Omvärldsanalys - Sollentuna kommun

sollentuna.se

Omvärldsanalys - Sollentuna kommun

Omvärldsanalys

Januari 2013

www.sollentuna.se


2013-01-04

Sidan 1 av 93

Omvärldsanalys Sollentuna

2014-2016

2013-01-28

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se

Turebergs torg Sollentuna


2013-01-04

Sidan 2 av 93

Innehållsförteckning

Omvärldsanalys Sollentuna 2014-2016.........................................................1

Förord .............................................................................................................5

........................................................................................................................6

Syfte och bakgrund.........................................................................................6

Genomförandet av omvärldsanalysen ........................................................7

Arbetets genomförande...............................................................................7

Läsanvisningar............................................................................................8

......................................................................................................................10

Ansvarsfull ekonomisk politik – Effektivt resursutnyttjande......................10

..................................................................................................................10

Övergripande utvecklingstendenser 2013-2016 .......................................10

Utmaningar för Sollentuna kommun ........................................................12

Utmaning 1: Skapa utrymme för reformer och fortsatt utveckling av

verksamheternas kvalitet ..............................................................................13

Utmaning 2: IT: Kostnader och nytta...........................................................17

Utmaning 3: Ägarstyrning nya omsorgsbolaget...........................................17

......................................................................................................................18

Ansvarsfull ekonomisk politik – Näringsliv.................................................18

Övergripande utvecklingstendenser 2013-2016 .......................................18

Utmaningar för Sollentuna kommun ........................................................20

Utmaning 1: Fortsatt utveckling av kommunens effektivitet och kvalitet vad

gäller planering, handläggning och service ..................................................20

Utmaning 2: Arbeta för att stimulera nyföretagande och entreprenörskap .23

......................................................................................................................24

Ansvarsfull ekonomisk politik – kommunen som arbetsgivare ..................24

Övergripande utvecklingstendenser 2013-2016 .......................................24

Utmaningar för Sollentuna kommun ........................................................25

Utmaning 1: Stärka Sollentuna kommuns arbetsgivarmärke .......................26

Utmaning 2: Rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens.........28

Utmaning 3: Vidareutveckla medarbetare till högre kompetens och till

chefsuppdrag.................................................................................................30

......................................................................................................................32

Utbildning.....................................................................................................32

..................................................................................................................32


2013-01-04

Sidan 3 av 93

Övergripande utvecklingstendenser 2013-2016 .......................................32

Utmaningar för Sollentuna kommun ........................................................33

Utmaning 1: Förbättra nyanlända elevers skolresultat .................................34

Utmaning 2: Rekrytera och behålla kompetent och behörig personal inom

utbildningssektorn ........................................................................................36

Utmaning 3: En växande kommun ...............................................................37

Utmaning 4: Finna former och metoder som kan ge placerade barn

möjlighet att, som lägst, nå godkända resultat i skolan................................38

......................................................................................................................40

Omsorg .........................................................................................................40

Övergripande utvecklingstendenser 2013 – 2016 ....................................40

Utmaningar för Sollentuna kommun ........................................................45

Utmaning 1: Kommunalisering av hemsjukvården 2015.............................47

Utmaning 2: Kommunövergripande struktur för den palliativa vården .......49

Utmaning 3: Samverkan gällande barn i behov av särskilt stöd ..................52

Utmaning 4: Bostadsförsörjning...................................................................54

Utmaning 5: Konjunkturanpassat försörjningsstöd och särskilt stöd för

självförsörjning.............................................................................................55

......................................................................................................................58

Miljö och klimat ...........................................................................................58

Övergripande utvecklingstendenser 2013-2016 .......................................58

Utmaningar för Sollentuna kommun ........................................................60

Utmaning 1: Hur kan Sollentuna kommun nå sina mål på miljö- och

klimatområdet .............................................................................................61

Utmaning 2: Hur kan Sollentuna kommun klimatanpassas........................63

Utmaning 3: Hur kan miljö- och klimatpåverkan från Sollentunas

verksamheter reduceras till en långsiktigt hållbar nivå ..............................64

Utmaning 4: Hur kan Sollentuna inom befintlig bebyggelse minska

dagvattnets miljöbelastning ........................................................................65

Utmaning 5: Hur kan Sollentuna kommun bidra till att trafikens miljö- och

klimatbelastning minskar............................................................................67

......................................................................................................................69

Integration och kommunikation – Integration..............................................69

Övergripande utvecklingstendenser 2013-2016 .......................................69

Utmaningar för Sollentuna kommun ........................................................71

Utmaning 1: Underlätta nyanländas arbetsmarknadsetablering ...................72


2013-01-04

Sidan 4 av 93

Utifrån exemplen ovan skulle Sollentuna kunna undersöka följande

områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:....................................76

Utmaning 2: Hållbar bostadsförsörjning för nyanlända ...............................76

Goda exempel: Västerås stad........................................................................77

Goda exempel: Göteborgs stad.....................................................................78

Goda exempel: Växjö kommun....................................................................79

Utifrån exemplen ovan skulle Sollentuna kommun kunna undersöka

följande områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen: .........................79

Utmaning 3: Utvecklat stöd för nyanlända elever i skolan ..........................79

Utifrån exemplen ovan skulle Sollentuna kunna undersöka följande

områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:........................................81

Utmaning 4: Kommunens mångfaldsarbete som arbetsgivare.....................82

Utifrån exemplen ovan skulle Sollentuna kunna undersöka följande

områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:........................................83

......................................................................................................................84

Integration och kommunikation – Kommunikation ....................................84

..................................................................................................................84

Övergripande utvecklingstendenser 2013-2016 .......................................84

Utmaningar för Sollentuna kommun ........................................................85

Utmaning 1 – Bättre beslutsunderlag med hjälp av dialog med invånarna .86

Utmaning 2 – Effektivisera processerna genom ökad användning av

geografiska informationssystem (GIS).........................................................88

Goda exempel: Stockholms stad ..................................................................89

Utmaning 3: Ökad kommunikation med invånarna – en konsekvens av

valfriheten.....................................................................................................90

Utmaning 4 – Intern kommunikation ...........................................................92


2013-01-04

Sidan 5 av 93

Förord

Den politiska styrgruppen för budgetprocessen har gett oss tjänstemän i uppdrag att

ta fram en omvärldsanalys. Omvärldsanalysen ska tjäna som underlag och inspirationsmaterial

för kommande budgetarbete och för diskussioner om hur vi kan utveckla

arbetet i kommunen. Enligt uppdraget ska vi beskriva vad vi ser som de

största utmaningarna inom de fem fokusområdena. Därefter ska goda exempel från

andra kommuner eller organisationer lyftas fram i analysen.

Vi kan lära oss av andras lösningar och dessutom få inspiration till fortsatt utvecklingsarbete.

Under hösten har vi diskuterat utmaningar och studerat goda exempel

som finns i så många organisationer runt omkring oss. Arbetet har varit både intensivt

och lärorikt. Att avgöra vilka som är bäst inom olika områden är svårt eftersom

våra förutsättningar ser olika ut. Vår ambition har varit att lyfta fram ett innehåll

som kan leda till givande och spännande diskussioner i arbetet med 2014 års budget

och med den fortsatta utvecklingen av våra verksamheter.

Sollentuna januari 2013

Katarina Kämpe

Kommundirektör


2013-01-04

Sidan 6 av 93

Syfte och bakgrund

Sollentuna arbetar sedan ett år tillbaka i en ny budgetprocess där omvärldsanalys

tydligare än tidigare pekas ut som en viktig delkomponent i processen. I samband

med upptakten för budgetarbetet för 2013 presenterades i januari 2012 en allmän

omvärldsanalys utifrån kommunens fem fokusområden.

I samband med att den politiska styrgruppen för ny budgetprocess avslutade sitt

arbete under hösten 2012 gavs ett uppdrag till tjänstemannaorganisationen att ta

fram en ny omvärldsanalys inför budgetarbetet för 2014. Enligt uppdraget skulle

omvärldsanalysen denna gång fokusera på att, utifrån fokusområdena och de kommunövergripande

målen, lyfta fram stora utmaningar för Sollentuna kommun och

sedan identifiera goda exempel på hur andra kommuner jobbar inom utmaningsområdena.

Föreliggande rapport innehåller en omvärldsanalys för Sollentuna kommun inför

budgetarbetet för 2014. I praktiken rör omvärldsanalysen utvecklingstendenser för

tidsperioden 2014 till och med 2016. Omvärldsanalysen utgår från de politiska

fokusområdena samt de kommunövergripande mål som fastställdes i 2013 års budgetbeslut.

I omvärldsanalysen har fokus lagts på att identifiera de största utmaningarna för

Sollentuna kommun för perioden 2014 – 2016 inom respektive fokusområde. Omvärldsanalysen

har utgått från förvaltningens ett verksamhetsperspektiv. Det är

följaktligen verksamhetens bild av förändringarna i omvärlden och de utmaningar

som följer av dem som lyfts fram.

Omvärldsanalysen har en jämförande ansats, dvs. vad/hur gör andra för att lyckas

Utifrån de exempel som presenteras ges konkreta förslag från omvärlden på hur

Sollentuna kommun kan möta de identifierade utmaningarna under perioden.

Målgruppen för rapporten är kommunfullmäktige, nämndpolitiker och tjänstemän i

ledande positioner. Som en del i processen har även en temakväll kring omvärldsa-


2013-01-04

Sidan 7 av 93

nalys ingått. 1 Temakvällen har bidragit till att fördjupa några av de utmaningar som

presenteras i rapporten genom externa föredrag.

Genomförandet av omvärldsanalysen

Arbetet med denna omvärldsanalys påbörjades under senhösten 2012. Utgångspunkten

för processen har varit att inför den kommande budgetprocessen, på ett

strukturerat sätt ta tillvara att Sollentuna kommuns tjänstemän har kunskaper om

både omvärldsfaktorer och utvecklingstendenser i den egna verksamheten, som kan

tas till vara inför den kommande budgetprocessen. Målsättningen har varit att på ett

strukturerat sätt ta till vara den kunskap som finns i organisationen och som har

bäring på budgetperioden 2014-2016.

Omvärldsanalysen ska ge en bild av nuläget och ge inspiration för arbetet i budgetprocessen

med mål och åtaganden samt resursfördelning. Omvärldsanalysen är

minst lika viktig som inspiration i det löpande arbetet med verksamhetsutveckling

under de kommande åren.

Målsättningen har därför inte varit att presentera färdiga lösningar på de utmaningar

som har identifierats i rapporten. Utvecklingsinsatser som prioriteras behöver i

många fall föregås av fördjupade studier av de goda exemplen samt anpassning till

Sollentunas förutsättningar och förhållanden.

Arbetets genomförande

Arbetet med omvärldsanalysen inleddes i november 2013. Arbetet har, i enlighet

med uppdraget, organiserats med utgångspunkt i Sollentunas fem kommunövergripande

målområden – Ansvarsfull ekonomisk politik, Utbildning, Omsorg, Miljö &

och klimat samt Integration och kommunikation.

Inom målområdena Ansvarsfull politik samt Integration & kommunikation har

arbetet delats upp utifrån de olika målen inom området. Det innebär i praktiken att

det har genomförts tre processer inom området Ansvarsfull ekonomisk politik (Effektivt

resursutnyttjande, Näringsliv samt Kommunen som arbetsgivare). Enligt

samma modell har området Integration & och kommunikation hanterats som två

processer.

För varje målområde har arbetet bedrivits, över förvaltningsgränserna, av tjänstemän

från de förvaltningar som är berörda av målområdet. Grupperna har, efter

behov, tagit hjälp av tjänstemän i berörda förvaltningar samt av externa resurser.

Processen har bestått av fyra steg där det första steget innebar att identifiera omvärldstendenser

och utmaningar. Grupperna har haft ansvar för att lyfta fram omvärldsfaktorer,

identifiera goda exempel, beskriva de goda exemplen samt identifierade

omvärldstendenser skriftligen. Resultatet som presenteras i denna rapport är

1 Temakvällen genomförs/genomfördes den 30 januari 2013.


2013-01-04

Sidan 8 av 93

följaktligen resultatet av kommunens tjänstemäns eget arbete och syn på utvecklingen

framåt och de utmaningar som de anser att kommunen står inför.

Arbetet har bedrivits med utgångspunkt i ett gemensamt ramverk. Grupperna har

emellertid arbetat med omvärldsanalysen på lite olika sätt. Områdena som behandlas

i rapporten är även av olika karaktär och står inför olika typer av omvärldsförändringar

och utmaningar. Dessa faktorer har påverkat resultatet av omvärldsanalysen

vilket bl.a. avspeglas i antalet identifierade utmaningar och goda exempel på

hur dessa kan mötas.

I figuren nedan presenteras översiktligt den arbetsprocess som omvärldsanalysen

har följt.

Figur 1: Schematisk beskrivning av arbetsprocessen för omvärldsanalysen

Läsanvisningar

Denna rapport är strukturerad efter ordningen på hur de övergripande verksamhetsmålen

presenterades i Sollentuna kommuns budget för 2013. 2 Rapporten inleds

följaktligen med omvärldsanalysen för området Ansvarsfull politik, därefter följer

Utbildning, Omsorg, Miljö & och klimat samt Integration & och kommunikation.

Ansvarsfull ekonomisk politik innehåller mål som dels handlar om resursutnyttjande,

kvalitet och effektivitet, dels om kommunens agerande gentemot näringslivet

och dels om kommunen som arbetsgivare. Eftersom målen inom detta område

skiljer sig åt har arbetet med omvärldsanalysen delats upp på tre grupper, effektivt

resursutnyttjande (mål 1), näringsliv (mål 2) samt kommunen som arbetsgivare

(mål 3 och 4). Dessa redovisas därför i det följande som tre separata avsnitt. På

samma sätt har området Integration & och kommunikation behandlats.

Varje målområde består av tre huvudrubriker. Inledningsvis presenteras kortfattat

de fastställda politiska mål som har satts upp för området. Därefter presenteras de

2 Sollentuna kommun (2012): Budget 2013 –Fastställd av kommunfullmäktige 2012-06-18,

reviderad av kommunfullmäktige 2012-11-14.


2013-01-04

Sidan 9 av 93

omvärldstendenser som grupperna har identifierat med betydelse för utvecklingen

under perioden 2014 -2016. Därefter presenteras de utmaningar som grupperna har

identifierat för varje behandlat område.

I samband med utmaningarna som grupperna har identifierat presenteras även goda

exempel på hur de kan mötas. De goda exemplen är i första hand hämtade från

kommunsverige, men i några fall även från offentlig förvaltning i utlandet eller

från näringslivet.


2013-01-04

Sidan 10 av 93

Ansvarsfull ekonomisk politik – Effektivt

resursutnyttjande

Mål 1: Säkerställa ett effektivt resursutnyttjande

med bibehållen eller förbättrad kvalitet.

Övergripande utvecklingstendenser 2013-2016

Samhällsekonomi

Inom detta område kommer de starkaste negativa signalerna från omvärlden främst

från vår egen kontinent, Europa. Ljusningen i konjunkturen inom eurozonen dröjer

och förväntningarna om framtiden har under hösten förskjutits i negativ riktning.

Det som framförallt tynger konjunkturen är skuldsaneringen i Sydeuropa. Flera

sydeuropeiska länder har haft betydande fall i BNP under år 2012. Avmattningen

har spridit sig norrut till ekonomiskt starka länder. Bruttonationalprodukten, BNP,

för eurozonen som helhet har fallit två kvartal i rad och det mesta pekar mot att

tillväxten för helåret blir negativ motsvarande cirka en halv procent. Risken för en

akut finanskris har emellertid minskat tack vare åtaganden från den Europeiska

centralbanken, ECB, och Europeiska unionen, EU, vilket märks i lägre räntor för

de mest skuldtyngda länderna.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, räknar med att Sveriges BNP kommer

att öka med 1,2 procent år 2013. Den fortsatt svaga tillväxten innebär att arbetsmarknaden

försvagas. Under 2013 förväntas arbetslösheten öka till 8,3 procent.

Även om tillväxten i ekonomin efterhand tilltar förväntas arbetslösheten ligga kvar

på en hög nivå en bra bit framöver. Först under år 2014 beräknas sysselsättningen

öka i landet. Skatteunderlaget i Sverige utvecklas emellertid i fortsatt positivt riktning.

I reala termer växer skatteunderlaget med 1,2 procent 2013. En starkt bidragande

orsak är ökade pensioner.

Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner kommer att utvecklas

långsammare än normalt, men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också


2013-01-04

Sidan 11 av 93

löne- och prisökningstakten. Under år 2013 och 2014 ökar timlönerna med enbart

2,8 procent för att sedan öka med närmare 4 procent år 2016.

På längre sikt – i takt med att problemen i omvärlden dämpas – ser förutsättningarna

för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den

privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt som finanserna överlag är

starka finns betydande investeringsbehov i bl.a. infrastruktur och bostäder. Till det

kan läggas ytterligt låga räntor och lediga produktionsresurser i form av bland annat

arbetskraft. Därför utgår vi från att tillväxten i svensk ekonomi efterhand förbättras.

Kommunernas ekonomi

Kommunerna väntas redovisa ett överskott på sammanlagt 15 miljarder kronor för

2012. En viktig förklaring till detta är att AFA Försäkring återbetalar premier på ca

8 miljarder kronor. Engångsintäkterna innebär att endast ett fåtal kommuner väntas

ha underskott i år vilket ger en välkommen andningspaus för många som kämpar

för att klara en ekonomi i balans. Sedan 2000-talets början har kommunernas

resultat i genomsnitt motsvarat 2 procent, ett mått som brukar anges som tumregel

för en sammantaget god ekonomisk hushållning för kommunerna. För åren framöver

kommer kommunernas intäkter utvecklas betydligt svagare än de senaste åren,

vilket kommer påverka sektorns resultat under år 2013 och 2014.

En fortsatt hög nivå på investeringarna, ökade behov inom såväl förskolan, grundskolan

som äldreomsorgen innebär att skattehöjningar kan komma att krävas i

kommunerna. Ny kostnadsutjämning och sänkt inkomstutjämningsavgift för kommuner

och landsting

Den kommunala ekonomin påverkas i hög grad av den kommunalekonomiska utjämningen.

Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska

förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. Nuvarande system gäller sedan 1

januari 2005. Utjämningssystemet kan delas upp i fyra olika delar: inkomstutjämning,

kostnadsutjämning, strukturbidrag och regleringsbidrag/avgift.

Sollentuna kommun har en skattekraft som överstiger den av staten garanterade

nivå på 115 procent och får därmed lämna ifrån sig en avgift till utjämningssystemet.

Kommunens strukturella förhållanden anses enligt systemet sammantaget vara

ogynnsamma och kommunen förväntas därmed ha en högre kostnad för de verksamheter

som är föremål för utjämning jämfört med genomsnittet. Sollentuna får

därför ett bidrag från de kommuner som har gynnsamma förutsättningar. Den

27 april 2011 överlämnade Utjämningskommittén sitt slutbetänkande till regeringen

avseende förändringar i den kommunalekonomiska utjämningen. Förändringarna

föreslås träda i kraft 2013. 3

3 Se Likvärdiga förutsättningar, SOU 2011:39.


2013-01-04

Sidan 12 av 93

När det gäller de stora dragen innebär inte förslaget någon omläggning i den kommunalekonomiska

utjämningen. Förslaget innehåller dock ett antal större justeringar

av kostnadsutjämningen. Det gäller bl.a. delmodellen för förskola och pedagogisk

omsorg samt delmodellen för individ- och familjeomsorg. Inom individ och

familjeomsorg föreslår kommittén en helt ny modell. Regeringen har presenterat

sitt förslag till förändringar i utjämningssystemet. I en promemoria föreslås att

utjämningskommitténs förslag i huvudsak genomförs.

För Sollentuna ger kommitténs förslag ett försämrat utfall med sammanlagt 1 941

kronor per invånare jämfört med utfallet 2012. Det motsvarar 128 miljoner kronor.

Kommittén föreslår att de negativa förändringarna successivt ska föras in under sex

år. De kommuner som förlorar på förändringen behöver endast finansiera 250 kronor

per invånare och år.

Sollentunas ekonomi

Sollentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god de senaste åren. Under

perioden år 2006 till 2011 har kommunen redovisat resultat som överensstämmer

med målen om god ekonomisk hushållning. Det är viktigt att kommunen kan säkerställa

en god ekonomisk hushållning och därmed inte skjuta över finansieringen

av dagens verksamhet till kommande generationer. Det prognostiserade resultatet

för år 2012, exklusive realisationsvinster, visar på ett överskott på knappt 7 miljoner

kronor, motsvarande 2,9 procent. Det prognostiserade resultatet innebär att

kommunen uppfyller balanskravet.

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. De tillgångar

som en kommun behöver för att driva en verksamhet kan finansieras på olika sätt,

med eget eller med främmande kapital och oftast med en kombination av dessa. På

lång sikt måste kommunen ha en balanserad finansiering av sina tillgångar. En bra

soliditet är också av betydelse för att kunna möta tuffare tider utan att för den skull

hamna på ekonomiskt obestånd. Soliditeten anger hur stor andel av kommunens

totala tillgångar som finansierats med eget kapital.

Sollentuna kommun har en god soliditet. Detta gäller även vid en jämförelse med

genomsnittet i riket och ett antal jämförelsegrupper. Sedan år 2006 har kommunens

soliditet minskat något. Detta hänger samman med de stora investeringar som kommunen

haft de senaste åren. Kommunen är nu på väg in i en period av lägre investeringar

och soliditeten kommer att stabiliseras.

Utmaningar för Sollentuna kommun

Politiken lyfter i sitt första mål inom området ansvarsfull ekonomisk politik fram

behovet av att Sollentuna säkerställer ett effektivt resursutnyttjande med bibehållen

eller förbättrad kvalitet.

Som tidigare redovisats kommer de ekonomiska förutsättningarna för Sollentuna

troligen försämras under de närmaste åren. Som en konsekvens av detta kommer


2013-01-04

Sidan 13 av 93

effektiviseringar vara nödvändiga för att kunna behålla nuvarande kvalitet i verksamheterna.

För att möjliggöra förbättrad kvalitet eller andra typer av reformer

kommer förmodligen löpande effektivisering inte vara tillräcklig utan politiken och

tjänstemannaledningen kommer behöva göra prioriteringar mellan verksamheter

samt aktivt driva på arbetet med effektivisering.

Sollentuna kommun har under år 2012 arbetat fram och infört en ny budgetprocess.

I samband med detta har kommunens generella ledningssystem omarbetats och

vidareutvecklats. Ett av de uttalade önskemålen i förändringsarbetet har varit att

tydligare kunna arbeta med medvetna prioriteringar utifrån verksamheternas kvalitet

och politiska ambitioner.

Utvecklingsarbetet har varit mycket tidspressat och det är först i samband med

budgetarbetet för år 2014 som ledningssystem och styrprocesser på allvar kan börja

utnyttjas för att bidra till ett ”effektivt resursutnyttjande med bibehållen eller förbättrad

kvalitet”.

Mot bakgrund av redovisad ekonomisk situation och de politiska ambitionerna i

målformuleringen om effektivt resursutnyttjande med bibehållen eller förbättrad

kvalitet har gruppen identifierat följande tre utmaningar för kommunen:




Skapa utrymme för reformer och fortsatt utveckling av verksamheternas

kvalitet.

IT kostnader och nytta.

Ägarstyrning nya omsorgsbolaget.

Utmaning 1: Skapa utrymme för reformer och fortsatt utveckling

av verksamheternas kvalitet

Att kontinuerligt skapa utrymme för politiska reformer och fortsatt utveckling av

verksamheternas kvalitet handlar i grunden om hur vi utvecklar och använder kommunens

ledningssystem och styrprocesser. Att de ekonomiska förutsättningarna

försämras under de närmaste åren innebär ytterligare tryck på detta och den ekonomiska

situationen innebär också ökade krav på kommunens förmåga att göra

prioriteringar.

Goda exempel: Nacka kommun, Haninge kommun, Uddevalla

kommun och Upplands Väsby kommun

För en mer generell utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta med styrning

och ledning finns verktyget Kommunkompassen som SKL använder sedan

2002. 4 Kommunkompassen utvärderar sättet att leda kommunen och sättet att sam-

4 Verktyget togs fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och

Kommunenes Sentralforbund i Norge. Det har använts i ett flertal kommuner i samtliga nordiska

länder. Bedömningen av kommuner görs mot bakgrund av teorier med betoning på mål- och resultatstyrning,

decentralisering och medborgar- respektive brukarorientering. En revidering genomfördes

2010 för att kunna fånga upp nya viktiga utvecklingstrender som påverkar den offentliga sektorn.


2013-01-04

Sidan 14 av 93

spela i organisationen. Utvärderingen i Kommunkompassen görs med utgångspunkt

från åtta huvudområden.

Vi har ansett det relevant att framförallt titta på följande huvudområden:

Resultat och effektivitet

Verksamhetsutveckling

Bland de Kommunkompassanalyser som genomförts i Sverige under senare år

lyfter vi i denna omvärldsanalys fram de fyra kommuner som fått högst poäng

avseende området Resultat och effektivitet. Kommunerna är Nacka, Haninge,

Uddevalla och Upplands Väsby.

Ett generellt intryck från rapporterna gällande de fyra kommunerna är att det i

samtliga kommuner finns ett helhetstänk vad gäller ledningssystem och styrprocesser.

Systemen kommuniceras och används även på alla nivåer i förvaltningen.

Nacka är den kommun som får högst poäng inom flest områden.

Kommunkompassen utgår i sin bedömning från vissa komponenter som bedömts

viktiga. Dessa komponenter anges nedan som rubriker och under respektive rubrik

lyfter vi fram goda exempel som Sollentuna kan lära av.




Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling

o I Haninge bestäms de effektiviseringar och prioriteringar som ska göras

i samband med arbetet med årsbudget och flerårsbudget.

o För att få svar på vad som leder till effektiv resursanvändning och utveckling

ställer Upplands Väsby krav på arbetssätt t.ex. processkartläggningar

och metoder för uppföljning.

Kostnader, resultat och jämförelser i budgetprocessen

o Nackas styrning i budgetprocessen utgår ifrån en risk- och väsentlighetsanalys

som renderar i strategiska mål vilka sedan följs upp och

analyseras utifrån resultat i form av nyckeltal som läser av resurser och

verksamhetens resultat.

o Nyckeltal som används i Nacka ska så långt som möjligt vara möjliga

att jämföra externt. För att få ”grönt ljus” i en analys måste man ha

med externa jämförelser.

o Vid rapportering i Nacka redovisas resurser och verksamhetsresultat

sida vid sida för att visualisera insats och effekt.

Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll

o I Nacka har man aktivt valt att varje verksamhet ska använda den metod

för att utveckla verksamheten som de finner bäst för att effektivisera

och uppnå de politiskt fastställda målen.

o I Nacka har chefer och medarbetare tydliga uppdrag för vad som ska

uppnås utifrån strategiska mål och verksamhetsmål. Ett av kommunens

fyra lönestyrande kriterier är ”bidrag till verksamhetsförbättringar”.


2013-01-04

Sidan 15 av 93







o I Upplands Väsby ställs krav på att upprätta en handlingsplan/åtgärdsplan

om verksamheten inte lever upp till uppsatta mål.

Kommunikation kring resurser och resultat

o Styrning och rapportering lägger stort fokus på både den finansiella

prestationen/resurseffektiviteten och verksamhetens resultat i Nacka.

Det omfattar alla nivåer i organisationen.

o Haninge har i samverkansavtalet reglerat att arbetsplatsmötena bl.a.

ska innehålla information till personalen om ekonomi- och verksamhetsresultat.

Ekonomi- och personalcheferna deltar regelbundet i förvaltningarnas

ledningsgrupper där resultaten informeras och jämförs.

Extern samverka för att effektivisera och utveckla

o Här lyfts framförallt Haninge fram som ett gott exempel som kan vara

värt att hämta inspiration från även om Sollentuna i jämförelse med de

fyra aktuella kommunerna också har en väl utvecklad samverkan inom

många verksamhetsområden.

Strategiskt kvalitetsarbete

o I Nacka är systematisk verksamhetsutveckling ett krav som bland annat

tydliggörs i resultatkontrakten för produktionens chefer. Hur och

vilka metoder eller system som används är däremot upp till verksamheten

att bestämma.

o Uddevallas systematiska kvalitetsarbete består av ett antal verktyg som

finns framtagna för att förbättra verksamheten och för att uppnå och

om möjligt överträffa måluppfyllelse. De olika kvalitetsverktygen är

tydligt beskrivna och utvärderas återkommande.

Verktyg för kvalitets-/verksamhetsutveckling

o I Nacka stimuleras och drivs kvalitetsutveckling kraftfullt genom jämförelser

och dialog om resultat.

o På Haninges intranät finns tydliga instruktioner kring hur man jobbar

med enkäter och kundundersökningar. Den centrala kvalitetsgruppen,

med representanter från respektive förvaltning, samordnar kvalitetsarbetets

olika undersökningar och är den motor kommunen använder sig

av för kvalitetsutveckling.

o Upplands Väsby har börjat använda ett IT-verktyg för att organisera

omvärldsbevakning, Wide Narrow.

o I Uddevalla finns tematiska arbetsgrupper som arbetar förvaltningsövergripande

med kommunövergripande utvecklingsfrågor t.ex. Gemensamt

utvecklarforum, personalgruppen, internkontrollgruppen.

Lärande och utveckling genom omvärldsspaning och samverkan

o Spaning och lärande är inte bara en möjlighet i Nacka, snarare en utmanande

uppmaning.

Kreativitet och innovationer

o Innovationssatsningen ”Nästa steg” i Nacka.

o Uddevalla har ett ”Kreativitetssystem” framtaget. Systemet är uppdelat

i fyra delar: 1. Förslagsverksamheten 2. Prestations- och innovations-


2013-01-04

Sidan 16 av 93

bidrag 3. Årets medarbetare/Årets arbetsgrupp – årets prestation 4.

Belöningssystemet.

Även Erfarenhetsutbytesdagar genomförs.


IT-stöd

o I Nacka definierar alla verksamheter hur man använder IKT för att

driva och utveckla verksamheten. 5

Utöver ovan redovisade goda exempel från områdena Resultat och effektivitet respektive

Verksamhetsutveckling bedömer vi det vara relevant i sammanhanget att

även redovisa en reflektion från Upplands Väsby. Kommunledningen konstaterar

att den stora utmaningen är att få ut ledningssystemet i hela organisationen. Detta

skall i Upplands Väsby ske bland annat genom en ”Roadshow”.

Utifrån lärdomarna från kommunerna Nacka, Haninge, Uddevalla och

Upplands Väsby skulle Sollentuna kommun kunna undersöka följande

områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:

Ett generellt intryck är att Sollentuna, ur många perspektiv, har en grund i den

kommungemensamma styrningen och ledningen som motsvarar de kommuner som

når bra resultat i Kommunkompassen. För många enskilda faktorer som Kommunkompassen

lyfter fram ligger Sollentuna bra till.

Utifrån de goda exemplen skulle Sollentuna kunna arbeta vidare med:




Politikens roll vad gäller tydlighet i kravställande samt prioritering exempelvis

genom att:

o Förfina användningen av målstyrningsmodellen.

o Utveckla formerna för att ställa krav och fördela resurser kopplat

till kvalitet i verksamheterna.

Ett kommungemensamt perspektiv på kvalitet i tjänstemannaorganisationen

genom att exempelvis:

o Utveckla arbetet med kvalitet kring kommungemensamma faktorer

som t.ex. tillgänglighet.

o Gemensamt arbete med metodutveckling, ”verktygslåda”.

o Utveckla gemensamma former för omvärldsanalys och kvalitetsredovisning.

o Tydliggöra och utveckla kopplingen mellan verksamhetsutveckling/kvalitet

och ledar-/ medarbetarskap.

Planering, uppföljning och utvärdering som generella medel för att driva

på höjning av effektivitet och kvalitet exempelvis genom att

o integrera ekonomi, mål och verksamhetsresultat bättre i både planering

och uppföljning.

5 Informations- och kommunikationsteknik.


2013-01-04

Sidan 17 av 93

o utveckla formerna för planering, uppföljning och analys av ekonomi

och resultat längre ut i organisationen.

De kommuner som lyfts fram som goda exempel i Kommunkompassen har utvecklat

sina modeller för styrning och ledning under många år. Det är viktigt att bedriva

utvecklingsarbete kring ledningssystem och styrprocesser. I detta arbete är långsiktighet,

kommunikation och förankring centrala delar i arbetet.

Utmaning 2: IT: Kostnader och nytta

Sollentuna är mitt i en omfattande utveckling av sin IT-infrastruktur och fortsattaverksamhetsutveckling

med stöd av IT. Detta är en verklighet för samtliga Sveriges

kommuner. Jämfört med många kommuner är det gruppens bedömning att Sollentuna

också har en eftersläpning p.g.a. flera års uppskjutet utvecklingsarbete.

Under dessa förhållanden kommer det vara en stor utmaning att hitta former för

prioritering av insatser så att största möjliga nytta uppnås samtidigt som utvecklings-

och driftkostnaderna kontrolleras. En större utredning, omvärldsanalys, gällande

detta område kommer att genomföras under vintern 2013.

Omvärldsanalysen går därför i nuläget inte vidare in på detta område.

Utmaning 3: Ägarstyrning nya omsorgsbolaget

Sollentuna kommunfullmäktige har beslutat om att överföra vård- och omsorgsnämndens

egenregiverksamhet SOLOM till ett bolag som ska ägas av Sollentuna

kommun.

Motiven till fullmäktiges beslut är följande:

- Stärka egenregiverksamheten genom tillvaratagande av stordriftsfördelar.

- Egenregin drivs i en tydlig konkurrens med de privata producenterna, därmed

stärks konkurrensneutraliteten.

- Tillgodose valfriheten genom ett kommunalt alternativ.

- Undvika privat oligopolmarknad.

- Driva innovation inom äldreomsorg och funktionshinder.

Att utveckla formerna för ägarstyrning av kommunens nya vårdbolag kommer att

utgöra en betydande utmaning de närmaste åren. En del i utmaningen är att säkerställa

att omsorgsbolaget blir ett konkurrenskraftig och effektivt bolag. En annan

del är att säkerställa att bolaget blir en viktig aktör när det gäller att utveckla verksamheter

inom äldreomsorgen och funktionshindrade.

Inom ramen för det här uppdraget har vi inte kunnat hitta några exempel i

kommunsverige som motsvarar det som Sollentuna nu står inför. Omvärldsanalysen

går därför i nuläget inte vidare in på detta område.


2013-01-04

Sidan 18 av 93

Ansvarsfull ekonomisk politik – Näringsliv

Mål 2: Kommunen ska vara en aktiv aktör

mot näringslivet.

Övergripande utvecklingstendenser 2013-2016

Stockholms län är Sveriges mest utvecklingskraftiga region. Enligt internationella

bedömningar ligger regionen i topp i Europa. Stockholms län har även Sveriges

högsta sysselsättningsgrad och står för drygt 30 procent av landets BNP. Stockholmsregionen

står även för ca 35 procent av landets nyföretagande och 55 procent

av Sveriges befolkningsökning. Regionen anses vara den mest kunskapsintensiva

regionen utanför USA och den mest innovativa regionen inom EU. 6

Stockholmsregionen växer

I dag bor drygt 2,1 miljoner invånare i Stockholmsregionen. Regionen växer med

över 35 000 invånare per år. Det råder brist på bostäder vilket kan hämma tillväxten

på sikt. Tillgången till infrastruktur är betydelsefullt för länets utveckling.

Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar att både kapacitet och tillförlitlighet är

av central betydelse för fortsatt tillväxt och social sammanhållning. Det gäller såväl

kommunikationsmöjligheterna till och från Stockholmsregionen som möjligheterna

att effektivt röra sig inom regionen. 7

Konjunktur

En fortsatt finansiell oro och en svag konjunktur i omvärlden väntas dämpa tillväxten

i svensk ekonomi under 2012 och 2013. Inbromsningen i svensk ekonomi medför

att företagens behov av att anställa avtar och sysselsättningen utvecklades svagt

under 2012. Utbudet av arbetskraft fortsätter samtidigt att öka, vilket innebär att

arbetslösheten förväntas stiga något under 2013. I takt med att ekonomin återhämtar

under 2014 förväntas sysselsättningen öka och arbetslösheten minska snabbt.

6 Länsstyrelsens rapport 2012:26 – Stockholm 2013 Full fart framåt

7 Länsstyrelsens rapport 2012:26 – Stockholm 2013 Full fart framåt


2013-01-04

Sidan 19 av 93

Arbetslösheten förväntas fortsätta att minska till en nivå runt drygt 5 procent år

2016.

Stockholmskonjunkturen

Företagandet fortsätter ned med färre nya företag och fler företagskonkurser. Under

år 2012 startades 22 000 nya företag i länet. Det motsvarar en minskning av nyföretagandet

med ca 8 procent jämfört med 2011. På arbetsmarknaden fortsätter antalet

sysselsatta invånare att öka men takten dämpas ytterligare. Antalet lediga jobb

är färre samtidigt som antalet varslade personer fortsätter öka.

Stockholmsregionen har brist på kvalificerad arbetskraft inom olika sektorer.

SCB:s seminarium, Regionala dagen 2012, handlade om utmaningen att klara

framtida kompetensbehov. I ett av föredragen konstaterades att:

”De områden där bristen befaras bli störst är inom pedagogik, teknik och tillverkning

och hälso- och sjukvård. Prognoserna indikerar också en utveckling där den

totala efterfrågeökningen beräknas bli störst i Stockholms län och att det är i huvudstadsregionen

som framtida brist och obalanser riskerar att bli störst.”

Svenskt Näringsliv konstaterar att ”Var tredje svensk student saknar efter examen

ett arbete som motsvarar hans eller hennes utbildningsnivå. Samtidigt har vart

fjärde företag svårt att hitta personal med rätt kompetens.” 8

Sollentuna

Den senaste statistiken från 2012 visar att antalet nystartade företag i kommunen

ökade med nästan 16 procent jämfört med år 2011. Även företagskonkurserna ökar

i Sollentuna. 9

Enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik beträffande personer 16-64 år i Sollentuna,

har antalet nyanmälda och kvarstående platser minskat mellan åren 2011 och

2012. Antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd har emellertid

ökat. Detta mönster överensstämmer med den allmänna utvecklingen i Stockholmsregionen.

Företagarna i Sollentuna bekräftar samtidigt i samtal med företrädare för kommunen

att de har betydande problem med att rekrytera den arbetskraft de behöver.

Fenomenet med att gymnasie- och högskoleutbildningarna inte stämmer med

näringslivets behov har också uppmärksammats vid kommunöverläggningarna

med landstinget under 2012. 10

8 Riksdag & departement publicerat 2013-01-22.

9 Tillväxtanalys (Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser).

10 Kommunöverläggningarna är avtalade samverkansmöten mellan Sollentuna kommun och Stockholms

läns landsting.


2013-01-04

Sidan 20 av 93

Utmaningar för Sollentuna kommun

Inom ramen för kommunens arbete med att vara en aktiv aktör mot näringslivet har

det under hösten 2012 genomförts ett antal möten med lokala företagare. Dessa

möten har fokuserat på de viktigaste utvecklingsfrågorna för ett väl fungerande

lokalt näringslivsklimat i Sollentuna.

Upphandlingsformer och rutiner har diskuterats och också förändrats utifrån dessa

möten. Informationsinsatserna från kommunen till företagen har avsevärt förbättrats

i och med införandet av ett nyhetsbrev riktat till företagen i Sollentuna och

förändringar av hemsidan. Kommunen sponsrar bl.a. Sollentuna Nyföretagarcentrum.

Nyföretagarcentrum är en viktig aktör som har bidragit till att nästan 700 företag

startats i kommunen under 2012.

För det fortsatta arbetet har ett förslag till ny näringslivspolicy för Sollentuna utarbetats.

Den innehåller bl.a. fyra områden som bör prioriteras i det fortsatta arbetet

med att förbättra näringslivsklimatet i Sollentuna.

De fyra prioriterade områdena är:

1. Samhällsbyggnadsfrågor.

2. Kommunikation, dialog och service.

3. Trafik och infrastruktur.

4. Utveckling av samarbetet mellan skola, näringsliv och andra aktörer.

Enligt kommunens näringslivspolicy behöver en rad åtgärder genomföras inom

respektive prioriterat område. Kommunstyrelsen och de övriga nämnderna förväntas

beakta näringslivspolicyn i sitt budgetarbete vad gäller mål inom området

näringsliv.

Mot denna bakgrund har gruppen valt att lyfta fram några utmaningar och goda

exempel att lära av med relevans för kommunens fortsatta näringslivsarbete.

Utmaning 1: Fortsatt utveckling av kommunens effektivitet och

kvalitet vad gäller planering, handläggning och service

God effektivitet i kommunens handläggning och en bra service är viktiga faktorer

för alla kommunens målgrupper, medborgare och brukare såväl som näringslivet.

I Sollentunas näringslivspolicy konstateras bland annat följande:

”Att skapa goda förutsättningar för näringslivet handlar bl.a. om att tillgången till

mark och lokaler fungerar väl liksom att hanteringen av plan- och bygglovsärenden

är effektiv.”

”Att samhällsbyggnadsfrågorna är välskötta kan även bidra till att det finns en rimligt

god tillgång på bostäder i kommunen.”


2013-01-04

Sidan 21 av 93

”Kommunen ska vara lättillgänglig, kommunicera på ett sätt som är anpassat efter

målgruppen, erbjuda dialog och god service.”

”Kommunen ska erbjuda e-tjänster som underlättar vardagen för företagarna.”

”I kommunen, eller i dess närhet, ska det finnas ett attraktivt utbud av grund-,

gymnasie- och högskolor.”

Goda exempel: Nacka, Upplands Väsby, Södertälje, Stockholms stad

Service och myndighetsutövning

Enkätundersökningen ”Stockholmsregionens möte med näringslivet” mäter företagares

uppfattningar om kommunernas service kopplat till den myndighetsutövning

som direkt påverkar företagen. 11 I den sammanlagda Nöjd-kund-index rankingen

2011 placerar sig Nacka och Upplands Väsby mycket bra i förhållande till många

andra kommuner i Stockholmsregionen. För enskilda områden, t.ex. bygglov och

miljötillsyn, är det emellertid andra kommuner som når de bästa resultaten.

Stadsbyggnadsprocessen

Stadsbyggnadsbenchen är en enkätundersökning där byggherrar bedömer stadsbyggnadsprocessen

i åtta kommuner. I enkäten för år 2012 får Sollentuna en

mycket god placering gällande ”genomförandefasen” och också vad gäller service

från kommunen och dess handläggare.

Södertälje är den kommun som generellt får de bästa helhetsomdömena för stadsbyggnadsprocessen.

Södertälje har arbetat aktivt med att involvera andra aktörer,

t.ex. företagare och fastighetsägare, i arbetet med stadsbyggnadsfrågorna. Södertälje

kommun har också arbetat aktivt med verksamhetsutveckling och bl.a. infört

LEAN i stadsbyggnad. De har även börjat använda stödjande verktyg för att underlätta

arbetet med LEAN.

E-tjänster

Sedan år 2009 presenteras e-tjänster på Stockholm Stads webbplats startsida. Flera

av dessa handlar om ärendehandläggning som direkt berör företag:







Nyttoparkeringstillstånd

Tillstånd för livsmedelsföretagare

Alkohol- och serveringstillstånd för krögare

Söka bygglov

E-lots

Köldmedia rapportering.

11 Genomförs av Stockholm Business Alliance (SBA), senast 2011. Sveriges kommuner och landsting

har utifrån denna enkätundersökning skapat en nationell undersökning: ”Företagsklimat” där SBAundersökningen

ingår.


2013-01-04

Sidan 22 av 93

Utifrån lärdomarna från Nacka, Upplands Väsby och Södertälje samt

Stockholms stad skulle Sollentuna kommun kunna undersöka följande

områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:

I Sollentuna pågår sedan flera år uppföljning och analys av olika mätningar som

görs kopplat till kvalitet och effektivitet, bl.a. Öppna jämförelser. Allt fler av kommunens

verksamheter deltar i olika nätverk, t.ex. Stockholm Business Alliance och

Stadsbyggnadsbenchen. Detta arbete kan utvecklas vidare och även få en ökad

systematik.

Södertälje kommuns upplägg av arbetet i stadsbyggnadsprocessen uppskattas av de

byggföretag som är involverade. Gruppen anser därför att det kan vara värt att studera

Södertälje kommuns arbete med dessa frågor närmare.

I arbetet med utveckling av e-tjänster är Stockholms stad en av flera kommuner

som Sollentuna kommun kan använda för att hämta inspiration och kunskap från.

När man studerar Stockholm och andra större städer är det viktigt att vara medveten

om vilka resurser som använts för att utveckla tjänsterna. En annan dimension

är den stora mängden potentiella användare.

För bästa möjliga nytta med e-tjänsterna behövs djupgående analyser kring vilket

syfte kommunen har haft med de olika e-tjänsterna samt hur användningen och

effekterna har följts upp och utvärderats. Dessa faktorer måste i nästa steg relateras

till förhållandena i Sollentuna. På detta vis går det att utveckla e-tjänster som är

effektiva och anpassade till behov och förutsättningar i Sollentuna.

Nacka och Upplands Väsby kan vara goda generella exempel att titta vidare på när

det gäller frågor kring kommunens effektivitet och kvalitet vad gäller planering,

handläggning och service med direktkoppling till företagarnas kontakter. Respektive

verksamhetsområde bör emellertid fortsätta studera de goda exempel och de

lärdomar som är specifika för dem.

I ett större perspektiv är effektivitet och kvalitet en central frågeställning inom de

flesta av kommunens verksamheter. Detta gäller exempelvis för skola och barnomsorg

samt kultur och fritid. Att kommunen tillhandhåller goda tjänster inom dessa

områden har betydelse för rekrytering av kompetent arbetskraft till företagen i

kommunen.


2013-01-04

Sidan 23 av 93

Utmaning 2: Arbeta för att stimulera nyföretagande och

entreprenörskap

Arbetet med denna utmaning kan ske på många olika fronter. Vi väljer

här att lyfta fram ett gott exempel från skolans värld.

Goda exempel: Östhammars kommun

Svenskt Näringsliv arbetar för en ökad fokusering på entreprenörskap i skolan. Det

handlar både om att stärka elevernas entreprenöriella förmågor och att ge dem redskap

för att så småningom driva egen verksamhet.

Svenskt Näringsliv och Östhammars kommun har under år 2012 startat ett gemensamt

treårigt projekt kring entreprenörskap i skolan. Fokus ligger på eleverna i

mellanstadiet och uppåt. Målet med projektet är att stärka det entreprenöriella förhållningssättet

och samverkan mellan skola och näringsliv och hos elever, lärare

och skolledare. Utgångspunkten är att en väl fungerande skola med entreprenöriellt

lärande är avgörande för utvecklingen av ett dynamiskt och blomstrande näringsliv

med många entreprenörer.

Förändringar i arbetslivet ställer nya krav på framtidens medarbetare. Skolan ska

bidra till att stärka elevers entreprenöriella förmågor. Skolan ska även ge eleverna

en inblick i företagandets villkor och möjligheter.

Aktiviteterna i projektet i Östhammar består bl.a. av studiebesök på företag och

företagsbesök på skolan, praktik samt skoluppgifter som ska lösas i samarbete med

det lokala näringslivet.

Östhammars kommun har anställt en person som ska arbeta heltid med projektet.

Utifrån lärdomarna från Östhammars kommun skulle Sollentuna

kommun kunna undersöka följande områden vidare för att förbättra

måluppfyllelsen:

Entreprenörskap i skolan handlar om att få eleverna att bli entreprenörer för sig

själva och sitt liv. Detta har blivit ett naturligt fokus för många skolor.

Att samverka med näringslivet är ett område som skolorna i Sollentuna skulle

kunna utveckla. Det finns flera skolor i Stockholmsregionen som arbetar på ett

utvecklat sätt med detta. Det finns även goda exempel i andra delar av landet.


2013-01-04

Sidan 24 av 93

Ansvarsfull ekonomisk politik – kommunen

som arbetsgivare

Mål 3: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare

som skapar attraktiva arbetserbjudanden.

Mål 4: Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva

och kommunens verksamheter.

Under ovanstående mål har personalavdelningen arbetat fram åtaganden och handlingsplaner

vilka inte redogörs för i omvärldsanalysen.

Övergripande utvecklingstendenser 2013-2016

Nya pensionsregler

Regeringen har initierat diskussioner om att höja åldern för pensionsavgång men

till och med januari 2013 har inga beslut fattats i denna fråga. Förändrade pensionsregler

kan vara positivt för Sollentuna kommun som arbetsgivare. Det möjliggör att

kommunen kan behålla medarbetare med god kompetens och erfarenhet längre tid.

Det finns även risker med ett beslut att öka pensionsåldern då det troligtvis leder

till att medelåldern ökar bland medarbetarna. Bland medarbetarna i kommunen är

idag, december 2012, kvinnorna i genomsnitt 43 år och männen 41 år. Av Sollentuna

kommuns totala antal anställda är cirka 75 procent kvinnor.

Statistik som årligen redovisas i Sollentuna kommun visar att större andel sjukskrivningar

återfinns hos kvinnor och hos äldre medarbetare. Att öka medelåldern

bland medarbetarna skulle kunna få till konsekvens att sjukfrånvaro och arbetsrelaterade

skador skulle kunna komma att öka.


2013-01-04

Sidan 25 av 93

Större konkurrens om arbetskraft med rätt kompetens

Sollentuna kommun ligger i en expansiv storstadsregion där tillgång till arbetskraft

och kompetens är god. Konkurrensen om kompetenta medarbetare är emellertid

hög från privat sektor och närliggande kommuner.

Privat sektor associeras i högre utsträckning med de faktorer som såväl studenter

som unga yrkesverksamma finner viktiga, såsom intressanta arbetsuppgifter, personlig

utveckling och goda karriärmöjligheter. 12 Medarbetarna i kommuner och

landsting anser i högre utsträckning än anställda i både privat och statlig sektor

att: 13 arbetet är viktigt och betydelsefullt




de känner sig motiverade i sitt arbete

de ser fram mot att gå till arbetet

de är nöjda med den utmaning som arbetet innebär

Det finns alltså en diskrepans mellan vad medarbetare i kommun och landsting

anser om arbetsgivaren och vad studenter och unga yrkesverksamma associerar

med att arbeta i kommun och landsting. För att förbättra den offentliga sektorns

möjligheter att konkurrera om attraktiva medarbetare skulle denna attityd behöva

förändras.

Åldrande befolkning

En åldrande befolkning innebär större krav på sjukvård och omvårdnad. Sollentuna

kommun kommer år 2013 att bolagisera hela kommunens vårdsektor. Sollentuna

kommun är först i landet med denna lösning. En av anledningarna är att kommunens

alternativ ska kunna konkurrera på lika villkor som de privata alternativen, då

all omsorg ska konkurrensutsättas inom 3-4 år.

Växande befolkning

Flera stora byggnadsprojekt pågår i kommunen. Kommunen uppskattar att befolkningen

kommer att öka med 1000 invånare per år fram till år 2016. Sollentuna

attraherar i hög grad barnfamiljer vilket leder till ökade behov av ytterligare förskolor/skolor.

Lärare och förskollärare är yrkeskategorier där det råder brist på

utbildad arbetskraft. Av den anledningen är dessa yrkeskategorier ofta svåra att

rekrytera.

Utmaningar för Sollentuna kommun

På en övergripande nivå syftar samtliga mål inom detta område till att kommunen

ska kunna attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens.

12 Arbetstagarförbundet Visions undersökning bland högskolestuderande och unga

yrkesverksamma 2011.

13 Sveriges kommuner och landstings utredning ”Stolthet och fördomar” 2011.


2013-01-04

Sidan 26 av 93

För att kunna fortsätta leverera skola, vård, omsorg, teknisk service och andra välfärdstjänster

av hög kvalitet måste kommunerna få kompetenta medarbetare att

stanna kvar. Det krävs även att kommunerna lyckas locka unga att söka sig till

välfärdsjobben. Sollentuna kommun har vidtagit olika åtgärder för att bättre konkurrera

om arbetskraften med rätt kompetens. Ett exempel på detta är att ett gemensamt

koncept för platsannonser tagits fram. Ett annat exempel är att Sollentuna

kommun deltar på mässor och annonserar i olika tidskrifter. Åtgärderna har oftast

initierats av personalavdelningen eller i verksamheterna.

Sollentuna kommun har pensionsavgångar att vänta på 8,5 procent under perioden

2013-2016. Personalomsättningen utöver pensionsavgångar är frånvarande ca

10 procent per år. Pensionsavgångar tillsammans med personalomsättning samt

ökad efterfrågan på kommunens tjänster innebär sannolikt att över 1 500 personer

behöver rekryteras fram till år 2016. Detta är en av de stora utmaningarna i all

offentlig verksamhet. Utmaningen är inte ny men likväl högaktuell och på agendan

i de flesta kommuner.

Sollentuna kommun behöver mot denna bakgrund utveckla sin förmåga att attrahera,

rekrytera, utveckla och behålla kompetent arbetskraft. Det är gruppens bedömning

att genom ett långsiktigt arbete inom nedanstående områden skulle kommunens

möjligheter att lyckas öka:

Stärka Sollentuna kommuns arbetsgivarmärke. 14

Rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens.

Vidareutveckla medarbetare till högre kompetens och till chefsuppdrag.

Utmaning 1: Stärka Sollentuna kommuns arbetsgivarmärke

Sollentuna kommun har relativt sett ett gott rykte som arbetsgivare bland länets

kommuner. Detta kan vi konstatera genom intresse för och antal sökande till lediga

tjänster. I den senaste medarbetarenkäten fick Sollentuna kommun medarbetarindex

70 och ledarskapsindex 75 där 100 var maxvärdet. Enkäten visar att de flesta

av kommunens medarbetare är nöjda med sitt arbete, sin chef och sin arbetssituation.

15 Kommunal verksamhet har emellertid svårt att konkurrera med andra uppdragsgivare

och har sämst attraktionskraft i förhållande till privata, statliga och

landsting. 16 Gruppens bedömning är därför att attraktionskraften behöver förstärkas.

Sollentuna kommun saknar idag en gemensam strategi för att bygga sitt arbetsgivarmärke.

En av svårigheten med att skapa ett gemensamt arbetsgivarmärke, är

enligt gruppens bedömning, att verksamheterna tidigare varit uttalat decentrali-

14 Arbetsgivarmärket, eller arbetsgivarvarumärket, är en översättning av den engelska termen "Employer

brand" som betecknar hur ett företag eller en organisation uppfattas av sina nuvarande och

framtida medarbetare. Källa: http://www.kompetensbron.se/web/page.aspxrefid=28

15 Medarbetarenkät 2011.

16 Svenskt kvalitetsindex 2011.


2013-01-04

Sidan 27 av 93

serade. Nu finns det en vilja såväl från politiker som ledning att till större del arbeta

som en koncern. Detta skulle förbättra möjligheterna att skapa ett gemensamt arbetsgivarmärke.

Ett arbetsgivarmärke kan sägas vara uppbyggt av tre delar; arbetsgivarens identitet,

image och profil. 17 Ett starkt och positivt laddat arbetsgivarmärke förutsätter att

dessa tre delar signalerar enhetlighet och går i samma riktning.

Goda exempel: Norrköping

Norrköping är i Universums rankning utsedd till ”Årets kommun” 2012. Vinnarplatsen

fick Norrköping utifrån sin varumärkesprocess ”Let´s create Norrköping”.

Efter analys av en medarbetarenkät för två år sedan ställde sig kommunen frågan

hur medarbetarna ska få en gemensam syn på kommunens uppdrag och hur alla tar

sitt ansvar för det. Denna fråga var starten för varumärkesbyggandet ”Let´s create

Norrköping”. Som en del i varumärkesbyggnadsprocessen ingår ”Den blå tråden”,

vilken är kommunens interna värderingsplattform.

Norrköping har arbetat med en rad olika aktiviteter bl.a. seminarier, workshops och

blogg på intranätet. Kommunen har även utarbetat ett material med film, presentation,

poster och diskussionsunderlag. Den blå tråden tar upp medarbetarskap, ledarskap,

uppdrag och vision. Materialet beställs av chefer och används vid arbetsplatsträffar

för att sprida budskapet och inspirera alla 9 000 medarbetare. Värderingarna

i ”Den blå tråden” finns också med i medarbetarsamtal och lönesamtal.

”Eftersom medarbetarna är våra främsta ambassadörer måste de ha kunskap om

våra gemensamma värderingar och en bild av kommunen som en enad arbetsgivare”

säger personalchefen Per-Olov Strandberg.

Arbetet gjordes möjligt genom en tydlig politisk satsning och en enad ledning.

Arbetet med ”Den blå tråden” har till stor del varit uppfodrande och ingått i chefernas

uppdrag. Arbetet har kontinuerligt följts upp i ledningsgrupp. Under 2013 fortsätter

arbetet och en ny medarbetarenkät genomförs.

Utifrån lärdomarna från Norrköpings kommun skulle Sollentuna

kommun kunna undersöka följande område vidare för att förbättra

måluppfyllelsen:


Skapa en gemensam identitet som ligger till grund för profil och image av

Sollentuna kommun som arbetsgivare. Detta är ett långsiktigt arbete och

handlar ytterst att förändra attityder och skapa en gemensam kultur.

o För att skapa en gemensam identitet för Sollentuna behöver personal-

och kommunikationsavdelning samarbeta med chefer och

17 Identitet: hur verkligheten är. Image: hur man uppfattas av andra. Profil: vilken bild man väljer att

förmedla.


2013-01-04

Sidan 28 av 93

medarbetare. När denna identitet är fastställd kan Sollentuna

kommun marknadsföra sig och stärka arbetsgivarmärket.

Utmaning 2: Rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens

Att kvalitetssäkra kommunens rekryteringar är en nyckelfaktor för att klara kommande

rekryteringsbehov. En felaktig rekrytering tar mycket tid och resurser från

verksamheten. I Sollentuna kommun finns sedan tre år en rekryteringsprocess där

chefer får stöd och verktyg för att genomföra rekryteringar. Trots detta är det gruppens

uppfattning att många rekryteringar sker utan att säkerställa kvaliteten i rekryteringen.

Orsakerna till detta är många gånger tidsbrist och bristande kunskap hos

den chef som ansvarar för rekryteringen. En annan förklaring är en brist på kvalificerade

sökande. Ibland resulterar det i anställning av medarbetare som saknar viss

kompetens eller de rätta personliga förutsättningarna för arbetet.

Innan en nyrekrytering påbörjas är det därför av ytterst vikt att analysera vilka behov

av kompetens verksamheten behöver idag och på lite längre sikt. Utan denna

analys riskerar verksamheten, trots nyrekryteringar, att sakna viktig kompetens

inom en kort framtid.

En bra introduktion är betydelsefullt för den fortsatta utvecklingen och förmågan

att snabbt och effektivt sätta sig in i arbetsuppgifterna. Idag arbetar kommunen

med en central introduktionsdag för alla nyanställda. Introduktionsdagen anordnas

två gånger per år. Dessutom anordnas lokal introduktion vid varje verksamhet.

En jämställd arbetsplats lockar fler medarbetare med rätt kompetens. Sollentuna

kommun har sedan år 2012 mätt jämställdhet med hjälp av JÄMIX. Kommunen

nådde index 121, vilket är medel för kommunal verksamhet. I jämställdhetsplanerna

finns åtgärder för att förbättra jämställdheten. Åtgärderna bör finnas med i verksamhetsplanerna

för varje förvaltning.

Bland de som väljer att sluta sin anställning i Sollentuna kommun är grupperna

män, medarbetare med hög kompetens och yngre medarbetare överrepresenterade.

De förvaltningar som har högst personalomsättning är Trafik och Fastighetskontoret

(17,9 procent) samt Socialkontoret (15,7 procent). Den åldersgrupp där personalomsättningen

är högst är 30-39 år (15,6 procent).

Andra grupper som inte har lika stark ställning på arbetsmarknaden har låg personalomsättningen.

För att behålla kompetenta medarbetare är det viktigt att analysera

vilka som väljer att sluta i Sollentuna kommun, varför medarbetare väljer att

avsluta sin anställning och om något skulle kunna fått medarbetaren att stanna

kvar. Idag finns det en rutin att varje chef ska genomföra avgångssamtal. Det finns

emellertid inte någon gemensam uppföljning eller lärande av vad som kommer

fram i samtalen.


2013-01-04

Sidan 29 av 93

Goda exempel: IKEA

IKEAs starka varumärke är en stabil grund att utgå från för att vara attraktiv som

arbetsgivare och attrahera medarbetare med rätt kompetens. År 2012 låg IKEA på

första plats för ekonomer och andra plats för civilingenjörer i Universums rankning

av attraktiva arbetsgivare. IKEA arbetar strategiskt med bland annat:





Introduktionsutbildning, där den som är nyanställd genomgår en femdagars

utbildning globalt respektive tvådagars utbildning lokalt.

Personalinvesteringar leder till högre produktivitet, mindre rehabilitering

och lägre sjukfrånvaro. Personalekonomiska bokslut görs.

Jämställdhets- och mångfaldsplaner görs med målbilder, aktiviteter och

uppföljning.

Avslutningssamtal hålls av både chef och personalfunktion enligt en framtagen

mall.

IKEA har en genomarbetad strategi för att välja rätt medarbetare. På hemsidan kan

till exempel alla göra ett enkelt test som visar om den sökande har rätt attityd för att

arbeta på IKEA. IKEA har också tagit fram de tio främsta anledningarna till att

medarbetare stannar kvar i bolaget.

Goda exempel: Göteborgs stad

I Göteborgs stad arbetar man med olika delar gällande attraktiv arbetsgivare. I

Göteborg har de en tydlig ledarskapsidé och två styrverktyg för Chefsförsörjning

och Kommungemensamma aktiviteter. I Göteborgs stad arbetar de med tre utvalda

budskap för en attraktiv arbetsgivare:




Samhällsnivå: ”Jag jobbar för en bra vardag för alla Göteborgare”

Organisationsnivå: ”Jag är med och utvecklar Göteborg”

Individnivå: ”Jag kan välja många olika intressanta jobb och karriärvägar”

På Göteborgs hemsida redovisas uppdrag, förhållningssätt, yrken, karriärvägar,

förmåner och senaste medarbetarenkäten.

Utifrån lärdomarna från IKEA och Göteborgs stad skulle

Sollentuna kunna undersöka följande områden vidare för

att förbättra måluppfyllelsen:




Utifrån en gemensam identitet kan Sollentuna vara tydligare i vilka personer

vi söker för våra uppdrag.

Marknadsföra oss bättre på hemsidan för att locka fler sökande till lediga

jobb.

Genomföra avgångsintervjuer på ett systematiskt sätt. Analysera vad som

gör att medarbetare väljer att avsluta sin anställning i Sollentuna kommun

samt vidta åtgärder för att medarbetare ska stanna längre.


2013-01-04

Sidan 30 av 93

Utmaning 3: Vidareutveckla medarbetare till högre kompetens

och till chefsuppdrag

Kompetensförsörjning handlar inte bara om att attrahera nya medarbetare utan

också om att behålla och utveckla medarbetare som redan finns i organisationen.

Detta kan bl.a. ske genom att erbjuda kompetensutveckling. Kommunen erbjuder

idag flera olika utbildningsinsatser. Ett exempel är möjligheten för barnskötare att

studera vidare till förskollärare. Ett annat är möjligheten för sjukvårdsbiträden att

studera till undersköterskor.

Grunden för all kompetensutveckling läggs i medarbetarsamtalet. Vid medarbetarenkäten

år 2011 svarade 82 procent av Sollentuna kommuns medarbetare att de

hade haft ett medarbetarsamtal under föregående år. Målet är att alla medarbetare

har ett årligt medarbetarsamtal där en utvecklingsplan fastställs.

Kommunen har inom ramen för projektet Kompetensbron arbetet med mentorskap

för chefer och specialister och att skapa nätverk för skyddsombud i kommunen. Att

arbeta på dessa sätt ger direkt feedback och utveckling genom kompetensöverföring

mellan befintliga medarbetare. Detta arbete har varit lyckosamt, men det finns

ingen satsning på detta idag.

Varje chef förväntas analysera kommande behov av kompetens vid pensionsavgångar

eller personalomsättning. Vid god framförhållning kan större andel rekryteringar

ske genom interna sökande. År 2011 var det ungefär 50 procent av chefstjänster

inom kommunen som tillsattes av internt sökande, vilket är positivt.

Att behålla och utveckla medarbetare som har ledarskapspotential är viktigt. Idag

erbjuder kommunen två funktioner för ledarskapsutveckling. Ledarskapsakademin

för medarbetare. med ledarpotential Chefsakademin för erfarna ledare. De utvärderingar

som genomförts visar att de medarbetare som genomgått Ledarakademin till

viss del gått vidare till chefstjänster i kommunen. Många av deltagarna har emellertid

inte fått någon ledande befattning och några har gått till andra arbetsgivare.

Kommunen ser idag över möjligheterna att skapa ett gemensamt ledarutvecklingsprogram

för alla chefer. Ett pilotprojekt kommer starta under 2013. Målsättningen

är att ett tjugotal chefer ska genomgå en ledarskapsutbildning. Om utvärdering

visar att detta ger en önskad effekt på ledarskapet i Sollentuna kommun är målet att

övriga chefer kommer att erbjudas en liknande utbildning.

Goda exempel: IKEA

De anställda tar själva ansvar för sin egen utveckling. I utvecklingssamtalet

tas karriärutveckling upp, med planer som följs upp


Ett gemensamt ledarskapsprogram där affären är nyckelordet i ledarskapet

och därmed levereras resultat. En ledare inom IKEA leder och utvecklar

människor, inspirerar och klargör, skapar gemenskap, hittar bättre vägar

och möjliggör förändring.


2013-01-04

Sidan 31 av 93


Medveten internrekrytering och påbyggnad inom Competence and Management

Review för att hitta de potentiella ledarna och specialisterna inom

sex månader, 1 år respektive 3-5 år, däribland även ersättare för ledningsgruppen.

Goda exempel: Umeå kommun

Umeå kommun arbetar enligt en modell för att årligen analysera nuläge, kommande

behov och tillgång på kompetens inom olika yrkeskategorier. Arbetet görs i

samarbete mellan chef och personalstrateg. Sammanställningen av analysen redovisas

i tabellen nedan.

Tabell 1: Schematisk sammanställning av komptensbehovsanalys,

Umeå kommun

Utifrån denna analys kan en strategi för att täcka kommande behov göras. Speciella

insatser kan planeras för yrkeskategorier där det kommer finnas stort behov men

där det finns brist på kompetenta sökande.

Utifrån lärdomarna från IKEA och Umeå kommun skulle

Sollentuna kunna undersöka följande områden vidare för

att förbättra måluppfyllelsen:





Utflöde i förhållande

till nuvarande antal

Beräknat

behov

E Skol- och barnomsorgsarbete 16,8% 519

Förändrat behov

Förväntad

tillgång

Fritidspedagog 8,5% 16 2 Oförändrat behov 1 God

Förskollärare 11,6% 101 3 Ökande behov 3 Brist

Barnskötare 12,6% 56 2 Oförändrat behov 1 God

Lärare grundskola, tidigare år 15,6% 70 3 Ökande behov 2 Mindre god

Elevassistent 17,9% 19 1 Minskande behov 1 God

Lärare, praktiska/estetiska ämnen 18,2% 29 2 Oförändrat behov 1 God

Lärare grundskola, senare år 18,7% 48 2 Oförändrat behov 1 God

Specialpedagog 22,6% 11 2 Oförändrat behov 2 Mindre god

Lärare gymnasium, yrkesämnen 24,0% 23 1 Minskande behov 1 God

Övriga 25,0% 17 2 Oförändrat behov 1 God

Dagbarnvårdare 29,1% 22 2 Oförändrat behov 3 Brist

Lärare gymnasium, allmänna ämnen 30,5% 56 3 Ökande behov 3 Brist

Speciallärare 37,0% 48 3 Ökande behov 3 Brist

Förbättra medarbetarsamtalet och genomföra årliga medarbetarsamtal för

alla medarbetare.

Skapa ett gemensamt ledarutvecklingsprogram.

Analysera kommande kompetensförsörjningsbehov.

Aktivt arbeta för att hitta potentiella ledare och specialister bland medarbetare

och göra individuella kompetensförsörjningsplaner för dessa.


2013-01-04

Sidan 32 av 93

Utbildning

Mål 5: Alla kommunens utbildningsverksamheter ska

hålla en hög och jämn kvalitet.

Mål 6: Skapa förutsättningar för ett livslångt lärande.

Övergripande utvecklingstendenser 2013-2016

Skolan har under de senaste åren reformerats med bland annat ny skollag och nya

läroplaner. Implementeringen av dessa kommer att fortgå under flera år framåt.

Sollentuna kommuns ambition att växa ställer krav på utökning av verksamheten

för att säkerställa alla barn och elevers rätt till förskola och skola. Förändringen

ställer krav på ett ökat samarbete mellan samtliga kommunens förvaltningar. Ett

tätare samarbete behövs framförallt mellan plan- och exploatering och trafik- och

fastighetskontoret och berörd förvaltning.

Samtliga skolor ska erbjuda eleverna en så god utbildning att samtliga elever når

eller överträffar målen i samtliga ämnen. Som en del i detta ingår att lärare och

skolledare ges möjlighet att fokusera på kärnuppdraget. Barn- och ungdomsnämnden

har gett barn- och utbildningskontoret i uppdrag att utreda detta och komma

med förslag på åtgärder under 2013. Regeringen har även tillsatt en särskild utredare

med samma uppdrag. Barn- och utbildningskontoret kommer att undersöka

möjligheten till samarbete med utbildningsdirektören i Stockholm som har uppdraget.

Den ökade internationella rörligheten ställer krav på tydliga strukturer runt mottagande

av nyanlända flyktingar. Detta gäller både vuxna och barn. En viktig del är

att genom samverkan mellan nämnder skapa förutsättning för ett bättre mottagande.


2013-01-04

Sidan 33 av 93

Utmaningar för Sollentuna kommun

Sollentuna kommun presterar bra inom utbildningsområdet. Skolresultaten har

under ett flertal år kontinuerligt förbättras. Att Sollentuna kommun är en bra skolkommun

bekräftades även av Skolinspektionen som under 2012 har genomfört en

inspektion av Sollentuna kommuns skolor. I Skolinspektionen konstaterar bland

annat följande: ”Kunskapsresultaten för såväl grundskolan som gymnasieskolan

ligger betydligt över genomsnittet för riket och har haft en positiv trend under ett

antal år.”

Vad krävs då för att nå hela vägen och bli Sveriges bästa skolkommun De stora

utmaningar som Sollentuna kommun står inför handlar framförallt om att lyfta de

elever med lägst skolresultat och att behålla och rekrytera behörig personal. Fokus

måste även fortsättningsvis ligga på att stärka de goda kunskapsresultaten. En viktig

förutsättning för att kunna nå detta är att det arbete som pågår redan nu kring

språkutvecklande arbetssätt, matematik och användandet av digitala resurser fortsätter.

För att lyckas med detta är det angeläget att samtliga nivåer görs delaktiga.

Detta innebär att lärare i större omfattning har möjlighet att ta del av och påverka

beslut. Läsandet kommer även fortsättningsvis vara en viktig del och tillgången till

bibliotek måste fortsätta vara god.

Barn- och utbildningskontoret bedriver utvecklingsarbete övergripande och lokalt

inom flera områden, främst matematik, läs-/skriv-/språkutveckling, antimobbning

och elever med utländsk bakgrund. När det gäller elever med utländsk bakgrund

finns en tydlig koppling mellan två av kommunens fokusområden, Utbildning samt

Integration och kommunikation. Olika riktade insatser har här genomförts under en

följd av år utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Följdriktigt har elevgruppens

kunskapsresultat ökat kontinuerligt under denna period. Sollentuna har haft en mer

positiv utveckling än övriga landet på detta område. Vid en jämförelse med övriga

kommuner i landet ligger Sollentunas meritvärde för elever med utländsk bakgrund

högt.

Elevens skolsituation är direkt kopplad till elevens totala situation. Skolans uppdrag

är att möta varje elev utifrån den enskilda individens förutsättningar. Detta är

en förutsättning för optimal utveckling av elevens kunskaper/lärande och sociala

förmågor. När det gäller elever med utländsk bakgrund kan båda dessa aspekter,

och kanske i synnerhet den senare, kräva ett förvaltningsövergripande perspektiv.

Med det avses ett övergripande och kreativt samarbete för bästa möjliga villkor för

varje individ.

Mot bakgrund av detta har följande utmaningar valts ut:



Förbättra nyanlända elevers skolresultat.

Rekrytera och behålla kompetent och behörig personal inom

tbildningssektorn.


2013-01-04

Sidan 34 av 93



En växande kommun.

Finna former och metoder som kan ge alla barn möjlighet att, som lägst, nå

godkända resultat i skolan.

Utmaning 1: Förbättra nyanlända elevers skolresultat

Som framgår ovan är det särskilt viktigt med ett förvaltningsövergripande perspektiv,

för att skapa bästa möjliga villkor för varje individ. Detta lyfts bland annat fram

av Skolverket. 18 Flexibilitet är en annan angelägen aspekt vilken man tagit fasta på

i till exempel Luleå. 19 I forskningsöversikt från Vetenskapsrådet” pekas på en kritisk

invandringsålder runt nio år vad gäller förutsättningarna att inhämta kunskaper

jämfört med jämnåriga födda i Sverige. 20 Skolverket lyfter fram kunskapen om

betydelsen av språkutveckling – modersmålet liksom målspråket – för flerspråkiga

elever utifrån ett didaktiskt perspektiv. Skolverket betonar att det finns ett behov av

att beskriva hur skolerfarenheter kan se ut i olika länder och kulturer, att lärarna

måste ges möjlighet att ta till sig hur skolgång och ämnesundervisning kan se ut

och hur kunskaper visas på olika sätt, ”en kontext så som den är känd för eleven”. 21

Även Skolinspektionens kvalitetsgranskning ” visade hur enskilda lärare/rektorer

som är hänvisade till att agera på egen hand ofta riskerar att komma till korta. Slutsatsen

är att ”huvudmannen måste ta sitt ansvar för samordning och fortbildning”.

22

Goda exempel: Västerås stad, kommunerna Luleå, Linköping

och Järfälla

Från och med vårterminen 2013 får Barn- och utbildningskontoret i Sollentuna

kommun en ny befattningshavare som skolutvecklare på området. Uppdraget innebär

att driva arbetet vidare utifrån ovan nämnda aspekter och med tyngdpunkt på

kartläggning och bedömning utifrån elevens förutsättningar. En utgångspunkt finns

redan i hur detta arbete utformats i Västerås, där de har kommit långt och lyckats

väl med just dessa delar. Barn- och utbildningskontoret gjorde ett studiebesök i juni

2012. Uppföljning med återbesök för ytterligare fördjupad kunskap är inplanerad.

Andra kommuner som visat framfötterna på området är bland andra Luleå, Linköping

(Skolverket 2012, se ovan) och Järfälla (”Mångfaldssatsningen”, 2007) där

satsningar gjorts på kompetens och samordning. I Järfälla anser kommunen att de

har fått resultat av arbetet.

18 Skolverket (2012): Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling – med fokus på samverkan,

organisation samt undervisningens utformning och innehåll.

19 Åström (2008): Undervisning av elever med flerspråkig och mångkulturell bakgrund i Luleå kommun,

Slutrapport.

20 Vetenskapsrådet (2010): Nyanlända och lärande, Bunar 2010:6.

21 Skolverket (2012): Redovisning av uppdraget att kartlägga och följa upp nyanlända elevers kunskaper,

redovisning av regeringsuppdrag 2012-11-05.

22 Skolinspektionen (2009): Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en trygg

miljö, Övergripande granskningsrapport 2009:3.


2013-01-04

Sidan 35 av 93

Några exempel på utvecklingen i dessa tre kommuner: I Luleå har såväl förskolesom

skolverksamheten för barn från andra länder förlagts till en enda centralt belägen

verksamhet där det också finns kompetens för att stödja familjerna i andra

hänseenden än barnens omsorg respektive utbildning. Kommunen ställer stora krav

på personalens formella och personliga kompetens samt arbetar med ständig flexibilitet

utifrån de behov som uppstår. Enheten är avsiktligt centralt belägen så att

den ska vara lätt att nå med allmänna kommunikationer från alla kommundelar.

Samma resonemang har tillämpats i Linköping beträffande placeringen av motsvarande

verksamhet. Även i Linköping ligger enheten centralt. Kommunen bedriver

ett utvecklingsarbete kring kartläggningsprocessen vilken bedöms vara av särskild

vikt. Utifrån sina förkunskaper och förmågor ges elever möjlighet att snabbt gå till

reguljär verksamhet och de internationella klasserna generellt har en nära koppling

till den vanliga skolverksamheten. Fokus ligger på elevernas styrkor och utslussning

sker successivt.

I Järfälla genomfördes en mångfaldssatsning under cirka tre år. Som ett resultat av

denna har varje elev nu sin skolplacering från början. Viktiga satsningar i kommunen

som fortsätter alltjämt är också ökad lärarkompetens i svenska som andraspråk

och genrepedagogik bland annat.

För alla dessa insatser och de förväntade resultaten i nämnda kommuner gäller att

mätbarheten med kända verktyg inte alltid är uppenbar. Säkerligen finns det fler

kommunala goda exempel att ta lärdom av, ett givet förhållningssätt för Barn- och

utbildnings omvärldsbevakning.

Utifrån lärdomarna från Västerås stad, kommunerna Luleå, Linköping

och Järfälla skulle Sollentuna kunna undersöka följande områden

vidare för att förbättra måluppfyllelsen:

Utifrån ovan redovisade exempel i andra kommuner på framgångsrika åtgärder för

elever med utländsk bakgrund har ett förändringsarbete i Sollentuna kommun initierats

för att förbättra måluppfyllelsen. Arbetet fortlöper och innefattar ett par viktiga

huvudspår, utveckling av kartläggningsprocessen samt en översyn av organisationen.

Även betydelsen av kompetensutveckling för lärare och andra berörda befattningshavare

ligger till grund för förbättringsåtgärder. I och med vårterminen 2013 har

viss förändring av organisationen trätt i kraft. De yngsta eleverna, årskurs 1-2, går

direkt till vanlig klass. I uppdraget för den nya befattningshavaren på kontoret ingår

analys av metoder och arbetssätt.

Andra förändringar planeras att genomföra läsåret 2014 på samtliga områden.

Bland annat ska verksamhet med förberedelseklass förläggas även på annat håll än

i Sofielundsskolan. Behov av annan kompetens än strikt pedagogisk kan komma att


2013-01-04

Sidan 36 av 93

tas in i organisationen om det fortsatta utvecklingsarbetet leder till att en sådan

tillgång bedöms vara vital för verksamhetens syften.

Utmaning 2: Rekrytera och behålla kompetent och behörig

personal inom utbildningssektorn

Sollentuna såväl som övriga kommuner i landet står inför stora utmaningar vad

gäller att rekrytera och behålla kompetent och behörig personal inom utbildningssektorn.

För Sollentunas del handlar det framförallt om att kunna möta de behov

som följer av att befolkningen ökar. Detta i kombination med en hög genomsnittlig

ålder inom lärarkåren leder till att kommunen kommer att ha stora behov att rekrytera

lärare i framtiden. För närvarande är antalet studerande på lärarutbildningarna

inte i paritet med det stora behov som arbetsmarknaden på området kräver. Som

exempel kan nämnas att endast fyra studerande började på lärarutbildningen med

inriktning mot Ma/No på Stockholms universitet höstterminen 2012.

Goda exempel: Kanada

Delar av barn- och utbildningskontorets ledning besökte Kanada under hösten

2012. Kanada har lyckats med att göra läraryrket attraktivt och läraryrket har en

hög status. Detta har bidragit till att det har varit möjligt att ställa krav på att samtliga

lärare är behöriga i sina ämnen.

En förklaring till attraktivitet och status är bland annat att ge lärarna en relativt hög

lön och konkurrenskraftiga arbetsvillkor. I Kanada har de arbetat aktivt med lärarcoacher

under åtminstone tio år. Genom att skapa karriärmöjligheter som t.ex. lärarcoacher

kan läraryrkets attraktionskraft stärkas. Sollentuna kommun har sedan

förra året lärarcoacher och deras arbetssätt utvecklas kontinuerligt. Kanadas modell

kommer vara en del i utvärderingen av hur coacherna i Sollentuna ska arbeta framöver.

Utifrån lärdomarna från Kanada skulle Sollentuna kunna

undersöka följande områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:

Kommunförbundet Stockholms län, KSL, planerar att tillsätta en särskild grupp för

att öka läraryrkets attraktivitet i regionen och Sollentuna avser att delta i detta arbete.

För att använda lärarna på bästa sätt är det viktigt de får möjlighet att spendera så

mycket tid som möjligt med eleverna. För att möjliggöra detta måste lärarnas administrativa

börda minska. Barn- och utbildningskontoret har fått ett uppdrag från

Barn- och ungdomsnämnden om att genomföra en kartläggning av situationen och

hitta sätt att minska administrationen för lärarna. Regeringen har även tillsatt en

särskild utredare med samma uppdrag.

Sollentuna avser att undersöka möjligheten till samarbete med utbildningsdirektören

i Stockholm som har uppdraget. En minskad administrativ börda bör även

kunna bidra till att attraktionskraften i yrket ökas.


2013-01-04

Sidan 37 av 93

Utmaning 3: En växande kommun

Sollentuna kommun har en ambition att växa sett till befolkningsstorlek. Då kommunen

växer behöver även den kommunala servicen utökas. För att kunna möta en

ökad befolkning måste bl.a. fler förskole- och skolplatser skapas. I kommuner som

växer är det ofta svårt att enbart titta på befolkningsprognoserna för att planera för

kommande behov. Det är ofta så att befolkningsprognoserna underskattar antalet

yngre barn i förskoleålder.

Det är därför viktigt att det finns ett gott samarbete mellan de olika inblandade

förvaltningarna i kommunen. Dessa måste vara medvetna om kommande projekt

och hur det påverkar övriga verksamheter i kommunen. Gruppens bedömning är att

det finns förutsättningar för att få till ett fungerande sådant arbete. Detta arbete har

delvis påbörjats då Trafik- och fastighetskontoret bjudit in övriga berörda kontor

för att diskutera strategiska fastighetsfrågor.

Den demografiska strukturen förändras över tid. För närvarande visar befolkningsprognosen

på ett minskat antal förskolebarn och gymnasielever, medan antalet

grundskoleelever beräknas öka. Med tiden förändras denna struktur och det kommer

att finnas tillfällen då behovet av förskoleplatser ökar medan grundskolans

minskar. Mot bakgrund av detta behöver framtida förskole- och skollokaler vara

flexibla så att de enkelt kan ställas om till antingen förskola eller skola.

Goda exempel: Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd i Stockholm,

Upplands Väsby kommun och Lidingö stad

Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd i Stockholm arbetar på ett strukturerat och

bra sätt när det gäller att säkra förskoleplatser. Hägersten-Liljeholmen är en stadsdel

i Stockholm som under en lång tid vuxit kraftigt. Trots detta har stadsdelen

alltid kunnat tillgodose förskoleplatser till alla barn som haft sådant behov. Barnoch

utbildningskontoret har planerat in ett besök hos stadsdelen för att ta del av

deras erfarenheter och se vad som kan appliceras i Sollentuna kommun.

I Upplands Väsby har man arbetat fram en handläggningsordning och en lokalförsörjningsprocess

där kundförvaltning och fastighetsförvaltning varit delaktig. Modellen

är relativt ny och kommer att utvärderas. Här driver kundförvaltningen de

tidiga skedena och lyfter till sin nämnd. Liknande arbetssätt har Lidingö kommun

valt. I bägge dessa fall är samarbetet med fastighetskontoret viktigt även i dessa

tidiga skeden.

Stockholms stad arbetar långsiktigt med att skapa förutsättningar för kortsiktiga

lösningar. Tekniska förberedelser och förutsättningar byggs in för paviljonglösning

om det anses kostnadseffektivt.

Samverkansforum för plan- och miljöfrågor över förvaltningsgränser samt lokalplaneringsforum

har utvecklats inom exempelvis Lidingö och i Upplands Väsby.


2013-01-04

Sidan 38 av 93

Ett bra exempel på en skola som delvis byggts flexibelt är Sjöstadsskolan i Stockholm.

Vid en utvärdering av skolan svarade förskolan att de var mer nöjd med den

flexibla förskolelokalen än vad man var med den permanenta.

Flexibla och miljöanpassade lokaler byggs i Rudboda skola på Lidingö. Skolan står

klar höstterminen 2014 för utvärdering. Ett styrande funktionsprogram framtaget

av Lidingös utbildningsförvaltning ligger till grund för projektet.

Utifrån lärdomarna från Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd i

Stockholm, Upplands Väsby kommun och Lidingö stad skulle Sollentuna

kommun kunna undersöka följande områden vidare för att förbättra

måluppfyllelsen:

Utifrån de goda exemplen ovan skulle lokalresursplaneringen kunna anpassas. I

Sollentuna har ett internt samverkansforum mellan berörda kontor precis startats. I

arbetet med att finna formerna för detta forum bör Sollentuna kommun närmare

studera hur Lidingö och Upplands-Väsby har organiserat detta.

Barn- och utbildningskontoret kommer under januari att besöka Hägersten-

Liljeholmen för att ta del av erfarenheterna och ser om deras metoder är applicerbara

Sollentuna.

Utmaning 4: Finna former och metoder som kan ge placerade barn

möjlighet att, som lägst, nå godkända resultat i skolan

Barn och unga som inte klarar godkänt i skolan är en stor utmaning. Det finns

många faktorer som påverkar barns skolgång. Det kan vara barn med olika former

av funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar, psykisk ohälsa, mobbing, missbruk

eller barn som inte klarar språket. Det kan också vara barn med sviktande stöd från

vårdnadshavare eller en allvarlig sjukdom hos förälder. Det kan också vara en lärare

eller skola som inte fungerar tillfredsställande. Det kan också vara barn som är

omhändertagna av samhället och placerade i familjehem eller på behandlingshem,

(HVB).

Skolverket genomförde år 2011 en inspektion av alla HVB. Skolverket fann att

placerade barn inte fick den skolgång de hade behov av, för att nå goda resultat i

skolan. Professor Bo Vinnerljung har forskat på familjehemsplacerade barn och

kommit fram till att barnens skolresultat är den främsta friskfaktorn för barns utveckling

senare i livet. Studien visade även att de familjehemsplacerade barn klarade

skolan i en betydligt lägre omfattning än icke placerade barn.

Dessa problem råder i hela Sverige och även i Sollentuna. Exempelvis har barn

placerade av Sollentuna kommun svårt att nå godkända resultat i skolan. Under

hösten 2011 och 2012 har ett Skolstödsprojekt arbetat med familjehemsplacerade

barn, för att barnen ska prestera bättre i skolan. Resultatet av detta projekt har ännu

inte utvärderats då det varit i gång under för kort tid. Socialkontoret har även utarbetat

ett bonussystem som ska stötta målet att alla barn ska klara sin skolgång.


2013-01-04

Sidan 39 av 93

Forskningen påvisar att barns skolframgång är en av de främsta friskfaktorerna i ett

barns utveckling och som förebygger framtida ohälsa hos barnet. Olika aktörer

inom kommun och landsting behöver ha ett nära samarbete och finna ett gemensamt

arbetssätt för att stärka stödet till utsatta barn.

Utmaningen är att finna dessa metoder och besluta om gemensamma satsningar

som ska prioriteras.

Goda exempel: Helsingborgs kommun

Skolfam i Helsingborg har utvecklat metoder att stödja familjehemsplacerade barn

och definierade riskbarn i Helsingborgs kommun. Metoden har utvärderats av professor

Bo Vinnerljung. Det skolstödsprojekt som utarbetats för familjehemsplacerade

barn i Sollentuna är framtaget efter samma modell.

Helsingborgs kommun har anställt psykologer och pedagoger som arbetar med

metoden Skolfamn. Metoden går ut på att alla placerade barn i åldersgruppen 7-12

år genomgår psykologiska och pedagogiska tester. Utifrån testresultaten utarbetas

individuella planer för alla barn.

Arbetet kräver en nära samverkan med den skola barnet går i och det familjehem

där barnet bor. Det som har gett goda resultat är att kunskapsluckor upptäcks och

barnet får massivt stöd under en kortare period. Detta ger barnen möjlighet att ta

igen förlorad kunskap. Inom matematiken får barnet oftast stöd i att träna arbetsminne.

Vuxna förväntningar på placerade barns skolprestationer behöver förbättras.

Ibland ställs för låga krav på skolframgång. Testerna görs om efter två år.

Bo Vinnerljungs forskning visar att så gott som alla barn som fått insatsen har förbättrat

sina resultat.

Utifrån lärdomarna från Helsingborgs kommun skulle Sollentuna

kommun kunna undersöka följande områden vidare för att förbättra

måluppfyllelsen:

Helsingborgs kommun har på en övergripande nivå gjort överenskommelser för en

grupp särskilt utsatta barn. Utifrån dessa överenskommelser har beslut fattats om

vissa satsningar.

En av de mest utsatta grupperna är barn inom samhällsvården och särskilt inom

familjehemsvården. Skolfamn är en metod för att stärka dessa barns skolgång och

för att säkerställa ett livslångt lärande.

Sollentuna kommun skulle kunna fatta liknande beslut på en övergripande nivå och

ge riktade satsningar till särskilt utsatta barn.


2013-01-04

Sidan 40 av 93

Omsorg

Mål 7: Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att

leva ett tryggt och självständigt liv

Mål 8: Arbeta för en individuellt anpassad omsorg

av hög kvalitet

Övergripande utvecklingstendenser 2013 – 2016

Stora pensionsavgångar och högre utbildningskrav

Vård- och omsorgen står inför stora pensionsavgångar de närmaste åren och har

stort behov av att rekrytera såväl omvårdnadspersonal, specialister som arbetsledare.

Den åldrande befolkningen bidrar också till det ökade behovet av personal

inom äldreomsorgen.

Vidare har Socialstyrelsen förstärkt sina krav på högskoleutbildning för verksamhetschefer

inom vård- och omsorg, samt utbildning i nivå med undersköterska för

omsorgs- och omvårdnadspersonalen. 23 .

Tillgången på sjuksköterskor i Stockholms län beräknas öka med drygt 12 procent

mellan år 2010 och år 2020. och efterfrågan på sjuksköterskor beräknas öka med

nästan 17 procent. Tillgången på socionomer är god och det råder överskott på

nyexaminerade socionomer. Tillgången på socionomer väntas i Stockholms län öka

fram till år 2020 med cirka 2 000. Efterfrågan väntas även att öka, men inte i

samma utsträckning. Efterfrågan på socionomer med inriktning mot äldreomsorg

23 Från och med 2014 ställer Sollentuna kommun krav på att samtliga verksamhetschefer samt omsorgs-

och omvårdnadspersonal har den utbildningsnivå som Socialstyrelsen föreskriver. Vård- och

omsorgsnämnden har också fattat beslut om flera satsningar för att öka intresset för vård och omsorg

och för att öka den formella kompetensen hos personalen, t.ex. Vård- och omsorgsambassadörer,

Utbildningsäldreboenden, kompetensutveckling inom ramen för Omvårdnadslyftet m.fl.


2013-01-04

Sidan 41 av 93

kommer främst att öka i samband med att befolkningen blir äldre. Den ökande

tillgången innebär att det finns en risk för ett överskott på socionomer 2020. 24 .

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, framhåller att det totalt på nationell nivå

behövs anställas drygt 64 000 nya undersköterskor i hälso- och sjukvården och

äldreomsorgen fram till 2019. 25 . Fackförbundet Kommunal redovisar i sin rapport

2012 gällande Vård- och omsorgscollage att det år 1980 sökte 18 000 svenska ungdomar

till gymnasieskolans vårdlinje, d v s dåvarande yrkeslinjen för undersköterskor.

Motsvarande gymnasieutbildning idag är vård och omsorgsprogrammet.

Förra året (2011) sökte sig knappt 4000 elever till vård- och programmet.

Regler för bemanningen och individuellt utformade

biståndsbeslut i demensomsorgen

Den 1 januari 2014 kommer Socialstyrelsen att besluta om bemanning på äldreboenden

där det bor demenssjuka. 26 Socialstyrelsen kommer också, i den kommande

föreskriften, ställa särskilda krav på omvårdnadspersonalens kompetens. Krav

kommer även att ställas och på biståndsbeslut med individuellt utformade hemtjänstinsatser

på äldreboende för personer med demenssjukdom. Det kommer ställas

krav på att uppföljning av biståndsbeslutet görs minst en gång var sjätte månad.

27

Kommunalisering av hemsjukvården

Idag har landstinget i Stockholms län ansvar för hemsjukvården som gäller basalgrundläggande

hemsjukvård i hemmet och rehabilitering i ordinärt boende. En

kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län planeras till 2015 för personer

som är 18 år och äldre.

Ungefär två tredjedelar av landets kommuner har under de senaste två decennierna

övertagit ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende från landstinget. Erfarenheterna

av denna ansvarsförskjutning är enligt Socialstyrelsen positiv. 28 Socialstyrelsen

framhåller dock att hemsjukvårdens framtida organisation måste utgå från patientens

behov där alla delar i vårdkedjan samverkar. Av Socialstyrelsens enkät

24 Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2011:37 ”Stockholm 2020, En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos”.

25 SKL pressmeddelande oktober 2012 ”Fler undersköterskor till vård och omsorg när befolkningen

blir äldre”.

26 SOSFS 2011:12

27 Socialstyrelsens kommande krav (från 1 januari 2014) på biståndsbeslut med individuellt utformade

hemtjänstinsatser på äldreboende för personer med demenssjukdom är en resurskrävande utmaning

för kommunen (beställaren) och äldreboendena (utförarna). De förändrade kraven innebär att kommunen

måste ställa om myndighetsutövningen till hemtjänstutredningar för biståndsbeslut om äldreboende

med demensinriktning och att följa upp biståndsbeslutet minst var sjätte månad. Idag fattas

generella biståndsbeslut om äldreboende med demensinriktning som en insats i sig och som inte

reglerar detaljer om vad som ska utföras och besluten följs sällan upp. Det är äldreboendena, som

genom sina avtal och gällande föreskrifter, som ansvarar för insatsernas utformning och utförande.

28 Socialstyrelsen (2008) Hemsjukvård i förändring - En kartläggning av hemsjukvården i Sverige


2013-01-04

Sidan 42 av 93

(2008) framgår att patienterna har bättre tillgång till hälso- och sjukvård när ansvaret

samordnas i ett huvudmannaskap.

Nationellt fackspråk för vård och omsorg

Inom ramen för strategin Nationell eHälsa har Socialstyrelsen på regeringens uppdrag

ansvar för nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk för vård och

omsorg. Myndigheten har också uppdrag att samordna och planera gemensam förvaltning

av informationsstrukturen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Under

perioden 2014 – 2016 kommer föreskrifter från Socialstyrelsen gällande nationellt

fackspråk för vård- och omsorg, som bl.a. inbegriper ICF. 29

Sollentuna kommun har, för hälso- och sjukvården i kommunens äldreboenden,

infört ICF som klassificeringssystem och planerar nu införandet av ICF för hela

äldreomsorgen och funktionshindersomsorgen.

Genom att anpassa myndighetsutövningen och verksamhetsplaneringen till ICF

kommer individen i ett tydligare fokus både i beslut och vid uppföljning. En implementering

av klassificeringssystemet ICF kommer att påverka handläggningsprocessen,

genomförandeprocessen och uppföljningen av såväl enskilda ärenden

som hela verksamheter för vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden som

ansvarar för personers sociala, psykiska och fysiska hälsa och hälsorelaterade faktorer.

Utveckling av den palliativa vården

Socialstyrelsen konstaterade under 2012 att behovet av palliativ vård är stort. 30

Drygt 90 000 personer avled 2010 i Sverige varav de allra flesta var äldre medan

cirka 560 vad barn och ungdomar under 18 år (Svenska palliativa registret). Cirka

80 procent av de avlidna bedöms varit i behov av palliativ vård (Socialstyrelsen

2012).

Socialstyrelsen gav 2012 ut ett Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård och

har ett regeringsuppdrag att ta fram nationella riktlinjer för palliativ vård. Den palliativa

vården kommer vara i särskilt fokus i och med implementeringen av de

kommande riktlinjerna.

29 ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) är ett verktyg och en arbetsmodell,

som antogs 2001 av WHO och gavs ut i svensk version 2003, för att beskriva en persons

hälsa och hälsorelaterade faktorer. ICF utgår från individens perspektiv och skapar förutsättningar för

en helhetsbeskrivning av individens livssituation. ICF tillhandahåller ett globalt och gemensamt språk

och ett kodsystem för beskrivningar av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, utan koppling

till specifika sjukdomstillstånd. Klassifikationen är professionsneutral och kan användas av såväl

personal inom hälso- och sjukvård som i socialtjänsten.

30 Världshälsoorganisationen (WHO) formulerade 2002 följande definition av palliativ vård: Palliativ

vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteteten för patienter och familjer

som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och

lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska,

psykosociala och existentiella problem.


2013-01-04

Sidan 43 av 93

Även det brukarfokuserade förebyggande arbetet inom äldreomsorgen kommer

vara i nationellt fokus, bl.a. genom regeringens satsning, Ledningskraft – så mycket

bättre för sjuka äldre. Uppföljningen av det förebyggande arbetet inom äldreomsorgen

görs nationellt genom kvalitetsregister som Senior Alert. Detta används

– med god täckning på i Sollentunas äldreboenden – för att förebygga riskområdena

sår, undernäring och fall, och registrera avvikelser. Senior Alert kommer få

stor betydelse för uppföljning av Ledningskraft och Socialstyrelsens Öppna jämförelser

av äldreomsorgen.

Begreppet ”vårdgivare”

Begreppet ”vårdgivare” har stått i fokus under år 2012. Frågorna har handlat om

beställarens (kommunens) respektive utförarens ansvar och skyldigheter. Varje

utförare som bedriver vård är en vårdgivare med fullt ansvar. Kommunens ansvar

för och rätt till insyn i den vård som bedrivs är inte helt klarlagt.

Socialstyrelsen har i sina nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för

systematiskt kvalitetsarbete, beskrivit begreppet vårdgivare på ett sådant sätt att det

kan komma att förändra kommunens insyn och uppföljning av verksamhet som inte

bedrivs i egen regi. 31 Den 1 juni 2013 träder förändringar av Patientsäkerhetslagen i

kraft som förtydligar landstingens och kommunernas patientansvar, men också

riktar ett fortsatt fokus på frågan gällande myndigheternas och utförarnas vårdgivaransvar

under perioden 2014 – 2016. 32

Rätten till insyn för kommunen som beställare av upphandlad (LOU och LOV)

vård och omsorg kommer att påverka kravställningar och uppföljning för att säkerställa

en brukarorienterad vård och omsorg.

Barnperspektivet

Under 2013 förstärker regeringen skyddet för barn och ungdomar som far illa eller

riskerar att fara illa genom ändringar i främst socialtjänstlagen. 33 Barnrättsperspektivet

ska stärkas genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra

åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser. Förändringarna påverkar de

nämnder i kommunen som arbetar med barn och barnfamiljer.

Förändringar av lagrummet är också att vänta under perioden 2013-2016, dels gällande

barnperspektivet i asylprocessen, dels att göra FN:s konvention om barns

rättigheter till lag i Sverige.

SKL har 2011 utarbetat en handlingsplan för att stärka implementeringen av FN:s

konvention om barns rättigheter i kommun, landsting och region. SKL har tidigare

beslutat att åtgärder som rör barn måste följas upp, något som förutsätter att konventionen

om barnets rättigheter tillämpas i praktiken. Utgångspunkten är att arbe-

31 SOSFS 2011:9

32 Patientsäkerhetslagen (2010:659)

33 Lag 2001:453


2013-01-04

Sidan 44 av 93

tet gäller alla barn men det är också angeläget att det sker utifrån ett jämställdhetsperspektiv

så att flickor och pojkar får samma förutsättningar. SKL framhåller att

alla verksamheter bör arbeta på de tre nivåerna: hälsofrämjande, förebyggande och

åtgärdande arbete och såväl med generella som med riktade insatser. Det salutogena

synsättet är en förutsättning för detta. 34

Samverkan gällande barn i behov av särskilt stöd

Sollentuna kommun har i november 2012 ingått ett avtal med SKL, 35 om hur vi

kommunen samarbetar i olika frågor rörande barn och unga i behov av särskilt

stöd. Sollentuna kommun i samverkan med barnpsykiatrin inom Landstinget, deltar

i SKL:s ”psynkprojekt”. 36 Projektet syftar till att utveckla välfungerade system

avseende ledning och styrning, bra stöd till alla barn och unga inom första linjens

insatser, såväl kommun som landsting, samt utveckla bra metoder för barn med

sammansatt problematik.

Samverkan gällande vuxna med psykisk funktionsnedsättning

och/eller missbruks- och beroendeproblematik

Samverkan krävs även kring övriga vuxna personer, inte bara föräldrar, med behov

av stöd från olika aktörer. Personer med psykisk funktionsnedsättning och/eller

missbruks- och beroendeproblematik har behov av samtida vård och behandling.

Under år 2013 väntas besked om eventuella förändringar vad gäller huvudmannaskapet

för beroendevården. Eventuella förändringar bedöms rimligt att kunna genomföras

under perioden för omvärldsanalysen. Under 2012 har kommunförbundet

i Stockholms län, KSL, rekommenderat länets kommuner och landstinget att underteckna

en regional överenskommelse med landstinget om samverkan kring vuxna

med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Sollentuna kommun har undertecknat

överenskommelsen.

Överenskommelsen omfattar även hur samverkan med brukar- och intresseorganisationer

ska formas. Kommunens lokala samverkansavtal behöver revideras, arbetet

sker under 2013 men förväntas få mer tydliga effekter angående hur samverkan

bör bedrivas under 2014 och framåt.

34 Begreppet salutogenes myntades av Aaron Antonovsky (1923-1994), professor i medicinsk sociologi

vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba, Israel. Salutogenes betyder hälsans ursprung

och härrör från latinets salus (hälsa) och grekiskans genesis (ursprung). Det salutogena perspektivet

fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom

(patogenes). Antonovskys svar på frågan om var en individ befinner sig på kontinuumet hälsa-ohälsa

var "Känsla av sammanhang" (KASAM).

36 SKL:s Psynkprojektet – psykisk hälsa barn och unga. 2012-2014 pågår ett treårigt arbete för att

synkronisera samhällets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk

ohälsa.


2013-01-04

Sidan 45 av 93

Ökat flyktingmottagande

I och med etableringsreformen 2010 återtog staten samordningsansvaret av mottagandet

av nyanlända flyktingar. Uppdraget med att på bästa sätt stötta nyanlända

flyktingar att komma ut i självförsörjning kräver ett gott och välutvecklat samarbete

mellan bl.a. Arbetsförmedlingen och flera olika verksamheter inom kommunen.

Bedömningen är att ytterligare utveckling av samarbetet kring målgruppen

behövs under 2014 - 2016.

Länsstyrelserna gör bedömningen att kommunernas anvisningsbara platser 2012

endast täcker drygt hälften av behovet inför 2013. 37 Lagen om eget boende (SFS

1994:137) innebär att flyktingar har möjlighet att välja var de vill bo i Sverige,

vilket är kommunernas sociala samhällsansvar att möjliggöra. 38

Antalet nyanlända flyktingar inklusive gruppen ensamkommande flyktingbarn som

kommer till Sverige ökar. Flyktingsituationen påverkas i högsta grad av olika katastrofer

i världen och prognoserna pekar på ett fortsatt ökat antal asylsökande till

Sverige.

Inom Stockholms län har flyktingmottagandet procentuellt minskat och staten förväntar

sig att mottagandet av de olika grupperna inom länet måste öka vilket i sin

tur påverkar de enskilda kommunerna. Sollentuna kommun är jämförelsevis en

liten mottagarkommun men tillgången på bostäder förväntas framöver vara den i

särklass största utmaningen för flyktingmottagandet.

Länsstyrelsen i Stockholms läns prognos för 2013 visar att det i Stockholms län

2012 fanns 290 anvisningsbara platser medan behovet för 2013 bedöms vara 550

platser för nyanlända flyktingar. Flyktingmottagandet påverkar också kommunens

kostnader för försörjningsstöd.

Svängningar i konjunkturen

Flera prognoser från bl.a. Konjunkturinstitutet, SCB och Svenskt näringsliv pekar

mot en svagare konjunktur för Sverige för perioden 2013-2016. Vi vet att konjunkturens

svängningar påverkar kvinnor och mäns behov av ekonomiskt bistånd. Då

arbetslösheten stiger slår det hårt mot personer som har kontakt med socialtjänsten

och deras möjlighet till någon annan form av självförsörjning. Kostnaderna för

ekonomiskt bistånd hänger till stor del samman med arbetslöshetsnivåerna.

Utmaningar för Sollentuna kommun

Det huvudsakliga kommunala ansvaret för fokusområdet omsorg ligger på socialnämnden

och vård- och omsorgsnämnden. De verksamheter som inbegrips under

dessa två nämnder utgör kommunens sociala samhällsansvar, socialtjänsten. Socialtjänsten

ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska

och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, samt aktiva deltagande i

37 Länsstyrelsernas prognos gällande nyanländande flyktingar 2013

38 SFS 1994:137


2013-01-04

Sidan 46 av 93

samhällslivet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för

sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och

gruppers egna resurser. 39

Socialtjänsten är en i hög grad lagstyrd och föreskriven verksamhet, men med ett

lagrum som ska tillämpas individuellt utifrån den enskildes behov och situation.

Sollentuna kommuns mål inom fokusområde Omsorg är en konkretisering av

socialtjänstens mål.

De politiska målen, att genom förebyggande arbete ge förutsättningar för medborgarna

att leva ett tryggt och självständigt liv och att kommunen ska arbeta för en

individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet, är styrande över tid för kommunens

utveckling av omsorgen och för hela socialtjänsten.

Målen sätter fokus på Sollentuna kommuns brukarperspektiv – att se individens

förmågor såväl som behov samt att kommunen möjliggör för den enskilde att föra

sin talan och företräda sin person genom en brukarfokuserad socialtjänst. Under

perioden 2014 – 2016 kommer flera stora brukarfokuserade förändringar såsom

införandet av ett nationellt fackspråk för vård och omsorg, en kommunalisering av

hemsjukvården, stort generationsskifte av vård- och omsorgspersonal m.fl.

Brukarperspektivet inkluderar samarbete och samverkan med olika aktörer inom

och utanför kommunen. Sollentuna kommun samverkar internt och externt med

bl.a. andra socialtjänstaktörer, kommuner, landsting, och staten m.fl. för att tillsammans

identifiera behov, genomföra, planera och följa upp samhällets insatser

och stöd. Under perioden 2014-2016 kommer Sollentuna aktivt delta i flera olika

samverkansprojekt såsom SKL:s psynkprojekt rörande barn och unga i behov av

särskilt stöd, tillsammans med landstinget, samt regional överenskommelse med

landstinget om samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning,

liksom aktivt delta i flera olika tvärprofessionella samverkansteam.

Att leva ett tryggt och självständigt liv förutsätter en fast bostad. Bostadsförsörjningen

är en grundpelare i samhällsplaneringen och kommunens sociala samhällsansvar.

Sollentuna har behov av en samplanerad bostadsförsörjning som inkluderar

samtliga ansvarsområden. Under perioden 2014-2016 kommer bostadsförsörjningen

vara en fortsatt utmaning för kommunen, exempelvis såsom bostäder för nyanlända

flyktingar inkluderande ensamkommande flyktingbarn, samt för långvarigt

hemlösa.

Den egna försörjningen är också en grundläggande förutsättning för att kunna leva

ett tryggt och självständigt liv. Sollentuna kommuns insatser för självförsörjning

och försörjningsstöd sätter grundläggande välfärd i centrum och är en förutsättning

för ett inkluderande samhälle. För perioden 2013-2016 pekar flera prognoser mot

39 1 § SoL Lag 2001:453


2013-01-04

Sidan 47 av 93

att Sverige får en svagare konjunktur vilket kommer påverka kostnaderna för ekonomiskt

bistånd som till stor del hänger samman med arbetslöshet. Under perioden

kommer kommunen också få ett ökat antal flyktingar som kommer att ha behov av

försörjningsstöd. Sollentuna kommun har också jämförelsevis med andra kommuner

en stor andel personer som har ett långvarigt eller mycket långvarigt behov av

försörjningsstöd.

Mot bakgrund av Sollentunas kommunövergripande mål och de redovisade utvecklingstendenserna

vill vi särskilt lyfta fram följande utmaningar för Sollentuna

kommun:






Hemsjukvården i Stockholms län

Kommunövergripande struktur för den palliativa vården

Samverkan gällande barn i behov av särskilt stöd

Bostadsförsörjning

Konjunkturanpassat försörjningsstöd och särskilt stöd för självförsörjning

För varje utmaning redovisas goda exempel. Det finns emellertid betydande svårigheter

i att systematiskt hitta goda exempel inom socialtjänstens område. Det

finns tydliga krav som styr verksamheterna, det finns många insatser, arbetsmetoder

och modeller att tillgå för att stödja den enskilde, men det är svårt att mäta

verksamheternas effektivitet och kvalitet. Bra socialtjänst är också den enskildes

upplevelse lika mycket som en realitet baserad på fakta.

Utmaning 1: Kommunalisering av hemsjukvården 2015

En kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län planeras till år 2015. Idag

har landstinget i Stockholms län ansvar för hemsjukvården som gäller basalgrundläggande

hemsjukvård i hemmet och rehabilitering.

Syftet med ”Hemsjukvård 2015” är att följa viljeinriktningen från regeringen att på

frivillig väg överföra delar av hemsjukvården till kommunerna. De gemensamma

målen för Stockholms län är:


En god, trygg och säker vård

En kommunalisering av hemsjukvården innebär att det blir bättre för den enskilde

genom en ökad helhetssyn, samordning av vård och omsorg och därmed

en ökad patientsäkerhet.


Effektiv användning av samhällets resurser

Huvudmännen ska se till att utförarna samverkar och organiserar vården och

omsorgen så att den utgår från den enskildes behov och att resurserna används

effektivt.


2013-01-04

Sidan 48 av 93

Kommunaliseringen av hemsjukvården innebär att kommunerna får organisera och

ansvara för hälso- och sjukvårdsinsatserna inkluderat rehabilitering men exkluderat

läkarinsatser. En förändrad ansvarsfördelning av hemsjukvården kommer att innebära

ett fortsatt behov av nära samverkan mellan landstinget och länets kommuner,

inte minst mot bakgrund av att säkerställa vården och omsorgen av de mest sjuka

äldre.

Det är en utmaning för Sollentuna kommun att implementera en organisation och

struktur för att hantera detta vårdgivaransvar. En hemtjänst av hög kvalitet tillsammans

med en kommunaliserad hemsjukvård bedöms dock ge bättre förutsättningar

för kommunen att arbeta förebyggande för att ge de medborgare som är i

behov av basal sjukvård i hemmet förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt

liv.

Den slutgiltiga utformningen av kommunaliseringen av hemsjukvården 2015 i

Stockholms län är ännu inte färdig. Sollentuna kommun är en av de kommuner som

är med och tillsammans med Stockholms läns landsting utformar övergången till en

kommunaliserad hemsjukvård. Kommunen har genom sitt aktiva deltagande i

kommunaliseringen en framförhållning och en god planering inför 2015 för att

säkerställa en hemsjukvård av hög kvalitet.

Goda exempel: Hemsjukvården i Uppsala län

Det finns mycket begränsad uppföljning tillhanda gällande den kommunala hemsjukvårdens

kvalitet. Socialstyrelsen har upprättat en handlingsplan. Målet är att

det vid utgången av 2014 ska finnas lätt tillgängliga, aktuella ändamålsenliga och

tillförlitliga Öppna jämförelser av kvalitet, resultat och effektivitet inom äldreomsorg

och hemsjukvård, anpassade till de olika målgruppernas behov. 40 En förutsättning

för uppföljning är dock att det finns enhetlig, entydig och jämförbar information

för att kunna beskriva behov. Socialstyrelsen kopplar här till ICF att

införa ett nationellt gemensamt fackspråk för vård och omsorg. Med ICF som en

grund utvecklar Socialstyrelsen en nationell modell för att beskriva och registrera

behov och insatser.

Uppsala kommun har ansvar för hemsjukvård och erbjuder hälso- och sjukvård till

personer som är i behov av hemsjukvård mer än 14 dagar och har fyllt 17 år. Distriktssköterskorna

i hemsjukvården arbetar på kommunalt uppdrag och samarbetar

med landstingets primärvård för insatser inom hemsjukvården. Primärvården står

då för läkarinsatserna via husläkare. Till den kommunala hemsjukvården hör också

arbetsterapeuter och sjukgymnaster. De som arbetar med rehabilitering är också

s.k. förskrivare av tekniska hjälpmedel.

40 Socialstyrelsen (2009) Handlingsplan för utveckling av Öppna jämförelser inom äldreomsorg och

hemsjukvård.


2013-01-04

Sidan 49 av 93

Uppsala kommun har hemsjukvården konkurrensutsatt. Hemsjukvården ingår i

kommunens valfrihetssystem för hemvård (hemtjänst och hemsjukvård). Det finns

idag sexton godkända utförare av hemsjukvård i Uppsala kommun. På kvällar och

nätter sköts Uppsala kommuns hemsjukvård av kvälls- eller nattpatrull. Det finns

sjuksköterska för planerade eller tillfälligt uppkomna insatser.

Utifrån lärdomarna från hemsjukvården i Uppsala län skulle Sollentuna

kommun kunna undersöka följande områden vidare för att förbättra

måluppfyllelsen:

Kommunaliseringen av hemsjukvården i Stockholms län kommer i stor utsträckning

få en liknande utformning som Uppsala kommuns hemsjukvård.

Även i Stockholms kommuner så planerar man för både hemsjukvård och rehabilitering,

men över 18 år istället för 17 år. Samverkan mellan Stockholms

läns landsting och Stockholms kommuner kommer också sannolikt att likna

samverkan mellan Uppsala läns landsting och Uppsala kommun.

Sollentuna kommun har en inriktning mot valfrihet för medborgarna och diskuterar

också att konkurrensutsätta hemsjukvården i valfrihetssystem. Uppsala

kommun utgör sålunda en kommun att lära av för Sollentuna kommun vid implementeringen

av hemsjukvården.

Utmaning 2: Kommunövergripande struktur för den palliativa vården

Vården i livets slutskede är en nationell utmaning. Sollentuna kommun gör idag ett

bra arbete men som det kan bli ännu bättre. Sollentuna är redan bra på att registrera

i det nationella Svenska Palliativregistret och som ger värdefull information om

insatsernas utförande och kvalitet. Sollentuna har också äldreboenden som redan

arbetar med särskild struktur för den palliativa vården, utifrån LCP. 41 Kommunaliseringen

av hemsjukvården 2015 kommer också att ge en ökad kompetens och

bredd för att utforma en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet. Det finns

emellertid behov av att fler enheter arbetar med en tydlig struktur för den palliativa

vården.

Världshälsoorganisationen, WHO, formulerade 2002 följande definition av palliativ

vård:

”Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteteten

för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande

sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt,

noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och

existentiella problem”. 42 Den palliativa vården kan delas in i en tidig fas med palli-

41 LCP: Liverpool Care Pathway. LCP kan beskrivas som en standardiserad vårdplan för patienter

under livets allra sista tid och som ger en bra struktur och stöd för den palliativa vården.

42 Den palliativa vården har beskrivits som en vårdfilosofi, som belyser ett vårdinnehåll oberoende av

hur vården är organiserad. Det finns inte någon tidsmässig bestämning från WHO av den palliativa


2013-01-04

Sidan 50 av 93

ativa insatser (från det att patienten får en konstaterad progressiv, obotlig sjukdom

eller skada) fram till en brytpunkt (avbryta en pågående livsförlängande behandling

som inte längre är meningsfull) och som innebär en övergång till en sen fas med

palliativ vård i livets slutskede (symtomlindring m.m.), samt en fas efter dödsfallet

som innefattar stöd till efterlevande.

Struktur för palliativ vård

Den palliativa vården förutsätter en struktur för vårdplanering som bygger på de

fyra palliativa grundstenarna; symtomlindring, samarbete, kommunikation och

relation, samt stöd till de närstående. Ett sätt att höja vårdkvalitén är att använda

kunskapsbaserade, individualiserade och standardiserade vårdplaner med tydliga

mål och riktlinjer för den palliativa vården.

LCP kan beskrivas som en evidensbaserad och standardiserad vårdplan för patienter

i livets slutskede. Modellen utvecklades i England med syfte om att sprida kunskap

om vård i livets slutskede från hospice till övriga vårdformer. 43

Målet med att arbeta enligt LCP är att förbättra vården av döende personer de sista

dygnen/timmarna i livet. Vården får en strukturerad kvalitetssäkring där resultaten

kan följas med stöd i det nationella kvalitetsregistret Svenska Palliativregistret.

Vårdens mål och planering blir tydlig. Personalen får en trygghet i att alla arbetar

med samma mål för den döende. Den döende och närstående blir införstådda i den

planerade vården och känner sig trygga och delaktiga i det som sker.

Det finns en övergripande internationell styrgrupp för LCP och en nationell styrgrupp

med syfte att utvärdera och förbättra vården av döende. I Sverige är Stockholms

Sjukhem koordinationscentrum för LCP. Hospice/palliativa enheter, primärvård/avancerad

hemsjukvård, sjukhuskliniker, samt vård- och omsorgsboenden

deltar i LCP. Alla som arbetar utifrån LCP måste gå utbildning för att lära sig arbetssättet.

Hela det palliativa teamet måste vara införstått med metodiken före start.

Med stöd av LCP kan vården uppnå en kunskapsbaserad standard i form av 18

tydliga mål som är viktiga för patienter som bedöms vara döende och i livets slutfas.

Den kunskap som finns ska användas på ett strukturerat sätt för att kunna sävården;

palliativa insatser kan ges i ett tidigt sjukdomsskede, men mer vanligt är att palliativa insatser

ges i livets slutskede.

43 Det finns en övergripande internationell styrgrupp för LCP och en nationell styrgrupp med syfte att

utvärdera och förbättra vården av döende. I Sverige är Stockholms sjukhem koordinationscentrum för

LCP. Hospice/palliativa enheter, primärvård/avancerad hemsjukvård, sjukhuskliniker, samt vård- och

omsorgsboenden deltar i LCP. Alla som arbetar utifrån LCP måste gå utbildning för att lära sig arbetssättet.

Hela det palliativa teamet måste vara införstått med metodiken före start. Med stöd av LCP

kan vården uppnå en kunskapsbaserad standard i form av 18 tydliga mål som är viktiga för patienter

som bedöms vara döende och i livets slutfas. Den kunskap som finns ska användas på ett strukturerat

sätt för att kunna säkerställa och utvärdera vården. LCP är kopplat till utbildning, underlag för forskning

och ger ett stöd för ny personal och studenter i ett palliativt tänkesätt.


2013-01-04

Sidan 51 av 93

kerställa och utvärdera vården. LCP är kopplat till utbildning, underlag för forskning

och ger ett stöd för ny personal och studenter i ett palliativt tänkesätt. Dokumentationen

i LCP ger möjlighet att analysera i vilken grad målen uppnåtts och

sammanställa rapporter för enskilda patienter eller för patientgrupper. Detta ger

möjligheter till kvalitetsuppföljning och utveckling av vården av döende.

LCP är uppbyggt i tre faser; initial bedömning, kontinuerlig bedömning och efter

dödsfallet. Modellen förutsätter att personalen har tid att lära känna personen i

livets slutskede för att kunna göra individuella och rätt bedömningar som ger rätt

insatser till en god död. En död utan lidande, d.v.s. att symptomen är kontrollerade

och att de sista dagarna ska, om möjligt, innehålla ett visst mått av mening, livskvalitet

och glädje.

Sollentuna kommun samverkar med läkarorganisationerna och kommer tillsammans

med dem under 2013 förbereda för ett införande av den palliativa vårdmodellen

LCP, med implementering i samtliga äldreboenden under 2014 till 2016.

Goda exempel: Stockholms Sjukhem

Den palliativa vården på Stockholms Sjukhem byggdes upp för tjugo år sedan och

var en av Sveriges första i sitt slag. Stockholms Sjukhems verksamhet har blivit en

kunskapsresurs som används som modell för vård- och omsorgsverksamheter över

hela landet.

Stockholms Sjukhems målsättning med den palliativa vård de bedriver är att ge

varje patient förutsättningar att uppnå bästa möjliga livskvalitet. År 2011 hade

verksamheten 55 procent av sina döende patienter insatta på LCP.

Stockholms sjukhem har LCP-ansvariga sjuksköterskor med särskild tid avsatt för

LCP. Den ansvariga sjuksköterskan ska genomgå särskild utbildning för att bl.a.

introducera det egna teamet i arbetet, arbetsleda, göra journalgranskningar och

annan uppföljning. När LCP väl är implementerat så spar det dock tid eftersom alla

professionella följer en modell som leder till rätt insatser för patienten.

LCP-teamet på Stockholms Sjukhem är multiprofessionellt. I teamet ingår bl.a.

sjuksköterskor, och läkare samt även smärtteam, paramedicinsk personal, och andlig

företrädare m.fl. Teamet har kompetens både för att stödja patienter och anhöriga,

och den egna personalen. Stockholms sjukhem har kurator och psykolog för

stöd till patienter och anhöriga och till debriefing för personal. Personalen har

också tid för patienterna vilket har stor betydelse för den palliativa vårdens kvalitet.

LCP-teamet på Stockholms Sjukhem vill dock inte lyfta fram sin verksamhet som

”best practice”, utan framhåller att samordningen av LCP i Sverige bygger på samverkan,

i första hand från den grupp som implementerade LCP nationellt: Stockholms

sjukhem, Ersta hospice, Långbro Parks palliativa avdelning, samt Palliativa


2013-01-04

Sidan 52 av 93

teamet i Ludvika. De framhåller att; ”vård av döende är inte någon form av tävling”.

LCP bygger på samarbete och samverkan.

I Sollentuna kommun arbetar Gillbogårdens äldreboende (SOLOM), Soltorps

äldreboende (HSB Omsorg), samt Nytorps korttidsboende (SOLOM), utifrån LCP.

De äldreboenden som implementerat LCP har mycket goda erfarenheter av modellen

för den palliativa vården.

Utifrån lärdomarna från Stockholms sjukhems arbete med LCP skulle

Sollentuna kommun kunna undersöka följande områden vidare för att

förbättra måluppfyllelsen:




En viktig lärdom för Sollentuna kommun är att LCP bygger på samarbete

och samverkan. De tre äldreboenden i Sollentuna kommun som idag arbetar

utifrån LCP samarbetar och lär av varandra, samt samverkar med övriga

enheter inom LCP genom det nationella nätverket. Ett framgångsrikt införande

av LCP för samtliga äldreboenden inom kommunen bygger på att

kommunen ställer krav om på och underlättar för samverkan.

En annan viktig lärdom för Sollentuna kommun är att LCP bygger på att

enheternas multiprofessionella team ges tid och resurser för att implementera

modellen för att efter implementering i syfte att få en effektivare palliativ

vård.

Ett införande av LCP i Sollentuna kommuns samtliga äldreboenden som

modell för en standardiserad palliativ vård skulle säkerställa individuellt

utformad och anpassad vård och omvårdnad av hög kvalitet för personer i

livets slutskede.

Utmaning 3: Samverkan gällande barn i behov av särskilt stöd

En framtida utmaning är handlar om samverkan i olika former. Vi lever i dag i en

specialiserad värld och våra medborgare kan bollas skickas runt mellan olika vård

och omsorgsinstanser. Utmaningen är att sätta den enskilde vårdtagarens och hennes/hans

behov i centrum inom alla omsorg.

För professionella i Sollentuna är det en utmaning att tidigt upptäcka de behov av

stödinsatser som ett barn kan vara i behov av. Det kan vara barn med olika former

av funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar, psykisk ohälsa, barn som inte klarar

språket eller barn som inte når målet för godkänt i skolan. Det kan också vara barn

med sviktande stöd från vårdnadshavare eller en allvarlig sjukdom hos förälder. Ett

nära sammarbete mellan olika aktörer inom kommunen och med Landstinget är ett

måste för att säkerställa att barn och unga får en god omsorg och vård.

Sollentuna har satsat på att utveckla tvärprofessionella samverkansteam på första

linjen, projektet Skolstöd, samt former för nätverksmöten samt individuell plan. 44

För att genomföra denna satsning håller en processledare på att anställas. Process-

44 Se www.sagasollentuna.se


2013-01-04

Sidan 53 av 93

ledarens arbetsuppgift är att arbeta med samverkan inom alla dessa nivåer med

fokus på barns behov i centrum. I detta arbete kommer flera av kommunens anställda

att beröras.

Tvärprofessionella teamens arbete och former för nätverksarbete kommer att beröra

alla anställda som i sin verksamhet möter barn och unga där de upptäcker att

ett barn som behöver stöd och hjälp från andra professionella, än de som finns

inom den egna verksamheten. Utvecklingsarbetet kommer att starta 2013 men pågå

under 2014-2016.

I Sollentuna har kommunfullmäktige fattat beslut om att årligen genomföra barnbokslut

med start 2013. Kunskaper om och hänsyn tagna till FN:s konvention om

barns rättigheter är ett viktigt inslag i detta arbete. Hur arbetet med barnbokslutet

ska bedrivas är en fråga som kommer att hanteras under 2013.

Goda exempel: Landstinget i Jönköpings län, Jönköpings kommun

och Eksjö kommun. Västra Götalandsregionen och Vänersborgs

kommun

Landstinget i Jönköpings län tillsammans med Jönköpings kommun och Eksjö

kommun har tillsammans långsiktigt och envist strävat efter att skapa en välfungerande

samverkan mellan aktörer inom landsting och kommun, frivilligsektor,

forskning med flera. Särskilt värt att uppmärksamma är det framgångsrika arbetet

med att skapa strukturer för gemensamt beslutsfattande – en helt avgörande framgångsfaktor

för effektiv samverkan.

Kommun och landsting samverkar i olika grupperingar, för att driva frågor som

gynnar barn och unga i Jönköping. Styrande organ är Samarbetsorgan för barn och

unga, SBU.

SBU är en grupp som leder och samordnar övergripande frågor kring barn och

unga. Arbetet i SBU utgår bl.a. and annat från

Mål- och samverkansdokument, Psykisk hälsa – barn och unga, 2009

Barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet, 2007

Exempel på frågor som lyfts i SBU är familjecentraler, Barn- och ungdomshälsan,

Ungdomsmottagningen, samarbete vid riskhelger och stora evenemang. Ordförande

i SBU är kommunalrådet.

Beredningsgrupp för barn och ungdom, BBU, med representanter från kommun,

landsting och polis, bereder och verkställer frågor kring barn och unga, på uppdrag

av SBU. Det kan handla om att analysera resultat, kartlägga en fråga eller samordna

vad som sker i lokala samverkansgrupper.


2013-01-04

Sidan 54 av 93

Uppdraget utgår från SBU. Ett antal fastställda indikatorer för barns och ungdomars

psykiska hälsa följs upp. Andra exempel på frågor är lägerverksamhet, samarbete

vid riskhelger, fortbildningsinsatser, skolavslutningsarrangemang m.m.

BBU har representanter från kommun, landsting och polis.

Utifrån lärdomarna från Landstinget i Jönköpings län, Jönköpings

kommun, Eksjö kommun. skulle Sollentuna kommun kunna undersöka

följande områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:

Sollentuna har goda förutsättningar för att, liksom Jönköping, skapa strukturer

för gemensamt beslutsfattande avseende barn och unga. Det finns i

Sollentuna kommun en politisk förebyggande grupp som inom kommunen

behandlar olika förebyggande frågor rörande barn och unga. Genom att

delta i SKL:s Psynkprojekts temaområde ledning styrning, kan Sollentuna

kommun och Stockholms läns landsting få bra verktyg för att se över vilka

ledningsfunktioner som saknas.

Utmaning 4: Bostadsförsörjning

En framtida utmaning är bostadsförsörjningen. Att ha en fast bostad är förutsättningen

för kvinnor och män att fungera i vardagen. Allt fler personer ställs utanför

bostadsmarknaden och blir hänvisade till den allt mer omfattande sekundära bostadsmarknaden

där socialtjänsten tvingas bli en allt större aktör.

En nationell hemlöshetsmätning sker, genom Socialstyrelsens försorg vart femte år,

senast år 2011. Hemlösheten inom Sollentuna kommun ökar. Fler invånare i Sollentuna

kommun hamnar enligt Socialstyrelsens definition utanför bostadsmarknaden.

Anledningen till utestängningen är flera. Kraven från hyresvärdarna för att

få teckna hyreskontrakt tenderar att hårdna. Det krävs en allt längre kötid för att bli

erbjuden en lägenhet och hyresnivåerna på inom nybyggnationen är för hög för en

stor målgrupp.

Den sekundära bostadsmarknaden omfattar olika former av konstruerade boendealternativ.

Socialkontoret blir en allt större aktör inom denna marknad i och med

olika former av hyresavtal, exempelvis tränings- och försökskontrakt. Även barnfamiljer

hamnar i den sekundära bostadsmarknaden vilket påverkar barnens möjligheter

till att få en trygg uppväxt. Kommunens kostnader för att placera hemlösa

kommuninnevånare på olika former i tillfälliga boenden ökar.

Vård- och omsorgskontoret har i dagsläget ett överskott av platser i särskilda boenden

inom äldreomsorgen (äldreboenden). Socialkontoret har behov av platser för

personer som haft kontakt med socialtjänsten men som blivit äldre och har behov

av andra boendeformer. Kommunen har en utmaning i att samplanera sina resurser.


2013-01-04

Sidan 55 av 93

Bostadsförsörjningen för de målgrupper som har utestängts från bostadsmarknaden

eller aldrig haft möjlighet att komma in i systemet tenderar att bli en utmaning där

socialtjänsten står ensamma.

Goda exempel: Västerås och Växjö

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tog under hösten 2012 initiativet till ett

nationellt nätverk ”Nätverket för frågor om hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden”.

Sollentuna deltar i nätverket genom socialkontoret. Nätverket är

i sin linda med men intentionen är att deltagarna ska kunna dela med sig av goda

exempel och få möjlighet att lära sig av varandras arbete.

Trots att nätverket är nytt går det att utläsa att de goda exempel som redan nu identifierats

är kommuner där flera nämnder samverkar kring hemlöshetstrategier. De

har ett konkret samarbete för att motverka hemlöshet och kan på så sätt bidra till en

bostadsförsörjning för olika målgrupper.

Ett exempel är Västerås stad (ca 140 000 invånare) som tagit fram en kommunövergripande

handlingsplan för att motverka hemlöshet. Handlingsplanen följs upp,

utvärderas och revideras. Handlingsplanen bygger delvis på den årliga kartläggning

av hemlösheten som staden gör.

Ytterligare en viktig faktor är att staden har god samverkan med bostadsföretagen

som finns på orten. Det finns avtal med hyresvärdarna om 200 lägenheter/år och en

uppbyggt uppbyggd struktur för att få ett flöde så att hyresgästerna inte blir kvar i

den sekundära bostadsmarknaden utan får teckna ett förstahandshyreskontrakt direkt

med hyresvärden.

Ytterligare ett exempel är Växjö kommun som tagit fram ett bostadsförsörjningsprogram

för kommunen med riktlinjer för bostadsförsörjningen och handlingsplan.

Handlingsplanen omfattar fyra bostadssociala grupper äldre, ungdomar, nyanlända

samt ”exkluderade” grupper. Handlingsplanen visar bra exempel på en intention

där hela kommunen ansvarar för bostadsförsörjningen.

Utifrån lärdomarna från Västerås stad och Växjö kommun skulle Sollentuna

kommun kunna undersöka följande områden vidare för att

förbättra måluppfyllelsen:


En strategi för Sollentuna kommun skulle kunna vara att lyfta frågan vad

gäller bostadsförsörjningen för hemlösa personer från att vara främst en

fråga för socialnämndens verksamhetsområde, till att bli en gemensam

fråga för hela kommunen.

Utmaning 5: Konjunkturanpassat försörjningsstöd och särskilt

stöd för självförsörjning

Att kvinnor och män har möjlighet att klara sin egen försörjning är en utmaning

som påverkar samhället på många olika sätt. Konjunkturens svängningar påverkar


2013-01-04

Sidan 56 av 93

medborgarnas behov av ekonomiskt bistånd. Då arbetslösheten stiger slår det hårt

mot personer som har kontakt med socialtjänsten och deras möjlighet till någon

annan form av självförsörjning.

Sollentuna kommun har, i jämförelsevis med andra kommuner, en stor andel personer

som har ett långvarigt eller mycket långvarigt behov av försörjningsstöd.

Inom gruppen finns även flyktingar som har haft svårt att komma ut i självförsörjning.

Den grupp nyanlända som kommer till Sverige i dagsläget har en sämre utbildningsnivå

än de som kom tidigare och kan förväntas ha andra behov av stöd för

att bli självförsörjande. Tiden för etablering enligt etableringsreformen uppgår till

24 månader. Personer som då inte har en självförsörjning är hänvisade till försörjning

genom ekonomiskt bistånd.

Inom målgrupperna i behov av långvarigt och mycket långvarigt försörjningsstöd

finns även barnfamiljer. Aktuell forskning visar på att barn som lever i familjer

med behov av långvarigt ekonomiskt bistånd har sämre förutsättningar längre fram

i livet än andra barn. Forskningen ger inte svar på varför men är likväl viktig kunskap

för att på olika sätt arbeta med att möjliggöra för barnfamiljer att bli självförsörjande.

Att stötta kommunens invånare till självförsörjning påverkar olika delar av kommunens

verksamheter och är en utmaning både för socialförvaltningen och utbildnings-

och arbetsmarknadsförvaltningen.

Sollentuna kommun bedriver verksamhet för personer som står långt bort från arbetsmarknaden.

Däremot har kommunen saknat en utvecklad verksamhet för de

personer som står närmare arbetsmarknaden men ändå utanför Arbetsförmedlingens

erbjudande. Under 2013 startar utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden verksamheten

Möjligheternas kontor som ska erbjuda personer närmare arbetsmarknaden

adekvat stöd för att bli självförsörjande.

Kommunens utmaning är att bli bättre på att hantera svängningarna i konjunkturen.

Effekten av det arbetet förväntas leda till att färre personer är i behov av ekonomiskt

bistånd och i värsta fall hamnar i långvarigt bidragsberoende.

Goda exempel: Solna stad

Solna stad är ett exempel på en kommun som bättre klarat av att hantera svängningarna

i konjunkturen så att det påverkat kostnadsnivån för ekonomiskt bistånd.

En viktig bidragande faktor är Solnas arbetssätt med att på olika sätt stötta arbetslösa

personer till att komma i självförsörjning. Solnamodellen som används bygger

på att via goda kontakter med näringslivet, en god kännedom om varje persons

kompetens och arbetslivserfarenhet samt med hjälp av ytterligare insatser stärka

deltagarnas chanser att hitta vägen tillbaka till arbetslivet.


2013-01-04

Sidan 57 av 93

Arbetsmarknadsavdelningen (Ama) på Kompetensförvaltningen har ansvaret för

verksamheten i Solna. Viktiga inslag i Solnamodellen är att hitta individuella lösningar

genom individuella samtal, ge kompetensutveckling både genom vuxenutbildningen

och köpta specifika kortkurser eller praktik samt bedriver jobbsökarverksamhet

inklusive datautbildning. Ytterligare en viktig del i Solnamodellen är

kommunens väl uppbyggda kontaktnät med näringslivet. I dagsläget har Ama ett

par hundra företag i sitt register belägna i Solna och Stockholms län. Fokus är att

ha öron mot näringslivet för att hela tiden kunna förbereda deltagarna i verksamheten

på hur vindarna blåser på arbetsmarknaden.

Utifrån lärdomarna från Solna stad skulle Sollentuna kommun kunna

undersöka följande områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:

Sollentuna kommun kan lära av Solna stads modell att matcha arbetslösa

personers kompetens och arbetslivserfarenhet mot det lokala näringslivets

behov, samt vara en aktiv kommunal aktör som utvecklar individuella lösningar,

för att hjälpa arbetslösa att hitta vägen tillbaka till arbetslivet.


2013-01-04

Sidan 58 av 93

Miljö och klimat

Mål 9: Minska utsläppen av växthusgaser från kommunens

verksamheter och skapa förutsättningar för invånare

och verksamma inom kommunens gränser att

minska sina utsläpp av växthusgaser.

Miljö- och klimatberedningen har på kommunstyrelsens uppdrag formulerat ett

förslag till miljömål som komplettering till befintligt klimatmål. Miljömålet är inte

fastställt som kommunövergripande mål utan kommer att diskuteras i budgetprocessen

för 2014. I arbetet med omvärldsanalys har arbetsgruppen för fokusområde

Miljö och klimat dock valt att utgå även från detta föreslagna mål och inte bara

från klimatmålet.

Övergripande utvecklingstendenser 2013-2016

Den mänskliga aktiviteten har i flera avseenden slagit i taket för vad planeten klarar

av. 45 Om konsumtionen fortsätter att öka i dagens takt under ytterligare 15–20

år så innebär det en fyrdubbling av den globala produktionen. Det medför en enorm

ökning av resursbehov, utsläpp, avfall och belastning på naturen.

Världsbanken varnar för att jorden kan gå mot en uppvärmning på hela 4 grader

redan under detta århundrade, och mer än 6 grader under de kommande århundradena.

46 Detta skulle leda till en havsnivåhöjning med flera meter med oöverblickbara

konsekvenser för mänskligheten.

I september 2013 kommer FN:s klimatpanel IPCC börja släppa sina nya utvärderingsrapporter.

Mycket talar därför för att det mediala intresset för klimatfrågan

kommer att öka under 2013 och 2014. Samtidigt blir effekterna av klimatföränd-

45 Planetary boundaries, Stockholm Environment Institute.

46 4 o Turn Down the Heat, Why a 4 o C Warmer World Must be Avoided, November 2012,

Världsbanken.


2013-01-04

Sidan 59 av 93

ringen allt tydligare, som kanske tydligast illustreras av den minskande utbredningen

av havsisen i Arktis.

I Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av de nationella miljömålen från juni

2012 slås fast att 14 av 16 miljökvalitetsmål inte kommer att nås till år 2020 med

dagens förutsättningar. 47 Enligt utvärderingen behövs en kraftsamling om generationsmålet

och miljökvalitetsmålen ska nås.

Naturvårdsverkets utvärderingsrapport visar att möjligheten att nå de uppsatta målen

motverkas av att befintliga styrmedel inte genomförs fullt ut samt av en hög

och ökande konsumtion. I utvärderingen presenteras därför tre förslag till fokusområden

för att nå miljömålen:

1. Säkerställ att redan fattade beslut genomförs.

2. Utveckla strategier för en hållbar konsumtion.

3. Kommunicera och informera mer om möjligheterna med miljöarbete.

I SKL:s miljöenkät från år 2011 med som omfattar landets kommuner anges bristande

resurser, låg kommunalpolitisk prioritet och otillräckliga styrmedel på lokal

nivå som de största hindren i det lokala arbetet med miljömålen. 48

Naturvårdsverkets tre slutsatser och SKL:s enkät pekar på viktiga utmaningar för

Sollentuna kommun. För en effektiv miljöstyrning behöver kommunen se över

arbetsformer och metoder för att kvalitetssäkra att miljöhänsyn genomsyrar beslut,

budget och genomförande inom kommunens samtliga verksamhetsområden.

Ett antal kommuner försöker dessutom att sätta in miljö- och klimatfrågor i ett

bredare hållbarhetsperspektiv, som inkluderar ekonomiska och sociala dimensioner.

49

Konkreta förändringar som kan förväntas inom miljöområdet:

• Den 4 maj 2012 antogs ett reviderat Göteborgsprotokoll inom FN:s luftkonvention.

50 Det nya protokollet och kommande EU-direktiv för utsläppstak för

luftföroreningar kan från och med år 2013 förmodas ställa hårdare krav på utsläpp

av partiklar och flyktiga ämnen. Partikelhalterna i luften överskrider

gränsvärdena på delar av det statliga vägnätet i Sollentuna. Eftersom gränsvärdena

överskrids i länet har staten genom Länsstyrelsen ansvar för att ta

fram en plan för att få ned partikelhalterna.

• EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) träder i kraft för

alla nya byggnader 2020-12-31 och för den offentliga sektorn 2018-12-31. För

47 Steg på väg – fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2012, Naturvårdsverket, juni 2012.

48 Steg på väg – fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2012, sid 145.

49 Södertörnskommunerna och Malmö är exempel på detta.

50 http://www.regeringen.se/sb/d/8820/a/192947.


2013-01-04

Sidan 60 av 93

år 2015 ska medlemsländerna ha tagit fram etappmål. Energimyndigheten föreslog

i en utredning år 2010 (ER 2010:39) som etappmål för år 2015 att

25 procent av alla nya byggnader ska uppnå målnivån NNE-byggnader. 51 Kraven

vid ombyggnad ska skärpas och offentligt ägda byggnader ska vara föregångare.

Regeringen anser emellertid att det i dag saknas tillräckliga underlag

för att kunna ta ställning till hur mycket kraven kan skärpas. 52

• Utredningen ”Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering”

(SOU 2012:56) som blev klar i augusti 2012. I den föreslås att ansvaret för insamling

av förpackningar och tidningar övergår till kommunerna, något som

kan leda till ökade kostnader för kommunerna. Sollentuna kommunen har yttrat

sig över förslaget.

• EU:s nya energieffektiviseringsdirektiv kommer sannolikt leda till nya styrmedel

och resurser i budgetpropositionen för 2014. Under våren 2013 väntas

Näringsdepartementet lämna konkreta förslag på remiss. Dessutom pågår den

statliga nettodebiteringsutredningen, vars förslag förväntas stimulera fastighetsägare

att investera i egenproducerad el. Sollentuna Energi arbetar aktivt

med frågan.

• Under 2014 görs nya statusklassningar av vattenförekomster och det fattas beslut

om den nya förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt. Vattenförvaltningsarbetet

bedrivs i sexårscykler och för 2015-2021 kommer genomförandet

av åtgärder stå i centrum för arbetet. Enligt EU:s vattendirektiv

ska alla vatten uppnå det som kallas god ekologisk status senast år 2015

(Edsviken och Norrviken har ett undantag till 2021). Inga vatten får heller försämras.

Rösjön föreslås som ny vattenförekomst till nästa sexårscykel.

Utmaningar för Sollentuna kommun

De kommunövergripande målen och omvärldens krav på kommunen bidrar till att

identifiera viktiga utmaningar. Målen är till delar konkretiserade i kommunala

styrdokument och beslutade åtgärder. Att förmå genomföra åtgärderna och förverkliga

målen är fundamentalt men också en utmaning. Denna utmaning finns inte

bara i Sollentuna, utan generellt i landets kommuner, men även på internationell,

nationell och regional nivå. Utmaningen att nå internationella liksom nationella

mål inom området miljö- och klimat leder till att staten kan ha intresse av att påverka

landets kommuner med olika medel.

Naturvårdsverkets utvärderingsrapport 2012 om de nationella miljömålen pekar ut

strategier för hållbar konsumtion som ett av tre fokusområden. Detta antyder att

även den offentliga konsumtionen är av betydelse för en hög måluppfyllelse. Därför

är en utmaning för kommunen att kartlägga de egna verksamheternas miljö- och

klimatpåverkan.

51 Nära Noll Energi-byggnader.

52 Regeringens skrivelse 2011/12:131som överlämnades till riksdagen den 29 mars 2012.


2013-01-04

Sidan 61 av 93

Kommunens klimatstrategi inbegriper, som en av fyra punkter, ”anpassning till den

klimatförändring som sker”. Hittills har övriga punkter i klimatstrategin prioriterats

före klimatanpassning. Med hänsyn till att risken för att klimatförändringarna blir

större än vad man tidigare antagit och att Länsstyrelsen redan nu vill att länets

kommuner ska ta fram klimatanpassningsplaner, är detta område en utmaning för

kommunen. Det är inte självklart att en begränsning av frågan till översiktsplanen,

så som hittills gjorts, är tillräcklig.

Dagvattenhanteringen har stor betydelse för möjligheterna att nå en god ekologisk

status i Edsviken och Norrviken. Den påverkas dessutom i hög grad av de klimatförändringar

som kan förutses och befaras. Utmaningen att nå god ekologisk status

är mycket stor och kräver omfattande åtgärder. Utmaningen rör utöver omfattningen

på åtgärderna även hur de ska kunna genomföras med hänsyn till kommunens

rådighet.

Bullerstörningar, luftburna partiklar, dagvattenkvaliteten och utsläpp av växthusgaser

kan i hög grad härledas till trafiken i kommunen. Invånarna har även pekat ut

bland annat bl.a. pekat ut att tillgång till kollektivtrafik och cykelvägar som är frågor

som kommunen behöver engagera sig i. Att ta fram en strategisk trafikplan som

tar ett helhetsgrepp på trafikfrågan är således av största betydelse och en stor utmaning.

Transportsystemets uppgift, att skapa god tillgänglighet, behöver kombineras

med en minimering av miljö- och klimatpåverkan. Att hantera dessa frågor framgångsrikt

fordrar klarsynthet.

Beskrivningarna ovan illustrerar att utmaningarna i regel inte är att identifiera vad

som behöver göras utan hur det ska göras.

Utmaning 1: Hur kan Sollentuna kommun nå sina mål på miljöoch

klimatområdet

I SKL:s miljöenkät 2011 med landets kommuner var de vanligaste synpunkterna

från tjänstemännen att det behövs mer resurser för att nå miljömålen, att målen är

kopplade till budget och verksamhetsplaner, tydligt politiskt ansvar, prioritering

och ledarskap på lokal nivå samt konkreta handlingsplaner med åtgärder kopplade

till miljömålen. 53 Undersökningen lyfter fram betydelsen av att integrera miljömålen

i kommunens planerings- och beslutsprocess samt i styrande strategiska dokument

för att säkerställa resultat av arbetet.

Miljö- och klimatfrågor berör ofta flera delar av kommunens verksamhet, vilket

kan försvåra styrningen. En utmaning för kommunen är att vidareutveckla arbetsformer

som gör att miljö- och klimatarbetet bedrivs effektivt trots att dessa frågor

går tvärs över olika nämnder och förvaltningar. För att uppnå målen på dessa områden

behöver miljöhänsyn genomsyra beslut, budget och genomförande inom hela

kommunens verksamhet. Även de kommunala bolagen bör vara delaktiga. En ökad

53 Steg på väg – fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2012, sid 144-146


2013-01-04

Sidan 62 av 93

samverkan med bolagen och andra aktörer i samhället bidrar såväl till viktigt erfarenhetsutbyte

som till att underlätta att uppnå miljö- och klimatmålen.

Goda exempel: Eskilstuna, Upplands Väsby och Malmö

Eskilstuna kommun tog 2012 ledningen i tidningen Miljöaktuellts ranking av

svenska kommuners miljöarbete. 54 Nyckeln till framgång har varit långsiktighet,

politisk enighet, en övergripande samordning och många medvetna satsningar,

t.ex. inom avfall, återvinning och energi.

Samtliga verksamheter i Eskilstuna kommun införde vid årsskiftet 2005/2006 ett

miljöledningssystem. Varje förvaltning har utsett en särskild samordnare som har

ansvar för införandet. Kommunens personal har utbildats och kvaliteten upprätthålls

med hjälp av interna revisioner.

Redan i slutet av 1990-talet tillsattes en miljöstrateg för att få ett övergripande

arbetssätt och göra det möjligt för de 8 500 anställda inom kommunkoncernen att

arbeta mot de gemensamma målen.

Upplands Väsby blev 2010 den andra kommunen i Sverige som miljöcertifierat

hela sin verksamhet, inklusive kommunägda bolag, enligt standarden ISO 14001.

Inför miljöcertifieringen fick kommunens alla anställda genomgå en miljöutbildning,

samtliga personbilar byttes ut och nya elavtal tecknades. Kommunen började

också ställa miljökrav vid upphandling av varor och tjänster.

I dag finns miljöfrågorna med i alla verksamheter när kommunen planerar och

bygger. Verksamheternas miljöhandlingsplaner ligger till grund för kommunens

miljöprogram. I varje årsredovisning finns ett avsnitt om miljö och miljömålen

fastställs i kommunens flerårsplan med budget.

Malmö stad har under flera år placerat sig högt i miljöaktuellts ranking. 55 De stannar

inte vid de tjusiga målformuleringarna, utan prioriterar att saker genomförs. De

anser att det är viktigare att komma igång snabbt och hela tiden befinna sig i en

lärandeprocess än att vara säker på att det är de mest optimala åtgärderna som vidtas.

De eftersträvar även ett internationellt utbyte som en framgångsfaktor liksom

ett väl utvecklat samarbete över förvaltningsgränserna och kunskapsdelning. Härutöver

har de ett utvecklat samarbete med förenings- och näringslivet i hållbarhetsfrågor.

54 Miljöaktuellts ranking innebär att en rad olika miljöaspekter undersöks hos landets samtliga

kommuner. För 2012 hamnade Sollentuna hamnade på 122:a i rankingen utifrån totalresultatet.

Eskilstuna hamnade 1:a och Upplands Väsby 7:a.

55 2012 placerade sig Malmö som nummer två i Miljöaktuellts ranking.


2013-01-04

Sidan 63 av 93

Utifrån lärdomarna från Eskilstuna, Upplands Väsby och Malmö skulle

Sollentuna kommun kunna undersöka följande områden vidare för att

förbättra måluppfyllelsen:

• Införa ett miljöledningssystem.

• Inrätta en ny strategtjänst och utse ett kommunalråd, båda med särskilt

ansvar för miljö- och klimatfrågor.

• Säkerställa att miljömålen integreras i kommunens budget- och planeringsprocesser

inom alla verksamhetsområden.

• Inrätta en miljö- och klimatbudget och ett uppföljningssystem som ska

följa samma cykler som den ekonomiska uppföljningen, vilket inbegriper

ett miljöbokslut. Detta kan resultera i handlingsplaner på varje

förvaltning för att skapa en mer hållbar verksamhet.

• Följa upp och säkerställa att miljökraven i kommunens upphandling

efterlevs.

• Utveckla det förvaltningsövergripande samarbetet.

• Utveckla samarbetet med förenings- och näringsliv.

Utmaning 2: Hur kan Sollentuna kommun klimatanpassas

Klimatanpassning innebär att förebygga och minimera negativa effekter av klimatförändringarna,

såsom ökad nederbörd, stigande havsnivåer, jordskred, erosion,

värmeböljor, hälsoeffekter m.m. Kommunerna är skyldiga att ta hänsyn till flera

av dessa risker vid planering av ny bebyggelse, enligt plan- och bygglagen, PBL. 56

Nationellt har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tagit fram

preliminära områden med betydande översvämningsrisk utefter Sveriges vattendrag.

MSB ska även ta fram hot- och riskkartor samt riskhanteringsplaner. Länsstyrelserna

samordnar sedan år 2009 det regionala klimatanpassningsarbetet. Sollentuna

kommun har påbörjat att anpassa samhällsplaneringen och diskutera åtgärder,

men detta är en långsiktig process som fortsatt kräver hög uppmärksamhet och

intensivt arbete. De flesta förvaltningar kan komma att involveras liksom de kommunala

bolagen.

Goda exempel: Huddinge kommun

Huddinge kommun har år 2012 gjort en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys

som ligger till grund för kommunens översiktsplanearbete. Analysen går igenom:

56 Se kapitel 2 § 3 i plan och bygglagen


2013-01-04

Sidan 64 av 93

• Riskområden för översvämningar utifrån topografiska sänkor. Riskområden

för jordskred, ras och erosion pekas ut med utgångspunkt i

tidigare karteringar.

• Kartläggning av vilka konsekvenser som kan uppstå för bebyggelse,

kommunikationer, infrastruktur och hälsa samt förslag på hur kommunen

kan gå vidare.

Huddinge har exempelvis utfört karteringar längs med Mälaren och Albysjön för

att grundligare undersöka risken för översvämningar och erosion. Dessutom har

kommunen utrett hur industri-, bostads- och fritidsbåtsområden samt transformatorstationer

och övrig infrastruktur kan skyddas vid översvämningar.

I översiktsplan för 2030 lyfter Huddinge behovet av klimatanpassningsåtgärder,

t.ex. att minimera översvämningsrisker och göra insatser för att minska andelen

hårdgjord yta – allt från större dagvattenanläggningar till mindre dammar i bebyggelsen

och så kallade gröna tak. Vid nyexploatering ska det belysas vilka eventuella

klimatanpassningsåtgärder som behöver göras.

Utifrån lärdomarna från Huddinge skulle Sollentuna kunna undersöka

följande områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:

• Göra en fördjupad klimat- och sårbarhetsanalys.

• Med utgångspunkt från klimat- och sårbarhetsanalysen vidta åtgärder

vid detaljplaneläggning, utbyggnad och drift av allmänna anläggningar

m.m.

Utmaning 3: Hur kan miljö- och klimatpåverkan från Sollentunas verksamheter

reduceras till en långsiktigt hållbar nivå

I samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har kommunen låtit göra

en översiktlig studie av utsläppen av växthusgaser från kommunens verksamheter

sett i ett livscykelperspektiv. Det ungefärliga resultatet är att Sollentuna kommuns

verksamheter gav upphov till utsläpp av 30 000 ton växthusgaser 2010. 57 2010. De

största enskilda posterna var ”byggnadsentreprenad” och ”platsköp äldreomsorg

ospec” som var för sig genererade utsläpp om ca 2 300 ton CO2e. Driften av Sollentuna

kommuns fastigheter och fordon genererade utsläpp med ca 800 ton CO2e

vilket bara utgör 2,7 procent av klimatpåverkan från kommunens verksamheter.

Kommunens hittillsvarande fokus på att minska klimatpåverkan från driften av

fastigheter och fordon behöver utvidgas till övriga delar av kommunens verksamheter.

Men den översiktliga studien som utförts i samarbete med FOI behöver fördjupas

för att ge underlag till effektiva åtgärderna för att minska kommunens miljöoch

klimatpåverkan.

57 Med växthusgaser avses CO 2 e (koldioxidekvivalenter).


2013-01-04

Sidan 65 av 93

Goda exempel: Leeds, Storbritannien

Några exempel på kommuner som kartlagt sina verksamheters totala klimatpåverkan

har vare sig kommunen eller FOI lyckats finna. Detta gör att förebilder för en

fördjupad kartering saknas. Däremot finns försök att kartera miljö- och klimatpåverkan

från kommuner, d.v.s. inte fokuserat på de kommunala verksamheterna.

Inom ett forskningsprogram på Stockholm Environment Institute i York har ett

analysverktyg benämnt REAP utvecklats. 58 Den första brittiska versionen var färdig

i februari 2006. Slutrapporten var den mest omfattande analys som gjorts fram

till dess för att kartlägga materialflöden, koldioxidutsläpp och ekologiska fotavtryck

i Storbritannien uppdelat på industrisektorer, geografiska områden och socioekonomiska

grupper. Sedan dess har REAP använts i 100-tals olika projekt och två

tredjedelar av landets kommuner använder sig av det data som analysverktyget

genererar. Den svenska versionen av REAP har utvecklats med finansiering från

och i samarbete med WWF i Sverige. Den första svenska versionen presenterades i

april 2011. Även på europeisk nivå bedrivs arbete med att utveckla ett analysverktyg

efter denna modell.

Analysverktyget REAP har använts i Leeds, Storbritannien. 59 Staden Leeds har

med hjälp av REAP tagit fram ett dokument de benämner Leeds 2050 Study, July

2007, med ambitionen att staka ut riktningen mot en hållbar stad – One Planet

Leeds. 60 Analysen har ett livscykelperspektiv som även inkluderar kommuninvånarnas

miljö- och klimatpåverkan.

Utifrån lärdomarna från samarbetet med FOI och med inspiration från

Leeds skulle Sollentuna kunna undersöka följande områden vidare

för att förbättra måluppfyllelsen:




Genomföra pilotstudier inom skilda delar av de kommunala

verksamheterna.

Följa aktuell forskning inom området och eventuellt söka samarbete

med forskningsinstitutioner.

Undersöka möjligheten att använda analysverktyget REAP.

Utmaning 4: Hur kan Sollentuna inom befintlig bebyggelse minska

dagvattnets miljöbelastning

Sollentuna kommuns befintliga dagvattensystem är idag hårt belastat. Högre krav

kommer att ställas framöver med utbyggnad av nya bostadsområden och hårdgjorda

ytor: Även ökande regnvolymer till följd av klimatförändringen, som innebär

en ökad risk för översvämningar, kommer att förändra nuvarande avrinningsförhållanden.

58 http://www.sei-international.org/projectsprid=1621.

59 http://www.leeds.gov.uk/docs/FPI_L2050_003%20report%20appendix%20c.pdf.

60 http://www.leeds.gov.uk/docs/FPI_L2050_001%20Leeds%202050%20full%20report%20final.pdf


2013-01-04

Sidan 66 av 93

Norrviken och Edsviken är idag starkt påverkade av föroreningar från bostäder,

service och verksamheter via utsläpp till dagvatten. För att på sikt uppnå vattendirektivets

mål om god ekologisk och kemisk status behöver kommunen i ett första

steg intensifiera sitt arbete med att rena dagvattnet, bl.a. inom ramen för pågående

samverkan med kringliggande kommuner. Beräkningar är t.ex. gjorda 2012 för

hela Edsviken som anger att om den årliga fosfortillförseln från dagens dagvatten

ska minska med 50 procent (ca 520 kg) så skulle det behövas dammanläggningar

motsvarande 4,5-13,5 hektar beroende på utformning och djup. 61

Frågorna är komplexa och ansvaret är delat mellan flera parter; Sollentuna Energi

AB, fastighetsägarna, Kommunledningskontoret, Gatu- och fastighetskontoret och

Miljö- och byggnadskontoret.

Goda exempel: Växjö och Malmö

Växjös vattendrag och dagvatten från stadsbebyggelsen hade letts ner i rörledningar

som snabbt ledde ut i närmsta sjö och blev en föroreningskälla. De var tidigt ut

med öppna dagvattensystem, bl.a. i form av en anlagd kanal med grässlänter och

planterade träd längs Linnégatan. En centralt belägen ”försänkt park” tillåts bli

översvämmad när dagvattenledningarna i området går fulla. Vattnet från kanalen

leds till en konstgjord ”lagun” i Växjösjön där stora flöden utjämnas, flytande föroreningar

hålls kvar och fasta föroreningar sjunker till botten som kan samlas upp.

Malmö har ett besvärligt utgångsläge när det gäller dagvatten; dålig lutning, få

recipienter, lerig mark och på sikt en stigande havsnivå. I stadsdelen Augustenborg

har stora ansträngningar gjorts för att höja kvaliteten på grönstrukturen genom att

flytta upp dagvattnet i öppna system med dammar och rännilar. Här finns många

gröna tak, bl.a. Nordens största takträdgård på 9 000 kvadratmeter. Oxunda Vattensamverkan

var här på studieresa 2011.

Utifrån lärdomarna från Växjö och Malmö skulle Sollentuna kunna

undersöka följande områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:


Arbeta med att lyfta upp dagvatten och rena det på kvartersmark innan det

når recipienten. Är det av olika skäl inte möjligt så kan kommunen behöva

anlägga fler dammar/skärmbassänger/våtmarker för rening av dagvattnet.


Fortsätta arbetet inom Oxunda vattensamverkan med att utreda och tydliggöra

för alla inblandade aktörer vilka förutsättningar som gäller för dagvatten

vid fysisk planering, byggande, gatu- och väghållning, drift, exploatering

och köp. Att använda resultatet som ett underlag för beslut om de

styrmedel som kommunen själv förfogar över, såsom lokala föreskrifter

och taxor.

61 Detta motsvarar 6-19 fotbollsplaner.


2013-01-04

Sidan 67 av 93

Utmaning 5: Hur kan Sollentuna kommun bidra till att trafikens

miljö- och klimatbelastning minskar

Transportsektorn står för cirka en tredjedel av de totala växthusgasutsläppen i

Sverige. Mellan 1990 och 2011 har dessutom utsläppen från transporter ökat. En

omställning till mer hållbara färdsätt är därför avgörande för att kunna minska

miljö- och klimatbelastningen. Spridning av buller, luftburna partiklar och förorenat

dagvatten är andra områden som trafiksystemet behöver utformas för att begränsa.

Att öka kommunens andel hållbara färdsätt kräver ett strategiskt och långsiktigt

tänkande, där hårda infrastrukturåtgärder behöver mötas av mjuka beteendepåverkande

åtgärder. En trafikstrategi är ett dokument där kommunen anger hur

man ska arbeta för att utvecklingen ska gå i en mer hållbar riktning. Trafikstrategin

behöver bl.a. ta ställning till vilka trafikslag som ska prioriteras.

Goda exempel: Lund

Lunds kommun har en lång tradition av att arbeta för hållbara transporter. Arbetet

har genererat såväl nationell som internationell uppmärksamhet och 2011 blev

Lund utsedd till Sveriges bästa miljökommun, där en bilsnål samhällsplanering var

ett av utvärderingskriterierna. En stor del i helhetssynen kring trafikens roll för att

uppnå en hållbar och attraktiv stad kom från framtagandet av Lunds trafikstrategi i

slutet av 1990-talet.

Lunds första trafikstrategi, LundaMaTs, togs fram 1999. Efter att ha arbetat enligt

LundaMaTs principer och inriktning under ett antal år växte behovet av en uppdaterad

version och år 2006 kom LundaMaTs II. I den uppdaterade trafikstrategin har

fokus vidgats från ett miljöanpassat transportsystem till att tydligare omfamna de

tre hållbarhetsaspekterna – miljömässiga, sociala och ekonomiska. Likt den första

strategin togs LundaMaTs II fram genom en process med flera involverade aktörer

för att få en så stark förankring och delaktighet som möjligt.

LundaMaTs II innehåller en vision med år 2030 som tidshorisont. Visionen stödjs

av 18 mätbara mål, vilka underbyggs av indikatorer som går att följa upp för att se i

vilken riktning kommunen är på väg. För att kommunen ska kunna närma sig visionen

och de uppsatta målen innehåller trafikstrategin även en handlingsplan med

drygt projektförslag fördelade inom sex stycken huvudreformer; samhällsplanering,

cykeltrafik, gångtrafik, kollektivtrafik, biltrafik och verksamheters transporter.

Dessutom finns två stödreformer som ska genomsyra arbetet och projekten; Mobility

Management och ett särskilt ledningssystem för LundaMats.

En sak som särskiljer Lund från många andra kommuner är det ambitiösa uppföljningsarbetet

som årligen görs av trafikstrategins samtliga mål.

Trafikstrategins roll är att underlätta vid prioriteringar och i det politiska beslutsfattandet.

En annan framgångsfaktor i Lund är att man har kombinerat medvetna och

verkningsfulla infrastrukturåtgärder med beteendepåverkande insatser för att uppmuntra

hållbara val. Kommunen har satsat på en rad kampanjer, informationsinsat-


2013-01-04

Sidan 68 av 93

ser och projekt som syftar till att invånarna faktiskt ska ändra sina resvanor och

behålla de nya.

Utifrån lärdomarna från Lund skulle Sollentuna kommun kunna

undersöka följande områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:


Ta fram en trafikstrategi som innefattar miljö- och klimataspekter i ett brett

hållbarhetsperspektiv vid sidan om tillgänglighet.


Följa indikatorer för ett hållbart transportsystem.


2013-01-04

Sidan 69 av 93

Integration och kommunikation – Integration

Mål 10: Öka öppenhet och mångfald, så att barn,

ungdomar och vuxna är trygga och engagerade.

Övergripande utvecklingstendenser 2013-2016

De närmaste åren bedöms invandringen ligga på en hög nivå, främst på grund av

prognoser om en kraftig ökning av asylsökande och deras anhöriga. 62 Enligt

Migrationsverket väntas cirka 54 000 asylsökande till Sverige 2013 jämfört med

cirka 44 000 under 2012. 63 Cirka 45 000 uppehållstillstånd uppskattas att beviljas

för asylsökande och deras anhöriga under 2013. Bakgrunden är bl.a. oroligheterna i

Syrien, fortsatt inströmning från andra länder, samt en vägledande dom i migrationsdomstolen

som underlättar anhöriginvandring främst från Somalia. Även antalet

ensamkommande flyktingbarn väntas fortsätta öka till omkring 4000 barn per år

2013-2015. 64

Sollentuna kommun har överenskommelser med staten om såväl ordinarie flyktingmottagande

som ensamkommande barn. Det ordinarie mottagandet har varit

relativt lägre än i flera andra kommuner i länet. För att möta de växande behoven

framöver ser Migrationsverket att kommunerna behöver växla upp arbetet för med

att ta emot fler nyanlända.

I takt med invandringen fortsätter den etniska mångfalden i samhället att öka. I

Sollentuna kommun uppgår andelen utrikes födda i befolkningen till 21,2 procent,

vilket är något lägre än i länet men högre än i riket. En dryg fjärdedel av kommunens

invånare har utländsk bakgrund. 65 Det innebär att det blir allt viktigare för

kommunens organisation att hantera horisontella frågor som rör integration och

mångfald vilka berör samtliga nämnders verksamhetsområden.

62 In- och utvandrare 1960-2011 och prognos 2012-2060, SCB.

63 Verksamhetsprognos, Migrationsverket 2012-10-26.

64 Aktuellt om ensamkommande barn och ungdomar, Migrationsverket nov 2012.

65 Befolkningsstatistik, SCB 2011-12-31.


2013-01-04

Sidan 70 av 93

Utrikesfödda är generellt överrepresenterade i arbetslöshetsstatistiken. I riket som

helhet uppgick antalet öppet arbetslösa utrikesfödda var till 13,4 procent i november

2012. Bland utrikesfödda i Sollentuna kommun uppgår arbetslösheten till 8,7

procent att jämföra med 10,5 procent i länet. Sollentuna har en något högre ungdomsarbetslöshet

bland utrikesfödda (11,4 procent) än länet (10,2 procent). Den

svenska konjunkturen fortsätter troligen att försvagas under 2013 och arbetslösheten

förväntas stiga. Först i slutet av året påbörjas en återhämtning. 66

Sedan den s.k. etableringslagen trädde i kraft i december 2010 har Arbetsförmedlingen

övertagit kommunernas samordningsansvar för nyanlända flyktingmottagnas

etablering. 67 Det innebär att kommunerna inte har samma rådighet över insatserna

som tidigare, men man ansvarar alltjämt för bl.a. Svenska för invandrare, Sfi, och

samhällsorientering. Ur Sollentuna kommuns perspektiv är det angeläget med fortsatt

utveckling av samarbetet på lokal och regional nivå.

SKL har nyligen fångat upp utmaningar som landets kommuner uppfattar inom

arbetsmarknadsområdet inför 2013-2020. De handlar bl.a. om att bekämpa ungdomsarbetslösheten,

förkorta vägen till arbete för nyanlända, minska kostnader för

ekonomiskt bistånd, samt värna den framtida arbetskraftsförsörjningen. Kommunerna

lyfter också fram behovet av särskilda insatser för korttidsutbildade nyanlända,

liksom en bättre arbetsmarknadsanpassning av Sfi.

Konkreta förändringar som kan förväntas inom integrationsområdet

Regeringens budgetproposition 2013 innehåller bl.a. följande satsningar:

• En tillfällig lagändring innebär att fler anhöriga till flyktingar och skyddsbehövande

kommer omfattas av etableringslagen fr.o.m. februari 2013. 68 Tidsgränsen

för ansökan, för att anhöriga ska omfattas av etableringslagen, föreslås

förlängas från två till sex år från mitten av 2013. Kommuner som tar emot

anhöriga kommer således att få statlig ersättning för målgruppen.

• Översyn av grundersättningen för kommunernas flyktingmottagande, från dagens

fasta årsbelopp (440 tkr) till en prestationsbaserad ersättning, för att öka

mottagningskapaciteten. Vidare aviseras en kommande möjlighet för kommuner

att få viss ersättning för hyreskostnader för bostäder som tillgängliggjorts

för anvisning innan inflyttning skett.

• 2013-2016 genomförs flera insatser för bättre utbildning till för utrikes födda

elever. Det handlar dels om utökad undervisningstid i grundskolan, kompetensutveckling

till rektorer och lärare, kartläggning av nyanlända elevers kunskaper.

Därutöver införs ett statsbidrag för huvudmän som genomför insatser

för ökad kvalitet och individanpassning av Sfi.

66 Konjunkturläget dec 2012, Konjunkturinstitutet.

67 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

68 Prop. 2012/13:26 Utvidgad målgrupp för etableringslagen.


2013-01-04

Sidan 71 av 93

• Ett nytt stimulansbidrag införs till kommunernas verksamheter med flyktingguider.

• Förslag om att även andra nyanlända invandrare än de som omfattas av

etableringslagen ska erbjudas samhällsorientering i kommunerna fr.o.m.

den 1 maj 2013. 69

• Förslag om stärkta insatser för att nyanlända kvinnor, samt anhöriginvandrare

som inte omfattas av etableringslagen, ska få bättre förutsättningar att delta i

arbets- och samhällslivet. 70

Utmaningar för Sollentuna kommun

I följande avsnitt redogörs för de utmaningar inom integrationsområdet som tjänstemän

i Sollentuna kommun identifierat som mest angelägna att hantera under den

kommande budgetperioden 2014-2016. I anslutning till respektive utmaning lyfts

goda exempel från olika delar av landet för att ge uppslag till handlingsalternativ

för kommunen de kommande åren.

Svårigheterna för nyanlända invandrare att få fotfäste på den svenska arbetsmarknaden

har uppmärksammats i en rad studier genom åren. Framför allt har flyktingmottagna,

dvs. skyddsbehövande och deras anhöriga, betydande svårigheter att

etablera sig på arbetsmarknaden.

En uppföljning som gjorts inom den s.k. Akka-utredningen visar att endast cirka en

femtedel av männen och hälften av kvinnorna som anlände av dessa skäl år 2000

respektive 2005 aldrig haft ett arbete inom fem år. 71 Enligt Akka-utredningen påverkar

faktorer som ålder, kön, utbildningsbakgrund och vistelsetid i landet nyanländas

förutsättningar till arbetsmarknadsetablering i kombination med strukturella

faktorer. Enligt utredningen finns en mycket hög andel korttidsutbildade bland

flyktingmottagna de senaste två åren, samtidigt som antalet arbetstillfällen för korttidsutbildade

minskat kontinuerligt. 72

Institutet för arbetsmarknadsutvärdering, IFAU, har i flera rapporter belyst frågan.

73 IFAU kan konstatera att det har gått bättre för invandrare som anlänt under

hög- än under lågkonjunktur. Den lokala efterfrågan på arbetskraft påverkar utfallet

då närheten till en gynnsam arbetsmarknad ökar chanserna till arbete för både utrikes

och inrikes födda.

Enligt både IFAU och Akka-utredningen bidrar ett begränsat kontaktnät och brist

på referenser också till utrikes föddas svårigheter till etablering, samt att invandrare

69 Sverige för nyanlända utanför flyktingmottagandet, SOU 2010:37.

70 Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (Akka-utredningen), SOU 2012:69.

71 Ibid.

72 Med rätt att delta – Nyanlända kvinnors och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden, SOU 2012:69.

73 IFAU, www.ifau.se/Press/Aktuellt-i-debatten/Utrikes-foddas-eta-pa-arbetsmarknaden-, 2013-01-

03.


2013-01-04

Sidan 72 av 93

på grund av en allmänt svagare anknytning till arbetsmarknaden i högre grad är

känsliga för konjunktursvängningar.

Möjligheten till etablering på bostadsmarknaden är grundläggande trygghetsfaktor

och förutsättning för etablering i samhället i övrigt. En stor utmaning är att tillgodose

behovet av bostäder för nyanlända flyktingar idag och de kommande åren.

Detta är även en frågeställning som har uppmärksammats av Länsstyrelsen i

Stockholm. 74 De flesta nyanlända är hänvisade till att ordna boendet på egen hand

t.ex. genom en bostadsförmedling där kötiderna är långa. En kartläggning i Stockholms

län 2011 visar att 80 procent av nyanlända hushåll saknar bostad med

förstahandskontrakt. Drygt hälften bodde inneboende och en dryg femtedel med

andrahandskontrakt. 75

Alla arbetsgivare omfattas av diskrimineringslagen. Den utgör en grund för mångfaldsarbete.

Andra argument som förs fram för aktivt mångfaldsarbete är t.ex. resonemang

om att öppenhet och mångfald bidrar till att skapa kreativitet och tillväxt. 76

Invandring, ökad inkludering och mångfald i arbetslivet är också ett sätt att möta

den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning och färre människor i

arbetsför ålder. Offentliga arbetsgivare har också att förhålla sig till perspektiv om

representativitet, vilket också återspeglas i Sollentuna kommuns ambitioner. Regering

och riksdag har fastställt att den etniska mångfalden bör genomsyra arbetslivet

och betonar statens särskilda ansvar. 77 Senast i budgetpropositionen för 2012 tydliggjorde

regeringen: ”att de statsanställda avspeglar befolkningens sammansättning

har betydelse för legitimiteten och allmänhetens förtroende för den statliga

förvaltningen”. 78

Utmaning 1: Underlätta nyanländas arbetsmarknadsetablering

Svårigheterna för nyanlända invandrare att få fotfäste på den svenska arbetsmarknaden

har uppmärksammats i en rad studier genom åren. Framför allt har flyktingmottagna,

d.v.s. skyddsbehövande och deras anhöriga, betydande svårigheter att

etablera sig på arbetsmarknaden.

En uppföljning som gjorts inom den s.k. Akka-utredningen visar att endast cirka en

femtedel av männen och hälften av kvinnorna som anlände av dessa skäl år 2000

respektive 2005 aldrig haft ett arbete inom fem år. 79 Enligt Akka-utredningen påverkar

faktorer som ålder, kön, utbildningsbakgrund och vistelsetid i landet nyan-

74 Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2011, Länsstyrelsen i Stockholms län.

75 Bostads- och bosättningsfrågor i kommunernas flyktingmottagande i Stockholms län,

Kommunförbundet Stockholms län, 2011.

76 ”Öppenhet avgörande för vår tillväxt”, Integrationsminister E. Ullenhag, Fihem Bygg &

Fastighetsservice, Arbetsförmedlingen, SKF, Manpower, Skanska, Företagarna, Swedbank,

Dagens Nyheter Debatt, 2012-07-01.

77 Prop. 1997/98:16 Sverige framtiden och mångfalden – från invandringspolitik till

integrationspolitik.

78 Prop. 2011/12:1 Budgetproposition för 2012.

79 Ibid.


2013-01-04

Sidan 73 av 93

ländas förutsättningar till arbetsmarknadsetablering i kombination med strukturella

faktorer. Enligt utredningen finns en mycket hög andel korttidsutbildade bland

flyktingmottagna de senaste två åren, samtidigt som antalet arbetstillfällen för korttidsutbildade

minskat kontinuerligt. 80

Institutet för arbetsmarknadsutvärdering (IFAU) har i flera rapporter belyst frågan.

81 IFAU kan konstatera att det har gått bättre för invandrare som kommit under

hög- än under lågkonjunktur. Den lokala efterfrågan på arbetskraft påverkar utfallet

då närheten till en gynnsam arbetsmarknad ökar chanserna till arbete för både utrikes

och inrikes födda.

Enligt både IFAU och Akka-utredningen bidrar ett begränsat kontaktnät och brist

på referenser också till utrikes föddas svårigheter till etablering, samt att invandrare

på grund av en allmänt svagare anknytning till arbetsmarknaden i högre grad är

känsliga för konjunktursvängningar.

Ökat flyktingmottagande i kombination med en svagare konjunkturutveckling innebär

att området behöver prioriteras. Tjänstemännen betonar att det alltjämt finns

skillnader i sysselsättningsgrad mellan utrikes och inrikes födda i kommun. Vidare

framhåller de att det finns ett välfungerande lokalt samarbete med Arbetsförmedlingen,

samt att kommunen medverkar regionalt samarbete inom Kommunförbundet

och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Det finns en samlad kunskap om framgångsfaktorer när det gäller att underlätta

vägen till arbete. Det har bl.a. visat sig att tidiga kontakter med arbetsmarknaden

har stor betydelse för nyanländas inträde på arbetsmarknaden. 82 Språkstudier och

goda kunskaper i det svenska språket bidrar också till att stärkta förutsättningar att

få ett arbete. 83 Även yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning har en positiv effekt

särskilt för personer med kortare utbildningsbakgrund. 84 Forskaren Martin Qvist

vid Linköpings universitet menar att det i mindre kommuner ofta är svårare att få

ett tillräckligt underlag för att tillhandahålla specialiserade insatser, varför det är

viktigt utveckla det regionala samarbetet.

Nedan ges exempel på några sådana samarbeten som visat sig relativt framgångsrika,

samt hur kommuner, som före etableringsreformen lyfts fram som goda

exempel, anpassat sig till de nya förutsättningarna.

80 Med rätt att delta – Nyanlända kvinnors och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden, SOU 2012:69.

81 IFAU, www.ifau.se/Press/Aktuellt-i-debatten/Utrikes-foddas-eta-pa-arbetsmarknaden-,

2013-01-03.

82 Ungdomars och invandrares inträde på arbetsmarknaden 1985-2003, IFAU 2007:18.

83 ”Får utlandsfödda betalt för sin utbildning och sina kunskaper i svenska”, Rooth & Åslund,

Ekonomisk debatt 2007/3.

84 Effekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning under perioden 2002–2004, IFAU 2008:1.


2013-01-04

Sidan 74 av 93

Goda exempel: Yrkesinriktad Sfi i Stockholms län

och andra kommuner

Inom ramen för Kommunförbundet Stockholms län, KSL, har länets kommuner

under 2000-talet etablerat nio yrkesinriktade Sfi-utbildningar som går under samlingsnamnet

Sfx. Olika kommuner står som huvudmän för utbildningarna som har

ett regionalt intag och är tillgängliga för studerande från hela länet. Sollentuna

kommun ingår i samarbetet men anordnar inte i dagsläget någon av inriktningarna.

Utbildningarna syftar till att förkorta vägen till arbete. Hälften riktar sig till akademiker

och hälften till yrkesutbildade och företagare. De innehåller en intensiv

undervisning i svenska med fokus på yrkesspråket, orienteringskurser, praktik,

samt möjlighet att komplettera sin utbildning för svenska förhållande på högskoleeller

gymnasienivå, liksom samarbete med olika branscher. 85

Flera uppföljningar, bl.a. från Stockholms universitet, visar att konceptet är framgångsrikt.

86 Den senaste utvärderingen som genomförts av Södertörns högskola var

en enkätundersökning 2011 riktad till dem som gick Sfx 2008. Resultaten visar att

nästan hälften (48 %) arbetar inom sitt yrkesområde. Av de som inte arbetar inom

sitt yrkesområde har drygt en tredjedel arbete medan en fjärdedel studerar. Sett på

hela gruppen har 65 procent angett att de har någon form av arbete. Det innebär att

cirka 80 procent av de som påbörjade Sfx arbetar eller studerar. 87 Enligt Peter

Carpelan, ordförande i KSL:s Arbetsmarknadsberedning, finns få utvärderingar

som kan utgöra jämförelseobjekt och de som finns skiljer sig i metod och tillvägagångssätt.

Han tror ändå att utfallet jämfört med ”vanlig” Sfi är positivt. 88

Sweco Eurofutures har vidare på uppdrag av Stockholms stad följt upp de som

började studera Sfi vårterminen 2008. 89 Uppföljningen omfattar studerande som

deltagit i Sfx, men även andra Sfi-inriktningar inom staden såsom Sfi integrerat

med praktik i Lernias regi, samt Sfi för korttidsutbildade. Resultatet visar att över

hälften (54 procent) av de studerande var sysselsatta eller hade gått vidare till fortsatta

studier inom ett år (40 procent sysselsatta, 21 procent studerade). Efter två år

hade andelen som var sysselsatta eller i studier ökat till 61 procent (46 procent

sysselsatta, 24 procent studerande). Den framgångsfaktor som förs fram är att Sfi i

Stockholm de senaste åren arbetat med att förstärka yrkesutbildningarna, arbeta

med målgrupper mer specifikt, erbjuda mer diversifierade kurser och flexibla tider

för att kunna kombinera språkstudier med arbete och praktik. Stockholms stads

arbete har också lyfts fram av SKL som ett gott exempel.

I en utvärdering av Sfi bedömde Statskontoret (2009) att yrkesinriktad Sfi påskyndar

språkinlärningen, bidrar till bättre studieresultat samt att deltagarna snabbare

85 Kommunförbundet Stockholms län, www.sfx-yrke.se/om-sfx/sfx-konceptet, 2013-01-03.

86 De är ju mina kolleger – en metastudie av sfx, Stockholms universitet, 2009.

87 Utvärdering av Sfx. Södertörns högskola 2011.

88 ”Kommunernas samarbete kring svenska för yrkesutbildade ger bättre resultat än vanlig Sfi”,

Kommunförbundet Stockholms län 2011-09-14.

89 Att tillvarata kompetens – Stockholms stads arbete för att förkorta invandrares väg till jobb,

Stockholms stad, 2012; Resultat för dem som började studera sfi 2008, Sweco Eurofutures, 2012.


2013-01-04

Sidan 75 av 93

kommer i arbete. 90 Rapporten lyfter också fram att t.ex. Linköpings kommun och

Göteborgs stad har, genom upphandling, etablerat ett större utbud av yrkesinriktad

Sfi.

Goda exempel: Projekt utländska akademiker i Västsverige

I Västsverige har det mellan 2009-2012 bedrivits ett framgångsrikt samarbete inom

Projekt utländska akademiker. Syftet har varit att skapa långsiktigt hållbara strukturer

för att korta nyanlända akademikers väg till arbete inom rätt yrkesområden.

Projektet har drivits av Länsstyrelsen i Västra Götaland i samarbete med bl.a. Arbetsförmedlingen,

Göteborgs stad, Sjuhärads kommunförbund, Region Västra Götaland

och Halland, samt högskolorna i Västsverige. 91

Insatserna har omfattat tidig kompetensbedömning och vägledning, yrkesinriktad

svenskundervisning parallellt med kompletterande utbildning inom högskola, samt

en längre praktikperiod hos arbetsgivare som ingår i utbildningsanordnarnas nätverk.

Resultatet av insatserna har varit lyckat. Av projektets cirka 550 deltagare befinner

sig sju av tio i arbete, praktik eller eget företagande ett halvår efter deltagandet.

Nära fyra av tio (37 procent) har ett arbete med klar anknytning till sin utländska

högskoleutbildning. 92 Efter projektets avslut kommer insatserna att erbjudas inom

Arbetsförmedlingens utbud. Liknande modeller, s.k. Korta vägen, finns hos ett

tjugotal utbildningsanordnare i landet, däribland Stockholms och Uppsala universitet.

Dessa och är sökbara för nyanlända inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

Goda exempel: Anpassning till etableringsreformen

Före etableringsreformen var Solna en kommun som rönt stor uppmärksamhet för

sina framgångar att bereda nyanländas väg till arbete. I samband med reformens

införande var arbetslösheten bland invandrare i kommunen drygt 5 procent, nästan

hälften så låg som i riket. Enligt kommunens siffror hade cirka 80 procent av Solnas

nyanlända flyktingar fått egen försörjning via arbete eller studier inom tre år,

under de år som föregick reformen, trots att mottagandet varit omfattande under en

period av lågkonjunktur. 93

Utöver kommunens starka näringslivsklimat och låga arbetslöshet framhåller

kommunen flera framgångsfaktorer för de goda resultaten i vad som betecknades

Solnamodellen. I korthet handlar det om individuella lösningar, flexibel utformning

av Sfi i kombination med skräddarsydda utbildningar i samarbete med näringslivet,

samt framtagande av praktikplatser och arbetstillfällen via kommunens goda kon-

90 Sfi – resultat, genomförande och lärarkompetens, Statskontoret 2009:2.

91 ”Projekt utländska akademiker”, Länsstyrelsen i Västra Götaland,

www.lansstyrelsen/vastragotaland, 2013-01-04.

92 ”Korta vägen till en bra anställning”, Dagens Nyheter 2012-11-25.

93 ”Solna – en modell för integration”, P. Grahnfalk, kommunalråd Solna stad, H.Bali, riksdagsledamot,

Svenska Dagbladet Opinion, 2011-07-31.


2013-01-04

Sidan 76 av 93

takter med företag. Till skillnad från många andra kommuner har näringslivschefen

ansvarat för insatserna vilket anses ha stärkt arbetslinjen. 94

Tankesmedjan Fores har följt upp genomförandet av etableringsreformen 2011 i ett

antal kommuner som tidigare framhållits som goda exempel, däribland Solna. 95 Av

rapporten framgår att trots att kommunen varit frustrerad för att tvingas byta ut ett

fungerande system bedöms reformen fungera väl. Kommunen har ett nära samarbete

med Arbetsförmedlingen och bidrar med lärdomar från sitt tidigare arbete.

Kommunens integrationsenhet har istället fokuserat på andra målgrupper, såsom

försörjningsstödstagare som studerar Sfi. De och strävar också efter att samarbeta

med Arbetsförmedlingen om att insatser för de som inte är i arbete efter etableringstiden

och det fortsätta fortsatta arbetet med stärkt arbetsmarknadskoppling

inom Sfi.

I Sollentuna drivs idag ett utvecklat arbete inom de områden som berörts ovan. Ett

exempel på det är att arbetsmarknads- och utbildningskontoret redan idag samarbetar

för att samordna individuellt utformade vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsinsatser,

vilket bör kunna bidra till ökad grad av arbetsmarknadsetablering. Gruppen

emellertid valt att lyfta fram några områden som Sollentuna kunna studera

vidare i syfte att öka måluppfyllelsen inom området.

Utifrån exemplen ovan skulle Sollentuna kunna undersöka

följande områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:




Fortsatt medverka till fördjupat regionalt samarbetet kring specialiserade

insatser för nyanlända, såsom yrkesinriktad Sfi, samt i dialog med Arbetsförmedlingen

säkerställa att nyanlända i kommunen har tillgång till de

samlade resurser som finns i länet.

Fortsatt verka för ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen kring samordning

av etableringsinsatser, samt i dialog med Arbetsförmedling och lokalt

näringsliv, verka för kompletterande vuxenutbildnings-, arbetsmarknads-

och matchningsinsatser utifrån arbetsmarknadens behov för personer

som inte kommit egen försörjning efter två år.

Se över möjligheterna att vidareutveckla individualisering och arbetsmarknadsinriktning

av kommunens upphandlade Sfi-utbud samt beakta aviserade

stimulansmedel från regeringen.

Utmaning 2: Hållbar bostadsförsörjning för nyanlända

Möjligheten till etablering på bostadsmarknaden är grundläggande trygghetsfaktor

och förutsättning för etablering i samhället i övrigt. Enligt kommunens tjänstemän

finns stora svårigheter att tillgodose behovet av bostäder för nyanlända flyktingar

94 ”Kommunen bättre än staten på att integrera nyanlända”, L-E Salminen, A. Ekengren,

M. Appelgren, kommunalråd Solna stad, Dagens Nyheter Debatt, 2010-01-11; Integration genom

vuxenutbildning och vidareutbildning, Landrapport Sverige, Nordiska ministerrådet 2010:56.

95 Lyckad etablering av en ny reform – Värnamo, Borlänge och Solna, Fores policy paper 2011:5.


2013-01-04

Sidan 77 av 93

idag och de kommande åren. Detta är även en frågeställning som har uppmärksammats

av Länsstyrelsen i Stockholm. 96 De flesta nyanlända är hänvisade till att

ordna boendet på egen hand t.ex. genom en bostadsförmedling där kötiderna är

långa. En kartläggning i Stockholms län 2011 visar att 80 procent av nyanlända

hushåll saknar bostad med förstahandskontrakt. Drygt hälften bodde inneboende

och en dryg femtedel med andrahandskontrakt. 97

Långsiktig hållbar bostadsförsörjning och ökat bostadsbyggande är viktigt för Sollentuna

för att kommunen ska kunna fortsätta växa. Eftersom flykting- och anhöriginvandringen

väntas öka kraftig de närmaste åren är det även angeläget att finna

vägar att på kort sikt öka tillgången till bostäder för nyanlända.

Enligt Arbetsförmedlingen kan kommuner med en välfungerande organisation och

samarbete med bostadsföretag och andra hyresvärdar lyckas ordna fram bostäder

för mottagande av nyanlända trots en svår situation på bostadsmarknaden, t.ex.

genom formaliserade överenskommelser om tilldelning av bostäder för nyanlända.

98

I januari 2011 infördes den s.k. Allvill-lagen som innebär att kommunen som ägare

kan använda överskott från bolagen om dessa tydligt kopplas till strategiska bostadssociala

eller integrationsfrämjande insatser. 99

Goda exempel: Västerås stad

Västerås stad har tecknat ett samarbetsavtal med majoriteten av fastighetsägare,

13 bolag, om att en viss andel av lägenheterna förmedlas till socialtjänsten och

integrationsenhetens verksamheter. Kommunen har lagt ut samordningen kring

avtalet på bolaget Bostad Västerås. Flyktingar som tilldelas lägenhet får i regel

förstahandskontrakt.

Enligt Eva Sahlén, direktör vid Sociala nämndens stab, har nyanlända tack vare

samverkansavtalet större möjlighet att hävda sig i den tuffa konkurrensen på bostadsmarknaden.

Tilldelningen av lägenheter räcker dock inte till för att uppfylla de

totala behoven. Enligt Lars-Erik Bengtsson, VD på Bostad Västerås, har antalet

lägenheter som förmedlats till nyanlända mellan 2008 och 2011 minskat från cirka

80 till 50 lägenheter.

Det allmännyttiga bostadsbolaget MIMER bidrar med majoriteten av lägenheterna,

medan tilldelningen från privata fastighetsägare minskat från 22 till endast 5 lägenheter

under samma period. Västerås stad köper in bostadsrätter och ägarlägenheter

96 Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2011, Länsstyrelsen i Stockholms län.

97 Bostads- och bosättningsfrågor i kommunernas flyktingmottagande i Stockholms län,

Kommunförbundet Stockholms län, 2011.

98 Återrapportering 2012: Etablering av vissa nyanlända – Bosättning, Arbetsförmedlingen 2012.

99 Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag.


2013-01-04

Sidan 78 av 93

som sedan förvaltas av Fastighetskontoret som omfattas av samverkansavtalet,

varigenom en viss andel kommer nyanlända till del.

Från Fastighetskontoret har upp till 20 lägenheter förmedlats per år mellan 2008-

2011. Det väletablerade samarbetet mellan kommunen och fastighetsägare är en

framgångsfaktor och en avgörande förutsättning för att möta nyanländas behov av

bostäder.

Goda exempel: Göteborgs stad

Göteborgs stad bedriver ett aktivt arbete för att motverka segregationen och skapa

förutsättningar för att säkerställa en bostadsförsörjning för alla kommuninvånare.

Staden har initierat forskningsrapporter och kartläggningar om segregering och

nyanländas boendesituation. 100 År 2011 togs initiativ till ett samlat grepp kring

kommunens boendesociala arbete genom en utredning av arbetet mot hemlöshet

och boendeförsörjning med förslag om åtgärder för utveckla förutsättningarna för

att ”alla göteborgare har rätt boende, i rätt tid och till rätt kostnad”. 101

I samband med detta togs en kunskapsöversikt fram om flyktingars bostadssituation.

Den pekar på att många nyanlända hamnar i en gråzon där de inte kunnat

ordna med boende på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som tillräckliga skäl saknas

för biståndsbeslut om boende. I kunskapsöversikten konstateras att det behövs

ett grepp om frågan där stadens samlade organisation involveras.

Göteborg var i november 2012 först ut av storstäderna med en samlad handlingsplan

för att hantera den omfattande anhöriginvandringen som väntas från Somalia.

102 Åtgärderna fokuserar på boende, utbildning, sysselsättning och hälsa. Med

vetskap om att det redan råder en ansträngd situation på bostadssidan samt att ett

stort antal barn och stora familjer är på ingång arbetar staden med att skapa beredskap

med ett antal boendelösningar.

Pia Borg, planeringsledare vid Stadsledningsstaben, säger att det handlar om att

tillgodose behoven hos anhöriga och familjer som är i störst behov av hjälp med att

få hjälp att ordna sin boendesituation. Kommunen klarar inte att bistå alla. Det

handlar dels om att iordningställa ett antal tillfälliga boenden för att möta de mest

akuta behoven, och dels att öka tillgängligheten till de bostäder som vikts åt sociala

ändamål i staden.

Göteborgs stad har i likhet med Västerås ett samarbetsavtal med allmännyttan och

privata fastighetsägare om kommunala kontrakt för sociala ändamål. Staden har

lyckats öka antalet lägenheter i avtalet från 300 till 550, varav ca 100 kommer att

reserveras åt gruppen anhöriga. Det handlar om kommunkontrakt där kommunen

100 Fattiga och rika – segregerad stad, 2009; Flyktingars bosättning, 2008.

101 Rätt boende – nuläge och förslag till inledande åtgärder, 2011.

102 Förslag till handlingsplan gällande mottagande av anhöriga flyktingar, Stadsledningsstaben,

antagen av KS 2012-11-21.


2013-01-04

Sidan 79 av 93

hyr ut i andra hand. Allmännyttan står för majoriteten av lägenheterna, men det

pågår en dialog med privata fastighetsägare om att bidra till en ökad beredskap.

Goda exempel: Växjö kommun

Växjö kommun har haft en kraftig befolkningsökning de senaste decennierna och

fortsätter att växa. Idag står flykting- och anhöriginvandringen för större delen av

tillväxten och bostadsbristen är påtaglig. Kommunens bostadsförsörjningsprogram

2012-2015 har ett särskilt fokus på grupper i samhället vars behov är svårare att

möta eller där det finns växande behov: exkluderade, unga, äldre och nyanlända. 103

Kommunens behovsanalys ger en tydlig beskrivning av att det stora antalet nyanlända

och de sociodemografiska förutsättningarna är en utmaning för kommunens

bostadsförsörjning. Riktlinjerna för bostadsförsörjning betonar att kommunen ska

ge plats för alla på bostadsmarknaden med fokus på de fyra bostadssociala grupperna.

Det utmynnar i ett antal åtgärdsförslag avseende nyanlända utöver allmän

bostadsbyggnation, t.ex. att utreda möjligheterna till förturssystem i allmännyttans

bostadskö och säkerställande av att en viss procent av lägenhetsbeståndet går till

nämnden för arbete och välfärd vid försäljning av allmännyttans bestånd. Andra

insatser är att nyttja genomflyttningslägenheter i hela kommunala bostadsbeståndet,

skapa större lägenheter genom sammanslagningar och etablera en dialog med

privata fastighetsägare i syfte att lösgöra bostäder specifikt för nyanlända.

Utifrån exemplen ovan skulle Sollentuna kommun kunna undersöka

följande områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:

• I dialog med allmännyttan och privata bostadsföretag verka för en överenskommelse

som innebär att en viss andel av lägenheterna tillgängliggörs för

nyanlända i kommunen.

• Beakta möjligheterna att använda överskott inom allmännyttan till integrationsfrämjande

och bostadssociala ändamål.

• Överväga köp av fastigheter som kan tillgängliggöras för nyanlända i kommunen.

• Analysera och uppmärksamma nyanländas bostadssituation i den övergripande

planeringen av kommunens bostadsförsörjning, såsom i riktlinjer för

bostadsförsörjning.

• Verka för ökat bostadsbyggande i kommunen.

Utmaning 3: Utvecklat stöd för nyanlända elever i skolan

Goda studieresultat och övergång till vidare studier har avgörande betydelse för

barn och ungas framtidsutsikter och kommunens förutsättningar till tillväxt och

arbetskraftsutbud. Enligt Skolverkets lägesbedömning av studieresultat 2011 lyckas

elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige nästan lika bra i skolan som


2013-01-04

Sidan 80 av 93

svenska elever. Men elever som har kommit till Sverige efter skolstart har sämre

resultat. Resultaten för nyanlända elever har enligt Skolverket också försämrats

kraftigt de senaste åren. Bland gymnasieelever som har invandrat efter grundskolestart

har inte ens hälften fått slutbetyg inom fyra år. 104

Goda exempel: Västerås stad

Västerås stad hör till en av flera kommuner som uppmärksammats för sitt arbete

för att utveckla utbildningen för nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund.

Kommunen framhåller också själv de goda studieresultaten. Enligt Skolverkets

statistik över måluppfyllelsen för elever med utländsk bakgrund som slutade

årskurs 9, 2011 ligger Västerås på fjärde plats när det gäller genomsnittligt meritvärde

för elever födda utomlands. När det gäller andelen elever med utländsk bakgrund

som uppnått målen i alla ämnen placerar sig kommunen på tredje plats. I

jämförelsen ingår 20 kommuner som har mer än 100 elever med utländsk bakgrund

i årskurs 9. 105

I kommunen arbetar verksamheterna Centrum för tvåspråkighet och Inkludering

Delaktighet Aktivitet, (IDA,) aktivt med olika insatser tillsammans med skolorna

för att höja resultaten. Enligt Erik Johansson, enhetschef för IDA, visar resultaten

att: ”Västerås stads långsiktiga arbete att skapa en skola för alla där alla elever har

unika förutsättningar och utmaningar börjar ge allt tydligare framgångar”. 106

I ett stödmaterial till skolor i landet 2012 lyfter Skolverket fram Västerås stads

arbete. Här beskrivs hur kommunen har en samlad mottagnings-verksamhet för

nyanlända barn, Origo, där beteendevetare och lärare i svenska som andraspråk gör

en initial behovsbedömning inför skolplacering. Centrum för tvåspråkighet ansvarar

för introduktionsgrupper, studiehandledning och modersmålsundervisning inom

grundskolan.

De flesta barn placeras först i introduktionsgrupp som består av två förskoleklass

till årskurs-5 5 och två årskurs 6-9 enheter i olika delar av staden. Grupperna är

indelade i olika nivåer utifrån språkbehärskning. Ambitionen är att snabbt slussa ut

eleverna till reguljära klasser med fortsatt stöd från Centrum för tvåspråkighet. 107

IDA-verksamheten startades i projektform år 2006 som en satsning för att höja

attraktiviteten och studieresultaten i tio skolor och förskolor i staden. Andra mål

har varit att stödja familjer i sitt föräldraskap och öka andelen medarbetar med

annan etnisk och kulturell bakgrund. Tillsammans med Centrum för tvåspråkighet

har fortbildningsinsatser genomförts för skolpersonal i samarbete med Mälardalens

104 Lägesbedömning del 1 – Barn och elever med utländsk bakgrund, Skolverket 2011:363.

105 ”Elever med invandrarbakgrund lyckas väl i Västerås”, Västerås stad, www.vasteras.se,

2012-05-15.

106 Ibid.

107 Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling, Skolverket 2012.


2013-01-04

Sidan 81 av 93

högskola avseende språk och kunskapsutvecklande arbetssätt ur ett andraspråksperspektiv.

Sammantaget har Västerås tagit ett samlat grepp för att utveckla utbildningen för

nyanlända elever där alfabetisering på modersmålet, parallell utveckling av ämnesoch

svenskkunskaper, studiehandledning på modersmål, tydliga mål och kriterier

för bedömning av elevens utveckling t.ex. genom performansanalys utgör centrala

inslag.

Goda exempel: Linköpings kommun

Linköping hör också till de goda exempel som beskrivs i Skolverkets stödmaterial.

108 Verksamhetens är uppbyggd på liknande sätt som i Västerås. Det omfattar samordnad

mottagning och stöd via Sektionen för resurs- och stödverksamhet – området

flerspråkighet, internationella klasser utspridda på olika skolor, parallell utveckling

av ämnes- och språkkunskaper, studiehandledning och modersmålsundervisning,

samt utvecklad kontakt med vårdnadshavare.

Linköpings kommun har, liksom Västerås stad, valt att satsa på bred kompetensutveckling.

Fortbildning har arrangerats i samarbete med Nationellt centrum för

svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. Rektorer, tjänstemän, lärare

och specialpedagoger både från internationella och ordinarie klasser har på olika

sätt medverkat i utbildningarna om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med

fokus på nyanlända elever.

Enligt tidningen Skolledaren har kommunen tagit fram ett fördjupat material för

kartläggning av nyanlända elevers förkunskaper som nu håller på att implementeras.

Det har väckt intresse från andra kommuner, Skolverket och Utbildningsdepartementet

mot bakgrund av regeringens uppdrag till Skolverket att utveckla motsvarande

verktyg. 109 I artikeln framhåller Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef

på Sektionen för stöd och resursverksamhet, att: ”genom att kartlägga barnets kunskapsnivå,

elevens och föräldrarnas bakgrund samt hur eleven lär, kan lärarna direkt

bygga vidare på den befintliga kompetensen hos barnet”. Vidare framgår att

kartläggningen fokuserar på elevernas förmågor snarare än brister och. Den innehåller

även konkreta tips och idéer för hur lektioner kan planeras i respektive ämne

under själva kartläggningen.

Utifrån exemplen ovan skulle Sollentuna kunna undersöka

följande områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:

• Undersöka förutsättningarna för en samlad mottagningsverksamhet och samordning

av resurser avseende introduktionsgrupper, modersmålsundervisning

och studiehandledning på modersmål, samt skapa stödjande resurser för skolornas

arbete med nyanlända elever.

108 Ibid.

109 Tidningen Skolledaren, nr 8/2012.


2013-01-04

Sidan 82 av 93

• Satsa på utveckling av kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper,

språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för elever med annat modersmål

och varierande studiebakgrund, samt kompetensutveckling för skolledare och

pedagoger inom dessa områden.

• Beakta de resurser som regeringen avsatt under kommande år för att utveckla

utbildningen för utrikesfödda elever.

Utmaning 4: Kommunens mångfaldsarbete som arbetsgivare

Enligt Arbetsgivarverket och Sveriges Kommuner och Landsting , SKL, har andelen

anställda med utländsk bakgrund ökat stadigt inom den offentliga sektorn under

2000-talet. Det är framför allt personer födda utanför Europa som står för ökningen.

110 Det var framför allt omsorgspersonal och lokalvårdare som hade störst andel

utrikes födda. Andelen utrikes födda chefer uppgick till cirka fem procent, varav

drygt hälften var från Norden. 111 Detta tyder på kommunernas representativitet

utifrån etnisk mångfald är ojämnt fördelad inom olika personalkategorier. Det finns

också studier som pekar på att invandrade chefer i högre utsträckning anställer

utrikes födda personer, oavsett bransch, än chefer födda i Sverige. 112 Detta pekar

på vikten av en mångfald som genomsyrar hela organisationen.

Goda exempel: Göteborgs stad

Göteborgs stad har under en längre tid haft mål om att rekryteringen till kommunens

verksamheter ska på alla nivåer bidra till en bättre spegling av befolkningsstrukturen

i kommunen. Under 2011 uppgick andelen utrikes födda bland de anställda

till knappt 20 procent, vilket i stort motsvarar befolkningssammansättningen.

Däremot var endast 6 procent av cheferna födda utomlands, företrädesvis i

Norden. 113 I 2012 års budget har staden höjt ambitionsnivån genom en specifik

målsättning om att andelen födda utanför norden ska öka på chefsnivå. 114

Seroj Ghazarian, utvecklingsledare på Stadsledningskontoret, framhåller att konkreta

politiska mål och engagemang från ledning och chefer har varit avgörande för

att få kontinuitet i mångfaldsarbetet. Det är också viktigt att följa upp resultaten. En

mångfaldsgrupp inom Stadsledningskontoret har under flera år haft i uppdrag att

sprida kunskap om mångfald och arbeta med attityder och värderingar främst riktat

till chefer. Kommunen har också utvecklat ett webbaserat rekryteringsverktyg som

syftar till att stödja chefer att utforma en inkluderande rekryteringsprocess av god

kvalitet. 115 Verktyget består av interaktiva processkartor för rekrytering och chefsförsörjning.

Verktyget synliggör kommunens mål på arbetsgivarområdet, diskrimi-

110 Utländsk bakgrund i staten 2011, Arbetsgivarverket 2012:05; Anställda i

kommuner och landsting med utländsk bakgrund 2007, SKL.

111 Ibid.

112 Sådan chef, sådan anställd Rekryteringsmönster hos invandrade och infödda chefer,

IFAU 2009:24.

113 Årsredovisning 2011, Göteborgs stad.

114 Budget 2012, Göteborgs stad.

115 Göteborgs stad, www.personalingangen.goteborg.se/net/Startsida/Chef/HR-processer, 2012-12-19.


2013-01-04

Sidan 83 av 93

neringslagen, kriterier vid utformning av rekryteringsunderlag och urval m.m.

Seroj Ghazarian betonar att det inte handlar om positiv särbehandling, utan att

skapa medvetenhet för rekrytering fri från diskriminering baserad på meriter.

På sin hemsida lyfter kommunen fram hur Angereds stadsdelsförvaltning lyckats

öka andelen chefer med utländsk bakgrund till drygt 12 procent. Med stöd från den

centrala stadsdelsförvaltningen har ett arbete pågått under flera år arbetat med att

engagera chefer och föra en diskussion kring mångfald och rådande föreställningar

om hur en chef ska vara. Redan anställda medarbetare med utländsk bakgrund har

också uppmuntrats att söka till chefsutbildningen inom Göteborgs stad. Karl-Erik

Engström, personalchef vid förvaltningen, säger att det svårt att exakt veta varför

de lyckats så bra men tror att hålla igång diskussionen om attityder och förhållningssätt

ger resultat i slutändan. 116 Seroj Ghazarian menar att resultatet också kan

påverkas av att en stor andel av befolkningen i Angered har utomnordisk bakgrund.

Ett annat exempel är Lundby stadsdelsförvaltning som infört en ny rutin för chefsrekrytering

efter att ha upptäckt att få personer med utländska namn blev intervjuade.

Enligt Ewa Wennberg, HR-specialist, hade personer med svensk bakgrund

bäst meriter, men flera av dem med utländsk bakgrund inte blev inte kallade trots

att de uppfyllde kraven. Slutsatsen blev att eftersom det är så pass få personer med

utländsk bakgrund som söker chefsjobb i stadsdelen ska alla intervjuas om de når

upp till skallkraven. 117

Utifrån exemplen ovan skulle Sollentuna kunna undersöka

följande områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:

• Överväga fastställandet av konkreta uppföljningsbara mål för etnisk mångfald

inom den kommunala organisationen, i likhet med aktuellt mål, t.ex. om andel

kvinnliga chefer.

• Följa upp i vilken utsträckning kommunens organisation återspeglar sammansättningen

bland kommuninvånarna i enlighet med den uttalade politiska ambitionen.

• Satsa på stödjande funktioner och verktyg samt kompetensutveckling för chefer

när det gäller mångfald, icke-diskriminering och inkluderande rekrytering.

116 ”Angered rekryterar mer jämlikt”, Göteborgs stad, www.goteborg.se, 2012-12-19.

117 ”Vi måste se mångfald som en tillgång”, Göteborgs stad, www.goteborg.se, 2012-12-19.


2013-01-04

Sidan 84 av 93

Integration och kommunikation –

Kommunikation

Mål 11: Öka möjligheterna för invånarna att vara

delaktiga i kommunens utveckling

Mål 12: Utveckla den interna kommunikationen

Övergripande utvecklingstendenser 2013-2016

Nya kommunikationsmönster påverkar kommunens invånares beteenden och förväntningar.

Sveriges kommuner håller nu på att aktivt arbeta med en omställning

av arbetet för att möta invånarnas krav på ökad snabbhet, transparens och delaktighet.

Den ökade möjligheten för invånarna att välja mellan olika utförare ställer

höga krav på tillförlitligheten i den information som förmedlas. Tillförlitlig och

lättillgänglig information är en förutsättning för att invånarna ska kunna göra aktiva

val mellan de olika utförarna.

Fler företag, myndigheter och andra organisationer har börjat få upp ögonen för

kopplingen mellan intern och extern kommunikation. Framgångsrik intern kommunikation

lägger grunden för en framgångsrik extern kommunikation. God intern

kommunikation bidrar också till en attraktiv arbetsgivare som i sin tur stärker varumärket.

Även anställningar inom kärnverksamheter kräver ett kommunikativt

förhållningssätt och invånarperspektiv på den verksamhet som bedrivs.

Lagstiftningen inom kommunikationsområdet i fråga om innehåll och metoder är

begränsad. Lagstiftningen som reglerar informationsutbyte och säkerhet är emellertid

mer omfattande. Här behöver kommunen bl.a. ta ett beslut om hur EU:s PSIdirektiv

ska genomföras och hur kommunen i praktiken ska tillämpa lagen

(2010:566) om vidare utnyttjande av data från den offentliga förvaltningen. 118

118 PSI står för ”public sector information” och syftet med lagen är underlätta enskildas användning

av handlingar som tillhandahålls av myndigheter.


2013-01-04

Sidan 85 av 93

Lagen har konsekvenser för såväl verksamhets- som juridiska och tekniska aspekter

samt för samarbetet med andra kommuner.

Ett annat exempel på lagstiftning inom detta område är den svenska språklagen

(2009:600) som antogs år 2009. Språklagen reglerar våra invånares rätt till ett

offentligt språk som är enkelt och begripligt. Lagen påverkar alla förvaltningar i

kommunen. Men även oavsett lagen behöver vi, inom kommunens förvaltning,

arbeta mer med vårt språk eftersom kravet på användbar och tillgänglig information

ökar hos alla grupper i samhället.

Utmaningar för Sollentuna kommun

Att öka möjligheterna för invånare att vara delaktiga i kommunens utveckling innebär

flera saker. Det kan t.ex. innebära att kommunen ser till att skapa en dialog

med olika intressentgrupper inför ett politiskt beslut. Ett annat exempel är att

kommunen utvecklar fungerande e-tjänster som både underlättar vardagen för invånarna

och bidrar till att effektivisera kommunens administration.

För att ha möjlighet att vara delaktig krävs även att kommunens information är

utformad så att alla, oavsett informationskanal, har möjlighet att förstå och ta den

till sig. En av anledningarna till att involvera olika intressentgrupper i kommunens

utveckling av service och tjänster är att ta tillvara den kraft och kunskaper som

finns hos dem. Genom att involvera fler kan kommunens beslutsunderlag utvecklas.

Målet som handlar om att utveckla den interna kommunikationen bygger på tanken

att en god och tillfredsställande intern kommunikation skapar en känsla av samhörighet

och ger möjlighet till värdefull kunskapsöverföring mellan olika delar i den

kommunala förvaltningen.

Tillgång till intern information är en förutsättning för överblick och sammanhang,

och för att alla medarbetare ska kunna veta vad som gäller. En god intern kommunikation

är även en förutsättning för en trovärdig extern kommunikation. Detta

bidrar även till att stärka Sollentuna kommuns arbetsgivarmärke.

Inom kommunikationsområdet är det är det inte i första hand lagstiftningen, utan

förväntningarna och kraven från våra olika intressentgrupper och anställda som

påverkar utvecklingen. Även de demografiska förändringarna under de närmaste

åren kommer innebära förändrade krav på kommunens kommunikation. Vi vet bl.a.

att invandringen till kommunen kommer att öka. En större andel av invånarna i

kommunen utgörs av äldre. Även den tekniska utvecklingen, där tillgången till

information och möjlighet till kommunikation, har förändrat invånarnas behov och

förväntningar.

Kommunens verksamhet och förmåga att leverera god service påverkas av förändringarna

i omvärlden. Kommunen är i ett starkt utvecklingsskede och inom förvalt-


2013-01-04

Sidan 86 av 93

ningen har arbetet påbörjats med att effektivisera processer, bl.a. genom att införa

e-tjänster. Utöver detta har en kursändring påbörjats där man i högre utsträckning

vill ta tillvara invånarnas kunskap och synpunkter. Kommunen har också identifierat

behovet av ett starkt arbetsgivarmärke för att kunna möta framtida pensionsavgångar.

Utifrån dessa iakttagelser har vi inom ramen för området kommunikation valt att

lyfta upp fram fyra olika utmaningar för Sollentuna kommun under närmaste åren.

De fyra utmaningarna är:

1. Dialog med invånarna

2. Kartinformation (GIS)

3. Ökad kommunikation – en konsekvens av valfriheten

4. Internkommunikation.

Utmaning 1 – Bättre beslutsunderlag med hjälp av dialog

med invånarna

Forskningsläget är fortfarande svagt när det gäller att förstå medborgardialogers

funktion och förtjänster. Framförallt har forskningen dominerats av fallstudier av

enskilda projekt. Denna forskning har visat på såväl framgångsrika som problemfyllda

exempel, men inte lyckats klarlägga några tydliga generella tendenser. .119

År 2006 startade SKL ett projekt med inriktning på medborgardialog. Syftet med

projektet var att stötta kommunerna i arbetet med att stärka förankringen hos medborgarna.

120 Bakgrunden till projektet var det bl.a. ett ojämnt valdeltagande, minskat

intresse för att gå med i de politiska partierna och ett minskat förtroende för

politiker samtidigt som invånarna säger sig vara intresserade av att diskutera samhällsfrågor

och politiska frågor. Arbetet med medborgardialoger handlar därför

ytterst om att stärka demokratin genom att hitta nya former för inflytande.

Inom ramen för SKL:s projekt har det utarbetats förslag på metoder för medborgardialoger.

Projektet har även haft en sammanhållande funktion för erfarenhetsutbyte

mellan de deltagande kommunerna. Projektet har inte värderat enskilda dialoger

eller mätt resultaten av dem. Exemplet som lyfts presenteras fram här har vi

valt ut för att det är lyfter upp barnperspektivet i samhällsplaneringen eftersom det

är en tydlig målsättning för Sollentuna kommun att barn och ungdomars perspektiv

inkluderas i samhällsutvecklingen.

Goda exempel: Säkrare skolvägar i Hällefors kommun

Hällefors kommun har genomfört ett projekt som handlar om att få säkrare skolvägar.

I projektet deltog även bl.a. Polisen och Trafikverket. Inom ramen för projektet

startade kommunen en dialog med skolungdomarna. Syftet var att ta del av

119 ”Perspektiv på offentlig verksamhet i utveckling”, Örebro universitet 2011.

120 Läs mer om medborgardialoger och exempel på SKL:s webbplats www.skl.se/medborgardialog.


2013-01-04

Sidan 87 av 93

hur de tar sig till skolan, hur de rör sig på fritiden, vilka deras favoritplatser är och

vilka platser de anser farliga. Dialogen genomfördes bland annat med hjälp av ett

digitalt kartsystem.

Genom dialogen framkom det vilka platser de unga vistas på. Detta var ny information

för kommunen och övriga dialogpartners. Genom den information som kom

fram genom dialogen det blev tydligt vad som behövde åtgärdas på både kort och

lång sikt. Synpunkterna från dialogen används som en del av underlaget när kommunen

utarbetar den kommande översiktsplanen. Företrädare från kommunen anser

att det är viktigt att ta vara på ungdomarnas kunskaper, synpunkter och erfarenheter

och att få ”medborgarnas ögon” för att förbättra miljön.

Även Polisen och Trafikverket anser att resultatet av dialogen leder till bättre underlag

för sin verksamhet. Polisen har genom dialogen fått möjlighet att samarbeta

med olika samhällsorgan kring attityder kring avseende fortkörning. Trafikverket

har genom projektet fått en tydlig indikation om på vilka stråk barn rör sig i och

vilken inverkan vägar och järnvägar har på deras liv.

En viktig erfarenhet från både Hällefors kommuns och SKL:s projekt är att det

viktigaste för en lyckad dialog är ett uppriktigt engagemang från de förtroendevalda

liksom transparens och öppenhet. Det måste även vara tydligtydligt för alla

medverkande varför dialogen genomförs. Är det för att ge information, för att få

konsultation, för att ha en dialog eller för att ge skapa inflytande och delaktighet

Hällefors kommun och SKL lyfter också fram att återkopplingen är också helt

centralt för att människor ska vilja bidra med sin tid och sitt engagemang.

Utifrån lärdomarna från Hällefors skulle Sollentuna kunna undersöka

följande områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:



Då det tar tid att planera, genomföra och inte minst sammanställa och återkoppla

resultatet av dialogerna krävs tillräckliga resurser för att arbeta med

dialoger av olika slag. Genom att avsätta särskilda resurser för dialog kan

ett nytt sätt att arbeta med kärnfrågorna utvecklas inom förvaltningen.

Att inkludera invånarnas synpunkter och kunskaper i kommunens processer

tillför ett värde som bidrar till att öka nyttan för invånarna. Detta kräver

emellertid att det finns väl fungerande metoder för att göra detta. Idag är

Sollentuna kommuns arbets- och beslutsprocesser inte i våra arbets-och beslutsprocesser

utformade på ett sådant sätt att detta underlättas. Under år

2013 kommer Sollentuna kommun ta fram ett förslag på process och

arbetsformer för hur vi kan genomföra dialoger med medborgarna samt en

verktygslåda med olika praktiska metoder för att ha en dialog.


2013-01-04

Sidan 88 av 93

Utmaning 2 – Effektivisera processerna genom ökad

användning av geografiska informationssystem (GIS)

GIS är förkortningen för geografiska informationssystem vilket i sin tur är ett samlingsbegrepp

för system som hanterar information med någon slags geografisk

koppling, d.v.s. att informationen har en lägesbestämning. Ett geografiskt informationssystem

kan t.ex. vara kartdelen i telefonkatalogen, hitta.se eller Skattemyndighetens

befolkningsregister. Geografiska informationssystem används bl.a. för att

effektivisera kommunen planerings och tillståndsprocesser.

I Sollentuna saknas det i dag ett enhetligt system som kan hantera geografisk information

gemensamt för alla behov i hela den kommunala organisationen.

Traditionellt sett har GIS använts vid bland annat stadsplanering. Dagens utveckling

är att allt fler organisationer, företag och funktioner i samhället kopplar olika

typer av information till ett särskilt geografiskt läge och tillgängliggör detta på en

digital publik plats så att kunder, medborgare och andra kan ta del av informationen.

Detta i syfte att erbjuda ett mervärde till brukaren av informationstjänsten.

Ett väl fungerande system kan underlätta kommunikationen med medborgarna.

Kommunikationen kan vara dubbelriktad – från invånare till kommun och tvärt

om-. Invånarna kan t.ex. utifrån ett geografiskt läge rapportera in skadegörelse,

trasiga lyktstolpar eller snöröjningsbehov till kommunen. Informationsflödet åt

andra hållet kan t.ex. vara att kommunen på en webbaserad karta informerar om

pågående planprojekt.

Det finns en mängd tillämpningar av GIS som bidrar till att de interna processerna

inom kommunen effektiviseras. Med kartan i kombination med annan information

är det t.ex. möjligt att:






underlätta planeringen av omsorg genom att visa var olika brukare inom

vård- och omsorgssektorn bor i kommunen,

få ett bättre underlag för elevernas skolplacering,

underlätta för hanteringen av planbestämmelser samt förbättra och förtydliga

informationen om pågående planprojekt,

förbättra anmälnings- och synpunktshanteringen till kommunens verksamheter

genom att via webben publicera en karta på vilken medborgarna kan

rapportera in skadegörelse, trasiga lyktstolpar eller snöröjningsbehov etc.

samt,

relatera synpunkter från medborgare i planprocesser till en karta m.m.

Utmaningen för Sollentuna är att öka den interna användningen av GIS. En ökning

skulle medföra att många verksamheter skulle kunna arbeta effektivare då kartan

underlättar arbetet, t.ex. genom att visa var olika brukare inom vård- och omsorgssektorn

bor i kommunen.


2013-01-04

Sidan 89 av 93

Ytterligare en vinst med ett modernt GIS är att kommunikationen med medborgarna

skulle kunna förbättras t.ex. genom att via webben publicera en karta på vilken

medborgarna kan rapportera in skadegörelse, trasiga lyktstolpar eller snöröjningsbehov.

Informationsflödet åt andra hållet skulle kunna vara kommunledningens önskan att

på en webbaserad karta informera om pågående planprojekt i kommunen.

Här presenteras några goda exempel från Stockholms stad som visar på hur de

använder GIS för att förenkla och effektivisera för både medborgare och tjänstemän.

Goda exempel: Stockholms stad

Ansökan om bergvärmepumptillstånd via webben

Den som vill ansöka om tillstånd för en bergvärmepump i Stockholms kommun går

in på en webbkarta och markerar borrhålet för bergvärmepumpen. Det bakomliggande

systemet ger en direkt återkoppling i kartan om det är möjligt eller inte att

borra för bergvärme vid den aktuella punkten.

Med e-tjänsten för bergvärmepumpstillstånd har Stockholms stad reducerat hanteringen

av bergvärmepumpskartor med 100 procent Hos miljöförvaltningen slipper

handläggarna registrera in motsvarande mängd ärenden in i ärendehanteringssystemet.

De slipper även omöjliga ansökningar eftersom det inte går att skicka in en

omöjlig ansökan, då systemet förhindrar det.

Det handlar om i storleksordningen 1000 ansökningar/år.

Relativ närhet vid skolval i Botkyrka kommun

Principen för hur elever ska placeras i skolorna i kommunen när det finns fler sökanden

än platser är att det ska ske efter relativ närhet. För att beräkna avståndet

från alla elever till alla skolor används kommunens vägnät, sen därefter jämförs

avstånden för varje elev med de andra eleverna som sökt samma skola.

I kartverktyget kan användarna (rektorer, skolassistenter, skolchefer) se vilka elever

som bör bli antagna till vilka skolor förutsatt ett visst antal lediga platser för i

skolan. Verktyget ger Botkyrka kommun en mer enhetlig, snabbare och säkrare

skolvalsprocess.

Sök pågående planprojekt och fastställda planer

På webbkartan visar Stockholms stad pågående planprojekt och fastställda planer

för den punkt på kartan som användaren markerat. Tjänsten används av mäklare,

byggherrar, exploatörer med flera och har minskat antalet besökare till stadsbyggnadsexpeditionen

med omkring 50 procent.


2013-01-04

Sidan 90 av 93

Utifrån lärdomarna från Stockholm och Botkyrka skulle Sollentuna

kunna undersöka följande områden vidare för att förbättra

måluppfyllelsen:



Införa ett enhetligt system- och kommunövergripande system för att som

kan hantera geografiska data kopplade till Sollentuna kommuns verksamhetsområden.

Utveckla arbets- och planeringsprocesser genom ökad användningen och

nya tillämpningar av ett kommunövergripande GIS-verktyg. Många verksamheter

skulle kunna arbeta effektivare då kartan underlättar arbetet, vilket

ovanstående exempel pekar på.

Utmaning 3: Ökad kommunikation med invånarna –

en konsekvens av valfriheten

För Sveriges kommuner är det viktigt att kunna erbjuda invånarna valfrihet när det

gäller kommunal service. Valet har under senare år utvecklats till att omfatta allt

fler delar av den kommunala verksamheten, t.ex. barnomsorg, skola, hemtjänst

samt annat stöd till personer som har en funktionsnedsättning. Detta gäller alla

kommuner, inklusive Sollentuna.

Införandet av valfrihetsreformer är ett sätt att låta den enskilde invånaren få ett

större inflytande över och ta ett tydligare ansvar för de delar av livet som valet rör.

Samtidigt som reformerna ger större inflytande, ställs det även högre krav på den

enskilde att han/hon kan införskaffa tillräckligt underlag för att fatta ett väl underbyggt

beslut. Att säkerställa att invånarna i kommunen ges möjlighet till detta är ur

kommunikationssynpunkt en av de största utmaningarna för under de kommande

åren.

I takt med att kommunen utvecklar och bygger ut valfriheten måste man se till att

invånarna har goda möjligheter att tillgodogöra sig den. Det betyder att invånaren

måste veta







vilka alternativen är

hur de förhåller sig i förhållande till varandra, d.v.s. en jämförelse

hur invånaren gör valet (tekniskt och innehållsmässigt, t.ex. inloggning,

valalternativ m.m.)

hur invånaren meddelas resultatet

hur invånaren gör om de vill göra ett nytt val samt

hur invånaren får hjälp med att genomföra valet.

För vissa kan även en digital vägledning/”sållningsfunktion” underlätta för att hitta

rätt utförare/verksamhet utifrån t.ex. intressen.

Idag kan Sollentuna kommun inte fullt ut tillgodo se dessa behov. Valen som finns

i dag presenteras på olika sätt och på olika ställen på webben. Jämförelserna mellan


2013-01-04

Sidan 91 av 93

utförare och verksamheter behöver utvecklas. Utmaningen består i att utveckla

kompetensen, säkerställa att det finns resurser på området och att ta detta på allvar.

Goda exempel: Jämför och välj service, Stockholm

I Stockholms stad finns en ingång till de val som erbjuds invånaren. Sidan heter

Jämför och välj service, ligger på en framträdande plats på webben och omfattar

samtliga val inom den kommunala servicen. 121 Det är lätt för besökaren att se vilka

valen är; de är kategoriserade och sökbara även på andra sätt, se nedan.

Besökaren kan enkelt jämföra hur utföraren klarat sig i brukarenkäter eller dylikt.

Det finns också instruktioner om hur man gör själva valet samt t.ex. Lägg till min

lista. Kontaktinformation samt presenteras tydligt och konsekvent.

För medborgarna skapar detta en möjlighet att på ett enkelt sätt faktiskt få möjlighet

att jämföra de olika alternativen och på så sätt därigenom kunna göra de medvetna

val som förutsätts i den politiska ambitionen.

Utifrån lärdomarna från Stockholm skulle Sollentuna kunna undersöka

följande områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:

Webben är den viktigaste kanalen och det viktigaste verktyget för att utöva det fria

valet. Den kräver dock ett kontinuerligt underhåll i form av utveckling och uppdatering,

vilket förutsätter tydliga resurser och strategier.



Skapa en webblösning som gör det möjligt för invånarna att få del av information

kring de serviceområden som omfattas av valfrihetsreformer. I

lösningen bör de olika alternativen presenteras med grundläggande fakta

samt kontaktuppgifter. En jämförelse mellan alternativen måste göras på

ett lättfattligt och övergripande sätt. Det måste finnas instruktioner om hur

valet går till, e-legitimation samt länkar till mer information. Det finns

även önskemål om att ha med brukarsynpunkter för att underlätta valet. Ju

större valmöjlighet man har desto större krav ställs på informationen. För

Sollentunas del bör ett projekt startas för att genomföra en liknande valoch

jämförelseplattform. Samtliga berörda förvaltningar behöver ingå i

gruppen som, förutom IT-kompetens, även ska innehålla kompetens inom

kommunikation och webb.

Skapa en norm/modell för enhetlig kommunikation gentemot invånarna om

valfrihetssystemet. När det gäller information som underlag till valet och

själva valet skiljer vi på webben och själva valplattformen/-systemet. De

måste båda vara synkade och ”tala med en röst” till besökaren. Det innebär

att tid och energi måste läggas på den praktiska utformningen; layout,

språk, tonläge m.m. Helst bör samtliga val ingå i ett och samma system så

att invånaren känner igen sig oavsett om det gäller ett val av förskola eller

ett val av hemtjänst.

121 www.stockholm.se/jamfor


2013-01-04

Sidan 92 av 93


Skapa ett system som säkerställer tillförlitlighet och jämförbarhet. Det är

av största vikt att underliggande information på vilka jämförelserna ska baseras

håller tillräcklig kvalitet samt att den kan tillgängliggöras på ett kostnadseffektivt

sätt för jämförelser. På sikt blir det också av intresse att den

underliggande informationen utformas så att jämförelser kan göras mellan

kommuner.

Utmaning 4 – Intern kommunikation

Internkommunikation ska ses som ett medel att styra verksamheten mot de uppsatta

målen och det man som organisation ska står för. Kommunikationen bidrar till att

skapa en gemensam verklighetsbild och ett gemensamt förhållningssätt.

Det går inte att dra en klar gräns mellan intern och extern kommunikation; de påverkar

varandra. Vad en myndighet kommunicerar, har avgörande betydelse för det

förtroende och legitimitet som den får internt och i omvärlden. Kommunikationsprocesser

påverkar maktförhållanden och relationer inåt, mellan ledningen och

medarbetarna, men också utåt med t.ex. kunder. 122

Flera organisationer har upptäckt sambandet mellan den interna och externa kommunikationen

och påbörjat sin resa mot en bättre intern kommunikation. Det ansikte

man visar upp utåt behöver vara väl förankrat inne i organisationen för att det

ska bli trovärdigt.

Sollentuna kommuns interna kommunikation har under åren har prioriterats lågt.

Både budget och personella resurser har koncentrerats till den externa kommunikationen.

Ledningsinformationen har inte varit strukturerad vilket lett till otydlighet

kring ansvar, arbetssätt, roller och sammanhang. Medarbetarenkäterna visar att

medarbetarna inte riktigt kan svara på vad kommunen står för och vilka värden

som ska lyftas fram i kontakten med omvärlden

Vi har valt att lyfta upp fram Örebro kommun som ett exempel på hur arbetet med

att ta fram strategiska åtgärder för en förbättrad intern kommunikation kan gå till.

Goda exempel: Internkommunikation i Örebro

Örebro kommun konstaterade i en utredning att de behövde utveckla den interna

kommunikationen för att kunna använda den som ett medel för att styra verksamheten

mot sina mål och de värden kommunen ville stå för. 123

Utredningen pekade på att ledningens, chefernas och medarbetarnas kommunikation

är avgörande för detta. Under processen identifierades att kommunen behövde

utveckla en effektiv struktur för att styrning, förändringar, utveckling av de interna

processerna, kunskapsdelning och relationsbyggande skulle kunna fungera effek-

122 Institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet

123 ”Utvärdering av internkommunikationen i Örebro kommun” av Carin Asplund den

6 november 2009


2013-01-04

Sidan 93 av 93

tivt. Utredningen identifierade tre områden som skulle förbättras. En tydlig övergripande

verksamhetsidé, ett utvecklat intranät och ett kommunikativt stöd åt

cheferna. Det exempel som redovisas nedan handlar om den tredje delen; hur man

arbetat med det kommunikativa stödet till cheferna. Arbetet har genomförts i samarbete

med Sven Hamrefors, professor i innovation vid Mälardalens högskola.

Cheferna identifierades av såväl chefer som medarbetare som den viktigaste

kanalen för ledningsinformationen. Därför har kommunen satsat på att utbilda

alla chefer i kommunikativt ledarskap. Alla chefer har i genomgått en heldagsutbildning,

med diskussioner och hemuppgifter kring vad som förväntades av dem

när det gällde kommunikation.

Utöver detta har kommunikativa verktyg till cheferna köpts in. Verktygen består av

vägledningar, checklistor, mallar och presentationer. Den mest uppenbara fördelen

är att de effektiviserar verksamheten genom att underlätta chefens vardag. Det

handlar också om att chefen blir en bättre ledare. Verktygen stödjer ledarskapets

kommunikationsroller i arbetet med visioner, mål, strategier, förändringar, problemlösning,

utveckling av processer, coachning och utveckling av team. Verktygen

kan också bidra till att utveckla en gemensam syn på hur man använder och

utvecklar kommunikationen i organisationen. Kommunen har också lagt in området

kommunikativt ledarskap i kommunens chefs- och ledarutvecklingsprogram.

För att få en organisation som stödjer målet med internkommunikationen och behovet

av kommunikativt stöd hos cheferna, gjorde Örebro en omorganisation av

kommunikationsavdelningen. Avdelningen är numera uppdela i tre delar; en strategisk,

en producerande och en digital enhet. Den strategiska enheten ska vara ett

coachande stöd för cheferna i kommunikationsfrågor. I kommunen arbetar de

också tillsammans med personalavdelningen som också ska veta hur kommunikationsverktygen

fungerar.

Örebro kommun har ännu inte kunnat mäta effekterna av arbetet. De håller på att ta

fram en kommunikativ utvärdering kopplat till åtgärderna.

Utifrån lärdomarna från Örebro skulle Sollentuna kunna undersöka

följande områden vidare för att förbättra måluppfyllelsen:



Utbilda cheferna i kommunens förvaltningar i kommunikativt ledarskap.

Utreda och eventuellt införa kommunikativa verktyg i hela den kommunala

förvaltningen.


sollentuna kommun

e-post: sollentuna.kommun@sollentuna.se

kommunledningskontoret, sollentuna kommun, januari 2013.

More magazines by this user
Similar magazines