PDF Ladda ner - Schenker

magasinet 

LOGISTIK 

Nummer 3 september 2008 

Globala och lokala transport- och logistiklösningar 

På turné med 

Götheborg 

Sidan 4-5 Vem vinner Schenkers Logistikpris 

Sidan 10-11 Billigare logistik med c/o-adress 

Sidan 14-19 Katastroflogistik – på liv och död 

Sidan 26 Kör smart och spara tusenlappar

VD Nytt har & Noterat ordet 

Äntligen! Jobbet med ny infrastruktur kan börja 

När resultatet från hamnstrategi- och kombiterminalutredningen 

presenterades för ett år sedan 

kändes det som om något positivt äntligen hända med 

den svenska infrastrukturen. Utredaren, Bengt Owe 

Birgersson, pekade ut tio strategiska hamnar: Gävle, 

Göteborg, Helsingborg, Karlshamn, Luleå, Malmö, 

Norrköping, Stockholm (Kapellskär), Sundsvall och 

Trelleborg. 

Till slut hade någon vågat sätta ner foten och 

identifierat vilka hamnar som ska prioriteras när både 

Väg- och Banverket planerar förbättringar. Godsstråken 

till och från dessa hamnar skulle förbättras 

avsevärt, vilket skulle spara både tid och pengar både 

för Schenker och för våra kunder. 

Ett år efter att resultatet publicerades – och i halvtid 

av regeringens mandatperiod – presenterades den 11 

september i Göteborg den storsatsning som regeringen 

vill genomföra i storstäderna. Satsningen på att 

bygga bort flaskhalsar i storstäderna är givetvis något 

som vi välkomnar med öppna armar. 7,6 miljarder 

kronor under 2009 och 2010. 

Transportnäringens huvuduppgift är att – tillsammans 

med en väl underhållen infrastruktur – fungera 

som en katalysator för tillväxt i samhället. Tillväxten 

kräver kapacitet och effektivitet i alla transportslag 

– att ställa ett transportslag mot ett annat medför 

nästan alltid suboptimeringar. 

På ett nationellt godsseminarium i Göteborg i 

augusti sa Bengt Owe Birgersson att godstransporter 

måste vara marknadsstyrda, med kunden, det vill 

säga transportköparen, i fokus. Statens roll ska 

enbart vara förutsättningsskapande. 

Mitt i lågkonjunkturen är det därför dags att lägga 

grunden, att skapa förutsättningarna, för tillväxt i 

den svenska industrin. 

En framgångsrik infrastrukturplanering kräver en 

nationell helhetssyn – inte en regional dragkamp. 

Infrastruktursatsningar skapar arbetstillfällen, både 

under själva anläggningsarbetet men förhoppningsvis 

även när förbättringen är genomförd. Därför är det 

självklart viktigt för landets kommunala och regionala 

politiker att få satsningar genomförda hos just dem 

– och kanske är det då också svårt för de enskilda 

riksdagsledamöterna, som ska ta ställning till den 

föreslagna infrastrukturpropositionen, att hålla fokus 

på den nationella agendan. Dessutom behöver Näringsdepartementet 

stärkas i förhållande till Finansdepartementet, 

så att de stora, välbehövliga satsningarna 

inte prioriteras ner bland andra budgetposter. 

Så tack, regeringen, för att arbetet nu slutligen kommer 

igång. Det är hög tid för en rejäl upprustning av 

den svenska infrastrukturen – det kommer att vara 

avgörande för Sveriges företags konkurrensmöjligheter 

i ett alltjämt växande Europa. 

INGVAR NILSSON 

CEO SCHENKER REGION NORTH 

2 

Logistikmagasinet 3-2008

Nytt & Innehåll Noterat 

4 Logistik långt framme. Svensk 

logistik producerar många 

intressanta lösningar idag. De 

allra mest intressanta blir 

nominerade till Schenkers 

Logistikpris. Här presenteras 

årets kandidater. 

14 Rätt hjälp. Att logistiken kring katastrofhjälp 

fungerar är naturligtvis 

livsviktigt. Men det är inte bara en fråga 

om tid. Är det inte rätt utrustning som 

kommer till rätt plats är det risk att 

insatserna mer stjälper än hjälper. 

10 C/O Schenker. Faurecia i småländska 

Torsås låter Schenker stå som adress för 

alla leveranser. ”Vi har en mycket bättre 

styrning nu när vi kan ta hem det vi vill 

ha – varken mer eller mindre.” 

26 Tusenlappar att spara. Kör med framförhållning, 

på så hög växel som möjligt 

och motorbromsa. Genom sparsam 

körning minskar du på bränsleförbrukningen 

och gör en insats för miljön. 

12 Just in time. Logistik med exakt precision 

är nyckeln till Elektroskandias 

framgångar. Från centrallagret i Örebro 

levereras godset till kund dagen efter 

beställningen är gjord. 

27 Cirkus Götheborg. Logistiken i hamn 

är minst lika viktig som den ombord 

när ostindiefararen Götheborg är ute på 

turné. Utställning och butik ska byggas, 

rivas och fraktas vidare till nästa stopp. 

Logistikmagasinet är en tidning för kunder, 

Redaktör: Pierre Olsson, Schenker AB 

Redaktionens adress: Logistikmagasinet 

Adressändringar: Har du ny adress eller 

leverantörer och samarbetspartners till 

pierre.olsson@schenker.com 

Schenker AB, 412 97 Göteborg. 

om någon av dina kollegor vill ha tidningen 

Schenker och distribueras även till anställda 

Övriga i redaktionen: 

Tel: 031-703 80 00. Fax: 031-40 75 22. 

kostnadsfritt, meddela redaktionen via 

i företaget. ISSN 1401-8667. Årgång 13. 

monica.holm@schenker.com 

www.schenker.se 

e-post till pierre.olsson@schenker.com, 

Citera oss gärna, men ange källan. 

beatrice.jerkrot@schenker.com 

Omslag: Pierre Olsson 

fax 031-40 75 22, eller fyll i kupongen på sid 31. 

Ansv utgivare: Bo Hallams, Schenker AB 

asa.larsson@schenker.com 

Tryck och repro: Eskils Tryckeri AB, Borås 

Produktion: LTS Kommunikation AB, 

bo.hallams@schenker.com 

karin.andreen@ltskommunikation.se 

Upplaga: 30 000 ex. 

Drottninggatan 22, 411 14 Göteborg. 

www.ltskommunikation.se 

Logistikmagasinet 3-2008 

3

Nytt & Noterat 

En av dem vinner Schenkers 

I år står kampen mellan Göteborgs Hamn, Komplett.se 

I år är det 26:e gången det prestigefyllda 

Schenkers Logistikpris delas ut. 

Nominerade är; Göteborgs Hamn, 

Komplett.se och Volvo Cars. 

Göteborgs Hamn är nominerad för sitt upplägg 

med torrhamnar och tågskyttlar som 

underlättar trafiken till och från hamnen. 

– Att släppa in flera operatörer, även 

på andra orter, har ökat tillgängligheten 

och effektiviteten, säger Niklas Ward, 

ordförande i Vetenskapsrådet och VD på 

Schenker Consulting. 

Komplett.se har gjort en lösning där 

en kund som handlar via nätet kan hämta 

produkten dagen efter om den beställs före 

17.00. 

– De har stora volymer i storstäderna. 

Där använder de lagren även som utlämningsställen, 

vilket ger en mycket hög 

servicegrad, fortsätter Niklas Ward. 

Snabbhet och pris 

Volvo Cars nomineras för sin reservdelshantering, 

där man erbjuder olika prisnivåer 

utifrån hur bråttom det är att delen 

kommer fram. 

– Det är ett intressant system som man 

undrar varför inte fler använder sig av. 

Det innebär en rimlig kapitalbindning och 

ger en hög servicenivå. Det vanliga är att 

Niklas Ward, VD på 

Schenker Consulting. 

man bygger system 

efter den som har 

störst behov, här har 

man gjort en mycket 

bredare anpassning 

med hög servicenivå, 

säger Niklas Ward. 

Juryn som nominerar 

pristagarna 

och utser en vinnare 

består av Schenkers 

Vetenskapsråd i samarbete 

med Schenker Consulting. Läs mer 

om rådet på sidorna 20–21 i detta nummer 

av Logistikmagasinet. 

– Rådets olika medlemmar kommer med 

förslag och sedan har vi ett möte där vi 

kommer överens om tre kandidater. Efter 

ytterligare funderingar och diskussioner 

utses en vinnare bland de nominerade, 

säger Niklas Ward. 

Tre pristagare 

När Schenkers Logistikpris firade 25 år 

förra året delades priset för första (och 

enda) gången i historien ut till samtliga 

nominerade – Metro, Scania och Stena Recycling. 

Håkan Larsson, styrelseordförande 

i Schenker AB, var på plats och hyllade 

mångfalden i svensk logistik. 

– Att vi delade ut det till tre så olika 

Motivering 

Bild: Port of Göteborg 

4 

Anmäl dig här! 

Priset är formgivet av 

Göteborgskonstnären 

Roland Borén. 

n Priset delas ut i samband med Schenkers 

Logistikforum den 5 november 

2008 på Ingenjörsvetenskapsakademiens 

konferenscenter i Stockholm. 

n Talar gör bland andra Kjell Nilsson, VD 

Semcon. 

n Gå in på www.schenker.se om du vill 

anmäla dig till Schenkers Logistikforum. 

”Göteborgs Hamn 

Göteborgs Hamn har återigen visat på en logistisk 

framsynthet och innovationsförmåga 

genom att designa och stödja ett upplägg 

med tågskyttlar för containrar. Järnväg ligger 

i tiden, bland annat som ett kapacitetsmässigt 

komplement samt ett miljövänligt alternativ 

till landsvägstransporter. Upplägget har 

rönt stor framgång och idag opererar olika 

bolag ett 25-tal olika pendlar. 

Komplett.se 

” 

E-handeln har utvecklats starkt under senare 

år. Numera ses denna typ av handel som ett 

naturligt inslag i människors vardag. Komplett.se 

har legat i framkant och visat att det 

går att bedriva e-handel i stor omfattning 

även med höga krav på leveranstider. Till 

detta kommer valmöjligheten mellan att få 

varor levererade hem eller att hämta dem 

själv på ett antal egna utlämningsställen, vilket 

ger extra snabb leverans till låg kostnad. 


Logistikpris 

och Volvo Cars 

bild: Anne Östensson Stråhle 

Bild: Volvo Cars 

lösningar visar på den bredd och kunskap som 

finns inom logistiken i Sverige idag. Ett pris 

som både sporrar och inspirerar och driver 

logistikutvecklingen framåt, säger han. 

Genom åren har många framgångsrika företag 

och institutioner fått priset för utmärkande 

insatser inom logistikområdet – Sandvik, SKF, 

Electrolux, Stora Enso, Atlas Copco, Volvo, 

IKEA, Tetra Laval, Chalmers Tekniska Högskola 

för att nämna några. 

Bakgrund Logistikpriset 

Syftet med priset är först och främst att 

höja uppmärksamheten kring logistik i 

Sverige och belöna speciella initiativ och 

innovationer. 

Kriterierna för att bli nominerad till 

Schenkers Logistikpris är följande: 

n Det ska vara en logistiskt realiserbar 

innovation. 

n Vem som helst kan nomineras (inget 

krav att det är en Schenkerkund), 

både personer och organisationer går 

bra. 

n Innovationen/initiativet ska ha koppling 

till Sverige. 

n Lösningen ska ligga nära i tiden, men 

måste ha visat sig fungera i praktiken. 

Volvo Cars 

” 

Reservdelar till fordon kräver hög servicegrad 

samtidigt som kapitalbindningen måste hållas på 

en rimlig nivå. Hög servicegrad är nödvändigt ur 

ett kundperspektiv, men är också en förutsättning 

för att i framtiden kunna sälja mer på funktion. 

Volvo Cars har utvecklat ett effektivt upplägg 

för sin reservdelslogistik genom att lägga upp 

distributionen i ett hierarkiskt system. Med hjälp 

av samordnad styrning, väl utvecklade IT-system 

och lokala distributionscentra har man fått upp 

servicegraden på en mycket hög nivå. 


Alan McKinnon 

från Herriot-Watt 

University i Edinburgh 

talade om 

de senaste rönen 

inom logistik och 

miljö för ett 80- 

tal intresserade 

åhörare på Schenkers 

miljödag 

i juni. 

”Alan McKinnons föredrag 

värt att höra flera gånger” 

Miljöfrågan blir allt mer brännande 

för logistiker. Det märktes om inte 

annat i början av juni, då ett 80-tal 

åhörare kom till Schenker för att 

höra Alan McKinnon, en av de 

främsta inom logistik och miljö. 

Han gav en lägesrapport om den 

senaste utvecklingen. 

Flera av åhörarna hade hört den fyra 

timmar långa föreläsningen tidigare i 

samband med Al Gores besök i Göteborg. 

– Ämnet är så komplext och föredraget 

så intressant att jag behöver lyssna 

på det igen, kommenterade en av 

åhörarna från Scania AB. 

Koldioxidens fotavtryck – hur mycket 

koldioxid en produkt eller en människa 

genererar – är ett vedertaget begrepp. 

Globalt sett släpper varje person ut 

cirka fyra ton koldioxid. För Sverige är 

siffran sex ton och för USA 20 ton. 

Grön el på tåget 

Det som är bra i ett land kan vara 

dåligt i ett annat. I Sverige kör till 

exempel tågen på grön el, därför lämnar 

svenska järnvägstransporter små 

avtryck. I andra europeiska länder är 

elektriciteten inte det minsta grön och 

järnvägstransporterna ger där större 

avtryck än landsvägstransporter. 

Koldioxidemissionerna från landsvägstransporter 

påverkas bland annat 

av bilarnas aerodynamik, vikt, lastkapacitet 

och bränsleeffektivitet. Längre 

bilar eller dubbeldäckare kan ta mer 

gods vilket påverkar positivt liksom 

mer effektiv packning och fulllastade 

lastbilar. 

Frågor att ta ställnig till 

McKinnon gav en inblick i olika ställningstaganden 

vid forskning om olika 

bränsletyper. Hur stor blir till exempel 

nettovinsten för emissioner när 

biobränsle används Energiinnehållet 

i biobränslen är 10 procent mindre än 

i fossila bränslen. Har ny mark röjts 

och viktiga naturområden förstörts 

Hur mycket emissioner har bränslet 

genererat på sin väg till motorn och i 

raffineringsanläggningarna 

Bränsleceller kan vara en framtida 

lösning. Emissionerna består av vatten. 

Bränslecellen har bättre räckvidd 

och är effektivare än batterier – men 

utvecklingen tar tid och än är tekniken 

dyr. Utvecklingen av hybridteknik, där 

batteridrift kombineras med dieselmotorer 

har kommit längre. 

I Göteborg och Stockholm testar 

Volvo just nu sopbilar med den nya 

hybridtekniken och man räknar med att 

lansera serieproduktion av hybridlastbilar 

i slutet av nästa år. 

Anne Östensson Stråhle 

5

Miljö 

”Skönt utan avgaserna” 

Testchauffören ger 

Scanias etanoldrivna 

lastbil högt betyg 

bild: Pierre olsson 

Det finns en stor skillnad mot en vanlig 

diesellastbil. 

– Jag slipper avgaserna, och det är 

skönt för jag mår illa av dem, säger 

Jivan Osman, den chaufför som testar 

världens första etanoldrivna lastbil 

från Scania. 

Bilen går som distributionsfordon i Stockholm 

sedan mitten av juli, och hittills har 

Jivan Osman inget negativt att säga om 

den. Etanol har inte samma energiinnehåll 

som diesel, därför fanns det på vissa håll 

en farhåga att bilen skulle vara klenare än 

en traditionell lastbil. 

– Jag märker ingen skillnad. Bilen är stark 

och har en väldigt bra svängradie. Det enda 

är att den måste värmas upp lite innan 

man startar, men det är så lite att det inte 

påverkar någonting, säger Jivan Osman. 

Flexibelt tak klarar låga passager 

Bränsletanken är större än på en vanlig 

dieselbil, så det räcker att tanka den var 

fjärde, eller femte dag. 

– Vi tankar inte själva utan ringer till en 

bussterminal och säger till när vi behöver 

tanka. 

Bilen är utrustad med alkolås, bältespåminnare 

och röda säkerhetsbälten för att 

det ska vara lättare att se om chauffören 

har bältet på. Flaket är utrustat med höjoch 

sänkbart tak vilket gör att lastbilens 

totala höjd går att variera mellan 3,10 och 

3,80 meter. 

– Det är nödvändigt i Stockholm. Det 

finns många broar, tunnlar och garageinfarter 

där du måste kunna sänka taket, säger 

Jivan Osman. 

Viktigt lasta i rätt ordning 

Är det så att chauffören har gods som är 

högre än 3,10 på flaket lastas det sist, så 

att det kommer av först och inte hindrar en 

sänkning. 

– Jag brukar köra omkring med 3,30. 

Dels kommer jag fram så gott som överallt, 

dessutom blir takhöjden när jag är uppe på 

flaket lagom då, säger Jivan Osman. 

PIERRE OLSSON 

Jivan Osman trivs 

med att köra 

världens första 

etanoldrivna 

lastbil. 

6 



Norge prövar längre fordon 

Schenker i Norge ser gärna 

att de permanent får använda 

lika långa fordonskombinationer 

som tillåts i Sverige och i 

Finland och driver därför på 

de norska myndigheterna i 

denna fråga. 

Schenker i Sverige har under 

flera år haft ett transportupplägg 

med 25,25-meters fordon från 

Umeå till norska gränsen. Där 

möter ytterligare ett fordon upp, 

omkoppling sker och för sträckan 

från norsk gräns till Oslo används 

två fordon. 

Utvalda vägsträckor 

I somras kom ett glädjande 

besked från norska Samfärdsministeriet 

– det blir nu tillåtet att 

pröva 25,25-moduler under en 

begränsad period om tre år. Men 

bara på vissa vägsträckor och 

totalvikten av modulekipaget får 

inte överskrida 60 ton. Myndigheten 

vill under denna försöksperiod 

undersöka om lägre total 

bränsleförbrukning/koldioxidutsläpp 

kan uppnås genom att färre 

fordon används för att transportera 

motsvarande godsvolym. 

Mycket förberedelser 

En projektgrupp med deltagare 

från Schenker i Norge och Sverige 

har under ett års tid förberett 

ett eventuellt positivt besked 

från norska myndigheter. Det är 

mycket som ska finnas på plats 

innan ett nytt transportupplägg 

dras igång. Passande fordon och 

trailers ska kontrakteras och 

rätt kunder med rätt typ av gods 

måste finnas i båda ändar. 

Från norsk sida var SH Transport 

i Drammen först ut och startade 

den 1 juni en rutt mellan 

norska Alnabru och Sverige och 

från svensk sida startade samtidigt 

en linje från Göteborg till 

Norge. Hittills är erfarenheterna 

mycket positiva och Logistikmagasinet 

hoppas att lite längre 

fram kunna redovisa en utvärdering 

ur miljömässig synvinkel. 

MONICA JADSÉN HOLM 

Carina R Nilsson, vice VD för Sveriges Åkeriföretag och 

Sten Forseke, VD Greater Than. 

Pris ska stimulera 

positiv förändring 

Ett nytt pris på 100 000 kronor ska locka åkerier 

att jobba mer aktivt med miljö, trafiksäkerhet 

och personal för att förbättra kundnyttan. 

Trötta förare varnas 

med nytt system från Volvo 

Volvo Lastvagnar har utvecklat 

ett system som varnar 

trötta förare. 

Om föraren avviker från sitt vanliga 

körsätt lämnar systemet varningar 

av olika grad. Först enbart 

textmeddelande via instrumentpanelen, 

”fokusera på körningen” 

eller ”dags för paus” och senare 

även med ljudsignal. 

Testat på motorväg 

Systemet ”Driver Alert” har 

testats genom att man framkallat 

sömnbrist på ett antal förare som 

testkört fordon utrustade med 

det nya systemet på Volvos egen 

anläggning och efter specialtillstånd 

även på motorvägen mellan 

Göteborg och Varberg (E6). 

På årets Tylösandseminarium 

presenterades ”Driver Alert” av 

Lars-Göran Löwenadler, trafiksäkerhetsansvarig 

på Volvo 

Lastvagnar. Han berättade också 

att det inträffar cirka 40 000 

dödsolyckor om året i Europa 

och att var femte av dem orsakas 

av att föraren är trött eller blivit 

distraherad. 

Sverige drivande i EU 

Trafiksäkerhetsseminariet i 

Tylösand som i år hölls den 8-10 

september var fullspäckat med 

intressanta föreläsningar om 

olika aspekter av trafiksäkerhet. 

Infrastrukturminister Åsa 

Torstensson inledningstalade till 

exempel om att Sverige kommer 

att driva frågan om obligatoriska 

alkolås i EU och Vägverkets Åsa 

Ersson berättade om Nollvisionens 

nästa etappmål som nu är 

ute på remissrunda. 

Till 2020 ska antalet döda inte 

överskrida 220 (siffran för 2007 

var 470). 

MONICA JADSÉN HOLM 

– Vi vill öka medvetenheten om att förändra sina 

åkeriföretag inifrån och på så vis göra sig mindre 

beroende av yttre förändringar som oljepriser och 

politikerkrav, säger Carina R Nilsson, vice VD för 

Sveriges Åkeriföretag. 

Inte bara ett pris 

Företagen bedöms inom miljö, lönsamhet, personal 

och trafiksäkerhet. Förutom det stora priset på 

100 000 delas ett pris ut till det företag som är 

starkast inom respektive område. Ett bonuspris 

kommer också att delas ut till det företag som anses 

ha varit särskilt innovativt. 

– Alla åkeriföretag som är medlemmar i Sveriges 

Åkeriföretag kan skicka in nomineringar. Transportköpare 

som vill uppmärksamma sin leverantör är 

självklart också välkomna. Det här är ett tillfälle 

då man applåderar varandra för väl utfört jobb och 

inspireras av goda exempel, säger Carina R Nilsson. 

Samarbete mellan viktiga parter 

Initiativet är ett sätt att stimulera förbättringsarbete. 

– Det finns en ganska utbredd uppfattning att 

personal, miljö och satsningar på trafiksäkerhet inte 

gynnar resultatet, säger Carina R Nilsson. 

Bakom priset står Sveriges Åkeriföretag, Greater 

Than, QIII och NTF som också utgör juryn som 

utser vinnare. Neutral ordförande är Kaj Lindgren, 

sakkunnig inom frågor på transportområdet. 


7

Miljö 

”Ge oss mindre luft i 

Smartare förpackningar en av möjligheterna 

som lyftes fram på årets Logistikforum 

8 

Hur man än räknar är större fordon bättre än små. 

Att transportera luft för kunderna är inte en bra affär i längden. 

Det var några av de inspel som diskuterades på Logistikforum under 

Elmiamässan. 

Infrastrukturminister Åsa Torstensson hyllade 

näringslivets vilja att ta tag i klimatfrågan. 

Jeanette Skjelmose, miljöchef på Ikea, visade 

upp Ikeas ersättare till träpallen. 

Förra året bildade infrastrukturminister 

Åsa Torstensson Logistikforum. 

Syftet är att samla en bred 

kompetens från olika branscher 

och forskarvärlden för att diskutera 

transportindustrin och dess 

framtid. 

På Elmiamässan i Jönköping den 

20 augusti hölls en offentlig konferens 

under rubriken ”Ställ krav 

på ansvar och effektivitet – om 

hållbara godstransporter”. 

John Berry från EU-kommissionen 

DG Tren menar att den potential 

som finns att minska miljöpåverkan 

från framtidens transporter främst 

ligger i fordonens storlek. 

– Det finns de som invänder att 

sådana fordon påverkar trafiksäkerheten 

eftersom de är tyngre att 

krocka med och svårare att köra 

om. Men om vi enbart tillåter 

sådana fordon på tvåfiliga transitvägar 

försvinner de problemen. 

Och om vi tillåter längre och tyngre 

fordon blir det också färre, menar 

John Berry. 

Han har räknat på ett scenario 

där EU går från att tillåta dagens 

fordon på 18,75 meter och 40 ton 

last till 25,25 meter och 60 tons 

last (i Sverige är sådana fordon 

redan tillåtna) på transitvägar i 

Europa. För att inte slitaget på vägarna 

ska öka måste de nya fordonen 

ha fler axlar så att axeltrycket 

inte förändras. 

30 procent färre lastbilar 

I beräkningarna ingår också en årlig 

ökning av efterfrågan på transporter 

med en procent. 

– Under de förutsättningarna 

skulle antalet lastbilar inom EU 

kunna minska med cirka 30 procent, 

säger John Berry. 

John Berry från EU-kommissionen lyfte fram större 

transportfordon som den enskilt främsta möjligheten till 

mindre miljöpåverkan i framtiden. 

Det finns ett motstånd mot 

längre fordon på många håll som 

främst grundar sig på att längre 

fordon på väg skulle missgynna 

järnvägstrafiken. I John Berrys scenario 

skulle järnvägen förlora cirka 

fyra procent, och sjöfarten cirka tre 

procent. 

– Men samtidigt fortsätter 

oljepriset att stiga vilket påverkar 

priset på landtransporter. I realiteten 

kommer vi att se väldigt små 

förskjutningar mellan transportslagen, 

säger John Berry. 

Han har också räknat på ett annat 

scenario där enbart de länder 

som är positiva tillåter större 

fordon. Då blir effekten ändå en 

minskning med närmare tio procent 

av antalet tunga fordon inom EU. 

– Hur vi än räknar blir det bättre 

med stora fordon på vägarna. Trafiksäkerheten 

ökar, miljöpåverkan 

minskar och det är dessutom gynnsamt 

med färre fordon med tanke 

på den brist på chaufförer som 

råder i hela EU, säger John Berry. 

Jeanette Skjelmose, miljöchef på 


lasten” 

BILD: PIERRE OLSSON 

Bo Hallams, marknadsdirektör på Schenker, visade flera exempel på förpackningar som kan göras bättre för att minska miljöpåverkan. 

”I längden 

är det 

bättre 

för såväl 

Sverige, 

Schenker 

och våra 

kunder 

om luften 

på flaken 

minskar” 

Ikea, visade bland annat upp deras 

lösning som ska ersätta dagens 

träpallar. 

Två plastkonstruktioner fästs med 

hjälp av spännband under godset 

som sedan går att hantera som 

vanligt med en truck. 

– Det har många fördelar, 

konstruktionen tar mycket mindre 

plats och den tillverkas i Asien 

där vi har mycket tillverkning. Det 

innebär att vi inte behöver skeppa 

tomma pallar dit. Och när de slitits 

ut kan vi återanvända dem till att 

exempelvis göra möbler av dem, 

säger Jeanette Skjelmose. 

Många möjligheter 

Bo Hallams, marknadsdirektör på 

Schenker, betonade att det är fullt 

möjligt att nå målet att halvera 

miljö påverkan från svenska godstransporter 

fram till år 2020. 

– Men det finns ingen enstaka 

radikal lösning, det handlar om att 

ta många små steg för att nå ett 

radikalt resultat, menar han. 

Han pekar också på möjligheter 

att effektivisera transporterna 

genom att titta utanför transportkollektivet. 

– Idag transporterar Schenker 

väldigt mycket luft för våra kunders 

räkning. Vi har funderat på om vi 

ska lyfta fram detta i ljuset. Trots 

allt tjänar ju vi pengar på de transporterna. 

Men det är ingen hållbar 

strategi. I längden är det bättre för 

såväl Sverige, Schenker och våra 

kunder om luften på flaken minskar, 

säger Bo Hallams. 

Som exempel visar han en leksak 

där förpackningen lätt skulle kunna 

vara hälften så stor, ett USB-minne 

som har en förpackning som är 

tjugo gånger så stor som innehållet 

och två förpackningar med 

hushållspapper som tar lika mycket 

volym, men där den ena innehåller 

dubbelt så mycket papper som den 

andra. 

– Här finns mycket att göra för 

att effektivisera transporterna, 

menar Bo Hallams. 

Hans Hansson, Freight Commercial 

Manager på Stena Line, visade 

hur de sparat 2,6 miljoner liter 

bunkerolja på ett år genom att byta 

till mindre propellerblad på ett av 

sina fartyg. 

– Vi har ytterligare 30 fartyg. Vi 

kan nog inte spara lika mycket på 

alla, men det finns stora möjligheter 

här, säger han. 

Positiv minister 

Erica Kronhöffer, miljöchef på 

Green Cargo, berättade om ett upplägg 

där flera stora kunder inom en 

och samma bransch samverkar. 

– Trots att de är konkurrenter har 

de möten där de samordnar sina 

flöden med gemensamma leveranstider 

för att möjliggöra 

effektivare transporter, säger hon. 

Åsa Torstensson avslutade med 

att hylla näringslivets vilja att ta 

tag i klimatfrågan. 

– Jag blir glad när jag ser att näringslivet 

själva tar initiativ för en 

hållbar framtid. Det är många här 

idag som visat exempel på en stor 

vilja att göra skillnad. 

PIERRE OLSSON 


9

Ny leveransadress ger 

Faurecia många fördelar 

10 

För två år sedan tog Faurecia i småländska 

Torsås emot leveranser från 

ett tiotal leverantörer om dagen. 

– Det var inte speciellt effektivt – 

därför började vi titta på alternativ, 

säger Tomas Olsson, materialplanerare 

på Faurecia. 

Lösningen blev att ha Schenker i 

Nybro som c/o-adress för alla underleverantörer. 

Varje dag kommer två anlöp med leverans 

av dagsförbrukningen till fabriken i Torsås. 

Faurecia är en global underleverantör till 

bilindust rin. 

En dedikerad bil till alla 

Tack vare att man till stor del använder 

sig av underleverantörer i närområdet kan 

Schenker använda en dedikerad bil med 

släp till hela upplägget. 

På morgonen levereras den första sändningen 

till fabriken. När bilen är lossad går 

den i en slinga bland de underleverantörer 

till Faurecia som ligger i närområdet och 

plockar upp gods som samma eftermiddag 

levereras till fabriken. 

Bättre styrning, mindre lager 

– Det är mycket lättare att planera arbe tet 

i godsmottagningen nu. Tidigare hade vi tre 

man där, nu räcker det med två. Även produktionen 

flyter smidigare när vi har bättre 

koll på inflödena, säger Tomas Olsson. 

Upplägget är tvådelat. Vissa underleverantörer 

levererar till ett lager som ligger 

granne med Schenkers terminal i Nybro. 

Ytan betalas av Faurecia som ställer krav på 

att leverantörerna ska hålla en mini- och en 

maxinivå i lagret. Sedan är det upp till dem 

själva att se till att nivåerna ligger rätt. 

Faurecia ropar av mot lagret och godset 

sorteras i produktionsordning och varje 

underleverantör får veta vad som plockats 

för att kunna fylla på efter behov. 

Tomas Olsson och 

Christian Ekholm på 

Faurecia är nöjda 

med att Schenker 

i Nybro står som 

adressat för deras 

egna leveranser – 

och för deras underleverantörers. 

Dagligen lastas cirka en bil med gods från 

lagret, och ett släp med gods som levererats 

till Schenkerterminalen under natten. 

– Vi har en mycket bättre styrning nu 

när vi kan ta hem det vi vill ha – varken 

mer eller mindre. Upplägget har gjort att vi 

kunnat minska våra egna lagerutrymmen, 

idag har vi bara lager för ett dygns produktion, 

säger Christian Ekholm, inköpare på 

Faurecia. 

Positivt för miljön 

För att Faurecia ska kunna planera sin 

produktion får de en grov leveransplan 

från sina kunder. Men den exakta planen 

får de först dagen innan produkterna ska 

levereras. 

– Därför måste vårt lager för utleveranser 

ha lite större marginal. Där har vi en 

buffert för tre dagars behov, säger Tomas 

Olsson. 

Upplägget har gjort att Faurecia kunnat 

spara pengar. Om man räknar den totala 

transportkostnaden med lager och omplockning 

har helheten blivit billigare. 

– Vi ser det också som positivt att det är 

en fast kostnad som i stort sett inte varierar 

från månad till månad, säger Christian 

Eklund. 

– Dessutom är upplägget positivt för 

miljön. Bilarna som kommer hit är alltid 

fullastade istället för att det kommer upp 

till tio bilar med kanske två, tre pallar på 

ett halvtomt släp. 

Men alla underleverantörer blev inte 

glada över att flytta lagren från sin egen 

produktion till ett lager i Nybro. 

– Speciellt som de inte får fakturera oss 

förrän produkterna lämnar lagret, säger 

Christian Ekholm. 



Bild: Pierre Olsson 

”Vi har en mycket bättre 

styrning nu när vi kan ta hem 

det vi vill ha – varken mer 

eller mindre. Vi har minskat 

våra egna lagerutrymmen, idag 

har vi bara lager för ett dygns 

produktion.”, 

Christian Ekholm, inköpare på Faurecia. 

Småländska Faurcia levererar avgassystem och andra komponenter till världens bilindustri. Genom att använda Schenkers terminal i Nybro 

som c/o-adress sparar man lagerutrymmen, transporter och miljö. 

Å andra sidan har det öppnat möjlighet 

för underleverantörerna att köra större 

produktionsserier eftersom leverantörerna 

inte längre behöver ytor för att lagra produkterna 

på det egna området. 

– Många har sett fördelarna med det, 

större serier gör oftast att produktionspriset 

sjunker. Vi på Faurecia har inte sett 

något negativt med lösningen, till och 

med planerarna är nöjda, säger Christian 

Ekholm. 

PIERRE OLSSON 

Fakta: Faurecia 

n Faurecia är en global underleverantör till automotivebranschen med tillverkning över 

hela världen. 

n Företaget är specialiserat på tillverkning och utveckling av säten, dörrar, cockpit, 

akustiklösningar, fordonsfronter och avgassystem. 

n I Torsås tillverkas grenrör och katalysatorer, även utvecklingen av de produkterna är 

förlagda till Torsås. De största kunderna är Volvo, Renault, Skoda, Volkswagen, Ford 

och Scania som är en ny kund. 

n I Torsås är drygt 500 anställda, globalt 60 000. 

n Torsmaskiner AB grundades 1950, produktionen av avgassystem började 1954. 

I slutet av 1999 köptes företaget av det franska företaget Faurecia och bytte namn. 


11


”Bara vi får en x- och y-koordinat kan vi leverera godset. Egentligen spelar det ingen roll om leveransen sker mitt i skogen eller till en loftgång utanför en 

lägenhet, säger Magnus Hansson, transportutvecklare på Elektroskandia. Kablar och vitvaror står för de största volymerna från lagret i Örebro. 

Framgångrika tack vare 

12 

Beställ före klockan 18 så har du ditt 

gods före klockan 13 nästa dag. 

För Elektroskandia är logistiken en 

stor bidragande del till företagets 

framgång. 

– Det gäller att ligga steget före och 

inte titta på konkurrenterna för att 

kopiera dem. Då slutar man utvecklas, 

säger Magnus Hansson, transportutvecklare 

på Elektroskandia i Örebro. 

Tack vare att centrallagret ligger i Örebro 

når man så gott som hela Sverige dagen 

efter beställningen. 

Elektroskandia har proffsbutiker på 46 

platser i Sverige. Butikerna har cirka 3 000 

till 4 000 artiklar i sortimentet av de cirka 

36 000 artiklar som finns på lagret i Örebro. 

Sortimentet varierar något beroende på var 

butiken ligger och vilken säsong det är. 

Man har som mest på hösten när många 

byggen ska avslutas och när vitvarorna 

börjar gå åt i julhandeln. 

Levererar allt i ett paket 

När Elektroskandia levererar till byggen 

görs det ofta i ”kit”. Alla vitvaror som ska 

in i en speciell lägenhet levereras i ett paket 

tillsammans med övrig elutrustning så 

att det bara är att bära in allt som behövs 

på en och samma gång. Här är det viktigt 

att leveransen sker ”just in time” så att 

det varken blir stående på gården eller att 

montörerna tvingas vänta. 

– Vi gör något liknande för Ericsson som 

är vår största kund. När de bygger något 

någonstans fyller vi en låda med allt som 

behövs. Sedan får vi en x- och y-koordinat 

dit godset ska levereras. Egentligen spelar 

det ingen roll om leveransen sker mitt i 

skogen eller till en loftgång utanför en 

lägenhet, säger Magnus Hansson. 

På rätt plats i rätt tid 

Varje dag avgår bilar till 35 destinationer 

och Schenker är en av de största transportörerna. 

– Vi fungerar som en terminal för Schenker 

och de andra transportörerna. Vi ställer 

fram allt gods som ska till olika destinationer, 

så kommer chauffören hit och drar 


ild: pierre olsson 

Elektroskandia 

väljer långsam 

lösning för miljön 

Elektroskandia importerar produkter från 

Asien och Euro pa. De flesta flöde na från Europa 

går med lastbil, men från Asien och Turkiet 

åker godset båt och tåg. 

– Av miljöskäl har vi valt Schenkers långsammare 

lösning från Kina, säger Magnus Hansson, 

transportutvecklare på Elektro skandia. 

Han menar att 

det är viktigt att 

ställa miljökrav 

i samband med 

upphandling av 

transporter. Och 

att hastighet 

inte alltid är avgörande. 

– Det handlar 

om planering, går 

det en båt i veckan, 

så kommer 

det också fram 

en båt i veckan, 

säger Magnus 

Hansson. 

”Vi är glada att kunna erbjuda ett 

mer miljövänligt alternativ”, säger 

Inger Brunbäck, miljösamordnare 

på Schenker Air & Ocean. 

Och när båtarna väl lämnat hamn håller de i 

allmänhet tiden. 

– Det kommer alltid situa tioner där det uppstår 

akuta lägen som måste lösas. Men planering gör att 

det händer allt mer sällan, säger Magnus Hansson. 

exakt logistik 

ombord allting innan färden går direkt 

till slutorten där det sorteras om för lokal 

distribution, säger Magnus Hansson. 

Mellan kl 06.00 och 22.45 arbetar cirka 

150 personer i lagret med att plocka 

16 000 orderrader. Allt ska ut före klockan 

13.00 nästa dag, det ska vara helt och 

levererat till rätt plats i rätt tid. De största 

volymerna är vitvaror, men elkablar står för 

flest orderrader. 

– 99,7 procent av våra leveranser når 

mottagaren utan att reklameras på något 

sätt. Det är en siffra vi är stolta över med 

tanke på volymerna. Samtidigt gör vi vad 

vi kan för att nå de sista tre tiondelarna 

också, säger Magnus Hansson. 

PIERRE OLSSON 


”99,7 procent av 

våra leveranser 

når mottagaren 

utan att 

reklameras.” 

Sparsam körning till sjöss 

Att sänka hastigheten med tre knop kan sägas vara 

en variant av sparsam körning – fast till sjöss. 

Schenkers lösning från Kina, tillsammans med 

Hapag-Lloyd och SCT Transport AB, tar fyra dagar 

längre tid, men minskar miljö påverkan med upp till 

35 procent. 

– Vi vill kunna erbjuda sjötransport i kombination 

med järnvägstransport för de kunder som 

medvetet vill välja ett miljövänligare alternativ, 

säger Inger Brunbäck, miljösamordnare på 

Schenker Air & Ocean. 

Veckovisa avgångar 

Det handlar om en slinga med veckovisa avgångar 

där man sänker hastigheten från 23 till 20 knop. 

Det gör att man måste sätta in ytterligare ett 

fartyg, från åtta till nio, för att klara trafiken, men 

trots det minskar den totala miljöpåverkan i form 

av CO 2 -emissioner per container med cirka 28 procent 

för sjöresan från Kina till Göteborg. 

Genom att sedan välja järnväg för vida re transport 

från Göteborg till och från destinationsorter 

i Sverige minskar man ytterligare några procentenheter. 

PIERRE OLSSON 

13

Logistik vid katastrofer 

BILD: THIERRY GASSMANN/ICRC/RÖDA KORSET 

Katastrofhjälp kräver en perfekt fungerande 

logistik i kampen om viktiga timmar. 

En regel får dock aldrig åsidosättas: analysera 

först – handla sedan. 

Hur svåra är skadorna Vilka behov har de 

drabbade 

Röda Korset skickar aldrig ut material utan att 

någon efterfrågat just de produkterna. 

Logistik 

på liv 

och död 

14 

Normalt sett går en appell ut från det 

lokala Röda Korset i ett katastrofdrabbat 

land där behoven är noga specificerade. 

Sedan går olika nationella Röda Korsorganisationer 

in och anger vad de kan bidra 

med. 

På så vis ser man när behovet av en viss 

produkt är tillgodosett. Det är alltid mottagande 

land som avgör vad som behövs till 

att börja med. 

Listorna varierar utifrån vilken typ av katastrof 

det handlar om, men det vanligaste 

är att man behöver rent vatten, mat, tak 

över huvudet, sanitetsutrustning, sjukvård 

och kläder. 

– Men när det gäller katastrofer i Asien 

skickar vi inga kläder eller tält från Sverige. 

I allmänhet tillverkas ju dessa produkter i 

området. Ur ett logistiskt perspektiv vore 

det oklokt att köpa hem dem till Sverige 

och sedan skicka tillbaka dem, säger Ann- 

Mari Wasberg, inköpare och logistiker på 

svenska Röda Korset. 

”Vi skickar inte så mycket från Sverige” 

Istället skickar Sverige pengar så att de 

lokala organisationerna själva kan köpa 

varor efter behov. Röda Korset har tre 

stora lagerpunkter i världen – Dubai för 

att snabbt nå platser i Afrika, Panama för 

Nord- och Sydamerika och Kuala Lumpur i 

Malaysia för Asien. Utöver dessa har också 

de flesta regionala kontor sina egna lager. 

– I Sverige lagrar vi till exempel tält och 

presenningar. Vid behov kan Röda Korset 

centralt hämta den utrustning som behövs 

i något av lagren och i efterhand ersätta 

de olika nationella organisationerna, säger 

Ann-Mari Wasberg. 

– Vi skickar inte så mycket gods från Sverige. 

Här finns mest kläder som oftast inte 

är högprioriterat. Dessutom passar inte alla 

länder som mottagare av våra kläder, säger 


Det är till exempel ingen mening att 

skicka svenska kläder till ett land som 

Bangladesh där människor klär sig helt annorlunda. 

Däremot fungerar svenska kläder 

bra i till exempel Afghanistan och Georgien 

där dels klimatet och dels sättet att klä sig 

liknar vårt. 



Att katastrofhjälp kommer fram i tid är naturligtvis livsviktigt. Men det är också viktigt att det är 

rätt utrustning som kommer. Blir det fel kan hjälpen istället bli ett hinder. Här skickar Röda Korset 

förnödenheter till Georgien från Génève. 

– Vi har också skickat kläder till Afrika, 

där jeans och t-shirt fungerar väldigt bra. 

Men till asiatiska länder som drabbats av 

en översvämning är det bättre att skicka 

pengar. Deras lokala produktion kan tillgodose 

behoven, säger Ann-Mari Wasberg. 

Vattenrening – svensk specialitet 

Olika länder har olika specialiteter. Norge, 

Finland och Tyskland skickar till exempel 

färdiga fältsjukhus. England och Belgien 

har speciella logistikteam. Förutom kläder 

och pengar bistår Sverige med anläggningar 

för vattenrening. 

– Efter förfrågan från Filippinerna som 

drabbats av en översvämning i början av 

juli skickade vi en anläggning som klarar 


att rena vatten för cirka 40 000 människor, 

säger Ann-Mari Wasberg. 

Röda Korset vill att den svenska personalen 

följer med utrustningen för att utbilda 

den lokala personalen. Sedan lämnas 

anläggningen kvar för att kunna utnyttjas 

lokalt vid nästa översvämning, eftersom 

en sådan med stor sannolikhet kommer att 

inträffa. 

När planet kommer fram finns redan ett 

internationellt logistikteam på plats med 

uppgift att se till att införseln i landet 

kan ske problemfritt. Det är experter som 

slänger sig på första bästa plan och bor i 

tält med en datoruppkoppling vid flygplatsen 

för att alltid vara à jour. Via e-post kan 

man då få alla dokument som behövs för 

Ann-Mari Wasberg, inköpare och logistiker på 

svenska Röda Korset. 

att snabbt ta sig förbi tullen utan problem. 

– Till Filippinerna flög den svenska 

personalen direkt till huvudstaden Manilla 

för att sätta in sig i läget, och först därefter 

till ön Iloilo dit anläggningen skulle. Där 

hade ett annat team analyserat behoven så 

att de visste exakt var anläggningen skulle 

göra mest nytta, säger Ann-Mari Wasberg. 

PIERRE OLSSON 

15


BILD: TILL MAYER/IFRC/RÖDA KORSET 

Sverige har specialiserat sig på att bistå med bland annat vattenreningsanläggningar. Röda Korset ser till att svensk personal följer med och utbildar 

folk på plats. Anläggningen lämnas kvar eftersom nya katastrofer ofta inträffar. Här är en anläggning i bruk i Sudan. 

Experter på plats inom 

16 

Så snart Röda Korset får ett larm kallar 

huvudkontoret i Génève samman ett 

så kallat FACT – ett team för faktainsamling, 

bedömning och koordination 

på plats. 

I FACT-registret finns namn på logistikspecialister, 

administratörer, sjukvårdsexperter 

och vatten tekniker som 

kan vara på plats var som helt i världen 

inom 24 timmar. 

I Sverige finns ett antal sådana personer. 

Eftersom de alltid måste vara tillgängliga är 

de alla anställda av Röda Korset. 

– Ingen chef hos oss säger nej om en expert 

är efterfrågad i ett katastrofområde. Är 

man anställd någon annan stans finns alltid 

den risken, säger Ann-Mari Wasberg, inköpare 

och logistiker på svenska Röda Korset. 

Teamet flyger till krisområdet för att ta 

reda på hur omfattande skadorna är, vad befolkningen 

behöver och hur Röda Korset kan 

hjälpa. Resultaten av deras bedöm ningar 

skickas till Génève som sprider informationen 

vidare till resten av världen. 

På plats efter några timmar 

Bara några få timmar efter larmet är Röda 

Korset-medarbetare från hela världen sysselsatta 

med att skaffa fram alla tillgängliga 

resurser för katastrofhjälp. 

Avdelningen för katastrofhantering och 

logistik gör snabbt i ordning en enhet kallad 

ERU – Emergency Response Unit. ERUenheterna 

sammanställs av Röda Korset 

utifrån olika standard moduler, till exempel 

utrustning för rening av dricksvatten, sjukhus 

eller sjukvårdsstationer. Systemet har 

flera fördelar. Det innebär att reaktionen 

på olika typer av katastrofer kan ske både 

flexibelt och snabbt. 

Utbildad personal finns alltid att tillgå. 

Exakt hjälp i varje situation 

Tyska Röda Korsets ERU-utrustning förvaras 

i en gigantisk hangar på Berlin-Schönefelds 

flygplatsområde. Chef för detta logistikcenter 

är Peter Ossowski, en veteran när 

det gäller katastrofhjälp och en stöttepelare 

inom Röda Korset sedan mer än 17 år. Han 

har packat utrustning till Kosovo, beställt 



BILD: INTERNATIONAL FEDERATION 

24 timmar 

hjälpflygningar till den tsunamidrabbade regionen 

i Asien och inspekterat hjälpinsatser 

för jord bävningsdrabbade i Pakistan. 

– Inget uppdrag är det andra likt, säger 

han. Efter en bedömning av situationen från 

teamet på plats sätter vi ihop exakt den 

utrustning som krävs i katastrofområdet – 

varken mer eller mindre. 

Bistånd mot PR-utrymme 

När Röda Korsets sjukvårdsstation står 

färdig för transport omfattar den normalt 

50 lastpallar. Dessa får utan svårighet plats i 

lastutrymmet på ett flygplan. Stationen kan 

flygas vart som helst i världen och sättas upp 

inom 36 timmar. 

Ingen hjälpflygning kan komma iväg utan 


Behovet av rent vatten 

är ofta det mest akuta. 

Efter cyklonen som 

drabbade Burma tidigare 

i år sjönk vattnet 

mycket sakta samtidigt 

som nya regnväder ständigt 

var på väg in. Människor 

tvingades dricka 

det förorenade vattnet 

där lik och djurkadaver 

flöt omkring. 

tryggad finansiering, och de som betalar vill 

tala om vilka de är. På lådornas etiketter kan 

det till exempel stå ”Humanitär hjälp från 

Europeiska kommissionen”. 

– De som samlat in gåvorna vill inte bara 

hjälpa, de vill också se sin logotyp i TV. Och 

att ställa upp på det är enda sättet att få 

in fler bidrag. Problemet är att resurserna 

ibland flyttas bort från de många glömda 

katastroferna, där avsaknaden av medienärvaro 

leder till att vi inte får in tillräckligt 

med pengar, säger Richard Munz, kirurg och 

akutläkare med stor erfarenhet från biståndsarbete. 

JEANNETTE GODDAR 

Kultur och behov 

styr klädbistånd 

Vattenanläggningar och experter 

måste flygas fram eftersom det 

alltid är bråttom för dem. När det 

gäller kläder är behoven sällan så 

akuta. Det kommer längre ner på listan 

än mat, vatten, sjukvård, sanitet 

och tak över huvudet. 

Därför skickas kläder från Sverige 

oftast med båt eller tåg. 

– Vi inom svenska Röda Korset har goda 

erfarenheter av att använda oss av den 

transsibiriska järnvägen till mottagare i 

Centralasien. Då skickar vi inte med någon 

personal utan kläderna tas emot av 

lokala organisationer som vidarebefordrar 

till de behövande, säger Ann-Mari 

Wasberg. 

Det svenska katastrofförrådet ligger 

i Halmstad, där kläder förvaras som 

samlats in via Röda Korsets kupor över 

hela Sverige. 

– Vi säljer mycket av kläderna, men 

resten, cirka 1 000 ton, lagrar vi och 

skickar dit de behövs, säger Ann-Mari 

Wasberg. 

Behoven av kläder anges i hur många 

procent herr-, dam-, barn- och babykläder 

som behövs. Det som är svårt 

att få in i tillräcklig mängd av tillräcklig 

kvalitet är skor. Babykläder däremot är 

inga problem. De skickas i små paket 

som innehåller en kofta, en mössa, ett 

par byxor, en filt och tygblöjor. 

– Det är helt nya grejer som stickas för 

hand av medlemmar i Röda Korset över 

hela Sverige. Och de är mycket uppskattade 

av mottagarna. De blir överraskade 

över att det är helt nya saker av hög 

kvalitet. Allt annat är ju begagnat, säger 


PIERRE OLSSON 

17


Ungefär 1500 jordbävningsdrabbade får tak över huvudet i dessa lättviktstält som satts upp i Qingchuan i den kinesiska Sichuan-provinsen. 

Den goda viljan kan 

18 

Röda Korsets största insats hittills är 

efter tsunamin den 26 december 2004. 

En kraftig jordbävning inträffade under 

havsytan utanför den indonesiska ön 

Sumatras kust som fick oceanen att 

skälva och spred förödande vågor åt 

alla håll med en hastighet av upp till 

800 kilometer i timmen. 

Den katastrof som följde saknade motstycke 

i omfattning. Aldrig tidigare hade 

hjälporganisationerna ställts inför en situation 

där 300 000 människor omkommit 

och närmare tre miljoner blivit hemlösa. 

Samtidigt förfogade organisationerna över 

75 miljarder kronor i bidrag – mer än man 

haft vid något annat tillfälle vilket gjorde 

arbetet efter tsunamin till den mest välfinansierade 

katastrofhjälpinsatsen hittills. 

ERU-systemet (se artikel sidan 16) som 

utvecklats på 1990-talet fick sitt första 

stora fältprov. Mindre än 72 timmar efter 

jordbävningen, och bara 48 timmar efter 

det att Röda korsteamen hade nått fram till 

länderna kring Indiska oceanen, skickades 

den första vattenreningsanläggningen till 

Colombo på Sri Lanka tillsammans med de 

fem personer som skulle driva den. 

Massiv hjälpinsats 

Några dagar senare var två ERU-enheter på 

väg till Indonesien. Sammantaget skickade 

internationella Röda Korset 18 000 ton 

hjälpmateriel till Asien i 250 chartrade 

flygplan och 1 000 fartygscontainrar. Insatserna 

samordnades via två logistikcenter, 

det ena i Singapore och det andra på ön 

Batam utanför Indonesiens kust. 

Den första internationella organisationen 

på plats var FN. De landade i Bangkok 

redan den 26 december. Från den 27 

december dirigerades fraktfartyg om över 

”Det fanns 17 fältsjukhus 

bara i Banda Aceh. 

Jag skickade ett nödrop 

där jag bad dem att 

inte skicka fler.” 

Richard Muntz, tyska Röda Korset 

hela världen, för att om möjligt bistå. 

FN:s logistikcentrum arbetade oupphörligt 

med att försöka få överblick över 

hela operationen. 

Det visade sig vara omöjligt. 

Var tredje timme landade fullastade fraktplan 

från olika organisationer i Banda Aceh, 

huvudstad i Acehprovinsen i Indonesien, 

men logistiken fungerade inte. Det gick inte 

att få ut hjälpen till de behövande. Mängder 



BILD: JAPANSKA RÖDA KORSET 

Därför säger Röda Korset 

nej till vissa insamlingar 

– Vi kan aldrig tacka ja till en insamling 

som inte tagit hänsyn till vilka 

behov som finns hos mottagaren. Det 

kan vara svårt att förklara ibland, men 

det är direkt avgörande att det är 

RÄTT grejer som skickas och att det 

går att använda dem där de behövs, 


När en Röda Korsorganisation skickar utrustning, 

görs det utifrån mycket detaljerade 

specifikationer. Alla reningsanläggningar 

för vatten måste vara exakt likadana, 

reservdelar måste kunna plockas från den 

ena till den andra. 

Därför fungerar det tyvärr inte att skicka 

ner till exempel köksutrustning som blivit 

över hos en svensk tillverkare. 

Internationella krav 

Det internationella Röda Korset har ramavtal 

med en mängd leverantörer som 

tillverkar varor enligt de krav som ställts 

för att utrustningen ska fungera i en internationell 

miljö. 

Inget kan skickas som inte är noga 

specificerat av mottagaren. Annars finns 

det risk att saker och ting inte passar. Man 

har tum- istället för millimetergängor, man 

kanske har en annan typ av stickkontakter, 

en annan strömstyrka i elnätverket eller att 

det är en typ av kläder som de drabbade 

aldrig skulle sätta på sig. Det finns också 

ett slags rättvisetanke som går ut på att 

alla drabbade ska erbjudas samma kvalitet 

på utrustningen. Ett katastrofområde ska 

inte få tillgång till lyxigare filtar eller tält 

än ett annat. 

– När det är lugna tider ser vi till att 

upphandla utrustning i lugn och ro så att 

vi har fulla lager när det händer något. Vi 

kan inte börja en upphandling när behovet 

uppstår, det skulle ta alldeles för lång tid, 


PIERRE OLSSON 

BILD: THIERRY GASSMANN/ICRC/RÖDA KORSET 

Det är viktigt att hjälpsändningarna följer Röda 

Korsets standard. 

hindra hjälparbetet 

av lossat materiel staplades på flygplatsområdet. 

Och man var sånär tvungen att 

börja stapla flygplanen på varandra när ett 

av planen kolliderade med en buffel och 

flygplatsen måste stängas tillfälligt. 

Richard Munz ansvarade för tyska Röda 

Korsets insats i Aceh. Han upplevde situationen 

som totalt förvirrad. 

Erfarenhet saknades 

– Efter fyra veckor fanns det 17 fältsjukhus 

bara i Banda Aceh. Jag skickade ett nödrop 

via radio där jag bad dem att inte skicka 

fler, snälla ni! Jag har aldrig sett så många 

tjänst villiga amatörer på ett och samma 

ställe, säger Richard Munz. 

Han beskrev senare sina erfarenheter i 

boken: “At the Center of Disaster: What it 

Really Means to Help on the Scene”. 

Bara några dagar efter hans nödrop via 

radio hade Röda Korset snabbt flyttat sina 

insatser till områden där behoven var större. 

Det rådde brist på logistisk styrning, 

förhands informationen om behoven på 

plats var otillräcklig och den praktiska 

erfarenheten saknades. I slut änden blev 

hjälparbetarna utifrån snarare en börda än 

ett stöd för de inhemska medarbetarna. 

Förstörd infrastruktur 

Tsunamin innebar alltså enorma logistiska 

problem också för hjälporganisationer med 

decennier av erfarenhet. De förstörda vägarna 

gjorde det nöd vändigt att ta omvägar 

på obelagd mark och oräkneliga träbroar 

som riskerade att ge vika under lastbilarnas 

tyngd. Sjövägarna var i stort sett avskurna 

och hamnarna utraderade. Många byar 

kunde undsättas enbart med helikopter med 

begränsad lastkapacitet. 

Fortfarande reser tsunamin frågor för 

dem som arbetar med katastrofhjälp. 

Många menar att det borde finnas en 

samordnande myndighet för samtliga 

internationella organisationer som rycker 

ut till katastrofplatser runtom i världen. 

En central instans som bevakade, koordinerade 

och knöt samman alla hjälptransporter 

från olika organisationer skulle 

kunna göra mycket nytta när det gäller 

att få ut hjälpen till de områden där den 

verkligen behövs. 

Imponerande nätverk 

Röda Korset och Röda Halvmånen, Internation 

ella Röda Kors- och Röda Halvmånefederationen 

IFRC, stöder sig på 186 

nationella organisationer runtom i världen 

och fler än 100 miljoner ständigt beredda 

frivilliga. Ingen annan hjälporganisation 

har ett lika omfattande nätverk. 

JEANNETTE GODDAR 


19

Schenkers vetenskapsråd 

”Ingen idé att vänta på 

Logistikmagasinet har bett Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi 

och logistik och transportekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs 

Universitet, att titta in i framtiden för transportindustrin. 

Han ser bland annat ett ökat samarbete mellan tillverkare transportköpare 

och transportörer för att minska miljöpåverkan. 

Men han förstår inte frågan om varför Sverige är så dåliga på sjöfart. 

20 

– Vi är inte dåliga på att använda sjöfart 

om man räknar det totala transportarbetet, 

dessutom har vi en stark rederinäring som 

just nu investerar kraftigt i nya fartyg. Ta 

en transport till England som hämtas upp 

med lastbil i Sverige som exempel. Den 

åker vidare med båt från Göteborg och 

körs den sista biten i England med lastbil. 

Då upplevs det som en lastbilstransport i 

stället för en sjötransport, vilket egentligen 

hade varit mer logiskt. 

Sjöfarten är det enskilt största transportslaget 

om man ser till det totala transportarbetet 

i världen. Inom Europa är det 

jämnt skägg mellan sjöfart och lastbil. 

Många glömmer att de flesta transporter 

inte består av styckegods eller ens är lastat 

på lastpallar. De riktigt stora volymerna av 

råvaror, olje- och skogsprodukter transporteras 

till stor del via sjövägen i Europa. Så 

om man räknar tonkilometer ligger sjöfarten 

väl till. 

Vad krävs för att sjöfarten ska få en 

större roll när det gäller inrikes transporter 

– Om sjöfarten ska kunna konkurrera om 

högvärdigt gods längs de svenska kusterna 

måste man gå ner mycket i pris för att 

kompensera den längre transporttiden. 

Sjöfarten har sin roll för inrikesfrakter när 

det gäller stora volymer som stål, massa 

och jordbruksprodukter – i övrigt ser det 

svårt ut, i alla fall på kort sikt. Logistiken 

har helt enkelt anpassats efter vad lastbilen 

kan erbjuda. 

Internationellt gäller det att förlänga 

naturliga sjöfartslänkar. Istället för att åka 

från Travemünde till Trelleborg, och lasta 

om till lastbil där, kanske man kan fortsätta 

hela vägen till Nynäshamn. 

Det är likadant med järnväg. Det finns ett 

initialt motstånd mot att välja det transportsättet. 

Men om man väljer att åka tåg 

över Alperna från Italien och norrut, kan 

man lika gärna fortsätta hela vägen. 

Men i nio fall av tio råder ingen egentlig 

konkurrens mellan trafikslagen. De har sina 

marknader, ingen skulle komma på tanken 

att göra ett upplägg för stora volymer 

järnmalm med lastbil, eller för mobiltelefoner 

med båt. Alla trafikslag behövs, men 

konkurrensytan dem emellan överskattas 

ofta. 

Vad krävs för att järnvägen ska få en 

större roll när det gäller inrikes transporter 

– Min forskning om kombitrafik syftar till 

att minska avståndet där det är intressant 

att välja järnväg före lastbil. Järnväg måste 

kunna konkurrera redan vid en sträcka om 

15-20 mil för att ta stora volymer. Om man 

tänker sig att godstrafiken kan göra stopp 

längs vägen kan man bli ett mer attraktivt 

alternativ. Vi är med i ett EU-projekt som 

utvecklar en lösning med många små obemannade 

terminaler som klarar en snabb 

omlastning mellan tåg och bil. 

Trenden pekar mot ökade transporter på 

järnväg, inte minst beroende på bränslekostnader 

och en ”politiskt korrekt” vilja 

att åka järnväg. Risken är bara att det blir 

en symbolfråga, och jag tror att vi kommer 

att få se en hel del dumheter som visserligen 

lanseras utifrån en god vilja. 

Vad menar du 

– Vi har sett många sådana exempel på 

miljösidan. 

Ta till exempel ”Återvinsten” som Bingolotto 

lanserade för några år sedan. Den som 

inte vann på sin Bingolott kunde lämna in 

den inom några dagar på en bensinmack. 

Om man inte behövde tanka var man alltså 

tvungen att åka extra till macken för att 

lämna in kupongen. 

En lastbil hämtade kupongen på macken 

för transport med tåg till Göteborg och 

vidare med lastbil till Bingolottostudion för 

dragning i nästa program. Därefter skickades 

lotterna för återvinning. 

Man gjorde en stor sak av att lotterna 

åkte tåg till Göteborg och att de återvanns, 

men alla de andra transporterna ”glömdes 

bort”. Papperet som återvanns var knappast 

mer än det som användes för helsidesannonserna… 

Det hade säkerligen varit bättre ur 

miljöhänseende om lotterna åkt i det nor- 

”Det är vettigt om 

tillverkarna och 

transportörerna 

arbetar fram något 

tillsammans för att 

minska utsläppen” 

Johan Woxenius, professor vid Handelshögskolan 

vid Göteborgs Universitet och 

ny medlem i Schenkers vetenskapsråd. 


nya miljöregleringar” 


Schenkers 

vetenskapsråd 

n Johan Woxenius är 

medlem i Schenkers 

vetenskapsråd. Övriga 

medlemmar är Susanne 

Hertz, professor i företagsekonomi 

med fokus 

på logistik och supply 

chain management i 

Jönköping, Arne Jensen, 

professor på Handelshögskolan 

vid Göteborgs 

Universitet, Patrik 

Jonsson, professor i 

operations and supply 

chain management 

vid Chalmers Tekniska 

Högskola (CTH) i Göteborg, 

Gunilla Jönsson, 

professor och rektor vid 

Lunds Tekniska Högskola, 

Kenth Lumsden, 

professor vid CTH, Kaj 

Ringsberg, professor vid 

Lunds Tekniska Högskola. 

Tanken med rådet är 

att professorerna ska 

hjälpa Schenker med 

visioner och en blick in 

i framtiden. Samtidigt 

kan Schenker bidra med 

verkliga problemställningar, 

utredningar och 

forskningsuppgifter. 

Johan Woxenius, professor i logistik- och transportekonomi. 

mala postflödet som inte genererade extra 

transporter. 

Men hur vet man att det handlar om en 

”extra transport”, eller om lotterna bara 

ökar på fyllnadsgraden i ett befintligt 

flöde Lastbilarna kanske inte gjorde 

några extra svängar utan bara följde sin 

normala rutt. 

– Det är en intressant frågeställning. 

Många stora transportupplägg bygger på 

att transportören har en stor kund som har 

specifika krav. Säg att kunden vill ha leverans 

klockan 08.00, men inte fyller bilen 

maximalt. Då kan ju transportören erbjuda 

andra kunder i området leverans vid 08.30 

för att öka fyllnadsgraden. 

Frågan blir då hur man mäter de andra 

kundernas miljöpåverkan i upplägget De 

åker ju bara med en befintlig transport 

som hade utförts oavsett om de varit med 


på flaket eller inte. Men vad händer sedan 

om transportören förlorar den första, stora 

kunden Hur räknar man då Är det den 

som är först på flaket som ska ta smällen i 

alla lägen 

Även när det gäller miljökrav som ställs 

från olika företag förekommer en del lustigheter. 

Det är inte ovanligt att man kräver 

fordon och bränsle med god miljöprestanda, 

däck fria från HA-oljor och att bilarna 

ska tvättas med miljöanpassade tvättmedel 

i en upphandling. Samtidigt kan man kräva 

tre leveranser om dagen och att inget gods 

från andra företag får lastas på samma flak. 

Då har man inte hela bilden klar för sig hur 

logistiken påverkar miljön. 

Vad ska göras för att minska utsläppen 

från transportindustrin då 

– Nu börjar man väga in transportarbetet 

till och från en produktionsanläggning 

som vill expandera. Den totala mängden 

koldioxid från transporterna och anläggningen 

tillsammans får inte öka i och med 

en utbyggnad. 

Därför tror jag att det är vettigt om tillverkarna 

och transportörerna sätter sig och 

gemensamt försöker arbeta fram något. 

Jag tror inte att det är någon bra idé att 

vänta på reglering från statsmakterna. Det 

ska bli intressant att se vad det kan bli av 

Kneg-samarbetet (Klimatneutrala godstransporter 

på väg) där Preem, Schenker, 

Volvo, Vägverket och Chalmers/Göteborgs 

universitet diskuterar hur man ska minska 

emissionerna. 

Chalmers och Handelshögskolan startar 

dessutom ett stort forskningsprojekt om 

hållbara godstransporter med stöd av bland 

andra Schenker, Vinnova, LTS och Volvo så 

det finns hopp om bättre kunskap framöver. 

PIERRE OLSSON 

21


Full rulle på vinterdäcken 

30 000 däck om dagen passerar terminalen i Göteborg 

22 

Två gånger om året, vår och höst, är 

det däck som dominerar på Schenkers 

terminal i Bäckebol norr om Göteborg. 

Som mest passerar 30 000 däck på en 

dag. 

Den största kunden är Michelin 

Nordic AB som låter Schenker ta hand 

om det största flödet till alla länder i 

Norden. 

Sedan början av 2000-talet har Schenker 

uppdraget att distribuera Michelins 

däck och även sortera dem på Bäckebolterminalen. 

Jonas Odqvist, logistikchef Michelin Norden, 

berättar att Michelin fram till i slutet 

av 1990-talet hade flera lager i Sverige, Finland, 

Norge och Danmark. 2001 etablerades 

ett enda lager för hela Norden i Kungälv. 

– Då förändrades också hanteringen för 

hur vi ska sprida godset. Förr gjorde vi 

det själva, men eftersom det blev så stora 

flöden var det smidigare att lägga ut sorteringen, 

säger Jonas Odqvist. 

Centrallager i Kungälv 

Schenker kör cirka 75 procent av Michelins 

flöden, framför allt personbils-, mc- och 

lastbilsdäck. En del körs direkt till olika 

återförsäljare, resten körs till Bäckebol för 

att sorteras. 

– I volym är det cirka 40 procent som 

”Vakuumlyften gör att minsta tjej 

kan lyfta ett traktordäck utan problem” 

sorteras på terminalen, säger Jonas Odqvist. 

Och det är inte tio däck som sorteras. Under 

högsäsong sorterar personalen mellan 

10 000 och 20 000 däck per dag. 

Av dessa står Michelin för knappt hälften. 

– Så många däck varje dag är enormt. Det 

ställer stora krav på personalen, säger Anita 

Lundberg, kundservicechef i Bäcke bol. 

Prognos på plats 

När Michelin behöver kontakta Schenker 

vänder de sig till en speciell deskfunktion 

oavsett vad det gäller. 

– Det är en stor fördel, både för oss och 

för kunden, att bara ha en kontaktyta. De 

behöver aldrig ringa runt och fråga efter 

folk. Det finns ytterligare några kunder i 

Sverige som har tillgång till en liknande 

deskfunktion, säger Anita. 

Varje onsdag åker personal från des- 



BILD: beatrice jerkrot 

Målsättningen med nätverket LOVA är att kvinnor ska kunna träffas och prata logistik under former 

som passar dem. 

Kvinnligt nätverk får lovord 

Conny Johansson på Bäckebolsterminalen 

sorterar hundratals däck om 

dagen under högsäsong. Michelin står 

för cirka hälften av alla däck som passerar 

terminalen. 

ken till Michelin för att få en prognos för 

kommande dagar. Detta för att enklare 

kunna planera att Michelin har tillgång till 

dimensionerad lastkapacitet vid rätt tider 

samt hur mycket personal som behövs på 

terminalen. 

För att inte däcken ska rulla iväg flätas 

de ofta ihop när de lastas på bilen, det vill 

säga de läggs om vartannat. Flätar man ihop 

däcken tar de dessutom mindre plats i bilen. 

De tyngsta däcken väger cirka 110 kilo. 

För att personalen inte ska förstöra sina ryggar, 

har de en speciellt utvecklad vakuumlyft 

till sin hjälp. 

– Det innebär att minsta tjej kan lyfta ett 

traktordäck utan problem, säger Mats Källström, 

terminalchef på Bäckebol. 

BEATRICE JERKROT 

– Transportbranschen, liksom min egen 

bransch, är väldigt mansdominerad 

av tradition. Jag har blivit utestängd 

från många bastumöten om man säger 

så. Därför tycker jag att det här är ett 

mycket bra initiativ. 

Infrastrukturminister Åsa Torstensson 

lovordar LOVA, det kvinnliga nätverket 

för logistiker. 

– Vi är av tradition inte lika bra som männen 

på att skapa informella nätverk, men 

det behövs verkligen, säger Åsa Torstensson. 

Den 4 september var hon in bjuden till 

LOVA som talare. 

Hon pratade bland annat om hur regeringen 

ser på dagens och framtidens infrastrukturella 

behov och hur vi kan möta ett ökat 

transportbehov samtidigt som vi minskar 

klimatpåverkan. 

Satsning på järnvägen 

– Järnvägen har varit så eftersatt i många 

år att vi måste börja med att se över det 

befintliga nätet. De satsningar som behöver 

göras är främst i storstadsregionerna, säger 

Åsa Torstensson. 

Där finns flaskhalsarna idag, vilket påverkar 

trafiken i hela landet, menar hon. 

– Men det är inte alltid lätt att föra fram 

de åsikterna som centerpartist. 

Efteråt diskuterades bland annat varför 

transportkunder alltid har så bråttom. 

– Vi måste ifrågasätta ”Just-in-timebegreppet”. 

Men jag tror inte att vi politiker 

ska lägga oss i lösningen. Det gäller att göra 

det lönsamt att inte ha bråttom, säger Åsa 

Torstensson. 

Nätverket LOVA 

Kvinnliga 

nätverk behövs, 

menar Åsa Torstensson. 

”Jag har blivit 

utestängd från 

många bastumöten 

om man 

säger så”. 

Som ett exempel nämner hon sin särbo 

som är bonde. 

– Om han ska ha en reservdel är det alltid 

bråttom. Men om priset sjunker från 12 000 

till 9 000 om han kan vänta en dag, då är det 

inte alltid så bråttom längre. 

Nyttiga diskussioner 

När Åsa Torstensson lämnat nätverket 

kom många spontana diskussioner igång i 

mindre grupper. 

– För mig känns det viktigt att det är just 

ett kvinnligt nätverk utifrån själva nätverkandet. 

För kompetens utbyte spelar det ju 

ingen roll vilket kön deltagarna har, säger 

Maria Glansk, produktansvarig DPD, Posten 

Logistik. 

–Vi ska umgås och prata logistik under 

former som passar oss. Vi har inte lust 

att gå på hockey varje gång för att träffa 

likasinnade. Målsättningen är naturligtvis 

också att medlemmarna utnyttjar varandras 

kompetens mellan träffarna, säger Kristina 

Wennerholm, en av grundarna av nätverket 

på Schenker Consulting. 

PIERRE OLSSON 

n LOVA är en mötesplats för kvinnor i 

ledande befattningar inom logistik. 

n Nätverket bildades 2006 av Schenker 

Consulting och har träffar i Göteborg och 

Stockholm. 

n Idag har nätverket cirka 70 medlemmar. 

Utgångspunkten är att alla behöver förebilder 

och möjlighet att ta del av andras 

framgångs historier. 

n Nästa träff är i november, då Camilla 

Wagner, researchchef på Veckans Affärer 

gästar nätverket. 

n Vill du veta mer Kontakta: 

kristina.wennerholm@schenker.com 


23

Gemensamt lagersystem 

24 

Aidons elmätare tillverkas i Kina. 

När inköps- och logistikchefen 

Fredrik Rex lagt en order hos tillverkaren 

fungerar hela supply chain 

problemfritt. När godset ankommer i 

Nässjö har Aidon full överblick via det 

gemensamma lagersystemet. 

Elmätarna är Aidons egen produkt som 

tillverkas i Schenzen i Kina av företaget 

Londian. 

– Vi har ett mycket nära samarbete. De 

tillverkar utifrån prognos och levererar 

När Aidon lagt order i Kina sköter Schenker 

logistiken hela vägen till slutkund i Sverige 

efter avrop. Det fungerar utmärkt, säger 

Fredrik Rex. 

Varje månad levereras tre till fyra 20-fotscontainrar 

i Norden. 

Signal när lasten är framme 

– I princip kan man säga att jag lägger en 

order i Kina. Sedan behöver jag inte tänka 

på den förrän det kommer ett ”pling” i 

datorn som markerar att min container är 

framme hos Schenker Logistics i Nässjö. 

Det fungerar oerhört smidigt, säger Fredrik 

Rex. 

Containern går normalt oförtullad till 

Schenker Logistics tullager. När godset är 

mottaget, kontrollerat och inregistrerat 

skickas ett OK till Aidon som hanterar 

fakturor och attest via Internet. 



Bytet till nya elmätare blev startskottet för Aidon 

Aidon bildades för fyra år sedan. 

– Vi såg möjligheterna när det beslutades 

att samtliga elmätare i Sverige skulle bytas 

ut, säger Fredrik Rex. 

Alla elmätare i 

Sverige ska bytas 

ut till en modell 

som tillåter fjärravläsning. 

Jonas Franzén på 

Schenker Logistics 

i Nässjö tar emot 

komponenter till 

Aidons elmätare. 

Han monterar och 

testar dem innan 

de skickas vidare 

till slutkund. 

Han var med och grundade företaget tillsammans 

med ytterligare fem personer. Idag är företaget 

registrerat i Finland med filialer i Norge och 

Sverige. Det svenska kontoret ligger i Täby. 

När Sveriges regering beslutade att alla elkonsumenter 

senast den 1 juli nästa år har rätt att få en 

månadsfaktura som baseras på korrekt elförbrukning 

istället för på en uppskattad förbrukning baserad 

på tidigare konsumtion såg man möjligheter. 

För att elbolagen ska kunna leverera det krävs att 

mätarna är utrustade med någon form av automatisk 

kommunikation (Automatic Meter Reading – 

AMR) som gör fjärravläsning möjlig. 

Framtid på andra marknader 

Aidon har valt att satsa på egen tillverkning av 

såväl själva elmätaren som kommunikationsdelen. 

I vissa fall har man också valt att ingå partnerskap 

och leverera elmätare till tillverkare som enbart 

tillverkar kommunikationsdelen. 

I augusti levererade Aidon ut cirka 30 000 elmätare, 

varav cirka hälften var förädlade och hälften 

förädlades hos något partnerbolag. 

Marknaden i Sverige kommer av naturliga skäl 

att mattas nästa år när samtliga 5,5 miljoner gamla 

elmätare i Sverige bytts ut. 

– Men vi ser en framtid på marknader utanför 

Sverige. Det finns liknande krav på korrekta energifakturor 

på många håll i Europa. Och i Sverige tror 

vi att marknaden kommer att efterfråga uppgraderingar 

av mjukvaran i mätarna, säger Fredrik Rex. 

När finska Helsingfors energi nyligen beslutade 

att byta drygt 110 000 mätare valde man att satsa 

på AMR-tekniken med Aidon som leverantör, trots 

att det ännu inte finns några sådana krav i Finland. 

Fredrik Rex ser stora möjligheter för Aidons produkter 

även när Sveriges alla elmätare bytts ut, då liknande 

krav på korrekta elmätare finns på många håll i Europa. 

Mjukvaran i mätarna kan också behöva uppgraderas 

framgent. 

– Även om det blir en dyrare installation finns 

det stora möjligheter att snabbt tjäna in investeringen 

om man ser möjligheterna att utnyttja 

tekniken på rätt sätt, säger Fredrik Rex. 

Underlättar vid strömavbrott 

Han nämner stormen Gudrun som ett exempel. Att 

en massa träd blåst omkull visste alla, men det var 

svårt för elbolagen att snabbt få en överblick över 

vilka områden som var drabbade. 

AMR-tekniken gör det möjligt att kommunicera 

med elmätaren för att se om strömmen har gått. 

På så vis får man blixtsnabbt en överblick över vad 

som är strömlöst och slipper åka ut för att besiktiga 

hela nätet. Mätaren kan också programmeras 

så att den larmar om den blir strömlös. 

– Det finns en mängd möjligheter, och fler tillkommer 

hela tiden, säger Fredrik Rex. 

PIERRE OLSSON 

ger full överblick 

– I den takt materialet ska ut till mottagare 

i Sverige tullas det in av Schenker, det 

finns ingen anledning att ligga ute med de 

pengarna i onödan, säger Fredrik Rex. 

Via ett gemensamt webbgränssnitt kan 

båda se in- och utflödet av material i lagret. 

Här lägger Aidon också in sina ordrar i 

en produktionsdagbok tillsammans med en 

leveransadress och övriga kontaktuppgifter 

till mottagaren. 


Schenker Logistics anpassar 

Elmätarna kundanpassas efter uppgifter i 

kundordern av personal på Schenker Logistics 

i Nässjö innan de levereras till kunden. 

Anpassningen innebär att man laddar elmätarna 

med kundens specifika programvara, 

monterar in modem och SIM-kort. 

Även om mätarna ser likadana ut vid en 

första anblick finns det detaljer som skiljer, 

vilket gör det omöjligt att lägga upp ett 

lager av produkter i Sverige. Det handlar 

framför allt om olika företag som vill ha 

sin logotyp eller någon speciell text på 

mätaren. 

– Om det är akut kan vi lösa en del av beställningen 

från vårt standardsortiment och 

beställa resten från Kina, säger Fredrik Rex. 

Men om en beställare skulle komma helt 

oanmäld och beställa 10 000 mätare får 

man räkna med en leveranstid på tre till 

fyra månader. 

Att Aidon valde Nässjö beror på att man 

ville vara nära sina slutkunder, härifrån når 

man större delen av Norden inom ett dygn. 

Och att outsourca logistiken var självklart. 

– Vi har som strategi att inte växa så 

mycket när det gäller antalet personer. 

Vi jobbar hellre med specialister inom 

områden utanför vår kärnverksamhet, säger 

Fredrik Rex. 

PIERRE OLSSON 

25

BILD: PIERRE OLSSON 

Genom sparsam körning sparar du tusenlappar på minskad bränsleförbrukning och gör en insats för miljön på köpet. 

Kör smartare och 

spara tusenlappar 

26 

Snabbkurs 

i sparsam körning 

n Kör med framförhållning 

– undvik stopp. 

n Växla upp tidigt och kör på så 

hög växel som möjligt. 

n Kör med jämnt gaspådrag och 

håll hastighetsgränserna. 

n Motorbromsa. 

n Kör inte på tomgång. 

n Rulla i medlut, håll jämnt 

gaspådrag i motlut. 

n Använd motorvärmare. 

n Serva bilen regelbundet. 

n Ta bort takbox och liknande. 

Om man ökar farten från 100 till 

110 km/tim blir tidsvinsten 5 

minuter på 10 mil, teoretiskt sett. 

Men bränsleförbrukningen stiger 

samtidigt med 10–20 procent. 

Cirka 60 procent av alla förare i Schenkers 

inrikestrafik är utbildade i sparsam 

körning. 

Det betyder lägre bränsleförbrukning 

med sänkta bränslekostnader och minskad 

miljöpåverkan som följd. 

Även som privatbilist kan du använda 

dig av metoden sparsam körning och spara 

mycket bränsle och därmed bättra på ekonomin 

med flera tusen lappar om året! 

Den energi som utvinns av bränslet används till 

att övervinna olika typer av fysiska motstånd. 

Luftmotstånd, accelerationsmotstånd, rullmotstånd 

och friktionsmotstånd. 

I stadstrafik är det accelerationsmotståndet 

som ensamt står för nästan häften av motståndet 

och de övriga tre delar på resten. Det är 

därför extra viktigt att undvika onödiga stopp i 

stadstrafik. 

Hastigheten på landsväg avgör förbrukningen 

I landsvägstrafik är istället luftmotståndet 

störst. Då blir fordonets hastighet mycket 

avgörande och en hastighetssänkning sparar in 

mycket bränsle. I såväl stads- och landsvägskörning 

gäller det att inte bromsa bort energin. 

Schenker i Sverige ska halvera koldioxidutsläppen 

till år 2020 eller mer noggrant uttryckt, att 

jämfört med år 2005 halvera utsläppen från en 

typisk godstrans port. För att lyckats med detta 

har Schenker antagit ett handlingsprogram i sju 

punkter. En av punkterna kallas ”förarbeteende” 

som delas upp i ”Sparsam körning” och ”Lägre 

hastighet”. 

Du kan lära dig att köra sparsamt 

Idag lär körskolorna ut metoden ”Sparsam körning”. 

Har du ett äldre körkort så är det bästa att 

gå en kurs på en körskola. Kursen består av en 

teoridel och en praktisk del. Du får snabbt kvitto 

på dina nya färdigheter. Först kör du en slinga 

med ditt normala körbeteende och kontrollerar 

bränsleförbrukningen. Efter genomgången kör du 

samma sträcka igen och kan då konstatera att du 

lärt dig spara bränsle med många procent. Har 

du inte möjlighet att gå en kurs så kan du titta på 

tipsen här bredvid som vi hämtat från Vägverkets 

webbplats (www.vv.se) 

Monica JAdsén Holm 



Cirkus Götheborg 


När ostindiefararen Götheborg lämnar 

Norrtälje och skjuter salut på vägen ut 

är klockan 21.30. 

Det är då arbetet för dem som är 

kvar i land börjar på riktigt. 

Tälten ska rivas och all utrustning 

packas in i lastbilen. Klockan 17.00 

nästa dag ska Götheborg anlöpa Gävle, 

och minst en timma tidigare måste 

s 

tälten vara resta och allt vara på plats. 27

Götheborg 

Marie Baude och Roland Dahlström börjar riva tält i Norrtälje 

redan innan de sista besökarna kommit ombord på Götheborg. 

Baltic Sea Tour 

n Baltic Sea Tour startade den 16 maj och avslutades 

den 5 september. Cirka 150 000 människor besökte 

skeppet. 

n Besättningen består av cirka 70 personer, varav 50 

är jungmän som byts ut efter varje etapp. 

n Under 2005-2007 gjorde skeppet en resa till Shanghai 

i Kina och tillbaka. 

n Förhoppningen är att kunna återvända till världsutställningen 

i Shanghai år 2010. 

n Läs mer på: www.soic.se 

När Götheborg lägger ut börjar 

28 

Ostindiefararen är ute på sommarens 

stora turné – Baltic Sea Tour – då 

skeppet ska lägga till i 15 hamnar runt 

Östersjön, däribland Stockholm, Åbo, 

Helsingfors och Tallinn. 

Logistiken på land är minst lika viktig 

som den ombord. Vid varje stopp ska en 

fotoutställning, en souvenirbutik och ibland 

även sponsortält byggas upp, rivas och byggas 

upp igen på nästa ställe, kanske redan 

dagen därpå. Under årets turné gick cirka 

150 000 besökare ombord för en guidad 

visning och många fler strömmade till kajen 

och utställningen. 

Kvällsjobb 

I Norrtälje släpps besökarna ombord på 

båten fram till klockan 20.00. I samma 

ögonblick som entrén stängs börjar teamet 

att plocka ner fotoutställningen och packa 

ihop alla prylar i souvenirbutiken. 

Fyra jungmän från skeppet hjälper till 

vilket gör att arbete går lite snabbare än 

vanligt. Volontären Rebecca Andersson ska 

inte mönstra på förrän i Gävle, men dyker upp 

i Norrtälje och blir en välkommen förstärkning. 

Rivningen går snabbt, men det tar lång 

tid att lasta bilen. 

– Det ser olika ut varje gång beroende 

på hur mycket vi har sålt i butiken och hur 

mycket vi har fyllt på, säger Roland Dahlström 

som ansvarar för logistiken bakom 

kulisserna. 

Lastbilstransport 

Han kör lastbilen mellan de olika orterna 

som Götheborg anlöper. Det är ett tajt 

schema och svårt att hinna med. Just den 


Vid varje stopp sätts en stor fotoutställning upp som beskriver skeppets historia och den tidigare 

resan till Shanghai i Kina. Kristin Hamdan och Amie Borgar har fått rutin på att resa och riva 

utställningen. 

”Vi har hittat formen, det 

går snabbare och lättare 

för varje gång” 

Roland Dahlström, logistikansvarig 

slitet bakom kulisserna 


här etappen finns mindre tid än på någon 

annan. 

Som tur är har teamet varit ute i två månader 

och har skaffat sig rutin på att riva 

och bygga tälten och utställningen. Första 

gången allt skulle upp var i Norrköping den 

22 maj. Då var teamet på plats två dagar i 

förväg för att vara säkra på att hinna med. 

I Norrtälje är allt lastat och klart strax 

före midnatt och teamet kan åka till ett 

pensionat för att sova några timmar innan 

det är dags att gå upp och åka till Gävle. 

Klockan sju nästa morgon sätter karavanen 

sig i rörelse och är framme klockan 

tio. Där sätter man genast igång att tömma 

lastbilen och släpkärran. 

Redo för besökarna 

Några börjar med att sätta upp fotoutställningen, 

andra börjar resa de två tälten. 

Det ena tältet ska inredas som en souvenirbutik, 

det andra ska användas av en av 

sponsorerna till Götheborg. 

Arbetet flyter smidigt, alla vet exakt 

vad de ska göra och när. Efter fem timmar 

är allt på plats och alla är nöjda. 

– Vi har hittat formen, det går snabbare 

och lättare för varje gång, säger Roland 

Dahlström. 

När tälten är uppe skulle man kunna 

tro att teamet har gjort sitt och kan ta 

det lugnt. Så är det inte, alla har andra 

uppgifter att sköta. Amie Borgar sköter 

butiken, Dennis Larsen ansvarar för alla 

som mönstrar på och av, Kristin Hamdan 

är pressansvarig, Jonathan Krite guidar besökare, 

Emanuel Persson är projektledare 

och sköter alla kontakter med hamnarna, 

ser till att alla får mat etcetera, Marie 

s 

29


Medan festen i Norrtälje fortfarande pågår i bakgrunden jobbar Marie Baude och de andra i teamet bakom Götheborg för 

fullt med att lasta bilen som ska gå vidare till Gävle. Klockan sju nästa morgon måste bilen gå för att hinna fram i tid. 

”Det 

blir ofta 

långa 

dagar 

och lite 

sömn” 

s 

Baude ansvarar för partnerarrangemangen 

ombord och Roland Dahlström är en allmän 

hustomte. 

– Nu har vi de prylar vi behöver, men i 

början åkte jag i skytteltrafik mellan hamnarna 

och Clas Ohlson. Men fortfarande är 

det alltid något som behöver ordnas, det 

blir ofta långa dagar och lite sömn. Vissa 

dagar är lite lugnare men det är sällan 

någon av oss kan vara helt ledig, säger 

Roland Dahlström. 

TEXT och BILD: 

JUNGMAN OLSSON 

Logistikmagasinets 

redaktör Pierre 

Olsson var med 

på Götheborg på 

sträckan mellan Visby 

och Gävle. Här styr 

han faktiskt skeppet 

på riktigt. 

30 

Marie Baude och Dennis Larsen rullar in under tältet för att kunna resa 

det. 

När publiken börjar strömma till i Gävle hamn har teamet fått allt på 

plats och Götheborg kan lägga till som planerat. 


Information 

Kontakta Schenker 

Här är telefonnummer till Kundservice 

på våra olika kontor i Sverige: 

Kontor Tel nr 

Borlänge 0243-25 76 20 

Borås 033-17 84 40 (inrikes) 

033-17 83 30 (utrikes) 

Gävle 026-15 87 10 (avgående) 

026-15 87 20 (ankommande) 

026-15 87 25 (reklamation) 

026-15 87 70 (utrikes) 

Göteborg 031-7039700 (avgående) 

031-7039780 (ank paket) 

031-7039600 (ank gods) 

Halmstad 035-15 46 80 (avgående) 

035-15 46 65 (ankommande) 

Helsing- 042-38 70 90 (avgående) 

borg 042-38 70 70 (ankommande) 

Hudiksvall 0650-357 70 

Hultsfred 0495-158 20 

Jönköping 036-18 32 10 

Karlshamn 0454-335 50 

Karlstad 054-852640 (kundservice) 

054-85 26 60 (bokning) 

Kristianstad 044-760 20 

Linköping 013-37 09 00 

013-37 09 30 (kundservice) 

013-37 09 20 (bokning) 

Luleå 0920-23 57 30 

Malmö 040-671 31 50 (avg/export) 

040-671 31 70 (ank/import) 

Norrköping 011-23 38 40 (inrikes) 

011-23 38 50 (ank/inrikes) 

011-23 38 10 (bokn, ank/exp) 

Nybro 0481-717 20 

Skara 0511-261 13 

Skellefteå 0910-517 20 

Smålands- 0371-349 00 

stenar 

Stockholm 08-585 102 00 (bokningen) 

08-585 103 00 (kundinfo) 

Sundsvall 060-59 54 30 

/Timrå 

Tranås 0140-190 70 

Umeå 090-71 66 20 

Vetlanda 0383-125 20 

Visby 0498-24 80 50 

Värnamo 0370-69 91 20 

Vänersborg 0521-26 05 30 

Västerås 021-15 11 05 (priser, fakt) 

021-15 11 70 (ank) 

Växjö 0470-77 36 15 

Örebro 019-21 92 20 (kundservice) 

019-21 92 10 (bokningen) 

Örnskölds- 0660-572 20 

vik 

Östersund 063-16 18 20 

Övriga kontor och bolag inom Schenker 

hittar du på: www.schenker.se 

Schenkers tjänster och produkter 

ALLMÄNT 

n Så fyller du i fraktsedeln 

n Tullbestämmelser 

n Transportvillkor 

IT-STÖD 

n Elektroniska lösningar 

KONSULTTJÄNSTER 

n Miljö 

n Supply Chain Management 

n Projektledning 

n Transport 

n Lager 

n IT 

n Utbildning 

KVALITET, RISK & MILJÖ 

n Miljöarbete 

n Kvalitetsarbete 

n Skadeförebyggande arbete 

n Tulltjänster 

n Hållbarhetsredovisning 

n DB SCHENKERsystem 

Landtransporter av 

styckegods. 

n DB SCHENKERdirect 

Landtransport av 

partigods. 

n DB SCHENKERcoldsped 

Landtransport och logistiktjänster 

av tempererat gods. 

n DB SCHENKERconcepts 

Skräddarsydda logistik- och 

tranportupplägg. 

Grattis till vinnarna av sommarkrysset! 

1–3:e pris: Vajerlås med larm 

Louise Norberg, Rekal Svenska AB, Gnesta 

Christer Ohlsson, Järn & Maskin Lindberg, 

Karlstad, Maivor Hellström, Pelly Butiksinredningar, 

Falkenberg. 

4–10:e pris: Första hjälpen-kit 

Karin Orrell, Frimärkshuset AB, Leksand, 

Thomas Johansson, Finess Hygiene AB, 

Östervåla, Åke Swann, Teknimex AB, 

Borås, Lotta Feuk, ABA-Skol AB, Malmö, 

Hans Bohman, Scanlube AB, Göteborg, 

Gunnar Bondemark, Georg Fischer AB, 

Älvsjö, Carina Karlgren, Rolls-Royce AB, 

Kristinehamn. 

LOGISTIKTJÄNSTER 

n Schenker Logistics 

– Partner för lönsam 

logistik. 

TRANSPORTPRODUKTER 

HAR 

STORT 

UPPDRAG 

FÖR SLL 

KIND- 

HÅR 

EN 

LENDL 

KAMP- 

SPORT 

VID 

TIDIG 

EN 

ARMSTÖD 

HAR V A I T 

K O L R I P 

SVENSK 

P 

D O V E R STAD B I R K A I K A R M 

OBE- ÄR KANT 

MED 

MAN 

FLAX 

OBERU- 

FIN- 

ÅRTAG 

TAR 

PJÄS- 

DEL HUVUD- 

SAD 

TÅLIG 

LEMMAD S L A N K R O N Y K T E R Ä 

BONAD 

VÄRDE- 

TUNGT 

BLÅ 

TRÄF- REGLE- 

TYSKT 

NYANS 

FAS RAT 

I N D E X E R A T OMRÅDE 

FILM- 

T U R K O S 

ALLENA 

SEKVENS 

TYSK 

ON 

SÖRJA- 

SJÄLA- 

HÅLLAS 

BÖR 

NYHETS- 

ENA- DRAG 

S E S O O D K U R S R Ö S 

FLOD 

RE 

FLYGER 

BYRÅ STÅEN- OCH 

DE TRYCK 

STÖRRE 

INGEN 

ÄLDRE 

FÖRDEL 

N O S L P S T R U N T S U M M A 

SKIVA 

KOST- 

NAD 

DE KAN 

ASIEN- 

UNIVER- 

DRAS 

STAT 

SITETS- FILM- 

ÅT S N A R O R N A B H U T A N N 

DRYCK 

STAD SLUT 

BAK- 

MER KOM- 

PÅ 

1609 

© 

SLAG 

BÖRJAN 

BESÖK 

METER 

PONTUS 

A G A G Ä S T A R T M I L E PRESS 

LITE 

FRIST I 

OBE- 

TILL 

SLUTET 

ARTIKEL 

STÄMD 

FÖR 

KÖPARE 

SNOB- 

BEN 

FORN- 

KUNSKAP 

ÄR VÄL 

TRADAR- 

CHAFFIS 

n Schenker SDS 

– 4 PL Operator 

Terminallager för dina 

behov. 

n DB SCHENKERparcel 

Pakettransporter till företag. 

n DB SCHENKERprivpak 

Paketleveranser till privatpersoner. 

n DB SCHENKERocean 

Sjötransporter. 

n DB SCHENKERsky 

Flygtransporter. 

n DB SCHENKERfairs & 

exhibitions 

Mäss- och eventlogistik. 

Kontakta ditt lokala Schenker-kontor för mer information 

om våra produkter och tjänster. Telefonnummer hittar du 

i listan till vänster. 

Alla produktblad kan du hämta på: www.schenker.se 

TVEK- 

EN 

LISTIGA 

LÅTER 

BÖRDS- BABI- FÖR 

GÅNG 

FALL- SKARA 

ELLING-HELGON- 

SAM 

HÅLL 

DJUR 

RADI- TON PREFIX BEVIS ANER 

K 

NICKEL 

TILL R KALT 

L Å N G F Ä R D S V A N 

R U T E R V U T O P I 

BASAR TRAFIK- 

I BARA EN 

SKOTTET 

UT- 

BIBEL- 

DRÖM 

DEL 

HYVEL 

AVSLAG 

DEN ÄG- 

KORT- 

FÄRG 

AVSKRIF- 

ER RUM I 

V R U B A N K I 

TER 

BRISTOL 

GÖTE- 

VÅDOR 

N O 

BORG 

KONFLIKT 

TVÅ I 

TRÄD 

ROBOT- 

FÖR 

STORA E K P A R T E R R B 

DÅLIGA 

ALIAS 

TIDER 

KRAFTIG 

FÖR LED- 

SYRE 

KALLT KUB 

I 

STRÅL- 

S N O O P Y I S O 

VÄRK 

NING 

S P I K A T P Å L O G I S T I K 

M E R I S T E N T Y K U N D 

Ja tack! Jag vill ha Logistikmagasinet fyra gånger om året utan kostnad! 

Maila eller posta informationen till pierre.olsson@schenker.com eller Schenker AB, Pierre Olsson, 412 97 Göteborg 

Namn:...........................................................................Företag:....................................................................... 

Adress:..........................................................................Postnr och ort:............................................................. 

Tel:..................................................E-post:....................................................................................................... 

Vet du någon annan som vill ha tidningen Välkommen att anmäla honom eller henne! 


31

Avsändare: 

SCHENKER AB 

412 97 Göteborg 

AVSIDES 

BELÄ- 

GEN 

ABRA- 

HAMS 

STAD 

BAK- 

GRUND 

DRAS 

TILL 

STACK 

HAR C/O- 

ADRESS 

FÖR 

GODS 

KAN 

VARA 

SKÄR 

FÅGEL- 

TRÄCK 

DEN ÄR 

VIKTIG 

FÖR 

MÅNGA 

ERSÄTT- 

NINGS- 

SLAG 

BUSKE 

BETY- 

DER 

RÖD 

SIGNAL 

KLAGO- 

ORD 

FICK 

SITTA 

UPP 

SORT 

EN 

SORTS 

KLACK 

ELVA 

TYG 

MED 

LUGG 

LITET 

KUNGA- 

DÖME 

BILD 

KAN 

STA M BLY I VARA NY I 

KEMIN HUND- RÅDET 

STYRKOR 

SERIE- 

ELEFANT 

UPP- 

HÖJD 

PLATS 

PINGIS 

SISTA 

VILLKOR 

FRÖKEN 

ERNST I 

LED- 

NINGEN 

SEGER 

CIRKUS- 

FAMILJ 

DEN ÄR 

ETT 

KILLE- 

KORT 

FIRMA 

ANGER 

HALVFET 

BRIN- 

NER 

ÅSNA 

FILM- 

JOHN 

FÖRE 

ALLENA 

INGET 

FLYT 

Kryssa och vinn! 

STARTA 

RABATT- 

SKÖN- 

HET 

BLOM- 

MA 

FIN- 

KLÄN- 

NING 

TIDS- 

PERIOD 

HUND 

BENSIN- 

BOLAG 

STARK- 

ARE I 

TYSK 

STAD 

FÄRD I ITALIEN- 

T R A 

SKÄR- 

F I 

STAD 

K - 

L E 

GÅRDEN 

D 

ETT PAR 

Lös höstkrysset och skicka in till redaktionern senast den 1 november. 

1-3 pris: Praktisk pläd för skidutflykten 

4-6 pris: Ståltermos för skidutflykten 

Avsändare: 

ÖV- 

NINGS- 

STYCKE 

TILLTAL 

EN 

NORNA 

ÄGS AV 

FLERA 

SÅDAN 

TAXI TAR 

MAN 

BUKEN 

ATOM- 

ÄMNE 

SLITEN 

FLYG- 

BOLAG 

GÖRS 

VID 

JIPPO 

SITT- 

BRÄDE 

BOK- 

BAND 

EFTER 

FJÄRDE 

KÄR- 

LEKS- 

FULLT 

LIVS 

DOTTER 

TILLAGA 

© 

PONTUS 

PRESS 

MÅNE 

UT- 

STRÄCKT 

DONERA 

ALP- 

FLOD 

RÖD 

GUBBE 

FJÄR- 

DINGEN 

Namn:...........................................................................Företag:............................................................. 

Adress:..........................................................................Postnr och ort:................................................... 

Posta eller faxa till: SCHENKER AB, ”KRYSSET”, 412 97 Göteborg. Fax: 031-40 75 22 

magasinet 

LOGISTIK

PDF Ladda ner - Schenker

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?