Omr Ãster Astrea m fl LAGA TOTAL 2010-11-05.pdf - StrÃ¤ngnÃ¤s ...

v 1 v 1 

B v 1 

v 1 

v 1 

v 1 

v 1 

B 

v 1 

allé 

GCMVÄG 

LOKALGATA 

e 4 35 

v 

v 1 

v 1 

v 1 

1 

B 

v 1 

v1 

v 1 

v 1 

v 1 

v 1 

v 1 

v 1 

allé 

NATUR 

v1 

B 

GCMVÄG 

v 1 

WV 1 

e 4 35 

v1 

W 

v1 

LOKALGATA 

v 1 

v1 

B 

B 

NATUR 

allé 

GCMVÄG 

v 1 v 2 n 2 

a 1 e 1 20 

e 2 1 e 3 1 

v 1 v 1 

n 2 a 1 

v 1 

v 1 

e 4 35 

v 1 

v 1 

v 1 

B 

LOKALGATA 

WB 1 

PARK 

PLANBESTÄMMELSER 

Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast 

angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan 

beteckning gäller inom hela planområdet. 

GRÄNSER 

PARK 

NATUR 

Anlagd park 

Naturområde 

Linje ritad 3 meter utanför planområdets gräns 

Användningsgräns 

Egenskapsgräns 

ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN 

Allmänna platser 

LOKALGATA 

GCMVÄG 

Kvartersmark 

B 

Lokaltrafik 

Gång-, cykel- och mopedväg 

Bostäder 

Vattenområden 

W 

Öppet vattenområde 

n 2 a 1 

v 1 

v 1v2 

I n 2 v 2 a 1 e 1 20 

UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER 

Planterade träd i två rader 

UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING 

v 1 

B 

parhus 

e 4 35 

v 1 

E 

v 1 v 2 n 2 

a 1 e 1 20 e 2 1 

e 3 1 

v 1 

n 2 a 1 

v 1 

B 

I-II 

I-II 

E 

WV 1 

WB 1 

BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE 

Marken får inte bebyggas 

Marken får endast bebyggas med uthus och garage. Byggnadshöjd max 3.0 meter, 

max 17 graders taklutning, byggnadsarea totalt med högst 10% av fastighetsarean 

om annat ej anges under rubriken utnyttjandegrad. Vind får inte inredas. 

MARKENS ANORDNANDE 

Mark och vegetation 

Utfart, stängsel 

Tekniska anläggningar 

Uppförande av byggnad tillåtes ej inom vattenområde. 

Småbåtshamn, bryggor för båtar får anläggas 

Bryggor och badplats för intilliggande fastigheter, area på brygga får max 

uppgå till 45 kvm per fastighet. 

Största byggnadsarea i procent av fastighetsarea 

Största antal tomter 

Största antal bostadsbyggnader 

Största byggnadsarea i kvm 

Parklandskap 

Körbar utfart får inte anordnas 

W V 1 

NATUR 

PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE 

Om- och tillbyggnad ska utformas med hänsyn till befintlig byggnads karaktär. Nybyggnad ska ske 

med områdets egenart. Riktlinjer för till-, om-, eller nybyggnad finns i planbeskrivningen. För uthus, 

garage och andra komplementbyggnader gäller att om-, ny- och tillbyggnad ska utformas och 

placeras med hänsyn till områdets egenart. 

Byggnad av stort kulturhistoriskt värde. Rivningsförbud. Ursprungligt utförande, 

material och färgsättning ska användas vid renovering/ombyggnad. 

Skala 1:1000 

0 10 20 30 40 50 

100 m 

Placering 

Byggnad av betydelse för områdets egenart. Om och tillbyggnad ska utformas 

med hänsyn till områdets egenart. Nybyggnad tillåts endast i undantagsfall om 

den nya byggnaden ej förvanskar områdets egenart. 

Byggnad för biluppställning med portfasad vänd mot gata skall vara placerad minst 6 meter från 

gräns mot gata. 

Byggnader, inom kvarteren Astrea, Pallas, Sjöbladet, Sjöjungfrun, Säven,Vassen och Vesta, 

skall placeras med långsidan parallell med gatan och placeras utefter förgårdsmark. 

Utseende (befintlig och tillkommande bebyggelse) 

Huvudbyggnad skall utformas med trä- eller putsfasad och sadel- eller mansardtak med tegel. 

Uthusbyggnader skall utformas med sadeltak eller pulpettak, takmaterial får ej vara i korrugerad 

plåt. Bebyggelse skall ansluta till karaktärsdrag hos bebyggelsen inom riksintresset för Mariefred. 

Byggnadsteknik 

Ändrad lovplikt, lov med villkor 

Bygglov krävs även för omfärgning 

Marklov krävs för fällning av träd med stamomfång över 30 cm. För varje fällt 

träd med stamomfång över 30 cm, skall på lämplig plats inom fastigheten 

planteras ett eller flera träd som totalt minsta motsvarar det fällda trädets 

stamomfång, varje ersättningsträd skall ha minst 30 cm stamomfång. 

GRUNDKARTA 

2009.05 

KOORD.SYSTEM 

RT R07 2,5 GON V 

HÖJDSYSTEM RH 70 

KARTAN FRAMSTÄLLD 

FOTOGRAMMETISKT 

SAMT EN DEL NYMÄTNING 

Utformning 

Huvudbyggnad ska utföras i två våningar och friliggande där annat ej anges 

II 

I -II 

Föreskrivet antal våningar 

Lägsta respektive högsta antal våningar 

Endast parhus 

Vind får inte inredas utöver angivet våningsantal 

Dagvatten skall infiltreras eller fördröjas lokalt inom den egna fastigheten, slutlig 

hantering av dagvatten samverkas med kommunen. 

STÖRNINGSSKYDD 

Åtgärd ska vidtas så att naturligt översvämmande vatten till en 

nivå av +2,66 möh RH70 inte skadar byggnader 

Avloppssystem och dagvattenhantering ska anordnas så att funktionen 

säkerställs vid naturligt översvämmande vatten till en nivå av + 2,66 möh RH70. 

Medieförsörjning som är en förutsättning för byggnadens avsedda användning 

ska anordnas så att funktionen säkerställs vid naturligt översvämmande vatten 

till en nivå av + 2,66 möh RH70. 

Dagvatten ska omhändertas och fördröjas lokalt. 

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER 

Planavgift ska tas ut i samband med bygglov 

Genomförandetid 

Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft 

Huvudmannaskap 

Kommunen är huvudman för allmän plats 

Verkan på fastighetsplan 

Gällande fastighetsplan (tomtindelning) för Astrea, Förste Backe, 

Pallas och Vesta som fastställdes 1916-08-28, akt 0486K-219, och för 

Vassen som fastställdes 1929-06-19, akt 0486K-230, och för 

Pyramiden som fastställdes,1934-11-05, akt 0486K-233, och för 

Sjöjungfrun som fastställdes, 1936-06-29, akt 0486K-238, och för 

Pyramiden, som fastställdes 1965-08-06, akt 0486K-252, 

avses att upphävas i samband med att detaljplanen antas och vinner laga kraft. 

Illustrationer 

Illustrationslinje 

UPPLYSNINGAR 

Strandskydd upphävt enligt Länsstyrelsen beslut 2010-08-18 

(511-2425-2010). Se infälld karta. 

Vid anläggningsåtgärder inom vattenområde, så som muddring och utfyllning, skall anmälan om 

vattenverksamhet inlämnas till länsstyrelsen. 

Fastbränsleeldning medges endast i miljögodkända eldstäder. 

OBS! Ej skalenlig infällning 

FÖR GRUNDKARTANS BETECKNINGAR 

KONTAKTAS KOMMUNENS KART&MÄT AVDELNING 

Område där strandskydd upphävs 

Område omfattas av strandskydd 

DETALJPLAN 

PLANKARTA MED 

BESTÄMMELSER 

OMRÅDE ÖSTER, DEL AV, 

ASTREA MFL, MARIEFRED 

STRÄNGNÄS KOMMUN 

2010-09-24 

Marie Jonsson 

Enhetschef Plan- och byggenheten 

SKALA 

Suterrängvåning får anordnas utöver angivet högsta antal våningar 

Gunilla Östling 

Planingenjör 

1:1000 (Vid A1) 

ANTAGANDEHANDLING 

x 

x 

x 

Beskrivning 

Genomförandebeskrivning 

Byggnadsinventering 

x 

x 

Illustrationskarta 

Fastighetsförteckning 

Särskilt utlåtande 

Beslutsdatum 

Pbn godkännande 

PBN antagande 


Lagakraftvinnande 

2010-11-05 

Sign

LAGA KRAFTBEVIS 

Dnr PBN/2007:100-214 

Samhällsbyggnadskontoret 

Plan- och byggenheten 2011-01-24 

Område Öster, del av, Astrea m.fl. i Mariefred, Strängnäs 

kommun 

Plan- och byggnämnden i Strängnäs kommun beslutade 2010-10-06 enligt § 255 

om antagande av rubricerad detaljplan. 

Kommunens beslut har överklagats. Plan- och byggnämnden beslutade avvisa 

överklagandet såsom för sent inkommet. Avvisningsbeslutet överklagades till 

länsstyrelsen i Södermanlands län. 

Länsstyrelsen avslår överklagandet 2011-01-12. Länsstyrelsens beslut får inte 

överklagas. 

Förslaget har därmed vunnit laga kraft 2010-11-05. 


Planingenjör 

Strängnäs kommun 

Nygatan 10 

645 80 Strängnäs 

Tel 0152-291 00 

Fax 0152-290 00 

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Samhällsbyggnadskontoret ANTAGANDEHANDLING 1(18) 

2010-09-24 DNR: PBN/2007:100 

LAGA KRAFT 2010-11-05 

Planbeskrivning 

Tillhörande detaljplan för: 

Område Öster, del av, 

Astrea m fl, Mariefred, 

Strängnäs Kommun 

TILLHÖRANDE HANDLINGAR: 

Plankarta med bestämmelser 

Planbeskrivning 



Fastighetsförteckning (finns hos kommunen) 

Antikvarisk byggnadsinv och kulturhistorisk bedömning 

www.strangnas.se

Planbeskrivning ANTAGANDEHANDLING 2(18) 

Område Öster, del av, Astrea m fl, Mariefred, 


2010-09-24 PBN/2007:100 


INNEHÅLL: 

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG .......................................................................................................... 3 

FÖRENLIGHET MED 3,4 OCH 5 KAP, MILJÖBALKEN .............................................................................. 3 

PLANDATA ....................................................................................................................................................... 3 

Lägesbestämning .......................................................................................................................................... 3 

Areal .............................................................................................................................................................. 3 

Markägoförhållanden ................................................................................................................................... 4 

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN .......................................................................................................... 4 

Översiktliga planer ....................................................................................................................................... 4 

Bostadsförsörjnings-program, näringslivs-program, strategisk plan etc ................................................. 4 

Gällande planer............................................................................................................................................. 4 

Program för planområdet ............................................................................................................................ 5 

Miljöbedömning ........................................................................................................................................... 5 

Kommunala beslut i övrigt ........................................................................................................................... 6 

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR ............................................................................................ 6 

Natur ............................................................................................................................................................. 6 

Naturskyddsområden ................................................................................................................................. 10 

Bebyggelseområden och ny bebyggelse, byggnadskultur och gestaltning .............................................. 10 

Friytor........................................................................................................................................................... 13 

Vattenområden ............................................................................................................................................ 14 

Gator och trafik ............................................................................................................................................ 14 

Störningar .................................................................................................................................................... 15 

Teknisk försörjning ..................................................................................................................................... 16 

Administrativa frågor .................................................................................................................................. 17 

KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE ................................................................................. 17 

Konsekvenser för miljön och hushållningen med mark och vatten ......................................................... 17 

Riksintresse för kulturminnesvård ............................................................................................................. 17 

Konsekvenser för barn ................................................................................................................................ 17 

Jämställdhets-konsekvenser ....................................................................................................................... 17 

MEDVERKANDE ............................................................................................................................................ 18






PLANENS SYFTE OCH 

HUVUDDRAG 

Område Öster har visat sig vara i behov av en översyn 

då flera bygglovärendens planenlighet varit svåra att 

bedöma på senare år. Syftet med planarbetet är att 

genom ny plan tydliggöra vilka möjligheter som finns 

att utveckla och komplettera området med bostäder 

med hänsyn till de kulturvärden som finns utifrån den 

byggnadshistoriska inventeringen och samtidigt låta 

upphäva tomtindelningar. Planens huvuddrag är att 

behålla den befintliga trädgårdsstadskaraktären och 

hus i parkkaraktären där ny bebyggelse skall hålla sig 

inom ramen för denna. 

FÖRENLIGHET MED 3,4 

OCH 5 KAP, 

MILJÖBALKEN 

Följande bedömningar om planens förenlighet med 

MB 3-5 kap har gjorts. Detaljplanen möjliggör en 

komplettering av bebyggelsen inom staden och bedöms 

som en föredömlig samhällsbyggnad och 

överinstämmer med den fördjupade översiktsplanen 

för Mariefred – Läggesta. Den tillkommande trafiken 

är begränsad i sin omfattning och bedöms inte 

medföra några betydande störningar eller någon 

ökning av tung trafik inom stadskärnan. 

De förändringar planen tillåter bedöms vara förenliga 

med MB 3-5 kap. 

PLANDATA 

Lägesbestämning 

Areal 

Planområdet är beläget inom stadsdelen Öster i 

Mariefred och gränsar mot gamla vattenverket i öster, 

Mälaren i söder, Ärnäsvägen i nordväst och 

Gränsgatan i norr. Planområdet innefattar 

fastigheterna Astrea 1- 5, Första Backe 2-5, Pallas 1-3, 

Pyramiden 1 och 3, Sjöbladet 1-6, Sjöjungfrun 4-7, 

Säven 1, 4-7, Vassen 1-4 och Vesta 1-9 och del av 

Mariefred 2:1 samt gränsande vattenområde. 

Planområdet omfattar ca 9,8 hektar.






Markägoförhållanden 

Fastigheterna ägs av privata markägare förutom 

Mariefred 2:1 som ägs av Strängnäs kommun. 

TIDIGARE 

STÄLLNINGSTAGANDEN 

Översiktliga planer 

I den gällande fördjupningen av Översiktsplanen 

Mariefred – Läggesta ingår området i den befintliga 

bebyggelsestrukturen och delen intill Andra Backe som 

utbyggnadsområde för blandad stadsbebyggelse. 

Det pågår ett arbete med Grönplan för Strängnäs 

kommun innehållande grönplaneringens mål för hela 

kommunen, antagandehandling finns framtagen 2009. 

Framtagande av någon områdesspecifik grönplan för 

Mariefred – Läggesta har inte påbörjats. 

Bostadsförsörjningsprogram, 

näringslivsprogram, 

strategisk plan etc 

I kommunens strategiska plan, 2009-2011, beskrivs att 

tillväxt i första hand ska ske genom utveckling av de 

befintliga tätorterna. 

Kommunens vägledande bostadsförsörjningsprogram 

anger riktlinjer för bostadsförsörjningen i kommunen, 

både avseende kommande nyproduktion och 

anpassningar av det befintliga beståndet. I 

programmet anges bl. a. att kommunen ska planera för 

en allsidig och blandad bebyggelse, nytillskott av 

bostäder skapas för en annan typ och andra behov än 

befintliga och det ska göras där gjorda investeringar i 

samhällsinfrastrukturen kan merutnyttjas och verka 

för att bostadsbyggandet utvecklas i attraktiva, 

kommunikationsnära och centrala lägen med god 

tillgång till service. 

Gällande planer 

För området gäller två äldre stadsplaner och en 

detaljplan samt fem fastighetsplaner. 

Ändring av stadsplan för Mariefred gällande 

fastigheterna Astrea 1-5, Vesta 1-9, Pallas 1-3, 

Sjöjungfrun 4-7, Vassen 1-4 och Säven 1, 4-7 

fastställdes 1947-06-13. För fastigheterna Sjöbladet 4 

och 5, Mariefred 2:33, Pyramiden 1 och 3, Första Backe 

2-5 samt del av Mariefred 2:1 fastställdes stadsplanen






Program för planområdet 

Miljöbedömning 

1971-12-28. Detaljplan för fastigheterna Sjöbladet 1-3 

och 6 fastställdes 1989-06-01. 

Fastigheterna Astrea, Första Backe, Pallas, Vesta, 

Vassen, Pyramiden, Sjöjungfrun omfattas av 

fastighetsplan (tomtindelning). Avsikten är att de 

fastighetsplaner som berörs upphävs i samband med 

att detaljplanen antas och vinner laga kraft. 

Planarbetet föregås ej av något programarbete. 

Planarbetet har föregåtts av en byggnadshistorisk 

inventering 2008 av området. 

Plan- och byggnämnden har tagit ställning vad gäller 

behovet av en miljöbedömning. 

Beslut i PBN AU 2008-01-23 enligt följande: 

Att 

Under villkor att Länsstyrelsen inte har några 

synpunkter, miljöbedömning ej krävs, då 

behovsbedömningen visar att genomförandet av 

planen ej antas innebära betydande miljöpåverkan 

Länsstyrelsen har i samråd meddelat att de delar 

kommunens uppfattning att en miljöbedömning med 

tillhörande MKB inte behöver göras. 

En miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning 

enligt miljöbalken 6 kap 11,12 §§ bedöms därför inte 

behöva upprättas. 

Behovsbedömningen grundas på följande: 

• Komplettering av bebyggelse inom staden bedöms ur 

hållbarhetsperspektiv som en föredömlig 

samhällsbyggnad och förenligt med fördjupning av 

översiktsplanen Mariefred - Läggesta. 

• Ändrad användning av grönområdet bedöms inte ha 

någon negativ betydelse för människors rekreation. 

• Den tillkommande trafiken är begränsad i sin 

omfattning och bedöms inte medföra några betydande 

störningar. 

• Genomförandet bedöms inte innebära några risker 

för människors hälsa. 

• Riksintresse för naturvård och naturvärden inom 

området bedöms inte påverkas negativt. 

• Riksintresse för Mälaren med öar berörs inte negativt 

då området sedan tidigare år planlagt. 

• Miljökvalitetsnormerna riskerar inte att överskridas.






• Förändringar av stadsbilden bedöms inte vara 

betydande för trädgårdsstadens karaktär. 

• Planen bedöms sammantaget ge en ringa 

miljöpåverkan. 

Kommunala beslut i övrigt 

Se även under konsekvenser för planens genomförande 

i denna beskrivning. 

Mariefredsnämnden beslutade 2007-01-23, att till 

Plan- och byggnämnden, med kopia till 

Kommunstyrelsen, framföra begäran om 

detaljplanearbete för Öster i Mariefred snarast upptas. 

Plan- och byggnämnden beslutade 2007-03-21 PBN § 

65, att detaljplanearbetet kan påbörjas för 

villakvarteren på Öster. 

Plan- och byggnämndens arbetsutskott beslutade 

2008-01-23 att under villkor att länsstyrelsen inte har 

några synpunkter, miljöbedömning ej krävs, då 

behovsbedömningen visar att genomförandet av 

planen ej antas innebära betydande miljöpåverkan. 

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH 

FÖRÄNDRINGAR 

Natur 

Mark och vegetation 

Största delen av marken som ingår i detaljplanen är 

redan planerad trädgårdstomtmark. Planområdets 

östra del planerad som kommunal parkmark är idag 

trädbevuxen naturmark och gräsmatta. Förslaget 

innebär att en del av den allmänna platsmarken ändras 

till mark för bostäder. 

Planområdet sluttar ner mot vattnet i söder och 

gränsar i öster till en fin ekbacke. 

Längs stranden löper ett allmänt tillgängligt gångstråk 

med båtplatser längs kajkanten som nås även via några 

allmänna släpp ner till vattnet. Närheten till vattnet är 

en kvalité för området. 

Området består av låglänt lermark som övergår i 

moränklädd kulle i öster. 

Viktig karaktär för trädgårdsstadsdelarna är de 

lummiga gaturummen och trädgårdarnas inslag av 

fruktträd som bidrar till områdets lummiga karaktär.






Längs Hertig Karls allé har den gamla björkallén 

ersatts med en ny allé av björkar under 2008. 

Rumsliga platser som försvann i och med 

avverkningen bör återskapas med trädplanteringar där 

Hertig Karls Allé möter Kyrkogårdsgatan, Jacobigatan 

och Herr Stens väg. Allén är en viktig del av helheten 

för villakvarterets karaktär och bidrar till att säkra de 

kulturhistoriska värden som sammanhanget mellan 

husen och gaturummen bildar. 

De delar av naturmarken som föreslås ianspråktas för 

bostäder vid Första Backe består idag av en 

lövträdbevuxen naturmark och bruksgräsmatta. För att 

behålla och tydliggöra parklandskapet läggs 

restriktioner för bevarande av de större ekarna/ 

ädellövträden. 

Den befintliga villabebyggelsens placering ger goda 

förutsättningar för solinstrålning och i de flesta fall 

möjlighet till variation av uteplatsers läge med hänsyn 

till sol, temperatur, nederbörd och vind. 

Geotekniska förhållanden 

Planområdets består av lera med mindre uppstickande 

områden med morän och berg, enligt kommunens 

översiktliga jordartskarta (SGU 1984). Planarbetet 

föregås ej av någon geoteknisk utredning. 

Det åligger byggherren att utföra erforderlig 

grundundersökning som denne anser lämplig med 

hänsyn taget till den planerade bebyggelsens art och 

utformning. Ställningstagande för behovet av 

grundundersökning ska redovisas och motiveras i 

bygganmälan. Grundundersökning kan komma att 

krävas. 

Risk för skred/ höga 

vattenstånd 

Översiktlig skredriskkartering har utförts 1996 av 

område Öster och redovisar 

stabilitetsförutsättningarna dvs inom vilka områden 

det finns geotekniska och topografiska förutsättningar 

för skred och ras (adekvat jord och tillräcklig 

marklutning). Vid belastningsändringar inom 

planområdet krävs stabilitetsutredning som redovisas i 

samband med bygganmälan. 

Strängnäs kommun har 2008-05-14 antagit riktlinjer






gällande översvämningsrisker i den fysiska 

planeringen. Enligt riktlinjerna ska detaljplanen 

informera om områdets förutsättningar och risk för 

översvämmande vatten. 

Enligt översiktliga översvämningskurvor för Mälaren 

riskerar låglänta delar av planområdets 

strandområden att översvämmas vilket föranleder att 

särskilda bestämmelser införs i plankartan. 

Vid detaljplanering under högsta dimensionerande 

nivå (+2,66 RH70) tillåts i princip inga nya byggnader 

utan riskbegränsande åtgärder. För ny byggnation 

inom markområde som riskerar att översvämmas vid 

högsta dimensionerande nivå ska enligt riktlinjerna 

under alla förutsättningar färdigt golv minst vara i nivå 

med +2,66 RH70. Stor vikt ska läggas vid att 

tomten/byggnaden inte blir avskuren från det 

allmänna gatu-/vägnätet så att räddningstjänstens 

tillfart kan säkras och att en säker avloppslösning kan 

utföras. 

När det gäller medieförsörjning gäller att åtgärder 

vidtas som säkrar systemets funktion för 

översvämmande vatten. 

För att säkerställa riktlinjerna ska följande 

bestämmelser och information införas på plankartan 

gällande ny byggnation inom markområde som 

riskerar att översvämmas vid högsta dimensionerande 

nivå. 

• Åtgärder ska vidtas i samband med nyttjande 

av bygglov så att naturligt översvämmande vatten 

till en nivå av + 2,66 möh RH70 inte skadar 

byggnader. 

• Avloppssystem och dagvattenhantering ska vid 

nyttjande av bygglov anordnas så att funktionen 

säkerställs vid naturligt översvämmande vatten till 

en nivå av + 2,66 möh RH70. 

• Medieförsörjning som är en förutsättning för 

byggnadens avsedda användning ska anordnas så 

att funktionen säkerställs vid naturligt 

översvämmande vatten till en nivå av + 2,66 möh 

RH70. 

För hela området ska följande bestämmelser gälla






• Dagvatten ska omhändertas och fördröjas 

lokalt 

Markområde som riskerar att översvämmas vid 

högsta dimensionerande nivå (+ 2,66 m ö h). 

Enligt riktlinjerna tillåts i princip inga nya byggnader 

med undantag för enklare komplementbyggnader och 

tillbyggnader under 100-årsnivån som vid tidpunkten 

för planläggningen är bestämd till 1,62 möh. 

Höjd för 100-årsnivå + 1,62 m ö h. 

Radon 

Planförslaget medger endast att enklare 

komplementbyggnader, uthus och liknande får 

uppföras under höjd för 100-årsnivå (+1,62 möh). 

Området är klassat som lågriskområde för radon enligt 

kartmaterial från SGI över radonrisk inom Strängnäs 

kommun dat 1989-06-30.






Fornlämningar 

I dag finns inga kända fornlämningar inom området. 

Gränsande till planområdet i sydväst finns ett 

fornminne, en välbevarad fartygs-/båtlämning, 

betecknat med Raä nummer Mariefred 44. 

Påträffas fornlämning skall det anmälas till 

länsstyrelsen, enligt kulturminneslagen. 

Naturskyddsområden 

Naturvårdsprogram, 

klass 3. 

Nyckelbiotop 

och gräns för 

ädellövskogsinv. 

Allé 

Planområdet möter mot nord öst och sydöst värdefulla 

områden för naturvård och friluftsliv utpekade av 

Länsstyrelsens naturvårdsprogram, klass 3. 

Intilliggande naturpark i öster, Andra Backe, är en 

nyckelbiotop (röd linje) 3,9 ha, lövskogslund med stort 

inslag av senvuxna träd, värdefull kryptogamflora. 

enligt ädellövskogsinventeringen, klass 2 och ingår i 

Ädellövskogsinventering (ljusgrönt) klass 2. 

En allé (gröna punkter) finns utpekad inom 

planområdet längs gatan Hertig Karls allé. Allén 

avverkades vintern 2007/2008 på grund av att 

samtliga björkar var murkna, ruttnande och utgjorde 

en säkerhetsrisk. 2008 återplanterades allén med 

björkar. Den skyddsvärda björk som fanns inom 

området norr om Säven 1 ingick i avverkningen. 

Planområdet berör inga kända rödlistade arter. 

Bebyggelseområden och ny 

bebyggelse, byggnadskultur 

Den övervägande delen av den befintliga bebyggelsen 

inom området bildar en samlad miljö av villa och

Planbeskrivning ANTAGANDEHANDLING 11(18) 





och gestaltning 

trädgårdsstad med högt kulturhistoriskt värde. 

Trädgårdsstadens utformning bygger på att gatorna 

utgör lummiga gröna stråk genom bebyggelsen. 

Kvarteren kännetecknas av sin luftighet med fristående 

byggnader där huvudbyggnaden vänder sin långsida 

mot gatan. Huvudbyggnaderna är placerade samspelt 

och lika kvarters- eller gatuvis, indragna längs 

förgårdsmark med stora sammanhängande gröna ytor i 

kvarterens mitt. Inom kvarteren ger planförslaget 

möjlighet till uthus och byggnader för mindre störande 

verksamheter. Tomterna bör avgränsas av nätstängsel, 

häckar eller staket. Plank ska hanteras restriktivt för att 

kvarterens upplevda luftighet ska kunna bevaras och 

för att inte hindra genomsiktligheten. 

Karaktärsdrag i bebyggelsen som bör eftersträvas är 

träpanel och sadeltak eller mansardtak på 

bostadshusen med tegel och flacka sadeltak eller 

pulpettak på låga uthusbyggnader. Planen avser inte att 

möjliggöra gästhus utan möjlighet ska ges till att 

uppföra uthus för t ex förråd och garage. Planen avser 

inte att medge byggrätt för ytterligare bostad på 

fastigheten. 

Kvarteret Säven följer kvartersstrukturen men inom 

kvarteret finns en avvikelse från trädgårdsstadens 

karaktär av luftighet genom huvudbyggnadens 

placering i tomtgräns och hur den vänder gaveln mot 

gatan. Byggnaden har även en avvikande karaktär med 

det bågformade taket och genom byggnadens 

anslutning mot marken utan hög sockel och källare. 

Kvarteret Första Backe och Pyramiden skiljer sig från 

övriga kvarter genom att de representerar 

funktionalismens ideal av hus i park. Med sitt kuperade 

läge och delvis kraftigt sluttande tomter förbinds de 

olika nivåerna med trappor och gångar anlagda efter 

terrängen. Närmast husen är tuktade trädgårdar men 

större delen av tomterna utgörs av naturmark med 

höga ädellövträd som sparats, främst ek. Husen ligger 

högt uppdragna i sluttningen och karaktäriseras av 

påkostade, arkitektritade, fritt liggande villor som är 

skyddade från insyn genom sina höga placeringar. 

Inom Första Backe planeras den befintliga 

naturmarken att ändras till mark för bostadsändamål. 

Kompletteringen avser ett tvåbostadshus alternativt 

mindre flerbostadshus anpassat till kvarterets hus i






park struktur och de större ekarnas läge. Förslaget 

visar att byggnaden ska placeras upp åt kullen med 

volym som en större stadsvilla i två våningar med 

souterräng. Vind får inte inredas. Tillfart planeras via 

den slingrande gatan Första Backe med möjlighet att 

uppföra en carport. För att behålla och tydliggöra 

parklandskapet läggs restriktioner för bevarande av de 

större ekarna/ ädellövträden. 

Bilaga till planen, Antikvarisk byggnadsinventering och 

kulturhistorisk bedömning, område Öster Mariefred. 

Vesta 9, arkitekt Ragnar Östberg 

Öster utgör en miljö av samhällshistoriskt värde och 

berättat om Mariefreds expansion under 1900-talets 

första hälft i stadens utkanter med de nya ideal som 

kom att prägla bostadsbyggandet. Miljön har även ett 

byggnadshistoriskt värde och speglar villabebyggelsens 

utveckling och karaktärsdrag under 1920-30-talet allt 

från självbyggen till typhus och arkitektritade villor. 

Området berättar om de ideal som rådde inom 

arkitektur och planering under 1920-30-talet genom 

placering av byggnader, material och tomtstorlekar. 

Merparten av de enskilda byggnaderna har ett visst 

miljöskapande värde. Många byggnader har ett 

byggnadshistoriskt värde. Ett fåtal av byggnaderna har 

även ett arkitekturhistoriskt och arkitektoniskt värde. 

Viktiga karaktärsdrag i kulturmiljön Öster: 

• Fristående hus. 

• Volymer 

• Placering mot gaturum och på tomt 

• Fasadmaterial av träpanel. Även puts i Första 

Backe - området. 

• Sadeltak eller brutna tak på bostadshus. 

• Väggliv mellan tak och fönster. 

• Sockelhöjd 

• Sadeltak eller pulpettak på uthusbyggnader. 

• Avgränsning av häck, spjälstaket eller 

nätstängsel. 

• Grindar i målat trä eller smide. 

• Trädgårdarnas inslag av fruktträd som bidrar 

till områdets lummiga karaktär. 

• Ädellövträden i Första Backe - området. 

• Ursprungliga portar och fönster.






Offentlig service 

Område öster tillhör staden och ligger på ett avstånd av 

ca 400 meter till stadskärnan med bibliotek och 

medborgarkontor. Vårdcentral med apotek finns i 

Mariefred ca 1 km från området. 

Mariefredsskolan gränsar till planområdet i nordväst 

på andra sidan av Ärnäsvägen. Skolan innehåller alla 

stadier förskola till årskurs 9. 

Kommersiell service 

Butiker finns i centrum med bland annat dagligvaror, 

banker, systembolag etc. 

Tillgänglighet 

Funktionshindrades särskilda behov av tillgänglighet 

skall tillgodoses. 

Intentionerna i handikappolitiska programmet ska 

beaktas. Hänsyn skall tas till framkomligheten för 

handikappade vid val av markbeläggning etc på friytor 

och viktiga gångstråk. Höjdförhållandena på marken 

bör inte medföra några problem. 

Friytor 

Lek och rekreation 

Naturmiljö 

Allmän lekplats med bollplan finns ca 100 meter norr 

om planområdet. 

I naturområdet Andra Backe intill planområdet i öster 

och i naturområdet Hammaren norr om vårdcentralen 

finns möjlighet till rekreation i naturmiljö. 

Strandskydd 

Tidigare stadsplanerade områden omfattas inte av 

strandskydd. Strandskyddet återinfördes inte i 

samband med att detaljplan för del av kvarteret 

Sjöbladet fastställdes 1989. 

Södra delen av vattenområdet utanför tidigare 

planlagda områden omfattas av strandskydd. 

Enligt beslut från Länsstyrelsen 2010-08-18 (Dnr 511- 

2425-2010) upphävs strandskyddet för vattenområde 

WB1 samt södra delen av område WV1, enligt 

infällning på plankartan under förutsättning att 

detaljplanen vinner laga kraft.






Kommunen äger den yttersta udden vid Sjöbladet 2 

och en trekant mellan Sjöbladet 3 och 4, planen 

föreslår att ägare till fastigheter i anslutning till 

kommunens mark ges möjlighet att förvärva dessa 

markområden. För att skydda strandzonen införs 

byggnadsförbud närmast strandlinjen. 

Kommunen äger strandområdet utanför Sjöbladet 5. 

Området har sedan försäljningen av Sjöbladet 5 gett 

köparen under en viss tid rätt att nyttja området och 

rätt att i strandkanten utföra kantförstärkning vid 

vattenytan med tilläggsplats för båt. Området föreslås 

som kvartersmark. 

Vattenområden 

Planområdet ansluter i söder till vattenområde. 

Arrende finns för tre av de befintliga bryggorna utanför 

kvarteret Sjöbladet. 

Planen föreslår att vattenbyggnadsområde (WB 1) 

införs för vattnet inom planområdet som möjliggör att 

bryggor för bad och småbåtar får anläggas. Samtliga 

bryggor ska vara allemansrättsligt tillgängliga från 

vattnet. 

Småbåtshamn 

Gator och trafik 

Gatunät, gång-, cykel- och 

mopedtrafik 

Större arrendeområde för hamnanläggning finns 

utanför kvarteren Sjöjungfrun, Vassen och Säven. 

Planförslaget möjliggör att småbåtshamn (WV 1) får 

anläggas med bryggor för småbåtar. Anläggande kräver 

dock tillstånd som bygglov och arrendeavtal med 

Strängnäs kommun. 

Inga byggnader kommer att tillåtas inom 

vattenområden. 

Övrigt vattenområde (W) ska vara öppet. 

Ingen förändring i vägnätets dragning föreslås. 

Samtliga gator inom planområdet föreslås som 

lokalgator, dvs. avsedda främst för trafik som har sitt 

mål vid gatan. Tillfart till den föreslagna 

kompletteringstomten tillåtas endast från gatan Första 

backe. Gång- och cykeltrafik sker på lokalgatan och 

sträckor med trottoar.






Kollektivtrafik 

Mariefreds Busstation ligger ca 200 m norr om 

planområdet. 

Parkering 

Parkering sker inom den egna tomten. Parkeringsnorm 

för Strängnäs kommun ska följas. 

Tillgänglighet för 

Räddningstjänsten och 

Renhållning. 

Framkomlighet för Räddningstjänstens fordon 

förutsätts vara tillgodosedd på gatumark. Inom 

kvartersmark ska angöringsgator mm utformas så att 

utrustning och slang inte behöver bäras och dras mer 

än 50 meter. Om utrymning förutsätts ske med 

höjdfordon får avståndet mellan gatan och husväggen 

inte överstiga 9 m. Vägen fram ska ha en fri höjd av 4,0 

m, bärighet motsvarande ett axeltryck av 100kN och 

vara hårdgjord. På raksträckor ska körbanebredden 

vara minst 3,0 m. Inre radien i kurvor ska vara minst 

7,0 m. 

Framkomlighet för renhållningens hämtningsfordon 

förutsätts vara tillgodosedd på gatumark. Inom 

kvartersmark ska Strängnäs renhållnings, av 

kommunfullmäktige antagna, råd och anvisningar för 

utrymmen och transportvägar ska följas. 

Störningar 

Buller 

Ärnäsvägen som delvis gränsar till planområdet har 

dålig underbyggnad vilket genererar buller- och 

vibrationsproblem som följd, enligt Vägverkets 

fördjupade studie för väg 978 genom Mariefred. 

Socialstyrelsens riktvärden för buller ska följas. 

Luftföroreningar 

Upplevda problem med avgaser finns i angränsade 

centrala Mariefred genererat av fordonstrafiken, enligt 

Vägverkets fördjupade studie för väg 978 genom 

Mariefred. Planförslaget försämrar inte befintlig 

situation. 

Störande verksamheter 

Inga störande verksamheter, utöver väg 978 se ovan, 

finns i eller i närheten av planområdet.






Teknisk försörjning 

Vatten och avlopp 

De bebyggda fastigheterna är anslutna till det 

kommunala ledningsnätet för vatten och avlopp. 

Området ligger inom verksamhetsområdet för 

kommunens vatten och avloppssystem. Tillkommande 

fastigheter ska anslutas till kommunalt vatten och 

avlopp. 

Dagvatten ska omhändertas och/eller fördröjas lokalt. 

Varje fastighet ska ha anordnad fördröjning för 

dagvatten och dränering som ska godkännas av 

Strängnäs kommuns VA-enhet. 

Räddningstjänstens möjligheter till 

brandvattenförsörjning ska beaktas. 

Värme/Energi 

I Mariefred pågår utbyggnad av fjärrvärmenätet. 

Utvecklade planer finns i det intilliggande Andra 

Backe. 

Uppvärmning med fjärrvärme bör vara 

huvudalternativet för planområdets framtida 

uppvärmning. Trots inriktning mot fjärrvärme bör 

uppvärmning med egna alternativa energisystem, 

exempelvis biobränsle, värmepump och solenergi, 

tillåtas inom området. Eldningsanläggningar ska vara 

typ- och miljögodkända och får endast eldas med för 

eldstaden avsett bränsle och med den kvalité och 

fukthalt som typ- och miljögodkännandet förutsätter. 

Vid anläggning av bergvärme tillåts endast slutna 

system. 

El 

Elförsörjningen finns inom området. Planförslaget 

avsätter mark för tekniska anläggningar såsom 

transformatorstation inom planområdet vid Första 

Backe där befintlig anläggning finns. 

Tele 

Ingen telekabel av mellanortstyp går genom området. 

Avfall 

Källsortering av sopor förutsätts och om möjligheter 

finns kan kompostering vara tänkbart. Något särskilt






område för kompostering eller övrig sophantering 

anvisas ej i detaljplanen. 

I samband med bygglov/bygganmälan diskuteras 

konkret hur sophanteringen ska ske. 

Administrativa frågor 

Genomförandetiden är 10 år från planens 

lagakraftsdatum. 

KONSEKVENSER AV 

PLANENS 

GENOMFÖRANDE 

Konsekvenser för miljön och 

hushållningen med mark och 

vatten 

Befintlig infrastruktur nyttjas. Området är lättillgängligt ur 

kommunikationssynpunkt samt är anslutet till vatten- och 

avloppsnätet. Framtida möjlighet att ansluta till 

fjärrvärmenätet finns. 

Riksintresse för 

kulturminnesvård 

Planområdet ligger i anslutning till riksintresset Gripsholm - 

Mariefred (D21) som i värdekärnan bland annat anger att 

staden fått sin prägel av uppblomstringen till följd av 

ångbåtstrafiken vid 1800-talets slut. Den villabebyggelse som 

planområdet omfattar är ett uttryck för denna expansion. 

Med hänsyn till riksintresset har planarbetet föregåtts av 

byggnadsinventering och kulturhistoriska bedömning av 

området. Den i planhandlingarna ingående antikvariska 

byggnadsinventering och kulturhistoriska bedömning har 

utgjort underlag för detaljplanens utformning och skall även 

tjäna som vägledning för att klargöra planens syfte vid 

kommande bygglovgranskning. 

Gatans enhetlighet har prioriterats i planen och vissa hus har 

getts planbestämmelse som omöjliggör återuppförande då de 

antikvariska värdena är kopplade till huset på platsen. 

Konsekvenser för barn 

Jämställdhets-konsekvenser 

Planområdet omfattar befintlig tätbebyggelse med närhet till 

lekplats, naturområde, skola, idrott och service som lockar 

barn. Den igenväxta parkmarken som inte har ansetts ge 

goda möjligheter till lek och utevistelse ianspråktas för 

bostäder. 

Planområdet ligger väl samlat och kan lätt nås med bil, buss 

eller cykel vilket underlättar vardagen för både män och 

kvinnor. Kompletteringstomten bidrar till att boendet 

varieras i området och gör det möjligt för människor från fler 

kategorier och olika samhällsskikt att bosätta sig inom






området. 

MEDVERKANDE 

Robert Kihlén byggnadsantikvarie, Mikael Rojek tf 

stadsarkitekt och Anders Johnsson planarkitekt. 

Marie Jonsson 

Enhetschef plan och bygg 


Planingenjör






Område Öster, del av, 

Astrea m fl, Mariefred, 


INLEDNING 

Genomförandebeskrivningen har till syfte att redovisa de 

organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och 

tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett 

samordnat och ändamålsenligt genomförande av 

detaljplanen. Denna beskrivning tar upp principiell 

ansvarsfördelning och möjligheter till genomförande av 

detaljplanen. Planområdet är i dagsläget bebyggt i stor 

utsträckning. 

ORGANISATORISKA 

FRÅGOR 

Detaljplanen hanteras med enkelt förfarande 

Tidplan 

Mars 2010 

Mars- April 2010 

Oktober 2010 

November 2010 

Beslut om samråd, PBN 

Samråd 

Antagande, PBN 

Laga Kraft 

Genomförandetid 

Genomförandetiden är 10 år från det detaljplanen vunnit 

laga kraft. Efter genomförandetidens utgång fortsätter 

detaljplanen att gälla tills den ändras eller upphävs. 

www.strangnas.se

Genomförandebeskrivning ANTAGANDEHANDLING 2(3) 

Område öster, del av, Astrea m fl, Mariefred, 




Huvudmannaskap 

Ansvarsfördelning 

Arrendeavtal 

För allmänna platser inom detaljplanen gäller kommunalt 

huvudmannaskap. Det innebär att kommunen inom 

planområdet ska ansvara för utbyggnad, drift och skötsel 

av allmänna platser. 

Genomförandet av kvartersmark inom denna detaljplan 

kommer att regleras i de exploateringsavtal som kommer 

att tecknas mellan kommunen och byggherren/arna inom 

detaljplaneområdet. Kommunen ansvarar för anordnande 

av allmänna platser enligt detaljplanens innehåll. SEVAB 

Vatten ansvarar för framdragning av vatten och avlopp till 

tomtgränser. 

Arrendeavtal tecknas mellan kommunen och de fastigheter 

som har brygganläggning inom kommunens 

vattenområde. 

FASTIGHETSRÄTTSLIGA 

FRÅGOR 

Berörda fastigheter 

Fastighetsbildning, 

gemensamhetsanläggning 

m.m. 

Astrea 1- 5, Första Backe 2-5, Pallas 1-3, Pyramiden 1 och 

3, Sjöbladet 1-6, Sjöjungfrun 4-7, Säven 1, 4-7, Vassen 1-4 

Vesta 1-9 och del av Mariefred 2:1. 

Tomtindelning i planområdet hävs genom denna 

detaljplan. 

EKONOMISKA FRÅGOR 

Planekonomi 

Detaljplanearbetet sker i kommunal regi men finansieras 

genom att en planavgift skall tas ut i bygglovskedet. 

Förutom bygglovsavgiften tillkommer det därmed en 

planavgift vid ansökan om bygglov för sådana åtgärder 

som inte hade varit möjliga att genomföra utan denna 

planändring. 

Kommunens intäkter förväntas överstiga kostnaderna i 

samband med planens genomförande. 

Inlösen, ersättning 

Det kommer inte att ske inlösen av, eller del av, någon 

fastighet i planen. För de fastigheter som har tomter ner 

till Mälaren anses inte fördelarna för allmänintresset

Genomförandebeskrivning ANTAGANDEHANDLING 3(3) 

Område öster, del av, Astrea m fl, Mariefred, 




överväga kostnaderna av att lösa in markområdena 

närmast vattnet. 

TEKNISKA FRÅGOR 

Tekniska utredningar 

VA 

Dagvatten 

El, tele mm 

Det åligger byggherren/fastighetsägaren att utföra 

erforderlig grundundersökning som denne anser lämplig 

med hänsyn tagen till den planerade bebyggelsens art och 

utformning. 

Detaljplaneområdet ingår i verksamhetsområdet för 

kommunalt VA. Anläggnings- och anslutningsavgift ska 

erläggas av fastighetsägaren enligt vid varje 

anslutningstillfälle gällande taxa. 

Dagvatten ska i största möjligaste mån omhändertas lokalt 

inom den egna fastigheten. Vid anslutning till det 

kommunala dagvattennätet ska anläggnings- och 

anslutningsavgift erläggas av fastighetsägaren enligt vid 

varje anslutningstillfälle gällande taxa. Lösning på 

dagvattenhantering i området samverkas med SEVAB 

Vatten. 

Varje fastighetsägare ansvarar för att fastigheten ansluts 

till el, tele och bredband mm. 

MEDVERKANDE 

TJÄNSTEMAN 

Genomförandebeskrivningen är utarbetad i samarbete 

med exploateringsingenjör Jacob Karlsson. 

Marie Jonsson 

Enhetschef planoch bygg 


Planingenjör


2010-09-24 PBN/2007:100-214 




Område Öster, del av, Astrea m fl, i Mariefred, 


Plan- och byggnämnden beslutade 2010-03-03 enligt § 72 att sända ut detaljplan för samråd. 

Samrådsperioden var 2010-03-19 – 2010-04-16 

Planhandlingarna har varit utställda på biblioteket i Mariefred samt på Medborgarkontoret i 

Strängnäs och Mariefred. Annons med information om samrådet infördes i Strängnäs tidning 

2010-03-19 och i Strängnäsjournalen 2010-03-24. Detaljplanehandlingarna sändes ut enligt 

sändlista. 

Under samrådet har 30 skrivelser inkommit varav 14 stycken med synpunkter. Efter 

samrådstiden har ytterligare 6 yttranden inlämnats varav 3 stycken med synpunkter. 

Planhandlingen har efter samrådsskedet kompletterats med upplysning om strandskydd. Nya 

planbestämmelser har införts under rubrikerna Vattenområden och 

Utnyttjandegrad/fastighetsindelning. Under rubriken Begränsning av markens bebyggande 

har ändring gjorts vad gäller uthus och garage byggnadshöjd och taklutning. Förtydligande 

har införts gällande placering av byggnad för biluppställning samt utseende på 

uthusbyggnader. 

Underrättelse om det slutliga planförslaget har sänts ut till samrådskretsen 2010-09- 

01 för tillfälle att lämna skriftliga synpunkter senast 2010-09-17. 15 skrivelser inkom varav 8 

stycken godkänner förslaget och 7 stycken med synpunkter. Efter underrättelseskedet har 

ytterligare 6 yttranden inlämnats varav 3 stycken godkänner förslaget och 3 stycken med 

synpunkter. 

www.strangnas.se

Särskilt utlåtande ANTAGANDEHANDLING 2(25) 

Område Öster, del av, Astrea m fl, 

i Mariefred, Strängnäs kommun 

2010-09-24 DNR: PBN/2007:100-214 


Synpunkter som ej kan anses tillgodosedda är: 

Hyresgästföreningen, erinran mot byggnation i den storleken på baksidan av Mariefreds 

äldre bebyggelse som genom den stora trafikökning av tung- o personbilar som förstör den 

äldre bebyggelsen. 

Bostadsrättsföreningen Gripen i Mariefred. Förordar inom ”Första Backe” att endast 

ett tvåbostadshus tillkommer med tanke på den redan hårt trafikerade Jakob Ulfssons väg. 

Pyramiden 1, Richard Junell. Anser att ett mindre flerbostadshus kommer förstöra 

området, Första Backes, karaktär. En villa el. parhus med äldre karaktär skulle kunna smälta 

in bättre i omgivningarna. Genomförande medför en ökad påverkan och mer trafik utanför 

skolan. 

Sjöbladet 1, Lottie Orrvik. Har lämnat synpunkt på att föreslagen uthusbyggrätt inte 

harmonierar med intilliggande avsatta markområden för uthus. Föreslår annan placeringen 

av uthus/förråd. 

Säven 4, Dick Eriksson och Barbro Eriksson Frisch. Har lämnat synpunkt på att 

byggrätten för uhus/förråd bör sänkas till 5 % och tillkommande fastigheter ska ha sin utfart 

till Ärnäsvägen. 

Astrea 5, Fredrik och Lotta Asplund. Kräver att hela byggrätten flyttas till Astrea 5 från 

Astrea 1 och accepterar inte ny byggrätt på Astrea 3. 

Vesta 6, Gunnar Du Rietz. Anser att den föreslagna detaljplanen ska gälla från 2007-03- 

21. Den dag då planoch byggnämnden beslutade att påbörja detaljplanearbetet för ”Område 

Öster” 

Säven 7, Johan Holmsäter. Motsätter sig att byggrätt för uthus överlåts till Säven 4. 

( Synpunkt inlämnad efter underrättelseskedet) 

Sörmlands Museum, är av den uppfattningen att området Öster är färdigbyggt. 

Området Öster bör ej bebyggas mer. ( Synpunkt inlämnad efter underrättelseskedet) 

Pallas 1. Mätningar måste utföras och problem åtgärdas med anledning av vibrationer 

från trafiken utmed Ärnäsvägen. ( Synpunkt inlämnad efter underrättelseskedet) 

Länsstyrelsen, har lämnat synpunkt på avsaknaden av gängse symboler för byggnaders 

kulturvärde och att fler byggnader borde getts ett skydd eftersom området som helhet 

bedöms ha ett kulturhistoriskt värde . 

Telia Sonera Skanova Access AB, önskar i första hand behålla ledningarna i nuvarande 

läge och att u-område skapas till skydd för dessa.






Astrea 4, Mats Svensson Svenska Hem i Bromma AB, anser att planen innebär en 

avsevärd värdeminskning på grund av svårgenomförd plan och osäkerhet i genomförandet, 

byggrätten för bostadsändamål minskar och byggnadssättet överinstämmer inte med 

egenarten för bebyggelsen. 

Astrea 5, Fredrik och Lotta Asplund, vill att mark som avsatts för bostad längs 

Jacobigatan mellan Astrea 1 och Astrea 5 helt flyttas in till Astrea 5. 

Pyramiden 1, Ann-Charlott och Richard Junell, motsätter sig förtätning och den 

ökande trafiken. 

Sjöbladet 1, Lottie Orrvik, önskar att byggrätten för uthus och förråd utökas och att 

användnings bestämmelsen ändras så att en huskropp med måtten 12x6 meter (se bifogad 

ritning förslag till bygglov gäststuga med förråd) kan placeras väster om huvudbyggnaden för 

att åstadkomma generationsboende. 

Säven 7, Johan Holmsäter, motsätter sig att hälften av Säven 7:s byggrätt för uthus går 

förlorad. 

Villaägarna i Strängnäsbygden, har följande erinringar att utökning av tomtmark intill 

strandlinje ej ska tillåts vilket är i linje med nya (kommande) strandskyddsregler, att 

promenadstråk intill strandlinjen i hela planområdet möjliggörs . 

Sörmlands Museum, anför att sex villor bör få beteckningen stora Q med rivningsförbud 

och skyddsbestämmelser och fem villor bör få beteckningen q med rivningsförbud. 

Mariefredspartiet, anser att ytan för bostadskomplement mot vattnet bör minskas till 

hälften och nockhöjden sänkas för bostadskomplement. 

Första Backe 2, Bengt V Olsson, har synpunkten att om det blir aktuellt med ny 

bebyggelse inom första backe är det viktigt att det endast blir en enfamiljsvilla. (Inkom efter 

samrådstiden) 

Miljö- och räddningsnämnden, framför i sitt yttrande att det bör framgå hur den 

grönyta som försvinner på annat sätt kompenseras. (Inkom efter samrådstiden) 

Strängnäs naturskyddsförening, har lämnat synpunkt att en bebyggelsefri zon om 

minst 100 meter från strandkanten måste respekteras och anläggande av gångväg till och 

från det obebyggda strandområdet. Plantering av inhemska träd/buskar samt anlägga 

äng. (Inkom efter samrådstiden)






Inkomna skrivelser efter 

underrättelse 

Datum 

Godkänner 

förslaget 

Synpunkt 

Synpunkt 

tillgodosedd 

Kända sakägare, känd 

organisation av hyresgäster 

och andra med väsentligt 

intresse av förslaget 

Vesta 8, Gunilla och Lars Lundell 2010-09-03 Ja - 

Sjöbladet 2, Inga och Per Gillbrand 2010-09-03 


Ja - 

Astrea 2, Kerstin Björkvall Green 2010-09-07 Ja - 

Astrea 3, Johan Hellander 2010-09-09 Ja - 

Andra Backe 1 och 2, Lars Keyser 2010-09-10 Ja - 

Svenska Kraftnät 2010-09-14 Ja - 

Hyresgästföreningen 2010-09-14 Ja Nej 

Vassen 3, Ulla Olsson 2010-09-15 Ja - 

Bostadsrättsföreningen Gripen i 

Mariefred 

2010-09-15 Ja Nej 

Pyramiden 1, Richard Junell 2010-09-15 Ja Nej 

Sjöbladet 1, Lottie Orrvik 2010-09-16 Ja Delvis 

Säven 4, Dick Eriksson och Barbro 2010-09-17 Ja Nej 

Eriksson Frisch 

Astrea 5, Fredrik och Lotta Asplund 2010-09-17 Ja Nej 

Vesta 6, Gunnar Du Rietz 2010-09-17 Ja Nej 

Vassen 4, Gudrun Franke 2010-09-17 Ja - 


Säven 7, Johan Holmsäter 

efter 

Ja 

Nej 

underrättelseskedet 


Vesta 3, Lena Westermark 

efter 

Ja - 



Sjöjungfrun 7 

efter 

Ja - 


Första Backe 3 2010-09-20 Ja - 

efter 



Sörmlands museum 

efter 

Ja 

Nej 



Pallas1, Bo Hagerf 

efter 


Ja 

Nej






SYNPUNKTER EFTER UNDERRÄTTELSE 

KOMMENTARER 

Kända sakägare, känd organisation av 

hyresgäster och andra med väsentligt intresse 

av förslaget 

Hyresgästföreningen 

Ingen erinran mot ändringarna. 

Däremot byggnation i den storleken på baksidan av 

Mariefreds äldre bebyggelse som genom den stora 

trafikökning av tung- o personbilar som förstör den äldre 

bebyggelsen. Saknar den väg som fanns tidigare överfarten. 

Oklart vilken byggnation som 

synpunkten avser (inom planen eller 

utanför planområdet). Planförslaget 

avser inte möjliggöra ny bebyggelse i 

någon större omfattning utan avser 

reglera det redan befintliga 

bebyggelsemönstret. Inom planområdet 

medges endast bebyggelse av bostäder 

och inte några trafikalstrande 

verksamheter. Den tillkommande 

trafiken, till den kompletterande 

bebyggelsen, bedöms vara begränsad i sin 

omfattning och inte medföra några 

betydande störningar eller någon ökning 

av tung trafik inom stadskärnan. 

Oklart vilken väg som åsyftas. Planen 

förändrar inga vägdragningar. 

Bostadsrättsföreningen Gripen i Mariefred 

Vi förordar inom ”Första Backe” att endast ett (1) 

tvåbostadshus tillkommer med tanke på den redan hårt 

trafikerade Jakob Ulfssons väg. 

Vi önskar få hastighetsbegränsning till 30 km/tim införd. 

Planförslaget begränsar inte 

boendeformen. Planförslaget möjliggör 

att tomten bebyggs med 20 % av 

fastighetsarean med enbostadshus eller 

flerbostadshus vilket max kan rymma 4 

stycken normalstora lägenheter 

Synpunkten lämnas vidare till 

Mariefredsnämnden. Förslag till 

detaljplan begränsar inte genomförandet. 

Pyramiden 1, Richard Junell 

Ni skriver om det unika området 1:a backe. Ett mindre 

flerbostadshus kommer förstöra områdets karaktär. 

Inom området ligger flera byggnader som 

har karaktären av mindre flerbostadshus.






Däremot en villa el. parhus med äldre karaktär skulle 

kunna smälta in bättre i omgivningarna. 

Det ni också måste beakta är vägar och trafik dit. Kommer 

bli en ökad påverkan och mer trafik utanför skolan. Jag 

hoppas ni tar vår erinran under beaktande denna gång. 

Viktigt för områdets karaktär är hur 

byggnader utformas och placeras på 

tomten och inom hela planområdet. En 

tillkommande bebyggelse i den 

omfattningen som planen medger har 

endast marginell inverkan på trafiken. 

Sjöbladet 1, Lottie Orrvik 

Jag! vi godkänner ej förslaget utan har följande erinringar 

avseende Sjöbladet 1. 

I samrådsredogörelsen har vi lämnat förslag på placering 

av huskropp av gäststuga/förråd. Vi har fått till svar att 

syftet med planen ej var att möjliggöra gästhus utan 

möjlighet skall ges till att uppföra uthus för t ex förråd och 

garage. Det kan vi acceptera. Men något svar på vårt 

förslag (enligt ritning) om placering eller ändring av den 

möjliga byggbara marken för uthus har ej beaktats, vi 

hoppas att det är ett förbiseende. Vi anser att nuvarande 

förslag i antagandehandlingen, inte harmonierar med 

intilliggande avsatta markområden för uthus. 

I Mariefred ligger ju de flesta uthus fritt åtskilda från 

huvudbyggnaden. Ur brandsynpunkt torde detta också 

vara ett önskemål. 

Vi misstänker starkt att om bygglov skulle sökas för uthus 

på den nu föreslagna anvisade marken, så skulle det ej vara 

möjligt då uthuset måste byggas ihop eller väldigt nära 

huvudbyggnaden för att kunna få ut ca 30-35 kvm. 

Samtidigt skulle formen förmodligen behöva särskilja och 

avvika från omgivningens karaktär som omhuldas i 

skrivelsen. (Dåliga exempel på relativt nybyggda hus/uthus 

finns tyvärr redan i grannskapet). 

Vi vill att placeringen av möjlig mark för uthus/förråd om 

ca: 35kvm läggs intill tomtgräns mot allmänning/väg i 

väster där den norra gaveln startar i höjd med sydvästra 

husgaveln på huvudbyggnaden (ungefär). På alla andra 

tomter som ligger mot Mälaren har det anvisats mark för 

uthus/förråd vid tomtgräns Märkt med e4 35. Vi hoppas 

att det är "tryckfelsnisse" som varit framme, när Sjöbladet 1 

inte har fått någon sådan inritat Vi yrkar på att detta rättas 

till. 

Den för uthus avsatta marken menar ej 

att byggnaden ska fylla ytan utan att 

inom det angivna området ett uthus på 

upp till 35m 2 får placeras. Planen innebär 

inget krav på att uthuset ska bygga 

samman med huvudbyggnaden. Vid 

sammanbyggnad gäller särskilda 

brandskyddsregler enligt Boverkets 

byggregler. Viss justering av uthusmark 

har kunna göras med fortsatt bibehållet 

syfte. 

Sedan en fundering kring det inritade området 

Strandskydd. Vad vi förstått så avser strandskyddet även 

sjöbotten. Innanför ligger småbåtshamn och redan idag är 

det problem för även mindre segelbåtar att ta sig in på 

Muddringsarbete är en vattenverksamhet 

som oavsett strandskydd eller ej är en hos 

länsstyrelsen anmälningspliktig 

verksamhet eller hos miljööverdomstolen






vissa av inloppen till bryggor och hamnområde. Ny 

muddring kommer säkert att behövas inom några år. 

Dispens för att göra detta i strandskyddsområde 

ankommer inte bara på kommunen utan även andra 

instanser, vad jag förstått. Samt att det brukar behandlas 

restriktivt. Är båtorganisationer; eller hamnarrendator 

tillfrågade Eller avser kommunen begränsa 

tillgängligheten av båtplatser för segelbåtar med normalt 

djupgående Vi önskar gärna en kommentar kring detta. 

(Som information så har vi påbörjat viss strandförskoning, 

för att inte jordmassor skall rinna ut i Mälaren, måste det 

vara klart innan strandskyddet träder i kraft) 

Sjöbladet 1 i Mariefred (familjen Orrvik) Lottie Orrvik, 

Herr Stensv.3B 

en tillståndspliktig verksamhet. Med 

planförslaget säkerställs fortsatt 

hamnverksamheten. 

Vattenområde i anslutning till Sjöbladet 

1 kommer oförändrat att inte omfattas av 

strandskydd, se infälld bild på 

plankartan där området visas (vitt) 

oskrafferat. Beskrivningen sid 13 säger 

att tidigare stadsplanerade områden 

omfattas inte av strandskydd. 

Strandskyddet återinfördes inte i 

samband med att detaljplan för del av 

kvarteret Sjöbladet fastställdes 1989. 

Säven 4, Dick Eriksson och Barbro Eriksson Frisch 

I likhet med fastighetsägaren Sjöjungfrun 6 är vi oroliga för 

efterföljande PB:s intention. Det har tidigare visat sig att 

kommunens tjänstemän inte följt dessa intentioner (se 

Säven 7). 

Under punkten ”Planens huvuddrag och syften” (sid 3(18)) 

står i sista stycket ”Planens huvuddrag är att behålla den 

befintliga trädgårdsstadskaraktären och hus i 

parkkaraktären där ny bebyggelse skall hålla sig inom 

ramen för denna.” 

Under punkten ”Förutsättningar och förändringar” (sid 6 

(18)) står: ”Viktig karaktär för trädgårdsstadsdelarna är de 

lummiga gaturummen och trädgårdarnas inslag av 

fruktträd som bidrar till områdets lummiga karaktär”. 

Under punkten ”Bebyggelseområden och ny bebyggelse, 

byggnadskultur och gestaltning” (sid 11(18)) 

”…ska hanteras restriktivt för att kvarterens upplevda 

luftighet ska kunna bevaras och för att inte hindra 

genomsiktligheten”. Och i nästa stycke ”Karaktärsdrag i 

bebyggelsen som bör eftersträvas är träpanel (stående 

panel) och sadeltak eller mansardtak på bostadshusen 

med tegel och flacka sadeltak eller pulpettak”. Detta har 

alltså frångåtts både vad gäller bostadshus och uthus i det 

fall som nämns i andra stycket! Vilka garantier finns då att 

Den tidigare detaljplanen har inte 

skyddat vare sig utformning eller 

avstyckningar på ett tillräckligt sätt för 

att planoch byggnämnden i detalj har 

kunnat skydda utformningen. Det är 

skälet till att planen görs om. Genom att 

införa denna plan ges planoch 

byggnämnden större möjlighet att kräva 

särskild utformning av tillkommande 

byggnader.






detta inte sker på nytt inom den nu aktuella PB 

Med anledning av dessa punkter framgår att kommunens 

tjänstemän inte följt PB:s intentioner och huvudsyften i 

tidigare ärenden (Säven 7), varför det inte upplevs som en 

betryggande återförsäkran i svaret till de erinrande 

fastighetsägarna i antagandehandlingen daterad 2010-09- 

01. Framför allt svaret till fastighetsägaren Första Backe 2 

är svepande och svävande och ger utrymme för godtyckligt 

bygglov som kan komma att förändra ”trädgårdsstadens 

karaktär” i mycket negativ riktning. Se även erinran från 

Astrea punkt 1. Sista stycket: ”…helt förlorad 

sjöutsikt…utsikt över en byggnad som illa passar in i 

befintlig miljö.” Detta innebär att man helt frångått PB:s 

intentioner! 

I bilaga 1 ”Detaljplan Plankarta med bestämmelser – 

underrättelser” framgår att uthus och förrådsbyggnader på 

fastigheterna Säven, Vassen, Sjöjungfrun m fl får ha 

maximal byggnadsarea 35 kvm samt byggnadshöjd max 

3.0 meter. I ett sådant fall (Säven 7) har 

samällsbyggnadskontoret godkänt ett bygglov för ett 

uthus/förråd med byggnadsarea 38 kvm samt 

byggnadshöjd 3.6 m. Till detta kommer även skrivningen 

på sid 11(18) slutet på första stycket: ”…ska hanteras 

restriktiv för att kvarterens upplevda luftighet ska kunna 

bevaras och för att inte hindra genomsiktligheten.” Man 

har således helt avvikit från den skrivelse och 

begränsningar som finns i detta dokument 

(Antagandehandling 2010-09-01). 

Vesta 6 tar i sin erinran upp den alltför generösa 

hållningen att uthus/förråd får byggas med upp till 10% av 

fastighetsarean. Vår åsikt är densamma som Vesta 6, det 

vill säga att det bör sänkas till 5%. 

Med anledning av att trafiken idag är ganska omfattande är 

det vår uppfattning att eventuellt tillkommande fastigheter 

har sin utfart till Ärnäsvägen. Hastigheten som av någon 

oklar anledning höjs från 30 km till 50 km i detta område 

bör sänkas så att det blir 30 km genom hela centrala 

Mariefred inklusive det berörda området. 

Justeringar efter samrådet minskade 

påverkan av siktlinjer. Bestämmelsen 

speglar områdets skala och bedöms svara 

mot behovet av hänsyn till områdets 

kulturvärden 


Mariefredsnämnden. Förslag till 

detaljplan begränsar inte genomförandet. 

Astrea 5, Fredrik och Lotta Asplund 

1. Fastigheten Astrea 5 har inredd vindsvåning och är 

godkänd av tidigare Mariefreds byggnadsnämnd, 

se bifogade ritningar. Skriftlig kommentar om 

ändring önskas. Huset är enligt karta maker V1 

Bestämmelserna i planen reglerar endast 

nya byggnader dvs. om någon river det 

gamla så kommer det nya bygglovet att 

hanteras efter de nya bestämmelserna






(förbud mot vind). 

Bifogad ritning finns på 

Samhällsbyggnadskontoret i akten 

2. Se sid 7 (av 17). Vi accepterar inte att man 

godtyckligt ritar in en hel tomtindelning på Astrea 

3 för att sedan ignorera vårt krav på ”hel byggrätt” 

på Astrea 5. Vi kräver ändring på detta och 

skriftligt svar. 

3. Vi önskar information om hur vi driver detta 

vidare. 

Den befintliga dominerande byggnaden 

kräver ett större avstånd. Planstrukturen 

visar vad som är möjligt att komplettera 

den befintliga miljön med inom området 

samtidigt som trädgårdsstadskaraktären 

bevaras och tar inte hänsyn till befintlig 

tomtindelning. 

När beslut är fattat och protokollet är 

justerat skickas meddelande om detta 

med information till berörda. 

Vesta 6, Gunnar Du Rietz 

Jag har inget att erinra mot föreslagen detaljplan, den är 

OK. 

Dock anser jag att den föreslagna detaljplanen ska gälla 

från 2007-03-21. Den dag då planoch byggnämnden 

beslutade att påbörja detaljplanearbetet för ”Område 

Öster” 

Med vänliga hälsningar Gunnar Du Rietz 

Synpunkten är inte möjlig att tillgodose 

då frågan om från när en detaljplan ska 

gälla, vinner laga kraft, regleras av Planoch 

bygglagen. Kommunen måste först 

besluta om att anta detaljplanen innan 

den kan vinna laga kraft. 

Synpunkter inlämnade efter 


Säven 7, Johan Holmsäter 

Undertecknad den nya förrättningen gällande Säven 7 och 

avser härmed överklaga förslaget. I min tidigare inlaga 

daterad 2010-3-17 fastslår jag att min byggrätt inte bör till 

mer än hälften överlåtas till granne Säven 4, i vilket fall ej 

utan ersättning. Min tidigare inlaga i sin helhet kvarstår 

som erinran mot det nya förslaget. 

Byggrätt i en detaljplan är en slags 

överenskommelse mellan kommunen och 

fastighetsägaren under 

genomförandetiden. Därefter garanteras 

man ingen byggrätt. Den gamla 

byggrätten kan nyttjas av 

fastighetsägaren till dess att en ny plan 

tagits fram. Den aktuella stadsplanen är 

från 1971 och genom införandet av Planoch 

bygglagen 1987 finns en 

genomförandet tid satt till 15 år från den 

dag beslutet att anta planen vann laga 

kraft. Byggrätterna i den nya planen 

utgår här inte från den gamla. Se även 

bemötande under samrådet.






Sörmlands museum 

Med anledning av ett begärt yttrande i rubr ärende får 

Sörmlands museum anföra följande. 

Strängnäs kommun vill nu tillåta en förtätning av området 

Öster, med bibehållande av villakaraktären. 

Strängnäs kommun har också låtit en arkitektbyrå AQ 

Arkitekter utföra en kulturhistorisk inventering av området 

Öster, strax norr om Mariefred. I den kommande 

detaljplanen är det tänkt att tillåta ny bebyggelse på kullen 

längst i Öster. AQ Arkitekter har bedömt att all befintlig 

villabebyggelse i området Öster ska grönmarkeras, det vill 

säga att klass 1 = grön färg ska gälla. Det innebär 

att alla "Byggnaden har ett vikigt kulturhistoriskt värde och 

utgör en omistlig del av Mariefred. PBL 3:12 skall 

tillämpas" . Samtidigt som arkitektfirman vill slå vakt om 

all bebyggelse vill Strängnäs kommun tillåta en 

exploatering av vissa delar av området Öster. 

Sörmlands museum är av den uppfattningen att området 

Öster är färdigbyggt. Området Öster bör ej bebyggas mer. 

Magnus Josephson 1:e antikvarie 

Det samlade kulturhistoriska värdet för 

området Öster har bedömts vara av stort 

värde i byggnadsinventeringen och getts 

kulturhistorisk klassificering enligt klass 

2, (se sidan 5). Den övervägande delen av 

bebyggelsen betingar som enskilda 

byggnader inte höga kulturhistoriska 

värden i sig utan det är den samlade 

miljön av villa- och trädgårdsstad som 

bildar ett högt kulturhistoriskt värde och 

ska hanteras enligt PBL 3:12. Det ska 

dock inte tolkas så att de byggnader som 

saknar markering är utan kulturhistoriskt 

värde. 

Området är i det närmaste fullt utbyggd 

med bedömning har gjorts att ett par 

tidigare outnyttjade (tomter) byggrätter 

kan finnas kvar då de följer kvarterens 

samspelta placering av huvudbyggnader 

och kan nybyggas med krav i enlighet 

med områdets egenart. Komplettering i 

Första Backe har utretts i den fördjupade 

översiktsplanen Mariefred-Läggesta 

antagen 2007-04-23. Planen är inte en 

exploateringsplan utan en bevarandeplan 

som begränsar till vissa delar tidigare 

möjligheter. 

Pallas 1 

Vibrationerna från trafiken utmed Ärnäsvägen är mycket 

stora. Mätningar på Pallas 1 fastighet måste utföras och 

problemen åtgärdas. 

Synpunkten har endast inlämnats för 

kännedom till kommunen enligt samtal 

med Bo Hagerf. Upplysning om ansvars 

förhållande har lämnats. Frågan hanteras 

av väghållaren vilket i detta fall är 

Trafikverket. Synpunkten lämnas för 

kännedom vidare till Teknik- och 

fritidsnämnden. Den tillkommande 

trafiken bedöms vara begränsad i sin 

omfattning och inte medföra några 

betydande störningar .

Särskilt utlåtande ANTAGANDEHANDLING 11(25) 





Inkomna synpunkter 

under samrådet 

Datum Synpunkt Synpunkt 

tillgodosedd 

Statliga myndigheter och 

kommuner 

Länsstyrelsen 

Lantmäteriet 

Närpolisen i Strängnäs 

2010-04-14 Ja Delvis 

2010-04-15 Ingen erinran - 

2010-04-19 efter 

samrådstiden 

Ingen erinran - 

Sakägare och berörda 

bostadsrättsinnehavare, 

hyresgäster och boende samt 

berörd hyresgästförening 

Sevab Vatten 

Telia Sonera Skanova Access AB 


2010-04-15 Ja Nej 

Astrea 2 2010-04-12 Ingen erinran - 

Astrea 4 2010-04-16 Ja 

Nej 

Astrea 5 

2010-04-13 och 


Ja 

Delvis 

Pyramiden 1 2010-03-30 Ja Nej 

Sjöbladet 1 2010-04-15 Ja Nej 

Sjöbladet 2 



Sjöjungfrun 5 2010-04-15 Ingen erinran - 

Sjöjungfrun 6 2010-04-14 Ja Ja 

Säven 1 2010-03-25 Ingen erinran - 

Säven 7 



Vassen 2 2010-04-12 Ja Ja 

Vassen 3 2010-04-13 Ingen erinran - 

Vesta 3 2010-04-13 Ingen erinran - 

Vesta 6 2010-04-16 Ja Nej 

Ja 

Ja 

Ja 

Nej






Första Backe 2 


samrådstiden 

Ja 

Delvis. 

Kommunala nämnder och 

styrelser 

Teknik- och fritidsnämnden 

Socialnämnden 

Mariefredsnämnden 

(Handikappråd) Handikappkretsen HSO, 

Strängnäs handikappkrets 

Miljö- och räddningsnämnden 

Kulturnämnden och 

utbildnings- och kulturkontoret 

Barn- och utbildningsnämnden och 

Utbildnings- och kulturkontoret 






samrådstiden 


samrådstiden 


samrådstiden 

Ja 



Delvis 

Övriga myndigheter, företag, 

sammanslutningar och enskilda 

Mariefreds Hembygdsförening 2010-04-09 Ingen erinran - 

Villaägarna i Strängnäsbygden 

Hyresgästföreningen (HGF) 

2010-04-16 Ja Delvis 


Svenska kraftnät AB 2010-03-24 Ingen erinran - 

Vattenfall sveanät AB 2010-04-13 Ingen erinran - 

Sörmlands Museum 2010-04-14 Ja Delvis 

Mariefredspartiet 

2010-04-16 Ja 

Delvis 

Statens fastighetsverk 

Strängnäs Naturskyddsförening 



samrådstiden 

Ja






SYNPUNKTER UNDER SAMRÅDET 

KOMMENTARER 

Statliga myndigheter och kommuner 

Länsstyrelsen Södermanlands län 

Angående förslag till detaljplan för Område Öster, Astras 

m.fl., Strängnäs kommun 

Detaljplanen har skickats till Länsstyrelsen för samråd 

enligt 5 kap. 20 § PBL. Länsstyrelsen har 2008-01-15 yttrat 

sig över behovsbedömningen i ärendet. 

Allmänt 

Detaljplanen är ambitiös och väl genomarbetad. 

Länsstyrelsen är positiv till planens syfte; att förtäta 

befintlig miljö med hänsyn till de kulturhistoriska värden 

som finns. De generella bestämmelserna kring anpassning 

av tillkommande bebyggelse i förhållande till befintlig 

bebyggelse är bra. Länsstyrelsen vill ändå framföra 

följande synpunkter: 

Kulturmiljö 

Det aktuella planområdet ligger i anslutning till 

Riksintresset Gripsholm - Mariefred D21. Som värdekärna 

anges bland annat den prägel staden fått av 

uppblomstringen till följd av ångbåtstrafiken vid 1800- 

talets slut. Den villabebyggelse som planområdet omfattar 

är ett uttryck för denna expansion. 

Under "Utformning" anges att huvudbyggnad ska ha två 

våningar där ej annat anges. Samtidigt finns generella 

bestämmelser om anpassning och takutformningar. Av den 

bifogade bebyggelseinventeringen framgår att 1½-plans 

hus förekommer i området. För att eliminera risken 

för regelmässigt tillkommande 2 ½-planshus med en höjd 

som avviker från bebyggelsen i övrigt skulle planförslaget 

vinna på att maximal höjd på bebyggelse skrivits in i 

planbestämmelserna. 

Lösningen med planskydd i form av skraffering på 

byggnader istället för q eller k-bestämmelser är ovanlig. 

Föreslagna bestämmelser med två nivåer är 

innehållsmässigt bra men avsaknaden av gängse symboler 

kan göra planen otydlig. 

Eftersom området som helhet bedöms ha ett 

kulturhistoriskt värde borde fler av de byggnader 

Noteras. 

Synpunkten föranleder att 

planbeskrivningen förtydligas med stycke 

om riksintresset. 

Antagandehandlingen ändras i enlighet 

med stadsplanen från 1947 att vind inte 

får inredas vilket bedöms tillräckligt 

begränsa kommande byggnaders 

volymer. 

Vi har tidigare använt 

redovisningssystemet i detaljplan för 

Storgärdet i Strängnäs och det har visat 

sig tydligt och lätt för både 

bygglovhandläggare och allmänhet att 

observera bestämmelsen. 

Planen har föregåtts av en 

byggnadsinventering och kulturhistorisk






som skapar denna helhet ha getts ett skydd. 

Rivningsförbud har exempelvis endast getts åt den 

i planbeskrivningen exemplifierade villan, ritad av Ragnar 

Östberg. 

Övrigt 

Efter kontakt med Strängnäs kommun så framgår det att 

öarna som ingår i planområdet ska fortsätta att omfattas av 

strandskydd. Detta ska framgå av planhandlingarna. 

Om anläggningar eller muddringar m.m. i vattnet planeras 

ska samråd först ske med länsstyrelsen. Uppgifter finns om 

vrak (Mariefred 44) i planområdets sydvästra del. 

I handläggningen har Hugo Larsson och Agneta Scharp 

(kulturmiljövård), Lars Jonsson (beredskap) och Rune van 

der Brink deltagit. 

Maria Dahlin 

bedömning av Öster som tydligt visar 

områdets karaktär och egenart. 

Planbeskrivningen förtydligas med 

inventeringens betydelse och biläggs 

planen som ett stöd vid 

bygglovgivningen. 

Antagandehandlingen ändras. Den nya 

planen föreslår att strandskydd fortsatt 

ska omfatta samtliga öar inom 

planområdet. 

Beskrivning kompletteras med uppgift 

om att till planområdet gränsar 

fornlämningen. 

Sakägare och berörda 

bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och 

boende samt berörd hyresgästförening 

TeliaSonera Skanova Access AB 

TeliaSonera Skanova Access AB har befintliga teleledningar 

inom planområdet, se bifogad karta där markförlagd 

ledning illustreras med heldragen linje och luftledning med 

två prickar och ett streck. 

Skanova har teleledningar som korsar föreslagna bygg 

rätter, se blåa ringar i bifogad karta. Skanova önskar i 

första hand behålla ledningarna i nuvarande läge och att u- 

område skapas till skydd för dessa. Tvingas Skanova i 

andra hand vidta undanflyttningsåtgärder förutsätter Ska 

nova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. 

Befintliga byggrätter inom Vesta och 

Astrea mot Jacobigatan förändras inte 

med detaljplaneförslaget. Uppgift om 

ledningsrätt inom områdena saknas. Det 

åligger varje ledningsägare att tillse att 

dennes ledningar säkerställs med






Skanova önskar att nödvändiga åtgärder i telenät till följd 

av planförslaget kommer att framgå av planhandlingarna 

samt de ekonomiska konsekvenserna av detta. 

Om så önskas kan ledningen skickas digitalt i dwg-format 

för att infogas på planeringsunderlaget. Kontakta 

kabelanvisningen på 020-531 000 eller 

kabelanvisning@skanova.se 

Nina Vesterli 

Bifogad ritning finns på Samhällsbyggnadskontoret i 

akten 

ledningsrätt. 


Fastighetsägare Svenska hem har förvärvat fastigheten 

Astrea 4, med avsikt att exploatera denna för 

Bostadsändamål, enligt gällande detaljplan. Bygglov är 

inlämnat hösten/vintern 2008, men ärendet har lagts 

vilande i väntan på ny detaljplan. 

Av den nya detaljplanen framgår att byggrätten för 

bostadsändamål minskar med ca 15% byggnadsarea. I BTA 

motsvarar detta ca 105 kvm, beräknat för 2 våningar, men 

exkl. vindsinredning. Att uthus får byggas i större 

omfattning enligt nya planen, är inte av intresse, då dessa 

inte får nyttjas för bostadsändamål. Gällande 

tomtindelning ska upphävas enligt planbestämmelserna 

när den vinner laga kraft. 

Detaljplanen visar dock den gamla tomtgränsen och hur 

denna skär igenom en byggrättsyta. Det blir mycket svårt 

rent praktiskt att åstadkomma en bra bostadslösning för 

fastighetsägare som berörs, eftersom byggnaderna ska 

byggas samman över tomtgränsen. Vidare så 

överensstämmer detta byggnadssätt inte med egenarten för 

bebyggelsen. Vad är planförfattarens intentioner 

Sammanfattningsvis ser vi att den nya planen är till stort 

men för oss och innebär en avsevärd värdeminskning på 

grund av svårgenomförd plan och osäkerhet i 

genomförandet. 

Mats Svensson Svenska Hem i Bromma AB 

Planen medger endast friliggande 

byggnadssätt för att områdets egenart 

inte ska gå förlorad. Inom planen finns 

flera byggrätten som vid ett 

genomförande förutsätter 

fastighetsreglering. För att möjliggöra 

detta hävs därför ett antal 

tomtindelningar inom området. 


Detta är synpunkter som vi på Astrea 5 vill se ändrade 

innan fastställande av detaljplanen. Vi vill härmed ge våra 

synpunkter om den föreslagna fastighetsplanen för 

"Område Öster". 

1. Tomtindelningsändring mellan Astrea1 och Astrea4 

Vi har sett att genom att häva den gamla tomtindelningen 

tas möjligheten bort som fanns enligt den gamla






detaljplanen för oss som äger Astrea 5 att bygga ett mindre 

(handikappanpassat hus, pga. tidigare olycka inom 

familjen med livslångt handikapp som kräver anpassat 

boende) i 2 våningar på Astrea 5, vilket varit vår avsikt att 

genomföra inom snar framtid. Vi ser att den mark som 

avsatts för bostad ("användningsområde") på 

Jacobigatan mellan Astrea 1 och Astrea 5 helt flyttas in till 

Astrea 5 så att vår planerade byggnation kan genomföras i 

framtiden. 

Justeras så byggrätten fördelas lika 

mellan fasigheterna. För ett 

genomförande krävs dock ett 

samordnande mellan fastigheterna för 

nyttjande av byggrätten. 

Vi kan inte se några problematiska aspekter kring detta 

önskemål då samma förslag föreligger inom Astrea3s 

framtida tomtindelning. Det kan inte föreligga något 

problem med avstånden mellan huskropparna då befintliga 

hus på Astrea4 och Astrea5 och föreslaget 

"användningsområde" för byggnation mellan framtida 

tomtindelning kan ha liknande avstånd mellan 

huskropparna som flytten av tomtindelningen medför för 

att ingå i Astrea5. Korta avstånd är det redan idag mellan 

Säven1, Säven7 och Säven5. Vidare präglas "Område Öster" 

av asymmetriska hus, dvs. ingen ligger direkt mittemot 

varandra eller har ingångar från samma håll. Detta krav 

från oss strider inte mot något inom planbeskrivningen av 

området. 

Ur ett eventuellt rättviseperspektiv så tillhör vi på Astrea5 

de som förlorar mest möjligheter från tidigare detaljplan 

att påverka och ändra våra fastigheter med den nya 

tomtindelningen. 

Förutom ovan angivet så har vi (med flera grannar) sedan 

tidigare blivit illa behandlade vid byggnation av Säven 7, 

vilket medfört för oss helt förlorad sammanhållen sjöutsikt 

och att vi har utsikt över en byggnad som illa passar in i 

befintlig miljö. Vi anser det oerhört märkligt om vi inte kan 

få igenom våra önskemål med tanke på den frikostighet 

som gavs vid denna byggnation. 

2. Förtydligande Byggnation av framtida Garage 

Vad avser byggnation mot Astrea4 så har vi avsett att bygga 

ett dubbelgarage (samma yta som finns uppförd på Vesta3) 

enligt den tidigare planens godkända byggnationsyta 

uppföra ett dubbelgarage som planerat att sluta ca 4.5 

meter från tomtgräns mot Astrea4. Vi vill veta 

konsekvenser som medförs kring den nya tomtindelningen. 

Är detta fortfarande möjligt med den nya tomtindelingen 

Detaljplanen medger en friare placering 

av garage än tidigare plan men den 

omöjliggör inte heller byggnation på det 

önskade stället. 

Vi önskar skriftlig återkoppling att våra erinringar 

mottagits samt ett skriftliga svar på dessa 

ifrån Er för eventuellt framtida åtgärder. 

Med vänliga hälsningar Fredrik och Lotta Asplund 

Bekräftelse av mottagen handling har 

sänts. 

Bemötande sker enligt Plan- och 

bygglagen genom underrättelse.






Bifogad karta finns på Samhällsbyggnadskontoret i akten 

Pyramiden 1 

Vi har köpt Pyramiden 1 och vi fick papper om att vi skulle 

yttra oss om byggnationen inom centrala Mariefred. 

Jag anser att ni förstör charmen om ni förtätar i byn. Vi 

flyttade hit delvis för att det är en charmig by. Vi flyttade 

först från Stockholm till Marielundsviken. När vi nu lärt 

känna orten så är många av oss här i Marielund oroliga, att 

beslut tas och strunta i vad ort befolkningen tycker. Det har 

redan skett bl.a. hur utförandet av våra funkishus är 

byggda och utseendet på husen. Det smälter inte in i den 

tid typiska åldern för staden. Jagbacken byggs utan 

tillstånd och på alla tider på dygnen. Där har det skett på 

ett väldigt fult sätt. Vilka garantier får vi på att detta inte 

händer ytterligare gånger 

Vi är många överens om att ska det förtätas här vid 

Läggesta och på andra sidan motorvägen vid tågstationen 

men inte röra något i byn, eller nära Hjorthagen. 

Detaljplanen tillkommer för att 

säkerställa och bevara området med 

hänsyn till de kulturvärden som finns. 

Synpunkter som inte berör denna plan 

lämnas vidare till Mariefredsnämnden. 

Samrådet avser att förbättra 

beslutsunderlaget och ge möjlighet till 

insyn och påverkan från alla berörda 

intressenter. 

Trafiken är för mycket redan idag och det kommer att 

försämras ju mer hushåll som byggs. Jag arbetar vid skolan 

och jag vet hur mycket trafik det är vid vissa tider. Det är 

helt hysteriskt på morgonen och eftermiddagar. Det är 

också väldigt smala gator på många ställen i byn. Det finns 

knappt parkeringar så det räcker. Det är ett väldigt slitage 

på gator vid båtplatserna nära skolan. På våren sprutar det 

vatten upp från gatan och ökar trafiken så försämras 

gatorna ytterligare. 

Detaljplaneförslaget begränsar den 

tillkommande bebyggelsen gentemot de 

mer fria detaljplaner som finns för 

området idag. 

Under sommar perioden kan man knappt komma in till 

byn. Det är fullt av turister både på gott och ont men 

alldeles för liten by för att bygga ut ännu mer. Det är synd 

att ni vill förstöra charmen med byn eftersom så många 

turister söker sig hit just för att det är så vackert. 

Som ni kanske förstår är jag helt emot att ni förtätar och 

dessutom nära min tomt. Min vattenledning från gatan 

som är gammal idag kommer att gå sönder, jag är orolig för 

vilken byggnation det blir framför min tomt eftersom det 

blir väldigt nära inpå, det hus vi köp är av speciellt 

utförande. Liter inte på att det blir något passande. Vi 

flyttade för att få större tomt och mindre insyn, lugnt 

område och slippa en massa byggtrafik. 

MvH Ann-Charlott Junell med familj 

Sjöbladet 1 

Byggrätten för uthus och förråd utökas så att en huskropp 

med måtten 12x6 meter (se bifogad ritning förslag till 

bygglov gäststuga med förråd) kan placeras väster om 

Syftet med planen är inte att möjliggöra 

gästhus utan möjlighet ska ges till att






huvudbyggnaden. Se utdrag av plankartan skala 1:500. 

Tanken är en förtätning för att åstadkomma 

generationsboende. 

Lottie Orrvik 

uppföra uthus för t ex förråd och garage. 

Planen avser inte att medge byggrätt för 

ytterligare bostad på fastigheten. 


akten 

Sjöbladet 2 

Synpunkt daterad 2010-03-20. 

Mejl till Str. Kom enligt bif. 

Svar från Jakob Karlsson 2010-04-09 

Vi ber om handläggning och svar på följande: 

På den nyritade kartan visas att området på båda sidor av 

vår brygga går något utanför vår tomtgräns. Det aktuella 

området är en instabil vågbrytare gjord av oss och tidigare 

ägare bestående av löst hopplockade stenar, härrörande 

från den av isen under 1920-talet demolerade stenbrygga 

som visas på kartan 27 sept 1911. 

Inga utifrån kommande stenar har tillförts 

Isen förändrar stenarnas läge varje år, och det är dessutom 

svårt att exakt bestämma de i vattnet belägna 

brytpunkterna och gränslinjerna 

Låt mig också påpeka att vårt arrendeavtal från 1988 inte 

avser en brygga utan ett vattenområde på 750 m2. Bredden 

på området är 18 m, varför den av vågbrytaren formade 

utskjutande udden enligt min uppfattning ligger på 

arrenderat område. 

På samrådshandlingens sida 14, står att området kan 

förvärvas av oss. 

l. Vi önskar förvärva det utskjutande området och ber om 

värdering och köpavtal. Arrendet av vattenområdet önskar 

vi bibehålla. 

2. På sid 14 står" att samtliga bryggor skall vara 

allemansrättsligt tillgängliga från sjön" Gäller detta redan 

befintliga bryggor som delvis ligger på tomtområdet 

I vårt arrendeavtal står inget om allemansrättslig 

tillgänglighet. 

Om allemansrättigheten skulle bli allmänt utnyttjat 

överväger vi att riva vår brygga. 

3. Vad innebär begreppet vattenbyggnadsområde WB och 

vad skiljer sig från WV. 

4. Varför har bara 3 av Sjöbladets 5 bryggor 

arrendekontrakt 

Med vänliga hälsningar Inga o Per Gillbrand 

Svar har tidigare lämnats av Jacob 

Karlsson på mark- och 

exploateringsenheten då frågan inte 

hanteras av planen. 

Se ovan 

Se ovan 

Se ovan. Planhandling ändras. 

Svar har tidigare lämnats av Jacob 

Karlsson på mark- och 

exploateringsenheten då frågan inte






hanteras av planen. 

Synpunkt daterad 2010-04-12. 

Förutom vår inlaga av den 2010-03-20 (vilken besvarats 

och handläggs av Jacob Karlsson), har följande 2 

synpunkter tillkommit; 

1 Bör byggnad av "betydelse för områdets egenart" 

betecknas med litet q 

2 Är det av "allmänrättsliga" skäl lämpligt att vårt 

arrenderade vattenområde inritas på kartan 

Naturligtvis gäller er bedömning hur dessa två frågor 

lämpligen behandlas 

Det viktiga för oss är att frågan om den ofrivilligt 

utskjutande stenudden och dess förvärvande blir 

behandlad på ett för alla tillfredsställande sätt. 

Med vänliga hälsningar Per och Inga Gillbrand 

Vi har tidigare använt 

redovisningssystemet i detaljplan för 

Storgärdet i Strängnäs och det har visat 

sig tydligt och lätt för både 

bygglovhandläggare och allmänhet att 

observera bestämmelsen. 

Arrenderad mark eller vatten redovisas 

inte på plankartan. Allt vatten vare sig 

det ligger inom eller utom fastighet 

omfattas av reglerna för vattenområde. 

Planen ger möjlighet att 

fastighetsreglering utförs. För vidare 

handläggning hänvisas till Mark- och 

exploateringsenheten. 


Jag har ingen speciell synpunkt på förslaget om 

byggnationen, men jag vill starkt betona att det är viktigt 

trafiken leds som i förslaget, så att inte Hertig Karls alle 

blir mer belastad. 

Ni skriver om skakning på Ärnäsvägen. Vi har i många år 

påpekat skakningar på vår gata. Belastningen är hård med 

skolskjutsande föräldrar, "badbussar" och inte minst 

snökottarnas vilda framfart i vinter som fick huset att 

ruska till ordentligt. Dessutom höjs ju fartgränsen till 50 

km/ timme när folk kör in på Hertig Karls alle! Vi har 

påtalat detta bland annat när vi hade möte angående 

björkallen, då man sade: "att det borde vara lätt att 

åtgärda". Sen hände inget! 

Ni skriver att trädgårdsstadens karaktär skall behållas, 

men så godtar ni bygget med " bågformat tak!" Kan man 

lita på det ni skriver Är det en avvikelse Vilka fler 

avvikelser är att vänta Oroigt undrar jag vad: "att upphäva 

tomtindelningar" betyder Styckning och delning av 

tomter Var blir då "trädgårdsstads karaktären" av Därför 

vill jag förvissa mig om att inte vår gata blir mer belastad 

och hoppas att ni sänker hastigheten till lämpliga 30 

Synpunkterna lämnas vidare till 

Mariefredsnämnden. 

Den tidigare planen har inte tillräckligt 

reglerat tillkommande bostadshus eller 

förändringar inom området. Den nya 

planen har tillkommit för att bevara 

områdets särart. 

Synpunkten lämnas vidare till






km/timme. 

I förebyggande syfte ..... 

Hälsningar 

Alf 

Ps. Jag tror att med denna omständliga beskrivning, det få 

som har någon erinran. Flera grannar har sagt: " att det var 

så krångligt så jag bara skrev på" Ds.Alf Zäll 

Mariefredsnämnden. 

Noteras. 

Säven 7 

Jag får härmed inkommen med skriftliga synpunkter på 

rubricerat förslag daterat 2010-3-17. 

Undertecknad äger idag en byggrätt på fastigheten Säven 7 

om 10x12 m; dvs 120 kvm nere i det sydöstra hörnet av 

tomten. Byggrätten är fastighetsreglerad i samband med 

styckning av tomterna Säven 1 och Säven 4 av Lantmäteriet 

i E-tuna den 23.9 2004. Förrättningsman var lantmätaren 

Christina Eriksson och ärendenr är D 04273. 

Förrättningen har att titta på då varande 

plan. 

Byggrätten grundar sig på plankarta där 

tiden för genomförandet har passerats. 

Byggrätten är medtagen som tillgång i den 

fastighetsvärdering som fanns till grund för 

fastighetsöverlåtelsen Säven 4 till paret Barbro Frisch/Dick 

Eriksson. Den värderingen minskar nu i styrka med 

förslaget till ny stadsplan till nackdel för Säven 7, och 

undertecknad. 

Undertecknad motsätter sig å det bestämdaste en ny 

stadsplanereglering varvid hälften 

av Säven 7:s byggrätt i dag överlåts till paret Säven 4. I vart 

fall skall en ekonomisk ersättning erbjudas i gengäld. 

Någon invändning finns i och för sig inte att Säven 4, 

erbjuds en byggrätt, men inte på bekostnad på den byggrätt 

som sedan tidigare enligt ovan tilldelats Säven 7. 

Av denna anledning lägger jag mitt veto till den nya 

stadsplaneförändringen som är på remiss. 

Jag ser fram emot en kontakt för vidare kontakt i ärendet 

som förhoppningsvis kan resultera i en för samtliga parter 

godtagbar lösning. 

Med vänliga hälsningar Johan Holmsäter Ägare fastigheten 

Säven 7. 

Kommunens skyldighet att utge 

skadeersättning gäller endast i vissa fall 

enligt planoch bygglagen kap 14. 

Synpunkten förefaller inte framgår som 

ett sådant fall. 

Vassen 2 

1. Önskvärt att kommun verkar för att hastigheten på 

biltrafiken på Hertig Karls allé begränsas till 30 

km/tim. 


Mariefredsnämnden. Planen begränsar 

inte genomförandet . 

2. Att trottoaren på den södra sidan av Hertig Karls 

allé breddas så att den går att använda året om. I 

dag är björkar planterade i trottoaren. 

Thorbjörn Ekström 

Se ovan.






Vesta 6 

Vi vill här framföra några synpunkter som gjort att vi 

ändrat vårt ställningstagande i ärendet gällande ny 

fastighetsbildning inom kvarteret Säven på Öster i 

Mariefred. 

Bostadsområdet Öster är planerat och byggt i slutet på 20- 

talet, början på 30-talet. Det byggdes på för att få ett 

"luftigt" boende och ge människor möjlighet att flytta ut 

från det centrala och "trånga" Mariefred. Det fanns en 

tanke med det som nu är på väg att förstöras. Det visar 

även historiskt hur det byggdes på 30-talet och det gör att 

det är viktigt att ej ändra på stadsbilden för att kunna visa 

rent historiskt hur det kunde se ut i ett villaområde under 

30-talet. Vissa kanske tycker att vi bromsar utvecklingen 

men titta på det planerade bostadsområdet mellan 2:a och 

3:e backe här i Mariefred, där skall det byggas som en s.k. 

trädgårdsstad, ett område med lite större tomter och 

mycket luft mellan husen. Man har alltså funnit att det är 

ett trivsamt sätt att bo på. 

Fastigheterna i området runt Hertig Karls alle har en 

tendens att "svälla" nu när byggnadsreglerna har blivit 

liberalare. Det byggs till verandor, uterum, takkupor, 

friggebodar, lekstugor m.m. vilket gör att den fria ytan blir 

mindre. 

I vårt fall har utsikten mot Mälaren minskat drastiskt de 

senaste åren pga att fastigheten mellan oss och Mälaren 

har byggts ut samt att det "poppat" upp både friggebod och 

lekstuga. Detta utan att fråga oss vad vi har för synpunkter 

angående detta. 

Var skall de blivande fastighetsägarna inom Säven parkera 

sina bilar Var skall de husera sina gräsklippare, 

trädgårdsmöbler m.m. nu när garaget-förrådet skall bli en 

bostadsfaslighet Förmodligen kommer det att byggas 

minst tre stycken friggebodar/förråd. 

Med detta menar vi att vår röst talar emot en ny 

fastighetsbildning inom Säven. 

Gunnar Du Rietz Katarina Du Rietz 

Dessutom anser jag att 10 % av fastighetsytan är för mycket 

för att få bygga ett uthus el dyl. Det räcker gott med 5 % av 

fastighetsytan. 

Gunnar Du Rietz 

Detaljplaneförslaget avser att tydliggöra 

områdets egenart med bestämmelser 

gällande placering, utformning och 

utförandet samt begränsad byggrätt för 

huvudbyggnaden mot de äldre planerna. 

Nuvarande förhållande säkerställs, 

planförslaget medför inga tillkommande 

byggrätter. 

Antagandehandlingen justeras vad gäller 

uthus byggnadshöjd och takvinkel samt 

största byggnadsarea närmast Mälaren. 


Beträffande ny bebyggelse första Backe i Mariefred. 

Om det blir aktuellt med ny bebyggelse på den sista 

obebyggda tomten i kvarteret är det viktigt att det endast 

blir en enfamiljsvilla. Vår gemensamma strävan inom 

Planförslaget begränsar inte 

boendeformen utan möjliggör även 

varierad bostadstyp, dock ska ny 

bebyggelse hållas inom ramen för






området är att få behålla samma karaktär på hela kullen. 

Villorna på kullen har en speciell karaktär med arkitektur 

från olika epoker från förra seklet och med stora luftiga 

parktomter, helst utan staket, där vi sköter om våra kära 

ekar med hjälp av arborister. 

En enfamiljsvilla, gärna med arkitektur som speglar vår 

tid, med denna bebyggelse kan man ge hela kvarteret en 

gemensam karaktär och spännande stil. 

kvarterets befintliga hus i parkkaraktär 

och hålla sig inom områdets volymer. 

Med vänlig hälsning 

Bengt V Olsson 

Kommunala nämnder och styrelser 

Miljö- och räddningsnämnden 

Miljö- och räddningsnämnden beslutar att i yttrande till 

planoch byggnämnden, beträffande detaljplan för 

Område Öster, del av Astrea m. fl. Mariefred, Strängnäs 

kommun, framföra att: 

det bör framgå hur den grönyta som försvinner på 

annat sätt kompenseras. 

I Grönplan del A Strängnäs kommun 

föreskrivs att inom ekologiskt känsliga 

områden ska balanseringsmetoden 

införas. Grönplanen bedöms inte ställa 

krav på ett sådant här område. Möjlighet 

finns dock att byggrätten kompenserar 

med ersättningsträd inom allmän 

platsmark. Trädgård möjliggörs i planen 

och klassas även som grönyta. 

Övriga myndigheter, företag, 

sammanslutningar och enskilda 

Villaägarna i Strängnäsbygden 

Villaägarna i Strängnäsbygden har följande erinringar; 

avstyckning av tomtmark bör ej tillåtas inom 

markområde med översvämningsrisk + 1.62 mö h, 

Planen medger ingen byggrätt under den 

gränsen. Att stycka planlagd bostadsmark 

utan byggrätt för bostad kommer inte 

vara möjligt. 

tomtmark inom 2,66 möh undviks, Det befintliga bostadsområdet har i 

enlighet med Strängnäs kommuns 

riktlinjer getts skyddsbestämmelser i 

detaljplaneförslaget vid ny byggnation 

inom högsta dimensionerande nivå vad 

gäller störningsskydd för byggnad, 

avlopp, dagvatten samt medieförsörjning. 

 

utökning av tomtmark intill strandlinje ej tillåts 

vilket är i linje med nya (kommande) 

strandskyddsregler. 

Tidigare stadsplanerade områden 

omfattas inte av strandskydd och är inte 

infört i tidigare detaljplan.






 

samt att promenadstråk intill strandlinjen i hela 

planområdet möjliggörs. 

Vi vill också påpeka att den "Blåplan" som fastställs skall 

tas fram, i likhet med Grönplanen, kan få viss påverkan på 

utformningen av planen inom den planerade 

utbyggnadstiden. 

På uppdrag av styrelsen Åke Schylander Vice ordförande 

Det kommer inte att ske inlösen av, eller 

del av, någon fastighet i planen. För de 

fastigheter som har tomter ner till 

Mälaren anses inte fördelarna för 

allmänintresset överväga kostnaderna av 

att lösa in markområdena närmast 

vattnet. Detaljplanen säkerställer att den 

befintliga gång- och cykelvägen förbinds 

via Herr Stens väg genom Andra Backe 

vidare till Tredje Backe i samband med 

exploatering av Tredje Backe. 

Planen avser reglera under 

genomförandetiden samt till dess att ny 

plan för området fastställs. 

En blåplan är en slags översiktsplan, en 

fördjupning med koppling till 

översiktsplanen, som beskriver 

inriktningen för kommande framtagande 

av detaljplaner. 

Sörmlands Museum 

Med anledning av ett begärt yttrande i rubr ärende får 

Sörmlands museum anföra följande. 

Område Öster är ett mycket genuint område vad gäller 

arkitekturen. Så gott som alla villor har träpanel, spröjsade 

fönster och tegeltak med stora trädgårdar. Avstyckning 

från de stora trädgårdarna är mycket ovanligt i 

området. 

Några villor i form av parhus och moderna villor är inte 

anpassade i sin arkitektur till övrig bebyggelse i området. 

Planen har föregåtts av en 

byggnadsinventering och kulturhistorisk 

bedömning av Öster som tydligt visar 

områdets karaktär och egenart. 

Planbeskrivningen förtydligas med 

inventeringens betydelse och biläggs 

planen som ett stöd vid 

bygglovgivningen. 

Olyckligtvis har den blå/blågrå färgen kommit in i 

området. Speciellt en villa har en mycket kraftig blå färg 

som drar blickarna till sig. 

Sex villor, röd markering, bör få beteckningen stora Q med 

rivningsförbud och skyddsbestämmelser. Fem villor, gul 

markering, bör få beteckningen q med rivnigsförbud. En av 

dessa villor är relativt nybyggd men visar på en 

arkitektur som väl passar in i området. Några villor är 

troligen uppförda med typritning men tack vare att man 

inte har förvanskat husen genom åren har dessa villor ändå 

stort kulturhistoriskt värde. 

Det är viktigt att vid en ombyggnad tänka på att fasaderna 

ska återgå till mer tradionell färgsättning ,hyvlad panel bör 

användas vid lagningar, linoljefärg, fönster med träspröjs, 

tegeltak samt staket och häckar är alla önskvärda 

byggnadsdetaljer.






Området borde byggnadsinventeras. Dessutom vore det 

från kulturhistoriskt synpunkt intressant att veta vilka 

arkitekter och husfirmor som har används vid byggandet 

av boningshusen i området. 

För övrigt har länsmuseet intet att erinra mot den tänkta 

detaljplanen. 

1 :antikvarie Magnus Josephson 


akten 

Mariefredspartiet 

En plan som är nödvändig för att se till att området Öster 

inte förvanskas, och det är bra att den nu tas upp till 

diskussion. 

Synpunkterna som Mariefredspartiet har avser framförallt 

området ner mot Mälaren. 

Idag finns några mindre förråd mot vattnet. De är inte 

större i volym än att de ovanför liggande bostadshusen 

formar en tydlig fasad mot vattnet. 

Med den föreslagna ytan (ca 50m2 per fastighet) och 

högsta höjd (4,5 m i nock) för bostadskomplement så finns 

en stor risk att fasaden mot vattnet kommer att förändras . 

Om en fasad med "sjöbodar" är önskvärd, så borde detta 

tydligare framgå av programmet, även i planbeskrivningen. 

Antagandehandlingen justeras vad gäller 

uthusens byggnadshöjd och takvinkel. 

Sjöbodar möjliggörs inte i planen. 

Mariefredspartiet anser att ytan bör minskas till hälften 

och nockhöjden sänkas för bostadskomplement, för att 

undvika att områdets fasad mot vattnet alltför radikalt 

förändras . Det minskar också risken för att ev. nya 

Antagande handlingen begränsar största 

byggnadsarea närmast Mälaren. 

Planbeskrivningen förtydligas.






byggnader skymmer utsikten från husen på Öster mot 

staden. Vi menar också att den väl tilltagna ytan, och 

höjden, ökar risken för att komplementbyggnaderna 

används som bostadsyta, vilket inte är önskvärt. 

Vi är tveksamma till den allmänt utformade bestämmelsen 

om vattenområdet, och tycker att den ska specificeras mer. 

Mariefredspartiet 2010-04-16 gm Birgitta Elvingson 

Antagandehandlingen ändras. 

Strängnäs Naturskyddsförening 

Strandskyddet innebärande en för allmänheten tillgänglig 

bebyggelsefri zon om minst 100 meter från strandkanten 

måste respekteras! Detta gäller inte minst inom 

tättbebyggda områden. Den nyligen ändrade lagstiftningen 

innebär i sina huvuddrag att vissa lättnader vad gäller 

bebyggelse på strandnära tomter skall medges i 

glesbygdskommuner medan däremot en striktare 

tillämpning förväntas ske i tätorter som Mariefred. 

Lagstiftningen syfte är ju att underlätta allmänhetens 

tillträde till alltjämt obebyggda stränder. Med hänsyn till 

de ambitioner som kommunen redovisat i sin grönplan bör 

det vara angeläget att 

 

 

 

öka tillgängligheten till det alltjämt obebyggda 

strandområdet genom anläggning av gångväg till 

och från området 

gärna arrangera någon typ av rastplats för gående 

öka den biologiska mångfalden genom t.ex. 

plantering av några inhemska träd/buskar samt 

att, i stället för gräsmatta, anlägga en väsentligt 

underhållsfriare äng med behov av slåtter endast 

en gång under sommarhalvåret 

Eftersom marken tydligen är i kommunal ägo bör det vara 

angeläget för kommunen att föregå med gott exempel och 

ej tillåta exploatering av detta område. 

Strängnäs Naturskyddsförening Olle Svedman 

Planförslag förtydligas med 

byggnadsförbud inom vattenområden. 

Detaljplanen säkerställer att den 

befintliga gång- och cykelvägen förbinds 

via Herr Stens väg genom Andra Backe 

vidare till Tredje Backe i samband med 

exploatering av Tredje Backe. Planen 

möjliggör sittplatser. För de fastigheter 

som har tomter ner till Mälaren anses 

inte fördelarna för allmänintresset 

överväga kostnaderna av att lösa in 

markområdena närmast vattnet. 

Den samlade bedömningen utifrån ett 

hållbarhetsperspektiv har lett fram till 

förslaget med bl a nyttjande av befintlig 

infrastruktur och möjlighet finns att 

byggrätten kompenserar med 

ersättningsträd inom allmän platsmark. 

Trädgård som möjliggörs i planen klassas 

även som grönyta. 

Marie Jonsson 

Enhetschef plan och bygg 


Planingenjör

1 

Område Öster 

ANTAGANDEHANDLING 1(106) 



Mariefred 

Antikvarisk byggnadsinventering och kulturhistorisk bedömning 

AQ Arkitekter AB 

Utförd av: Emma Tibblin 

Datum: 2008-03-17

2 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

INLEDNING........................................................................................................................................................... 4 

BAKGRUND OCH SYFTE ...................................................................................................................................... 4 

OMFATTNING OCH UTFÖRANDE ......................................................................................................................... 4 

Kulturhistorisk värdering ............................................................................................................................ 4 

Kulturhistorisk klassificering ...................................................................................................................... 5 

Skydd enligt plan och bygglagen.............................................................................................................. 5 

TRÄDGÅRDSSTADSDELAR............................................................................................................................ 6 

Ideal och influenser .................................................................................................................................... 6 

Utformning ................................................................................................................................................... 6 

Karaktäristik ................................................................................................................................................. 7 

ÖSTER ................................................................................................................................................................ 7 

Sjöbladet, Första Backe och Pyramiden ................................................................................................. 7 

Övriga kvarter.............................................................................................................................................. 8 

Viktiga karaktärsdrag i kulturmiljön Öster................................................................................................ 8 

BYGGNADSINVENTERING ................................................................................................................. 10 

Kvarter 

Astrea 1 ....................................................................................................................................... 10 





Första Backe 2 ............................................................................................................................ 23 

Första Backe 3 ............................................................................................................................ 25 

Första Backe 4 ............................................................................................................................ 28 

Första Backe 5 .............................................................................................................................30 

Pallas 1........................................................................................................................................ 32 

Pallas 2........................................................................................................................................ 34 

Pallas 3........................................................................................................................................ 37 

Pyramiden 1 ................................................................................................................................ 39 

Pyramiden 3 ................................................................................................................................ 42 

Sjöbladet 1 .................................................................................................................................. 44 

Sjöbladet 2 .................................................................................................................................. 46 

Sjöbladet 3 .................................................................................................................................. 49 

Sjöbladet 4 .................................................................................................................................. 51 

Sjöbladet 5 .................................................................................................................................. 53 

Sjöbladet 6 .................................................................................................................................. 54 

Sjöjungfrun 4 ............................................................................................................................... 57 

Sjöjungfrun 5 ............................................................................................................................... 59 

Sjöjungfrun 6 ............................................................................................................................... 61 

Sjöjungfrun 7 ............................................................................................................................... 63 

Säven 1 ....................................................................................................................................... 65 

Säven 4 ....................................................................................................................................... 67 

Säven 5 ....................................................................................................................................... 69 

Säven 6 ....................................................................................................................................... 71 

Säven 7 ....................................................................................................................................... 74 

Vassen 1 ..................................................................................................................................... 76 

Vassen 2 ..................................................................................................................................... 78 

Vassen 3 ......................................................................................................................................80 

Vassen 4 ..................................................................................................................................... 82 

Vesta 1 ........................................................................................................................................ 85 

Vesta 2 ........................................................................................................................................ 88 

Vesta 3 ........................................................................................................................................ 92 

Vesta 4 ........................................................................................................................................ 95

3 

Vesta 5 ........................................................................................................................................ 97 

Vesta 6 .........................................................................................................................................99 

Vesta 7 ...................................................................................................................................... 101 

Vesta 8 ...................................................................................................................................... 103 

Vesta 9 ...................................................................................................................................... 105

4 

INLEDNING 

Bakgrund och syfte 

Byggnadsinventeringen omfattar ett urval av fastigheter inom området Öster i Mariefred på 

uppdrag av Strängnäs kommun. Inventeringen syftar till att utgöra ett kunskapsunderlag 

samt precisera bebyggelsens kulturhistoriska status samt till vilken lagstiftning den kan 

härledas enligt Plan- och bygglagen inför en förnyad detaljplan av området. 

Omfattning och utförande 

Urvalet omfattar ett samlat område av nio kvarter med bebyggelse uppförd före 1960. 

Inventeringen avser exteriörer samt trädgårdar. Inventeringen är upplagd efter en mall från 

Strängnäs kommun. I varje inventeringsblad finns en situationsplan över fastigheten samt ett 

fotografi. 

Under rubriken ”Byggnadshistoriskt värde” knyts de enskilda byggnadernas kulturhistoriska 

klassificering till vilken lagstiftning som bör tillämpas. För de kulturhistoriska klasserna har en 

översättning till en färg gjorts inom parentes för att möjliggöra för Strängnäs kommun att göra 

en sammanställning av bebyggelsens värden inom området på en färgkarta. 

Under rubriken ”Omdöme” under byggnad nr 1 beskrivs fastighetens samlade 

kulturhistoriska värde. 

Kulturhistorisk värdering 

För den kulturhistoriska värderingen har Riksantikvarieämbetets värderingsmetod upprättad 

av Axel Unnerbäck använts. Det samlade kulturhistoriska värdet består av dokumentvärden 

och upplevelsevärden samt förstärkande egenskaper som pedagogiskt värde, autenticitet, 

kvalitet och representativitet. Dokumentvärden berättar om byggnadens faktiska historia och 

utgörs av arkitekturhistoriskt, byggnadshistoriskt, byggnadsteknikhistoriskt, personhistoriskt, 

samhällshistoriskt, socialhistoriskt och teknikhistoriskt / industrihistoriskt värde.

5 

Upplevelsevärden beskriver en upplevelse av objektet och består av arkitektoniskt, 

konstnärligt, miljöskapande värde samt patina, identitetsvärde, kontinuitetsvärde, 

symbolvärde samt traditionsvärde. 

Området Öster har som en samlad miljö en kulturhistorisk klassificering enligt klass 2, dvs en 

blåmärkt miljö och skall hanteras enligt PBL 3:12. Den övervägande delen av bebyggelsen 

betingar som enskilda byggnader inte höga kulturhistoriska värden i sig utan det är den 

samlade miljön av villa- och trädgårdsstad, som bildar ett högt kulturhistoriskt värde. 

Öster utgör en miljö av samhällshistoriskt värde och berättat om Mariefreds expansion under 

1900-talets första hälft i stadens utkanter med de nya ideal som kom att prägla 

bostadsbyggandet. Miljön har även ett byggnadshistoriskt värde och speglar 

villabebyggelsens utveckling och karaktärsdrag under 1920-30-talet allt från självbyggen till 

typhus och arkitektritade villor. Området berättar om de ideal som rådde inom arkitektur och 

planering under 1920-30-talet genom placering av byggnader, material och tomtstorlekar. 

Merparten av de enskilda byggnaderna har ett visst miljöskapande värde. Många byggnader 

har ett byggnadshistoriskt värde. Ett fåtal av byggnaderna har även ett arkitekturhistoriskt 

och arkitektoniskt värde. 

Kulturhistorisk klassificering 

Klass 1 (Grön) 

Byggnaden har ett viktigt kulturhistoriskt värde och utgör en omistlig del av Mariefred. PBL 

3:12 skall tillämpas. 

Klass 2 (Blå) 

Byggnaden är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig 

synpunkt eller ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär. PBL 3:12 skall tillämpas. 

Klass 3 (Gul) 

Byggnaden har karaktärsdrag som är viktiga från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller 

konstnärlig synpunkt vilka skall beaktas. PBL 3:10 skall tillämpas. 

Klass 4 (Grå) 

Byggnaden har ett litet kulturhistoriskt värde. 

Skydd enligt plan och bygglagen 

Området har en detaljplan från 1947. 

3 kap 10 § (Generell varsamhetsparagraf som gäller samtlig bebyggelse och innebär att 

kulturhistoriska värden men även i övrigt karaktäristiska miljövärden skall behandlas 

varsamt) 

Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och 

dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden 

tas tillvara. 

3 kap 12 § Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig 

eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär får inte 

förvanskas.

6 

TRÄDGÅRDSSTADSDELAR 

Ideal och influenser 

De s.k. villastäderna eller trädgårdsstadsdelarna fick ett stort genomslag med början kring 

sekelskiftet 1900. Naturintresse och det sunda liv som förknippades med naturen påverkade 

utformning av trädgårdarna kring sekelskiftet 1900- till mitten av 1930-talet. Områdena 

anlades ofta en liten bit från staden. Det var en tid som präglades av en stark framtidstro och 

modernisering med innovationer som el, tele och avlopp vilket bidrog starkt till utvecklingen 

av trädgårdsstadsdelarna. Samtidigt fanns ett större utrymme än tidigare för sociala- och 

rättvisefrågor. Arbetarklassens fick en starkare röst genom fackföreningar och Folkets 

Husbildningar. Influenserna till trädgårdsstäderna kom bl.a. från England och Tyskland. I 

Sverige fanns förespråkare för stilen bl.a. i Ellen Key, Carl Larsson och Lars Israel Westman. 

Stilen anammades både av medel- och överklassen men även av den ofta trångbodda 

arbetarklassen som genom egnahemslån fick möjlighet att uppföra egna hus. Kring 1910- 

talets mitt rådde en allmän bostadskris vilken avlöstes av en byggexpansion under 1920-30- 

talet. Egnahemsrörelsen bidrog till utvecklingen av villastadsdelarna under 1900-talets första 

hälft. Även trädgårdssällskap och hushållningssällskap var starkt folkbildande. 

Utformning 

I villastäderna eller trädgårdsstadsdelarna skulle gatorna utgöra gröna stråk genom 

bebyggelsen. Den idealiserade traditionella småstadens utformning var styrande. Luftighet i 

uformning av kvarteren var viktigt inom planeringen, Husen låg ofta med ungefär samma 

placering kvarters- eller gatuvis med trädgårdarna mot bakre tomtgräns så att stora 

sammanhängande gröna ytor bildades i kvarterens mitt. Framför husen var en förgårdsmark 

av prydnadskaraktär. 

Vanligen fanns gångsystem av 

grusgångar som kantades av 

rabatter. Rabatter lades ofta 

även längs husen. 

Trädgårdarna innehöll utrymme 

för odlingar på baksidan, en 

viktig grundtanke i 

utformningen. En stor del av 

tomten brukades för odling. 

Fruktträden planterades 

tillsammans för att inte skugga 

odlingar och bärbuskar som ofta 

låg intill kökslanden. 

Vy över Astrea närmast och Vesta 

längre bort. Husen följer samma 

placering. 

Tomterna innehöll ett flertal uthusbyggnader som innehöll funktioner som avträden, 

tvättstugor, matkällare, vedbodar m.m. Dessa låg ofta i bakre tomtgräns. Tomterna 

avgränsades ofta av nätstängsel, häckar eller staket. Utformningen av grindarna var ofta 

omsorgsfullt utförd. 

Med 1930-talets bostadshus med källardel började inslaget av uthusbyggnader i 

gårdsmiljöerna mer och mer försvinna när merparten av uthusens funktioner samt 

garageplats kunde inrymmas under samma tak. Under 1930-talet började även de 

funktionalistiska idealen med hus i park eller naturtomt få ett större genomslag, ofta i lite mer 

påkostade miljöer. Inplantering skedde ibland av ädelträd, örter och buskar. Husens 

placering anpassades efter naturen. Stenknallar skulle behållas. De två olika inriktningarna

7 

av trädgårdsstad och hus i park var parallellt förekommande. I miljöerna började även barnen 

få en mer fysisk plats i förekomsten av lekstugor. Under 1900-talets första hälft hade 

lekstugan en pedagogiskt uppfostrande betydelse för att senare vara mer till för fri lek. Det 

var vanligt att lekstugan anpassades efter bostadshuset i utformningen. 

Karaktäristik 

Viktig karaktäristik för trädgårdsstadsdelarna är: 

Lummiga gaturum. Fristående hus, indragna med förgårdsmark mot gaturummet. Uthus i 

tomtgräns. Träpanel och 

sadeltak eller mansardtak 

på bostadshusen. Pulpettak 

på uthusbyggnader. Ofta 

enkla stängsel mellan 

tomterna och mer 

påkostade staket, 

exempelvis spjälstaket med 

snedställda toppar mot 

gaturummet. Grindstolparna 

i natursten eller trä kröns 

ofta dekorativt av klot. 

Rabatter kring husväggar 

eller som kantväxt längs en 

gång. Naturtomterna har 

ofta enkla nätstängsel men 

även murar av huggen eller 

naturligt rundad sten. 

Vitmålade spjälstaket med trägrindar avgränsar tomterna längs Kyrkogårdsgatan. 

Öster 

Öster utgjorde tidigare jordbruksmark med mer sanka områden i söder. Anläggandet av en 

strukturerad villastad under 1900-talets första hälft hade fördelar i närheten till stadens 

centrala delar, vattnet och därmed kommunikationer. Länge utgjorde Gränsgatan en tydlig 

gräns mot odlingsmarken, där av namnet. 

Sjöbladet, Första Backe och Pyramiden 

Kvarteren Sjöbladet, Första Backe och Pyramiden skiljer 

sig från övriga kvarter genom att de representerar 

funktionalismens ideal av hus i park. De har ett kuperat 

läge och nyttjar naturmarkens karaktär och den tidigare 

allmänna parkmarken. Tomterna är delvis kraftigt 

sluttande och därför ibland terrasserade ned mot 

omgivande gator. Gångar är anlagda efter terrängen 

med trappor som förbinder de olika nivåerna. 

Närmast husen är tuktade trädgårdar men större delen 

av tomterna utgörs av naturmark med höga ädellövträd 

som sparats, främst ek. Tomterna innehåller inga 

fruktträdgårdar. Husen ligger högt uppdragna i 

sluttningen och karaktäriseras av påkostade, 

arkitektritade, fritt liggande villor som är skyddade från 

insyn genom sina höga placeringar. 

Stolpar i tuktad sten, smidesgrindar och 

stentrappor är utmärkande karaktärsdrag i naturtomterna.

8 

Under tidigt 1900-tal fanns huset i Första Backe 3 i området samt några små lägenheter eller 

hus där nuvarande Sjöbladet idag ligger. Avloppsanläggningar kom till ganska sent i 

området. Övriga villor är uppförda under 1930-talet. 

Övriga kvarter 

Övriga kvarter representerar 

ett karaktäriskt 

trädgårdsstadsområde. 

Villorna är av normala, 

enkla, traditionella typer 

med locklistpanelade 

fasader och sadeltak eller 

mansardtak (brutet tak) med 

tegel. Placeringen på 

tomterna samspelar mellan 

fastigheterna. I Öster vänder 

husen långsidan mot gatan. 

Senare har merparten av 

bostadshusen försetts med 

veranda med balkong mot 

söder. Även glasverandor, 

takkupor och stora altaner 

har tillkommit. 

Södra sidan av Hertig Karls allé. 

I kvarteret Astrea har flera av byggnaderna byggts till kring 1950-talet med veranda och 

balkong med järnstolpar och med smidesräcken. Även uthusbyggnader har moderniserats 

eller tillkommit kring denna tid. 

Trädgårdarna präglas av sina hårt beskurna fruktträd som koncentreras till en del av tomten, 

en del har köksodlingar och hallonland kvar Många tomter har kvar grusbeläggning på 

gångarna. På södra sidan av Hertig Karls allé avgränsas merparten av trädgårdarna av 

häckar i vilka vanligen finns en öppning försedd med en grind i smide eller trä. 

I kvarteret Säven har under 

senare år en avvikelse i 

utformning skett genom att 

en villa uppförts mellan två 

befintliga äldre hus och 

därmed brutit det luftiga 

kvartersmönstret som ger 

siktlinjer ned mot vattnet. 

Villan som i och för sig har 

en intressant arkitektonisk 

utformning avviker kraftigt 

från trädgårdsstadens 

karaktär främst genom 

takform och hur den vänder 

fasaden mot gatan 

Viktiga karaktärsdrag i kulturmiljön Öster 

Fristående hus. 

Volymer 

Södra delen av Hertig Karls allé.

Placering mot gaturum och på tomt 

Fasadmaterial av träpanel. Även puts i Första Backe - området. 

Sadeltak eller brutna tak på bostadshus. 

Väggliv mellan tak och fönster. 

Sockelhöjd 

Sadeltak eller pulpettak på uthusbyggnader. 

Avgränsning av häck, spjälstaket eller nätstängsel. 

Grindar i målat trä eller smide. 

Trädgårdarnas inslag av fruktträd som bidrar till områdets lummiga karaktär. 

Ädellövträden i Första Backe - området. 

Ursprungliga portar och fönster. 

9

11 


Plan – Bygg – Miljö 

BEBYGGELSEINVENTERING 

Inventeringsdatum 

Inventerare 

Emma Tibblin / AQ Arkitekter 

BYGGNADSHISTORISKT VÄRDE 

Värdebeskrivning/ Föreslaget lagskydd 

Byggnaden värderas till klass 3 enligt PBL 3:10. 

Byggnaders värde i sammanhanget 

Värdebeskrivning 

Bostadshuset har som enskild byggnad på grund av förändringar av 

fasadmaterial förlorat sin autenticitet. Dess volym, yttre siluett med 

brutet tak och med ursprungliga fönster är av miljöskapande värde för 

gaturummet och för området Östers karaktär. Uthusbyggnaderna har en 

miljöskapande betydelse och ett pedagogiskt värde som 

funktionsbyggnader. De berättar om hur de gårdsmiljöerna kunde vara 

utformade kring 1900-talets första hälft och mitt. 

Klass 

1 Högt (grön) 2 Stort (blå) 3 Visst (gul) 

X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 

Fastighetsbeteckning 


Gårdsnamn, byggnadens namn e d 

Adress 

Gränsgatan 10 

Ägare 

Joakim Eriksson 

Stadsdel 

Öster 

BYGGNADSBESKRIVNING EXTERIÖR 

Byggnadsnummer 1 2 3 4 

Ursprunglig användning 

Bostadshus Uteplats Bodbyggnad Garage 

Dominerande stilepok 

Enkel 1930-talsvilla 

Enkel 

Byggnadsår 

Arkitekt, Byggherre, 

Byggmästare 

Nuvarande användning 

Ombyggnadsår, Arkitekt, 

Åtgärd 

Våningar 

Stomme 

Sockel - Grund – Källare 

Fasadmaterial och färg 

Tak stil - täckning – färg 

uthuskaraktär 

1937 Sentida 1900-talets första 

hälft eller mitt 

H Andersson - 

Bostadshus, en familj Bodbyggnad Garage 

Kring 1950 har huset 

reveterats och fått 

verandan mot söder. 

Under 1900-talets andra 

hälft har det fått en 

plåtfasad. 

1 1/2 1 1 

Trä Trä - 

Källare. Sockeln har grå 

spritputs. 

Plåtfasad utformad som 

stående panel med 

karaktären av fjällpanel 

kring balkongen mot 

söder. 

Mansardtak. Tvåkupigt 

lertegel. Kupa mot norr 

och söder. Röd 

tegelskorsten i nock. 

Enkel modernistisk 

karaktär 

1900-talets mitt 

- Slät sockelmarkering. 

Avfärgad brun. 

Stående 

locklistpanel. Gul 

kulör. Hörn, 

vindskivor och 

omfattningar i brunt 

. 

Sadeltak med 

enkupigt rött 

lertegel, 

- 

Slät puts, avfärgad gul. 

Sadeltak med förskjutet 

takfall mot norr. Grön 

trapetskorrugerad plåt. 

Vindskivor i brunmålad

12 

och söder. Röd 

lertegel, 

trapetskorrugerad plåt. 

tegelskorsten i nock. 

Vindskivor i brunmålad 

plåt. 

Fönster 

Ursprungliga kopplade 

fönster med pressade 

Ursprungligt fönster 

i väster. 

Ursprungliga fönster i 

norra fasaden i ett 

hörnjärnsbeslag. 2 lufter 

fönsterband med 4 lufter 

med 3 rutor / båge. 

med pressade 

Sentida fönster i 

hörnjärnsbeslag. 

takkuporna med 2 lufter 

och 2 rutor /båge. 

Sentida källarfönster, en 

del med utanpåliggande 

spröjs. 

Portar 

Entré mot söder med 

grönmålad dörr i stående 

Brunmålad 

paneldörr, ev 

Norra fasaden: Ursprunglig 

utåtgående trädörr med 

panel. Sentida 

ursprunglig. 

stående panel. Brunmålad. 

balkongdörr med glasat 

spröjsat parti. 

Övriga detaljer; 

Mot söder är en gjuten 

trappa. Järnkolonner bär 

Lägre byggnadsdel 

mot söder. 

Trälucka i norra fasaden 

hängd i överkant. 

upp balkongen. Räcken 

Mot Jacobigatan i väster är 

upptill och nedtill av 

två garageportar med 2 

smide. Sannolikt 

portblad av stående panel i 

tillkommen kring 1900- 

brun kulör och med 

talets mitt. 

kraftiga bandgångjärn. 

Gårdsmiljö, trädgård mm 

Bostadshuset är något 

indraget från gatan med 

en bit förgårdsmark 

framför och med 

trädgården mot söder. I 

östra tomtgränsen ligger 

en uteplats med tak och 

tre väggar och i 

sydvästra hörnet en 

garagebyggnad samt en 

vidbyggd bod. Mot 

Gränsgatan avgränsas 

tomten av en häck med 

infart mellan 

naturstensstolpar med en 

dubbelgrind i smide, 

målad ljust grå. I övrigt 

omges tomten av 

Gunnebostängsel med 

undantag av en del i 

söder som har ett lågt 

brunmålat spjälstaket . 

Vid garageinfarten i 

väster är två grindstolpar 

i huggen sten, krönta av 

stenklot. Rabatter är 

planterade längs västra 

sidan och i öster leder en 

grusgång genom 

trädgården. Intill garaget 

är marken belagd med 

betongplattor. I södra

13 

betongplattor. I södra 

delen av tomten finns 

trädgårdsland och 3 

fruktträd. 

Bilagor 

Källor, ritningar, 

litteratur o.dyl 

Muntliga uppgifter 

lämnade av 

Gällande detaljplan, 

datum 

Övrigt 

Omdöme 

1947 

Fastigheten tillhör en av 

få med en välbevarad 

Sentida. Ges 

ingen 

Relativt välbevarad 

uthusbyggnad i 

Byggnaden utgör den enda 

i sitt slag i området Öster 

gårdsmiljö av ett flertal 

kulturhistorisk 

tomtgränsens 

och bidrar till upplevelsen 

funktionsbyggnader. 

värdering. 

bakkant. 

av områdets 

Trots förvanskning av 

småstadskaraktär. 

fasadmaterial av 

bostadshuset har dess 

yttre form, placering och 

tomtens utformning har 

en miljöskapande 

betydelse för områdets 

karaktär av 

trädgårdsstad. 

Situationsplan/ 

Bild 

Astrea 1. Ej skalenlig. 

Bostadshuset i Astrea 1

14 





Inventerare 




Bostadshuset och garaget ges en kulturhistorisk värdering enligt klass 3 

dvs PBL 3:10. 



Boningshusets ursprungliga karaktär är delvis förändrad utbyte av 

ursprunglig panel mot eternit och den tidstypiska tillbyggnaden från 

1958. Mot norr är byggnadens småskaliga karaktär till formen bevarad 

och den har därför ett visst kulturhistoriskt värde för upplevelsen av 

området och gaturummet. Garagebyggnaden är byggnadshistoriskt 

intressant som en välbevarad funktionsbyggnad och som en 

miljöskapande del av gårdsmiljön. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 




Adress 

Gränsgatan 12 

Ägare 

Rut Björkvall 

Stadsdel 

Öster 


Byggnadsnummer 1 2 3 

Ursprunglig användning Bostadshus Garage Friggebod 


Enkel garagebyggnad, 

Byggnadsår 1935 Ca 1940 1900-talets andra hälft. 

Arkitekt, Byggherre, Byggmästare Byggmästare Karl Ceder. 

Arkitekt Alfred Eriksson 

- 

Nuvarande användning Bostadshus, en familj Garage 

Ombyggnadsår, Arkitekt, Åtgärd 1958: Tillbyggnad i två 

våningar mot söder med 

entré, badrum m.m. Balkong 

mot öster. 

Våningar 1 1/2 1 

Stomme Trä - 


Källare. Hög sockel med 

spritputs, avfärgad i ljust grå 

kulör. 

Grå sockelmarkering i puts. 



Fönster 

Grå eternitplattor. 

Aluminiumlister i hörnen. 

Mansardtak med tvåkupigt 

rött lertegel. Skorsten i tegel 

på nock. Vindskivor i trä, 

grön kulör. 

Ursprungliga 2-luftsfönster 

med samt källarfönster i 1 luft 

med 2 rutor. Pressade 

hörnjärnsbeslag. 1950- 

talsfönster i tillbyggnaden 

med 3 lufter. 

- 

Slät puts, avfärgad vit. 

Sadeltak med enkupigt rött 

lertegel. 

Liggande fönsterband med 

lekfullt utformad spröjs.

15 

Portar 



talsfönster i tillbyggnaden 

med 3 lufter. 

Södra entrén med en trädörr i 

teak med 2 rutor i övre delen, 

1950-tal. Balkongdörr 1950- 

tal. 

Entrépartiet från 1958 är 

intakt. Trappa i betong. 

Järnstolpar i ljust blå kulör 

bär upp balkongen. Mellan 

stolparna är smidesräcken i 

ljust blå kulör. Balkong med 

grön korrugerad plåtfasad. 

Igensatt dörröppning på östra 

gaveln med eternit och 1 

trappsteg. 

Boningshuset ligger indraget 

på tomten från gatan. I södra 

tomtgränsen ligger ett 

garage. Avgränsning med 

nätstängsel mot väster och 

öster, i övrigt en häck. Mot 

Gränsgatan är grindstolpar i 

tuktad natursten med en 

ornerad smidesgrind från 

1950-talet. Plattsättning av 

röd kalksten från grinden till 

husets entré. Grusgång vid 

sidan, kantad av rabatter och 

tuktad sten. Rabatt längs 

västra husgaveln. Hallonland 

och buskplanteringar mot 

tomtgränsen i öster. Fruktträd 

i södra och östra delen av 

trädgården. Trädgårdsland i 

söder. Betongplattor framför 

byggnad 3. 

Masoniteklädd dörr, 

grönmålad. Garageport i 2 

blad med liggande panel och 

kraftigt smidda 

bandgångjärn. 

Äldre stuprör, grönmålade. 

Skärmtak mellan garage och 

friggebod. 

Bilagor 

Källor, ritningar, litteratur o.dyl 

Muntliga uppgifter lämnade av 

Gällande detaljplan, datum 1947 

Övrigt 

Omdöme 

Några av de tidiga ägarna 

var bl.a. en sågmästare och 

en murare. 

Trots den i material och med 

tillbyggnaden mot söder 

förändrade huvudbyggnaden 

har fastigheten ett betydande 

miljöskapande värde i 

byggnadens placering, 

småskalighet, trädgårdens 

struktur och äldre 

garagebyggnad. 

Sentida byggnad. Värderas 

ej.

16 


Bild 

Bostadshuset med 1950-talets tillbyggnad mot trädgården. 


Den tidigare garagebyggnaden.

17 





Inventerare 




Bostadshuset och garaget ges en kulturhistorisk värdering enligt PBL 

3:10. 



Bostadshuset är välbevarat i sin volym och exteriör. Det tillhör en av de 

största byggnaderna i kvarteret och är en god representant för 1930- 

talets villaarkitektur i trä. Byggnaden har ett byggnadshistoriskt och 

framför allt miljöskapande värde. Garagebyggnaden är en välbevarad 

funktionsbyggnad och en miljöskapande del av gårdsmiljön. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 




Adress 

Herr Stens väg 9 

Ägare 

Stadsdel 

Öster 


Byggnadsnummer 1 2 

Ursprunglig användning Bostadshus, 3 lägenheter. Garage 

Dominerande stilepok Enkel träpanelarkitektur Enkel garagekaraktär 

Byggnadsår 1936 ca 1950-tal 

Arkitekt, Byggherre, Byggmästare Pettersson - 

Nuvarande användning Bostadshus, en familj Garage och bod 

Ombyggnadsår, Arkitekt, Åtgärd 

Huset har byggts om till två lägenheter och 

senare till enfamiljshus. 

Våningar 1 1/2+ vind 1 

Stomme Trä - 




Fönster 

Portar 

Källare . Hög sockel av tuktad natursten. 

Svartmålad eller asfaltsstruken längst ned 

Stående locklistpanel i en beige kulör. 

Brädomfattningar är bruna. 

Mansardtak. med tvåkupigt svart 

betongtegel. Röd tegelskorsten på nock. 

Takkupa mot söder och norr. 

Ursprungliga kopplade fönster med 

pressade hörnjärnsbeslag. Vitmålade. 2 

lufter med 3 rutor / båge. Trekantiga fönster 

med 2 rutor i gavelröstena. Tvåluftsfönster 

till källaren. Senare 2-luftsfönster i 

bottenvåningen mot väster. 

Sentida ytterdörrar i ek i gavlarna. Sentida 

balkongdörr i 2 blad med glasad spröjsad 

övre del. 

ca 1960-70-tal: Tillbyggnaden av en bod mot 

norr. 

Betongsockel, 

Slät puts i vitt på garaget. Brun liggande 

fjällpanel på tillbyggnaden. 

Sadeltak med svart betongtegel på garaget. 

Pulpettak med svart korrugerad plåt på 

tillbyggnaden. 

Saknas i garagebyggnaden. Tillbyggnaden har 

ett litet spröjsat 1-luftsfönster i 8 rutor. 

Garageport i 2 blad klädda på utsidan med 

brunmålad masonite och kraftiga 

bandgångjärn. 2 dörrar i norra fasaden med 

brunmålad masonite. Tillbyggnaden har en 

stående bräddörr med bandgångjärn.

18 



Västra entrén har ett skärmtak med 

betongtegel, stolpar i tryckimpregnerat trä, 

betongtrappa och nytt räcke i 

tryckimpregnerat trä. Östra entrén har en 

trätrappa, gråmålade stolpar i trä med 

konsoler i hörnen och ett vitmålat träräcke. 

Äldre stuprör med falsade skarpa vinklar. 

Balkong med spjälor i vitmålat trä mot 

söder. 

Sentida träaltan mot söder. 

Bostadshuset vänder långsidan mot 

Gränsgatan och är något indraget på 

tomten från gatan. Mot söder breder 

trädgården ut sig och i dess sydöstra del 

ligger garage och uthus. Tomten avgränsas 

av häckar. Mot Herr Stens väg är 

grindstolpar i tuktad natursten. Närmast 

huset leder en grusgång mot den södra 

delen av tomten. Rabatter kantas av sten. 

Fruktträd i söder. 

Äldre falsade stuprör med skarpa vinklar. 

Bilagor 


Muntliga uppgifter lämnade av Ägaren 


Övrigt 

Omdöme 

Astrea 3 är en för området och kvarteret 

representativ fastighet från 1930-talet med 

sitt bostadshus, tomtyta med fruktträd och 

med sin garagebyggnad. Den har ett 

miljöskapande värde i området 


Bild 

Bostadshusets trädgårdsfasad. 

Astrea 3, Ej skalenlig

19 





Inventerare 




Byggnaden värderas enligt klass 3, dvs bör hanteras enligt PBL 3:10. 



Byggnaden tillhör det senast tillkomna bostadshuset i kvarteret och 

avviker därför i placering på tomten. Den har delvis förvanskats genom 

ombyggnader. Dess miljöskapande värde ligger i användningen av 

fasadmaterial, den brutna takformen samt dess småskaliga volym som 

är uttryck för trädgårdsstadens karaktär. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 




Adress 


Ägare 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Bostadshus Friggebod / Gäststuga Garage 

Dominerande stilepok Enkel träpanelarkitektur Enkel utformning. 

Byggnadsår 1940 Sentida. - 

Arkitekt, Byggherre, Byggmästare Lindberg - 

Nuvarande användning Bostadshus, en familj Garage 

Ombyggnadsår, Arkitekt, Åtgärd 1972. Om- och tillbyggnad. - 


Stomme Trä - 




Fönster 

Portar 

Källare. Sockel av brunmålad 

betong. 

Tilläggsisolerat. Sentida, lite 

grov stående locklistpanel. 

Vita knutbrädor och 

brädomfattningar kring 

fönstren. 


betongtegel. Kupa mot norr 

och söder. Röd tegelskorsten 

Sentida 1-2-luftsfönster. 

Vitmålade. Ursprungligt 2- 

luftsfönsterr med 2 rutor / 

båge och med pressade 

hörnjärnsbeslag i norra 

takkupan. Ursprungliga 

källarfönster i 1 luft med 3 

rutor och hörnjärnsbeslag. 

Sentida vitmålad typdörr i 

söder fasad. Sentida 

balkongdörr i öster fasad 

med glasad övre del. 

- 

Stående locklistpanel. 

Sadeltak med korrugerad 

plåttäckning. 

Garageport i 2 blad med 

masoniteskiva,

20 

balkongdörr i öster fasad 

med glasad övre del. 



Entréutbyggnad mot söder 

med stentrappa och enkelt 

träräcke. 

Utbyggnad på östra gaveln 

med balkong. Utbyggnad i 

söder fasad med sadeltak. 

Bostadshuset är indraget på 

tomten med en trädgård mot 

söder. Tomten omges av 

häckar och av nätstängsel 

mot väster. Mot Herr Stens 

väg och Hertig Karls väg är 

tuktade naturstensstolpar 

med smidesgrindar, troligen 

från 1940-talet med 

blomornamentik. Kring huset 

och från södra infarten till 

garaget leder grusgångar. 

Rabatt längs östra gaveln. 

Fruktträd i västra delen. 

Bilagor 




Övrigt 

Omdöme 

Fastighetens kulturhistoriska 

värde ligger framför allt i dess 

miljöskapande betydelse 

genom bostadshusets volym, 

takform och material samt i 

tomtens storlek och 

avgränsning. 

Byggnaden ges ingen 

kulturhistorisk värdering. 

Garagebyggnaden är 

karaktäristisk för tiden kring 

1900-talets mitt 

Situationsplan 

Bild 


Bostadshuset i Astrea 4

21 





Inventerare 




Byggnaden ges en kulturhistorisk klassificering enligt PBL 3:10 till sitt 

yttre men enligt PBL 3:12 vad gäller stommen. 



Byggnaden är karaktärsskapande för denna del av området delvis 

genom sin volym. Dess kulturhistoriska värde är delvis av 

byggnadshistorisk innebörd i dess 1700-talsstomme. Den har även ett 

samhällshistorisk värde som speglar den tid då byggnader flyttades och 

fick en ny funktion, en vurm från nationalromantikens era. Byggnaden 

har ett historiskt värde som krog, kallad ”Sista Styvern”. Det vore av 

intresse att utröna varifrån byggnaden ursprungligen kommer. 

Byggnaden har tidigare haft en stående locklistpanel. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 




Adress 

Hertig Karls allé 11 

Ägare 

Fredrik Asplund 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig Bostadshus, krog 

användning 

Dominerande 

stilepok 

Byggnadsår 1700-tal Sentida 

Arkitekt, 

Byggherre, 

Byggmästare 

Nuvarande 

användning 

Ombyggnadsår, 

Arkitekt, Åtgärd 

Våningar 

Stomme 

Sockel - Grund – 

Källare 

Fasadmaterial och 

färg 

Tak stil - täckning 

– färg 

Bostadshus, tre lägenheter. 

1929: flytt till nuvarande plats. 1944 tillbyggd och inredd 

med vindslägenhet. 

2 + inredd vind 

Knuttimrad 

Torpargrund. Spritputs, avfärgad mörkt grå. 

Vit spritputs med brädklädda vitmålade knutar som 

indelar fasaden. Slätputsade fönsteromfattningar. 

Mansardtak med korrugerad plåttäckning. Takkupa mot 

norr . Två tegelskorstenar. 

Fönster Fönster med pressade hörnjärnsbeslag, troligen 1930- 

tal. Senare tillkomna fönster i gavelröstena. Vitmålade. 

2 lufter med 3 rutor / båge. I 

takkuporna med 2 rutor. Rundbågade fönster kring 

entrén. 

Betongglasfönster i sockeln. 

Uthus / bod

22 

Portar 


Gårdsmiljö, 

trädgård mm 

Bilagor 



Muntliga 

uppgifter lämnade 

av 

Gällande 

detaljplan, datum 

Övrigt 

Omdöme 


Vitmålad inåtgående dörr med spegelfyllningar, troligen 

1929. Portal i vitmålade brädor krönt av ett gavelmotiv, 

troligen 1929. 

Senare balkongdörrar med glasad och spröjsad övre 

del. 

Entrén har en trappa i granit. 

Äldre falsade stuprör med skarpa vinklar. 

Längs norra sidan av huset löper en ramp i 

tryckimpregnerat trä. 

I söder är en veranda med gråmålade trästolpar som 

bär upp en balkong. 

Tomten avgränsas av en häck mot söder och väster 

och av ett nätstängsel mot öster och norr. På östra och 

västra sidan av tomten från Hertig Karls allé är grusade 

infarter, den västra med grindstolpar i natursten. Det 

finns ett flertal fruktträd på båda sidor av en mittgång. I 

övrigt är gräsytor, buskar, hallonland i väster, och 

stenkantade rabatter. Flaggstång finns. 

1947 

Fastigheten avviker från övriga tomter i kvarteret i 

bostadshusets volym och äldre utförande av stommen. 

Fastigheten har dock ett kulturhistoriskt värde, dels i sin 

byggnadshistorik enligt ovan men även som av 

miljöskapande betydelse i byggnadens placering, 

tomtens struktur och storlek. 

Bild 

Byggnaden är sentida och värderas ej. 


Bostadshuset på Astrea 5.



23 



Inventerare 




Värderas och beskrivs ej. 



Klass 

Oklass 

1 Högt (grön) 2 Stort (blå) 3 Visst (gul) 4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 

X 




Adress 


Ägare 

Kaj Niemi 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Bostadshus Garage 


Byggnadsår 1972 1900-talets andra hälft 

Arkitekt, Byggherre, Byggmästare P G Eriksson 



Våningar 

Stomme 




Fönster 

Portar 



Bilagor 




Övrigt 

Omdöme 

Bostadshus 

Fastigheten beskrivs och värderas ej pga sin 

sena tillkomst.


24 

Bild 

Ej skalenlig karta 

Bostadshus med vidbyggt garage på Första Backe 2

25 





Inventerare 




Boningshuset värderas till klass 3, dvs enligt PBL 3:10. 



Mot Herr Stens väg har boningshuset en avläsbar ursprunglig volym 

och för det sena 1800-talet karaktäristiskt sadeltak med en takfot som 

kragar ut över fasadliv med synliga taksparrar. Byggnaden har dock 

förvanskats genom till- och ombyggnader och förlorat en stor del av sin 

ursprungliga karaktär samt därmed kulturhistoriska värde. Den har ändå 

ett visst byggnadshistoriskt värde som den äldsta byggnaden i området 

innan den kraftiga expansionen under 1920- och 30-talet. Den utgör en 

viss miljöskapande funktion i området och i gaturummets inramning 

genom sin placering och ursprungliga byggnadskropp. Jordkällaren har 

ett byggnadshistoriskt och pedagogiskt värde som en i äldre tider vanligt 

förekommande funktionsbyggnad. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 




Har kallats för ”Villa Brun”. 

Adress 


Ägare 

Peter Zäll 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Bostadshus Jordkällare för förvaring av 

mat. 

Dominerande stilepok - Typisk jordkällare 

Garage 

Byggnadsår 1895 sent 1800 / tidigt 1900 Sentida 

Arkitekt, Byggherre, Byggmästare - 

Nuvarande användning Bostadshus, enfamiljshus Jordkällare / förråd 

Ombyggnadsår, Arkitekt, Åtgärd Möjlig ombyggnad 1909. 

1979 tillbyggnad av Jan 

Wester, brunt fasadtegel. 

2007 putsades huset. 

Våningar 1 1/2 1 plan i souterrain 

Stomme Trä Murade naturstenar. 

Sockel - Grund – Källare Slätputsad, avfärgad grå. - 



Slät puts. Rosa avfärgning 

med vita putsmarkeringar 

kring fönster och port. 

Frontespiserna har liggande 

vitmålad panel. 

Sadeltak med svart 

betongtegel. Utskjutande 

takfot med synliga vitmålade 

träsparrar. Vindskivor i trä, 

vita. 

- 

Fogad sten och jord med 

grästäckning. 

Rundat. Jord med 

grästäckning.

26 

Fönster 

Portar 



Frontespiser mot söder och 

norr. 

Pulpettak över tillbyggnaden 

mot norr. 

Moderna perspektivfönster. 

Ursprungliga småspröjsade 

fönster i takkuporna mot norr. 

Norra entrédörren är en hög 

port i brunmålat trä. Sentida 

balkongdörrar mot söder och 

väster. 

Balkong över den envåniga 

tillbyggnaden mot söder med 

vitmålat träräcke. Entrén i 

öster är indragen under ett 

tak som bärs upp av putsade 

fyrkantiga pelare. 

Entrétrappan har 

klinkerplattor och steg i 

huggen sten. Sentida altan 

intill västra gaveln. 

Tomten sluttar kraftigt mot 

söder. Bostadshuset är högt 

beläget med tomtmark 

runtom. I norr ligger 

jordkällaren och i öster 

garagebyggnaden. Mellan 

boningshus och garage är 

betongplattor. Norr om 

bostadshuset är naturtomt. 

Mot söder är tomten 

terrasserad. Den avgränsas 

av nätstängsel undantaget 

mot söder där det finns en 

stödmur i natursten. 

Grindstolpar med en äldre, 

låg smidesgrind från vilken 

en stentrappa och en 

grusgång kantad av slipers 

leder till bostadshuset. I östra 

delen är en asfalterad 

uppfart. Tomten har gräsytor 

en del vintergröna växter och 

några höga lövträd. 

- 

Sentida dörr. 

- 

Bilagor 


Muntliga uppgifter lämnade av Fastighetsägaren 


Övrigt Vid ombyggnaden 1979 

användes timmerbjälkar från 

Münchenbryggeriet i 

Stockholm i interiören. 

Fasader kläddes in i brunt 

fasadtegel vilket ersattes vid 

senaste renoveringen.

27 

Omdöme 


Fastighetens kulturhistoriska 

värde är framför allt 

miljöskapande i 

boningshusets volym mot 

Herr Stens väg samt i dess 

placering, anpassning efter 

tomtens sluttning, 

förekomsten av en jordkällare 

samt i de höga lövträden som 

bidrar till områdets lummiga 

karaktär och som 

sammanhänger med 

intilliggande parkdel. 

Bild 

Byggnaden beskrivs och 

värderas ej pga dess sentida 

tillkomst. 

Karta över Första backe 3. Ej skalenlig. 

Huvudbyggnaden med 1970-talets tillbyggnad på baksidan.

28 





Inventerare 




Byggnaden har ett kulturhistoriskt värde som jämställs med PBL 3:12. 



Boningshuset är i stort sett välbevarat sedan uppförandet 1930 och 

speglar på ett representativt sätt det kvardröjande 1920-talets 

klassicistiska formspråk i en stram träpanelarkitektur. Arkitekten 

Archibald Frid ritade ett flertal privata villor i Mälardalsregionen under 

1930-50-tal och kom att sätta en stor prägel på stadsdelar i närliggande 

städer med modernistiska flerbostadshus under 1950-talet. Byggnaden 

har därför även ett visst personhistoriskt värde. 

Klass 

1 Högt (grön) 2 Stort (blå) 

X 

Oklass 

3 Visst (gul) 4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Första backe 4 


Adress 


Ägare 

Carl-Gustaf Schalin 

Stadsdel 

Öster 


Byggnadsnummer 1 


Bostadshus 


Nyklassicistiskt 

Byggnadsår 1930 

Arkitekt, Byggherre, Byggmästare Archibald Frid. Byggherre var Strandberg, kantor och rektor. 


Bostadshus, enfamilj 


Våningar 1 1/2 

Stomme 

Trä 


Slätputsad med grå avfärgning. 


Ursprunglig stående locklistpanel. Gul kulör med vita ursprungliga listverk, hörn, omfattningar 

och en profilerad gesims i trä. 


Fönster 

Portar 



Sadeltak med tvåkupigt lertegel. Takfoten kragar ut över fasaden. Ursprunglig frontespis mot 

söder. Två murade skorstenar i rött tegel på norra takfallet. 

Ursprungliga fönster med pressade hörnjärnsbeslag. 2 lufter med 3 rutor/ båge. I västra 

gavelns burspråk 1-luftsfönster i 3 rutor. I gavlarna även rombiska 1-luftsfönster i 4 rutor. 

Trekantiga 1-luftsfönster i 2 rutor i gavelröstena. Vid balkongen 1-luftsfönster med 6 rutor. 

Källarfönster i 1-2 lufter. 

Ursprunglig entréport i norr i ek med spegelfyllning och ovalt fönster. I söder fasad 

ursprungliga balkongdörrar med 2 blad, glasade och spröjsade i övre delen och panelad i 

undre. 

Östra entrén: Ursprunglig spegeldörr med 3 f yllningar och med lunettfönster i övre delen. 

Källaren har en en garageport i 2 portblad med liggande panel, gråmålad lika sockeln. 

Norra och södra entréerna flankeras av vitmålade ursprungliga träkolonner med stenfot. 

Geometriskt utformade vitmålade träräcken. Trappor i natursten. Norra entrén med 

sadeltaksformat skärmtak. Öster entré har ursprungligt skärmtak och smidesräcke samt en 

trappa i betong. Lampor i fasaden är ursprungliga. 

Tomten är kraftigt sluttandet. Boningshuset är högt beläget med en terrasserad trädgård i fyra 

nivåer mot Herr Stens väg. Rabatt närmast verandan i söder. Trappor i natursten förbinder de 

olika nivåerna. Terrasserna understöds av stenmurar. Rabatter är stenkantade. Närmast östra

29 

Bilagor 


Muntliga uppgifter lämnade av Carl-Gustaf Schalin 


Övrigt 

Omdöme 


nivåer mot Herr Stens väg. Rabatt närmast verandan i söder. Trappor i natursten förbinder de 

olika nivåerna. Terrasserna understöds av stenmurar. Rabatter är stenkantade. Närmast östra 

gaveln är en stensatt uteplats. Betongtrappa mellan trädgårdens övre del och garageinfarten. 

Längs västra gaveln är en gång av kalkstensflis, i övrigt är en grusgång närmast huset. I 

trädgården finns fruktträd men även höga ädellövträd som ek. Tomten avgränsas av en fogad 

mur mot gatan och i övrigt av nätstängsel. Uppfarten är asfalterad . Stenstolpar med 

smidesgrind. Murade stenmurar vid infarten till garaget. 

Tomten var tidigare större men avstyckades i nordost för nuvarande fastigheten Första backe 

2 under sent 1970-tal. 

Fastigheten är representativ för denna del av områdets karaktär i den kraftigt sluttande 

naturmarken som utgör tomt och i boningshusets placering. Fastigheten har ett för området 

betydelsefullt miljöskapande värde och arkitekturhistoriskt värde i dess välbevarade 

huvudbyggnad samt i den välbevarade naturtomten med inslag av terrasserad tuktad trädgård. 

Bild 

Ej skalenlig karta över Första Backe 4. 

Första Backe 4



30 



Inventerare 




Värderas ej. 



Klass 

Oklass 

1 Högt (blå) 2 Stort (grön) 3 Visst (gul) 4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 

X 




Adress 

Herr Stens väg 2A 

Ägare 

Peter Zäll 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Bostadshus Garage 


Byggnadsår 1984 1980-tal 

Arkitekt, Byggherre, Byggmästare R Lindwall Hultsfredshus 

Nuvarande användning Bostadshus Garage 


Våningar 

Stomme 




Fönster 

Portar 



Bilagor 




Övrigt 

Omdöme 


sena tillkomst.


31 

Bild 

Ej skalenlig karta. 

Bostadshus och garage på Första Backe 5

32 





Inventerare 




Byggnaden ges ett högt kulturhistoriskt värde i enlighet med PBL 3:12. 



Byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde i sin välbevarade 

nyklassicistiska utformning och i detaljer. Den är snarare representativ 

för 1920-talet än 1930-talet. Den avviker från övriga villor i närliggande 

kvarter genom sin volym och utformning som ett riktmärke av högt 

miljöskapande värde i området 

Klass 

1 Högt (blå) 2 Stort (grön) 

X 

Oklass 

3 Visst (gul) 4 Ej 1-3 (Grå) Lov eft. 1960 


Pallas 1 


Adress 

Hertig Karls allé 1 

Ägare 

Bo och Ingalill Hagerf 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Bostadshus Växthus 


Nyklassicistisk 

Byggnadsår 1930 sentida 

Arkitekt, Byggherre, Byggmästare O Åkerlind 


Bostadshus, enfamiljshus 



Stomme 

Trä 


Källare. Sockel med grå spritputs. 


Sannolikt ursprunglig stående locklistpanel. 

Sentida färgsättning i skarpt blå med vita 

hörnmarkeringar, gesims och 

fönsteromfattningar. Takgesimsen är 

profilerad. 


Fönster 

Portar 

Valmat sadeltak med utsvängd takfot. 

Skorstenar i nock, plåttäckta med utkragande 

krön. Rundbågiga takkupor i gavlarna. Större 

takkupa mot söder. 

Ursprungliga fönster med pressade 

hörnbeslag. Vitmålade. 2 lufter med 3 rutor / 

båge. Rundbågiga 2-luftsfönster i gavlarnas 

takkupor med 2 rutor / båge. I kupan mot 

söder är 4 lufter. I östra gavel sitter 

trapphusfönster med 1 luft i 3 rutor. 

Sidofönster till västra entrén med 4 rutor. 

Källarfönstren har 2 utåtgående lufter. Senare 

tillkommet litet takfönster mot norr. 

Västra gavelns entréport med stående 

brunmålad karosseripanel ca 1950-tal 

Plankdörr under entrétrappan. Källardörr med 

liggande panel. Senare tillkommen garageport

33 

Plankdörr under entrétrappan. Källardörr med 

liggande panel. Senare tillkommen garageport 

i 2 blad, brunmålad med glas i övre delen och 

stående panel. Veranda mot söder med 

möjligen ursprungliga balkongdörrar i 2 

inåtgående blad med spröjsat glas i övre 

delen. Senare tillkommen balkongdörr med 

glasad övre del i östra gaveln. 


Väster entré: Omfattning av foder. Igensatt 

parti över porten efter tidigare högre port eller 

överljusfönster. Senare tillkommet sidofönster 

intill porten. Skärmtak med smide och 

korrugerad plastavtäckning. Betongtrappa 

med putsade sidor, enkelt geometriskt 

smidesräcke som troligen är samtida med 

dörren. Utanpåliggande vitmålad trätrappa vid 

östra gaveln. Mot söder veranda r på hög 

putsad stenfot med vitmålat träräcke. 


Tomten omges av ett lågt staket mot söder, 

ett högt plank mot norr och av 

Gunnebostängsel mot öster. Grindstolpar av 

Bilagor 

järn mot söder. Innanför avgränsningen löper 

en spaljé. Trädgården består till stor del av 

gräsytor. 1 ask, björkar, ett par fruktträd och 

höga buskar. I östra delen finns 

trädgårdsland. Plattsättning av kalksten vid 

infarten samt framför verandan. 




Övrigt 

Omdöme 

Pallas 1 har ett högt kulturhistoriskt värde som 

en representativ välbevarad fastighet med 

välbevarad träpanelhus och en stor tomt med 

träd som skapar en lummighet som hör 

trädgårdsstaden till 


Bild 

Karta över Pallas 1 

Bostadshuset i Pallas 1

34 





Inventerare 




Bostadshuset är värderat till den kulturhistoriska klassen 3, dvs enligt 

PBL 3:10. 



Byggnadens yttre karaktär är delvis förändrad men berättar trots vissa 

förändringar av material och detaljer samt tillbyggnad om tidens 

villabebyggelse som utgör en viktig del av områdets kännetecken. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Pallas 2 


Adress 

Kyrkogårdsgatan 5 

Ägare 

Per Arne Gustafsson 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Bostadshus Lekstuga / bod Garage 


Enkelt träpanelhus 

Byggnadsår 1921 Sentida Sentida 

Arkitekt, Byggherre, Byggmästare O Åkerlind 




Stomme 





1991. Senare envånig 

entréutbyggnad mot södra 

gaveln. 

Trä 

Källare. Sockel av tuktad 

natursten. Mot söder putsad 

och imitationsmålad. 

Sentida stående 

locklistpanel. Ljust grå kulör 

med vita knutbrädor, 

vindskivor och 

fönsteromfattningar. 

Fönsteromfattningar med 

utkragande överstycke. 

Mansardtak med sentida 

enkupigt rött betongtegel. 

Vitputsad skorsten i nock 

med utkragande krön. 

Takkupor med branta 

pulpettak och med 

locklistpanel på sidorna. Mot 

väster kupa för balkong. 

Valmat svart plåttak över 

tillbyggnad i sydost.

35 

Fönster 

Portar 



Valmat svart plåttak över 

tillbyggnad i sydost. 

Sentida småspröjsade 

fönster i äldre modell med 2 

lufter. Vitmålade. 

Södra entréutbyggnaden har 

en sentida dörr. Västra 

entrén från gården har en 

sentida tillkommen dörr. 

Källarnedgång via plåttäckt 

lucka i sydost. 

Sentida balkong och entré 

mot gården med vitmålat 

träräcke och stolpar som bär 

upp balkongen. Utskurna 

konsoler bildar en dekorativ 

välvd öppning mellan 

stolparna. Se liknande i 

Vesta 2. Senare tillkommen 

envånig tillbyggnad i sydost 

med glasveranda ovanpå. 

Rundad trappa av dansk 

sjösten. Äldre modell av 

stuprör med falsade skarpa 

vinklar mot nordost. 

Sentida lågt gråmålat 

trästaket mot söder och 

Kyrkogårdsgatan. Rak 

pargrind av vitmålade spjälor. 

Mot Ärnäsvägen är ett 

sentida högt plank. Tomtens 

gräsytor indelas av 

grusgångar. I trädgården 

finns ett flertal fruktträd 

grupperade. Buxbomshäckar 

längs grusgången mellan 

garageinfart och södra delen 

av tomten. Grusgång runt 

huset. Pool i sydvästra 

hörnet omgiven av trädäck 

och delvis avskärmad av 

plank. 

Bilagor 


Muntliga uppgifter lämnade av Sonja Roos 


Övrigt 

Under 1940-talet ägdes 

tomten av en 

blomsterhandlare och delar 

av trädgården utgjorde därför 

odlingar för avsalu. 

Omdöme 

Tomtens bevarade storlek, 

fruktträd, placering av 1920- 

Bedöms ej. 

Bedöms ej. 

talsbyggnaden utgör ett 

miljöskapande värde för 

trädgårdsstaden Öster.

36 


fruktträd, placering av 1920- 

talsbyggnaden utgör ett 


trädgårdsstaden Öster. 

Bild 


Bostadshuset i Pallas 2

37 





Inventerare 




Byggnadens klassificering jämställs med PBL 3:10. 



Bostadshusets moderniseringar har gjort att en del av dess karaktär har 

gått förlorad. Det är trots det i sin volym och i ursprungliga fönster av ett 

visst miljöskapande värde i gaturummet. Uthusbyggnaden är en av få 

bevarade funktionsbyggnader i denna den av området och har ett 

miljöskapande samt pedagogiskt värde att förmedla. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Pallas 3 


Adress 

Hertig Karls väg 3 

Ägare 

Linse 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Bostadshus Uthusbyggnad 

Dominerande stilepok Enkel trähuskaraktär. Enkel uthuskaraktär. 

Byggnadsår 1934 ca 1930 

Arkitekt, Byggherre, Byggmästare 



Ombyggnadsår, Arkitekt, Åtgärd 1999 


Stomme Trä Trä 




Fönster 

Källare. Hög spritputsad sockel med grå 

avfärgning. 

Stående vitmålad locklistpanel. Vattenlist ovan 

sockeln. Ljust grå omfattningar, listverk och 

knutbrädor. I burspråk mot söder och 

övervåningen mot norr finns ett rombiskt 

mönster i av panel fasaden. 

Sadeltak med enkupigt rött lertegel. 

Tegelskorsten på nock, något utkragande. 

Välvda takkupor mot söder och norr med 

locklistpanel på sidorna. Valmat, bandtäckt rött 

plåttak över burspråk. 


hörnjärnsbeslag. Vitmålade. 2 lufter spröjsade i 

3 rutor var. I gavelröstena 2 lufter med 2 rutor 

var, i östra röstet sentida. I kuporna rundbågade. 

Källarfönstren ursprungliga med två utåtgående 

bågar med pressade hörnjärn. Ljust grå. 

Burspråkets fönster är sentida. 

- 

Stående vitmålad locklistpanel med 

gråmålade hörn och vindskivor. 

Pulpettak med enkupigt rött lertegel. 

Saknas.

38 

Portar 



Sentida entrédörr, utåtgående med panelat 

mittstycke. Sentida källardörr mot norr med 

liggande gråmålad panel. 

Entréparti mot norr med sentida veranda och 

balkong. Sentida trätrappa med liggande panel 

på sidorna och vitmålats spjälräcke i trä. 

Gråmålade trästolpar. Sentida burspråk mot 

söder . Betongtrappa med smidesräcke till 

källaren. 

Tomten avgränsas av ett Gunnebostängsel samt 

en häck mot Hertig Karls allé. Mot Pallas 1 är 

delvis ett lågt trästaket liksom mot Pallas 2. 

Tomten är grästäckt och bevuxen med fruktträd, 

buskar, rabatter. Närmast byggnaden löper 

grusgångar kantade av gatusten. 

Enkla, utåtgående dörrar med stående 

locklistpanel lika fasad och med smidda 

portgångjärn, vitmålade. 

Byggnaden ligger i tomtgränsen mot 

Pallas 2. 

Bilagor 




Övrigt 

Omdöme 

Enhet av boningshus, uthusbyggnaden och tomt 

med fruktträd av ett visst miljöskapande värde 

för områdets 1920-1930-talskaraktär 

Uthuset fyller ett miljöskapande värde i 

kvarteret och berättar om en försvinnande 

del av kulturmiljön som uthusbyggnaderna 

utgör. 


Bild 

Karta över Pallas 2. Ej skalenlig. 

Bostadshuset i Pallas 3.



39 



Inventerare 




Boningshuset värderas till klass 3 enligt PBL 3:10. 



Bostadshuset på fastigheten Pyramiden 1 har arkitekturhistoriskt värde 

som en tidstypisk modernistiskt villabyggnad ritad av Archibald Frid. 

Garaget som troligen är senare tillkommet, samspelar med 

bostadshuset i sin modernistiska lågmälda utformning och har ett visst 

miljöskapande och byggnadshistoriskt värde . 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Pyramiden 1 


Adress 


Ägare 

Britt-Marie Albelin 

Stadsdel 

Öster 




Bostadshus, ev med 

kommersiell lokal i 

bottenvåningen. 

Garagebyggnad 

Dominerande stilepok Modernistiskt Modernistiskt 

Friggebod 

Byggnadsår 1937 1950 Sentida 

Arkitekt, Byggherre, Byggmästare Archibald Frid 

Nuvarande användning Bostadshus, enfamiljshus Garage 


Våningar 2 . Souterrain. 1 

Stomme Trä 

Sockel - Grund – Källare Slätputsad, avfärgad vit - 

Fasadmaterial och färg Gulvit puts. Slätputsad vit. 


Valmat sadeltak med rött Sadeltak med sentida 

lertegel. 

beläggning av svart plåttegel 

Fönster 

Portar 


Sentida fönster i 2-3 lufter 

med utanpåliggande spröjs. 

Ursprungligt 1-luftsfönster 

med blyspröjsat innerfönster i 

mångfärgat glas i 

bottenvåningen mot väster. 

Källaren har sentida 1- 

luftsfönster med 2 rutor samt 

ett ursprungligt 1-luftsfönster 

i södra gaveln. 

Teakdörrar i väster fasad och 

huvudfasaden i öster. 

Senare balkongdörr, delvis 

spröjsad. 

Indraget entréparti under 

balkong i väster. Östra entrén 

har en portal i vitmålat trä 

samt ett skärmtak. Trappan 

- 

Ursprunglig garageport av 2 

blad i lackad eller fernissad 

panel. 

Den södra delen av 

byggnaden skör in mot 

tomtens sluttning.


40 

samt ett skärmtak. Trappan 

är i natursten med putsade 

sidor. I väster är kvadratiska, 

putsade pelare som bär upp 

en balkong med smidesräcke 

av geometriskt mönster. 

Trappsten i kalksten och 

granit. 

Kraftigt sluttande tomt mot 

Herr Stens väg. En trappa i 

natursten och grus leder från 

gatan upp till huset, kantad 

av ett enkelt smidesräcke. I 

östra och norra delen av 

tomten är gräsytor. Stora 

enar flankerar nedre delen av 

trappan. Rabatter i övre 

delen av tomten understöds 

av en sentida, murad terrass 

i betongsten. Mellan terrass 

och hus leder en stentrappa. 

Längs norra gaveln är en 

gång av betongplattor, längs 

södra gaveln är röd kalksten 

och på framsidan mot öster 

är mindre betongplattor. 

Sockertoppsgranar på östra 

sidan. På tomten finns ett 

flertal höga ekar. En låg 

spireahäck löper längs 

gatans sträckning. Längs 

huset är en sentida mur av 

prefabricerade betongstenar, 

röda. I norr kantas infarten till 

garaget av slipers. 

Flaggstång finns. 


Muntliga uppgifter lämnade av Britt-Marie Albelin 


Övrigt 

Förr fanns ett antikvariat i 

bottenvåningen. 

Omdöme 

Fastigheten är typisk för 

denna del av området med 

en karaktärsdanande 

naturtomt på vilken 

boningshuset ligger högt 

beläget. Fastigheten har ett 

viktigt miljöskapande värde 

och utgör ett tidstypiskt 

uttryck för 1930-talets 

arkitektritade villaarkitektur 

där naturtomt och byggnader 

samspelar fint. 

Byggnaden ges ingen 

kulturhistorisk värdering.


41 

Bild 


Bostadshuset i Pyramiden 1.

42 





Inventerare 




Boningshuset värderas till klass 2 d.v.s. har ett särskilt kulturhistoriskt 

värde enligt PBL 3:12. 



Villan är i sin utformning som en italienska renässansvilla av sitt eget 

slag i området. Dess autentiska exteriör, representativ för 1930-talets 

påkostade arkitektritade villabyggnader med detaljer av hög kvalitet, har 

ett högt arkitektoniskt och arkitekturhistoriskt värde. Den utgör en 

omistlig miljöskapande del av området. Villan har även ett 

personhistoriskt värde, knutet till den, under 1900-talets första hälft, 

verksamme arkitekten Archibald Frid som här har fått ge utlopp för en 

mer exklusiv villaarkitektur än vad som annars syns i områdets 1930- 

talsarkitektur. 

Klass 


X 

Oklass 



Pyramiden 3 


Adress 


Ägare 

Svanberg / Ahlström 

Gourmet Food AB 

Stadsdel 

Öster 



Bostadshus 



Byggnadsår 


Byggmästare 



Åtgärd 

Våningar 

Stomme 




Fönster 

Portar 

Stram nyklassicism liknande en italiensk renässansvilla 

1935 

Arkitekt Archibald Frid. Byggherre Edith Jansson. 


2 

Trä 

Källare. Sockelmarkering i mörkt grå kulör. 

Slät puts, vit. Spegelfyllningar i fernissad ek som bröstning under fönster vid huvudentrén. 

Profilerad grå gesims längs takfoten. 

Valmat sadeltak med utsvängd takfot. Enkupigt rött lertegel. Taket kragar ut över fasaderna 

med en brädinklädd takfot. Två skorstenar med röd plåttäckning. Små, ovala takkupor krönta 

av en kula. 

Ursprungliga fönster i 1-3 lufter. I bottenvåningen med 2 rutor / båge. Vitmålade med undantag 

av fönstren vid huvudentrén som är i fernissad ek. 1 fönster i övervåningen mot öster har 

blyspröjsat innerfönster. Ovala fönster i takkuporna. Små sidofönster flankerar norra 

sidoentrén. Gröna fönsterluckor i övervåningen mot nordost. 

Ursprungliga ekportar med spegelfyllningar. Huvudentrén i öster är en pardörr, norra 

sidoentrén en enkeldörr med litet fönster i övre delen. 

Vitmålade vikportar med fönster i övre delen till garaget i norra gaveln, Intilliggande enkeldörr 

till källaren i samma utformning.

43 



Bilagor 

Källor, ritningar, litteratur 

o.dyl 

Muntliga uppgifter lämnade 

av 

Gällande detaljplan, datum 

Övrigt 

Omdöme 


Östra entrén är indragen under en balkong som bärs av kolonner i natursten. Enkelt 

grönmålat smidesräcke. Norra entrén har ett tidstypiskt skärmtak och ett enkelt smidesräcke. 

Trappa i natursten med grönmålat smidesräcke i geometriskt mönster. I sydväst bärs en 

balkong upp av vitmålade kolonner. Balkongerna är försedda med eleganta smidesräcken i 

geometriskt mönster. 

Tomten sluttar kraftigt ned mot Herr Stens väg och utgörs av naturtomt där enkla grönmålade 

smidesräcken kantar stigar mellan och på de rundade berghällarna till stentrappor i nedre 

delen av tomten. Närmast huset förmedlar en stenmur övergången mellan tuktad trädgård och 

naturmark. Närmast huset är grusgångar. Tomten har inslag av enar och ekar men även 

vintergröna buskar. I nedre delen avgränsas fastigheten av ett liggande brädstaket samt med 

en liten smidesgrind mellan 2 grindstolpar i tuktad natursten, krönta av stenklot. Infarten från 

nordost kantas av kraftiga stenstolpar, krönta av klot i sten. 

1947 

Trädgården har tidigare utgjort en del av stadsparken. 

Fastigheten är mycket välbevarad och representativ för 1930-talets mer påkostade arkitektur 

där byggnaden och trädgården av naturtomt och tuktad del skapar en arkitektoniskt 

sammanhängande helhet av högt kulturhistoriskt värde. 

Bild 

Ej skalenlig karta över fastigheten. 

Bostadshuset i Pyramiden 3



44 



Inventerare 




Byggnaden värderas eller beskrivs ej. 




Sjöbladet 1 


Adress 

Herr Stens väg 3A-3B 

Ägare 

Tommy Wiklander 

Claes Orrvik 

Stadsdel 

Öster 

Klass 

Oklass 


X 




Kedjehus Uthus 


Byggnadsår 

1987 Sentida 


Nils Nordkvist 

Byggmästare 


Kedjehus 


Åtgärd 

Våningar 

Stomme 




Fönster 

Portar 



Bilagor 


Strängnäs kommunbygglovarkiv 

o.dyl 


av 


1947 

Övrigt 

Omdöme 

Beskrivs och värderas ej pga sentida tillkomst.

45 


Bild 

Kedjehuset vid Sjöbladet 1 och 6 

Sjöbladet 1 och 6 utgör samma kedjehus.



46 



Inventerare 







Huvudbyggnaden har i sin mycket välbevarade exteriöra utformning, ett 

högt arkitekturhistoriskt värde som en god representant för 1920-talets 

påkostade villaarkitektur, präglad av ett nyklassicistiskt formspråk med 

en hög kvallitet och omsorg i detaljutförande. Den utgör en egen 

kategori i området Öster. 

Klass 


X 

Oklass 



Sjöbladet 2 


Villa Sjötomta 

Adress 


Ägare 

Familjen Gillbrand 

Stadsdel 

Öster 




Bostadshus 

Garage 


Nationalromantik: klassicistisk 

Byggnadsår 

1922 sentida 


Byggmästarna H Andersson / H W Jansson / KF - 

Byggmästare 

Larsson-Fridell 


Bostadshus 


Åtgärd 

Ombyggnad under 1900-talets första hälft eller 

mitt med upptagande av huvudentrén varvid 

Våningar 

Stomme 



den ursprungliga gavelentrén och en 

sidoplacerad entré på norra fasaden togs bort 

Ombyggnad kring 1950 med utbyte av 

ursprungliga fönster till perspektivfönster. 

Senare återställande till småspröjsade 

fönstertyper. Under 1980-tal, avstyckning av 

ursprunglig tomt i Sjöbladet 1, 6 och 3. 

Inglasning av glasveranda mot söder. 

Upptagande av runda fönster i gavlarna och 

tillkomst av ornamenterad fris mot norr och 

söder. 

1 1/2 

Trä 

Källare. Putsad sockel, avfärgad vit. 

Fasaden är troligen till större delen ursprunglig. 

Stående locklistpanel i rosa kulör med vita 

detaljer, listverk och omfattningar. Hörnpilastrar 

bär upp gesimsens omvikta hörn. Mot norr 

utgörs en del av mittsimsen av en sentida 

ornerad fris i trä, delvis bemålad i olika kulörer. 

Frontespis med sadeltak och profilerade listverk. 

Profilerad gesims i trä.


Fönster 

Portar 



Bilagor 


o.dyl 


av 


Övrigt 

Omdöme 

47 

Mansardtak med avvalmade gavelspetsar täckt 

av tvåkupigt rött lertegel. Röd plåttäckning över 

huvudentrén. Skorsten i rött tegel belägen på 

nock. 

Sentida fönster. 2-luftsfönster med 8 rutor i 

varje. Runda fönster i gavlarna 

Kvadratiska 1-luftsfönster flankerar porten. 

Takfönster mot norr. Källarfönster i 1 luft, några 

spröjsade i 8 rutor. Ursprungligt lunettfönster i 

frontespisen. 

Huvudentré med utåtgående vitmålad pardörr 

med två speglar med fyllningar, 1900-talets 

första hälft eller mitt. 

Senare balkongdörr mot öster i två 

småspröjsade blad. 

Norra sidoentrén: Utåtgående trädörr med glas i 

övre delen spröjsat i tre rutor. Möjligen 

ursprunglig och flyttad från västra gaveln. 

Huvudentrén har ett kolonnburet tak och trappa i 

natursten. Köksentrén har ett plåttäckt skärmtak 

på smideskonsoler. 

Tomten avgränsas mot gatan av ett relativt nytt 

svartmålat smidesstaket och av en hagtornshäck 

mot väster. Äldre grindstolpar i granit. 

Trädgården sluttar brant mot söder med 

terrasseringar och en stentrappa som förmedlar 

nivåerna. Den är till stor del naturtomt med 

gräsytor och grusgångar och delvis bevuxen 

med höga ädellövträd. Brygga. 


Familjen Gillbrand 

1947 

Under 1950-talet ägdes huset av Surahammars 

bruk och därför återfinns spisar från denna tid 

med brukets initialer i huset. Under en kort tid 

har pensionatsverksamhet bedrivits i huset. 

Fastigheten har ett högt miljöskapande värde i 

sin exteriört välbevarade huvudbyggnad som är 

av högt arkitekturhistoriskt värde, representativ 

för 1920-talets klassicistiska stilinriktning inom 

arkitekturen. Byggnadens placering på tomten 

med förgårdsmark mot gatan och en trädgård 

mot söder är talande för tidens planeringsideal. 

Garagebyggnaden ges ingen 



48 

Bild 

Ej skalenlig karta 

Bostadshuset i Sjöbladet 2



49 



Inventerare 




Byggnaden värderas ej 




Sjöbladet 3 


Adress 

Herr Stens väg 1A 

Ägare 

Stadsdel 

Öster 

Klass 

Oklass 


X 




Bostadshus 

Garage 


Byggnadsår 

1988 1988 


Byggmästare 


Bostadshus 


Åtgärd 

Våningar 

Stomme 




Fönster 

Portar 



Bilagor 



o.dyl 


av 


1947 

Övrigt 

Omdöme 

Fastigheten och dess byggnader beskrivs och 

värderas ej pga sentida tillkomst.

50 


Bild 

Bostadshus och Garage vid Sjöbladet 3 

Ej skalenlig karta



51 



Inventerare 




Värderas ej. 




Sjöbladet 4 


Adress 

Fågelsångsvägen 2 

Ägare 

Stadsdel 

Öster 

Klass 

Oklass 


X 



Ursprunglig användning Bostadshus Uthus 


Modernistiskt 


Arkitekt, Byggherre, Byggmästare Byggmästare Olle Eklund. Möjligen typhus. 


Bostadshus 


Våningar 

Stomme 




Fönster 

Portar 



Bilagor 




Övrigt 

Omdöme 


sena tillkomst.


52 

Bild 

Bostadshus med vidbyggt garage 

Ej skalenlig karta



53 



Inventerare 




Värderas ej. 




Sjöbladet 5 


Adress 

Fågelsångsvägen 4 

Ägare 

Stadsdel 

Öster 

Klass 

Oklass 

1 Högt (grön) 2 Stort ( (blå) 3 Visst (gul) 4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 

X 



Ursprunglig användning Bostadshus Bostadsflygel 


Modernistiskt 


Arkitekt, Byggherre, Byggmästare Arkitekt Folke Hedenius 


Bostadshus 


Våningar 

Stomme 




Fönster 

Portar 



Bilagor 




Övrigt 

Omdöme 

Fastigheten värderas ej.


53 

Bild 

Ej skalenlig karta.



54 



Inventerare 




Byggnaden värderas eller beskrivs ej. 




Sjöbladet 6 


Adress 

Herr Stens väg 3A-3B 

Ägare 

Tommy Wiklander 

Stadsdel 

Öster 

Klass 

Oklass 


X 




Kedjehus 

Uthus 


Byggnadsår 

1987 Sentida 


Nils Nordkvist 

Byggmästare 


Kedjehus 


Åtgärd 

Våningar 

Stomme 




Fönster 

Portar 



Bilagor 



o.dyl 


av 


1947 

Övrigt 

Omdöme 

Beskrivs och värderas ej pga sentida tillkomst.

55 


Bild 

Kedjehuset vid Sjöbladet 1 och 6 

Sjöbladet 1 och 6 utgör samma kedjehus.



57 



Inventerare 




Boningshuset värderas till klass 3 d.v.s. PBL 3:10 



Boningshuset som representerar 1930-talets villabyggande i en av 

funktionalistiska stilideal inspirerad träpanelarkitektur har ett visst 

byggnadshistoriskt och miljöskapande värde. Dess historik med 

butikslokaler som kunde förse denna något från staden avlägsna 

stadsdel med varor har ett visst lokalt samhällshistoriskt värde att 

förmedla. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 




Adress 


Ägare 

Jan och Margaretha Ståhlberg 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Bostadshus med affärslokaler Friggebod / Gäststuga 


1930-tal 

Byggnadsår 1936 Sentida 

Arkitekt, Byggherre, Byggmästare 



Våningar 

Stomme 




Fönster 

Portar 


E Pettersson. Byggherre: Kihlbom 


2 + vind 

Trä 

Källare. Hög sockel , svartmålad. 

Ursprunglig stående locklistpanel med lite 

rundad locklist. Vitmålad. Omfattningar, 

hörnmarkeringar och vindskivor i beige kulör. 

Hörnpilastrar. 

Spröjsade lunettfönster i takkuporna 

Valmat sadeltak täckt med tvåkupigt rött lertegel. 

Halvrunda takkupor mot norr och söder. 

Tegelskorsten. 

Östra gaveln och västra entréutbyggnaden har 

ursprungliga fönster i 1-2 lufter med pressade 

hörnjärnsbeslag. Ett av fönstren har ett 

blyspröjsat flerfärgat innerfönster. Övriga 

fönster är sentida 2-luftsfönster. Ursprungliga 

källarfönster med 1-2 lufter. 

Senare tillkomna rödmålade portar med fönster. 

Balkong i väster fasad med 2 blad med glasat 

parti i övre delen möjligen senare. 

Veranda mot söder kring 1950. Smidesräcke 

med geometriskt mönster och järnpelare som 

bär upp en balkong. Sentida sidofönster vid 

porten. Klinker på trappan. På västra gaveln är 

en entréutbyggnad i 1 våning med balkong


58 

en entréutbyggnad i 1 våning med balkong 

ovanpå med smidesräcke. Äldre falsade stuprör 

på entré utbyggnaden i väster. 

Fastigheten skyddas från insyn mot norr och 

väster genom ett högt brunmålat plank med 

överliggare. Häckar mot öster och söder med 

enkel smidesgrind mot strandpromenaden. Infart 

från Hertig Karls allé med dubbelport med 

smidda bandgångjärn. Infart belagd med röd 

kalkstensflis. Förgårdsmarken består av gräs 

och rhododendronbuskar. På tomten finns en 

tall, ett fruktträd och buskar. I västra hörnet är en 

pool. Närmast huset är en plattsatt uteplats. 

Bilagor 




Övrigt 

Inför uppförandet fick huset pålas ordentligt. Det 

fanns ett visst motstånd mot dess uppförande. 

Under en rid fanns en butikslokal i huset där 

främst hushållsartiklar såldes senare 

livsmedelsaffär Affärsverksamheten lades ned 

först kring 1973-74. 

Omdöme 


Fastigheten betingar ett miljöskapande värde för 

upplevelsen av området i bostadshusets 

träpanelarkitektur från 1930-talets mitt, placering 

på tomten och i den stora tomten som angränsar 

strandpromenaden med häckar och smidesgrind 

mot söder. 

Bild 

Sentida byggnad. Ges ingen 



Bostadshuset i Sjöjungfrun 4



59 



Inventerare 







Boningshuset har trots om- och tillbyggnader ett visst kulturhistoriskt 

värde som en del av 1920-30 talets expansion av området och som en 

miljöskapande karaktär i sin yttre form. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 




Adress 


Ägare 

Lars och Ingrid Söderberg 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Tvåfamiljshus Uthus. 


Enkel träpanelarkitektur 


Arkitekt, Byggherre, Byggmästare Typhus. P G Eriksson 



Ombyggnadsår, Arkitekt, Åtgärd 1960. Förlängd mot öster för garage och 

bostadsrum. 


Stomme 

Trä 


Källare. Hög betongsockel, gråmålad 


Stående locklistpanel, gulmålad. Vita detaljer. 

Fönsteromfattningar med profilerade överoch 

understycken. 


Mansardtak täckt av rött tvåkupigt lertegel, 

Tegelskorsten på nock. Två takkupor mot 

söder med sadeltak. 

Fönster Ö gaveln har perspektivfönster från 1960- 

talet. Senare tillkomna 2-luftsfönster i övrigt. 

Ursprungliga källarfönster i 1 luft med 2 rutor 

och pressade hörnjärnsbeslag. 

Portar 


Söder entré med teakdörr kring mitten av 

1900-talet. I norra fasadens västra del är en 

garageport med 2 portblad med stående 

fernissad panel. Sentida balkongdörr med 

glasad övre del. 

Halvkolonner kring södra porten. Senare 

tillkommen veranda mot söder med vitmålade 

trästolpar som bär upp ett skärmtak. 

Betongtrappa med smidesräcke. Klinkerplattor 

på avsatsen. Panelad skärmvägg mot öster. 

Vitmålade träkolonner bär upp en balkong. 

Äldre falsade stuprör med skarpa böjar.


60 

Röd kalkstensflis vid västra infarten. Tomten 

omges av ett sentida lågt smidesstaket med 

förgårdsmark framför bostadshuset med gräs, 

rabatt och rhododendronbuskar. Mot väster är 

en hagtornshäck samt en enkel smidesgrind. 

Mot öster är ett lågt nätstängsel. Trappa 

mellan två olika nivåer i trädgården. Fruktträd 

i söder. Mittgång med kalkstensflis. 

Odlingsland i sydvästra hörnet. 

Bilagor 


Muntliga uppgifter lämnade av Lars Söderberg 


Övrigt 

Omdöme 

Sjöjungfrun 5 har i bostadshusets gatufasad, 

placering på tomten med förgårdsmark och 

med trädgård mot söder samt en välbevarad 

tomtstorlek en miljöskapande betydelse för 

områdets karaktär av trädgårdsstad. 


Bild 

Sentida byggnad, ges ingen kulturhistorisk 

värdering. 

Ej skalenlig 

Bostadshuset med tillbyggnad mot öster (höger i bild).



61 



Inventerare 







Bostadshuset som ritades av Archibald Frid, en framför allt under 1950- 

talet framstående arkitekt, har genom renoveringar förlorat sin 

ursprungliga karaktär. 

Klass 

1 Högt (grön) 2 Stort (blå) 3 Visst (gul) 4 Ej 1-3 (grå) 

X 

Oklass 

Lov eft. 1960 




Adress 


Ägare 

Alf Zäll 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Bostadshus Garage Lekstuga 



Byggnadsår 1942 Sentida Sentida 





Våningar 2 

Stomme 




Fönster 

Portar 


Trä 

Källare. Hög sockel med ljust 

grå spritputs. 

Tilläggsisolerat med sentida, 

stående locklistpanel i ljust 

gul kulör. Vita 

fönsteromfattningar och 

hörnbrädor. 

Flackt sadeltak med 

tvåkupigt lertegel. 

Sentida fönster med 

utanpåliggande spröjs. 

Sentida fabrikstillverkad dörr. 

Sentida balkongdörrar mot 

söder med utanpåliggande 

spröjs. Sentida 

fabrikstillverkad dörr till 

källaren. 

Sentida entréparti. Sentida 

inbyggd glasveranda mot 

söder med balkong ovanpå 

med vitmålat träräcke. 

Sentida fransk balkong med 

trägaller. Sentida altan med 

träräcke.


62 

Mot Hertig Karls allé 

avgränsas tomten av ett 

sentida trästaket, vitmålat. 

Mot promenaden i söder är 

ett nytillkommet staket i 

tryckimpregnerat trä med 

enkel smidesgrind. Mot 

söder breder trädgården ut 

sig dominerad av gräsytor. 

Kalkstensgång. 

Bilagor 




Övrigt 

Omdöme 


Fastigheten har förlorat sin 

autenticitet genom kraftiga 

förändringar av bostadshuset 

och garagets stora volym. 

Dess miljöskapande värde 

består i de för området 

karaktärsbildande uttrycken 

som tomtens bevarade 

storlek, bostadshusets 

placering på tomten med en 

bit förgårdsmark framför 

huset och i 

materialanvändandet av 

panel och rött tegel. 

Bild 

Sentida byggnad, ges ingen 






63 



Inventerare 




Boningshuset värderas till klass 4 d.v.s. PBL 3:10 vilket gäller samtlig 

bebyggelse 



Boningshuset som ritades av den kring 1900-talets mitt rätt välkände 

arkitekten Archibald Frid är kraftigt förändrad genom om- och 

tillbyggnader och kan därför inte tillskrivas något större kulturhistoriskt 

eller miljöskapande värde. 

Klass 

1 Högt (grön) 2 Stort (blå) 3 Visst (gul) 4 Ej 1-3 (grå) 

X 

Oklass 

Lov eft. 1960 




Adress 


Ägare 

Jan Frank 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Bostadshus Garage Bod 







Ombyggnadsår, Arkitekt, Åtgärd 2000. Troligen nytt 

fasadmaterial och tillbyggnad 

mot öster. 

Våningar 2 

Stomme 




Fönster 

Portar 

Trä 


gråblå spritputs. 

Tilläggsisolerat med sentida, 

vitt fasadtegel Stående 

vitmålad panel på 

tillbyggnaden mot öster. 

Sadeltak med tvåkupigt rött 

lertegel. Pulpettak med svart 

plåt på östra tillbyggnaden,. 

Frontespis mot söder. 

Sentida fönster i 1-3 bågar 

med utanpåliggande spröjs i 

6 rutor. 2-luftsfönster i östra 

gaveln, äldre. 

Senare tillkommen port med 

smal stående panel och 

glasad övre del. Vitmålad. 

Sentida balkongdörr mot 

söder. Senare tillkommen 

källarport i väster gavel med 

fiskbensmönstrad panel, 

gråblå kulör.

gråblå kulör. 

64 


Ny trappa i tryckimpregnerat 

trä. Nytt entréparti med 

trästolpar som bär upp ett 

tak. Sentida träaltan mot 

söder med räcke och trappa i 

tryckimpregnerat trä. Sentida 

flersidig tillbyggnad av 

glasveranda ihopbyggd med 

garaget i öster. Garagedel 

även i östra tillbyggnaden. 


Hagtornshäck mot söder med 

vitmålad trägrind och stolpar. 

Bilagor 

Häck mot öster. Gräsytor. 

Fruktträd i söder. Trappa i 

natursten mellan tomtens 

olika nivåer. Betongplattor vid 

garageinfarten. Sentida 

spjälstaket, vitmålat. 

Förgårdsmarken är bevuxen 

med vintergröna växter. 




Övrigt 

Omdöme 

Fastigheten har förlorat sin 

1930-talskaraktär genom 

kraftiga förändringar av 

bostadshuset. Byggnadens 

placering på tomten samt 

tomtstorleken har en viss 

miljöskapande betydelse i 

området. 


kulturhistoriskt värdering. 


kulturhistoriskt värdering. 


Bild 


Bostadshuset med tillbyggnad mot öster.



65 



Inventerare 







Byggnaden ett välbevarat typhus med från 1930 och fyller ett 

byggnadshistoriskt och samhällshistoriskt värde som en god 

representant för områdets utveckling. Den utgör även ett miljöskapande 

värde i området. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Säven 1 


Adress 


Ägare 

Hans och Sunita Raut Nyqvist 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Bostadshus Lekstuga 

Dominerande stilepok - Enkel uthuskaraktär 

Byggnadsår 1930 Kring 1900-talets mitt. 


Typhus från Gullringens Träförädlingsfabrik 

Byggmästare 

Nuvarande användning Bostadshus, enfamiljshus Lekstuga 


Åtgärd 



Sockel - Grund – Källare Källare. Hög sockel av gråmålad betong. Plintar 



Fönster 

Portar 

Möjligen ursprunglig stående locklistpanel, i ljust 

grön kulör. Vattbräda längst ned mot sockeln. 

Brädomfattningar kring fönster. Hörnbrädor 

utformade som pilastrar med försänkt fält i 

mitten. Vitmålade. 

Mansardtak med tvåkupigt rött tegel. Plåtklädda 

skorstenar i nock. Frontespis mot söder med 

pulpettak. 

Ursprungliga kopplade fönster med pressade 

hörnjärnsbeslag. engelskt röda. 2 lufter med 3 

rutor / båge. I gavlarna små spröjsade 

lunettfönster. Ursprungligt takfönster mot norr. 

Ursprungliga källarfönster i 2 lufter. 

Norra entrén: Senare tillkommen trädörr med 

facetter, rödmålad flankerad av sidofönster. 

Mot söder: Balkongdörrar i över- samt 

undervåning med spröjsat glas i övre delen, 

möjligen ursprungliga. 

Västra gavelns källarnedgång: Rödmålad trädörr. 

Oklar ålder. 

Liggande panel. Ljust grån. 

Papptäckt sadeltak 

1-luftsfönster i engelskt rött. 

-



66 

Huset ligger indraget på tomten och vänder ena 

långsidan mot gaturummet. Balkongerna mot 

söder har vitmålade träräcken. Norra entrén har 

en stentrappa med putsade sidor och ett 

grönmålat smidesräcke med geometriskt 

mönster med vitmålad överliggare i trä. Skärmtak 

mes smideskonsoler. Källarentrén har räcke av 

samma typ som i norr. Möjligen ursprunglig 

glasveranda mot söder. Sentida träaltan mot 

söder med trappa i tryckimpregnerat trä. 

Trädgården breder ut sig mot söder och är till 

stora delen täckt av gräsmatta. En grusgång 

leder runt huset. Betongplattor framför norra 

entrén. Stenkantade rabatter i norr. Sentida pool 

i västra hörnet omgiven av en stenläggning. 

Tomten avgränsas av en låg mur i betong och 

spireabuskar mot norr. Mot söder är en 

hagtornshäck. Enkel smidesgrind med stolpar i 

tuktad sten och med trappsteg i natursten mot 

väster. 

Bilagor 


o.dyl 



Övrigt Gukkringen tillverkade kataloghus mellan 1929- 

1990-talet. 

Omdöme 


Placeringen av det välbevarade typhuset från 

1930-talet och trädgården mot söder utgör en 

betydelsefull miljöskapande del av kvarteret och 

området. 

Bild 

Byggnaden utgör ett ofta förekommande inslag 

i denna typ och miljöer och berättar om 

barnens plats i miljön. 

Kartan är ej skalenlig. 

Bostadshuset i Säven är ett typhus från 1930.



67 



Inventerare 







Bostadshuset har trots förändringar och tillbyggnader, främst mot 

trädgårdssidan i söder, ett miljöskapande värde mot gaturummet. Det 

har ett byggnadshistoriskt värde som ett av områdets typhus från 1930- 

talet. Dess enkla formspråk artikulerat av en locklistpanel, spröjsade 

fönster och mansardtak är av betydelse för av gaturummet. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Stadsdel 

Säven 4 

Öster 


Adress 


Ägare 

Dick Eriksson och Barbro Eriksson Frich 



Ursprunglig användning Bostadshus Bod 

Dominerande stilepok - 



Byggmästare 



Åtgärd 

Typhus från Gullringens Träförädlingsfabrik 


1968- Christer Tham 

1993 


Stomme 

Trä 

Sockel - Grund – Källare Källare. Hög sockel av gråmålad betong. 


Stående locklistpanel, gulmålad. Vita 

brädomfattningar kring fönster med profilerade 

över- och understycken. Vita hörnbrädor. 


Fönster 

Portar 


Mansardtak med tvåkupigt rött tegel. Takkupa 

mot norr. Frontespis med plåttäckt sadeltak mot 

söder. 


hörnjärnsbeslag samt sentida fönster i lika 

utformning. Vitmålade. 2-lufter med 3 rutor / 

båge i bottenvåningen. 2-luftsfönster med 2 rutor 

/ båge i övervåningen. Sentida 1-luftsfönster med 

3 rutor / båge kring norra entrén. Sentida fönster 

i glasveranda med krysspröjs. Takkupan har 2- 

luftsönster med 2 rutor/ båge. Runt fönster i 

frontespisen. Källare: ursprungliga 2-luftsfönster, 

grönmålade 

Norra entrén: Nytillverkad rödmålad dörr. 

Sentida balkongdörr mot öster. 

Entréutbyggnad i norr med sentida trappa i 

tryckimpregnerat trä. Senare utbyggnad mot 

öster. Mot söder är en träaltan, en sentida


68 

tryckimpregnerat trä. Senare utbyggnad mot 

öster. Mot söder är en träaltan, en sentida 

glasveranda samt en troligen sentida frontespis. 

Byggnaden ligger något indraget på tomten med 

en smal remsa förgårdsmark mot gatan och med 

trädgården mot söder. Grusgång kring huset. 

Trädgården som till stor del utgörs av gräsytor 

omges av häckar. I söder är några fruktträd. 

Häckar kring tomten. 

Bilagor 


o.dyl 



Övrigt Gullringen tillverkade kataloghus 1929 till 1990- 

talet. 

Omdöme 


Bostadshusets enkla villakaraktär och placering 

på tomten tillhör en dominerade struktur i 

kvarteret . Trots tomtens minskade areal genom 

avstyckning i grannfastigheten har Säven 4 ett 

visst miljöskapande värde i områdets 

trädgårdsstadskaraktär. 

Bild 

Beskrivs och värderas ej pga dess sentida 

tillkomst. 

Ej skalenlig. 

Bostadshuset från trädgården sett.



69 



Inventerare 







Bostadshuset har ett byggnadshistoriskt och miljöskapande värde som 

ett, för kvarterets samlade 1930-talsmiljö, representativt hus i en enkel 

utformning med mansardtak, långsidan mot gatan, veranda med 

balkong mot söder och gavelentré. Byggnaden avviker dock något i sitt 

anspelande på en äldre arkitektur med sin putsfasad, omfattningar och 

ett klassicistiskt överstycke över västra gavelns entré. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Säven 5 


Adress 


Ägare 

Gunilla och Douglas Smedberg 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Bostadshus 

Dominerande stilepok - 



P G Eriksson 

Byggmästare 



Ombyggnadsår, Arkitekt, 1956 

Åtgärd 

Våningar 

1 1/2 + vind. 1 vånig utbyggnad mot öster. 

Stomme - 

Sockel - Grund – Källare Källare. Svart, möjligen asfaltsstruken, 


Rosa spritputs, delvis en glimmer puts vilket är typiskt under 1950-talet. Försänkta släta 

putsomfattningar och hörn, avfärgade vita. 

Tak stil - täckning – färg Mansardtak med tvåkupigt rött tegel. Takkupor mot söder med krön av gavelparti. Brädklädd takfot 

och vita vindskivor i trä. Sadeltak över utbyggnaden. Papptäckt.. 

Fönster 

Sentida 2-luftsfönster. Äldre fönster på norra långsidan och i västra gaveln. Ursprungligt fönster i 

gavelröstet. Ursprungliga källarfönster i 1 luft med 2 rutor och med pressade hörnjärnsbeslag. och i 

källare Tillbyggnaden: 1950-talsfönster mot norr och senare perspektivfönster i 2 lufter mot söder. 

Portar 

Västra gavelentrén: Sentida dörr med speglar och glas i övre delen. Källarentré i tillbyggnadens 

östra gavel: Trädörr med glasad, spröjsad övre del. 

Tillbyggnadens norra fasad: Sentida garageport. 

Söder: Sentida balkong- och terrassdörrar i 2 dörrblad med glasad del. 


Västra entrén: Portal av trä med skulpterat överstycke av konsoler och utkragande övre del. 

Betongtrappa med smidesräcken. 

Östra källarentrén : Sentida Nedgång kantad av smidesräcke. 

Veranda och balkong mot söder har träräcken. 

Gårdsmiljö, trädgård mm Byggnaden ligger något indragen på tomten från gatan med förgårdsmark mot norr och trädgård 

mot söder. Mot gatan avgränsas tomten av ett trästaket samt en hagtornshäck. Mot väster är ett 

Gunnebostängsel. Mot strandpromenaden i söder är en häck med ingång till trädgården via en 

trägrind med murade stolpar. I söder är ett par fruktträd. Grusgångar går intill husets norra och 

västra fasader.

Bilagor 


o.dyl 



Övrigt 

Omdöme 

70 

trägrind med murade stolpar. I söder är ett par fruktträd. Grusgångar går intill husets norra och 

västra fasader. 

Fastigheten har ett kulturhistoriskt värde som en miljöskapande del för kvarteret och gaturummet i 

sin 1930-talsbyggnad, dess placering på tomten med förgårdsmark och trädgård mot söder. 


Bild 

Ej skalenlig. 




71 



Inventerare 







Bostadshuset som är förlängt mot väster avviker med sitt sadeltak något 

från övrig bebyggelse i kvarteret som domineras av mansardtaken. 

Bostadshuset och bodbyggnaden har i sin småskalighet och 

materialanvändning ett miljöskapande värde som en del av miljön 

trädgårdsstaden Östers karaktär. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Säven 6 


Adress 


Ägare 

Gunnulf Björkman 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Bostadshus Bod Gäststuga Lekstuga 

Dominerande stilepok Enkel träpanelarkitektur Enkel uthuskaraktär - - 

Byggnadsår 1936 ca 1930-tal sentida sentida 


Gustaf Fredriksson - 

Byggmästare 

Nuvarande användning Bostadshus, enfamiljshus Uthus 


Åtgärd 

1997: Förlängning mot 

väster. 


Stomme Trä Trä. 




Fönster 


ljust grå puts. 

Stående locklistpanel, 

gul,.Vita hörnbrädor. 

Vitmålad takgesims med 

omvikta hörn. Vita 

brädomfattningar kring 

fönster. 

Brant sadeltak med 

tvåkupigt rött lertegel. 

Sidoplacerad takkupa 

mot söder. Tegelskorsten 

i nock. 

Ursprungliga fönster med 

2 –3 lufter och 3 rutor / 

båge. Västra delen av 

huset har senare fönster, 

bl.a. 1-luftsfönstret i 2 

rutor vid norra entrén. I 

gavlarna är rektangulära 

små 1-luftsfönster 

hängda i överkant. I 

- 

Liggande panel, 

gulmålad. Vita 

brädomfattningar 

kring fönster och 

vita knutbrädor. 

Pulpettak.

små 1-luftsfönster 

72 

Portar 



hängda i överkant. I 

gavelröstena små 

kvadratiska vindsfönster. 

2 smala, spröjsade 1- 

luftsfönster flankerar 

balkongdörren i söder. 

Takfönster mot söder. 

Ursprungliga 

källarfönster i 1 

utåtgående båge hängd i 

överkant med 2 rutor. 

Norr och söder entré har 

senare tillkomna dörrar, 

brunmålade. Balkongdörr 

i söder med spröjsat glas 

i övre delen. 

Veranda i söder med 

utsirade kvadratiska 

pelare som bär upp en 

balkong. Träräcken uppoch 

nedtill. Betongtrappa 

mot norr och mot söder 

med vitmålade träräcken. 

Förgårdsmarken mellan 

boninghus och gata är 

planterad med rabatt 

närmast huset, i övrigt en 

plattsatt gång av 

betongplattor. 

Trädgården sträcker ut 

sig mot söder, inramad 

av en häck med en grind 

mot strandpromenaden. 

Mot gatan avgränsas 

tomten av ett vitmålat 

trästaket. Mot öster är en 

syrenhäck. Tomten 

utgörs till stor del av 

gräsytor med fruktträd i 

den västra delen. 

Fiskbensmönstrad 

gulmålad dörr. 

Bilagor 


o.dyl 



Övrigt 

Omdöme 

Fastigheten Säven 6 har 

ett för området 

Uthusbyggnaden 

har ett pedagogiskt 

Sentida. Beskrivs och 

värderas ej. 

Sentida. Beskrivs och 

värderas ej. 

betydelsefullt 

värde som 

miljöskapande värde i sin 

förmedlare av ett 

1930-talsvilla med 

viktigt inslag 

samtida uthusbyggnad 

gårdsmiljöerna 

och en stor trädgård som 

angränsar 

strandpromenaden. 

Placeringen av 

byggnaderna är av stor 

vikt för områdets karaktär


73 

byggnaderna är av stor 

vikt för områdets karaktär 

liksom inslaget av 

fruktträd i trädgården. 

Bild 

Ej skalenlig. 




74 



Inventerare 




Värderas ej. 




Säven 7 


Adress 


Ägare 

Johan Holmsäter 

Stadsdel 

Öster 

Klass 

Oklass 


X 





Byggnadsår Sentida Sentida 




Våningar 

Stomme 




Fönster 

Portar 



Bilagor 




Övrigt 

Omdöme 


sena tillkomst.


75 

Bild 

Ej skalenlig 

Säven 7 är andra huset från vänster i bilden.



76 



Inventerare 




Bostadshusets kulturhistoriska värde är klassat som nr 3, enligt PBL 

3:10. 


Vassen 1 


Stadsdel 

Öster 



Trots exteriöra förändringar med tilläggsisolering och tillbyggnader mot 

söder har byggnaden ett visst kulturhistoriskt värde i sin placering, 

takform och ursprungliga fönster som framför allt är av miljöskapande 

betydelse för området. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 

Adress 


Ägare 

Sören Lindström 



Ursprunglig användning Tvåfamiljshus Garage med 3 bilplatser 







Våningar 

Stomme 




Arkitekt E Pettersson. Byggmästare H 

Jansson. 


1 1/2+ vind. Utbyggnad i 1 våning på östra 

gaveln samt på västra gaveln. 

Trä 

Källare. Hög, gråmålad betong sockel. 

Tilläggsisolerat med sentida stående 

locklistpanel. Målad i rosa kulör. Vita 

brädomfattningar och knutbrädor. 

Mansardtak med tvåkupigt rött lertegel. Två 

takkupor mot norr och tre mot söder. Solceller 

i södra takfallet. Valmat tak över östra 

utbyggnaden. 

Fönster Sentida fönster i 2 lufter med 3 rutor / båge, 2 

rutor / båge på väster gavel. Små 

ursprungliga 1-luftsfönster i västra 

utbyggnaden. Ursprungliga fönster i östra 

utbyggnaden. Takkuporna ursprungliga 2- 

luftsfönster med 2 rutor. I gavelröstena endast 

2 lufter. Nya fönster i södra fasadens 

sidokupor. 

Portar 

Sentida dörrar. Fiskbensmönstrad pardörr mot 

Hertig Karls allé. Mot söder är sentida 

balkongdörrar med spröjsat glas i övre delen.



77 

Norra entrén har en ny trappa i 

tryckimpregnerat trä med vitmålat träräcke. 

Betongtrappa mot väster med vitmålad 

smideshandledare. Mot öster är en sentida 

glasveranda. Sentida trädäck med tak mot 

söder. 

Sentida vitt trästaket mot gatan i norr och 

häckar och nätstängsel mot väster. Närmast 

huset är rabatter med vintergröna växter. 

Trädgården mot söder med gräsmatta, 

fruktträd, dvärgtallar, björkar och buskar. 

Grusgång för parkering mot väster. 

Betongplattor vid västra fasaden. 

Bilagor 




Övrigt 

Omdöme 

Byggnadens placering och tomtens storlek 

med trädgård på baksidan utgör dess 

kulturhistoriska värde. Garagebyggnadens 

stora volym avviker kraftigt från 

bebyggelsestrukturen i området. 


Bild 

Byggnaden är sentida och beskrivs ej. 

Bostadshuset i Vassen 1. 

Ej skalenlig karta.



78 



Inventerare 




Byggnadens värderas enligt klass 3, dvs ska hanteras enligt PBL 3:10. 



Boningshuset har ett kulturhistoriskt och miljöskapande värde i sin enkla 

1930-talskaraktär accentuerad genom fönstrens symmetriska placering, 

valmade sadeltak och i övrigt enkla fasaduttryck. Uthuset förstärker 

gårdsmiljöns äldre karaktär. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Vassen 2 


Adress 


Ägare 

Torbjörn Ekström 

Stadsdel 

Öster 




Dominerande stilepok Enkel träpanelarkitektur Enkel 

Byggnadsår 1935 Kring mitten av 1900 



Ombyggnadsår, Arkitekt, Åtgärd . 

Våningar 2 1 





Fönster 

Portar 


Källare. Spritputsad sockel i mörkt grå 

avfärgning. Stående panel kring 

källardörren mot söder. 

Stående locklistpanel i ljust grå kulör med 

vita omfattningar och hörn. 

Valmat sadeltak med tvåkupigt rött 

betongtegel. Tegelskorsten i nock. 

Sentida 2-luftsfönster med 3 rutor / båge. I 

glasverandan med 4 rutor / båge. 

Ursprungliga källarfönster i 2 lufter med 


Sentida entrédörr mot öster, vit. Sentida 

balkongdörrar mot söder och öster med 

glasad övre del, i bottenvåningen spröjsad. 

Källardörr i söder i trä med stående panel 

med glas i övre delen . 

Öster entré med trappa i tryckimpregnerat 

trä och trästolpar som bär upp en balkong. 

Utbyggnad mot söder med glasveranda och 

med balkong ovanpå med räcke i vitmålat 

trä. Sentida trädäck med vitt träräcke mot 

söder. 

- 

Sående lockllistpanel 

Pulpettak med korrugerad plåttäckning. 

Dörr i väster med masonite.


79 

Mot gatan är en hagtornshäck med infart 

via en dubbelgrind i smide. 

Gunnebosträngsel avgränsar tomten i 

väster. Häck mot söder med en enkel 

smidesgrind med stolpar. Rabatt mot söder 

sluttande mot övriga trädgården. Grusgång 

kring huset. I övrigt gräsytor, buskar och 

fruktträd.. Plattsatt yta mot väster. 

Bilagor 




Övrigt 

Omdöme 


Fastighetens samlade kulturhistoriska 

värde består i boningshusets exteriör, 

placering och tomtens storlek med trädgård 

mot söder. 

Bild 

Byggnaden har ett miljöskapande värde i 

gårdsmiljön. 

Vassen 2. Ej skalenligt. 

Bostadshuset i Vassen 2



80 



Inventerare 




Byggnaden utgör ett kulturhistoriskt värde enligt klass 3 och skall 

hanteras enligt PBL 3:10 



Boningshuset är mycket välbevarat exteriört, undantaget den röd-svarta 

färgsättningen och fyller därför ett betydande miljöskapande och 

arkitekturhistoriskt värde i området. Lekstugan är kulturhistoriskt 

intressant som en av kvarvarande tidiga lekstugor i området. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Vassen 3 


Adress 


Ägare 

Ulla Olsson 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Bostadshus Lekstuga 




Arkitekt, Byggherre, Byggmästare Arkitekt ägaren Th Olsson (målarmästare) 

Byggmästare Insulander 

Nuvarande användning Bostadshus, enfamiljshus Lekstuga 




Sockel - Grund – Källare Hel källarvåning. Hög betongsockel, målad grå. - 


Sannolikt ursprunglig stående locklistpanel i röd 

kulör med svart takfot och hörn. Vita 


Rödmålade skivor, eventuellt 

oljehärdad masonite. Svarta hörn. 


Fönster 

Portar 


Mansardtak med avvalmade gavelspetsar, täckt av 

tvåkupigt rött lertegel. Brädinklädd svartmålad 

takfot. Takkupa mot söder och norr. Två putsade 

vita skorstenar i nock. 


hörnjärnsbeslag. I gatufasadens mitt och takkupor 

3 lufter med 3 rutor /båge, övriga 2 lufter med / 3 

rutor / lbåge. I östra gaveln 1 luft med 3 rutor. 

Ö gavelns entrédörr med smal panel och glasad 

övre del, kring mitten av 1900. 

Ursprungliga balkongdörrar mot söder. Rödmålad 

paneldörr mot söder. 

Öster entré med välvd omfattning med valmat rött, 

plåttäckt tak. Fasade stolpar som bär ett valmat tak 

och räcke emellan av masoniteskivor. 

Betongtrappa. Balkong i söder i två våningar. 

Carport väster om boningshuset. 

Sadeltak med papptäckning. 

Ursprungligt liggande 1-luftsfönster 

spröjsat i 12 rutor. Vitmålat. 

Ursprunglig blåmålad trädörr. 

Indraget entréparti.


81 

Huset är indraget på tomten från gatan. 

Förgårdsmark med rabatter av vintergröna växter 

liksom på södra sidan av huset. Gräsyta med 

planteringar i väster. Kalkstensgång till östra 

entrén. Grusgång intill. Smal kalkstensgång till 

vattnet från gatan. Planteringar i östra tomtgränsen 

och häckar mot öster och söder med smidesgrind 

mot strandpromenaden. Gunnebosträngsel mot 

väster. 

Bilagor 




Övrigt 

Omdöme 

Kulturhistoriskt intressant fastighet av högt 

miljöskapande värde i tomtens välbevarade 

karaktär och i det välbevarade 1930-talshuset. 


Bild 

Lekstugan är mycket välbevarad och 

autentisk från tiden kring 1900-talets 

första hälft eller mitt. 

Bostadshuset från trädgårdssidan. Lekstugan till vänster i bild. 

Vassen 3. Ej skalenligt.



82 



Inventerare 




Byggnad 1 och 4 värderas till klass 3 enligt PBL 3:10. 



Bostadshuset är till sin yttre karaktär mycket välbevarad undantaget 

glasverandan som dock utgör ett välanpassat tillägg med hänsyn till 

byggnadens ursprungliga karaktär. Dess byggnadshistoriska värde 

ligger i att den är representativ för 1930-talets, lite klassicistiska enkla 

träpanelarkitektur i villabyggandet. Villan fyller ett stort miljöskapande 

värde för gaturummet och trädgårdsstadens karaktär. Bodbyggnaden är 

en av få kvarvarande i kvarteret och fyller ett miljöskapande värde i sin 

bevarade yttre karaktär 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Vassen 4 


Adress 


Ägare 

Gudrun Franck 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Bostadshus Garage Lekstuga Bod 

Dominerande stilepok Enkel träpanelarkitektur - - Enkel uthuskaraktär 

Byggnadsår 1929 Ca 1900-talets mitt Senare 

ca 1930-tal 

tillkommen 


Hägerström - - 

Byggmästare 

Nuvarande användning Bostadshus, enfamiljshus Garage Lekstuga Bod 


- - - 

Åtgärd 

Våningar 2 + vind 1 1 1 

Stomme Trä Trä Trä Trä 


Källare. Hög sockel, 

gråmålad betong. 

Fasadmaterial och färg Stående locklistpanel , 

troligen ursprunglig, i gul 

kulör med vita 

omfattningar. 


Fönster 

Sadeltak med tvåkupigt 

rött lertegel. 

Tegelskorsten i nock. 2 

takkupor mot söder, 

Ursprungliga fönster med 

pressade 


Vitmålade. 2 lufter med 3 

rutor / båge. Mindre 

fönster i gatufasadens 

mitt med 1 luft och 

- Plintar - 

Stående 

locklistpanel. Gul 

kulör med vita 

omfattningar. 

Sadeltak med 

enkupigt lertegel. 

Sentida 2- 

luftsfönster med 2 

rutor / båge. 

Vitmålade. 

Stående 

locklistpanel. 

Gulmålad. 

Sadeltak med 

tvåkupigt rött 

lertegel. 

Korsspröjsade 1- 

luftsfönster. 

Vitmålade. 

Stående locklistpanel. 

Gulmålad. 

Enkupigt rött lertegel. 

Ursprungligt korsspröjsat 

1-luftsfönster. Vitmålat.

Portar 



83 

fönster i gatufasadens 

mitt med 1 luft och 

korsspröjs. I gavlarna 2- 

luftsfönster med 2 rutor. 

Källarfönster i 1 luft. 

Sentida fönster i 

verandautbyggnaden, 

lika ursprungliga. 

Korsspröjsade små 

fönster i gavelröstena. 

Takkuporna har 2 – 

luftsfönster med 2 rutor/ 

båge. 

Entréport i västra gaveln i Garageport i 2 blad i 

trä med stående panel brun panel. 

och glasad övre del. 

Balkongdörr med 2 

dörrblad med glasad övre 

del i 2 rutor. 

Hörnpilastar med 

kanneleringar som möter 

den profilerade 

takgesimsen. Stor 

frontespis mot norr med 

kannelerade 

hörnmarkeringar och 

profilerat krön. Västra 

entrén har en trätrappa 

och ursprungliga utsirade 

pelare som bär upp en 

balkong med vitt 

träräcke. 

Verandautbyggnad mot 

söder 

Huset är indraget på 

tomten från gatan med 

en bit förgårdsmark mot 

gatan. Tomten avgränsas 

av ett nytt spjälstaket 

med spetsiga spjälor och 

i öster av en häck med 

en hög port i stående 

brädor till garaget. 

Grusgång och 

rhododendronrabatt 

närmast huset. Tomten 

sluttar svagt mot söder 

med en trappa som 

förmedlar nivåerna. 

Fruktträd i södra delen av 

trädgården och 

odlingsland i sydvästra 

hörnet. Trädgården 

indelas av en grusad 

mittgång kantad av 

rabatter och 

grönsaksland. Mot söder 

är en grön smidesgrind. 

Enkel trädörr. Ursprunglig bräddörr i 2 

blad med smidda 

portgångjärn. Grönmålad. 

Utsirat träräcke 

kring dörren.

84 

är en grön smidesgrind. 

Bilagor 


o.dyl 



Övrigt 

Omdöme 

Fastigheten Vassen 4 är 

representativ för 1930- 

talets villabyggande i 

trädgårdsstäderna med 

bostadshusets 

välbevarade yttre 

tillsammans med 

trädgård och 

bodbyggnad. 

Bodbyggnaden är relativt 

välbevarad. 


Bild 


Bostadshuset i Vassen 4. Bakom huset skymtar bod och lekstuga.



85 



Inventerare 




Byggnaderna värderas till klass 3 enligt PBL 3:10. 



Bostadshuset är i sin exteriör tämligen välbevarat undantaget 

tilläggsisoleringen. Det fyller ett byggnadshistoriskt värde som en del i 

den berättelse om hur området växte fram under 1920-30-talet. Den har 

även ett miljöskapande värde i kvarteret och området. 

Garagebyggnaden är byggnadshistoriskt intressant som 

funktionsbyggnad och som en miljöskapande del av gårdsmiljön. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Vesta 1 


Adress 


Ägare 

Nils och Sonja Roos 

Stadsdel 

Öster 




Bostadshus i två lägenheter. Garage Lekstuga 


Enkel träpanelarkitektur Enkel karaktär - 

Byggnadsår 

1934 ca 1950 ca 1930-tal 


Byggmästare 

Byggherre: Martin Evald. 

Byggmästare Arvid 

Nuvarande ägarinnas far. 

föräldrar 



Åtgärd 

Våningar 

Stomme 




Fönster 

Portar 

Pettersson 

Bostadshus, en familj Garage Lekstuga 

1979: tilläggsisolering och 

ombyggnad till enfamiljshus. 

1 1/2 1 1 

Trä Trä Trä 

Källare. Grönmålad betong. - - 

Tilläggsisolerat. Stående 

locklistpanel, grön med vita 

omfattningar och knutar. 


lertegel. Kupa mot norr och 

söder. Röd tegelskorsten i 

nock. 

Ursprungliga kopplade 

fönster med pressade 

hörnjärnsbeslag. Vitmålade. 

1-3 lufter med 3 rutor / båge. 

I södra entréutbyggnaden, 1- 

luftsfönster med 2 rutor. 2- 

luftsfönster till källare. 

Sentida ytterdörr mot söder. 

Sentida balkongdörr i 

övervåningen med glasad 

övre del. Källarnedgång via 

Stående smal panel. 

Grönmålad. 

Sadeltak med svart 

korrugerad plåt. Vita 

vindskivor. 

1 fönsterluft mot söder. 

Vitmålad. 

Dubbelport på norra gaveln 

lika fasad, panel lika fasad. 

Nuvarande ägarinnas 


grönmålad. Vita hörnbrädor. 

Tälttak, svart papp. 

Ursprungligt 2-luftsfönster i 

väster fasad med pressade 

hörnjärn. 

Dörr med grönmålad panel, 

lika fasad.

86 

övre del. Källarnedgång via 

trälucka väster om 

entrébyggnaden. 


Norra fasaden är till stor del 

sluten och huset har ett högt 

väggliv ovan fönstren. 

Entré: Skärmtak med 

korrugerad plast och 

konsoler i tunt smide. 

Betongtrappa med 

handledare i grönt smide. 

Sentida skärmtak till balkong. 

Äldre stuprör med falsade 

skarpa vinklar. Söder fasad: 

vitmålade järnstolpar som bär 

upp en balkong, troligen 

mitten av 1900-talet. 


Bostadshuset är något 

indraget från gatan i norr. 

Indraget i tomtens östra del 

ligger garagebyggnaden och 

i tomtens sydvästra del är 

lekstugan. Tomten omges i 

norr av ett staket av liggande 

brädor med en häck utanför, i 

väster av ett vitmålat 

spjälstaket och mot 

intilliggande tomter är 

Gunnebostängsel. 

Trädgården har grusad 

mittgång kantad av gräsytor 

med fruktträd och 

trädgårdsland i söder. Äldre 

dubbelgrind av vitmålade 

spjälor. 

Bilagor 


o.dyl 


av 


Övrigt 

Nils och Sonja Roos 

1947 

Trädgården hade liksom 

många andra i området 

ursprungligen plats för 

potatisland. 

Omdöme 

Fastigheten har i 

byggnadernas relativt 

Se ovan under 

”Byggnadshistoriskt värde”. 

Lekstugan är välbevarad och 

har ett pedagogiskt värde 

välbevarade yttre form samt i 

som förmedlare av barnens 

trädgården med delvis 

plats i den fysiska miljön 

bevarad mittgång och 

under 1900-talets första hälft. 

fruktträd ett för området 

miljöskapande värde, 

representativt för 

tillkomsttiden.


87 

Bild 

Byggnad 1-2. Bostadshus och garage. 

Vesta 1. Huvudbyggnaden mot Gränsgatan, garaget (B 2) i öster 

och lekstugan (B1) i söder. Ej skalenlig. 

Byggnad 3, lekstuga.



88 



Inventerare 




Byggnaden värderas till klass 2, dvs PBL 3:12-. 



Byggnaderna är mycket representativa för sin tid och har ett 

byggnadshistoriskt värde i sina välbevarade utformningar, bland de 

mest autentiska från tiden i området. Bodbyggnaden utgör en viktig del 

av den välbevarade miljön och berättar om hur olika funktioner förr var 

uppdelade på ett flertal byggnader. Den har därmed ett pedagogiskt 

värde och utgör framför allt ett betydande miljöskapande värde i miljön. 

Garagebyggnaden är ett exempel på tidiga garagebyggnader och den 

enda bevarade av sitt slag i området Öster. 

Klass 


X 

Oklass 



Vesta 2 


Adress 

Gränsgatan 2 

Ägare 

Gunilla Rehnström/Nils Olander 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Tvåfamiljshus Uthusbyggnad med 

slöjdstuga, tvättstuga, 

vedbod och jordkällare. 



med inslag av 

snickarglädje 

Garage 

Växthus 

Enkel uthuskaraktär - Växthus 

Byggnadsår 1920 ca 1920 ca 1950-tal 1900-talets andra 

hälft 

Arkitekt, Byggherre, O Åkerlind. 

Byggmästare 

Nuvarande användning Bostadshus, en familj Uthus Uthus 


Åtgärd 

Under 1960-talet delades 

nedre lägenheten i två. 

Våningar 1 1/2 1 1 

Stomme 

Resvirkesstomme av 

återanvänt timmer. 

Dymlingar och smidda järn 

i hörnen håller ihop 

konstruktionen . 

Trä. Brandgavel mot 

tomt i öster. 

Korrugerad, gulmålad 

plåt fäst på träregel 



Torpargrund. Tuktade 

fogade granitblock. 

Fasaden är troligen 

ursprunglig. Stående 

locklistpanel i rosa kulör 

med bruna 

fönsteromfattningar, 

hörnbrädor och vindskivor. 

Stående pärlspont kring 

södra entrén. 

Betong. - 

Stående locklist i rosa 

kulör med hörnbrädor 

och vindskivor i brun 

kulör. 

Parti mot väster utan 

locklist. 

Korrugerad gulmålad 

plåt

Stående pärlspont kring 

89 

Rosa aktigt avfärgad 

södra entrén. 

puts på brandgaveln. 


Mansardtak. I södra 

takfallet är en frontespis 

Sadeltak med enkupigt 

rött lertegel. Vid östra 

Pulpettak i korrugerad 

röd plåt. 

flankerad av takkupor. 

gaveln är en hög 

Tvåkupigt rött lertegel. Hög 

tegelskorsten med röd 

skorsten i rött tegel. 

plåtavtäckning. 

Fönster 

Ursprungliga fönster, enkla 

bågar med lösa 

Sentida 2-luftsfönster 

samt ursprungligt 3- 

innanfönster. Grön kulör. 

uftsfönster med 3 rutor / 

Ursprungliga pressade 

båge mot norr. 


Fönsterbleck ovan och 

under fönstret. 1-2 lufter 

spröjsade i 3 rutor var. I 

gavelröstena är spröjsade 

lunettfönster. Ursprungligt 

takfönster mot norr. 

Portar 

I östra gaveln en grön 

paneldörr med fönster i 

Portar med smidda 

bandgångjärn. I södra 

Garageport i två 

utåtgående blad lika 

övre delen, möjligen 1900- 

och norra fasaden är 

fasad. 

talets mitt. Huvudentrén i 

troligen ursprungliga 

söder med ursprunglig 

bräddörrar med liggande 

pardörr med 

brädor, grön kulör. 

spegelfyllningar med glas i 

Mot väster är 

övre spegeln. 

paneldörrar i gul 

Öppningsbart 

respektive i grön kulör, 

överljusfönster i 3 rutor. 

den ena med glas i övre 

I frontespisen är en 

delen. 

ursprunglig balkongdörr i 2 

blad med övre delen 

glasas och spröjsad i 3 

rutor. 


Huvudentrén har en trappa 

i natursten. Dekorativt 

fasade stolpar bär upp ett 

tak med balkong ovanpå. 

Mellan stolparna är 

utskurna konsoler. Räcke 

av dekorativt skuren panel 

med överliggare. Svarta 

hängrännor och stuprör av 

äldre utförande med 

falsade skarpa vinklar. 


Tomten avgränsas av ett 

ursprungligt grönmålat 

spjälstaket med spetsiga 

toppar. Mot Ärnsvägen är 

en trägrind genom en 

rundbågig portal i 

grönmålat trä. Mot 

Gränsgatan är en 

dubbelgrind i grönmålade 

spjälor. Innanför den yttre 

tomtavgränsningen , 

mellan bostadshus och 

uthus, är ett plank i rosa 

kulör med överliggare och 

med en portöppning krönt

kulör med överliggare och 

med en portöppning krönt 

av ett gavelmotiv med 

listverk. Tvådelad 

inåtgående port i stående 

panel i grön kulör. Lås, 

handtag och portgångjärn i 

smide. 

Tomten har en ursprunglig 

indelning med grusad 

mittgång. Grusgångar 

även väster och öster om 

bostadshuset. Längs 

bodens norra sidor en 

gång av betongplattor. 

Rabatter längs huset. I 

övrigt gräsytor, häckar, 

buskar, ett flertal fruktträd 

och en björk. På tomten 

finns en ursprunglig 

vattenbrunn med stensatta 

väggar. 

90 

Bilagor 




lämnade av 


datum 

Övrigt 

Omdöme 

Strängnäs kommunbygglovarkiv 

Nils Olander 

1947 

Fastigheten betingar ett 

högt kulturhistoriskt värde 

för området och staden. 

Dess värde utgörs av dess 

representativa välbevarade 

1920-talsutformning, såväl 

i de välbevarade 

byggnaderna som i den 

välbevarade tomten. 

Strukturen berättar om hur 

tomterna i kvarteret 

ursprungligen var delade 

efter antalet lägenheter per 

bostadshus. 

Vesta 2 har ett betydande 


trädgårdsstaden Öster 

Växthuset ges 

ingen 


bedömning

91 


Bild 

Bostadshuset från trädgården sett. 

Byggnad 1-3 i Vesta 2. Ej skalenlig. 

Byggnad 3, tidigare garage.



92 



Inventerare 




Byggnad 1 och 2 värderas till klass 3 och skall hanteras enligt PBL 3:10. 



Bostadshuset är representativt för 1920-talets arkitektur i sin 

välbevarade yttre form med ursprungliga fönster och karaktär. Det 

samtida uthuset är även det till större delen oförändrat. Tillsammans har 

byggnaderna ett byggnadshistoriskt värde. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Vesta 3 


Adress 

Gränsgatan 6 

Ägare 

Lena och Håkan Westmark 

Stadsdel 

Öster 




Bostadshus, två 

lägenheter 

Uthuslänga med 

verkstad, tvättstuga, 

matkällare, 

vedpanna 

Garage 

Växthus 

Dominerande stilepok Enkel träpanelarkitektur Enkel uthuskaraktär 

Byggnadsår 1920 ca 1920 sentida sentida 


Byggmästare 

Gustaf Fredriksson 

(En tidig ägare var en 

styrman Lind som 

arbetade på ångbåten 

Mariefred) 

Troligen Gustaf 

Fredriksson. 


Ombyggnadsår, Arkitekt, 1947 

Åtgärd 

Våningar 1 1/2. Vind 1 våning 

Stomme Resvirkesstomme Trä. 

Sockel - Grund – Källare Torpargrund. Tuktad Murad källare i en 

natursten. 

del- 




ljust gråblå. Vita 

knutbrädor och 


Mansardtak med sentida 

tvåkupigt svart 

betongtegel. Vita 

vindskivor i trä. Plåttäckt 

skorsten vid sidan av 

nock. Takkupa för 

balkong mot söder. 

Sentida sadeltaksformat 

skärmtak ovan entrén 

med svart betongtegel. 

Stående 

locklistpanel, ljust 

gråblå. Vita 

fönsteromfattningar 

Pulpettak med 

tvåkupigt svart 

betongtegel. Murad 

tegelskorsten.

Fönster 

Portar 



Bilagor 


o.dyl 


93 

med svart betongtegel. 

Ursprungliga 

enkelfönster med lösa 

innerbågar, engelskt 

röda. Ursprungliga 

hörnjärnsbeslag, 

pressade. 

Nationalromantisk 

utformning med 1-2 

utåtgående lufter med 8 

rutor / båge. I 

gavelröstena spetsigt 

formade , spröjsade 1- 

luftsfönster. Takkupans 

fönster i 2 lufter med 6 

rutor / båge. 

Entrédörr i öster, 

utåtgående i stående 

svart panel med fönster i 

övre delen, ca 1900- 

talets mitt. Balkongdörr 

med glasad övre del med 

3 rutor. 

Veranda och balkong 

mot söder. Vitmålat 

träräcke . Smidesräcke 

kantar trappan i betong i 

öster. Västra sidan av 

verandan har ett vindfång 

i panel med ett äldre 

fönster. Äldre falsade 

vitmålade stuprör med 

skarpa vinklar. 

Mot Gränsgatan 

avgränsas tomten av ett 

nätstängsel samt en 

grind med vitmålade 

stolpar i trä och en vit 

spjälgrind med 

kryssmönster. 

Nätstängsel även mot 

söder. Förgårdsmarken 

mellan gatan och huset 

med gräsytor och buskar. 

Grusad yta mellan 

boningshuset och 

bod/garage i östra 

tomtgränsen. Rabatt 

längs östra gaveln och 

södra fasaden. Fruktträd 

i södra delen av 

trädgården. 

Lena och Håkan 

Westmark 

Ursprungiga fönster 

med innanfönster, 

engelskt röda. 2 

lufter med 3 rutor / 

båge. 

Västra fasaden har 

enkla utåtgående 

bräddörrar i samma 

kulör som fasaden.


94 

Övrigt 

Ursprunglig 

trädgårdsritning daterad 

1921 visar hur 

trädgården, liksom 

troligen de övervägande i 

kvarteret, var uppdelad 

efter antalet lägenheter 

med en grusgång i 

mitten, fruktträd i den 

södra delen, rabatter 

längs södra fasaden och 

östra gaveln. 

Omdöme 

Vesta 3 har en 

välbevarad 1920- 

Sentida 

byggnad. Ges 

Sentida byggnad. Ges 

ingen kulturhistorisk 

talskaraktär som är av 

ingen 

bedömning 

betydande miljöskapande 


värde för området. Dess 

bedömning 

bostadshus, uthus och 

trädgård skapar en 

representativ 

kulturhistoriskt intressant 

miljö i denna del av 

Öster. 


Bild 

Bostadshuset från trädgården sett. Växthuset (byggnad 4) till 

vänster och garaget (byggnad 3) till höger i bild. 

Vesta 2. Ej skalenlig.



95 



Inventerare 







Bostadshuset och bodlängan är kraftigt renoverade med tillbyggnader 

och utbytta ursprungliga detaljer som fönster och portar. De har förlorat 

en del av sitt autentiska värde i detaljer men deras miljöskapande 

betydelse för området ligger i yttre proportioner, se under ”Omdöme” 

nedan. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Vesta 4 


Adress 

Gränsgatan 6 

Ägare 

Erika Lindqvist 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Bostadshus Garage Bodlänga / uthus 

Dominerande stilepok Enkel träpanelarkitektur - enkel uthuskaraktär 

Byggnadsår 1921 1900-talets andra hälft. ca 1920 


O Åkerlind 

Nuvarande användning Bostadshus, en familj Uthus 


Våningar 1 1/2 + vind 1 1 

Stomme Resvirkesstomme Trä Trä 




Fönster 

Portar 


Torpargrund, putsad, 

avfärgad brun. 

Stående locklistpanel med 

vattbräda. Liggande panel 

kring altan. Gul kulör med 

vita knutbrädor och 

omfattningar. 

Mansardtak med ny täckning 

av röd plåt. Plåttäckt skorsten 

norr om nocken. Takkupa 

mot norr och söder. 

Utbytta fönster i 1-2 lufter, 

småspröjsade. Vitmålade 

Ny fabrikstillverkad typ i 

söder. I öster en sentida 

vitmålad, panelad dörr. 

Mot söder är en fronton samt 

en tillbyggnad som skjuter 

upp ovan takfot. Sentida 

altan i söder av 

tryckimpregnerat trä med 

vitmålat träräcke. Öster entré 

har ett sentida, plåttäckt 

- - 

Stående gul lockllistpanel. 

Sadeltak med svart papp. 

Liggande gulmålad panel 

Pulpettak täckt av korrugerad 

omålad plåt. 

- Sentida fönster i 1-2 lufter 

med spröjs. 

Dubbelport med stående 

panel och smidda 

bandgångjärn. 

Sentida dörrar av 

fabrikstillverkad typ. 

Vitmålade. 

Förlängd med en sentida 

tillbyggnad mot söder.

96 

har ett sentida, plåttäckt 

skärmtak. 


Huset ligger indraget på 

tomten med en bit 

förgårdsmark mot gatan. Mot 

Bilagor 

västra tomtgränsen är den 

äldre uthusbyggnaden. 

Garaget har en placering i 

bakre delen av trädgården. 

Nätstängsel avgränsar 

tomten med en häck 

innanför. Mot öster är en låg 

häck. Mot Gränsgatan är 

grindstolpar i vitmålat trä. 

Tomten är kraftigt förändrad 

genom plattsatt infart och 

gång längs södra fasaden. I 

övrigt är buskar i den södra 

delen och flera fruktträd 




Övrigt 

Omdöme 

Placering av de båda äldre 

byggnaderna, deras delvis 

bevarade karaktär samt 

tomtens storlek har visst 


trädgårdsstaden Öster. 


Bild 

Bostadshusets formspråk följer de övriga i kvarteret. 

Uthusen ligger i tomtgräns. Byggnad 3. Intill är byggnad 2 i Vesta 3.



97 



Inventerare 







Byggnadens kulturhistoriska värde är delvis byggnadshistoriskt som ett 

av områdets typhusbyggnader från 1930-talet samt miljöskapande i 

dess yttre form med tidstypiska stildrag som det brutna taket, 

ursprungliga fönster och placering. Även bodbyggnaden tillmäts samma 

värde som en del av en ursprunglig gårdsmiljö. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Vesta 5 


Adress 

Gränsgatan 8 

Ägare 

Fredland 

Stadsdel 

Öster 



Ursprunglig användning Bostadshus Uthus Garage 

Dominerande stilepok Enkel träpanelarkitektur Enkel uthuskaraktär 

Byggnadsår 1931 ca 1930 Sentida 


Typhus av Landsbro 

Traävarubolag 

Nuvarande användning Bostadshus Uthus 


2000. Tidigare eternitfasad 

ersattes med panel. 

Våningar 1 1/2+ vind 1 





Fönster 

Källare. Gråmålad hög 

betongsockel. 

Tilläggsisolerat. Sentida 

stående locklistpanel, ljust 

grå. Mörkare grå 

omfattningar, hörn och 

vindskivor. Kannelerade 

hörnbrädor. 


lertegel, rött. Putsad skorsten 

i nock med plåtavtäckning. 

Takkupor mot söder och norr. 

Ursprungliga fönster, 

engelskt röda med pressade 

hörnjärnsbeslag. 2 lufter 

med 3 rutor / båge, i kuporna 

vitmålade med 2 rutor. Små 

rektangulära 1-luftsfönster i 

gavelröstena. Källarefönster 

1-2 lufter, hängda i överkant. 

- 

Stående locklist vit eller ljust 

grå. 

Sadeltak med papp.

Portar 



98 

Västra entrédörren är 

sentida. Mot söder är en 

glasad, spröjsad balkongdörr 

I bottenvåningen 2 dörrblad, 

rödmålad. Sentida gråmålad 

paneldörr till källare. 

Väster entré: Sentida 

skärmtak i sadeltaksform 

med tvåkupigt lertegel. Målad 

betongtrappa med vitt 

träräcke och stolpar som bär 

balkongen. Källartrappa i 

betong i väster. 

Söder fasad med utbyggnad i 

1 våning, möjligen senare 

tillkommen. Veranda i trä 

med spjälstaket och trappor 

på sidorna. 

Tomten avgränsas av ett vitt 

spjälstaket med trägrind mot 

Jacobigatan. 

Gunnebosträngsel i söder 

tomtgräns och en häck i 

väster. Infarten till garaget 

plattsatt med gatusten. 

Förgårdsmark delvis med 

gräs. På tomten finns även 

en, gran, tall samt några 

fruktträd. Rabatt längs östra 

gaveln. 

Utåtgående dörr med 

masoniteskiva, ljust grå. Ny 

paneldörr mot väster. 

Bilagor 




Övrigt 

Omdöme Fastigheten har i sina 1930- 

talsbyggnader och i den 

stora tomtytan ett 

miljöskapande värde som 

bidrar till trädgårdsstadens 

karaktär. 


Bild 

Uthusbyggnaden bidrar på 

ett pedagogiskt sätt till 

upplevelsen av gårdsmiljöns 

ursprungliga karaktär. 

Garagebyggnadens stora 

volym avviker från uthusens 

småskalighet i området. 

Bostadshuset i Vesta 5. 

Ej skalenlig.



99 



Inventerare 




Byggnaden värderas till klass 3, och skall behandlas enligt PBL 3:10. 



Bostadshuset har i sin välbevarade klassicistiska utformning ett 

arkitekturhistoriskt värde som en god representant för sin tids 

typhuskaraktär. Det är tillkommet i en tid där det kvardröjande 1920- 

talets vurm för klassicistiskt formspråk möter en funktionalistiskt 

inspirerad arkitektur. Byggnaden är den enda av sitt slag i området och 

har ett högt miljöskapande värde. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Vesta 6 


Adress 


Ägare 

Gunnar och Katarina Du Rietz 

Stadsdel 

Öster 




Bostadshus 

Garage 


Klassicistiskt 

Byggnadsår 

1930 Sentida 


Troligen typhus 

Byggmästare 


Bostadshus, en familj 


Åtgärd 

Våningar 

1 1/2 

Stomme 

Trä 


Källare. Sockel med mörkt grå puts. 


Ursprunglig stående locklistpanel, mörkt grå 


Fönster 

Portar 

indelad i fält av vita pilastrar eller lissener med 

urfasning i mitten, liksom hörnpilastrarna. Vita 

hörnbrädor och fönsteromfattningar. 

Valmat sadeltak med tvåkupigt rött lertegel. Två 

tegelskorstenar i nock. 1 halvrund, plåtklädd 

takkupa i varje takfall, krönt av en spira. 

Ursprungliga fönster, vitmålade med 

ursprungliga pressade hörnjärnsbeslag. 2 lufter 

med 3 rutor / båge. Vita fönsterluckor. 

Takkuporna har rundbågiga fönster med 2 lufter 

och 2 rutor / båge. 1-luftsfönster med 

blyspröjsad mångfärgad innerbåge vid södra 

entrén. Källaren har 1-luftsfönster i 2 rutor. 

Ursprunglig port i söder, indragen i fasaden. 

Utåtgående paneldörr med blyspröjsat fönster 

med mångfärgat glas i övre delen. Norra 

utbyggnaden har sentida gråmålad dörr.



Bilagor 


o.dyl 


av 


Övrigt 

Omdöme 


100 

Sentida utbyggt entréparti mot norr. 

Mot Hertig Karls allé avgränsas tomten av ett 

vitmålat trästaket på betongsockel. Mot 

Jacobigatan avgränsas tomten av nätstängsel 

samt en häck. Grindöppning av järnstolpar mot 

Jacobigatan. Huset är indraget på tomten med 

grusgång runt. I västra delen av trädgården är 

frutträd. I övrigt gräsytor, buskar och en 

flaggstång. Mellan garage och huvudbyggnad 

avdelas tomten av ett träplank. 

1947 

Fastigheten har ett viktigt miljöskapande värde i 

sin arkitekturhistoriskt intressant byggnad och 

välbevarade tomtstorlek. 

Bild 

Bostadshuset i Vesta 6. 

Ej skalenlig.



101 



Inventerare 







Bostadshusets ursprungliga karaktär har förändrats genom 

tillbyggnader, utbyte av fönster och tilläggsisolering. Av miljöskapande 

betydelse för upplevelsen av området i helhet och av gaturummets 

sammanhållna 1920-30-talskaraktär är fasadmaterial, volym och 

takform. Den äldre uthusbyggnaden i nordväst har ett kulturhistoriskt 

värde som en äldre småskalig funktionsbyggnad i gårdsmiljön. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Vesta 7 


Adress 


Ägare 

Bernt Jansson 

Stadsdel 

Öster 


Byggnadsnummer 1 2 3 4 5-6 

Ursprunglig användning Bostadshus Lusthus Uthus Gäststuga Garage /Uthus 

Dominerande stilepok Enkel träpanelarkitektur Enkel 

uthuskaraktär 

Byggnadsår 1928 Sentida 1920-30-tal Sentida Sentida 


Byggmästare 

Nuvarande användning Bostadshus, enfamiljshus Uthusbyggnad 

Ombyggnadsår, Arkitekt, Åtgärd 2003. Ombyggnad 


Stomme Resvirkesstomme Trä 

Sockel - Grund – Källare Svartmålad. Källare. - 



Fönster 

Portar 


Tilläggsisolerad. Sentida 

stående locklistpanel, ljust 

gul kulör. Vita hörnbrädor, 

och omfattningar. 

Mansardtak med enkupigt 

lertegel. Mot söder är en 

takkupa. Tegelskorsten. 

Sentida 2-luftsfönster 

med 3 rutor / båge. 

Vitmålade. 

Senare entrédörrar i 

väster och i norr. Sentida 

balkongdörr mot väster. 

Västra entrén har trappa 

av betong och huggen 

granit. Vitmålat räcke 

samt stolpar som bär upp 

Stående 

locklistpanel. 

Ljust gul. 

Pulpettak med 

tvåkupigt 

lertegel. 

Ursprungliga 

1-luftsfönster 

med blyspröjsad 

innerbåge 

mot söder. 

Panelport. 

Vidbyggd mot 

boden i Vesta 

8.

102 

granit. Vitmålat räcke 

samt stolpar som bär upp 

balkong. Envånig 

tillbyggnad mot norr. 

Tryckimpregnerad trappa. 

Utbyggt fasadparti mot 

söder med sadeltak. 

8. 


Huset är indraget på 

tomten med förgårdsmark 

framför. Tomten 

avgränsas av ett nytt 

staket med rödmålade 

stolpar på betongsockel, i 

väster och norr är 

nätstängsel. Smidesgrind 

mot söder. Tomten är 

delvis plattsatt med 

prefabricerade röda 

betongplattor, i övrigt 

gräsytor och grus. Mot 

väster är flera fruktträd. 

Mellan bostadshus och 

garageuppfart är ett 

sentida gulmålat plank. 

Bilagor 




Övrigt 

Omdöme 

Fastighetens äldre 

karaktär är till stor del 

Byggnaden är 

sentida och 

Byggnaden är 

sentida och 

Byggnaden är 

sentida och 

förändrad genom 

ges ingen 

ges ingen 

ges ingen 

ombyggnader av 

bedömning. 

bedömning. 

bedömning. 

bostadshuset, förändring 

av tomtens struktur och 

nytillkomna byggnader. 

Äldre karaktärsdrag som 

trots detta utgör en 

kvalitet i området är 

bostadshusets volym, 

form, placering, tomtens 

storlek och fruktträd. 


Bild 

Ej skalenlig 

Bostadshuset i Vesta 7.



103 



Inventerare 







Bostadshusets kulturhistoriska värde är framför allt som miljöskapande i 

dess karaktärsdrag av småskaliga volym, mansardtakets form och 

fasadmaterial. Det tidigare hönshuset i bakre tomtgränsen har ett 

miljöskapande och pedagogiskt värde som en äldre funktionsbyggnad i 

gårdsmiljön. 

Klass 


X 

Oklass 

4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Vesta 8 


Adress 


Ägare 

Lars och Gunilla Lundell 

Stadsdel 

Öster 




Bostadshus, flera 

lägenheter 

Gästhus / snickarbod Bod / Hönshus Växthus 


Enkel uthuskaraktär 

Byggnadsår 1909 ca 2000 1900-talets första hälft sentida 


Byggmästare 

Nuvarande användning Bostadshus, en familj Uthus 


Åtgärd 

Våningar 1 1/2 + vind 1 





Källare. Sockeln av 

betong är målad mörkt 

grå. 

Tilläggsisolerat. Sentida 

stående locklistpanel i 

blå kulör. Vita 

hörnbrädor och 


Brädinklädd takfot med 

s.k. omvikta hörn. 

Mansardtak med 

tvåkupigt rött lertegel. 

Kupor mot söder. 

Tegelskorsten med 

något utkragande krön. 

Valmat tak över 

trapphus i norr. 

Fönster Sentida 2- 

luftsfönstermed 2-3 

rutor / båge. Ny fönster 

öppning i 

Putsad sockel i gråblå 

kulör 

Stående locklistpanel 

och puts. Gråblå. 

Pulpettak med tvåkupigt 

lertegel. 

-

utor / båge. Ny fönster 

104 

öppning i 

bottenvåningen mot 

väster 

Portar 

Sentida port i östra 

gaveln och till 

Senare dörr med panel . 

trapphusbyggnadens 

östra fasad. Sentida 

balkongdörrar 


Öster entré med trappa 

i natursten, kantad av 

vitt räcke samt stolpar 

som bär upp en 

balkong. 

Sentida veranda mot 

norr. 

Ursprunglig 

trapphusutbyggnad i 2 

våningar. 

Sentida burspråk på 

södra fasaden. 


Ursprunglig tomtstorlek. 

Avgränsning mot Hertig 

Karls allé av ett lågt 

vitmålat trästaket på 

betongsockel med vit 

spjälgrind med 

grindstolpar i tuktad 

natursten. Mot norr, 

väster och öster är 

Gunnebostängsel och 

häckar. 

I västra delen av 

trädgården är fruktträd. 

Närmast huset i öster är 

en grusgång. Äldre 

vattenpump på tomten. 

Bilagor 


o.dyl 


lämnade av 


datum 

Övrigt 

Omdöme 

1947 

Fastighetens 

kulturhistoriska värde 

Sentida byggnad. 

Ges ingen 

Se ovan under 

”Byggnadshistoriskt 

Sentida byggnad. Ges 

ingen kulturhistorisk 

ligger i bostadshusets 


värde”. 

bedömning. 

form och placering 

bedömning. 

tillsammans med 

bodbyggnaden och 

trädgårdens bevarade 

storlek med många 

fruktträd som utgör en 

del av områdets 

karaktär. 

’


105 

Bild 

Bostadshuset i Vesta 8 

Vesta 8. Ej skalenlig



105 



Inventerare 




Byggnaden värderas till klass 1, dvs av ett särskilt kulturhistoriskt värde 

enligt PBL 3:12. 



Villan har i sin välbevarade och för nationalromantikens mer påkostade 

villabyggande ett omistligt kulturhistoriskt värde. Karaktäristiskt för 

nationalromantikens formspråk är de småspröjsade fönstren, branta 

takfall, symmetri som möter asymmetri, vinklar, burspråk och balkonger. 

Anknytningen till arkitekten Ragnar Östberg vilken var en av 

nationalromantikens stora arkitekter och föregångare, och som bl.a. har 

ritat Stockholms stadshus, är av personhistoriskt och arkitekturhistoriskt 

värde. Den utgör en betydande miljöskapande del av området. 

Klass 

1 Högt (grön) 

X 

Oklass 

2 Stort (blå) 3 Visst (gul) 4 Ej 1-3 (grå) Lov eft. 1960 


Vesta 9 


Adress 


Ägare 

Roland och Maria Sällemark 

Stadsdel 

Öster 




Bostadshus 


Nationalromantik 





Våningar 

Stomme 




Arkitekt Ragnar Östberg. Byggherre var en länsveterinär 

Bostadshus, en familj 

1 1/2 + vind 

Trä 

Källare. Hög slätputsad sockel i mörkt grå avfärgning. 

Ursprunglig stående locklistpanel med vattbräda. Ljust blå kulör med vita fönsteromfattningar, 

fasaddekorationer och hörnpilastrar. Hörnpilastrarna är dekorativt utskurna i liknande mönster 

som förekommer mellan fönstren i övervåningen. De kröns av den profilerade takgesimsens 

omvikta hörn. Den envåniga delen i söder har ett gavelmotiv och fasaden nedan indelas i fält 

av vertikala lissener. 

Mansardtak med utsvängd takfot och med fall åt olika håll. Över burspråket på västra fasaden 

är ett sadeltak, Taktäckning av tvåkupigt rött lertegel. Plåttäckning över burspråk och kring 

balkong. Hög sidoplacerad rak skorsten av tegel. Brädinklädd takfot med omvikta hörn. 

Vinkelränna i röd plåt. 

Fönster Samtliga fönster är ursprungliga . Vitmålade. Typer av 2 bågar med 2, 4, 6 alt 8 rutor / båge, 1 

luft med 6 rutor och även 3 ospröjsade lufter. I burspråk är korsspröjsade lufter. I västra 

gavelröstet är ett litet 1-luftsfönster. I norra gaveln är fönstren assymmetriskt placerade. 

Överljusfönster med 3 öppningsbara lufter till västra entrén. Källaren har 1-luftsfönster i 3 rutor 

hängda i överkant, vita och gråblå. 

Portar 

Västra entrén har en ursprunglig pardörr med spegelfyllningar med färgat glas i övre delen 

med rombisk spröjs. I övervåningens burspråk mot väster är en ursprunglig balkongdörr i trä 

med glasad småspröjsad del. Norra entrén är en enklare, ursprunglig paneldörr med glasad



106 

med rombisk spröjs. I övervåningens burspråk mot väster är en ursprunglig balkongdörr i trä 

med glasad småspröjsad del. Norra entrén är en enklare, ursprunglig paneldörr med glasad 

spröjsad del i övre delen av dörrbladet. 

Ursprungliga entrétrappor i natursten med smidda, enkla handledare. Äldre stuprör med 

skarpa, falsade vinklar. Vitmålade. 

Ursprungliga balkongräcken av vita spjälor mot väster och öster. 

Stor tomt med ursprungligt spjälstaket med fint utförda stolpar i trä och trägrind, vitmålat. 

Betongsockel. Gatsten vid infarten. Mot övriga tomter är nätstängsel. Närmast huset är en 

grusgång i övrigt mycket gräsytor.I norra delen av tomten är fruktträd, Flaggstång finns. 

Bilagor 




Övrigt 

Omdöme 


Bild 

Ragnar Östbergs villa i Vesta 9 

Vesta 9. Ej skalenlig.

Omr Ãster Astrea m fl LAGA TOTAL 2010-11-05.pdf - StrÃ¤ngnÃ¤s ...

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?

Omr Ãster Astrea m fl LAGA TOTAL 2010-11-05.pdf - StrÃ¤ngnÃ¤s ...