DistriktsNytt - Hörselskadades distrikt i Stockholms län

DistriktsNytt
Hörselskadades distrikt i Stockholms län #2 2012
Bullernivå
och ljudkvalitet
De riktvärden som
finns för trafikbuller i
bostadsområden tolkas
ofta med betoning på
skyddet inomhus med
stängda fönster.
››Sid 10
Vårvindar
Hörsel-
friska … seminarium
Kören ”Blandade
Karameller” är en kör
med hörselskadade som
startade 2005.
››Sid 7
Så kan hörselskadade
få ett bättre liv. Fullsatt
seminarium i ABF-salen.
››Sid 4–5

Innehåll
Årsmöte & pizza
HYViS hade sitt årsmöte
23 februari. Verksamhetsberättelse
och
bokslut gicks igenom
och styrelsen beviljades
ansvarsfrihet. På ordförandeposten
blev det
3Från och med nu byte, och som ny ordförande
välkomnades
kommer distriktet
att skicka ett exemplar
av DistriktsNytt
till varje enskild medlem
i hela distriktet.
4Så kan hörselskadade
få ett bättre
liv. ABF-salen var
fullsatt med både ”brukare”
och profession
inom hörselområdet.
6 Krönika
7Vårvindar friska....
från HRF Menièreförening
8Nytt från HRF Tinnitusförening
9Nytt Anne-Marie Persson och Ubah Robleh
Anne-Marie Persson. I
övrigt består styrelsen av Evelynn Wystråle, Sue Öhrström,
Palle Trobrandt, Ulla Thelander, Mikael Hedlund, Klas Möller
samt Göran Blomberg ersättare.
Anne-Marie Persson, Evelynn Wystråle, Klas Möller, Palle Trobrandt,
Sue Öhrström, Göran Blomberg, Ulla Thelander.
Ubah Robleh har suttit i styrelsen sedan 2004 och när hon nu valde
att kliva av styrelsen tackades hon för sitt arbete och stora engagemang
med en liten minnesgåva. Men hon kommer inte att försvinna
från föreningen och dessutom ingår hon i den nya valberedningen.
Kvällen avslutades med en ordentlig pizza-fest vilket uppskattades
av alla närvarande.
Ulla Sand
och
ljudkvalitet.
10Bullernivå
Information från
Vuxendövrådet.
11Textad kultur
Redaktion
Redaktör:
Ansvarig utgivare:
Redaktion:
Ulla Sand
Agneta Österman
DistriktsNytt
Hörselskadades distrikt
Box 38180
100 64 STOCKHOLM
Utkommer med 5 nr/år.
Signerade artiklar är författarens åsikt och där så uttryckligen anges, är
det organisationens åsikt.
Manusstopp: 10/4.
Nästa nummer beräknas postas 4/5.
Övriga manusstopp: 1/8 (postas 29/8), 15/10 (postas 14/11), 10/12
(postas 16/1 -13).
DistriktsNytt skickas till medlemmarna i distriktets alla föreningar.
DistriktsNytt finns även på distriktets hemsida
www.hrf sthlmsdistrikt.org/distrinfo/distriktsnytt.
Produktion och grafisk form: West Studios AB. Tryck: Printon.

Kvitter både här och där
Från och med nu kommer distriktet att skicka ett
exemplar av DistriktsNytt till varje enskild medlem
i hela distriktet. Visa gärna tidningen för andra
som är intresserade av att få kontinuerlig information
om vad som händer inom hörselområdet i vårt
distrikt. Vi hoppas satsningen ska bidra till bättre
kännedom om vad som händer i vårt stora, aktiva
distrikt och även skaffa oss nya medlemmar.
Du som för första gången nu har fått Distrikts-
Nytt hälsas hjärtligt välkommen som läsare!
Nu börjar våren nalkas och det droppar från taken. Fortfarande
efter tio år med mitt CI förvånas jag av att kunna
höra fågelkvittret när ljuset återvänder. Lycka!
Inom hörselvårdsområdet kvittras det också. I många
olika tonarter. Det blir fler och fler aktörer och svårare
och svårare för brukaren att veta vart man egentligen
ska vända sig och hur man får rehabilitering och hjälpmedel
utan att det kostar skjortan. Även primärvården
har visat på bristande kunskap ibland och remitterat
helt fel när det gäller personer med begynnande hörselproblem.
Distriktet jobbar mycket med de här frågorna
och vår nya vårdvalsfolder har fått strykande åtgång.
Den trycks nu upp i en reviderad upplaga. Kontakta
kansliet om du vill ha en bunt att sprida i din förening
eller ditt närområde.
Vi kan alla hjälpas åt att sprida budskapet att man
har all rätt i världen att ställa krav på hörselvården, att
man får göra flera återbesök om man inte är nöjd och att
man inte ska behöva betala stora pengar för att få en bra
hörapparat. Ingen hörapparat kan dock bota en hörselnedsättning,
men den kan vara ett oumbärligt hjälpmedel
för att kunna kommunicera, precis som en rullstol
kan underlätta för den rörelsehindrade att förflytta sig.
Distriktet ser med stor oro på att man nu infört Fritt
Val av hjälpmedel även på barnsidan. En grupp som tidigare
inte berörts av det upplägget. Vi är mycket kritiska
till att det blir fler och fler ”betallösningar” . Kraven
på den enskilde att själv välja ökar och den utvecklingen
kan bli dyrbar för alla som behöver bra hjälpmedel, bra
rehabilitering och bra kommunikationsmöjligheter.
Om du använder dator så besök gärna vår hemsida
ibland också, där kan du läsa om vad som händer och
även ladda ner digitala versioner av DistriktsNytt och
annat informationsmaterial.
Agneta Österman, ordförande
Webbinsamling av livsberättelser
I slutet av februari 2012 startade en insamling av livsberättelser
från personer med olika funktionsnedsättningar
och från anhöriga. Föreningar och förbund
inom funktionshinderrörelsen är också välkomna att
berätta sin historia digitalt.
Insamlingen är ett led i HAIKU-projektet* om att
synliggöra hur livet är och har varit för personer med
olika funktionsnedsättningar och få in de berättelserna
i den allmänna historien.
Insamlingen kommer att ske digitalt på www.livsbild.
se. Funktionerna ska vara tillgängliga på olika sätt. Den
som har svårt att skriva/mejla kan använda teckenspråk
eller tala in sin historia som publiceras i den formen.
Dessutom översätta de berättelserna till skriven svenska
och läggs ut på sidan. Man kommer också att kunna
kommentera varandras inlägg. Det kommer även att
finnas ”veckans fråga”, som man vill få synpunkter på.
De här berättelserna kommer att sparas på Nordiska
museet och på det sättet också bli tillgängliga för forskning
i framtiden. Man kan välja om man vill ha med sitt
namn eller vara anonym på nätet. Man kan berätta kort
eller långt, stödfrågor finns för den som vill ha hjälp att
komma igång. www.livsbild.se kommer att vara öppen
under 2012.
* HAIKU–Handikapphistoria i kulturarvet – är ett
arvsfondsprojekt och drivs av Handikapphistoriska föreningen
och Nordiska museet.
DistriktsNytt #2 2012
3

Så kan hörselskada
Konrad S. Konradsson
Lena Adelsohn Liljeroth
Denna måndagskväll i februari
var ABF-salen fullsatt med både
”brukare” och profession inom
hörselområdet för att ta del av
hörselseminariet arrangerat av
Karolinska University Press i samarbete
med ABF Stockholm.
Boken ”Hörseln. Det första sinnet.”
skriven av Konrad S. Konradsson,
har nyligen utkommit och handlar
om hörselskador, hur man hör, hörselteknik
med mera. Boken är en av
ett antal utgivna av Karolinska Institutet
som på ett relativt lätt språk
beskriver olika sjukdomar/skador.
Tidigare titlar är exempelvis Bröstcancer,
Diabetes, Munnen, Njurarna.
Författaren Konrad Konradsson
tog upp några saker ur boken, bland
annat att kommunikation är en förutsättning
för tidsmedvetande. Hörseln
är mer än kommunikation då
det exempelvis är olika beroende på
var man befinner sig – i ett rum eller
på gatan. Hörselnedsättning som
samlingsbegrepp innefattar många
olika saker; riktning, ljud/tystnad,
frekvenser mm.
Han konstaterade att medianåldern
för att söka hörselvård för något
år sedan var 73 år. Om åtta år kommer
andelen att ha ökat med 45 procent,
vilket betyder att det är en stor
fråga att lösa för samhället. Ny forskning
i USA har dessutom visat att
hörselnedsättning kan försämra den
mentala kapaciteten till exempel genom
isolering för att man inte hör.
Konrad tog också upp att hörsel
inte kan jämföras med syn. ”Skaffa
hörapparat så hör du bra igen”. Det
går inte att jämföra med att skaffa
glasögon. En hörapparat ersätter
inte till exempel skadade hårceller i
snäckan. Inte ger man en käpp till
en höftskadad och säger ”nu kan du
springa i trappor”.
Talare nummer två var Lena
Adelsohn Liljeroth, som inte var där
i egenskap av kulturminister, utan
för att berätta om sin hörselskada
före och efter sin Cochlea Implantatoperation.
Hon är född med sin
hörselskada och fick mycket hjälp
under sin skoltid i form av talpedagog
och hjälpmedel. Däremot ville
hon inte ha hörapparat. Lösningen
blev då att sitta längst fram – ”men
de roliga satt ju alltid längst bak”
– läsa läxor, bli klassens ordningsman,
sitta i elevråd. Men detta var
hennes resa in i politiken ”jag har
nog inte haft min nuvarande roll
utan min hörselskada”. Lena menar
att ens begränsning kan ge möjligheter.
När hon blev minister hade hon
haft hörapparat cirka tio år, och då
hon var öppen om hörselskadan fick
hon mycket frågor kring detta. Det
blev en positiv respons, bland annat
upplever Lena att fler politiker inte
längre verkar tycka det är skämmigt
att bära hörapparat. Att genomgå
CI-operation var länge främmande,
men för ett år sedan visade det sig
4 DistriktsNytt #2 2012

de få ett bättre liv
kunna vara en möjlighet. Det blev
många möten om för- och nackdelar,
risker. När hon så bestämde sig
för operation sa man mycket tydligt
att hon inte skulle ha för höga förväntningar
på resultatet. Lena berättar
att hon nu hör mycket bättre,
men att det är en del skärande ljud
– att hjärnan inte vant sig ännu. För
man hör med örat och hjärnan tolkar
ljudet. Andra tycker att hennes
tal blivit tydligare, kanske för att hon
nu hör sin egen röst.
Jan-Peter Strömgren, HRF:s förbundsordförande,
menar att framtidens
hörselvård både är ett hot och
en möjlighet. Det är viktigt att individen
ska kunna ta ställning till hur
man vill ha sin hörselvård. Professionen
är viktig, att de kan och motsvarar
förväntningarna.
– Vi har och har haft en fin hörselvård
i Sverige. Men det är viktigt
att organisationen finns där hörselskadade
träffas på våra villkor och
slåss för de villkor vi anser behövs.
För individen behövs insikt,
kunskap och åtgärd. En hörselskada
är inte synlig för omgivningen –
alltså behövs insikt. Attityden till
nedsatt hörsel är ofta att det är lite
skämmigt – alltså behövs kunskap.
Allt tyder på att allt fler behöver hörselvård
till exempel genom att andelen
äldre ökar – alltså behövs åtgärd.
När det gäller professionen visar
det sig att antalet audiologläkare,
professorer och hörselingenjörer
minskar dramatiskt. De som möter
hörselskadade är audionomer –
och det är inte den grupp som står
närmast forskning och utveckling.
Det växande antalet audionommottagningar
måste i första hand se
till att de går runt ekonomiskt, där
finns inte utrymme för forskning
och utveckling. Det handlar om
700 000–800 000 människor som
behöver hörselvård – en mycket stor
grupp.
Samhällets förhållningssätt till
hörselvård beskriver Jan Peter med
Boken ”Hörseln” kan köpas
i bokhandel, beställas på
www.kiup.se och finns till
reducerat pris på
www.hrf.se/material
begreppet ”hörselvård light”.
– Regeringen har beställt en
”personlig budget” – att tillgång till
hjälpmedel inte får innebära mer
kostnader. ”Fritt Val” i Stockholms
län innebar ca 11 000 kr för en hörapparat
för den enskilde. Om vi som
organisation inte bryr oss – vem gör
det då
HRF har varit med och startat
hörselvård, arbetsförmedling och
hörselskolor, och idag är det viktigt
att som organisation driva hörselfrågor.
Men HRF vet inte vart vi är på
väg – bättre eller sämre….
Ulla Sand
DistriktsNytt #2 2012
5

Krönika
av Berit Hagström, ombudsman
Att välja eller inte välja – det är frågan!
Här i Sverige måste du välja under hela din
livstid. BB, dagis, skola, utbildning, jobb, osv.
Du uppmanas också att välja allt från elbolag,
bredband, banker och pensionssparande. Försöker
du nå en myndighet, till exempel försäkringskassan
per telefon får du välja bland
knappvalen så tålamodet sätts på prov till
bristningsgränsen.
När det gäller hälsan så ”listar” du dig hos någon vårdcentral,
för att förhoppningsvis få bra vård. Nu har
turen kommit även till våra öron. Vårdvalet i Stockholm
infördes i slutet av förra året och innebär att remisstvång
nu är borta och det går att välja mellan de över 30 mottagningar
som har fått så kallad auktorisation (godkännande)
att prova ut hörapparater och andra hjälpmedel.
Många känner stor vånda för vad det kommer att
innebära och inte blir det lättare att sätta sig in i att det
även finns ”Fritt val” som är ett annat system än landstingets,
men det är samma audionom som företräder
bägge systemen.
Intressant att veta är att medianåldern för att prova
ut hörapparat ligger på 73 år. Det ställs stora krav på konsumenten,
som ska vara på alerten och vara väl insatt i
vad som passar just honom/henne. Hörselskadades distrikt
i Stockholms län har tagit fram en broschyr för att
förklara vad skillnaderna är och vad man ska tänka på.
Ibland mäktar man inte med att välja eller göra val
som man inte kan överblicka konsekvenserna av. Min
snart treårige grabb valde att inte vilja gå hem en kväll
från förskolan utan rullade sig i snömodden och kastade
iväg den enda ljuddämparen (läs napp) han hade
i ett ögonblick av frustration. Den hamnade i ett område
som är lika populärt för våra fyrbeningar som tvåbeningarna
på Stureplan. Den annars så väna modern
fiskade upp dyrgripen och monterade den på rätt ställe
och tänkte att ungen får ett bra immunförsvar.
Väl hemma så var TV-valet lätt! Det är ”Bamse” som
gäller och det bästa är att vi var helt eniga och inte behövde
ha beslutsångest för att välja!
SHIBA (Svenska hörselskadade med invandrarbakgrund)
Shiba-träffar
Äntligen ska vi ha Shiba-träffar igen! Denna termin har vi träffarna
i Aktivitetshuset (FSDB) på Norrtullsgatan 14 K, nära
Odenplan. Den första träffen var den 11 mars. Kontaktperson
för Shiba är Tara Ahmed och du måste anmäla att du kommer
till SHIBA-träffarna.
Plats: Norrtullsgatan 14 K
Söndag 15 april kl. 14–16.
Sista anmälningsdag 13 apr.
Anmäl dig till:
Tara Ahmed, amrebwar@hotmail.com, 073-708 41 90
Om du har frågor – kontakta Tara.
Varmt välkommen!
Fika kostar 15 kr.
”Tinnitus och menière sedd ur
en bettfysiologs perspektiv”
Bettfysiolog Marie Tullberg från
Brahekliniken föreläser.
Plats: Tideliusgatan 12, 2 tr
(Rosenlund)
Onsdag 11 april kl. 18.00–19.00
Varmt välkommen!
Arrangörer: Hrf Menièreföreningen och
Hrf Tinnitusföreningen
Fri entré
6 DistriktsNytt #2 2012

Vårvindar friska ...
Längst ner i korridoren sitter vi,
instruerade Ingrid Litzén van Asperen
mig när jag bad om vägbeskrivning
till lokalen kören övar
i. När jag kom ner för trappen
i huset på Folkskolegatan på Söder
hörde jag var de var. Det var
vårsånger som övades inför en
vårkonsert.
Kören ”Blandade Karameller”
är en kör med hörselskadade
som startade
2005 på initiativ av just
Ingrid Litzén van Asperen.
Annalisa Lindström berättar
att hon spelade bridge
på HRF Stockholm och
råkade hamna vid samma
bord som Ingrid, och fick
frågan om hon tyckte om
att sjunga. Det gjorde Annalisa
och så kom hon
med i kören.
Det hade några år tidigare också
funnits en sånggrupp som kallade
sig ”Snäckorna”, med främst kvinnor.
Ledare för kören är sångpedagogen
Liselotte Öhman som även
leder flera andra körer, är sångsolist
och har sångelever. Vid fikapausen
påpekar alla att de har en fantastisk
körledare, som har en stor kunnighet
både musikaliskt och pedagogiskt
när det gäller hörsel. Och att
hon är väldigt tålmodig!
Flera berättar att de fått höra
”du kan inte sjunga för du är hörselskadad”.
Liselotte menar att det
handlar mycket om att som hörselskadad
våga och få rätt ledning.
Hon berättar att hon genom åren
lärt sig mycket genom arbetet med
”hörselkören” att psykologiskt möta
människor med hörselskada. Detta
har även varit en bra erfarenhet att
ha med i mötet med människor som
inte är hörselskadade.
Körmedlemmarna menar att de
får en positiv självkänsla av att vara
med i kören. Det är inte bara intresset
för sång och musik som för dem
samman, det har blivit en fin social
gemenskap.
Jag råkar sitta bredvid några män
vid fikabordet, och blir lite nyfiken
då de inte är hörselskadade – hur
kommer det sig att de är
med i kören Det visar sig
att de är anhöriga, Björn
är sambo med Lotta och
Torsten är bror till Bo Johan.
Just ikväll är det en
hel del körmedlemmar
som inte kunde vara med,
och jag får veta att det
bland dessa även är flera
män.
Peter Öhman berättar
att han gjort en film
om kören till Statens Musikinstitut,
som utbildar
sångpedagoger, och är intresserade
av hur man kan arbeta med hörselskadade
och sång.
När jag smyger ut fortsätter man
glatt att öva stämmor, herrarna, damerna
– och alla tillsammans.
Ulla Sand
Teckentolkade konstvisningar
i tunnelbanan under våren
SLs konstvisningar är helt gratis för deltagarna, det enda som
behövs är en giltig färdbiljett. Du kan läsa mer om konsten på
www.sl.se/konst och se hela vårprogrammet på www.sl.se/
konstakningar
Torsdag 5 april kl. 18.00.
Samling vid T-bana Gullmarsplan, SL Center
Vi reser på den gröna linjen mot Hagsätra
Söndag 13 maj kl. 13.00.
Samling vid T-bana Liljeholmen, biljetthallen mot Tvärbanan
Vi reser på den röda linjen mot Fruängen
DistriktsNytt #2 2012
7

05
Kan illustrera: tinnitus,
hrfs tinnitusgrupper
Nytt från HRF Tinnitusförening
06
Kan illustrera: Menières
sjukdom, hrfs menièreverksamhet
Tinnitusordförandens hälsning
En sista gång att formulera dessa rader – har tagit
det stora beslutet att avgå som ordförande innan någon
”lyfter” ut mej. Min efterträdare kanske fortsätter
den här spalten efter sin första presentation, vi
08
Kan får illustrera: se. person med
cochlea implantat, ”planta”
11
Kan illustrera: äldre hörselskadade
09
Kan illustrera: familjeliv, föräldrar till hörselskadade
barn, barn till hörselskadade föräldrar,
hrfs föräldragrupper
Jag kom med i styrelsen 2001 och valdes till ordförande
på årsmötet 2007. Det har varit ett givande uppdrag
med en fantastisk och engagerad styrelse. Den allmänna
tekniska utvecklingen har inneburit att många
av våra frågor också diskuteras på nätet. Detta har fått
till följd att våra öppna möten haft färre besökare. Årets
första kamratträff visade dock att live-möten behövs. Vi
lyssnar och lär.
Mina 11 år i styrelsen och 4 år som ordförande, har
varit givande och utvecklande. Nu sluter jag cirkeln och
12
återgår till att vara ledamot och överlämnar klubban till
Kan illustrera: gemenskap,
nya krafter.
hrf-möte, studiecirkel etc
År 2011 utsågs en arbetsgrupp inom styrelsen med
uppgift att titta på utveckling och framtida verksamhet.
Gruppen tog ambitiöst itu med en enkätundersökning
inom föreningen. ”Resultatet” som presenteras summariskt
på årsmötet den 14 mars kommer att penetreras/
åtgärdas av styrelsen och ambitionen är att ni alla ska få
ta del av den under våren. Enkäten ger oss viktig information
om vad våra medlemmar uppskattar, vad vi ska
fokusera på och vad som kan utvecklas. Vad som i övrigt
sker i vår finner ni i detta nummer av DistriktsNytt.
Nya krafter och idéer behövs alltid! Är du intresserad
av att arbeta med tinnitusfrågor, ta gärna kontakt med
oss! Du behövs!
Innan jag sätter punkt vill jag passa på att önska
den nya ordföranden lycka till. Det är ett fint gäng du
tar över, var rädd om dom! Själv får jag lite mer tid till
”egna” aktiviteter såsom barnbarnshämtning och umgänge.
Ha det bra från Ingrid och övriga styrelsen
Tinnituswebben
Tinnituswebben är en plats på nätet för alla oss som har
tin nitus. Syftet med Tinnituswebben är att ge möjlighet för
drab bade att utgöra stöd för varandra i svåra livssituationer.
Här knyts också starka vänskapsband
mellan enskilda personer och här skapas stödjande
nätverk. Tillsammans representerar alla som finns på
Tinnituswebben och deltar i diskussionerna en ovärderlig
bank av kunskaper och erfarenheter för alla
dem som drabbas av tinnitus. Tinnituswebben arbetar
på bred front med att sprida kunskap.
Välkommen till www.tinnituswebben.se
8 DistriktsNytt #2 2012

Kan illustrera: hörapparat,
03
01,1 01,2 02
nedsatt hörsel etc
personer med nedsatt hörsel etc
06
04
05
Tinnituskamrater
Varmt välkommen till träff
■ Har du tinnitus
■ Vill du träffa andra i samma situation, prata eller
lyssna, få råd av andra som har samma problem
■ Kan man må bra
Om du funderar över något av detta så är den här
träffen något för dig. Vi vet hur det är att ha tinnitus.
Onsdag 25 april kl. 13.00–15.00
Plats: Fikarummet, Tideliusgatan 12, 9 tr
(Rosenlund)
Vi bjuder på kaffe och bulle.
Ingen föranmälan.
Dock endast i hrf-material. Det går bra att använda hela eller endast delar av illustrationerna.
kostnadsfritt.
illustrationer följande använda får – föreningar och distrikt, förbund, – hrf Hela
HRF-illustrationer
av Kenneth Andersson
Förslag till användningsområden anges under varje bild.
svartvitt. i och färg i både finns illustrationer Samtliga
i worddokument och liknande. Eps-filerna bör användas om illustrationerna ska tryckas,
Tif-filerna kan användas
eps. och tif – format olika i sparade är cd-skivan på Bildfilerna
eftersom de ger bättre kvalitet.
Kom med på en skön promenad
Stadsvandring
Vi startar vid Mynttorget. Sedan går vi hela
Drottninggatan. Här finns mycket att upptäcka,
Stockholms första sjukhus bland annat. Strosar vidare
hela gatan till slutet där vi njuter av en promenad i den
lummiga Observatorieparken. Därefter letar vi upp ett
trevligt ställe för att äta en matbit.
Onsdagen 30 maj kl 13.00
Är det något du undrar över kontakta Kerstin på mail
kerstin@nelsater.net eller tel. 08-580 332 32.
Hjärtligt välkomna!
Kan illustrera: hörselskadade, hrf etc Kan illustrera: hörapparatbärare, hrf-medlemmar,
Nytt från HRF Menièreförening
Kan illustrera: vuxendöva, hörselteknisk
Du som har menières sjukdom är
varmt välkommen till
Tisdagsträff 24 april kl. 14–16
Tematräff 8 maj kl. 14–16
”Att leva med menières sjukdom”
Plats: fikarummet, Tideliusgatan 12, 9 tr
Kan illustrera: familjeliv, föräldrar till hörsel-
09
hrfs föräldragrupper
till hörselskadade föräldrar,
barn barn, skadade
Kan illustrera: person med
08
bakgrundsljud, kommunikationsstörande buller etc
störande
ljudöverkänslighet, illustrera: Kan
”Klotterplank” för menièrare!
Har du Menières sjukdom Vi har ett bra klotterplank
där du kan få tips och idéer, du kan även
själv göra inlägg.
Välkomna till www.hrf-sthlmsdistrikt.org/smf
Yvonne Olsen, ordf Menièreföreningen
Vi bjuder på fika och samtalar om hur det är att ha
menières sjukdom, ger varandra tips och stöd.
07
utrustning, tillgängliga möten etc
Meniere-cirkulär
Kan illustrera: yrkesverksamma, bullriga
10
Cirkulär nr 1/2012 utsändes till föreningens medlemmar
den 21 februari. Om du inte fått cirkuläret,
hör av dig till seija.bexar@hrf-sthlmsdistrikt.org
eller telefon 08-702 30 52.
arbetsplatser, hörselskydd, arbetsmiljö etc
11
12
hrfs tinnitusgrupper
sjukdom, hrfs menièreverksamhet
cochlea implantat, ”planta”
Kan illustrera: tinnitus,
Kan illustrera: Menières
HYViS soppa & snack
hrf-möte, studiecirkel etc
gemenskap,
illustrera: Kan
Kan illustrera: äldre hörselskadade
Hur har vi det på jobbet, fritiden...
Kom och träffa andra hörselskadade i yrkesverksam
ålder.
Plats: Tideliusgatan 12, 9 tr
Torsdag 26 april kl. 18–20
Soppa och macka, te/kaffe till bra pris. Hör av
dig senast 23 april så vi vet hur mycket vi ska
köpa in på tel 08-702 30 54 eller
ulla.sand@hrf-sthlmsdistrikt.org
Välkommen!
DISTRIKTSNyTT #2 2012
9

Bullernivå och ljudkvalitet
De riktvärden som finns för trafikbuller i bostadsområden
tolkas ofta med betoning på skyddet inomhus med
stängda fönster. Det leder till en risk för att man placerar
trafikbuller bort från bostadsområden och i stället
nära parker och rekreationsområden. Följden blir att
man gärna undviker dessa områden, motsatt deras syften.
För att motverka detta behövs klart definierade riktvärden
för god ljudkvalitet i urbana utomhusmiljöer, i
enlighet med EG:s direktiv som upprepade gånger betonar
att man ska kartlägga ”tysta områden” och skydda
dem från trafikbuller.
Det har dock saknats kunskap om sambandet mellan
bullernivå och upplevd ljudkvalitet. En studie har
därför gjorts på ett urval parker och rekreationsområden
runt om i Stockholm med varierande grad av trafikbullerstörning.
Studien har gjorts i samarbete mellan
Stockholms universitet och Stockholms stads miljöförvaltning.
Den genomfördes sommaren 2006 och totalt
1116 besökare deltog.
Studien hade tre syften
––
att kartlägga akustiska ljudnivåer, upplevd ljudkvalitet
och förekomst av trafikbuller.
––
att visa på samband mellan akustiska ljudnivåer
och upplevd ljudmiljö.
––
att undersöka icke-akustiska faktorers påverkan
på upplevd ljudmiljö, exempelvis syftet med besöket
och typen av buller.
Med upplevd ljudkvalitet menades andelen av undersökningsdeltagarna
som ansåg ljudmiljön vara ”bra” eller
”mycket bra”. En genomsnittlig bullernivå LAeq,4h
(dB) mättes under 4 timmar.
Att vissa parker till exempel Vanadislunden var mer
bullerutsatta än Rosendals slottsträdgård, var inte så
svårt att förstå. Det för oss mer intressanta var det tydliga
sambandet bullernivå och upplevd ljudkvalitet. I Rosendal
med cirka 45 dB ansåg närmare 100 procent av
deltagarna att ljudkvaliteten var ”bra” eller ”mycket bra”,
jämfört med endast 18 procent i Vanadislunden med 62
dB. Omvänt fann man att andelen som ansåg sig ”bullerstörda”
och ”mycket bullerstörda” ökade med bullernivån.
Exempelvis 55 dB motsvarade 40 procent ”bullerstörda”
och 16 procent ”mycket bullerstörda”, betydande
andelar. Och då är det i huvudsak personer utan ljudöverkänslighet
som har deltagit i undersökningen.
Ytterligare studier visade på samband mellan typ
av buller (naturljud, samtalsljud, tekniska ljud etc) och
upplevd ljudkvalitet, likaså syftet med besöket (att vistas
där eller bara passera för att nå ett annat mål). De
som vistades där visade sig anse ljudkvaliteten vara högre
(cirka 3 dB skillnad), vilket visar på ett problem med
undersökningen: de som undvek parkerna på grund av
buller deltog aldrig i undersökningen.
Kontaktpersoner är Mats E. Nilsson, Stockholms
universitet, mats.nilsson@psychology.su.se och Magnus
Lindqvist, Miljöförvaltningen i Stockholms stad.
Rapporten finns i en broschyr som heter ”Upplevd
ljudkvalitet i parker och grönområden i Stockholm”.
Göran Blomberg
Information från Vuxendövrådet
Vuxendövrådet tar upp frågor som berör oss hörselskadade,
vi försöker fånga upp nyheter, och ändringar
som är aktuella. Vi tar tacksamt emot förslag
på frågor som berör detta område.
Gruppen består av fem vuxendöva, CI-opererade
samt Berit Hagström, ombudsman.
Tolkfrågan
Det har varit en del problem i januari då det varit stor
brist på vuxendövtolkar, 100 procent brist meddelades
vid senaste mötet med tolkcentralen. Vi hoppas det är
tillfälligt och avvaktar nästa statistikrapport. Anmäl till
Patientnämnden om du inte får tolk.
Upphandling av tolkfirmor ska göras i år, och frågan
är om alla nuvarande firmor kommer att finnas kvar.
Det är turordningen vid våra beställningar som kan
göra att vissa firmor slutar och några av skrivtolkarna
kan börja vid TV och texta program.
En ny ettårig tolkutbildning har startats med skrivtolkutbildning,
TSS (Tecken som stöd) är frivilligt och vi är
oroliga för att det finns väldigt få TSS-tolkar i framtiden.
Frågan om vem som ska beställa tolk vid behov togs
upp. Önskemålet är att när man anmäler tolkbehov på
exempelvis vårdcentraler och sjukhus ska de fråga om
de ska beställa eller om man gör det själv. Beställer man
själv bör man meddela att man har tolk då man ofta
behöver längre besökstid.
Tolkfrågan har tagits upp på vårt riksförbund då flera
andra landsting vill privatisera liksom i Stockholms
läns landsting, bra eller dåligt – man kan tycka vad man
vill om det.
Färdtjänst och filmer
Denna vinter har ställt till det för oss som har färdtjänst,
många har blivit utan bil och det har varit svårt att nå
färdtjänst per telefon. Kontakta alltid Färdtjänst om bil
10 DistriktsNytt #2 2012

uteblir och anmäl till kundtjänst. Det verkar som
bilarna hellre kör ”vanliga” passagerare när det är
stopp på pendel och tunnelbana!
Svenska filmer som textas ligger bara kvar en till
två veckor och ofta på en tid så många inte kan se
filmen när de önskar, vi vill att det ska vara kvar
längre tid. Alla svenska DVD filmer textas inte, inte
heller barnfilmer. Man anser att barn inte kan läsa,
men hörselskadade vuxna som ser filmen tillsammans
med barn kan inte förklara vad som sker, så
önskemålet är att alla svenska filmer textas.
Ingrid Bengtson
Texttelefon 08-798 28 76,
e-post: ingrid.bengtsson@bredband.net
Larma 112 med sms
SOS Alarm har, i nära samarbete med Post- och
Telestyrelsen (PTS), bedrivit försöksverksamhet
kring SMS112 sedan 2007 och nu är möjligheten
att larma via sms permanent.
SMS 112 innebär att man i en nödsituation
skickar ett sms till SOS Alarm på
nödnumret 112 med uppgift om vad som
inträffat och var man behöver hjälp. Tjänsten
är bara öppen för döva, tal- och hörselskadade
och det krävs att man registrerar sig i förväg
innan SMS 112 kan användas. Registrering
sker på www.sosalarm.se/sms112.
Tjänsten är bara för nödsituationer där sms
är det enda sättet att kommunicera på.
Textad kultur
sTOCKHOLMS StadsteATer
www.stadsteatern.stockholm.se
De tre musketörerna
31/3 19:00, 17/4 19:00, 3/5 19:00, 5/6 19:00,
30/8 19:00, 22/9 12:00
Kort möte
28/3 19:00, 12/4 13:00
Spökhotellet
26/4 19:00, 4/5 19:00, 3/6 13:00, 14/6 19:00
Tribadernas natt (Klarascenen)
3/6 17:00, 15/6 18:00
Ett drömspel (Klarascenen)
20/4, 19:00, 22/5 19:00, 12/6 18:00
I sista minuten
9/9 13:30, 23/9 13:30
Next to normal
11/10 19:00, 30/10 19:00
Olof Palme (Klarascenen)
15/3 18:00, 27/3 18:00, 28/4 13:00 (Stora Scenen)
Peter Pan och Wendy
15/12 13:00
En dåres försvarstal (Klarascenen)
17/10 19:00, 31/10 19:00
Till Damaskus
7/6 19:00
Vi som är hundra (Lilla Scenen)
21/4 19:00
Hörslinga
På Stora scenen, Klarascenen och Lilla scenen
finns IR-system med speciella hörlurar som lånas av
publikvärdarna.
DRAMATen
www.dramaten.se
Textdisplay finns att låna hos publikvärdarna.
Spöksonaten 29/3
Fanny & Alexander 11/4
Paradisets barn 29/4
Hörslinga finns på Lilla scenen och på
Stora scenen i hela salongen. Mottagare kan
även kvitteras ut i garderoben för lyssning
genom IR.
TexTAD biofilm
Nu kan man gå in på SF hemsida och kolla
vilka filmer som textas och var de visas: www.
sf.se/textadefilmer
Text-TVSIDOR för text i tv
199 SVT1
299 SVT2
793 Kunskapskanalen
794 SVT24
890 TV4, Sjuan, TV4Fakta, TV11, TV4
Film, TV4 Sport (vad som textas: sid
658)
199 Kanal 3, kanal 5, kanal 9.
DISTRIKTSNyTT #2 2012
11

Distriktskansliet
ÖPPETTID 9.00–14.00
LUNCHSTÄNGT 11.30–12.30
BESÖKSADRESS:
TIDELIUSGATAN 12, 9TR STOCKHOLM
POSTADRESS:
HÖRSELSKADADES DISTRIKT
BOX 38180, 100 64 STOCKHOLM
TELEFON EXPEDITION:
TELTID 9.00–11.30
08-702 30 50
kansli@hrf-sthlmsdistrikt.org
www.hrf-sthlmsdistrikt.org
exPEDITION
CATHRIN JANSON 75 procent
08-702 30 56
cathrin.janson@hrf-sthlmsdistrikt.org
exPEDITION
ISABELLA NORDFORS 25 procent
08-702 30 55
isabella.nordfors@hrf-sthlmsdistrikt.org
OMBUDSMAN
SEIJA BexAR
08-702 30 52
TELTID: TISD–ONSD 10.00–11.30
seija.bexar@hrf-sthlmsdistrikt.org
OMBUDSMAN
BERIT HAGSTRÖM
08-702 30 53
berit.hagstrom@hrf-sthlmsdistrikt.org
OMBUDSMAN
ULLA SAND
08-702 30 54
ulla.sand@hrf-sthlmsdistrikt.org
OMBUDSMAN
ROBERT SANDSTRÖM
08-702 30 51
robert.sandstrom@hrf-sthlmsdistrikt.org
Folder om vårdval
Om du tycker att det verkar krångligt med Vårdvalet
gällande hörsel – beställ gärna foldern Vårdval
Stockholm som tagits fram av Hörselskadades
distrikt. I foldern kan du läsa om vilka förändringar
som skett inom hörselvården i Stockholms läns
landsting och vad som gäller för just dig.
Beställ från kansliet tel 08-702 30 50
(vardagar kl. 9.00–11.30).
Vad tycker du
Nu är vårdval hörsel i gång i Stockholm. Har du
provat någon ny hörselmottagning och vill dela
med dig av din erfarenhet, positivt eller negativt
Kontakta oss antingen via brev, mail eller telefon.
Hörselskadades distrikt
Att: Ulla Sand, Box 38180, 100 64 Stockholm
ulla.sand@hrf-sthlmsdistrikt.org
08-702 30 54
Programöversikt
April
Torsd 5 kl. 18–20
Onsd 11 kl. 18–19
Sönd 15 kl. 14–16
Tisd 24 kl. 14–16
Onsd 25 kl. 13–15
Torsd 26 kl. 18–20
Maj
Torsd 3 kl. 18–20
Tisd 8 kl. 14–16
Onsd 30 kl. 13.00
HYViS pubkväll
Föreläsning om tinnitus o
Menière
Shibaträff
Menière tisdagsträff
Tinnituskamraterna
HYViS soppkväll
HYViS pubkväll
Menière tematräff
Tinnituskamraterna
stadsvandring
Kansliet stängt
Stängt pga personalmöte måndagar
kl. 13.00–14.00.
Stängt 5 och 30 april.
Distriktsnytt på nätet
Hittar du på distriktets hemsida
www.hrf-sthlmsdistrikt.org/distriktsnytt