Helst en av varje kön (pdf)

scb.se

Helst en av varje kön (pdf)

FAMILJ

Helst en av

varje kön

Två barn är vanligast

Ettbarnsmödrar med pojke respektive

flicka efter om de fått ett andra barn

senast 2003. Procent

Procent

100

80

60

En pojke

En flicka

Föräldrar med bara döttrar eller

bara söner är mer benägna att gå

vidare och få ytterligare barn än

föräldrar med barn av båda könen.

Så var det på 1950-talet och

så är det än i dag.

I

Av Marie Berlin

vissa delar av världen har könsselektiva

aborter blivit så vanliga att det

fått konsekvenser för könskvoten

bland nyfödda. Det är flickorna som

väljs bort och förklaringarna är ofta ekonomiska.

I vissa kulturer kan det vara

mycket dyrt att gifta bort en dotter. Eller

så kan det vara sönerna som bär det

ekonomiska ansvaret för föräldrarna när

de blir äldre. I Sverige har det också av

tradition varit sönerna som fört släkten

vidare genom att ärva gården och ge

namn till kommande generationer.

Att hustrur tar mannens namn och

barnen faderns släktnamn kallas agnatisk

namnordning och gällde i Sverige enligt

1963 års namnlag. Den övergavs i och

Könskvot i förändring

I slutet av 1980-talet uppmärksammades att

Kinas ett-barns-politik, som infördes efter 1979,

fått till följd att det föddes färre flickor än tidigare.

Enligt befolkningsstatistiken saknades

över en halv miljon flickebarn. Till en början

misstänkte man att nyfödda flickor dödades

men senare forskning visade att främsta orsaken

var fosterdiagnostik och abort av flickfoster 1 .

Det förekommer också att man låter bli att

registrera nyfödda flickor eller att de lämnas

bort för adoption. Bland svenska adoptivbarn

från Kina år 2003 i åldrarna 1 till 5 år var 1 023

flickor och 41 pojkar. Motsvarande siffror från

Indien är 222 och 83.

Könsselektion leder till problem i Asien

I de folkrikaste länderna i Asien började man redan

på 1980-talet att använda fosterdiagnostik

(främst ultraljud) i syfte att välja kön. Trots att

med 1982 års namnlag som grundar sig

på neutralitetsprincipen.

Stark tvåbarnsnorm

Finns det då någon könspreferens bland

svenska föräldrar Från befolkningsstatistiken

har vi beräknat andelarna som

får ytterligare barn fördelat efter könen

på tidigare barn. Tvåbarnsnormen är

ganska stark i Sverige. Bland dem som

fått ett första barn får 80 procent också

ett andra barn. Det finns nog en föreställning

om att de flesta inte har någon

preferens om kön på det första barnet,

men att många sedan, när de går vidare till

barn nummer två, vill ha ett barn av varje

kön. Man önskar motsatt kön på barn

nummer två jämfört med barn nummer

ett. Om någon uttrycker ett sådant önskemål

brukar det följas av tillägget ”att vi

förstås ändå kommer att bli lika glada om

det blir en till av samma kön”.

Av befolkningsstatistiken framgår att

bland dem som har fått ett första barn är

det ingen skillnad på benägenheten att få

ett andra barn beroende på om det första

barnet blev en pojke eller en flicka.

det är olagligt med könsselektiv abort i Kina

och Indien har det gått så långt att könskvoten

bland nyfödda påverkats. Normalt brukar

det födas mellan 105 och 107 pojkar per 100

flickor (i Sverige är könskvoten 106). I Kina,

enligt folkräkningen år 2000, var den officiella

könskvoten 120. Könskvoten skilde sig åt mellan

första, andra och tredje barnet (107, 152 och

160). I Indien skattas könskvoten för nyfödda

till omkring 111 och de regionala skillnaderna

är betydande. Så höga kvoter som 156 har

observerats i vissa delar. I flera indiska delstater

har läkare förbjudits att avslöja fosters kön men

detta kan kringgås genom att läkaren använder

sig av olika tecken, exempelvis genom

att le eller att göra ett kors över patientens

namn i besökslistan och på så sätt signalera

fostrets kön. En sned könskvot bland nyfödda

tenderar många gånger att bli ännu snedare

40

20

0

1950–59 60–69 70–79 80–89 90–99

Första barnets födelseår

Om en ettbarnsmor fått en pojke eller

en flicka spelar knappast roll för om hon går

vidare och skaffar ytterligare ett barn. Det

gör kring 80 procent av alla ettbarnsmödrar.

Två av samma kön – ett barn till

Men när vi sedan går vidare och tittar

på alla tvåbarnsmödrar blir det tydligt

att det ända sedan 1950-talet har funnits

en tendens att önska barn av båda

könen. Det verkar alltså inte vara frågan

om någon preferens av ena könet.

Inte heller när befolkningen delas in i

kommungrupper – från landsbygd till

storstad – blir mönstret annorlunda. Det

är fortfarande de med barn av samma

kön som har högst benägenhet att få fler

barn. Det gäller även det ärde barnet.

En indelning av befolkningen efter utbildningsnivå

eller efter moderns ålder

vid första barnets födelse förändrar inte

när barnen blir äldre eftersom dödligheten i

småbarnsåldrarna då också kan ha en skev

könsfördelning.

Efter mer än 20 år av könsselektiva aborter

i Kina finns nu en rädsla för att överskottet av

unga män ska komma att bli ett framtida säkerhetsproblem.

Stora grupper av män kommer

att förbli ungkarlar. Och de män som har sämst

chanser på äktenskapsmarknaden har också

sämre framtidsutsikter inom andra områden.

De är oftare fattiga, outbildade och arbetslösa.

Men framför allt – de är många.

1) Olika surveys visar att spädbarnsdödligheten

bland flickor är jämförelsevis hög i Kina.

Källor: Sten Johansson, Zhao Xuan and Ola

Nygren, JOS, Vol.7, No. 1. 1991; Kerstin Furubrant,

Utrikesanalys, nr 14, 2001;Valerie M. Hudson and

Andrea M. Den Boer, International Herald Tribune,

May 13, 2004; Ying Hong, Framtider 3/2004.

12 Välfärd Nr 4 2004


Ett tredje barn vanligast om två av

samma kön

Tvåbarnsmödrar med två pojkar resp. två flickor

och med barn av båda kön efter om de fått ett

tredje barn senast 2003

Procent

50

40

30

20

10

0

1950–59 60–69 70–79 80–89 90–99

Första barnets födelseår

Omkring fyra av tio tvåbarnsmödrar går

vidare och får ett tredje barn. De som har en

flicka och en pojke är inte lika benägna att gå

vidare med ett tredje barn.

Anmärkning: I beräkningarna

ingår alla kvinnor som varit

bosatta i Sverige fr.o.m.

sin 20:e födelsedag och deras

barn inkl. flerbörder. Före

år 1970 ingår bara svenska

mödrar. Observera att de

som fått 1:a barnet under senare

år inte har "hunnit klart"

med sitt barnafödande.

Också fjärdebarnet vanligast i enkönad

barnaskara

Trebarnsmödrar med tre pojkar resp. tre flickor

och med barn av båda kön efter om de fått ett

fjärde barn senast 2003

Procent

50

40

30

20

10

0

1950–59 60–69 70–79 80–89 90–99

Första barnets födelseår

Det var vanligare med fyra barn bland

mödrar som fick sitt första barn på 1950-talet än

bland senare kohorter.

heller bilden. Däremot har mödrar födda

utanför Norden ett delvis annat

mönster. Bland mödrar födda i alla andra

världsdelar, utom Sydamerika, är benägenheten

att gå vidare med ett tredje

barn högst bland de mödrar som har två

flickor. Men precis som bland nordenfödda

är benägenheten lägst när det

finns barn av båda könen. Resultaten

bör dock tolkas med försiktighet. Grupperna

med utlandsfödda mödrar är

mycket mindre än de Sverigefödda.

Bland mödrar vars första barn är

tvillingpar syns en önskan om barn av

båda könen ännu tydligare än bland

andra mödrar. När tvillingparet består av

en flicka och en pojke går 33 procent

Släktskap och namnbruk

Olika samhällen räknar släktskap på olika sätt.

I dagens svenska samhälle ser vi oss nog som

lika mycket släkt med farföräldrar som med

morföräldrar men vi behöver inte gå långt

tillbaka i tiden eller långt utanför vårt eget

land innan vi stöter på synsättet att släkten

förs vidare från far till son. Sådana samhällen

kallas patrilinjära. Men det finns och har funnits

många samhällen, inte minst i Afrika, där

släkten förs vidare från mor till dotter. Sådana

släktskapsförhållande kallas matrilinjära. Något

matriarkat är det emellertid sällan fråga om.

Makten går från moderns bror till hennes son

och inte som vi är så vana att se det, från far

till son. Banden mellan syster och bror anses

vidare med ett tredje barn mot 44 respektive

42 procent när tvillingparet är

två pojkar eller två flickor.

Stora syskonskaror – ofta olika kön

Det är ovanligt att ha fler än tre barn.

Bland mödrarna i diagrammen (dvs.

kvinnor som fick sitt första barn mellan

1950 och 1999) hade år 2003, 19 procent

ett barn, 49 procent två barn och 23

procent tre barn. Bara 6 procent hade

fyra barn och resterande 2 procent fem

eller fler.

Bland tvåbarnsmödrarna har ungefär

hälften barn av samma kön, lite fler två

pojkar (25 procent) än två flickor (23

procent). Bland trebarnsmödrarna är det

betydligt ovanligare med samma sort, 14

procent bara pojkar och 12 procent bara

därmed starkare än dem mellan kvinna och

man i ett parförhållande.

I Sverige finns en lång tradition av att

efternamn ärvs på fädernet. Efternamn som

är bildade från faderns förnamn kallas patronymikon,

i Sverige är det efternamn som slutar på

son eller dotter. I Norden använde högre samhällsklasser

patronymikon under hela medeltiden.

På 1500-talet började allmogen använda

patronymikon medan de högre klasserna istället

började anta familjenamn enligt utländsk sed.

Under den här perioden tog inte gifta kvinnor

den äkta mannens efternamn om mannen hade

patronymikon eller om båda hade släktnamn.

Först på 1800-talet började gifta kvinnor att

Marie Berlin arbetar med demografisk

analys vid SCB,

tfn: 08-506 944 06

e-post: marie.berlin@scb.se

flickor. Bland fyrabarnsmödrarna är

andelarna nere på 8 respektive 6 procent.

Sannolikheten för att nästa barn skall bli

en pojke eller flicka är oberoende av

tidigare kön på barnen.


ta den äkta mannens efternamn, men bara

då mannen hade ett släktnamn och kvinnan

ett patronymikon. När allmogen under slutet

av 1800-talet också började ta släktnamn

spreds bruket bland gifta kvinnor att ta den

äkta mannens släktnamn oavsett om kvinnan

hade patronymikon eller inte. År 1901 kom

en namnlag som avskaffade användandet av

patronymikon och som innebar att alla var

tvungna att använda släktnamn.

Lika arvsrätt för män och kvinnor tillkom år

1845. Dessförinnan ärvde döttrar hälften av

vad sönerna ärvde.

Källa: Nationalencyklopedin.

Välfärd Nr 4 2004 13

More magazines by this user
Similar magazines