Årsberättelse 2002

Å R S B E R Ä T T E L S E 

2002

INNEHÅLL 

Stockmannkoncernens grundvärden ..................... 3 

Stockmann år 2002 ............................................... 4 

Affärsgrupperna i korthet ...................................... 5 

Viktiga händelser år 2002 ..................................... 6 

Information till aktieägarna.................................... 7 

Verkställande direktörens översikt ........................ 8 

Styrelsen och revisorer ......................................... 10 

Koncernens ledning .............................................. 11 

AFFÄRSGRUPPERNA 

Varuhusgruppen .................................................... 12 

Bilgruppen ............................................................ 18 

Hobby Hall ............................................................ 22 

Seppälä ................................................................. 26 

Corporate governance .......................................... 30 

Finansiering och hantering av finansiella risker .... 31 

Personal ................................................................ 32 

Miljö och samhällsansvar .......................................... 34 

BOKSLUT 31.12.2002 

Styrelsens verksamhetsberättelse ........................ 36 

Aktier och aktiekapital .......................................... 41 

Nyckeltal ............................................................... 45 

Uppgifter per aktie ................................................ 46 

Resultaträkning...................................................... 47 

Balansräkning ....................................................... 48 

Kassaflödesberäkning ........................................... 50 

Noter till bokslutet ................................................. 51 

Förslag till disposition av moderbolagets vinst .... 61 

Revisionsberättelse ............................................... 62 

Kontaktuppgifter ................................................... 63 

Tryckt i en miljövänlig produktionsprocess på papper certifierat enligt EMAS. 

Frenckellska Tryckeri Ab, Esbo 2003 

1

2 

Grunden för all affärsverksamhet handlar om att förstå 

kunden. I framtiden kommer de företag som inte bara nöjer 

sig med att producera varor och tjänster utan verkligen lyssnar 

till kunden att vara framgångsrika inom detaljhandeln: företag 

som känner kunden, som tar problemen på allvar, som förmår 

att förutse önskemålen och dessutom kan stå till tjänst med 

upplevelser. Allt detta satsar Stockmann på. 

Stockmann är lyhörd inför kunden.

STOCKMANN I KORTHET 

Stockmann är ett finländskt börsbolag inom detaljhandeln. 

Företaget grundades år 1862 och har i dag cirka 14 000 

aktieägare. Ett centralt mål i Stockmanns handelsverksamhet är 

nöjda kunder. Stockmanns fyra affärsgrupper är varuhusgruppen, 

bilgruppen, Hobby Hall-gruppen, som bedriver distanshandel 

samt modeaffärskedjan Seppälä. Stockmann har verksamhet 

i Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen. 

Stockmannkoncernens grundvärden 

RESULTATINRIKTNING 

Vi bedriver affärsverksamhet i syfte att 

tjäna pengar; all verksamhet bör stöda 

detta mål. Ett framgångsrikt resultat ger 

aktieägarna en god avkastning på 

investeringen, företaget rörelsefrihet och 

risktagningsförmåga samt ger duktiga 

människor, som engagerat sig för att nå 

de gemensamma målen, ett uppskattat 

arbete och möjlighet att utvecklas. 

KUNDINRIKTNING 

Vi förtjänar pengar endast genom att skapa 

sådana verkliga fördelar som ur kundens 

synvinkel är bättre än konkurrenternas och 

vilka som helhet betraktat leder till ökad 

kundtillfredsställelse och fasta kundrelationer. 

Konkurrenskraftig prissättning, pålitlig 

kvalitet och god kundservice är primära 

förutsättningar för att nå dessa mål. 

EFFEKTIVITET 

Genom att vi bedriver verksamheten 

bättre än konkurrenterna ökar försäljningen 

och företaget når hög kostnadseffektivitet 

samt effektivare utnyttjande 

av kapitalet. 

ENGAGEMANG 

Vi har framgång förutsatt att vi inom alla 

funktioner förstår vikten av såväl Stockmanns 

gemensamma som den egna enhetens 

framgångsfaktorer samt genom att vi 

binder oss till de gemensamma målen. 

MÄNNISKAN 

VÄRDESÄTTS 

Vi värdesätter människornas förmåga 

att engagera sig och ta kontrollerade 

risker och att uppnå resultat. Vi belönar 

framgång. 

3

STOCKMANN ÅR 2002 

NYCKELTAL 

FÖRSÄLJNING PER KVARTAL 2001–2002, mn euro 

RÖRELSEVINST PER KVARTAL 2001–2002, mn euro 

mn euro 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

1-3 

Försäljning 

kvartalsvis 2001-2002 

4-6 

7-9 

10-12 

Vinst före extraordinära poster 

kvartalsvis 2001-2002 

mn euro 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

1-3 4-6 7-9 10-12 

4 

2002 

2001 


2001

AFFÄRSGRUPPERNA I KORTHET 

GRUPPER ERBJUDER VERKSAMHET ANDEL AV STOCKMANNS 

OCH LEDNING 

FÖRSÄLJNING 

VARUHUSGRUPPEN 

Jukka Hienonen 

Erbjuder sakkunnig och bra betjäning 

i en trevlig miljö. Framgången 

baserar sig på ett exceptionellt 

brett sortiment till konkurrenskraftiga 

priser. 

• 6 varuhus, Akademiska Bokhandelns 

5 butiker, en Zara-butik och 2 

Stockmann Beauty-butiker i Finland 

• Ett varuhus i Tallinn 

• Ett varuhus i Moskva 

• En specialbutik i Moskva och 

2 specialbutiker i S:t Petersburg 

51 % 

811,1 mn euro 

BILGRUPPEN 

Esa Mäkinen 

Erbjuder ett mycket brett sortiment 

högklassiga bilmärken och modeller. 

Betydelsen av pålitlig kvalitet 

och kundbetjäning framhävs i service- 

och reservdelsverksamheten. 

• 11 enheter i huvudstadsregionen: 

bilar av märkena Ford, Volkswagen, 

Audi, ett stort urval bytesbilar samt 

service- och reparationstjänster 

• En bilaffär i Åbo: försäljning av Ford 

samt service- och reparationstjänster 

• En bilaffär i Tammerfors: försäljning 

av Mitsubishi och Skoda, ett stort urval 

bytesbilar samt service- och 

reparationstjänster 

25 % 

398,9 mn euro 

HOBBY HALL-GRUPPEN 

Henri Bucht 

Erbjuder ett enkelt, pålitligt och 

angenämt alternativ att köpa 

kvalitetsprodukter till förmånliga 

priser. Utbudet består till övervägande 

del av hem- och fritidsprodukter. 

• Finlands största postorderföretag och 

ledande onlinehandelsplats, 5 butiker 

i Finland: i Helsingfors, Esbo, Vanda 

och Tammerfors 

• Estlands största postorderföretag, 

onlinehandelsplats, 2 butiker i Tallinn 

• Lettlands största postorderföretag 

• Ett postorderföretag i Litauen 

15 % 

237,1 mn euro 

SEPPÄLÄGRUPPEN 

Heikki Väänänen 

Erbjuder sina kunder kläder för 

damer, herrar och barn samt kosmetik 

till förnuftiga priser. 

Kollektionen baserar sig på egen 

produktplanering och egna märken. 

Grunden för Seppäläs kunnande 

utgörs av den rätta kombinationen 

av basprodukter och trendprodukter. 

• Finlands och Estlands största 

modekedja 

• 128 butiker i Finland 

• 14 butiker i Estland 

132,7 mn euro 

9 % 

Rörelsevinstens fördelning 

enligt affärsgrupp 

Försäljning per 

marknadsområde 

Försäljning per varuområde 

71 % Varuhusgruppen 

89 % Finland 

33 % Mode 

10 % Bilgruppen 

5 % Ryssland 

25 % Bilar 

1 % Hobby Hall 

5 % Estland 

15 % Hem 

18 % Seppälä 

1 % Lettland 

12 % Livsmedel 

5 % Fritid och hobby 

10 % Böcker, tidningar och papper 

5

VIKTIGA HÄNDELSER ÅR 2002 

JANUARI 

• Stockmann öppnade ett nytt komplett 

Ford-bilhus med däckservice samt en 

Outlet-fyndbutik för varuhusen vid Ring III 

i Dickursby, Vanda. 

FEBRUARI 

• Stockmann firade sitt 140-årsjubileum 

den 1 februari i arbetets tecken. 

• Det nya Stockmann Exclusive-kortet 

lanserades till de viktigaste stamkunderna. 

Inköp för en bestämd summa per år utgör 

villkoret för att erhålla Exclusive-kortet 

med många specialförmåner. För tillfället 

är inköpsgränsen 2 000 euro. 

• Byggandet av varuhuset i Riga inleddes 

i centrum av staden. Fastighetens totalyta är 

32 000 kvadratmeter varav Stockmannvaruhusets 

försäljningsyta uppgår till 11 000 

kvadratmeter. Byggnaden, som kommer 

att inrymma bl.a. ett biografcentrum med 

14 salonger, kommer enligt den planerade 

tidtabellen att stå färdig hösten 2003. 

MARS 

• Moskvavaruhuset utvidgades med 1 500 

kvadratmeter och dess totala försäljningsyta 

uppgår nu till ca 6 500 kvadratmeter. 

APRIL 

• Stockmanns kontokort började fungera 

som betalningsmedel i alla Alkos butiker. 

• Stockmann öppnade vid Alexandersgatan 

i Helsingfors Finlands första Zarabutik, 

vars försäljningsyta uppgår till ca 

1 600 kvadratmeter. 

MAJ 

• Hobby Hall öppnade en ny butik med 

en försäljningsyta på ca 1 400 kvadratmeter 

i Hertonäs i Helsingfors. 

• Hobby Hall öppnade en ny butik i köpcentrumet 

Rocca al Mare i Tallinn. 

Butikens sammanlagda försäljningsyta är 

drygt 1 000 kvadratmeter. 

• Hobby Halls butik i Rosendal i Vanda 

utvidgades med 650 kvadratmeter. Efter 

utvidgningen uppgår butikens försäljningsyta 

till 2 000 kvadratmeter. 

JUNI 

• Grundstenen till varuhuset i Riga 

murades. 

• Hobby Hall fyllde 40 år. 

• I enlighet med sin strategi som avser att 

frigöra kapital avyttrade Stockmann de 

logistikfastigheter i Vanda som används av 

Hobby Hall till Nordea Livförsäkring 

Finland Ab. Stockmann hyrde de sålda 

fastigheterna för Hobby Halls bruk med 

långfristiga hyresavtal av den nya ägaren. 

JULI 

• Utbyggnaden av Akademiska Bokhandeln 

i Helsingfors centrum blev färdig. 

Utbyggnaden omfattade en extra våning, 

dvs. omkring 500 kvadratmeter ny försäljningsyta. 

AUGUSTI 

• Stockmann samt Polar Kiinteistöt Oyj 

och Ömsesidiga försäkringsbolaget Pensions-Fennia 

ingick ett föravtal om att hyra 

utrymmen avsedda för ett Stockmannvaruhus 

i köpcentrum Jumbos planerade 

tilläggsdel i Vanda. Enligt planerna skall 

varuhusets försäljningsyta uppgå till 

omkring 11 000 kvadratmeter. Projektet 

beräknas stå färdigt år 2005. 

• Stockmann ingick ett föravtal med det 

tyska företaget SPAG:s ryska dotterbolag 

ZAO Znamenskaja om öppnande av ett 

varuhus i ett tidsenligt affärscentrum i 

centrum av S:t Petersburg. Varuhuset som 

ligger vid stadens huvudgata Nevski 

Prospekt har en planerad totalyta om 8 000 

kvadratmeter och skall enligt planerna stå 

färdigt år 2005. 

SEPTEMBER 

• Stockmanns styrelse godkände en plan 

på omfattande utvidgnings- och förändringsarbeten 

i Helsingforsvaruhuset. Enligt 

planen kommer varuhusets kommersiella 

lokaler att utvidgas med ungefär 10 000 

kvadratmeter såväl genom att omvandla 

utrymmen som idag används för andra 

ändamål till kommersiell användning som 

genom nybygge. Vidare får varuhuset helt 

nya utrymmen för varuhantering och servicetrafik 

samt förbindelser till ny kundparkering. 

Efter utvidgningen uppgår 

varuhusets försäljningsyta till ca 50 000 

kvadratmeter. Projektet, som beräknas stå 

färdigt år 2007, har fått namnet ”Alla tiders 

Stockmann”. 

• Utvidgningen av Delikatessavdelningen 

i varuhuset i Östra centrum färdigställdes. 

Intill avdelningen öppnades även en 

Alkobutik. 

• Sedan Stockmanns försäljning av 

Mitsubishi och Skoda upphört i enheten 

på Drumsö i juni öppnades i samma lokaler 

i september en servicepunkt specialiserad 

på bilar av märket Audi, Volkswagen 

och Ford samt däckserviceverksamhet. 

OKTOBER 

• Den spanska Inditex-koncernen och 

Stockmann undertecknade ett avtal som 

ger Stockmann franchisingrättigheterna 

för Zara-modekedjan inom hela Ryska 

federationens område. Den första Zarabutiken 

i Ryssland med en totalyta på ca 

1 800 kvadratmeter kommer att öppnas i 

köpcentret Mega i Moskva våren 2003. 

• Stockmann meddelade att bolaget 

under våren 2003 kommer att öppna nya 

Zara-butiker i Östra centrum i Helsingfors 

samt i Hansakvarteret i Åbo. 

• Hobby Hall inledde ett sparprogram 

vars mål är att förbättra affärsgruppens 

lönsamhet genom kostnadsbesparingar 

på omkring 6 miljoner euro. 

NOVEMBER 

• Kosmetikkedjan Stockmann Beautys 

första butiker öppnades i köpcentret Trio 

i centrum av Lahtis samt i köpcentrum 

Jumbo i Vanda. 

• Provmarknadsföring av Hobby Halls 

postorderförsäljning inleddes i Litauen. 

• Stockmanns styrelse godkände koncernens 

nya miljöpolitik. 

DECEMBER 

• Varuhusgruppens direktör, ekonomie 

magister Jukka Hienonen utnämndes till 

koncernens vice verkställande direktör 

fr.o.m. 1.1.2003. Hienonens operativa 

ansvarsområde som direktör för varuhusgruppen 

bibehölls oförändrad. Som 

andra vice verkställande direktör och 

som enligt aktiebolagslagen åsyftad ställföreträdare 

för verkställande direktören 

fortsätter i sin nuvarande position 

Hobby Halls verkställande direktör, ekonomie 

magister Henri Bucht. 

6

INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA 

BOLAGSSTÄMMA 

Stockmann Oyj Abp:s ordinarie bolagsstämma 

år 2003 hålls tisdagen den 25 mars 

2003 klockan 16.00 i Finlandia-husets 

Konsertsal i Helsingfors, Karamzinsgatan 4. 

Aktieägare som önskar delta i bolagsstämman 

skall anmäla sig senast 20.3.2003 

klockan 16.00 per telefon (09) 121 3955 

eller e-post bolagsstamma@stockmann.fi. 

Rätt att delta i bolagsstämman har aktieägare 

som senast 14.3.2003 har antecknats 

som ägare i den aktieägarförteckning som 

förs av Finlands Värdepapperscentral Ab. 

Även aktieägare vars aktier inte överförts 

till värdeandelssystemet har rätt att delta i 

bolagsstämman förutsatt att aktieägaren 

varit registrerad i företagets aktieregister 

före 28.9.1994. I detta fall skall aktieägaren 

vid bolagsstämman förete aktiebrev eller 

annan utredning över att aktiernas äganderätt 

inte överförts till värdeandelssystemet. 

DIVIDENDUTDELNING 

Styrelsen föreslår för bolagsstämman att i 

dividend för räkenskapsperioden 2002 

utdelas 0,70 euro per aktie samt i tilläggsdividend 

bolagets 140-årsjubileum till ära 

0,20 euro per aktie eller sammanlagt 0,90 

euro per aktie. Efter bolagsstämmans 

beslut betalas dividenderna till aktieägare 

som på avstämningsdagen 28.3.2003 är 

antecknad i Finlands Värdepapperscentral 

Ab:s aktieregister. Styrelsen föreslår för 

bolagsstämman att dividender betalas 

efter avstämningstidens slut 4.4.2003. 

ÄNDRINGAR I PERSON- 

OCH ADRESSUPPGIFTER 

Eventuella nya adressuppgifter ber vi vänligen 

aktieägarna meddela sin bank eller 

Finlands Värdepapperscentral beroende 

på vem som förvaltar aktieägarens värdeandelskonto. 

STOCKMANNS 

EKONOMISKA INFORMATION 

Stockmann publicerar år 2003 följande 

ekonomiska rapporter: 

• Delårsrapport januari-mars 24.4.2003 

• Delårsrapport januari-juni 12.8.2003 

• Delårsrapport januari-september 

28.10.2003 

Dessutom publiceras månatliga meddelanden 

med enheternas försäljningsstatistik. 

Den ekonomiska informationen publiceras 

på finska, svenska och engelska. 

Stockmanns alla börsmeddelanden kan 

läsas på publiceringsdagen på Internetadressen 

http://www.stockmann.fi. 

INVESTERARKONTAKTER: 

E-post investor.relations@stockmann.fi 

BESTÄLLNING AV 

EKONOMISK INFORMATION: 

Stockmann, Informationsavdelningen, 

PB 220, 00101 Helsingfors 

Telefon (09) 121 3089 

Fax (09) 121 3153 

E-post info@stockmann.fi 

INFORMATION OM STOCKMANN SOM PLACERINGSOBJEKT 

Följande analytiker följer enligt de uppgifter vi erhållit, av eget initiativ med Stockmanns 

utveckling. Listan kan vara bristfällig. Stockmann ansvarar ej för analytikernas uppskattningar. 

AKTIA SECURITIES 

Sabah Samaletdin 

Kalevagatan 4 

00100 Helsingfors 

Tel. 010 247 5000 

ALFRED BERG/ABN AMRO 

Glogatan 3 


Tel. (09) 228 321 

D.CARNEGIE AB FINLAND BRANCH 

Kim Nummelin 

Södra esplanaden 12 


Tel. (09) 618 711 

CONVENTUM SECURITIES 

Ritva Karling 

Brunnsgatan12 A 


Tel. (09) 231 231 

CREDIT AGRICOLE INDOSUEZ 

CHEUVREUX 

Frans Hoyer 

St Helen’s, 1 Undershaft 

London EC3P3DQ 

Tel. +44 (0) 207 621 5100 

DEUTSCHE BANK 

GLOBAL EQUITIES 

Mattias Karlkjell 

Stureplan 4 A 

114 87 Stockholm 

Tel. +46 8 463 5519 

ENSKILDA SECURITIES AB 

Mika Mikkola 



Tel. (09) 616 289 00 

EVLI BANK ABP 

Mika Karppinen 

Alexandersgatan 19 A 


Tel. (09) 476 690 

FIM FONDKOMMISSION AB 

Jari Westerberg 

Norra esplanaden 33 A 


Tel. (09) 6134 6217 

HANDELSBANKEN 

CAPITAL MARKETS 

Tom Skogman 

Alexandersgatan 11 


Tel. 010 444 2752 

MANDATUM 

FONDKOMMISSION AB 

Pia Maljanen 



Tel. 010 236 4707 

NORDEA SECURITIES 

Juha Iso-Herttua 

Fabiansgatan 29 B 


Tel. (09) 12341 

OPSTOCK AB 

Jari Räisänen 

Industrigatan 1 B 


Tel. (09) 404 739 

7

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT 

Resultatet förbättrades 

i enlighet med strategin 

Den ekonomiska tillväxten i Finland var 

år 2002 långsammare än förväntat. 

Konsumenterna hade dock en fortsatt 

stark tro på att deras ekonomi kommer 

att utvecklas, även om den fick sig en 

törn under hösten. Den ekonomiska tillväxten 

i Baltikum och Ryssland var 

betydligt snabbare än i Finland. 

Stockmannkoncernen uppnådde sina 

viktigaste mål trots den allmänna 

utvecklingen på hemmamarknaden. 

Med undantag av Hobby Hall uppvisade 

alla affärsgrupper en märkbar förbättring 

av verksamhetsresultatet. 

Förverkligandet av fastighetsstrategin, 

vars mål är avstående från icke strategiska 

fastigheter, fortsatte genom en försäljning 

av bl.a. de logistikfastigheter som 

Hobby Hall använder. På grund av detta 

ökade rörelseverksamhetens övriga 

intäkter något. Koncernens vinst före 

extraordinära poster uppgick till 68,6 

miljoner euro, dvs. en tredjedel bättre 

än året innan. Avkastningen på sysselsatt 

kapital ökade från 9,8 procent till 

12,6 procent och rörelsevinsten från 3,6 

procent till 4,7 procent. Även om siffrorna 

inte än nådde upp till de långsiktiga 

ekonomiska målen, dvs. en avkastning 

om 15 procent på sysselsatt kapital 

och en rörelsevinstmarginal om 5 procent, 

är riktningen den rätta och uppnående 

av målen år 2004 i enlighet med 

den ursprungliga tidtabellen realistiskt. 

Stockmannkoncernens försäljning 

uppgick i fjol till 1,58 miljarder euro. 

Försäljningen ökade med 44,7 miljoner 

euro eller 3 procent trots att Seppäläs 

verksamhet i Sverige avslutades före 

februari och bilgruppen avstod från fyra 

Mitsubishi-Skoda bilhus under slutet av 

år 2001 och våren 2002. 

VARUHUSGRUPPEN, 

BILHANDELN OCH SEPPÄLÄ 

DRIVER UPP RESULTATET 

Varuhusgruppen fortsatte sin övertygande 

stil trots att nya enheter belastade 

resultatet. Gruppens försäljning ökade 

tydligt och rekordresultatet från året 

innan förbättrades med 17 procent. 

Verksamheten uppvisade en positiv 

utveckling såväl i Finland som utomlands. 

Utlandsverksamhetens andel av 

gruppens försäljning steg redan till 15 

procent. 

Den totala bilhandelsmarknaden 

ökade med omkring 7 procent för nya 

bilars vidkommande. Stockmanns bilgrupp 

hade som klart mål att få lönsamheten 

att vända uppåt, vilket också lyckades 

utmärkt. Trots att bilgruppen avstod 

från fyra bilhus och den totala försäljningen 

blev något mindre än året innan, 

uppnådde gruppen den bästa rörelsevinsten 

under hela sin historia. Avkastningen 

på sysselsatt kapital förbättrades 

och ökade till 13,5 procent. Orderstocken 

för nya bilar ökade kraftigt under slutet 

av året och utgör en bra grund för framgångsrik 

verksamhet år 2003. 

Antalet försändelser inom den totala 

marknaden för distanshandel minskade 

i Finland under året med 7,5 procent. 

Även i Estland och många andra länder 

i Europa gick utvecklingen i samma 

riktning. Trots att Hobby Halls försäljning 

utvecklades klart bättre än markna- 

8

den förblev försäljningen dock tydligt 

mindre än vad som tidigare förutspåtts. 

På grund av detta förblev även grupppens 

resultat klart mindre än det uppställda 

målet och resultatet för året 

innan. Hobby Hall är marknadsledare 

inom distanshandel redan i tre länder 

och dess Internethandel är försäljningsmässigt 

sett den största i Finland. Den 

ökande andelen av försäljningen på 

nätet har dock till största delen varit en 

övergång från den traditionella postorderförsäljningen. 

På grund av detta är 

bolagets kostnadsstruktur för tung och 

en intensiv effektivering av verksamheten 

behövs för att rätta till situationen. 

Bolaget har således inlett ett program 

vars mål är kostnadsbesparingar på 6 

miljoner euro under år 2003. 

Det största glädjeämnet för koncernen 

under året var den rejäla förbättringen 

av Seppäläs resultat och bolagets 

återinträde bland de mest lönsamma 

enheterna inom detaljhandeln i 

Finland. Försäljningen i Finland och 

Estland ökade och försäljningsbidraget 

förbättrades avsevärt tack vare den förnyade 

inköp- och sortimentstrategin. 

Då kostnaderna samtidigt var under 

kontroll och verksamheten som avslutades 

i Sverige inte längre belastade 

resultatet, blev rörelsevinsten sex gånger 

större och avkastningen på sysselsatt 

kapital ökade till 52,4 procent. 

LÖNSAM TILLVÄXT 

KÄRNAN I STRATEGIN 

Koncernens strategi innefattar en lönsam 

tillväxt under de närmaste åren 

såväl i hemlandet som i Baltikum och 

Ryssland. I Finland är det i första hand 

varuhusgruppen som kommer att stå 

för tillväxten. Projektet för utbyggnad 

och ändring av Helsingforsvaruhuset, 

som även döpts till ”Alla tiders 

Stockmann”-projektet och som ger omkring 

10 000 kvadratmeter nya kommersiella 

lokaler samt nya logistik- och 

parkeringslokaler, är med en kostnadskalkyl 

om 90 miljoner euro den största 

enskilda investeringen under bolagets 

historia sedan varuhuset byggdes. Det 

fjärde Stockmannvaruhuset i huvudstadsregionen 

slår upp sina dörrar i 

utvidgningsdelen av köpcentret Jumbo 

år 2005. Utvidgningen av Zara- och 

Stockmann Beauty-kedjorna bidrar även 

till att ge tilläggsvolym i Finland. 

De baltiska ländernas inträde i EU år 

2004 och den positiva utvecklingen av 

ekonomin i Ryssland innebär att betydelsen 

av nämnda marknadsområden 

inom Stockmannkoncernen ökar. 

Varuhusgruppen har erhållit franchisingrättigheter 

för Zara inom hela den 

Ryska federationens område och den 

första butiken i Moskva invigs i månadsskiftet 

februari – mars. Enligt planerna 

skall ett Stockmannvaruhus öppnas 

i S:t Petersburg år 2005 och på den 

ryska marknaden finns särskilt i Moskva 

potential för öppnande av flera varuhus. 

Bilgruppen är den enda av 

Stockmanns affärsgrupper, vars strategi 

inte är inriktad på utvidgning utomlands. 

Däremot är Hobby Hall marknadsledare 

inom distanshandeln förutom 

i Finland även i Estland och Lettland 

och gruppen har inlett verksamhet 

i Litauen. Seppälä är den största 

butikskedjan inom modehandeln i 

Estland och dess planer inkluderar 

inledning av verksamhet i Lettland i år. 

Ryssland utgör såväl för Hobby Hall 

som för Seppälä en klar strategisk möjlighet 

för utvidgning. Enligt vår strategi 

kommer ungefär en tredjedel av koncernens 

försäljning att genereras i utlandet 

om fem år. 

EXTRA DIVIDEND 

FÖR JUBILEUMSÅRET 

Koncernens positiva resultatutveckling, 

solida balansstruktur och goda kassaflöde 

gör det möjligt att fortsättningvis 

utdela en bra dividend trots de kommande 

investeringarna. Ett konkret 

bevis på detta är den av styrelsen föreslagna 

dividenden på 0,70 euro och en 

extra dividend på 0,20 euro som utdelas 

för bolagets 140-årsjubileumsår. 

Trots ett svårt börsår ökade 

marknadsvärdet på bolagets aktiestock 

under året med ungefär två procent och 

uppgick vid årets slut till 710,1 miljoner 

euro då HEX-portfolioindexet vid 

Helsingfors Börs samtidigt sjönk med 

närmare 17 procent. Intresset för bolagets 

aktie ökade vilket bevisas av det 

faktum att 23,2 procent av samtliga B- 

aktier bytte ägare under året. Andelen 

utländska innehav ökade också tydligt 

även om den fortfarande låg på en 

blygsam nivå. En positiv utveckling av 

ägarvärdet utgör ett av koncernens 

framtidsmål. 

MÅLET ÄR ATT 

FÖRBÄTTRA RESULTATET 2003 

Koncernens resultat har under två år i 

rad förbättrats sammanlagt med närmare 

70 procent. Även om de ekonomiska 

utsikterna fortsättningsvis är 

osäkra, är målet en fortsatt förbättring 

av resultatet i enlighet med den utvalda 

strategin. Särskilt Hobby Halls resultat 

förväntas vända och bli klart bättre som 

en följd av progammet för kostnadsinbesparingar. 

Koncernens mål är att 

vinsten före extraordinära poster år 

2003 skall vara bättre än året innan. 

Jag vill på mina egna och på hela 

företagsledningens vägnar tacka våra 

kunder för det förtroende som de visat 

oss och den ypperliga personalen i hela 

koncernen för utmärkta prestationer 

under år 2002. 

Helsingfors den 12 februari 2003 

Hannu Penttilä 

9

STYRELSEN OCH REVISORER 

Lasse Koivu Erkki Etola Erik Anderson 

Eva Liljeblom Kari Niemistö Christoffer Taxell 

Henry Wiklund Jan Nordqvist Lea Musone 

10 

STYRELSEN 

ORDFÖRANDE 

Lasse Koivu 

(f. 1943), diplomekonom, verkställande 

direktör, Föreningen Konstsamfundet rf. 

Medlem sedan 1991, i tur att avgå våren 

2003. 

Aktier B 1 675 

VICE ORDFÖRANDE 

Erkki Etola 

(f. 1945), diplomingenjör, verkställande 

direktör, Oy Etola Ab. Medlem sedan 

1981, i tur att avgå våren 2005. 

Aktier A 1 841 676, B 991 587 

Erik Anderson 

(f. 1943), vicehäradshövding. Medlem 

sedan 2001, i tur att avgå våren 2004. 


Eva Liljeblom 

(f. 1958), ekonomie doktor, professor, 

Svenska Handelshögskolan. Medlem 

sedan 2000, i tur att avgå våren 2003. 

Aktier A 243, B 832 

Kari Niemistö 

(f. 1962), ekonomie magister, verkställlande 

direktör, Selective Investor Oy Ab. 

Medlem sedan 1998, i tur att avgå våren 

2004. 

Aktier A 2 546 622, B 1 131 075 

Christoffer Taxell 

(f. 1948), juris kandidat, minister. 

Medlem sedan 1985, i tur att avgå 

våren 2003. 

Aktier A 2 250, B 2 255 

Henry Wiklund 

(f. 1948), kammarråd, verkställande 

direktör, Svenska litteratursällskapet i 

Finland rf. Medlem sedan 1993, i tur att 

avgå våren 2005. 

Aktier A 720, B 2 107 

PERSONALREPRESENTANTER 

I STYRELSEN 1.4.2002 - 31.3.2003 

Jan Nordqvist 

(f. 1969), ekonomie magister, systemchef, 

ekonomiadministrationen. 

Personalrepresentant i styrelsen, vald av 

de högre tjänstemännen vid Stockmann. 

Lea Musone 

(f. 1942), försäljare, varuhuset i Östra 

centrum. Personalrepresentant i styrelsen, 

vald av koncernnämnden. 

REVISORER 

Krister Hamberg 

(f. 1943), diplomekonom, CGR, 

Stockmanns revisorssuppleant sedan 

1988 och ordinarie revisor sedan 1995. 

Wilhelm Holmberg 

(f. 1950), ekonomie magister, CGR, 

Stockmanns ordinarie revisor sedan 

2000. 

REVISORSSUPPLEANT 

KPMG Wideri Oy Ab

KONCERNENS LEDNING 


Henri Bucht 


Pekka Vähähyyppä 

Esa Mäkinen 


Jukka Naulapää 

KONCERNENS LEDNINGSGRUPP 


(s. 1953), vicehäradshövding, 

verkställande direktör. 


Optioner 1997: 26 858, 2000: 150 000 

Henri Bucht 

(f. 1951), ekonomie magister, vice 

verkställande direktör med ansvar för 

Hobby Hall-gruppen. 


Optioner 1997: 12 000, 2000: 100 000 


(f. 1961), ekonomie magister, vice 

verkställande direktör med ansvar 

för varuhusgruppen. 

Aktier A 1 600, B 4 500 

Optioner 1997: 11 768, 2000: 100 000 

Pekka Vähähyyppä 

(f. 1960), ekonomie magister, 

ekonomidirektör. 


Optioner 1997: 6 000, 2000: 80 000 

Esa Mäkinen 

(f. 1959), ekonomie magister, direktör 

med ansvar för bilgruppen. 

Optioner 1997: 3 856, 2000: 80 000 


(f. 1958), ekonom, verkställande 

direktör, Seppälä Oy. 

Aktier B 2000 

Optioner 1997: 3 856, 2000: 80 000 

Jukka Naulapää 

(f. 1966), juris kandidat, bolagets jurist, 

ledningsgruppens sekreterare. 

Optioner 1997: 6 170, 2000: 20 000 

I aktie- och optionsinnehav av styrelsemedlemmar 

och bolagets ledning har 

31.12.2002 uppgivits Stockmann Oyj 

Abp:s aktier och optioner i deras personliga 

ägo eller via samfund där de har 

bestämmande inflytande samt genom 

personer i deras förmynderskap med 

undantag av möjliga stamkundsoptioner 

år 1999, varav medlemmarna i styrelsen 

ägde totalt 973 st. och medlemmarna i 

koncernens ledningsgrupp totalt 727 st. 

Uppgifter om Stockmanns aktier och 

optioner ges på årsberättelsens sida 41. 

11

”Vi var vänner redan i dagis och vi har svurit på att vi 

ännu som gamla tanter kommer att vara väninnor och gå 

tillsammans på stan varje dag: vi fixar frisyren, kollar makeupen, 

träffas under Stockas klocka, skojar med varandra, 

sitter timtals på kaffe, berättar hemligheter för varandra. 

Små ögonblick av vänskap som vi aldrig tänker avstå från! 

” 

12


Varuhusens utveckling fortsatte stabil 

Varuhusgruppens försäljning inklusive 

mervärdesskatt uppgick till 811,1 miljoner 

euro, en ökning med 7 procent jämfört 

med året innan. Gruppens omsättning 

uppgick till 679,3 miljoner euro. 

Jämfört med de dystrare ekonomiska 

utsikterna i världen var konsumtionsefterfrågan 

god på varuhusgruppens marknadsområden 

i Finland, Ryssland och Baltikum. 

Finländarnas tro på utvecklingen av 

sin egen ekonomi var klart bättre än inom 

EU-området i genomsnitt. Ibruktagningen av 

euron skapade en låg och stabil räntenivå 

som tillsammans med den relativt oförändrade 

sysselsättningsgraden har skapat en 

viss förutsägbarhet i ekonomin som bidragit 

till att upprätthålla en positiv ekonomisk 

utveckling på hemmamarknaden. 

Försäljningen i de inhemska varuhusen 

och i Akademiska Bokhandeln uppgick till 

680,9 miljoner euro, en ökning med 33,4 

miljoner euro eller 5 procent. Försäljningen 

på årsbasis ökade kraftigast (7 procent) i 

varuhuset i Östra centrum i Helsingfors. 

Byggnadsarbeten i omgivningen kring 

varuhusen i Helsingfors centrum, Hagalund 

och Åbo störde i viss mån försäljningen 

och på grund av detta nådde deras 

försäljning inte upp till målsättningarna. 

Utlandsverksamhetens försäljning uppgick 

till 122,5 miljoner euro, en ökning 

med 14 procent, och dess andel av hela 

varuhusgruppens försäljning steg till 15 

procent. I Ryssland ökade konsumenternas 

köpkraft med 10 procent och särskilt i S:t 

Petersburg var ökningen klart snabbare på 

grund av den låga utgångsnivån. Varuhusgruppens 

försäljning i Ryssland uppgick 

till 80,3 miljoner euro, en ökning med 

16 procent. Räknat i amerikanska dollar, som 

tillämpas som prissättningsvaluta i Ryssland, 

var tillväxten 18 procent. I Estland ökade 

konsumenternas köpkraft med 7 procent 

och varuhuset i Tallinn uppvisade i sin tur 

en försäljningsökning på 9 procent. 

KONTROLL AV LAGER 

OCH KOSTNADER 

Eftersom marknadstillväxten var långsam 

på grund av den allmänna ekonomiska 

utvecklingen låg verksamhetens tyngdpunkt 

på kontroll över täckningsbidrag 

och kostnader. Varuhusens relativa försäljningsbidrag 

förbättrades fortsättningsvis 

och uppgick nu till 39,4 procent. Detta 

berodde till stor del på lagerhushållningen: 

tack vare noggrann inköpsverksamhet 

hölls lagren under kontroll och mängden 

varor som blev över till realisationsförsäljningarna 

var skälig. Tack vare valutaterminerna 

hade nedgången av dollarkursen 

inte någon större effekt på resultatet för 

utlandsverksamheten. 

I Finland eftersträvades en dämpning 

av kostnadsökningen genom ännu noggrannare 

planering av arbetsskift så att 

Stockmanns varuhus i 

Helsingfors centrum och 

i Östra centrum, i Hagalund 

i Esbo, Tammerfors, 

Uleåborg och Åbo och 

Akademiska Bokhandelns 

butiker på fem varuhusorter 

erbjuder sakkunnig och bra 

betjäning i en angenäm miljö. 

Grunden till framgången är 

ett enastående brett sortiment 

bra produkter till konkurrenskraftiga 

priser. 

Utlandsverksamheten innefattar 

ett varuhus i Tallinn och 

ett i Moskva samt en specialaffär 

i Moskva och två i 

S:t Petersburg. Varuhusgruppen 

erövrade nya områden 

genom kosmetikkedjan 

Stockmann Beauty samt Zara 

som representerar toppmodet 

i världen. 

Varuhusgruppens 

försäljningsutveckling 1998-2002 

mn euro 

800 

600 

400 

200 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 

NYCKELTAL 

Utvecklingen av rörelsevinsten 

i varuhusgruppen 1998-2002 

mn euro 

40 

30 

20 

10 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 

Rörelsevinst 

% av omsättningen 

% 

12 

9 

6 

3 

0 

13


Genom projektet ”Alla tiders 

Stockmann” utvidgas de 

kommersiella lokalerna i 

Helsingforsvaruhuset bl.a. 

med ett torg med glastak som 

byggs i de översta våningarna. 

Det platinafärgade Stockmann Exclusive-kortet 

fick ett entusiastiskt mottagande. 

De bästa kunderna utnyttjade mer 

än väntat möjligheten att göra 

förmånliga köp under Exclusiveinköpsdagarna 

och dagsförsäljningen 

mångdubblades. 

arbetstimmarna anpassades efter kundmängderna. 

Även andra kostnader och 

investeringar anpassades att motsvara de 

långsammare tillväxtförhållandena på 

marknaden. I och med att kostnadsökningen 

stannade vid 7 procent som är 

mindre än ökningen av försäljningsbidraget 

(9 procent) steg gruppens rörelsevinst 

till 39,7 miljoner euro. Rekordresultatet 

34,1 miljoner euro, som uppnåddes år 

2001, överskreds alltså med 5,6 miljoner 

euro eller 17 procent. 

Varuhusgruppens rörelsevinst förbättrades 

såväl i Finland som utomlands. Av 

gruppens enheter var det endast de 

nyaste, i inledningsfasen varande enheterna, 

dvs. Uleåborgvaruhuset, Stockmann 

Beauty och Zara-butiken som uppvisade 

ett förlustbringande rörelseresultat. 

Samtliga enheter inom utlandsverksamheten 

uppnådde ett positivt rörelseresultat. 

STORA ENHETER OCH 

UTLÄNDSKA KEDJOR 

Strukturomvandlingen inom detaljhandeln 

har under de senaste åren haft två starka 

inriktningar. Dels har handeln och kunderna 

sökt sig i riktning mot större enheter, 

dels har antalet utländska företag ökat 

avsevärt. Bakom ett flertal kedjor står ett 

starkt internationellt moderbolag som har 

såväl ett fungerande affärskoncept som 

beredskap att stå för kostnaderna som uppkommer 

vid etablering på nya marknader. 

Bland nykomlingarna har det funnits företag 

som mycket snabbt uppnått en lönsam 

affärsverksamhet. Under år 2002 blev det 

dock allt uppenbarare att resultatet för 

många företag som etablerat sig i Finland 

har stannat långt från en lönsam nivå. Detta 

har för flera inneburit en omvärdering av 

planerna på utvidgning och en del har 

t.o.m. dragit sig bort från den finländska 

marknaden. Den hårdare konkurrensen 

utgör en utmaning för alla företag inom 

branschen, men den är ett verkligt problem 

för dem som har ett oklart koncept eller en 

otillräcklig resultatförmåga. Större omställningar 

än under de senaste åren är att vänta 

på marknaden i form av företagsförvärv, 

avståenden och byte av affärsplatser. 

TAKTEN INOM 

MODEHANDELN ÖKAR 

Livslängden för produkterna inom detaljhandeln 

har blivit kortare. Detta gäller särskilt 

modet. Kunderna vill tillägna sig 

nyheterna genast och de är även villiga att 

betala ett ordentligt pris förutsatt att varan 

är den rätta och den bjuds ut på rätt plats 

vid rätt tid. Hela anskaffningskedjan måste 

reagera ännu snabbare än tidigare i denna 

process och även kunna förutse kommande 

behov. Informationsutbytet mellan 

detaljhandeln och industrin skall ske 

öppet och snabbt. Fördelningen av risker 

mellan olika parter i anskaffningskedjan 

har fått nya former och logistiken har blivit 

ett allt viktigare konkurrensmedel även 

i fråga om modeprodukter. 

Som en följd av ett större och mångsidigare 

modeutbud har handeln inom branschen 

förväntat sig volymtillväxt. Finland 

hör till de länder inom EU-området som 

har den lägsta modekonsumtionen per 

hushåll. Ungdomens köpvanor håller på 

att förändras i enlighet med den europeiska 

modellen, men vuxenbefolkningen 

använder fortfarande en relativt liten andel 

av sina inkomster på kläder. Inte ens den 

högre levnadsstandarden under det förra 

årtiondet har haft någon nämnvärd inverkan 

på finländarnas inställning till klädsel. 

Däremot har föråldringen av befolkningen 

och en mer allmän inriktning att ta hand 

om sig själv lett till att kosmetikhandeln är 

en av de snabbast växande områdena 

inom detaljhandeln i Finland. 

VARUHUSKEDJANS OMBYGGNADS- 

ARBETEN SLUTFÖRDES 

Försäljningssiffrorna uppvisade en rätt så 

behärskad tillväxt eftersom nästan alla 

varuhusen hade i stort sett lika stora försäljningslokaler 

som året innan. 

Försäljningen i varuhusen i Helsingfors 

centrum och Hagalund stannade på 

samma nivå som året innan vilket till en 

del beror på omfattande byggnadsarbeten 

som utfördes i den närliggande omgivningen. 

I huvudstadsregionen har byggandet 

av ny butikskapacitet inverkat mest på 

försäljningen i dessa två varuhus som är 

de största i Finland. Varuhuset i Östra centrum 

ökade däremot sin försäljning med 7 

procent. Varuhusen i Åbo och Tammerfors 

uppvisade bägge en tillväxt om 4 procent. 

Försäljningen i Uleåborgvaruhuset stannade 

under det första fullständiga verksamhetsåret 

vid 36,6 miljoner euro vilket 

klart underskred det mål som uppställdes 

då beslut om investeringen fattades. 

Under det sista kvartalet år 2002 uppvisade 

Uleåborgvaruhuset den snabbaste tillväxttakten 

inom kedjan, hela 15 procent. 

Detta stärker tron på att det ursprungligen 

uppställda försäljningsmålet är möjligt att 

14

Varuhuset i Riga färdigställs enligt den 

planerade tidtabellen hösten 2003. 

Varuhuset i Östra centrum fick 

ett eget delikatesskök som tillreder 

matportioner, sallader och andra 

delikatesser för kundernas behov. 

uppnå även om det kanske sker med ett 

par års dröjsmål. 

De slutgiltiga förutsättningarna för en 

enhetlig kedja, där alla ingredienser för en 

högklassig matnjutning finns under samma 

tak, skapades då ombyggnaden av Delikatessavdelningen 

i varuhuset i Östra centrum 

blev färdig i augusti, en Alkobutik 

öppnades i anslutning till den samt ett 

hyreskontrakt om öppnande av en Alkobutik 

i anslutning till Delikatessen i Hagalundvaruhuset 

undertecknades i december. 

Stockmann har tack vare sitt unika 

Delikatessen-koncept och yrkeskunniga 

personal lyckats med att fortsättningsvis 

öka sin dagligvaruhandel klart snabbare än 

den allmänna utvecklingen inom branschen. 

Stockmanns Delikatesser uppvisade 

en årlig tillväxt på 10 procent som är 

exceptionell inom den i övrigt mycket stabila 

branschen. Stockmann har för avsikt 

att även i fortsättningen utveckla konceptet 

för högklassig mathandel genom att fortsättningsvis 

snappa upp nya idéer ute i 

världen och introducera dem i den finländska 

konsumentens vardag och fest. Under 

året förnyades i sin helhet systemet för 

verksamhetsstyrning på Delikatesserna och 

de första konkreta fördelarna av detta kan 

förväntas under år 2003 i form av bättre 

omsättningshastighet och lönsamhet. 

MARKNADSFÖRINGEN 

I EGNA HÄNDER 

Stockmannkoncernens marknadsföring har 

utvecklats vidare med interna resurser. 

Varuhusgruppen upplever marknadsföringen 

som en så central del av dess kärnkompetens 

att den därför inte har överlåtits 

till en utomstående reklambyrå. Det 

här leder till mycket god kostnadseffektivitet 

och informationen till kunderna bildar 

en klart identifierbar, långsiktigt uppbyggd 

bild av Stockmann. Det här kan ses 

tydligast i den regelbundna marknadsföringen 

till stamkunder samt i kampanjerna 

som är framgångsrika år efter år. 

Antalet stamkunder i slutet av året var 

totalt 850 000, av dessa var 725 000 i Finland. 

En ny landvinning gjordes då 

Stockmann-kontokortet blev det första 

egna butikskortet som duger som betalningsmedel 

även i Alkobutikerna. Utveckling 

av stamkundskonceptet fördjupade 

kundrelationerna till 90 000 kortinnehavare 

i Estland och 35 000 i Ryssland. I slutet 

av år 2001 inledde Stockmann och 

Radiolinja lanseringen av ett nytt mobilservicepaket, 

Stockmann Dial, till Stockmanns 

stamkunder. Efterfrågan på paketet 

uppfyllde de uppställda målen och Dialkunderna 

får utnyttja specialerbjudanden 

som är avsedda endast för dem. I framtiden 

vill Stockmann gå i spetsen för utvecklingen 

av produkter och tjänster som kombinerar 

mobilkommunikationsteknologi 

och detaljhandel på ett sätt som kunderna 

kan dra nytta av. 

Stockmann har medvetet valt att stanna 

utanför bonuspoängsystem vid utvecklingen 

av stamkundskonceptet eftersom koncernen 

inte tror att de på ett nämnvärt sätt 

bidrar till att kunderna koncentrerar sina 

inköp och dessutom blir kostnaderna för 

systemet oundvikligen höga. I stället erbjuds 

stamkunderna utvalda aktuella förmåner 

med ett avsevärt mervärde för kunden, vilket 

har bidragit till en fortsatt ökning av 

medelinköpen och bättre köptrohet. Innehavarna 

av det i februari lanserade Stockmann 

Exclusive-kortet erbjuds en särskild 

köpdag som arrangeras två gånger om året 

under vilken de får en rabatt på 10 procent 

på nästan hela varuhusets sortiment. 

De legendariska Galna Dagarna erbjuder 

de bästa förutsättningarna för skapande 

av nya kundrelationer. Under fyra 

dagar blir försäljningen ungefär fyra gånger 

större än normalt. År 2002 slogs åter en 

gång alla gamla rekord. På höstens Galna 

Dagar var ökningen jämfört med året 

innan inte mindre än 11 procent. Galna 

Dagarna har utan tvivel blivit den viktigaste 

enskilda kampanjen inom detaljhandeln 

i Finland och uppkomsten av otaliga 

kopior verkar endast stärka dess tillväxt. 

ALLA TIDERS STOCKMANN 

I september fattade bolagets styrelse 

beslut om att förverkliga en i flera år planerad 

utvidgning av Helsingforsvaruhuset 

och inlämnade en ansökan om ändring av 

stadsplanen i anslutning till detta till stadens 

myndigheter. Kostnaderna för projektet 

som fått namnet “Alla tiders Stockmann” 

beräknas uppgå till 90 miljoner euro 

och avsikten är att utöka försäljningsytan i 

Helsingforsvaruhuset inom ramen för projektet 

med inte mindre än 10 000 kvadratmeter. 

Helsingfors Stockmann är med sin 

nuvarande försäljningsyta om 40 500 kvadratmeter 

och sin årliga försäljning om 

393 miljoner euro (inklusive hyresgäster) 

redan i dag det sjätte största varuhuset i 

Europa. Varuhusets värsta flaskhalsar utgörs 

av föråldrade logistiklokaliteter, en trång 

Delikatessavdelning, otillräcklig parkerings- 

15


En elegant och stilig butik utgör en 

väsentlig del av Zaras koncept. 

Den nya tredje våningen i Akademiska 

Bokhandeln i Helsingfors centrum har 

fått mycket beröm. Lokaliteterna förnyades 

för butiksändamål i byggnadsplaneraren 

Alvar Aaltos anda. 

kapacitet och trånga gångar. Projektet 

“Alla tiders Stockmann” med sitt omfatttande 

investeringsprogram erbjuder lösningar 

på alla dessa problem. Om processen 

med ändring av stadsplanen 

behandlas på ungefär ett år skulle det vara 

möjligt att inleda byggandet i början av år 

2004. Genom att utföra byggarbetena 

stegvis är det möjligt att begränsa olägenheterna 

för den kommersiella verksamheten, 

men samtidigt kommer den egentliga 

byggtiden sannolikt att dras ut över tre år. 

TILLVÄXT HÄMTAS GENOM 

INTERNATIONALISERING 

Utlandsverksamheten uppvisade en snabbare 

tillväxt än året innan och tillväxten 

var igen klart snabbare än i Finland. Den 

låga utgångsnivån i samhällsekonomierna 

i Ryssland och Baltikum möjliggör över en 

lång period en snabbare försäljningstillväxt 

än på hemmamarknaden. Ekonomin 

i Ryssland upplever ett uppsving som en 

följd av det höga oljepriset, men en mer 

markant tillväxtökning är att förvänta då 

ryskt kapital småningom börjar återvända 

till investeringar i hemlandet. Verksamhetsmiljön 

i Ryssland har visat en del tecken 

på stabilisering och det kan skönjas en 

vilja att ändra verksamhetssätten i bl.a. 

beskattningen i en mer rationell riktning. 

Trots att landet fortfarande utgör ett högriskområde 

i alla avseenden och det finns 

gott om extra friktion i den dagliga verksamheten, 

utgör Ryssland det största 

potentiella tillväxtområdet för Stockmanns 

affärsverksamhet. Tretton år av oavbruten 

verksamhet har givit Stockmann ett betydande 

försprång i Ryssland: bl.a. två tredjedelar 

av de totalt 15 miljoner invånarna i 

ekonomidistriktet i Moskva och S:t 

Petersburg känner igen företaget. 

Den ekonomiska och politiska integrationen 

med väst har varit fortsatt stark i 

Estland och landet ansluter sig tillsammans 

med de övriga länderna i Baltikum 

och Östeuropa till EU i maj år 2004. En 

liberal finanspolitik har gjort Estland till ett 

lockande investeringsobjekt och bl.a. fullständigt 

förändrat gatubilden i Tallinn 

inom loppet av några år. Konkurrensen 

inom detaljhandeln har överraskande 

snabbt blivit hårdare och det har varit lätt 

särskilt för finländska handelsföretag att 

utvidga till Estland såväl tack vare det 

korta avståndet som det nära sambandet 

mellan kulturen och språket. 

NYA ENHETER 

ÖPPNADE 

I november invigde Stockmann de första 

Stockmann Beauty-kosmetikbutikerna i 

köpcentret Jumbo i Vanda och i köpcentret 

Trio i Lahtis. Målet är att utveckla Stockmann 

Beauty till en framgångsrik, riksomfattande 

specialaffärskedja för den 

snabbt växande kosmetikmarknaden. 

I början av år 2002 grundade Stockmann 

i närheten av Ring III i Vanda en separat 

Outletbutik som i första hand säljer till sänkt 

pris varor som blivit över från varuhusens 

sortiment. Butikens slogan ”Go Hunting” 

väckte kundernas intresse och försäljningen 

under det första året överskred klart budgeten. 

Outlet som har en enkel kostnadsstruktur 

har effektivt realiserat lagren som 

blivit över efter de olika säsongerna och 

genom det avsevärt hjälpt varuhusen att 

kontrollera försäljningsbidraget. 

ZARA FRAMSKRIDER 

I FINLAND OCH RYSSLAND 

Stockmann undertecknade i juni år 2001 

ett franchisingavtal med den spanska 

Inditex-koncernen om etablering av Zarakedjan 

i Finland. I april 2002 invigdes den 

första Zara-modebutiken med en försäljningsyta 

om 1 600 kvadratmeter på 

Alexandersgatan i Helsingfors centrum, 

mittemot Stockmanns huvudingång. Även 

om Zara i enlighet med kedjans principer 

inte alls gör någon reklam, inledde butiken 

sin verksamhet mycket starkt och 

även de finländska kunderna fann snabbt 

Zaras trendriktiga och snabbt cirkulerande 

mode. Utvecklingen av kedjan fick fortsättning 

under året då avtal undertecknades 

om öppnande av Zara-butiker i 

Östra centrum i Helsingfors och i Hansakvarteret 

i Åbo. I oktober 2002 undertecknade 

Stockmann ett franchisingavtal om 

etablering av Zara även i Ryssland. Den 

första Zara-butiken i landet öppnas i köpcentret 

Mega i Moskva vid månadsskiftet 

februari-mars 2003. Zara har goda tillväxtmöjligheter 

i de största städerna i Finland 

samt i Moskva och S:t Petersburg. 

FÖLJANDE VARUHUSPROJEKT 

I UTLANDET 

Stockmannvaruhusens konkurrensfördel 

baserar sig på ett överlägset sortiment och 

högklassig betjäning i en angenäm köpmiljö. 

För att ett dylikt varuhus skall 

16

Stockmannvaruhuset i S:t Petersburg 

kommer att vara beläget i en representativ 

byggnad som ligger mycket centralt. 

Stockmann Beauty-butikernas lyckade 

utseende och yrkeskunniga betjäning 

erbjuder goda möjligheter för utveckling 

av den nya kosmetikkedjan. 

kunna vara lönsamt måste det finnas tillräckligt 

med köpkraft i dess omgivning 

och helst ett kundpotential på en kvartsmiljon 

invånare. Varuhuset måste även 

uppnå en årlig försäljning om ca 50 miljoner 

euro. I de norra delarna av huvudstadsregionen 

har det funnits ett sista 

tomt område i Finland som uppfyller de 

här kraven. Enligt ett föravtal som undertecknades 

i augusti 2002 skall detta tomrum 

uppfyllas av ett Stockmannvaruhus 

som enligt planerna öppnas i köpcentret 

Jumbo i Vanda hösten 2005. Efter detta är 

det svårt att i Finland finna ett tillräckligt 

stort kundpotential för ett Stockmannvaruhus 

i enlighet med det nuvarande 

verksamhetskonceptet. 

Utvecklingen av detaljhandeln stod 

stilla i årtionden i Finlands närområden i 

Baltikum och Ryssland tills uppkomsten 

av en marknadsekonomi på 1990-talet 

under en kort tid innebar startskottet för 

investeringar i detaljhandeln av aldrig 

tidigare skådad omfattning. Stockmann 

har i denna utveckling sett en stor strategisk 

möjlighet och varit bland de första 

som etablerat specialaffärer och varuhus i 

de största städerna i området, nämligen 

Moskva, S:t Petersburg och Tallinn. Nästa 

nya Stockmannvaruhus slår upp sina 

dörrar för kunderna i Lettlands huvudstad 

Riga hösten 2003. 

Ett föravtal har undertecknats om ett 

Stockmannvaruhus med 8 000 kvadratmeter 

totalyta som placeras i ett köpcenter 

som byggs vid Nevski Prospekt i centrum 

av S:t Petersburg. Enligt planerna 

skall varuhuset öppnas i slutet av år 2005. 

Förhandlingar om finansiering av projektet 

pågår mellan fastighetsprojektets tyska 

ägarbolag SPAG och internationella 

finansinstitut. Även efter detta projekt har 

Stockmann behov av att finna högklassiga 

handelsplatser särskilt i Moskva, där 

en marknad med 10 miljoner invånare 

och den komprimerade stadsstrukturen 

erbjuder tillväxtmöjligheter för varuhusverksamhet 

ännu i många år. 

UTSIKTER 

FÖR ÅR 2003 

Varuhusgruppens resultat har under de 

tre senaste åren ökat med 85,7 procent. 

När utbyggnaden av Helsingforsvaruhuset 

är färdig och varuhuset i Jumbo har 

öppnat sina dörrar är Stockmanns varuhusnätverk 

i Finland färdigt i sin nuvarande 

form. De största utmaningarna utgörs av 

en internationalisering av verksamheten 

till Ryssland och Baltikum. Stockmann 

kan genom vidareutveckling av sitt starka 

brand och serviceryktet som förvärvats i 

praktiken ge sina kunder och samarbetsparter 

mervärde som ger en närmare relation 

till dem. Varuhusgruppen tror att den 

genom att uppställa ambitiösa mål och 

motivera de anställda till att överträffa 

sina tidigare prestationer kan, i lönsamhet 

mätt, räkna sig till toppföretagen inom 

detaljhandeln i Finland och varuhussektorn 

i Europa även då tillväxten på 

marknaden är långsam. Även om resultatet 

under de senaste åren snabbt har vuxit 

och uppnått en rekordnivå de två senaste 

åren i rad är målsättningen en fortsatt förbättring 

av rörelsevinsten 2003. 

Försäljningens fördelning per 

enhet i varuhusgruppen 2002 

44 % Helsingforsvaruhuset 

41 % Övriga enheter i Finland 

10 % Ryssland 

5 % Estland 

Försäljningens fördelning per 

varuområde i varuhusgruppen 2002 

43 % Mode 

11 % Hem 

23 % Livsmedel 

11 % Fritid och hobby 

12 % Böcker, tidningar och papper 

17

”Det känns som om livet rullar på allt fortare i 

den här åldern. Kalendern fylls av idrott, möten med 

vänner och stugliv. Och barnbarnen förstås, som jag 

redan lovat att vi nästa sommar skall bila till Legoland 

via Kolmården. Jag känner mig lyckligt lottad då jag 

får syssla med det som jag gillar bäst och har 

en möjlighet att satsa på kvalitet i livet. 

” 

18

BILGRUPPEN 

Utveckling på lönsamhetens villkor 

Bilbranschen förväntade sig att försäljningen 

av nya personbilar i antal räknat 

skulle uppgå till omkring 100 000 år 

2002. Detta skulle ha varit klart mindre 

än året innan då antalet sålda nya personbilar 

uppgick till 109 428. Orsaken 

till förväntningarna var oro för avsevärda 

förändringar i skattestrukturen som gäller 

nya bilar, beskattningen av bilar som 

importeras begagnade samt gruppundantagsförordningen 

som reglerar konkurrensen 

i bilbranschen inom EU. Den 

förverkligade försäljningen var 117 034 

bilar, en ökning med 7 procent jämfört 

med året innan. Detta var en positiv 

överraskning för branschen eftersom 

skattediskussionen pågick hela hösten 

och regeringen gjorde en proposition 

om ändringar i bilskattestrukturen först 

under årets sista dagar. Tillväxten är ett 

tecken på ett uppdämt köpbehov bland 

köpare av personbilar. Registreringen av 

paketbilar låg enligt förväntningarna på 

samma nivå som året innan: 12 891 nya 

paketbilar registrerades, dvs. 0,2 procent 

mer än året innan. Viljan att köpa 

personbil ökade särskilt bland privatkunder. 

I huvudstadsregionen registrerades 

fram till augusti ett mindre antal 

personbilar än året innan, men tillväxten 

under slutet av året var så stark att 

antalet registrerade bilar under hela året 

var 4,4 procent högre än föregående år. 

Företag och samfund registrerade i 

huvudstadsregionen 6 procent mindre 

bilar än under föregående år. 

Registreringstillväxten bland privatkunder 

var t.o.m. 16 procent. Försäljningen 

av företagsbilar är starkt koncentrerad 

till huvudstadsregionen vilket 

återspeglades i en svagare utveckling av 

marknaden än i landet i övrigt. 

Stockmanns bilgrupp var med en 

andel på omkring 24 procent klar 

marknadsledare inom handeln med nya 

bilar inom huvudstadsregionen. Av de 

av Stockmann representerade bilmärkena 

ökade Volkswagen sin försäljning 

näst mest mätt i antal sålda bilar. Audi 

uppnådde alla tiders bästa försäljningsvolym. 

Försäljningen av Ford stannade 

Stockmanns bilgrupp 

betjänar sina kunder i 

elva enheter i huvudstadsregionen. 

Bilmärkena som 

säljs är Audi, Ford och 

Volkswagen. I Åboregionen 

representerar bilgruppen 

Ford och i Tammerfors 

Mitsubishi och Skoda. 

Till bilgruppens starka 

sidor hör en organisation 

som består av serviceinriktade 

fackmän inom 

branschen, högklassiga 

produkter och mångsidiga 

tjänster. Framgången 

bygger på bra kundrelationer 

som byggts upp under 

årens lopp och pålitlig 

verksamhet. 

Bilgruppens 


mn euro 

400 

300 

200 

100 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 

NYCKELTAL 


i bilgruppen 1998-2002 

mn euro 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 

Rörelsevinst 


% 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

19

BILGRUPPEN 

Kraften i sportiga Audi S4 förmedlas 

till vägen genom quattrofyrhjulsdriften. 

Audi S4 finns 

både i Sedan- och stilfullt 

Avant-utförande. 

Volkswagen utvidgar sina modeller att omfatta 

även terrängbilar. Volkswagen Touareg 

representerar toppen bland terrängbilar. 

Ford Transit Connect är 

Årets paketbil 2003. 

något under siffrorna för året innan och 

placerade sig efter Volkswagen som det 

tredje populäraste personbilsmärket i 

huvudstadsregionen. I Åbo behöll Ford 

sin ställning som det näst populäraste bilmärket 

i regionen. Enheten i Tammerfors 

uppnådde en beaktansvärd tillväxt på 64 

procent i försäljningen av begagnade 

bilar medan försäljningen av nya bilar 

stannade på samma nivå som året innan. 

Sedan bilförsäljningen i enheten på 

Drumsö upphörde i juni är bilhuset i 

Tammerfors nu den enda enheten inom 

Stockmanns bilgrupp som marknadsför 

Mitsubishi- och Skoda-bilar. 

Bilgruppen levererade sammanlagt 8 965 

nya bilar, dvs. 7,7 procent mindre än år 

2001. Antalet sålda bytesbilar var 7 917 

(minskning 8,6 procent). Ford-produktlinjen 

överlät 4 327 (minskning 13 procent), 

Volkswagen-produktlinjen 3 554 

(ökning 14,8 procent), Audi-produktlinjen 

819 (ökning 19 procent) och Mitsubishi-Skoda-produktlinjen 

265 (minskning 

72 procent) nya bilar. Bilgruppens 

försäljning i euro uppgick till 398,9 miljoner 

euro, en minskning med 10,5 miljoner 

euro eller 3 procent. Den största orsaken 

till den minskade försäljningen var 

avståendet från Mitsubishi-Skoda-produktlinjen 

i huvudstadsregionen och 

Åbo. Gruppens omsättning uppgick till 

328,3 miljoner euro jämfört med 337,2 

miljoner euro året innan. 

Lönsamheten kunde förbättras bland 

annat genom effektivering av bytesbilverksamheten. 

Särskild uppmärksamhet 

fästes vid lagerstorleken och lagrens 

åldersstruktur. Avkastningen på sysselsatt 

kapital i bilgruppen steg till 13,5 procent 

jämfört med 5,4 procent året innan. Trots 

det utmanande marknadsläget och minskad 

försäljning lyckades gruppen förbättra 

sin rörelsevinst till 5,4 miljoner euro 

jämfört med 3,2 miljoner euro föregående 

år. Rörelsevinsten i euro var det bästa 

genom tiderna för bilgruppen. 

FRAMGÅNGSRIKA 

STAMKUNDSKAMPANJER 

Under året var nya bilar sex gånger på 

stamkundserbjudande som gällde i en månads 

tid. Vidare deltog bilgruppen för första 

gången på hösten i en till Exclusivestamkunderna 

riktad köpförmånskampanj 

som pågick en dag och som visade 

sig vara mycket framgångsrik. Sammanlagt 

tre bytesbilskampanjer riktades till 

stamkunderna. Vidare innehöll stamkundserbjudandena 

varje månad utrustning 

och tillbehör för bilkörning och 

användning av bilen. 

Bilgruppen var med såväl på vårens 

som höstens Galna Dagar. 

GENOM ORGANISATIONSÄNDRINGAR 

TILL EFFEKTIVARE VERKSAMHET 

Efter organisationsändringarna som förverkligades 

under år 2002 har antalet 

organisationsnivåer i bilgruppen minskat 

med en och tyngdpunkten i beslutsfattandet 

har överförts till enheterna. Målet 

är att garantera ett tillräckligt snabbt 

beslutsfattande i den allt hårdare konkurrensen 

och aktiv utveckling av alla 

enheter i enlighet med tidens krav. Målet 

för varje enhet är en lönsam tillväxt. 

UTVECKLINGSARBETE FÖR 

ATT SÄKRA TILLVÄXTEN 

Bilgruppen lanserade i november nya och 

tidsenliga Internetsidor. De nya sidorna 

har flexibla möjligheter att reservera servicetid 

samt sidorna med bytesbilar har 

ägnats särskild uppmärksamhet. Ett omfattande 

och uppdaterat sortiment bytesbilar 

visas i 4-färg. Personer som söker bil 

kan lämna uppgifter om den önskade 

bilen till en särskild vakttjänst som skickar 

ett e-postmeddelande omedelbart när en 

bil som uppfyller kundens önskemål 

hittas. Tack vare de nya sidorna steg antalet 

dagliga besök till i genomsnitt 2 000. 

Som stöd för försäljningen av företagsbilar 

lanserades på hösten Stockmann 

Leasing som baserar sig på de starka produktmärken 

som bilgruppen representerar 

och helhetsservicen som gruppen erbjuder. 

Stockmanns serviceprodukt skiljer 

sig från andra motsvarande koncept i det 

att den alltid inkluderar en bil i stället för 

den egna bilen som är på service samt 

förvaringsservice för bildäck. Bilgruppen 

var ytterligare med om att tillsammans 

med de övriga medlemsföretagen i Helsingin 

Autoalan Liikkeiden Yhdistys 

(Föreningen för företag inom bilbranschen 

i Helsingfors) grunda tjänsten 

”Yritysautot.com” som erbjuder företagen 

i huvudstadsregionen en elektronisk servicekanal 

som gäller alla bilmärken. 

20

Den nya stora modellen Superb 

utgör en fortsättning på Skodas 60 

år gamla traditioner som tillverkare 

av representationsbilar. 

Mitsubishis förnyade kombi Space Star i 

mellanklassen kan anpassas efter många 

behov – utan att ge avkall på säkerhet, 

ekonomisk drift eller design. 

UTÖKAD 

SERVICEKAPACITET 

Servicekapaciteten har sedan år 1996 utökats 

årligen. Tack vare utökad servicekapacitet 

var beställningstiden för normal 

service under år 2002 i medeltal mindre än 

en vecka vilket höjer Stockmanns konkurrenskraft 

särskilt i huvudstadsregionen. 

I början av 2002 färdigställdes i anslutning 

till Fordenheten i Dickursby en skadeverkstad 

som betjänar alla bilmärken 

och en däckservice. På hösten inledde 

enheten på Drumsö enligt motsvarande 

koncept verksamhet i närheten av det 

starkt expanderande området i Gräsviken. 

Enhetens huvudsakliga målgrupp är servicekunder 

inom alla märken som bilgruppen 

representerar. I slutet av året fastställdes 

planerna för en skadeverkstad 

och en utvidgad serviceverkstad i anslutning 

till Fordenheten i Åbo. Utbyggnaden 

skall tas i bruk i slutet av våren 2003. 

Under år 2002 var förvaringen av bildäck 

den tilläggstjänst till serviceverksamheten 

som ökade snabbast. Vid årets slut fanns i 

förvar bildäck från nästan 1 500 bilar. 

LÖNSAM TILLVÄXT 

SOM MÅLSÄTTNING 

Totalmarknaden för nya personbilar 

beräknas år 2003 klart överskrida nivån 

för år 2002, om riksdagen genast i början 

av året godkänner den proposition som 

regeringen framlade i slutet av december 

om ändring av bilskattestrukturen och 

sänkning av bilskatten. Försäljningen av 

paketbilar beräknas uppnå till samma 

nivå som året innan. 

Under år 2003 kommer ett rekordantal 

begagnade bilar att importeras till Finland. 

Importen kommer antagligen främst att 

gälla litet äldre, över fem år gamla bilar. 

Sänkningen av priset på nya bilar som 

skedde vid årsskiftet kommer att leda till en 

genomgående sänkning av priset på bytesbilar, 

vilket bidrar till att minska importen 

av relativt nya begagnade bilar. 

Den nya gruppundantagsförordningen 

som träder i kraft från början av oktober 

kommer att leda till ökad konkurrens 

också inom serviceverksamheten för bilar 

och importen av reservdelar. För att vara 

framgångsrik i denna konkurrens måste 

en bilaffär ha tillgång till en tillräcklig servicekapacitet 

som ur kundernas synvinkel 

sett är geografiskt rätt placerad. Olika tillläggstjänster 

till service, exempelvis lånebil, 

flygservicetjänst, avhämtning för service 

osv. kommer att spela en viktig roll 

när kunden väljer serviceställe. 

Tyngdpunkten i bilgruppens verksamhet 

år 2003 kommer fortsättningsvis 

att ligga på effektivt utnyttjande av kapitalet 

samt kvalitet i alla kundbetjäningsprocesser. 

Bilgruppen eftersträvar år 2003 ökande 

marknadsandelar inom sina verksamhetsområden. 

Ett särskilt mål är en fortsatt 

ökning av andelen av marknaden för försäljning 

av företagsbilar för de märken 

som Stockmann representerar. Målet är att 

fortsättningsvis öka avkastningen på sysselsatt 

kapital samt rörelsevinsten år 2003. 

Fördelning av bilgruppens 

försäljning 2002 

61 % Nya bilar 

24 % Bytesbilar 

15 % Servicefunktioner 

Fördelning av bilgruppens 

försäljning per bilmärke 2002 

48 % Ford 

40 % Volkswagen 

9 % Audi 

2 % Skoda 

1 % Mitsubishi 

21

”Hos oss kretsar allt kring hemmet: vi föredrar att fira 

fritiden i hemmets ro och ställer också gärna till med fest. 

Inredning är egentligen en hobby; ett projekt vars mål är att 

göra hemmet i allt högre grad till en spegelbild av oss själva. 

Med små förändringar och ett par nya element får hemmet 

en helt annan atmosfär. Det gäller bara att hitta nya idéer 

– och idéer finns det gott om bara man vet var man skall söka. 

” 

22

HOBBY HALL 

Den ledande distanshandlarens 

svåra resultatår 

Hobby Hall-gruppens försäljning uppgick 

till 237,1 miljoner euro som motsvarar 

nivån året innan. Omsättningen var 198,1 

miljoner euro. Antalet paketförsändelser 

var 2,5 miljoner, vilket är 4 procent mindre 

än året innan. 

Gruppens rörelsevinst, 0,5 miljoner 

euro, stannade klart under målsättningen 

och resultatet för föregående år. I rörelsevinsten 

för år 2001 ingick en retroaktiv 

återbetalning av mervärdesskatt från åren 

1998–2000 på sammanlagt 2,6 miljoner 

euro, som ingick i ränteintäkterna från kreditförsäljningen. 

Den största orsaken till Hobby Hallgruppens 

svaga resultat var att försäljningen 

inte nådde upp till målsättningen trots 

betydande satsningar under de senaste 

åren på en tillväxt av affärsverksamheten. 

Under början av året uppvisade försäljningen 

en mycket blygsam utveckling men 

ökade dock under det andra halvåret med 

6 procent jämfört med året innan. 

Resultatet för hela året belastades även av 

etableringskostnaderna för butikerna i 

Hertonäs i Helsingfors och Rocca al Mare i 

Tallinn samt ökade kreditförluster inom 

samtliga marknadsområden som en följd 

av förvärvandet av nya kunder. 

I Hobby Hall-gruppen förverkligades 

stegvis en ändring av organisationsstrukturen 

som trädde i kraft från början av oktober. 

Målet var att övergå från en organisation 

baserad på försäljningskanaler till en 

struktur där verksamheten utvecklas ännu 

mer koncentrerat än tidigare som en affärshelhet. 

Den nya verksamhetsstrukturen 

betonar affärsverksamhetens kundorienterade 

flerkanalsutbud som även bidrog till 

att effektivera marknadsföringen redan 

under slutet av året. 

TOTALMARKNADEN FÖR DISTANS- 

HANDELN MINSKADE KLART 

Den totala marknaden för distanshandel i 

Finland minskade år 2002 beräknat i antal 

paket med 7,5 procent. Den oförutsedda 

minskningen var exceptionellt häftig 

under det första halvåret. 

Den interna strukturomvandlingen inom 

distanshandeln fortgick och Internethandeln 

fortsatte att öka sin andel av den totala 

marknaden. Internethandeln har dock 

inte ökat i Finland lika snabbt som i många 

andra länder i Västeuropa. Dess andel av 

den sammanlagda detaljhandeln i Finland 

har hittills förblivit anspråkslös. Utvecklingen 

av distanshandelsmarknaden i Finland 

förväntas vara stabil under de närmaste 

åren och Internethandeln förväntas 

fortsätta att öka sin andel av den totala 

marknaden för distanshandel. 

STÄLLNINGEN SOM MARKNADS- 

LEDARE I FINLAND BEFÄSTES 

Hobby Hall-gruppens försäljning i Finland 

var 195,8 miljoner euro, en minskning med 

3 procent jämfört med året innan. Trots 

detta befäste Hobby Hall sin ställning som 

ledande på marknaden för distanshandel i 

Finland. 

Av produktområdena uppvisade produkter 

som hänför sig till sport och friluftsliv 

den positivaste försäljningsutvecklingen 

medan däremot försäljningen av 

hushållsartiklar och hemtextiler minskade 

jämfört med året innan. 

Huvudkatalogen i början av hösten var 

Hobby Hall erbjuder sina 

kunder produkter och 

tjänster genom kataloger, 

en online-handelsplats och 

sina egna butiker. Utbudet 

består till övervägande del 

av hem- och fritidsprodukter. 

Finlands, Estlands och 

Lettlands marknadsledare 

erbjuder sina 1,3 miljoner 

kunder ett enkelt, pålitligt 

och trevligt alternativ att 

göra förmånliga inköp av 

kvalitetsprodukter. Hobby 

Hall inledde sin verksamhet 

i Litauen i början av år 2003. 

Hobby Halls 


mn euro 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 

NYCKELTAL 


i Hobby Hall 1998-2002 

mn euro 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 

Rörelsevinst 


% 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

23

HOBBY HALL 

Hobby Hall är nu marknadsledare 

inom distanshandeln 

förutom i Finland och Estland 

även i Lettland. 

Den nya butiken i köpcentrumet 

Rocca al Mare i Tallinn slog upp 

sina dörrar i maj. 

Hobby Hall har senast inlett 

verksamhet i Litauen. 

Provmarknadsföringen inleddes i 

november 2002 och verksamheten 

startade i början av år 2003. 

den genom tiderna bästa höstkatalogen. 

Däremot gav de mindre anbudskatalogerna 

med priserbjudanden orsak till besvikelse 

under hela året. Målet med katalogförsäljningen 

är att genom kontinuerlig utveckling 

erbjuda kunden marknadens mest lockande 

alternativ i respektive produktgrupp; att göra 

goda val tillsammans med kunden. 

Under de mest hektiska dagarna av julförsäljningen 

mottog kundservicecentralen 

i Helsingfors samt den i november 2001 

öppnade kundservicecentralen i Kuopio 

sammanlagt omkring 10 000 samtal om 

dagen. Under hösten började kundservicen 

tillämpa ett nytt system för personalplanering 

som möjliggör en ännu mer kundorienterad 

och kostnadseffektivare verksamhet 

än tidigare. 

I anslutning till julförsäljningen gjordes 

en stor satsning på marknadsföring av hemtransportservicen 

som en serviceform som 

omfattar hela landet. Omkring 20 procent 

av alla telefon- och Internetbeställningar 

under perioden november–december levererades 

hem till kunden. Hemtransportservicen 

förväntas avsevärt förbättra distanshandelns 

konkurrensställning. Kostnadseffektiviteten 

inom pakettrafiken förbättrades 

genom att göra verksamheten i 

logistikcentralerna i Vinikby och Rosendal 

mer strömlinjeformad samt genom att 

utveckla samarbetet med Posten Finland. 

ONLINE-FÖRSÄLJNINGEN UPPVISADE 

EN POSITIV UTVECKLING 

Antalet beställningar som gjordes via Internet 

fortsatte att öka och uppgick till 24,4 

miljoner euro. Internethandeln ökade med 

15 procent jämfört med året innan och dess 

andel av försäljningen i Finland uppgick till 12 

procent. En större kundmängd bidrog till 

att öka tillväxten. Under år 2002 hade onlinehandelsplatsen 

besökts av mer än 100 000 

köpande kunder. Genomsnittsinköpet var 

nästan dubbelt större än vid telefon- eller 

kupongbeställningar, dvs. ungefär 155 euro. 

Levari-skivbutiken och Meklari-auktionen 

nådde inte upp till de uppställda 

målen och därför fattades beslut om att 

upphöra med deras verksamhet i nuvarande 

form under början av år 2003. 

Digital-TV förekommer inte ännu så allmänt 

i Finland att en satsning på kommersiella 

systemlösningar i anslutning till den 

skulle ha varit ekonomiskt motiverade. 

Online-handelsplatsen samt eventuella nya 

elektroniska kommersiella lösningar 

utvecklas och marknadsförs i fortsättningen 

som en del av Hobby Hall-gruppens flerkanalsutbud. 

BUTIKERNAS FÖRSÄLJNING 

I FINLAND ÖKADE 

Den totala försäljningen för Hobby Hallgruppens 

butiker i Finland uppgick till 43,3 

miljoner euro, en ökning med 9 procent 

jämfört med året innan. I siffran ingår försäljningen 

för den nya 1 400 kvadratmeter 

stora butiken som öppnades i maj i 

Hertonäs i Helsingfors. Butikernas andel av 

Hobby Hall-gruppens försäljning i Finland 

var 22 procent. 

I maj utvidgades och förnyades butiken i 

Rosendal i Vanda som nu har omkring 2 000 

kvadratmeter försäljningsyta. Samtidigt 

koncentrerades den egna serviceverksamheten 

till enheten i Rosendal. Butiken i 

Tammerfors som öppnades i början av år 

2001 uppvisade en mycket god försäljningsutveckling: 

ökningen var 24 procent 

jämfört med året innan. 

I oktober fattades ett beslut om att 

omvandla butiken på Tavastvägen i 

Helsingfors till en Outletbutik i början av år 

2003. Outlet säljer till nedsatt pris produkter 

som blivit över från katalogkampanjerna 

eller som returnerats av kunderna. 

FÖRSÄLJNINGEN 

I ESTLAND MINSKADE 

Hobby Hall-gruppens försäljning i Estland 

uppgick till 25,9 miljoner euro, en minskning 

med 12 procent jämfört med året innan. Den 

totala marknaden för distanshandel minskade 

kraftigt i Estland men Hobby Hall 

behöll, trots minskad försäljning, sin ställning 

som överlägsen marknadsledare. 

En Hobby Hall butik med 1 000 kvadratmeter 

försäljningsyta öppnades i maj i köpcentret 

Rocca al Mare i Tallinn. Butiken i 

Toompuiestee i Tallinn stängdes och service- 

samt returavdelningen fick där rymligare 

lokaliteter. 

I slutet av året fattades ett beslut om att 

omvandla butiken på Maakri-gatan i Tallinn 

i januari 2003 till en Outletbutik enligt samma 

koncept som butiken på Tavastvägen i 

Helsingfors. Outletbutiken i Tallinn kommer 

också att sälja returvaror från Lettland. 

MARKNADSLEDARE I LETTLAND 

Postorderförsäljningen i Lettland som 

inleddes i mars 2001 uppvisade en mycket 

positiv utveckling under år 2002. 

Försäljningen i Lettland uppgick till 15,3 miljoner 

euro, vilket klart överskrider såväl försäljningen 

året innan som de uppställda 

målen. Hobby Hall är nu marknadsledare 

för distanshandeln även i Lettland. 

Sex katalogkampanjer genomfördes un- 

24

De utvidgade lokalerna i Vandabutiken 

möjliggör en ännu bättre exponering av 

produkter än tidigare. 

Hobby Hall inledde i samarbete med 

Posten Finland en ny riksomfattande 

hemtransportservice som stärker 

distanshandelns konkurrenskraft. 

der året i Lettland. Tyngdpunkten i marknadsföringen 

låg fortsättningsvis på en ökning 

av antalet kunder. I slutet av året uppgick 

antalet kunder redan till över 100 000. 

POSTORDERFÖRSÄLJNING 

INLEDDES I LITAUEN 

En provmarknadsföring genomfördes i Litauen 

i slutet av år 2002 i samarbete med 

Posten Litauen. Den egentliga verksamheten 

inleddes i februari 2003 med en riksomfattande 

katalog för kundanskaffning och 

TV-reklam som backade upp katalogen. 

OMFATTANDE SPARPROGRAM 

FÖR ATT FÖRBÄTTRA RESULTATET 

Hobby Hall fattade i oktober beslut om att 

inleda ett åtgärdsprogram vars mål är en 

årlig kostnadsbesparing om 6 miljoner euro, 

dvs. omkring 9 procent av gruppens totala 

kostnader. I sparprogrammet ingick en 

nedskärning av personalen med 80 personer, 

varav man var tvungen att säga upp 59 

personer. Vidare omvandlades 34 personers 

anställningsförhållande till deltidsanställning. 

Åtgärderna som hänför sig till 

personalen förverkligades huvudsakligen i 

början av år 2003. 

Kostnadsbesparingar förverkligas vidare 

genom en effektivering av marknadsföringen 

och strömlinjeformning av den övriga 

verksamheten. 

Åtgärderna för kostnadsbesparingar har 

inriktats så att kundservicen och den övriga 

verksamheten uppvisar en fortsatt hög nivå. 

UTMANINGAR I FRAMTIDEN 

Hobby Hall-gruppens centrala mål för år 

2003 är en kännbar förbättring av rörelsevinsten 

och avkastningen på sysselsatt 

kapital. 

Målsättningen är också att bevara ställningen 

som överlägsen marknadsledare 

inom distanshandeln i Finland och Baltikum. 

Affärsverksamhetens kostnadseffektivitet 

skall förbättras i enlighet med sparåtgärderna 

som inleddes i slutet av år 2002. 

Även dataadministrationens investeringsprogram 

kommer under de närmaste åren 

att bidra till att höja effektiviteten i gruppens 

verksamhet. 

Hobby Hall har inlett en utredning av 

möjligheterna och olika alternativ för inledning 

av postorderförsäljning i Ryssland 

under de närmaste åren. 

Gruppens rörelsevinst förväntas år 2003 

bli klart bättre än år 2002. 

Hobby Halls försäljning 

per marknadsområde 2002 


per varuområde 2002 


per försäljningskanal 2002 

83 % Finland 

11 % Estland 

6 % Lettland 

20 % Textiler 

20 % Hushållsmaskiner 

23 % Elektronik 

12 % Kläder 

9 % Sport och fritid 

16 % Övriga 

82 % Distanshandel 

18 % Butiker 

25

”Det var kärlek vid första ögonkastet! Vardagsslit 

har inte minskat på kärlekens glöd – det beror antagligen på 

att vi är så likadana och har gemensamma intressen: vi 

bläddrar i samma tidningar, gillar samma typ av mode och 

musik, sysslar med samma sporter. Vi till och med shoppar 

tillsammans – ni kan tro att mina väninnor avundas mig! 

” 

26

SEPPÄLÄ 

Lönsamheten åter utmärkt 

Seppälägruppens försäljning uppvisade 

en positiv utveckling i Finland och 

Estland och uppgick till 132,7 miljoner 

euro. Den totala försäljningen blev dock 

något mindre än året innan eftersom 

jämförelsetalet inkluderar försäljningen 

för den förlustbringande verksamheten i 

Sverige som upphörde i februari 2002. 

Gruppens omsättning uppgick till 109,2 

miljoner euro. 

Åtgärdsprogrammet för förbättrande 

av resultatet som inleddes år 2001 slutfördes. 

Rörelsevinsten blev märkbart 

bättre och uppgick till 10,4 miljoner 

euro, dvs. 8,6 miljoner euro mer än föregående 

år. Avkastningsprocenten på 

sysselsatt kapital uppgick till 52,4. 

Flera delfaktorer bidrog till den goda 

utvecklingen av Seppäläs resultat. Den 

största orsaken var naturligtvis att kollektionerna 

uppskattades av kunderna. 

Seppälä har gått in för att skapa sina 

kollektioner snabbare och tack vare 

detta har kunderna upplevt Seppäläs 

modeutbud aktuellt och mer modernt. 

Anpassningen av utbud och efterfrågan 

lyckades även bättre än tidigare. Som en 

följd av detta minskade de till nedsatt 

pris sålda klädernas andel av försäljningen 

vilket bidrog till att höja försäljningsbidraget. 

Den tredje, men inte 

minsta bidragande orsaken var de 

anställdas engagemang och vilja att 

bidra till en förbättring av lönsamheten 

och resultatet. 

VERKSAMHETENS 

UTGÅNGSPUNKT ÄR KUNDEN 

Seppälä eftersträvar kontinuerligt att förbättra 

sin förmåga att förstå kundernas 

önskemål och utvecklingen av marknaden 

för att kunna erbjuda sina kunder 

en intressant kollektion. Kunden bör alltid 

finna något att köpa i Seppäläs 

omfattande sortiment oberoende av om 

hon eller han är intresserad av nyaste 

nytt inom modet eller av bra basprodukter. 

Seppäläs viktiga grundvärden 

Seppälä är Finlands största 

modekedja och erbjuder 

sina kunder kläder för 

damer, herrar och barn 

samt kosmetik till förnuftiga 

priser. Kollektionen 

baserar sig på egen produktplanering 

och egna 

märken. Grunden för 

Seppäläs kunnande 

utgörs av den rätta 

kombinationen av basprodukter 

och trendprodukter. 

En centralt 

styrd kedjeverksamhet 

garanterar fördelaktiga 

priser och en pålitlig kvalitet. 

Vid sidan av 128 butiker 

i Finland har Seppälä 

även 14 butiker i Estland. 

Seppäläs 


mn euro 

150 

120 

90 

60 

30 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 

NYCKELTAL 


i Seppälä 1998-2002 

mn euro 

12 

9 

6 

3 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 

Rörelsevinst 


% 

12 

9 

6 

3 

0 

27

SEPPÄLÄ 

Skyltfönstren är en viktig del 

av Seppäläs mediamix. 

Intresset för klädsel och utseende 

har vuxit bland män. 

Modeaccessoarer hör till 

Seppäläs starkaste områden. 

innefattar även det att kunden skall uppleva 

att pris och kvalitet är i balans. 

Seppäläs butikskollektion består av 16 

olika produktkoncept. Tack vare detta 

har kedjan möjlighet att erbjuda ett 

omfattande sortiment för olika behov för 

såväl kvinnor, män, ungdomar som barn. 

År 2002 utfördes flera kundundersökningar 

med hjälp av vilka verksamhetsplanen 

på lång sikt preciserades så 

att den i ännu högre grad än tidigare 

uppfyller de förväntningar som kunderna 

har beträffande Seppälä. 

SATSNINGAR 

PÅ BUTIKERNA 

I Seppäläbutikerna görs stora satsningar på 

exponeringen av produkterna. Avsikten 

med exponeringen är att på ett intressant 

sätt berätta för kunden vilka trender som 

gäller inom modet och att skapa köpupplevelser 

genom att på ett lockande och 

överskådligt sätt presentera de olika 

dimensionerna i Seppäläs sortiment. 

Butiksmiljön är en annan viktig del av 

Seppäläs visuella framtoning. Seppälä är 

marknadsledare på hemmamarknaden 

och det utgör en stor utmaning att bevara 

den omfattande butikskedjan tidsenlig 

och lockande. Under år 2002 förnyades 

12 butiker i enlighet med det nya inredningskonceptet 

som allmänt gav dem en 

ljusare framtoning än tidigare. 

Seppälä vill stå nära kunden. Därför 

har butikerna ett centralt läge i en omgivning 

där människor vanligen rör sig. 

Försäljningsytan i butikerna som ingår i 

kedjan varierar från 250 kvadratmeter 

ända upp till 1 200 kvadratmeter beroende 

på kundmängden. 

Tack vare det omfattande och täta nätverket 

av butiker är Seppäläbutikerna 

mycket väl tillgängliga i Finland. År 2002 

öppnades tre nya butiker, två butiker flyttade 

till bättre affärsplatser och fyra butiker 

lades ned. Sålunda hade Seppälä vid 

räkenskapsperiodens utgång 128 butiker i 

Finland, dvs. en mindre än året innan. 

I Estland befäste Seppälä sin ställning i 

Tallinn som klart är centrum för detaljhandeln 

i hela landet. I Tallinn öppnades 

tre nya butiker i anslutning till nya köpcentra. 

I slutet av år 2002 hade Seppälä 

14 butiker i Estland. Landets största 

Seppäläbutik som är belägen i Viru-centret 

stängs i mars 2003 på grund av att 

renovering av byggnaden inleds. 

KLÄDMARKNADENS STRUKTUR 

FÖRÄNDRAS I FINLAND OCH ESTLAND 

Under de senaste tio åren har ett stort 

antal utländska detaljhandelsaffärer inom 

klädbranschen etablerat sig i Finland. 

Marknaden har inte vuxit i samma takt 

som det har uppstått nya företag och därför 

har det inte varit möjligt för alla att 

öka sin försäljning och upprätthålla sin 

lönsamhet. De största förlorarna har varit 

affärer som inte hör till en kedja. År 2002 

fortsatte de utländska kedjorna sin mycket 

aggressiva tillväxt i Finland. Samtidigt 

rådde det en viss brist på affärslokaler vilket 

ledde till att hyresnivån steg. Detta 

innebär även en utmaning för Seppälä att 

se över sin kostnadseffektivitet. 

I Estland håller det på att ske en övergång 

inom handeln från enskilda affärer 

till köpcentra. I områdena kring Tallinn 

och Tartu har utvecklingen varit mycket 

klar och den ser ut att fortsätta under de 

närmaste åren. Eftersom Seppälä vill finnas 

på de ställen som kunderna naturligt 

besöker, ligger tyngdpunkten i dessa köpcentra 

då det fattas beslut om placering av 

butikerna. I framtiden är det viktigt att 

kunna uppskatta när antalet köpcentra är 

tillräckligt i förhållande till köpkraften. 

VARUMÄRKET 

SEPPÄLÄ FÖRSTÄRKS 

Prissättning, produktsortiment, produktdesign 

samt marknadsföring utgör kritiska 

framgångsfaktorer för den affärstyp 

som Seppälä representerar. Kundens relation 

till köpstället har blivit en ännu viktigare 

framgångsfaktor än tidigare i och 

med ökande internationell konkurrens 

och därav följande kedjebildning som är 

typisk för hela branschen. En central faktor 

i denna utveckling är det som modekedjan 

representerar och inte enbart hurdana 

kläderna är och vad de kostar. 

Ökad internationalisering har också lett 

till förändrat köpbeteende hos kunderna: 

de planerade inköpen har minskat medan 

impulsköpen ökat och likaså har priset 

förlorat i betydelse på bekostnad av att 

produkternas attraktivitet ökat. Det spelar 

28

Seppälä öppnade tre nya butiker i 

Tallinn. Samtliga butiker är belägna 

i nya köpcentra. 

Seppälä lanserade på hösten två nya produktmärken 

riktade till tonåringar, Lil’Missy för 

flickor och Kil’Baz för pojkar. 

inte heller längre lika stor roll att köpstället 

är inhemskt. Det här är också en av 

orsakerna till att det kommer att bli en 

ännu större utmaning än tidigare att 

komma med i kundens shoppingrunda. 

Som en följd av den internationella 

konkurrensen och förändringarna i trenderna 

för konsumentbeteende, inleds 

2003 ett åtgärdsprogram som avser att 

befästa Seppäläs varumärke. Eftersom 

Seppälä är väl känt och har en lång historia 

innebär utvecklingen av varumärket en 

stor utmaning. Åtgärdsprogrammet omfattar 

samtliga delområden av marknadsföring: 

produkter, distribution, butikskoncept, 

service och marknadsföringskommunikation. 

Målet är att utveckla en helhet 

som täcker samtliga delområden och i 

vilken de olika faktorerna stöder varandra. 

Detta i sin tur leder till att inköpen i 

Seppälä medför kunden belåtenhet. 

FRAMTIDSUTSIKTER 

I Finland och Estland finns flera internationella 

företag som arbetar enligt samma 

grundkoncept – trendiga kläder till förmånligt 

pris. På grund av detta måste 

Seppälä ha ett starkt varumärke och ett 

entydigt koncept och dess marknadsföring 

måste vara stilren. 

Med tanke på framtiden är det av yttersta 

vikt att Seppälä skapar kollektioner 

som intresserar kunder och befäster varumärkets 

värde i kundernas ögon genom 

butiks- och medielösningar. 

Seppälä utvecklar kontinuerligt sin 

verksamhet. Butikskonceptet och exponeringen 

av produkterna i butiken förnyas 

stegvis. Nya produkter tas in i butikerna 

så gott som dagligen. Seppälä arbetar 

hårt för att göra produktens hela 

logistikkedja snabbare – från idé till en 

produkt färdig för försäljning. Målet med 

allt detta är att försäkra sig om att kunden 

upplever sig köpa förmånligt och aktuellt 

mode från en inspirerande butik. 

Själva produkten innehar en central roll 

i bilden av Seppälä. Därför fästs allt större 

uppmärksamhet också vid produktkonceptens 

innehåll och betoning för att kunden 

skall uppleva Seppäläs produkter intressanta 

och återkomma gång efter annan. 

ÅR 2003 

År 2003 innebär en satsning på kosmetik 

som förväntas leda till ökad försäljning år 

2004. Försäljningen av skor som inleddes 

på prov i en del butiker år 2002 lyckades 

enligt förväntningarna och därför ökar 

satsningen på skoförsäljningen år 2003. 

Under vårens lopp öppnar Seppäläs skoavdelningar 

i samtliga stora städer. 

Till utmaningarna i framtiden hör etablering 

på nya marknader. Avsikten är att 

under slutet av året testa marknaden i Lettland 

och öppna de första butikerna i Riga. 

Under år 2002 återgick Seppäläs lönsamhet 

till en utmärkt nivå. Målet för år 

2003 är en fortsatt förbättring av rörelsevinsten. 

Seppäläs försäljning 

per varuområde 2002 

57 % Dammode 

18 % Herrmode 

20 % Barnmode 

5 % Kosmetik 

Seppäläs försäljning 

per marknadsområde 2002 

93 % Finland 

7 % Estland 

29

CORPORATE GOVERNANCE 

Bolagsstämman, styrelsen och verkställande 

direktören är de organ inom 

moderbolaget Stockmann Oyj Abp som 

ansvarar för koncernens administration 

och verksamhet. 

BOLAGSSTÄMMAN 

Stockmann Oyj Abp:s högsta beslutande 

organ är bolagsstämman. Ordinarie 

bolagsstämma hålls varje år före utgången 

av juni. Stockmann har två aktieserier, 

av vilka varje A-aktie berättigar till tio 

röster vid bolagsstämman och varje B- 

aktie till en röst. Ingen får dock rösta 

med mer än en femtedel av det vid 

stämman företrädda röstetalet, med 

undantag av sådana situationer i vilka 

aktiebolagslagen förutsätter att beslut 

fattas med kvalificerad majoritet. På 

sidan 42 av årsberättelsen ges information 

om innehav av aktier. 

En A-aktie kan på anmodan av aktieägare 

omvandlas till en B-aktie ifall 

omvandlingen kan ske inom ramarna 

för minimi- och maximiantalet aktier 

per aktieslag. 

I bolagsordningen ingår en bestämmelse 

om inlösningsskyldighet i två 

steg. Aktieägare vars andel av bolagets 

samtliga aktier eller av samtliga aktiers 

sammanlagda röstetal uppnår eller överstiger 

33 1/3 procent är skyldig att, om 

övriga aktieägare yrkar därpå, inlösa 

deras aktier och de värdepapper som 

enligt aktiebolagslagen berättigar till 

dem. Om ett tidigare inlösningsanbud 

inte har lett till inlösen av bolagets samtliga 

aktier måste aktieägaren göra ett 

nytt inlösningsanbud, då aktieägarens 

andel av bolagets samtliga aktier eller 

röstetalet som de berättigar till uppnår 

eller överskrider 50 procent. 

Ordinarie bolagsstämman godkänner 

bl.a. varje år bolagets bokslut samt 

beslutar om utdelning av dividend och 

val av styrelseledamöter. 

STYRELSEN 

Bolagets styrelse skall bestå av minst 

fem och högst nio medlemmar. Styrelsemedlemmarna 

väljs för tre år så att, om 

möjligt, en tredjedel av dem står i tur att 

avgå varje år. För att uppnå en dylik fördelning 

är det möjligt att välja en del av 

medlemmarna för ett eller två år. En 

person som fyllt 65 år kan inte väljas till 

medlem av styrelsen. Styrelsen har för 

tillfället sju medlemmar, av vilka ingen 

är heltidsanställd. 

Styrelsen väljer inom sig en ordförande 

och vice ordförande för ett år i sänder. 

Av bolagets operativa ledning deltar 

verkställande direktören, vice verkställande 

direktörerna, ekonomidirektören 

och bolagets jurist regelbundet i styrelsemötena. 

Dessa är inte medlemmar av 

styrelsen. Bolagets jurist verkar som styrelsens 

sekreterare. I styrelsemötena 

deltar vidare två representanter för personalen 

som inte heller är medlemmar 

av styrelsen. Den ena representanten 

för personalen väljs av Stockmanns 

koncernnämnd och den andra av föreningen 

som representerar de högre 

tjänstemännen vid Stockmann. 

Styrelsen svarar för bolagets administration 

och organisering av verksamheten 

på ett ändamålsenligt sätt. Förutom 

de i lagen och bolagsordningen 

separat stadgade uppgifterna fastställer 

styrelsen också bl.a. bolagets strategiska 

och ekonomiska mål på lång sikt, 

godkänner budgeten samt fattar beslut 

om betydande enskilda investeringar, 

företags- och fastighetsaffärer och 

andra projekt av strategisk betydelse. 

Vidare godkänner styrelsen regler för 

principerna för hantering av finansieringsrisker. 

Styrelsen har under de senaste åren 

sammanträtt 8–9 gånger om året. 

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN 

Styrelsen utnämner verkställande direktör 

för bolaget och beslutar om villkoren 

för anställningsförhållandet. Villkoren 

fastställs i ett skriftligt VD-avtal. Verkställande 

direktören leder bolagets operativa 

verksamhet i enlighet med styrelsens 

anvisningar och bestämmelser. 

Verkställande direktör fr.o.m. den 1 mars 

2001 är Hannu Penttilä. 

KONCERNENS 

OPERATIVA STRUKTUR 

Förutom verkställande direktören 

utnämner styrelsen även vice verkställande 

direktörerna, ekonomidirektören 

och direktörerna för affärsgrupperna. 

Hobby Halls verkställande direktör Henri 

Bucht verkar fr.o.m. den 1 februari 2001 

även som bolagets vice verkställande 

direktör och som suppleant för verkställande 

direktören. Som andra av bolagets 

två vice verkställande direktörer verkar 

fr.o.m. 1.1.2003 varuhusgruppens direktör 

Jukka Hienonen. 

Stockmann har en gemensam koncernadministration. 

Den kommersiella verksamheten 

är organiserad i fyra grupper, 

dvs. varuhusgruppen, bilgruppen, Hobby 

Hall-gruppen och Seppälägruppen. 

LEDNINGSGRUPPEN 

I koncernens ledningsgrupp ingår verkställande 

direktören, vice verkställande 

direktörerna och de övriga direktörerna 

för affärsgrupperna, ekonomidirektören 

samt bolagets jurist som verkar som ledningsgruppens 

sekreterare. 

Ledningsgruppen ansvarar under ledning 

av verkställande direktören för 

styrning av affärsverksamheten samt 

strategisk och ekonomisk planering. 

ÖVERVAKNING 

Den interna revisionen som avger rapport 

till verkställande direktören bistår 

ledningen i styrningen av organisationens 

verksamhet och riskhantering. 

Den interna revisionen granskar och 

bedömer om riskhanteringen och det 

interna övervakningssystemet är tillräckliga 

och effektiva samt producerar för 

ledningen information, analyser och 

rekommendationer för effektivering av 

verksamheten och övervakningen. 

Bolaget har minst en och högst tre 

revisorer som i sin tur har minst en och 

högst tre revisorssuppleanter. För tillfället 

har bolaget två revisorer och ett CGRsamfund 

som revisorssuppleant. 

LEDNINGENS ARVODEN 

OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER 

Ordinarie bolagsstämman fattar beslut 

om styrelsemedlemmarnas arvoden. År 

2002 utbetalades enligt beslut av den 

2.4.2002 hållna bolgasstämman arvoden 

delvis som aktiearvoden med bolagets 

aktier. Det sammanlagda beloppet löner 

och arvoden samt beviljade naturaför- 

30

måner som utbetalats till styrelsemedlemmar, 

verkställande direktören samt till 

vice verkställande direktör som verkar 

som suppleant för verkställande direktören 

uppgick år 2002 till 0,5 miljoner 

euro. 

INCITAMENTSYSTEM 

Bolagets målsättningar på lång sikt uppbackas 

av två optionsarrangemang för 

nyckelpersoner som bolagsstämmorna 

åren 1997 och 2000 fattat beslut om. 

Information om nämnda optionsarrangemang 

finns på sidan 41 i årsberättelsen. 

Koncernen tillämpar på det årliga resultatet 

baserade belönings- och bonussystem 

som är avsedda att stöda uppnåendet 

av målen på kort sikt. Grunderna 

för fastställande av verkställande direktörens 

och de övriga ledningsgruppmedlemmarnas 

prestationsarvoden bekräftas 

årligen av styrelsen. 

INRE KRETS 

Stockmann tillämpar de av Helsingfors 

Börs, Centralhandelskammaren samt Industrins 

och Arbetsgivarnas Centralförbund 

godkända insiderreglerna. 

Till Stockmann Oyj Abp:s lagbestämda 

ständiga insiders hör medlemmarna av 

styrelsen, verkställande direktören, vice 

verkställande direktörerna och revisorerna. 

Andra ständiga insiders är personer 

verksamma i uppgifter fastställda av verkställande 

direktören, bl.a. medlemmarna 

av koncernens ledningsgrupp. Bolaget 

anlitar Finlands Värdepapperscentral Ab:s 

insiderregistertjänst som visar respektive 

insiders aktuella innehav. 

FINANSIERING OCH HANTERING AV FINANSIELLA RISKER 

Finansiering och hantering av finansiella 

risker har koncentrerats till koncernförvaltningen 

i enlighet med de anvisningar 

för finansieringsverksamheten som styrelsen 

godkänt. För finansieringsledningen 

har mer detaljerade direktiv fastställts 

som inkluderar finansiella risker samt 

hantering av likvida medel och säkerheter. 

För affärsgrupperna har ett separat 

direktiv utarbetats om hantering av valutapositionen 

samt säkerhetspolitiken. 

Finansieringsverksamhetens huvudsakliga 

mål innefattar skyddande av valutapositionen 

i samarbete med de kommersiella 

grupperna (valutarisk), finansiering 

av affärsverksamheten till skäligt pris 

under alla omständigheter samt lönsam 

och säker placering av likvida medel (likviditets-, 

ränte- och kreditrisk). Koncernens 

finansieringsavdelning agerar även 

som intern bank och den svarar vidare 

för hantering av koncernkontona och 

säkerheterna. 

VALUTARISK 

Stockmanns valutarisk består av inköp i 

utländsk valuta, främst amerikanska dollar, 

brittiska pund, Hongkong dollar och 

svenska kronor, samt försäljning i ryska 

rubel, estniska kronor och lettiska lats. 

Inköpen i valuta utgör 9,5 procent av 

koncernens inköp och försäljningen i valuta 

utgör 9,4 procent av koncernens totala 

försäljning, vilket betyder att koncernens 

valutarisk inte är betydande. Den snabba 

omsättningen av varor i handelsbranschen 

bidrar dessutom till att minska valutarisken. 

Hanteringen av valutarisken baserar sig 

på aktiv uppföljning av valutaflödet per 

valuta under 12 månader för respektive 

kommersiella grupp och via dem på hantering 

av koncernens valutarisk. 

Valutarisken som hänför sig till balansposterna 

utgörs av placeringar i valuta 

som gjorts i enheterna i utlandet. Risken i 

anslutning till balansposterna uppföljs 

och säkras separat. Valutapositionerna 

säkras i första hand med hjälp av valutaterminer 

och valutaoptioner. 

RÄNTERISK 

Stockmanns ränteposition uppstår av penningflödena 

inom koncernens affärsverksamhet, 

investeringar och finansiering. 

Ränterisken hanteras genom att sprida 

koncernens upplåning och placeringar 

dels i olika maturiteter, dels i instrument 

med rörlig eller fast ränta. Stockmann 

hanterar ränterisken även med hjälp av 

ränteterminer och -futurer, ränteoptioner 

samt ränteswapavtal. Längden på låneoch 

placeringsportföljens räntefixeringsperiod 

är i genomsnitt högst fem år. 

LIKVIDITETSRISK 

Syftet med hantering av likviditetsrisken 

är att säkerställa att Stockmann vid varje 

tidpunkt klarar av sina finansiella åtaganden. 

Utvecklingen av likviditeten uppföljs 

med hjälp av prognoser om kassaflödet. 

Likviditetsrisken hanteras genom säkring 

av finansieringskällorna till skäligt pris 

samt spridning av en del av placeringarna 

i likvida finansiella instrument. 

KREDITRISK 

De finansiella instrumenten innehåller en 

risk för att motparten inte fullgör sina åtaganden. 

Kreditrisken hanteras med hjälp 

av motpartslimiter. Motpartslimiterna 

granskas och godkänns varje halvår. 

31

PERSONAL 

I slutet av 2002 hade Stockmannkoncernen 

8 917 anställda eller 134 fler 

än året innan. Ökningen berodde bl.a. på 

öppnandet av en Zara-butik och utvidgningen 

av Moskvavaruhuset. Av de anställda 

hade 4 508 månadslön, dvs. en 

ökning med 85 personer, och 4 409 timlön, 

en ökning med 49 personer. Koncernens 

personal är starkt kvinnodominerad 

med 72 procent kvinnor och 28 procent 

män. Av de högre tjänstemännen var 

70 procent kvinnor och 30 procent män. 

Medelåldern för de anställda var 36 år. 

Ytterligare information om antalet 

anställda ges i avsnittet ”Antalet anställda” 

i styrelsens verksamhetsberättelse i årsberättelsen 

på sidan 39 samt i den därtill 

hörande tabellen. 

STOCKMANN EN 

EFTERTRAKTAD ARBETSPLATS 

På alla verksamhetsorter är Stockmann en 

eftertraktad arbetsplats inom handelssektorn. 

Det finns ett stort antal personer 

som deltidsjobbat på Stockmannkoncernen 

under sin studietid och som efter 

slutförda studier övergår till mer krävande 

uppgifter inom företaget. Detta motiverar 

studerande att knyta ett långvarigt anställningsförhållande 

med Stockmann. 

Stockmann har mottagit en glädjande 

stor mängd ansökningar även till poster 

som förutsätter särskild yrkeskunskap 

och långvarig arbetserfarenhet. Tack vare 

detta har det varit möjligt att bevara en 

hög yrkesskicklighet hos de anställda och 

svara på de föränderliga utmaningarna. 

Stockmann mottar i Finland årligen 

omkring 30 000 arbetsplatsansökningar. I 

början av året introducerades ett Internetbaserat 

rekryteringsprogram som hjälp 

vid hantering och analys av ansökningar 

gällande lediga platser i varuhusgruppen 

inom huvudstadsregionen. 

I likhet med tidigare år fortsatte varuhusgruppen 

och bilgruppen år 2002 det 

nära samarbetet med yrkesläroanstalterna. 

Representanter för Stockmann 

besökte olika tillställningar i läroanstalterna 

och perioder för inlärning i arbetet 

och praktikperioder anordnades för studerande. 

Bilgruppen har redan under en 

längre tid haft ett avtal om kontraktsverkstad 

och utbildningsavtal med två yrkesläroanstalter. 

Även Hobby Hall förberedde 

ett närmare samarbete med läroanstalterna. 

Stockmannkoncernen har traditionellt 

under hela året tagit emot niondeklassister 

i grundskolan för att bekanta sig 

med arbetslivet. Denna introduktionsperiod 

innebär ofta inledningen till den i 

början nämnda bekantskapen med koncernen 

som en framtida arbetsplats. 

INTRODUKTIONS- 

UTBILDNING 

Vid uppbyggande av bolagets servicebild 

är det särskilt de anställda i kundbetjäningsuppgifter 

som står i en nyckelposition. 

Antalet deltidsanställda är relativt stort 

och därför är introduktionsprocessen i 

varuhusen särskilt utmanande. Varje ny 

anställd deltar i en tvådelad kurs för nya 

Stockmannanställda som utgör en central 

del för inlärning av Stockmanns kundbetjäningsstandarder. 

Kurserna leds turvis 

av förmän och introduktörer som utbildats 

för uppgiften. 

Efter en allmän introduktionsutbildning 

fortsätter de nya anställda vid varuhuset 

att bekanta sig närmare med sina arbetsuppgifter 

och sin arbetsomgivning under 

ledning av en namngiven introduktör i sitt 

eget team eller i sin försäljningsgrupp. 

Introduktörerna deltar även själva i utbildning 

med syfte att utveckla sin yrkesskicklighet 

och upprätthålla färdigheter och 

kunskaper som behövs vid introduktionen. 

I de övriga affärsgrupperna är det i första 

hand förmännen som ansvarar för 

introduktionen. Vid de verksamhetsställen 

som har många anställda och stor 

omsättning bland personalen har en 

ansvarsperson utnämnts på samma sätt 

som i varuhusgruppen. 

Seppälä har ett faddersystem för introduktion 

av butikschefer. En grupp 

yrkeskunniga och erfarna butikschefer 

agerar som faddrar. 

UTVECKLING AV DE ANSTÄLLDA 

Tyngdpunkten i utbildningen av de 

anställda vid koncernen har kraftigt legat 

på utbildning i service, säljkunskap, produktkännedom 

och system för de anställda 

som sysslar med kundbetjäning. 

Sammanlagt anordnades 232 utvecklingsprogram 

och kurser som behandlade de 

här frågorna och antalet deltagare uppgick 

till totalt 4 317. Under året inleddes 

34 yrkesexamina vid varuhusen och 15 av 

de pågående examina slutfördes under 

året. Bilgruppen och Hobby Hall preciserade 

under året planerna för utveckling 

av sin personal. 

Seppälä tillämpar ett fortgående utbildningsprogram 

för hela personalen, 

Seppälä Spirit, som avser att utveckla såväl 

försäljningsfunktioner som övriga funktioner. 

Som stöd för programmet verkar 

20 s.k. spiritors, som valts ut bland de 

anställda och utbildats. 

Ledarna för serviceteamen inom försäljningen 

innehar en viktig roll i varuhusens 

organisation bl.a. med tanke på uppmuntran 

och motivering av teammedlemmarna, 

organisering av arbetet, produktinlärning, 

visuellt förverkligande av varuområden 

och skötsel av varupåfyllningar. 

Förmännen har deltagit i specialutbildning 

som fokuserar på deras eget yrkesområde. 

Ett gemensamt utbildningsprogram 

för koncernen som har som mål att 

utveckla och upprätthålla förmanskunskaper 

är under arbete. 

Kundbetjäningen i varuhusen kräver 

goda språkkunskaper av de anställda och 

kunskaperna är nödvändiga även i varuhusgruppens 

internationella kontakter. 

Vid kundbetjäningen läggs särskilt vikt vid 

behärskande av bägge inhemska språken. 

Varuhusgruppen vill betona dessa kunskaper 

genom att betala ett språktillägg 

om 7 procent av lönen för fullständigt 

behärskande av de båda inhemska språken 

och 5 procent för goda språkkunskaper 

vid kundbetjäning. Språktillägget för 

övriga språk som är viktiga i kundbetjäningen 

är antingen 5 procent eller 2,5 

procent beroende på språkkunskaperna. 

32

Varuhusgruppen betalar i Finland större 

språktillägg till de anställda inom kundservicen 

än vad handelns kollektivavtal 

förutsätter. Det är vanligt att språkkunskaperna 

härstammar från språkkurser 

som Stockmann arrangerar. År 2002 

anordnades kurser i svenska, engelska 

och ryska. De anställda inom kundservicen 

har flaggsymboler på sina namnskyltar 

som anger vilka språk de behärskar. 

RESPONSVERKSAMHETEN 

UTVECKLADES 

De årliga utvecklingssamtalen har gällt i 

första hand chefskåren. 

Varuhusen slutförde under år 2001 

systematiska utvecklingssamtal med samtliga 

ordinarie anställda i Finland. Som en 

fortsättning på de här samtalen tog en del 

av försäljningsgrupperna under hösten år 

2002 inom varuhusen i provanvändning 

en bedömning av kvaliteten på den personliga 

kundbetjäningen. Avsikten med 

systemet är att kartlägga de personliga 

kundbetjäningskunskaperna hos alla som 

arbetar med kundbetjäningsuppgifter och 

fr.o.m. provtiden med jämna mellanrum 

ge den anställda respons beträffande 

kunskaperna. Av de personliga vitsorden 

bildas servicemätare för teamen och försäljningsgrupperna. 

Chefskåren inom bilgruppen deltog i 

fjol i utbildning för utvecklingssamtal. 

Utbildningen skapade en grund för inledning 

av regelbundna utvecklingssamtal. 

Samtalen skall under år 2003 omfatta alla 

arbetstagargrupper antingen på individnivå 

eller i små grupper. 

Även vid Hobby Hall och Seppälä har 

under förra året gjorts förberedelser för 

att inkludera alla arbetstagargrupper i utvecklingssamtalen 

under år 2003. 

Varuhusgruppen genomförde en enkät 

om andan bland personalen som arbetar 

i Finland. I enkäten ställdes frågor om 

arbetets innehåll, förmän och ledningssätt, 

introduktörernas och kundchefernas 

sätt att arbeta, teamledarna och deras 

arbetsmetoder, den interna verksamheten 

i teamen och avdelningarna samt arbetsklimatet. 

Resultatet av enkäten gav en i 

genomsnitt jämförelsevis bra bild av 

arbetsklimatet vid Stockmann. Särskilda 

utvecklingsobjekt i respektive varuhus 

och team utvaldes på basis av resultatet. 

INCITAMENTSYSTEM 

Avsikten med incitamentsystemen är att 

motivera de anställda att uppnå de uppställda 

målen tillsammans och vid uppbyggandet 

av systemen har beaktats att så 

många som möjligt har en möjlighet att 

påverka antingen sitt eget eller teamets 

motivationstillägg. Under år 2002 utbetalade 

koncernen sammanlagt omkring 4 

miljoner euro i olika motivationstillägg. 

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD 

Stockmanns egen företagshälsovård fortsatte 

under år 2002 att utföra enkäter 

inom moderbolaget om arbetskapacitetsindex 

och resurser i arbetet inom de 

områden där enkäten inte ännu hade 

utförts. Kartläggningsarbetet fortgår 

under de kommande åren. Målgrupperna 

utgjordes nu av bilgruppen, varuhuset i 

Östra centrum i Helsingfors och en del av 

de anställda inom varuhusgruppens 

gemensamma funktioner. Arbetskapacitetsindexet 

uppvisade ett bra medeltal 

på 40,6 då maximipoängsumman är 49. 

Efter kartläggningen anordnades responssamtal 

för respektive avdelning eller 

team och gemensamma utvecklingsåtgärder 

avtalades. Efter responssamtalen valdes 

informationsförmedling, ledning och 

samarbete till utvecklingsmål inom bilgruppen. 

Tydliga förnyelser uppnåddes 

redan under år 2002. 

Företagshälsovården ger förmännen 

allmän information om hälsotillståndet 

vid de olika resultatenheterna och ger 

förslag till förbättring och utveckling av 

arbetsmiljön. I samarbete med pensionsförsäkringsbolaget 

och personalledningen 

har företagshälsovården koncentrerat 

sig på arbetsprövning för och omplacering 

av begränsat arbetsföra arbetstagare 

med mål att göra den aktiva arbetstiden 

så bra som möjligt. 

SAMARBETSVERKSAMHET 

Stockmann har långa traditioner beträffande 

samarbete mellan ledning och personal. 

Samarbetet inleddes redan 1924 då 

den första personalnämnden grundades. 

I dag sker samarbetet på koncernnivå i 

hemlandet vid koncernnämnden som 

sammanträder två gånger om året och som 

består av representanter för personalnämnderna 

vid de olika resultatenheterna. 

Personalnämnderna vid resultatenheterna 

består av representanter för 

de olika arbetstagargrupperna vid enheten 

och de sammanträder flera gånger om året. 

Ända sedan år 1987 har två representanter 

för de anställda deltagit i Stockmanns 

styrelsemöten. Den ena av representanterna 

väljs av koncernnämnden 

och den andra av föreningen som representerar 

de högre tjänstemännen vid 

Stockmann. 

Ledningsgruppen för respektive varuhus 

i Finland har haft representanter för 

de anställda sedan år 1986. 

Vid Hobby Hall genomfördes i slutet av 

året samarbetsförhandlingar som hänförde 

sig till ett omfattande sparprogram. 

Förhandlingarna resulterade i en nedskärning 

av personalen med 80 personer och 

omvandling av 34 personers anställningsförhållande 

till deltidsanställning. 

ANSTÄLLDA I UTLANDET 

Koncernens personal i utlandet består 

nästan i sin helhet av medborgare i ifrågavarande 

land. År 2002 uppgick antalet 

finländska anställda i utlandet till sju. 

Antalet anställda i utlandet var sammanlagt 

1 387, av dessa var 921 heltidsanställda 

och 466 deltidsanställda. 

Koncernens personalpolitik tillämpas i 

oförändrad form på de anställda vid 

enheterna i utlandet, om inte annat 

krävs av landets lagar eller andra motiverade 

grunder. Utländska representanter 

för personalen deltar varje år i Finland 

i olika kurser och samarbetsevenemang 

och utbildningsprogram som 

befunnits vara bra i Finland tillämpas 

även i utlandet. 

33

MILJÖ OCH SAMHÄLLSANSVAR 

Stockmannkoncernens 

miljöpolitik 

STOCKMANN OCH MILJÖN 

Stockmann känner sitt ansvar i fråga om 

miljöärenden och strävar till att verka 

enligt principerna för en hållbar utveckling 

samtidigt som man respekterar koncernens 

grundvärden (resultatinrikting, 

kundinriktning, effektivitet, engagemang 

samt värdesättandet av människan). Stockmann 

är medvetet om affärsverksamhetens 

inverkan på miljön och strävar till att 

anpassa sin verksamhet i en hållbar 

utvecklingsriktning samt att förebygga 

skadeverkningar av sin affärsverksamhet. 

All ekonomisk verksamhet belastar miljön, 

men väsentligt är att finna de förfaringssätt 

med vilka belastningen blir möjligast 

liten. I enlighet med sina kunders 

önskemål prioriterar Stockmann miljövänliga 

lösningar. Stockmanns målsättning 

är att beakta miljöfaktorerna i sin 

investering samt i planeringen av funktioner 

och förfaringssätt. Stockmann strävar 

till att prioritera produkter vars förpackningar 

är ändamålsenliga och vars förpackningsmaterial 

går att sortera och 

återanvända. I fråga om tillverkningen av 

egna produktmärken medverkar Stockmann 

till att utveckla nya miljövänliga 

förfaringssätt, samt utvecklar dessa tillsammans 

med sina samarbetspartners. 

Stockmann förbättrar fortsättningsvis 

sina kvalitets- och miljösystem och tar 

kundernas behov i beaktande. Stockmann 

sporrar sin personal att utföra sitt arbete 

så att alla känner sitt ansvar för miljön. 

Stockmann utvecklar även organisationens 

miljöansvar bl.a. genom information 

och utbildning. Ansvarsfullt miljöarbete 

stöds och sporras. Stockmann informerar 

sina intressentgrupper om hur miljöarbetet 

förverkligas. Stockmann följer gällande 

miljölagstiftning och kräver detta 

även av sina samarbetspartners. 

STOCKMANNS MILJÖLEDNING 

Stockmann utvecklar och styr sin affärsverksamhet 

så att även miljöaspekterna 

beaktas. Koncernens enhetliga ledning i 

miljöfrågor förbättrar väsentligt möjligheterna 

till uppföljning och rapportering, och 

en gemensam miljöpolitik erbjuder enhetliga 

direktiv för affärsgruppernas miljöarbete. 

Miljöpolitiken fastställs av bolagets 

styrelse och miljöledningen är organiserad 

som en del av affärsgruppernas ledning. 

STOCKMANNS VERKSAMHET 

OCH DESS INVERKAN PÅ MILJÖN 

Handelsbranschens största direkta miljöpåverkningar 

hänför sig till transporternas 

bränsleförbrukning samt deras utsläpp, 

förpackningsavfall samt till energiförbrukningen 

i lager- och affärslokaliteter. 

Nybygge, reparation och underhåll av 

fastigheter samt verksamhet i fastighetsoch 

affärslokaliteter påverkar materialval, 

energiförbrukning samt avfallshantering. 

TRANSPORTER 

Stockmann eftersträvar i sin verksamhet 

en energibesparande kostnadseffektivitet 

vid transporter, lagerhantering, vid val av 

apparatur och fastigheter samt vid servicen 

av dessa. Maximal lastningsgrad 

eftersträvas vid transporterna. Stockmann 

prioriterar miljövänliga samarbetspartners 

i sin verksamhet. 

HANTERING OCH 

SORTERING AV AVFALL 

Avsikten är att i första hand minska de 

direkta miljöpåverkningarna som härrör 

sig till Stockmanns verksamhet. Minskning 

av avfall samt sortering och återanvändning 

av det avfall som bildas är en 

väsentlig del av detta. Miljölagstiftningens 

utgångspunkt är i första hand att förhindra 

att avfall bildas, och först i andra 

hand återanvändning och sortering av 

avfall. Stockmann eftersträvar i förebyggande 

syfte att minimera avfallsmängden. 

Effektivare återanvändning och sortering 

eftersträvas genom rapporter och statistik 

över avfallsmängder och avfallskvalitet. 

ENERGIFÖRBRUKNING 

Energiförbrukningen kontrolleras genom 

att utnyttja statistik och rapporter, och 

man eftersträvar att effektivera förbrukningen 

genom apparaturinvesteringar, 

direktiv och automatisering. I samband 

med reparatations- och servicearbeten 

strävar man efter att utnyttja teknologin 

samt att byta ut äldre system till effektivare 

och mer energibesparande system 

och apparatur. Inventarier och apparatur 

som är i användning undergår sedvanlig 

service för att hållas i klanderfritt funktionsdugligt 

skick. Man försöker på förhand 

gardera sig mot energiförbrukningsökande 

värmeväxlingar och -belastningar, 

vilka förorsakas av väderlek, kampanjer 

och dylikt. 

PRODUKTURVAL OCH INKÖP 

Stockmann erbjuder sina kunder en trygg 

inköpsmiljö och trygga produkter. I sina 

inköp förlitar sig Stockmann på kända 

och pålitliga varuleverantörer. Stockmann 

prioriterar miljövänliga produkter i enlighet 

med kundinriktning och konsumenternas 

efterfrågan. Stockmann främjar personalens 

miljömedvetenhet. Stockmann 

svarar även på kundernas önskemål 

beträffande miljövänliga produkter och förpackningar 

samt försöker förutse beho- 

34

ven. Det breda produkturvalet innefattar 

bl.a. ekoprodukter. 

Stockmann befrämjar den av 

Centralhandelskammaren ledda arbetsgruppens 

principer för ansvarsfull importhandel. 

Stockmann har undertecknat ett 

dokument, var man förbinder sig att samarbeta 

för att befrämja principerna för 

ansvarsfull importhandel. Stockmann bär 

sitt ansvar gällande produkternas 

ursprung och använder i sina inköp 

”Commitment to Social Responsibility in 

Importing” -förbindelsen som baserar sig 

på internationella rekommendationer, 

deklarationer och konventioner. Med 

avtalet vill man bl.a. förhindra utnyttjande 

av barnarbetskraft och diskriminering 

samt garantera arbetarna trygga arbetsförhållanden 

och en tillräcklig lön. 

Åtgärder år 2002 

I slutet av våren 2002 inleddes vid Stockmannkoncernen 

ett samhällsansvars- och 

miljöprojekt vars mål var att mer systematiskt 

än tidigare göra miljövård till en 

del av Stockmanns affärsverksamhet och 

även i övrigt utveckla koncernens lösningar 

beträffande samhällsansvar. Projektet 

resulterade i en enhetlig miljöorganisation 

som innefattar hela koncernen. 

Miljöorganisationen leds av Stockmanns 

ekonomidirektör som är miljöansvarig 

i koncernen. I varuhusgruppen, bilgruppen, 

Hobby Hall och Seppälä är 

miljöverksamheten organiserad som en 

del av den normala ledningen i enlighet 

med koncernens miljöpolitik. Informerandet 

om miljöfrågor till de anställda har 

utvecklats och gjorts effektivare. 

Stockmanns styrelse godkände koncernens 

nya miljöpolitik den 7 november 

2002. 

Helsingforsvaruhuset har ett omfattande 

miljösystem vars syfte är att utveckla varuhusets 

verksamhet i en mer miljövänlig 

riktning och förebygga skadeverkningar 

på miljön av verksamheten. Under hösten 

2002 vidtogs åtgärder för att utveckla miljösystemet 

så att det uppfyller kraven enligt 

ISO 14001-standarden. Miljösystemet certifierades 

enligt ISO 14001 i februari 2003. 

Bilgruppen har förbundit sig att följa Bilbranschens 

Centralförbunds (AKL) miljöprogram 

som tillämpas vid gruppens alla 

enheter. Utvecklingsmålen för bilgruppens 

miljöverksamhet kartlades i anslutning till 

koncernens miljöprojekt och en plan för 

utvecklingsåtgärder uppgjordes. 

Hobby Hall ökade sina åtgärder med 

målsättning om effektivare sortering och 

återanvändning av förpackningsavfallet 

som uppstår i logistikcentren. Posten 

Finland Ab är Hobby Halls nya samarbetspartner 

inom återanvändningsservice 

för el- och elektronikprodukter i huvudstadsregionen. 

Vid Seppälä effektiverades miljöansvaret 

under året genom ett projekt för återanvändning 

och sortering av avfall från 

huvudkontoret och centrallagerfastigheten. 

I anslutning till projektet anordnades 

även utbildning för de anställda. Seppäläs 

samtliga varuleverantörer har undertecknat 

förbindelsen om främjande av 

ansvarsfull importhandel. 

Stockmann har förbundit sig att samarbeta 

för främjande av principerna för 

ansvarsfull importhandel genom att delta 

i arbetsutskottet för ansvarsfull importhandel 

som koordineras av Centralhandelskammaren. 

Affärsgrupperna tillämpar 

förbindelsen ”Commitment to Social 

Responsibility in Importing” genom vilken 

varuleverantören förbinder sig bl.a. 

att motverka utnyttjande av barnarbetskraft 

och tvångsarbetskraft och diskriminering 

samt garantera arbetarna trygga 

arbetsförhållanden och en tillräcklig lön. 

Förbindelsen baserar sig på FN:s och 

ILO:s internationella deklarationer och 

konventioner. 

Stockmann undertecknade i oktober 

2002 varuhusorganisationen IADS:s (International 

Association of Department 

Stores) dokument om principerna för ansvarsfull 

importhandel. Principerna är till 

största delen samma som i den av Centralhandelskammaren 

koordinerade arbetsgruppen 

för ansvarsfull importhandel. 

Målen 

för år 2003 

Målen för miljövård inom affärsgrupperna 

år 2003 är bl.a. start och utveckling av 

koncernens nya miljöorganisation och 

dess verksamhet, uppbyggande av miljösystem 

i samtliga Stockmannvaruhus i 

Finland i enlighet med ISO 14001-standarden, 

utveckling av bilgruppens miljöverksamhet 

i enlighet med koncernens 

och Bilbranschens Centralförbunds miljöprogram 

samt effektivering av Seppäläs 

och Hobby Halls miljöansvar i butikerna. 

Koncernens miljöansvar utvecklas med 

hjälp av miljöorganisationen och affärsgrupperna 

satsar på miljövård. Möjligheterna 

till uppföljning av och rapportering 

om miljöfrågor bedöms och utvecklas 

vidare för att möjliggöra utnyttjande 

av miljöinformation i verksamheten och 

utdela information till intressentgrupper. 

Arbetet för främjande av ansvarsfull 

importhandel och ibruktagning av denna 

förbindelse i omfattande skala fortsätter. 

Målsättningen är att förbindelsen undertecknas 

av samtliga Stockmannkoncernens 

varuleverantörer. 

35

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 

Stockmannkoncernens försäljning 

ökade med 2,9 

procent och uppgick till 

1 582,3 miljoner euro. Vinsten 

före extraordinära poster 

ökade med 34,0 procent 

och var 68,6 miljoner euro. 

Seppälägruppens, bilgruppens 

och varuhusgruppens 

resultat förbättrades märkbart. 

Hobby Hall-gruppens resultat 

blev mindre än året innan. 

Resultatet per aktie var 0,97 

euro, då det året innan var 

0,68 euro. Avkastningen på 

sysselsatt kapital ökade med 

2,8 procentenheter och uppgick 

till 12,6 procent. 

Styrelsen föreslår att utdelningen 

per aktie år 2002 är 

0,70 euro per aktie och därtill 

0,20 euro per aktie för 140- 

årsjubileumet, dvs. sammanlagt 

0,90 euro per aktie. 

FÖRSÄLJNINGEN ÖKADE 

MED 2,9 PROCENT 

Stockmannkoncernens försäljning ökade 

med 2,9 procent eller 44,7 miljoner euro 

och uppgick till 1 582,3 miljoner euro. 

Omsättningen ökade med 33,4 miljoner 

euro, dvs. 2,6 procent och uppgick till 

1 315,3 miljoner euro. Omsättningen per 

affärsgrupp framgår av tabellen invid. 

RESULTATET FÖRBÄTTRADES 

Stockmanns relativa försäljningsbidrag för 

affärsverksamheten ökade med 1,3 procentenheter 

och uppgick till 33,4 procent. 

Koncernens försäljningsbidrag för affärsverksamheten 

var 438,9 miljoner euro, 

dvs. 27,0 miljoner euro större än året 

innan. Rörelsekostnaderna ökade med 

12,9 miljoner euro och avskrivningarna 

med 0,4 miljoner euro. 

Rörelsevinsten ökade med 15,6 miljoner 

euro och uppgick till 61,9 miljoner euro. 

Rörelsevinsten var 4,7 procent av omsättningen 

jämfört med 3,6 procent av omsättningen 

året innan. 

Övriga rörelseintäkter bestod av vinster 

från försäljning av fastigheter och aktier. 

De uppgick till 8,8 miljoner euro då de 

året innan var 7,0 miljoner euro. 

Finansnettot ökade med 1,8 miljoner 

euro jämfört med året innan och uppgick 

till 6,7 miljoner euro. 

Vinsten före extraordinära poster ökade 

med 17,4 miljoner euro och uppgick till 

68,6 miljoner euro. Eftersom extraordinära 

poster saknades var vinsten före skatt 

lika stor. 

De direkta skatterna ökade med 2,5 miljoner 

euro till 18,9 miljoner euro som en 

följd av det bättre resultatet. 

Räkenskapsperiodens vinst uppgick till 

49,7 miljoner euro, jämfört med 34,8 miljoner 

euro föregående år. 

Resultatet per aktie ökade med 43 procent 

och var 0,97 euro. Året innan var det 

0,68 euro. 

Avkastningen på sysselsatt kapital 

ökade med 2,8 procentenheter till 12,6 

procent och avkastningen på eget kapital 

med 2,7 procentenheter till 9,6 procent 

tack vare snabbare omsättning av kapitalet 

och bättre resultat. 

Det egna kapitalet per aktie var 10,21 

euro och året innan 9,85 euro. 

Marknadsvärdet för bolagets aktiestock 

ökade med 14,1 miljoner euro jämfört med 

året innan och uppgick till 710,1 miljoner 

euro. 

UTVECKLINGEN AV FÖRSÄLJNING OCH 

LÖNSAMHET PER GRUPP 

Varuhusgruppens försäljning ökade med 7 

procent och uppgick till 811,1 miljoner 

euro. Utlandsverksamhetens andel av 

gruppens försäljning var 15 procent. Till 

den ökade försäljningen bidrog dels varuhuset 

i Uleåborg som invigdes i september 

2001, dels Zara-butiken som invigdes i 

april 2002. Tack vare fortsatt bättre relativt 

försäljningsbidrag och god kostnadskontroll 

blev varuhusgruppens resultat bättre 

såväl i Finland som utomlands. Rörelsevinsten 

ökade med sammanlagt 5,6 miljoner 

euro och uppgick till 39,7 miljoner 

euro. Resultatet var åter det bästa som 

gruppen någonsin uppnått. Avkastningen 

på sysselsatt kapital var 21,0 procent, dvs. 

2,0 procentenheter större än året innan. 

Även bilgruppen uppvisade ett resultat 

som var bättre än någonsin tidigare. 

Bilgruppens rörelsevinst ökade med 2,1 

miljoner euro jämfört med året innan och 

uppgick till 5,4 miljoner euro, trots att försäljningen 

minskade med 3 procent till 

398,9 miljoner euro. Den minskade försäljningen 

berodde på avståendet från 

Mitsubishi-Skoda-enheterna i Åbo och 

huvudstadsregionen åren 2001 och 2002. 

En god utveckling av försäljningsbidraget 

och minskade kostnader bidrog till en 

ökning av rörelsevinsten. Avkastningen på 

sysselsatt kapital var 13,5 procent, dvs. 8,1 

procentenheter bättre än året innan. 

Hobby Hall-gruppens försäljning uppgick 

till 237,1 miljoner euro, dvs. samma 

nivå som året innan. Gruppens rörelsevinst 

minskade med 3,9 miljoner euro och 

var 0,5 miljoner euro. Nedgången av rörelsevinsten 

kan till största delen förklaras 

med en retroaktiv återbäring av mervärdesskatt 

på 2,6 miljoner euro som ingick i 

rörelsevinsten för föregående år. Det jämförbara 

försäljningsbidraget ökade tack 

vare en ändring av försäljningsstrukturen. 

Trots en klar ökning av kreditförluster 

uppvisade de totala kostnaderna en måttlig 

ökning. Avkastningen på sysselsatt 

36

kapital var 0,5 procent jämfört med 4,7 

procent året innan. 

Hobby Hall-gruppen inledde i oktober 

2002 ett program vars mål är att förbättra 

lönsamheten genom kostnadsbesparingar 

på omkring 6 miljoner euro under år 

2003. Besparingarna skall uppnås genom 

en strömlinjeformning och effektivering 

av verksamheten. I enlighet med sparprogrammet 

utfördes en nedskärning av 

personalen med 80 personer, av dessa 

uppsades 59. Ytterligare omvandlades 34 

personers anställningsförhållande till deltidsanställning. 

Åtgärderna som hänförde 

sig till personalen genomfördes till största 

delen i början av 2003. 

Seppälägruppens försäljning ökade 

såväl i Finland som Estland. Som en följd 

av avslutandet av affärsverksamheten i 

Sverige minskade den totala försäljningen 

dock med 2 procent jämfört med föregående 

år och uppgick till 132,7 miljoner 

euro. Gruppens rörelsevinst ökade med 

8,6 miljoner euro och uppgick till 10,4 

miljoner euro. Det relativa försäljningsbidraget 

uppvisade en klar förbättring. I 

rörelsevinsten för året innan ingick 5,2 

miljoner euro förlust för affärsverksamheten 

i Sverige som avslutades i februari 

2002. Avkastningen på sysselsatt kapital 

var 52,4 procent eller 44,9 procentenheter 

bättre än året innan. 

Utvecklingen av rörelsevinsten och 

avkastningen på sysselsatt kapital per 

affärsgrupp framgår av tabellen invid. 

FINANSIERINGSSITUATIONEN 

De likvida medlen uppgick vid räkenskapsperiodens 

slut till 70,5 miljoner euro 

jämfört med 25,6 miljoner euro året 

innan. 

Under året amorterades lån med 7,9 miljoner 

euro. Nya långfristiga krediter upptogs 

inte. De långfristiga krediterna uppgick i 

slutet av året till 35,8 miljoner euro. 

Bruttoinvesteringarna uppgick under året 

till sammanlagt 25,8 miljoner euro. 

Två fastigheter som utnyttjas av Hobby 

Hall avyttrades i juni till Nordea 

Livförsäkring Finland Ab för 32,2 miljoner 

euro. I december avyttrades Stockmanns 

aktier i Pitäjänmäen Kiinteistöt Oy till 

Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget 

Varma-Sampo för 10,8 miljoner euro. 

Aktierna utgör 19,5 procent av bolagets 

hela aktiestock. Hobby Hall och 

Stockmann fortsätter sin verksamhet som 

hyresgäster i de avyttrade fastigheterna. 

Kapitalet som frigjordes vid avyttringen 

av fastigheterna användes för amortering 

av både kortfristigt och långfristigt 

främmande kapital. 

I dividend utbetalades sammanlagt 

30,6 miljoner euro. 

Soliditeten var i slutet av året 69,7 procent 

(69,5 procent i slutet av år 2001). 

De totala ansvarsförbindelserna ökade 

med 3,7 miljoner euro från slutet av år 

2001 och uppgick till 68,4 miljoner euro. 

ÄNDRINGAR I KONCERNLEDNINGEN 

Varuhusgruppens direktör, ekonomie 

magister Jukka Hienonen utnämndes till 

koncernens vice verkställande direktör 

fr.o.m. 1.1.2003. Hienonens operativa 

ansvarsområde som direktör för varuhusgruppen 

bibehölls oförändrat. 

Som Stockmanns andra vice verkställ- 

Omsättning 1998-2002 

mn euro 

1500 

1200 

900 

600 

300 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 

Rörelsevinst 1998-2002 

mn euro 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 

Övriga rörelseintäkter 

Vinst före extraordinära poster 

1998-2002 

mn euro 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 


37


ande direktör och som enligt aktiebolagslagen 

åsyftad ställföreträdare för verkställande 

direktören fortsätter i sin nuvarande 

position Hobby Halls verkställande direktör, 

ekonomie magister Henri Bucht. 

UTDELNING 

I dividend för år 2001 utbetalades 0,60 

euro per aktie, eller sammanlagt 30,6 miljoner 

euro. 

Styrelsen föreslår för bolagsstämman 

att utdelningen per aktie år 2002 är 0,70 

euro per aktie och därtill en extra utdelning 

om 0,20 euro per aktie bolagets 140- 

årsjubileum till ära, dvs. sammanlagt 0,90 

euro per aktie. Dessa utgör tillsammans 

92,8 procent av resultatet per aktie. 

INVESTERINGAR 

Investeringarna uppgick till sammanlagt 

25,8 miljoner euro, dvs. 5,3 miljoner euro 

mindre än året innan. 

Det viktigaste investeringsobjektet 

under år 2002 var varuhuset i Riga, vars 

byggnadsarbeten inleddes på våren. 

Under året bands 4,9 miljoner euro i målet 

och Stockmanns totalinvestering kommer 

att uppgå till ca 24,0 miljoner euro. 

Byggnaden kommer att stå färdig planenligt 

hösten 2003. 

Varuhusgruppens investeringar uppgick 


Varuhuset i Moskva utvidgades på våren 

med 1 500 kvadratmeter försäljningsyta 

genom att hyra en extra våning i varuhusfastigheten. 

Efter utvidgningen är 

varuhusets sammanlagda försäljningsyta 

6 500 kvadratmeter. Akademiska Bokhandelns 

affär i Helsingfors centrum utvidgades 

under sommaren. Utvidgningen 

omfattar en extra våning med ungefär 

500 kvadratmeter ny försäljningsyta. 

I början av april öppnades i Helsingfors 

i hyrda lokaliteter en Zara-butik som 

fungerar enligt franchisingprincipen. De 

första butikerna i Stockmann Beauty-kosmetikkedjan 

öppnades i oktober i köpcentrum 

Jumbo i Vanda och i köpcentrum 

Trio i Lahtis. 

Bilgruppens investeringar uppgick till 

sammanlagt 0,6 miljoner euro. 

Hobby Hall-gruppens investeringar 

uppgick till sammanlagt 3,2 miljoner 

euro. Investeringarna hänförde sig till 

utvecklandet av datasystem, de nya butikerna 

i Hertonäs i Helsingfors och Rocca 

al Mare i Tallinn samt utvidgningen av 

butiken i Rosendal i Vanda. 

Seppälägruppens investeringar uppgick 


Investeringarna hänförde sig till största 

delen till förnyandet av butiksnätet. 

AKTUELLA PROJEKT 

Stockmann undertecknade i augusti ett 

föravtal om öppnandet av ett varuhus 

omfattande 11 000 kvadratmeter i hyrda 

lokaliteter i köpcentrum Jumbos nybyggnad 

i Vanda. Enligt planerna skall varuhuset 

stå färdigt år 2005. 

Stockmann undertecknade vidare i 

augusti ett föravtal om öppnande av ett 

fullskaligt varuhus med 8 000 kvadratmeter 

totalyta i hyrda lokaliteter i centrum av 

S:t Petersburg år 2005. 

Stockmanns styrelse godkände i september 

en plan på utvidgnings- och förändringsarbeten 

i Helsingforsvaruhuset. 

Enligt planen utvidgas varuhusets kommersiella 

lokaliteter med ungefär 10 000 

kvadratmeter dels genom förändring av 

nuvarande ytor till kommersiellt bruk, 

dels genom nybygge. Därutöver får varuhuset 

helt nya utrymmen för varuhantering 

och underhåll samt förbindelser till ny 

kundparkering. Efter utvidgningen uppgår 

Helsingforsvaruhusets totala försäljningsyta 

till ca 50 000 kvadratmeter. 

Värdet på investeringen uppgår till ca 90 

miljoner euro. Enligt en preliminär uppskattning 

skall arbetet som helhet färdigställas 

år 2007. Planen ingår i ett mer 

omfattande projekt för utveckling av 

Helsingfors centrum, som bl.a. har som 

målsättning att ändra Centralgatan till 

gågata. Projektets uppfyllelse förutsätter 

en ändring av stadsplanen som även 

anhängiggjorts. Vid projektet binds år 2003 

sammanlagt omkring 2 miljoner euro 

som till största delen består av planeringsutgifter. 

Den spanska Inditex-koncernen och 

Stockmann undertecknade i oktober 2002 

ett avtal som ger Stockmann franchising- 

% 

7 

6 

* 5 

4 

3 

2 

1 

0 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Rörelsevinst % av omsättningen 


1998 

1999 

2000 

* Minimimålsättning på lång sikt 

1998 

1999 

2000 

Tilläggsdividend 

2001 

2001 


Dividender för 

räkenskapsperioderna 1998-2002 

mn euro 

Dividend % av resultatet 

* Styrelsens förslag 

Investeringar och avskrivningar 


mn euro 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

1998 

1999 

2000 

Investeringar i fastigheter 

Övriga investeringar 

Avskrivningar 

2001 

% 

125 

100 

75 

50 

25 

0 

2002* 


38

Sysselsatt kapital och 

ROCE % 1998-2002 

rättigheterna till Zara för Ryska federationens 

område. 

Stockmanns C-optionsrätter för 1997, 

180 000 stycken, upptogs på Helsingfors 

mn euro 

600 

% 

18 

Det viktigaste investeringsobjektet 

under 2003 kommer fortsättningsvis att 

vara varuhuset i Riga, vars byggnadsarbeten 

inleddes våren 2002. Projektet 

Börs huvudlista fr.o.m. 11.4.2002. 

Under teckningstiden 2.5.2002 – 

31.5.2002 tecknades med Stockmanns 

stamkundsoptioner sammanlagt 1 084 

500 

400 

300 

15 * 

12 

9 

binder under år 2003 omkring 15 miljoner 

euro. 

Varuhusgruppens övriga investeringar 

Stockmann Oyj Abp:s B-aktier med det 

nominella värdet av 2 euro. Som en 

följd av teckningarna höjdes aktiekapita- 

200 

100 

6 

3 

inkluderar bl.a. öppnandet av Zara-butiker 

i köpcentret Mega i Moskva, i Östra 

centrum i Helsingfors samt i anslutning 

let med 2 168 euro. Efter höjningen 

uppgår aktiekapitalet till 102 768 122 

euro. Aktierna antecknades i handelsre- 

0 

1998 

1999 

2000 

Sysselsatt kapital 

2001 


0 

till Åbovaruhuset under våren samt 

invigningen av nya Stockmann Beautybutiker. 

Hobby Hall genomförde i slutet av år 

2002 en provmarknadsföring av postorderförsäljning 

i Litauen och verksamhe- 

gistret 18.6.2002 och de blev föremål för 

handel på Helsingfors Börs 19.6.2002. 

ANTALET ANSTÄLLDA 

I slutet av december 2002 hade 

Stockmann 8 917 anställda eller 134 fler 

ROCE % 

* Minimimålsättning på lång sikt 

Avkastning på eget kapital 1998-2002 

% 

ten inleddes i landet i februari 2003. 

än i slutet av föregående år. 

12 

Seppälä öppnar hösten 2003 sina för- 

Under år 2002 hade Stockmann i 

sta butiker i Lettland. 

Investeringarna år 2003 kommer att 

medeltal 8 313 anställda eller 229 personer 

fler än året innan, då antalet anställ- 

9 

uppgå sammanlagt till ca 43 miljoner 

euro. 

da i medeltal var 8 084. Omräknat till 

heltidsanställda i medeltal ökade antalet 

6 

AKTIEKAPITAL OCH AKTIER 

anställda med 171 personer och var 6 752 

personer. Omräknat till heltidsanställda i 

3 

Antalet aktier i bolaget var i slutet av 

år 2002 sammanlagt 51 384 061, varav 

medeltal ökade antalet anställda i 

moderbolaget med 52 personer och var 

0 

1998 

1999 

2000 

2001 


24 868 893 A-aktier och 26 515 168 B- 

aktier. 

I slutet av år 2002 ägde Stockmann 

163 000 egna A-aktier och 250 000 egna 

4 256 personer. 

I slutet av år 2002 arbetade 1 387 personer, 

dvs. 16 procent av det totala antalet 

anställda, i enheterna utomlands. I 

mn euro 

800 

Soliditet 1998-2002 

% 

100 

B-aktier. Aktiernas nominella värde är 

slutet av föregående år arbetade 1 281 

sammanlagt 826 000 euro och de repre- 

personer, dvs. 15 procent av persona- 

600 

75 

senterar 0,8 procent av samtliga aktier 

len, i enheterna utomlands. 

och 0,7 procent av samtliga röster. 

Aktierna har förvärvats under år 2000. 

UTSIKTER FÖR ÅR 2003 

400 

50 

Bolagets styrelse har inga gällande 

fullmakter att höja aktiekapitalet, inte 

Detaljhandelsförsäljningen i Finland exklusive 

bilhandeln väntas år 2003 öka 

200 

25 

heller att uppta lån mot konvertibla 

skuldebrev eller optionslån eller att för- 

med cirka 3 procent. Bilhandelns försäljning 

förväntas även öka som en följd 

0 

1998 

1999 

2000 

2001 


0 

värva egna aktier. 

av besluten om skattesänkning. Mark- 

Främmande kapital 

Eget kapital 

Soliditet, % 

39


naden i Ryssland och Baltikum förväntas 

fortsättningsvis öka snabbare 

än marknaden i Finland. Stockmannkoncernens 

försäljningstillväxt beräknas 

vara snabbare än tillväxten på 

marknaden. 

Försäljningen år 2003 uppskattas 

uppgå till drygt 1,7 miljarder euro. 

Målet är att vinsten före extraordinära 

poster år 2003 skall vara bättre än 

år 2002. 

STYRELSENS FÖRSLAG TILL 

DISPOSITION AV VINSTEN 

Styrelsens förslag till disposition av 

moderbolagets vinst finns på sidan 

61 i årsberättelsen. 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

0 

Antal anställda i medeltal 


1998 

1999 

2000 

2001 


Rörelsevinst enligt intern redovisning 


mn euro 

40 

% 

15 

12 

9 

6 

3 

0 

mn euro 

200 

Personalkostnadernas andel av 

omsättningen 1998-2002 

1998 

1999 

2000 



2001 


30 

150 

20 

100 

10 

50 

Den interna redovisningens rörelsevinst 

Vid beräkning av den interna redovisningens 

rörelsevinst debiteras av affärsgrupperna en 

intern hyra för affärslokalerna som motsvarar 

marknadshyran, samt ersättning för 

tjänster som har producerats centralt. 

Enheternas rörelsevinst inkluderar kontoskötselavgifterna 

för Stockmannkontot samt 

avbetalnings- och leasingintäkternas ränteandelar. 

Övriga rörelseintäkter har inte fördelats 

på affärsgrupperna. 

0 

% 

50 

25 

20 

Varuhusgruppen 

Bilgruppen 


Bilgruppen 


2001 

Hobby 

Hall 

ROCE %* 2001-2002 

Seppälä Fastigheter 

0 


2001 

Hobby 

Hall 



Sysselsatta kapitalet är beräknat enligt ett 

löpande medeltal för 12 månader. 

15 

10 

5 

0 


Bilgruppen 


2001 

Hobby 

Hall 


*Rörelsevinst i intern redovisning i förhållande 

till sysselsatt kapital 

40

AKTIER OCH AKTIEKAPITAL 

Aktiekapitalet i Stockmann Oyj Abp fördelar sig i A- och B-aktier. En aktie i 

serie A medför tio röster medan en aktie i serie B ger en röst. Det nominella 

värdet för aktierna i de båda aktieserierna är 2,00 euro och aktierna 

har rätt till samma utdelning. 

Bolagets aktier är införda i värdeandelssystemet. Bolaget hade 31.12.2002 totalt 

13 999 registrerade aktieägare (13 399 aktieägare 31.12.2001), vilkas innehav 

representerar 99,9 procent av bolagets hela aktiestock. 

AKTIER 

Allmän kursutveckling 

Mätt med HEX-generalindex sjönk aktiekurserna på Helsingfors Börs under 

räkenskapsperioden med 34,4 procent och mätt med portfolioindex 16,7 procent. 

Indexet för handelsbranschen steg med 8,4 procent. 

Optioner 1997 

Optionerna för år 1997 noteras på Helsingfors Börs huvudlista. Det finns totalt 

360 000 optioner. Varje option berättigar att teckna 3,5 av Stockmann Oyj Abp:s 

B-aktier. Med optionsrätterna kan totalt tecknas högst 1 260 000 B-aktier. 

Teckningstiden för aktierna fortgår t.o.m. 31.1.2004. 

Aktiens teckningspris med option är 13,21 euro per aktie efter utbetalning av 

dividenden som styrelsen föreslagit för år 2002. Ingen börshandel skedde med 

optionerna under år 2002. De på börsen under år 2002 omsatta optionerna var 

69 644 stycken, dvs. 212 928 euro. 

Börsposten för optionsrätterna är 100 stycken. 

Optioner till nyckelpersoner år 2000 

År 2000 beviljades åt personer i ledningen eller mellanledningen inom Stockmann 

eller dess dotterbolag 2 500 000 stycken optionsrätter. Med optionsrätt A kan tecknas 

625 000 stycken av Stockmanns B-aktier till ett pris av 20 euro styck, med 

optionsrätt B kan tecknas 625 000 B-aktier till ett pris av 21 euro styck och med 

optionsrätt C kan tecknas 1 250 000 B-aktier till ett pris av 22 euro styck. Från 

aktiernas teckningspris avdras de efter 11.4.2000 och före aktieteckningen utdelade 

kontantdividenderna per aktieslag på avstämningsdagen för respektive dividendutdelning. 

Teckningstiderna för aktier är följande: A 1.4.2003-1.4.2007, B 

1.4.2004-1.4.2007 och C 1.4.2005-1.4.2007. 

Stamkundsoptioner 

1 382 524 stycken stamkundsoptioner tecknades. På basen av tecknade optioner 

tecknades under teckningstiden år 2002 totalt 1 084 B-aktier till ett pris av 13,06 

euro styck. Som en följd av teckningarna steg aktiekapitalet med 2 168 euro till 

102 768 122 euro. 

Aktier kan tecknas med stamkundsoptioner vid följande tidpunkter i framtiden: 

2.5-31.5.2003, 2.5-31.5.2004 och 2.5-31.5.2005. De årligen utbetalade dividenderna 

avdras från teckningspriset. Teckningspriset är 12,16 euro efter styrelsens 

förslag till utbetalad dividend. 

De Stockmannaktier som omsattes på börsen utgjorde 0,04 procent av börsens 

totala omsättning. Marknadsvärdet för bolagets aktiestock uppgick 31.12.2002 till 

710,1 miljoner euro. Marknadsvärdet 31.12.2001 uppgick till 696 miljoner euro. 

Börsposten för både A- och B-aktier är 50 stycken. 

AKTIEKAPITAL 

Egna aktier 

I slutet av år 2002 ägde bolaget 163 000 egna A-aktier och 250 000 egna B-aktier. 

De av bolaget ägda A-aktiernas andel av aktiekapitalet är 0,3 procent och andelen 

av alla röster 0,6 procent. De av bolaget ägda B-aktiernas andel av aktiekapitalet 

är 0,5 procent och andelen av alla röster 0,1 procent. De aktier bolaget innehar 

berättigar inte till rösträtt vid bolagsstämman. 

Aktiernas beskattningsvärden för år 2002 

A-aktiens beskattningsvärde år 2002 var 9,52 euro och B-aktiens beskattningsvärde 

9,70 euro. 

41


AKTIEÄGARNA 

Styrelsemedlemmarna, verkställande direktören och vice verkställande direktören som verkar som suppleant för verkställande direktören 

ägde 31.12.2002 personligen eller via samfund där de har bestämmande inflytande samt genom personer i deras förmynderskap 

totalt 6 526 534 aktier, vars andel av aktiemängden är sammanlagt 12,7 procent och andel av röstemängden sammanlagt 16,9 

procent (31.12.2001: 6 690 751 aktier, andel av aktierna 13,0 procent och andel av rösterna 16,9 procent), samt 289 831 optioner. 

Optionerna berättigar till teckning av 386 976 stycken Stockmanns B-aktier, vilket skulle ha varit 0,8 procent av hela aktiemängden 

och 0,1 procent av alla röster 31.12.2002. 

42

Fördelning av aktier 

enligt aktiemängd 

Fördelning av aktier 

enligt antal röster 

53 % Stiftelser och övriga 

20 % Privatpersoner 

17 % Företag 

7 % Finansierings- och försäkringsbolag 

3 % Utländska ägare 

(inkluderande förvaltarregistrerade) 

57 % Stiftelser och övriga 

19 % Privatpersoner 

18 % Företag 

4 % Finansierings- och försäkringsbolag 

2 % Utländska ägare 

(inkluderande förvaltarregistrerade) 

tusental 

A-aktiernas omsättning 

och kursutveckling 2002 

euro 

tusental 

B-aktiernas omsättning 

och kursutveckling 2002 

euro 

1000 

25 

1000 

25 

800 

20 

800 

20 

600 

15 

600 

15 

400 

10 

400 

10 

200 

5 

200 

5 

0 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

0 

10 11 12 

0 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

0 

10 11 12 

Omsättning, st. 

Månadens sista avslut 

Omsättning, st. 

Månadens sista avslut 

euro 

40 

Kursutvecklingen för A- och B-aktierna (emissionsjusterad) 

jämfört med HEX-portfolioindex 1998-2002 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

1/98 

1/99 

1/00 

1/01 

1/02 

12/02 

HEX-portfolioindex * 

A-aktien 

B-aktien 

* De enskilda bolagens vikt har begränsats till högst 10 procent. 

43


euro 

Resultat/aktie och dividend/aktie 


euro 

Resultat/aktie samt P/E-tal 

1998-2002 (emissionsjusterade) 

P/E 

1.2 

1,2 

28 

1.0 

0.8 

0,9 

21 

0.6 

0,6 

14 

0.4 

0.2 

0,3 

7 

0.0 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 * 

0,0 

1998 

1999 

2000 

2001 


0 

Resultat/aktie 

Dividend/aktie 

* Dividend enligt styrelsens förslag 

Resultat/aktie 

P/E-tal (A) 

P/E-tal (B) 

euro 

10 

Eget kapital/aktie 1998-2002 

8 

6 

4 

2 

0 

1998 

1999 

2000 

2001 


Effektiv dividendavkastning 1998-2002 

% 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 * 

Aktiestockens marknadsvärde 1998-2002 

mn euro 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

1998 

1999 

2000 

2001 


Serie A 

Serie B 

* Dividend enligt styrelsens förslag 

44

NYCKELTAL 

45

46 

UPPGIFTER PER AKTIE

RESULTATRÄKNING 

47

48 

BALANSRÄKNING

Tillgångar 2002 

Finansiering 2002 

40 % Bestående aktiva 

25 % Omsättningstillgångar 

35 % Finansieringstillgångar 

70 % Eget kapital 

8 % Långfristigt främmande kapital 

22 % Kortfristigt främmande kapital 

49

50 

KASSAFLÖDESBERÄKNING

NOTER TILL BOKSLUTET 

REDOVISNINGSPRINCIPER 

Allmänna principer 

Stockmanns bokslut har uppgjorts enligt den 

finska bokföringslagstiftningen som trädde i kraft 

31.12.1997. 

Koncernbokslutets 

omfattning 

Koncernbokslutet omfattar moderbolaget Stockmann 

Oyj Abp, de företag som bedriver affärsverksamhet 

och i vilka moderbolaget direkt eller 

indirekt förfogar över mer än 50 procent av aktiernas 

röstetal samt de fastighetsbolag i vilka 

moderbolaget direkt eller indirekt förfogar över 

minst 80 procent av aktiernas röstetal. Bolag som 

anskaffats under året har tagits med fr.o.m. 

anskaffningsdagen. 

De ömsesidiga fastighetsbolag som koncernen 

äger till över 20 procent har inte behandlats som 

intressebolag. Till koncernen hör inga andra 

intressebolag. 

Interna 

affärstransaktioner 

Koncernens interna affärstransaktioner samt fordringar 

och skulder har eliminerats. 

Aktier i dotterbolag 

Vid elimineringen av koncernbolagens interna 

aktieinnehav tillämpas förvärvsmetoden. Vid elimineringen 

har som eget kapital i det förvärvade 

bolaget även räknats reserver vid anskaffningstidpunkten 

minskade med den latenta skatteskulden. 

Skillnaden mellan anskaffningsutgifter för dotterbolagens 

aktier och det egna kapitalet har i 

koncernbalansen delvis förts in under anläggningstillgångar. 

Till den del gängse värden härvid 

överskridits har skillnaden upptagits som en 

separat post för affärsvärde som avskrivs lineärt 

under fem år. 

Utländska 

dotterbolag 

De utländska dotterbolagens bokslutssiffror har 

vid uppgörandet av koncernens bokslut omräknats 

till euro enligt bokslutsdagens kurs. De 

omräkningsdifferenser som uppstått då dotterbolagens 

egna kapital eliminerats redovisas i det 

egna kapitalet. 

De ryska dotterbolagens bokslutssiffror har 

dock omräknats till euro enligt monetary-nonmonetary-metoden. 

Enligt denna metod 

omräknas anläggningstillgångar, omsättningstillgångar 

och det egna kapitalet till euro enligt anskaffningstidpunktens 

kurs. De övriga posterna i 

balansräkningen har omräknats enligt bokslutsdagens 

kurs och resultaträkningen månatligen 

enligt månadens medelkurs. 

Transaktioner 

i utländsk valuta 

Fordringar och skulder i utländska valutor vid bokslutstidpunkten 

har beräknats enligt bokslutsdagens 

kurs. Kursvinster och kursförluster på finansiella 

poster redovisas till nettobelopp bland övriga 

finansiella intäkter eller kostnader. 

Omsättning 

Vid beräkning av omsättningen har från försäljningsintäkterna 

avdragits indirekta skatter, beviljade 

rabatter och valutakursdifferenser. 


Som övriga rörelseintäkter redovisas försäljningsvinster 

på sådana bestående aktiva som hänför 

sig till affärsverksamheten, erhållna ersättningar 

vid försäljning av affärsverksamhet samt ersättningar 

för tjänster till utländska dotterbolag. 

Extraordinära intäkter 

och kostnader 

Som extraordinära intäkter och kostnader redovisas 

betydande intäkter och kostnader av engångsnatur, 

som inte hänför sig till den egentliga 

affärsverksamheten. 

Skatter 

Så som direkta skatter redovisas i resultaträkningen 

de skatter som hänför sig till årets 

resultat i koncernföretagen samt skatter vilka 

hänför sig till tidigare räkenskapsperioder. 

I koncernen har den latenta skatteskulden 

beräknats för alla periodiseringsskillnader mellan 

redovisningen och beskattningen. Det påföljande 

årets skattesats har härvid använts. 

I koncernbalansen ingår den latenta skatteskulden 

i sin helhet. 

Materiella och immateriella 

tillgångar samt avskrivningar 

Materiella och immateriella tillgångar har upptagits 

till ursprungliga anskaffningsvärden, vilka har 

minskats med planenliga avskrivningar. I balansvärdena 

ingår dessutom uppskrivningar av värdet 

på jordområden och byggnader. 

Uppskrivningarna har gjorts mellan åren 1950 

och 1984 och de baserar sig på av utomstående 

värderingsmän utförda värderingar vid ifrågavarande 

tidpunkt. På uppskrivningarna görs inga avskrivningar. 

De planenliga avskrivningarna baserar sig på 

ursprungliga anskaffningsutgifter samt på 

beräknad ekonomisk livslängd enligt följande: 

• Immateriella rättigheter 5 år 

• Affärsvärde och koncernaffärsvärde 5 år 

• Övriga utgifter med lång verkningstid 5–20 år 

• Byggnader 20–50 år 

• Maskiner och inventarier 4–12 år 

• Butiksinventarier av lätt konstruktion, 

bilar och datautrustning 4-5 år. 

Värdepapper bland bestående aktiva har upptagits 

till sin anskaffningsutgift eller i det fall att 

deras gängse värde nedgått på ett bestående sätt 

till detta lägre belopp. 

Rörliga aktiva 

Finansiella värdepapper har upptagits till sin 

anskaffningsutgift eller i det fall att deras marknadsvärde 

är lägre till detta lägre belopp. 

Vid värdering av omsättningstillgångarna har 

man följt det lägsta värdets princip dvs. lagret har 

upptagits i balansräkningen till det lägre belopp 

av anskaffningsvärdet eller återanskaffningsvärdet 

eller det sannolika försäljningsvärdet. Omsättningstillgångarnas 

anskaffningsvärde är beräknat 

utifrån de rörliga anskaffningsutgifterna enligt 

FiFo-principen. 

Obligatoriska 

reserveringar 

Framtida åtaganden som ännu inte realiserats 

redovisas som obligatoriska reserveringar i balansräkningen. 

Sådana åtaganden är bl.a. kostnader 

för omstruktureringar av affärsverksamheten. 

Kostnader som motsvarar obligatoriska 

avsättningar redovisas under respektive kostnadspost 

i resultaträkningen. 

Bokslutsdispositionerna 

Bokslutsdispositionerna består av förändring av 

avskrivningsdifferens i moderbolaget. Förändringen 

av den latenta skatteskulden, som hänför 

sig till förändringen av bokslutsdispositionerna, 

upptas i koncernbokslutet bland skatter. De ackumulerade 

bokslutsdispositionerna har uppdelats i 

latent skatteskuld och eget kapital. 

51

52 

NOTER TILL BOKSLUTET

54 


56 


58 


60 


FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV MODERBOLAGETS VINST 

Enligt koncernens balansräkning uppgick de utdelningsbara medlen 31.12.2002 till 227,5 miljoner euro. 

Enligt moderbolagets balansräkning uppgick de utdelningsbara medlen 31.12.2002 till 169,8 miljoner euro. 

Enligt moderbolagets balansräkning 31.12.2002 står följande belopp till bolagsstämmans förfogande: 

• odisponerade vinstmedel från tidigare 

år inklusive dispositionsfond 103 185 000,96 

• räkenskapsperiodens vinst 66 658 182,31 

169 843 183,27 

Styrelsen föreslår att nämnda belopp disponeras enligt följande: 

till de uteliggande 50 971 061 aktierna utbetalas 

• 0,70 euro/aktie i dividend för år 2002 35 679 742,70 

• 0,20 euro/aktie som 140-årsjubileumsdividend 10 194 212,20 

• i dispositionsfond och på vinstmedelskontot kvarlämnas 123 969 228,37 

169 843 183,27 


STYRELSEN 

Lasse Koivu 

Erik Anderson Erkki Etola Eva Liljeblom 

Kari Niemistö Christoffer Taxell Henry Wiklund 

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN 


61

REVISIONSBERÄTTELSE 

Till Stockmann Oyj Abp:s aktieägare 

Vi har granskat Stockmann Oyj Abp:s bokföring, bokslut och förvaltning för räkenskapsåret 2002. Bokslutet, som framlagts 

av styrelsen och verkställande direktören, omfattar verksamhetsberättelsen samt koncernens och moderbolagets resultaträkningar, 

balansräkningar, finansieringsanalyser samt bilageuppgifterna. Efter utförd granskning avger vi vårt utlåtande om 

bokslutet och bolagets förvaltning. 

Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Bokföringen, de tillämpade redovisningsprinciperna och innehållet i 

bokslutet ävensom bokslutspresentationen har härvid granskats i tillräcklig omfattning för att få bekräftat, att bokslutet inte 

innehåller väsentliga fel eller brister av betydelse för bedömningen av koncernens resultat och ekonomiska ställning. I 

förvaltningsrevisionen har vi granskat att styrelsen och verkställande direktören handhaft förvaltningen av bolagets angelägenheter 

i enlighet med stadgandena i aktiebolagslagen. 

Enligt vår mening är bokslutet uppgjort enligt bokföringslagen och övriga stadganden och bestämmelser om hur bokslut 

skall uppgöras. Bokslutet ger på sätt som avses i bokföringslagen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av koncernens 

och moderbolagets verksamhet för räkenskapsåret och ekonomiska ställning per bokslutsdatum. Bokslutet inklusive 

koncernbokslutet kan fastställas och medlemmarna i moderbolagets styrelse samt verkställande direktören kan beviljas 

ansvarsfrihet för det av oss granskade räkenskapsåret. Styrelsens förslag till disposition av de utdelningsbara medlen beaktar 

stadgandena i aktiebolagslagen. 


Wilhelm Holmberg 

CGR 

Krister Hamberg 

CGR 

62

KONTAKTINFORMATION 

KONCERNADMINISTRATION 

Alexandersgatan 52 B 

PB 220, 00101 HELSINGFORS 

Tfn (09) 1211 

Fax (09) 121 3101 

www.stockmann.fi 

E-post: fornamn.efternamn@stockmann.fi 

Verkställande direktör Hannu Penttilä 

Vice verkställande direktör Henri Bucht, 

ansvarsområde Hobby Hall-gruppen 

Vice verkställande direktör Jukka Hienonen, 

ansvarsområde varuhusgruppen 

Bolagets jurist Jukka Naulapää 

Dataadministrationsdirektör Päivi Hokkanen 

Ekonomichef Eva Mansikka-Mikkola 

Ekonomidirektör Pekka Vähähyyppä 

Finanschef Pirkko Salminen 

Group Controller Eija Herttuainen 

Informationschef Juhana Häme 

Intern revision, chef Tapio Helle 

Personaldirektör Merja Lönnroth-Laaksonen 

Teknisk direktör Thomas Lönnberg 


Väverivägen 1 C 


Tfn (09) 121 51 

Fax (09) 121 5812 


STAMKUNDSTJÄNST 

Tfn 0203 50203 

E-post: stamkund@stockmann.fi 

INKÖP 

Fax (09) 121 5960 dammode, (09) 121 5665 

herrmode, (09) 121 5839 damaccessoarer 

och kosmetik, (09) 121 5299 barn- och ungdomsmode, 

heminredning och hushåll samt 

sport och hobbyn, (09) 121 5671 livsmedel, 

(09) 121 5995 konsumtionselektronik 

MARKNADSFÖRING 

Fax (09) 121 5512 

LEDNING 

Jukka Hienonen, direktör för 

varuhusgruppen 

Karl Stockmann, Helsingforsvaruhuset, 

inhemska varuhus 

Jussi Kuutsa, utlandsverksamheten 

Maaret Kuisma, marknadsföring 

Leena Lassila, inköp: mode 

Lars Eklundh, inköp: övriga varor 

förutom mode, utlandsverksamheten 

Risto Penttilä, administration 

HELSINGFORSVARUHUSET 



Tfn (09) 1211 

Fax (09) 121 3632 

Terhi Okkonen, försäljningsdirektör 

Exportservice och shoppingtjänst 

Fax (09) 121 3267 

Företagstjänst 

Fax (09) 121 3782 

HAGALUNDSVARUHUSET 

Västanvindsvägen 5, 02100 ESBO 

Tfn (09) 121 21 

Fax (09) 121 2269 

Anja Taina, varuhusdirektör 

TAMMERFORSVARUHUSET 

Hämeenkatu 4, PB 291, 33101 TAMMERFORS 

Tfn (03) 248 0111 

Fax (03) 213 3573 

Eija Vartila, varuhusdirektör 

ULEÅBORGSVARUHUSET 

Kirkkokatu 14, PB 230, 90101 ULEÅBORG 

Tfn (08) 317 9411 

Fax (08) 317 9433 

Pentti Korhonen, varuhusdirektör 

ÅBOVARUHUSET 

Universitetsgatan 22, PB 626, 20101 ÅBO 

Tfn (02) 265 6611 

Fax (02) 265 6714 

Juha Oksanen, varuhusdirektör 

VARUHUSET I ÖSTRA CENTRUM 

Östergatan 1-5 C 124, 00930 HELSINGFORS 

Tfn (09) 121 461 

Fax (09) 121 4655 

Pirjo Pyykkö, varuhusdirektör 

STOCKMANN OUTLET 

Kurirvägen 17, 01370 VANDA 

Tfn (09) 121 6551 

Fax (09) 121 6549 

STOCKMANN BEAUTY 



Tfn (09) 121 51 

Fax (09) 121 5812 

Raija-Leena Söderholm, direktör 

Butiker 

Köpcentrum Jumbo 

Vandaportsgatan 3, 01510 VANDA 

Tfn 010 850 1020 

Fax (09) 694 4763 

Köpcentrum Trio 

Alexandersgatan 18, 15140 LAHTIS 

Tfn 010 850 1023 

Fax (03) 733 4011 

ZARA 

Z-Fashion Finland Oy 

Alexandersgatan 52, 

00100 HELSINGFORS 

Tfn (09) 121 4409 

Fax (09) 121 3632 

Niina Nenonen, kedjechef 

Butiker 



Tfn (09) 253 00300 

Fax (09) 253 00321 

Östra centrum, Östergatan 1-5 


Tfn 010 850 1120 

(Öppnas i april 2003) 

Universitetsgatan 20, 20100 ÅBO 

Tfn 010 850 1130 

(Öppnas i april 2003) 

UTLANDSVERKSAMHETEN 

Gemensamma funktioner 



Tfn (09) 121 51 

Fax (09) 121 5250 

Jussi Kuutsa, direktör 

Ryssland 

Kontoret i Moskva 

ZAO Kalinka-Stockmann 

Proezd Olminskogo 3 a 

129085 MOSCOW, Russia 

Tfn +7 095 974 0122 

Fax +7 095 282 0189 

Petri Anttila, regiondirektör för Ryssland 

ZAO Kalinka-Stockmann 

Smolenskajavaruhuset 

Smolenskaja Ploshad, 3/5 


Tfn +7 095 785 2500 

Fax +7 095 785 2505 

Jussi Tuisku, varuhusdirektör 

Leninski boutique 

Leninskij Prospekt 73/8 


Tfn +7 095 134 3546 

Fax +7 095 134 3546 

Modeaffär 

Nevskij Prospekt 25 

191186 ST. PETERSBURG, Russia 

Tfn +7 812 326 2638 

Fax +7 812 326 2647 

Rimma Romanova, regionchef 

Supermarket 

Finlandskij Prospekt 1 

194175 ST. PETERSBURG, Russia 

Tfn +7 812 542 2297 

Fax +7 812 542 8866 

Zara 

Köpcentrum Mega 

Leninskij District 


Tfn +7 095 797 6838 

Estland 

Stockmann AS 

Varuhuset i Tallinn 

Liivalaia 53, 10145 TALLINN, Estonia 

Tfn +372 6 339 500 

Fax +372 6 339 556 

Maisa Romanainen, 

varuhusdirektör 

AKADEMISKA BOKHANDELN 

Centralgatan 1, PB 128, 00101 HELSINGFORS 

Tfn (09) 121 41 

Fax (09) 121 4245 

www.akateeminen.com 

Stig-Björn Nyberg, direktör 

Bokhandlar 

Helsingfors centrum, Hagalund, 

Östra centrum, Tammerfors, Åbo 

BILGRUPPEN 

Väverivägen 1 A 


Tfn (09) 121 51 

Fax (09) 121 5401 


LEDNING 

Esa Mäkinen, direktör 

Eero Lemberg, utveckling av 

eftermarknadsföring 

Tuija Ylinen, ekonomiadministration 

FORD 

Stockmann Auto 

Helsingfors, Hertonäs 

Gjutaregatan 1, 00880 HELSINGFORS 

Tfn (09) 121 481 

Fax (09) 121 4848 

Mikko Koivunen, försäljningsdirektör, Ford 

63

KONTAKTINFORMATION 

Helsingfors, Sockenbacka 

Väverivägen 1 A, PB 157 


Tfn (09) 121 51 

Fax (09) 121 5401 

Juha Sandell, försäljningschef 

Esbo, Ängskulla 

Hustomtevägen 2, 02200 ESBO 

Tfn (09) 525 9300 

Fax (09) 412 3225 

Tom Mörck, enhetschef 

Vanda, Dickursby 


Tfn (09) 121 6500 

Fax (09) 121 6505 

Harri Kalliola, enhetschef 

Helsingfors, Drumsö (service) 

Hallonnäsgatan 27, 00210 HELSINGFORS 

Tfn (09) 673 261 

Fax (09) 673 016 

Åbo 

Satakuntavägen 164, 20320 ÅBO 

Tfn (02) 273 6900 

Fax (02) 273 6940 

Matti Ristimäki, bilhusdirektör 

VOLKSWAGEN, AUDI 

Stockmann 

Helsingfors, Hertonäs 

Mekanikergatan 10, 00810 HELSINGFORS 

Tfn (09) 121 721 

Fax (09) 121 7300 

Juha Hirvonen, försäljningsdirektör, 

Volkswagen 

Helsingfors, Kronohagen (service) 

Mariegatan 22, 00170 HELSINGFORS 

Tfn (09) 121 5648 

Fax (09) 121 5637 


Väverivägen 1 A, PB 157 


Tfn (09) 121 51 

Fax (09) 121 5281 

Jaakko Juvakka, försäljningschef 


(service och karosserireparationer) 

Spiselvägen 7 a, 00370 HELSINGFORS 

Tfn (09) 121 645 

Fax (09) 121 6400 

Esbo, Finno 

Storängsgränden 2, 02270 ESBO 

Tfn (09) 804 601 

Fax (09) 8046 0222 

Markku Lönnqvist, bilhusdirektör 

Esbo, Finno (service) 

Mårtensgränden 6, 02270 ESBO 

Tfn (09) 8046 0321 

Fax (09) 8046 0320 

VOLKSWAGEN 

Stockmann (även AUDI-service) 

Vanda, Skattmans 

Startbanevägen 2, 01530 VANDA 

Tfn (09) 825 991 

Fax (09) 821 280 

Pasi Järvinen, enhetschef 

Helsingfors, Drumsö (service) 

Hallonnäsgatan 27 


Tfn (09) 673 261 

Fax (09) 673 016 

FLERMÄRKESVERKSTAD 

Stockmann 

Däckservice och småreparationer 

Vanda, Dickursby 


Tfn (09) 121 6524 

Fax (09) 121 6521 

FÖRSÄLJNING AV RESERVDELAR 

TILL STORKUNDER 

(alla produktlinjer) 


Spiselvägen 7 a, 00370 HELSINGFORS 

Tfn (09) 121 6405 

Fax (09) 121 6400 

MITSUBISHI, SKODA 

AutoCenter Stockmann 

Tammerfors, Hatanpää 

Lahdenperänkatu 3, 33900 TAMMERFORS 

Tfn (03) 3123 4111 

Fax (03) 3123 4129 

Martti Ilonen, bilhusdirektör 

HOBBY HALL -GRUPPEN 

Tavastvägen 157, 00560 HELSINGFORS 

Tfn (09) 777 611 

Fax (09) 7776 1381 

www.hobbyhall.fi 

E-post: fornamn.efternamn@hobbyhall.fi 

LEDNING 

Henri Bucht, verkställande direktör 

Veikko Syvänen, internationella funktioner 

Pekka Polvinen, kommersiella funktioner 

Seppo Jurvainen, dataadministration 

Vesa Tuuri, logistik 

Tuomas Sahi, service, butikerna i Finland 

Outi Kuisma, utveckling av kundrelationer 

Teija Niemi, ekonomi 

KUNDTJÄNST 

Tfn 0106 7722 

E-post: asiakaspalvelu@hobbyhall.fi 

LOGISTIKCENTER 

Slipstensvägen 2, 01740 VANDA 

Tfn (09) 777 611 

Fax (09) 7776 1481 

Gjuterivägen 11, 01510 VANDA 

Tfn (09) 777 611 

Fax (09) 7776 1597 

BUTIKER I FINLAND 

Tavastvägen 157, 00560 HELSINGFORS 

Tfn (09) 7776 1286 

Fax (09) 7776 1290 

Mekanikergatan 17, 00810 HELSINGFORS 

Tfn (09) 7776 1900 

Fax (09) 7776 1912 

Kvisbackavägen 27, 02240 ESBO 

Tfn (09) 7776 1606 

Fax (09) 7776 1657 

Gjuterivägen 11, 01510 VANDA 

Tfn (09) 7776 1425 

Fax (09) 7776 1614 

Sammon valtatie 2, 33530 TAMMERFORS 

Tfn (03) 3123 2000 

Fax (03) 3123 2010 

Estland 

Kundtjänst 

Tfn +372 6 339 600 

Fax +372 6 339 603 

www.hobbyhall.com 

Riitta Kinnunen, chef för affärsverksamheten 

i Estland 

Butiker 

Maakri 25, 10145 TALLINN, Estonia 

Tfn +372 6 339 623 

Paldiski maantee 102 

Rocca al Mare kaubanduskeskus 

10149 TALLINN, Estonia 

Tfn +372 6 659 065 

Lettland 

Kundtjänst 

Tfn +371 7073 200 

Fax +371 7073 215 

Heidi Ruippo, 

chef för affärsverksamheten i Lettland 

Litauen 

Kundtjänst 

Tfn +370 5 210 2555 

Fax +370 5 210 2550 

Reetta von Knorring, 

chef för affärsverksamheten i Litauen 

SEPPÄLÄ 

Dickursbyvägen 146, PB 234, 

01531 VANDA 

Tfn (09) 825 981 

Fax (09) 825 1100 


LEDNING 

Heikki Väänänen, verkställande direktör 

Jussi Kumpulainen, ekonomiadministration 

Nina Laine-Haaja, butiksfunktioner 

Sinikka Salminen, logistik 

Tiina Kuusisto, marknadsföring 

Memme Ilmakunnas, barn- och herrkläder, 

kosmetik 

Anja Rissanen, damkläder 

BUTIKSORTER 

Alajärvi, Birkala, Björneborg (3), Borgå, 

Brahestad, Ekenäs, Esbo (4), Fredrikshamn, 

Forssa, Haukipudas, Heinola, Helsingfors 

(8), Hollola, Huittinen, Hyvinge, Idensalmi, 

Imatra (2), Jakobstad, Joensuu (2), Jyväskylä 

(3), Jämsä, Kajana, Kangasala, Kankaanpää, 

Karhula (2), Karleby (2), Kauhajoki, 

Kauhava, Kemi, Kemijärvi, Kempele, Kervo, 

Keuru, Klaukkala, Kotka, Kouvola (3), 

Kuopio (3), Kurikka, Kuusamo, Kuusankoski, 

Kyrkslätt, Lahtis (3), Lappo, Laukas, 

Lempäälä, Lieksa, Loimaa, Lojo, Lovisa, 

Muurame, Mäntsälä, Nastola, Nivala, Nokia, 

Nyslott, Nystad, Nådendal, Orimattila, 

Palokka, Pargas, Pello, Pieksämäki, Raumo, 

Reso, Riihimäki, Rovaniemi, Salo, Seinäjoki 

(2), S:t Karins, S:t Michel, Siilinjärvi, 

Sodankylä, Tammerfors (5), Tavastehus (2), 

Torneå, Träskända, Uleåborg (3), Valkeakoski, 

Vammala, Vanda (4), Varkaus, Vasa, 

Villmanstrand (2), Ylivieska, Ylöjärvi, Åbo 

(5), Äänekoski. 

Estland 

Haapsalu, Kohtla-Järve, Narva, Pärnu, Tallinn 

(7), Tartu (2), Viljandi 

64

S T O C K M A N N V U O S I K E R T O M U S 2 0 0 2 

ALEXANDERSGATAN 52 B 

PB 220 


TEL. (09) 1211 

WWW.STOCKMANN.FI

Årsberättelse 2002 - Stockmann Group

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Årsberättelse 2002 - Stockmann Group

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?