Dala-Biet 2012 - Sveriges Biodlares Riksförbund

DALA-BIET
ÅRSSKRIFT
FÖR
DALARNAS BIODLARDISTRIKT
2012

DALARNAS BIODLAREDISTRIKT ÅR 2012
Ordförande:
Krister Källén
Götgatan 8 C
774 40 AVESTA
tel: 0226-171156
0733 64 53 51
krister.kallen@gmail.com
Viseordförande:
Henrik Permalm
Styraregatan 11
791 62 FALUN
tel: 023 26883
070-282 12 35
henrik.permalm@bredband.net
Styrelseledamot:
Karin Trotzig
Sunnanhaga 100
791 92 FALUN
tel: 023 770382
076-831 39 65
karin.trotzig@falun.se
Sjukdomskommitté
Kjell Strömberg(sammankallande)
Dalvik 612
791 92 FALUN
tel: 0243-610 04
073 023 07 28
stromberg.kj@telia.com
Kurskommitté
Gösta Edström(sammankallande)
Valinvägen 4
791 36 FALUN
tel: 023 15324
070-534 98 99
edsgos@telia.com
Pr -informations- och Marknads ansvarig
Henrik Permalm
Styraregatan 11
791 62 FALUN
tel: 023 26883
070-282 12 35
henrik.permalm@bredband.net
Revisor
Sven Eriksson(sammankallande)
Ljusterängarna 28
783 93 STORA SKEDVI
tel: 0225-401 76
Sekreterare
Carl Magnus Reinerstedt
Gunnarsbo 2
781 98 BORLÄNGE
tel: 0243-235037
070-676 83 33
cmreinerstedt@yahoo.se
Styrelseledamot:
Lars Sjölin
Fridhemsvägen 3A
783 92 STORA SKEDVI
tel:-0225-505 53
larssjolin@telia.com
Suppleant:
Mats Norell
Näsbyn 1
776 96 DALA-HUSBY
tel: 0225 310 95
070-580 88 36
matsnorell@nordsvenskdalarna.se
Sjukdomskommitté
Lars Sjölin
Fridhemsvägen 3A
783 92 STORA SKEDVI
tel: 0225-505 53
l arssjolin@telia.com
Kurskommitté
Lars Törnblom
Almo Alviksvägen 240
793 97 SILJANSNÄS
tel: 0247-22860
070-545 11 44
Avelsansvarig
Åke Flood
Örnstigen 9
784 50 BORLÄNGE
tel: 0243-176 43
akeflo@swipnet.se
Revisor
Inge Skog
Kvarnsveden 16
783 92 STORA SKEDVI
tel: 0225-40159
070-770 01 66
ingeskog@telia.com
Kassör:
Karl V Gustavsson
Björkvägen 13
771 41 LUDVIKA
tel: 0240-177 68
070-297 49 47
karl.v.gustavsson@ebox.tninet.se
Styrelseledamot:
Ingrid Norberg
Myckelby 130
776 97 DALA-HUSBY
tel: 0225-460 36
076-832 71 93
Suppleant:
Line Obermeier
Gillermarksvägen 9
771 92 LUDVIKA
tel: 0240- 25407
070-553 80 06
nilsson_line@hotmail.com
Sjukdomskommitté
Hans Persson
Slalomvägen 20, Gesunda
792 90 SOLLERÖN
tel: 0250-211 75
Kurskommitté
Henny Sahlin
Rexbo 42
790 21 BJURSÅS
tel: 023-51527
073-801 45 63
Miljöansvarig:
Line Obermeier
Gillermarksvägen 9
771 92 LUDVIKA
tel: 0240- 25407
070-553 80 06
nilsson_line@hotmail.com
Revisorersupleant
Sten-Åke Holmberg
Säljevägen C
780 51 DALA-JÄRNA
tel: 070-207 64 36
Sid 2

Verksamhetsberättelse för Dalarnas Biodlaredistrikt 2011.
Styrelsen har haft följande utseende:
Ordförande:
Krister Källén
Sekreterare:
Carl Magnus Reinerstedt
Kassör:
Karl V Gustavsson
Ledamöter:
Lars Sjölin, Ingrid Norberg
Suppleanter:
Mats Norell och Henrik Permalm
Revisorer:
Hans Gabrielsson, Mats Larsson
Suppleant:
Sten-Åke Holmberg
Valberedning:
Gunilla Streijffert, Kjell Strömberg, Hans Persson
Riksförbunds ombud: Karl V Gustavsson och Krister Källén
Distriktets övriga ansvarsområden har haft följande utseende:
Kurskommitté:
Gösta Edström, Lars Törnblom och Göran Olsson
Sjukdomskommitté: Kjell Strömberg, Lars Sjölin, Hans Persson
Miljöansvarig:
Conny Lilja
Avelsansvarig:
Åke Flood
Marknadsansvarig: Conny Lilja
2011 har varit ett riktigt bra år för de flesta när det gäller honungsskörden.
Varroan är numera något vi har att lära oss att leva med som biodlare, den finns mer eller
mindre konstaterad i hela Dalarnas län. Något som också märks på överlevnaden, dödlighet
genom varroasmitta har varit förödande för utsatta bisamhällen och särskilt efter att de har
varit smittade i 4 – 5 år. Under de senaste åren har vi i södra Dalarna kunnat skönja en
förändring till det bättre, starkare och mer harmoniska bisamhällen.
Styrelsen har haft sex protokollförda sammanträden under kalenderåret.
Styrelsen har i en följd av år haft som sitt främsta mål att få igång utbildningsverksamheten i
distriktet, något vi i styrelsen av olika anledningar inte lyckats så bra med. Vi planerar och
arbetar vidare med det. En väl fungerande kurskommitté är A och O om biodlaredistriktet
Dalarna skall fungera som en medlemsmagnet för områdets biodlare. Med en bra utbildning
når vi flera mål samtidigt – medlemsvård – attrahera nya medlemmar – få kunniga och
duktiga biodlare, med välmående bisamhällen. Något som är viktigt i dessa varroatider, där
bra väl fungerande bisamhällen är en bristvara.
Distriktets ekonomi har gått med knappt minus i år.
Medlemsutvecklingen i Dalarna kunde som vanligt ha varit bättre. Vi är nog överlag bra på att
rekrytera nya biodlare, men vad gör vi för våra befintliga medlemmar, de som funnits med ett
antal år redan. Vi får inte glömma bort dem, de behöver också få ut något från föreningen.
Vi var representerade av två ombud på riksförbundsmötet i Norrköping under våren.
Kassören har sammanställt och skickat statistik och andra rapporter vidare till riksförbundet, i
enlighet med den rapportering som har kommit in till distriktet från lokalavdelningarna. Det
är inte utan att vi som medlemmar skulle kunna bli väsentligt bättre på att skicka in uppgifter
till lokalföreningarna, den ligger till grund för rapporteringen till distrikt och riksförbund.
Sedan är det också bra om lokalavdelningarna skötte sig lite bättre med sin rapportering till
distriktet.
Sid 3

Till sist så har vi lyckats komma igång med en egen hemsida för distriktet och det får vi tack
Henrik Permalm för. Det får ta sin tid, men vi är igång och mer blir det på hemsidan alltefter
det styrelsen hinner forma sina tankar runt vad som ska läggas ut.
Vi har tack vare Karl V Gustavssons utmärkta arbete som redaktör lyckats med att få ut
ytterligare ett nummer av Dala-Biet. Som tidigare nämnts så behöver vi hjälp med skrivna
artiklar, men även fler annonsörer skulle inte vara dumt.
Styrelsen tackar alla som på något sätt har bidragit i arbetet med att driva biodlingen framåt i
Dalarna. Vi ser fram emot en riktigt god bisommar på alla de sätt………….
Avesta 12 januari, 2012
styrelsen genom
Krister Källén
ordförande
Återförsäljare för Biredskapsfabriken i Töreboda
Vi säljer förbrukningsmaterial så som burkar, vax, slöjor, handskar, kaktråd, ramar m.m
samt Nackakupan eller Törebodakupan EPS. Varor som inte finns i lager tar vi hem
efter beställning med kort varsel.
Adressen är
Styraregatan 11 i Falun
Ring gärna före besök:
023-26883 eller
070-282 12 35
Välkomna!
Henrik Permalm
info@falubishop.se
www.falubishop.se
Sid 4

Rapporter från länets biodlare
Av de till länsförbundet insända rapporterna kan utläsas att skörderesultatet för biodlingen
under år 2011 varit sämre än föregående år. Trots detta så har många biodlare som jag pratat
med sagt att de samhällen som övervintrat bra har gett en riklig skörd.
Vinterförlusterna har varit 23,1%, vilket är mindre än förra året, men liksom då, ojämnt
fördelade över länet.
Antalet invintrade samhällen har glädjande nog ökat, men honungsskörden per samhälle har
minskat från 26,3 kg till bara 22,2 kg per invintrat samhälle, kanske beroende på att det under
året gjorts ovanligt många avläggare, vilket kan vara en förklaring till att totalskörden blivit
liten. Räknat på de samhällen som överlevde vintern så var medelskörden 33,8 kg.
Antalet biodlare fortsätter tyvärr att minska.
Rapporter har lämnats av 62% av länets biodlare. Vi bättrar oss här i Dalarna, men nog kunde
vi väl bli mycket bättre.
Ur 2011 års rapporter kan bla utläsas:
År 2011 År 2010 År 2009 År 2008
Medlemsantal: 287 st 291 st 293 st 312 st
Antal invintrade samhällen: 1027 st 997 st 1047 st 1096 st
Vinterförluster: 223 st 341 st 181 st 135 st
Honungsskörd: 22 142 kg 32 647 kg 27 494 kg 25 100 kg
KVG
För säker övervintring av dina bin
Bifor
För enkel
och trygg
invintring
Vi säljer Bifor
Dalvik Romme Djurås Falu n och Socker
0243-78400 0243-239000 0241-52000 023-20960
Sid 5

Dalarnas Biodlardistrikts verksamhetsplan för 2012
• 4 eller fler styrelsemöten
• 1 årsmöte i mitten av februari 2013
• kommittéernas arbete ska följas upp och utvecklas
• få tillstånd ett allmänt biodlaremöte i någon intressant fråga
• representera på möten inom vår organisation SBR
• representera på andra organisationers möten när det gynnar biodlingen och då
främst i Dalarna
• Dala-Biet ska ges ut även år 2012 och helst före 1 maj, vi ber om material till
tidskriften från lokalföreningarna som tider för träffar och andra planerade aktiviteter,
samt annat som kan vara av intresse för medlemmarna – skriv och skicka till oss
• utveckla vidare distriktets egen hemsida
• öka samarbetet med omkringliggande distrikt
• få igång kursverksamheten
• få medlemsantalet att öka samtidigt som befintliga medlemmar stannar kvar
• vara bollplank och samtalspartner mot lokalföreningar som önskar det
• att ge Dalarnas biodlare insikten att som medlem i en organisation har man inte
bara rättigheter utan även skyldigheter
• att fler engagerar sig i föreningsarbetet
• Återigen ser det ut att kunna bli ett nytt händelserikt år och om vi lyckas med mer än det
vi misslyckas med, så har vi lyckats, och då blir även 2012 ett år att se fram emot.
• Vi önskar er också ett gott bi- och honungsår.
• Avesta 08/01 2012
• Styrelsen genom dess ordförande Krister Källén
Sid 6

Allergi mot bigift.
Allergi eller tolerans
Allergi är när kroppens immunförsvar misstar sig och inte kan skilja på vad som är en fiende
som måste bekämpas och vad som är harmlöst eller nyttigt. Allergi är alltså en överreaktion
och inte ett svagt immunförsvar.
Immunförsvarets celler går i ”skola” och lär sig skillnaden på farligt och ofarligt. För de flesta
ämnen utvecklar vi tolerans. Det gäller till exempel alla kroppens egna ämnen och all mat vi
stoppar i oss (om vi inte är födoämnesallergiska). Immuncellerna lär sig också att känna igen
inkräktare som bakterier och virus och försvaret drar igång så de förstörs. Medan försvaret
jobbar får vi sjukdomssymtom.
När immunsystemet misstar sig kan allergiska antikroppar av så kallad IgE-typ mot ett eller
flera ämnen bildas. Vi vet inte varför det blir så ibland. Det finns en ärftlig benägenhet, men
den är inte hela förklaringen. Sannolikt har det något att göra med vid vilken ålder vi stöter på
ämnet och i vilken form det kommer in i kroppen. Man letar också efter andra faktorer som
bidrar till, eller skyddar mot allergi. Det verkar vara något i vår västerländska livsstil som
ökar allergierna.
Ett ämne man är allergisk mot kallas allergen. För att utveckla allergi måste vi komma i
kontakt med allergenet. Bi- och geting-gift skiljer sig från andra allergen på det sättet att vi
ganska sällan stöter på det, jämfört med till exempel björkpollen. Giftet sprutas in i kroppen
till skillnad mot de flesta andra allergen som vi andas in. Insektsallergi utvecklas därför i
allmänhet hos vuxna medan pollenallergi oftast börjar i skolåldern.
Reaktioner på bi- och geting-stick.
Man kan reagera på olika sätt om man blir stungen av ett bi. Bigiftet är irriterande för
vävnaderna och de flesta får svullnad, rodnad och smärta av olika grad. Kroppen tar hand om
giftet och reaktionen försvinner på några dagar. Det är också vanligt med nässelutslag som
kan komma över hela kroppen. Nässelutslag kan man få även om man inte är allergisk. Har
man otur kan man få bakterier i sticket och en hudinfektion.
De som utvecklat en allergi kan reagera på flera sätt. Det vanligaste är en stor svullnad runt
sticket. Svullnaden kan bli flera decimeter, till exempel hela ena armen. Om sticket sitter på
huvudet kan svullnaden i ansiktet bli besvärande. Nässelutslag är också vanligt.
I sämsta fall kan en allergisk person utveckla en så kallad allergisk chock. Den kommer ofta
snabbt, inom 15 – 30 minuter. Den kan börja med klåda och nässelutslag och sen påverkas
blodtrycket och personen kan bli svimfärdig och frånvarande. Ibland uppkommer magsmärtor
och diarré, och någon gång bröstsmärtor och andningsbesvär. De flesta reaktioner med klåda
och nässelutslag utvecklar sig dock inte till allergisk chock, utan går över efter en stund.
Om någon får symtom som kan vara allergisk chock är det viktigt att få snabb behandling.
Ring 112. Personen ska ta det lugnt och ligga ner!
Vi bedömer reaktioner som kommer snabbt som allvarligare. Reaktioner som kommer senare
än två timmar efter stick är aldrig farliga, men kan behöva behandlas för att lindra besvären.
Sid 7

De flesta människor klarar av en allergisk chock även om behandlingen dröjer. I Sverige
avlider i genomsnitt ungefär en person per år i allergisk chock efter insektsstick, och det är
oftast äldre människor med hjärtsjukdom, där reaktionen blir en för stor påfrestning.
Barn får ofta nässelutslag och stora svullnader efter bi och geting-stick, men såvitt jag vet har
inget barn avlidit i Sverige av denna anledning.
Vilka riskerar en svår reaktion
För att ta reda på om man är allergisk eller inte kan man ta ett blodprov och undersöka om
man har allergiska antikroppar mot bigift. Men även om man konstaterar att en person är
allergisk behöver inte reaktionen vid nästa stick bli svår. Det finns en utbredd uppfattning att
reaktionen blir värre och värre för varje stick. Det gäller en del människor men inte alla. Den
kan också bli lindrigare vid nästa stick även om man är allergisk. Blodprov som visar allergi
är alltså inte ensamt avgörande för riskbedömningen.
Det tycks som att vissa människor har ärftlig benägenhet att utveckla svåra reaktioner.
I en engelsk undersökning av biodlare med fastställd bigiftallergi kunde man se att svåra
reaktioner var vanligare hos kvinnor och hos de som hade släktingar med bigiftallergi. Det
kanske mest intressanta var att många av dem som fick svåra reaktioner hade haft
återkommande luftvägsbesvär vid själva arbetet med bina.
En allergi mot bi -och geting-gift minskar med tiden om man inte blir stungen. Har det gått
mer än tio år sen senaste sticket är risken för svår reaktion mycket liten!
Hur behandlas allergi mot bigift
Om en person haft en snabb, mycket kraftig reaktion efter bi- eller getingstick, och vi kan
konstatera en allergi, kan det vara motiverat med så kallad allergivaccination. Då ger vi
injektioner med bigift i ökande dos efter ett utprovat schema och åstadkommer en ökad
tolerans. För att denna ska bestå pågår behandlingen i fem år.
För bigiftallergiska personer som haft stora lokala reaktioner eller nässelutslag behövs inte
denna behandling. Då rekommenderar vi att man tar allergitabletter och kanske
kortisontabletter vid nästa stick.
Bli stungen eller inte
Är det då bra eller dåligt att få många bi-stick Det är en mycket intressant fråga som inte har
något enkelt svar. Biodlare och deras familjer har som grupp mycket mer bi-allergi än andra,
vilket inte är förvånande då man rapporterar cirka 60 stick per år i medeltal. Några utvecklar
allergi och andra tolerans. Åt vilket håll det går verkar ha att göra med både den ärftliga
dispositionen och med vilket tidsintervall sticken kommer.
De som utvecklar allergi verkar göra det de första åren de håller på med verksamheten, och
den gruppen har också fått färre stick än övriga. De allergiska hade fått mindre än 25 stick per
år i en studie och mindre än 10 stick per år i en annan. Personer som fått mer än 50-200 stick
per år och hållit på med biodling i mer än 8-10 år utvecklar nästan aldrig allergi. Kanske är
det så att de som hade benägenheten att utveckla allergi blev tvungna att sluta.
Tills vi vet mer måste rådet bli att undvika stick så mycket det går, eftersom du inte vet om du
är en person som utvecklar tolerans eller allergi.
Ann-Sofie Enlund
Överläkare
Lung-Allergimottagningen
Falu Lasarett
Sid 8

Ask (Fraxinus exelsior)
På sydsvenska lövängar med trädgrupper, busköar och örtrika slåtterytor, nu relikter från
naturahushållets fattigmansland, är asken ett karaktärsträd tillsammans med hassel och lind.
Lövängarnas träd var våra första foderväxter och redan stenålderns boskapsskötare bröt dess
grenar och torkade dess löv till vinterfoder åt boskapen, och på många lövängar togs löv ända
in i sen tid, inte minst under 1940-talets missväxtår, då det var stor knapphet på foder.
Lövängen med dess hamlade askar representerar alltså ett hisnande perspektiv, ger oss
arkadisk ljuvlighet och kulturhistorisk djupupplevelse. Men där inte idealitet och kulturhistoriskt
engagemang har funnits och man underlåtit att på gammalt sätt, genom hamling av
träden, slåtter och mulbete, hävdat denna en gång nyttobrukade kulturmark, har den antingen
växt igen till skog eller lagts under plog och förvandlats till räntabel och mera kapitalbärande
vall.
Asken kan bli lika mäktig som eken. Att den når 20 meters höjd eller mer och blir över fyra
meter i omkrets är inte ovanligt. Askar på 30 meter nämns faktiskt, och medelåldern uppges
till omkring 200 år, men det finns enstaka askar som blivit omtalade minnesmärken och som
nått en ålder av över 500 år.
Det är möjligt att asken under det milda klimatet efter inlandsisens avsmältning var konungen
bland vedväxter och därför den naturliga sinnebilden för edda-dikternas mystiska världsträd,
asken Ygdrasil. Trädet har för övrigt hört till myterna i flera religioner och hållits heligt.
Asken är ett ljusträd, det både kräver mycket ljus och låter mycket ljus sila ner genom sin
krona, tack vare bladens lättrörlighet och form som finfördelar solljus och halvskugga. Där
asken växer i skogsbestånd, på näringsrik mark med rörligt grundvatten, är undervegetationen
mycket riklig med buskar och höga örter.
BIREDSKAP - VAXKAKOR
Allt för biodling
Firma
Karl V Gustavsson
Björkvägen 13
771 41 Ludvika
Tel 0240 17768
Plusgiro 73 11 26-9
Bankgiro 5477-0789
Innehar F-skattebevis
Som de flesta av Er vet ägs nu OGT av LP:s Biodling AB, vilket innebär att jag nu även
för den materiel som ingår i LP:s sortiment. Det som inte finns i lager i dag, kan jag skaffa,
kanske inte till i morgon men så fort som leveranstid och transporter gör det är möjligt.
Liksom tidigare är jag tacksam om Ni ringer och kommer överens om tid för Ert besök.
Sid 9

Asken blommar på bar kvist i maj månad. Den börjar blomma först i 30-års åldern.
Blommorna kan vara både en- och tvåkönade och är talrikt samlade i kvastar som får färg av
de brunvioletta ståndarknapparna. Inget annat träd lövas så sent som asken, först i början av
juni, och lövfällningen äger rum tidigare än hos andra lövträd, ofta redan efter den allra första
frostnatten. Askens nordgräns går från södra Värmland mot Siljan och södra Norrlands
kustland, Den kan odlas ända upp till Västerbotten. Längs den kalkgynnade ostkusten och
dess öar är asken ofta till och med ett karaktärsträd.
Asken är ett av våra värdefullaste lövträd och dess virke har haft mångsidig användning bland
annat i vagnfabrikation. Veden är vit, hård och seg, men lättarbetad.
I äldre tiders järnvägsvagnar och spårvagnar sågs ofta paneler av askvirke och detta fanns
även i annan inredning. Ask förekom även ofta i båtar, och skidor tillverkades av ask, liksom
skaft till en rad redskap som var utsatta för hårdhänt nötning till exempel yxor. Farfars
promenadkäpp var antagligen också tillverkad av någon späd askstam.
I medicinen satte man ända till mitten av 1800-talet sin tillit till askens bark som ett surrogat
för kinabark, varför den förr fanns upptagen i apotekens läkemedelsförteckningar. Dekokt på
bladen ansågs ha goda egenskaper som laxativ och maskmedel. Fortfarande lär blad och bark
komma till användning mot gikt.
Ur bland annat Blombok
Ingrid
Bild ur Boel Werners bok "Holgers honung och andra bisaker"
Sid 10

Paneldiskussion "Bin och varroa"
Den 22 mars 2012 hölls en paneldiskussion i Hedens Bystuga, Leksand.
Värdinna var Anita Lemon, och kvällens diskussion anordnades av Dalarnas Biodlaredistrikt.
Biodlare från Falun, Rättvik och Leksand var inbjudna, och träffen samlade 24 deltagare. I
panelen satt Gösta Edström, Lennart Embro och Lars Törnblom.
Lars hälsade alla välkomna och uppmanade alla att ställa frågor och i korthet redogöra för sin
egen bigård, sin varroabekämpning och sina förluster.
Gösta inledde med att tala om hur viktigt det är att göra avläggare, hålla efter drönaryngel,
och göra bekämpningsinsatser med myrsyra och oxalsyra. Han demonstrerade också på det
förevisningsmateriel han hade med, hur man gör avläggare och hur bekämpningarna går till.
Många kom till tals och berättade om sina förluster under vintern. Många kloka frågor ställdes
om varroabekämpning och om avläggare.
Lennart påtalade vikten av att sända in årsrapport och rapport om var man har sina
bisamhällen (skall ske vart tredje år, och 2012 är ett år då detta skall göras).
Kvällen avslutades med kaffe och dopp.
Vi vill framföra ett varmt tack till Värdinnan Anita som ordnat med fjäderklätt björkris på
borden och kaffeservering.
Tack också till Lennart Embro, bitillsyningsman för Leksand och Rättvik, som alltid troget
ställer upp.
Gösta Edström och Lars Törnblom
Ledamöter i distriktets utbildningskommitté
Sid 11

Riksförbundsmöte i Alingsås 2012
Lördagen den 31 april kl 13.00 öppnade förbundsordförande Jonny Ulvtorp SBR:s årsmöte år
2012.
Jonny inledde med en kortfattad redovisning av vad som hänt i förbundet och vad som just nu
pågår. Han talade bland annat om resultaten av de medlemsenkäter som gjorts, vilka projekt
som pågår och om det ekonomiska utfallet under året.
Han redogjorde också om EU:s och EU-medlemsländernas inställning till biodlingen, vilken
är mycket positiv. Man anser till exempel att hela 76% av EU:s livsmedelsproduktion är
beroende av pollinering av bin.
Han kom naturligtvis också in på, och redogjorde för, sin syn på de händelser som resulterat i
att så många av nuvarande styrelsemedlemmar avböjt omval. Utan att i detalj omtala vad som
hänt kritiserade han bland annat valberedningens inblandning i styrelsens arbete, och deras
kontakter med styrelsemedlemmarna och personalen.
Efter att årsmötet öppnats följde i vanlig ordning val av stämmofunktionärer, upprop av
ombud, godkännande av kallelse och föredragningslista samt fastställande av stämmoordning.
Som vanligt fans det åsikter om i vilken ordning några av punkterna skulle beslutas, men efter
en viss justering godkändes dagordningen.
Presidiet bestående av förste och andre ordförande och två sekreterare.
Verksamhetsberättelse, årsredovisning och revisorernas rapport hade som vanligt sänts till
ombuden samtidigt med kallelsen till årsmötet och föranledde en hel del inlägg. Man saknade
bland annat uppgifter om HF, och menade att SBR trots allt varit majoritetsägare fram till
försäljningen. Jonny Ulvtorp svarade på detta och förklarade vilka sekretessavtal som gäller
angående försäljningen. Han hade redan i sitt öppningsanförande berört den oreda i HF:s
aktiebok som gjort att likviden till aktieägarna blivit mycket fördröjd.
Med anledning av att delar av personalen nyanstälts under året, förbundssekreterare till och
med två gånger, hade revisorerna påpekat att det saknas utförliga arbetsrutiner, och att detta
försvårat arbetet för de nyanställda. Även detta föranledde debattinlägg innan årsmötet
godkände redovisningarna och beviljade styrelsen ansvarsfrihet.
Årsmötet hade att ta ställning till 6 förslag från styrelsen.
Förslag ett gällde hur pengarna från försäljningen av HF skall förvaltas. Styrelsens förslag var
att fondera pengarna och att använda avkastningen till insatser som förbundsstyrelse, distrikt,
förening eller medlem kan beviljas. Förslaget godkändes med tillägget att 50% av
avkastningen skall fördelas ut (till i första hand distrikt) jämt fördelat över landet, och att
övriga 50% skall användas till av förbundsstyrelsen initierade ändamål.
Sid 12

Förslag två gällde lokalt medlemskap och juniormedlemskap inom SBR. Förbundsstyrelsen
föreslog att en arbetsgrupp skall tillsättas för att utreda detta. Årsmötet beslutade enligt
förslaget
Förslag tre gällde SBR:s etiketter, och där beslutades att ändringar görs i bestämmelserna så att
det ges tillstånd att kombinera SBR-etiketten med en tilläggsetikett, vilket blev årsmötets
beslut.
Förslag fyra var att konfirmera förra årets beslut om juniormedlems valbarhet, vilket gjordes
men med kommentaren att även detta bör tittas på av den arbetsgrupp som skall se över
stadgarna.
I förslag fem ville förbundsstyrelsen få mera tid på sig att behandla inkommande motioner,
men detta tyckte inte årsmötet, utan nuvarande tider skall fortsätta att gälla.
Sista förslaget handlade om att utreda hur SBR skall förhålla sig till momsredovisning, vilket
årsmötet tyckte var rätt.
Efter styrelsens förslag behandlades de 22 motioner som inlämnats till årsmötet.
Fyra av motionerna handlade om honungsreglemente och etiketter. Besluten blev att
reglementet skall ses över och i övrigt hänvisades till styrelsens förslag.
Tre av motionerna handlade om informationsmateriel, sälj, informations- och utbildningsbroschyrer
och ljud/E-böcker. Förbundsstyrelsen skall utreda och om det går, ta fram detta.
En motion handlade om att styrelsen skall verka för att få bin och biodlingsprodukter
avbildade på frimärken, vilket bifölls av årsmötet.
Två motioner handlade om bitillsyn och möjligheter till sjukdomsanalyser. Årsmötet
beslutade i enlighet med motionerna och förbundsstyrelsens yttrande att styrelsen skall
försöka att påverka Länsstyrelser, Jordbruksverk och Regering i dessa frågor.
Tre nästan identiska motioner handlade om GMO, att SBR helt skall ta avstånd från
genmanipulering och att detta skall förbjudas i Sverige och att SBR skall jobba för att
medlemmarna, samarbetsorganisationer och myndigheter skall anamma denna åsikt.
Motionen föranledde flera inlägg. Tyvärr är detta en fråga där många är helt låsta i sin
inställning, och inte kan acceptera att det ska finnas någon annat åsikt. Förbundsstyrelsen
hade föreslagit att de tillsammans med GMO-gruppen skulle se över SBR:s GMO-policy.
Efter omröstning som resulterade i 33 mot 22 blev detta årsmötets beslut.
Två motioner handlade om att få hjälp från förbundet med att etablera hemsidor för föreningar
och distrikt. Förbundsstyrelsen hänvisade till IT-gruppen, och att denna hjälp redan finns
tillgänglig i den omfattning som personellt och ekonomiskt är möjlig, vilket årsmötet
accepterade.
En motion föreslog ändring i SBR:s stadgar §64:3 så att det framgår att styrelsen inte skall ha
rösträtt vid förbundets årsmöten. Motionären menar att det endast är ombuden som skall vara
beslutande. I några inlägg framfördes att så är fallet i flera olika föreningar, och att styrelsen
som har ca 12% av rösterna kan påverka besluten till sin fördel. Förslag ställdes på bifall,
utredning och avslag. Det lämnades också förslag på ny lydelse av §64:3. Årsmötets
presidium fick problem med alla förslagen, och glömde även bort att stadgeändring skall tas
med två tredjedels majoritet vid två efter varandra följande årsmöten. Man klubbade först,
efter försöksvotering, bifall till motionen för att sedan tvingas riva upp beslutet och verkställa
ny röstning. Flera talare påvisade då att detta beslut påverkar flera andra paragrafer i våra
stadgar vilka också måste ändras. Resultatet av det hela blev att votering begärdes och att
förslaget om utredning vann med 33 röster mot 25.
Vår egen (Birgit Broströms) motion om ersättning för björnangrepp på bikupor föranledde
förbundsstyrelsen att redogöra för vad som hittills gjorts i denna fråga, samt att föreslå att
styrelsen tillsammans med björnnätverket skall bevaka frågan och fortsätta att kontakta
Jordbruksverket och försöka få fram regler i enlighet med motionen, vilket också blev
årsmötets beslut.
Sid 13

Två av de inlämnade motionerna rörde SBR:s guldmedaljer. Den ena ville spara på utgiften
för Guldmedaljen, som faktiskt är av rent guld, genom att använda förgylld vitmetall, den
andra ville att guldmedaljörerna skulle bjudas på alla kostnader i samband med
kongressmiddagen, vilket varit fallet för några år sedan. I båda fallen beslöts att nuvarande
regler skall gälla.
En motion föreslog en stadgeändring så att minderårig juniormedlems målsman ska kunna
väljas in i föreningsstyrelse. Frågan hänsköts till den arbetsgrupp som skall arbeta med
stadgarna.
En motion föreslog att styrelsen utarbetar riktlinjer för det egna arbetet, arbetsbeskrivningar
för förbundssekreteraren och den övriga personalens arbeten, och att dessa även skall
innehålla etniska riktlinjer och ta hänsyn till styrelsens arbetsgivaransvar. En välformulerad
motion som bifölls av årsmötet.
Slutligen ställdes en motion som snarare var en fråga om expeditionens lokaler och hyra.
Styrelsen redogjorde för nuvarande hyresavtal, vilket går ut den 31/12 2012, och därmed
ansågs motionen besvarad.
Efter att ungefär hälften av motionerna var behandlade ajournerades årsmötet för dagen, men
innan vi skiljdes åt gavs tillfälle till valberedningen att presentera sina förslag till ny styrelse.
Valberedningen fick också tillfälle att bemöta Jonny Ulvtorps öppningsanförande, men nöjde
sig med att säga att de har en annan uppfattning om vad son hänt.
SBR:s årsmöte år2012
Strax efter mötets ajournering samlades alla närvarande distriktsordföranden för att
gemensamt prata igenom vad som kommit fram efter deras möte i januari, och försöka få fram
ett gemensamt förslag till ny valberedning, vilket man också lyckades med.
Kvällen avslutades som alla andra årsmöten jag deltagit i, med en riktigt god middag, mycket
prat om bin, biodling och biredskap, och för oss som varit med länge naturligtvis gamla
minnen från tidigare årsmöten och minnen av dem som varit med då.
Precis som förr ledde Bo Lindahl allsång innan vi drack upp det sista kaffet, tackade för
maten och gick till våra hotellrum.
Söndagen inleddes med en presentation av SBR:s personal, där det skett många förändringar
de senaste åren.
Sid 14

Efter presentationen fortsatte behandlingen av de kvarvarande motionerna varefter styrelsens
förslag till utgiftsstat för 2012 behandlades. Då förbundsstyrelsen vid distriktsordförandekonferensen
i januari uppfattat att den nya styrelsen skulle utarbeta en verksamhetsplan för
2012, så hänvisade man till den långtidsplan som antogs vi förra årsmötet. Några ombud
tyckte att detta var fel gjort av styrelsen, men resultatet blev att årsmötet uppdrog åt den nya
styrelsen att i enlighet med långtidsplanen göra en verksamhetsplan för 2012 och lade efter
några kommentarer förslaget till utgiftsstat till handlingarna. Därefter beslöt årsmötet på
förbundsstyrelsens förslag att årsavgifter för år 2013 skall vara oförändrad.
Val av styrelse för kommande år följde, och på valberedningens förslag valdes Marita Delvert
till ny ordförande och Sture Käll, Hanne Uddling och Ingmar Wahlström till ledamöter för två
år.
Till fyllnadsval på ett år föreslogs från valberedningen Sören Diberg, Olle Boman och Monica
Larsson. Här föreslogs även Lars Hellander, och när rösterna var räknade stod det klart att
Olle Boman fått 53 röster, Monica Larsson 41 röster, Lars Hellander 36 röster och Sören
Diberg 35 röster, alltså blev Boman, Larsson och Hellander valda.
Som supleanter valdes enligt valberedningens förslag Annika Brohammer-Löngren och
Rasudin Becirbegovic.
Som revisorer valdes Åke Fredriksson och Conny Persson, och som ersättare till dessa Jörgen
Kragh och Cristina Bjurlöf.
Till valberedning och som suppleanter till dessa föreslogs Kent Törnkvist, sammankallande
samt Gunilla Ivehag, Lennart Fält, Lena Karneland och Sören Olsson. Här tillkom förslag av
Stig Hansson, och då stadgarna endast föreskriver minimiantal beslöt årsmötet att välja
samtliga, d.v.s. Törnkvist, Ivehag, Fält och Hansson som ordinarie och Karneland och Olsson
som suppleanter.
Slutligen beslöts enligt valberedningens förslag att höja de medel som utgår till styrelsens
arbete med 5% till 305 970:- kr.
Före avslutningen och avtackning av avgående personer sände årsmötet en hälsning till
sammankallande i valberedningen som på grund av sjukdom inte kunde närvara, (han är
allvarligt sjuk och är inlagd på sjukhus) samt att anta ett pressmeddelande/uttalande om
insektsbekämpningsmedel och en protest mot användande av neonikotinoider.
Karl V Gustavsson
Sid 15

Sida 16

Bikurs
I mars månad 2011 startade vi en grundkurs i biodling i Leksand. Kursen anordnades av
Leksands Biodlareförening i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Kursledare var
Sven-Erik Klasér och undertecknad.
Målsättningen var att driva kursen i vår framlidne ordförande Lasse Bröms anda, teori och
praktik blandat. Det blev en långdragen kurs för att få med alla praktiska moment som kan
förekomma.
När vi kom till en av de bigårdar som vi höll praktik i, möttes deltagarna av en stor bisvärm
högt upp i ett träd. Vi lyckades att fånga svärmen tack vare en bra stege och en klättervillig
orädd kursdeltagare. Detta blev en erfarenhet som alla tog lärdom av, och nu vet vi hur man
kan rädda en svärm.
Vi finns nära
Dig!
LRF Dalarna har 29 lokalavdelningar med egna styrelser runt om i
länet och ett kontor med ett tiotal anställda. Vi arbetar dagligen med att
främja de gröna näringarna och livet på landsbygden. Kom med du
också!
Kontakt: Erika Bränd tel. 026-27 88 92 eller erika.brand@lrf.se
Sida 17

I kursen ingick varroakontroll av nedfall och drönarkakor. Avläggare gjordes. Skattning och
slungning i föreningens nya sexramars självvändande slungare ingick också i kursen. Alla
deltagarna fick även tillverka egna ramar, spikning, stiftning, trådning och vaxning.
En sista teorilektion hölls i "kupan" som vår föreningslokal kallas, och avslutningen hölls i
"kupan" med ett knytkalas. Den allra sista träffen ägnades åt att smälta vax, samt att koka och
rengöra ramar.
Många av deltagarna har försetts med bin från avläggare. Flera av föreningens medlemmar
har ställt upp som faddrar, till vilka nybörjarna kan ringa och få råd.
Vi har också haft besök av vår bitillsyningsman Lennart Embro som berättat om de
skyldigheter en biodlare har. Han gav också många bra råd om biodling och information om
bisjukdomar och hur varroaproblemet skall hanteras.
Ett tack till Brita Bröms och Sven-Erik Klasér som upplät sina bigårdar för de praktiska
lektionerna. Ett stort tack också till Bertil Andersbengt som upplåtit sitt snickeri med
erforderligt material för tillverkning av ramar, samt för vaxssmältning.
Leksand 22012 04 06
Lasse Törnblom
Styrelseledamot i Leksands Biodlareförening
Sid 18

Sid 19

Bitillsynen i Dalarna år 2012
Information om smittsamma bisjukdomar och tillstånd för flyttning av bisamhällen
eller redskap får du av följande personer / bitillsynsmän i respektive kommun
Kommun Namn Adress Tel.nr Ersättare från
Avesta Sjölin Lars Fridhemsvägen 3A 0225- 50 553 Ludvika
783 92 Stora Skedvi 073-0211 991
Borlänge Strömberg Kjell Dalvik 612 0243-61 004 Falun
791 92 Falun 073-023 0728
Falun Ekvall Lars Korsgårdens Byväg 8 023-21 026 Borlänge
791 94 Falun 070-378 2165
Gagnef Strömberg Kjell Dalvik 1053 0243-61 004 Falun
791 92 Falun 073-023 0728
Hedemora Sjölin Lars Fridhemsvägen 3A 0225- 50 553 Borlänge
783 92 Stora Skedvi 073-0211 991
Leksand Embro Lennart Märgatan 16 0248-10 302 Mora
795 35 Rättvik 0248-70 303
Ludvika Nilsson Michael Gruvlavevägen 6 0240-72 380 Malung
777 91 Smedjebacken 070-637 4640
Malung Olsson Göran Vörderås 198 0280-22 512 Ludvika
780 68 Transtrand 070-672 5855
Mora Daniel Jakobsson G:a Sundibyvägen 6 0250-20 540 Rättvik
792 91 Mora 073-060 2502
Orsa Daniel Jakobsson G:a Sundibyvägen 6 0250-20 540 Rättvik
792 91 Mora 073-060 2502
Rättvik Embro Lennart Märgatan 16 0248-10 302 Mora
795 35 Rättvik 0248-70 303
Smedjebacken Nilsson Michael Gruvlavevägen 6 0240-72 380 Borlänge
777 91 Smedjebacken 070-637 4640
Säter Sjölin Lars Fridhemsvägen 3A 0225- 50 553 Falun
783 92 Stora Skedvi 073-0211 991
Vansbro Olsson Göran Vörderås 11 0280-22 512 Ludvika
780 68 Transtrand 070-672 5855
Älvdalen Daniel Jakobsson G:a Sundibyvägen 6 0250-20 540 Rättvik
792 91 Mora 073-060 2502
Sid 20

Bitillsynen i Dalarna 2012
En ny växt- och biodlarsäsong stundar framför oss – känns inspirerande och härligt. Hoppas att
våra husdjur bina har klarat vintern på ett bra sätt.
I mitten av augusti 2011 träffades bitillsynsmännen i Dalarna och Gävleborg för gemensam
fortbildning. Det blev en mycket trevlig och givande dag i Falun.
Från och med 1 juli i år kommer ansvaret för bitillsynen att koncentreras till färre län.
Länsstyrelsen Dalarna kommer att få ansvaret för bitillsynen i Dalarnas, Gävleborgs, Örebro och
Värmlands län. Det känns spännande och intressant.
Regler och föreskrifter är till för att skydda våra bin från värsta farorna framförallt smittsamma
bisjukdomar och förgiftningar.
År 2012 – Anmäla uppställningsplats för bisamhällen : (Lagkrav)
Har du missat detta är det brådis - anmäl omedelbums till Länsstyrelsen!
Enligt Jordbruksverkets smittförklaring 2012-04-13 ingår i varroa-zon 2 – Mora, Orsa, Vansbro
och Älvdalens kommuner – Du som har bin här var mycket observant. När kvalster väl upptäcks
i bisamhällen har de nog funnits där ett tag. Då är det viktigt att du snabbt sätter in lämpliga
motåtgärder, och mycket angeläget att alla som behöver bekämpa varroakvalster verkligen gör
det.
Det finns olika bekämpningsmetoder och bekämpningsmedel, t.ex. organiska syror m.m. Följ
regler och rekommendationer. Samarbeta och hjälps åt att hålla koll och bekämpa.
Mitt i allt arbete med att bekämpa varroakvalster får du inte glömma bort andra bisjukdomar och
parasiter som t.ex. amerikansk yngelröta. Just nu finns inga sådana smittförklaringar i Dalarna.
Flytta bin När du behöver hjälp med besiktningar och råd i biodlingsfrågor vänd dig med
förtroende till de duktiga bitillsynsmännen ute i era kommuner, se föregående sida.
Rapportera nyförekomst av varroakvalster m.m. till tillsynsman eller undertecknad.
TIPS: Följ aktuell info på Länsstyrelsen Dalarnas hemsida ( Lantbruk / Djurhållning ).
Håll dig uppdaterade i biodlingens konst genom att deltaga i biodlarträffar och kurser m.m.!
Deltag i lokalavdelningarnas gemensamma bekämpande av varroakvalster! Passa på att träffas
och ”surra” lite om era bin i sommar!!
Ha en skön biodlingssäsong och må så gott allesammans!
Gunilla Streijffert
Bitillsynssamordnare i Dalarna och snart även ”Gävleborg”, Närke och Värmland.
Länsstyrelsen Dalarna
Lantbruksenheten
791 84 FALUN
Tel: 023 – 818 55
Mobiltel: 070 – 55 888 56
Fax: 023 – 818 18
e-post: gunilla.streijffert@lansstyrelsen.se
Sid 21

Ludvikabygdens studieresa till Lurö 2011
Tidigt på morgonen (kl. 06.30) söndagen den 31 juli avgick bussen från Ludvika järnvägsstation.
Vi var ca 25 personer som skulle ta oss ner till Lurö, en ö i mitten av Vänern där det
finns en parningsstation för den nordiska birasen.
Vi hade utrustat oss med fikakorgar och kaffetermosar eftersom det skulle bli en lång dag och
vi hade inte tid med alltför långa stopp på vägen. Båten från Ekenäs hamn (ca 4 mil sydost om
Säffle) skulle avgå kl. 10 och det var precis så att vi hann komma med.
Resan ner gick alltså via Kopparberg, Hällefors, Filipstad, Karlstad och Säffle för att sedan
följa den slingriga vägen ut på Värmlandsnäs. Värmlandsnäs har ett vackert landskap och
solen sken, men tyvärr hade undertecknad lite svårt att njuta av just den delen, p.g.a. åksjuka.
Tur att vi skulle åka båt en timme så att jag hann kvickna till! (I vanliga fall blir jag även lätt
sjösjuk men båten gick så lugnt mellan de små öarna och skären så det var en ren hälsoresa.)
Väl ute på Lurö tog Ingvar Arvidsson emot oss. Ingvar var med och startade projektet NordBi
1990 vars uppgift är att rädda det utrotningshotade nordiska biet Apis mellifera. mellifera.
Projektet bildade en förening 1997 och arbetar nu med ca 30 avelslinjer.
Innan det var dags att titta på bina skulle vi få lite lunch i oss. Det blev sik ute i det gröna och
någon av oss passade t.o.m. på att ta ett dopp i det blå, vi hade ju sådan tur med vädret!
Efter maten var det hög tid att titta på bina. För att ta oss bort till själva parningsstationen fick
vi gå ett par kilometer till fots. Ingvar guidade oss och visade och berättade samtidigt om öns
flora, fauna och historik. Bland många olika örter och växter finns t.ex. orkidéen knärot på
Lurö. Där finns också ruiner efter ett gammalt kloster som legat vid den gamla pilgrimsleden
till Trondheim.
Ingvar Arvidsson och några av deltagarna på väg till parningsplatsen
Ingvar berättade om deras arbete med att bevara den nordiska birasen och hur det jobbades
med olika renparningsstationer som bl.a. den här på Lurö. Ingvar sa att man hade lyckats hitta
några få bisamhällen som hade kvar det nordiska biet och att de nu lyckats avla fram ett bättre
temperament, än vad det nordiska biet tidigare var känt för. Däremot är de inte lika kakfasta
som andra raser.
Sid 22

Parningsplatsen för nordiska bin på Lurö
Mätta, solbrända och belåtna var det dags att bege sig hemåt. Båten avgick kl. 15 från Lurö
och resan hem skulle alltså ta minst fyra timmar till. Dessutom behövde vi stanna i Grums och
få i oss lite kvällsmat. Tyvärr råkade vi ut för ett litet problem med bussen på vägen hem, men
tack vare vår duktiga busschaufför tog det inte lång tid att få det åtgärdat så vi hann komma
hem före läggdags i alla fall.
Tack för en trevlig resa!
/Line Obermeier f.d. Nilsson
Sid 23

Björnbesök i bigården.
Biodlare i Dalarna har på ett föredömligt och konstruktivt sätt under lång tid engagerat sig i
björnfrågan. Dels genom kontakter och skriftväxlingar med länsstyrelsen, genom korrekt
handlande vid björnangrepp i bigårdar och nu senast en motion till SBR rikförbundsmöte angående
ersättning. Det är precis på detta sätt vi tillsammans kan driva frågan framåt.
Förra året blev ett ganska normalt år på de flesta håll utom i Västernorrland. Där har under
flera
år en eller ett par björnar gått omkring och angripit någon eller några bigårdar per år. Det har
inte varit mer än på andra håll. Plötsligt händer något. En av björnarna ändrar sitt beteende
och sina matvanor och blir en riktig problembjörn. Under säsongen blev 86 samhällen dödade
på 43 angrepp bara i Härnösandsområdet. Detta visar med all tydlighet på vikten av att agera i
tid. Det vi måste göra är att visa för myndigheter och politiker hur viktigt det är att vi biodlare
får det stöd och den hjälp från samhället som biodlingen förtjänar. För att vi ska lyckas med
det behöver vi få vetskap om alla björnincidenter som drabbar våra bigårdar. Vi har
fortfarande ett mörkertal i björnrapporteringen i Sverige i stort. Dalarna är ett
föregångsdistrikt när det gäller björnrapportering men även här kan det finnas incidenter som
inte kommer fram. Fortsätt att rapportera till Dalarnas representant i Björnätverket ( Karl V
Gustavsson, tel 0240 17768, 070 297 49 47, mail: karl.v.gustavsson@ebox.tninet.se) så lovar
vi att driva frågan framåt i kontakter med myndigheter och departement.
Om du drabbas an ett björnangrepp
1. Notera tid för när angreppet inträffade.
2. Notera så noggrant som möjligt plats för angreppet (gärna koordinater eller utmärkning på karta).
3. Om möjligt dokumentera med foto eller skiss.
4. Anmäl angreppet till länsstyrelsens rovdjursansvarige.
5. Anmäl angreppet till SBR-distriktets representant i björnnätverket. (för nationell sammanställning)
Olle Boman
Samordnare för SBR björnnätverk.
Sid 24

FöRENINGSMöTEN
Alla föreningens medlemmar, alla medlemmar i våra grannföreningar, alla biodlare, nyblivna,
före detta, eller de som kanske kommer att bli biodlare, och alla övriga som är intresserade att
bil medlemmar i våra biodlareföreninger är välkomna till våra träffar, möten och andra
sammankomster.
VÄLKOMNA
Folkare biodlareförening hälsar välkommen till träffar i vår
föreningsbigård 2012!
Första söndagen i månaden maj t.o.m. september kommer vi att hålla ett möte i Kungsgården
i Folkärna. I år komme vi att förlägga mötena till kl 10:00 på förmiddagen.
6/5 kl 10:00 Månadsmöte, städning och kontroll av varroaförekomst i bottennedfall.
Göran ansvarig
3/6 kl 10:00 Månadsmöte med dags aktuella frågor. Biredskaps försäljning.
Stefan ansvarig
1/7 kl 10:00 Månadsmöte med dagsaktuella frågor. Biredskaps försäljning. Krister
ansvarig
5/8 kl 10:00 Månadsmöte med dags aktuella frågor. Biredskaps försäljning.
Ann-Heléne ansvarig
2/9 kl 10:00 Månadsmöte med dags aktuella frågor. Biredskaps försäljning. Maria
ansvarig
30/9 kl 10:00 Styrelsemöte med valberedningen och förberedelser för vaxsmältningen
5-6/10 Vaxsmältning i Kungsgården, anmälan till Krister Källén senast 2/10
tel 0733-64 53 51
7/10 kl 10:00 Hopplockning av vaxsmältnings utrustningen
14/11 kl 18:30 Årsmöte i församlingshemmet i Krylbo
Har du en fungerande E- post adress Maila den till
ann-helene.rosen@storaenso.com så kan det underlätta våra utskick.
Ta vara på din förening och dela med dig av dina erfarenheter! Hoppas vi ses på våra
söndagsmöten framöver!
Sid 25

Faluortens biodlareförening
Årets bimöten kommer att tilldra sig
Lö 26/5 kl 10.30 i Bäckehagen hos Ingrid Nyström.
Ta gamla vägen mot Bergsgården, ta av t.v. strax före herrgårn´.
Lö 16/6 kl 10.30 i Karlsvik hos Kent Lindberg – Karlsviks vg 35
Från Falun sväng in mot Olsbacka sväng och sväng under riksvägen
Lö 11/8 kl 10.30 i Stensarvet hos Anki van Reenen
Sväng av i Danholn mot Utanmyra eller Björsarvet.
Årsmöte blir det to 8/11 kl 19.00 på Lilltorpet
Varroabehandlingen följer samma procedur som tidigare, vilket innebär:
Behandla med myrsyra i v 33-34 och följ upp med oxalsyra i oktober.
Kostnaden för dessa medel ingår i din medlemsavgift varför du bara ser till att:
Hämta din myrsyra hos Henrik Permalm i hans Bibod på Styraregatan och se till
att du har doseringsspruta – sådan finns att köpa i hans ständigt öppna serviceinriktade
inrättning.
Hämta oxalsyra hos Gösta på Valling 4 lö 20/10 kl 10.30
Kom i form !
HERBALIFE
Independent Distributor
www.suntlivnu.info
Bodil Sundqvist
070 24 19 561
Sid 26

Ludvikabygdens biodlareförenings planerade aktiviteter 2012
Vår traditionella biodlarträff i Hällsjöns Bystuga blir i år söndagen den 3 juni kl 11.00.
Föredragshållare i år är Pirjo Gustafsson från LRF. Hon kommer att prata om hur LRF ser på
biodling, och om småskalig livsmedelproduktion mm..
Vi tar som vanligt med oss familjen och en kaffekorg och efter föredraget och fikat går vi en
liten tipspromenad med Christers kluriga frågor.
Lördagen den 16 juni kl 13,00 träffas vi på Ludvika Gammelgård där Christer och Katarina
kommer att visa oss hur dom jobbar med våra föreningskupor. Fika finns i Gammelgårdens
serveringen
Lördagen den 28:e juli deltar vi som vanligt med utställning av bin och bimateriel på
Söderbärkemöljan i Söderbärke.
Söndagen den 5:e augusti gör vi en studieresa till Jan Stagenmark i Stjärnsund och till hans
företag "Kryddan i tillvaron".
Lördagen den 18:e augusti medverkar vi med information om bin och biodling vid Fårdagen
i Storslätten.
Under augusti deltar vi i Nostalgidagen på Ludvika Gammelgård.
Söndagen den 7:e oktober kl 14.00 träffas vi vid våra bin på Ludvika Gammelgård. Vi delar
ut färdigblandad oxalsyra till de medlemmar som så önskar, och behandlar våra egna bin.
Ludvikabygdens biodlarförenings årsmöte blir tisdagen den 13:e november kl 18.30 på
Gammelgården i Ludvika.
Samtliga årets träffar genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och
kommer att utföras dels som kulturdagar, och dels som studiedagar.
Saxdalsvägen 20
771 65 LUDVIKA
Mattrasor ,Trikåtyger ,
Lappteknikstyger batikfärgat
i massa fina färger
massor med fina garner
MM…
Åsa Andersson
Tel :070-3727045
_____________________________________
www.blotbergsboden.se
Öppettider enligt överenskommelse Sid 27

Avsändare
DALARNAS BIODLAREDISTRIKT
Ludvika
c/o Gustavsson
betalt
Björkvägen 13
771 41 LUDVIKA
B FÖRENINGS-
BREV
Porto
Annonser i Dala-Biet
Vi som sätter samman Dala-Biet tycker att det skulle vara trevligt om fler av länets
lokalföreningar ville annonser sina sammankomster i vår ”tidning”. Vår målsättning är att
Dala-Biet skall komma ut under april månad varje år. Om det är en aktivitet som är öppen för
alla biodlare i hela distriktet, och det inte är någon ”kommersiell” annons, så är annonsera helt
gratis för länets biodlareföreningar.
Vi tar också gärna emot artiklar som har anknytning till föreningarnas verksamhet eller
biodlingen i allmänhet, och även sådant som kan ha allmänt intresse för våra läsare.
Från och med i år kommer Dala-Biet också att läggas ut på vår hemsida, för att på så sätt kunna nå
så många läsare som möjligt. Ni hittar den på: www.biodlarna.se/Biodling där du
bor/Dalarna/DALA-BIET.
”Kommersiella” annonser, d.v.s. annonser om försäljning av bin och redskap eller utrustning
som har anknytning till våra intressen för bin och biodling, djur och natur, eller i övrigt kan
intressera oss, så är annonskostnaden:
helsida: 500:- kr, ¾-sida: 375:- kr, ½-sida: 250:- kr, ¼-sida: 200:- kr
Kontakta Karl V Gustavsson eller någon i styrelsen, helst i början av mars månad.
Styrelsen i Dalarnas biodlaredistrikt önskar
Er alla en trevlig sommar och ett riktigt gott biodlarår