Bitidningen - Sveriges Biodlares RiksfÃ¶rbund

Nr 1/2 Januari/Februari 2012 

Bitidningen 

Blommor och bin lyfter landsbygden 

Kognition hos honungsbin • Nordiska forskare med nordiska bin 

The Body Shop gör en insats • Ergonomi för biodlare 

Bitidningen 1/2 2012 

1

VAXINLÄMNING 

Nu är det tid att lämna in ramar och vax. 

Vår inlämning är öppen oktober - mars. 

Februari 2012 

Pang pris på Flexikupor 

Köp 5 delar / kupor, få 6:e delen på köpet 

* Få den billigaste på köpet 

• 

• 

• 

• 

• 

Skälderhuskupan 

Lång livslängd 

Stabil konstruktion 

Idealisk för vandringsbiodling 

Välisolerad 

Flera bottenalternativ 

Honungsburkar - Glasburkar 

Vi säljer glasburkar i plastpaket, precis som vanligt, 350, 500, 700 gr 

samt sexkantsburkar i olika storlekar 

• Ny slungare till nästa säsong - titta redan nu vad som fi nns 

• Har Du vår katalog - om inte, hör av Dig till oss så skickar vi 

den per post eller titta på www.joelvax.se/bikatalog.pdf 

Joel Svenssons Vaxfabrik, SE-266 94 Munka-Ljungby 

Tel: 0431-430055, Fax: -431855, www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.se, Semesterstängt 22 dec - 8 jan. 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Flexikupan 

Lätt 

Förstärkta sarger 

Hög densitet 

Ingjuten rambärarlist 

Prisvärd 

Botten med varroabricka 

Storlek: LN, HLS 

2 Bitidningen 1/2 2012

Ledaren 

Tåget mot framtiden 

Marita Delvert 

Styrelseledamot 

marita.delvert@biodlarna.se 

Nyårsledigt 

på SBR:s 

expedition 

Till och med 

8 januari 2012 

Återigen blickar vi fram mot ett nytt år. Tid att se tillbaka och läge att tänka framåt. 

Snart är mitt första år tillända som ledamot i SBR:s styrelse. Så här vid årsskiftet frågar jag mig 

själv om jag gjort någon nytta. Tveksamt tänker jag – men mycket har jag lärt mig. Jag har insett 

hur komplext området är och jag har fått nya kontakter och insikter. Samtal och diskussion 

i styrelsen har ofta präglats av att med begränsade resurser balansera mellan att bevara, 

förvalta, stödja och att köra tåget med full fart mot framtiden. Servicelöftet till medlemmarna 

är ett krav och en självklar bas, men samtidigt måste det strategiska arbetet prioriteras och visionen 

hållas levande. 

Har vi inom biodlingen en gemensam bild av framtiden En vision ska ju vara utmanande och 

utmaningar finns det gott om! Hur möter vi hoten som kan påverka biodlingen 

Trender i Europa och i världen pekar på ett ökat intresse för biodlingen med alla dess 

möjligheter och konsekvenser. Kanske är vi just nu i ett guldläge – vem vill inte vara med och 

”rädda världen” när det gäller miljöförbättringar, matproduktion och mångfald i naturen 

Många frågor aktualiserades efter TV-programmet i november om bidöden och jag har märkt 

ett ökat intresse för dessa frågor hos mina vänner – och kanske även hos allmänheten i stort. 

Vi är många som redan sitter på tåget mot framtiden. Förhoppningsvis är vi också lokförare 

där vi kan välja spår och skynda framåt. Detta kan vi göra genom att kommunicera ut vårt 

budskap genom tidningar, sociala medier, tv och radio. Vi kan också föra samtal med alla som 

vi möter i vardagen, prata om nyttan av biodling, tala om ”mera bin” och förmedla självklarheten 

att vi endast ska köpa svensk honung 

”Framtiden är 10 år” – läste jag i en annons. Hur hittar vi strategierna för att nå de unga 

och skapa nästa generations biodlare Ja, det ser ut att finnas tillräckligt med uppgifter för oss 

alla även under 2012. 

De stora frågorna är tunga och intressanta, men själv återvänder jag till vardagen och mitt 

nyårslöfte får bli en ambition för ökade och fördjupade kontakter med SBR:s medlemmar. Jag 

ser fram emot ett nytt gott år tillsammans med er alla! 

Vintern är här! Glöm inte dunderkuren att blanda honung, riven ingefära och pressad citron 

i kokt vatten för onda halsar och snuviga näsor – garanterar att det lindrar! Och det piggar 

också upp i vintermörkret. 

Årgång 111 

Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg 

Redaktör: Erik Österlund 

Telefon: 0735-233126 

E-post: erik.osterlund@biodlarna.se 

Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr 

är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före 

aktuell månad. 

Material- och annonsinformation: Sid 30. 

Manusstopp den första i månaden, knappt en 

månad före utgiv nings dagen. 

Tryck: V-TAB Vimmerby AB 

Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 


Ansvarig utgivare: 

Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, 

Stenabyvägen 11, 37294 Listerby. 

Telefon: 0457-30489, 0735-233130. 

Epost: jonny.ulvtorp@biodlarna.se 

Sveriges Biodlares Riksförbund är en 

politiskt, religiöst och etniskt obunden 

ideell organisation, som bygger på principen 

om frivilligt, individuellt medlemskap. 

SBR ska arbeta för att utveckla 

svensk biodling som näring och meningsfull 

fritidssysselsättning, numerärt, 

fackligt, socialt och innehållsmässigt. 

Förbundsexpedition: 

Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. 

Telefon: se telefonlista på sidan 39. 

Fax: 0142-828 59 

Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. 

E-post: sbr@biodlarna.se 

Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. 

Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. 

Fre 08.00-14.00 

Webbplats: www.biodlarna.se 

Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 

3

I detta nummer 

JAN/FEB 2012 

Konferens på Skansen 5 

Besvärliga talgoxar på Gotland 8 

Recept efter julen 10 

Kognition hos honungsbin 12 

Glimt från Kina och biforskningsinstitut 14 

Biodlare i Sverige och Portugal 16 

Aktiv ergonomi för biodlare 17 

Världens biodlare behöver varandra 25 

Body Shop gör insats för världens bin 26 

Biodlarkonferens i Skövde 28 

Nordiska biet räddar nordiska forskare 29 

Josef Starks stipendiefond 33 

Apistan godkänt – receptfritt preparat 34 

ktiv ergonomi för biodlare 

Rapport från GMO-gruppen 35 

Riksseminarium och riksmöte 36 

ratulerar till Marknaden ditt val att ägna dig åt biodling, en 37 

v många omtyckt 

Almanackan 

sysselsättning som ofta innebär 

38 

n hälsosam mix av belastning, återhämtning och 

ariation. Men arbetet i bigården kan ibland också 

ara både tungt Nästa och nummer enahanda, (3 – mars-nr) två kända riskfaktorer 

utkommer i slutet av februari. 

ör belastningsskador. 

MANUSSTOPP: 

Den här 

1 februari. 

skriften vill inspirera 

ig till att tänka Numret över därpå hur du (4-12) kan i slutet arbeta av skonsamt mars. 

ch minska riskerna Manusstopp: för belastningsbesvär. 

1 mars. 

12 

Farligt läge. Att stå med böjd rygg och raka 

ben ger stor påfrestning på ländryggen. 

Arbete under knähöjd är en riskfaktor och 

bör helst undvikas. 

17 

Bättre. Med böjda ben hålls ryggen rak. 

örelseapparaten – en apparat för rörelse 

Omslagsbilden: 

et är inte skadligt att belasta muskler, leder och 

kelett. Tvärtom är kroppen anpassad till rörelse 

Produkter på 

ch belastning. Men alltför tunga, långvariga eller 

Skansenkonferensen, 

Försök sorthonung därför 

nsidiga belastningar skadar kroppen. 

tt variera arbetsuppgifterna så mycket och som äppelmust. möjligt 

ch se till att få en bra återhämtning. 

rgonomiskt självförsvar 

öka friskfaktorerna! 

i:et på omslaget påminner om att 

drottningen märktes gul i år. 

Foto: Erik Österlund 

in hållning har mycket stor betydelse för 

elastningen på rygg och leder. Med en ”stolt” 

ller ”atletisk” hållning hålls ryggen i sin normala 

29 

Bättre – variant 2. Ett annat sätt är att sätta 

ner ett eller båda knäna på marken. 


Blommor och bin lyfter landsbygden 

– konferens på Skansen 

ERIK ÖSTERLUND 

De senaste åren har binas 

betydelse uppmärksammats 

alltmer. Det tog riktig fart 

efter det att bidöden uppmärksammats 

i USA 2006-07 

då begreppet CCD myntades. 

Tidningsartiklar följde, binas 

värde beräknades i pengar. 

Man beräknade att bina är 

inblandade i ungefär var 

tredje tugga som tas. 

Bin dör i Europa också. I södra Europa 

förbjöds några av de nya syntetiska nikotingifterna 

som används alltmer i lantbruket. 

I Europa var man på en del håll 

säker – det var de nya gifterna som var 

boven. I övriga Europa och USA är man 

mer osäker. Sjukdomsalstrare, patogener, 

av olika slag finns med i bilden, som 

virus, bakterier och nosema. Men deras 

närvaro kan vara verkan och inte orsak, 

eller kanske både och. 

Nosema ceranae, som är lite annorlunda 

än den vanligare nosema apis, har 

ökat och fått skulden, speciellt i Spanien. 

Nu vet man att nosema ceranae och nikotingifter 

i ”ofarliga” doser som blandas 

kan ge en dödscocktail. Men kan orsaken 

till att nosema ceranae ökat vara gifternas 

närvaro Man vet också att nosema och 

virus ”trivs” tillsammans. Och varroakvalstret 

sprider virus. 

Bekämpningsmedel mot varroa är ibland 

inte så snälla mot binas immunförsvar. 

Och de är en stressfaktor precis som 

alla andra påfrestningar på bisamhället. 

Äntligen finns det de som jobbar 

för att få fram bin som behöver mindre 

bekämpningsmedel eller inga alls mot 

varroan. Även om detta tar lång tid är det 

viktigt, kanske just därför att det kan ta 

lång tid behöver det satsas på. 

Bidöd i Sverige 

Sverige fick också känna av bidöden. 

Härom året låg vinterförlusterna för ekologiskt 

odlade bin på oacceptabla 50%. 

Biodlare kan svåra år förlora 90%. Under 

sådana villkor går det inte att bedriva en 

näringsverksamhet. 

Myndigheterna har uppmärksammat 

hur viktigt det är att bina inte dör i stora 

mängder. Krisberedskapsmyndigheten 

bekostade en konferens på Alnarp i Lund 

2009. Jordbruksverket och Landsbygdsdepartementet 

är inblanda i olika aktiviteter. 

Förra året var det första gången någon från 

departementet var närvarande vid SBR:s 

riksförbundsmöte. Ett tecken på att man 

uppmärksammar binas stora betydelse. 

Konferens på Skansen 

Den 15 september 2011 genomfördes en 

konferens om binas betydelse och hur vi 

ska stödja deras existens, dvs alla bins, honungsbins 

och vilda bins bevarande och 

tillväxt. Konferensen anordnades av Jord- 

Mats Persson, generaldirektör för Jordbruksverket, 

öppnade konferensen på 

Skansen 15 september 2011. 

bruksverket. Landsbygdsminister Eskil 

Erlandsson talade på konferensen. Han 

klargjorde myndighetens medvetenhet om 


Ulrika Rinman, statsskreterare på landsbygdsdepartementet, och konferensens moderator 

vetenskapsjournalisten Henrik Ekman i samtal i en paus. 

5

Prof Henrik Smith vid Lunds universitet påpekade att vi i Sverige behöver öka mängden 

naturliga obrukade inslag i landskapet för att säkra ett gott bestånd av vilda och odlade 

pollinatörer. Det behövs för god ekonomi, stabil och hög matproduktion och inte minst för 

den biologiska mångfalden. 

vilda bins och odlade bins stora betydelse 

för vår existens. 

Vetenskapsjournalisten Henrik 

Ekman var moderator. Han ställde välformulerade 

frågor som bidrog till värdet 

av föreläsningarna. Och han släppte in 

lagom med frågor från publiken. 

Först ut av föreläsarna var Henrik 

Jan Heed var en imponerande konditor 

som fängslade lyssnarskaran enbart med 

sin berättarförmåga och karisma. Han redovisade 

ett stort kunnande om honungens 

betydelse i mat och bakverk. En konditor 

skall snarare använda 2 ton honung än 2 

kg om året. 

Smith, prof vid Lunds universitet. Sammanfattningen 

av hans föredrag var att 

lantbrukare och landskapsplanerare behöver 

öka mängden naturliga obrukade 

inslag i landskapet för att ge vilda bin 

boplatser och vilda och odlade bin nektar 

och pollen under hela säsongen. Det 

betalar sig i en jämn och hög produktion 

av grödor under åren. Det kräver att man 

förstår samspelet mellan bin och grödor 

i det komplexa samspel som finns i det 

ekologiska systemet. Speciellt som att mer 

och mer grödor odlas som behöver pollinering. 

Världens befolkning växer och det 

behövs mer mat. 

Lina Norrsell från Kivik beskrev sitt 

företag Linas och binas. Hon har gått yrkesbiodlarkursen 

på Garpenberg, fick ta 

över ett kommunarrende av 3000 äppelträd. 

Bisamhällena är 60 till antalet. Hon 

producerar ekologisk honung, ekologiska 

äpplen och äppelmust (se omslagsbilden 

vad hon bjöd på i pauserna). Det fungerar 

ekonomiskt, men det krävs noggrann 

Lotta Fabricius Kristiansen i samtal med 

Joachim de Miranda från SLU. Lotta visade 

bl a bin och pollen och informerade om 

biodling och SBR. Också Biodlingsföretagarna 

var där med ett stort informationsbord. 


planering. Hon betonade att man behöver 

vara öppen för nya sätt att jobba och att 

variera varroabekämpningen. 

Konditor och bagarmästare Jan Hedh 

höjde upp honungens betydelse. Ett bageri 

som har upptäckt vad honung betyder för 

bakverk och degar använder 2 ton honung 

snarare än 2 kg per år. Honung gör att bakverk 

håller sig fräscha i flera dagar istället 

för en. Degar blir smidiga och samverkar 

med syrliga degar perfekt. 

Ett exempel: mandelmassa ska ju 

bestå av drygt 10% vatten, resten av hälften 

mandlar och hälften sockret. Om man 

ersätter 25% av sockret med honung får 

man en mandelmassa som inte sockrar 

sig efter en tid. Den håller sig smidig och 

läcker mycket länge. 

På eftermiddagen lyssnade jag på 

Riccardo Bommarco på SLU över ämnet 

Trender och förvaltning av tama och 

vilda pollinatörer i Europa. Han påpekade 

att viktiga åtgärder är att 

• Bevara betesmarker och andra blomrika 

habitat, 

• Se till att det finns blommor på åkermark 

– sådd av blommor, blommor 

i växtföljden, 

• Använda mindre med bekämpningsmedel 

– sprutfria lantzoner, ekologisk 

odling, 

• Se till att det finns obrukade element 

– kantzoner, åkerholmar, 

• Planera landskapet. 

Jochim de Miranda på SLU talade 

över Dieases, mites and viruses – impacts 

and solutions. Miranda påpekade 

att det under historiens gång förekommit 

stora biförluster. Kännecknen har varit lite 

olika vid olika tillfällen. Han beskrev vad 

som kännetecknade det som kallas CCD. 

• Synbarligen normalt friskt bisamhällen 

• Snabb minskning av bistyrkan (1-2 

veckor) 

• Inga döda/sjuka bin i närheten av 

kupan 

• Äggläggande drottning och friskt 

yngel 

I slutet visade han ett schema som 

Peter Rosenkrantz i Tyskland m fl sammanställt 

över olika metoder att komma 

tillrätta med varroakvalstrets negativa påverkan 

på bisamhället. En sammanfattning 

av sammanställningen är att s k syntetiska 

bekämpningsmedel är omedelbart 

mest effektiva. Men med tiden medför 

dessa medel stora problem. Mer naturliga 


Jordbruksminister Eskil Erlandsson är en fridsam person med stor förståelse för binas betydelse 

för vår existens. Under frågestunden efter hans anförande fick han en fråga varför 

han tyckte att GMO var bra. Då tände han till. Han poängterande också efteråt i samtal 

med Lasse Helander från biodynamiska föreningen att hans åsikt inte var sådan, men att 

han litade på EU:s experter i frågan. Jordbruksverkets förre biansvarige Kerstin Ebbersten 

lyssnar intresserat. 

medel som också är godkända i ekologiska 

odlingar i EU, organiska syror och eteriska 

oljor kan vara mycket effektiva, men kan 

också variera mycket i effektivitet, kan 

ha svårare effekter på bisamhället, men 

har inte de nackdelar som syntetiska har. 

Biomekaniska som drönaryngelbortttagning 

är arbetsintensiva. Avelsarbete angavs 

ge liten omedelbar effekt. 

På eftermiddagen hölls också 2 andra 

parallella sessioner med ledmotivet Insekter 

lyfter landsbygden (storbiodling som 

yrke [Carl George Lie] och produktutveckling 

med honung [Arne Johansson]) 

respektive Honung och hälsa (Honung 

och hälsa i historiskt perspektiv [Erik 

Husberg], Probiotika i honung för människor 

och bin [Tobias Olofsson och Alejandra 

Vasquez]). Det var en välmatad och 

mycket innehållsrik och bra konferens. Jag 

ser fram emot fortsättningen på myndigheternas 

och vårt engagemang för bina. 

En del av föredragen går att lyssna 

och titta på från denna internetadress: 

http://www.youtube.com/user/jordbruksverket#g/ 

c/66DDEE24121BCC55 

Riccardo Bommarco från SLU talade om hur vi bättre ska ta hand om våra olika arter av 

vilda bin och odlade honungsbin i Sverige. 

7

Besvärliga talgoxar på Gotland 

EVA TIVELL 

Stig Buskas i Gammelgarn 

på Gotland har varit biodlare 

sedan han var 12 år gammal. 

Det har gått bra alla år. De 

hemmasnickrade bikuporna 

står på slätten bakom gården 

upp mot klintberget. 

Vintern 2009-2010 överlevde samtliga 

samhällen. Därför blev det chockartat 

när Stig gick igenom sina 15 kupor 

efter förra vintern – fem samhällen hade 

klarat sig. Den vinterns stora fiende var 

talgoxarna. 

Inför kommande vinter står Stig och 

hans 16 bisamhällen rustade. 

– Jag har konstruerat en fågelbur, 

som ska hålla talgoxarna borta från bikuporna, 

berättar han. 

Från köksfönstret på gården ser Stig 

och hans fru Mary-Ann sluttningen upp 

mot berget och bikuporna. De såg att talgoxarna 

satt i flockar runt kuporna förra 

vintern. Alla döda bakkroppar av bin talade 

också sitt tydliga språk. 

Talgoxarna slog sig ner på flustret. Där 

knackade de tills några bin tittade ut. Halva 

kroppen knipsades av och bakdelen av 

biet lämnade talgoxarna nedanför kupan. 

– När vi såg detta lade jag fågelnät 

över kuporna. Jag förankrade näten med 

tyngder, men stormen kom och slet hål i 

näten, berättar Stig. 

Talgoxarna hittade snabbt ingångar 

under nätet och de orienterade sig väl 

och hittade ut samma väg. Även om det 

låg drivor av bakkroppar nedanför kuporna 

tror Stig att den största skadan som 

fåglarna gjorde var att stressa bina. Samhällena 

blev försvagade. Stressen krävde 

också mer mat. 

– I vissa samhällen hade klotet vandrat 

till ett hörn och därifrån orkade bina 

inte ta sig till andra delen av kupan där det 

ännu fanns vinterfoder. 

Stig slog ihop några svaga samhällen, 

men av de invintrade 15 samhällena blev 

det endast fem kvar. Dessa samhällen utökades 

med tre nya plus tre svärmar. Av 

detta gjorde Stig avläggare så att han inför 

denna vinter har 16 starka samhällen. 

– Under sommaren har jag funderat 

över hur jag ska kunna hålla talgoxarna 

borta, säger Stig. 

Lösningen kom när det var en rulle 

putsnät kvar från dotterns nybyggda hus. 

Det är ett nät som sätts på betongstenar 

för att putsen ska fastna. En halv rulle låg 

kvar. De 10 mm stora rutorna bådade gott, 

Stig Buskas visar upp en trasig 

låda. Det är talgoxarna som hackat 

sönder frigolitisoleringen på hans 

hemasnickrade vinterlåda. 


om en fågel hackar. Förhoppningsvis ska 

talgoxen tröttna och ge sig iväg när inget 

bi kommer ut. Dessutom har jag ställt 

ramarna på längden, vridit dem ett kvarts 

varv vilket lär vara bättre för invintringen. 

Därmed ser Stig den kommande vintern 

an med tillförsikt. Han har gjort allt 

han kan för att skydda sina bin mot alla 

angrepp. Hans vinterlådor är välisolerade 

och bina har fått rikligt med vinterfoder. 

Mer kan han inte göra. 

– Det ser mycket bättre ut än förra 

vintern. Det är inte alls lika mycket fåglar 

runt kuporna, säger han. 

genom dem skulle ingen 

fågel kunna ta sig. 

Stig och hans gode 

vän Tage som också är 

biodlare slog sina kloka 

huvuden ihop. Fru Mary- 

Ann kläckte idén att nätet 

skulle rullas över ett rör 

och sedan gjorde Stig och 

Tage en konstruktion. Sidorna 

gjordes av plywood 

och hela buren skruvades 

fast i bänken så att lådorna 

är flyttbara. 

– Vad vi har sett hitintills 

så håller detta fåglarna 

borta, säger Stig. 

Förutom fågelburarna 

har Stig även vidtagit 

några andra åtgärder. 

– Jag har satt en tom 

skattlåda med galler i botten 

under invintringslådan. 

Jag tänker att det då 

tar längre tid för bina att 

komma ner till flustret, 


9

Mycket skinka, korv och 

köttbullar har det blivit…. 

MARITA DELVERT 

Nu längtar jag efter sallader, 

kyckling och fisk tillsammans 

med grönsaksdiskarnas härliga, 

svenska rotsaker. Plånboken 

har också tunnats ut 

betänkligt och nu gäller det 

att hushålla med slantarna. 

Svartrötter kallade min mamma för 

”fattigmanssparris”. De som inte hade 

råd att äta vanlig sparris åt svartrot istället. 

Många gånger har jag serverat denna goda 

rotfrukt som tillbehör till olika rätter, en 

verklig delikatess. 

Svartrotssoppa 

Här prövar jag att göra soppa av svartroten 

med en smak av muskot. Som tillbehör 

honungsrostade krutonger. Recepten 

är som vanligt beräknade för 4 personer. 

400 – 500 g svartrötter 

1 dm skivad purjolök 

1 stor potatis i 

3 charlottenlökar 

2 msk olivolja 

5 dl vitt vin (går lika bra med alkoholfritt 

sådant) 

5 dl grönsaksbuljong 

3 dl mellangrädde 

1 dl créme fraiche 

1 tsk riven muskotnöt 

1 krm cayennepeppar 

1 krm svartpeppar 

1 msk honung 

Krutonger: 

Ca 3 skivor ljust fullkornsbröd 

2 msk smör 

1 msk honung 

1 tsk salt 

Timjan 


Skala svartrötterna under rinnande vatten 

(så att de inte mörknar). Skär rötterna 

och potatisen i mindre bitar. Skiva purjolöken 

och skala och skär löken i klyftor. 

Fräs allt i olja. 

Häll på vin och buljong och låt koka 

så att vätskan reduceras till drygt hälften. 

Mixa blandningen och häll sedan i 

grädde och créme fraiche. Ge soppan ett 

lätt uppkok och smaksätt med muskot, 

peppar och honung. Passera gärna soppan 

genom en trådsil om du vill ha den 

len och krämig. 

Skär brödet i små kuber och stek 

i smör och honung tills de fått fin färg. 

Smula över hackad färsk timjan och strö 

över lite flingsalt. Servera krutongerna i en 

skål bredvid soppan. 

Lax i sås 

Den frysta laxen i portionsbitar är prisvärd 

och praktisk att hantera. Ofta har jag några 

paket i frysen. I detta recept simmar laxen i 

en härlig sås med smak av honung, apelsin 

och rosmarin. Lättkokta broccolibuketter 

och kokt potatis passar bra att servera till. 

8 portionsbitar fryst lax 

2 msk rapsolja 

4 dl visp-grädde 

1 dl koncentrerad apelsinjuice 

2 msk riven ingefära 

2 rivna klyftor vitlök 

2 msk hackad (helst färsk) rosmarin 

2 msk vitvinsvinäger eller citronsaft 

1/2 dl honung 

2 krm salt 

2 krm svartpeppar 

170 grader 

Smörj en eldfast form med olja. Lägg laxbitarna 

i formen. 

Vispa grädden och blanda i övriga ingredienser. 

Kanske måste du värma honungen 

något så att den blir mjukare. 

Låt stå i ugnen i ca 25 minuter (längre 

om laxen är fryst när den sätts in). Garnera 

med rosmarinkvistar och citron. 


11

Kognition hos honungsbin 

MARIO PAHL, BEEgroup, biocentrum, Würzburg Universität 

Föreläsare vid Riksseminarium 2012 

Djur måste hela tiden sammanställa 

en ström av information 

som de får genom 

sina sinnen. De måste 

använda denna framgångsrikt 

för att förbättra sina 

chanser till överlevnad och 

reproduktion. Summan av 

de processer i vilka denna 

sensoriska information förvärvas, 

bearbetas, lagras och 

används för att producera ett 

anpassat beteende som kan 

betecknas som kognition. 

Kognitiv neuroetologi är vetenskapen 

som undersöker dessa fenomen. De 

djur som av tradition studerats mest är 

duvor, råttor och apor, men antalet forskare 

som arbetar med ryggradslösa djur 

har ökat stadigt under de senaste 25 åren. 

Betingning 

Honungsbiets hjärna består av nästan en 

miljon nervceller. Den är fem storleksordningar 

mindre än en människas som har 

uppskattningsvis 100 miljarder nervceller. 

Men producerar större hjärnor automatiskt 

mer komplext beteende 

Ivan Pavlov (1849-1936) var den första 

vetenskapsman som utvecklade en 

tillförlitlig och objektiv metod för att bedöma 

enkel associativ inlärning hos hundar. 

På hans tid ansågs insekter regarea 

reflexmässigt med stereotypa beteenden, 

oförmögna till avancerad sensorisk bearbetning. 

Men sedan 1980-talet, används hans 

sätt att arbeta, den klassiska Pavlovska betingningen 

regelbundet på honungsbin av 

neuroetologister. I betingning som kallas 

PER(Proboscis Extension Response), ges 

en droppe sockerlösning på biets antenn. 

Detta obetingade stimulus leder till att biet 

sträcker ut sin tunga (figur 1). 

Fig 1 

Om en doft (betingat stimulus), t.ex. 

av citron, ges till biet strax före sockret, lär 

sig biet att associera denna doft med sockerbelöningen. 

Nu räcker det med doften 

för att PER ska framträda. Biet har lärt sig 

att citrondoft föregår en belöning. 

PER-paradigmet är ett utmärkt verktyg 

för forskare att undersöka associativt, 

icke-associativt och konfiguralt lärande 

hos bin. Binas luktsinne är så tillförlitlig 

att PER-utbildade bin även har testats av 

den amerikanska militären för att upptäcka 

sprängämnen. 

Fler test 

Framväxten av olika sätt att utföra experiment 

fortsatte och många experimentella 

uppställningar utformade för ryggradsdjur 

har nu anpassats för honungsbin. 

I ett experiment speciellt avsett för 

duvor kallat DMTS(Delayed Match-to- 

Sample), har sedan 2001 lett till flera genombrott 

i forskningen med honungsbin. 

I detta experiment presenteras ett visuellt 

stimulus (provstimulus) för djuret, som 

det måste memorera, och efter en fördröjning 

som fastställs av försöksledaren, skall 

det jämföra detta med två eller flera andra 

stimuli (jämförelsestimuli). Om djuret fattar 

ett beslut i favör för ett stimulus som 

är identiskt med provstimuluset får det 

en belöning. 

Genom att använda olika fördröjning 

mellan provstimulus och jämförelsestimulus, 

kan forskarna undersöka egenskaper 

hos korttidsminnet (som varar ungefär 

8 sekunder hos honungsbin). De stimuli 

som används och de regler man arbetar 

efter kan ändras så att man kan undersöka 

långtidsminnet och mekanismer för inlärningen. 

DMTS-testet för bin visas i figur 2. 

Experimentbina är tränade att flyga 

igenom provstimulus A in i en enkel labyrint, 

och välja mellan jämförelsestimulus 

A’ och B’. Om biet väljer rätt stimulus, får 

det en sockerbelöning bakom rätt jämförelsestimulus. 

Om det väljer fel stimulus, 

blir biet inte belönat och kan försöka igen. 

I DMTS-studien i figur 2, undersökte vi förmågan 

hos honungsbin att känna igen ett 

stimulus efter antalet objekt. 

Bin kan räkna 

När professor Shaowu Zhang använde 

DMTS-testet i Canberra 2005 för att studera 

glömma-funktionen i honungsbinas 

korttidsminne, blev han förvånad över hur 

lika resultatet var jämfört med ett test av 


duvors korttidsminne som publicerades 

1972. Bina kunde känna igen provstimulus 

och välja rätt jämförelsestimulus med 

en fördröjning på upp till 8 sekunder 1 . 

Under 2009 utförde vi ett experiment 

för att undersöka om honungsbin kunde 

se skillnad på antal. Vi bestämde oss för 

en variant av DMTS-testet, med symboler 

tillagda, SDMTS (Symbolic Delayed Matchto-Sample), 

figur 2. Här är inte prov- och 

jämförelsestimulus som hör ihop identiskt 

lika, utan de delar ett gemensamt 

kännetecken, i vårt fall antalet objekt som 

visas på stimuluset. Bina lärde sig att lösa 

uppgiften, och resultaten visar att bin inte 

bara kan använda färg, form och symmetri 

för att kategorisera stimuli. Honungsbin 

kan använda antalet synliga objekt för 

att avgöra om prov- och jämförelsestimuli 

matchar varandra. 

Vi fann att gränsen för binas räkneförmåga 

låg på mellan 3 och 4 föremål. 

Återigen, dessa resultat ligger nära de som 

man funnit för ryggradsdjur som fåglar 

och tvättbjörnar som testats i liknande 

experiment 2 . 

Bin har kognitiva förmågor 

Den enorma mångfalden av insekter möjliggör 

jämförande studier av utvecklingen 

av kognition. Djur som har sin utgångspunkt 

i en boplats och söker föda för att 

sedan återvända till boet, t ex bin och 

myror, är särskilt lämpade för sådana här 

studier. Då det gäller dessa djur kan mekanismerna 

för inlärning, minne och navigering 

undersökas genom att manipulera 

boet och födokällorna och registrera djurens 

respons på de förändringar man gör. 

Honungsbin, på grund av deras sociala 

levnadssätt och deras högt utvecklade 

arbetsfördelning, är speciellt lämpliga 

för sådana här studier. Bin är snabba och 

eleganta flygare, navigerar upp till 10 km 

till en näringskälla och tillbaka till kupan. 

De berättar för sina kupkompisar om var 

maten finns och kvaliteten på födan med 

hjälp av ett symboliskt dansspråk. 

Bin lär sig en ny doft efter bara 2-3 

besök vid en födokälla. Att lära sig en färg 

tar ca 5 besök, och en ny form har de lärt 

sig efter cirka 20 födobesök vid en givande 

födokälla. Den mest effektiva rutten till en 

ny matplats har de hittat efter 3-4 besök. 

De underliggande navigeringsmekanismerna 

kräver effektiv lagring av information 

och bearbetning som gör det möjligt 

för bina att uppvisa stor och flexibel 

anpassningsförmåga för hur de beter sig. 


Fig 2 

Bin är avancerade 

Honungsbin är sannerligen inte simpla varelser, 

som de en gång antogs vara, som 

reagerar på ett reflexmässigt automatiskt 

sätt. De uppvisar många kognitiva förmågor 

som vanligtvis förknippas med djur 

med större hjärna. Således, den kognitiva 

förmågan hos ett djur verkar till stor del 

styras av vad det behöver för att fullfölja 

sitt att leva, och inte av närvaron eller frånvaron 

av en ryggrad. 

Översättning Google translator och 

Erik Österlund i samarbete. 

Noter 

1. Giurfa M, Zhang SW, Jenett A, Menzel 

R, Srinivasan MV (2001) The concepts of 

'sameness' and 'difference' in an insect. 

Nature 410: 930-933. 

2. Gross HJ, Pahl M, Si A, Zhu H, Tautz J, et 

al. (2009) Number-Based Visual Generalisation 

in the Honeybee. PLoS ONE 4: 

e4263. 

Dr Mario Phal, t v och prof Jürgen Tautz vid Würzburgs universitet i Tyskland. 

13

En glimt från Kina och 

biforskningsinstitutet i Peking 

EVA FORSGREN, Institutionen för Ekologi, SLU 

Kina är ett enormt land både 

till storlek och folkmängd. På 

en yta av strax under 9,6 miljarder 

km 2 bor omkring 1,3 

miljarder människor. Enbart 

Peking har ca 20 miljoner 

invånare, mer är dubbelt 

invånarantalet i hela Sverige! 

Kina är stort även när det gäller biodling. 

Det uppskattas finnas 8 miljoner 

odlade bisamhällen i Kina. 

Biforskningsinstitutet 

Jag har haft förmånen att se och uppleva 

Kina genom att arbeta två månader vid Biforskningsinstitutet 

tillhörande ”Chinese 

Academy of Agricultural Sciences” (CAAS). 

Institutet är Kinas enda nationella 

forskningsinstitut inom biodling. Det 

grundades 1958, och ligger i den mycket 

vackra botaniska trädgården i nordvästra 

Peking, där det finns gott om växter för 

bina att besöka. Det finns mellan 200-300 

samhällen i parken beroende på säsong, 

samtliga Apis mellifera. Institutet arbetar 

för att stärka den ekonomiska och sociala 

nyttan av biodling i landet och lägger stor 

vikt vid grundläggande vetenskapliga frågor 

rörande biodling och utveckling av nya 

biodlingstekniker. 

Forskningen är organiserad i 8 områden: 

biodlingsteknik och utrustning, genetik 

och avel, bevarandet av biodlingen, 

förebyggande och kontroll av sjukdomar, 

parasiter och förgiftning, pollinering, kvalitetskontroll 

och utveckling av biprodukter 

samt ekonomi. 

Institutet fungerar också som ett referenslaboratorium 

för övervakning och 

kvalitetskontroll av produkter från bin åt 

jordbruksministeriet. För närvarande har 

institutet 105 personer anställda varav 12 

med doktorsgrad och 47 med magisterexamen. 

Här finns också ett museum med 

allt som tänkas kan rörande biodling; biodlingens 

historia, honungsbiets biologi, 

Gruppen för genetik och avel vid institutet. Från vänster till höger: Liping LV, Haikun Guo, 

Zhiguang Liu, Wei Shi, Eva Forsgren, Guiling Ding, Yue Qin. 

naturläkemedel och behandlingsmetoder 

baserade på produkter från bin (exempelvis 

api-akupunktur!). 

Det är vanligt att traditionella kinesiska 

läkemedel innehåller pollen, propolis, 

drottninggelé eller honung från hälsoväxter. 

Sådana produkter produceras i institutets 

egen fabrik och säljs i en liten butik 

på området. Folk vallfärdar hit för att köpa 

produkterna även om de går att köpa på 

andra ställen. 

Gästarbetare vid institutet 

Jag var inbjuden av Dr. Shi Wei, som tog 

sin doktorsexamen vid SLU i Uppsala 2001 

och nu arbetar som forskare vid institutet, 

för att hjälpa till med att sätta upp metoder 

för att diagnosticera virusinfektioner. 

Jag blev mycket väl mottagen av henne 

och hennes lilla grupp av medarbetare 

och installerad i en liten lägenhet i Haidan-distriktet. 

Avstånden i Peking är enorma, och 

det är inte alltid så lätt att ta sig fram, så 

jag var tacksam över den buss som institutet 

har till förfogande för sina anställda. 

Trots att lägenhetshotellet ligger i samma 

område som institutet kunde det ta mer 

än en timme att ta sig fram beroende på 

trafiken. Jag kom dock ganska snabbt in i 

rutinerna och kunde fokusera på arbetet 

med att lära Guiling Ding och Zhiguang 

Liu de nya metoderna på labbet. 

Utforska Peking 

Mina lediga dagar ägnade jag mig åt att till 

fots utforska de centrala delarna av Peking, 

som består av så mycket mer än Himmelska 

Fridens torg och den förbjudna staden. 

I dessa inre delar av Peking finns fortfarande 

den traditionella bebyggelsen med 

låga hus i fyrkanter runt en innergård och 

omgärdade av murar kvar. Vissa av dessa 

områden, s.k. hutonger är ganska förfallna, 

men några har rustats upp till sitt ursprungliga 

skick, och det är en upplevelse 

att vandra omkring i dessa labyrinter av 

hus och insupa atmosfären. 

Norra Xinjiang 

Jag hoppades att få se mer av Kina än enbart 

Peking, så när det visade sig att Guiling 

skulle flyga till Xinjiang-provinsen i de 

nordvästra delarna av Kina för att hjälpa en 


Vacker vy från Pekings botaniska trädgård 

biodlare där med insemination av drottningar, 

bad jag att få följa med. 

Xinjiang är Kinas största provins, omgiven 

av bergskedjor och det bördiga norra 

Xinjiang (Dzungariet) omges av majestätiska 

berg i syd, nordöst och nordväst. 

Biodlaren vi skulle möta, bodde utanför 

en liten stad vid namn Na la ti, som ligger 

cirka 5 timmars flygresa från Peking, 

med mellanlandning i provinsens huvudstad, 

Urumqi. 

Vi blev hämtade på flygplatsen av biodlare 

Liu Tian Qi som tog oss till ett hotell. 

Till vår förvåning ville de inte ta emot 

oss. De lät inte några utlänningar bo på 

hotellet. Samma sak hände på nästa hotell, 

och jag fick förklarat för mig att i den 

här delen av Xinjiangprovinsen var det 

inte tillåtet för utlänningar att vistas utan 

speciell tillåtelse (= papper med många 

stämplar på). 

Vi åkte vidare till polisen, och vid det 

här laget hade biodlare Lius två söner sällat 

sig till sällskapet. Det var nog tur, för 

de verkade vara mycket goda vänner med 

polischefen. Efter mycket dividerande och 

bläddrande i mitt pass så släppte polisen 

iväg oss men, jag fick inte gå någonstans 

utan att biodlare Liu eller någon av hans 

söner hade mig under uppsikt. 


Biodlare Liu 

Liu Tian Qi, som varit biodlare 

i över 40 år, har 

900 samhällen (samtliga 

A. mellifera) som försörjer 

hans och hans två söners 

familjer. Under sommaren 

flyttar de samhällen upp i 

bergen, för att få tillgång till 

nektar från växter som används 

i traditionella, kinesiska 

läkemedel. Honung 

från sådana växter (Schisandra, 

Astragalus, Litchi 

m.fl.) anses vara särskilt 

hälsosam och betingar ett 

högre pris än de 25 yuan 

(cirka 25 SEK) som biodlaren 

får för ”vanlig honung. 

Biproduktföretag 

Efter tre dagars arbete med insemination 

av drottningar skjutsade biodlare Liu 

oss de 200 km till grannstaden Yi Li, där 

vi mötte företrädare för ”Baixin Bee Product 

Company”, ett företag som packar 

och säljer honung, proplis, drottninggelé 

och diverse andra produkter. Vi stannade i 

Yi Li ytterligare ett par dagar, blev gästvänligt 

mottagna och visades runt i det vackra 

området, uppe i bergen och till gränsen 

Biodlare Liu Tian Qi framför sitt hem och några av 

hans 900 bisamhällen. 

mot Kazakhstan. 

Min vistelse i det stora ”Mittens Rike” 

närmar sig sitt slut, och även om jag är 

glad att få komma tillbaka till Sverige så 

har jag med mig en mängd nya erfarenheter, 

nya kontakter, kollegor och vänner, 

och jag har fått tillfälle att se en glimt av 

hur livet i detta stora land på ekonomisk 

frammarsch kan te sig. 

15

Biodlare i Sverige och Portugal 

LEIF SVENSSON 

Efter att vi hade slungat 

första slungningen på 900 kg 

i somras åkte min fru Katrin 

och jag på semester genom 

att lösa interrailkort med 

obegränsat antal resor under 

tre veckor ute i Europa. 

Detta är ett mycket bra sätt att umgås 

och råka ut för äventyr. Vi ställde in 

kosan mot en kamrat som annonserade ut 

insemineringstjänster i Bitidningen för 25 

år sedan. Alla som var med på den tiden 

vet att det var José Furtado, som efter att 

ha bott, startat och utvecklat sin biodling 

i Sverige, återvände till sin födelseby ett 

stenkast från Algarvekusten i Portugal. 

Tågresan gick via Köln, Geneve, Barcelona, 

Madrid och Lissabon till Lagos vid 

Algarvekusten, där Jose hämtade oss. Det 

var en mustaschfri och lite gråhårigare 

José som lätt gick att känna igen. Vi hade 

ju tidigare träffats många gånger på insemineringskurser 

i Sverige. 

Vi fick ett jättehus med swimmingpool 

till förfogande. Katrin umgicks med Josés 

fru Fatima via en parlör eftersom de inte 

hade något gemensamt språk. Vi biodlare 

fann snabbt varandra och fortsatte diskussionerna, 

där de avslutades för cirka 

15 år sedan. 

Det finns både fördelar och nackdelar 

med Sverige och Portugal. I Sverige har vi 

inga bekymmer med fågeln biätare, som 

kommer i flockar och äter mängder med 

bin i Portugal. Vaxmotten är aggressiva och 

förökar sig året runt i Portugal eftersom de 

inte fryser bort och kupskalbaggens elaka 

gångar i vaxet ser vi heller inte i Sverige. 

Det som vi i Sverige har i form av ett bra 

samarbete inom föreningslivet är vi unika 

på i världen och den traditionen ska vi vara 

rädda om och utveckla. Att vi dessutom 

har enorma skördar jämfört med Portugal 

pga vår långa vegetationsperiod gör att 

det känns bra att vara biodlare i Sverige. 

Däremot har Portugal mycket vilda 

väldoftande kryddväxter, som ger en god 

aromrik honung. Portugiserna hetsar inte 

som vi utan de livsnjuter mycket mer än 

Katrin och Leif 

Svensson hos 

Furtados 

Fatima och José Furtado framför bibilen. 

vi. Det borde vi också göra. Jose hade 

byggt upp mycket ändamålsenliga lokaler 

för sin biodling och flinkheten, som han 

inseminerade med, satt fortfarande i hos 

denne 70-åring. 

Fatima och José bodde i ett fantastiskt 

paradis med fikonplantage, underbara 

bougainvillaeplantor och vindruvor 

i plommonstorlek. När jag vill smaka på 

Portugal tar jag ett fikon av Josés torkade 

fikon. Hoppas bara de räcker över jul så 

ljuset hinner vända. I Sverige dricker jag 

aldrig rödvin pga att jag får ont i huvudet 

dagen efter, men Josés vin ger ingen 

Snickarbod med problemlösande José och Leif . 

sådan effekt. 

Tack för senast Fatima och José! Tyvärr 

har jag inte kunnat skriva och tacka 

tidigare eftersom all min tid efter arbete 

har gått till slungningen, som avslutades 

i höstas, efter min hittills största skörd 

på 35 år både kvantitetsmässigt och som 

medelskörd. 

Vill någon ha kontakt med José för att 

kunna hyra in sig kan man maila mig på 

leif.svensson@vastervik.se, så ska jag 

ombesörja kontakt. 


Aktiv ergonomi 

för biodlare 

Text av Bosse Rosén 


17

Farligt läge. Att stå med böjd rygg och raka 

ben ger stor påfrestning på ländryggen. 

Arbete under knähöjd är en riskfaktor och 

bör helst undvikas. 

Aktiv ergonomi för biodlare 

Gratulerar till ditt val att ägna dig åt biodling, en 

av många omtyckt sysselsättning som ofta innebär 

en hälsosam mix av belastning, återhämtning och 

variation. Men arbetet i bigården kan ibland också 

vara både tungt och enahanda, två kända riskfaktorer 

för belastningsskador. Den här skriften vill inspirera 

dig till att tänka över hur du kan arbeta skonsamt 

och minska riskerna för belastningsbesvär. 

Rörelseapparaten – en apparat för rörelse 

Det är inte skadligt att belasta muskler, leder och 

skelett. Tvärtom är kroppen anpassad till rörelse 

och belastning. Men alltför tunga, långvariga eller 

ensidiga belastningar skadar kroppen. Försök därför 

att variera arbetsuppgifterna så mycket som möjligt 

och se till att få en bra återhämtning. 

Ergonomiskt självförsvar 

– öka friskfaktorerna! 

Din hållning har mycket stor betydelse för 

belastningen på rygg och leder. Med en ”stolt” 

eller ”atletisk” hållning hålls ryggen i sin normala 

kurvatur. Dina muskler får också ett bra utgångsläge 

för att kunna arbeta effektivt. Om du däremot 

står eller sitter med krummad eller vriden rygg gör 

hävstångseffekter att belastningen på ryggen blir stor. 

Bättre. Med böjda ben hålls ryggen rak. 

Bättre – variant 2. Ett annat sätt är att sätta 

ner ett eller båda knäna på marken. 

Bättre – variant 3. En låda eller låg pall att 

sitta på ger bra avlastning. 


Tips: 

Lång och stolt. Sträva efter att bli lång när du 

står. Tänk på en tangodansör eller någon som 

utövar karate. Det här handlar om ett ergonomiskt 

självförsvar. Även i sittande bör du tänka på att bli 

lång och undvika att krumma ryggen. För att hitta 

rätt hållning kan du tänka dig att du har på dig en 

trång simdräkt som någon hjälper dig att dra upp en 

dragkedja i ryggen på. 

Dubbel risk! Lyft med bördan långt från 

kroppen samtidigt som ryggen vrids 

innebär stor belastning på ländryggen. 

Variera! Ingen arbetsställning är så bra att du kan 

stå eller sitta på samma sätt hur länge som helst utan 

att riskera att skada dig. Sträva efter att byta position 

minst en gång i halvtimmen, helst oftare. 

Flytta fötterna! Var aktiv i fotarbetet så att du 

alltid står vänd åt det håll där arbetet sker. På 

så vis undviker du skadliga böjda och vridna 

arbetsställningar. Näsa, tummar och tår åt samma 

håll är en bra grundregel. 

Koppla på hållningsmusklerna. De djupa 

musklerna kring bålen hjälper till att skydda ryggen, 

särskilt vid lyft eller annan tung ansträngning. I 

början kan det vara svårt att hitta de här musklerna, 

men ett par sätt kan vara att ”suga in naveln” lite 

grann eller tänka dig att du drar åt skärpet. 

Bättre! Böjda knän, fötterna nära, ryggen 

rak. Lyft blicken så är det lättare att hålla 

ryggraden i sin normala kurvatur. 

Känn efter! Din kropp skickar signaler om att den 

börjar bli trött eller få ont om du bara lyssnar till 

den. Avbryt i tid och gör något annat en stund. 

Särskilt viktigt vid monotona arbetsuppgifter. 

Pauser och mikropauser. Pauser är viktiga för att 

muskler, rygg och leder ska få återhämtning och bli 

starkare. En mikropaus är bara några sekunder lång, 

men gör att nytt blod strömmar igenom musklerna 

och minskar risken för skador. 

Tyngdöverföringar. Håll ryggen rak (i sin normala 

kurvatur), böj lätt på benen och använd benens 

kraft för att skjuta eller dra föremål. Undvik att bara 

använda armarna eller ryggen, utan tänk att kraften 

ska komma ända från fötterna. 

Klart! Lyftet avslutas i stabil position. 


19

Minska riskfaktorerna… 

Några viktiga ergonomiska riskfaktorer du bör 

försöka undvika är: 

• Tunga lyft 

• För låg eller för hög arbetshöjd 

• Dåligt med utrymme 

• Böjda och vridna arbetsställningar 

• Monotont arbete 

• Statisk belastning 

...och öka friskfaktorerna! 

• Variera arbetet 

• Ta paus ofta 

• Mikropauser 

• Motrörelser 

• Rörlighetsövningar 

• Ta dig tid att jobba rätt 

En upplevelse av att det tar för lång tid kan vara en 

faktor som gör att vi kanske inte alltid använder 

bästa möjliga teknik, eller undviker att använda 

hjälpmedel. Jag ska ju bara. 

Bättre – variant två. I ”gångjärnet” står du i 

en högre utgångsposition före lyft. Koppla 

på hållningsmusklerna och... 

Men sanningen är att det oftast går lika fort att 

göra rätt som att göra fel. Och varje gång du väljer 

bort ett sämre arbetssätt till förmån för ett bättre så 

programmerar du din hjärna att ”Det är så här det 

går till när man”. Du förstärker ett bra beteende 

och din kropp kommer att tacka dig i längden! 

Lyft mindre och smartare 

Försök i första hand att undvika manuella lyft 

genom en bra organisation och genom att använda 

hjälpmedel. Pallyft, pirra eller rullplattformar är 

några exempel. När du ändå måste lyfta försök göra 

det så skonsamt som möjligt: 

Bra utgångsställning. Viktigast är att hålla ryggen 

i neutralposition, det vill säga med sin naturliga 

kurvatur. Koppla på hållningsmusklerna genom att 

dra åt skärpet en aning. 

Tips: Titta lite uppåt vid lyftet så undviker du att 

krumma ryggen. 

...skjut fram höften. Ryggen hålls stabil 

genom hela lyftet. 


Håll bördan nära kroppen. Då minskar du skadliga 

hävarmseffekter på ryggen. 

Undvik att vrida ryggen samtidigt som du lyfter. 

Tänk näsa, tummar och tår åt samma håll. Lyft 

först flytta sedan fötterna så att du är vänd åt rätt 

håll. 

Är det möjligt att minska vikten på bördan och 

i stället göra flera lyft Du kanske kan använda 

lättare ramar eller mindre säckar och kärl Maxvikt 

vid ett enstaka lyft under idealiska förhållanden är 

25 kg enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. 

Gå flera gånger 

Öva dig i att motstå impulsen att bära med dig så 

mycket som möjligt för att spara antalet vändor om 

du ska flytta gods. Att bära mer än vad som känns 

bra innebär stor risk för att du skadar dig. Några 

extra promenader däremot gör dig bara gott och 

ger en välbehövlig rörelsepaus. 

Lyft ovanför axelhöjd är påfrestande för 

nacke, axlar och rygg. 

Skapa bra utrymme 

Är det för trångt blir resultatet ofta böjda och 

vridna arbetsställningar. Inom vården finns en 

riktlinje om att ha minst 80 cm fritt utrymme till 

exempel när man bäddar en säng. Det kan fungera 

som ledstjärna även inom biodling. 

Bra arbetshöjd 

Ungefär i höjd med naveln är en bra arbetshöjd 

för de flesta arbetsuppgifter. Föreställ dig att dina 

armbågar sitter fast vid bålen. Det område du då 

kan nå med händerna då du står eller sitter i en bra 

utgångsställning är ett lämpligt arbetsområde. 

Vid arbetsuppgifter som kräver mycket kraft kan 

du behöva ha en lite lägre arbetshöjd (jämför att 

såga ved). Vid arbetsuppgifter som kräver stor 

precision kan du i stället behöva höja arbetsytan 

något för att se bra. 

Skonsammare! Kan du tänka dig att inte 

bygga på kupan fullt så högt blir det 

betydligt snällare mot kroppen. Använd 

gärna halva lådor – åtminstone högst upp. 

Undvik att arbeta under knähöjd eller över 

axelhöjd, då det ger stora belastningar på rygg och 

leder. 


21

Tips: Om du märker att du börjar dra upp axlarna 

är arbetsytan för hög. Om du i stället märker att du 

inte står riktigt upprätt utan lutar dig framåt eller 

krummar ryggen är arbetsytan sannolikt för låg. Har 

du ett höj- och sänkbart arbetsbord är detta lätt att 

justera. 

Investera i bra hjälpmedel 

Ett höj- och sänkbart arbetsbord är en bra 

investering som gör att du kan anpassa arbetshöjden 

till din kroppslängd. 

En kärra eller skrinda med stora, luftfyllda hjul 

rullar lätt även på grus och kan underlätta betydligt 

när du måste flytta tunga bördor. 

Lyft inte så här! 

Bättre! Lyft blicken och böj knäna. 

Stabilisera ryggen genomhelalyftet. 

En tappmaskin minskar behovet av att lyfta tunga 

dunkar högt. 

En låg pall kan vara till stor hjälp när du ska utföra 

moment på låg nivå så att du slipper stå med böjd 

rygg. 

Tänk över flödet 

När du anlägger en bigård, tänk över hur alla 

förflyttningar ska ske. Finns det utrymme så att det 

går att jobba ergonomiskt Går det att komma intill 

med pirra, vagn, bil 

Stabil position och jämvikt skonar ryggen! 

Att välja små kärl och inte fylla dem ända 

upp minskar belastningarna. Kanske kan 

du transportera kärlen på en kärra eller 

pirra och slippa bära helt och hållet 

En befintlig bigård kan ofta ändras så att det går 

lättare att använda en bra arbetsteknik. Exempel 

kan vara att anlägga bra gångvägar så att det går att 

komma intill med en kärra eller flytta bikupor till en 

lämpligare plats. Använd ramper eller rullband för 

att underlätta ilastning av bil. 

Avlasta ryggen! Har du en hand fri kan du ta 

spjärn mot ditt eget lår för att hämta kraft. 


Rör dig i vardagen 

En bra kondition är bästa sättet att stärka hälsan. 

Arbetet i bigården kan i sig själv vara ett sätt att 

få bra vardagsmotion. Komplettera gärna med 

promenader eller jogging, med fördel i ojämn 

terräng. Ta för vana att röra dig minst en halvtimme 

varje dag. Vanlig gympa á la Friskis & Svettis, yoga 

eller pilates är bra komplement som även tränar 

styrka, balans och rörlighet. 

Några sköna rörelser för rygg och leder: 

Motrörelser. Gör tvärtom för att ge variation och 

avslappning åt trötta muskler och leder. 

Bakåtböj. Placera händerna i korsryggen och böj dig 

bakåt. Kan göras stående eller sittande. 

Kuta – svanka. Stå framåtlutad med händerna på 

låren. Växla mellan att skjuta rygg som en katt (titta 

ner mellan fötterna) och svanka (titta uppåt). 

Slarva inte med detaljerna. Överkroppens 

vikt och hävstångseffekten gör att en 

rökpust som väger ett par hekto kan ge 

upphov till flera hundra kilos belastning på 

ländryggen om den lyfts så här! 

Ryggvrid. Stå framåtlutad med händerna på låren. 

Lyft vänster hand så högt du kan, följ handen med 

blicken. Upprepa åt andra hållet. 

Kobran. En mer avancerad form av bakåtböjning. 

Ligg på mage på golvet. Placera händerna i höjd 

med höfterna och tryck dig försiktigt uppåt så långt 

du kommer. Håll kvar några sekunder och gå sedan 

tillbaka till utgångsläget. Upprepa gärna några 

gånger. 

Ryggavslappning. Ligg på rygg på golvet med 

underbenen på en kudde eller låg pall så att du får 

ungefär rät vinkel i höfter och knän. 

Bättre – här hålls ryggen rak. Undvik 

helst att ställa ifrån dig saker på marken så 

slipper du de låga, riskfyllda lyften helt. 


23

Läs vidare 

AFS 1998:1 Belastningsergonomi innehåller mycket 

information om arbetsställningar och arbetsrörelser. Finns att 

ladda ner gratis på Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se. 

Checklista 

1. Är underlaget jämnt och behagligt att stå på 

2. Är arbetsredskap lämpligt utformade och inställda för dig som arbetar i bigården 

3. Finns det tillräckligt utrymme för bra arbetsrörelser och material (Räkna med minst 80 

cm fri yta för att kunna arbeta ergonomiskt). 

4. Finns det möjlighet att sitta och vila vid stående arbete 

5. Är arbetshöjden anpassad till arbetsuppgift och kroppsstorlek 

6. Finns det tillräcklig belysning 

7. Kan du arbeta i bra positioner, det vill säga med ryggen och nacken i neutralposition 

och med näsa, tummar och tår åt samma håll 

8. Får du tillräcklig variation så att statiskt eller upprepat ensidigt arbete undviks 

9. Är arbetet bra organiserat så att manuella lyft kan undvikas 

10. När manuella lyft ändå sker – är bördan lagom tung Är arbetshöjden bra så att 

hantering under knähöjd eller över axelhöjd undviks 

11. Har du de tekniska hjälpmedel du behöver för att kunna arbeta på ett skonsamt sätt 

(Exempelvis höj- och sänkbara lyftbord eller tappmaskin). 

I samarbete med Bosse Rosén, Balansverkstan.se 

© 2011 Biodlarna, Sveriges Biodlares Riksförbund. Text: Bosse Rosén, Foto: Lotta Fabricius Kristiansen och Preben Kristiansen, Layout: Art & Copy Produktion. 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp, Telefon 0735-213 100 

www.biodlarna.se 


Världens biodlare behöver 

varandra! 

SIMON BJÖRKMAN 

Jag ska förklara hur vi biodlare 

kan hjälpa biodlare i 

andra länder. Det har jag 

gjort ett tag nu utan för stor 

ansträngning och med gott 

resultat. 

Först önskar jag presentera mig själv. 

Mitt namn är Simon Björkman och har 

haft bin sedan trettonårsåldern med start 

2006. Att ha bin är en mycket rolig hobby 

och är på många sätt lik vilken hobby som 

helst. Med undantag att den har så mycket 

mer att ge! Jag har haft två samhällen 

under dessa år, tillräckligt, men funderar 

på att utöka och rentav bli yrkesbiodlare! 

Jag är utöver biodlingen intresserad 

av många saker som t ex natur, går för 

närvarande andra gymnasieåret natur, 

det intresset tror jag har sin grund i biodlingen. 

Tackar bina så mycket för att de är 

så inspirerande varelser! 

Nog om mig nu. Att hjälpa de fattigare 

i världen, hur gör man det Är det mycket 

omständligt och måste man verkligen 

brinna för det som den mest fantastiska 

rödakorstant som stickar och bakar för 

en bättre värld 

All respekt till dessa hjältar men nej, 

det behöver man inte. Här är mitt tips till 

er som vill hjälpa de fattiga i världen på ett 

mer blygsamt sätt. Som biodlare hjälper 

jag biodlare där ute att kunna utöka sin 

biodling, jag ger dem mikrolån. 

Allt startade när jag, är intresserad 

av amerikansk politik, såg på internet ett 

liveprogram från Vita huset där de talade 

om Kiva. Kiva är en organisation som ger 

mikrolån till små entreprenörer i världen, 

bl. a biodlare. Kiva är den första onlineplattformen 

för välgörenhet. Kiva har 

ett mycket smidigt system där du endast 

behöver besöka deras hemsida(www.kiva. 

org) gå med i Kiva och du kan låna ut till 

de människor du önskar låna ut till. När 

du fått tillbaka dina pengar är det bara att 

låna ut dem igen, om och om igen. 

Konceptet är mycket enkelt. Jag söker 

t ex på bee, bees eller beekeeping och får 

då upp några förslag på biodlare jag kan 

stödja. Man kan gå med i grupper som 

har gemensamma mål, t ex ”Endangered 

beekeepers”. När ni går med i Kiva 

kan ni ansluta er till den gruppen, den 

får äran för de lån som medlemmarna 

gör. SBR kan starta en egen grupp, tänk 

om vi Svenska biodlare skulle gå med i 

den gruppen! Det är ca 10 000 biodlare i 

Sverige för närvarande Statistik över lån 

görs och grupperna hamnar i en topplista, 

skulle vara kul med en biodlargrupp i topp 

tio! Nu önskar jag att ni också startar Kiva! 


25

The Body Shop gör en insats 

för världens bin 

SIRI BÄCK 

The Body Shop är ett internationellt 

hudvårdsföretag 

som arbetar med etiskt 

inspirerande och naturliga 

produkter. Företaget vilar 

på starka värderingsgrunder 

och engagerar sig ofta i olika 

kampanjer. 

The Body Shop uppmärksammade problemet 

med det minskande antalet bisamhällen 

och tog fram en produktserie 

som innehöll honung och bivax. Dessa 

produkter ville de använda för att ge stöd 

åt biodlare världen över. The Body Shops 

centralorganisation uppmanade de olika 

ländernas filialer att försöka hitta lämpliga 

projekt att stödja med dessa produkter, 

och i februari 2011 kontaktades Biodlarnas 

Riksförbund av The Body Shop Sverige. 

SBR föreslog Biodlingens Vänner, och det 

tyckte The Body Shop var ett bra förslag. 

Intensivt arbete 

Lotta Fabricius Kristiansen från SBR engagerades 

i projektet, och nu gick allt med 

en rasande fart. Redan i mars 2011 hölls 

en pressrelease där produktserien Honey 

Bronze lanserades och kampanjen blev 

presenterad. The Body Shop skrev om 

kampanjen i kundtidningen EveryBody 

och varje butik fick kontaktuppgifter till 

de närmaste biodlarföreningarna. Många 

hjälpte till med dekorationer och information 

om bin och biodling till butikerna, 

och på flera håll stod biodlare i The Body 

Shops butiker och informerade när försäljningen 

startade. 

Succé 

Den 23 maj började så äntligen försäljningen 

och kampanjen fortsatte till 15 

juni. För varje såld produkt gick 20 kro- 

The Body Shop i Umeå är en av alla affärerna som deltog i kampanjen, och den var mycket uppskattad. Caroline Sandström, säljare, berättar 

att produkterna sålde väldigt bra och att det var roligt. 


nor direkt till Biodlingens Vänner – en 

ovanligt stor summa. Honey Bronze-serien 

sålde väldigt bra, något som Lotta Fabricius 

Kristiansen bland annat tror beror på 

det goda syftet. 

– Honey Bronze lanserades ju i precis 

rätt tid, inför sommaren och till mors 

dag, och det är klart att man gärna bidrar 

till bra ändamål! säger Lotta. 

Hon är väldigt glad och tacksam för 

kampanjen, vars bidrag till Biodlingens 

Vänner blev väldigt stort. 

– Tre veckors försäljning gav 192 000 

kronor till fonden, och de här pengarna 

är nu öronmärkta för att öka antalet bin 

i Sverige. Det är ett oerhört stort bidrag! 

avslutar Lotta. 

Caroline Sandström på The Body Shop i Umeå tyckte 

mycket om Honey Bronze-produkterna. ”Bäst var 

bronzern, eftersom den var helt matt” berättar hon. 

BV-pins – 50 kr/st 

Allt går oavkortat till BV! 

Fortsätt stödja fondens uppbyggnad! 

Köp Biodlingens Vänner t-shirten… 

eller en BV-pins till dig själv eller någon du 

vet är en biodlingens vän. 

BV:s Gåvobevis är perfekta till uppvaktningar. 

Biodlingens Vänner finns också som 

en grupp på Facebook! Bli medlem i den! 

AKTUELL KONTOSTÄLLNING 

Aktuell kontoställning för Biodlingens vänner är i dec 2011: 

276 736 kr (varav 192 060 kr från BodyShop) 

En ökning med 233 052 kr (533%) sen aug 2011. 

Ansökningar ur fonden kan nu snart komma igång. 

Belopp till Biodlingens Vänner sätts in på pg 8685-0. 

Märks med Biodlingens Vänner samt namn och adress. 

Gåvor från 100 kr och uppåt erhåller ett Gåvobevis. 

VAD ÄR BIODLINGENS VÄNNER 

En stödfond inom SBR, Sveriges Biodlares Riksförbund, 

för att stimulera och utveckla svensk biodling. 

VAD VILL BIODLINGENS VÄNNER STÖDJA 

• Centrala, regionala och lokala utvecklingsprojekt 

inom biodlingen t.ex: produktutveckling, 

avelsprojekt, metod- och materialtester, seminarier, 

föreningsbigårdar mm. 

• Marknadsföring av biodlingen och rekrytering av 

nya biodlare. 

• Forskning inom biodlingsområdet. 


27

Biodlarkonferens i Skövde 

ANETTE STRÖMBÄCK 

Den 29-30 oktober träffades 

över 200 personer med 

intresse för biodling i Kulturhuset 

i Skövde. Ett projekt 

av Västra Götalands biodlare, 

hushållningssällskapet i Skaraborg, 

länsstyrelsen i Västra 

Götalands län och Sveriges 

biodlares Riksförbund. Projektledare 

var Arne Johansson, 

Stort tack! J 

Syftet var att inspirera och utveckla biodlare 

och biodlingsföretagare i Sverige. 

* Vad som är på gång 

* Vilka regler som gäller 

* Vad konsumenterna efterfrågar 

* Ekologisk biodling mm 

Det kom även biodlare från Skåne, 

Norge och Danmark. Det fanns ett flertal 

utställare på plats. Det erbjöds 24 

olika föredrag. Föreläsare från England, 

Frankrike, Tyskland, Litauen och Sverige 

naturligtvis. 

Vid varje föreläsningstillfälle fanns det 

tre föredrag att välja mellan. Jag hann gå 

på en tredjedel av föreläsningarna. 

EXEMPEL PÅ FÖRELÄSNINGAR 

Rationell biodling, Bicykelmetoden 

med Thomas Dahl 

Han kallar även sin metod Höremetoden. 

Hans metod är mycket effektiv, han 

ägnar 2,5 tim per samhälle och år. Inga 

spärrgaller och det blir nästan automatiskt 

nya avläggare. Metoden finns beskriven i 

Bitidningen nr 11/12-2010. 

Ekologisk biodling i praktiken 

med Bengt Kling 

Han nämnde att det är viktigt att tänka på 

naturen och miljön. För och nackdelar 

med att vara ansluten till KRAV, viktiga regler 

för ekologisk biodling, merkostnader, 

skillnad mellan ekologisk och konventionell 

biodling. Vax hantering – det bästa är 

att använda sitt eget vax. 

Han tipsade om att vara med i en 

ekonomisk förening ex. Västgötahonung 

som har förmånen att erbjuda tillgång till 

maskiner. När Bengt gör avläggare följer 

han gärna binas naturliga svärmrytm. När 

samhället gör drottningceller är det dags 

för avläggare. 

Biodling 300 samhällen, Reinhard 

Neuman, Mecklenburg 

Reinhard visade bilder på sin verksamhet 

som var omfattande och tar gärna emot 

besökare i Tyskland. Han har bl a 14 mobila 

paviljonger, områden med biväxter, 

affär med biredskap och produkter. Bimuseum, 

mm 

Biproduktens användning i 

Litauen, Sigitas Vasiliauskas 

Många utvecklar biprodukter för människors 

hälsa. Sigitas Vasiliauskas informerade 

om de goda effekterna av biprodukter 

som propolis, drottnings gelé, pollen 

och bibröd. Absolut den smaskigaste föreläsningen 

under helgen, vi fick smaka 

på hans produkter. 

www.beegood.se 

Ps. Ta en sväng upp till Kalix, någon gång mellan 

slutet på juli och början på augusti. Var 

med på vårt sommarmöte. Ds. 

Thomas Dahls kupor och splittning i hans bicykelmetod. 


Det nordiska biet räddar 

nordiska forskare 

TOBIAS OLOFSSON, forskare vid Lunds Universitet och VD för ConCellae AB 

Vi har alltså ett honungsbi 

i Sverige och Norden som 

är anpassat för vårt klimat 

och våra blommor. Det är 

helt fantastiskt för en biolog 

som jag, men jag undrar hur 

många som känner till detta 

både innanför och utanför 

biodlarkretsar. 

Jag satt och pratade med vår landsbygdsminister 

Eskil Erlandsson under 

en lunch på Soliden på Skansen i Stockholm 

i september. Det var på Jordbruksverkets 

konferensdag ”Blommor och bin 

lyfter landsbygden”. Eskil kände till vårt 

nordiska bi och att det i princip är utrotat. 

Det nordiska biet är ju faktiskt utrotat 

i Norden. Det är bara att konstatera. 

Det finns inte längre, ingen träffar på det 

i våra nordiska skogar. Linné och hans 

lärjungar kunde förmodligen stöta på det 

fortfarande. Dessutom var det så att Carl 

von Linné blev först i världen med att beskriva 

och namnge ett honungsbi och 

till råga på allt Apis mellifera Linnaeus 

som idag är omdöpt till Apis mellifera 

mellifera (det nordiska biet). Vi i Sverige 

kallar det för det nordiska biet, men A. 

mellifera mellifera finns i stora delar av 

Europa där det är starkt hotat. 

Detta bi finns dock i min trädgård i 

Skåne och när de flyger har de utsikt över 

Danmark och slottet där Hamlet utspelade 

sig och över ön Ven där den kända 

astronomen Tycho Brahe hade sin borg. 

Naturligt med Nordbi 

Eskil växte upp med det nordiska biet och 

berättade att hans morfar/farfar hade det 

mörka biet. Det var han säker på. Detta var 

mellan Ljungby och Halmstad där ljunghedarna 

breder ut sig. Man högg ner träd 


Bild 1. Nordiska bin på flustret. 

för eget bruk men rörde inte kronans träd, 

ekarna. Vad man däremot gjorde var att 

man högg av lite tjocka grenar för att förbereda 

för vilda mörka bin att flytta in när 

ett hål hade bildats då grenfästet murknat. 

Man tog då senare hand om både honung 

och bin. 

Inte rädda för kyla 

I min trädgård upplever jag inte bara det 

fantastiska runt bin i sig utan hur fantastiskt 

det nordiska biet är jämfört med de 

som jag har haft innan, dvs buckfastbin, 

italienska bin och olika korsningar. Jag 

går ofta ut och tittar på dem när de flyger, 

vilket de gör snudd på varje dag. 

Jag skriver detta i oktober månad. Det 

är verkligen full fart och det spelar ingen 

roll att regnet hänger i luften och mätaren 

står på plus 12 grader, de flyger! Det 

nordiska biet har mer päls och är mörkt 

och har därmed lättare att hålla värmen 

(Bild 1). Vad de flyger på i oktober vet jag 

inte riktigt, men det finns blommor för 

jag och min dotter plockade en hel bukett 

med 8 olika blommor till hennes mor 

härom dagen. Många av dem ger kanske 

inget för bina, men några som fortfarande 

blommar och lockar bin är murgröna, jättebalsamin 

och jätteslide. 

Som Jesus eller storkarna 

Det nordiska biet har dock återuppstått 

genom Projekt Nordbi som inhämtat spillror 

av birasen innan det var för sent. Som 

biolog vill man ju se dessa bin i det fria, 

dvs utplanterade igen. Men tills det händer 

får man nöja sig med situationen som 

den är i dag. Dessutom skiljer sig situationen 

ordentligt från en djurpark med utrotningshotade 

djur då bina visserligen finns 

och sköts hos biodlare men flyger fritt och 

29

kanske en dag när det finns bättre 

förutsättningar så flyttar de helt sonika 

ut i naturen igen på egen hand 

och återetablerar sig, kanske som 

storkarna i Skåne gör! 

Från Norden till Afrika 

Vi upptäckte i vår forskning i Lund 

2005 att honungsbin lever i samverkan 

med mjölksyrabakterier 

som finns i deras honungsmage. 

Senare upptäckte vi att bakterierna 

finns i deras honung, bibröd och bipollen 

också, tillsatta av bina själv. 

Vår upptäckt var gjord på morfars 

Apis mellifera, variant buckfast, 

eller som det ska heta på engelska 

”Apis mellifera bred according to 

Buckfast” vilket är en blandning av 

flera raser enligt det avelssystem man 

använde i Buckfast. 

Vi ville dock se om dessa honungsmagebakterier 

fanns hos några 

av de afrikanska Apis mellifera-raserna 

och om det fanns någon skillnad 

i dessa bakteriers arvsmassa 

jämfört med den vi hade här uppe. 

Vi kontaktade eldsjälen i Projekt 

Nordbi, Ingvar Arvidsson, och bad 

honom skicka bin, honung, bibröd 

och bipollen från vårt Nordiska bi 

Apis mellifera mellifera. 

En bekant och biforskare i 

Kenya, Joseph Macharia, skickade 

också bin, honung, bibröd och bipollen, 

men från Apis mellifera 

scutellata och Apis mellifera monticola. 

Resultatet blev som tur var ganska 

väntat nämligen att dessa raser 

av Apis mellifera hade samma sorts 

mjölksyrabakterier i sin honungsmage 

(Bild 2.). De skiljde sig lite i arvsmassan 

på liknade sätt som dessa 

biraser skiljer sig i sin arvsmassa, 

de var nära släkt alltså. En del hade 

dock ingen skillnad alls. Det var dock 

bara ca hälften av de 13 bakterierna 

som återfanns i denna studie vilket 

är naturligt då bakteriernas antal 

skiftar vid olika tillfällen pga en rad 

olika faktorer. 

Samarbetande bakterier 

Vi får frågan ibland från vetenskapliga tidskrifter 

från vilken linje av Buckfast bakterierna 

kommer ifrån och ibland påstår 

de att Buckfast inte är någon ras, vilket är 

Bild 2. Släktträd för bakterierna. Endast bakterier på högra sidan är mjölksyrabakterier. 

Vertikalt streck intill namnen vilket delas av flera bakterier betyder samma arvsmassa annars 

skiljer det sig. Namnen börjar med bakterienamn och slutar med vilken biras de tillhör. 

rätt. Dessa anledningar plus det faktum 

att olika raser av bin tydligt har olika men 

närbesläktade sorters bakterier i sin honungsmage 

gjorde att vi ändrade kurs i vår 

forskning sommaren 2011. 

Framöver forskar vi bara på det nordiska 

biet och dess honungsmagebakterier. 

Även vetskapen om att små skillnader i 

bakteriers arvsmassa kan betyda stora 

skillnader i vad bakterierna tillverkar medför 

att vi bör forska på dessa 13 mjölksyrabakterier 

som kommer från samma ras 

och är vana vid att leva med varandra. Det 

nordiska biet ser ut att rädda vår forskning, 


dvs vi kommer framöver att ha en komplett 

uppsättning honungsmagebakterier 

med samma ursprung och som är vana 

vid varandra. 

Nordiska bakterier 

Vi ville alltså ha mjölksyrabakterier från 

vårt inhemska bi som dessutom är anpassat 

till vårt klimat och blommorna i 

vår natur. Var fanns då detta orörda nordiska 

bi utan inblandning av italienska bin, 

krainerbin eller buckfastbin Enligt Ingvar 

Arvidsson så kunde jag förmodligen finna 

det hos Karl Drakenberg i Hammerdal, 

Jämtland där det finns ett bireservat för det 

nordiska biet. Det handlade dock inte om 

absolut renhet i binas gener. Oftast är det 

så att de nordiska bina kan ha fått mycket 

eller bara lite inblandning av andra birasers 

gener genom import och då har det 

oftast varit ett byte av drottning som gjorts. 

När ett samhälle får en ny drottning 

från en annan ras förändras generna efterhand 

i hela samhället, men honungsmagebakterierna 

fortsätter att vara kvar och 

ges till nya bin av äldre bin. Detta betyder 

att om ingen införsel av hela samhällen av 

andra raser än det nordiska har utförts i 

detta bireservat uppe i Jämtland så finns 

det maximal chans att vi faktiskt kunde 

finna bakterier från det ursprungliga nordiska 

biet här. Karl skickade vid två tillfällen 

bin, honung, bibröd och bipollen och 

resultatet visade att dessa bakterier hade 

skillnader i sin arvsmassa jämfört med 

våra buckfastbakterier. 

Bild 3. Uno Werner hjälper mig att fylla min bil med alla 8 samhällena. 

200 mil för rätt bi och nr 13 

Med hjälp av Karls prover hade vi lyckats 

finna 12 av de 13 sorters mjölksyrabakterier 

som vi vet lever i honungsmagen. Om 

vi nu ändå skulle handla in bin och hitta 

den 13:e bakterien så fick det bli Karls 

jämtländska nordiska bin förstärkta med 

flertalet samhällen från Uno Werner i Ragunda 

där Karls bin kom ifrån från början. 

Det blev 200 mil i bil upp till Uno och 

8 samhällen inne i bilen hem vilket betydde 

att man inte somnade (Bild 3). Ett stort 

tack till Uno och Karl! Vi fann till slut den 

13:e bakterien och även den från Karls bin. 

Förstärkning av gener 

För att även genmaterialet skulle vara helt 

godkänt efter de kriterier som är uppsatta 

för det nordiska biet så förstärktes 6 av de 

8 samhällena med drottningar från Projekt 

Nordbi (Tack Ingvar!). 

Atmosfären 

2011 sökte vi medel från Jordbruksverkets 

”Nationella programmet honung” för 

att reda ut något vi har misstänkt länge. 

Mjölksyrabakterierna bildar organiska 

syror som mjölksyra, ättiksyra och myrsyra, 

mm. Detta är syror som biodlare 

Bild 4. Myrsyra och ättiksyra uppmätt från bikupa under en vanlig sommardag, t v, (a) och under utfodring av socker på sensommaren (b). 


31

Bild 5. Nordbin på plats i Skåne. Gröna kupor har fluster nertill samt bottengaller. Bruna 

kupor har tät botten och ingång under taket. 

använder för att bekämpa bl a kvalster 

och nosema. 

Mjölksyrabakterierna är många tillsammans 

och verkar som små fabriker i 

kupan där de finns i honungsmagen, bibröd, 

bipollen och honung. Kanske kan 

de tillsammans bilda en arsenal av ämnen 

som sprids i binas atmosfär. 

Möjligtvis är alltså atmosfären i kupan 

något som är viktigt att bevara och en anledning 

att störa bina så lite som möjligt. 

Prover på labbet visar att bakterierna bildar 

stora mängder av organiska syror som 

sipprar ut i atmosfären. 

I moderna bikupor finns det bottengaller 

och fluster nedtill och vi ställer oss 

frågan vad detta kan göra för en eventuellt 

uppbyggd atmosfär som kanske hindrar 

sjukdomar. Svaret är ganska logiskt 

men jag ställde frågan till Martin Ferm på 

Svenska Miljöinstitutet (IVL) i Göteborg. 

De organiska syrorna ackumuleras i ett 

någorlunda stängt rum men med ett bottengaller 

med fullt drag av vind i botten 

och med bottenfluster så vädras dessa 

syror ut enligt Martin. 

Våra bin lever gärna naturligt i ett 

ihåligt träd med endast ett litet knasthål 

som öppning och de är väldigt noga med 

att täta igen varenda spricka eller hål. Nu 

ska det utredas på riktigt, dvs vad de har 

för atmosfär inne i kupan, om den får vara 

ifred och vad t.ex. kvalster tycker om en 

sådan atmosfär. Vår förstudie som utfördes 

under sommaren 2009, i en bikupa 

under en vanlig sommardag samt under 

tiden vinterfoder (Bifor) gavs, gav oss blodad 

tand. Myrsyra och ättiksyra påträffades 

i kupans atmosfär i synlig mängd under 

en vanlig sommardag (Bild 4a) och i ännu 

större mängd (ca 5-10 ggr mer) när foder 

gavs (Bild 4b). 

Jordbruksverket anslog medel till en 

femtedel av detta projekts sökta medel vilket 

den här gången betyder att vi kör på 

med bantat projekt och utan lön men vi 

blev otroligt glada för att de vågade satsa 

på ett udda projekt. 

Bina ska mer eller mindre sköta sig 

själv och invintrades på egen honung. 

Hälften av kuporna (alla av cellplast) har 

bottengaller och fluster nere och hälften 

har en skyddad liten passage uppe under 

taket och en helt tät botten (Bild 5). Efter 

6 veckor ser båda samhällstyperna ut att 

trivas lika bra och nu i oktober sätts en 

liten mätare in i varje kupa från Svenska 

Miljöinstitutet. Mätningarna ska pågå ett 

år och jämföras med bakteriernas organiska 

syror uppmätta med samma utrustning 

på labbet. Mätaren är väldigt liten och 

allt kommer att göras för att se till att bina 

och deras atmosfär störs så lite som möjligt 

under året. 

Vi får anledning att återkomma med 

resultat. 

tobias.olofsson@med.lu.se 


Josef Starks stipendiefond 

Till hedrandet av Dr Josef A 

Starks livsgärning och minne 

har en stipendiefond bildats 

med syfte att årligen utdela 

ett stipendium till förtjänstfull 

ungdom, som främjat 

utvecklingen av biodling i 

Josef Starks anda med huvudinriktning 

på bevarandearbetet 

med Apis mellifera 

mellifera L., det mörka biet. 

Det är många organisationer, (däribland 

SBR och NordBI från Sverige) institut 

och tunga namn inom biodling, biodlare 

i olika länder, släkt och personliga vänner 

som har inrättat fonden 

Vid utdelandet av detta stipendium ser 

styrelsen mer till stipendiemottagarens insats 

och egenskaper än till de formella meriterna. 

Med ungdom menas inte enbart tonåring, 

inom biodling är man ungdom en bra 

bit upp runt 30. Och arbete med det mörka 

biet är, som framgår, inte ett absolut villkor. 

2012 års stipendium 

2012 års stipendium kommer att utdelas 

i form av betald registreringskostnad 

/400 Euro/ till 10:e SICAMM konferensen i 

Schweiz i augusti 2012. 

Skicka in ditt förslag före 26 april 2012 

till sekr. i Josef Starks Stipendiestiftelse, C/o 

Christina Stark, Nibble gård, Dalby, 75591 

Uppsala, E-post: christina@stark.st 

Bidrag till Josef Starks Stipendiestiftelse 

skickas till Bankgiro 5870-8884 

Pristagare 

2004 - Norge - Nils Drivdal 

2005 - England - Richard Jefferson 

2006 - Sverige - Patrik Berg 

2007 - Slovenien - Elis Kadic 

2008 - Skottland - Rodger D Dewhurst 

2009 - Sverige - Alejandra Vásquez 

2010 - Sverige - Tobias Olofsson 

2011 - Irland - Eoghan MacGiolla Coda 

2012 - Vem föreslår du 

foderförbrukning, lång yngelfri tid, lång livslängd 

kan i framtiden visa sig vara viktigare 

egenskaper än vad vi inser idag. 

Vårt inhemska bi är vårt gemensamma 

ansvar. Allt fler ska förhoppningsvis förstå 

dess goda egenskaper, vilket de redan gör 

som samarbetar inom SICAMM. 

Det mörka biet, Apis mellifera mellifera 

L. var en gång den allenarådande birasen i 

större delen av Europa. Den fanns söderut 

till Alperna och Pyrenéerna och från Brittiska 

öarna i väster till Uralbergen i öster. Det 

var ett utomordentligt bra bi, väl anpassat till 

klimat och dragförhållanden, men biodlares 

nyfikenhet på det främmande ledde till en 

massiv import av andra biraser, som började 

redan under 1800-talet. Följden blev en 

omfattande hybridisering. 

Bo W Malmgren, ordf. i Josef Starks Stipendiefond 

Ingvar Arvidsson, Projekt NordBi 

Agronomie doktor Josef Anthony Stark, 

(1942-2004) bildade tillsammans med 

Nils Drivdal i Norge föreningen SICAMM, 

ett europasamarbete för bevarande av det 

mörka biet, Apis mellifera mellifera, och var 

dess president från starten 1995 till sin död 

2004. 

Josef deltog aktivt i planering och genomförande 

av Apimondia-kongressen 2003 i sitt 

födelseland Slovenien. År 2001 tilldelades 

Josef Stark diplomatisk status, med titeln 

Consul h.c., för sina insatser för Slovenien. 

Han var en omtyckt föreläsare. I Sverige 

besökte han många biodlarföreningar. De 

sista åren ägnades åt olika sätt att hjälpa 

biodlingen, biodlare och studenter i Sverige, 

Polen, Slovenien och länder som Japan, 

Kina, Kenya, Peru och Kuba 

I 33 år tjänstgjorde Josef vid Sveriges Lantbruksuniversitet. 

Som ansvarig i ämnesfrågor 

var Josef handledare för såväl studenter 

vid SLU som internationellt, för agronomexamen, 

Master of Scienceavhandlingar och 

vid forskarutbildningen, bl.a. handledare 

för Ingemar Fries doktorsavhandling, samt 

gjorde utredningar på uppdrag av Jordbruksverket, 

SIDA, BITS och enskilda uppdragsgivare. 

2011 års pristagare Eoghan Mac Giolla Coda. Han är tredje generationens biodlare. 

Han lärde sig biodling i unga år av sin far, som är starkt engagerad i bevarandet av det 

irländska mörka biet. Sedan han började biodling har Eoghan varit medlem i BIBBA samt 

i Galtee Bee Breeding Group. För några år sedan blev han redaktör för den gruppens kvartalsnyhetsbrev, 

”The Four Seasons”. Han har för närvarande omkring åttio bisamhällen. 

Vårt inhemska bi är vårt 

gemensamma ansvar. 

Situationen var mycket allvarlig för vårt 

inhemska bi. År 1964 bildades BIBBA i 

England med målsättning att bevara Apis 

mellifera mellifera L. och 1990 påbörjade 

Projekt NordBi ett inventeringsarbete, 

medan bevarandearbetet i andra länder var 

mindre organiserat. Sedan SICAMM bildades 

1995 har 15 länder i Europa anslutit sig och 

aktivt bevarandearbete och forskning pågår 

både i föreningsregi och vid universitet. 

Föreningen NordBi bildades i Sverige 

1997.Situationen har sedan dess blivit bättre 

i vissa länder men sämre i andra. Det nordiska 

biet har ett stort genetiskt värde och stor 

potential för den framtida pollineringen och 

honungsproduktionen. Egenskaper som låg 


33

Apistan godkänd som 

receptfritt preparat 

Läkemedelsverket har godkänt 

Apistan som ett receptfritt 

läkemedel mot varroa. 

Från SBR:s hemsida kan man 

ladda ner produktresumé 

och bipacksedel för fullständig 

informatin om medlet 

och hur man hanterar det. 

En kortform av adressen: 

http://tinyurl.com/bn9j3b4 

Det har påvisats resistens mot taufluvalinat 

på flera håll i landet. 

Detta innebär att effektiviteten av behandling 

med Apistan (eller andra preparat 

med substanser som är närbesläktade 

med tau-fluvalinat) i dessa områden 

kommer vara väsentligt lägre än 

angivet av tillverkaren. Om man misstänker 

resistens i sin bigård och har behandlat 

med Apistan kan det vara idé att 

genomföra en behandling med oxalsyra 

innan yngelsättningen kommer igång ordentligt 

i vår eller med Apiguard (tymol) 

i april/maj. Bland annat på grund av resistensproblematiken 

kan det vara bra 

att växla mellan olika bekämpningsmedel 

olika år. 

Här nedan finns ett utdrag hämtat ur 

produktresumé och bipacksedel: 

Dosering två Apistan-remsor per 

yngelrum per kupa. 

Remsorna skall hängas mitt emellan 

yngelramarna så att bina kan 

röra sig på båda sidor av remsan. 

En remsa placeras mellan ram 3 

och 4 och en mellan ram 7 och 

8 i yngelrummet. Behandlingen 

pågår under 6-8 veckor, och därefter 

tas remsorna bort och kasseras. 

Remsorna bör sitta kvar i 

kupan minst sex veckor. Remsorna 

får inte sitta kvar i kupan längre 

än åtta veckor. Behandlingsperioden 

bör hållas så kort som 

möjligt för att minska risken för läkemedelsrester 

i vaxet från yngelrummet 

och förebygga resistensutveckling 

hos kvalstret. 

Till små och övervintrande bisamhällen 

och avläggare räcker det 

med en remsa som placeras nära 

mitten av yngelrummet. 

Remsorna får inte placeras i 

skattlådorna. 

Produkten har störst verkan om 

den används under sensommaren 

och efter den huvudsakliga honungsskörden 

(då antalet biyngel 

i kupan avtar). Vid svåra angrepp 

kan Apistan dock användas när 

som helst under året. 

Använd inte produkten under honungsdrag. 

Undvik direktkontakt med hud, 

mun och ögon. Använd handskar 

vid hantering av remsorna. Tvätta 

händerna grundligt efter hantering 

av remsorna.. Undvik att röka, 

dricka eller äta vid hantering av 

remsorna. 

Remsorna ska förvaras i oöppnad 

originalförpackning innan användning. 

Förvaras vid högst 25°C. 

Skyddas från direkt solljus. Får 

endast förvaras i originalförpackningen. 

Remsorna får inte förvaras 

i närheten av bekämpningsmedel 

och andra kemikalier pga 

risk för kontaminering av produkten. 

Förvaras åtskilt från livsmedel. 

Ej använda remsor ska förvaras 

i originalförpackningen. Endast 

för engångsbruk; remsorna 

får ej återanvändas. 

Medicinen får inte kastas i avloppet 

eller bland hushållsavfall. 

Fråga din veterinär hur man gör 

med mediciner som inte längre 

används. Dessa åtgärder är till 

för att skydda miljön. EXTREMT 

SKADLIGT för fisk och vattenlevande 

organismer. Undvik att 

förorena vattensamlingar, åar och 

diken med remsor eller tomförpackningar. 

Red 


Vinnare av trisslotter 

på medlemsavgiften 

för 2012 

Anita Andersson Lönashult 

Bo-Göran Andersson Stockamöllan 

Folke Andersson Orsa 

Gunnar Axelsson Lagan 

Eva Berg 

Junsele 

Anita Bergquist Hässleholm 

Olov Carlman Södertälje 

Bernt Carlsson Grästorp 

Gösta Eriksson Väse 

Leif Finderup Ronneby 

Börje Fridolfsson Uddevalla 

Hans-Einar Forsberg V. Frölunda 

Lars Grahnström Visby 

Rebecka Gunnarsson Umeå 

Carina Gustavsson Hörnefors 

Yvonne Gustavsson Tvååker 

Helen Gårner Asarum 

Håkan Hagberg Blidsberg 

Christian Hallberg Vårgårda 

Göran Hellgren Hamrångefjärden 

Hans Holmqvist Läckeby 

Siw Ingemars Malmköping 

Arvid Jansson Holmsjö 

Eyvind Johansson Mjölby 

Stig-Uno Johansson Hålta 

Sven Johansson Olofström 

Bengt Jönsson Lund 

Bengt Kling 

Hällekis 

Arne Kötz 

Holm 

Kent Larsson Vänersborg 

Mårten Larsson Hammerdal 

Bo Lilja 

Röstånga 

Lars-Martin Liljenvall Saltsjö-Boo 

Martina Lundgren Mellerud 

Björn Nilsson Vimmerby 

Morgan Olsson Hakenäset 

Bartolomeo Papa Hedekas 

C.N. Pearson Uppsala 

Mattias Philipson Båstad 

Kristian Ribberheim Götene 

Elisabeth Rosander Orrefors 

Christer Sjölin Gräsö 

Roger Stavenheim Norrahammar 

Linus Sveningsson Skinnskatteberg 

Gösta Svennelid Ängelholm 

Erland Thilander Ytterby 

Lotta Tjusberg Södertälje 

Anders Vestberg Nacka 

Yngve Wannberg Salbohed 

Christer Åslund Stockholm 


Rapport från GMO-gruppen 

INGMAR WAHLSTRÖM 

SBR:s GMO- grupp har haft 

möte och det första vi kunde 

konstatera var att det är en 

stor och komplex, men ack 

så viktig fråga vi har tagit oss 

an. 

Vi som är med i gruppen är Ingmar 

Wahlström från Södra Kalmar, Clovis 

Kastberg från Halland, Erik Heedman från 

Norrbotten samt Kerstin Ebbersten från 

Uppland. 

Till grund för vårt arbete ligger den 

GMO-policy som antogs av riksförbundsmötet 

2010. Portalparagrafen i denna policy 

är: 

”SBR skall arbeta för att försiktighetsprincipen 

skall tillämpas så att 

en långsiktig och hållbar biodling kan 

säkerställas.” 

Med utgångspunkt från detta har vi 

jobbat fram remissvar till Jordbruksverket 

Förtjänsttecken 2011 

Liten silvermedalj 

Ulf Westberg Hästveda bf 

Guldnål 

Göran Kvarnström 

Stockholms distrikt 

Weine Karlsson Mjölby Mantorp bf 

Rolf Svantesson Mariestads bf 

Björn Lundgren Söderköpings bf 

Bengt Höglund 

Karl-Georg Karlsson Östra Blekinge bf 

Rune Karlsson 

Bengt Hansson Grästorps bf 

Malte Jonasson 

Sven Olsson 

Silvernål 

Monica Warfsjö 

Stockholms distrikt 

Göte Berggren Grästorps bf 

Lars Haglund 

Britt-Marie Johansson 

Märta Johansson 

Bernt Carlsson 

Lena Hjelmérus Huddingeortens bf 

Gitte Malmgren 

Ulla Engman-Persson Ullareds bf 

på två ansökningar om provodlingar av 

GMO-grödor i Skåne och Halland. Vi diskuterade 

även de provtagningar rörande 

GMO-pollen som förbundsstämman ville 

skulle genomföras. Vi kom fram till att de 

kan göras under det kommande året och 

nu går vi vidare med att kontakta lämpligt 

labb och diskutera former för genomförandet. 

Allt för att få stor trovärdighet i testerna. 

Vi vill gärna ha kontakt med biodlare 

som har bin i närheten av GMO-odlingar. 

Vad gäller EU-domstolens dom 

20110906 är vår tolkning att honung som 

innehåller pollen från genmodifierade grödor 

måste godkännas av EU för att få säljas. 

Det gränsvärde på 0,9% och diskussionen 

om oavsiktlig eller avsiktlig inblandning 

som har framförts bedömer domstolen 

som oväsentliga. Det är biodlarens ansvar 

att honung innehållande GMO-pollen inte 

kommer ut på marknaden. Det är dock 

samtidigt växtodlarens ansvar att vidtaga 

sådana åtgärder så att inget GMO-material 

oavsiktligt når marknaden eller miljön. 

Jurister vrider och vänder nu på 

domen och ännu är nog inte sista ordet 

sagt om GMO och honung. Det vi redan 

nu kan se är att GMO börjar ge problem 

för spansk honung då konsumenterna börjat 

ifrågasätta denna. Det har redan lett till 

prissänkningar. 

Amflora är en genmodifierad potatis som 

innehåller stärkelse för pappersindustrin. 

Grödan har tagits fram på Sveriges lantbruksuniversitet 

i Alnarp och den ägs av 

den tyska kemikoncernen BASF. Potatisen 

innehåller en gen för antibiotikaresistens, 

vilket har kritiserats av bl a miljörörelsen. 

(Info: Wikipedia). Amflora odlas i Sverige. 

Andra grödor provodlas på olika platser. 

Foto: BASFPlantScience/wikipedia 

35

Riksförbundsmötet 2012 

Riksförbundsmötet 2012 hålls på Hotel Grand i Alingsås den 31/3-1/4 2012. Riksseminarium 

som vanligt dagen före, den 30 mars. 

Förbundsstyrelsen 

Allt om bin! 2012 

– ett riksseminarium med något för alla 

Tid: Fredag 30/3 12.00 till lördag den 31/3 kl 12.00 

Plats: First Hotel Grand, Bankgatan 1, Alingsås 

Kostnad: 1 365 kr med del i dubbelrum och 1 685 kr för ett enkelrum från lunch 

till lunch, all kost ingår. 

Anmälan: Skriftlig anmälan senast den 12 mars till maj-britt.jarnvall@biodlarna. 

se eller Sveriges Biodlares Riksförbund, Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp. 

För mer information kontakta: Lotta Fabricius Kristiansen, 

lotta.fabricius-kristiansen@biodlarna.se telefon: 070 735 28 58 

Fullständigt program, anmälningsblankett och medverkande utställare kommer att presenteras 

på www.biodlarna.se/riksseminariet 

FREDAG 30 mars 

Kl 12.00-13.00 

Gemensamt i sal 

Kl 13.00-15.00 

Kl 15.00-15.30 

Lunch 

Hur honungsbina upplever världen och hur de 

samspelar med den (How honeybees see the 

world and how they interact with it) 

Dr Mario Pahl, Würzburg Universität, Tyskland 

Fika 

Sal A: Biodlingsteknik 

Kl 15.30-16.30 Biodling med inriktning på avläggarproduktion 

Olof Laurin, Hästveda Biodlarförening 

Kl 16.45 – 17.45 

Använd kupvågar i din biodling 

Preben Kristiansen, Bihälsokonsulent 

Sal B: Blommor och bin 

Kl 15.30-16.30 Blommornas hemliga liv, del 1 

Tina D’Hertefeldt, Lunds Universitet 

Kl 16.45 – 17.45 Blommornas hemliga liv, del 2 

Tina D’Hertefeldt, Lunds Universitet 

Sal C: Honung och hälsa. 

Kl 15.30-16.30 Honung och hälsa del 1 

Louise Hammarström, Friskvårdskonsulent 

Kl 16.45-17.45 Honung och hälsa del 2 

Louise Hammarström, Friskvårdskonsulent 

Kl 19.30 

LÖRDAG 31 mars 

Kl 08.00-09.00 

Middag 

Frukost 

Dags att nominera 

kandidater till SBR 2012 

Förslag från distrikt, biodlarföreningar 

samt enskilda medlemmar skall vara 

valberedningen tillhanda senast 1 februari 

2012. 

SBR:s styrelse vald till 2012 

Jonny Ulvtorp, ordförande, 

avsagt sig omval 

Marita Delvert, ledamot, 

kvarstår till 2013 

Alf Sjöberg,ledamot, 

ersätts m fyllnadsval 1 år 

Krister Linnell,ledamot, 

ersätts m fyllnadsval 1 år 

Arne Johansson, ledamot, 


Anders Lignell, ledamot, 


Matias Köping, ledamot, 


Hanne Uddling, suppleant 

Barbro Liljeborg, suppleant 

Revisorer 

Åke Fredriksson, revisor 

Conny Persson, revisor 

Jörgen Kragh, revisorersättare 

Christina Bjurlöf, revisorersättare 

Valberedningens sammansättning 

under året är: 

Birger Johansson, sammankallande, 

bi.birger@telia.com 

070-5156580 

Martin Johansson, 

hulta_m@hotmail.com 

013-42432 

Gunilla Ivehag, 

gunilla.ivehag@hotmail.com 

0703-356656 

Kent Törnkvist, ersättare 

kent.tornkvist@telia.com 

019-200760 

A: Starta en föreningsbigård, att driva en informationsbigård, göra en hemsida 

Kl 09.00-10.00 Föreningsbigården och Informationsbigården. 

Praktiska exempel från föreningsbigårdar 

Kl 10.00-10.30 

Kl 10.30-12.00 

Fika 

Kom igång med föreningens hemsida 

B: Pollen (obs! på engelska) 

Kl 09.00-10.00 Pollen vad är det, hur används det, hur ser det ut hur analyseras det 

och hur känner man igen det i honungen 

Dinah Sweet, Cardiff BKA 

Kl 10.00-10.30 

Fika 

Kl 11.30-12.00 Pollen vad är det, hur används det, hur ser det ut hur analyseras det 

och hur känner man igen det i honungen 

Dinah Sweet, Cardiff BKA 

C: Bihälsa för biredskapshandlare 

Kl 09.00-10.00 Bihälsa för biredskapshandlare del 1 

Preben Kristiansen, Bihälsokunsulent 

Kl 10.00-10.30 

Fika 

Kl 10.30-12.00 Bihälsa för biredskapshandlare del 2 

Preben Kristiansen, Bihälsokunsulent 

Kl 12.00-13.00 Lunch 

Nya e-postadresser 

till SBR 

Vi byter e-postadresser till förtroendevalda 

och anställda i SBR. De nya adresserna 

är uppbyggda enligt följande (utan 

prickar över åäö) 

fornamn.efternamn@biodlarna.se 

De gamla adresserna kommer att 

vara vidarebefordrade till de nya fram till 

maj nästa år. 

Exp 

Riksförbundsmötet tar över, Se separat program 


Marknaden 

Säljes material mm 

Bi&Biodlingstillbehör 

Smedgatan 1, Svedala. 

Östra Industriområdet (vid Moltex) 

Öppet: April-September 

Måndag 15-17. Lördag 11-13 

Övriga tider efter överenskommelse 

Tel 040-160032, 040-162080, 

0708-955030, 0708-955025. 

Återförsäljare för Joel Svensson. 

Samma priser som i katalogen. 

Biredskap Freddy Duwe, Vårsta 

Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge 

Tel 08-53025347, 070-5107054 

info@freddyduwe.com 

Öppettider se 

www.freddyduwe.com 

Slunga 4 ramars CMF motordriven 

6000:-, Sjölies honungslossare 

17000:-. Tel 0470-94003 

Trågkupa, stapellådor, skattlådor, 

hel och halv svea. Mats Olsson 0340 

665682, 031 230943, 073 8303159. 

Beg Segeberger halvlådor lågnormal 

m utbyggda ramar i perfekt skick 120 

kr/st. 070-5602410 Bjurholm. 

Uppstaplingshus Tråghus, skattlådor, 

hel o halvramar, vax, mm. Mats Olsson. 

031-230943, 073-8303159 

Tappmaskin, bivagn byggd av Alf Gustavsson. 

Bild i Bitidningen nr 11/12 

2004. Tel 0435-20206. 

2012 års nordbikonferens 

i Fränsta 

Dags att planera in nästa års nordbikonferens. 

Den kommer att äga rum på folkhögskolan 

i Fränsta 10-11 mars. Fränsta 

ligger mellan Sundsvall och Ånge och 

därmed ungefär mitt i Sverige. Förbindelser 

med tåg och buss finns mellan 

Sundsvall och Östersund. Priset är mycket 

måttligt och hamnar i nivå med Folkets 

Hus i Östersund. 

Det blir som vanligt genomgång av 

verksamheten i olika delar av landet 

samt andra intressanta föredrag. Program 

skickas ut efter anmälan. Anmälan 

till Ingvar Arvidsson senast 15 februari 

0531-61398, ingvar.a@nordbi.nu 

Välkomna! 

Bisamhällen 

KRAV-Samhällen på LN + Shallow 2000 SEK, i 36024 Linneryd 

martingrohmann@gmx.de 

50 övervintr Buckfastsamh 10 eller 5 LN. Drottn f -11 i Sverige. 

Leverans början av maj. Utan kupa. 0477-40161 

Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp 

Tel: 0735-23 31 00, Fax: 0142-828 59 

hf@svenskhonungsforadling.se 

VD: Christer Ankarlid, 0735-23 31 01 

christer.ankarlid@svenskhonungsforadling.se 

Sekr: Gunnel Hertzman, 0735-23 31 03 

gunnel.hertzman@svenskhonungsforadling.se 

Kvalitet: Christer Ankarlid 

Ekonomi: Maria Krantz, 0735-23 31 05 

maria.krantz@svenskhonungsforadling.se 

Styrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 90 

Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp 

Tel: 0705-41 03 22, Fax: 0142-828 59 

bp@svenskhonungsforadling.se 

VD: Krister Linnell 0705-41 03 22 

krister.linnell@svenskhonungsforadling.se 

Styrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 90 

Av Biodlare För Biodlare 

LP:s Biodling AB förvärvade Oscar Gustafsson 

Biredskap AB den 23 november 2011 

Från den 1 december 2011 övertar LP:s Biodling AB verksamheten från Manovi AB. 

Butiken kommer att fortsätta drivas i Torpa i Varberg med Gunilla bakom disken och 

med sortimentet utökat av Swientys produkter. 

Valsmaskinen och vaxrenseriet kommer successivt att flyttas upp till Torstensbyn i 

Säffle under 2012. 

Ansvaret för verksamheten i Oscar Gustafsson Biredskap AB kommer i huvudsak att 

ligga på Keiko Schönberg. 

Gamla som nya kunder är hjärtligt välkomna! 

OBS! 

Vaxrensningen kommer att ligga kar i Torpa under hela innevarande säsong. Ni är 

varmt välkomna att lämna in ert vax för rensning både i Torpa och i Säffle till och med 

den 31 mars 2012. 

ASSERTORPS VAXEN 

Assertorps Gård, Mörarp 

Vi har tillstånd att tvätta 

och rensa året om. 

Anläggningen är godkänd av 

Länsstyrelsen och Jordbruksverket. 

För mer information ring 

042-71489, 070-2055705. 

Välkomna hälsar Lars Gibrand 

Honung köpes 

Ej raps snabb bet. 

Germundssons Bigårdar 

tel 070 6646619/ 0570 40458 

germundsson.i@telia.com 

LP:s Biodling AB 


Välkomna på öppet hus hos LP:s Biodling den 28 april 2012!! 

LP:s Biodling AB 

Torstensbyn 14 

661 94 Säffle 

Tel: 0533-631 11 

shop@lpsbiodling.se 

Besök vår hemsida: www.lpsbiodling.se 

Torpa, 432 95 Varberg 

Tel 0340-620021 

www.swienty.com 

Köpes 

Ett ex av SBRs gula kupkniv. Har tappat vårt ex. Tel 

087114060 eller mail: bosse@bogi.se 

Vandringskupa för Svearamar. Ev utan bin. 0321- 

60256 

37

MÖTEN OCH KURSER 

Almanackan 

Distrikt 

Granndistrikt är välkomna 

Blekinge Biodlaredistrikt Årsmöte sö12 feb 

kl 11 i Hasselstads bygdegård. Förbundsordf 

Jonny Ulvtorp om senaste nytt i SBR. Kallelse 

till föreningarnas ombud. Alla medlemmar 

välkomna. 

Göteborgs och Bohus läns biodlardistrikt 

Årsmöte 4 feb kl 10 i Södertullkyrkan Asplundsgatan 

36. Kaffe och fralla serveras fr. 

09:30. Ingvar Arvidsson berättar om Nordiska 

bin. Kallelse till ombud och medlemmar. 

Hallands Biodlardistrikt Årsmöte 11 feb kl 

09.30 på Sjögärde Golfklubb Sjögärdesvägen 

60 i Frillesås. Alla som vill ha mat och ej är 

ombud, måste anmäla detta i förväg. Ombud 

som önskar vegetarisk mat måste även 

förbeställa detta av Marie- Louise Simonsson 

senast 2012-02-06. E-post: ma.simonsson@ 

telia.com Tel. 0300-54 03 82 eller 0761-16 

81 16. 

Kronobergs distrikt Kurskväll 18 jan. Bygga 

slungrum. Se vidare personlig kallelse till 

medlemmarna och vår hemsida. Årsmöte 12 

febr på S:t Sigfrids Folkhögskola. Fm kaffe 

kl 9.30. Kl 10 årsmöte. Kl 12 lunch. Kl 13 info 

från Honungsförädlingen av ordf Krister Linnell. 

Ombud kallas genom brev. Öv medlemmar 

också välkomna. Anmälan obligatorisk genom 

resp föreningsordförande. 

Norrbottens Biodlaredistrikt Årsmöte sö 12 

feb kl 12 i Medborgarhuset, Måttsund. Information, 

årsmötesförhandlingar, lotteri, föreläsning 

kring biodling. Årets värd Luleå bf fixar lunch 

till billig penning och bjuder på fika. 

Skånes Biodlardistrikt Årsmöte lö 25 feb på 

Salliusgymnasiet Östergatan 15 i Eslöv. Kaffe 

kl. 0930. Årsmöte kl. 10–14. Lunch 12-1315. 

Kl 14 Bengt Nihlgård föreläser med temat: 

Bina i miljön. Kallelse och årsmöteshandlingar 

enligt rutin samt på hemsidan. Föreningarna 

uppmanas delta i Skånes Biodlardistrikt tävling 

”Årets Förening” genom att sända in verksamhetsberättelse 

eller motsvarande senast 20 jan 

till Harriet Larsson 0418442044. SBR-medlem 

eller biodlarförening i Skåne län kan söka stipendium 

från Göte Palmblads Fond för projekt 

eller studieresa med inriktning på avel av bin. 

Ansökan senast 27 jan till Ingrid Bondeson 

042131521. 

Stockholms läns biodlare Filmvisning to 2 

feb kl 18.30 i Stockholm. Filmen Vanishing of 

the Bees visas i Studieförbundet Vuxenskolans 

aula som ligger på Eriksbergsgatan 8b, i källaren. 

Hitta dit: Tunnelbana till Östermalmstorg, 

därefter blåbuss 2 från Stureplan mot Norrtull 

en hållplats, alternativt en promenad på ca 

500 meter upp längs Birger Jarlsgatan. OBS! 

Filmen är på engelska och otextad. Mer info 

om filmen: www.vanishingbees.com Bjud 

gärna med en biodlingsintresserad vän/familjemedlem! 

Mingel och diskussion i anslutning 

till filmen. Anmälan till sofiakarlsson1@hotmail. 

com eller tfn 070-436 23 03 senast 19 jan. 

Västmanlands Biodlardistrikt Januarimöte 

lö 21 jan kl 10i Sala stadsbibliotek, Blå salen, 

N Esplanaden 5, Sala. Krister Linnell från 

SBR Honungsförädling. Årsmöte lö 18 feb kl 

10 på Studiefrämjandet, Pilgatan 8 i Västerås. 

Parkering bredvid bussbron. 

Örebro läns biodlardistrikt Årsmöte sö 12 

feb kl 14 på Café Skogen Adolfsberg Örebro. 

Stockholms Läns Biodlare – Kallelse till årsmöte 2012 

Lördagen den 11 februari 2012 kl 10.00. 

Tomtbergaskolan, Kommunalvägen 31, Huddinge. Föreningens valda ombud och alla 

medlemmar önskas varmt välkomna till sedvanliga årsmötesförhandlingar, mingel och 

samverkan. Läs mer på www.biodlarna.se/stockholm 

Program: 

9.30 Välkomstfika 

10.00 - 11.00 Årsmötesförhandlingar 

11.00 - 11.15 Bin i kolonin, samverkansprojekt (SBR, FSSK och Studiefrämjandet) 

Christina Bjurlöf och Johan Jarebrand 

11.15 – 11.45 Riksförbundet Svensk Trädgård 

11.45 – 12.30 Apimondia i Argentina 2011-11-15 

Per Thunman och Göran Frick, delegater för SBR 

12.30 – 13.30 Lunch till självkostnadspris 

13.30 – 14.30 Bisticksallergi, Kjell Karlsson, läkare och biodlare 

Föreningar som inte lämnat in namn på ombud till årsmötet uppmanas att göra detta till 

Sofia Karlsson tel : 0704-36 23 03 eller E-post: sofiakarlsson1@hotmail.com Verksamhetsberättelse 

och ekonomisk rapport kan hämtas på www.biodlarna.se/stockholm/årsmöte2012 

eller fås per post efter kontakt med Sofia Karlsson. 

Föreningar 

Grannföreningar är välkomna 

Hisingens Bf Medlemsmöten 9 jan och 13 

feb, kl 19-21 på Kyrkbyhemmet (Byalagsgatan 

3). Tema mötet jan: Invintring; Inget problem, 

eller hur Tema mötet feb: Binas bostad; 

kupor, rammått, bottnar, med mera. 

Lunds Biodlare Kurs i Biodling startar 31 jan. 

Norrköpings Bf Infoträff on 25 jan kl 19 på 

Himmelstalundsskolan. Framtidens honungshantering 

efter försäljningen av HF Krister 

Linnell, biproducentansvarig på Lindahl Invest 

AB. Kvällskurs on 22 feb kl 19 på Himmelstalundsskolan. 

Att göra avläggare. Göran Pettersson 

instruktör. Anmäl gärna deltagande på 

be-bi-ba-@hotmail.se för fikats skull. 

Sundbybergs och Spångaortens Bf 

Månadsmöten 25 januari och 29 februari. Båda 

mötena kl 19 i ABF:s lokaler, Esplanaden 3C 

i Sundbyberg. För information om teman för 

mötena hänvisas till hemsidan www.sundbybergsbf.se 

och den kommande matrikeln. 

Uddevallanejdens Bf Samling to 9 feb kl 19 

i Södertullsgården. Smakprovning av honung 

och film. 

Varaortens Bf Temakvällar på Vara Folkhögskola, 

Väne kl. 18.30. Fika medtages Ti 17 

jan Erfarenheter från 2011. Drottningodling. Ti 

21 feb Avläggare – Toppavläggare Ti 20 mars 

och Ti 17 april program meddelas senare. 

Nybörjarkurs startar i januari. 

Östra Sörmlands Bf Februarimöte on 8 feb 

kl.19 på Solberga. 

Vi minns 

Bengt-Åke Stjärneby 

Burseryds Bf 

Helmer Svensson 

Göinge Bf 

Bengt Andersson 

Tomelillaortens Bf 

Holger Gustavsson 

Västerlöfsta Bf 

Agne Grew 

Bollnäs Bf 

Grattis! 

Gideon Wärnelid, Österåkers Bf 

fyllde 90 år 1 nov 2011. 

Kurs ”Godkänd biodlare” 

9 mars kl 09.00-16.00 på Fabriksgatan 8, Örebro. 

Kursen vänder sig till alla biodlare, men för att få intyg måste du ”ha varit med 

bin” i 3år. Örebro läns biodlardistrikt genomför denna kurs i samarbete med 

Länsstyrelsen i Örebro län och Studieförbundet Vuxenskolan. Anmälan sker till 

Studieförbundet Vuxenskolan på telefon 019-6119480 senast den 2 mars 2012 

Kursledare Preben Kristiansen, Bihälsokonsulent. 

Kursen är kostnadsfri men en avgift på 100 kr tas ut för kaffe fm och em. 


SBR kontakt 

FÖRBUNDSEXPEDITIONEN 

Trumpetarevägen 5, 59019 MANTORP 

Tel: 0735-233100 Fax: 0142-82859 

Förbundssekreterare: 

Jonas Eriksson, 0735-233121 

Utvecklingskonsulent: 

Jan Mårtensson, 0735-233125 

Bihälsokonsulent: 

Preben Kristiansen, 0735-233122 

Sekreterare: 

Maj-Britt Järnvall, 0735-233123 

E-post: maj-britt.jarnvall@biodlarna.se 

Medlemsregister & Ekonomi: 

Anette Irebro, 0735-233127 

E-post: anette.irebro@biodlarna.se 

Etikettbeställningar, registrering medlemmar 

Marianne Johansson, 0725-233108 

E-post: sbr@biodlarna.se 

Plusgiro: 86 85-0. Bankgiro: 413-6149. 

Öppet: må-to: 08.00-16.00, fre: 08.00-14.00. 

Lunchstängt 12.00 - 13.00. 

Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGEN 

Skickas till redaktörens adress. Författarna 

ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej 

behöver återge redak tionens eller förbundets 

mening. Ett år efter utgivning av den 

tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s 

hemsida biodlarna.se 

Annonser till BITIDNINGEN 

Till Bitidningens redaktör. Se adresser och 

telefon och e-post härintill. Annonspriser se 

annonssidan Marknaden. 

FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

Jonny Ulvtorp, 

Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBY 

Tel. 0457-30489, 0735-233130. 

E-post: jonny.ulvtorp@biodlarna.se 

VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3, 

54015 Väring. Tel 0500-462135. 

E-post: arne.johansson@biodlarna.se 

FÖRBUNDSSEKRETERARE 

Jonas Eriksson Tel: 0735-233121 

E-post: jonas.eriksson@biodlarna.se 

UTVECKLINGSKONSULENT 

Jan Mårtensson. Tel 0735-233125. 

E-post: jan.martensson@biodlarna.se 

BIHÄLSOKONSULENT 

Preben Kristiansen. Tel 0735-233122. 

E-post: preben.kristiansen@biodlarna.se 

REDAKTÖR 

Erik Österlund, 

Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel: 0735-233126. 

E-post: erik.osterlund@biodlarna.se 

Prenumeration på BITIDNINGEN 

Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar 

i SBR. Du kan också prenumerera separat 

på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett 

helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR. 

SBR STYRELSELEDAMÖTER 

Styrelseledamot: Marita Delvert, 

Grevgatan 35, 11453 Stockholm. 

Tel. 070-6924577. 

Epost: marita.delvert@biodlarna.se 

Styrelseledamot: Matias Köping, 

Klamparegatan 40, 80431 Gävle. 

Tel 026-191214, 0734-146093. 

Epost: matias.koping@biodlarna.se 

Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn, 

Rodarve 993, 62368 Katthammarsvik 

Tel 0498-52101, 070-6202357. 

Epost: anders.lignell@biodlarna.se 

Styrelseledamot: Alf Sjöberg, 

Järstorp, Möllegården 510, 27757 Brösarp. 

Tel: 0417-26343, 0708-730769. 

Epost: alf.sjoberg@biodlarna.se 

Styrelseledamot: Hanne Uddling, 

Rosenborg Vansö, 64592 Strängnäs. 

Tel: 0152-20113, 073-3341418 

Epost: hanne.uddling@biodlarna.se 

Styrelsesuppleant: Barbro Liljeborg, 

Hol 202, 46193 Västra Tunhem. 070-7984726. 

barbro.liljeborg@biodlarna.se 

SBR:s BIBLIOTEK 

Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071, 

75007 UPPSALA. Tel vx 018-671000. 

Låneböcker beställs genom ditt lokala 

bibliotek. 

Annonstaxa 

KOMMERSIELLA ANNONSER 

Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel 0582-611682. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-. 

Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-. 

Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-. 

Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, 

eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. 

Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, 

eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. 

Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 

4-färg 3.000:-. 

Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 

4-färg 1500:-. 

Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. 

Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. 

Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra 

följande ger 25%. 

Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler 

och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det 

kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet 

lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder 

med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer 

dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse. 

Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn 

taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. 

RADANNONSER 

Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen 

under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga 

bilder tas in här. 

Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver 

per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 

orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser 

är en blankrad. 

Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid 

så att annonsen kommer fram före manusstopp. 

Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. 

Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) 

- 75:- och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr. 

Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. 

Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med 

annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. 

Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet 

kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning 

kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad 

text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra 

ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om 

denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop. 

Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer 

med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 


39

Posttidning B — Bitidningen 

Tryckort: Vimmerby 

Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp., 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp. 

Dit anmäles även adressändringar. 

Begränsad eftersändning 

Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen 

med den nya adressen angiven på tidningens framsida, 

dvs ej på adressidan. 

Erbjudande från BiButiken: 

Beställ på www.biodlarna.se eller ring SBR direkt på telefon 0735-233 123. 

• Alla priser inkl frakt. • Betala säkert med konto/kreditkort. 

Art nr 91013 

Författare: Boel Werner 

En trevlig berättelse om Holger som har bin som hobby 

Det är en faktabok för barn (från 5 år) men berättad på ett sätt som gör 

130:- 

Medlemspris 

inkl frakt 

Ordinarie pris: 

166:- inkl frakt 

den lämplig för högläsning. Man får lära sig om pollen, honung och 

vad de olika bina i bikupan heter och deras roller och arbetsuppgifter. 

Art nr 

52034 

Art nr 92514 

Livet i en bikupa 

250:- 

Medlemspris 

inkl frakt 



Äntligen en 

härlig broschyr 

riktad främst till 

barn! 

15:- 

Medlemspris 

inkl frakt 



Livet i en bikupa ”surrar på” i en 

surrig men välorganiserad tillvaro. 

6-åriga Olivers morfar är biodlare. 

Följ med under ett år och se vad 

som händer i bikupan. Filmen berättar 

om binas liv. 

Från 7 år. Längd: 29 min

Bitidningen - Sveriges Biodlares RiksfÃ¶rbund

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?