Generiskt - Institutionen för svenska språket - Göteborgs universitet

Genesis – genus – generiskt
Anna Gunnarsdotter Grönberg
Föredrag på festseminarium för
Monica Johansson 17 juni 2011
1
w w w .gu.
se

Genesis
”I begynnelsen fanns ordet,
och ordet fanns hos Monica,
och Monica var lärare
på första momentet på
A-kursen i svenska språket.”
Foto ovan hämtat 11-06-17 från
Ill. Till vänster av Robert Crumb,
ur Första Mosebok illustrerad av
Robert Crumb, Kartago förlag, 2009.
Hämtad 11-06-16 från
2
w w w .gu.
se

Den som spar, hon har!
Genus
-Hur många genus
finns det i svenskan
-Det beror på vilken
grammatikbok
man använder…
© Lilliehöök
3
w w w .gu.
se

Grammatik på villovägar
Diverse fynd i gamla institutionsbiblioteket:
Om genus i svenska språket av Esaias
Tegnér d.y., 1891.
Ulf Teleman
(författare med
föredömlig beskrivning av
svenskans genussystem)
(Foto hämtat 11-06-17 på
)
Karl G. Johansson
(hjälpsam biblioteksassistent)
(Foto hämtat 11-06-17 på
)
4
w w w .gu.
se

Hur var det nu igen
den som spar, han har
den som spar, hon har
den som spar, den har
den som spar, han/hon har
den som spar, hon/han har
den som spar, h*n har
den som spar, hen har
generiskt pronomen
© Lilliehöök
Illustration av Birgitta Lilliehöök.
Hämtad 11-06-17 från
5
w w w .gu.
se

Generiskt
Pronominell generisk referens innebär syftning på en
person vars könstillhörighet är irrelevant eller okänd.
Personen, det vill säga den språkliga beteckning som
syftningen avser, kallas för referent. Ett generiskt
pronomen är ett pronomen som används i en sådan
allmänsyftande funktion
(Lundbäck 2009:4f, min fetstil)
Könsneutralt
Könsobundet
Könsinkluderande
(se Lundbäck 2009:5)
6
w w w .gu.
se

Den som har flest prylar när h*n dör vinner!
NN
Hämtat 11-06-16 från < https://www.facebook.com/pages/Den-som-har-flest-prylar-när-hn-dör-vinner/116429965067174>
7
w w w .gu.
se

Varför alla dessa h*n
Hämtat 11-06-16 från . Första inlägget publicerat 15 jun 2011 kl. 21:08.
A: Någon som kan föklara varför man skriver h*n om sina barn här inne
9 gånger av 10 skriver dom ändå han eller hon någonstans i inlägget...
Varför h*n
B: Säg det tror oftast detta använda då dom skriver anonym därför man är rädd
att nån ska känna igen vem som skriver.
Sällan eller ja aldrig ser jag "h*n" då man skriver öppet med sitt nick,,för dom flesta
här (veteraner) har koll på vaem som har vad för kön på barnen + hur
många,,sladdisar,,,styvförälder mm.
C: fattar inte det jag heller, det är ju inte som att man kan avgöra vem personen är bara
för att man skriver könet på barnet, finns liksom bara två kön att välja emellan. Jag
blir sjukt provocerad för det är så vansinnigt meningslöst. En del gör det för att de
tar genus-köret för långt, men det är bara vad jag tycker.
8
w w w .gu.
se

forts. ”Varför alla dessa h*n”
D: Enda vettiga användningen är när barnet är ofött och man inte vet vilket kön
det är ännu. Annars är det obegripligt.
E: Lika störande som hitte-på-ordet "hen"..
C: har faktiskt fått användning av det på riktigt nu för det passar verkligen. Finns
en person som bor i vårt område. Personen går som en man, har manlig röst
men har långt hår (jag vet att killar har det med men detta är garanterat inte en
långhårig karl) sminkar sig, fixar naglarna. Vi vet inte om personen är man
enligt kön, alltså har snorre men trivs att klä sig som tjej med smink och allt,
eller om personen är hemafrodite eller bara nån slags transa, ingen aning om
hur personen identifierar sig och när man ser personen så blir det fel hur man
än tänker, inte en han och inte en hon. Ja vafan, det får bli hen =) Men annars
är det bara larvigt tycker jag faktiskt. Man kan ju spara plats i en text genom att
skriva hen i stället för han/hon iof. Men det är väl inte ett vedertaget ord så
funkar ju bara rent inofficiellt i sånna fall.
9
w w w .gu.
se

Hen – alltmer populärt
Hämtat 11-06-16 från
Hämtat 11-06-16 från
10
w w w .gu.
se

DN.se: Hen i stället för han eller hon
Dags för ett nytt ord i språket Det tycker Anne Uhrgård från Göteborg, som
använder det könsneutrala ordet "hen". […]
Anne Uhrgård hette tidigare Anders, men är nu på väg att byta kön. Anne menar att
ordet hen är bra att använda när man syftar på transpersoner, där många inte är
riktigt klara över om personen man talar om är en han eller en hon just då.
- Omgivningen kan ha svårt med det och då känns det bättre att säga hen.
Närmast till hands i svenskan är att använda "den" i stället för han eller hon, som i
"den som står där borta." Anne Uhrgård tycker att hen är bättre.
- Det blir väldigt opersonligt att säga "den". […]
Catharina Grünbaum, DN:s språkvårdare, anser att "hen" mycket väl skulle kunna ha
en plats i svenskan.
- Det skulle vara praktiskt i många fall, säger hon och tar exemplet "den gick över
gatan". […]
Catharina Grünbaum befarar att det blir svårt att få ordet etablerat. Det är inte som att
plocka in ett låneord, något som kan gå relativt snabbt. […]
Tror du att hen kommer att hamna i Svenska Akademiens ordlista
- Det hänger på om det blir etablerat, svarar Catharina Grünbaum.
Hämtad 11-06-16 från . Publicerad 2007-12-14 16:40.
11
w w w .gu.
se

Hen kan fylla språklig lucka
Transpersoner går i bräschen för en ny pronomen-revolution.
Att prata om en transperson och försöka välja mellan hon och han
leder lätt till förvirring och fniss.
Det är ett skäl till att det könsneutrala pronomenet hen, en svensk
motsvarighet till finskans hän, nu sprider sig bland
transpersoner. Ordet kan dessutom vara ett praktiskt sätt att
benämna en odefinierad person.
– Man kan till exempel säga: ”Hen som har parkerat bilen här kan
inte ha läst skylten ordentligt.” Då slipper man använda han
eller hon, säger Anne Anders Uhrgård, som själv är flitig
användare av könsneutrala pronomen.
Ovanstående text är ett sammandrag av en artikel som publicerats i pappersupplagan av Språktidningen.
Text: Fatima Grönblad, foto: Pontus Johansson.
Publicerad i Språktidningen 3/07 och på webben 2007-11-28.
http://www.spraktidningen.se/art.lassoid=07326
12
w w w .gu.
se

Hur är det med isländskan
NN
13
Hämtat 11-06-16 från < https://www.facebook.com/#!/pages/Sá-sem-á-mest-dót-þegar-hann-deyr-vinnur/38795256988 >
w w w .gu.
se

Generiskt maskulinum eller neutrum
Ex. 1a: Um leið og krakkar hafa lært þær[kortspelsregler] geta þeir unnið í því sem…
MASK MASK
Samtidigt som ungar har lärt sig dem kan de vinna sådant som…
Ex. 1b: Krakkar ósáttir við að kennarar kíki á þau
MASK NEUTRUM
Ungar missnöjda med att lärare tittar på dem
Ex. 2a: […] krakkar byrji strax á að drekka allra sterkasta áfengi sem þeir komist í […]
MASK
MASK
[…] ungar börjar genast dricka den allra starkaste sprit som de kommer över […]
Ex. 2b: Aðrir krakkar sem maður þekkir drekka og þau vilja að maður drekki með þeim…
MASK NEUTRUM
Andra ungar som man känner dricker och de vill att man dricker med dem…
14
Exemplen hämtade 11-06-16 från , ,
och .
w w w .gu.
se

Pågående förändringar i svenskan
Samhället har förändrats sedan hen diskuterades som förslag på könsneutralt pronomen
under 70-talet. (Se kortfattad historik i Lundbäck 2009:6.) Då var motivet huvudsakligen att
motverka sexism och främja jämställdhet på samhällsnivå.
Dagens ökade bruk av hen och h*en i svenskan har delvis andra orsaker. En av
anledningarna till ökningen är internet där fler och fler människor använder skriftspråket i
mer eller mindre offentliga sammanhang, utan att det först genomgår någon form av
granskning eller korrekturläsning. Några tendenser kan urskiljas:
•Antisexistiskt, antidiskriminerande och könsinkluderande bruk av politiska skäl. (T.ex.
feminism, anarkism, hbt-rörelser, queer-teori.)
• Trans- och hbtq-personer är synligare i dagens samhälle. Det finns ett ökat behov, även på
gräsrotsnivå, att kunna referera könsobundet till såväl könsöverskridare som cispersoner * .
•Individer som väntar barn och vill skriva könsobundet om det kommande barnet. Den och
det upplevs som opersonligt.
• Individer som bloggar eller deltar i diskussionsforum där de vill skriva så anonymt som
möjligt om sig själva och andra.
*)
”Cisperson är, väldigt förenklat, den som inte är transperson. Helt enkelt en person vars biologiska kön, juridiska kön och könsidentitet hänger ihop
enligt normen.” Hämtat 11-06-20 på .
15
w w w .gu.
se

Pågående förändringar i isländskan
Den isländska grammatiken har höga krav på kongruens när det gäller genus, kasus och
numerus. Traditionellt sett anses grammatiskt och semantiskt genus vara oberoende av varandra
och de flesta islänningar har inte upplevt det som något problem. Grammatiken går före
biologin och det är naturligare att t.ex. skriva/säga: nú fara allir (m.nom.plur.) í kaffi (’nu tar
alla kafferast’) än nú fara öll (n.nom.plur.) í kaffi.
I talspråk har pronominalisering i neutrum pluralis, i stället för maskulinum pluralis, länge
förekommit i liknande kontexter. Särskilt när man talar om barn och använder krakkar (m.pl.) i
stället för börn (n.pl.) och refererar till dem som þau (n.pl.) i stället för þeir (m.pl.). (Mina egna
iakttagelser sträcker sig tillbaka till början av 1990-talet.) Men detta har alltså gällt talspråk och
islänningar i gemen har varit noggranna med att skilja på tal och skrift.
Under senare år har jag dock märkt att bruket av pronomen i neutrum pluralis med könsobunden
eller könsinkluderande syftning verkar öka, inte bara i talad utan även i skriven
isländska. Det gäller i e-postkommunikation och på internet, alltså nya skriftformer som sällan
genomgår någon föregående granskning.
Är det fråga om en övergående trend eller långtgående förändringar Påverkas hela det
isländska genussystemet Eller håller kongruensreglerna på att vidgas Med tiden kan de
kanske omformuleras från att enbart gälla inom den närmaste språkliga kontexten, till att även
omfatta de språkliga referenternas utomspråkliga referenter när de utgörs av människor.
Jag ber att få återkomma med närmare studier av förändringar av genusbruk i både svenska och
isländska!
16
w w w .gu.
se

Referenser
Grönberg, Anna & Cornelia Westerlund. 1992. ”Genus.” (Språkvårdsarbete inom kursen för
svenska 1.) Inst. för svenska språket, Göteborgs universitet.
Grönberg, Anna Gunnarsdotter. 2002. ”Unmarked and generic masculine in current Icelandic.” I:
Gender Across Languages: The linguistic representation of women and men. Vol. 2. Marlis
Hellinger & Hadumod Bußman (eds.). (IMPACT: Studies in Language and Society 10).
Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. S. 163-185.
HON HEN HAN. En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt
för unga transpersoner. 2010. (Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:2 .) Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Hämtad 11-06-17 på
Lundbäck, Lotta. 2009. ”Han, denne och han eller hon. Om generiska pronomen i juridisk
myndighetstext.” (Södertörns högskola. Inst. för kommunikation, medier och it.
Kandidatuppsats 15 hp. Svenska.) Hämtad 2011-06-16 på .
(Permanent länk: )
Tegnér , Esaias d.y. 1962 [1891]. Om genus i svenska språket. Stockholm.
Teleman, Ulf. 1995. ”Han, hon eller vem som helst .” I: Språkvård 1995/1. S. 3-8.
Teleman, Ulf (red.). 1987. Grammatik på villovägar. Stockholm: Svenska språknämnden/Esselte
studium.
17
w w w .gu.
se

PS glöm inte:
17 juni – Islands nationaldag
Foto: Ane Cecilie Blichfeldt - norden.org
18
w w w .gu.
se

EXTRAMATERIAL 1:
Pågående förändringar i isländskan
Från inkommande e-post till undertecknad. (Namnen fingerade.)
Sæl og blessuð og takk fyrir síðast!
Sæl verið þið
Sæl
Sæl öll sömul
Blessaður Óskar, sæl öll sömun […] Verið blessuð. Ingvar
Sæll Óskar og þið hin.
Ég vona að þið komist öll í flug á morgun
Komið þið sæl.
Sæl og blessuð, Takk fyrir síðast! Það var reglulega gaman að hitta ykkur öll.
sæll Vésteinn
Komdu sæl. Þú ert komin í skrána.
Ágætu íslenskukennarar
19
w w w .gu.
se

EXTRAMATERIAL 2:
Heja den!
Jag reagerade på Anne Anders Uhrgårds åsikt att det skulle vara förnedrande att
säga den om en person. Socialstyrelsens språkvårdsgrupp har försiktigt
anslutit sig till Språkriktighetsbokens rekommendation att använda den som
könsneutralt pronomen. För även om vi inte håller med om att den känns
förnedrande så kan det än så länge kännas främmande i många
sammanhang. Men vi tror att den har framtiden för sig!
Text: Lise Sjöstedt.
Publicerad i Språktidningen 1/08 och på webben 2008-02-01.
http://www.spraktidningen.se/art.lassoid=08106c
Heja hoan!
Vilken ljuvlig tidning! En Kamratposten för språkare. Ville tillägga att ert
förslag på pronomenet hen ju redan har en konkurrent i hoan. Se Iris
Johanssons bok En annorlunda barndom.
Text: Ingela Ella Hellgren.
Publicerad i Språktidningen 1/08 och på webben 2008-02-01.
http://www.spraktidningen.se/art.lassoid=08106d
20
w w w .gu.
se