FÖRSAMLINGSINSTRUKTIONEN - Svenska kyrkan Aneby

VÄGLEDNING FÖR ARBETET MED
FÖRSAMLINGSINSTRUKTIONEN
Antaget av Domkapitlet 2008-03-18

VÄGLEDNING FÖR ARBETET MED FÖRSAM-
LINGSINSTRUKTIONEN
För varje församling skall det enligt Kyrkoordningen finnas en församlingsinstruktion, som ska
utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i församlingen i samråd med domkapitlet.
Varför en församlingsinstruktion
1. ETT DOKUMENT SOM VISAR PÅ KYRKANS ENHET
Svenska kyrkan är en episkopal kyrka och har en rikstäckande indelning i territoriella församlingar.
Församlingen har lokalt självstyre inom ramen för kyrkans gemensamma bekännelse och ordningar
och är samtidigt en del av ett stift. I ledningen för varje stift finns en biskop - episkopos.
Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet 1 . Tillsynen sker
som ”råd, stöd och hjälp, dels i frågor som rör kyrkans lära, böcker, sakrament och gudstjänst, dels
i rättsliga frågor.” I tillsynen ingår också domkapitlets utfärdande av församlingsinstruktionerna 2 .
2. ETT ÖVERGRIPANDE STYR- OCH MÅLDOKUMENT
Församlingsinstruktionen skall innehålla en handlingsplan 3 för församlingens grundläggande
uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Den skall
fungera som ett övergripande måldokument
Det årliga arbetet med verksamhetsplan och budgetplanering börjar naturligt med en genomgång
av församlingsinstruktionen:
1. Vad står det där om vad som skall åstadkommas
2. Vad säger omvärldsanalysen om livet inom församlingens gränser
3. Vilka är de aktuella frågorna, utvecklingstrenderna, orosmolnen
4. Är det som står i instruktionen fortfarande aktuellt eller har någonting förändrats under året
Församlingsinstruktionen fungerar på så sätt som ett konkret planeringsverktyg och även som
utvärderingsinstrument i verksamhetsberättelse och bokslut.
3. ETT LEVANDE DOKUMENT FÖR BÅDE ANSTÄLLDA OCH FÖRTROENDEVALDA
Församlingsinstruktionen skall alltså vara användbar både i församlingens verksamhet och för
stiftet i deras främjande- och tillsynsfunktion. Det är viktigt att i början av arbetet med församlingsinstruktionen
bestämma hur den skall användas. Man kan tänka igenom frågor som:
Hur tänker vi använda vår församlingsinstruktion
Vem/vilka skall läsa den
Kan vi använda vår församlingsinstruktion i vår kontakt med församlingsborna
Hur skall detta få påverka formen för hur vi presenterar församlingsinstruktionen
1 Kyrkoordningen 6:1 st 1 mening 2
2 Kyrkoordningen 57:1
3 Ordet handlingsplan används i vägledningen synonymt med orden handlingsprogram och pastoraler.
2

Vad skall en församlingsinstruktion innehålla
EN OMVÄRLDSBESKRIVNING OCH OMVÄRLDSANALYS
Kyrkoordningen kräver ingen omvärldsanalys men för att kunna utveckla en församling
måste man ha kännedom om omvärlden och hur den förändras. Därför
behöver man börja församlingsinstruktionen med en reflektion utifrån den omvärldsbeskrivning
som gjorts och sedan dra slutsatser utifrån denna reflektion. För
att få praktisk hjälp till detta vill vi starkt rekommendera en bok från Verbum av:
Jonas Bromander: Församlingens guide till omvärldsanalys. Att navigera genom dimma med
klocka och bananskal. Även Kommunens översiktsplan är ett alldeles utmärkt verktyg.
ENLIGT KYRKOORDNINGEN 57 KAP 5 § SKALL FÖRSAMLINGSINSTRUKTIONEN INNEHÅLLA
punkt 1.
punkt 2.
punkt 3.
punkt 4.
punkt 5.
”de regler för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får
besluta enligt bestämmelserna i denna kyrkoordning.
ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst,
bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission,
en redogörelse för församlingens verksamhet på teckenspråk samt på samiska,
finska och andra språk
regler om fortbildning för personal som arbetar med gudstjänst, undervisning,
diakoni och mission och
en redovisning av församlingens samverkan med andra församlingar i personalfrågor.”
PUNKT 1
Gudstjänstfirande
Former för
gudstjänster
REGLER FÖR FÖRSAMLINGEN OCH FÖRSAMLINGENS VERKSAMHET,
SOM DOMKAPITLET FÅR BESLUTA …
Huvudregel är huvudgudstjänst varje söndag och kyrklig helgdag i varje försam
ling (drygt 60 per år). Om det finns särskilda skäl och dessa skrivs in i församlingsinstruktionen
får domkapitlet besluta om undantag och skall då ange vad som i stället
skall gälla i fråga om församlingens gudstjänstliv 4 . Församlingskriterierna i har i
princip motsvarande krav och har därför betydelse i ärenden om församlingsindelning
5 .
Kyrkorådet i en församling får efter samråd med församlingens präster och kyrkomusiker
besluta vilka former för huvudgudstjänst som, utöver högmässa, skall användas
i församlingen 6 . Om kyrkorådet inte fattat något beslut i frågan, får kyrkoherden
i samråd med övriga präster bestämma vilka av de i kyrkohandboken angivna
gudstjänstformerna som skall användas.
4 Kyrkoordningen 17:3
5 Kyrkoordningen 37:2
6 Kyrkoordningen 17:6
3

Gudstjänster m.
andra samfund
Komministrar
Musiker
Om en församling återkommande firar gudstjänst tillsammans med någon/några
församling (ar) i annat kristet trossamfund bör det anges i församlingsinstruktionen
så att domkapitlet kan fatta ett generellt beslut 7 .
I varje pastorat skall det finnas en kyrkoherde och minst det antal komministrar
som stiftsstyrelsen beslutar 8 . Utöver präster och annan personal skall det i varje
församling finnas minst en kyrkomusiker 9 (om pastoratet har fler än 5000 kyrkotillhöriga
skall det vara en organist 9 ). Har församlingen flera kyrkomusiker, beslutar
församlingen vilken utbildning de övriga skall ha.
PUNKT 2
ETT PASTORALT PROGRAM FÖR FÖRSAMLINGENS GRUNDLÄGGANDE
UPPGIFT ATT FIRA GUDSTJÄNST, BEDRIVA UNDERVISNING SAMT UTÖVA
DIAKONI OCH MISSION
Gudstjänst, undervisning, diakoni och mission är församlingens grundläggande
uppgift. Uppgiften är en och inte fyra olika verksamheter. ”Allt annat som församlingen
utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift” (Inledning
till andra avdelningen i KO.). Den kommer till uttryck på många sätt i församlingens
verksamhet. Församlingen gör klokt i att tänka i övergripande frågeställningar
när man formulerar sig.
o
o
o
o
Hur tänker vi oss att gudstjänst, undervisning, diakoni och mission hänger
ihop och påverkar varandra
Hur vill vi uttrycka ett diakonalt förhållningssätt i det församlingen gör och är
Hur skall den kristna tron föras vidare idag och till kommande generationer
Hur är vår församling en missionerande församling Hur gör vi Kristus känd,
trodd och älskad här hemma och ute i världen
Som bakgrund kan följande inledande tankar vara till hjälp:
Gudstjänst
Undervisning
Diakoni
Gudstjänsten är församlingens hjärtpunkt och mötesplats för guds folk. Gudstjänsten
firas i övertygelsen om att Kristus är närvarande genom den heliga Ande och
möter oss i sakramenten, ordet och bönen. Den är församlingens gemensamma
kraftkälla och förutsättningen för dess uppbyggelse. Därför är gudstjänsten också
grunden för den kristna församlingen Vi behöver upptäcka att gudstjänsten firas
gemensamt och att alla bidrar till den. Inte minst viktigt ar att var och en ges möjlighet
att växa in i trons liv och får sin sändning i gudstjänsten.
Sedan den äldsta kyrkans tid hör undervisningen ihop med gudstjänsten. Liksom i
förkunnelsen, bönen och lovsången skall budskapet levandegöras i varje ny tid för
nya generationer så att den kristna tron kan levas och föras vidare, idag och till
kommande generationer. Så kan församlingen vara en lärande och undervisande
miljö för barn, ungdomar och vuxna.
Diakonin är evangelium i handling - den kristna tjänsten åt nästan och ett förhållningssätt
som präglar församlingens liv. I allt vad församlingen företar sig skall det
diakonala förhållningssättet finnas så att kyrkan kan verka för och med människor.
Diakonin har sitt arbetsfält i gränslandet mellan det inre församlingsarbetet och
samhället. Därför är det också diakonins ansvar att analysera församlingens om-
7 Kyrkoordningen 17:7
8 Kyrkoordningen 34:1
9 Kyrkoordningen 34:2 enligt beslut i domkapitlet
4

världsbeskrivning och finna förhållningssätt och arbetssätt som svarar på de behov
som framkommer i den. Inom diakonin finns också den kritiska och profetiska rösten
såväl ut mot samhället som in mot kyrkans egen organisation.
Mission
Som kristna har vi alla, och som församling, del i Guds mission i världen. Mission
uttrycks i församlingens och den enskilde kristnes liv och är inte i första hand en
verksamhet. Mission handlar om att genom solidaritet och gudstjänstfirande vara
en del av den världsvida kyrkan, att i dialog med andra religioner lära sig av andra
och att fördjupas i den egna identiteten, och att i handling, vittnesbörd och samtal
göra kristen tro tydlig i den egna församlingen.
Obligatoriska
handlingsplaner
Till instruktionen ska bifogas:
● En handlingsplan för konfirmandarbetet och
● En handlingsplan för beredskapsförberedelser under kris och höjd beredskap 10 .
Avseende beredskapsförberedelse under kris och höjd beredskap ska det framgå
hur församlingen har tänkt kring detta. Vem är ansvarig Finns det en jourlista
Vem kontaktar vem, etc En handlingsplan för detta skall finnas och ständigt uppdateras
i varje församling.
Andra Som bilagor till församlingsinstruktionen kan också bifogas andra handlingsplaner 11 .
handlingsplaner
En handlingsplan för gudstjänsten och dopet kan vara sådana bilagor. För att kunna
skriva en handlingsplan för konfirmandarbetet bör församlingen även utarbeta
en plan/program för lärande och undervisning som beskriver hur församlingen
verkar som lärande och undervisande miljö i arbetet med barn, ungdomar och vuxna
12 . Andra handlingsplaner kan vara kring vigsel, begravning, diakoni, skola etc. Ju
mer konkreta ni är desto bättre underlag får ni för ert framtida församlingsarbete.
Handlingsplanerna kan kontinuerligt bearbetas och förändras av kyrkorådet beroende
på förändringar i församlingen medan en församlingsinstruktion skall vara
mycket mera långsiktig (tänk tio år). Dessa handlingsplaner behöver inte finnas färdiga
för att församlingsinstruktionen skall kunna utfärdas.
PUNKT 3
Teckenspråk/
andra språk
FÖRSAMLINGENS VERKSAMHET FÖR TECKENSPRÅK SAMT PÅ SAMISKA,
FINSKA OCH ANDRA SPRÅK
I församlingsinstruktionen skall finnas ”en redogörelse för församlingens verksam
het på teckenspråk samt på samiska, finska och andra språk”. Erfarenheten från de
första församlingsinstruktionerna är att ett fåtal församlingar har skrivit en sådan
redogörelse.
Det kan vara så att församlingens tjänster på andra språk inte har efterfrågats. Detta
betyder dock inte att denna beredskap inte behövs. Behovet kan uppstå hastigt,
t.ex. i samband med en trafikolycka där församlingen behöver ta hand om chockade
människor.
10 Kyrkoordningen 2:15
11 Ordet handlingsplan används i vägledningen synonymt med orden handlingsprogram och pastoraler.
12 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2007
5

Beredskap
andra språk
Många församlingar har fått en uppmaning att utarbeta en plan för beredskap att
vid behov kunna erbjuda kyrkans tjänster på andra språk eller tvåspråkigt. Man
sparar mycket tid och oro när behovet är akut. (se också blankett i Formalia-delen)
PUNKT 4:
Fortbildning
FORTBILDNING FÖR PERSONAL SOM ARBETAR MED DEN GRUNDLÄGGANDE
UPPGIFTEN
Denna punkt har en tydlig koppling till församlingens verksamhet. Utifrån omvärldsanalysen
kan man ibland se nya behov som kräver nya kompetenser. Långsiktig
planering kräver en kontinuerlig omvärldsanalys, prioritering och planering av
resurser. Fortbildning är ett viktigt sätt för församlingen att skaffa sig nya kunskaper
och resurser. Det är viktigt att relatera fortbildning till målen, både kortsiktigt
och långsiktigt. Regler om fortbildning för de anställda som arbetar med gudstjänst,
diakoni, undervisning och mission skall redovisas, eftersom domkapitlet genom
församlingsinstruktionen har att utöva tillsyn just över dessa uppgifter i församlingen.
Självklart skall församlingen planera fortbildning också för andra grupper av anställda
och för förtroendevalda och frivilliga medarbetare (detta skall dock inte redovisas
i församlingsinstruktionen).”Som riktvärde för planeringen gäller att medel
bör avsättas för personalutbildning eller personalutveckling under minst fem dagar
per kalenderår och anställd. Varje anställd bör årligen erbjudas minst två dagars utbildning/utveckling.
Arbetsgivaren ansvarar för en prioritering av utbildningsinsatser
för olika personalkategorier.” 13
PUNKT 5
Vikariat
SAMVERKAN MED ANDRA FÖRSAMLINGAR I PERSONALFRÅGOR
Här avser Kyrkoordningen framför allt samverkan med andra pastorat avseende
vikariat på kyrkoherdetjänsten. Kyrkoherden skall besluta i vilken turordning församlingens
övriga präster skall träda in vid vikariat om högst tre månader på kyrkoherdetjänsten.
Kan detta inte lösas med det egna pastoratets komministrar, skall
församlingsinstruktionen ange, vilka andra präster som får anlitas som vikarierande
kyrkoherde 14 .
Samverkan bör med fördel också förekomma när det gäller andra tjänster och/eller
områden, som specialtjänster för språkminoriteter, inom diakoniområdet, konfirmandarbete
eller inom det administrativa området.
Processen kring en församlingsinstruktion
ATT GÖRA EN FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
Börja uppdateringsarbetet med att utvärdera den församlingsinstruktion som redan finns. De flesta
församlingar har fått ett beslut där domkapitlet utfärdar instruktionen att gälla ett antal år framåt
och samtidigt påpekar några saker som församlingen behöver arbeta vidare på, göra en plan för
13 Enligt nu gällande PU-avtal
14 Kyrkoordningen 5:3
6

osv. Dessa synpunkter skall vara inarbetade i den nya versionen av församlingsinstruktionen fram
till det datum då den gamla församlingsinstruktionen upphör att gälla.
Gå sedan vidare, tydliggör och uppdatera det som står i instruktionen till en målbeskrivning med
församlingens grundläggande uppgift som ett övergripande mål och med ett pastoralt program för
gudstjänst, undervisning, diakoni och mission.
Dessa bör vara så konkreta och tydligt anpassade till församlingen att det sedan i den årliga verksamhetsplaneringen
kan arbetas fram operativa och mätbara mål enligt punkt 2 (sid 4).
Det är viktigt att många är med i arbetet med församlingsinstruktionen, kyrkorådet, de anställda,
gudstjänstdeltagarna och andra i verksamheterna. De är alla ögon och öron utåt i samhället och
har kunskap och tankar om hur det ser ut och vad församlingen bör inrikta sig på. Faktainsamling,
analys, diskussion och teologisk reflektion sker med fördel i blandade grupper och över en viss tid.
I bland kan det vara svårt att få församlingskriterier, resurser och verklighet att gå ihop. Det behövs
flera samtal där tankar och förslag testas och övervägs. Stiftet kan vara med som hjälp och
stöd i denna bearbetningsfas och utser därför en kontaktperson på stiftskansliet. Dessa kontaktpersoner
är beredda att ta emot kommentarer, besvara frågor, besöka församlingen mm.
När processen mognat, blir det slutligen kyrkorådets och kyrkoherdens sak att formulera det dokument,
som därefter skall utfärdas av domkapitlet.
Som hjälp finns bilagt en checklista som kallas FORMALIADEL. Den innehåller allt som
domkapitlet måste ha som grund för sitt beslut. Den fylls i och tillsammans med TEXT-
DELEN utgör de FÖRSAMLINGSINSTRUKTIONEN.
SÅ UTFÄRDAS FÖRSAMLINGSINSTRUKTIONEN
För att domkapitlet skall kunna utfärda församlingsinstruktionen:
• måste den vara antagen av kyrkoråd respektive kyrkoherde var för sig och undertecknad av
kyrkorådets ordförande och kyrkoherden.
• måste den i förekommande fall vara MBL-förhandlad. (Det är kyrkorådet som MBLförhandlar.
Det kan vara praktiskt att delegera till kyrkoherden som arbetsgivarföreträdare att
genomföra förhandlingen.)
UTVÄRDERING AV FÖRSAMLINGSINSTRUKTIONEN
Ett väl genomtänkt arbete med församlingsinstruktionen underlättar hela församlingens verksamhet.
När församlingsinstruktionen får ligga till grund för den årliga verksamhetsplaneringen, för
budgetarbetet och verksamhetsuppföljningen blir den ett levande och fungerande redskap i församlingen.
Utvärdering bör ske årligen men särskilt viktigt är det när nya förtroendevalda har valts
in i kyrkorådet.
NÄR SKALL FÖRSAMLINGSINSTRUKTIONEN REVIDERAS
Fråga om ändring av församlingsinstruktionen för en församling får väckas av kyrkorådet, kyrkoherden
eller domkapitlet Ett lämpligt tillfälle för en revidering av församlingsinstruktionen är när
en ny kyrkoherde har tillsatts eller församlingen har varit föremål en indelningsändring. Ändringen
godkänns och utfärdas på samma sätt som instruktionen.
7

Litteratur
ÖVERGRIPANDE:
Folkkyrkans tid. Församlingsinstruktionerna berättar – Sven Thidevall, OrdbruketAB
Rita ny kyrka. Församlingsinstruktionen som vision och verklighet (Mitt i församlingen 2004:6)
– Urban Engvall m.fl, Nämnden för kyrkolivets utveckling, Svenska kyrkan.
Tre pedagogiska häften för arbetet med församlingsinstruktionen, från SKS m.fl.:
• Korsvägen. En situationsbestämning av församlingen – Marie Kilhed
• Värdegrunden. Grundläggande värden i församlingen – Jan-Erik Alfredsson
• Sex steg i Burlöv. Ett framtidsinriktat arbetsmaterial för förtroendevalda och anställda –
Jan-Erik Alfredsson
Levande stenar – församlingsutveckling. – Anders Hagman, Verbum
Kyrkoordning för Svenska kyrkan – med kommentarer och angränsande lagstiftning – Gunnar Edqvist
m.fl., Verbum. (Särskilt kommentarerna till KO kap 57 § 5-7)
Jag kom, jag såg ... men jag hörde inte ett dugg. Om hörsel och hörselhinder. (Mitt i församlingen 2000:8) –
Pernilla Parenmalm m.fl., Nämnden för kyrkolivets utveckling, Svenska kyrkan
Var är församlingen Peter Lundborg, Verbum
OMVÄRLDSBESKRIVNING OCH OMVÄRLDSANALYS:
Församlingens guide till omvärldsanalys. Att navigera genom dimma med klocka och bananskal –
Jonas Bromander, Verbum
GUDSTJÄNST:
Gåva och uppgift. Samtal om gudstjänst – Lunds stift
UNDERVISNING:
Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. (2007), antagna av domkapitlet den 12 dec 2007
Lärande och undervisning – grund för Svenska kyrkans pedagogiska arbete.
Redaktör Lisa-Gun Bernerstedt, Svenska kyrkans nämnd för kyrkolivets utveckling.
DIAKONI:
Kyrkans kroppsspråk. Reflektion om diakonalt arbete (Mitt i församlingen 2003:3) – Urban Engvall
m.fl., Nämnden för kyrkolivets utveckling, Svenska kyrkan
Häfte från kyrkokansliet; Svenska kyrkan och uppgiften: Diakoni – Catarina Agrell m.fl.
MISSION:
Både här och där. Ett samtalsmaterial om församlingens uppdrag, Svenska kyrkan.
VERKSAMHET PÅ ANDRA SPRÅK:
Sverigefinländarnas liv i samhälle och kyrka. (Mitt i församlingen 2002:7) – Urban Engvall m.fl.,
Nämnden för kyrkolivets utveckling, Svenska kyrkan.
Tala med händer (Mitt i församlingen 1995:5) – Kyrkokansliet, Svenska kyrkan
Häfte från kyrkokansliet; Svenska kyrkan och uppgiften: • Finskspråkigt arbete – Kjell Wiklund
• Teckenspråkigt arbete – Kjell Wiklund
MEDARBETARSKAP:
Delaktig. Idébok om ideellt engagemang i kyrkan – Åsa Nyström m.fl., Verbum
Tänk om. Svenska kyrkans församlingssyn i teori och praktik - Bertil Johansson, Sensus
FRÅN ANDRA STIFT
Hjälpreda i arbetet med församlingsinstruktionen 2007, Härnösands stift, (se hemsidan för Härnösands stift)
Uppföljaren, fortsatt arbete med församlingsinstruktionerna 2006, Stockolms stift
Vägvalen, Växjö stift
Inspirationshäfte, Skara stift
8