Uppfuktning av lagrat hö - Stall Bredbyn

stallbredbyn.se

Uppfuktning av lagrat hö - Stall Bredbyn

Delrapport november 2006

Detta är en delrapport av ett projekt som JTI under 2005-2007 utför med

finansiering från Stiftelsen Svensk Hästforskning och Lantmännen Krafft AB.

I delrapporten redovisas genomförande och resultat från det första försöksåret.

En fullständig rapport kommer att sammanställas när hela projektet är slutfört.

Uppfuktning och mögelbildning vid lagring

av hö till hästar – försök 2005-2006

Martin Sundberg & Cecilia Lindahl, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Bakgrund

Det finns ett påtagligt ökat intresse för hästar, inte minst i Sverige där SCB

nyligen har beräknat att antalet uppgår till nästan 300 000. Ett bra grovfoder är

basen i all utfodring av hästar. Traditionellt utgörs detta av hö, men på senare år

har användningen av ensilage ökat i omfattning. Att man i vissa fall vill ersätta

höet med ett fuktigare grovfoder, beror på problem med dammigt och mögligt hö

som ofta leder till allergier och kroniska respiratoriska åkommor hos hästarna.

Denna så kallade "hästhosta" förorsakar mycket lidande och sätter också ned

hästens brukbarhet. Ett hygieniskt friskt hö av god kvalitet kommer emellertid

alltid att vara efterfrågat inom hästsektorn.

Hästar är mycket känsliga för foder med nedsatt hygienisk kvalitet. För att

undvika mikrobiell tillväxt i höet bör vattenhalten inte någon gång under

lagringen överstiga 15 %. Tidigare studier tyder på att även väl nedtorkade

höpartier riskerar att ta skada under lagringen på grund av uppfuktning i de övre

skikten. Uppfuktningen kan orsakas av längre perioder med hög luftfuktighet eller

kondensutfällning vid temperaturomslag. Speciellt under hösten och vintern kan

fuktigheten i uteluften vara hög under långa perioder, vilket gör att vattenhalten i

lagrets ytskikt kan stiga över det gränsvärde då mikroorganismerna börjar växa.

Förutom ökade risker för djuren, äventyrar ett hö med nedsatt hygienisk kvalitet

även hälsan för de personer som handskas med fodret i form av allergier och överkänslighet

som kan orsaka svåra kroniska skador i luftvägarna.

JTI har inom ramen för Stiftelsen Lantbruksforsknings (SLF) hästforskningsprogram

beviljats medel under två år för ett projekt med titeln ”Uppfuktning och

mögelbildning vid lagring av hö till hästar”. Syftet med projektet är att

kvantifiera och artbestämma de mögelsvampar som växer till i hö på grund av att

det fuktas upp under lagringen. I projektet följs utvecklingen av höets hygieniska

status under lagringen på tre gårdar från det att höet är färdigtorkat fram till och

med maj månad året efter skörden.

JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik


2

Syfte

Syftet med projektet är att följa hur fuktigheten i höet varierar under

vinterlagringen och kartlägga vilka typer av mögelsvampar som då växer till.

Utifrån detta görs en bedömning av vilka hälsorisker detta innebär för djur och

människor.

Genomförande

Praktiska försök genomförs under två lagringssäsonger på tre gårdar i Uppland,

i resultatdelen benämnda gård F, T respektive V. Under våren 2005 valdes tre

lämpliga gårdar ut för försöken. Gårdarna var belägna i en sektor sydost/ost om

Enköping i Uppland. På samtliga gårdar fanns hötork och höet hanterades i form

av småbalar.

I början av augusti riggades försöket på gårdarna. Balarna märktes upp och

placerades i två stackar, där de staplades på ett sätt som var anpassat för de

kommande provtagningarna, bild 1. Givare för temperatur och luftfuktighet

placerades på tre nivåer i vardera stack; i ytskiktet samt i ytan av de två

underliggande balskikten. Alla givarna var via kabel anslutna till loggrar vilka

programmerats att lagra mätdata varannan timme. En likadan givare monterades

hängande ca 80 cm ovanför balstapeln för att mäta omgivningsklimatet i

lagringsutrymmet. På en av gårdarna ställdes även en väderstation upp för att

registrera temperatur och luftfuktighet i utomhusluften.

Bild 1. Balstapel på en av försöksgårdarna. För att uppfuktningen endast ska ske från

ytan, är ett lager buffertbalar placerade under och runtom de balar som ingår i försöket.

På de andra två gårdarna är provbalarna inplacerade i befintligt hölager.

Uttagning av prover för mikrobiell analys gjordes genom att med en provborr

borra ut minst 100 gram hö från ytan (ca 5 cm djup) ur tre balar per stack på

samma nivåer som där temperatur och relativ luftfuktighet registrerades. Borren

desinficerades genom avflamning med etanol innan provtagning av varje ny bal.

Den första provtagningen gjordes i direkt anslutning till riggningen i augusti.

JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik


3

Avsikten med dessa prover var att kvantifiera vilken initial halt av mögelsvampar

och fukt som fanns i höet. Med start i början av oktober 2005 gjordes sedan

ytterligare 6 provtagningar med ca 1,5 månads intervall, vilket innebär att den

sista provtagningen inföll i början på maj 2006. Datum för de sju provtagningarna

återfinns i tabell 1.

Tabell 1. Datum för provtagningar det första försöksåret.

Provtagning nr

1 2 3 4 5 6 7

3 aug 5 okt 23 nov 10 jan 14 feb 29 mar 3 maj

I höproverna bestämdes även vattenaktiviteten, som är ett mått på vattnets

tillgänglighet för mikroorganismer i materialet. De mikrobiella analyserna

omfattade bestämning av totalantal mögelsvampar samt haltbestämning av

mögelsvampar av släktena Cladosporium spp, Fusarium spp, Aspergillus spp, A

fumigatus, Penicillium spp, Eurotium spp och Wallemia sebi. Utöver detta

gjordes direktutlägg (utan haltbestämning) för att även få en uppfattning om vilka

andra släkten som förekom i låga halter. Både de mikrobiella analyserna och

bestämningen av vattenaktivitet utfördes av Statens Veterinärmedicinska Anstalt

(SVA) i Uppsala.

Resultat

Luftfuktighet och temperatur i uteluft

Hur uteluftens temperatur och relativa fuktighet varierat under lagringsperioden

det första försöksåret illustreras i diagrammet, bild 2.

Temperatur

Luftfuktighet

30

100

25

95

20

90

Temperatur, ºC

15

10

5

85

80

75

Rf, %

0

70

-5

65

-10

60

01-aug 01-sep 01-okt 01-nov 01-dec 01-jan 01-feb 01-mar 01-apr 01-maj

JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik


4

Bild 2. Veckomedelvärden för uteluftens temperatur och relativa fuktighet (Rf) under det

första försöksåret.

En jämförelse mellan i försöket registrerade och normala månadsmedelvärden för

temperatur och luftfuktighet, tabell 2, visar att luftfuktigheten understeg den

normala med mer än två procentenheter i augusti och april. På motsvarande sätt

var luftfuktigheten över den normala i september, december och januari.

Tabell 2. Månadsmedelvärden på luftfuktighet och temperatur under försöksperioden

augusti 2005 – april 2006.

Relativ luftfuktighet, % Temperatur, ºC

Månad Försöksgård Normal a Försöksgård Normal a

Augusti 76,5 74 16,0 15,8

September 76,6 81 12,8 11,2

Oktober 84,1 84 7,5 5,9

November 89,2 89 3,8 1,6

December 86,1 89 -1,0 -1,3

Januari 84,8 88 -3,5 -4,4

Februari 84,7 84 -3,4 -4,5

Mars 78,1 78 -4,8 -1,7

April 74,9 70 4,8 3,9

a) Normalvärden för Uppsala 1931-1960. Källa: Taesler, R. 1972. Klimatdata för Sverige.

K L Beckmans Tryckerier AB. ISBN 91-540-2012-3.

Luftfuktighet och vattenaktivitet i hö

Hur veckomedelvärden för luftfuktighet och vattenaktivitet i de tre ballagren

varierade under lagringsperioden redovisas grafiskt i bilaga 1 respektive bilaga 2.

Luftfuktigheten i omgivningen steg stadigt under hösten och låg under en stor del

av vintern på runt 90 %. På gård T var luftfuktigheten när försöket startade

mycket likartad i de tre balarna på olika djup, medan en avsevärd variation fanns

på de andra två gårdarna. Detta förklaras av att det funnits en variation i vattenhalt

mellan balarna på de två sistnämnda gårdarna, vilket bekräftas av de initiala

värdena på vattenaktivitet, där samma mönster går igen. I ytskiktet steg

luftfuktigheten snabbt i början på hösten för att sedan fortsätta att öka i

långsammare takt ända fram till början av mars då kurvorna planade ut. Även i de

två underliggande nivåerna ökade luftfuktigheten sakta under hela lagringen.

Luftfuktigheten i balarna låg på olika nivåer på gårdarna. Högsta värdena

registrerades på gård T, där den i ytskiktet låg på över 80 % en stor del av

lagringen. På de två andra gårdarna uppnåddes inte denna nivå någon gång,

samtidigt som också luftfuktigheten i de två underliggande lagren var lägre än på

gård T. Att lagringsbetingelserna varit fuktigare på gård T framgår även av

uppmätta värden på vattenaktivitet, där förlopp och nivåer väl överensstämmer

med registrerade luftfuktigheter på de olika nivåerna. I ytskiktet på gård T

registrerades det högsta vattenaktivitetsvärdet (0,81) redan i mitten av november,

medan det på de andra gårdarna inte uppnåddes förrän vid provtagningen i mitten

av februari. För att hämma en tillväxt av mögelsvampar bör vattenaktiviteten i

höet helst ligga under värdet 0,7.

JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik


5

Det finns således en samstämmighet mellan de uppmätta värdena på luftfuktighet

och vattenaktivitet i höet, där gård T har de högsta värdena. Däremot finns ingen

koppling mellan dessa fuktförhållanden i höet och fuktigheten som uppmätts i den

omgivande luften, där gård T haft de lägsta värdena. Orsaken till detta är oklar,

men kan bero på speciella förhållanden i lagringsutrymmet på just den plats där

mätningen gjorts.

Temperaturen i balarna på de tre nivåerna följde omgivningstemperaturen väl,

med mycket små skillnader mellan de olika nivåerna.

Mikroflora i hö

Resultaten från bestämningarna av mängden mögelsvampar återfinns i

diagramform i bilaga 3.

De två första släktena i diagrammen, Cladosporium och Fusarium, tillhör den så

kallade fältfloran, vilket innebär att de trivs under de förhållanden som råder i

växtmaterialet på fält. I den miljö som finns i det torra höet när det ligger i lagret

sker normalt ingen tillväxt av dessa mögelsvampar. I diagrammen framgår att

både Cladosporium och Fusarium på alla gårdarna funnits med i växtmaterialet

från början, men sedan har mängderna minskat eller legat kvar på samma nivå

under lagringsperioden.

De övriga fyra släktena av mögelsvampar tillhör lagringsfloran, och är sådana

som, om förutsättningarna är de rätta, kan växa till under lagringen. Endast med

ett undantag (Eurotium på gård V) har ingen av dessa släkten påvisats vid den

första provtagningen i början av augusti. Någon nämnvärd tillväxt av

mögelsvampar hade heller inte skett fram till provtagningen i oktober, där någon

av lagringssvamparna bara påvisades i 3 av de 12 proverna. Vid provtagningen i

slutet av november däremot, kunde en tillväxt av flera av de fyra släktena

lagringssvampar påvisas i ytprovet från alla gårdar. Särskilt har Wallemia växt till,

där halterna låg mellan 4,3 och 6,6 log CFU. En kraftig tillväxt av Wallemia har

således skett på hösten. Halterna av denna låg sedan på samma nivå eller ökade

ända fram till den sista provtagningen i maj. På gårdarna T och V påvisades även

höga halter av Aspergillus i ytskiktet. Tillväxten av Aspergillus startade dock

något senare än för Wallemia, men i likhet med denna fanns den kvar på samma

nivå under hela lagringen. I ytskiktet kunde också en tillväxt av Penicillium

konstateras, dock i måttlig omfattning. Detsamma gäller Eurotium på gårdarna T

och V.

Man kan se en tydlig skillnad i hur stor tillväxt av mögelsvampar som skett på de

olika djupen i hölagret. I det andra ballagret har en viss tillväxt skett, men den är

inte alls lika kraftig som i ytlagret. I det tredje ballagret har halterna minskat

ytterligare.

Man kan se ett samband mellan vattenaktivitet och hur omfattande mögeltillväxt

som skett i ytskiktet. På gårdarna T och V, som hade generellt sett högre halter av

mögelsvampar än gård F, uppmättes vattenaktiviteter över 0,7 från oktober ända

fram till april. På gård F steg inte vattenaktiviteten märkbart över 0,7 förrän i

februari.

JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik


6

Förekomsten av Aspergillus fumigatus, som är känd för att kunna orsaka

luftvägslidanden hos både människor och djur, var överlag ringa i de insamlade

proverna. Denna svamp gynnas av värme och växer oftast till i dåligt torkat hö där

man fått varmgång efter inläggning. På gård V verkar dock förutsättningarna ha

varit sådana att den haft möjlighet att växa till under senare delen av

lagringsperioden. Vid de tre sista provtagningarna, från mitten av februari och

framåt, påvisades där halter i ytlagret på ca 1000 CFU/g. I balskikten 2 och 3

återfanns den också i knappt påvisbar mängd vid ett tillfälle. Resultaten från

odlingarna med direktutlägg visar att A. fumigatus funnits närvarande på alla tre

gårdarna på samtliga djup i höet.

JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik


7 Bilaga 1

Luftfuktighet i omgivningsluft och balar på de tre gårdarna, 2005-2006.

Omgivning Yta 25 cm 50 cm

Gård F

100

95

90

85

Rf, %

80

75

70

65

60

55

50

01-aug 01-sep 01-okt 01-nov 01-dec 01-jan 01-feb 01-mar 01-apr 01-maj

100

95

90

85

Omgivning Yta 25 cm 50 cm

Gård T

Rf, %

80

75

70

65

60

55

50

01-aug 01-sep 01-okt 01-nov 01-dec 01-jan 01-feb 01-mar 01-apr 01-maj

100

95

90

85

Omgivning Yta 25 cm 50 cm

Gård V

Rf, %

80

75

70

65

60

55

50

01-aug 01-sep 01-okt 01-nov 01-dec 01-jan 01-feb 01-mar 01-apr 01-maj

JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik


8 Bilaga 2

Vattenaktivitet (Aw) i balar på olika nivåer på de tre gårdarna, 2005-2006.

0,9

Yta 25 cm 50 cm

Gård F

0,8

0,7

AW

0,6

0,5

0,4

01-aug 01-sep 01-okt 01-nov 01-dec 01-jan 01-feb 01-mar 01-apr 01-maj

0,9

Yta 25 cm 50 cm

Gård T

0,8

0,7

A W

0,6

0,5

0,4

01-aug 01-sep 01-okt 01-nov 01-dec 01-jan 01-feb 01-mar 01-apr 01-maj

0,9

Yta 25 cm 50 cm

Gård V

0,8

0,7

AW

0,6

0,5

0,4

01-aug 01-sep 01-okt 01-nov 01-dec 01-jan 01-feb 01-mar 01-apr 01-maj

JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik


9 Bilaga 3

Kvantifering av mögelsvampar i balar på olika djup. Gård F.

Yta

8

03-aug 05-okt 23-nov 10-jan 14-feb 29-mar 03-maj

7

6

Log CFU/g

5

4

3

2

1

Cladosporium Fusarium Aspergillus Penicillium Eurotium Wallemia

25 cm

8

03-aug 05-okt 23-nov 10-jan 14-feb 29-mar 03-maj

7

6

Log CFU/g

5

4

3

2

1

Cladosporium Fusarium Aspergillus Penicillium Eurotium Wallemia

50 cm

8

03-aug 05-okt 23-nov 10-jan 14-feb 29-mar 03-maj

7

6

Log CFU/g

5

4

3

2

1

Cladosporium Fusarium Aspergillus Penicillium Eurotium Wallemia

JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik


10

Bilaga 3

Kvantifering av mögelsvampar i balar på olika djup. Gård T.

Yta

8

03-aug 05-okt 23-nov 10-jan 14-feb 29-mar 03-maj

7

6

Log CFU/g

5

4

3

2

1

Cladosporium Fusarium Aspergillus Penicillium Eurotium Wallemia

25 cm

8

03-aug 05-okt 23-nov 10-jan 14-feb 29-mar 03-maj

7

6

Log CFU/g

5

4

3

2

1

Cladosporium Fusarium Aspergillus Penicillium Eurotium Wallemia

50 cm

8

03-aug 05-okt 23-nov 10-jan 14-feb 29-mar 03-maj

7

6

Log CFU/g

5

4

3

2

1

Cladosporium Fusarium Aspergillus Penicillium Eurotium Wallemia

JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik


11

Bilaga 3

Kvantifering av mögelsvampar i balar på olika djup. Gård V.

Yta

8

04-aug 05-okt 23-nov 10-jan 14-feb 29-mar 03-maj

7

6

Log CFU/g

5

4

3

2

1

Cladosporium Fusarium Aspergillus Penicillium Eurotium Wallemia

25 cm

8

04-aug 05-okt 23-nov 10-jan 14-feb 29-mar 03-maj

7

6

Log CFU/g

5

4

3

2

1

Cladosporium Fusarium Aspergillus Penicillium Eurotium Wallemia

50 cm

8

04-aug 05-okt 23-nov 10-jan 14-feb 29-mar 03-maj

7

6

Log CFU/g

5

4

3

2

1

Cladosporium Fusarium Aspergillus Penicillium Eurotium Wallemia

JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik

More magazines by this user
Similar magazines