rapport+Modellskolan+på+Malmö+Latin+Webb

mjarlsdotter

rapport+Modellskolan+på+Malmö+Latin+Webb

Rapport

Modellskolan på Malmö Latin

– lärande utvärdering år 1

Karen Ask


Innehåll

Projektledarens kommentar................................................................................................................1

1 Inledning..............................................................................................................................................2

1.1 Om projektet Modellskolan.................................................................................................................2

1.2 Om utvärderingen................................................................................................................................4

2 Vad fungerar för vem och under vilka omständigheter.....................................................................6

3 Vilka omständigheter påverkar förändringsprocessen.....................................................................9

3.1 Aktivt ägarskap....................................................................................................................................9

3.2 Utvecklingsinriktat lärande................................................................................................................11

3.3 Samverkan............................................................................................................................................12

4 För vem................................................................................................................................................14

4.1 Vego-projektet......................................................................................................................................14

4.2 Visionörerna.........................................................................................................................................16

4.3 Uppdrag Malmö...................................................................................................................................19

5 Gemensam analys.................................................................................................................................21

6 Avslutande reflektionsfrågor...............................................................................................................24

7 Referenser.............................................................................................................................................25

Text: Karen Ask, ASKing

Projektledning: Sophie Nordström, Naturskyddsföreningen

Layout: Björn Holmberg, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Malmö stad

Tryck: Åtta.45

Omslagsbild: Birgitta Moberg, rektor Malmö latinskola Utomhuspedagogisk eftermiddag

för hela personalen på Malmö latinskola, juni 2013.

Foto: Miljöförvaltningen Malmö.

Övriga foton: Istockphoto, Sophie Nordström, Karen Ask, Ulrika Zwenger, Lina

Hällström, Elinor Hermansson, Erik Lensell och Maria Göransson.

ISBN: 978-91-558-0156-4

Stockholm 2014

Rapporten är framtagen med stöd från Malmö högskola och Malmö stad.


Projektledarens kommentar

Den 7 september 2012 skrev Malmö stad, Malmö högskola

och Naturskyddsföreningen under avsiktsförklaringen för

projektet Modellskolan på Malmö latinskola, som pågår till

juni 2016. Ett långsiktigt samarbete och parterna har sedan

start avsatt resurser, kompetens och projektledningsstöd för

att Malmö latinskola skall utvecklas till Sveriges främsta föregångsskola

i lärande för hållbar utveckling, i syfte att sprida

erfarenheterna från projektet till skolpolitiker, lärosäten, skolledare

och lärare i hela Sverige.

Denna rapport kommer förhoppningsvis att ge läsaren en

överblick och förståelse av projektet Modellskolan och dess

processer under första läsåret av totalt tre. Den ger också några

konkreta exempel på hur skolledare, lärare och elever upplevt

processerna medan de pågår.

Första läsåret har präglats av trevande, undersökande och

kunskapsfördjupning. Skolledare och lärare har haft flera heloch

halvdagar med fördjupning av sakfrågor och forskning

om hållbar utveckling (HU) och Lärande för hållbar utveckling

(LHU). Latinskolan har påbörjat ett samarbete/erfarenhetsutbyte

med några andra skolor. Frågeställningar som

varför och hur kan vi arbeta för att implementera perspektivet

LHU har fått mycket utrymme i såväl organiserade möten

som under ett otal informella samtal vid kaffepauser och

lunchraster.

I arbetet med att utveckla nya perspektiv och nya idéer för

LHU har skolan samarbetat med Malmö högskolas forskare

och lärarutbildare, Malmö Miljöförvaltning och ett stort antal

helt eller delvis ideella verksamheter, organisationer och föreningar

såsom; Malmö Museer, SEA-U, Fältbiologerna,

Svalorna, Watch-It, Odla i Stan, Framtidsgenerationen Malmö

the True Story, Naturskolan i Malmö, Framtidsverkstan, lokala

Naturskyddsföreningen i Malmö, Hörjelgården, Wake

Up-Call, traineer från Naturskyddsföreningens traineeprogram,

Kolonien - musikgrupp för en hållbar utveckling,

Cabaré Sweet Dreams, Drömmarnas Hus, Green Roof

Institute, Gap Minder, Nordiskt Forum m.fl.

Vi ser nu fram emot år 2. Malmö latinskola har startat upp

läsåret med en förändrad tjänstefördelning, nytt schema och

nya schemaläggningsrutiner samt en stärkt ansats att följa och

dokumentera och utvärdera hur HU – i alla dess dimensioner

– syns och hörs i undervisningen. Forskningscirkel för lärarna

leds av Malmö högskola och påbörjas under höstterminen

2014 för att sedan pågå under tre terminer framöver.

Rektorscirkeln Öresundsklassrummet level2 fortsätter och

skolan kraftsamlar kring regionens hållbarhetsmässa

InnoCarnival i november och för sin egen elevutställning i

juni 2015.

All personal inkl. projektledaren är överens om att vi alla

blivit påverkade och fått förändrade perspektiv vad gäller

skolans roll och uppdrag för en hållbar samhällsutveckling.

Och även om det stundtals kan upplevas som att attityder

förändras långsamt, går egentligen utvecklingen av praktiken

så snabbt att vi inte alltid hinner dokumentera alla små nya

steg i riktningen mot ett gediget och välförankrat lärande för

hållbar utveckling.

Sophie Nordström

Projektledare Modellskolan

Naturskyddsföreningen

1


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

1 Inledning

Denna rapport sammanfattar resultat och reflektioner för

utvärderingen av projektet Modellskolan på Malmö latinskola

under projektets första år under perioden september

2013 till augusti 2014. Utvärderingen har genomförts på

uppdrag av och med finansiering från projektets parter

Naturskyddsföreningen, Malmö stad/Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

och Malmö högskola.

Rapporten ska ses som en input i Modellskolans utvecklingsprocess

och som dokumentation av några slutsatser om

hur Modellskolan har fungerat som förändringsprojekt/-

process under det första året. Rapporten vänder sig i första

hand till projektets parter Naturskyddsföreningen, Malmö

stad och Malmö högskola, i andra hand till projektets samarbetsparners

och andra intressenter.

Jag som ansvarat för utvärderingen arbetar som organisationskonsult

med inriktning mot utvärdering, lärande och

hållbar utveckling 1 . I utvärderingen har dessutom Camilla

Kølsen och Mari Malmberg medverkat. Camilla har medverkat

som utvärderingsstöd med sin långa erfarenhet inom

utvärdering av innovation och uppbyggnad av utvärderingskapacitet

bland annat inom skolområdet. Mari har medverkat

som dokumentationsstöd vid workshops och seminarier.

Det har varit intressant och lärorikt att följa Modellskolan

under projektets första år och ta del av utvecklingsaktiviteter,

lärandetillfällen samt ledares, lärares och elevers tankar och

reflektioner. Jag tackar alla för deras medverkan och engagemang

i utvärderingen så här långt. Att släppa in externa

utvärderare för att titta på ens arbete är inte alltid så lätt. Min

ambition är att jag med mitt externa och utvärderande perspektiv

kan bidra med kunskap som kan leda till ett lärande

och en vidare utveckling av projektet.

Karen Ask, lärande utvärderare/följeforskare

1.1 OM PROJEKTET MODELLSKOLAN

Projektet Modellskolan på Malmö latinskola drivs av

Naturskyddsföreningen under 2012-16 i samarbete med

Malmö stad/Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

och Malmö högskola. Projektet är en pilotstudie av hur

man kan implementera lärande för hållbar utveckling

(LHU).

Bakgrunden till projektet har i projektplanen

formulerats som:

” Miljötillståndet på planeten är alarmerande och världen

står inför allvarliga utmaningar. Det är framtiden för dagens

barn och ungdomar som står på spel.

Naturskyddsföreningen upplever att många barn och ungdomar

känner oro och uppgivenhet inför framtiden när det

gäller miljö- och klimatproblemen och att detta delvis

grundar sig på bristande miljökunskaper.”

Naturskyddsföreningen har i projektplanen formulerat

syftet med Modellskolan som att:

• Genom metoden Lärande för Hållbar Utveckling

(LHU) skapa lust och engagemang som kan påskynda

omställningen i övriga skolor i Sverige och i samhället

i stort.

• Dokumentera processer genom forskningscirklar och

forskningsstudier.

• Påvisa vilka förändringar som krävs och hur LHU kan

implementeras i samtliga gymnasieskolor i Sverige

och den akuta nödvändigheten av detta.

• Förändra lärarnas attityd till LHU.

• Genom att vara det föredömliga exemplet bli den nya

normen för hur skolor skall organiseras och hur undervisningen

skall struktureras.

• Fostra en ung och stark generation malmöbor som vill

1 Karen Ask har en bakgrund som projektledare med inriktning mot utvärdering vid Malmö högskola där hon idag är verksam som extern lärare inom kurser

i utvärdering, organisatoriskt lärande och projektledning, se www.ask-ing.se. För mer information om Camilla Kølsen, se http://www.alexandra.dk/dk/

medarbejdere/sider/camilla-koelsen.aspx och Mari Malmberg, se http://vedakonsult.se/ .

2


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

och kan engagera sig i omställningen.

• Påvisa stärkt handlingskraft och förändrade attityder

hos samtliga elever.

• Vara Naturskyddsföreningens flaggskepp i skolsatsningen

och den skola som visar vägen för ett hållbart

samhälle.

Under 2012 valdes Nya Malmö latin (numera Malmö

latinskola) ut som Modellskola och samtidigt inleddes ett

samarbete med Malmö högskola. Parterna skrev den 7 sept

2012 under en avsiktsförklaring. Enligt avsiktsförklaringen

vill parterna:

”stödja skolan i att ge ungdomar verktyg och inspiration som

ger dem kraft och lust att gå ut i verkligheten och förändra”.

Malmö stad vill dessutom att Latinskolan blir en modellskola

för att utveckla nya pedagogiska arbetsformer.

Styrande för Modellskolan är läroplanen för gymnasieskolan

(2011) där skolans uppdrag kring hållbar utveckling är

formulerat. Läroplanen lyfter fram det etiska perspektivet:

att ”ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga

ställningstaganden”, miljöperspektivet: ”undervisningen

ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka

till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig

ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala

miljöfrågorna” – och ett internationellt perspektiv: att

”kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang.”

Dessutom finns det i läroplanen ett avsnitt om skolans ansvar

där det bland annat står att eleverna ska ”ha kunskaper

om de mänskliga rättigheterna”, ”förmåga att kritiskt granska

och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att

kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor”,

samt ”kunskaper om internationell samverkan

och globala samband och kan observera och analysera

människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet

3


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

hållbar utveckling”. Slutligen finns i avsnittet om skolans

mål en formulering om att varje elev ska kunna ”leva sig in

i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja

att handla också med deras bästa för ögonen”.

Malmö högskola anser att Modellskolan ligger i linje

med högskolans strategiska plattform 2020 där främst tre av

de fem övergripande strategierna som är vägledande för

högskolans framtida roll kan lyftas fram i sammanhanget:

• Malmö högskolas utbildning och forskning ska profileras

för att möta de utmaningar samhället står inför.

• Malmö högskola ska stimulera till livslångt lärande

och handlingskompetens i ett föränderligt samhälle.

• Malmö högskolas utbildning och forskning ska bedrivas

i samverkan med andra aktörer för att gemensamt

identifiera relevanta frågeställningar och bidra till

hållbara lösningar.

Projektparterna har i avsiktförklaringen formulerat

olika åtaganden. Kort sagt ska Malmö stad upprätta en bred

lokal förankring av projektet, möjliggöra pedagogernas deltagande

i följeforskning, skolpersonal ska erbjudas fördjupad

kunskap om kommunens miljöarbete och erbjuda nyrekryterade

pedagoger att redan under vårterminen 2013

möjlighet att träffas för planeringsarbete. Dessutom ska

vuxen- och gymnasieutbildningsförvaltningen medverka i

PR- och informationsarbete i samarbete med

Naturskyddsföreningen. Malmö högskolas åtagande innebär

att delta med följeforskning och kompetensutveckling

i form av ledningsstöd och forskningscirklar för pedagoger

och utifrån behov för övriga pedagoger och skolpersonal.

Naturskyddsföreningens åtagande innebär att framför allt

leda och driva projektet på en övergripande nivå, medverka

till utbildningsinsatser och bidra till att ta fram metodstöd

för pedagoger och elever. Dessutom ska de bidra till kunskapsspridning

och förmedling av kontakter, samt dokumentera

och sprida metoder i samarbete med skolledning

och pedagoger.

1.2 OM UTVÄRDERINGEN

Förväntningar från projektägarna fastställdes inför utvärderingens

start i september 2013: Utvärderingen ska:

• Följa projektets processer utifrån frågorna: Vad är det

som händer Vad blir det av det Jobbar vi på rätt sätt

Får vi ut det vi har tänkt oss

• Fungera som en extern observatör och bollplank som

tolkar projektet med ett utifrånperspektiv.

• Ta vara på elevernas idéer och erfarenheter i utvärderingen.

• Arbeta utifrån ett lärandeperspektiv på utvecklings-

4


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

processerna – att modellskolan ska få testa, göra fel

och göra om.

• Bidra med underlag till projektets rapportering och

slutprodukter i form av löpande slutsatser, t ex 2 gånger

per år, samt utgöra en del i det slutgiltiga spridningsunderlaget.

• Bidra till målet att projektet ska bli en del av den permanenta

verksamheten på Malmö latinskola.

För att möta förväntningarna har utvärderingen genomförts

med en lärande ansats – genom så kallad lärande utvärdering

eller följeforskning. Lärande utvärdering genom

följeforskning innebär att utvärderaren följer ett projekt och

kontinuerligt återkopplar resultat, observationer och reflektioner

till projektets aktörer på ett sätt som bidrar till ett

gemensamt lärande kring projektet (se figur).

Projektprocessen

Utvärderings - /följeforskningsprocessen

Några viktiga utgångspunkter för genomförandet av den

lärande utvärderingen av Modellskolan år 1 har varit:

• Att stödja projektet i att förbättra styrningen mot sina

mål genom användning av programteori. Ett syfte

med programteorin har varit att skapa en tydlig och

logisk bild av Modellskolan som förändringsprojekt/-

process, genom att synliggöra och analysera relationerna

mellan projektets delar: insatser, processer, resurser

samt förväntade resultat och effekter. Syftet har

varit att skapa förståelse för vilka delar som bidrar till

resultat och effekter och på vilket sätt det sker.

Modellskolans programteori har arbetats fram vid en

workshop i november 2013 med representanter från

projektets primära aktörer. Denna har återkopplats

till projektet i en särskild rapport. För att fördjupa

lärarnas programteori genomfördes en fokusgrupp

med lärare i mars 2014.

• Att arbeta med ett delaktighetsperspektiv. Det innebär

en ambition att involvera alla projektets aktörer, från

elever till ledare, i utvärderingen.

• Att få insyn i projektets arbets- och förändringsprocesser

genom olika empiriska studier såsom deltagande

observation och intervjuer. Deltagande observation

har genomförts vid utvecklingsaktiviteter

såsom studiedagar, referensgruppsmöten, rektorscirkel/forskningscirkel

(i projektet Öresundsklassrummet),

rektorsmöte mm. Intervjuer har genomförts

med nyckelpersoner (samverkanskoordinator för fakulteten

för lärande och samhälle vid Malmö högskola,

projektledare, processledare, planeringschef).

Mobile probes, observationer och intervjuer har använts

för att undersöka elevernas perspektiv på genomförandet

av LHU i praktiken.

• Att bidra till ett utvecklingsinriktat lärande i projektorganisationen

genom att skapa så kallade ”rum för

reflektion” där projektdeltagarna ges möjlighet att, vid

olika former av möten och seminarier, tillsammans

reflektera kring utvärderingens resultat.

• Att fungera som ett stöd för att bygga upp utvärderingskapacitet

i organisationen. Att bygga upp utvärderingskapacitet

handlar om att arbeta för att skapa

en hållbar utveckling av organisationen och dess utvärderingspraktik.

Detta sker genom att bygga upp

kompetens att arbeta med dokumentation, uppföljning

och utvärdering som del i skolans organisatoriska

lärande. En workshop om skolans utvärderings-

5


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

praktik genomförs i augusti 2014 (se separat

dokumentation).

anpassa sig till utvecklingsprocessen och mogenhetsgraden

för modellskolan och LHU.

Grundat utvecklingsarbetets öppna och föränderliga

karaktär har utvärderingen år 1 genomförts utifrån ett antal

relativt breda, övergripande utvärderingsfrågor. Resultaten

av utvärderingen har därför blivit ett antal slutsatser som

syftar till att skapa förståelse för projektets utvecklingsprocesser

samt formuleringen av ett antal nya frågor. Tanken

är att sedan under år 2 och 3 ringa in och arbeta utifrån

några mer prioriterade och specificerade frågor.

Övergripande utvärderingsfrågor år 1 har varit:

Vad fungerar för vem och under vilka omständigheter

Figuren ovan (inspirerad av Preskills & Beers i Carstensen,

2012) illustrerar utvärderingens fokus över tid. Figuren

visar användningen av utvärderingsformer i utvecklingsprocesser

där utvärderingen med tiden byter fokus för att

• Vilka omständigheter främjar och motverkar förändringsprocessen

• Vilket stöd behöver lärarna för att utveckla LHU (vad

fungerar för vem)

• Vad fungerar för eleverna (vad fungerar för vem)

2 VAD FUNGERAR FÖR VEM OCH UNDER

VILKA OMSTÄNDIGHETER

Vad fungerar för vem och under vilka omständigheter

Detta är en ofta använd utvärderingsfråga inom program-

och projektutvärdering som sätter fokus på att ”saker

inte bara händer” utan att förändringar genomförs av

människor som arbetar i en specifik kontext under särskilda

omständigheter (Pawson & Tilley, 2011). För att

skapa förståelse för ”vad som händer” och ”vad som är

tänkt att hända” har en ”utvärderingsgrupp” med representanter

från projektledning, skolledning, digitala didaktiker,

lärare och Malmö högskola arbetat fram en programteori

för Modellskolan. Nedan presenteras

programteorin för Modellskolan i en sammanfattande

form (för hela programteorin, se särskilt dokumentationsrapport).

Programteorin fungerar som en praktisk fördjupning

och specificering av de formuleringar av syfte,

mål och aktiviteter som finns i projektplan osv.

6


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

Programteorin visar kort sagt att förändringsprocessen för

Modellskolan handlar om att utveckla ett arbetssätt/metoder

för LHU (”modell”) som ska skapa elever som blir förändringsagenter/har

handlingskompetens i omställningen till

ett hållbart samhälle. Modellskolan innebär samtidigt en

implementering av dessa nya pedagogiska metoder på

Malmö latinskola – att skolan på längre sikt ”lever LHU ”.

Något som inte framgår så tydligt i programteorin är att det

pedagogiska utvecklingsarbetet konkret genomförs i form av

mindre undervisningsprojekt där metoder testas i undervisningen

och som genom kunskapsdelning och utvärdering

vidareutvecklas, anpassas och synliggörs. I utvecklingsarbetet

involveras externa parter som driver och genomför projekten

med lärare och elever på skolan. Samarbetet med

Malmö högskola etableras så att kompetensutveckling för lärarna

genom forskningscirklar kan genomföras. Parallellt

med det pedagogiska utvecklingsarbetet och på längre sikt

ska resultaten spridas till andra skolor i Sverige.

Ledningens kommentarer

Vid ett ledningsgruppsmöte i april 2014 kommenterade ledningen

programteorin utifrån frågorna: är den fortfarande

aktuell och hur långt har vi kommit De viktigaste kommentarerna

var:

--

Att få en kommunikationsplan är viktigt men kanske

inte en av de viktigaste insatserna. Det handlar snarare

om att skapa en struktur för kommunikation och att

planen ska vara ett levande verktyg som används i det

dagliga arbetet. Skolan måste bli bättre på att kommunicera

så att medarbetarna inte får ”en tsunami av information”.

Ett arbete med kommunikations- och informationsstruktur

sker under våren.

--

Viktigt (under insatser) är att få medarbetare som har

förståelse för och insikt i utmaningarna kring LHU

och som själva driver arbetet – utan att tappa sugen.

Lärarnas kommentarer

Vid en fokusgrupp med lärare i mars 2014 diskuterades

programteorin för att fördjupa lärarnas perspektiv.

Lärarnas kommentarer till programteorin kan sammanfattas

som följer:

--

Kan skolan lösa problemet med ungdomars utanförskap

och brist på delaktighet Skolans inriktning mot

hållbarhetsfrågor och estetik tenderar att attrahera

elever från etnisk svensk medelklass.

--

Kan bli lite rädd för visionerna för att de är så fantastiska

– de ska lösa alla problem: utanförskap, elever som

inte har lust ska få lust – så bra kan det väl inte bli Men

de kan fungera som en nollvision att sträva mot.

--

Har svårt för begreppet varumärke i offentlig sektor –

men man vill gärna att skolan ska vara en aktör – en förebild

som påverkar samhället.

--

Hållbarhetsbegreppet: inkludera politiskt hållbarhet

(vårt demokratiska system är inte självklart) och hållbart

arbetsliv – vilket innebär ”att hitta hållbara lösningar

för olika arbetsformer och arbetsförutsättningar,

alla behöver inte jobba lika. Det ska vara

integrerbart men det ska också vara olika.”

Vid fokusgruppintervjun arbetade lärarna fram en programteori

för att få en tydligare bild av lärarnas perspektiv på

Modellskolan:

7


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

Lärarnas programteori lyfter fram liknande men också

andra delar än den gemensamma programteorin från november.

Det kan dels bero på att lärarnas perspektiv framkommer

tydligare, dels kan det hänga ihop med att det

har hänt saker i perioden mellan november och mars.

Programteorin har delvis använts retroaktivt, dvs. insatserna

har formulerats som det som har gjorts under år 1

och det resultat som åstadkommits så här långt har formulerats

som effekterna på kort sikt.

Programteorin visar att arbetet med att integrera LHU

i arbetslagen och i det dagliga arbetet är på gång. Lärarna

har fått inspiration till arbetet med LHU men behöver

tillämpa det i praktiken. Man önskar därför på kort sikt

en struktur för att kunna samarbeta tematiskt och ämnesintegrerande

i arbetslagen. Rutiner för kommunikation

förväntas också vara en kortsiktig effekt. Lärarna har

dessutom en föreställning om effekter på mellanlång och

lång sikt. På mellanlång sikt ser man att det finns ett

smörgåsbord av metoder för LHU som man kan integrera

till en modell. Man har utvecklat kurser som tillsammans

bildar en hel utbildning. Vid denna tidpunkt förväntas

skolan dessutom fungera som en lärande organisation –

där man har en struktur för kunskapsdelning, dokumentation

och utvärdering för att kunna lära sig av varandra

och kontinuerligt använda och utveckla metoderna. På

lång sikt leder allt detta till att skolan är hållbar – vilket

också innebär ett hållbart arbetsliv, dvs. att skolan kan

rymma olika arbetsformer och -förutsättningar för lärare

och elever.

”Detta är forever!” Utbildningsschef Maria Jarlsdotter. Foto: Jesper Lindgren

8


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

3 VILKA OMSTÄNDIGHETER PÅVERKAR

FÖRÄNDRINGSPROCESSEN

Vilka omständigheter främjar och motverkar förändringsprocessen

Vilket stöd behöver lärarna för att utveckla LHU (för

vem)

Svensson och Brulin (2011) har identifierat tre mekanismer

som förklarar hållbarheten i ett utvecklingsarbete:

Aktivt ägarskap, utvecklingsinriktat lärande och samverkan

(se figur nedan). Aktivt ägarskap innebär att det finns

starka aktörer som kan skapa förutsättningar för att ett

projekt drivs framåt, som kan ta ansvar för att resultaten

tas om hand och som verkar för att effekterna blir långsiktiga.

Utvecklingsinriktat lärande innebär ett lärande som

bryter och ändrar inarbetade rutiner genom en rörelse

mot att söka ny kunskap, reflektera och ifrågasätta. Den

tredje mekanismen handlar om samverkan mellan viktiga

aktörer och organisationer med olika kunskaper och

kompetenser. Samverkan innebär en gemensam kunskapsbildning

varvat med handling som under goda förutsättningar

kan leda till innovation.

Citaten visar att Modellskolan är förankrat hos skolledningen

som ett långsiktigt åtagande och att ledningen har

skickat tydliga signaler till medarbetarna om att

Modellskolan är viktig. Samtidigt har utbildningschefen

lyft fram att ”bara det att vi är med (i Modellskoleprojektet)

höjer medvetandegraden” hos lärare, skolpersonal och

elever.

Både lärare och ledare har uttryckt att de personligen

blivit påverkade av skolans arbete med LHU och att de tänker

mycket på miljöpåverkan. Om det exempelvis lagas

mycket vegetarisk mat i skolrestaurangen blir man inspirerad

att göra det själv. Dessutom är projektet en implementeringsprocess

från dag 1 där de metoder som utvecklas

ska fungera inom ramen för läroplanen och därmed i ordinarie

verksamhet. Detta är en förutsättning för att LHU

även ska kunna fungera på andra skolor i Sverige.

Svensson och Brulin (2011) argumenterar för att förutsättningar

för att projekt leder till långsiktig och hållbar utveckling

är att det finns ett aktivt ägarskap, en professionell

styrning, en kompetent ledning, krävande finansiärer, engagerade

projektmedarbetare och projektdeltagare med inflytande.

Ett ägarskap som finns i hela projektorganisationen

illustreras i figuren nedan med markeringar över

Modellskolans viktigaste aktörer för styrning och ledning

av projektet.

3.1 AKTIVT ÄGARSKAP

”Detta är forever!” (utbildningschef)

”Säger man från ledningen att det ska vara en grön skola

så blir den en grön skola (...) Latinskolans utbildningsprofil

och nyrekrytering av samtliga medarbetare är en tydlig

signal om förväntningar och skapar motivation”

(kommentar till Modellskolan i forskningscirkel,

Öresundsklassrummet)

NSF = Naturskyddsföreningen

ML = Malmö Latinskola

9


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

Vid en diskussion av ägarskapet vid ledningsgruppsmöte i

april framkom det att ledningen inklusive projektledaren

anser att ägarskapet ligger hos lärarna – utan lärarna,

inget genomförande av LHU. Lärarna ses alltså som de

primära förändringsagenterna. Frågan om lärarnas roll i

förändringsprocessen blir därför viktig. Som det framgick

tidigare menar ledningsgruppen att det är viktigt att

få medarbetare som har förståelse för och insikt i utmaningarna

kring LHU – och som själva driver arbetet utan

att tappa sugen. Det handlar om att de ska förstå: varför

rör detta mig

Förutsättningar för implementering av nya arbetssätt i

en organisation kan enkelt beskrivas med hjälp av de tre

verben förstå, kunna och vilja. (Lundquist, 1992). Den

enskilde aktören behöver i ett förändringsarbete förstå

förändringen och bakgrunden till denna. Men hon behöver

också uppleva att det finns ett handlingsutrymme för

det nya sättet att arbeta, att jag som aktör har förmåga och

resurser i förändringsarbetet. En tredje aspekt hänger intimt

samman med förståelse aspekten och handlar om aktörens

vilja, eller motivation, i förändringsarbetet.

Ett arbetssätt som bygger på ämnesintegrerande samarbete

i lärarteam har av både lärare, ledning och projektledning

identifierats som essensen av LHU. Hos lärarna

finns förståelse för förändringen och det finns en vilja att

arbeta ämnesintegrerande:

”Jag sökte mig till Malmölatin då jag ville jobba bredare, tematisk

och samarbeta med andra lärare, inte just på grund

av LHU. Grunden fanns att jobba tillsammans och ämnesintegrerande.

Man kan vinna så mycket på att dela på saker

och ting men man måste hitta en struktur för det. Jag

känner mig väldigt glad för det och tror att det kommer att

bli bra. ”

(lärare, fokusgrupp)

Vid ledningsgruppsmötet formulerade de att ledningen av

projektet handlar om att ge lärarna stöd, ramar och resurser

för att kunna genomföra utvecklingsarbetet med

LHU. Ramar och resurser som varit på agendan har det

första året främst handlat om att förändra schemaläggningen

för att frigöra tid för lärarna att kunna träffas för

gemensam planering av ämnesintegrerande projekt inför

nästa läsår.

Enligt Svensson och Brulin bör det i styrningen finnas

en balans mellan ”bottom up” och ”top down” processer.

Vid forskningscirkeln (Öresundsklassrummet) diskuterades

frågan som en generell skolutvecklingsfråga:

--

”Vad blir då ledningens roll Ska det bubbla och sen

ska ledningen ta tag i det” (forskningscirkelledare)

--

”Ledningen ska vara övertygad men det hjälper inte

om man inte har med lärarna.” (forskningscirkelledare)

--

”Det måste vara en tydlighet och också skapa utrymme

för att lärarna kan diskutera. Sen kan lärarna själv bestämma

hur de ska gå vidare.”

(deltagare , rektor, Malmö latinskola.)

På Latinskolan finns alltså en uppfattning att styrning

och ledning ska ske både genom ”bottom up” och ”top

down” processer men med vikt vid ”bottom up” med fokus

på lärarnas ägarskap. Samtidigt har jag i flera samtal

med lärare upplevt att man efterfrågar med styrning och

ledning från rektorerna i det pedagogiska utvecklingsarbetet,

t ex i arbetslagen:

”Tror man (ledningen) ska plocka in oss lärare och säga att

nu ska vi göra det här, nu ska vi lösa det här och vara oerhört

konkreta. Någon gång måste man sätta sig och göra

hantverket. Det tar tid. ”

(lärare, fokusgrupp)

Skolan behöver dock arbeta mer på att kunna – dvs.

att skapa handlingsutrymme, förmåga och resurser. Detta

är ledningsgruppen och projektledaren medvetna om.

10


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

3.2 UTVECKLINGSINRIKTAT LÄRANDE

”Det är så oerhört mycket nytt med rutiner och annat. Att

bara lära sig kommunicera, hur rektorerna jobbar jämfört

med innan, komma i kontakt med varandra nu när vi är

utspridda, här vet jag inte vem de flesta faktiskt var. Sedan

kommer LHU och Naturskyddsföreningen in – kunde de

inte ha väntat lite Mitt i allt detta där kopiatorerna inte

ens funkar. Mycket av det praktiska-jordiska som inte ens

har fallit på plats så det är inte tid över för det pedagogiska

utvecklingsarbetet.”

”Vi håller på att sätta en arbetsorganisation samtidigt som

vi gör ett utvecklingsarbete”

”Är det så här med kreativa processer – det är kaos – vi är

inne i kaoset just nu. ”

(lärare, fokusgrupp)

Lärarna beskriver en situation som i hög grad karakteriseras

av ett utvecklingsinriktat lärande, både kring att få till

stånd det som Scherp (2013) beskriver som en arbetsorganisation

(struktur, ordning och reda) och att bygga en utvecklingsorganisation

(utveckla den pedagogiska verksamheten,

lära tillsammans).

Malmö latinskola startade augusti 2012 som en ny

gymnasieskola i Malmö stad efter sammanslagningen av

tre olika gymnasieskolor. Lärarna upplever sig ha genomgått

en lång process av förändringsarbete i och med skolsammanslagningen

med vad det inneburit av nya anställningsförfaranden,

flytt till nya lokaler, nya

praktisk-tekniska rutiner, föreningen av olika skolkulturer,

nya kontakter och informationskanaler osv. Lärarnas

arbetssituationen har därmed länge präglats av den osäkerhet

som oftast finns i början av en innovativ process

och som beskrivs i figuren på sidan sex.

”Förändring är smärtsamt” har Modellskolans projektledare

sagt. Men som en av rektorerna uttrycker sig:

”Om man själv är delaktig – då är förändring kul”.

Ledningsgruppen har kommenterat citaten ovan med att

människor är olika rustade till förändring. Det kan säkert

vara så men det finns en risk med att individualisera problematiken

då det flyttar fokus från organisatoriska lösningar

– t ex hur hanterar man medarbetarnas osäkerhet i

förändringsprocessen Dessutom: Om LHU ska kunna implementeras

på andra skolor blir frågan ”vad fungerar för

vem” viktig – då bör LHU kunna fungera för en bred skara

av lärare, inte bara för ”eldsjälarna”.

Naturskyddsföreningens processledare för

Modellskolan (t o m februari 2014) lyfter fram vikten av att

hitta ett arbetssätt där alla lärare kan vara med. Det finns

lärare som är skeptiska till att arbeta med ett budskap från

en ideell organisation som Naturskyddsföreningen. Hans

poäng är att man i en förändring ska låta de som är minst

intresserade av förändringen driva den.

Samtidigt har uppstarten av en helt ny skola varit ett

gyllene tillfälle att införa ett pedagogiskt utvecklingsarbete

kring LHU eftersom det möjliggör uppbyggandet av en ny

skolkultur med nya normer och rutiner. Som utbildningschefen

uttrycker det:

”Om inte vi hade gjort det nu hade det varit kört. Om ett

par år hade allting suttit. Vi har ändå tagit det ganska försiktigt.”

Scherp talar om att en växelverkan mellan arbets- och

utvecklingsorganisationen behövs. Ellström (2009) lyfter

på liknande vis fram att ett utvecklingsinriktat lärande

och det han kallar ett anpassningsinriktat lärande (rutiniserat

handlande, bemästring av kunskap) kompletterar

varandra. Rutiner avlastar individen i vardagen så att

denna kan arbeta med utveckling. Hur kan skolan skapa

förutsättningar för ett utvecklingsinriktat lärande

Tid för lärarna har avsatts för studie- och planeringsdagar

som genomförts med kunskapsinput från externa

resurser (t ex forskare och organisationer som arbetar

med LHU). Lärarna menar att det är viktigt att hålla sig

11


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

uppdaterad med nya rön inom området men under våren

upplevde man att det inte var mer inspiration som behövdes

utan ett gemensamt och strukturerat arbete i arbetslaget

med

”Vad LHU egentligen är hoppas jag att vi om fem år alla är

införstådda med. Vad vi gör och vad eleverna kommer att

göra. Jag är inte där ännu. Jag har en viss föreställning om

vad jag tycker att det är men det kanske inte är det samma

som vad du tycker, skulle gärna vilja sitta och prata i arbetslaget

om det. Den tid vi har lagt på studiedagar och

annat skulle vi ha kunnat använda på annat sätt. Bättre att

ha tiden i arbetslagen för att jobba med att skapa en syntes,

sedan kan man gå vidare till andra. ”

(lärare, fokusgrupp)

praktisk tillämpning. Lärarna behövde tid och struktur

för ett grupplärande kring genomförande av LHU i undervisningen.

Detta kan kopplas till ledningsgruppens

formulering om behovet att skapa förståelse för varföroch

hur-frågorna hos medarbetarna (se kap. 4.1).

3.3 SAMVERKAN

Den primära samverkan i Modellskolan sker mellan projektparterna

Naturskyddsföreningen, Malmö stad och

Malmö högskola. En del i parternas åtagande innebär, enligt

avsiktsförklaringen, att erbjuda sina olika kunskapsresurser

till Modellskolan. Förutom projektparterna har

en rad lokala aktörer knutits till Modellskolan under projektets

första år. Det rör sig främst om ideella organisationer

som har olika spetskompetenser inom hållbar utveckling

– från miljöfrågor till frågor om demokrati och

mänskliga rättigheter, t ex Sea-U, Odla i Stan, Green Roof

Institute och Wake-Up Call. Modellskolan är alltså i hög

grad ett samverkansprojekt med ambitionen att knyta olika

organisationer till skolan och föra in olika kunskaper

och kompetenser i utvecklingsarbetet.

Samverkan mellan akademi och olika sektorer (offentlig,

privat och ideell sektor) är, enligt Brulin Svenssons

mekanismer för hållbar utveckling, centrala för att skapa

förutsättningar för innovation genom gemensam kunskapsbildning.

Enligt projektledaren är

Naturskyddsföreningen van att arbeta tillsammans med

12


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

forskningen och utgångspunkten var från början att

Modellskolan skulle beforskas. Därför var det naturligt

att ingå ett samarbete med Malmö högskola.

Naturskyddsföreningen har dock också i Modellskolan

arbetat med forskare med expertis inom LHU från andra

lärosäten i Sverige. De har deltagit vid kompetensutvecklings-

och planeringsdagar med inslag som uppskattats

mycket av lärarna.

Forskningscirklar med Malmö högskola

En viktig del i Malmö högskolas åtagande för samarbetet i

Modellskolan är att erbjuda forskningscirklar. Syftet med

forskningscirklarna är att bidra till kompetensutveckling

och ny kunskap kring LHU. En forskningscirkel innebär

att en mindre grupp av lärare tillsammans med en forskarutbildad

cirkelledare undersöker några frågeställningar

som lärarna valt med utgångspunkt i forskning på området.

De deltagande lärare arbetar med egna

utvecklingsprojekt som tolkas och diskuteras vid träffar i

forskningscirkeln. Målet är att deltagarna ska producera

en gemensam produkt, t ex en rapport eller en utställning,

som används för spridning till kollegor och andra intresserade.

Under läsåret 2013-14 har forskningscirklar inte kunnat

genomföras på grund av brist på finansiering från

högskolan. Högskolan har använt första året av modellskolan

på att skapa en organisation internt kring samverkan

i Modellskolan, samt för att mobilisera resurser (finansiella

och personella). Initialt arbetade Fakulteten för

lärande och samhälles samverkanskoordinator med projektet

som del av sin tjänst. Efter årskiftet tillsattes en projektledare

för Malmö högskolas del i Modellskolan, prefekt

vid Institutionen Natur-miljö-samhälle och

finansiering i form av utbildningsstrategiska medel tillfördes.

Därefter påbörjades planeringen av forskningscirklarna

vilket resulterat i att en forskningscirkel kommer

att genomföras med start hösten 2014.

Det har uttryckts ett stort intresse från både skolans

och högskolans ledning och lärare att dra igång forskningscirklarna.

Men mobiliseringen av resurser, först från

högskolan och därefter från Malmö stad (i form av att

möjliggöra lärarnas deltagande genom att avsätta tid) har

dragit ut på tiden. Sett i backspegeln är det dock svårt att

se hur skolans ledning och lärare skulle ha haft tid och energi

för forskningscirklar redan under det första året av

Modellskolan med tanke på de parallella förändringsprocesserna

med skolsammanslagning, flytt till nya lokaler,

uppstart av Modellskolan osv.

För att få en insyn i hur forskningscirklar kan fungera

har jag gjort en observation vid en forskningscirkel i projektet

Öresundsklassrummet, också det ett samarbete

med Malmö högskola. Forskningscirkeln genomförs med

skolledare från skolor med inriktning mot hållbar utveckling

i Öresundsregionen. Syftet med forskningscirklarna i

Öresundsklassrummet är att skapa reflektion kring skolledarskap

och -utveckling för LHU. Från Latinskolan deltar

en av skolans tre pedagogiska rektorer. Vid forskningscirkelträffen

(feb 2014) som genomfördes i

Latinskolans nya lokaler presenterades och diskuterades

Modellskolan på Malmö latinskola utifrån en forskningsartikel

om skolutveckling kring LHU. I analysen framkom

många viktiga och intressanta poänger varav jag valt

att lyfta fram vissa i denna utvärderingsrapport (kap. 4).

Dessa exempel visar hur kunskap som genereras i en

forskningscirkel kan användas i skolans utvecklingsarbete.

En reflektion är hur kunskapen som skapas hos individerna

som deltar kan spridas och komma till användning

i hela skolorganisationen.

13


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

4 FÖR VEM

Vad fungerar för vem

Frågeställningen fokuserar på projektet

Modellskolans resultat och effekter på slutmålgruppen:

eleverna. För att få insyn i hur det pedagogiska utvecklingsarbetet

kring LHU fungerat i praktiken ur elevernas

perspektiv har jag under våren 2014 gjort empiriska nedslag

i tre pedagogiska utvecklingsprojekt: Vego-projektet,

Visionörerna och Uppdrag Malmö. Elevernas upplevelser

har här undersökts genom observationer, intervjuer och

mobile probes med utgångspunkt i elevernas bilder eller

beskrivningar av situationer som de på något sätt upplevt

som viktiga och intressanta. Syftet har varit att på detta

sätt lyfta fram det som eleverna ser som betydelsefullt för

sitt lärande kring hållbar utveckling. Vid de tillfällen då

eleverna inte har tagit bilder har utvärderingen genomförts

skriftligen och muntligen, med individuella reflektionsuppgifter,

gruppintervjuer och observationer.

Samlat sett har ett kvalitativt – brett och varierat – urval

av elever deltagit i utvärderingen, från de som är engagerade

och intresserade i frågor kring hållbar utveckling

och nya lärandeformer till de som är mer skeptiska till

bägge delarna. Eller som utbildningschefen uttryckt det:

”Det finns elever från de som vill rädda hela världen till de

som inte tycker att det rör dem”.

4.1 VEGO-PROJEKTET

Projektet genomfördes i en etta på Samhällsprogrammet i

samarbete med en av Naturskyddsföreningens traineer. I

projektet skulle eleverna komponera vegetariska recept

och analysera dem ur tre olika aspekter av köttkonsumtion:

Etik, näringsinnehåll och miljö/klimat. Aspekterna

presenterades genom tre olika föreläsningar. Analysen

skulle eleverna genomföra individuellt genom att tillämpa

kunskaper inom ekologi och hållbart samhälle enligt kursens

lärandemål.

Eftersom eleverna inte hade tagit några bilder genomfördes

utvärderingen skriftligen och muntligen med klassen

vid kursens slut med fokus på frågorna:

Beskriv en situation i projektet som du upplevde som särskilt

intressant.

• Vad var det som var det intressanta, viktiga osv.

• Vad lärde du dig personligen

• Vad lärde du dig om hållbar utveckling

• Vad var ev. problematiskt

• Vad kan göras bättre

I det följande sammanfattas elevernas reflektioner av

projektet.

I varje projekt har egna utvärderingar genomförts av

de ansvariga på respektive samarbetsorganisation

(Naturskyddsföreningen, Miljöförvaltningen i Malmö

stad och Sea-U Marint Kunskapscenter) utifrån projektens

mål. Resultatet av dessa projektutvärderingar presenteras

inte här utan syftet med elevutvärderingarna är att

synliggöra elevernas perspektiv på Modellskolan för

LHU.

I det följande presenteras de viktigaste resultaten från

elevutvärderingarna av de tre projekten.

14


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

Föreläsning med aktivist – för mycket påverkan:

Föregående bild (som tagits av utvärderaren) visar på en

situation i projektet som många av eleverna refererar till

och som verkar ha påverkat dem mycket: Den första föreläsningen

i projektet med en föreläsare som förmedlade

det etiska perspektivet i rollen som djurrättsaktivist.

Elevernas kommentarer till föreläsningen med djurrättsaktivisten

var bland annat:

--

”Hon blandade in ideologi. Hon ville få oss att bli veganer

– Det var frustrerande.”

--

”Man ska inte få andra att få skuldkänslor på grund

av något man tycker.”

--

”Bilder med jämförelser var överdrivna. Svårt att någon

visade filmer som visade hur djur behandlades

illa för att påverka, det var för mycket. ”

--

”Filmen med slaktning av djur var intressant för att

det var viktigt att få se hur djur behandlas.”

Intressant att lära sig hur andra tänker: Trots reaktionerna

på aktivistens föreläsning tycker de flesta av

eleverna att det var intressant att lära sig hur vegetarianer

och veganer tänker, om varför de inte äter kött, att det

finns skillnader och olika anledningar. Att lära sig hur

andra tänker som inte gör som en själv även om man inte

håller med eller kan relatera till det.

Synen på lärande om hållbar utveckling: Överlag

tycker eleverna att det har varit intressant att lära sig om

hur köttkonsumtion påverkar miljön och klimatet. Man

har lärt sig ”mycket siffror och fakta” som också överraskat

– t ex hur mycket vissa saker påverkar miljön. Det

upplevdes svårt att utveckla en självständig analys i den

individuella uppgiften. Särskilt det etiska perspektivet

upplevdes svårt. Eleverna skulle vilja ha tydligare och fler

genomgångar av fakta. De tycker det är förvirrande att det

kommer folk utifrån men några tycker också att det är kul

och lärorikt.

Ändrade attityder och beteenden Många av eleverna

i klassen har inte ändrat sitt beteende men de har blivit

mer medvetna om att köttätande påverkar miljön och de

har fått tänka om: Några tänker mer på vad de äter, att de t

ex tänker på att äta mer närodlat och att minska köttätandet,

samt att djuren behandlas bra. Man vet också hur

man kan göra för att minska sin miljöpåverkan: man känner

exempelvis till olika recept för maträtter och hur de

smaker, samt hur man kan använda andra produkter för

att inte äta kött. Två elever i klassen har valt att testa på att

vara veganer. Det finns också elever som inte alls vill ändra

sitt köttätande – ”bara för att någon annan säger det.”

15


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

4.2 VISIONÖRERNA

Visionörerna är ett övergripande projektnamn på flera

delprojekt som en årskurs etta på Naturvetenskapliga programmet

deltar i. Ansvariga för projektet är naturkunskapsläraren

och skolans bibliotekarie tillika koordinator.

Visionörerna utgår från perspektivet att elever har visioner

och ska jobba med verkliga utmaningar och frågeställningar

kring hållbar utveckling, vilket ledde till att

frågan gick till Malmö stad: Vad vill Malmö stad ha hjälp

med Eleverna fick i uppdrag av Miljöförvaltningen att

lösa problem med hållbarhet i staden. I lösningen av uppdraget

fick eleverna träna på att arbeta i en kreativ process

i projektform.

Redan under höstterminen startades arbetet med inspirationsföreläsning

med Naturskyddsföreningen kring

deltagande i miljökonferenser, möten med

Miljöförvaltningen i Malmö stad, workshop med Wake

Up-Call om klimat och slutligen resa till Warzawa inför

FNs klimatkonferens i november.

Under vårterminen arbetade eleverna i en process med

följande steg:

1. Eleverna deltog i arkitekturworkshopen: ”utveckla

din stad genom framtidshybrider” där syftet var att

de skulle inspireras att tänka hållbar stadsutveckling

och träna på en kreativ arbetsprocess.

2. Miljöförvaltningen i Malmö stad presenterade en rad

utmaningar i utvecklingen av den hållbara staden.

Eleverna valde utmaning utifrån intresse och formerade

grupper utifrån detta. Miljöförvaltningen hjälpte

till med kunskapsmapping.

3. Med detta i bagaget byggde eleverna modeller av sin

lösning och presenterade resultatet i form av ett kort

filmklipp.

4. Eleverna deltog i workshopen Minecraft med Svensk

Byggtjänsts ”Mina Kvarter” på konferensen C/O Stad

2014 - en tankesmedja för en hållbar framtid - arrangerad

av Malmö stad och Europeiska integrationsfonden.

5. Eleverna skrev individuellt en ekologisk analys av den

egna gruppens förslag på lösningar.

6. Elevernas förslag kommer att presenteras på

InnoCarnival Skåne i november 2014.

Under processens gång har eleverna, enligt metoden

mobile probes, dokumenterat sin läroprocess genom att

de tagit bilder som de delat på Instagram . I elevutvärderingen,

som genomfördes vid projektets sista lärandetillfälle,

fick eleverna välja ut en bild som de tyckte visade på

en situation under projektet som de upplevde som särskilt

viktig eller intressant. Eleverna skulle sedan kommentera

bilden direkt på Instagram eller mejla bilden med kommentarer

till utvärderaren, utifrån frågorna:

Vad visar bilden om:

• Vad som var intressant och viktigt

• Vad du lärde dig

• Vad säger bilden om vad som fungerade bra och mindre

bra

Därefter diskuterade eleverna sina bilder i grupper.

Varje grupp valde ut en bild tillsammans som den sedan

skulle presentera för hela klassen med förklaring till varför

de valt denna bild.

I det följande presenteras ett urval av elevernas bilder

med deras kommentarer. Urvalet representerar olika situationer

och aspekter av elevernas lärande i projektet.

Arkitekturworkshop i Lund – utveckla din stad genom

framtidshybrider

Många av elevernas individuella bilder och samtliga

”grupp-bilder” illustrerar denna workshop och särskilt

den kreativa arbetsprocessen som de fick testa. Följande

bild presenteras först med den individuella reflektionen.

Bilden valdes också som ”grupp-bild” och under bilden

presenteras gruppens reflektion kring bilden.

16


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

Den här bilden togs precis i början av det här

projektet när vi var på workshop i Lund!

Det var starten på vårt kreativa skapande och det

här projektet. Jag valde den här bilden då jag var

väldigt glad för det återvunna materialet som vi

fick använda vid det här tillfället. Just det här var

ett konstverk av kylaggregats delar som skulle

vara en modell av ett solpanelskonstverk. Detta

startade sedan mina tankar om min grupps slutgiltiga

idé som blev en hel konstpark.

Jag lärde mig en hel del under vägens gång men

bland det viktigaste måste ändå vara att jag har

utvidgat mitt kreativa skapande till helt nya vyer

och lärt mig ett helt nytt sätt att tänka på!

Grupp-reflektion:

I gruppen fanns delade åsikter om det har varit ett bra

sätt att jobba på. Alla höll med om att vi alla lärde oss

någonting – det var mycket lärdomar kring att utveckla

sin kreativa förmåga och få ett annat sätt att tänka

på. Några tycker det har tagit lång tid och att det har

funnits tilfälle där vi inte har gjort så mycket. Det var

lite för fritt i tänkandet ibland. Bilden är från workshopen

i Lund och visar elevernas eget konstprojekt av

”skit” från en gammal kyl. Vi fick under arbetsprocessen

samtidigt andra idéer om hållbar utveckling kring

solceller osv. Vi har lärt oss mest när vi åkt iväg och

varit på platser utanför skolan.

Bättre idéer genom samarbete i grupp

Det är intressent och roligt att komma på många

olika kreativa idéer. Lärde mig att utveckla flera

idéer och lärde mig hur man kan få olika idéer av

olika material. Det som fungerade bra är att vi i

gruppen samarbetade och tillsammans kom på

olika idéer. För ju fler personer i en grupp som

deltar och delar sina tankar med de andra desto

bättre idé blir det.

17


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

Bättre styrning mot att få fram resultat i grupp-process

Det var intressant att hamna i en grupp som inte

kunde bestämma något, vilket ledde till att man

själv fick ta tag i allt och komma fram till beslut

för gruppen.

Det jag lärde mig mest var troligen att kunna styra

bättre och få fram resultat när det gäller

grupparbeten, annars var det inte så mycket nytt

när det gäller hållbart samhälle.

Som sagt, resten av min grupp fungerade inte så

bra, vilket ledde till stress, men det som var bra

var att vi i alla fall kunde få fram resultat som

hade en bra idé i sig.

Nya arbetsmetoder

Det som var intressant med det här projektet var

utnyttjandet av nya arbetsmetoder. Att använda

ett program som Minecraft som annars fungerar

som ett underhållningsspel, var väldigt kul att

använda för att få fram nya idéer. Jag lärde mig

mycket, bland annat att tänka mer kreativt och

utanför ramarna. Vad som fungerade bra var att

alla datorerna och övrig teknologisk utrustning

fungerade som de skulle, och inte strulade. Vad

jag uppfattade som mindre bra var att jag uppfattade

uppgiften som ganska otydlig, vilket gjorde

att det kunde vara svårt att komma på idéer.

18


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

4.3 UPPDRAG MALMÖ

Uppdrag Malmö var samlingsnamnet för ett projekt om

hållbar utveckling och demokratisk påverkan. Projektet

genomfördes med två klasser under ledning av Sea-U

Marint kunskapscenter i samarbete med Naturskolan i

Malmö och med stöd av Naturskyddsföreningen. Malmö

stad finansierade huvuddelen av projektet som gav eleverna

möjlighet att under fem träffar utomhus fördjupa sig i

hållbar utveckling och demokratisk påverkan. De deltagande

klasserna var en språkintroduktionsklass och en

estet-klass med ansvariga lärare i svenska och biologi. Ett

delsyfte med projektet var att bidra till ökad integration

på skolan och i samhället.

De fem träffarna var:

1. Stad - Drömmarnas Hus: Besök och workshop på

Drömmarnas hus, Rosengård. Lära känna-övningar.

Presentation av Drömmarnas Hus verksamhet att skapa

hållbara mötesplatser i staden.

2. Skog – Torup: Möte med Fältbiologerna, om framgångsrik

organisering i kampen för Ojnareskogen på

Gotland mot nya kalkbrott i området.

3. Hav – SEA-U: Miljödykklubben (Anders Wiik), om

tillståndet i haven, om överfiske och vad som går att

göra för att stoppa det.

4. Jordbruk och matproduktion – Hörjelgården: Möte

med Svalorna, om deras arbete i Asien och matsuveränitetsfrågor.

Workshop kring ekologiska fotavtryck.

5. Påverkan – SEA-U: Möte med demokratikollektivet

Watch-It, workshopen ”Från idé till action” deltagande

och demokratisk process. Eleverna fick använda

sig av alla insikter och tankar de fått under projektet

och omsätta det i praktiskt arbete för förändring.

Eleverna tog bilder under projektets gång men skickade

inte in dem – och de uppföljande intervjuerna kring

bilderna i samband med elevutställningen den 11 juni fick

ställas in på grund av sjukdom. Därför finns inga mobile

probes för uppdrag Malmö. Däremot genomfördes deltagande

observation vid Sea-Us egen utvärdering den 6 juni.

Utvärderingen genomfördes utomhus vid Sea-Us lokaler

på Ribersborgstranden i Malmö. Eleverna fick i grupper

genomgå stationer med olika teman: Lärande, relationer,

påverkan, metoder och arbetssätt samt hållbar utveckling.

Jag följde med en grupp genom de olika stationerna.

Gruppen bestod av tre elever från estet-klassen och två

elever från språkintroduktionsklassen.

Jag har ställt liknande frågor till materialet från observationen

som till mobile probes:

Beskriv:

• Vad var intressant och viktigt Vilka situationer var

särskilt intressanta och viktiga

• Vad lärde du dig

• Vad fungerade bra och mindre bra

19


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

I det följande sammanfattas de observationer som jag tolkar

som de viktigaste och mest intressanta kring lärande

för hållbar utveckling.

Vad har du lärt dig Hur lär du dig

--

”Att vara aktivt och skapa själv. Prova, hitta lösningar.

T ex övning med att smaka på salt vatten. Gjorde

att jag kunde föreställa mig det på ett annat sätt.”

--

”Att man är ute på ställena så man kan se vad som påverkas

och hur vi påverkar.”

--

”Man lär sig bättre utomhus – materialerna finns i

naturen.”

--

”Jobbigt att vara ute när det är kallt.”

--

”Jag har lärt mig att LHU inte bara är något som är

tråkigt, t ex källsortering. Det är något mer och det är

roligt att jobba med det.”

--

”Det går att samarbeta och kommunicera trots svårigheter

med några som är nya i Sverige – man lär sig

från deras perspektiv.”

--

”Bra att komma ut i andra miljöer – en neutral plats

där alla är nya.”

Integration genom relationer

Påverkan – förändrade attityder

Eleverna fick genomföra en övning för att svara på frågan::

Min känsla av att kunna påverka har förändrats genom

projektet. Eleverna upplever alltså en ökad känsla av

att kunna påverka. I citaten som följer ger eleverna förklaringar

till hur de upplever känslan att kunna påverka,

samt ger exempel på hur de tänker sig att dom kan göra i

praktiken.

Lärande genom utomhuspedagogik

--

”Det bästa var samarbetet med den andra klassen.”

--

”Fick hjälp med språket genom att prata med svenskar.”

--

”Att träffa en helt ny klass – ger mer känsla av gemenskap

på skolan.”

20


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

Elevcitat:

--

Man funderar mer, är mer medveten om sina livsstilsval

--

Hållbar utveckling känns närmare mig personligen eftersom

man varit ute och med i processen.

Elevernas idéer till förändring:

--

Konsumera annorlunda

--

Gå med i organisationer och göra events

--

Äta annorlunda – mer medvetet, t ex inte äta torsk

5 GEMENSAM ANALYS

I detta stycke sammanfattas en gemensam analys av utvärderingen

av Modellskolan år 1. Analysen genomfördes

augusti 2014 vid ett seminarium med Modellskolans ”utvärderingsgrupp”

bestående av utvärderaren och representanter

från Modellskolans nyckelaktörer (projektledare,

ledningsgrupp, bibliotekarie/koordinator,

lärarrepresentanter, digitala didaktiker).

Analysen genomfördes ”bottom-up” – med utgångspunkt

i elevperspektivet (presenterat i kapitel fyra) diskuterades

frågorna:

• Vilka poänger från utvärderingen är mest intressanta

och varför

• Vilken betydelse har det för det vidare arbetet med

LHU i modellskolan på Malmö latinskola

- Vad blir det av det Jobbar vi på rätt sätt Får vi ut

det vi har tänkt oss

Analysen ger en god bild av var Modellskolan befinner sig

vid slutet av år 1 och inför år 2.

Motstånd, lärande och påverkan

I reflektionerna kring elev-projekten framhålls poängen

är att det är skillnad på elevernas roll i lärandet: om de är

passiva mottagare eller arbetar mer på egen hand.

Utvärderingen visar att elever uppskattar att ta egna initiativ,

testa, lära av erfarenhet osv. Djurrättsaktivisten i

VEGO-projektet som gav eleverna dåligt samvete motverkade

den effekten. Det motstånd som eleverna visade är

intressant. VEGO-projektet visar vad som kan hända när

man låter eleverna möta en aktivist i undervisningen.

Skulle man ha minskat motståndet hos eleverna skulle

man kanske ha gjort på ett annat sätt Man frågar sig hur

läraren förberedar eleverna inför den typen av ideologiladdade

föreläsningar. I VEGO-projektets fall var föreläsningen

en del i en helhet där läraren hjälpte eleverna att

bearbeta och förhålla sig till de hållningar och perspektiv

som förmedlades. Det framhålls att det är viktigt att föreläsningens

perspektiv inte uppfattas som skolans hållning.

Elevernas syn på lärande verkar vara en viktig faktor

för hur projektet fungerar. I VEGO-projektet verkar eleverna

vara vana vid ”skolboks-undervisning”. Men om målet

är att eleverna ska bli förändringsagenter var deras roll

kanske för passiv En gemensam nämnare för elev-projekten

är att eleverna blir påverkade av externa möten.

Lärarna – innovativ utveckling av LHU genom projekt

Lärarnas perspektiv är viktigt. En poäng är att även om

alla lärare har sökt sig till Latinskolan med insikten att

skolan har ett fokus på LHU har det visat sig att det är något

annat att vara aktiv och göra saker. Alla lärare känner

inte delaktighet och är inte med på banan. Under

Modellskolans kommande år ska skolan göra ännu mer

21


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

kring LHU och arbeta ännu mer i projekt. LHU ska användas

för att utveckla elevernas förmågor att analysera,

ta ställning osv. Rektorerna behöver vara mer delaktiga i

arbetet med utveckling av LHU – t ex genom att göra uppföljning

i medarbetarsamtalen.

Lärarna har uppskattat att få inspiration och projektförslag

från externa samarbetspartners. De externa projekten

har inneburit att lärarna kunnat komma igång och

testa på arbetssätt eftersom det inte har funnits tid att utveckla

egna projekt. Lärarnas tidigare stress kring flytt

osv. samt frustration och tveksamheter kring projektarbetsformen

upplevs inte längre finnas. Tanken är att lärarna

ska kunna arbeta vidare med de konkreta projekten

som testats, genom att projekten förfinas och vidareutvecklas.

Utvecklingsprocessen har försvårats av organisatoriska

problem. Trots detta har vissa projekt genomförts av enskilda

lärare. Man förväntar att det tar tid innan projektarbetsformen

faller på plats. Upplevelsen finns att ”vi trevar

oss fram”. Men förslag från Modellskolans

projektledare har inspirerat till projekt och nya tankar

och det börjar sprida sig. Men ägandeskapet måste tas över

av lärare och rektorer – projektledaren är inte kvar för alltid.

Finns det hos lärarna en känsla av att de får testa och

misslyckas Lärarnas arbetsprocess bör kännetecknas av

lust, öppna frågeställningar och att man inte styr och planerar

för mycket. Samtidigt är det viktigt att låta det växa

fram i samverkan mellan lärare och elever så att eleverna

hela tiden är med på banan.

Främja ämnesintegrerande samarbete

De lärare som har kommit igång med att testa arbetssätt

med LHU finns främst inom ämnen som naturkunskap,

samhällskunskap, engelska osv. Medan LHU upplevs ha

en ganska given plats i dessa ämnen kan andra lärare behöva

hjälp att få en ingång i sitt ämne. Det gäller exempelvis

musik. En ingång kan vara att tänka utanför kursmålen

och arbeta mot examensmålen i stället. Det kan t ex

vara examensmål som handlar om etiska frågor vilka

återfinns i de flesta kurser. En idé är att de mer hantverksinriktade

kurserna används som medel till att genomföra

kurser i andra ämnen, t ex de estetiska ämnena som ingång

till matematik. Ett bra exempel på estetik som ingång

till LHU finns i projektet uppdrag Malmö där eleverna

fick skapa bilder som de skulle uttrycka genom musik.

För att få till stånd detta krävs det att lärare med olika

kompetenser och ämnesområden får komplettera varandra

genom att arbeta ämnesintegrerande. I Modellskolan

år 2 kommer lärarna att arbeta i arbetslag för att främja ett

ämnesintegrerande arbetssätt. En förutsättning är att

arbetstimmar investeras. Samtidigt är det viktigt att mötena

inte forceras fram utan blir naturliga och att lärarna

förstår att de inte bär ansvaret ensamma utan kan be om

hjälp. Utvecklingsarbetet har inte kommit så långt ännu;

det är fortfarande trevande och man får inte skynda vidare

för snabbt. Samtidigt finns det lärare som vill ”köra på”

med sina idéer direkt och det är viktigt att ledningen signalerar

att lärarna gärna får ta ett större grepp – t ex genom

att stryka lektioner för att arbeta i teman med perspektiven

för hållbar utveckling.

Vad är ett lyckat projekt

Eftersom utvärderingen har ett fokus på VAD som fungerar

blir en viktig fråga: Vad är ett lyckat projekt Ett lyckat

projekt anses vara när projektet har bidragit till ökad kunskap

eller utvecklat förmågor hos eleverna, t ex egna ställningstaganden

och förmågan att analysera, i förhållande

till läroplanen, inte bara i relation till LHU. Men hur mäter

22


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

man det Det kan handla om att mäta den individuella

kunskapen men också elevens aktiva deltagande som är

en förutsättning för att nå kunskapsmålen.

Projektet uppdrag Malmö är ett exempel på ett lyckat

projekt där eleverna var väldigt engagerade och samtidigt

fick mycket bra betyg. En framgångsfaktor var att examinationen

var ”på riktigt” – det var en utomstående som

kom och ställde frågor.

Ett annat exempel på ett projekt som upplevts som

lyckat är ett Queer-projekt som resulterade i en utställning.

Ämnet var väldigt engagerande för eleverna vilket

ledde till ett bra resultat. Det var dessutom en drivkraft

för eleverna att projektet leddes av en extern uppdragsgivare.

Elevers egna ställningstagande i linje med LHU

Är det acceptabellt att eleverna kommer fram till ett eget ställningstagande

som inte är i linje med LHU En parallell kan

göras till skolans uppdrag att arbeta med genus och normkritik

för ett jämställt samhälle - men det finns alltid elever som

inte håller med. Enligt läroplanen har skolan ett uppdrag att

arbeta för att eleven gör egna ställningstagande, inte för vad

som helst utan för en hållbar utveckling. Eleverna ska förflytta

sig i en ideologisk riktning. Genom LHU ska skolan arbeta

med många etiska ställningstaganden. Om elever tar ”felaktig”

ståndpunkt, har de då fått riktig förståelse för en fråga

Om elever inte har förståelsen eller om de visar motstånd

kan det vara viktigt att undersöka vad det beror på.

Exempelvis fanns det en aspekt av utanförskap bland de elever

som reagerade negativt i VEGO-projektet. Det är inte

ovanligt att ungdomar visar trots vid övergången till gymnasiet.

En tolkning är att det att gå i gymnasiet handlar om att

bli vuxen – man tvingas att ta ställning och se konsekvenser

av sitt handlande. Trotsen kan ses som ett resultat av ångesten

över att bli vuxen. För läraren innebär det att man måste

hitta motivationen hos eleverna. Motivation finns alltid –

frågan är vad den riktar sig mot.

En viktig fråga är om skolan rymmer alla elever med olika politiska

åsikter. Är Latinskolan en vänsterskola Blir alla accepterade

för dem de är Det centrala är att eleverna får ett

helhetsperspektiv.

Hållbarhetsperspektiven – fokus på ekologisk och social

hållbarhet

I vilken utsträckning har skolan arbetat med alla tre hållbarhetsaspekter:

Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet

Lärarna har arbetat mest med det ekologiska perspektivet

och i viss mån även med det sociala perspektivet.

Det ekologiska perspektivet tros vara lättare att ta till sig

och det sociala tros vara enklare att arbeta med i Malmö

på grund av den sociala ohållbarheten i staden. Men arbetet

med den ekonomiska hållbarheten är eftersatt.

Reflektionerna är att skolan måste lära sig mer om ekonomisk

hållbarhet och att man skulle kunna arbeta med det i

de samhällsvetenskapliga ämnena. Musik ses som en ingång

till att arbeta med social hållbarhet – det finns exempel

på elever som engagerat sig starkt i frågor om genus

och ojämställdhet inom musikens värld.

23


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

6 AVSLUTANDE REFLEKTIONSFRÅGOR

Jag har i utvärderingen av Modellskolan år 1 försökt skapa

en förståelse för Modellskolan som förändringsprojekt/-

process. Utvärderingen har på grund av begränsade resurser

inte kunnat undersöka alla delar av projektet utan

empiriska nedslag har gjorts. Den tillgängliga empirin har

dock gett ett rikt material. Jag har i denna rapport försökt

lyfta fram de förutsättningar, processer och problematiker

som jag ansåg vara viktigast utifrån utvärderingens

frågeställningar. Eftersom utvärderingen genomförs i

början på en öppen, innovativ process har utvärderingen

lett fram till vissa svar men också till nya frågor. Jag avslutar

därför med en rad frågor som Modellskolans aktörer

uppmanas att reflektera kring och arbeta vidare med.

• Hur är LHU-modellen tänkt att utvecklas

Scherp menar att den pedagogiska helhetsidé som skolan

tagit fram ska vara vägledande för utvecklingsarbetet.

Hur utvecklar man en helhetsidé om LHU som är meningsfull

för alla lärare oavsett ämnesbakgrund och pedagogiskt

förhållningssätt Hur hänger en helhetsidé för

LHU ihop med den pedagogiska helhetsidén Och hur definierar

man de centrala begreppen hållbar utveckling

och lärande för hållbar utveckling

• Var finns styrningen och ledningen i projektet och hur

fungerar samarbete och rollfördelning

Som utvärderare med syfte att skapa lärande och användning

orienterar man sig alltid mot en organisations/ett

projekts styrning och mål. Det är inte helt enkelt i projektet

Modellskolan som är ett samarbete mellan tre parter –

som också alla är beställare till utvärderingen. Hur fungerar

styrningen mot målen i projektet

Naturskyddsföreningen har sina mål att arbeta mot

och en egen styrgrupp medan Latinskolans styrning ligger

hos ledningsgruppen och förvaltningen som har sina

mål att jobba mot – eller Hur ser Malmö högskolas roll ut

i förhållande till ägarskap, styrning och ledning

Rollfördelningen och samarbetet är formulerat i parternas

avsiktsförklaring där parternas åtaganden har tydliggjorts.

Frågor kvarstår dock: Vilket sätt samarbetar man

på Hur organiserar och strukturerar man samarbetet

• Ägarskap och delaktighet.

Lärarnas ägarskap har lyfts fram av ledningsgruppen –

men hur skapar man delaktighet för alla lärare ”Viktigt

är att få medarbetare som har förståelse för och insikt i utmaningarna

kring LHU och som själva driver arbetet –

utan att tappa sugen”. Frågan är hur man skapar förståelse,

insikt och kunskap Det är viktigt att ägarskapet finns

hos lärarna – det är de som ska genomföra projektet i

praktiken, ”på golvet” i undervisningen. Men viktigt är

också att lärarna bara kan genomföra projektet om det

finns en skolledning och en förvaltning som skapar rätt

förutsättningar och som ansvarar för förvaltning av resultaten.

Rektorerna ska vara mer delaktiga under år 2,

enligt analysseminariet i augusti. En central fråga är: Hur

säkras ett aktivt ägarskap hos ledningen samtidigt som

förutsättningar skapas för lärarnas ägarskap för den pedagogiska

utvecklingen av undervisningen

• Hur väljs samarbetsorganisationerna ut

Vad bidrar de med Vilken betydelse har det för utveckling

av modellen Vilka aktörer tycker lärarna är intressanta

för sin undervisning Under första året har man

samarbetat med ideella aktörer. Är tanken också att bjuda

in privata aktörer, med tanke på socialt företagande, ”social

responsibility” osv.

24


MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1

7 REFERENSER

Carstensen, Helle Vibeke (2012/2013). Effektmåling og evaluering af innovation i SKAT.

Økonomistyring & Informatik. 28. årgang nr. 5: s. 499-521. Ellström

Lundqvist, Lennart (1992). Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Pawson, R. & Tilley, N. (2011). Realistic evaluation. London: SAGE Publications Ltd.

Scherp, Hans-Åke (filmad föreläsning, Malmö Latinskolas intranät, 2013)

Ellström, Per-Erik (2009). Användning och nytta av utvärderingar: ett lärande perspektiv.

I Lärande utvärdering genom följeforskning, Svensson, Brulin, Jansson, Sjöberg (red.) Lund: Studentlitteratur.

Svensson, Lennart & Brulin, Göran (2011). Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur.

25


Naturskyddsföreningen har under många år varit ett viktigt stöd för svensk skola. Vi har samarbetat

med kommuner och deras naturskolor för att erbjuda lärarfortbildningar om miljö, natur

och hållbar utveckling. Producerat omfattande läromedel för undervisning om klimat och energi,

och erbjudit fullödiga faktatexter och övningar på webben om bland annat mat och konsumentmakt.

Efter att vi granskat läroplaner och kartlagt hur skolutvecklingen sett ut de senaste fem-tio åren

har vi nu också valt att påverka och aktivt delta i den skolutveckling som är nödvändig för ett

hållbart samhälle. Vi vill se en skola som utbildar engagerade samhällsmedborgare, som med

handlingskraft och lust tar det gemensamma ansvaret att säkra framtida generationers tillgång

till ren natur, fungerande ekosystem och därmed varje människas rätt till ett friskt liv och möjlighet

att försörja sig.

I ett ambitiöst samarbete med Malmö stad och Malmö högskola har vi initierat projektet

Modellskolan, som under tre år ska ta fram metoder och modeller för hur implementering, utveckling

och utvärdering av lärande för hållbar utveckling (LHU) kan och bör genomföras på

skolor över hela Sverige.

Naturskyddsföreningen. Box 4625, 11691 Stockholm.

Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se

Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation

med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger

miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och

myndigheter såväl nationellt som internationellt.

Föreningen har ca 203 000 medlemmar och finns i

lokalföreningar och länsförbund över hela landet.

Vi står bakom världens tuffaste miljömärkning

Bra Miljöval.

www.naturskyddsforeningen.se

More magazines by this user
Similar magazines