Bratteforsån - Världsnaturfonden WWF

wwf.se
  • No tags were found...

Bratteforsån - Världsnaturfonden WWF

Bratteforsån

Via Bratteforsån rinner vatten från sjöarna Lilla och Stora Hällungen ner till Ljungskile och

havet. I den sista delen av ån, nedströms Brattefors, letar sig vattnet fram genom en ravin där

stränderna är täckta av lummig vegetation med ädla lövträd som alm, ask och ek. Under träden

finns höga ormbunkar och ovanliga växter som springkorn och vätteros. Denna del av ån utgör

ett Natura 2000-område.

Bratteforsån hyser ett rikt djuroch

fågelliv. Under de senaste

åren har bävern letat sig närmare

havet via ån. Här finns också fåglar

som forsärla, kungsfiskare, stenknäck,

mindre hackspett, rödvingetrast, rörsångare,

buskskvätta och vid åns strömsträckor kan man få

se den svartvita strömstaren stå och knixa på en sten innan

den dyker ner i det vilda vattnet för att fånga sig lite

läckra insekter. Inom ramen för svensk miljöövervakning

sker provfiskningar, och i Bratteforsån har man fått upp

fiskarter som öring, lax, abborre, gädda, ål och bäcknejonöga.

Alla de olika och spännande arterna till trots – åns

raritet är ändå den fascinerande flodpärlmusslan.

Flodpärlmusslans ekologiska

system är lättpåverkat

och speciellt känslig

är fortplantningen. För att

musslans nykläckta larver ska

överleva måste de, inom något dygn,

hitta en öring eller en lax eftersom larverna tillbringar

sitt första levnadsår som parasiter på dessa fiskars gälar.

I vissa vattendrag har det blivit ont om fisk, vilket är en

svårighet för flodpärlmusslan, men eftersom Bratteforsån

mynnar i havet kan både havsöring och lax vandra upp

och fungera som värdfisk för larverna.

När larven släpper taget om gälen är den inte mer

än en halv millimeter stor och kan inte förflytta sig någonstans

på egen hand, därför måste den ha turen att

landa på lämplig botten (sand, grus

eller småsten) som är mjuk nog att

gräva ner sig i. Ofta är bottenmaterialet

igensatt av slam och då får

den lilla musslan inte mycket friskt

vatten för att kunna hämta syre och

näring. Dessutom är flodpärlmusslan

känslig för föroreningar i vattnet och

den kan inte överleva i försurade vattendrag.

Det finns ungefär 14 000 flodpärlmusslor

i Bratteforsån. Trots detta finns anledning

till oro. Under det senaste decenniet har

antalet musslor minskat med två tredjedelar

och det är ont om nya småmusslor.

Bratteforsån ingår i ett så kallat LIFE-projekt,

vilket ska värna flodpärlmusslan och

dess livsmiljöer i Sverige.

Information om vattendrag ingående i projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige,

ett s.k. LIFE-projekt, delfinansierat av EU.


Vad hotar flodpärlmusslorna i Bratteforsån

• Igenslamning och föroreningar från skogs- och jordbruket och från enskilda avlopp

• Vandringshinder som försvårar fiskarnas vandring

• Tidigare utförd rensning av vattenfåran försämrar fiskarnas livsmiljö

• Regleringen av vattennivån

• Vattenuttag för bevattning

Åtgärder inom LIFE-projektet i Bratteforsån

• Skapa en dialog med markägare inom

området

För att på lång sikt värna livet i Bratteforsån är det

oerhört viktigt att markägarna i avrinningssystemet

informeras om naturvärdena och hur man skyddar

dem. En bra dialog är väsentlig då markägarna ofta

känner vattendraget och dess historia väl och i sin tur

kan bidra med ovärderlig information till projektet.

För att skapa denna dialog inbjuds markägare till informationsmöten

och erbjuds även gratis rådgivning i

fält på den egna fastigheten.

• Skapa fler naturliga och ekologiskt värdefulla

kantzoner

På två ställen längs med Bratteforsån, inom Natura

2000-området, kommer de täta granplanteringarna

längs med bäcken att avverkas och istället kommer

självföryngrat löv att släppas upp. På detta sätt påskyndas

bildandet av en lövdominerad kantzon, vilket

gynnar livet i vattnet.

Foto: Carolina Olsson

• Skapa bättre bottnar för flodpärlmusslan

och dess värdfiskar

Det är troligen igenslamning av bottnarna som har

förhindrat musslans fortplantning i Bratteforsån under

de senaste decennierna. Även laxen och öringen

behöver rena lekbottnar för sin fortplantning. För att

på nytt skapa bra bottnar kommer grus- och stenmaterial

av storlek 5–40 mm att läggas ut på lämpliga

sträckor i ån. Finns det musslor på just dessa sträckor

flyttas dessa försiktigt under arbetets gång för att sedan

sättas tillbaka. Det kommer även att göras försök

med att rengöra bottnar från slam och sediment.

• Ta bort fiskens vandringshinder

Genom att ta bort exempelvis skräp som samlats i

Bratteforsån skapas fri passage för fisk, vilket möjliggör

större och mer livskraftiga bestånd av flodpärlmusslans

värdfisk.

• Gynna öringen genom att skapa mer varierade

strömförhållande i bäcken

För att öring ska trivas i ett vattendrag behövs det

varierade bottnar och strömförhållanden, dvs ett

slingrande lopp samt stenar, trädstammar och större

grenar i vattnet. I många av våra bäckar och åar har

vattenfåran tidigare rensats, så även i delar av Bratteforsåns

övre lopp. Här kommer en tidigare rensad

sträcka på 150 m att återställas genom att sten läggs

tillbaka. Att på detta sätt återställa åar och bäckar är

en åtgärd som tidigare har prövats i flera vattendrag

med goda resultat, öringbeståndet har exempelvis

ökat markant.

Information om vattendrag ingående i projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige,

ett s.k. LIFE-projekt, delfinansierat av EU.


Var rädd om livet i våra vattendrag!

• Spara kantzoner vid eventuell avverkning

En bra kantzon (5–15 m bred) ger lagom ljus och

temperatur i bäcken, förhindrar att slam förs ut i vattnet

samt ger ett viktigt tillskott av mat i form av löv

och insekter till bäckens invånare. Kantzonen bidrar

också med död ved, nedfallna kvistar och löv som

fungerar som mat och livsrum åt insekter, mossor,

lavar och svampar, vilka ofta missgynnas av det moderna

skogsbruket. Om kantzonen innehåller lövträd

har den ett högre biologiskt värde än om den består av

barrträd.

• Avsluta diken en bit före vattendragen

Diken som mynnar direkt i bäckar kan föra ut slam

i vattnet. För att förhindra detta kan man undvika

att gräva dikena hela vägen ut till bäcken. Om diket

slutar i en grund grop, en s.k. sedimentationsdamm,

innanför strandkanten kommer vattnet att filtreras

genom marken och vara något renare då det når

bäcken.

• Var aktsam i fuktiga områden

Vattnet i marken är i ständig rörelse. Alla vattenmiljöer

inom ett avrinningsområde hänger samman.

Körskador i ett fuktigt skogsparti kan påverka nedströms

liggande vattendrag i form av igenslamning

och sedimentation.

• Var aktsam med kemikalier och gödsel

En liten olycka kan ödelägga en bäcks biologi för lång

tid framöver. Gödsel som kommer ut i vattnet skapar

problem med igenväxning och syrebrist. Se därför till

att hålla kemikalier och gödsel långt från alla vattenmiljöer.

• Visa hänsyn vid transport och markberedning

Markberedning och körning i bäckmiljöer innebär

att slam förs ut i vattnet, fuktiga stränder tar skada

av trycket från tunga maskiner och det finns alltid en

risk att kemikalier kommer ut i vattnet.

Foto: Johan Hagström

Information om vattendrag ingående i projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige,

ett s.k. LIFE-projekt, delfinansierat av EU.


LIFE-projektet

Har du frågor om projektet eller om skogsbruksåtgärderna

i Bratteforsåns avrinningsområde

Välkommen att kontakta Johan Hagström på Skogsstyrelsen

i Uddevalla tfn 0522–817 00

Vill du läsa mer om flodpärlmusslans ekologi eller om

projektet i sin helhet, så finns det informationsbroschyrer

att hämta hos Skogsstyrelsen. Här kan du även få bra

informationsmaterial om hur du visar hänsyn till vattendrag

vid skogsbruksåtgärder.

Se även www.skogsstyrelsen.se.

LIFE-projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer

i Sverige presenteras även på Världsnaturfondens

hemsida www.wwf.se. Resultaten från detta projekt

kommer att läggas ut på denna hemsida samt

publiceras i en slutrapport.

Natura 2000 är det nätverk av skyddsvärd natur

som EU:s medlemsländer bygger upp. Syftet är

att skapa förutsättningar för långsiktig skötsel och

skydd av EU:s mest skyddsvärda naturtyper och

arter. Läs mer om Natura 2000 på länsstyrelsens

hemsida www.o.lst.se.

Fotografier: Lennart Henrikson

Information om vattendrag ingående i projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige,

ett s.k. LIFE-projekt, delfinansierat av EU.

More magazines by this user
Similar magazines