Virologisymposiet 2011 Medicinhistoriska artiklar ... - Infektion.net
Virologisymposiet 2011 Medicinhistoriska artiklar ... - Infektion.net
Virologisymposiet 2011 Medicinhistoriska artiklar ... - Infektion.net
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Johan Westin<br />
Efter åratals forskning har man lyckats<br />
kartlägga virusets livscykel och genom. Hittills<br />
är två proteashämmare (PI) godkända för<br />
behandling av HCV – Boceprevir och Telaprevir.<br />
Den i första hand rekommenderade<br />
behandlingen vid genotyp 1-infektion, är en<br />
HCV-proteashämmare i kombination med<br />
pegIFN och ribavirin. För de andra genotyperna<br />
gäller de gamla rekommendationerna.<br />
Telaprevir tycks ha en större antiviral<br />
potens, och fler patienter uppfyller kriterier<br />
för en kortare total behandlingstid. Boceprevir<br />
är ett alternativ för patienter med<br />
svår hudsjukdom, och/eller utbredda eksem.<br />
– Det finns ingen studie som jämför de<br />
båda, så utan att stå på någon evidens rekommenderar<br />
vi ändå Telaprevir i första hand,<br />
sa Johan.<br />
Han påpekade också att det är ganska dyrt<br />
med trippelbehandling – cirka 3 000 kronor<br />
om dagen för en 12 veckor lång behandling<br />
med Telaprevir. Biverkningar är klåda – ofta<br />
analklåda – och utslag i ungefär 50% av<br />
fallen. Mediantiden för debuten för dessa<br />
problem är en månad, men de kan även<br />
uppträda senare. Gastrointestinala symptom<br />
som illamående och kräkningar kan också<br />
förekomma, samt anemi.<br />
Trippelbehandling<br />
krävande att genomföra<br />
Anemi dominerar som biverkan av Boceprevir<br />
– c:a 43–49% av patienterna drabbas.<br />
– Men det är inte en ovanlig biverkan vid<br />
standardbehandling heller, påpekade Johan.<br />
Det är stor risk för viral resistens, så man<br />
måste tänka på vissa saker.<br />
– Dosreducera aldrig proteashämmare! Om<br />
man sätter ut PI, kan man fortsätta med IFN<br />
+ RBV, men om dessa båda måste sättas ut –<br />
sätt då ut all behandling, uppmanade Johan.<br />
För att minimera risken för resistens, måste<br />
man noga ge akt på de stoppregler som finns,<br />
fortsatte han.<br />
– Vid behandlingsavbrott pga. uteblivet<br />
svar – spara då prov för eventuell senare<br />
resistensbestämning inför en eventuell ny<br />
behandling!<br />
Det som är nytt med behandling med PI<br />
är att vi kommer att få nya biverkningar,<br />
nya stoppregler och en ökad resistensrisk.<br />
Nästa generation läkemedel mot HCV – där<br />
godkännande kan förväntas under 2013 –<br />
uppvisar mycket goda resultat med lägre<br />
biverkningsprofil och lägre tablettbörda. Det<br />
finns alltså skäl till att avvakta behandling<br />
hos patienter med genotyp 1-infektion utan<br />
uttalad fibros.<br />
– Trippelbehandling är bra, men den är<br />
mer krävande att genomföra. Vänta därför<br />
om det är möjligt. Och kom ihåg att vissa<br />
patienter svarar bra på standardbehandling,<br />
sammanfattade Johan.<br />
Ebola, Marburgvirus och Kongofeber<br />
Viral hemorragisk feber och arbetet vid<br />
högisoleringskliniken vid Linköping var<br />
nästa ämne. Jens Raffelsberger berättade<br />
om hur man handlade det misstänkta fall<br />
av Lassafeber som kliniken fick ta emot i<br />
mars <strong>2011</strong>.<br />
Jens Raffelsberger<br />
Innan dess gav Jens en genomgång av de<br />
olika sjukdomarna. Först beskrev han Ebola,<br />
som finns i fem varianter.<br />
– Mest dödlig är Ebola Zaire, vars första<br />
registrerade utbrott kom 1976. Totalt har<br />
vi sett tio utbrott, med en omfattning av<br />
30–400 fall. Mortaliteten har legat på mellan<br />
57% och 88%.<br />
På andra plats kommer Sudan-varianten<br />
som har en mortalitet på ungefär 50% i<br />
fyra kända epidemier – tre i Sudan och ett<br />
i Uganda. Samtliga fem varianter av virus<br />
är RNA-virus.<br />
– De kommer in i kroppen via makrofager.<br />
Överföringen sker via samtliga kroppsvätskor.<br />
Observera att i urin kan virus påvisas upp<br />
till 3–9 veckor efter att patienten tillfrisknat<br />
– och i sädesvätska upp till tre månader!<br />
Marburgvirus upptäcktes i Marburg och<br />
Belgrad år 1967. Det hade kommit dit via<br />
apor som importerats från Uganda.<br />
– Dödligheten i Europa var 23%, att<br />
jämföra med 80–90% i Afrika. Skillnaden<br />
kan nog förklaras med kvaliteten på intensivvården,<br />
trodde Jens.<br />
Kongofeber (CCHF) sprids via fästingbett<br />
och ger blödningar som börjar 3–4 dagar<br />
efter sjukdomens utbrott. Blödningarna<br />
konstateras hos c:a 70% av dem som drabbas.<br />
Här ligger mortaliteten på 7,5–50% för<br />
personer som vårdas på sjukhus för CCHF.<br />
Döden inträffar efter 9–10 dagars sjukdom.<br />
Sjukdomen finns först beskriven i ett<br />
utbrott på Krim-halvön 1944, och 1956 dök<br />
den upp i Kongo – akronymen CCHF står<br />
uttydd för Crimean Congo Haemorragic<br />
Fever. Idag sker utbrott med 5–10 fall per år<br />
i Bulgarien, Kosovo och Albanien. I Turkiet<br />
konstaterar man cirka 600 fall per år.<br />
Falskt alarm<br />
Lassavirus tillhör familjen arenavirus, som<br />
infekterar råttor och även kan sprida sig<br />
till människa. Det upptäcktes i Nigeria<br />
1969 och är endemiskt i västra Afrika med<br />
300 000–500 000 fall per år.<br />
Överföringen sker via råttans exkrementer<br />
som kan smitta via kontaminerad mat,<br />
inandning av kontaminerat damm – eller<br />
genom att man fångar, tillagar och äter råtta.<br />
– Råtta är en viktig proteinkälla i Afrika,<br />
påminde Jens.<br />
Inkubationstiden är 5–21 dagar, och 80%<br />
utvecklar endast mild sjukdom. Ett typiskt<br />
tecken på Lassafeber är en temporär eller<br />
permanent hörselnedsättning hos patienten.<br />
Det misstänkta svenska fallet av Lassa<br />
var en person som vårdat en patient i Sierra<br />
Leone. Patienten avled, och Lassa konstaterades<br />
därefter. Drygt en vecka senare insjuknade<br />
vårdaren i diarré och fick feber. Man<br />
misstänkte Lassavirus, och därför överfördes<br />
denne till Linköping – i en kuvös i en flygambulans!<br />
– Samtliga prov vi tog visade sig dock<br />
vara negativa, men vi fullföljde behandlingen<br />
ändå. Senare visade det sig att man<br />
i de prover vi skickat till Tropikinstitutet i<br />
Hamburg inte heller kunde påvisa några<br />
antikroppar, summerade Jens.<br />
Genotyp D1 och D5 ger oftare HCC<br />
Den kliniska betydelsen av hepatit B-virus<br />
genotyp stod i fokus för Helene Norders<br />
föredrag.<br />
– Genotypen spelar roll vid utveckling av<br />
pre-core mutant, som innebär smittrisk trots<br />
<br />
INFEKTIONSLÄKAREN 1 • 12<br />
5