1Lotta 1-02 - Svenska LottakÃ¥ren

Lottanytt 

#1 2005 

Karin, en av 

volontärerna 

i Thailand 

• Lottor i tjänst efter stormen • Så påverkas vi av försvarsbeslutet 

• På kurs på Älvkarleö herrgård • Nya ansikten i överstyrelsen

Fler frivilliga behövs 

D 

et har varit en kaotisk och mycket mörk start 

på det nya året. 

Naturkatastrofen i Sydostasien har skördat 

så många offer och skapat ett så ofattbart lidande 

att det är svårt att förstå och acceptera. Likaså har 

stormens härjningar här hemma i Syd- och Mellansverige 

drabbat oerhört många. Inte minst alla skogsägare 

som i en handvändning har förlorat allt de äger 

och har. Fortfarande idag när ledaren skrivs, drygt en 

månad efter stormen, är tusentals elabonnenter utan 

elförsörjning. Detta om något visar ju på hur oerhört 

utsatta och sårbara vi människor är i det moderna 

samhället. 

Befintliga myndigheter klarar inte längre av 

beredskapen genom skattefinansierade medel. De 

räcker inte till helt enkelt. För ett tryggt samhälle, nu 

och i framtiden, behövs därför betydligt fler frivilliga. 

Vi som är medlemmar i Lottorna har valt att engagera 

oss för att stå rustade inför möjliga påfrestningar i 

samhället. Här har vi en unik roll att fylla. Vi är 

18 000 kvinnor som är utbildade och beredda att 

rycka in där det behövs, även utanför vårt lands egna 

gränser. 

Det gläder mig oerhört mycket att så många duktiga 

medlemmar också har gjort fantastiska insatser 

i katastrofområdena. Vi har kunnat finnas där för 

drabbade personer och uttröttad hjälppersonal och 

erbjuda vår hjälp med allt från krisstöd, stabsfunktioner 

och matlagning. Det är ju just detta som vi lottor 

är till för. Samtidigt skapar det också nya möjligheter 

för oss som organisation, eftersom vi blir mer 

synliga bland våra uppdragsgivare och bland framtida 

medlemmar. 

Aldrig tidigare har svenska folket skänkt så stora 

summor pengar till olika hjälpinsatser som nu efter 

tsunamikatastrofen. Det visar ju positivt nog på att 

viljan att hjälpa och stödja är mycket stor bland allmänheten. 

Folk vill göra nytta och känna sig behövda 

och här är de frivilliga organisationerna ett perfekt 

forum. Nu gäller det bara för oss att visa vilka fina 

möjligheter som Lottorna kan erbjuda. Det gör vi 

bäst genom att fortsätta vara engagerade och visa vad 

vi kan, dels när vi är ute i skarpt läge, men även när 

vi berättar för vänner och bekanta om vad Lottorna är 

och vad vi står för. 

Med anledning av naturkatastroferna är detta 

nummer av Lottanytt fyra sidor längre än vanligt. 

Här kan ni läsa om några av de många lottor som har 

gjort fantastiska arbetsinsatser. 

Trevlig läsning! 

Elisabeth Falkemo, rikslottachef 

»Folk vill göra 

nytta och känna 

sig behövda och 

här är de frivilliga 

organisationerna 

ett perfekt forum.« 

Innehåll 

Lottanytt #1 2005 

4. Lottor i Thailand 

Charlotta Thörner, Sollentuna lottakår och 

Karin Ahston, Stockholms flyglottakår har 

jobbat som frivilliga i Thailand. Läs om deras 

berättelser i Lottanytt. 

8. Lottor i tjänst efter stormen 

Många lottor har utfört uppskattade arbetsinsatser 

i Syd- och Mellansverige efter stormen. 

Vi har pratat med två av dem, Susanne 

Johansson och Anita Karlsson från Kronobergs 

lottaförbund. 

4 

10 

10. Så påverkar försvarsbeslutet 

oss 

Vi intervjuade fyra riksdagspolitiker om hur 

de anser att försvarsbeslutet kommer att 

påverka frivilligorganisationer och kvinnor i 

försvaret. 

12. På kurs på Älvkarleö 

Lottanytt följde med under en kurshelg på Älvkarleö 

Herrgård. Reportaget följs av en intervju 

med utbildningsansvariga Mariola Gummesson 

om Lottornas framtida utbildningsprogram. 

12 

Lottanytt är medlemstidningen för 

Riksförbundet Sveriges lottakårer. 

Lottanytt utkommer med fyra nummer 

per år. 

Ansvarig utgivare: Elisabeth Falkemo. 

Redaktör: Annika af Trolle. 

I redaktionsrådet: Elisabeth Falkemo 

och Anna-Lena Bard från Lottorna samt 

Louise von Matern från GCI Stockholm. 

Adress: Lottornas kansli, Box 5435, 

114 84 Stockholm. info@lottorna.se 

Telefon: 08-666 10 80 

Fax: 08-666 10 99 

Lottanytt produceras av GCI Stockholm. 

Form: m a o Malin Engman 

Omslag: Fredrik Persson 

Upplaga: 24 000 ex. 

Tryck: Fagerbladhs 2005 

Annonsbokning/material: 

Anna-Lena Bard, telefon 08-666 10 92. 

Sista bokningsdag för nr 2-2005: 

den 24 april 2005. 

Prenumeration: För icke lottor 

50 kr/år, pg 59 81 4-4. 

Redaktionen ansvarar ej för icke 

beställt material. Om beställt material 

önskas i retur, bifoga frankerat kuvert. 

Citera oss gärna men ange alltid källan. 

2 Lottanytt # 1-05

Den typiska lottan kartlagd 

Fem studenter på IHR, Stockholms universitets 

utbildning i marknadskommunikation, 

har under hösten gjort en 

undersökning för Lottornas räkning. Syftet 

med undersökningen var att ta reda på vad 

som utmärker den lotta som ansluter sig till 

organisationen idag – finns det några 

gemensamma faktorer Undersökningen 

har fokuserat på tjejer som är födda 1974 och 

senare och som kommit in i organisationen 

sedan år 2000. Studenterna har gjort en 

kvantitativ studie genom att skicka ut en 

enkät till målgruppen. Dessutom har de 

djupintervjuat 10 lottor. 

– Den här undersökningen kommer att 

Ögat-kampanjen fortsätter 

Värva en väninna! 

ge oss en »profil-lotta« med information om 

vilka övriga intressen hon har, varför hon 

gick med, var hon bor och så vidare. Det är 

fakta som kan hjälpa oss i vår framtida marknadsföring, 

både med hur vi uttrycker oss 

när vi presenterar Lottorna och var vi ska 

synas med våra budskap, berättar Annika af 

Trolle, informationschef på Lottornas kansli. 

Fördelen med att ta hjälp av studenter är 

att undersökningen görs helt kostnadsfritt 

för Lottorna. Personerna som gjort undersökningen 

heter Karin Bolin-Folcker, Niklas 

Dahl, Malinda Flodman, Karin Rosendahl 

och Maria Stenberg. 

■ 

På riksstämman i november tog 15 organisationer 

emot Lottornas budkavle 

med en uppmaning att dels arbeta för 

resolution 1325, dels tydliggöra problematiken 

med att massvåldtäkter används som 

vapen i krigföring i många länder i 

världen. 

På den internationella 

kvinnodagen den 8 

mars går vi steget vidare. 

Då har vi inbjudit 

samtliga riksdagspartier 

att ta emot vår budkavle, vilket 

kommer att ske i Riksdagshuset. I samband 

med detta kommer rikslottachef Elisabeth 

Falkemo hålla ett anförande. Självfallet får 

mottagarna, i de flesta fall partiledarna, även 

vår brosch Ögat. 

Det är också med glädje vi kan meddela att 

vi kommer att få hjälp med försäljningen av 

Ögat; i samband med sitt firande av internationella 

kvinnodagen kommer FN:s kvinnoorganisation 

UNIFEM att sälja vår brosch. UNI- 

FEM är den organisation vi samarbetar med i 

detta projekt (läs mer om UNIFEM på sidan 21). 

Situationen i Sydostasien tog delvis andan 

ur vår egen kampanjförsäljning av Ögat. Därför 

har vi förlängt kampanjtiden till 

den 20 mars. Vi skulle vilja 

uppmana alla lottor att 

gå ut på gator och torg 

den 19 mars (det vill 

säga den sista lördagen 

före kampanjslutet) för att 

göra den sista kraftansamlingen 

för att få ihop pengar till de drabbade kvinnorna 

i Liberia. Behöver ni mer fakta eller 

argument Gå in på www.lottorna.se/ogat/ 

Redan nu finns planer och idéer för en 

uppföljning av kampanjen i höst. Troligen 

kommer vi då att inleda ett samarbete med 

ett rikstäckande företag eller organisation 

som kan bidra till ytterligare skjuts i försäljningen. 

■ 

Med det här numret av Lottanytt har du fått information om vår 

internrekryteringskampanj »Värva en väninna«. För tänk om alla vi 

18 000 medlemmar värvade en enda väninna var… 

Medierelationer en del 

av vår marknadsföring 

Den lokala marknadsföringen är självfallet 

väldigt viktig för att sprida kunskap 

om vår organisation. I slutet av 

november fick Vinslövs lottakår bra 

publicitet i sina lokaltidningar. Lottanytt 

kontaktade kårchefen Marianne 

Svensson för att höra mer om bakgrunden 

till artikeln. 

– Det händer rätt ofta att vi blir 

omnämnda i lokaltidningarna och vi 

har fått frågan från andra lottakårer 

förut hur vi bär oss åt. Till en del beror 

det på att vi har fått kontakt med en bra 

reporter på tidningen som inte bara är 

intresserad av oss, utan av hela föreningslivet 

på orten. Han ringer oss 

ibland spontant och frågar vad som är 

på gång. Annars kontaktar vi honom 

per telefon eller så skickar vi ut en 

pressrelease. Har man bara byggt upp 

en relation så blir det mycket enklare, 

säger Marianne Svensson. 

Tips inför medierelationer 

1. Bygg upp långsiktiga, personliga 

relationer med lokaltidningen. Jobba 

in ett namn på redaktionen så de vet 

vem de ska kontakta. 

2. Håll redaktionen uppdaterad om 

era aktiviteter genom att skicka dem 

kortfattad information. 

3. Följ upp skriftliga kontakter med 

muntliga – tidningarna får in mycket 

material och ibland kan det vara bra 

att påminna lite grann. 

4. Bli inte förnärmad om reportern 

låter stressad eller ointresserad. 

Publicitet handlar mycket om »tajming«. 

Nästa gång kanske tajmingen 

är bättre. 

5. Bjud in lokaltidningen om ni ska 

göra något som är »bildmässigt«, det 

vill säga en aktivitet där en fotograf 

kan ta bilder på personer som gör 

något aktivt. 

6. Förbered dig inför mötet. Journalisten 

vill ha svar på frågorna »vad«, 

»varför«, »vem«, »när« och »hur«. 

Lottanytt # 1-05 3

4 Lottanytt # 1-05

En kontrasternas mission 

Charlotta Thörner, 40, från Vallentuna utanför Stockholm är utbildad sjuksköterska 

och blivande vice kårchef för Sollentuna lottakår. I fem veckor tjänstgjorde 

hon som stabsassistent i Räddningsverkets mission som hon blev 

rekryterad till via sitt förband OPIL (J1). Lottanyt intervjuade henne när hon 

var på plats. Lottanytt har intervjuat henne på distans. 

Vilken är bakgrunden till att du hamnade i 

Thailand 

– Jag deltog i en OPIL-övning under förra 

året, Kompass 04, där jag fick mycket god 

kontakt med avdelningen där jag tjänstgjorde 

som stabsassistent. Den fjärde januari ringde 

OPIL upp mig och undrade om jag kunde 

tänka mig att »stå standby« för att åka ner till 

Thailand och hjälpa till och jag svarade omedelbart 

ja. Ett par dagar senare fick jag uppmaningen 

att gå och vaccinera mig och därefter 

bar det iväg. Den tionde januari satt jag 

på ett plan ner till Bangkok. 

Hur kommer det sig att just du blev utvald 

– De behövde en stabsassistent med sambandskunskap 

och hade ju lärt känna mig 

ganska väl under fjolårets övning. Dessutom 

behövde de en lotta som inte var »alltför« ung 

och som hade många utbildningar i ryggsäcken 

och då passade jag in. 

Tvekade du innan du tackade ja 

– Nej, inte en sekund faktiskt. Jag är i 

grunden en trygg person som normalt sett 

inte väjer för utmaningar och hela mitt väsen 

hade ropat »använd mig« sedan katastrofen 

inträffade. När jag fick frågan svarade verkligen 

munnen JA innan hjärnan ens hade 

registrerat frågan. 

Vad gör du där nere 

– Jag tjänstgör som stabsassistent i den 

delen av staben som vi kallar för »Samband«. 

Det är en unik, gränsöverskridande mission 

med fyra olika myndigheter inblandade; Försvarsmakten, 

Räddningsverket, Konsulatet 

och Polisen. Våra uppdragsgivare är de anhöriga 

till avlidna svenskar. En mycket viktig 

arbetsinsats för oss är därför också att representera 

vid hemsändningsceremonierna av 

de avlidnas kistor. Försvarets uppgift här är 

att utgöra ett stabsstöd till Räddningsverket 

och vi ansvarar för stabschefsbefattningen 

(COS), logistikfunktionen (log officer), travel 

(log asst) och MOVCON (transporter). 

Vilka är dina arbetsuppgifter 

– Mitt jobb är i första hand att registrera 

all personal. Med tanke på att staben totalt 

består av drygt 100 personer som roterar 

under 2–8 veckor, så handlar det mycket om 

att ha kontroll över aktuella listor. Min andra 

stora uppgift är att föra protokoll på alla möten. 

Det har varit flera möten varje dag – från morgonen 

till sena kvällen, så arbetstiderna har 

varit från 08.00–21-22.00 varje dag. Därtill 

kommer passning av alla sambandsmedel 

som telefoner, mail, fax och mobiler. 

Hur kändes det när du hade landat 

– Vi fick tidigt en rundtur i insatsområdet 

och det var jätteviktigt för förståelsen, även 

om vissa syner var oerhört skakande. Lukten 

av död, synen av sorg och känslan av total förödelse 

bär vi alla för alltid med oss. Jag är oerhört 

tacksam över att jag hade min sjuksköterskeutbildning 

att falla tillbaka på. 

Hur har du blivit bemött av lokalbefolkningen 

– Thailändarna ser på döden på ett annat 

sätt än vad vi gör. Många har ju förlorat precis 

allt men försöker ändå att gå vidare så gott 

det går. Vi träffade en kvinna på ett tryckeri 

som uttryckte sitt deltagande över alla 

omkomna svenskar och ville erbjuda oss sin 

hjälp. Först när vi sa att hon ju också måste 

sörja och ha förlorat många anhöriga och 

vänner så brast det för henne och hon började 

gråta häftigt. Det är så talande för mångas 

uppträdande här: först kommer omsorgen 

om oss utlänningar, och sedan tänker de på 

sig själva. 

Vilka är dina starkaste intryck hittills 

– Först efter det att jag hade varit ute i 

insatsområdet och själv sett den totala förödelsen 

fick jag klart för mig vilka enorma 

naturkrafter som det faktiskt handlade om. 

Att stå intill en militär patrullbåt som ligger 

uppslängd bland träden, över en kilometer 

från havet, eller att följa hanteringen av döda 

kroppar, ja, det är så starka intryck att det inte 

går att gradera dem. Det är faktiskt svårt att 

beskriva hur overkligt och fasansfullt det 

verkligen är om man inte själv har varit här. 

Har du varit behjälpt av dina lottakunskaper 

– Jag har haft stor nytta av min allmänmilitära 

utbildning, min sambandsutbildning 

och min ledarskapsutbildning som 

lotta. Även min militärengelska har jag 

såklart haft mycket stor användning av. 

Har det framgått att du är lotta 

– Jag har burit min fina nål varenda dag 

och fått svara på många frågor om vår organisation. 

Dessutom har jag använt infoavdelningen 

och skrivit texter och tagit bilder som 

nu ligger ute på Försvarsmaktens, och Lottornas, 

hemsidor. Men jag har inte »marknadsfört« 

Lottorna på något mer aktivt sätt än 

så. Jag är ju anställd av Försvarsmakten här 

och ingår i stabsstödet och jobbar lika hårt 

som alla andra – det är liksom inte viktigt 

egentligen var jag kommer ifrån. 

Ser du behovet av fortsatta lottainsatser i 

Thailand 

– Fortsatta lottainsatser ser jag inget 

behov av. Det handlar mest om personliga 

egenskaper och kunskaper som behövs och 

var man sedan har tillgodogjort sig dem spelar 

faktiskt ingen roll. Däremot ser jag en 

plats för lottor i samverkan med flera övriga 

organisationer än enbart försvaret när det 

gäller insatser av olika slag. Räddningsverket 

exempelvis. De har visserligen sina egna 

utbildningar inom olika områden – men ett 

samarbete borde kunna gynna båda organisationerna. 

Vilka kunskaper tar du med dig tillbaka till 

Sverige 

– När jag nu fortfarande sitter mitt upp i 

arbetet här så känns Sverige så avlägset. Jag 

kommer inte hem som samma person som 

jag var när jag reste, så mycket kan jag säga. 

Kunskapsmässigt har jag givetvis lärt mig 

massor. Rent konkret om allt ifrån hur Räddningsverkets 

organisation ser ut, till hur det 

går till att bygga upp en Röda Kors-mötesplats 

under kort tid. Eller hur man tar ut GPS 

koordinater och hur man genomför en 

kransnedläggningsceremoni på en thailändsk 

militär patrullbåt. Ja, jag har lärt mig 

enormt mycket nytt helt enkelt. 

Hur har du lyckats hantera allt mentalt 

– Det har varit en kontrasternas mission 

och det bidrar säkert till känslan av overklighet. 

Vi har bott på ett fint hotell med all tänkbar 

service. Här är vackert och varmt och 

maten är sagolik. Samtidigt kretsar vår vardag 

till stor del kring kistor, avlidna, begravningsceremonier, 

identifiering, död, sorg och 

förluster. Vi möter överlevande, anhöriga och 

drabbade hela tiden. De här kontrasterna är 

ibland mycket svåra att hantera. I början 

kände jag skuld för att jag skrattade åt ett 

skämt eller kände mig glad över att få vara 

här. De fina prästerna har kunnat hjälpa mig 

att hantera detta. Vi måste ju också få vara 

glada emellanåt för att orka med allt. ■ 

Lottanytt # 1-05 5

Med en stark vilja att hjälpa 

Karin Ahston är tjejen som verkar 

göra allt det där som vi andra känner 

att vi egentligen »borde« göra 

men som sedan aldrig blir av. 

Medan de flesta nöjer sig med att diskutera 

världsproblem och förfasa sig hemma vid tv:s 

nyhetssändningar, ser hon till att göra något 

aktivt istället. 

Det är lätt att känna ett styng av dåligt 

samvete och otillräcklighet när man hör om 

hennes stora engagemang och många 

genomförda projekt. Redan som 20-åring 

initierade Karin, tillsammans med tre kamrater, 

ett projekt för att hjälpa föräldralösa 

barn i Moskva. De samlade själva ihop de 

pengar som behövdes och sedan bosatte hon 

sig i Moskva under två års tid. 

Många eldsjälar inom Lottorna 

Efter Ryssland har det blivit en rad olika projekt 

i den goda viljans tecken. Idag är hon 33 

år och har bland annat hunnit med att arbeta 

med traumatiserade barn i Gaza, föräldralösa 

krigsbarn i Tjetjenien och med HIV-positiva 

patienter i Sverige via Noaks ark. Givetvis är 

hon också lotta sedan drygt tio år tillbaka. 

– För mig är Lottorna, bortsett från en väg 

till utbildning och vidareutveckling, samtidigt 

också en fantastisk möjlighet att få träffa 

likasinnade. Det finns väldigt många engagerade 

tjejer inom organisationen. Faktiskt har 

jag aldrig tidigare mött så många eldsjälar på 

ett och samma ställe. 

Det var också genom Lottorna som hon 

fick möjligheten att åka ner till det katastrofdrabbade 

Thailand som volontär. Efter att ha 

reagerat som de allra flesta av oss, nämligen 

genom att mer eller mindre paralyserat följa 

tv-rapporteringen efter tsunamivågorna, 

kände hon att det var dags att göra något mer 

handgripligt. 

Ringde upp ÖB 

Hon ringde då upp Elisabeth Falkemo och 

frågade om hon kunde hjälpa till på något 

sätt, vad det än vara månde, och fick då tipset 

att kontakta förre ÖB Johan Hederstedt som 

befann sig nere i Phuket på regeringsuppdrag. 

Karin tog mod till sig och ringde upp 

honom direkt och på den vägen var det. 

– Jag tvekade inte en sekund när jag väl 

fick chansen. För mig kändes det otänkbart 

att bara sitta hemma och följa tragedin steg 

för steg på tv. Jag kände att jag var tvungen att 

resa dit för att hjälpa till där det behövdes på 

något sätt. Om det så skulle handla om att 

plocka glasbitar ur sanden så ville jag åtminstone 

göra det. 

Hemligt uppdrag 

Sex timmar senare satt hon, något omskakad, 

med en hastigt hoppackad väska på ett 

plan i den luftbro som då gick mellan Stockholm 

och Bangkok. Med på planet fanns 

bland annat personal från UD, räddningstjänsten 

och Röda Korset. 

– Där satt jag, utan någon som helst aning 

om vad jag skulle göra och vad som skulle förväntas 

av mig på plats. När jag på planet fick 

frågan om vem jag var och vilken min roll var 

i sammanhanget var det faktiskt flera stycken 

som trodde att jag var utsänd på hemligt uppdrag 

när jag svarade så knapphändigt. 

Positiv erfarenhet 

Väl på plats förstod hon dock vad som förväntades 

av henne och att de följande arbetsdagarna 

skulle bli välfyllda, många och långa. 

När vi träffas är hon relativt nyligen hemkommen 

och att hon har befunnit sig under 

mycket hård press i en tuff miljö, syns faktiskt 

inte minsta spår av. 

– Det är nog sådan jag är som människa, 

på gott och ont. När jag tar mig an en arbetsuppgift 

ser jag bara till att lösa den och glömmer 

bort att känna efter. Först långt efteråt 

kan jag reflektera över att det kanske var riskfyllt 

eller krävande. Fast Thailand känns för 

min egen del som en så positiv erfarenhet att 

jag inte tror mig få någon chockreaktion i 

efterhand. 

Även om hon fick se en hel del döda kroppar 

och bevittna många mänskliga tragedier, 

så är det ändå alla hjälpsamma människor 

hon har stött på, samt känslan av att hon faktiskt 

kunde göra en insats och hjälpa till, som 

i slutänden klart överväger i hennes minnesbilder. 

– Den verkligt betungande delen, att möta 

och ta hand om chockade och skadade personer 

som förlorat en eller flera av sina anhöriga, 

fanns det andra, bättre lämpade, som 

gjorde. Hos mig är det snarare bilderna av 

alla fantastiska volontärer – inte minst de 

Hon är en av många duktiga 

lottor som har ställt upp och 

hjälpt där det har behövts 

som allra mest i spåren av den 

senaste tidens förödande 

naturkatastrofer. Istället för 

att sitta hemma vid tv:n och 

följa nyhetsrapporteringen 

från de tsunamidrabbade 

områdena, packade hon väskan 

och åkte ner till Phuket 

som lottavolontär på helt 

eget initiativ. 

thailändska, som jobbade dag och natt under 

fruktansvärda förhållanden – som har etsat 

sig fast för alltid. 

Skapade rutiner 

Karin ingick som volontär i den arbetsgrupp 

som, ledd av förre ÖB Johan Hederstedt, 

hade till huvuduppgift att se till att hemtransporten 

och hanteringen av de avlidna 

svenskarna sköttes på ett så bra sätt som möjligt. 

Hon har agerat som en slags samordnare 

mellan Johan Hederstedt och de övriga 

inblandade myndigheterna. 

– Det handlade för min del mest om att 

försöka skapa rutiner och flödesscheman 

med aktuell information, för att alla inblandade 

skulle få en så bra överblick av läget 

som möjligt. Jag befann mig till största delen 

inne på ett kontor som delades av olika svenska 

myndigheter och organisationer. 

6 Lottanytt # 1-05

Karin Ahston ringde förre 

ÖB Johan Hederstedt för 

att höra om hon kunde 

hjälpa till i Thailand. 

Sex timmar senare satt 

hon på planet dit. 

Foto: Fredrik Persson 

Alla arbetade hårt 

Karin tycker överlag att svenska myndigheter 

och hjälporganisationer har gjort en fantastisk 

arbetsinsats på plats och pressat sig själva 

till det allra yttersta. 

– Här hemma i Sverige har vi ju mest fått 

läsa om all kritik och inte minst om det som 

har fungerat dåligt på hemmaplan. Jag kan 

intyga att personalen på plats i Thailand jobbade 

stenhårt dygnet runt och verkligen gjorde 

sitt allra yttersta. Mig veterligen är det 

exempelvis helt unikt att fyra fristående svenska 

myndigheter har fått igång ett välfungerande 

och smidigt samarbete på utländsk 

mark på mindre än tre veckor. Då krävs, bortsett 

från mycket hårt arbete, även en stor dos 

prestigelöshet och en enorm flexibilitet. 

De myndigheter som hon syftar på är 

Utrikesdepartementet, Polismyndigheten, 

Räddningsverket och Försvarsmakten. Det 

administrativa samordningsarbete som 

Karin Ahston drog igång drivs nu vidare av 

nästa duktiga lotta, Jessica Sundquist. Johan 

Hederstedt och de övriga i teamet var nöjda 

med insatserna och därför mycket positiva 

till att låta en ny lotta ta vid där Karin slutade. 

– För mig har det varit en mycket utvecklande 

erfarenhet och jag hoppas att det också 

har gjort Lottorna mer synliga i rätt sammanhang. 

Det är ju så många av oss lottor som 

verkligen vill hjälpa till där det behövs. Nu 

måste vi tillsammans bli lite bättre på att visa 

att vi finns till när liknande situationer uppstår 

i framtiden. Naturkatastrofer är ju dessvärre 

något som vi alltid kommer att få leva med. 

Kommer att fortsätta vara lotta 

På frågan om vad hon kommer att ta sig för 

den närmsta tiden framöver får jag en rad olika 

svar. Hennes livsfilosofi är att vara en »utvecklingsmänniska«, 

det vill säga att vara i ständig 

utveckling och inte fastna i invanda mönster. 

För tillfället kombinerar Karin Ahston en tjänst 

inom polismyndigheten med studier inom 

rättspsykologi och är engagerad inom Lottorna 

och HIV-projektet Noaks Ark. Hon har 

också flera idéer om nya projekt som hon 

skulle vilja genomföra. Ett av dem är att återvända 

till Thailand inom en snar framtid för 

att hjälpa till med återuppbyggnad av infrastruktur 

och turistnäring. 

– Jag utesluter inte att undersöka om den 

möjligheten finns. Samtidigt måste jag också 

försöka stilla mig så att jag inte tar på mig allt 

för mycket. Det är tyvärr lätt hänt att man blir 

»utbränd« när man är så här rastlös. Det är 

baksidan av myntet. Men en sak är jag i alla 

fall helt säker på: jag kommer alltid att fortsätta 

att vara engagerad och jag kommer alltid 

att fortsätta att vara lotta. 

■ 

Lottanytt # 1-05 7

Lottor eniga efter krisarbete i stormens spår: 

»Vi behöver bli fler för att räcka till« 

Många lottor har utfört uppskattade arbetsinsatser i stormens efterdyningar 

i Syd- och Mellansverige. Lottanytt har pratat med två av dem, 

Susanne Johansson och Anita Karlsson, båda från Kronobergs lottaförbund. 

Susanne Johansson har varit lotta i 

drygt tio år och det var bland annat 

viljan att kunna rycka in när samhället 

drabbas av en kris som först fick 

henne att söka sig till organisationen. 

– Det här är nu andra gången på relativt 

kort tid som jag har varit ute i »skarpt läge«. 

Förra sommaren arbetade jag med de svåra 

översvämningarna som trakten drabbades av 

och nu var det alltså dags igen efter stormens 

härjningar. 

Eftersom Susanne är stabslotta har hon 

varit inkallad av Räddningsverket för att i första 

hand hjälpa dem med informationshantering 

på räddningscentralen. 

– Jag har tagit hand om alla praktiska 

detaljer och all administration efter det att 

människor har ringt in efter hjälp och därefter 

sett till att informationen har sparats korrekt 

i Räddningsverkets datasystem. 

Förplägnadslottor arbetade hårt i skogen 

Även Anita Karlsson, förplägnadslotta inom 

Hemvärnet, har haft en viktig uppgift. Nämligen 

att se till att brandvärns- och röjningsmanskapet 

ute i skogen har varit mätta och 

belåtna. Ingen arbetar bra på fastande mage 

och Anita har, tillsammans med tre andra lottor, 

utspisat ett manskap på mellan 60–95 

personer, tre gånger om dagen. 

– Det har varit fullt upp; krävande, fast 

samtidigt väldigt givande. Mitt i allt elände 

har vi faktiskt haft riktigt roligt tillsammans. 

Att kunna erbjuda varm, nylagad mat till 

uttröttade, hungriga grabbar är ju ett så tacksamt 

arbete! En dag hade vi till och med lagat 

pizza åt dem och det var väldigt populärt! 

Lånade gammal vedeldad spis 

I drygt en veckas tid skötte förplägnadslottorna 

matförsörjningen för dem som arbetade i 

skogarna i trakten kring Torsås by utanför 

Alvesta, ett område som drabbades mycket 

hårt av stormen. Lottorna höll till i en stuga 

tillhörande Brandvärnet på orten. Maten 

lagades på en gammal vedeldad spis som de 

lånade in från kommunen och diskade gjorde 

man i en intilliggande skola. 

– Trots det som ortsborna råkat ut för, var 

de så oerhört trevliga och varma mot varandra. 

De som fortfarande hade el i sina hus 

värnade verkligen om sina grannar som saknade 

elförsörjning och gjorde vad de kunde 

för att hjälpa till. 70-åriga damer bakade hundratals 

bullar och kom och gav dem till oss 

för utdelning. Det är många fina stunder 

som man kommer att minnas. 

Utan lottor 3 mil till maten 

Innan förplägnadslottorna kunde komma 

igång krävdes en hel del trixande. Inte minst 

med tanke på att telefonkontakten på många 

håll var helt utslagen. Det tog ett par dagar 

innan de kunde vara på plats, men väl där 

gjorde lottorna sedan en oerhörd nytta. Det är 

över sex mil, tur och retur, till Alvesta, det 

närmsta samhället, där arbetarna annars 

hade behövt köpa sin mat. 

– Utan oss hade det blivit ett evigt pendlande 

och ett mycket mindre effektivt och betydligt 

dyrare röjningsarbete. Det visar ju på hur beroende 

vi är av varandra i dagens samhälle när 

kriser av det här slaget inträffar. När naturens 

krafter slår till så står vi människor ganska 

hjälplösa om vi är ensamma. Men tillsammans 

klarar vi oss åtminstone lite bättre och därför 

måste vi bli fler som engagerar oss för ett tryggt 

samhälle, säger Anita Karlsson. 

Anita Karlsson steker potatis åt hungriga skogsröjare. 

Foto. Mona Ekholm 

Bra krisberedskap 

Susanne Johansson har fått en mycket bra 

kontakt med Räddningsverket efter den 

senaste tidens arbete på staben och menar att 

man nu har fått upp krisberedskapen betydligt 

och lärt sig att arbeta tillsammans. 

– Eftersom vi hade lärt oss mycket av 

översvämningarna och många av oss hade 

jobbat ihop tidigare så gick det relativt smidigt 

och lätt att komma igång. Det är ett trevligt 

gäng som jag har fått arbeta tillsammans 

med på räddningscentralen och vi frivilliga 

har fått mycket bra respons på vårt arbete och 

verkligen känt oss behövda. 

– För mig är det en trygghet och en självklarhet 

att kunna rycka in och göra en insats 

för mitt närsamhälle. Det finns väldigt 

många lottor som ställer upp och jobbar hårt 

när det krävs av oss, men vi behöver bli ännu 

fler framöver om vi ska räcka till. Kanske blir 

det ökad rekrytering efter allt som har hänt 

på senare tid. Hoppas det, avslutar hon. ■ 

8 Lottanytt # 1-05

Julmarknaden är en viktig tradition för kåren. 

Karlshamn i Blekinge är en liten stad 

med ca 32 000 invånare. Den ligger vackert 

vid Östersjön och var man än befinner 

sig har man nära till både skärgård 

och skog. Trots att Karlshamn är ganska 

litet, finns här en relativt stor och aktiv 

lottakår med cirka 130 medlemmar. 

Karlshamns lottakår grundades 1932 

och har idag kåraftnar varje tisdagskväll 

under månaderna september 

till november respektive februari till 

maj. Träffarna hålls i kårlokalen som är ett 

ganska speciellt ställe: det är en gammal centralt 

belägen ledningscentral som idag härbärgerar 

flertalet frivilligorganisationer och 

som också kallas Frivilligberget. 

Informationslotta Karin Sturesson berättar 

för Lottanytt om kårens aktiviteter. Många 

av dem syftar till att ge medlemmarna ökad 

kunskap om vårt samhälle, både det civila 

och militära. Sådana aktiviteter är viktiga för 

att vi ska kunna utgöra en värdefull resurs i 

exempelvis krisarbete. 

– Som vår första riktiga aktivitet i februari, 

efter vår upptakts- och informationsträff, 

kommer vi att besöka Tullverket i Stillerydshamnen 

där vi hoppas att få lära oss mer om 

deras verksamhet. Lite senare i vår besöker vi 

ambulansenheten vid Karlshamns lasarett. 

Tidigare har vi besökt marinbasen i Karlskrona 

och fått stiga ombord på såväl u-båtar som 

skolfartyg, berättar Karin. 

Pengar till rekrytering 

Men som många andra kårer behöver Karlshamns 

lottakår även engagera sig för att dra 

in pengar till sin egen verksamhet – pengar 

som behövs för arbete med rekrytering och 

andra, mer lottainriktade aktiviteter. Exempel 

på detta är engagemanget i den årliga julmarknaden. 

– Där är vi med varje år och har tombola 

och flera andra lotterier, säljer äpplemos, 

chutney och kakor, samt förstås det egentillverkade 

julpyntet. Kaffeserveringen är också 

populär bland Karlshamns-borna. Denna lördag 

passar vi självklart också på att informera 

och rekrytera till Lottorna, fortsätter Karin. 

Julmarknaden är en stark tradition som 

också betyder mycket för sammanhållningen. 

– Att arbeta tillsammans för ett stort projekt 

där många är delaktiga, det är viktigt! 

Varje kårafton under året drar mellan 20–35 

deltagare, och det är inte dåligt. Och jag lovar 

att skratten hörs ljudligt på sammankomsterna, 

säger förra kårchefen Margareta Nöbelin. 

Årlig bjudning 

En stor händelse för Karlshamns lottakår är 

när stadens handelsförening årligen bjuder 

alla kommuninvånare på ärtsoppa. Självklart 

står Lottorna för serveringen som senast lockade 

300–400 personer. Även under stadens 

kulturnatt ger sig lottorna ut med servering 

och information om Lottornas verksamhet. 

I Karlshamn har även en frivillig resursgrupp 

skapats, tillsammans med frivilligorganisationer 

i några andra kommuner i Blekinge. 

Tre utbildningskvällar har redan hållits 

med 7–8 representanter från Karlshamns 

lottakår. Utbildningen ska omfatta totalt 36 

Karlshamns lottor planerar samåkning till kursen Lottakunskap. 

Karlshamn – liten stad, aktiv kår 

timmar och ska 

ge deltagarna 

tillräcklig kunskap 

om kommunen 

och 

dess krisarbete 

att de snabbt ska 

kunna rycka in om 

något händer. 

Vill ni att Lottanytt 

berättar om er kår 

Skriv ett mail och 

berätta lite kort om er 

verksamhet och skicka 

till anna-lena.bard@ 

lottorna.se 

Hittills har Karlshamns lottakår inte varit 

involverad i något krisarbete. Karlshamn ligger 

ute vid kusten och där har inte stormen 

som drabbat stora delar av Blekinge, berört 

invånarna så mycket. 

■ 

Har ni problem att hitta på 

aktiviteter till kåraftnarna 

Här kommer några tips: 

● Bjud in en representant från kommunen 

att komma och tala om kommunens civila 

beredskap. 

● Kontakta närmaste högskola/universitet 

och hör om någon är intresserad av att 

komma och berätta om säkerhetspolitik. 

● Gör studiebesök på brandstationen, lokala 

tidningsredaktionen eller någon annan kommunal 

instans som är viktig i kommunens 

krisarbete. 

● Bjud in lottor som varit aktiva i något krisarbete 

för att berätta om sina erfarenheter. 

Lottanytt # 1-05 9

Försvarsbeslutet 2004: 

Så påverkar 

det oss 

Den 24 september 2004 presenterade 

försvarsminister Leni Björklund 

det nya försvarsbeslutet 

»Vårt framtida försvar 2005–2007«. 

Men hur påverkar den oss 

Vi ställde frågan till några insatta 

riksdagspolitiker. 

Frågorna vi ställde: 

1. Vad innebär försvarsbeslutet för de frivilliga organisationerna i allmänhet och för Lottorna i synnerhet 

2. Vad innebär försvarsbeslutet för kvinnor inom försvaret rent generellt 

Eskil Elandersson, 

(c), 

ordförande 

i försvarsutskottet 

1. Med hänsyn 

till de stora 

förändringarna 

inom försvaret 

kommer 

det kvantitativa 

behovet av frivilliginsatser att minska. 

Jag har alltid lyft fram frivilligorganisationerna 

och deras roll för försvaret och 

den folkliga förankringen av försvaret. 

Efter katastrofen i Sydostasien och stormen 

i södra Sverige har vi sett vilken kraft 

och vilket engagemang det finns i det civila 

samhället. Hit räknar jag även försvarets 

frivilligorganisationer. Det är medlemmarna 

i frivilligorganisationerna som har den 

lokala kännedomen vi behöver i situationer 

av kriser. De känner varandra, de känner 

folk som bor i området, de har förslag 

till konkreta lösningar på problem. Denna 

kunskap och kompetens ska vi tillvarata. 

Jag vill se en utökad roll för de frivilliga 

organisationerna i det civila samhället i 

Sverige. 

2. Regeringen och Försvarsmakten har 

under den gångna försvarsbeslutsperioden 

prioriterat åtgärder mot diskriminering 

på grund av kön, sexuell läggning och 

etnisk tillhörighet. I januari 2004 gav 

regeringen Försvarsmakten, Försvarshögskolan 

och Totalförsvarets pliktverk i uppdrag 

att ta fram en gemensam strategi för 

att motverka ogynnsamma attityder. Försvarsmakten 

har beslutat om en jämställdhetsplan 

för perioden september 2004 – 

december 2005. Bland de åtgärder som 

Försvarsmakten vidtar ingår jämställdhetsutbildning. 

All militär utbildning 

kommer att innehålla genusutbildning. 

När det gäller internationella insatser 

uppmärksammas genderperspektivet. 

Kvinnor har generellt sett en mycket 

utsatt situation i väpnade konflikter. Ett 

genderperspektiv bör inkluderas på samtliga 

nivåer i alla former av krishantering. 

En grund för svenskt agerande är FN:s 

säkerhetsråds resolution 1325 tillsammans 

med EU-parlamentets betänkande 

om kvinnors deltagande i fredliga lösningar 

av konflikter. 

Försvarsmakten har i regleringsbrevet 

för 2005 fått i uppdrag, med tillhörande 

krav på återrapportering, att uppmärksamma 

vikten av utökade utbildningsinsatser i 

genuskunskap både i grundorganisationen 

och för personal som ska delta i internationell 

krishantering. Försvarsmakten 

ska beakta vikten av att resolution 1325 tillämpas 

fullt ut i all verksamhet och att kvinnors 

deltagande i internationell krishantering 

bör öka. 

Med detta som bas är jag övertygad om 

att arbetet med jämställdhetsfrågor och 

resolution 1325 kommer att fortsätta i rätt 

riktning. Vi ska fortsätta bevaka arbetet 

med frågorna. 

Heli Berg, (fp), ledamot i 

försvarsutskottet 

1. I det framtida insatsförsvaret får de frivilliga 

försvarsorganisationerna mindre ekonomiskt 

stöd och i det hänseendet en mer 

begränsad roll. Frivilligorganisationerna är 

dock fortsatt viktiga för försvarets folkliga förankring 

och viktigare än någonsin är Lottorna 

med tanke på försvarsbeslutets effekt på 

antalet kvinnor inom försvaret. Frågan om 

hur man ökar den kvinnliga representationen 

inom Försvarsmakten, inklusive internationella 

insatser, kommer att vara mycket viktig 

och beslutet har ju inte underlättat. 

2. Målet om fler kvinnor i försvaret går 

om intet. Det stora antalet uppsägningar och 

rådande regler innebär att kvinnor och unga 

sägs upp. Det innebär också att det blir svårare 

att få bukt med sexuella trakasserier – att 

öka mångfalden i försvaret är viktigt också för 

att luckra upp den manliga, normativa strukturen 

som finns och som vidmakthåller gammaldags 

värderingar. Inte heller införs någon 

könsneutral plikt. 

Försvarsbeslutet lider överhuvudtaget av 

avsaknaden av ambitioner när det gäller 

området jämställdhet och kampen mot sexuella 

trakasserier. 

10 Lottanytt # 1-05

Tone Tingsgård, (s), vice ordförande 

i försvarsutskottet 

1. Den första och kanske mest uppenbara 

konsekvensen för frivilligorganisationerna 

är ju att anslaget minskar med ca 30 

procent. Den andra är naturligtvis också 

att det krävs av de frivilliga försvarsorganisationerna 

att de kan anpassa sig till den 

nya inriktningen av Försvarsmakten, att 

verksamheten blir relevant för såväl 

insatsorganisationen som samhället. På 

lite sikt betyder det säkert att man måste 

ändra ordning och rutiner för rekrytering 

och spridande av kunskap om sin existens. 

Frivilligorganisationerna inom Försvarsmakten 

står inför samma problem 

som folkrörelser i allmänhet och politiska 

partier i synnerhet. Om Lottorna i denna 

nya situation på något sätt missgynnas i 

förhållande till övriga så tror jag man 

måste inse att det beror på den ännu svaga 

medvetenheten inom Försvarsmakten om 

vad kvinnor betyder för en god framtida 

utveckling. 

2. Rent allmänt tror jag försvarsbeslutet 

innebär att kvinnornas position flyttas 

fram – teoretiskt 

åtminstone. 

FN-resolutionen 

börjar 

bli del av allas 

kunskap och 

framhålls allt 

oftare och tydligare. 

Jämställdhetspolicyn 

skall inte heller behöva bli 

sämre. Jag är dock medveten om att kvinnor 

troligen kommer att drabbas t ex av 

turordningsreglerna på arbetsmarknaden. 

Men då vill jag stryka under att det 

också delvis har sin grund i att Försvarsmakten 

inte riktigt har gjort eller inte 

kan göra klart för sig och andra varför det 

är så avgörande viktigt att vi får fler kvinnor 

i Försvarsmakten. Arbetsgivare och 

arbetstagarorganisationer kan ju komma 

fram till undantag från reglerna – om 

man är överens och om man vill och kan 

definiera vilka grupper eller personer 

man tycker är nyckelpersoner till framtida 

utveckling. 

Om den frivilliga 

försvarsverksamheten 

I det framtida insatsförsvaret har de frivilliga 

försvarsorganisationerna en mer 

begränsad roll. Detta understryks av 

den kraftfulla reduktion som genomförs 

av Försvarsmaktens organisation. 

Stöd från frivilliga försvarsorganisationer 

kommer fortsatt att behövas för t.ex. 

bemanning av Hemvärnet, utbildningsstöd 

till Försvarsmakten, rekrytering 

och stöd till samhället. Volymerna kommer 

dock att minska. Även i framtiden 

måste det engagemang och kunnande 

som finns hos personer inom de frivilliga 

försvarsorganisationerna tas till vara. 

En viktig del av totalförsvarets folkförankring 

går annars förlorad. 

Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten 

kommer att få i 

uppdrag att redovisa myndigheternas 

framtida behov av frivillig personal och 

vilka organisationer som skall tillhandahålla 

dessa. 

Förkortad version av kap 7.5.3 i försvarspropositionen 

Else-Marie Lindgren, (kd), suppleant 

i Försvarsutskottet 

1. Propositionen är tydlig med att frivilligorganisationerna 

kommer att få en mer 

begränsad roll i och med det nya insatsförsvaret. 

Däremot tror jag inte att behovet av 

frivilliga krafter kommer att minska eftersom 

det stödet kommer att behövas i det civila 

samhället i större utsträckning. Vi som politiker 

har en viktig uppgift i att värna om och ta 

tillvara kraften, engagemanget och kompetensen 

som finns inom dessa organisationer. 

Det har inte minst den senaste tidens katastrofer 

visat tydligt, där hemvärnsmän och 

lottor på ett fantastiskt sätt har kunnat bistå 

samhället. 

Vad gäller de nya reglerna för ekonomiskt 

stöd så tror jag att det kommer att tvinga 

fram en ny organisationsstruktur hos frivilligorganisationerna, 

vilket kan vara en fördel. 

Jag är själv medlem i Borås lottakår och tror 

att vi har allt att vinna på att samverka med 

exempelvis Bilkåristerna och andra frivilligorganisationer 

och på det sättet också bli mer 

effektiva. Det gör det också lättare för oss att 

ta del av det ekonomiska stödet. 

2. Jag är bekymrad över detta att Högkvarteret 

och ÖB har tvingats ta beslut som gör det 

svårare att få kvinnor att bli kvar i officersyrket. 

Men jag tror också att det handlar om några 

års nedgång, och 

att det sedan 

kommer att 

svänga igen. Ett 

glädjande tecken 

är ju att det aldrig 

tidigare varit så 

många kvinnor i 

Sverige som har 

anmält sig till 

mönstring som i 

år, det ser jag som 

ett ljus i tunneln. Nu blir det ju oerhört viktigt 

att de här kvinnorna tas väl tillvara när de 

kommer in i organisationen, så att de vill fortsätta 

sin utbildning och bli officerare. Där har 

jämställdhetspolicyn och resolution 1325 stor 

betydelse, men om man inte använder dessa 

verktyg så kommer de ju inte till någon nytta. 

Det handlar om attityder. Jag tror ändå på 

den nya Försvarsmakten. Den tydlighet som 

ÖB visat i jämställdhets- och diskrimineringsfrågor 

har jag aldrig tidigare sett. Det 

kommer att ge genomslag längre ner i leden, 

men vi måste kanske räkna med att det tar 

några år. 

Till sist anser jag det viktigt att frivilligorganisationerna 

får möjlighet att jobba internationellt. 

Där tror jag verkligen att de kan 

vara ett värdefullt tillskott. 

»Det förändrade säkerhetsläget i Europa 

har inneburit nya förutsättningar för 

svensk säkerhetspolitik, för vår försvarspolitik 

och för vårt internationella engagemang. 

Den positiva säkerhetspolitiska 

utvecklingen i vårt närområde medger 

att vi kan modernisera försvaret och 

anpassa det till en 

förändrad verklighet 

och det medger 

också möjlighet 

till besparingar. 

Pengar som 

flyttas från det 

militära försvaret 

till polisen, kampen 

mot brottslighet 

och internationell terrorism. 

Vårt gamla försvar mot en invasion 

från öst har spelat ut sin roll. Det vi nu 

bygger upp är ett högteknologiskt lättrörligt 

insatsförsvar som ska kunna sättas 

in där det behövs och när det behövs. 

För att möjliggöra utveckling krävs en 

omfattande avveckling av materiel och 

personal.« 

Citat av Leni Björklund i samband presentationen 

av försvarspropositionen 24 september 2004. 

Lottanytt # 1-05 11

På rätt kurs med Lottorna 

Man har en del förmåner när man är 

lotta. En av dem är att man får gå på 

medlemsutbildningar som är förlagda 

till Älvkarleö herrgård, Lottornas 

eget utbildningscentrum utanför 

Gävle. Den vanligaste slutsatsen som 

många drar när de åker därifrån: 

Tänk! Allt det här – och till ingen 

kostnad! 

Lottanytt besöker Älvkarleö herrgård 

en helg i mitten av januari då gården 

besöks av 30 lottor från hela Sverige. 

Det är årets första utbildning i Lottornas 

uppdrag, den som tidigare kallades Alla 

lottor 1. Det här är en kurs som introducerar 

nya lottor till organisationen och som i flera 

fall också är ett förkunskapskrav för att få gå 

andra kurser som Lottorna erbjuder. 

Älvkarleö herrgård ligger strax söder om 

Gävle, alldeles vid Dalälven. För att komma 

hit har de allra flesta åkt sista biten med den 

chartrade bussen som avgått från Stockholm 

och gjort ett stopp i Uppsala. De som kommer 

mer långväga ifrån har flugit till Arlanda, tagit 

flygbussen till Uppsala och där hoppat på 

Stockholmsbussen. Oavsett hur långt man 

har rest, betalas reskostnaden av Lottorna. 

Sponsrade sovrum 

Vid ankomsten till den vackra herrgården får 

kursdeltagarna installera sig i de fina sovrummen 

som alla sponsras av något lottaförbund 

och som också döpts därefter. Alla bor 

två och två, så kommer man hit ensam får 

man snabbt en ny kompis. 

Här svaras det på frågor om Lottornas 

medlemsstadgar. 

Kursen börjar, liksom många andra helgkurser, 

på fredagskvällen med att kursdeltagarna 

får bekanta sig med kursledarna och 

med varandra. Det vanliga är också att herrgårdens 

intendent, Annica Johansson, kommer 

in en stund och berättar om gårdens historia 

och hur den kom i Lottornas ägo. En 

höjdpunkt brukar vara när hon berättar om 

Älvkarleös egna spöken, brukspatronen och 

pigan som håller till i varsin av våningarna i 

huvudbyggnaden – det brukar sätta fart på 

diskussionerna frampå kvällskvisten! 

Kvällen avslutas med middag och den 

som till äventyrs fortfarande är hungrig före 

läggdags kan gå tillbaka till matsalen för att ta 

sig en kopp te och bre sig några smörgåsar. 

För äter gott gör man på Älvkarleö: mycket 

och ofta! 

Spelkväll i gästflygeln 

Halva nöjet med att gå på kurs på Älvkarleö 

är att träffa lottor från andra kårer. Redan första 

kvällen sätter sig ett gäng och spelar 

»Vem vill bli miljonär« – ett av sällskapsspelen 

som finns att låna i nya gästflygeln där 

alla bor. Andra tittar på tv tillsammans eller 

sitter och pratar. Några modiga ger sig upp på 

de våningarna i huvudbyggnaden där spökena 

bor för att inspektera den andliga aktiviteten. 

Kvällen blir dock inte alltför sen; 

många har rest långt och morgondagen är 

späckad med föreläsningar, så det gäller att 

hålla sig någorlunda fräsch i skallen. 

Lördagen börjar självklart med en härlig 

Foto: Louise von Matern 

frukost med allt man kan önska sig på ett frukostbord. 

Kursen börjar klockan halv nio och 

därifrån är det fullt spett hela dagen. 

På den här kursen är Annelie Larsson och 

Anita Eriksson kursledare. Tillsammans har 

de en gedigen kunskap och erfarenhet av Lottorna. 

Under dagen går de igenom hur Lottornas 

organisation är uppbyggd, hur kårer- 

Anita Eriksson och Annelie Larsson kompletterade 

varandra väl som kursledare. 

12 Lottanytt # 1-05

Foto: Louise von Matern 

Vackra Älvkarleö herrgård som vi kan 

vara både glada och stolta över. 

»Jag hade hoppats på att 

få bli sjukvårdslotta, så fick 

jag höra att det inte finns 

behov av några fler sådana. 

Så nu vet jag inte vilken 

gren jag ska välja.« 

na, förbunden och riksförbundet arbetar, hur 

stadgarna ser ut, vilka civila medlemsutbildningar 

som finns och vad man kan utbilda 

sig till om man vill bli avtalslotta. Det är en 

mycket faktaspäckad kurs som till större 

delen handlar om att sitta och lyssna och ställa 

frågor. 

Sessionerna i kurslokalen avbryts för 

lunch och två fikapauser med hembakt bröd. 

Alla eventuella matrestriktioner tillfredsställs 

också. På den här kursen är en deltagare 

vegetarian och en annan vegan, båda får speciallagad 

mat om så krävs. 

Besök i tomteverkstan 

I samband med lunchrasten går ett stort 

gäng över till granngården, Söderhällgården, 

för att titta på deras folklivsmuseum och tomteverkstad. 

Det blir ett välkommet avbrott i 

dagens föreläsningar och vi får oss en extra 

nypa (kall) luft som håller oss vakna under 

resten av dagen. 

Framåt halv sex-tiden avbryts föreläsningarna. 

Kursdeltagarna drar sig tillbaka till sina 

rum för att slappa, gå på promenad i de fina 

omgivningarna och fräscha upp sig inför 

middagen. 

Klockan 19 samlas vi återigen i matsalen 

där personalen dukat långbord åt oss och 

ställt fram maten på värmeplattor innan de 

gått hem för dagen. På matsedeln står thailändskt 

wokade nudlar med kyckling och 

ananas. De som dricker vin, cider eller starköl 

betalar extra för det. Efter kaffe och hallonpaj 

tar vi med oss våra glas upp till den fina 

salongen på herrgårdens övervåning för att 

fortsätta att prata med nyfunna vänner. 

Den här kvällen har vi inte lika stor 

respekt inför morgondagen – visserligen börjar 

föreläsningarna igen klockan halv nio, 

men vi slutar ju till lunch och sedan väntar 

hemresan med möjlighet att knoppa in igen. 

Även den här kvällen plockas »Vem vill bli 

miljonär«-spelet fram, medan andra avslutar 

kvällen med bastu och avkoppling framför 

tv:n. Viskandet mellan sängarna i rummen 

pågår i många fall långt in på morgonkröken! 

Söndagens föreläsningar handlar bland 

Samkväm och spel. 

Man äter alltid gott på Älvkarleö. Och ofta! 

»Jag tycker det har varit 

intressant. Jag visste absolut 

ingenting om Lottorna 

när jag kom hit så allt har 

varit nytt för mig.« 

annat om Lottornas ekonomi och hur man är 

försäkrad med Lottorna. Annelie berättar 

också mer om på vilka sätt man som lotta kan 

engagera sig inom det civila, till exempel i 

samband med kriser i hemkommunen. 

Kursen avslutas med utvärdering och 

utdelning av kursintyg – också det en stående 

punkt på alla kursernas dagordning. Efter 

det är det lunch innan alla packar in sig i 

bussen igen för färd hemåt. E-postadresser 

utbyts, löften om framtida kontakter utlovas. 

Ännu ett gäng trötta men nöjda lottor lämnar 

Älvkarleö herrgård med en förhoppning om 

att få komma tillbaka fler gånger. ■ 

Lottanytt # 1-05 13

Färre utbildningar men 

bibehållen kvalitet 

Flexibilitet och förnyelse är ledord när Lottorna sparar, 

säger utbildningschef Mariola Gummesson. 

Med en minskning av utbildningsbudgeten på 

nära 15 procent har Lottorna tvingats göra vissa 

förändringar av utbildningsverksamheten. 

»De flesta utbildningarna kommer att kvarstå 

som helt oförändrade och kvaliteten på våra 

utbildningar kommer även fortsättningsvis att 

hålla absolut toppklass, försäkrar utbildningschef 

Mariola Gummesson«. 

FOTO:ANNA COHEN 

Istället för att välja »osthyvelsprincipen« 

där alla våra utbildningar skulle ha drabbats 

av nedskärningarna i lika stor 

utsträckning, har vi bestämt oss för att 

dra ner inom vissa områden där vår kompetens 

inte längre efterfrågas i samma omfattning 

som tidigare. Antalet regionala utbildningar 

kommer också att minska. Samtidigt 

satsar vi nu internationellt och på de unga 

inom organisationen. 

Krav och önskemål från Försvarsmakten 

och Krisberedskapsmyndigheten har noggrant 

vägts in i bedömningen om vilka 

utbildningsområden som Lottorna ska satsa 

på i framtiden. Likaså organisationens egna 

ledord: »kvinnor, ungdomar och internationell 

verksamhet«. En specialsatsning på de 

unga märks av redan under våren. 

– En helt ny utbildning kommer att 

genomföras mellan 18–20 mars för att utbilda 

medlemmar till nätverksledare inom »Ungt 

forum«. Allt för att stärka och inspirera de 

unga tjejer som väljer att ta på sig ett funktionärsuppdrag, 

berättar Mariola Gummesson. 

Syftet med nätverket »Ungt forum« är att 

skapa föryngring och förnyelse i organisationen, 

bland annat genom att stödja yngre 

medlemmar som väljer att vara aktiva. 

Utbildningen ska fokusera på ledarskap, 

inspirationskunskap, samt på information 

om hur ett förändringsarbete går till och om 

hur ett nätverk fungerar. 

– Rent generellt kommer vi också att profilera 

oss tydligare som en kvinnoorganisation 

framöver och det kommer även att avspegla 

sig i våra utbildningar. Försvarsmakten har ju 

en stor brist på kvinnor idag och här kan vi 

som kvinnlig försvarsorganisation utgöra ett 

utmärkt stöd för dem i deras strävan att få fler 

kvinnor till försvaret. Dels genom våra avtalsutbildningar, 

men även genom att erbjuda 

kvalitativa, kortare utbildningar som väcker 

kvinnors intresse för att söka sig vidare och 

exempelvis göra värnplikten. 

Soldatutbildning för internationell tjänst 

Den ökade internationella inriktningen märks 

genom att en tre veckors GSU (grundläggan- 

14 Lottanytt # 1-05

de soldatutbildning) kan komma att ersätta 

bevakningslottautbildningen redan i vår. 

– Försvarsmakten har beslutat att ta bort 

Hemvärnets tremånadersutbildning eftersom 

de inte anser att de får tillräcklig kvalitet 

på bevakningssoldaterna i slutändan. Vår 

motsvarighet, bevakningslottautbildningen, 

är den längsta och dyraste av alla våra utbildningar. 

Därför ser vi nu hellre att de pengarna 

används i en riktning som passar både oss 

och Försvarsmakten bättre. 

GSU är en kortare, förberedande soldatutbildning 

för internationell tjänstgöring 

som finns redan idag på Swedint. 

– Vi hoppas att fler lottor ska få möjligheten 

att gå den här utbildningen, så att vi har färdiga 

resurser direkt när det blir aktuellt att åka 

utomlands. Vi arbetar för att få uppdraget att 

genomföra den här utbildningen åt Försvarsmakten 

och förslaget har fått positivt bifall. 

Sjukvård »läggs på is« 

En tjänstegren som också drabbas av nedskärningarna 

är Lottornas sjukvårdsutbildning, 

där alla utbildningar läggs på is under 

en period. Lottorna har sedan lång tid tillbaka 

utbildat sjukvårdslottor åt flygvapnets organisation, 

men nu finns inte det behovet kvar 

längre. Försvaret lägger dessutom ner F4 

Frösön där sjukvårdsskolan ligger idag. 

– Nu när vi behöver spara och inte längre 

kan genomföra alla utbildningar, känns det 

lämpligt att göra ett årslångt uppehåll med 

vår sjukvårdsutbildning. Åtminstone tills vi 

har hittat ett uppdrag som passar för ändamålet. 

Flygvapnets organisation och behov 

har förändrats så kraftigt under senare tid att 

vår utbildning inte längre är riktigt aktuell. 

Mariola är medveten om att tjänstegrenen 

är mycket populär och ser uppehållet som 

något nödvändigt men temporärt. 

– Det handlar om att vi ska vidareutveckla 

vår kompetens inom området och hitta nya 

uppgifter där vi behövs i framtiden, inte om 

att vi långsiktigt ska ta bort hela tjänstegrenen 

sjukvård. 

Billigare utbilda centralt 

Enskilda lottor kommer under året även att 

kunna märka av förändringar när det gäller 

de regionala utbildningarna, som nu till stor 

del kommer att genomföras centralt istället. 

Dels vill man på så vis kunna försäkra sig om 

en likvärdig kvalitet över hela landet, men 

huvudorsaken är naturligtvis det stora besparingsbehovet. 

Det blir betydligt billigare att 

genomföra utbildningarna centralt istället för 

utspritt över landet. De utbildningar som 

fortsättningsvis kommer att hållas regionalt 

är i första hand TFU (totalförsvarsutbildning) 

och olika vapenutbildningar. 

– Jag hoppas och tror att våra medlemmar 

inser nödvändigheten av de här besparingarna, 

med tanke på den omorganisation som Försvarsmakten 

nu genomgår. Lottorna har alltid 

kunnat erbjuda fantastiska möjligheter till vidareutveckling 

genom kvalitativa utbildningar 

och det kommer vi glädjande nog att kunna 

göra även fortsättningsvis. Det kommer fortfarande 

att finnas alternativ som passar för var 

och en, även om antalet utbildningstillfällen 

och övningar nu blir något färre framöver. 

Övriga förändringar under året: 

● En obligatorisk anmälningsavgift till samtliga 

medlemsutbildningarna på 150 kronor 

införs. Tidigare har pengarna återfåtts efter 

utbildningens slut, men nu behålls de alltså 

för vidareutveckling av kurserna. 

● Alla överlevnadskurser utgår för samtliga 

frivilligorganisationer framöver. (Direktiv 

från Försvarsmakten.) 

● Ersättning vid UGL (medlemsutbildning) 

utgår. 

Minskad arbetstid – fortsatt heltidsengagemang 

Elisabeth Falkemo kombinerar sedan första februari i år sitt uppdrag som rikslottachef 

med en tjänst som personalchef på Apoteket AB. Främst innebär det 

att hon inte kommer att finnas på kansliet i lika stor utsträckning som tidigare. 

– Min huvuduppgift har aldrig varit att sköta 

kansliet utan att leda lottaorganisationen och 

föra Lottornas talan ute i samhället. Det är 

mitt ansvar att alltid se till att våra intressen 

tillgodoses på bästa sätt och det kommer jag 

naturligtvis att fortsätta med i lika stor 

utsträckning som tidigare. Vi har ett mycket 

starkt kansli idag och de klarar sig bra utan 

att jag finns här på heltid, försäkrar Elisabeth 

Falkemo. 

Ett nytt sätt att leda 

Elisabeth Falkemo vill under den kommande 

tiden, fram till nästa riksstämma, visa på ett 

nytt sätt att leda organisationen. En stor del 

av hennes arbetstid kommer nu att förläggas 

till helger och kvällar. 

– Jag vill under den kommande perioden 

visa på ett nytt sätt att leda organisationen. 

Sen får vi i överstyrelsen utvärdera detta. Lottaorganisationen 

har inte längre råd att ta på 

sig det arbetsgivaransvar som det innebär att 

ha en förtroendevald på heltid. Jag kommer 

även fortsättningsvis att ge mitt fulla stöd och 

engagemang till Lottorna, fast nu i större 

utsträckning på frivillig basis. 

Hon hoppas och tror att medlemmarna 

inte kommer att märka av förändringen 

nämnvärt. 

– Under mina två första år som rikslottachef 

har jag hela tiden önskat att jag skulle få 

komma ut mer i landet och möta fler medlemmar 

personligen. Möjligheterna till detta 

ökar nu med mina nya arbetstider eftersom 

jag jobbar mer kvällstid då också lottorna har 

sina aktiviteter. Min förhoppning är att jag 

kanske till och med kan upplevas som mer 

tillgänglig och synlig än tidigare. ■ 

Elisabeth Falkemo 

minskar arbetstiden 

på kansliet, men 

inte engagemanget 

för Lottorna. 

FOTO:LOUISE VON MATERN 

Lottanytt # 1-05 15

Laila Freivalds pressades av journalisterna på presskonferensen. 

FOTO:ULF PALM 

Rikskonferens i Sälen 2005: 

Vi står vid ett vägskäl i svensk 

Förklarligt nog ändrades programmet för Folk och Försvars rikskonferens med 

anledning av Asienkatastrofen. Med den och vår egen naturkatastrof, stormen i 

södra Sverige, på näthinnan diskuterades grundläggande säkerhetspolitiska frågor. 

Annika af Trolle, t f informationschef på Lottornas kansli, rapporterar från 

Sälen. 

Utrikesminister Leila Freivalds var 

först ut på plan och talade om vilka 

nya hot som Sverige möter idag – 

hot som inte känner gränser. Utrikesministern 

menade att det inte räcker att 

Kungen överraskade med att hålla en spontan 

presskonferens. 

endast Sverige som ett enskilt land ökar sin 

krishanteringsförmåga, utan EU som helhet 

måste förbättra sin krishantering och det ligger 

på alla medlemsländers ansvar. 

Frédéric Baleine du Laurens (biträdande 

utrikesråd vid franska ambassaden) räknade 

upp hot mot EU som terrorism, organiserad 

brottslighet och illegal spridning av massförstörelsevapen. 

Dessa hot kräver också ett ökat 

krismedvetande inom EU med en mer strukturerad 

krisplan och krishantering. EU:s 

snabbinsatsgrupper är ett led i denna utveckling, 

enligt Baleine du Laurens. 

Pieter Feith (generalsekreterare i EU:s 

rådsgrupp) bemötte kritiken om att EU inte 

varit aktivt under tsunamikatastrofen med att 

säga att EU visst agerat, men under andra 

organisationer som t ex NATO och FN. Men 

höll också med om att EU måste bli mer kompetent 

för att kunna ta till sig nya scenarier och 

att EU:s länder måste reformera försvaret. 

– Sverige är ett föregångsland när det gäller 

att delta i fredsbevarande styrkor inom FN 

och EU, sade Pieter Feith. 

Han fortsatte vidare att EU inte ska bygga 

nya organisationer efter varje kris. Det är 

bättre att förbättra vad vi har än att bygga nya 

strukturer. 

Hur ska Sverige utveckla en bättre 

krishantering 

Journalisternas frågor till Laila Freivalds präglades 

av den debatt som varit kring regeringens 

hantering av Asienkatastrofen och kungens 

uttalande i ämnet. Den hårt pressade utrikesministern 

menade att nu får kommissionen 

visa vad som kunde ha gjorts annorlunda 

och hon hade inga synpunkter på kungens 

uttalande. Kungen, som för övrigt inte deltagit 

på en rikskonferens sedan 1976, hade redan 

innan tsunamin och stormen bestämt sig för 

att delta i årets konferens med anledning av 

försvarsbeslutet. Kungen som mycket sällan 

håller presskonferenser frångick sin vana och 

höll efter sitt anförande en spontan presskonferens 

där han betonade vikten av att alla 

aktörer måste ta ett större ansvar vid kriser 

och händelser som de vi just genomlevt. 

Den skiljelinje som tycks finnas mellan 

regeringen och oppositionen är vilken roll 

regeringskansliet ska spela i framtida kriser. 

Oppositionen vill ha en stab på Rosenbad, 

bemannad dygnet runt som snabbt kan sammankalla 

en grupp för att leda krishanteringen. 

Leni Björklund är skeptisk, hänvisar till 

16 Lottanytt # 1-05

grundlagen och att vi inte har ministerstyre. 

Men regeringen verkar vara ensam om 

den uppfattningen och möjligen kan riksdagen 

redan under våren beordra regeringen 

att inrätta en sådan stab, vilket är en ganska 

sensationell ordning. 

Maud Olofsson ansåg att frivilligorganisationer 

som Lottakåren och Hemvärnet måste 

få spela en viktig roll i krishanteringen från 

början. I detta kan vi som lottor bara instämma. 

Lars Hedström som är operativt ansvarig 

i Thailand visade under sitt anförande upp 

alla organisationer som fanns på plats tillsammans 

med Räddningsverket. Lottorna var 

en av dessa. 

Skyldighet att skydda 

Skyldighet att skydda var ett tema som präglade 

flera anföranden. Gareth Evans (tidigare 

utrikesminister i Australien och idag ordförande 

i International Crisis group (ICG)) tog 

upp frågan hur och om FN ska blanda sig i 

länders interna angelägenheter där uppenbara 

brott mot mänskliga rättigheter förekommer. 

Frågan är aktuell genom problematiken i Darfur. 

Evans tog upp vikten av ett starkare FN 

med en tydlig linje för vad som bör accepteras 

och vikten av förebyggande åtgärder där militär 

intervention kan bli sista lösningen. 

Förre statsministern Ingvar Carlssons 

mycket personliga betraktelse över begreppet 

Leni Björklund vill att Sverige, 

liksom Finland, ska bygga upp 

en snabbinsatsstyrka åt EU. 

säkerhetspolitik 

skyldighet att skydda visade hur starkt detta 

ämne engagerar honom. Carlsson började 

med att beskriva hur FN:s roll förskjutits från 

att efter 2:a världskriget förhindra krig mellan 

stater till att idag förhindra konflikter 

inom stater. Han menar att det kan ses som 

en trappa där »early warning« är ett första 

steg som följs av observatörer på plats och 

som sista lösning en militär intervention. 

– Ge FN stöd att reformeras så att det kan 

ta sin rättmätiga roll att hindra brott mot folkrätten, 

menade Ingvar Carlsson. 

Sveriges framtida krisberedskap och 

säkerhetspolitik 

Leni Björklund talade också om Sveriges försvars 

nya inriktning. Försvarsministern fick 

frågan hur hon tycker att Försvarsmakten ska 

agera då det är många kvinnliga officerare som 

kommer att drabbas av nedskärningarna. 

– Det blir bakslag då många kvinnor får 

avsked, svarade försvarsministern men verkade 

inte sörja över detta faktum. Hon fortsatte 

vidare: 

– Facket måste gå med på stora undantag 

från LAS för att det inte bara ska bli äldre 

män kvar efter neddragningarna. 

I likhet med ÖB Håkan Syrén anser hon 

att den absolut viktigaste uppgiften är att tillsammans 

med Finland bygga upp en snabbinsatsstyrka 

åt EU. 

Hur ska då Sverige bättre utnyttja sina 

resurser vid kriser i samhället Det märks en 

växande enighet bland de politiska partierna 

och andra aktörer kring säkerhetspolitiken 

att använda militära resurser med en civil 

ledning vid en extraordinär händelse eller 

svår kris. Justitieminister Tomas Bodström, 

som för övrigt är den första justitieminister 

som någonsin besökt rikskonferensen, ställer 

sig positiv till att använda Försvarsmakten 

under polisiär ledning vid en eventuell terrorattack. 

Bara detta visar att det blåser nya 

vindar inom svensk säkerhetspolitik. Frågan 

kvarstod dock om detta skulle ge Försvarsmakten 

mer resurser. KBM:s chef Ann- 

Louise Eksborg var mer tydlig på den punkten 

och menade att det kommer att kosta 

pengar om försvaret ska gå in och ha folk 

som bekämpar terrorism. Eksborg fortsatte 

att hon gärna ser att polisen ska kunna 

använda försvarets elitstyrka SSG vid terrorbekämpning. 

Hon vill dessutom att försvaret 

ska ha fler heltidsanställda yrkessoldater än 

de nuvarande 40–50 som ingår i SSG. Säkerhetspolisens 

chef Klas Bergenstrand avslöjade 

i Sälen att polis, försvar och ett tiotal myndigheter 

med anknytning till terrorbekämpning 

har bildat ett gemensamt forum för 

samtal kring säkerhetsfrågor. Avsikten är att 

gemensamt ta fram hotbilden mot Sverige. 

Rådet ska bli en slags central för tillgängliga 

underrättelser. Detta är ett arbete som välkomnas 

av både ÖB, Leni Björklund och 

Tomas Bodström. 

Känslan man tar med sig hem efter fyra 

intensiva dagar i Sälen är att vi står inför ett 

vägskäl i svensk säkerhetspolitik. Sverige 

kommer att ha en helt annan beredskap om 

fem år än vad det har idag. Om den är bättre 

eller sämre tvistar aktörerna på säkerhetspolitikens 

arena. 

Men alla är eniga om att den kommer att 

se helt annorlunda ut. 

■ 

Oppositionen var på gott humör. 

Lottanytt # 1-05 17

Nya ansikten i överstyrelsen 

Överstyrelsen är Lottornas högsta beslutande organ. Det består av 10 personer 

som träffas ett par gånger om året och beslutar om Lottornas verksamhet. Ledamöterna 

sitter på två år och val sker i samband med riksstämman. Vid senaste 

riksstämman blev några personer omvalda och några nyvalda. Vi har här valt att 

ge en kort presentation av de nya personerna som kommit in i styrelsen. 

Frågorna vi ställde var: 

1. Vad har du för avtal med 

Försvarsmakten 

2. Hur många år har du varit med 

i Lottorna 

3. Förändring du vill se inom 

Lottorna 

4.Vad kan du bidra med till Lottorna 

5. Vad betyder Lottorna för dig 

Birgitta Lindström, 

Östersund-Frösö lk 

1. Stridsledning inom marinen 1976–1995, 

stabstjänst inom Hemvärnet från 1995. 

2. 30 år. 

3. Samverkan mellan organisationer och 

instanser. 

4. Mitt intresse för organisationen. 

5. Det jag först och främst har fått ut är kamratskap 

med kvinnor från hela Sverige – kvinnor 

som i olika former bidragit till mitt lärande. 

En känsla av att få vara en del av något som 

jag anser är viktigt, nämligen allas delaktighet 

i det svenska försvaret. Samt ledarskapsutbildning 

i olika former som bidragit till mycket 

både inom Lottorna och i det privata yrkeslivet. 

Mari Larsson, Norrahammars lk 

1. Avtal med Hemvärnet, placerad som stabstroppchef 

i mitt kompani där jag också är 

rekryteringsansvarig. Är utbildad instruktör i 

stab- och sambandstjänst och tjänstgör här på 

hemmaplan. 

2. 13 år (men uppvuxen i lottaanda eftersom 

min mor Inga har varit lotta i över 50 år!). 

3. Det måste till nytänkande i hela frivilligrörelsen. 

Vi måste sträcka ut handen och samarbeta 

med andra organisationer i större 

utsträckning. 

4. Jag hoppas kunna tala för den aktiva lottan 

som är ute och tjänstgör i Hemvärnet och tror 

mig förstå vilka problem som man brottas 

med. Det kan ibland vara tufft att hävda sig i en 

mansdominerad försvarsmakt. 

5. Under min tid som lotta har jag vid flera tillfällen 

fått uppleva den fantastiska känslan av att 

vi alla tillsammans kan göra något stort. Själv 

deltog jag i samband med sommarens stora 

översvämning i Småland och blev fascinerad 

över vad vi lottor tillsammans med andra kan 

åstadkomma. 

Mari Andréasson, Trollhättans lk 

1. LOMO, 

Flygvapnet 

1982–2001. 

Därefter stabslotta 

inom 

flygvapnet, 

med extra 

hemvärnsavtal, 

också som 

stabslotta. 

2. 25 år. 

3. Föryngring – annars dör vi som organisation. 

Måste ändra »ärtsoppeattityden« till att vi är en 

tuff och framåt organisation (för det är vi!). 

4. Positivitet, glädje och kunskap. Jag har fått 

så mycket av lottorna som jag vill dela mig 

med av. 

5. Lottorna är en del av mitt liv. Det har gett mig 

bland annat kunskap och styrka och ett bra 

självförtroende. Därtill många goda vänner. 

Annette Rihagen, Strängnäs lk, 

vald till vice ordförande 

1. Sambandslotta Marinen. 

2. 28 år. 

3. Vi måste komma tillbaka till den idébundna 

organisationen, dvs den är inte alltid 

betald av staten. Vi måste själva betala med 

den ideella kraften, medlemsavgiften och 

engagemanget. 

4. Jag vill bidra med mitt engagemang och 

kunskap om förändringsarbete som en del i 

Lottornas förändringsprocess. Jag vill också 

utveckla ledarskapsakademin, för att på sikt 

kunna erbjuda externa kunder utbildning i 

vår regi på 

Älvkarleö. 

5. Lottorna 

betyder oerhört 

mycket 

för mig personligen, 

jag 

tror på frivilligheten 

som 

en stark drivkraft. 

18 Lottanytt # 1-05

Ersättare 

Tina Sehlstedt, Umeå lk 

1. LOMOS, Flygvapnet. 

2. 15 år. 

3. Förändring, både organisatoriskt och uppdragsmässigt. 

Vi kommer att behöva en mer 

effektiv organisation, som kostar mindre och 

kommer närmare medlemmarna. Det måste 

finns en överensstämmelse mellan de utbildningar 

vi erbjuder våra medlemmar, och den 

efterfrågan som Försvarsmakten och även det 

civila samhället har på resurser. Vi bör även ha 

en öppnare attityd till samarbete och utbyte 

med andra frivilliga försvarsorganisationer. 

4. Jag tror mig ha en hyfsad bild av vad som 

fungerar och inte inom Lottorna. Jag har en 

del klara idéer som jag kommer att föra fram 

när det gäller nödvändiga förändringar. 

5. Framför allt har jag lärt mig att människor 

som är väldigt olika varandra trots det kan 

fungera bra ihop om man har ett gemensamt 

mål att sträva mot. 

Och så här ser hela överstyrelsen ut: 

Mari Andréasson,Trollhättans lk, 

Bohuslän-Dals lfb 

Gunnel Johansson, Herrljunga lk, Älvsborgs lfb 

Ulla-Britt Kenttä, Haparanda lk, Norrbottens lfb 

Ingela Kläringe, Örbyhus lk, Upplands lfb 

Mari Larsson, Norrahammars lk, Norra 

Smålands lfb 

Elisabeth Lennartsson,Löderuportens lk, 

Malmöhus lfb 

Birgitta Lindström, Östersund-Frösö lk, 

Jämtlands läns lfb 

Lena Persson-Rova,Ronneby lk, Blekinge lfb 

Tina Sehlstedt,Umeå lk, Västerbottens lfb 

Ersättare: 

Petra Blixth, Timrå lk, Västernorrlands lfb 

Ulrika Frisk,Stockholms flk, Stockholms läns lfb 

Barbro Isaksson, Munkedals lk, Bohuslän- 

Dals lfb 

Ewa Larsson,Umeå lk, Västerbottens lfb 

Anneli Lundqvist Ekbladh, Ljungbyheds lk, 

Kristianstads lfb 

Karin Qvick,Valbo lk, Gävleborgs lfb 

Petra Blixth, Timrå lk 

1. LOMOS, Flygvapnet. 

2. 10 år. 

3. Ännu mera samarbete inom Lottorna, 

men även med andra frivilligorganisationer. 

Det är otroligt viktigt för vår överlevnad. 

4. Som ersättare i Lottaöverstyrelsen kan jag 

komma med friska idéer och nya synsätt 

som är viktiga för framtiden. Som aktiv 

instruktör kan jag bidra som inspiratör för 

att säkerställa bra kvalitet på våra utbildningar 

och informationsträffar. 

5. Man får träffa så otroligt trevliga människor 

som verkligen brinner för detta. Jag får 

tillgång till ett mycket bra och brett utbildningspaket 

som även värderas högt civilt. 

Ulrika Frisk, Stockholms flyglottakår 

1. Underrättelselotta i Flygvapnet. 

2. 13 år. 

3. Vi måste utvecklas till en flexibel och 

modern organisation som får vara med där 

det händer – både nu och i framtiden! Vi 

måste satsa mer på internationell tjänstgöring 

och samhällsengagemang. Det gäller 

att rekrytera och utbilda kvinnor som vill 

satsa på dessa uppgifter och sedan stimulera 

dem att utvecklas med organisationen. Varumärket 

Lottorna ska bli något som syns, 

märks och som samhället kan räkna med i 

framtiden! 

4. Jag hjälper gärna till med utbildning både 

vad gäller att skapa den nya organisationen 

och att utveckla varumärket Lottorna. Jag 

arbetar som lärare/kursutvecklare inom 

organisations-, marknads- och ekonomiområdet 

på Försvarshögskolan och kan utifrån 

det bidra med en hel del. 

5. Otroligt mycket. Utbildningar inom ledarskap- 

och underrättelseområdet har gett mig 

mycket bra »branschkunskap« som jag 

använder i mitt arbete. Det är den ständiga 

utvecklingen och utmaningarna som gör att 

det är intressant och roligt. Att dessutom få 

träffa intressanta människor och få goda 

vänner är en extra bonus! 

Annelie Lundquist Ekbladh, Ljungbyheds lk 

1. Förplägnad Armén. 

2. 20 år. 

3. Utbildningar på distans, snabbare beslutsvägar 

men ändå bra information ner i organisationen 

4. Att tycka till, komma med idéer. 

5. Den sociala kompetensen har ökat, även 

kännedomen om försvaret och organisationer 

däromkring. Träffat många underbara 

människor! 

Barbro Isaksson, Munkedals lk 

1. Armén sambandscentraltjänst samt extra 

hemvärnsavtal inom stab/und. 

2. 22 år. 

3. Jag vill att Lottorna skall vara en organisation 

som är "up to date" med det snabbt förändrade 

samhälle vi lever i. Lottorna ska vara 

en organisation vars medlemmar finns med 

där det händer oavsett om det är lokalt, 

regionalt, nationellt eller internationellt. Nya 

möjligheter måste tas tillvara och arbetas 

vidare med, t ex avtal med civila verksamheter/organisationer 

såsom räddningsverket. 

Lottorna ska få det bästa man kan få för 

sin medlemsavgift i form av verksamhet och 

utbildningar. I framtiden kanske inte Lottorna 

skall vara en egen organisation utan att 

alla idag verksamma frivilligorganisationer 

är en gemensam organisation som arbetar 

för att på bästa sätt tillvarata medlemmarnas 

kompetenser, utbildningsbehov och framförallt 

klarar de uppdrag man åtagit 

sig/kommer att få från uppdragsgivarna på 

bästa sätt. 

4. Förhoppningsvis kan jag tillföra nya visioner 

och tankar kring organisationen. Vi bör 

även prova på nya arbetssätt och metoder och 

inte leva med att »det har vi prövat tidigare 

och det gick inte den gången så varför göra 

om försöket«. Det viktigaste är att som 

enskild lotta i vår organisation känna att man 

får någonting tillbaka och att man kan vara 

med och påverka. 

5. Genom Lottorna har jag utvecklats och 

utvecklas fortfarande som människa, kvinna, 

ledare och inom mina kompetensområden. 

Detta har också inneburit mycket för 

mig på den civila sidan, bland annat den 

ledarskapsutbildning som jag fått och som 

har givit genomslag i mitt civila arbete. 

Jag har fått möjlighet att dela med mig av 

min kunskap till alla nya och »gamla« lottor 

och förhoppningsvis »peppat« andra att fortsätta 

även om det har varit tungt emellanåt. 

Sist men inte minst har Lottorna givit mig 

många härliga kompisar och vänner för 

livet. 

Lottanytt # 1-05 19

Går försäljningen 

snabbt som ögat 

Försäljningen av broschen Ögat har nu pågått sedan riksstämman i november. 

I samband med lanseringen har Lottorna både från centralt och lokalt håll 

bearbetat medierna för att berätta om kampanjen och vad den syftar till. 

Efter tsunamin har svenskarnas vilja 

att skänka pengar självklart varit 

fokuserad till Sydostasien, vilket har 

gjort det lite svårare för dem som har 

varit ute för att sälja Ögat. Därför har vi beslutat 

att förlänga kampanjperioden till den 20 

mars. Lottanytt ringde runt till några kårer 

för att höra hur försäljningen har gått. 

Kristina Bawér, Västerås lk 

Vi har sålt 140 stycken. I förhållande till den 

tid vi lagt ner så tycker jag att det har gått bra. 

I början fick vi riktigt bra 

respons, bland annat tack 

vare att vi skickade en pin 

och ett brev till chefredaktören 

på Vestmanlands 

Läns Tidning. Det ledde 

till att vi fick in en artikel 

om kampanjen i tidningen. 

Efter det insåg vi att vi 

skulle sälja fler broscher 

om vi satte upp ett fast 

försäljningsställe centralt 

i Västerås. Dit hänvisade 

vi alla som ringde till oss 

för att köpa broscher. 

Efter jul dämpade katastrofen 

i Sydostasien 

folks vilja att skänka 

pengar till något annat 

och vi har inte heller pushat 

så mycket för det. 

Jag tycker inte att den 

har varit svårsåld, bara 

man ger sig tid och förklarar 

varför vi säljer den 

så är det ingen som ifrågasätter 

syftet. Det som är 

roligt är att folk vill köpa 

broschen för att de tycker 

den är läcker! 

Har ni i er kår några 

bra försäljningstips 

som ni kan dela 

med er av 

Skicka ett e-mail till 

anna-lena.bard@ 

lottorna.se och berätta! 

Elisabeth 

Kallin, Köpings lk 

Vi tog ut 60 stycken och har 18 kvar. De kommer 

absolut att bli sålda i samband med vår 

vintermarknad den 14 februari då vi ska visa 

upp vår verksamhet. Före jul gick försäljningen 

bra, folk köpte den som julklapp till 

barn och barnbarn. 

Margareta Persson, Dalarnas lfb 

Försäljningen har gått bra. Vi har inte varit 

ute på stan och sålt utan har istället tagit för 

vana att ta med oss broscherna när vi ska 

nånstans där vi vet att det kommer att vara 

mycket folk, både i privata sammanhang och 

i jobbet. Vi hörde också att Västerås hade 

skickat en brosch till sin lokaltidning så vi tog 

efter och gjorde likadant. Fast för oss fungerade 

det inte lika bra! 

Det har inte varit några problem med att 

berätta för folk varför vi gör den här kampanjen, 

jag tycker vi har fått bra information från 

centralt håll och det har vi haft hjälp av. 

Birgitta Pettersson, Östhammars lk 

Vi kanske har sålt 60–70 stycken, men hade 

trott att vi skulle sälja fler. Det har gått lite 

trögt. Det var ett sådant otroligt pådrag på 

riksstämman så vi trodde att broscherna 

skulle bli mer kända ute i landet tack vare 

mediebevakningen och bli mer lättsålda av 

den anledningen. Men vi har tyvärr inte sett 

någon artikel om det i vår lokalpress. ■ 

FOTO:JACK MIKRUT/PRESSENS BILD 

Prinsessan Victoria var den första som mottog Ögat i samband med riksstämman. 

Ögat-kampanjen är förlängd till den 20 mars 

20 Lottanytt # 1-05

FOTO:JOHAN ÖHRN 

Som lotta har du väl knappast undgått att höra talas om vår försäljning 

av Ögat vars intäkter går till förmån för kvinnor i Liberia där våldtäkter 

använts som vapen i krigföringen. Våra insamlade medel går via organisationen 

UNIFEM. Men vad är egentligen UNIFEM 

Birgitta Ahlqvist är en av tre ordförande 

i svenska UNIFEM-kommittén. 

»Only if women play a 

full and equal part can 

we build the foundations 

for enduring peace – 

development, good 

governance, human rights 

and justice.« 

Kofi Annan 

UNIFEM – vår samarbetspartner i Ögat-projektet 

UNIFEM bildades 1975 av FNs generalförsamling 

som en frivillig fond 

för FN:s kvinnoårtionde, 1976– 

1985. Fonden skulle stödja kvinnor 

i utvecklingsländerna genom egna projekt 

och genom bidrag till kvinnogrupper. Ett 

syfte med arbetet var att arbeta med fredsfrågor 

utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Sedan 

1986 är UNIFEM ett självstyrande FN-organ 

som fortsatt arbetar för att stödja kvinnor i 

utvecklingsländerna, men som också är en 

allmänt pådrivande kraft i kvinnofrågor. 

Svenska UNIFEM-kommittén bildades 

1986. Här i Sverige arbetar organisationen 

för att stärka kvinnors ställning genom att 

öka deras politiska och ekonomiska makt. 

Man vill också vara pådrivande i jämställdhetsfrågor 

och öka allmänhetens kunskap 

om kvinnors villkor i utvecklingsländer. 

– Vi blev jätteglada när Lottorna kontaktade 

oss och berättade om deras projekt att stötta 

kvinnor i Liberia. Det är precis sådana här 

samarbeten som måste till för att vi ska 

kunna nå resultat. Jag vet att Lottorna är duktiga 

på insamlingar, så jag har stora förhoppningar 

på projektet, säger Birgitta Ahlqvist, 

som är en av tre ordförande i svenska UNI- 

FEM-kommittén. 

Genom att våra insamlade medel slussas 

till Liberia via ett FN-organ, kan vi vara säkra 

på att pengarna används på rätt sätt. Pengarna 

kommer att gå till olika hjälpprojekt som 

FN bedriver i flyktinglägren, som till exempel 

att utbilda människor så att de kan komma 

tillbaka ut i samhället efter många års krig 

och oroligheter. 

Att kommittén har tre ordföranden är nytt 

sedan i fjol och anledningen till detta är att 

skapa större genomslagskraft. Birgittas primära 

fokus är att arbeta med frågor som rör 

FN:s resoluton 1325 och som i stort handlar 

om att få in kvinnor i arbetet för fred. Det faktum 

att hon är riksdagsledamot och dessutom 

har en mängd andra politiska uppdrag, 

både i Sverige och internationellt, ger henne 

många värdefulla ingångar och fora där hon 

kan framföra organisationens budskap. 

De två andra ordförandena är Mehri Afsahi 

och Rigmor Mjörnell: Mehri arbetar med 

nätverket 8 mars som samlar kvinnoorganisationer 

till firandet av den internationella 

kvinnodagen. Rigmor jobbar med 

CEDAW-nätverket, där UNIFEM har ett 

huvudansvar. CEDAW är den engelska förkortningen 

för »Konventionen om avskaffande 

av alla slags diskriminering av kvinnor«. 

Det svenska CEDAW-nätverket arbetar med att 

öka kunskapen om konventionen och skickar 

också en egen rapport till FN om hur de upplever 

att Sverige lever upp till konventionen. 

Svenska UNIFEM-kommittén har ca 300 

medlemmar. Som medlem blir man bjuden 

på kommitténs seminarier i olika kvinnofrågor 

(där bland annat rikslottachef Elisabeth 

Falkemo varit en av talarna), och får medlemstidningen 

Botilda. 

– Medlemmarna kan också komma med 

egna initiativ till projekt som de vill att vi ska 

driva. Ett konkret exempel är ett traffickingprojekt 

som vi hoppas att vi ska kunna dra 

igång, berättar Birgitta. 

Innan vi går visar Birgitta upp en nigeriansk 

sedel med valören 500 Naira för Lottanytt: 

– Den här sedeln fick jag av Amina Ibrahim, 

som är koordinator för FN:s milleniemål 

och har ansvar för genderfrågorna. Jag 

berättade för henne om Lottornas insamlingskampanj 

och visade henne Ögat-broschen. 

Hon blev väldigt engagerad och ville 

absolut köpa den, men hade bara nigerianska 

pengar och vägrade ta emot den som gåva. Så 

nu återstår det för mig att ta reda på hur jag 

ska redovisa den här! 

■ 

Fakta om UNIFEM 

Under de första åren, när länderna skulle ge 

frivilliga bidrag till UNIFEM, låg budgeten på 

två miljoner dollar, d.v.s. drygt 15 miljoner 

kronor. Nu ligger årsbudgeten på cirka 160 

miljoner kronor (20 miljoner dollar). Trots 

den lilla budgeten har UNIFEM hittills stött 

cirka 900 projekt i mer än 100 länder i Asien, 

Afrika, Latinamerika och Karibien. 

Det finns nationella UNIFEM-kommittér i 18 

länder, däribland Sverige. 

Svensk hemsida: www.unifem.se 

Lottanytt # 1-05 21

landet runt 

Nästa nummer av Lottanytt är ute i maj 2005 

Louise Ulfhielm gästade Bromma lk 

Unglottor i 

förändring 

FOTO:JONAS BERGGREN 

Som upptakt till vårt 80-årsfirande 2005 gästade Louise Ulfhielm Bromma lk i november. 

Eftertanke och många glada skratt blandades när Louise Ulfhielm berättade om hårt arbetet 

inom organisationen, men också om dråpliga händelser. 

Liv Lindholm 

hedersledamot 

Liv Lindholm utsågs på riksstämman till 

hedersledamot i Lottorna. Liv började som ung 

flicka i Unglottorna och har sedan dess funnits 

som ett ankare i Lottornas verksamhet. 

Genom sin visdom analyserar Liv händelserna 

och förloppet och skänker de goda råden. Hon 

drivs av att förmedla lottaidén, värdena som vi 

står för, den demokratiska organisationen och 

har alltid återkommit med de bevingade 

orden, »vi på gräsrotsnivå«. 

Liv har skrivit en stor del av den kurslitteratur 

som vi i Lottorna använder. (Lottakunskap, 

Föreningsteknik, Försvarsupplysning, Lottakår 

i förändring, Lottakår i omorganisation, Lottorna 

i Hemvärnet, Förplägnadslottan.) 

Under en lång tid har Liv lett lottaskolan på 

P7. Många är de lottor som i henne funnit en 

föredömlig lottagestalt och hon har med sin 

touch bidragit till skolans speciella atmosfär. 

Hennes kunskaper har bekräftats av myndigheten 

som utsett henne till ställföreträdande 

skolchef, vilket inneburit att hon inte bara företrätt 

Lottaorganisationen utan också Försvarsmakten. 

(Utdrag ur det tal som hölls om Liv på 

riksstämman) 

Helgen 27–28 november 2004 samlades 

unglottor, valda ombud och ledare från hela 

landet till Ting i Stockholm. Lördagen ägnades 

åt ett uppskattat besök på Skansens traditionella 

julmarknad. 

På söndagen hölls sedvanliga tingsförhandlingar. 

Precis som Lottorna är Unglottorna 

inne i ett spännande förändringsarbete. 

På söndagens ting fattades beslut om riktlinjer 

för organisationens framtida vision, 

syfte, utveckling och verksamhet. Projektet 

»hos oss börjar framtiden« som initierades 

2003, kommer att fortsätta fram till Unglottornas 

Ting 2006 då beslut om en förändrad 

organisation ska tas. 

Ett antal motioner behandlades och 

bland annat beslutades om en sänkning av 

inträdesålder från 7 till 6 år. 

Tyra Wadner-stipendiet till personer som 

anses ha gjort »förtjänstfulla insatser« för 

Unglottorna, utdelades till Evalena Svensson, 

Karlstads unglottaavdelning och Ewa Hed, 

Klimpfjälls unglottaavdelning. 

Unglottornas vandringspris i orientering 

vanns av Kafjärdens unglottaavdelning. 

Avgående styrelseledamoten Helene Bjärtå 

fick Unglottornas hedersbrosch. 

Ritva Lundqvist omvaldes till ordförande. 

Till styrelsens övriga ledamöter valdes Anita 

Frykholm, Ann-Christin Vikström, Gunnel 

Lindman, Lotta Eriksson, Anette Larsson, 

Ewa Hed, Sara Lindström och Ingalill Larsson. 

En styrelse som går en spännande tid till 

mötes. 

Gåvor 

Älvkarleö Herrgård 

Nybroortens lottakår 

Nyköpings lottakår 

Aktiveringskontot 

Höganäs-Jonstorps lottakår 

Upplands Väsby lottakår 

Wermdö lottakår 

Örnsköldsviks lottakår 

Ritva Lundqvist 

500 kr 

1 000 kr 

500 kr 

500 kr 

500 kr 

500 kr 

Postgironummer till Riksförbundet Sveriges lottakårer är 

18 24 00-2. Märk postgirotalongen med Aktiveringskontot 

(gåva till medlemsutbildning) eller Älvkarleö, 

så att pengarna hamnar på rätt ställe. 

22 Lottanytt # 1-05

landet runt 

Finlands sak var vår på Lapponia 2004 

Sju lottor från olika kårer i Sverige åkte i 

början av augusti till Finland för att delta i 

den allra första utbildningen som anordnats 

av Lottaorganisationen där sedan andra 

världskriget. Som ni kanske känner till, har 

svenska Lottorna en gång grundats tack vare 

att svenskan Tyra Wadner blev inspirerad av 

den finska Lotta Swärd-rörelsen. I andra 

världskrigets kölvatten förbjöds dock förekomsten 

av frivilligorganisationer inom det 

finska försvaret av Sovjetunionen. 

De seglivade finska lottorna omformade 

då istället sin organisation till »Lottatraditionsförbundet« 

som sedan dess mest har 

haft som syfte att hålla igång hågkomsten av 

den gamla Lotta Swärd-rörelsen. 

En samekvinna kommer på besök och berättar 

om sin kultur. 

Efter Sovjetunionens fall har dock organisationen 

sett möjligheten att bli lite mer 

aktiv igen. Initiativtagare till den här första 

utbildningen var ordföranden i Vasa Lottatraditionsförening 

Rita Lathi. Till utbildningen 

som i viss mån liknade vår TFU-G, 

bjöds kvinnor från både Sverige, Norge och 

Estland in. 

Några lottor från Norge kom visserligen 

inte, men alltså sju personer från Sverige 

och tio från Estland. Förutsättningarna för 

den finska lottaorganisationen är dock inte 

de allra bästa. Några pengar från försvarsmakten 

kommer inte in av naturliga skäl, 

organisationen är helt beroende av donationer. 

Eftersom det inte funnits någon verksamhet 

att vara aktiv i, har det heller inte 

funnits några egentliga möjligheter att 

rekrytera nya medlemmar. 

Medelåldern på de lottor som finns med 

i organisationen idag är därför hög. Men för 

att kunna rekrytera behövs verksamhet och 

uppdrag och för att få dessa måste det 

komma in fler yngre. Något av ett moment 

22 alltså som man endast kan komma runt 

genom att arbeta från flera fronter samtidigt. 

Precis som i Sverige har man förhoppningar 

att kunna få uppdrag både från försvaret 

och från det civila samhället. 

Utbildningen varade i en vecka och hölls 

på den finska jägarbrigaden i Sodankylä, 

norr om Rovaniemi. 

– Vi var kraftigt bevakade av finsk media. 

Bland annat blev vi filmade av TV och en 

reporter från Helsingin Sanomat, Finlands 

största dagstidning, följde oss under hela 

veckan, berättar Lottornas vice ordförande 

Britt-Inger Svensson som 

var ledare för den svenska gruppen. 

Programmet under veckan var 

fullspäckat. Utöver de mer traditionella 

utbildningsdelarna med tältresning, 

orientering, undervisning 

i radiokommunikation och fjällmarsch 

hanns även annat med. 

Några exempel: 

● Parad till torget i Vasa med fanor 

och musikkår i täten. 

● Besök i 1500-talskyrka. 

● Besök av samekvinna 

● Lottaerinran på svenska, finska 

och estniska i kyrkan, därefter 

marsch till hjältegraven. 

● Besök på institutet för norrskensforskning. 

– Veckan var spännande och 

givande för alla parter. För oss var 

det ju en stor ära att få besöka den 

organisation som är själva grunden 

till att vi finns till. 

– Samtidigt hoppas jag att vi på 

flera sätt ska kunna bistå finskorna 

i arbetet med att utveckla organisationen 

i Finland, berättar Britt- 

Inger Svensson. 

▼ 

Lunch i det fria. 

Svenska truppen utanför Gamla Kyrkan 

i Sodankylä. 

Annons 

Hyr hemvärnsgård 

på Öland 

På solens och vindarnas ö – Öland – kan 

ni hyra semesterbostad i en hemvärnsgård 

i Algutsrum, 5 km norr om Färjestaden. 

Stugan är på 3 rum och kök, med dusch 

och max 5–6 sängar. Byte på lördagar. 

Hyra 3500 kr/vecka. Upptagen v. 26: 

25/6–1/7. Upplysningar genom Åke Johansson, 

tel: 0485-100 92, 0705-48 50 12, 

e-post: sm7njd@fro.se och Pelle Eklöf, 

tel: 0485-355 79, 0703-63 05 79, 

e-post: pereinar@home.se 

▼ 

Lottanytt # 1-05 23

1Lotta 1-02 - Svenska LottakÃ¥ren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?