Area och volymberäkning

Byggnadsstyrelsens handböcker
45
1993-09
Area och volymberäkning
......................................
......................................

Dokumentets utgivare
K1 BYGGNADSSTYRELSEN
Projektredare , upphovsman(män), konsult(er), etc
Hans Grytt
Sören Johansson
Dokumentnamn och dokumentbeteckning
Byggnadsstyrelsenshandböcker nr 45
Dokumentets datum
1993-o9
Projektnamn (ev förkortat)
Area och volymberäkning
Uppdragsgivare
Byggnadsstyrelsen
Tekniska enheten
Dokumentets titel
Area och volymberäkning
Huvudinnehåll
Denna handbok är ett nytryck av "ByggnadsstyrelsensAdministrativa Föreskrifter 9091- Area och volym
för husbyggnader - Terminologi och mätregler". Komplettering har gjorts med "Kommentarer".
Nyckelord
Projektering, areor, bruttovolym, lokalarea, bruttoarea, kalkyler, projektledning.
Försäljningsställen
ISSN
KBS/publikationsförrådet 08 - 7831153 -
Svensk byggtjänst Stockholm 08 - 734 50 00
Göteborg 031 - 81 0085
Malmö 040 - 70955
Umeå 090 - 12 5910
Red
Marieanne Adsjä
© Byggnadsstyrelsen 1993
Omfång
12 sidor
Ref
Hans Grytt
Postadress
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Besöksadress
Godsadress
Karlavägen 100 Banergatan 30
Telefon
08-783 1 0 00
Telex
104 46 build S
Telefax
08-7831180

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Översikt 1
Area och volymberäkning inom
Byggnadsstyrelsen 3
Kalkylblankett 7
Kommentarer 8
Uppräkningstal för area i normala
förvaltningsbyggnader 9
Kostnadsbedömning, kostnadsuppskattning,
kostnadsberäkning, kalkyl 9

BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 45

ÖVERSIKT
Begrepp enligt Svensk Standard SS 021051 Sida KBS avvikelser och
kompletteringar
MÄTVÄRDA UTRYMMEN
Kraven för att ett utrymme skall 6 KBS mäter även resterande area
vara mätvärt: - tillgängligt (RA) som är utrymmen som inte
- att golv finns fyller alla kraven för att vara
- rumshöjd >_ 1,9 m mätvärda
AREABEGREPP
- Bruttoara (BTA) BTA 10 Resterande area (RA) redovisas
vid sidan av övriga begrepp
RA
- Bruksarea (BRA) 11 KBS räknar in väggar som omsluter
- Omslutande BRA OKA trappor och driftrum i ÖVA dvs ockkonstruktionsarea
(OKA) 13 så i BRA
- Lokalarea (LOA)
LOA ÖVA
20 KBS räknar in väggar mellan nytt-
- Övrig area (ÖVA) jandeenheter i LOA
- Lokalarea för: 25 KBS indelar arean ytterligare enverksamhet
(LOA:V) ligt "Lokalanvändningskod" BAF
personal (LOA:P) 1633
kommunikation (LOA:K)
- Övrig area för:
byggnadens drift (ÖVA:D)
byggnadens allmänna
kommunikationer (OVA:AK)
V P K D AK
25
- Övriga areabegrepp:
byggnadsarea (BYA), öppenarea (OPA), nettoarea (NTA),
invändig konstruktionsarea (IKA), boarea (BOA) och biutrymmesarea
(BIA)
VOLYMBEGREPP
- Bruttovolym (BTV)
'
{gir
- Övriga volymbegrepp:
nettovolym (NTV), temperaturreglerat (t) och icke temperaturreglerat
(it)
14
RELATIONSTAL
LOA:V+P
BTA
LOA
BTA
LOA
ARBETSPLATS
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER ° 45 1

2 BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 45

AREA- OCH VOLYMBERÄKNING
INOM BYGGNADSSTYRELSE N
1 Inledning
En ny svensk standard SS021051 "Area och volym
för husbyggnader" gäller fr o m 1987-01-01. De
nya begrepp som används i standarden överensstämmer
i huvudsak till sitt innehåll med de som hifiills
tillämpats inom KBS medan beteckningarna i några
fall ändrats.
Byggnadsstyrelsen ska tillampa den nya standarden.
Senast 1987-07-01 ska blanketter och liknande vara
omarbetade i enlighet med den nya standardens begrepp.
Vid avtalsteckning för inhyrda lokaler kan en anpassning
ske till fastighetsägarens önskemål. Om uppmätning
av inhyrda lokaler görs inom KBS ska den
nya standarden tillampas.
Sidhänvisningarna nedan avser om inte annat anges
sida i svensk standard SS021051.
2 Viktigare förändringar i förhållande
till tidigare standard
- I tidigare standard saknades begrepp för hyresgrundande
area i lokaler för vilket byggnadssty
relsen använt beteckniiigen BRA.H. I den nya
standarden har begreppet lokalarea (LOA) införts
(sid 25) vars definition ar likartad definitionen
för BRA:H. Bruksarean indelas i LOA och i
övrig area (ÖVA) (sid 25). ÖVA ar också ett nytt
begrepp.
- För bostäder har införts nya benämningar, bostadsarea
(BOA) och biutrymmesarea (BIA) (sid 25)
som ersätter primär och sekundär bruksarea.
- Begreppet bruksarea (BRA) (sid 11) finns även i
den nya standarden men definitionen har ändrats
något. I BRA inräknas nu mellanvägg eller del
därav intill en väggtjocklek av 30 cm. I tidigare
standard inräknades mellanväggar i sin helhet.
- Benåmningama temperaturreglerade (t) och icke
temperaturreglerade (it) (sid 24) utrymmen har
införts som ersättning för de tidigare använda
benämningama varmt och kallt.
- Standarden innehåller en uppdelning av lokalarean
i lokaler för verksamhet (V), personal (P) och
kommunikation (K) (sid 25) med beteckningarna
LOA:V LOA:P och LOA:K. Dessa ska ersätta
de av KBS använda beteckningarna BRA:A,
BRA:P och BRA:HK.
- I den nya standarden betecknas enskild lokalarea
med LOA:e och gemensam lokalarea med
LOA:g (sid 25).
- I definitionen av mätvärdhet (sid b) samt i reglerna
för mätning (sid 7) har gjorts vissa mindre förändringar.
3 Beskrivning av den nya standarden
Genom de förändringar som ägt rum har byggnadstyrelsen
nu möjlighet att tillampa standarden och för
detaljerade beskrivningar hänvisas till denna.Verket
har dock kompletterat standarden med vissa begrepp
samt gjort några avvikelser i förenklande syfte.
På inlagans första sida framgår förenklat vilka begrepp
som Byggnadsstyrelsen kommer i kontakt
med. Vidare redovisas viktigare kompletteringar till
standarden. Nedan beskrivs kompletteringarna och
awikelsema.
4 Kompletteringar och avvikelser
Byggnadsstyrelsen ska tillampa standardens regler
fullt ut i våra relationer med icke statliga fastighetsägare
och lokalbrukare. Vid mätning av statsägda
byggnader och vid fördelning av lokaler som disponeras
av statliga brukare gör verket emellertid följande
förenklingar av mätningarna och komplettering
av areabegreppen.
r
Väggar som omsluter trapphus och
driftrum
Arean av väggar som omsluter trapphus och
driftrum ska enligt standarden (sid 11 och 13)
ingå i omslutande konstruktionsarea (OKA)
medan arean innanför väggarna är övrig area
(OVA). Verket gör inte denna åtskillnad utan
räknar in dessa omslutande väggar i OVA.
Detta innebär att ÖVA och därmed den totala
bruksarean (BRA) blir någon procent större än
om standardens reglertillämpas . LOAochBTA
påverkas däremot inte. Om det i något samman-
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 45 3

hang är viktigt att mycket noggrannt bestämma
BRA för hela byggnader ska mätningarna
kompletteras med uppmätning av dessa omslutande
väggars areor.
Väggar mellan nyttjandeenheter
Arean av väggar mellan nyttjandeenheter *)
och mellan enskilda och gemensamma utrymmen
ska enligt standarden (sid 11 och 13)
ingå i OKA. Verket drar gränsen mellan dessa
enheter mitt i mellanliggande vägg om de är
upplåtnatill statliga brukare. De mellanliggande
väggarna kommer härigenom att ingå i
LOA för resp brukare och för hela byggnaden.
Observera dock att regeln om tjocka väggar (30
cm) gäller även här.
Denna princip innebär att verket betraktar hela
den av statliga brukare disponerade byggnaden
eller lokalen som en nytt j andeenhet.
Driftutrymmen som är övrig area (ÖVA)
I standarden definieras övrig area (ÖVA) som
drift-utrymmen för byggnadens drift och försörjningssystem
samt byggnadens allmänna
kommunikationer (sid 21-23). Observera att utrymmen
för verksamhetens drift och försörjning
utgör lokalarea (LOA).
- Resterande area (RA)
I standarden (sid 6) definieras mätvårda utrymmen
och byggnadsdelar med hänsyn till tre mätvärdhetskriterier,
tillgänglighet, förekomsten av golv och
rumshöjd minst 1,90 m.
Vissa utrymmen uppfyller inte alla kriterierna men
utgör ändå en resurs i byggnaden. Vanligaste exempel
på detta år vindsutrymmen som har tillräcklig
höjd men som saknar golv. Eftersom ett golv många
gånger ganska enkelt kan läggas in och utrymmet
därmed få en användning har Byggnadsstyrelsen bedömt
att sådana utrymmen ändå "r registreras vid
uppmätning. Arean av utrymmet ska emellertid inte
räknas in i de i standarden definierade begreppen.
Med resterande area (RA) avses således arean av
utrymmen som uppfyller kraven på rumshöjd för
mätvärdhet enligt standarden, men ej kraven på tillgänglighet
och/eller golv. Resterande area inräknas
inte i BTA, BRA och därmed givetvis inte i LOA
och ÖVA. (JmfBAF 1633 sid 15 kod 99).
Byggnadsstyrelsen ska tillämpa följandeuppdelning
av utrymmen med driftfunktioner:
Lokalarea (LOA) Driftutrymme som
är övrig area (ÖVA)
Telefonväxel
Pannrum
Telestativrum
Fläktrum
Automatväxel
Elcentral
Städcentral
Hissmaskinrum
Soprum
Pumprum
Utrymme för driftpersonal Apparatrum för
Driftcentral (bemannad) fastighetens nor-
Modem till datacentral mala drift
Styrenhet till datacentral
Skyddsrum
Apparatrum till laboratörier,
forsknings-, försökslokaler o d
*) Begreppet definieras i standarden, sid 5,
4 BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 45

5 Begrepp inom olika delar av
KBS verksamhet
5.1 Beståndsredovisningen
I de uppmätningar av byggnadsbeståndet som görs
inom projektet "Bättre basdata" tilllämpas den nya
standarden med de ovan nämnda förenklingarna.
Mätningarna är avsedda att täcka behovet av areauppgifter
inom olika områden av KBS verksamhet
men vissa kompletteringar kan erfordras inom några
områden.
Mätresultaten läggs in i verken centrala ADB-system
BEA-BR och blir därigenom tillgängliga för frågor
via terminal. Mätresultaten kan också föras över
till persondator vilket möjliggör att de kan ligga till
grund för ytterligare ADB-berabetningar.
Area för större enheter ån förvaltningsenheten kan
även erhållas ur systemet:
- KBS organisatoriska enheter, driftområde, region
od
- Lån, kommun, länsdel och område. (Indelningen
i lansdelar och områden framgår av särskild kodförteckning
i handboken för BEA-BR.)
Nytillkommande byggnader ska registreras så snart
det låter sig göra under byggprocessen vilket innebär
att ADB-systemet även ska tillgodose behoven av
areauppgifter för t ex uppföljning av lokalprogram,
lokaldisposition, kostnadsuppföljning och hyressättning.
Se vidare punkt 5.3 Projektering och 5.7
Relationsritningar.
Mätningarna redovisas rumsvis vilket innebär att utrymmena
kan klassificeras efter behov.
För varje utrymme redovisas bruksarea samtidigt
som utrymmena kodas med hänsyn till vilken kategori
de tillhör; lokalarea, övrig area eller resterande
area.
Varje utrymme kodas också med hänsyn till:
- Enskild/gemensam area (sid 24)
- Temperaturreglerat/icke temperaturreglerat utrymme
(sid 24)
- Ovan markunder mark (Definierat i enlighet med
byggnadsstadgan § 37 *)
*) Byggnadsstadgan § 37 sista stycket eller 870701
Plan- och bygglagen/SBN:
Har föreskrift givits om visst antal våningar, ska såsom
våning anses källare, om golvet i den närmast högre
våningen lägges mer än 1,5 meter över omgivande markyta
och byggnadsnämnden ej med hänsyn till terrängförhållandena
medgiver annan bedömning.
Begrepp i beståndsregistret
Svensk standard SS021051: Per enhet:
Begrepp Sid Förvaltn enhet
Fastighet
Byggnad
Våning Rum Ritning Brukare
Bruttoarea
lo
+
+
Bruksarea 11
Lokalarea 20
+
+
+ + + ±
Övrig area 21 +
Resterande area +
+
+ + +
Bruttovolym 14 +
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 45
5

5.2 Utredning/programmering
I lokalprogram används begreppet LOA vilket som
framgått ovan inkluderar mellanvägg eller del därav
intill en väggtjocklek av 30 cm. Enligt standarden ska
i detta sammanhang beteckningen programmerad
LOA (sid 3) användas.
Lokalarean (LOA) i lokalprogrammen indelas ytterligare
med hjälp av ett kodningsförfarande som beskrivs
i BAF 1633 "Lokalanvändningskod ". Motsvarande
indelning kan göras av befintliga byggnader i
beståndsregistret som är förberett för detta. Med utgångspunkt
från kodningen fördelas LOA på nio
lokalkategorier vilka kan sammanföras till grupperna
LOA:V, P och K.
. Arbetsrum
• Grupputrymmen
• Tekniklokaler
• Verkstadslokaler
. Laborativa lokaler
. Förvaring
• Ovrigt
• Personalutrymmen och lokalvård
LOA-V
LOA:P
. Horisontal kommunikation LOA:K
Genom jämförelser av arean/arbetsplats inom lokalkategorierna
med motsvarande värden i jämförbara
lokalprogram och befintliga lokaler kan utrymmesstandarden
och lokalernas anpassning till verksamheten
uppskattas.
5.3 Projektering
Under projekteringen ska arean jämföras med den
programmerade arean. Detta sker enklast genom att
areorna registreras med hj'° p av BEA-BR:s mätsystem.
I detta syfte ska projektledaren ta kontakt
med den som är ansvarig för mätningama på regionen.
Om byggnaden projekteras med hjälp av CADteknik
''r det prövas om uppgifterna kan fasas in automatiskt.
Efter det att ritningarna kodats och mätts
kan en jämförelse göras mot lokalprogrammet. På
arkitektritningar ska därför alla rum förses med rumsnummer
samt med rumsbeteckningar eller kodas i
enlighet med BAF 1633 "Lokalanvändningskod".
Rumsbeteckningarna '°r kompletteras så att en jämförelse
med lokalprogrammets rumsbeteckningar
möjliggörs.
under mark och bruttoarea (BTA) samt av byggnadsarea
(BYA). Vidare redovisas bruttovolym
(BTV). Inom verket används s k relationstal för
översiktliga bedömningar av byggnader och lokaler:
LOA:V+ P LOA LOA
BTA BTA ARBETSPLATS
För att möjliggöra dessa bedömningar erfordras utöver
ovanstående även uppgift om lokalerna för
verksamhet och personal (LOA:V+P) samt om. övrig
area (ÖVA).
5.4 Upplåtelse
I upplåtelser av lokaler redovisas alltid lokalarean
(LOA) fördelad på ovan respektive under mark.
I beståndsredovisningen redovisas bostäder som
lokalarea med särskild brukarkod. Vid behov kan
denna registrering kompletteras och standardens beteckningar
för boarea (BOA) och biutrymmesarea
(BIA) införas.
5.5 Förvaltning
I förvaltningen används begreppen bruttoarea
(BTA), bruksarea (BRA), lokalarea (LOA) och
bruttovolym (BTV) fördelade på tempererat och
icke tempererat utrymme.
5.6 Kostnadsberäkning
Vid kostnadsberäkning ingår i kalkylen area- och
volymuppgifter i enlighet med bifogade blankett.
5.7 Relationsritningar
I samband med upplåtelse av lokaler till lokalbrukarna
anges lokalarea (LOA) samt markeras gränser
för lokalerna. Detta moment sker i samråd med
lokalbrukarna och när projekteringen slutförts. Som
underlag för detta erfordras de ritningar som utgör
underlag vid framställning av relationsritningar,
preliminära relationsritningar. Ritningarna bör så
långt möjligt medge en rumsvis uppmätning av lokalerna.
Rumsindelningen kan emellertid, om den
ännu inte till alla delar bestämts, kompletteras senare.
Se vidare BAF 2464 "Relationshandlingar".
I byggnadsprogram under projekteringenoch i kalkyler
ska redovisning ske av lokalarea (LOA) över och
6 BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER' 45

DIARIENR SID SPEC. AV
v
KOSTNADER ALLMÄNT HYRA
MARKBYGGNAD KKR KR/M2 BOM MOMS KKR KKR ÅRSKOSTNADSBERÄKNING (exkl. värme)
• BYGG ............. ................... 3.95% av ................... ................... Ränta ...................
• VVS ................... 12.87% av = ................... Avskrivningstid ................... AR
• EL ............. ................... 23.46% av ................... ................... Produktionskostnad ................... KKR
• ............. ................... SUMMA: ................... ................... exkl. tomtpris
................... Tomtpris ................... KKR
• ••••••••••••• •••••••••••••••••• TILLKOMMANDE KOSTNADER . inkl. anslutn.avg ift för VA
SUMMA: ............. ................... av markbyggnad + husunderbygg - Förvaltning och försäkring ................... kr/m2 LOA
nad + husbyggnad + moms % Underhåll (NYB) ................... kr/m2 LOA
HUSUNDERBYGGNAD KKR KR/M2 BYA UTREDNING OCH PROJEKTERING _
(....................) KKR ÅRSKOSTNADER
• NORMAL ............. ............ ...... . av markbyggnad + husunder-
• EXTRAORDINÄR GR . ............. ................... byggnad + husbyggnad off, • Årsk. för LOA ovan mark ................... kr/m2 LOA
• ............. ................... (motse ........% av produk-
••••••••••••• ••••••••••••••••••• ANSLUTNINGSAVGIFTER KKR tionskostnad exkl. tomtpris)
• ............. ................... • Nuvarande årsk. (OMB) ................... kr/m2 LOA
SUMMA -•••••••••••••••••• • Fjärrvärme • Årsko stnader för drift ................... kr/m2 LOA
. VA
exkl . el och värme NYB
HUSBYGGNAD KKR KR/M2 BTA • EL
• ••••••••••••••••
SUMMA: ...................
SUMMA ÅRSKOSTNADER ................... kr/m2 LOA
• BYGG ............. ................... (motsvarar ................KKR)
• VVS ............. ................... KBS ARVODE
EL
0/
( )KKR
TRANSPORT .•••.•••••••• •••••••••••••••••••
Balansh yra ................... kr/m2 LOA
av totalsumma exkl . KBS arvode
• STYR- ÖVERVAKN.
Motsvarar ................... KKR
• SPEC. RUMSKOMPL .
.............
•••••••••••••
...................
•••••••••••••••••••
Balansperiod
SUMMA: BTA ...................m2 ------------------ ------------
SUMMA :
BN ..........•.....•••m3 LOA över mark m2
Medelvåningshöjd ................... m under mark ................... m2
PRISLÄGE
BYA ................... m2 totalt
................... m2
TOTALKOSTNAD ...................KKR Våningar över mark ...................st
(inkl. moms . tillk. kostn. etc)
Motsvarar ................... kr/m2 BTA
BOM ................... m2 tot i % av BTA ................... %
Vå ningar under mark ................... st LOAN
Byggtid ................... mån LOA:P .. ................. m2
Antal arbetsplatser ................... st LOAN + P i % av BTA o
LOA toVarbetspl . ................... m2

KOMMENTARER
Allmänt
Några viktiga påpekanden som "r göras med avseende
på de uppgifter som tas fram i tidiga skeden.
Eftersom vi använder olika uppräkningstal eller nyckeltal
(schablonvården), grundade på erfarenheter, för de
tidiga bedömningarna, år det viktigt att uppmärksamma
villkoren för användning av dessa.
Areaberäkning
LOA:V
lokalarea verksamhet
LOA:P
lokalarea personal
och lokalvård
LOA:VP
LOA 1%
lokalarea
LOA:K
lokalarea kommunikation
BRA
(horisontal ) bruksarea
ÖVA:D
övrig area driftutrymmen
ÖVA
ÖVA:AK övrig area BTA
övrig area allmänna kommunikationer
(hiss, trappor, entre)
OKA
omslutande konstruktionsarea
bruttoarea
1) Hyra beräknas på mängden LOA, vilket innebär
att utrymmen för fastighetens drift, ÖVA :D, och allmänna
kommunikationer, ÖVA:AK, inte i något fall
ingår i hyresberäkningen. Area för hyresberäkning är
således lika stor oavsett om en eller flera hyresgäster
finns i fastigheten.
8 BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER ® 45

UPPRÄKNINGSTAL FÖR AREA I
NORMALA
FÖRVALTNINGSBYGGNADER
För att, i programskedet, med hjålp av lokalförteckningens
uppgifter om lokalarea för verksamhet och
personal, LOA:Y+P, kunna bedöma totala lokalarean
i normala förvaltningsbyggnader, LOA och
bruttoarean, BTA, i ett objekt använder vi på erfarenheter
grundade uppräkningstal.
Med ett påslag på 30-40% (beroende av storlek och
verksamhet) på lokalförteckningens LOA:V+P får vi
LOAIr Påslaget utgörs av area för horisontala kommunikationer.
För att erhålla total bruttoarea, BTA, gör vi ett påslag
på LOA med 20% vilket utgörs av omslutande konstruktioner
och driftutrymmen. I de flesta programunderlag
saknas under tidiga skeden delar av de
funktioner, och därmed den area (LOA), som ingår i
en färdig och komplett byggnad. Sådana funktioner
kan vara fastighetsdrift, garage, skyddsrum m fl. För
bedömningar av BTA i tidiga skeden används gåslaget
30% på LOA, dvs ett uppräkningstal på 1,3.
Färdiga handlingar, befintliga
byggnader
BTA/l,2 = LOA
I undervisningslokaler, laboratorielokaler eller andra
speciella lokaler med extremt stora kommunikationsutrymmen
eller omfattande installationer kan
inte dessa uppräkningstal användas. Detta gäller givetvis
också lokaler med liten andel kommunikationslokaler
såsom stora arkiv, förråd och dylikt.
Sort
Lokalplaneraren använder LOA:V+P eller LOA när
han talar om areor och kostnader. Byggaren däremot
använder BTA. Frågar man en byggare om vad det
kostar att bygga en m2 så svarar han i kostnad per m2
BTA.
Med ovanstående antaganden om uppräkningstal
som används i utredningsskedet kan vi konstater att
kostnaden per m2 LOA:V+P är 30-40% högre an per
m2 LOA som är cirka 30% högre an kostnaden per
m2 BTA.
KOSTNADSBEDÖMNING ,
KOS TNAD SUPP SKA TTNING ,
KOSTNADSBERÄKNING,
KALKYL
En kalkyl är kostnadsberäknad på ett utförligt underlag
t ex ett fullständigt byggnadsprogram
(byggnadsprogramkalkyl) eller en systemhandling
(systemkalkyl).
Det förekommer ofta att man inte beaktat om kalkylen
inkluderar byggherrekostnader eller hur man beaktat
moms och ränta under byggtiden.
En bedömning/kostnadsuppskattning görs på underlag
av uppgifter om area från t ex lokalförteckning
och kunskap om kostnader från likartade referensobjekt.
Den är mycket grov och utförd med ledning
av uppskattad storlek och/eller antal anställda och
nyckeltal.
Var alltid försiktig med begreppet byggkostnad.
Avses totalkostnad eller kostnad för enbart entreprenaden.
Är projektering, tomtkostnader, byggherrekostnader
etc medräknade.
Index
En kostnadsuppgift måste alltid åtföljas av uppgift
om vilket prisläge som använts vid bedömningen.
Särskilt vid bedömningar i tidiga utredningsskeden
är detta viktigt på grund av den långa tiden fram till
förverkligande men också eftersom detta påminner
om att alltid räkna med index.
Årskostnad
Årshyran för lokaler beräknas vanligen som
marknadshyra som överensstämmer med hyran för
motsvarande lokaler, av samma kvalitet, motsvarande
läge etc.
En annan metod, som tillampas vid speciallokaler eller
där förutsättningar saknas att bedöma marknadshyran,är
att ange kostnadshyran. Detta kan ske
mycket förenklat i tidiga skeden och "r vid ett ränteläge
av cirka 12% utgöra cirka 17% av investeringen.
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 45 9

1 0 BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 45

t
`F'

Byggnadsstyrelsens handböcker
45
1993-09
LSEN
Area och volymberäkningär framtagen av Byggnadsstyrelsen och Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas
ingår i skriftserien ' Byggnadsstyrelsens publikationer". kontorsservice /publikationsförrådet, tel 08-783 11 53,
telefax 08-783 11 80 och från Svensk Byggtjänst AB.
Redigering och layout: Byggnadsstyrelsen .
Adress : Byggnadsstyrelsen, 106 43 Stockholm.
Upplaga: 500 ex. Tryckeri: Gamisonstryckeriet, Stockholm, september 1993.
från