Trovärdigt

travel.freak
  • No tags were found...

Vi lever våra liv andetag för andetag. Oftast obemärkt andas vi in ny tt liv och andas ut . Dag efter dag. Stund efter stund. Trofast fyller andetagen oss med liv och kraft. Andetag för andetag. Tänk om att födas till detta liv är att komma ur Guds stora andning. Ur Guds Ande. Och i detta liv, då förutsättningen för livet ges andetag för andetag, så är vi genom varje andetag i en oupphörlig relation till vårt ursprung – till Gud. Som en s tändigt pågående bön ger varje andetag liv, gör oss till ett med allt levande och är vår djupaste relation. Den till Gud. Ibland upplever jag att bön blir så f yllt av prestation, av de många orden och ibland någon form av magi. När bön kanske djupast sett, bara handlar om att andas. På djupet. I det djupa vara som är våra liv. Där vi förenas med allt levande. Och med Gud. I detta ordlösa kan orden för en stund få hålla om, ge riktning och ge någon form av

ETT MAGASIN OM TRO, HOPP OCH KÄRLEK FRÅN SVENSKA KYRKAN MALMÖ

GÄSTKRÖNIKAN

Om vägen till målet

Fredrik Ekelund om relationen

mellan bön och fotboll

MILJÖ

Diakoni i bästa skrud

Klädkaféet i Slottstaden gör succé

TEMA BÖN

Frågor och

svar om ditt

hjärtas röst

NYA BISKOPEN I LUND:

ATT VARA KYRKA

ÄR ATT VARA

NÄRVARANDE

Sjung och må bättre!

Presentation av alla våra 79(!) körer

– stora som små – och du är välkommen

NR 1 2015


8

12

SID 8 DITT HJÄRTAS SAMTAL

Bönen har inga gränser. Man kan be var som

helst, när som helst och på vilket språk som

helst.

16

ANDERS EKHEM, KYRKOHERDE

BARA ATT ANDAS ÄR EN BÖN

Bild: J Pressing

SID 12 ETT LIV I BÖN

Utanför Södra Sandby finns Rögle kloster. Hur

är det att leva ett liv i bön och stillhet

SID 16 GÅR PÅ DJUPET

Kyrkan ska bli bättre på att fånga upp andliga

sökare. Peter Englund berättar hur.

18

Vi lever våra liv andetag för andetag. Oftast

obemärkt andas vi in nytt liv och andas ut.

Dag efter dag. Stund efter stund. Trofast

fyller andetagen oss med liv och kraft.

Andetag för andetag.

Tänk om att födas till detta liv är att

komma ur Guds stora andning. Ur Guds Ande.

Och i detta liv, då förutsättningen för livet

ges andetag för andetag, så är vi genom

varje andetag i en oupphörlig relation till

vårt ursprung – till Gud. Som en ständigt

pågående bön ger varje andetag liv, gör oss

till ett med allt levande och är vår djupaste

relation. Den till Gud.

Ibland upplever jag att bön blir så fyllt av

prestation, av de många orden och ibland

någon form av magi. När bön kanske djupast

sett, bara handlar om att andas. På djupet.

I det djupa vara som är våra liv. Där vi

förenas med allt levande. Och med Gud.

I detta ordlösa kan orden för en stund få

hålla om, ge riktning och ge någon form av

början och slut. Så är våra enkla andetag del

av hela tillvarons hyllning till Gud.

Vi andas och ber med Gregorios av

Nazianz Hymn till Gud från 300-talet.

Alla varelser tillber dig,

de som har röst,

de som är stumma.

Alla varelser ger dig sin hyllning,

de som har tankeförmåga,

de som inte har det.

Världens innersta dröm söker sig till dig.

Allt som är ber till dig och från varje

varelse som kan läsa tillvarons tecken

stiger en hymn av tystnad till dig.

Allt som består,

förblir i dig och ingen annan.

Universums krafter bryts

och kommer till ro i dig.

Du alla varelsers hem och mål,

du är den ende.

SID 18 RYTMISKA BÖNER

Kan bön ta sig uttryck i rörelse och dans

Visst, säger Pia Lamberth som leder kurser i

helig dans i kyrkan.

SID 24 TROVÄRDIGT PÅ STAN

Vi frågade sex personer vad kyrkan betyder

för dem.

SID 30 MÅ BÄTTRE – SJUNG I KÖR

All forskning visar på samma resultat. Vi mår

bra av att sjunga tillsammans! Här presenterar

vi alla Svenska kyrkan i Malmös körer. Du är

välkommen att vara med!

24

30

2 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 3


Trovärdigt

nummer 1, 2015

Trovärdigt är en tidning om tro, hopp

och kärlek från Svenska kyrkan i

Malmö och kommer ut som samhällsinformation.

Nästa nummer kommer i

mars 2015.

Chefredaktör: Karin Rosvall

karin.rosvall@svenskakyrkan.se

Ansvarig utgivare: Anders Ekhem

anders.ekhem@svenskakyrkan.se

Redaktör: Göran Engström

goran@goranengstrom.se

Grafisk form/redigering:

Mårten Lindahl

marten@lindahlmedia.se

Referensgrupp:

Ann Aldén, Jonas Persson, Ida

Wreland, Karin Bergendorff, Anders

Friberg, Lars Micael Adrian, Ingrid

Petersson.

Nummer 1, januari 2015

Upplaga: 152 000 ex

Omslagsbild Gunnar Menander:

Barnkör Kirsebergskyrkan.

Repro: Jesper Arvidsson

Distribution: Tidningsbärarna

Utgiven av

Svenska kyrkan Malmö

Box 346

201 23 MALMÖ

tel: 040-279000

Vad tycker du om

Trovärdigt

Skriv och berätta.

kommunikation.malmo@svenskakyrkan.se

Svenska kyrkan Malmö

Trovärdigt

Box 346

201 23 Malmö

kort och gott

Ny forskningschef

Svenska kyrkan i Uppsala har utsett

en ny forskningschef. Hon heter Cecilia

Nahnfeldt och kommer från Karlstads

universitet, där hon är föreståndare

för Centrum för genusforskning. Hon

är också präst sedan 1991 och har

disputerat i religionsvetenskap.

BEHÖVER DU EKONOMISK HJÄLP

En del församlingar kan ge tillfällig

ekonomisk hjälp till privatpersoner.

Pengarna kommer bland annat från

fonder och stiftelser. Mer information

om stiftelser i Malmö finns på

hemsidan.

Svenskakyrkan.se/malmo

Cecilia Nahnefeldt har arbetat både

teologiskt och tvärvetenskapligt. Hennes

kommande bok Luthersk kallelse

- handlingskraft och barmhärtighet, är

en del av ett större forskningsprojekt

om Luthersk teologi och etik.

Källa: Svenskakyrkan.se

Ökat stöd till

flyktingarbete

Vid Kyrkomötet i november togs bland

annat beslut om en kyrklig barnportal

på nätet samt utökat stöd till församlingarnas

arbete med flyktingar.

Läs om besluten på webben och se

sändningar i efterhand i webb-tv.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta

beslutande organ.

om ny blogg, arbetsmiljöer och ekonomisk hjälp

NY BLOGG FRÅN MALMÖ:

Att se och berätta. Detta är en viktig del i kyrkans diakonala

uppdrag och det är också utgångspunkten för bloggen:

”Samtidigt – röster från diakonin i Malmö”

Genom bloggen vill vi synliggöra vad diakoniarbetare i

Malmö Pastorat möter och dela med oss av våra reflektioner

kring detta. svenskakyrkan.se/malmo

Gudstjänst –

när du har tid!

TV

Varje söndag, året runt,

sänder Sveriges Television

(SVT) en gudstjänst

från någon av landets

många kyrkor. SVT:s

ambition är att visa den

geografiska och ekumeniska

bredd som finns i

landets kyrkoliv. Vill du

se en gudstjänst i efterhand

kan du göra det på:

www.svt.se/gudstjanst

Radio P1

Gudstjänsten är ett av

Sveriges Radios äldsta

program. Det sändes

första gången den 1

januari 1925 från Klara

kyrka i Stockholm. Sändningarna

ska så långt

det är möjligt avspegla

variationen i svenskt

gudstjänstliv.

Programmet sänder

också gudstjänster som

innehåller möten mellan

religioner. Så arbetar

många kyrkor runt om i

Sverige och i Europa för

att främja religionsdialog.

Du hör gudstjänster från

olika platser i Sverige

varje söndag klockan 11

i P1.

Källa: sverigesradio.se, svt.se

TROVÄRDIGT KORT OCH GOTT

Dagens Nyheters granskning av

arbetsmiljön i Svenska kyrkan fick stor

uppmärksamhet i slutet av förra året.

Bakom rubriker om missförhållanden

och avgångsvederlag i miljonklassen

finns människoöden som måste tas på

allvar, konstaterar ärkebiskopen Antje

Jackelén.

– Svenska kyrkan ska vara en bra

arbetsplats. Visar det sig att det trots de senaste årens

satsningar på arbetsmiljöfrågor finns grava missförhållanden

måste vi jobba ännu hårdare med frågan, säger hon.

Svenska kyrkan är en stor organisation med cirka 23 000

anställda, 30 000 förtroendevalda och 700 arbetsgivare.

Forskning visar att organisationer som arbetar med människor

följer samma mönster vad gäller stressrelaterade

sjukdomar.

– Det är fantastiskt att få arbeta med människor och

mänskliga relationer, men det är också påfrestande. Den

som arbetar i kyrkan använder sig själv och sin tro som

arbetsredskap och det kan vara både på gott och ont. Den

som brinner kan också bränna och brännas, avslutar ärkebiskopen.


Källa: svenskakyrkan.se

AV KARIN ROSVALL

Arbetsmiljön

i kyrkan

kan bli bättre

4 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 5


VI GILLAR

inspiration från vår samtid

AV KARIN ROSVALL

mötesplats

Malmö Live

Mitt i Malmö, på en tomt som inte för så länge

sedan stod helt öde, håller en ny mötesplats på

att växa fram. Malmö Live är ett helt nytt kvarter

där kulturen kommer att stå i fokus. Kärnan i huset

blir konsert- och kongressverksamheten. Men

det ska också finnas rum och ytor för publikföreställningar,

utställningar, föreläsningar, caféer,

restauranger och spontana möten. Dessutom

byggs kontor och bostäder. Bygget är på 56 000

kvadratmeter. Invigning den 4 juni i år.

Malmö Live är ett grönt och hållbart projekt.

Målsättningen är att utveckla området med så

lite miljöpåverkan som möjligt. Bland annat

genom att minska energianvändningen och utnyttja

lokal energi som bergvärme, solenergi och

vindkraft.

Närheten till Citytunneln och Centralstationen

gör det enkelt att resa kollektivt. Gröna tak

tar upp och fördröjer dagvatten och bidrar till

biologisk mångfald. Solceller täcker delar av fastigheternas

behov. Matavfallet tas om hand för att

bli biogas och på taken finns holkar för pilgrimsfalkar

som hjälper den sällsynta fågelarten att

häcka.

Malmö Live kommer att certifieras enligt det

internationella miljösystemet LEED (Leadership in

Energy and Environmental Design) och de siktar på

den högsta nivån Platina. Faktorer som materialval,

inomhusmiljö, design och vattenförbrukning

vägs in i bedömningen. Huset byggs också i

enlighet med Miljöbyggprogram Syd Klass A.

Bild: Shutterstock

ledarskapsprogram

Anna Lindh-akademin

Malmö Högskola startar i år ett nytt ledarskapsprogram

för framtida ledare inom näringslivet, den idéburna sektorn*

samt den offentliga sektorn. Den nyinstiftade Anna

Lindh-akademin skall i samverkan med internationella

världsledande experter och inspiratörer utveckla ledarskapet

för mänskliga rättigheter och demokrati i en global

kontext.

* exempelvis ideella föreningar, trossamfund eller stiftelser.

Källa: Region Skåne

mah.se annalindhsminnesfond.se

Bild: Pressbild

sociala medier

Solidaritet med EU-migranter

Solidaritet med EU-migranter är ett Malmöbaserat politiskt

nätverk som arbetar med både akuthjälp och långsiktiga

lösningar för Malmös hemlösa EU-migranter. Nätverket

samlar bland annat in kläder, mat och tält. Målet är att

EU-migranterna ska få en bättre tillvaro och ett humant

bemötande. Nätverket består av människor som delar övertygelsen

om att rättvisa och solidaritet även måste gälla

dem som hamnar mellan EU-byråkratins stolar.

På fb-sidan publiceras artiklar om orsaker till fattigdomen

i Östeuropa och den utveckling som vi nu ser i

bland annat Sverige.

Nätverkets avsikt är att agera praktiskt och politiskt för

att visa att alla har rätt till tak över huvudet, skydd undan

förföljelse och ett drägligt liv och att ingen ska förnekas

detta utifrån idéer om etnicitet eller härkomst.

JESUS SA:

"Sannerligen, vad ni har

gjort för någon av dessa

minsta som är mina bröder,

det har ni gjort för mig."

(Matt 25:31-40)


facebook.com

Bild: Shutterstock

6 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 7


TROVÄRDIGT TEMA BÖN

Ditt hjärtas samtal

Bönen är hjärtats samtal med Gud. Bönen kan vara ett rop i

förtvivlan eller ett uttryck för tacksamhet. Bönen kan vara ett sätt

att gråta eller att förundras. Ofta är bönen ett sätt att stärka och

bevara hoppet. Bönen har inga gränser. Vi kan be var som helst, när

som helst och på vilket språk som helst.

Text: Ida Wreland, Karin Rosvall, Göran Engström samt text från Svenskakyrkan.se

Ida Wreland, gymnasiepräst i Svenska kyrkan i Malmö

Frågor och svar om bönen

HUR FÖRKLARAR DU VAD BÖN ÄR

Man kan säga att bön är ditt hjärtas samtal med

Gud, som kan se ut på en massa olika sätt. En

bön kan innehålla många ord och vackra formuleringar,

men den kan också vara helt ordlös. Det

finns inga regler för hur en bön ska eller bör se ut

eller vad du kan be om eller för. Ibland kan en bön

vara ett förtvivlat rop på Gud och ibland en stilla

viskning eller en tanke och ibland ett ljus som du

tänder i en kyrka eller någon annanstans. När jag

själv känner att mina ord inte räcker till eller när

det är svårt att be brukar jag tänka på en låttext

som går: ”Jag har svårt för att be, men mitt liv är

en bön” och det brukar ge mig tröst. Bara att andas

är en bön.

VARFÖR BER MAN

Det beror på vem du frågar och i vilken situation

det är. Man kan be för att man behöver stöd och

hjälp i en svår tid i livet. Men man kan också be

för att man känner tacksamhet över livet och allt

man får uppleva. Du har säkert hört hur människor

som befunnit sig i en akut krissituation och

som efteråt har sagt att de inte är troende eller så,

men i den situationen så kunde de inte göra något

annat än att be till Gud. Många känner att bönen

bär i svåra stunder.

KAN MAN FÅ BÖNESVAR

Jag tror att Gud hör våra böner. Men jag tror inte

att Gud är som ett trollspö eller trollformel som

man kan använda för att få allt man ber om. Det

finns många människor som kan berätta att de

"JAG HAR SVÅRT FÖR

ATT BE, MEN

MITT LIV ÄR EN BÖN”

fått bönesvar, samtidigt finns det nog lika många

som kan berätta om hur de bett och bett, men inte

upplevt att de fått något bönesvar. Fast det har de

kanske fått ändå, fast på ett annat sätt än vad de

själva hade tänkt. För mig är det ett bönesvar när

du känner att bönen bär dig.

”BÖN BÄR” – VAD MENAS MED DET

Att när du ber så upplever du på något sätt Guds

närvaro i ditt liv eller i just den stunden. Att bönen

i sig ger en känsla av trygghet, lugn, värme eller

någon annan bra känsla du får när du ber. Ungefär

som när du berättar något jobbigt för en annan

människa, så känns det lite lättare efteråt eftersom

du fått dela dina bördor med någon annan.

GÅR DET TRENDER I ATT BE

Det gör det säkert. En trend som vi ser idag är

att man ber för varandra på sociala medier. Man

kan också skicka eller tar emot exempelvis en

godnattbön via en app i mobilen. Jag har också

märkt att flera av mina vänner eller församlingar

lägger ut böner på t ex Facebook eller Twitter.

Detta är särskilt vanligt om det hänt något särskilt

i Sverige eller världen, vid t ex en katastrof eller

som vid regeringskrisen som blossade upp i början

av december.

TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 9


TROVÄRDIGT TEMA BÖN

Fakta om bönen

SKRIV DIN

EGEN BÖN!

På svenskakyrkan.se

kan du skriva din

egen bön anonymt

och välja vilken kyrka

du vill skicka den till.

På hemsidan kan du

också chatta med en

präst och där fråga om

prästen kan be för dig.

Testa! Ofta känns det

bra och fint efteråt.

BÖNESTUND

06

BÖN I GUDSTJÄNSTEN

Hjärtats samtal med Gud kan också ta sig uttryck

i den gemensamma bönen i Gudstjänsten. Där bär

I VARDAGEN

vi fram vår bön av tacksamhet över allt gott Gud ger, vår

bön om förlåtelse för det som gått fel i livet, och vår bön för världen och

03

varandra. Där ber vi också den bön som Jesus lärde sina lärjungar att be.

Det är bönen Vår Fader.

Samtal med Gud sker mitt i vardagen, kanske mellan hem, jobb eller

skolan. Tidigt om morgonen, i stillheten på kvällen eller på natten. För många

VårFader

människor är riten kring bönen viktig, att till exempel få tända ett ljus eller

knäppa sina händer och bli stilla en stund. Det kan man göra i en kyrka eller

15

hemma. Andra ber sina böner i vardagens brus, i bilen, på jobbet eller under

en rask promenad. Naturen är för många ett ställe att också bli stilla och

känna att det finns något större än oss själva och den värld vi lever i. Den

dagliga rytmen ser olika ut för alla människor och bönen är en gåva som är

oberoende av tid och plats.

VÄRLDSBÖNDAG

6 MARS 2015

JESUS:

Bed och ni skall få, sök och ni skall finna,

bulta och dörren skall öppnas för er.

Matteus 7:7-11

För barn

Gud, som haver barnen kär,

se till mig som liten är.

Vart jag mig i världen vänder,

står min lycka i Guds händer.

Lyckan kommer, lyckan går.

Du förbliver Fader vår. Amen.

SINNESRO

”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod

att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden”

BÖNEN

Vår Fader, du som är i himlen.

Låt ditt namn bli helgat.

Låt ditt rike komma.

Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.

Ge oss idag det bröd vi behöver.

Och förlåt oss våra skulder,

liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.

Och utsätt oss inte för prövning,

utan rädda oss från det onda.

Ditt är riket,

din är makten och äran,

i evighet.

Amen.

Många gånger

kan det vara svårt

att veta hur man ska

formulera sig i bönen. Man

vet att man vill be men inte

riktigt hur. Då kan man

ta hjälp av de tre orden

TACK, HJÄLP OCH

FÖRLÅT.

I Vår Fader visar Jesus att Guds relation till oss är sådan att vi kan tala

med Gud som till en förälder som lyssnar på sitt barn och vill ge det

allt gott. Vår Fader kan sägas vara en sammanfattning av all bön.

OM BÖNEN INTE RÄCKER

​Ibland är livet jobbigt. Då kan bön vara ett sätt att få hjälp och kraft

från Gud. Men ibland räcker inte det. Du känner att du behöver

någon att prata med, en närvarande människa. I alla Svenska kyrkans

församlingar finns utbildade människor att prata med. Om du vill

komma i kontakt med en församling, kan du ringa eller mejla dit.

Kristna har en världsböndag som

alltid infaller första fredagen i

mars. Över 170 länder medverkar

och deltagarna ber på

över 1 000 olika språk. Tanken

bakom Världsböndagen är att

visa tacksamhet över hur den

kristna tron förenar

människor världen

över, oavsett

nationstillhörighet.

Sverige har

varit delaktiga

i världsböndagen

sedan

1933. Var

med och

fira i din

kyrka den

6 mars!

10 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 11


TROVÄRDIGT TEMA BÖN

Ett liv i bön

Hur är det att leva sitt liv i avskildhet och bön

Trovärdigt begav sig till Sankt Dominikus kloster

– Rögle kloster – utanför Södra Sandby för en

pratstund med syster Céline. För 25 år sedan

lämnade hon det hektiska storstadslivet och jobbet

som danslärare i Paris för att bli nunna.

På utsidan ser byggnaden inte alls

ut som man tänker sig ett kloster.

En vitkalkad skånelänga från förra

sekelskiftet, byggd i vinkel och

med en modern tillbyggnad i glas

som fungerar som entré.

Syster Céline bär en ljus fotsid

ordensdräkt och den traditionella

slöjan för nunnor. Längs sidan av

dräkten hänger ett långt pärlband,

rosenkransen.

Syster Céline kommer från

Alsace i Frankrike. Hon växte upp

i en, som hon själv beskriver det,

”from familj”.

– Mina föräldrar var djupt troende

och försökte verkligen leva efter

evangelierna. Som barn älskade jag

Jesus, berättar syster Céline.

Efter tonåren hände något. Syster

Céline flyttade till Paris för att studera.

Hon lämnade tron bakom sig.

Studierna, vännerna och dansen tog

en allt större plats i hennes liv.

– Jag levde så i fem år, sedan

hände något. Alla mina vänner i

Paris flyttade och jag kände mig

väldigt ensam. Paris kan vara en

mycket svår stad att leva i.

– Vid ett tillfälle, när mina

föräldrar var på besök, följde jag

med dem till en kyrka. Jag bara grät

och grät. Inte för att jag var ledsen,

utan för att Gud rörde vid mig. Jag

kände så starkt att detta inre liv som

jag tidigare fått uppleva inte går att

ersätta med något annat, berättar

syster Céline.


12 TROVÄRDIGT NR 1 2015 13


TROVÄRDIGT TEMA BÖN

Rosenkransen är en meditation

över evangeliet, betraktad genom

jungfru Marias blick.

Rögle kloster

tisdag

till fredag:

Besöket i kyrkan födde en längtan

att hitta tillbaka till den kristna tron.

Men det skulle ta tre hela år att nå

ända fram.

– Jag deltog i en reträtt (bön eller

mässfirande där deltagarna i lugn

och ro fokuserar på Gud genom bön;

reds anm), där vi mediterade över

en speciell text. Plötsligt kände jag

att Guds ord var levande och att det

talade direkt till mig. Efter det följde

en tre månader lång tortyr, det var en

enorm kamp. Jag ville ju gifta mig och

skaffa många barn. Att gå i kloster

ingick inte i mina planer, berättar syster

Céline.

En tidig morgon, efter en lång natt

av tillbedjan då hon försökt urskilja

vad Gud verkligen ville med hennes

liv, förstod hon.

– Jag sa ja till Gud. På en gång

försvann all min oro.

Det är drygt 25 år sedan nu. Syster

Céline sökte sig till ett kloster utanför

Montpellier i Frankrike. Där bodde

hon i 14 år innan hon flyttade till

klostret i Rögle.

BER OM FRED OCH FÖRSONING

Med så mycket tid i bön – vad finns

det egentligen kvar att be om

Syster Céline berättar att det finns

en del grundläggande saker som de

alltid återkommer till, exempelvis

den helige ande.

– Jesus sa att herren alltid kommer

att ge den helige ande till dem som ber

honom om den. Men vi ber också om

mer konkreta saker, det kan vara något

man önskar för egen del eller för andra.

Vi ber om fred och försoning och allt

gott som herren vill ge oss.

FRÅN RÖGLE KLOSTERS HEMSIDA:

"Livet i ett kloster får inte uppfattas som en tråkigt inrutad rutin som

man tvingas att underkasta sig, utan snarare som ett hemligt och spännande

”rum” där Gud äntligen får plats att tala och verka. Just därför

att allt går ut på att ge plats för Gud i livet är tystnaden så viktig, och

det behövs en daglig ordning för att man överhuvudtaget skall kunna

be tillsammans. Men ordning är inte något tråkigt och tungt, utan något

vackert som gör att människor kan leva tillsammans och skapa ett gemensamt

liv! Ordet kosmos betyder ”vacker ordning”; hela skapelsen och

hela universum är vackert ordnat av Gud." roglekloster.se

– För egen del brukar jag be att

Gud ska ge mig vishet och ödmjukhet.

Jag är priorinna i klostret och det

innebär ett visst ansvar. Jag ber att jag

ska få det jag behöver för detta uppdrag,

så att jag inte blir ett hinder för

Herrens handling trots mina synder

och tillkortakommanden. Jag avslutar

alltid mina böner med orden ”Herre,

så som du vill”, för jag vet att om det

sker som han vill så är det alltid det

bästa, säger syster Céline.

Åren i kloster har fördjupat syster

Célines relation med Gud. Vissa

dagar upplever hon Guds närvaro

mer än andra. Bönen är visserligen

en väldigt central del av klosterlivet,

men det är inte där hon vanligtvis

upplever Guds närhet mest.

– Den blir ofta starkast i de små

detaljerna, i vardagliga händelser och

i möten med andra människor. Det

Syster Céline lämnade

storstadslivet i Paris för att bli

nunna för 25 år sedan.

kan vara små ingivelser och bekräftelser

som skapar en återknytning i mig,

något som en människa säger eller ett

bibelord som kommer till mig.

NATUREN GER KRAFT

Rögle kloster ligger ute på landet,

omgivet av vacker natur. Syster Céline

berättar att hon tycker mycket om att

vara ute.

– Naturen ger mig kraft. Det kommer

spontant till mig att jag ber när

jag är ute. Det är ett kapell där ute,

hela skapelsen.

Rögle kloster tar även emot gäster

utifrån. Människor med olika bakgrund

– gamla och unga, fattiga och

rika – som är i behov av en eller ett

par dagars timeout från det vanliga

livet.

– Det har blivit mer och mer populärt

med dessa reträtter. Alla som

kommer hit är inte troende. En del är

sökande. Många kommer för att de är

utmattade och har förlorat kontakten

med sig själva. De söker efter meningen

med livet, även om de inte alltid

uttrycker det så.

– Vi får ofta höra att det är så

fantastiskt här, att de får ut så mycket

av att komma hit trots att vi inte gjort

något speciellt. Vi kanske knappt har

pratat med dem. Jag tror att det finns

en vila och harmoni i själva bilden, att

få se en kommunitet som ber tillsammans.

Det är det enkla och det äkta.

DANSAR FÖR GLÄDJEN

Har hon då aldrig saknat det gamla

livet, dansen, människorna och storstadspulsen

i Paris, allt det som var en

så viktig del av henne förut

– Nej. Jag tyckte jättemycket om det

då, men känner mig färdig med det.

Fast de senaste åren har jag faktiskt

börjat igen, numera händer det att jag

dansar lite för mig själv på kvällarna.

För min egen skull och för glädjen,

säger syster Céline.

06.40 Tillbedjan

i kapellet, cirka en

timme.

07.45 Laudes - en

halvtimmeslång

gudstjänst där

systrarna lovsjunger

skapelsen och

den nya dagen

som hänvisar till

påskmorgonen.

11.50 Rosenkransen

- en

meditation över

evangeliet betraktad

genom jungfru

Marias blick.

12.10 Middagsbön.

Kort bön som

påminner oss om att

vår dag verkligen är

given till Gud. Det

är också den tid på

dagen då solen står

som högst, och vi

påminns om att hela

vårt liv står under

hans blick och ljus.

16.50 Oratio.

Tyst bön i cirka en

halvtimme.

17.30 Vespermässa.

Det är dagens

största gudstjänst

och innehåller

både predikan och

nattvard. Alla andra

gudstjänster under

dagen är ett slags

eko av den. Att

mässan ligger sist

på kvällen är för att

även utomstående

ska kunna delta.

19.30 Lectio

divina - stillsam

kontemplativ bön

med utgångspunkt i

de heliga skrifterna.

20.40

Kompletorium -

överlåtelse av dagen

och livet i Guds

händer.

14 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 15


TROVÄRDIGT TEMA BÖN

Även som präst är det lätt att fastna i

praktiska vardagsgöromål på jobbet.

I fördjupningsgruppen ges möjlighet

till både reflektion över andlighet

men framförallt eftertanke hur vuxna

människor som söker andlighet och

Gud i kyrkan kan bemötas på ett bättre

sätt än vad som görs idag i Malmö,

menar Peter Englund.

Det kan tyckas

självklart. Att

det inom kyrkan

– för kyrkans

eget folk, präster

och diakoner –

ska finnas utrymme att reflektera

över andliga frågor och vad det

egentligen innebär att vara kristen.

Men Peter Englunds erfarenhet

är en annan. Han menar att han

och hans kollegor alldeles för ofta

fastnar i det praktiska arbetet, och

att den andliga fördjupningen sätts

på undantag när de hela tiden

förväntas producera åt andra.

– Tyvärr är det väldigt lätt att

drunkna i det praktiska församlingsarbetet.

Sedan i höstas är Peter Englund

samordnare för en nystartad grupp

med inriktning på andlig fördjupning.

I gruppen finns representanter

för alla Malmös församlingar.

Totalt rör det sig om sju personer,

både präster och diakoner.

– Vi träffas en gång i månaden

för att i lugn och ro fundera över

frågor som har med andlig fördjupning

och vuxenvägar till tron

att göra. Det är ett jättespännande

uppdrag vars syfte är att finna

former för hur Malmös kyrkor

utifrån sina lokala förutsättningar

ska arbeta med andlig fördjupning,

förklarar Peter Englund.

ANDLIGA UPPLEVELSER

Vad är då andlighet Peter Englund

håller med om att det är ett väldigt

vitt begrepp som kan betyda

Kyrkan ska bli bättre

på att fånga

upp andliga sökare

Vad innebär det att leva som kristen Det är en fråga som allt fler

Malmöbor ställer sig enligt Peter Englund, präst i S:t Johannes

församling och ledare för en nystartad samordningsgrupp för

andlig fördjupning. På sikt vill Peter Englund skapa ett kyrkligt

centrum dit människor som vill dyka djupare in i den kristna tron

ska kunna vända sig.

många olika saker. För en del är

andliga upplevelser förknippade

med litteratur, teater och konst.

För andra kan det vara stämningen

på en rockkonsert eller

en fotbollsmatch.

– Man behöver inte alls vara

kristen eller medlem i kyrkan för

att vara andlig. Men från kyrkans

sida har vi ett särskilt ansvar att

definiera andlighet utifrån vår

tro.

Peter Englund tycker sig märka

ett ökat intresse för andliga

frågor bland Malmös invånare.

Oavsett om man har det bra eller

dåligt ställt ekonomiskt, så finns

det en längtan efter något mer än

det materiella. Människor söker

andra svar, något som märks inte

minst i kyrkorna där vuxendopen

och inträdet av vuxna ökat

de senaste åren.

Peter Englund liknar det

andliga sökandet vid en resa, där

människor kryssar fram mellan

olika andliga traditioner för att

till slut landa i en nyfikenhet på

den kristna tron.

– Man vill veta vad tron på

Gud egentligen handlar om, och

så finner man en väg in i kyrkan

och den kristna gemenskapen.

För att fullt ut kunna förstå vad

den kristna tron innebär krävs

enligt Peter Englund en viss

grundkunskap. Det är kyrkans

uppgift att tillhandahålla den

kunskapen.

VUXNA SÖKARE ÖKAR

Ett av målen med den andliga

fördjupningsgruppen är att

skapa en bättre beredskap, så att

GUDS NÄVARO

FINNS PÅ SÅVÄL EN

FOTBOLLSMATCH

SOM I NATUREN

man kan fånga upp de andliga

sökare som knackar på kyrkans

dörr. Det är lite si och så med

den beredskapen idag, menar

Peter Englund.

– Vi har varit bra på att berätta

om den kristna tron för barn och

ungdomar, men sämre när det

gäller de vuxna, säger han.

I första skedet handlar det

enligt Peter Englund om att hitta

former för hur man arbetar med

de vuxna sökare som redan finns

i kyrkan och som vill fördjupa sig

i sin tro. Sedan är det naturligtvis

önskvärt att arbetet får ringar på

vattnet, och att man även ”når

utanför kyrkorna”.

En tanke Peter Englund har är

att skapa ett kyrkligt centrum för

andlig fördjupning i Malmö. Där

ska man kunna erbjuda allt från

retreater och stilla dagar

till kurser i kristen

tro som vänder sig både

till kyrkans anställda,

personal och förtroendevalda,

och allmänheten.

– Det skulle kännas

fantastiskt om vi kunde

erbjuda något sådant. Med den

nya organisationen av Svenska

kyrkan i Malmö på plats tror jag

att förutsättningarna finns.

Peter Englund påpekar att

mötet med det heliga inte behöver

ske i kyrkan. För egen del

kan han uppleva Guds närvaro

på många olika platser.

– Det kan vara i kyrkan i

samband med nattvarden, men

det kan också vara i naturen eller

i mötet med andra människor.

16 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 17


TROVÄRDIGT TEMA BÖN

Dansen blir till bön

Måndag kväll i Kirsebergskyrkan. Klockan är lite över sex och Pia

Lamberth tömmer främre delen av kyrkan. Altaret och den stora bruna

flygeln knuffas åt sidan. Om en liten stund kommer ett tiotal personer

att röra sig rytmiskt till toner från Mellanöstern och Balkan.

Pia Lamberth har

lett Heliga danser

i över 20 år.

Intresset har vuxit

mycket de senaste

åren, berättar hon.

– Det här är ett perfekt golv för dans,

konstaterar Pia Lamberth och drar

med skosulan över brädgolvet.

Pia Lamberth är sedan 20 år tillbaka

ledare och ledarutbildare i ”Heliga

danser”, en dansform med urgamla

traditioner och stark förankring i

flera kulturer och religioner.

Numera har dansen även en

stark ställning i Svenska kyrkan. I

samband med stora högtider som

påsk och Allhelgonahelgen är den

ett vanligt inslag i gudstjänster och

mässor. Dessutom lockar studiecirklar

i Heliga danser – som den

här i Kirseberg – varje vecka många

deltagare.

Så har det dock inte alltid varit,

berättar Pia Lamberth. Under lång

tid trängdes dansen undan för att ge

plats åt det intellektuella samtalet.

– Man la allt fokus på huvudet.

I kyrkan skulle man sitta stilla och

förstå snarare än uppleva något.

I början av 1990-talet bjöds det

på nytt upp till dans i kyrkan. Det

var tack vare prästen Maria Rönn,

som började arrangera kurser i

heliga danser. Tydligen fanns det ett

uppdämt behov, för dansen spred

sig snabbt över landet. Inte minst i

Skåne var kyrkorna snabba med att

upplåta sina lokaler.

Strax innan halvsju börjar deltagarna

droppa in i kyrkan. Det är

kvinnor från 30 år och uppåt. Efter

att ha hängt av sig ytterkläderna,

bytt vinterstövlar och tunga kängor

mot mer dansvänliga skor, samlas de

i en cirkel. När musiken startar fattar

de varandras händer. Cirkeln börjar

röra på sig åt sidan, in mot mitten

och ut igen.

Med jämna mellanrum stoppar

Pia Lamberth musiken och kommer

med nya instruktioner. Stämningen

är glad och förväntansfull.

Deltagarna träffas i kyrkan varannan

vecka, oftast är de mellan tio och

tjugo personer. Långt ifrån alla är

troende, men det finns en andlighet i

dansen som man inte kommer ifrån,

konstaterar Pia Lamberth.

– Dansen är så mycket större

än vad kyrkan är. Det har dansats

i alla tider och i alla kulturer, långt

innan kristendomen såg dagens ljus.

Ibland får vi höra att dansen skulle

vara ett nytt och kul inslag i svenska

kyrkan. Men så är det ju inte, det är

bara det att den glömdes bort under

några hundra år, säger hon.

Heliga danser har en hel del gemensamt

med traditionella folkdanser,

men skiljer sig från den moderna

dansen i ett väsentligt avseende.

– Det här är ingen utlevande

dans, som rituell eller frigörande

dans. Här kommer dansen till kroppen,

istället för tvärtom.

TILLIT ÖVAS

Namnet till trots, så särskilt heliga

är inte danserna. Åtminstone inte

om man med helig menar kyrklig

eller helgonlik. Istället pratar Pia

Lamberth om helig i bemärkelsen

hel och helande.

– Svenska kyrkan har inte patent

på helighet, konstaterar hon.

På samma sätt som det inte finns

åhörare till psalmsången eller den

gemensamma bönen i en gudstjänst,

finns det heller inga åskådare till

Heliga danser. Rent praktiskt består

dansen av enkla upprepade rörelser

och stegkombinationer som i de flesta

fall utförs hand i hand, antingen i

cirkel eller som en långdans.

Cirkeln är central eftersom den

gör alla deltagarna till viktiga länkar,

förklarar Pia Lamberth.

Tillsammans ger cirkeln en

bärighet som står över de

enskilda delarna.

Deltagarna står i mitten,

mellan två personer, samtidigt

som de utgör ett stöd åt

dem som står bredvid.

– I grunden handlar Heliga

danser om att öva tillit,

att inte släppa taget även om

man märker att de andra gör

något helt annat med fötterna.

KAN DANS VARA BÖN

Ja visst, svarar Pia Lamberth.

– En vanlig föreställning är att

bön måste vara något långsamt och

stillsamt, men så är det ju inte alls.

Bön handlar mycket om rytm och

mantran, till exempel en sångrad

eller några danssteg som upprepas.

Influenserna till Heliga danser

CIRKELN ÄR CENTRAL

EFTERSOM DEN GÖR

ALLA DELTAGARNA TILL

VIKTIGA LÄNKAR

kommer från hela världen. Gamla

danstraditioner blandas med ny

koreografi. De allra äldsta danserna

kommer enligt Pia Lamberth från

folk som inte har något hemland.

– För människor som inte har

någonstans att bo blir traditionerna

extra viktiga. Det är ett sätt att bära

med sig sin identitet. Se på de

armeniska, judiska och inte minst

Visst kan dans vara bön. Men så

speciellt heliga i bemärkelsen kyrklig

eller helgonlik är inte de heliga

danserna, säger Pia Lamberth.

romska kulturerna, där har dansen

en väldigt central roll. Samma sak

gäller i Malmö, det finns nog inte en

invandrarförening som inte har dans

på sitt program.

Pia Lamberth har själv alltid tyckt

om att dansa. Intresset för Heliga

danser väcktes när hon anmälde sig

till en kurs i – som hon trodde

– meditation för kvinnor.

– Jag hade väl läst beskrivningen

slarvigt. Jag kopplade inte att kursen

hade med dans att göra, men väl där

var det väldigt mycket av den varan.

Jag blev helt såld, berättar hon.

Numera finns det ett stort stöd

för dans i olika former inom kyrkan.

Lunds stift är ett av de mest aktiva.

I Malmö arrangeras kurser i

Kirseberg samt Fosie- och Kulladals

församling. Även i Lund, Höllviken

och Skurup dansas det mycket.

INTRESSERAD AV ATT VARA MED

Den nya dansterminen startar 26/1 2015. Läs mer på studieförbundet Sensus [sensus.se] eller

Svenska kyrkan i Malmö. [svenskakyrkan.se/malmo] Kontakt: pia.lamberth@sensus.se

18 TROVÄRDIGT NR 1 2015 19


TEXT OCH TOLKNING FYRA SÖNDAGAR

Bild: Shutterstock

SEPTUAGESIMA

Parkettplats i himlen

Föreställ dig att du gett upp allt du äger och har för att vandra med

Jesus i tre år. Du hoppas säkert på en stor belöning eller en parkettplats

i himlen. Han har hjälpt folk till höger och vänster utan att by

sig om vem eller vad det var för människor. Borde han inte gilla sina

lärjungar lite mer än kreti och pleti Då kommer förklaringen om Jesus

affärsmodell. Han säger: det spelar ingen roll om du slitit halvt ihjäl

dig hela dagen eller enbart jobbat en timme eller två, lönen kommer

att bli densamma…

Du hade kanske blivit lika galen som arbetarna i bibeltexten. Men

detta är Guds natur och handlar egentligen inte om något annat än

en galen vild nåd. Det spelar ingen roll vad eller vem du är. Du är

innesluten i denna nåd.

1

FEB

Dagens rubrik

Nåd och tjänst

Gammaltestamentlig

läsning

Jeremia 9:23-24

Episteltext

Första Korinthierbrevet 1:1-3

Evangelium

Matteusevangeliet 20:1-16

MIDFASTOSÖNDAGEN

Jag – ett under!

15

MAR

DELA GUDS GÅVOR

TEXT: KENTH CARLSSON, PRÄST I HYLLIE KYRKA

På ett gratulationskort kunde man läsa."Älskling, du är svaret på

mina böner." När man sedan tittade på insidan, stod det skrivet

"Du är inte exakt vad jag bad om, men tydligen är du svaret”.

Bön är ett annat ord för samtal med Gud. De flesta berättelser i

bibeln förutsätter detta samtal mellan människa och Gud. Det

förutsätter att vi även stannar upp och lyssnar.

Den som kräver ett under för att kunna tro kommer ändå aldrig att

kunna hantera det tvetydiga i undret. Tron däremot ser hela livet

som ett äventyrligt solbelyst under. Är det inte fantastiskt att du lever

Att du kan se, höra och tala

Vad har då Gud gjort för mig Gett mig livet och det dagliga

brödet och människorna att leva tillsammans med och älska. Det är

ett under att leva, det är ett under att vara människa. Det är ett under

att höra evangeliet - forntida ord som kastar ljus över mitt liv, idag

och intill min sista stund. Därför ställer berättelsen idag en mycket

närgången fråga. Den handlar inte om hur vi vill förklara bespisningsundret,

snarare hur vi vill förklara varför bespisningsundret

inte sker bland oss idag I evangeliet är brödet en gåva och en uppgift.

Det ska tas emot, men det ska också delas.

Dagens rubrik

Livets bröd

Gammaltestamentlig

läsning

Andra Kungaboken 4:42-44

Episteltext

Andra Korinthierbrevet 9:8-10

Evangelium

Johannesevangeliet 6:1-15

TREDJE SÖNDAGEN EFTER TRETTONDAGEN

Stamp på stortån

Det spelar nog ingen större roll, vilket samfund eller religion man än

tillhör så är man stolt över den. Det känns kanske naturligt att min

tro och tradition är den enda rätta. I dagens bibeltext berättar Matteus

att en romersk officer, med andra ord – en hedning, kommer till

Jesus och ber om hjälp. Lärjungarna blev säkert förvånade över att

han överhuvud taget ville hjälpa honom – men berättelsen slutar inte

där – för nu kommer det hårda stampet på stortån. Jesus konstaterar:

Inte hos någon i Israel har jag funnit en så stark tro. Skulle en hedning

ha starkare tro än lärjungarnas och gudsfolkets Författaren vill under alla

omständigheter visa på att lärjungarna måste lämna sina etniska och

kulturella fördomar för att kunna uppfylla sitt uppdrag. En tro som är

inkluderande är nödvändig även om den kanske kräver mer.

25

JAN

Dagens rubrik

Jesus skapar tro

Gammaltestamentlig

läsning

Första Kungaboken 8:41-43

Episteltext

Romarbrevet 1:16-17

Evangelium

Matteusevangeliet 8:5-13

JUNGFRU MARIA BEBÅDELSEDAG

Gud är oss nära

När hade du en änglauppenbarelse eller hörde Gud tala till dig senast Förmodligen

har det inte hänt så väldigt ofta. När Maria fick sin uppenbarelse,

står det att änglauppenbarelser var ovanliga och att Guds röst

inte hade hörts på långa tider. På den tiden hade man en bild av Gud,

som en Gud som i bästa fall inte brydde sig om folket och i sämsta

fall var en grym Gud som hela tiden ville straffa människorna i deras

orättfärdighet. Det är väl ungefär som det är idag När läget i Israel var

som mörkast, fick Maria klart för sig vad Gud ville göra, vilket resulterade

i den väldiga bekännelsen i dagens bibeltext. Vad var då Guds svar

på människans rop Det barn hon själv gick och bar på. För mig talar

detta om en Gud som inte är långt borta och ouppnåelig, snarare att

Gud är oss nära och möter oss just i vår litenhet och hjälplöshet.

22

MAR

Dagens rubrik

Guds mäktiga verk

Gammaltestamentlig

läsning

Jesaja 7:10-14

Episteltext

Romarbrevet 8:1-4

Evangelium

Lukasevangeliet 1:26-38

20 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 21


TROVÄRDIGT MILJÖ

JOHAN TYRBERG:

ATT "VARA

KYRKA"

Namn: Johan Tyrberg

Familj: Hustrun Katharina och barnen Anna, 23, Sofia, 21, Jacob 18.

Karriär: Prästvigdes 1990 för Lunds stift. Kyrkoherde och kontraktsprost.

Sedan 2007 verksam i Karlshamn. Kyrkoherde i Frankfurt am Main, Svenska

kyrkan i utlandet 2002-2007.Engagerad i båtklubben och scouterna.

Orienterade i lumpen och i skolan. Medlem i Rotary och i en vinförening.

Ett begrepp och en uppmaning

som hörs allt oftare är att

Svenska kyrkan ska ”vara kyrka”.

Men vad innebär det egentligen

Vi frågade nya biskopen i Lund,

Johan Tyrberg.

– Att ”vara kyrka” för mig betyder att vi

ska fortsätta det samtal och arbete som

lärjungarna påbörjade, vi ska förmedla hopp

om evigt liv och berätta om vad Gud har

gjort för oss genom Jesus. Jag tycker nog att

Svenska kyrkan gör det genom det samtal

som vi för i samhället, fast ibland skulle vi

nog kunna höras lite starkare. Kanske är vi

för blyga eller lite rädda för hur det ska tas

emot.

Hur tycker du då att Svenska kyrkan ska

vara kyrka

– Först och främst genom att fira gudstjänst.

Vid altaret möts vi i samtal mellan

varandra och med Gud. I gudstjänsten får vi

kraft och kunskap för att sen sändas ut, föra

samtalet vidare och för att sprida hopp. Sen

är det viktigt att vi lyssnar i samtalet. Förr

tenderade speciellt präster att först predika,

och sedan gå. Så är det inte i dag.

Hur har Svenska kyrkans sätt att vara kyrka

förändrats de senaste 100 åren

– Svenska kyrkan har haft en total majoritetsställning

i samhället när det gäller att

prata om Gud. Så är det inte längre. Från att

alla har vetat precis vad Svenska kyrkans

budskap är och vad hon står för är det i dag

inte ovanligt att man får höra beskrivningar

som grundar sig på gamla erfarenheter och

gamla ”sanningar” som inte alls stämmer

längre.

Hur kan Svenska kyrkan öka människors

kunskaper om den kristna tron och om

organisationen

– Vi ska inte sitta och vänta på att människor

ska komma till oss. Svenska kyrkan är en del

av samhället och vi ska engagera oss i de

sammanhang där människor redan samlas

– det är en av mina hjärtefrågor! Naturligtvis

ska vi bedriva sådan verksamhet som ingen

annan kan bedriva, till exempel diakonimottagningar,

men mycket av det vi gör kan vi

göra tillsammans med andra och därmed bli

en naturlig del av människors liv. Prata med

folk – ta samtalet eller debatten och lyssna.

Det är en bra början på en livslång relation.

Bild: Martin Lindebortg

I en oansenlig källarlokal, mitt i Slottsstadens exklusiva villakvarter, driver Svenska kyrkan

sedan drygt tio år tillbaka ett populärt klädkafé - Klädskåpet. Här möts människor med

skiftande bakgrund. Begagnade kläder och skor byter ägare. Och de som bara längtar

efter en stunds gemenskap kan slå sig ner, ta en kopp kaffe och en kaka.

TEXT OCH BILD: GÖRAN ENGSTRÖM

Diakoni när den är som bäst

– Det här är diakoni när den

är som allra bäst, utbrister Lars

Malmgren, diakon i Slottsstadens

församling i Malmö.

Klädskåpet startades 2003

som en kombinerad värmestuga

och klädinsamling. Bakom initiativet

stod S:t Andreaskyrkans

diakoner. Även i en välbärgad

stadsdel som Slottsstaden finns

det nämligen många människor

som är ensamma eller har det

tufft ekonomiskt. Idag är klädskåpet

en av de mest välbesökta

aktiviteterna i kyrkan, berättar

Lars Malmgren.

– Besökarna kan lite grovt delas

in i tre olika kategorier; unga

och äldre som gillar idén med

secondhand, ensamma människor

som söker gemenskap och

hemlösa som behöver värma

sig eller kanske är i behov av en

varm jacka inför vintern.

– Speciellt tisdagskvällar är

här jättemycket folk, berättar

Ingrid Björk, som arbetat i Klädskåpet

i drygt fem år.

IDELL PERSONAL

Runt om i lokalen hänger rader

av kavajer, rockar, kappor, blusar,

kjolar och byxor. Barnkläderna

har fått en speciell avdelning,

liksom skor och böcker.

Kläderna kommer från givare

eller dödsbon, berättar Ingrid

Björk. De kostar inget men de

som känner för det kan ge en

gåva till församlingens diakonala

verksamhet.

Precis som resten av personalen

ställer Ingrid Björk upp

ideellt. Hon och hennes kollegor

Klädskåpet lockar många besökare varje vecka till S:t Andreasgården i

Slottstaden. Här kan den som behöver få värmande kläder eller lite sällskap.

Personalen arbetar ideellt och den som vill kan lämna en gåva till diakonin.

sorterar och hänger upp kläder

och ser till att det alltid finns

kaffe och kaffebröd framdukat.

– Den sociala nöden finns

här också, även om den inte är

lika synlig som i många andra

stadsdelar. Det är allt från äldre

med låga pensioner till ensamstående

föräldrar som inte får

ekonomin att gå ihop.

– Det är alltid känsligt när

man inte reder ut sitt privata liv,

men i ett område som detta blir

det extra känsligt. Tacksamheten

är stor när vi kan hjälpa till

med mat och kläder till de mest

utsatta, säger Lars Malmgren.

ÅTERANVÄNDNING

En av de gäster som brukar

komma på besök är Ingrid Sahlin.

Hon tycker om tanken på att

kläder som en person tröttnat

på eller vuxit ur kommer till

användning igen.

– Jag kommer hit 2–3 gånger

i månaden och hittar ofta ett par

plagg som jag tycker om. Idag

har jag bestämt mig för en kjol

och ett par jeans.

Allt som skänks till Klädskåpet

hittar inte nya ägare. Därför

har Klädskåpet etablerat ett

samarbete med Barnmissionen.

Kläder som hängt länge i butiken

packas i lådor och skickas

till Ukraina.

Klädskåpet håller öppet för allmänheten

två dagar i veckan, tisdagar 15–18 samt

onsdagar 10–12.


LEA MEYER

STUDENT FRÅN TYSKLAND

Als ich klein war, sind wir öfters in die Kirche

gegangen, aber dann wurde es immer weniger

während der Kindheit. Die Familie meines

Vaters ist religiös, aber ich besuche den Gottesdienst

in der Kirche nicht. Ich mag es, Kirchen

manchmal zu besuchen und eine Kerze

anzuzünden; es fühlt sich in einer besonderen

Weise gut an. Es ist schwierig zu sagen, wie

sehr man an einen Gott glaubt und wie religiös

man ist, aber ich denke, dass es etwas gibt,

das größer ist als ich und mein Leben auf

der Erde. Ich gehe ein paar Mal im Jahr in

die Kirche.

VOJISLAV, TURIST FRÅN BOSNIEN

For me, the church is mostly the bearer of culture and history,

especially if you think of all the church buildings around the world.

Personally I am not a believer but I respect all religions and find it

interesting with church buildings. I like to visit churches when I am

travelling. Church buildings look almost the same - in one way - all

over the world and yet they are all unique. It's interesting.

I don’t attend services, but I visit churches a few times a year

when I am travelling just to see the buildings, the history and

the architecture.

VAD BETYDER

KYRKAN FÖR DIG

Trovärdigt begav sig till S:t Johannes kyrka för att få svar.

JAN LUNDIUS

RELIGIONSVETARE

För mig är kyrkan väldigt betydelsefull. Jag

är uppväxt med att gå i kyrkan och har fortsatt

med det. Kyrkan är viktig för samhället

och ger en annan dimension på den verklighet

som vi lever i. Jag har bott länge utomlands

och är gift med en katolik så jag går

även en hel del i den katolska kyrkan. När jag

är utomlands kan jag gå i kyrkan två gånger

i veckan men i Sverige blir det kanske

någon gång i månaden.

Bild: Karin Rosvall

PER INGVAR REUTER (& SONEN HARALD)

MUSIKER OCH MUSIKLÄRARE

Kyrkan för mig är en plats för livets djupare frågor. Här finns rum för

tankar kring det som är mest viktigt och centralt i livet, och en miljö

som bejakar människans andliga natur. Musiken är också en väldigt

viktig del för mig. Svenska kyrkan är en stor aktör inom Musiksverige,

och det finns väldigt mycket musik av varierande karaktär för alla att

ta del av. Jag går kanske till kyrkan två gånger i månaden.

CAMILLA

TURIST FRÅN DANMARK

For mig betyder ikke kirken så meget

personligt, men det er stadig et sted at besøge

for dåb, bryllupper og begravelser. Fester

i kirken er fint, og det er ok at gå her, men jeg

føler ikke, at det giver mig noget dybere i mit

liv. Jeg går kun i kirke ved familie arrangementer

såsom bryllupper eller dåb.

MARTA DELL’ANNA

INREDNINGSARKITEKT

För mig är kyrkan betydelsefull

på flera sätt. Kanske

tänker jag främst på högtider.

Både jul och påsk men även familjehögtider

så som dop eller vigsel. För

mig är kyrkan också en plats för eftertanke

och harmoni. Jag tycker om att kyrkan hjälper många

människor som har det svårt. Min morfar fick själv

hjälp av kyrkan och mötte Gud vilket förändrade hans

liv.Jag går i kyrkan några gånger per år i samband

med högtider och för att jag sjunger i kyrkokören.

24 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 25


TROVÄRDIGT LÄTTSMÄLT

HALLÅ DÄR...

lättsmält

AV KARIN ROSVALL

om choklad, cement och våren

Bild: Pierre Mens

…KENT WISTI, PRÄST

I SVENSKA KYRKAN I

MALMÖ, SOM HAR FÅTT

2014 ÅRS MÅNGFALDS-

HJÄLTEPRIS

En liten bit av Malmö

i Kristusstatyn

Helen Keller:

”Det finns inget bättre sätt att tacka

Gud för sin syn än att ge en hjälpande

hand till någon i mörkret...”

4–8

Grattis! Hur känns det

– Tack! Jag är glad, stolt

och lite överraskad. Det är

jätteroligt när någon ser ett

värde i det man gör som man

kanske inte alltid ser själv.

Juryns motivering löd:

”Genom att förespråka dialog

mellan religioner, genom att

tydligt stå emot extremismen

och rasismen i alla former

och genom sina inlägg i

sociala medier, skapar han

frågeställningar som gör att

vi andra tar en fundering om

våra roller i samhället.”

Tycker du att de har träffat

rätt om man tänker på

hur du jobbar

– Absolut. Det är roligt att

områden som social media

nämns positivt i samband

med opinionsbildning med

tanke på allt tal om det

hätska tonläget där. Jag tror

att kyrkan har en viktig plats

att ta i social media, och jag

önskar att man skulle våga

pröva sig fram lite mer.

Priset till mångfaldshjältar

delades ut i sju olika

kategorier i samband med

eventet Kreativa Skåne. Syftet

är att lyfta fram personer som

agerar i bakgrunden och sällan

syns, de som ser respekt,

acceptans av varandras

olikheter, tolerans och dialog

som huvudingredienser i ett

fungerande samhälle. Bakom

priset står diversityindex.se

Kent Wisti fick utmärkelsen i

kategorin ”trosuppfattning”.

Väldens största Kristusstaty

står på berget Corcovado i Rio

de Janeiro. Den är 38 meter hög

och väger 1145 ton. Monumentet

har en del Malmömolekyler i sig

eftersom betongen till fundamentet

delvis kommer från dåvarande Skånska

Cement och Limhamn i Malmö.

BIBELN I SIFFROR

Ordet Bibel kommer från grekiskans biblia och

betyder böcker. Bibeln består av 35 690 verser

och 1 346 kapitel. Om man läser fyra kapitel

varje dag tar det 336 dagar att läsa igenom dem.

2012 fanns hela bibeln översatt till 469 språk.

bibeln.se

Bibeln i mobilen eller

paddan

Det finns många olika

bibel-appar att ladda

ner från nätet. Svenska

folkbibeln har nyligen

utkommit med en ny app

där hela eller delar av

Bibeln kan läsas.

Från flera appar kan

man också få dagens

bibelvers/citat till

frukost.

Världens minsta tryckta bibel

Den minsta kända bibel som har tryckts är lika lång som

en tändsticka, alltså 4 cm lång, 3 cm bred och 2 cm tjock.

Den trycktes i England och har 878 sidor. Den går alldeles

utmärkt att läsa om man har en lupp. Bibeln väger 20 gram.

@OveSolsidan twittrar;

”Anette testade mina mattekunskaper idag. Hon:

Om du har 10 chokladbitar och någon frågar efter

2. Hur många har du då kvar ... Jag: 10..”

Mellan år 4 och 8 (före

Kristus) tror de flesta

historiker att Kristi

födelse egentligen ägde

rum. Munken som utvecklade

tideräkningen

räknade helt enkelt fel.

Snart är våren här!

Eller

DEFINITION ENLIGT SMHI:

”Våren är den tid då vårt halvklot

alltmer vänds mot solen, som stiger

allt högre upp på himlen och smälter

snön och isen. Den meteorologiska

definitionen av vår i Sverige är att

dygnsmedeltemperaturen ska vara

stigande och ligga mellan 0 och 10

plusgrader. Några exempel på när

våren normalt brukar anlända är;

Kiruna 1 maj, Stockholm 16 mars

och till Malmö 22 februari”.

smhi.se

26 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 27


TROVÄRDIGT GÄSTKRÖNIKAN

Bild Shutterstock.

Fredrik Ekelund

är malmöbaserad

författare,

krönikör,

översättare

och har gjort

dokumentärfilmer.

Bild privat pressbild

FREDRIK EKELUND:

freddan53@gmail.com

är vi

framme nu

Som barn bad Fredrik aftonbön. Vägen från tron och till tron på att

gemenskap är samhällets kärna och att det är gemenskap som vi

borde prioritera, har bland annat gått via fotbollen. När är ett samhälle

färdigutvecklat Är det när vi uppnått både materiellt välstånd och

andlig, själslig lycka Är det med en Gud eller med gemenskapen mellan

människor Kommer vi någonsin dit Är vi där nu

Bild Shutterstock

När jag var

barn bad jag

aftonbön.

Farmor var

troende och

jag älskade

min farmor,

hennes berättelser och, på något vis,

också hennes kristna tro. Men mitt

sätt att be var inte relaterat till tro i

kristen bemärkelse och utvecklades

till ett milt tvång innan jag somnade.

Om jag inte bad, kunde världen gå

under, resonerade jag. När jag under

min gymnasietid drabbades av ett

existentiellt skov med återkommande

ångestattacker, som ett resultat av

att jag inte kunde besvara frågan om

varför vi finns, då slutade jag be. Om

”han” nu inte ville lyssna på mig, varför

skulle jag då så enträget fortsätta

be, be om att bli bönhörd

Jag slutade be och istället fick litteraturen

en roll för mig som kunde

påminna om religionens, något att

tro på. Ordkonsten gav en tröst och

vägledning som Kristendomen inte

förmådde ge mig och författare som

Hermann Hesse, André Gide, Thomas

Mann och Hjalmar Söderberg

gav lindring när världens tomhet slog

upp som stora, kalla råkar i isen. Så

har det fortsatt sedan dess och är det

något jag tror på och som ger mig

en självklar meningskänsla, är det

litteraturen och musiken, och varje

gång jag erfar att något är riktigt bra

och rycks med och sugs in i litteraturen

eller musiken får jag en känsla

av samhörighet med något större, en

ordning som kastar sitt ljus över världen

och som det också går att hämta

tröst ur.

I somras var jag i Brasilien, under

Fotbolls-VM. Dagligen skrev jag

brev till den norske författaren Karl

Ove Knausgård, brev som nu finns

i boken Hemma-Borta. I mina brev

återkom jag hela tiden till frågan: Är

vi framme nu En fråga som jag ställde

utifrån det jag så ofta tycker mig

känna här, i vår del av världen, att vi

tillryggalagt den långa resan från fattigdom

till välstånd men

att något förlorats längs

vägen: en känsla av gemenskap

som fortfarande

tycks finnas i länder

som Brasilien, i Syd. Men

i och med att länder som Brasilien nu

också lyfter mot nya, materiella höjder

finns mycket som talar för att de

också kommer att förlora något av det

viktigaste människan har: känslan

av gemenskap. Om de inte lär sig av

våra misstag, vill säga.

Ensamheten i det moderna samhället

är ett gissel och går att se som

ENSAMHETEN I DET MODERNA

SAMHÄLLET ÄR ETT GISSEL

modernitetens skuggsida. Folk som

ligger döda i sina lägenheter i två

månader utan att någon märker det.

Och folk som ska göra allting på egen

hand eftersom Individen, med stort I,

alltid sitter i förarsätet. Kanske är det

ett av skälen till att min kärlek till fotbollen

bara blir starkare ty även om

Beethoven och Thomas Mann fortfarande

kan få mig att känna samhörighet

med något större, har jag ju också

behov av konkret, mänsklig gemenskap

bortom min familj. Och när VM

tonade bort som vit rök vid horisonten

ersatte Malmö FF denna ”enkla”

glädje i höstas genom att bjuda på ett

antal ”maranatamöten” på Swedbank

Arena, mot Prag, Salzburg, Atlético

Madrid och Olympiakos. Vi som var

där kommer aldrig att glömma den

starka känslan av gemenskap, sångens

sammansvetsande förmåga, extasen

vid målen och hur vi bars fram

av magin i den

ljusblåa tröjan.

Religion Inte alls.

Men som kollektiv

glädjekälla kan

fotbollen och den

enkla lek den representerar ändå,

om än tillfälligt, läka och ge tröst.

Och skulle jag då drista mig att be

om något inför det kommande året,

får det bli om något liknande i år. För

stadens – och gemenskapens – skull

ty inget framstår som sannare än

orden ur Havamal: människan är

människans glädje.

28 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 29


Vill du uppleva sångglädje och gemenskap

Vill du följa årets rytm med lättsamma

sommarpsalmer, stämningsfulla adventssånger

eller passionerade påskdraman Då kanske

körlivet är något för dig!

Bild: Karin Rosvall

MÅ BÄTTRE

–SJUNG

I KÖR!


30 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 31


BARN- OCH

UNGDOMSKÖRER

4-25 ÅR

BARN- OCH

UNGDOMSKÖRER

4-25 ÅR

Bunkeflo Strandkyrka:

HIMLAVÄSEN

tid Torsdagar 14.30-15.30

ålder 6-8 år

körledare Maria Grundberg

anmälan Exp. 040-27 94 10

Husie kyrka:

MINIORKÖR

tid Onsdagar 16.30–17.15

ålder 6-7 år

anmälan

martin.runborg@svenskakyrkan.se

040-27 93 52

Bunkeflo Strandkyrka:

CECILIAKÖREN

tid Torsdagar 15.45-16.30

ålder 9-12 år

körledare Maria Grundberg

anmälan Exp. 040-27 94 10

Fosie kyrka:

ANGELKIDS

tid Måndagar 17.00-17.45

ålder 8-15 år

anmälan

karin.werger@svenskakyrkan.se

040-27 92 83

Heliga Trefaldighetskyrkan:

SUPERSTJÄRNORNA

tid Måndagar 17.30-18.15

ålder 6-9 år

anmälan

emilia.wadhstorp@svenskakyrkan.se

040-27 92 06

Heliga Trefaldighetskyrkan:

UNGDOMSKÖR

tid Torsdagar 17.00-18.15

ålder 15-25 år

anmälan

kristina.furbacken@svenskakyrkan.se

040-27 92 34

Glädje och

gemenskap står

i centrum när vi

sjunger!

KÖRER

FÖR BARN

Nästan alla barn och ungdomar älskar att

sjunga tillsammans med andra. I kyrkan ges

massor av tillfällen till detta.

De flesta barn- och ungdomskörer deltar

på familjegudstjänster, har konserter och går

luciatåg eller har konserter vid jul. En del

körer sätter upp minimusikaler och åker på

körläger. Andra uppför stora klassiska verk,

spelar in skivor och medverkar i TV.

Vill du ha mer information om de olika

körerna och vad de gör är du välkommen att

besöka vår hemsida eller kontakta oss.

Bild: Gunnar Menander

Bild: Karin Rosvall


Husie kyrka:

BARNKÖR

tid Onsdagar 17.30–18.15

ålder 8-9 år

anmälan

martin.runborg@svenskakyrkan.se

040-27 93 52

En del körer har

ett begränsat antal

platser. När det är

fullt tillämpas ett

kösystem.

Husie kyrka:

UNGDOMSKÖR

tid Torsdagar 18.45-20.30

ålder 14-25 år

anmälan

maja.malmstrom@svenskakyrkan.se

040-27 91 37

Hyllie kyrka:

HYLLIE BARNKÖR

tid Tisdagar 17.00-17.45

ålder 6-8 år

Vi sjunger, leker och använder hela

kroppen i våra sånger

anmälan

charlotta.holmgren@svenskakyrkan.se

040-27 93 07

Hyllie kyrka:

HYLLIE JUNIORKÖR

tid Tisdagar 17.45-18.45

ålder 9-12 år

Vi blandar sång och dramatik

anmälan

charlotta.holmgren@svenskakyrkan.se

040-27 93 07

32 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 33


BARN- OCH

UNGDOMSKÖRER

4-25 ÅR

Hyllie kyrka:

HYLLIE UNGDOMSKÖR

AVAN-

CERAT

Bild: Gunnar Menander

BARN- OCH

UNGDOMSKÖRER

4-25 ÅR

Kirsebergskyrkan:

UNGDOMSKÖR

tid Torsdagar 18.45-20.30

ålder 14-25 år

Repertoar från musikalmusik till a

cappella

anmälan

maja.malmstrom@svenskakyrkan.se

040-27 91 37

tid Torsdagar 17.00-18.00

ålder 13-20 år.

Ungdomskör med högt tempo och

sångnivå, upp till 7-stämmigt. Sånger

även på latin, tyska etc.

anmälan

charlotta.holmgren@svenskakyrkan.se

040-27 93 07

Kirsebergskyrkan:

BACKAHOPPET

- SCENISK BARNKÖR

tid Tisdagar 17.45-18.45

ålder 6-9 år

Vi arbetar med sång och musikdramatik

utifrån improvisation och rytmik.

I anslutning till körrepetitionerna

finns prästen Sara i ett öppet café

med pyssel för föräldrar och syskon.

anmälan

sofia.thelin.edgren@svenskakyrkan.se

0735-001 003

Kirsebergskyrkan:

STJÄRNFALLET

- SCENISK BARNKÖR

tid Tisdagar 16.15-17.30

ålder 10-13 år

Sång och musikdramatik, som musikteater.

I anslutning till körrepetitionerna

finns prästen Sara i ett öppet

café med pyssel för föräldrar och

syskon.

anmälan

sofia.thelin.edgren@svenskakyrkan.se

0735-001 003

Kirsebergkyrkan:

PROJEKTBARNKÖR

NY

KÖR

tid Övning såväl vardagseftermiddagar,

kvällar och helger. Datum ej satt.

ålder 8-13 år

Ny kör för barn och unga som vill

sjunga klassisk musik och lära sig

notläsning. Vi framför ett verk per

termin med orkester. Våren 2015

kommer vi framföra ”Pergolesis

Stabat Mater”.

anmälan

maja.malmstrom@svenskakyrkan.se

040-27 91 37

På frågan om varför de sjunger i kör

säger Stella Ågren 8 år ”Jag blir så

glad av att sjunga, det känns i hela

kroppen”, Livia Martos 9 år, fyller

på; ”Jag blir pigg när jag sjunger och

sjunger även hemma i duschen”.

Amelie Ottosson 8 år ”Jag spelar

fotboll också och jag blir nästan lika

trött i kroppen när man varit på

kören. Det är så härligt att sjunga ut

och det är så kul. Varje gång.”

Emmanuel 7 år: ”Att sjunga i

kör är superkul och så träffar

man nya kompisar”. Henry 7 år:

”Jag tycker det är bra att jag lär mig

sjunga, det är kul. Jag vill gärna vara

med i Idol när jag blir större” Ella 8 år

”Jag gillar att sjunga i kyrkan, för där

lyssnar alla”.

BARNKÖRLEDAREN SOFIA THELIN EDGREN:

–BARN ÄR

GENUINT POSITIVA

Vad är det bästa med att vara

barnkörledare

– Att barn är så frimodiga och

har en så oslagbart ren klang i

rösten. De har också lätt att lära

sig och är genuint positiva.

Ni har en speciell pedagogik

här i Kirsebergskyrkan - scenisk

barnkör, berätta!

– Scenisk kör innebär att man

arbetar med både sång och

drama. Vi sjunger utantill och

dramatiserar från olika platser i

rummet. För att lära sig utantill

är det härmning och gehör som

gäller. Jag sjunger och agerar

före och barnen härmar. Pedagogiken

bygger på att alla lär

sig ta egna initiativ och vågar ta

ansvar, känna sig viktig! Man

kan inte luta sig mot någon

annan som sjunger ens stämma

om man till exempel står

utspridda i rummet. De flesta

barn vågar agera, och frimodigheten

brukar smitta av sig även

på dem som är lite blyga.

Har du någon speciell föreställning

som du drömmer om att

få sätta upp med barnkören

– Ja, faktiskt. Jag håller just nu

på att skriva en visopera som

baseras på Astrid Lindgrens

bok Allrakäraste syster. Sedan

har jag en dröm om att turnera

med musikteatern ”Den själviske

jätten” som jag skrivit och

som vi uppförde med barnkören

och en orkester förra året.

Den är baserad på en bok av

Oscar Wilde. Att få jobba med

en regissör och turnera med

den hade varit häftigt.

Sofia Thelin

Edgren har varit

barnkörledare i

Kirsebergskyrkan

i 8 år och jobbat

lika länge i Svenska

Kyrkan. Förutom

det frilansar Sofia

som sångare och

låtskrivare.


Limhamns kyrka:

BARNKÖR

tid Torsdagar 14.30-15.30

ålder 6–9 år

Pyssel och sång.

SMAJL

tid Torsdagar 16.00–16.40

ålder 10–13 år

anmälan

agnes.termen@svenskakyrkan.se

040- 27 94 82

Oxie kyrka:

LILLKÖREN

tid Tisdagar 15.45–16.15

ålder 5–7 år

anmälan

karin.henningsen@svenskakyrkan.se

040-279383

Oxie kyrka:

BARNKÖR

tid Tisdagar 16.30–17.15

ålder 8–11 år

anmälan

karin.henningsen@svenskakyrkan.se

040-279383

Oxie kyrka:

UNGDOMSKÖR

tid Tisdagar 17.30–18.30

ålder 6–20 år

Blandad repertoar, inga förkunskaper

krävs

anmälan

karin.henningsen@svenskakyrkan.se

040-279383

S:t Andreas kyrka:

LILLKÖREN

tid Tisdagar 16.30–17.00

ålder 4–5 år

anmälan

ariane.ekman@svenskakyrkan.se

040-27 90 84

FÖR DE

MINSTA

34 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 35


BARN- OCH

UNGDOMSKÖRER

4-25 ÅR

S:t Andreas kyrka:

STORKÖREN

tid Torsdagar 17.00-17.40

ålder 6-11 år

anmälan

ariane.ekman@svenskakyrkan.se

040 – 27 90 84

S:t Andreas kyrka:

UNGDOMSKÖR

tid Torsdagar 17.45-18.45

ålder från 12 år

anmälan

ariane.ekman@svenskakyrkan.se

040 – 27 90 84

S:t Matteus kyrka:

SMÅSÅNGARNA

tid Onsdagar 16.00-16.30

ålder 4–5 år

anmälan

sofia.hernqvist@svenskakyrkan.se

040-279185

S:t Matteus kyrka:

BARNKÖR

tid Onsdagar 16.00-17.30

ålder 6-9 år

Vi sjunger halva tiden och gör något

kreativt pyssel halva tiden.

anmälan

sofia.hernqvist@svenskakyrkan.se

040-27 91 85

S:t Matteus kyrka:

MATTEUS VOCALER

tid Onsdagar 17.45-18.30

ålder 10-14 år

Avancerad kör med fokus på sångteknik

och stämmor.

anmälan

sofia.hernqvist@svenskakyrkan.se

040-27 91 85

S:t Mikaels kyrka:

SÅNGFÅGLARNA

tid Tisdagar 14.00-16.00

ålder ca 6-9 år

anmälan

lisa.johansson@svenskakyrkan.se

040-27 93 40

AVAN-

CERAT

S:t Pauli kyrka:

MUSIKLEKGRUPP

tid Torsdagar 16.30–18.00

ålder 4–6 år

anmälan

annsofie.ingesson@svenskakyrkan.se

040-27 91 09

FORSKNINGEN VISAR ATT KÖRSÅNG ÄR FRISKVÅRD:

MÄTBARA

HÄLSOEFFEKTER

AV KÖRSÅNG

immunförsvaret påverkas

positivt, enligt den tyske forskaren

Günther Kreutz, som mätt

immunoglobulinhalten hos

körsångare.

fibrinogenhalten i blodet

minskar, visar ett svenskt

forskningsprojekt. Detta leder

bland annat till minskad risk för

blodpropp.

Att sjunga i en kör är rena rama hälsokuren. Kroppen syresätts,

spänningarna släpper och stresshormonerna minskar. Nyttig

djupandning och avslappning är centrala inslag i all

körsång. Många upplever dessutom att de

får energi och blir glada. Christina Grape,

sjuksköterska och folkhälsovetare på Ersta

sjukhus, har studerat vilken påverkan

körsång har på hälsan och genom att

sammanställa befintlig forskning kommit

fram till att bland annat:

hormonutsöndringen av

oxytocin ökar, enligt en annan

svensk studie. Detta hormon

förknippas med känslor av lugn och

välbefinnande.

testosteronhalten ökar, visar

svensk forskning hos personer

med nervös mage (Irritabel Bowel

Syndrome) som fått sjunga i

kör i ett år och jämförts med en

kontrollgrupp. Testosteronökningen

kan bland annat påverka cellernas

återuppbyggnad och skelettet

positivt.


BARN- OCH

UNGDOMSKÖRER

4-25 ÅR

S:t Pauli kyrka:

MUSIKALGRUPPEN

tid Måndagar 16.30–18.00

ålder 7 år +

anmälan

annsofie.ingesson@svenskakyrkan.se

040-27 91 09

S:t Petri kyrka:

S P U K

tid Torsdagar 17.00-18.30

ålder 14 år +

Fyrstämmig blandad kör med ca 30

sångare. Repertoaren är främst klassisk

musik med inslag av musikal, jazz

och afro. Killar och tjejer.

anmälan

alexander.einarsson@svenskakyrkan.se

040-279128

Tygelsjö kyrka:

LILLKÖREN

tid Torsdagar 12.45–13.30 samt

13.45–14.30

ålder 6 år

anmälan

bo.hammarstrom@svenskakyrkan.se

040-27 94 46

Tygelsjö kyrka:

MINIKÖREN

tid Torsdagar 14.45–15.30

ålder 7 år

anmälan

bo.hammarstrom@svenskakyrkan.se

040-27 94 46

Tygelsjö kyrka:

BARNKÖREN

tid Tisdagar 15.15–16.00

ålder 8–9 år

anmälan

bo.hammarstrom@svenskakyrkan.se

040-27 94 46

Tygelsjö kyrka:

STÄMMORNA

tid Tisdagar 16.30–17.15

ålder 10–13 år

anmälan

bo.hammarstrom@svenskakyrkan.se

040-27 94 46

Tygelsjö kyrka:

UNGDOMSKÖREN

tid Tisdagar 17.15–18.00

ålder 14 år +

anmälan

bo.hammarstrom@svenskakyrkan.se

040-27 94 46

36 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 37


VUXENKÖRER

Bunkeflo Strandkyrka:

BUNKEFLO KYRKOKÖR

tid Onsdagar 19.30-21.15

anmälan

per.grundberg@svenskakyrkan.se

040-279415

Bunkeflo Strandkyrka:

BUNKEFLO VOKALENSEMBLE

– PROJEKTKÖR

tid Dag eller datum för övningar ej

bestämt.

anmälan

per.grundberg@svenskakyrkan.se

040-279415

Heliga Trefaldighetskyrkan:

ERIKS FÄLTSÅNGARE

tid Tisdagar 18.30 - 20.15

För alla sångglada vuxna utan krav på

förkunskaper eller erfarenhet

anmälan

per.myrstener@svenskakyrkan.se

040-279210

Heliga Trefaldighetskyrkan:

SENIORKÖR

tid Måndagar 16.00 - 17.30

Det är aldrig försent att börja sjunga!

anmälan

Ann-Christine Hyleborg

070-549 66 44

SPELAR

Heliga Trefaldighetskyrkan:

DU

LOVSPELSORKESTERN

För dig som spelar något instrument.

Träffas i projektform cirka 5 ggr/år.

kontakt

per.myrstener@svenskakyrkan.se

040-279210

Husie kyrka:

HUSIE KYRKOKÖR

tid Tisdagar 19.00-21.00

Allt från vanlig fyrstämmig kyrkomusik

via de klassiska större verken till

nyskrivet och modernt.

hemsida www.husiekyrkokor.se

anmälan

jens.m.eriksson@svenskakyrkan.se

040-279110.

Husie kyrka:

MÅ-BRA-KÖREN

tid Torsdagar 10.45-11.45

Mogen sångglädje för dig med barnasinnet

kvar! Inga krav på förkunskaper.

Allt från gamla schlagers till nya

låtar och psalmer.

anmälan

jens.m.eriksson@svenskakyrkan.se

040-279110

KÖRER

FÖR VUXNA

De flesta av kyrkans vuxenkörer har en repertoar

som innehåller allt från mässor och psalmer till

schlagers, folkvisor och pop.

Körerna medverkar i gudstjänster och

konserter. Någon gång per termin försöker en del

av körerna arrangera ett större framträdande

ihop med en eller flera instrumentalister, ibland

en hel orkester. Några körer åker på körläger

eller har konserter utomlands. De flesta körerna

är öppna för alla, men för vissa krävs att man

provsjunger.

Ta chansen att må bra – sjung i kör. Våra

körer fokuserar på sångglädje, musikalitet och

gemenskap.

Bild: Gunnar Menander

Bild: Karin Rosvall


Hyllie kyrka:

KYRKOKÖR

tid Onsdagar: 18.15-19.30

anmälan

torbjorn.karlsson@svenskakyrkan.se

040-27 93 02

Hyllie kyrka:

HYLLIE GOSPEL

tid Torsdagar 19.00-21.00

Sjung härlig gospel! Kören drivs som

en förening.

hemsida www.hylliegospel.se

anmälan

charlotta.holmgren@svenskakyrkan.se

040-27 93 07

Kirsebergskyrkan:

GOSPEL GLOW

tid Tisdagar 19.00-21.30

Goda förkunskaper krävs. Kören

sjunger afro-amerikansk kyrkomusik.

Medverkar i gudstjänster och har

egna konserter.

anmälan

john.perry@svenskakyrkan.se

0733-56 85 00

Kirsebergskyrkan:

MORELLERNA

tid Tisdagar 17.30-19.00

Morellerna är kören för dig som vill

sjunga i kör på nybörjarnivå. Inga

förkunskaper krävs. Repertoaren är

blandad och vi sjunger allt ifrån visor

till spirituals och psalmer.

anmälan

maja.malmstrom@svenskakyrkan.se

040-279137

Kirsebergskyrkan:

PROJEKTKÖR

tid Vardagar, kvällstid. Datum ej

bestämt.

Kören har flera projekt varje termin

och övar 2-3 ggr inför varje tillfälle.

Repertoaren är allt från klassiska

körverk till jazz, visa och nya kompositioner.

Kören är för vana körsångare

med god kunskap i notläsning och

möjlighet att öva själva.

anmälan

maja.malmstrom@svenskakyrkan.se

040-27 91 37

Kirsebergskyrkan:

SINIKELLOT

Vår sverigefinska kör som sjunger

repertoar på finska.

anmälan

heidi.uddeskog@gmail.com

0709-267078

Kirsebergskyrkan:

KIRSEBERGS SÅNGENSEMBLE

tid Torsdagar 18.45 – 21.00

Riktar sig till vana körsångare som

kan läsa noter. Allt ifrån klassiska verk

till nykomponerat.

anmälan

maja.malmstrom@svenskakyrkan.se

040-27 91 37

Limhamns kyrka:

GOSPELKÖREN

- PEARLS OF JOY

tid Måndagar 19.00-21.00

Gospelkör med målet att uppleva och

sprida glädjen i genren.

anmälan Tove Mattisson

0734-473796

Limhamns kyrka:

KYRKOKÖR

tid Måndagar 19.00-21.00

Vi sjunger kyrkomusik från 900-talet

till nutid och ger konserter tillsammans

med musiker.

anmälan

margareta.haksten@svenskakyrkan.se

040-27 94 72

Limhamns kyrka:

NOVA KÖREN

REN

GLÄDJE!

tid Torsdagar 19.00-20.00

Inga krav på förkunskaper - bara

sångglädje!

anmälan

margareta.haksten@svenskakyrkan.se

040-27 94 72

Limhamns kyrka:

OPTIMISTKÖREN

tid Tisdagar 10.30-11.30

Mogen sångarglädje för dig med barnasinnet

kvar! Inga förkunskaper.

anmälan

margareta.haksten@svenskakyrkan.se

040-27 94 72

Oxie kyrka:

DAGTID

TRIVSELKÖREN

tid Tisdagar kl 10.15-11.30

Välkommen till sång och gemenskap

samt fika. Inga förkunskaper krävs.

anmälan

maria.wallin@svenskakyrkan.se

040-27 93 87

Oxie kyrka:

KYRKOKÖR

tid Torsdagar kl 19.00-21.00

Blandad kör med bred repertoar, viss

körvana önskvärd.

anmälan

maria.wallin@svenskakyrkan.se

040-27 93 87

S:a Maria kyrka:

MARIA VOKALENSEMBLE

tid Torsdagar 19.00-21.00

Från klassiskt till visa och pop.

anmälan

frida.reuter@svenskakyrkan.se

040-279424

S:a Sallerupkyrka :

SÖDRA SALLERUPS

KYRKOKÖR

tid Måndagar 18.30-20.00

Bred repertoar. OBS! Övar i

Husie församlingshem.

anmälan

jens.m.eriksson@svenskakyrkan.se

040-279110.

S:t Andreas kyrka:

ALLEMANSKÖREN

tid Torsdagar 10.00-11.30

Vi sjunger förutom på gudstjänster

även på äldreboenden, Öppet hus.

anmälan

ariane.ekman@svenskakyrkan.se

040 – 27 90 84

S:t Andreas kyrka:

FADDERKÖREN

tid Onsdagar 18.30-20.30

Fyrstämmig blandad kör med överkomlig

nivå för nybörjare. Samlar in

pengar till ett behövande projekt

varje termin.

anmälan

alexander.lundberg@svenskakyrkan.se

040-27 90 82

S:t Andreas kyrka:

KYRKOKÖREN

tid Tisdagar 18.45-21.15

För dig som är relativ van körsångare

och notläsare. Sjunger tre oratorier

per år samt vid högmässor.

anmälan

anders.johnsson@svenskakyrkan.se

040-27 90 83

S:t Andreas kyrka:

SJUNG MED GUNG-KÖREN

tid Tisdagar 19.00-20.30, varannan

vecka

anmälan

ariane.ekman@svenskakyrkan.se

040 – 27 90 84

S:t Johannes kyrkan:

GOSPEL ROSE CHOIR

tid Onsdagar 19.00-21.00

Blandad gospelkör med ca 70 medlemmar.

hemsida: gospelrosechoir.wordpress.com

anmälan

annakajsa.svard@svenskakyrkan.se

040-27 91 56

DAM-

KÖR!

DAM-

KÖR!

38 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 39


VUXENKÖRER

VUXENKÖRER

S:t Johannes kyrkan:

JOHANNESKÖREN

tid Torsdagar 19.00-21.00

Körvana och/eller notläsning är ett

krav då vi ger större oratorier/projekt

varje år.

hemsida www.johanneskoren.com

anmälan

christian.schultze@svenskakyrkan.se

040-27 91 81

S:t Johannes kyrkan:

S:T JOHANNES KAMMARKÖR

tid Måndagar 19.00-21.15

Kören har 28 medlemmar. Repertoaren

är avancerad musik från såväl

barocken som vår samtid. Det krävs

både god körvana och mycket god

notläsningsförmåga för att komma

med.

hemsida johanneskammarkor.com

anmälan

christian.schultze@svenskakyrkan.se

040-27 91 81

S:t Johannes kyrkan:

SENIORKÖR

tid Tisdagar 14.00-15.30

Ålder + 63 år

Ingen provsjungning men sångvana är

ett stort plus.

anmälan

annakajsa.svard@svenskakyrkan.se

040-27 91 56

S:t Johannes kyrkan:

VEGAKÖREN

tid Söndagar, varannan vecka.

Vegakören består av cirka 45 tjejer

i åldern 20 till 30 år. Repertoaren är

pop- och rockklassiker i nya körarrangemang.

Kören har släppt flera CDs och

finns på Spotify ”Vega Choir”.

hemsida www.vegachoir.com

anmälan

christian.schultze@svenskakyrkan.se

040-27 91 81

S:t Matteus kyrka:

S:T MATTEUS GOSPEL

tid Onsdagar kl 19.00-21.30

anmälan

frida.reuter@svenskakyrkan.se

040-279424

S:t Mikaels kyrka:

KYRKOKÖR

tid Måndagar kl. 18.00-20.00

anmälan

lisa.johansson@svenskakyrkan.se

040-27 93 40

63+

MARIA ROSENSKÖLD:

– Jag har sjungit sen jag föddes. Att

sjunga ger så mycket glädje. Att

dessutom sjunga med andra i en kör

gör att man får positiv energi. Jag har

sjungit i kör i 12 år. Det känns som

lycka att komma hit varje vecka och

sjunga och träffa kompisarna.

LOUISE MALMGREN :

– Man blir så glad av att sjunga och att

träffa kompisarna. Jag har sjungit i kör

i fyra år nu och tycker det är härligt.

Dessutom tycket jag det är bra att

man tränar sin röst.

BONITA SANDECKI :

– Det är så roligt. Jag trodde inte jag

kunde sjunga, men efter att ha sjungit

i kör i ett halvår kan jag säga att alla

kan sjunga, och det är väl underbart.

Efter en timme här är känner jag ren

glädje i kroppen. Jag fylls av kärlek

och upprymdhet men också lugn. Jag

kan gå hit trött som ett ruttet äpple

och komma hem som en solig apelsin.

SOFIA KLINGMANN:

– Alla är jättetrevliga och det är så

mysig stämning här. Jag har sjungit i

kör i sju år och jag mår bra efter att ha

varit här. Varje gång.

DÄRFÖR

SJUNGER VI

I KÖR!

INGEMAR OSCARSSON :

– Jag har sjungit i kör i fyra år

och det är tydligt att man mår

bra av det. För mig är det ett

välbefinnande och det är lite

friskvård över det hela. Man mår

väldigt bra av att sjunga i kör,

framför allt blir man glad.

JÖRGEN GÖL :

– Jag har sjungit här i över ett

halvår. Det är så härligt att komma

hit och träffa andra människor. Det

blir ett break i vardagen. Körsång är

gemenskap och det är gott att få vila

i att känna samhörighet. Körsång för

mig är både befriande och vilsamt.


S:t Mikaels kyrka:

SENIORKÖR

tid Torsdagar kl. 13.00-14.00.

anmälan

torbjörn.karlsson@svenskakyrkan.se

040-27 93 02

S:t Pauli kyrka:

GOSPELKÖR

tid Torsdagar 18.30 – 20.00

anmälan

karolina.e.larsson@svenskakyrkan.se

070-161 96 69

S:t Pauli kyrka:

PAULIKÖREN

tid Måndagar 19.00-21.00

anmälan

thomas.gustavsson@svenskakyrkan.se

040- 27 91 08

S:t Pauli kyrka:

TONMIXKÖREN

tid Tisdagar 16.45 – 18.15

anmälan

elisabet.landrup@svenskakyrkan.se

040 – 27 91 72

S:t Petri kyrka:

PETRI SÅNGARE

Körens huvudinriktning är konsertant

musik för kör a cappella. Tyngdpunkt

på 1900-tal och nykomponerad

musik och inkluderar även storskaliga

verk för kör och orkester. Kören

konserterar flitigt i Malmö och södra

Sverige men även utomlands. God

körvana och notläsning krävs.

anmälan

alexander.einarsson@svenskakyrkan.se

040-279128

S:t Petri kyrka:

PETRI VOKALENSEMBLE

Blandad kör i olika konstellationer

som främst sjunger vid kyrkans högmässor.

Mycket god notläsning och

körerfarenhet krävs.

anmälan

alexander.einarsson@svenskakyrkan.se

040-279128

S:t Petri kyrka:

S:T PETRI KYRKOKÖR

Förutom uppsjungning på högmässor

framförs oratorieproduktioner med

orkester. Repertoaren är bred med

fokus på musik från barocken och

wienklassicismen. God körvana krävs.

anmälan

alexander.einarsson@svenskakyrkan.se

040-279128

40 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 41


TROVÄRDIGT KULTURELLT

VUXENKÖRER

S:t Tomasgården:

FOSIE KYRKOKÖR

tid Torsdagar kl 19.00-21.00

Blandad kör med bred repertoar.

anmälan

bertil.palsson@svenskakyrkan.se

040-27 92 91

S:t Tomasgården:

TOMASKÖREN FOSIE KYRKA

tid Tisdagar 18.00-19.30 jämna

veckor.

Repertoaren är enkla och medryckande

sånger som vi sjunger på

Tomasmässorna i Fosie kyrka.

anmälan

karin.werger@svenskakyrkan.se

040-27 92 83

Tygelsjö kyrka:

KOMISÅNGKÖREN

tid Torsdagar 19.00-20.00

anmälan

bo.hammarstrom@svenskakyrkan.se

040-27 94 46

Tygelsjö kyrka:

KYRKOKÖREN

tid Tisdagar 19.00-20.30

anmälan

bo.hammarstrom@svenskakyrkan.se

040-27 94 46

Västra Skrävlinge kyrka:

KYRKOKÖR

tid Torsdagar kl. 19.00- 20.45

Förutom deltagande på gudstjänster,

uppför vi under våren 2015 den

Salvadoranska mässan, övningarna

börjar den 29 jan.

anmälan

lennart.persson@svenskakyrkan.se

040-27 92 25

BÖN I SÅNG

Att sjunga kan vara ett sätt att be, ensam eller

tillsammans med andra. Det finns många psalmer

och sånger som har formen av en bön. Det kan kännas

som ett innerligt och starkt samtal med Gud, att med

sångens hjälp få uttrycka det man vill tacka för eller

tycker är svårt.

PSALM NR 249

Blott en dag

Blott en dag, ett ögonblick i sänder,

vilken tröst vad än som kommer på!

Allt ju vilar i min Faders händer,

skulle jag, som barn, väl ängslas då

Han som bär för mig en Faders hjärta,

giver ju åt varje nyfödd dag

dess beskärda del av fröjd och smärta,

möda, vila och behag.

PSALM NR 114

Stilla natt

Stilla natt, heliga natt!

Allt är frid. Stjärnan blid

Skiner på barnet i stallets strå

Och de vakande fromma två.

Kristus till jorden är kommen.

Oss är en frälsare född.

PSALM NR 200

I denna ljuva

sommartid

I denna ljuva sommartid

gå ut min själ och gläd dig vid

den store Gudens gåvor.

Se härligt smyckad jorden står,

se hur för dig och mig hon får

så underbara håvor!

PSALM NR 190

Bred dina

vida vingar

Bred dina vida vingar,

o Jesus, över mig

och låt mig stilla vila

i ve och väl hos dig.

Bliv du min ro, min starkhet,

min visdom och mitt råd

och låt mig alla dagar

få leva av din nåd.

kulturellt AV

Gudsmän på vita duken …

BOK/SERIE

Bibeln blir mer folklig

Titel: Manga-Messiah

Författare: Kelly Shinozawa, Hidenori Kumai

Förlag: Tyndale House

KARIN ROSVALL

Vi må leva i ett sekulariserat land men Bibeln gör

fortfarande djupa avtryck i samhället.

Bibeln blir mer och mer folklig. Den

finns numera i en mängd varianter

som riktar sig till olika grupper; bibeln för bikers (BikerBibel),

för poliser (Polis Bibeln) eller för de som inte kan ta ögonen från

serietidningar finns Jesus liv som en mangaberättelse. ’Manga

Messias’ är en riktig japansk manga, tecknad i färg och full med

action. Det är inte tolkningar som ges av evangelierna utan de

ursprungliga berättelserna om Jesus liv som kommer till liv i

serieform.

Världens mest

lästa och citerade

Film

bok är Bibeln.

Den har också

gett inspiration

till en hel uppsjö filmer. I julas

hade Exodus: Gods and Kings

svensk filmpremiär. Filmen är

regisserad av Ridley Scott (som

också regisserade Gladiatorerna)

och handlar om Moses uttåg ur

Egypten.

En annan kontroversiell film

är Noah. Berättelsen är hämtad

ur gamla testamentet och

skildrar Noahs bygge av arken.

Noah hade premiär i mars 2014,

och bland skådespelarna märks

bland andra Russell Crowe och

Anthony Hopkins.

Teater

… och i teatersalongen

Den 4 december hade pjäsen

Bibeln premiär på Stadsteatern i

Stockholm. Det är författaren och

dramatikern Niklas Rådström

som har ägnat flera år åt läsning

av Bibeln – hans roman Boken

och teaterpjäsen blev resultatet.

42 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 43


MÅ BÄTTRE

–SJUNG I KÖR!

KÖRSTART I JANUARI, ANMÄL DIG NU!

www.svenskakyrkan.se/malmo

OMG – OH MY GOD

HÄR KAN DU FÅ SVAR PÅ FRÅGOR OM LIVET,

KRISTEN TRO OCH SVENSKA KYRKAN UR ETT

SVENSKKYRKLIGT PERSPEKTIV.

OMG.SVENSKAKYRKAN.SE

Är du nyfiken

på kristen tro

Vill du samtala och lära dig mer om den kristna

tron, kyrkan och livet I så fall är du välkommen

till våra olika grupper och kurser i vår! Vi har

grundkurser, fördjupningskurser, samtalsgrupper

samt retreat.

Grupperna är öppna för alla och är för dig som

är nyfiken på kristen tro och vill dela tankar och

frågor med andra.

Ring eller maila oss så tipsar vi om en grupp som

passar dig. Välkommen!

svenskakyrkan.malmo@svenskakyrkan.se

vxl. 040-27 90 00

Mentormammor stödjer 13 000 kvinnor och barn.

Genom att unga utsatta mammor får hembesök av

erfarna mammor kan barnadödlighet minska och

hopp om förändring bli verklighet.

Sms:a LJUS till 72905 så stödjer du det livsviktiga

arbetet med 50 kronor. #låtflerfåfyllafem

www.svenskakyrkan.se/malmo

More magazines by this user
Similar magazines