdbegränsning för 

vindkraftverk inom kommungränsen från kringliggande 

flygplatser inom radien 55 km är 

Stockholm/Arlanda, Stockholm/Bromma, 

Stockholm/Skavsta, Eskilstuna och 

Västerås flygplats. 

För att LFV ska kunna ge ett definitivt besked måste 

vindkraftverkens läge eller område med markhöjd och 

höjden på vindkraftverken vara känt. 

LVF kommer tidigt att kontaktas i varje 

enskilt vindkraftsärende. 

Skyddsområden runt navigationsutrustning 

För att flygplan ska kunna navigera mellan flygplatserna 

finns navigationsutrustning ute i terrängen. LFV är 

ansvarig för denna utrustning och ska yttra sig över 

vindkraftverkens placering med avseende på eventuell 

störning på navigationshjälpmedel. 

Hindermarkering 

Vindkraftverken ska hindermarkeras i enlighet med 

Transportstyrelsens föreskrifter. 

Noteras. 

Övrigt 

Ytterligare information om Luftfartens intressen i den 

fysiska planeringen finns tillgängligt på adressen: 

www.transportstyrelsen.se 

Luftfartsavdelningen. 

30. Sjöfartsverket 

Samråd av förslag till tema vindkraft - Tillägg till 

översiktsplanen, med tillhörande 


Allmänt 

Sjöfartsverket har ett samlat ansvar för sjöfartssektorn och 

arbetar för ett tillgängligt sjötransportsystem, hög 

transportkvalitet, säker sjöfart, god miljö, regional 

utveckling och ett jämställt transportsystem. Från och med 

den 1 januari 2009 arbetar den nya myndigheten 

Transportstyrelsen med tillsyn, tillstånd och normgivning 

bl.a. för sjöfarten. Frågor som rör sjöfart bör därför 

fortsättningsvis tillställas både Sjöfartsverket och 

Transportstyrelsen. 

Noteras. 

Sjöfartsverket är sektorsmyndighet för sjöfarten, och har 

som sådan ansvaret för framkomlighet, tillgänglighet och 

säkerhet i svenska farleder och farvatten samt för



sjöfartens riksintresseanspråk. 

Sjöfartsverket yttrar sig över de förslag till planändringar 

som bedöms kunna påverka sjöfarten. I Sjöfartsverkets 

uppdrag ingår att bevaka sjöfartens transportleder och 

terminaler inklusive anslutningar så att de ej försämras 

vare sig till framkomlighet, tillgänglighet eller säkerhet. 

Transporterna av landets export och import för industrin 

samt försörjningen av varor är viktiga samhällsfunktioner 

som måste säkerställas på ett kostnadseffektivt sätt. 

Det övergripande målet med utbyggnad av vindkraft kan 

härledas till att minska beroende och konsumtion av fossila 

bränslen. Kommersiell sjöfart är idag helt beroende av 

fossila bränslen för framdrivning, vilket gör att omvägar för 

sjöfarten, till exempel till följd av vindkraftsetableringar, 

leder till ökad miljöpåverkan. Även säkerhetsmässiga 

försämringar måste beaktas. Eventuella störningar på 

sjösäkerhetsanordningar såsom hinderljus som kan störa 

fyrljus etcetera måste också uppmärksammas i det 

kommande remissförfarandet. 

Energimyndigheten har tidigare tillskrivit Sjöfartsverket 

med en fråga om föreslagna etableringar för vindkraftverk 

utmed hela svenska kusten. De områden som nu förefaller 

ingå i de av Energimyndigheten tidigare föreslagna. 

Synpunkter 

I planarbetet bör i första hand hänsyn tas till de farleder, 

hamnar med mera som utpekats som riksintressen för 

sjöfarten. 

Noteras. 

Kartmaterialet där de föreslagna områdena för vindkraft 

utvisas är ej så detaljerat som önskvärt är för att kunna 

avge ett reservationslöst yttrande om eventuell påverkan 

för sjöfarten. De planerade lokaliseringarna bör i senare 

samråd redovisas i en detaljerad sjökortsbild eller i shapeformat 

för att relationen till sjöfartsstråk, farleder, kajer 

och sjösäkerhetsanordningar tydligt skall framgå. 

Vindkraftverk till sjöss 

Generellt sett har etableringar i öppen sjö på vattendjup 

mindre än 6 meter liten eller ingen påverkan för 

handelssjöfarten. Den sjöfart som kan beröras är fiske- och 

fritidsbåtar, vars rutter är svåra att bedöma och förutsäga. 

Denna bedömning är troligen mer lämpad att utföras lokalt 

genom att tillfråga registrerade yrkesfiskare och lokala 

båtorganisationer. 

De områden som närmare presenteras i 

handlingen är riksintresseområden för 

vindbruk och innebär således inte några 

garantier för att ett projekt kan bli 

verklighet. 

Några exakta lokaliseringar kommer ej 

att presenteras i handlingen då det är ett 

översiktligt planeringsunderlag för 

eventuella exploatörer och kommunens 

handläggare. Istället får relationen till 

sjöfartsstråk, farleder, kajer och 

sjösäkerhetsanordningar undersökas mer 

i detalj i samband med enskilda 

vindkraftsärenden där tilltänkta 

koordinater kan redovisas. 

Noteras. Handlingen har uppdaterats 

utifrån lämnade uppgifter.



Vid lokaliseringen av vindkraftparker måste hänsyn tas till 

sjöfartens etablerade trafikstråk in och ut från hamnarna 

samt den kustnära trafiken längs våra kuster. 

Vintersjöfarten tvingas ofta ta andra vägar än 

sommarsjöfarten på grund av ishinder. Samråd måste 

därför tas med Sjöfartsverket när planerna bearbetats 

ytterligare och konkretiserats. Generellt bör ett 

säkerhetsavstånd på 500 meter mellan de perifera verken 

och närmaste sjötrafikstråk eftersträvas. 

Vindkraftverk till sjöss skall förses med hinderljus för 

sjöfarande i enlighet med internationella 

rekommendationer från sjöfartsorganisationen IALA. 

Utformning av dessa bör ske i samråd med Sjötrafiksektion 

inom Transportstyrelsen. 

Sjöfartsverket föreslår att de vindkraftverk som är 

lokaliserade i anslutning till farleder och sjöfartsstråk 

förutom föreskrivna hinderljus förses med en indirekt 

fasadbelysning runt om på den nedre delen av tornet. Detta 

kommer att utgöra ett ytterligare skydd mot påsegling, då 

navigatörens möjlighet att optiskt bestämma sin position 

relativt vindkraftverken kraftigt förbättras med dessa, även 

i mörker synliga, fasta märken. 

Vindkraftverk på land 

De landbaserade etableringar som görs på större avstånd 

än ca 20 km från närmsta kust har normalt ingen betydelse 

för sjöfarten. I undantagsfall kan dessa genom sin 

hinderbelysning störa eller skapa förväxlingsrisk för 

närliggande fyrljus avsett för sjöfarten. Sjöfartsverket vill 

påminna om att med stöd av Sjötrafikförordningen 3 kap 4 

§ kan vindkraftaktören avkrävas att omedelbart vidta 

åtgärder om sjöfarten riskerar att vilseledas. Det kan till 

exempel inträffa om det visar sig att kraftverken stör 

fartygens positioneringssystem eller radarövervakning i 

området, eller att flyghinderbelysningen stör sjöfartens 

fyrljus. 

Yttrande 

Sjöfartsverket har utöver ovan anförda synpunkter i 

nuläget intet övrigt att erinra mot de i planen föreslagna 

områdena för vindkraftverk, utan återkommer med mer 

detaljerade synpunkter på respektive område när planerna 

i senare skede konkretiserats. 

Några utbyggnadsplaner kommer ej att 

konkretiseras av kommunen. Det 

tematiska vindkraftstillägget ska ses som 

ett övergripande planeringsverktyg, mer 

konkreta planer kan redovisas först på 

projektnivå av aktuell exploatör. 

31. Sörmlands Museum 

Man bör vara restriktiv att bygga vindkraftverk i 

riksintresseområden för kulturmiljövården. 

Gårdsvindkraftverk kan vara ett alternativ till stora 

vindkraftverk. 

Noteras. Frågor angående hänsyn till 

kulturmiljöer behandlas på sidorna 24- 

25, på sidorna 44-45, samt i de 

avvägningar som gjorts inom de 

riksintresseområden för vindbruk som är 

belägna intill värdefulla kulturmiljöer.



32. Naturskyddsföreningen Strängnäs 

Synpunkter på Tema vindkraft — tillägg till 

översiktsplanen. Dnr PBN 2008:351 

Naturskyddsföreningen i Strängnäs finner, efter 

genomgång av kommunens utkast till Tema vindkraft - 

tillägg till översiktsplanen, att det är ett utförligt och väl 

genomarbetat dokument med en inriktning som till stora 

delar överensstämmer med föreningens syn på 

vindkraftsproblematiken, innebärande en i grunden positiv 

inställning till vindkraft som miljövänlig energikälla. Detta 

gäller inte minst redovisningen av de viktiga ornitologiska 

argumenten och vikten av att skyddsvärda arter och unika 

naturmiljöer bevaras. 

Vi saknar emellertid en tydlig deklaration som klargör att 

Mälaröarnas unika och skyddsvärda natur i sin helhet 

utgör en av grundförutsättningarna för Mälarområdets 

generella status som riksintresse och att synnerligen starka 

skäl måste föreligga för att så omfattande intrång som 

byggande av vindkraftverk inom området skall kunna 

accepteras. Naturskyddsföreningen anser att de i utkastet 

redovisade skälen för en exploatering i detta område är helt 

otillräckliga och att alternativa, väsentligt bättre 

lokaliseringsmöjligheter föreligger. Mot denna bakgrund 

kräver Naturskyddsföreningen i Strängnäs att: 

På sidorna 42-43 behandlas Riksintresset 

Mälarens öar och strandområden. Som 

texten anger är Mälaren med dess öar 

och strandområden i sin helhet ett av de 

områden i Sverige som riksdagen, i 4 kap. 

MB, angivit som riksintresse med hänsyn 

till de naturoch kulturvärden som finns 

där. 

Syftet med riksintresse vindbruk är att 

riksdagens och regeringens anspråk, via 

Energimyndigheten, kanaliseras till och 

får genomslag i den kommunala 

planeringen. Då de riksintresseområden 

för vindbruk som pekats ut i Strängnäs 

kommun sammanfaller med riksintresset 

Mälarens öar och strandområden krävs 

noggranna avvägningar på projektnivå. 

Ett område redovisat som riksintresse 

enligt 3 kap. MB innebär som bekant inte 

en direkt rätt att använda det för det 

ändamål som det redovisats för. Frågan 

om hur området eller delar av området 

ska användas avgörs alltså först då 

enskilda ansökningar/förfrågningar 

prövas enligt bland annat PBL och MB. 

Någon samsyn angående vindkraft i eller 

intill Mälaren inte tagits fram av berörda 

länsstyrelser. I den kommunala 

planeringen blir bland annat 

hushållningsbestämmelserna 

vägledande. Enligt Naturvårdsverket 

(Handbok 2005:5 Riksintresse för 

naturvård och friluftsliv) är huvudlinjen 

i hushållningsbestämmelserna (3-4 kap. 

MB) samutnyttjande. I områden som är 

av riksintresse för två eller flera, mer eller 

mindre, oförenliga ändamål ska dock



företräde ges åt det ändamål som på 

lämpligaste sätt främjar en långsiktig 

hushållning med marken, vattnet och den 

fysiska miljön i övrigt (3 kap. 10 §). 

 

 

 

 

 

Samtliga tänkbara/lämpliga områden för placering av 

vindkraftverk inom kommunen bör kartläggas och 

pekas ut — inte endast de som angivits som 

riksintresse för vindkraft. Inte minst områden intill 

redan miljöpåverkade områden såsom motorvägar, 

järnvägar, industriområden samt skogsplantager utan 

skyddsvärda arter kan vara aktuella. 

Vid kartläggningen bör maxeffekt och höjd inte 

begränsas till att gälla “normalstora” vindkraftverk. 

Större sådana med betydligt högre höjd och 

långsammare rotationsrörelser kan vara intressanta 

alternativ med mindre skadlig miljöpåverkan. 

Vindmätningar bör göras på större höjder än vad som 

hittills skett (71 meter). Sannolikt föreligger lika goda 

eller bättre vindförhållanden på högre nivåer som på 

de slättområden som nu kartlagts. 

Kommunen bör kräva att länsstyrelserna i de aktuella 

Mälarlänen återkommer med en gemensam 

vindkraftspolicy där övriga riksintressen beaktas på ett 

enhetligt sätt. Alternativt att länsstyrelsen i 

Södermanland reviderar sin policy, så att 

överensstämmelse med de övrigas syn på lämpligheten 

av exploatering av Mälaröarna, erhålls. 

Eftersom någon sammanvägning av samtliga 

riksintressen inte gjorts på länsnivå är det av största 

vikt att detta nu görs i kommunens 

översiktsplan/grönplan så att det tydligt framgår att 

vindkraftsutbyggnad på Mälaröarna eller inom 

Mälarens vattenområde ej kommer att accepteras. 

Istället för att utanför riksintresse 

vindbruk peka ut enskilda områden som 

lämpliga att etablera vindkraftverk inom 

har kommunen valt att peka på vilka 

typer av områden som kan anses vara 

särskilt lämpade för ändamålet (s. 88). 

Ett utpekande av ytterliggare exakta 

områden skulle kräva en förfinad, 

kommunövergripande vindkartering 

(beräkning) då goda vindförhållanden är 

en grundförutsättning. Handlingen har 

istället uppdaterats vad gäller utpekande 

av områden som kommunen av olika 

anledningar bedömer vara olämpliga för 

vindkraftsetableringar (s. 89-92). 

Plan- och byggnämnden instämmer med 

Naturskyddsföreningens synpunkt 

angående vilka typer av områden som 

kan vara lämpliga utanför riksintresse 

vindbruk. 

Noteras. Det är dock exploatören som 

beslutar vilken vindkraftsmodell en 

ansökan ska prövas utifrån. 

Vid intresse av att etablera vindkraftverk 

får exploatören undersöka om 

vindförhållandena är tillräckligt goda på 

aktuell höjd. 

Något arbete med en för Mälarlänen 

gemensam vindkraftspolicy är vad 

Strängnäs kommun känner till ej aktuellt. 

I samband med framtagandet av Tema 

vindkraft – tillägg till översiktsplanen 

har Strängnäs grannkommuner dock 

givits tillfälle att yttra sig. 

Endast vägledande avvägningar mellan 

olika riksintressen kan göras på 

översiktlig nivå. Om olika ändamål går 

att förena eller inte avgörs på 

projektnivå. Det är alltså först i till 

exempel en juridiskt bindande plan eller i 

en tillståndsprövning som frågan om ett 

visst områdes användning slutligen 

avgörs.



 

Kommunens vindkraftspolicy måste tydligt redovisas i 

en kortfattad och lättillgänglig sammanfattning, 

omfattande några få punkter, inkluderande ett totalt 

skydd från byggande av konventionella vindkraftverk 

av propellermodell i den unika och känsliga 

Mälarnaturen. 

Noteras. Att ta fram en sammanfattning 

av det tematiska tillägget till 

översiktsplanen är ett bra förslag som ska 

övervägas när handlingen färdigställts. 

Riktlinjer i en översiktsplan eller i ett 

tillägg till en sådan kan dock ej utgöra ett 

totalt skydd från något. Kommunens 

översiktliga planering är endast 

vägledande (1 kap. 3 § PBL). 

Förutom ovan redovisade principiella synpunkter har vi 

efter genomläsning av dokumentet invändningar mot 

nedanstående skrivningar: 

Sidan 18 under rubriken Lokalisering, första stycket 

texten 

“I Strängnäs kommun har det visat sig att 

vindförutsättningarna, liksom i så många andra 

kommuner, är som bäst i kustnära områden och i 

vattenområden.” Detta stycke anser vi bör 

utgå eller kompletteras med uppgiften om att detta endast 

gäller för den fastställda mätnivån 71 meter, anpassad till 

de medelstora vindkraftverk som idag är vanligast 

förekommande. 

Sidorna 58-79 Planering av vindkraftverk inom 

kommunens riksintresseområden för vindbruk, avsnitten 

Miljökonsekvenser 

Under samtliga dessa avsnitt bör det klart framgå att den 

föreslagna lokaliseringen av vindkraftverk enligt 

Miljöbalken strider mot riksintresset omfattande hela 

Mälaren med öar och strandområden. 

Vi ansluter oss också till de av Naturskyddsföreningen i 

Södermanlands län samt Strängnäs Ornitologiska Klubbs 

lämnade synpunkterna på Tema vindkraft. 

I rubricerat textavsnitt har information 

om mätnivån infogats. 

I beskrivningarna av respektive 

riksintresseområde för vindbruk (under 

rubriken Avvägning mot andra 

intressen) listas riksintresset Mälarens 

öar och strandområden (Högsta värden). 

Eventuella vindkraftsetableringar inom 

varje riksintresseområde för vindbruk 

måste vägas mot de värden som övriga, 

sammanfallande riksintressen är 

grundade på. 

Noteras. 

33. Naturskyddsföreningen i Södermanlands län 

Synpunkter på förslag till Tema vindkraft — tillägg till 

översiktsplanen, med tillhörande 

miljökonsekvensbeskrivningar. 

Naturskyddsföreningen i Södermanlands län ser den 

utarbetade samrådshandlingen som föredömligt ambitiös 

och delar, i allt väsentligt, de här framförda, övergripande 

synsätten. Vad gäller analyserna av de områden i och längs 

Mälaren som Energimyndigheten pekat ut som 

riksintresseområden för vindkraft avstår vi dock från 

kommentarer av skäl som framgår nedan. 

Noteras.



Vi är, givetvis, i grunden positiva till utvecklingen mot allt 

fler förnyelsebara energikällor, men anser samtidigt att de 

inte får utgöra ett hot mot andra viktiga 

samhällsfunktioner. D v s de måste placeras i landskapet 

på så sätt att inte andra intressen blir påtagligt lidande. 

Det som, för Strängnäs kommuns vidkommande, bekymrar 

oss är de vattenområden och strandnära områdena i och i 

anslutning till Mälaren som kommit att utgöra riksintresse 

för vindkraft. Vi ser här med stor oro på konsekvenserna 

för våra större rovfåglar, främst då havsörn och fiskgjuse, 

om vindkraftverk här kommer att uppföras. 

Vår svenska havsörnsstam var nära att utplånas på grund 

av miljögiftsbelastningar och tidigare jakt då 

räddningsinsatser sattes igång på 1960-talet. Ansvarig för 

projektet var Björn Helander, numera verksam som förste 

intendent vid Naturhistoriska Riksmuseet. Miljögifterna, 

främst i form av DDT och dess nedbrytningsprodukter, 

drabbade även fiskgjusen med äggskalsförtunningar och 

därmed risk för att äggen krossades vid ruvningen som 

följd. 

Havsörnspopulationen har nu på ett mycket glädjande sätt 

återhämtat sig, men ännu pågår återetableringar i tidigare 

gamla revir i bland annat Mälaren. I Ridö- 

Sundbyholmsarkipelagen har havsörn häckat sedan år 

2001, men i områdena närmast västerut, Lilla Blacken och 

Galten, konstaterades de första häckningarna så sent som 

2006 respektive 2005. 

Dessa återetableringar är de första häckningarna i dessa 

områden på ca 100 år. 

Både havsörn och fiskgjuse är knutna till vatten. 

Havsörnen livnär sig i första hand av fisk och sjöfågel 

medan fiskgjusen enbart äter fisk. Då arterna står högst 

upp i näringskedjan fungerar de som utmärkta indikatorer 

på tillståndet i vår miljö. 

För havsörnens vidkommande finns i Mälaren även en 

mycket stor vinterpopulation som under hösten bl. a. livnär 

sig på storskrake, en andfågel som på senhöstarna 

uppträder i stora, fiskande flockar. Efter det att isarna lagt 

sig är födan i första hand skräpfisk som lämnats av yrkesoch 

fritidsfiskare och kanske även fisk som bedövats av 

passerande fartygs propellrar. 

Vad gäller vinterpopulationen av havsörn har, sedan 1999, 

årliga inventeringar gjorts under en förmiddag i 

månadsskiftet februari/mars genom Fältstationen 

Rördrommen (stationerad i Sörfjärden). Dessa 

inventeringar har under åren ökat i omfattning och 

inbegriper nu ett område från Stockholm i öster till Örebro 

i väster och med 65 bemannade observationsplatser 2009. 

Vid inventeringarna den 28 februari 2009 kunde 75 

havsörnar räknas in i Mälaren och av dessa sågs så många



som 52 från observationsplatser inom Strängnäs kommun. 

Alltså fåglar som setts inom kommunen eller i anslutning 

till kommungränsen. 

År 2008 blev inte representativt på grund av mycket dåligt 

observationsväder, men motsvarande siffror för 2007 var 

63 havsörnar i Mälaren varav 20 observerats från platser i 

Strängnäs kommun. 

Kartor med observationsplatser och övergripande 

sammanställningar av inventeringsresultaten år 2009 och 

2007 bifogas. (Bilaga 1 och 2). 

Att koncentrationen av havsörnar vintertid kan vara 

mycket stor i och nära Strängnäs kommun styrks även av 

en observation jag personligen gjorde för några år sedan. 

På isarna öster och nordost om Fagerön i östra Granfjärden 

kunde då 25 havsörnar räknas i samma tubkikarfält! 

Fiskgjusen, vårt landskapsdjur, är en art som vi har ett 

speciellt ansvar för i Sverige och dessutom tillhör Mälaren 

ett av artens viktigaste reproduktionsområden i landet. 

Vad gäller den ras som förekommer i Europa hyser Sverige 

det största antalet med drygt 3000 par. Förutom i Finland, 

som även har en ansenlig population, förekommer arten 

endast i små populationer i övriga Östersjöländer. En liten 

stam har även byggts upp i Skottland. 

Till skillnad från havsörnen, som vintertid stannar i vårt 

land, flyttar fiskgjusen i september/oktober till 

övervintringslokalerna i Västafrika och återkommer vid 

månadsskiftet mars/april. 

Någon statistik vad gäller antal förolyckade större rovfåglar 

på grund av vindkraftverk finns, vad vi vet, inte tillgänglig 

för Sveriges vidkommande. Däremot relateras ofta 

situationen för havsörn på den norska ön Smöla där en 

vindkraftpark finns. Sedan augusti 2005 fram till början av 

april i år har här 24 örnar omkommit då de flugit in i 

vindkraftverkens rotorblad. 

En viktig faktor att beakta är att om en havsörn förolyckas 

så kommer det revir som örnparet etablerat att fyllas på av 

annan fågel/annat par då ju betingelserna visat sig 

gynnsamma här. Detta med risk för att nya fåglar drabbas 

och en utarmning av stammen successivt sker. 

På motsvarande sätt gäller, för fiskgjusens vidkommande, 

risk för de fåglar som dras till attraktiva boplatser nära 


Vår mycket bestämda åsikt är, utifrån ovanstående, att det 

vore högst olyckligt om ställningstaganden inte kan skjutas 

upp vad gäller de redan nu ansökta bygglovsärendena längs 

mälarstranden. Detta till dess att Tema vindkraft 

förankrats i Översiktsplanen som en kommunal 

vindkraftsplan med vägledningar vad gäller lämpliga och 

olämpliga lokaliseringar. 

Något beslut om att invänta det 

tematiska tilläggsdokumentet, innan de 

inkomna bygglovsansökningarna prövas, 





Skulle detta inte vara möjligt, tar vi för givet att 

En fördjupad konsekvensbedömning eller



kommunen, i en vidare handläggning, ställer krav på att 

grundliga inventeringar görs vad gäller berörda arters 

nuvarande boplatser liksom nyttjade flygkorridorer till och 

från bon respektive områden för näringssök. Detta som en 

del i en trovärdig miljökonsekvensbeskrivning. 

en miljökonsekvensbeskrivning kan, 

beroende på verkens storlek och 

placering, krävas i samband med 

prövning av enskilda vindkraftsprojekt. I 

förordningen om miljöfarlig verksamhet 

och hälsoskydd (1998:899) framgår de 

olika prövningsnivåerna som reglerar hur 

en ansökan ska hanteras beroende på den 

tilltänkta anläggningens utformning 

(antal vindkraftverk och höjd i meter). 

I handlingen framhålls vikten av att 

bland annat flyttfågelstråk, samt 

häcknings- och födosöksområden särskilt 

beaktas vid lämplighetsprövning. 

Ett problem, för havsörnens vidkommande, är att flera 

boplatser uppenbarligen testas i detta 

återetableringsskede. Under de fyra häckningssäsongerna i 

Galten (i västligaste Mälaren) har tre olika boplatser 

använts. 

I Tema Vindkraft anges, enligt Boverket 2008, c:a 500 — 

1500 meter som lämplig buffertzon mellan kända 

fågelområden och traditionella vindkraftverk. Då avses 

uppenbarligen fåglar rent generellt. 

Noteras. 

Texten under rubriken Naturmiljö och 

djurliv har uppdaterats utifrån lämnade 

uppgifter. 

Rekommenderade skyddsavstånd till havsörns- och 

fiskgjusebon samt korridorer till och från bon och områden 

för födosök enligt de uppgifter som 2007-11-01 lämnats av 

Björn Helander på förfrågan från Länsstyrelsen i 

Västmanlands län: 

För havsörn anges en frizon på 3000 meter från boplats 

och 1000 meter breda korridorer från boplats till 

födosöksområden upp till 6000 meter från boplatsen. 

För fiskgjuse en frizon av 1000 meter runt boplats med 

1000 meter breda korridorer från boplats till 

fodosöksområden upp till 4000 meter från boplatsen. 

Uppgifterna härrör från de riktlinjer för skyddszoner vid 

etablering av vindkraft som utarbetats i Brandenburg i 

Tyskland. En utgångspunkt för dessa riktlinjer är att kunna 

uppfylla skyddsförpliktelser inom EUs fågeldirektiv, 

Bonnkonventionen (som berör flyttande djurarter, 

Fågelsträck) m fl. 

För exakta uppgifter om var havsörn och fiskgjuse idag 

häckar inom delar av centrala Mälaren hänvisas till kontakt 

med Peter Hellström, Stockholms universitet. Hans 

yttrande till kommunen “Förekomst av rovfåglar i 

Hornbyviken med omgivningar och områdets lämplighet 

för vindkraft” bifogas. (Bilaga 3). 

Skrivelsen har registrerats som ett 

separat yttrande i ärendet. 

Vi har här belyst de risker som havsörnar och fiskgjusar 

utsätts för om vindkraftverk uppförs i strandnära områden 

runt mälarstranden. 

För Mälarens del är ju hela sjön klassad som riksintresse 

Då de riksintresseområden för vindbruk 

som pekats ut i Strängnäs kommun 

sammanfaller med riksintresset 

Mälarens öar och strandområden krävs



för friluftslivet och stora delar utgör riksintresse för 

naturvården. Att, åtminstone känslomässigt, ha möjlighet 

att uppleva delar av sjön och dess stränder som 

oexploaterade måste få utgöra ytterligare ett mycket starkt 

skäl till att undanta dessa strandnära områden från 

vindkraftsexploateringar. 

noggranna avvägningar på projektnivå. 

Ett område redovisat som riksintresse 

enligt 3 kap. MB innebär som bekant inte 


ändamål som det redovisats för. Frågan 

om hur området eller delar av området 

ska användas avgörs alltså först då 


prövas enligt gällande lagar och 

förordningar. 

Några andra korta kommentarer till samrådshandlingen: 

Problemet med att fladdermöss, under jakt, attraheras av 

de insekter som samlas vid vindkraftverk p.g.a. 

värmestrålningen har uppmärksammats vilket vi givetvis 

noterat som positivt. 

Den redovisade planeringsprincipen att lokalisera 

vindkraftverk intill redan exploaterade, industripräglade 

områden eller i infrastrukturlandskap, längs motorvägar är 

något som vi själva förordat liksom att nyttja öppna, 

vindexponerade jordbruksmarker. 

I Eskilstuna kommun har f ö bygglov beviljats för minst 6 

vindkraftverk på Kafjärden, åkermarkerna nordost om 

centrala Eskilstuna. Ett beslut som accepterats av den 

lokala ideella naturvården liksom av kommunens Naturoch 

vattenvårdsberedning. (Hade förstås varit ännu bättre 

om en kommunövergripande vindkraftsplan antagits innan 

dessa ärenden handlagts!). 

Under kapitlet Planering av 

vindkraftverk utanför riksintresse 

vindbruk har texten angående vilka typer 

av områden som kan vara lämpliga 

kompletterats med järnvägsnära 

områden. 

Även områden i anslutning till järnvägsnätet anser vi borde 

kunna nyttjas liksom att, som en princip, försöka 

koncentrera vindkraftverken till arealmässigt, begränsade 

områden. 

Att undanta de två s.k. Restriktionsområdena från 

vindkraft ser vi förstås som framsynt. Vi anser även att de 

s.k. Stora opåverkade områdena så långt möjligt ska 

undantas. Det privilegium som vi, i vårt land, har, att även i 

“vardagsnatur”, kunna uppleva tysta miljöer vid 

skogspromenader, bärplockning och liknande är ju, i ett 

kontinentalt perspektiv, unikt. Detta är något som vi, även 

ur turistsynpunkt, borde slå vakt om. 

Bilaga 1: Örninventering vid Mälaren och Hjälmaren 

(2009) 

Bilaga 2: Örninventering vid Mälaren och Hjälmaren 

(2007) 

Bilaga 3: ”Förekomst av rovfåglar i Hornbyviken med 

omgivningar och områdets lämpighet för vindkraft”. Peter 

Hellström, Stockholms universitet. 

Kommunen instämmer med 

Naturskyddsföreningens synpunkt att 

även tystnad är ett viktigt värde att slå 

vakt om i den kommunala fysiska 

planeringen. 

På sidan 39-40 beskrivs ett allmänt 

förhållningssätt till de Stora opåverkade 

områdena inom kommunen.



34. Strängnäs ornitologiska Klubb 

Tema vindkraft — Tillägg till översiktsplan. Yttrande 

(Samrådshandling 2009-02-23). 

Härmed översänder Strängnäs Ornitologiska Klubb (SOK) 

sitt yttrande över rubr och framför följande. 

Allmänt 

Ur fågelperspektiv är en utbyggnad av vindkraftverk en 

oåterkallelig landskapsförändring som kräver eftertanke 

och helhetssyn och detta i såväl landskaps- som 

tidsperspektiv. Även om kraftverk demonteras har en 

sådan påverkan gjorts i naturen att en skog som gynnar 

fågellivet äventyrats för många decennier upp mot ett 

sekel. Planering krävs inte bara i nutid utan i ännu högre 

grad för en framtid. 

Inom stora delar av Sverige är kunskapen om 

fågelförekomster så dålig att etableringar behöver föregås 

av minst ettåriga förstudier. Ofta är två eller treåriga 

studier nödvändiga. 

Noteras. 

Tillstyrkande, ett i taget, av enskilda vindkraftverk eller 

vindkraftparker gör att vi riskerar ett missbrukande av våra 

resurser. Därför skall en ev. utbyggnad enligt riksintresse 

och övrig utbyggnad ske synkront. Enskilda verk kan 

således inte byggas förrän den övergripande synen är 

fastställd. Bygglovsansökningarna avseende utbyggnad på 

Selaön är i angränsande område till föreslagna områden av 

riksintresse och bör således behandlas först när 

vindkraftsplanen ev. blir antagen. Ett helhetsintryck måste 

skapas. För fåglar finns inga administrativa eller andra 

gränser, varför en total syn om utbyggnad först måste 

fastställas. 

I bilaga 1 lämnas en närmare beskrivning av känsliga arter 

och deras beteende. 

I kapitlet Kommunövergripande 

riktlinjer ger kommun ett förslag på 

samordningskrav. 

Något beslut om att invänta det 

tematiska tilläggsdokumentet, innan de 

inkomna bygglovsansökningarna prövas, 

finns dock inte och kommunen är enligt 7 

§ förvaltningslagen skyldig att handlägga 



Samverkan 

Då angränsande län och kommuner har en annan syn än 

Södermanland och Strängnäs, måste en samverkan över 

gränserna ske. Som nämnts ovan finns inga administrativa 

gränser för fåglarna. Ett område kan inte sluta blint vid en 

läns- eller kommungräns. 

Under samrådstiden av Tema vindkraft 

– tillägg till översiktsplanen har alla 

Strängnäs grannkommuner givits tillfälle 

att yttra sig. 








Kommentarer till texten 

Naturmiljö och djurliv.



Sid 23 “Fåglar väjer i regel undan vindkraftverk… “. Se 

bilaga 1. 

Sid 24 “…stora och långsamt roterande rotorblad…“. 

Periferihastigheten på rotorbladen är 200-250 

km/h, vilket inte är en oansenlig hastighet. Rovfåglar 

reagerar inte alltid för så snabba rotationer. 

Sid 24 “Vid val av ett vidkraftsverks exakta lokalisering… “. 

Här bör påpekas att vid all etablering 

skall en inventering göras. En inventering är en 

“färskvara”. Population och artutbredning kan ändras 

snabbt. Som exempel kan nämnas att under de tre senaste 

åren har strömstare och forsärla häckat vid Länna bruk, 

vilket är nytt för kommunen. Etablering synes ha 

etablerats. Vassångare och flodsångare har hörts årligen de 

senaste tio åren och vissa häckningskriterier har iakttagits. 

Sid 33 Vidkartering 

“Att kommunens riksintresseområden för vindkraft…”. 

Denna synpunkt måste vägas mot 

riskerna för t.ex. havsoch kungsörnars koppling till 

yrkesfisket, som närmare kommenteras i bilaga 1. 

Texten har kompletterats med 

information från bilaga 1 angående 

rovfåglars beteenden, samt svårigheten 

vad gäller undersökningar av hur 

småfåglar drabbas. 

Vad som i sammanhanget menats med 

långsamt roterande rotorblad har 

förtydligats. 

Noteras. Se kapitlet Viktiga stråk och 

områden för fåglar och fladdermöss. 

I beskrivningarna av respektive 

riksintresseområde för vindbruk (under 

rubriken Avvägning mot andra 

intressen) framhålls vikten av att bland 

annat flyttfågelstråk, samt häckningsoch 

födosöksområden särskilt undersöks 

på projektnivå. 

Informationen angående kopplingen 

mellan yrkesfisket och förekomsten av till 

exempel havsoch kungsörn har arbetats 

in i kapitlet Viktiga stråk och områden 

för fåglar och fladdermöss. 

Sid 33 ff Riksintresseområden för vindbruk 

Eftersom övriga kommuner och länsstyrelser runt Mälaren 

haft en annan syn vid sin bedömning av lämpligheten att 

bygga ut vindkraft i och vid Mälaren, måste Strängnäs 

kommun föra en dialog med berörda kommuner. Områden 

kan icke sluta blint vid en administrativ gräns utan att 

samverkan skett. 

Sid 37 Avvägning mot andra intressen 

“Då detta tematiska tillägg beskriver… “. Det 

landsomfattande rapporteringssystemet 

“Artportalen/SVALAN” ger ingen information angående 

vissa hotade arter och deras häckningar. Denna 

information kan endast selektivt erhållas genom 

länsstyrelsen. Lokal fågelklubb bör kontaktas vid varje 

bygglovsansökning och framtagning av MKB. 












Denna information finns under kapitlet 

Viktiga stråk och områden för fåglar och 

fladdermöss.



Viktiga aspekter 

Sid 39 “Enligt Boverket kan dock vindkraftsetableringar…”. 

Det finns skäl till varför ett naturreservat har bildats, 

varför det synes vara mycket olämpligt att vindkraft kan 

byggas ut i beslutade skyddade områden. 

“Vid val av vindkraftverks exakta… vara kartlagt”. Här 

förutsätter SOK att ordvalet avser att inventering skall 

göras. Lokal klubb bör genomföra inventering. 

Ett naturreservat behöver inte betyda ett 

absolut skydd mot nya inslag. I samband 

med en lämplighetsprövning måste först 

skälen till det aktuella reservatets 

bildande undersökas. I 

beslutshandlingen framgår vilka 

inskränkningar i rätten att använda 

mark- och vattenområden som behövs 

för att uppnå syftet med reservatet. 

Under kapitlet Naturvård (Viktiga 

aspekter) framgår dock att 

huvudinriktningen, enligt kommunen, 

bör vara att hitta alternativa 

lokaliseringar utanför dessa områden. 

Angående fågelinventering, till texten har 

lagts till att kontakt bör tas med lokal 

fågelklubb. 

Sid 40 “Vindkraften är en förnyelsebar energikälla… “. 

SOK kan ej se hur landskapets naturvärden kan förbättras 

ur fågelperspektiv. T.ex är all styckning av 

sammanhängande skog bara negativt för möjligheten att 

häcka. Möjligheten till skyddad biotop runt ett bo 

äventyras, antalet revir reduceras vid varje ingrepp. 

Sid 41 Friluftsliv 

“Vindkraftverken vid Näsudden på Gotland… “. Många har 

varit och sett på den stora utbyggnad som skett där. Men 

man ska inte läsa att en turistattraktion bara är en positiv 

upplevelse. Många ornitologer har varit och besökt platsen 

och har inte en positiv bild med sig därifrån. Döda 

kungsörnar har hittats. 

Sid 41 Strandskydd 

“När det gäller vindkraftverk…”. Nya och 

förbättrade/rätade befintliga vägar blir en negativ faktor 

för fåglar att gå till häckning. Se ovan (synpunkt på sid 40). 

Sid 49 Fiske 

Se kommentarer i bilaga 1. 

En vindkraftsetablering behöver inte 

innebära avverkning i eller uppbrytning 

av sammanhängande skog. En 

grundläggande planeringsprincip föreslås 

i handlingen vara att lokalisera 

vindkraftverk på ett sådant sätt som till 

exempel gör det möjligt att utnyttja 

befintliga vägar (kapitlet Vägar). Vid val 

av exakta lokaliseringar är till exempel 

även öppna jordbruksmarker och 

infrastrukturlandskap typer av områden 

där vindkraftverk ofta lokaliseras och där 

skog inte behöver avverkas. I handlingen 

förordas dock att eventuell påverkan på 

fågellivet ska undersökas i varje enskilt 

vindkraftsärende. 

Noteras. 

Noteras. I rubricerat stycke framgår att 

den exakta lokaliseringen kan anpassas 

för att uppnå minimal påverkan på växtoch 

djurliv. Se även svar på synpunkt 

angående sidan 40. 

Informationen angående kopplingen 

mellan yrkesfisket och förekomsten av till 

exempel havsoch kungsörn har arbetats 

in i kapitlet Viktiga stråk och områden



för fåglar och fladdermöss. 

Sid 50 Viktiga stråk och områden… 

Som tidigare nämnts förutsätter SOK att all etablering 

föregås av inventering där lokal klubb engageras. 

Mälarens öppna vattenytor, strandlinjer och sund är 

ledlinjer för sträckande sjöfåglar och utgör också 

häckningsplatser för flera känsliga arter, exempelvis 

andfåglar, vadare, berguv och havsörn. 

“Inför ett vindkraftsprojekt rekommenderas… “. Det räcker 

inte med att undersöka naturvårdsprogram. Inventeringar 

skall göras, eftersom en inventering är en färskvara. Ett 

naturvårdsprogram kan vara flera år gammal. Fågellivet 

kan snabbt förändras. “Fågelinventeringar, statistik och 

annan information…”. Detta ger bara en viss upplysning 

om förhållandena. Notera de hotade arternas “dolda” 

information på SVALAN, som bl.a. länsstyrelsen har 

tillgång till. 

Sid 51 Viktiga aspekter 

”Själva byggfasen… “. Notera att utöver häckning och 

flyttider så har kommunen en utökning av antalet havsoch 

kungsörnar under vinterhalvåret. Ungfåglar från 

Norrland, Finland och Ryssland övervintrar i Mälardalen 

och är bl.a. beroende av yrkesoch fritidsfisket. 

Ansamlingar på upp till 25 individer har observerats av 

yrkesfiskare vid samma tillfälle. 

Sid 55 Lokalisering 

”Vindkraftverk bör placeras…“. Höjdryggar och 

bergklackar som sticker upp i landskapet skapar ofta 

gynnsamma vindar för termikflygande större fåglar. 

Platserna utgör också ofta restbiotoper av skyddsvärd skog 

med höga biologiska värden. Platserna bör generellt ej 

bebyggas med vindkraft. Rovfåglar under födosökning 

följer ofta dessa terränglinjer för att utnyttja luftens 

uppströmmar. 

Noteras. Texten Viktiga stråk och 

områden för fåglar och fladdermöss har 

uppdaterats utifrån lämnade synpunkter. 

Noteras. Rubricerat textavsnitt har 

kompletterats angående det ökade 

antalet havsoch kungsörnar under 

vinterhalvåret. 

Istället för att generellt utesluta vissa 

typer av miljöer får en tilltänkt 

lokaliserings lämplighet, i förhållande till 

aktuellt fågelliv, undersökas i varje 

enskilt fall. 

Sid 56 Enhetlighet 

”I en gruppstation ska verken ha… “. När flera verk finns på 

samma plats så synkroniseras rotorerna så att frekvens 

m.m. från de olika verken sammanfaller. Det innebär att 

rotorerna vid bruk är synkroniserade och bladen intar 

samma läge hos de olika verken. 

”I en gruppstation ska Rotorerna…“. En rotor med större 

rotorblad kan ha lägre rotationshastighet, dvs, varv/minut. 

Men det kan dock medföra att periferihastigheten på 

bladen ökar. Därmed ökar risken för att fåglar träffas av 

rotorblad. 

Sid 58 ff Planering av vindkraftverk 

Generellt kan sägas att inget område är lämpligt med 

hänsyn till det art- och individrika fågellivet i området. 

Områdena är mer eller mindre berörda under den 

intensiva vår- och höstflyttningen. Det stora fritidsfiske och 

yrkesfiske som bedrivs inom områdena drar till sig stora 

Noteras. Den fakta som framförs har 

dock ej hunnit verifieras till 

utställningshandlingen. 

Noteras. Under processen då 

riksintresseområdena för vindbruk togs 

fram var Energimyndighetens riktlinje att 

hänsyn inte skulle tas till några 

motstående intressen.



ansamlingar av havsörn resp fiskgjuse. 

Häckande storskarvar i kolonier 2008 noterades inom och 

utom kommunen (nära angränsande) på följande öar 

(Länsstyrelsens inventering “Skarvar och fågelskär i 

Mälaren 2008”): 

Granfjärden 

Oknöfjärden 

Prästfjärden 

Gripsholmsviken 

Gimpelstenarna 89 bon 

Flottgrundet 108 bon 

Kungsbergsskären 44 bon 

Torrgrund 6 bon 

Lagårdsback 100 bon 

Välaskär 106 bon 

Inre och Yttre Borstan 

samt Skarpan 136 bon 

Dansken 107 bon 

St & L Hallstaskär 216 bon 

Lindskär 196 bon 

Istället får avvägningar mellan olika 

intressen, samt undersökningar av en 

tilltänkt anläggnings påverkan på 

omgivningen, göras på projektnivå. 

Kommunen avser att samråda med bland 

annat SOK i framtida, enskilda 

vindkraftsärenden. 

Noteras. 

Dessa bon ger en stor del av havsörnens behov av föda 

under häckningsperioden och därigenom görs stora 

förflyttningar över Mälaren, öar och angränsande 

landområden. Inventeringen gav även att två havsörnbon 

och 11 fiskgjusebon hittades på öar och skär i Mälaren. 

OBS! Bon på “fastlandet” är ej medräknade. 

Inom kommunen finns åtta havsörnsrevir. 

Område 2 

Genom området sker en stor sträckning av framför allt 

gäss, sångsvan, vadare samt är ett område för 

övervintrande örnar. Området är dessutom ett viktigt 

område för yrkesfiske, vilket drar till sig havsörnar framför 

allt under isfiske. 

Område 3 

Inom området ligger bl.a. sundet vid Rokaudd, som är en 

passage mellan två större delar av Mälaren. Här sker en 

omfattande förflyttning av fåglar i bägge riktningarna. På 

Tynnelsö har SOK vid besök konstaterat att en ansenlig 

mängd salskrake rastar och även häckat (mycket 

anmärkningsvärt då salskraken är en nordlig art). Sträck av 

arten sker bl.a. genom Rokaudd. I området finns en stor 

skarvkoloni. Ungar av storskarv är en av havsörnens 

sommarbasföda. Vid Rokaudd häckar bl.a. skäggmes, brun 

kärrhök, rördrom och mindre hackspett. Artlista från 

Prästfjärden, Rokaudd och Tynnelsö enl bilaga 2. 

Område 4 

Området är ett viktigt område för yrkesfiske, vilket drar till



sig havsörnar framför allt under isfiske. 

I nära anslutning till område 4 häckar berguv. 

Område 5 

I nära anslutning till område 5 häckar havsörn. 

Område 6 

Prästfjärden är ett viktigt område för vår- resp 

höstflyttning. Området har ett intensivt yrkesfiske, vilket 

medför att havsörn lockas till området för att ta del av 

skräpfisken som yrkesfiskarna lämnar. Vid örnräkning 

2009 kunde från olika platser, oberoende av varandra, 12 

resp 15 örnar samtidigt ses på isen och i träd på stränder 

och öar. Under april kunde i samband med yrkesfiske 12 

fiskgjusar samtidigt ses från Prästhällen, Herresta. 

Området gränsar till Ekerö kommun i Stockholms län. 

Ekerö har gjort bedömningen att området är olämpligt att 

etablera vindkraft i. Förnyad dialog med Ekerö kommun är 

därför nödvändig innan beslut fattas. 

Sid 82 Konsekvenser av planens genomförande 

I det fortsatta arbetet med planen måste en förnyad dialog 

ske med angränsande länsstyrelser och kommuner, 

eftersom divergerande bedömningar har gjorts. Det vore 

märkligt om Strängnäs kommun gör en annan bedömning 

än angränsande myndigheter vid gemensamma 

gränsfrågor och frågor som går över de administrativa 

gränserna. 

Sid 83 Nollalternativet 

Ett “nollalternativ” behöver inte innebära att det blir ett 

norm- eller policylöst tillstånd. En kommunal 

handlingsplan bör i ett sådant skede tas fram med detta 

föreliggande planförslag som grund. En helhetssyn måste 

tas fram. 












Nollalternativet innebär i detta 

sammanhang att man frånhänt sig 

planinstrumentet för att påverka en 

eventuell framtida vindkraftsutbyggnad. 

Det innebär, att man inte med någon 

säkerhet kan förutspå kommunens 

utveckling vad gäller vindkraftsfrågan 

vilket också innebär att man inte kan 

identifiera betydande miljöaspekter och 

vilka miljömål som kan beröras. 

Generellt kan ett nollalternativ anses ha 

en negativ påverkan på berörda miljömål, 

detta på grund av avsaknaden av ett 

kommunövergripande helhetsgrepp vad 

gäller vindkraftsfrågan. 

Bilaga 1: 

Fåglars beteende m.m. 

Noteras. 

Havsörn och kungsörn 

Havsörnen är en art som har återhämtat sig starkt efter 

den stora rovfågelsdöden på 1950- resp 60-talen. Arten har



tidigare varit en kust- och fjällfågel. Under de senaste 

decennierna har kustens revir varit fulltaliga, varför örnen 

nu sprider sig in i Mälaren och Hjälmaren. Men även här 

har reviren tagit slut. En adult fågel (5 år eller äldre) 

behåller sitt revir år från år, även under vintern. Det 

innebär att ungfåglar som blir könsmogna måste söka sig 

även till mindre sjöar. 

Etablerade par lever normalt i livslånga äktenskap, men 

om den ena parten försvinner bildar den kvarvarande ofta 

nytt par, alternativt försvinner och reviret tas över av ett 

helt nytt par. Samma områden utnyttjas på detta sätt av 

generation efter generation av havsörnar under långa 

tidsrymder. Många av reviren har med säkerhet utnyttjats i 

100-150 år idag, och i första hand av gamla, kända 

havsörnslokaler blivit återbesatt när beståndet ökat. 

Om ett revir förlorar sitt par, kommer yngre raglar att ta 

reviret i besittning. Så resonemanget att man får offra ett 

örnpar för att bygga vindkraft, innebär att det kan bli en 

kedjereaktion och individer kan falla för rotorbladen 

generation efter generation. Mellan reviren är det mellan 

5-13 km och ett minimum är ca 1,5 km. Ostkustens och 

Mälarens häckande havsömar är stannfåglar. De 

övervintrande örnarna är dels revirhävdande individer, 

dels ungfåglar som stötts bort från sina föräldrar. Många 

ungfåglar under vintern är fåglar från Norrland, Finland 

och Ryssland. 

Mälarens strandnära skogar och öar som är viktiga 

häckningsområden eller övervintringsområden bör inte tas 

anspråk för lokalisering av vindkraftsverk eller 

vindkraftsparker. 

Havsörnen rör sig över stora områden vid sitt födosökande. 

Yrkesfiskets skräpfisk är en stor del av örnens vinterföda. 

Stora ansamlingar kan ske i samband med vittjning av nät. 

Upp till 25 individer har setts på samma plats. 

En rovfågel har ett annat beteende än övriga arter. Den är 

inriktad och skapt för jakt, varför den är mycket fokuserad 

på jaktbytet och övriga mål för flygningen, t.ex. flykt till 

och från boet. Den ser fasta föremål och parerar för dessa, 

men däremot ser den sällan ett rörligt rotorblad. 

Fokuseringen är det primära. Storskarvkoloniernas ungar 

har blivit en basföda under sommaren. Inom Mälaren finns 

ett stort antal kolonier, som besöks av havsörn och även 

fiskgjuse. 

Örnar är hårt ansatta även genom det moderna 

skogsbruket. Gamla träd som klarar att hysa ett örnbo 

minskar. Ett bo används år från år och byggs på för varje 

år. Boet kan bli ca 2 m i diameter och flera meter högt. 

Bovikter på över ett ton är inte ovanligt. 

Kungsörnen uppträder vintertid bl.a. i Mälardalen och är 

framförallt norrländska ungfåglar. Inslag finns även av 

ungfågel från Finland. 

Fiskgiuse 

I Mellansverige har vi ett stort bestånd av det totala i 

Sverige. Sverige har dessutom ett globalt ansvar för arten. 

Fiskgjusen är en rovfågel och har i mångt och mycket



samma beteende som örnarna. Den är dock en flyttfågel, 

som flyttar till Västafrika. 

Övriga arter 

Även gäss, tranor, sångsvan och vadare under dagsträck 

eller flyttsträck är utsatta för rotorbladen. För småfågel 

saknas bra underlag, då det är svårt att hitta dessa 

vid/under ett vindkraftverk efter kollision. 

Kollision med rotorblad 

Stora fåglar är lättare att finna efter kollision med 

rotorblad än små. De försvinner ej så snabbt och en stor del 

av fågeln blir intakt. Små fåglar slås lätt helt sönder och 

blir i mindre delar och försvinner lättare genom asätande 

djur, fåglar, insekter och maskar. Härigenom har det ej 

varit lätt att se konsekvenserna av ev. kollisioner. Även vid 

små rotorhastigheter (varv/minut) är periferihastigheten 

stor — 200-250 km/h. 

Örnar födosöker på olika höjdförhållanden. Terräng och 

väder styr höjden. I någon MKB sägs att den jagar under 35 

m och i andra att den jagar över 150 m. Så är icke fallet. 

Havsörnen jagar på alla höjder. 

Erfarenheter från andra utbyggda vindkraftverk 

En vindkraftspark vid Smöla utanför Trondheim om 68 

verk har under de senaste åren registrerat 24 döda 

havsörnar. En amerikansk undersökning visar att mer än 

en tredjedel av dödligheten hos radiomärkta kungsörnar i 

anslutning till en vindkraftspark skedde genom kollisioner 

med rotorblad. Vid Näsudden på Gotland har flera 

kungsörnar hittats. 

Erfarenheter från utbyggda verk i havet kan ej direkt 

överföras till landbaserade verk, eftersom vindförhållanden 

skiljer, bakgrundsbilden skiljer sig, rovfåglarnas 

terrängöversikt begränsas mm. 

Studier har även visat att koltrast m.fl. lämnar sina revir i 

anslutning till vindkraftverk. Deras revirsång “drunknar” i 

ljudet från verken, så därför flyttar de. Risk finns således 

att områden runt verken kan blir utan häckande fåglar som 

är beroende av sin revirsång. En flytt upp till en kilometer 

har iakttagits. 

Bilaga 2: 

Vilka arter som är rödlistade inom de sex kategorier av 

sällsynthet och risk för utdöende finns på 

Naturvårdsverkets hemsida: 

www.naturvardsverket.se/sv/Artskyddsforordningen/Men 

y/Ovriga-lagar/Artskydd-i-EU-och 

i-Sverige/Rodlistade-arter/ 

Artlista Prästfjärden 2009-05-04 

Knölsvan Kustpipare Taltrast 

Sångsvan Tofsvipa Rödvingetrast 

Sädgås Kustsnappa Dubbeltrast 

Spetsbergsgås Mosnäppa Sävsångare



Bläsgås Kärrsnäppa Härmsångare 

Grågås Myrspov Törnsångare 

Prutgås Småspov Trädgårdssångare 

Vitkindad gås Storspov Svarthätta 

Kanadagås Svartsnappa Grönsångare 

Gravand Rödbena Gransångare 

Bläsand Gluttsnappa Lövsångare 

Snatterand Skogssnäppa Kungsfågel 

Kricka Grönbena Grå flugsnappare 

Gräsand Drillsnäppa Svartvit flugsnappare 

Stjärtand Smalnabbad Stjärtmes 

simsnäppa 

Skedand Bredstjärtad Entita 

labb 

Brunand Kustlabb Talltita 

Vigg Dvärgmås Tofsmes 

Bergand Skrattmås Svartmes 

Alfågel Fiskmås Blåmes 

Sjöorre Silltrut Talgoxe 

Svärta Gråtrut Nötväcka 

Knipa Havstrut Trädkrypare 

Salskrake Småtärna Nötskrika 

Småskrake Skräntärna Skata 

Storskrake Svarttärna Nötkråka 

Fasan Fisktärna Kaja 

Smålom Skogsduva Råka 

Storlom Ringduva Kråka 

Skäggdopping Gök 

Korp 

Gråhakedopping Sparvuggla Stare 

Svarthakedopping Tornseglare Bofink 

Storskarv Kungsfiskare Bergfink 

Rördrom Göktyta Grönfink 

Gråhäger Gröngöling Steglits 

Bivråk Spillkråka Grönsiska 

Havsörn Större hackspett Hämpling 

Brun kärrhök Mindre hackspett Gråsiska 

Blå kärrhök Trädlärka Bändelkorsnäbb 

Duvhök Sånglärka Mindre korsnäbb 

Sparvhök Ladusvala Större korsnäbb 

Ormvråk Hussvala Tallbit 

Fjällvråk Trädpiplärka Domherre 

Kungsörn Ängspiplärka Stenknäck 

Fiskgjuse Gulärla Snösparv 

Tornfalk Sädesärla Gulsparv 

Stenfalk Sidensvans Sävsparv 

Lärkfalk Gärdsmyg 

Pilgrimsfalk Järnsparv 

Sothöna Rödhake 

Trana Näktergal 

Strandskata Stenskvätta 

Större strandpipare Koltrast 

Ljungpipare Björktrast 

Artlista Rokaudd 2009-04-28 

Knölsvan Enkelbeckasin Trastsångare 

Sångsvan Morkulla Härmsångare



Sädgås Storspov Ärtsångare 

Bläsgås Svartsnäppa Törnsångare 

Grågås Rödbena Trädgårdssångare 

Kanadagås Gluttsnäppa Svarthätta 

Bläsand Skogssnäppa Grönsångare 

Snatterand Grönbena Gransångare 

Kricka Drillsnäppa Lövsångare 

Gräsand Dvärgmås KungsfågeI 

Stjärtand Skrattmås Grå flugsnappare 

Brunand Fiskmås Svartvit flugsnappare 

Vigg Gråtrut Skäggmes 

Bergand Havstrut Stjärtmes 

Alfågel Skräntärna Entita 

Sjöorre Fisktärna Talltita 

Svärta Tamduva Tofsmes 

Knipa Skogsduva Svartmes 

Salskrake Ringduva Blåmes 

Storskrake Gök Talgoxe 

Orre Kattuggla Nötväcka 

Vaktel Tornseglare Trädkrypare 

Fasan Kungsfiskare Sommargylling 

Storlom Göktyta Törnskata 

Skäggdopping Gråspett 

VarfågeI 

Storskarv Gröngöling Nötskrika 

Rördrom Spillkråka Skata 

Gråhäger Större hackspett Kaja 

Bivråk Mindre hackspett Kraka 

Havsörn Trädlärka Korp 

Brun kärrhök Sånglärka Stare 

BI kärrhök Backsvala Gråsparv 

Ängshök Ladusvala Pilfink 

Duvhök Hussvala Bofink 

Sparvhök Trädpiplärka Bergfink 

Ormvråk Ängspiplärka Grönfink 

Fjällvråk Sädesärla Steglits 

Kungsörn Sidensvans Grönsiska 

Fiskgjuse Gärdsmyg Hämpling 

Tornfalk Järnsparv Gråsiska 

Lärkfalk Rödhake Rosenfink 

Pilgrimsfalk Näktergal Domherre 

Vattenrall Rödstjärt Stenknäck 

Mindre Buskskvätta Snösparv 

sumphöna 

Rörhöna Stenskvätta Gulsparv 

Sothöna Koltrast Ortolansparv 

Trana Björktrast Sävsparv 

Strandskata Taltrast 

Mindre Rödvingetrast 

strandpipare 

Större Dubbeltrast 

strandpipare 

Ljungpipare Gräshoppsångare 

Tofsvipa Flodsångare 

Kärrsnäppa Sävsångare 

Brushane Rörsångare



Artlista Tynnelsö 2009-04-28 

Knölsvan Skogssnäppa Grönsångare 

Sångsvan Grönbena Lövsångare 

Sädgås Drillsnäppa Kungsfågel 

Spetsbergsgås Smalnabbad simsnäppa Grå flugsnappare 

Grågås Skrattmås Svartvit 

flugsnappare 

Kanadagås Fiskmås Skäggmes 

Bläsand Gråtrut Stjärtmes 

Snatterand Havstrut Entita 

Kricka Skräntärna Talltita 

Gräsand Fisktärna Tofsmes 

Stjärtand Tamduva Blåmes 

Årta Skogsduva Talgoxe 

Skedand Ringduva Nötväcka 

Brunand Gök Trädkrypare 

Vigg Sparvuggla Törnskata 

Sjöorre Kattuggla Varfågel 

Knipa Tornseglare Nötskrika 

Salskrake Göktyta Skata 

Storskrake Gröngöling Kaja 

Fasan Spillkråka Kråka 

Smådopping Större hackspett Korp 

Skäggdopping Mindre hackspett Stare 

Svarthakedopping Trädlärka 

Pilfink 

Storskarv Sånglärka Bofink 

Rördrom Backsvala Bergfink 

Gråhäger Ladusvala Grönfink 

Bivråk Hussvala Steglits 

Brun glada Trädpiplärka Grönsiska 

Havsörn Ängspiplärka Hämpling 

Brun kärrhök Gulärla Gråsiska 

Bål kärrhök Sädesärla Mindre korsnäbb 

Duvhök Sidensvans Domherre 

Sparvhök Gärdsmyg Stenknäck 

Ormvråk Rödhake Gulsparv 

Fjällvråk Näktergal Sävsparv 

Fiskgjuse Blåhake 

Lärkfalk Rödstjärt 

Vattenrall Buskskvätta 

Mindre Stenskvätta 

sumphöna 

Rörhöna Koltrast 

Sothöna Björktrast 

Trana Taltrast 

Strandskata Rödvingetrast 

Mindre Dubbeltrast 

strandpipare 

Tofsvipa Gräshoppsångare 

Spovsnäppa Flodsångare 

Kärrsnäppa Sävsångare 

Brushane Rörsångare 

Enkelbeckasin Trastsångare 

Dubbelbeckasin Härmsångare 

Morkulla Ärtsångare 

Storspov Törnsångare



Svartsnäppa 

Gluttsnäppa 

Trädgårdssångare 

Svarthätta 

35. Föreningen Landskapsskydd i Strängnäs 

Till Helgarö 3.5.2009 


Yttrande Över tillägg om vindkraftverk till gällande 

Översiktsplan. 

Gällande Översiktsplan för Strängnäs kommun är beslutad 

och antagen 2002. Naturligtvis bygger denna plan på noga 

överväganden och ställningstaganden i frågan om hur 

kommunens mark och natur skall förvaltas och skötas på 

bästa vis så att också kommande generationer 

kommuninvånare kan njuta av den alldeles särskild 

natursköna delen av mälarlandskapet. Samtidigt har dessa 

överväganden och ställningstaganden självklart också 

grundats i gällande lagar och förordningar vilka stipulerar 

god hushållning med naturresursen. 

Denna goda hushållning ledde till skrivningen i 

Översiktsplanen sid.47 under “stora opåverkade områden”. 

“För att ge även kommande generationer tillgång till orörd 

natur och behålla en framtida handlingsfrihet skall större 

orörda områden skyddas mot exploateringsföretag av olika 

slag. Skyddet skall hindra att vägar och kraftledningar 

splittrar upp landskapet eller att telemaster och 

vindkraftverk etc. påverkar miljön negativt eller att 

människors upplevelse av ostördhet påverkas negativt. Vi i 

Strängnäs kommun anser att även tystnaden är värd att slå 

vakt om och att hushålla med “. 

Detta politiska ställningstagande mot byggen av 

vindkraftverk var enhälligt och antogs att gälla utan 

tvekan. 

Nu har tjänstemän utarbetat ett tillägg till gällande 

Översiktsplan som dels upphäver det politiskt beslutade 

byggförbudet mot vindkraftverk och dessutom gör det 

möjligt att sätta upp vindkraftverk över hela kommunen, 

även i områden som ligger utanför dem i den s.k. 

vindkarteringen. 

Det tematiska tillägget har arbetats fram 

på uppdrag av Plan- och byggnämnden. 

Något beslut om byggförbud mot 

vindkraftverk har aldrig fattats av 

kommunens politiker. Observera att en 

översiktsplan endast ger vägledning för 

beslut om användningen av mark- och 

vattenområden samt om hur den byggda 

miljön skall utvecklas och bevaras. En 

översiktsplanen är alltså inte bindande 

för myndigheter och enskilda (1 kap. 3 § 

PBL). 


översiktsplanen är ett politiskt dokument 

med förslag på riktlinjer som är tänkta att 

ersätta det vägledande ställningstagandet 

i översiktsplanen från 2002 (s.47). 

Enligt tjänstemännen skall så många som 166 

vindkraftverk kunna byggas i kommunen. 

Att 166 vindkraftverk skulle kunna 

byggas inom riksintresseområdena för 

vindbruk inom kommunen är en 

beräkning som en representant från 

Energimyndigheten tagit fram.



Beräkningen bygger endast på ytmässiga 

och tekniska faktorer. Siffran ska därmed 

ej tolkas som ett kommunalt 

planeringsmål. 

Härmed begär vi en redogörelse för de ändrade 

förhållanden i Strängnäs kommun som gör det nödvändigt 

att ändra gällande översiktsplan med avseende på 

vindkraftverk. Eftersom vi inte fått svar på den avgörande 

frågan, vilken nytta byggande av vindkraftverk innebär för 

den enskilde kommuninnevånaren, kan vi självklart inte 

godta Tillägget. 

Tillägget berör inte några aspekter på kringboendes hälsa. 

Och utan att dessa aspekter noga har studerats och 

redovisats kan vi självklart inte godta Tillägget. 

Riksdagen satte år 2002 upp ett 

planeringsmål för vindkraftsutbyggnad i 

Sverige. Målet innebär att det ska finnas 

planberedskap för en utbyggnad av 

vindkraft motsvarande en årlig 

produktionskapacitet på 10 TWh år 2015. 

I december 2007 redovisade 

Energimyndigheten ett regeringsuppdrag 

angående en revidering av det gamla 

planeringsmålet. Istället för 10 TWh 

föreslås en årlig produktionskapacitet på 

30 TWh år 2020, tanken är att 20 TWh 

ska produceras på land och 10 TWh till 

havs. Målet innebär att de idag befintliga 

cirka 900 vindkraftverken i Sverige blir 

någonstans mellan 3000-6000 beroende 

på verkens storlek och placering. I 

regeringens energiproposition 

Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder 

för ett livskraftigt vindbruk 

(2005/6:143) betonas vikten av att 

kommuner, länsstyrelser och andra 

myndigheter bidrar till bättre 

förutsättningar för etablering av 


För Södermanlands län innebär 

regeringens planeringsmål en kraftig 

utbyggnad från nuvarande läge. 

Energimyndigheten har med hjälp av 

vindkarteringar identifierat områden i 

Strängnäs kommun som utifrån vissa 

förutsättningar ansetts vara lämpliga för 

vindkraftsutbyggnad. 

Att på kommunal nivå inte ta ställning till 

riksintresseområdena och kommunens 

yta som helhet utifrån vindkraftsfrågan 

skulle innebära att man frånhänder sig 

planinstrumentet för att påverka en 

eventuell framtida vindkraftsutbyggnad. 

Det innebär att man inte med någon 

säkerhet kan förutspå kommunens 

utveckling vad gäller vindkraft vilket 

också innebär att man bland annat inte 

kan identifiera betydande miljöaspekter i 

ett kommunövergripande 

helhetsperspektiv. 

Att undersöka hur kringboendes hälsa 

eventuellt kan påverkas får framförallt 

göras i varje enskilt vindkraftsärende 

utifrån de specifika förutsättningarna. I



vindkraftstillägget kan istället viktiga 

aspekter belysas mer översiktligt. Se till 

exempel kapitlen Påverkan från 

vindkraft – allmänna konsekvenser, 

Upplevelsen av förändringar i 

landskapet, samt Övriga konsekvenser – 

ekonomiska och sociala. 

Härmed motsätter vi medborgare oss på det bestämdaste 

denna ändring av gällande Översiktsplan. 

Härmed begär vi att tillägget avvisas och att gällande 

Översiktsplan även skall gälla i framtiden. 

I sak vill vi påpeka att detta tillägg är alldeles onödigt 

därför att hela dess sakinnehåll redan finns i tryck i 

Boverkets Vindhandbok, d.nr. 2323-3518/2007. 

De extra delarna av föreslagna tillägget, som berör 

specifika områden i kommunen, måste enligt lag och 

förordning bli föremål för undersökningar och utredningar 

i en bygglovsprocess även utan detta tillägg. 

I sak vill vi uttryckligen avvisa den tolkning av citerade 

delar av gällande lagar och förordningar i tillägget. 

Tolkningarna av citaten liknar reklam för 

vindkraftverksbolagen mer än redogörelse för ett lagligt 

skydd av naturen. 

I sak påpekar vi ett 40-tal sakfel i det föreliggande förslag 

till ändring av gällande Översiktsplan. 

Noteras. Kommunen vidhåller dock, att 

ett kommunövergripande perspektiv/ett 

helhetsgrepp vad gäller vindkraftsfrågan 

är av stor vikt. 

36. Stallarholmens hembygdsförening 

Stallarholmens hembygdsförening har erhållit följande 

handlingar för yttrande ang. förslag till tema vindkraft med 

miljökonsekvensbeskrivning samt begäran om bygglov för 

vindkraftverk på Selaön: Drn PBN/2008:35 1, 

PBN/2008:540-239, PBN/2009: 19-2331, PBN/2009:99- 

233 1, PBN/2009:l00- 2331 och PBN/2009: 101-233 1. 

Föreningen vill lämna följande generella synpunkter: 

Vi anser att vindkraftsutveckling bör tillåtas som ett 

alternativ, för att på sikt komma ifrån användningen av 

fossila bränslen och därmed minska klimatpåverkan. 

Byggandet av vindkraftverk medför dock ett antal negativa 

konsekvenser som måste beaktas speciellt i känsliga 

miljöer. Selaön får anses vara ett sådant känsligt område ur 

flera aspekter: 

1. Ön är ett av de mest fornminnestäta områdena i landet 

med stor förekomst av lämningar av äldre bebyggelse, 

runstenar, gravfält, fornborgar etc. Markingreppen blir 

betydande vid uppförande av de stora 

vindkraftsanläggningarna vilket också inkluderar vägar och 

serviceverksamhet. Stor hänsyn måste därför tas vid valet 

av platser för exploatering. 

2. Ur estisk synpunkt, finns olika syn på förekomsten av 

Noteras.



vindkraftverk, men en allmän uppfattning är att de verkar 

störande i natursköna miljöer och där rekreationsvärdet är 

stort. På Selaön finns ett flertal sådana områden som ur 

turist och friluftssynpunkt är värdefulla. För etablering 

måste väljas platser där naturoch kulturupplevelser inte 

störs av oljud och främmande föremål. 

3. Naturskyddsaspekten måste också beaktas. Det är ett 

känt fenomen att t.ex. fågellivet påverkas av de stora 

vindsnurrorna. Selaön hyser en rik fågelfauna med bl.a. 

ökande förekomst av havsörn, grågås och tranor och höst 

och vår passerar stora fågelsträck. Antalet havsörnar som 

dör vid kollisioner med vindkraftverk ökar kontinuerligt 

enligt uppgifter i ornitologisk litteratur och även tranor 

drabbas dödligt. Vindkraftsnurrorna tycks således inverka 

mest negativt på just stora fåglar och på särskilda platser. 

Mot bakgrund av ovanstående och för att minimera de 

negativa effekterna vill hembygdsföreningen föreslå att 

Strängnäs kommun låter göra en inventering av 

skyddsvärda områden på Selaön som undantas från 

exploatering vid exempelvis vindkraftsbyggen. 

Inventeringen bör resultera i en karta där speciellt 

värdefulla områden och objekt markeras. Denna karta kan 

i framtiden få stor användning för liknande syften. För 

undersökningen bör anlitas arkeologisk expertis, men 

också kompetens inom naturvård och ornitologi. 

Till utställningsskedet har kommunens 

yta som helhet setts över för att i den 

reviderade handlingen kunna presentera 

vilka områden/helhetsmiljöer som redan 

på översiktlig nivå anses vara olämpliga 

att etablera vindkraftverk inom. Selaön 

berörs av två sådana områden (se kapitlet 

Restriktionsområden vindbruk). 

Hänsyn till enskilda objekt får tas i varje 

enskilt fall då en redovisning på 

översiktlig nivå kan bli missvisande. Även 

platsspecifika naturvårdsfrågor och 

ornitologiska frågor får behandlas mer i 

detalj på projektnivå. Då en 

fågelinventering är en färskvara bör 

kontakt tas med lokala ornitologer vid 

varje specifikt vindkraftsprojekt. 

39. Kristdemokraternas Lokalavdelning 

Kristdemokraternas Lokalavdelning har enats om att vi vill 

föreslå att följande förs in i slutprodukten: 

Under Övergripande riktlinjer anser vi att följande 

uppfattning ska vara kommunens: 

Kommersiella vindkraftverk och gruppstationer skall 

endast få etableras inom de områden som pekats ut som 

riksintressen för vindkraft. Dock med undantaget att på 

Prästfjärden får inga vindkraftverk uppföras som kan ses 

från Mälsåkers slott eller störa bilden av slottet utifrån 

vattnet. 

I handlingen har ett restriktivt 

förhållningssätt till etablering av 

kommersiella vindkraftverk, utanför 

riksintresseområdena för vindbruk, 

presenterats. Dock konstateras att det på 

andra håll i kommunen, med hänsyn till 

landskapsbilden, kan vara mer lämpligt 

att lokalisera vindkraftverk. Det kan till 

exempel handla om 

infrastrukturlandskap och platser intill 

industriområden, det vill säga områden 

redan tydligt påverkade av mänsklig



aktivitet. Grundförutsättningen är dock 

att vindförhållandena visar sig vara 

tillräckligt goda. 

Området runt Mälsåker slott presenteras 

i reviderad handling som ett område ej 

lämpligt att etablera vindkraftverk inom 

(se kapitlet Restriktionsområden 

vindbruk). 

Enskilda gårdsverk (även ur storlekssynpunkt motsvarande 

som avses att försörja intilliggande egen kommersiell 

anläggning) får uppföras även utanför 

riksintresseområdena under förutsättning att de uppfyller 

de övriga krav som denna handling omfattar. 

Se punkt två, föreslagen riktlinje 

angående enskilda verk och gårdsverk, 

kapitlet Planering av vindkraftverk 

utanför riksintresse vindbruk. 

40. Stig G Daun 

Ref. dagens samtal och det faktum att jag på grund av resa 

inte kunnat deltaga i kommundelsrådets Stallarholmen 

handläggning i ärendet vill jag framföra min uppfattning i 

egenskap av företrädare för Kristdemokraterna: 

Se bemötandet på Kristdemokraternas 

Lokalavdelnings yttrande. 

Under Övergripande riktlinjer anser jag att följande 

uppfattning ska vara kommunens: 

“Kommersiella vindkraftverk och gruppstationer skall 

endast få etableras inom de områden som pekats ut som 

riksintressen för vindkraft. Dock med undantag att på 

Prästfjärden får inga vindkraftverk uppföras som kan ses 

från Mälsåkers slott eller störa bilden av slottet utifrån 

vattnet. 

Enskilda gårdsverk (även ur storlekssynpunkt motsvarande 

som avses att försörja intilliggande egen kommersiell 

anläggning) får uppföras även utanför 

riksintresseområdena under förutsättning att de uppfyller 

de övriga krav som denna handling omfattar.” 

41. Anders Hjulström 

Kloka tankar. Jag håller med! 

(Egen anteckning: Anders Hjulström refererar till Stig G 

Dauns yttrande enligt ovan). 

Se bemötandet på Kristdemokraternas 

Lokalavdelnings yttrande. 

42. Miljöpartiet de Gröna 

Miljöpartiet de Grönas synpunkter på 

“Tema Vindkraft – tillägg till översiktsplanen” 

Noteras. 

Miljöpartiet de Gröna anser att vindkraft är det renaste och



bästa alternativet jämte solenergi. 

Kärnkraften måste ersättas av förnybar energi och smarta 

energilösningar. 

Angående vindkraft i Strängnäs är MP positiva till att vi 

kan bidra solidariskt till ett småskaligt, rent och säkert 

energitillskott. Vindkraft håller landsbygden fri från annan, 

kanske mer ekologiskt störande bebyggelse. Samtidigt får 

markägare ett välbehövligt ekonomiskt tillskott vilket 

främjar en levande landsbygd. 

Viktiga förutsättningar: 

- Fågelstråken skyddas 

- Hänsyn tas till naturoch kultur- och rekreationsvärden 

- Selektiv placering i avgränsade grupper, övrigt fritt från 

vindkraft 

- Stor hänsyn ska tas till remissinstanserna, såsom 

Naturskyddsföreningen, Hembygdföreningar, 

kommundelsråd m.fl. 

- Bra om etableringen sker i etapper med utvärdering 

emellan. 

- Tillfartsvägar skapas och nyttjas med stor hänsyn. 

43. Anders Kihlberg 

Tilläggsdokumentet är mycket upplysande om de många 

frågor som är av betydelse vid lokalisering och anläggning 

av vindkraftverk. 

En av de kritiska frågorna är påverkan på landskapsbilden. 

Det gäller exempelvis trakterna kring Tuna by och Ytterselö 

kyrka. Kyrkans unika dominans i landskapet bör inte 

förminskas. Utblicken från Krågestahållet mot kyrkan 

skulle förlora i värde om vindkraftverk bildar horisont. 

Enligt min mening är det angeläget att arbetet med 

dokumentet, inklusive förankringen hos medborgare, 

fullföljs innan bygglov ges till den första omgången stora 

vindkraftverk på Selaön. 

Noteras. 

Noteras. Föreslagen ordningsföljd är 

dock svår att hävda. Något beslut om att 

invänta det tematiska tilläggsdokumentet 






Helgarö 28.4.2009 

Referatet har noterats. 

På det möte 20.4.2009, där kommunens tjänstemän 

presenterade ett förslag till tillägg till gällande 

Översiktsplan för Strängnäs kommun, anförde jag följande: 

Tjänstemännen påstod felaktigt att de handlade på 

regeringens uppdrag. Jag informerade tjänstemännen i



Strängnäs kommun att Sverige styrdes genom 

principen om det kommunala självstyret, vilket innebär att 

regeringen inte får och kan ge kommunens tjänstemän 

något uppdrag i deras tjänst. 

Då vi medborgare ändå måste förutsätta att någon bland 

kommunens tjänstemän hade kännedom om 

regeringsformen, grundlagen, innebär denna ovan nämnda 

hänvisning inget annat än ett försök att vilseleda. 

Jag påpekade att kommunens tjänstemän enbart skall 

utföra uppdrag som getts av beslutande politiker. Inget 

annat. Och jag tillade att om tjänstemännen inte följde 

detta skulle de avskedas. 

Tjänstemännen påstod felaktigt att den s.k. vidkarteringen 

redovisade faktiska vindförhålladen. 

Jag informerade om att denna sk. Vidkartering är en 

utskrift av ett dataprogram från USA och att denna utskrift 

inte återger verkliga förhållanden då inga mätningar av 

vinden har genomförts. Jag påpekade att utskriften inget 

annat är än en gissning och att man inte bör skövla naturen 

på så lös och vetenskaplig grund. Dessutom påpekade jag 

att tjänstemännen i det sk. Tilläget ansåg att det skulle 

kunna byggas vindkraftverk även utanför de i den s.k. 

karteringen angivna områden i ett antal upp till 166 

stycken, vilket för oss medborgare är fullständigt 

oacceptabelt. 

Jag ställde vidare frågan om vilken nytta som 

vindkraftverken innebär för den enskilde medborgaren. 

Jag frågade speciellt ordföranden i planoch byggnämnden 

Furustrand som var närvarande. Jag påpekade samtidigt 

att hon ju måste kunna svara på denna fråga då hon ju 

redan gett bygglov till vindkraftverk. 

Plan- och byggordförande kunde inte besvara frågan utan 

svarade att hon bara gett förhandsbesked och inte bygglov. 

Ordförande i Strängnäs planoch byggnämnd känner 

tydligen inte till lagens skrivning att ett förhandsbesked är 

bindande och därmed likställt ett bygglov. 

Jag tilläts inte ställa fler frågor utan fick endast tillfälle att 

framföra vår ståndpunkt att tillägget till kommunens 

gällande översiktsplan skall avvisas och kastas i 

papperskorgen då det är onödigt eftersom frågan är 

avgjord i gällande översiktsplan och felaktigt i sak. 


Till 

tjänstemän i Strängnäs kommun ang. deras förslag Tillägg 

till gällande Översiktsplan avseende utbyggnad av 

storskaliga vindkraftverk. 

Härmed begär jag att detta Tillägg avvisas och kastas i 

papperskorgen. 

Tillägget skall avvisas därför att det i sak är en reklamskrift 

Rubricerad handling är Plan- och 

byggnämndens förslag på nytt tillägg till 

kommunens översiktsplan. 

Noteras.



för vindkraftverk, och därför innehåller för många sakfel. 

Fakta är: 

Vindkraftverk minskar inte svensk utsläpp av växthusgas. 

Vindkraftverkens el är onödig då stort överskott redan 

finns. 

Vindkraftverk förstör landskapsbilden. 

Vindkraftverk skadar naturen. 

Vindkraftverk skadar hälsan. 

Vindkraftverk gör folket fattigt. 

Vindkraftverk hindrar kommunens – och invånarnas 

möjlighet att tjäna på turism. 

Vindkraftverk sänker fastighetsvärden. 

Tillägets slutsats att tillåta vindkraftverk bygger på en 

politisk nyck; innebär ingen nytta för kommunens 

invånare, berikar bara vindkraftverksbolag och några få 

markägare, blockerar andra och bättre alternativ för 

miljöanpassad energiproduktion och energianvändning. 

Tillägget är onödigt då sakinnehållet redan har givits ut av 

Boverket. 

Tillägget är onödigt då varje bygglovshandling ändå måste 

prövas för sig. 

Tillägget är onödigt då dess slutsats om utpekade områden 

ändå måste göras om för varje ny ansökan om bygglov. 

Tillägget är skadligt för kommunen då det genom sin 

reklam för stora vindkraftverk drar till sig bolag som vill 

spekulera i de generösa bidragen för vindkraftverk. 

Jag vänder mig särskilt mot den felaktiga och vilseledande 

skrivningen i det föreslagna tillägget att svenska staten, 

regeringen eller annan myndighet har gett tjänstemän i 

Strängnäs kommun uppdraget att skriva tillägget. Sedan 

tidigare har jag med förvåning tvingats konstatera hur 

kommunens tjänstemän antingen är upprörande okunniga 

om de lagar som gäller även för dem, eller också hur de, 

ifall de har kunskapen, åsidosätter dessa lagar. 

Visserligen kan den uppenbart svaga politiska ledningen av 

kommunen vara en förklaring till tjänstemännens 

agerande, men för oss medborgare är detta faktum inte 

något skäl till att vi kan acceptera olagligheter. 

Jag vill här också påpeka att den inskränkningen av 

äganderätten som tilläggets hänvisning till 

Energimyndighetens utpekade områden för s.k. vindbruk 

innebär inte kan accepteras. Om kommunen följer 

tilläggets slutsats i frågan, utgör detta ett allvarligt brott 

mot en av de mest grundläggande bestämmelserna i EUrätten; 

äganderättens okränkbarhet. 

Att kommunen så som nu förespråkas i Tillägget skall 

inskränka äganderätten för vissa områden genom 

byggförbud mm. Utan rättslig prövning, strider mot denna 

Euprincip. 

Jag vill här göra kommunen uppmärksam på den 

I handlingen framgår under kapitlet 

Riksintresseområden för vindbruk hur 

processen för framtagandet av 

riksintresseområdena för vindbruk gått 

till, det vill säga den process som på 

uppdrag av regeringen och 

Energimyndigheten föranlett Plan- och 

byggnämndens beslut (2008-02-06) att 

ett tillägg till översiktsplanen ska arbetas 

fram. Det är alltså detta beslut som 

kommunens tjänstemän har utgått ifrån. 

Syftet med riksintresse vindbruk är att 

riksdagens och regeringens ambition, via 

Energimyndigheten, kanaliseras till och 

får genomslag i den kommunala 

planeringen. Det tematiska tillägget är 

nödvändigt för att kommunen utifrån en 

helhetssyn ska kunna styra eventuella 

vindkraftsetableringar. 

Att ett område redovisats som 

riksintresse enligt 3 kap. MB innebär inte 


ändamål som det redovisats för. Det



skillnaden som föreligger i att en svensk myndighet leker 

med ett dataprogram i en s.k. vindkartering och en 

kommun som missbrukar sin lagstadgade rätt att 

inskränka äganderätten med hänvisning till detta 

dataprogram när kommunen vill förbjuda exploatering i 

vissa områden. Det aktuella tillägget vill således tubba 

okunniga politiker till nya olagliga beslut. Även av denna 

anledning skall tillägget avvisas. 

En grundlig genomgång av ovan nämnda tillägg kommer 

att skickas till varje politiker i kommunen. 

innebär inte heller någon inskränkning 

avseende medborgares rätt till sin 

egendom, förfogande över sådan 

egendom eller inskränkning i 

användningen av mark eller byggnad som 

inte krävs för att tillgodose 

angelägna intressen för det allmänna. 

Frågan om hur området eller delar av 

området ska användas avgörs först då 


prövas enligt gällande lagar och 

förordningar. 

46. Arne Lövgren och Henric Lövgren 

Till Plan - och byggenheten i Strängnäs. 

Frågor i anslutning till samrådsmöte den 20 april 2009 

avseende tillägg till översiktsplan: Tema vindkraft, där svar 

uteblev. 

Fråga 1. 

På vilket sätt beräknas miljönytta uppkomma genom 

etablering av vindkraftverk i kommunen 

Fråga 2. 

Vindkraftverkens påverkan på fåglar finns medtaget i 

tillägget, men människan finns inte nämnd. Vilka risker för 

vår hälsa kan de planerade verken medföra 

Tillägget är ett verktyg för att, enligt 6 

kap. miljöbalken, kunna identifiera de 

miljökonsekvenser som eventuella 

vindkraftsetableringar kan ge upphov till. 

Detta genom att bland annat, enligt 4 

kap. planoch bygglagen, redovisa de 

allmänna intressen och riksintressen som 

en eventuell vindkraftsetablering måste 

vägas mot. 

Er synpunkt är viktig och några tillägg i 

handlingen har skett (se bland annat 

kapitlen Påverkan från vindkraft – 

allmänna konsekvenser och Övriga 

konsekvenser – ekonomiska och sociala). 


översiktsplanen är dock ett översiktligt 

planeringsdokument, några eventuella 

hälsoeffekter inom enskilda 

vindkraftsärenden tas därmed ej upp. 

Istället har viktiga aspekter, som till 

exempel påverkan från buller, belysts 

mer översiktligt. 

47. Göran Edström och Anette Edström 

Nej till vindkraftsbyggandet på Selaön 

Vi anser att en vindkraftsutbyggnad förstör miljö och natur 

på Selaön, samt att det är tveksamt om det över huvud 

taget är lönsamt att bygga vindkraft på ett ställe där 

Noteras. 

Lönsamheten för enskilda projektörer är 

dock inte en fråga som kommunen 

prövar.



vindarna inte är optimala. 

48. Roland Johansson 

Tack för en trevlig presentation av ev. vindkraft i 

Strängnäs. Jag har läst rapporten på nätet och tycker att 

den är både bra och lättbegriplig. 

Jag hoppas att de ansökningar som ligger för behandling 

prövas med målet att vi i Strängnäs också bidrar med 

energi till global nytta. 

Ett annat alternativ är att Oskarshamn byter ut en reaktor 

till en modern med fyrfaldig kapacitet. Jag röstar inte för 

det alternativet. 

Tänk om vi kunde få ett vindkraftverk på piren vid 

Gorsingeholm. Kanske ett vertikalverk av den typ som nu 

planeras i Falkenberg. 200 kW och 40 m högt. Det vore en 

bra symbol för en bra kommun. Om det drivs som ett 

vindkooperativ så kostar det inget för skattebetalare. 

Fundera på det! 

Noteras. 

49. August Friess 

Energikällan vind är oförutsägbar. 

Större förhoppningar sätter nu energiexperter på 

hybridkraftverk, där vindkraft och vätgas kombineras. 

Idag, tisdag den 21.april, lägger förbundskanslern Angela 

Merkel i Prenzlau i delstaten Brandenburg grundstenen till 

ett s.k. hybridkraftverk. Detta är världspremiären. 

Noteras. Under kapitlet Ny teknik ges 

kortfattad information om bland annat 

hybridvindkraftverk. 

I Tyskland finns för närvarande 20000 vindkraftverk, men 

om vinden uteblir hjälper inget; hjulen står stilla. 

För operatörer av vindkraftverken i Tyskland som någon 

annanstans i Europa eller övriga Världen finns ett värre 

skräckmoment: Ingen eller för lite vind, när energi behövs 

och hjulen kommer att stanna. 

Med det nya hybridkraftverket kan energi,(elektricitetväte- 

metan) lagras och användas när vinden inte räcker 

till. 

Bilagor: Information om hybridkraftverk, samt om 

vindkraften i Spanien 

50. Peter Hellström 

Förekomst av rovfåglar i Hornbyviken med omgivningar 

och områdets lämplighet för vindkraft 

Noteras. 

Bakgrund till yttrandet 

Bakgrunden till denna kunskapssammanställning om 

rovfåglar i Hornbyviken är att området pekats ut som



riksintresse för vindkraft. GiroVind Energi AB har åter 

ansökt om förhandsbesked hos Strängnäs kommun under 

början av 2009, efter att tidigare förhandsbesked 

ogiltigförklarats. I dagsläget ansöker GiroVind Energi AB 

om byggnad av tre vindkraftverk på fastigheten Ytterselö- 

Äleby 2:1. Dessutom har en handling inkommit till 

Strängnäs kommun gällande bygglov för en vindmätmast. 

De föreslagna vindkraftverken har en maximal höjd på 145 

meter och 90 meter i diameter och är förlagda i ett av de 

sex områden i Strängnäs kommun som identifierats som 

riksintresse för vindkraften (område 5: Hornbyviken). 

Riksintresset för vindkraft i Hornbyviken omfattar eller 

angränsar till områden som pekats ut som riksintressen 

inom naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård. En 

avvägning mellan olika intressen är därför nödvändig före 

beslut om etablering av vindkraftverk i området. 

Rovfågelinventeringar i området 

Riksintresset för vindkraftverk i Hornbyviken omfattar 

öppna vattenytor samt skogsklädda ytor på östra sidan av 

Hornbyviken. En beskrivning av Hornbyviken ges av 

Strängnäs kommun i tilläggsplanen till översiktsplanen, 

“Tema Vindkraft” . På sidan 76 i “Tema Vindkraft” noterar 

Strängnäs kommun att en eventuell etablering av vindkraft 

i Hornbyviken måste föregås av en inventering av viktiga 

häcknings- och födosöksområden för större rovfåglar. 

Eftersom undertecknad bedriver en pågående studie av 

större rovfåglar i området är detta dokument avsett som ett 

komplement till Strängnäs kommuns “Tema Vindkraft”. 

Undersökningarna av Hornbyvikens rovfåglar är en del av 

ett inventeringsprojekt av fiskgjuse och havsörn i centrala 

Mälaren. Syftet med projektet är att uppskatta 

populationsstorlek, boplatsval och häckningsframgång. 

Inventeringar har pågått sedan 2003, då en inledande 

kartering av boplatser och revir gjordes i Hornbyviken och 

Grönsöfjärden. 2006 utökades undersökningsområdet till 

att omfatta även Norra Björkfjärden samt västra delarna av 

Prästfjärden. 2009 drivs inventeringarna med ekonomiskt 

stöd av Naturvårdsverket/Alvins fond. Undersökningar av 

andra arter än fiskgjuse och havsörn har gjorts i området 

sedan 1994, dock inte årligen. 

Rovfågelförekomst 

Inom det för exploatering föreslagna området finns mycket 

höga naturvärden. Framför allt finns en skyddsvärd 

rovfågelfauna. Ett flertal arter som är listade i EU:s 

fågeldirektiv (direktiv 79/409/EEG), bilaga 1, samt den 

svenska rödlistan för hotade arter häckar årligen eller 

regelbundet. Nedan följer en sammanställning av den 

kända förekomsten av rovfåglar inom eller i nära 

anslutning till det område där vindkraftverken föreslås 

byggas. Om arten ifråga finns med i EU:s fågeldirektiv, 

bilaga 1, anges numret i fågeldirektivet efter det latinska 

artnamnet.



Havsörn Haliaeetus albic illa (A075) 

Boplatser 

Havsörnen har häckat i nära anslutning till 

exploateringsområdet åtminstone sedan 2003, då 

systematiska inventeringar startades. Ett revirhävdande 

par och två boplatser finns i Hornbyviken, ett bo på 

vardera sidan av viken. 2003 och 2004 häckade örnarna på 

västra sidan av Hornbyviken, för att 2005 bygga ett nytt bo 

på östra sidan av Hornbyviken. Båda bona är placerade i 

grenklykor ett par meter från toppen i mycket kraftiga 

tallar i områden som ligger avsides med låg 

störningsfrekvens. Överlag finns det få träd i området som 

kan bära ett havsörnsbo. Sedan 2005 har alla häckningar 

skett i det östra boet (p.g.a. den sekretess som tillämpas 

angående boplatser för havsörn redovisas inte det exakta 

läget för boplatserna, dessa uppgifter kan erhållas av 

behöriga från undertecknad). Havsörnarna i Hornbyvikenreviret 

har häckat årligen sedan 2003 och producerat totalt 

9 flygfärdiga ungar, vilket ger en medelproduktion på 1.5 

ungar/år. Ungarna lämnar boet i juni, men återvänder ofta 

till boet även efter att de är flygfärdiga. Under de närmaste 

månaderna efter det att ungarna blivit flygfärdiga finns de i 

boets närområde, där de matas på speciella platser av de 

vuxna örnarna. Således är örnarna stationära i reviret 

åtminstone under hela häckningsperioden som sträcker sig 

från mars-september. Närmaste avstånd till de föreslagna 

vindkraftverken är 1.3 km för boet på östra sidan och 1.9 

km för boet på västra sidan av Hornbyviken. 

Födosöksområden och rörelsemönster 

Havsörnarna i Hornbyviken livnär sig på fisk och sjöfåglar. 

De vanligaste bytesresterna på viloplatser och 

matningsplatser utgörs av fisk, fr.a. gädda. Även en del 

rester av sjöfågel har hittats. Vi har dock inte utfört 

detaljerade studier av havsörnens bytesval, utan fr.a. 

försökt studera var havsörnsparet jagar under 

häckningstiden. Våra observationer visar att paret, typiskt 

för arten, jagar inom ett stort område runt boplatsen. 

Dessutom jagar havsörnsparet inte enbart i Mälaren, utan 

återfinns ofta jagandes på inlandslokaler, gärna kring 

anlagda viltvatten. Grovt kan det område som havsörnarna 

jagar i uppskattas till en cirkel med 5 km radie med 

boplatsen i mitten, ett område som omfattar hela 

Hornbyviken samt stora delar av Arnöfjärden och 

Grönsöfjärden. Välbesökta jaktområden är bl.a. de 

skarvkolonier som finns i Grönsöfjärden samt dammar och 

anlagda viltvatten på Äleby gårds ägor. Just denna typ av 

småvatten är värdefulla p.g.a. en god tillgång på änder som 

utfodras och därför producerar ett mycket stort antal ungar 

koncentrerade på små ytor. Det finns fyra småvatten inom 

berört område, två nära Äleby gård och två vilthägn öster 

om Äleby gård. Havsörn har observerats vid tre av dessa 

vatten. Viltvattnet i sydöstra delen av Älebys vilthägn (nära 

gården Dammen) besöks frekvent av de havsörnar som 

häckar i Hornbyviken. För att komma till dessa lokaler



flyger örnarna rakt igenom det område där vindkraftverken 

förslagsvis ska placeras. 

Fiskgjuse Pandion haliaetus (A094) 

Inom det område som vindkraftverken berör finns tre 

fiskgjuserevir. Boplatserna är belägna 0.6, 0.9 resp. 2 km 

från närmaste vindkraftsplacering. Till skillnad från 

havsörnarna kring Hornbyviken häckar inte alla 

fiskgjusepar varje år, men vi har funnit att det årligen finns 

2-3 revirhävdande par i området. Åtminstone ett av dessa 

par har häckat årligen sedan 2003, dessutom misstänks att 

det finns ett bo i skogsområdet på Hornbyudd som inte är 

synligt vattenvägen. Ungfåglar med varnande föräldrar 

som inte kunnat knytas till någon känd boplats 

observerades nämligen 2006. Dessutom häckar fiskgjuse 

vid närliggande Natura 2000-områden Nybbleholme (1 

par, inte årligen) och Röllingen (årligen 2-4 par). 

Hornbyviken är inte bara ett lämpligt häckningsområde, 

utan utgör även ett viktigt födosöksområde för fiskgjuse. 

Fiskgjusen jagar uteslutande över vatten, men följer inte 

alltid strandlinjen för att ta sig mellan olika 

födosöksområden. I Hornbyviken flyger fiskgjusar mellan 

lämpliga födosöksområden på östra sidan av Hornbyudd 

(t.ex. Häggholmen i Grönsöfjärden, Svarttorpsviken) och 

Hornbyviken. Dessa rörelser sker på relativt hög höjd inom 

en bred zon över det område där vindkraftverken enligt 

förslag ska placeras. Under sommartid har fiskgjuse 

observerats i området vid ca 90% av alla besök. 

Fiskgjusarna vid Hornbyviken ingår som en del i ett 

värdefullt område för arten, ett område som sträcker sig 

från Arnöfjärden i väster till Prästfjärden i öster. Ur ett 

nationellt perspektiv är detta område mycket högt klassat 

med avseende på förekomst/täthet och häckningsframgång 

hos fiskgjusen. Detta kan förmodligen förklaras av god 

tillgång till boträd eftersom skogen på många platser har 

skyddats från avverkning. God vattenkvalitet, lämpliga 

jaktområden och fågelskyddsområden är faktorer som 

ytterligare påverkar fiskgjusepopulationen positivt. Vi har i 

hela undersökningsområdet noterat totalt 33 potentiella 

boplatser under åren 2003-2008, varav 26 bon fortfarande 

fanns kvar 2008. Antalet revirhävdande par har varierat 

mellan 12-17 under 2006-2008 och antalet påbörjade 

häckningar under samma period har varierat mellan 8 och 

13. Genomsnittlig reproduktion under åren 2005-2008 är 

2.26 ungar/lyckad häckning. 

Bivråk Pernis apivorus (A072) 

Bivråken är en svårinventerad art som ofta har stora revir 

och för en undanskymd tillvaro. Inom berört område har 

bivråk observerats under häckningstid så gott som årligen 

och under omständigheter som gör att det med största 

sannolikhet finns ett häckande par inom området. Flera 

observationer av vuxna fåglar har gjorts på ett hygge som 

pekats ut som lämplig plats för ett av vindkraftverken. 

Ungfåglar har observerats inom den yta som omringas av



de tre vindkraftverkens placering år 2006. Boplatsen har 

dock inte återfunnits. 

Ormvråk Buteo buteo 

Häckande ormvråk finns inom berört området. Ett stort bo 

som förmodligen ursprungligen byggts av 

duvhök men ofta används av ormvråk finns 400 m från 

vindkraftsområdet. Detta bo är känt sedan 

1994 och har använts vid ett flertal tillfällen sedan dess. 

Duvhök Accipiter gentilis 

Duvhöken häckade årsvisst inom området under första 

halvan av 1990-talet. Avverkningar under senare delen av 

1990-talet har medfört att tidigare boplatser för duvhök 

övergivits. I åtminstone ett fall har boträdet sparats vid 

avverkning, men boet har sedan blåst ned. Duvhökens 

status som häckfågel är därför osäker. Ungfåglar 

observerades inom en zon 100-200 m från 

vindkraftverkens placering senast 2006. 

Brun kärrhök Circus aeruginosus (A08 1) 

Brun kärrhök jagar över vassar och jordbruksmark och 

häckar också på marken i sådana habitat. Därför är 

förekomsten i Äleby-området knuten till den triangel som 

kan dras mellan Äleby-Dammen-Nällsta, dvs, en bit söder 

om tänkt exploateringsområde. Jagande brun kärrhök 

observeras årligen under häckningstid vid 

jordbruksmarker och energiskogsodlingar mellan Äleby 

och Nällsta. Inga försök har gjorts för att hitta boplatser, 

men det förefaller troligt att 1-2 par häckar inom detta 

område. 

Lärkfalk Falco subbuteo 

Lärkfalk har observerats jagande trollsländor och svalor 

vid dammar nära Äleby gård, 0.9 km SV om 

vindkraftsområdet. Lärkfalken häckar i övergivna kråkbon, 

men inga insatser har gjorts för att finna häckningsplatser 

för lärkfalk. Det är dock klart att de vegetationsrika 

dammar som finns på Äleby gårds ägor är lämpliga 

födosökslokaler för arten. 

Kattuggla Strix aluco 

Av de nattaktiva rovlevande arterna finns kattugglan med 

flera par inom området. Förekomsten är framförallt knuten 

till området mellan Äleby gård och Häggholmen. Boplatser 

för kattuggla har inte eftersökts, men spelande fåglar har 

regelbundet hörts i berört område. Flera dagplatser ca 500- 

1 000 m från exploateringszonen har noterats. 

Hornbyvikens lämplighet för vindkraft ur 

naturvårdssynpunkt 

Skyddsstatus 

Som framgår av sammanställningen över 

rovfågelförekomsten i Hornbyviken finns mycket höga 

naturvärden i området. Fyra större rovfågelarter som är



listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 häckar i området, 3 av 

dem närmare än 1.5 km från föreslagen placering av 

vindkraftverken. Detta gäller havsörn, fiskgjuse och bivråk. 

Havsörn och bivråk är dessutom rödlistade i Sverige. För 

fågelarter som ingår i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1, krävs 

särskild hänsyn liksom för arter som är nationellt 

rödlistade. Enligt fågeldirektivet ska EU:s medlemsländer 

vidta särskilda åtgärder för fågelarter som är listade i 

direktivets bilaga 1. Bland annat ska särskilda 

skyddsområden (s.k. SPA) pekas ut och avsättas. Områden 

som pekats ut med stöd av fågeldirektivet och 

habitatdirektivet utgör nätverket Natura 

2000. 

Trots detta har inte Hornbyviksområdet klassats som 

riksintresse för naturvården eller Natura 2000- område. 

Området finns inte heller med i Södermanlands läns 

Naturvårdsprogram, men frånvaron av området i detta 

program torde bero på att det främsta skyddsvärda 

objektet i området, havsörnen, är ett nytt tillskott till 

områdets djurliv. Naturvårdsprogrammet är av betydligt 

äldre datum än havsörnens etablering i Mälaren, och för 

fågelarter som ändrat populationsstatus finns det 

förmodligen anledning att revidera detta program. 

Länsstyrelsen bör även se över området och eventuellt 

föreslå det som SPA/Natura 2000-området med stöd av 

fågeldirektivet eller förse det med annan lämplig 

skyddsstatus. 

Riskbedömning 

De mest skyddsvärda arterna i Hornbyviken är havsörn, 

fiskgjuse och bivråk. Övriga arter som förekommer inom 

området finns relativt långt från exploateringsområdet 

(brun kärrhök) eller bedöms vara så pass vanliga på 

regional skala att en vindkraftsutbyggnad på föreslagen 

plats med skulle få liten effekt på beståndet (ormvråk, 

duvhök, lärkfalk, kattuggla). För havsörn, fiskgjuse och 

även bivråk är risken mycket stor att vindkraftsetablering i 

området får negativa konsekvenser. 

Hornbyvikens största naturvärde är havsörnen. Havsörnen 

var tidigare nära utrotning i Sverige, men populationen har 

tack vare ett idogt naturvårdsarbete de senaste 35 åren åter 

en positiv tillväxt i landet. Relationen mellan vindkraft och 

havsörn är komplicerad eftersom det finns stora risker att 

utbyggnad av vindkraft på olämpliga platser (ur 

örnsynpunkt) slår negativt mot den svenska 

havsörnspopulationen och mot det naturvårdsarbete som 

lagts ner på att rädda arten. Det är önskvärt med en ökad 

omställning till vindkraft av miljö- och klimatskäl, men det 

måste ske på lämpliga platser. I det aktuella ärendet finns 

det all anledning att föra fram negativa synpunkter på en 

vindkraftsutbyggnad. Min ståndpunkt är att en 

vindkraftsutbyggnad i Hornbyviken står i skarp konflikt 

med naturvårdsintressen och att den föreslagna 

placeringen av vindkraftverk är direkt olämplig tack vare



detta. Mina argument för detta baseras på tillgänglig 

kunskap samt mina egna studier och kan sammanfattas 

enligt följande: 

 

 

 

 

Placeringen av vindkraftverk är alldeles för nära aktiva 

bon. Det mest använda havsörnsboet ligger endast 1.3 

km från närmaste planerade vindkraftverk, vilket 

uppenbart är under Boverkets rekommendation som 

Strängnäs kommun hänvisar till (1.5 km). För fiskgjuse 

är situationen likartad (600 m —2 km mellan boplats 

och vindkraftverk beroende på vilka bon som utnyttjas 

för året). F.ö. är inte de buffertzoner som Boverket 

förespråkar tillämpbara på häckande rovfåglar 

eftersom de rör sig över större ytor än buffertzonerna 

under häckningssäsong (se ovan). Sett över en större 

yta finns inom en cirkel med 5 km radie från 

vindkraftsområdet 13 bon av fiskgjuse och 2 av 

havsörn. 

Det finns två havsörnbon inom det berörda området. 

Alternativboet ligger också nära föreslagna 

vindkraftverk vid Äleby och att hoppas på att örnarna 

skulle byta boplats om “favoritboet” överges pga 

vindkraftverken är vanskligt. Det är i sammanhanget 

även värt att kommentera att alternativboet på västra 

sidan av Hornbyviken är placerat i ett område där 

Kraftö planerar att bygga två vindkraftverk vid 

Kilfröslunda (1.5 km från alternativboet). Inte heller 

placeringen av vindkraftverk vid Kilfröslunda är 

godtagbar ur naturvårdssynpunkt, även om detta faller 

under ett annat ärende. 

Både havsörn och fiskgjuse födosöker inom stora 

områden nära föreslagna vindkraftverk. Situationen är 

särskilt komplicerad eftersom havsörnar födosöker på 

båda sidor om det område där vindkraftverken föreslås 

placeras. För att komma till välbesökta födosökslokaler 

flyger örnarna idag genom området som är tänkt att 

exploateras. 

En eventuell utbyggnad av vindkraften i området kan 

komma att slå negativt mot havsörnspopulationen på 

regional nivå. Havsörnen har återetablerat Mälaren 

relativt nyligen och det häckande beståndet är 

fortfarande litet. Att riskera att ödelägga ett mycket 

produktivt revir för en långlivad art som havsörn kan 

få konsekvenser på populationsnivå. 

Hornbyviken gränsar till tre Natura 2000-områden 

(Nybbleholme SE022083, Grönsö SE0210252, 

Röllingen SE0210081) som påverkas av en 

exploatering av Hornbyviken m.a.p. förändrad 

landskapsbild och potentiell påverkan på skyddsvärda 

fåglar. Det är av yttersta vikt att Strängnäs kommun 

ser över länsgränsen i detta fall och tar hänsyn till de 

riksintressen som finns utanför det egna länets 

gränser, även beträffande kulturmiljö vid t.ex. 

Grönsöö. Detta har beaktats bristfälligt i föreliggande 

tillägg till översiktsplanen, där Strängnäs kommun 

Vissa av de kartor och de texter som hör 

till beskrivningarna av respektive 


uppdaterats för att tydligare belysa de 

viktiga värden som finns inom 

angränsande områden i Strängnäs



enbart koncentrerat sig på riksintressen inom den egna 

kommunen, vilket är felaktigt. T.ex. har 

fiskgjusepopulation i centrala Mälaren ett av sina bästa 

områden i nämnda Natura 2000-områden och 

förflyttar sig över länsgränsen vid häckning och 

födosök. Berörda Natura 2000-områden i Enköpings 

kommun (Grönsö och Röllingen) är sedan länge 

fågelskyddsområden med dokumenterat goda 

förekomster av sjöfågel samt flera skarvkolonier. 

Fågelbeståndet i dessa Natura 2000-områden 

inventeras delvis i projektet “Fåglar i Mälaren”, ett 

gemensamt projekt mellan länsstyrelserna i 

Södermanland, Stockholm, Uppsala och Västmanland. 

Kunskaper från det projektet bör också beaktas. 

Publikationer finns tillgängliga på internet: 

http://www.ab.lst.se/templates/lnformationPage_713 

0,asp 

Enligt Naturvårdsverkets art- och naturtypsvisa 

vägledningar finns följande synpunkter på havsörn och 

konflikter med exploatering av områden med 

havsörnsförekomst som bör beaktas vid hantering av detta 

ärende: 

grannkommuner. En 

vindkraftsetablerings eventuella 

påverkan på viktiga värden utanför 

kommungränsen får dock framförallt 

analyseras på projektnivå, i samråd med 

berörd(a) kommun(er). I handlingen 

föreslås under rubriken 




föregås av samråd med berörd(a) 

kommun(er). Detta så att angränsande, 


Noteras. 

Enligt 1 a § Artskyddsförordningen är det förbjudet att 

avsiktligt störa fåglarna, särskilt under deras parnings-, 

uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Det är 

även förbjudet att skada eller förstöra djurens 

fortplantningsområden eller viloplatser. 

Vid avverkning, etablering av vindkraftsanläggning 

eller annan form av exploatering kan tillstånd enligt 7 

kap. 28 a MB krävas. 

Ett nätverk av häckningsområden bör skyddas med 

stöd av miljöbalken för att garantera möjligheter till 

häckning även i framtiden; detta är särskilt angeläget 

vid ostkusten där artens livsrum krymper i takt med 

exploateringar för olika ändamål. 

Sammanfattningsvis konstateras att den föreslagna 

vindkraftsutbyggnaden på fastigheten Ytterselö-Äleby 2:1 

inte är lämplig ur naturvårdssynpunkt. Avvägning mot 

andra intressen bör enligt min mening omöjliggöra en 

utbyggnad av vindkraften i det identifierade 

riksintresseområdet för vindkraft vid Hornbyviken. 

Strängnäs kommun bör komma till samma slutsats, inte 

minst med tanke på kommunens egna synpunkter på 

rovfåglar och vindkraft på sid. 50 i “Tema Vindkraft”: 

“Lokalisering av vindkraft verk intill rovfåglars 

häckningsplatser och födosöksområden är ej lämpligt.” 

Med citerat stycke menas att det ej är 

lämpligt att lokalisera vindkraftverk i 

direkt anslutning till nämnda platser. 

Förutom de generella hänsynsavstånden 

bör lämpliga avstånd avgöras i varje 

enskilt fall genom dialog med ornitologer 

som har kännedom om aktuellt område. 

Dokumenterade effekter av vindkraft på havsörn 

De hot mot rovfåglarna som en vindkraftsutbyggnad kan 

medföra är av flera typer; kollisionsrisk med rotor, torn och 

Noteras.



stag, störningseffekter i form av buller och mänsklig 

aktivitet, habitat/boplatsförlust samt fragmentering av 

tillgängliga områden på landskapsnivå. 

Det är väl känt att havsörnen är störningskänslig. Den 

försöker att stanna vid de utvalda boplatserna, men efter 

misslyckade häckningsförsök orsakade av störning brukar 

boplatsen lämnas och inte återtas i bruk. I det aktuella 

ärendet är förstärkning av vägnät en sådan åtgärd som kan 

komma att orsaka kraftig störning i örnreviret. Boplatserna 

i Hornbyviken är belägna så långt från vägnätet som det är 

möjligt, vilket medför en låg frekvens av mänskliga 

besökare vid häckningsplatsen. Den fråga som emellertid 

har rönt mest intresse på senare år är dödlighet i samband 

med kollisioner. Kunskapen beträffande örnar baseras fr.a. 

på studier från ön Smøla i Norge (under ledning av NINA, 

Trondheim), där en större vindkraftpark byggts samt 

Altamont i Kalifornien, USA (kungsörn). Studierna från 

Smöla är mycket intressanta och finns tillgängliga från 

NINA:s hemsida: 

(http://www4.nina.no/pppbase/publikasjon/sok/PublSok 

EksternForm.aspx, sök på vindkraft). På Smøla har 23 

havsörnar förolyckats sedan augusti 2005. De första årens 

studier har vidare visat att havsörnarna är mycket aktiva i 

höjd med rotorerna, framförallt under våren då örnarna 

spenderar mycket tid med s.k. spelflykt. Störst 

kollisionsrisk uppges vara under våren (april), men det är 

stor variation när kollisioner sker. Det förefaller som att 

merparten av kollisioner inträffar då örnarna nyttjar 

uppstigande vindar (s.k. termik) för glidflykt. Den ökade 

störningen har också lett till att flera örnrevir övergetts 

samt att reproduktionen är sämre nära vindkraftverken. 

Vindkraftverken i Smöla har ungefär samma rotordiameter 

som verken som planeras i Hornbyviken, men är lägre. 

Det måste påpekas att det snabbt ökande antalet 

inlämnade ansökningar om vindkraftsutbyggnad i 

Sverige ligger långt före våra kunskaper om konsekvenser 

av vindkraften på fågellivet. 

Vindkraftsförespråkare hävdar att risken är liten, vilket 

säkert stämmer för vissa arter under flyttning i t.ex. 

havsmiljöer. Men det är viktigt att notera att flertalet 

studier som citeras i dagspress och rapporter avser småoch 

sjöfåglar. Kunskapen om effekter på rovfåglar baseras 

ännu så länge på en handfull fallstudier. 

Förslag på inventeringar 

Fortsatta studier i området är nödvändiga om 

vindkraftsfrågan fortsätter att diskuteras i 

Hornbyviksområdet. Mer detaljerade studier av 

havsörnarnas rörelser i området är önskvärt och det gäller 

inte bara det häckande paret. Havsörnen börjar häcka vid 

omkring 6 års ålder och etablerar inte revir innan dess, 

utan för en icke-stationär tillvaro. Förekomsten av ickerevirhävdande 

fåglar har inte kartlagts. Rörelsemönster 

hos större rovfåglar kan kartläggas bl.a. med hjälp av



satellitsändare och ett flertal projekt rörande örnars 

rörelsemönster i förhållande till vindkraft pågår i Sverige 

för tillfället (främst i fjällnära miljöer, på Gotland samt vid 

Forsmarks biotestsjö). Erfarenheter från dessa studier bör 

beaktas och av särskilt intresse är de alldeles nyligen av 

Vattenfall redovisade resultaten från Forsmarks-studien. 

Jag har dock inte kunnat ta del av resultaten i tid för denna 

skrivelse. Flyttvägar och sträcksiffror för andra fåglar än 

rovfåglar bör också kartläggas. I dagsläget finns mycket 

begränsad information om detta. Särskilda insatser bör 

riktas mot större fåglar som gäss, änder, svanar, tranor och 

måsfåglar. 

Om kommunen själv pekar ut områden som anses lämpliga 

för vindkraftsetableringar bör detta utpekande föregås av 

översiktig inventering av fauna, flora och andra 

naturvärden. Den övergripande inventeringen bör bekostas 

av kommunen och om det gäller riksintressen av berörda 

myndigheter. Tillräckliga resurser i form av tid och pengar 

måste avsättas för fältundersökningar under relevanta 

tider på året. För långlivade arter som havsörn och 

fiskgjuse är det inte tillräckligt att göra inventeringar 

endast under ett år, eftersom dessa arter kan avstå från 

häckning under ett eller flera år i följd. Min 

rekommendation beträffande havsörn och fiskgjuse är tre 

års inventeringar för att få en bra uppskattning av antalet 

revir. Om Strängnäs kommun eller länsstyrelsen i 

Södermanland vill ha inventeringar utförda beträffande 

fågelförekomst i Hornbyviken kan undertecknad 

konsulteras eller rådfrågas. 

Bilagor: 

Bilddokumentering av utvalda rovfågelbon i Hornbyviken 

med omgivning. 

Karta över området med föreslagna vindkraftverk. 

Kommunen avser ej att peka ut lämpliga 

områden för etablering av vindkraftverk 

utanför riksintresse vindbruk. Istället har 

olika typer av områden som kan anses 

vara särskilt lämpade för ändamålet 

presenterats (s. 88). 

På denna översiktliga planeringsnivå är 

det för kommunen ej aktuellt att 

genomföra kommunövergripande 

inventeringar av bland annat flora och 

fauna. Istället får nämnda värden 

undersökas mer i detalj på projektnivå, 

då kan de aktuella värdena redogöras 

utifrån det aktuella projektets 

förutsättningar. 

Marie Jonsson 

Chef Plan- och byggenheten 

Sanna Alm 

Planarkitekt

SamrÃ¥dsredogÃ¶relse - StrÃ¤ngnÃ¤s kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template ?