OH-bilder till föreläsning om informatik - Per Flensburgs hemsida

perflensburg.se

OH-bilder till föreläsning om informatik - Per Flensburgs hemsida

Informatik

Historia, status och lite annat

söndag 28 oktober 12


Definitioner av informatik

1.Det där med IT. Hur man får till det. På ett bra sätt.

2.Läran om hur man på vettigt vis använder

informationssystem i verksamheter

3.Informationsbehandling – särskilt den

administrativa databehandlingens metodik

cc Per Flensburg

2

söndag 28 oktober 12


Informationssystem

Dator

Process

Program

Data

Operativsystem

Datastruktur

Datasystem

Informationssystem

Användare

cc Per Flensburg

3

söndag 28 oktober 12


Informationssystem - mer abstrakt

Dator

Program Regler

Datasystem

Apparat

Operativsystem

Formella

hjälpmedel

Data

Modell av

verksamhet Datastruktur

Process

Informationssystem

Användare

cc Per Flensburg

4

söndag 28 oktober 12


söndag 28 oktober 12

Modell av verksamhet


Den första civilisationen

• De första fragmenten från mänsklig civilisation, de

sumeriska kilskriftstavlorna från 2500-talet f Kr, var

i själva verket inget annat än förteckningar över

egendomar, erlagd skatt och annan administration.

Det betyder dels att man ville spara dessa

uppgifter för senare bruk, dels att det måste finnas

rutiner för deras användning och uppdatering, kort

sagt basala funktioner i ett informationssystem

• Informatik är alltså en av de äldsta vetenskaperna i

världen!!!!

cc Per Flensburg

6

söndag 28 oktober 12


Mera om kilskriften

• Man hade till och med

mallar (cylindrar) för hur de

skulle fyllas i, olika mallar

för norra och södra delen.

• Just den här tavlan är från

2040 f Kr och den togs

1989 ut i rymden på

rymdfärjan Discoverer.

• Det är en beställning på

förnödenheter för 6

personer som ska ut på en

resa.

cc Per Flensburg

7

söndag 28 oktober 12


Översättning

• Till Bama: 5 kvarter öl; 5 kvarter bröd; 5 pund lök; 3 pund

olja; 2 pund bikarbonat

• Till Baza: betjänten: detsamma

• Till Lugal-sazu: detsamma

• Till Su-Esdar: 10 kvarter öl; 10 kvarter bröd; 5 pund lök; 3

pund olja; 2 pund bikarbonat

• Till Mas: 5 kvarter öl; 5 kvarter bröd; 5 pund (lök); 3 pund

olja; 2 pund bikarbonat

• Till Ubarum: 3 kvarter öl; 2 kvarter bröd; 56 pund (lök); 3

pund olja; 2 pund bikarbonat

• Dag; 24 År: Huhnuri anfölls (=Amar-Suen 7, 2040 B.C.)

cc Per Flensburg

8

söndag 28 oktober 12


Generalisering

• I själva verket förutsätter varje form av civilisation

informationsbehandling på ett systematiskt vis

• Det är genom utbyte av information som kunskap

uppkommer

• För att en civilisation ska bestå måste enheterna

samarbeta för att övervinna farorna och hoten

• Samarbete kräver systematiskt informationsutbyte

• Systematiskt informationsutbyte förutsätter någon

form av modell för verksamheten

cc Per Flensburg

9

söndag 28 oktober 12


Modell

• Förenklad beskrivning av verksamheten, framställd

i ett bestämt syfte

cc Per Flensburg

10

söndag 28 oktober 12


Formella hjälpmedel

cc Per Flensburg

11

söndag 28 oktober 12


Mänsklighetens gryning

• Öppningsscenen från 2001: A Space Odysse

• Full version

cc Per Flensburg

12

söndag 28 oktober 12


Stonehenge

cc Per Flensburg

13

söndag 28 oktober 12


Stonehenge, annan vinkel

cc Per Flensburg

14

söndag 28 oktober 12


Här ligger det

cc Per Flensburg

15

söndag 28 oktober 12


Monumentet var stort...

cc Per Flensburg

16

söndag 28 oktober 12


Men vad var Stonehenge

• Man vet inte riktigt,

men troligen var det en

sorts kalender.

• Vid sommarsolstånd,

vårdagjämning etc. gick

solen upp i speciella

valvbågar om man stod

på vissa ställen.

• På så sätt visste man

ungefär datum

cc Per Flensburg

17

söndag 28 oktober 12


Ungefär så här!

• Prästerna (druiderna)

använde denna kunskap

för att tala om när det var

dags att så och att

skörda

• På så sätt skaffade man

sig makt och inflytande

• Samma sak gäller även i

våra dagar!

cc Per Flensburg

18

söndag 28 oktober 12


Precessionen

• Jordaxeln lutar 23,5° mot

det plan jorden rör sig i

runt solen (Ekliptikan)

• Men den rör sig också runt

i en cirkel på ca 26000 år.

• 5 000 år svarar grovt till 70

dagars skift av sommarsolståndet

cc Per Flensburg

19

söndag 28 oktober 12


Ale stenar

cc Per Flensburg

20

söndag 28 oktober 12


Om Ale stenar

• Sveriges största skeppssättning

• Anses vara en konungagrav från järnåldern, ca 600

e Kr

• Men en amatörforskare. Bob G Lindh, hävdar att

den är från bronsåldern och är en solkalender och

inte en begravningsplats.

• Som bevis anför han en del intressanta

astronomiska förhållanden

• Han hävdar dessutom att stenarna är från

bronsåldern, ca 100 år tidigare

cc Per Flensburg

21

söndag 28 oktober 12


cc Per Flensburg 22

söndag 28 oktober 12


Precession

• Genom en enkel beräkning (1400/26000)*365 ser

man att även om man räknar med järnåldersvarianten

så skiljer det 19 dagar mellan läget då

och nu.

• BoB G Lindh har fotografiska bevis för att det

stämmer idag.

• Alltså har han fel!

• Om stensättningen vore från bronsåldern är felet

dessutom ca 33 dagar!

cc Per Flensburg

23

söndag 28 oktober 12


Antikythera mekanismen

• Hittades 1902 i havet

utanför den grekiska ön

Antikythera

• Först 2003 kunde man

räkna ut vad det var

cc Per Flensburg

24

söndag 28 oktober 12


Antikythera

Mechanismen

modell

framifrån

cc Per Flensburg

25

söndag 28 oktober 12


Kolla närmare på

• http://www.guardian.co.uk/science/video/2009/jul/

29/antikythera-computer-animation

cc Per Flensburg

26

söndag 28 oktober 12


Blaise Pascal (1623-1662)

cc Per Flensburg

27

söndag 28 oktober 12


Pascals räknemaskin 1652

cc Per Flensburg

28

söndag 28 oktober 12


Detalj

cc Per Flensburg

29

söndag 28 oktober 12


Georg Gottfried Leibniz (1646-1716)

cc Per Flensburg

30

söndag 28 oktober 12


Leibniz uppfann det binära talsystemet

Och en maskin som ”kunde” alla fyra räknesätten

cc Per Flensburg

31

söndag 28 oktober 12


Joseph-Marie Jacquard

1752-1834

cc Per Flensburg

32

söndag 28 oktober 12


cc Per Flensburg 33

söndag 28 oktober 12


Mekanisk

Jacuardvävstol

cc Per Flensburg

34

söndag 28 oktober 12


cc Per Flensburg 35

söndag 28 oktober 12


cc Per Flensburg 36

söndag 28 oktober 12


Första mekaniska datorn

• Charles Babbage, som gjorde ritningar till en

mekanisk dator

• Ada Lovelace, som programmerade den

• Scheutz, en svensk, som faktiskt lyckades bygga

Babbages dator, vilket han själv misslyckades

med.

cc Per Flensburg

37

söndag 28 oktober 12


Charles Babbage

1792-1871

cc Per Flensburg

38

söndag 28 oktober 12


Rekonstruktion av Babbages maskin

cc Per Flensburg 39

söndag 28 oktober 12


Ada Lovelace (1815 - 1852)

cc Per Flensburg

40

söndag 28 oktober 12


Pehr Georg Scheutz (1785 -

1873)

cc Per Flensburg

41

söndag 28 oktober 12


Scheutz maskin

cc Per Flensburg

Hittills har vi bara sysslat med beräkningar 42

söndag 28 oktober 12


Början av 1900-talet

• Folkräkning i USA p g a immigrationen

• Hollerith uppfann hålkorten som kunde användas

till detta.

• Hans firma köptes senare av IBM som började

använda hålkorten som inmatning till

administrativa tillämpningar.

• Egentligen har inte IBM utvecklats sedan dess ;-)€

cc Per Flensburg

43

söndag 28 oktober 12


Herman

Hollerith

1860-1929

cc Per Flensburg

44

söndag 28 oktober 12


Hollerithmaskin

cc Per Flensburg 45

söndag 28 oktober 12


cc Per Flensburg 46

söndag 28 oktober 12


IBM Hollerith maskin

Dessa maskiner användes för att sortera information

cc Per Flensburg

47

söndag 28 oktober 12


40-talet

• Man behövde räkna ut skjuttabeller till artilleriet

• Det var så många variabler att ta hänsyn till att

man helt enkelt inte hann eller kunde göra det för

hand.

• Handlade om avancerade numeriska närmevärden

(Numerisk analys)

• Konrad Zuse i Tyskland tillverkade 1942 en

reläbaserad dator, men ingen fattade vad man

skulle ha den till.

• 1948 gjorde amerikanarna ENIAC

cc Per Flensburg

48

söndag 28 oktober 12


Konrad Zuse (1910-1995)

cc Per Flensburg

49

söndag 28 oktober 12


Z1

cc Per Flensburg

50

söndag 28 oktober 12


Z2

cc Per Flensburg

51

söndag 28 oktober 12


Z3 1936

cc Per Flensburg

52

söndag 28 oktober 12


Z4 (1942)

cc Per Flensburg

53

söndag 28 oktober 12


Eniac 1948

18,000 vacuum

tubes,

70,000 resistors

and 5 million

soldered joints

cc Per Flensburg

54

söndag 28 oktober 12


cc Per Flensburg 55

söndag 28 oktober 12


cc Per Flensburg 56

söndag 28 oktober 12


cc Per Flensburg 57

söndag 28 oktober 12


50-talet

• Datorn började användas i kommersiella

sammanhang (företag)

• Univac var den första datorn som användes för

affärstillämpningar som bygger på sortering

• Satsvisa körningar typ löneberäkning,

kundregister, lagerregister

• Lagringsmedium: Magnetband

• Stora enorma apparater, rörbestyckade och inte

speciellt driftsäkra

cc Per Flensburg

58

söndag 28 oktober 12


Univac 1

cc Per Flensburg 59

söndag 28 oktober 12


Univac 1

cc Per Flensburg 60

söndag 28 oktober 12


60-talet

• IBM kom in på marknaden med sin 360-modell

• Transistorer började användas.

• Alltfler företag använde datorer

• De flesta hyrde datortid på en servicebyrå

• Ämnet informationsbehandling - särskilt den

administrativa databehandlingens metodik

introducerades 1967 av Börje Langefors.

• Man hävdar det var i Sthlm men redan ht 66 gick

en kurs i ämnet på Lunds universitet,

företagsekonomiska institutionen!

cc Per Flensburg

61

söndag 28 oktober 12


IBM

• IBM har varit marknadsledande på stordatorer från

ca 1960 till dags dato

• Idag är IBM i praktiken enda tillverkaren av

stordatorer

• Banbrytande produkter från IBM är bland andra

skivminnet, programspråken Fortran och REXX,

DRAM-minnet, relationsdatabasen och RISCteknologin,

PS/2-standarden samt chips baserade

på koppar istället för aluminium. Fyra IBM-forskare

har fått Nobelpriset i fysik för forskning runt

supraledning och sveptunnelmikroskopet.

cc Per Flensburg

62

söndag 28 oktober 12


IBM 360

• Tillverkades mellan 1965 och 1978

• Täckte alla behov, från små företag till Nasas

behov

• 32 bitars maskin

• Design: CISC

• 16 st General purpose register, 32 bits

• 4 st Floating point register 64 bits

cc Per Flensburg

63

söndag 28 oktober 12


Manöverpanel och hålkortsläsare

cc Per Flensburg

64

söndag 28 oktober 12


IBM 360-91

cc Per Flensburg

65

söndag 28 oktober 12


IBM vid Volkswagen 1973

cc Per Flensburg

66

söndag 28 oktober 12


IBM370

• Tillverkades 1970-1988

• 32-bitars maskin

• Design: CISC

• Register: 16 st General purpose

• Flyttal: 4st 64-bit

cc Per Flensburg

67

söndag 28 oktober 12


IBM 370/165

cc Per Flensburg

68

söndag 28 oktober 12


IBM 390

• Tillverkades 1990 - 2000

• Design: CISC

• 32-bitars maskin

• Register: 16 st General purpose

• Flyttal: 4st 64-bit

• Från 2000 uppgick den i z-serien

cc Per Flensburg

69

söndag 28 oktober 12


IBM 390 (Finns nästan inga bilder!)

cc Per Flensburg

70

söndag 28 oktober 12


Skillnader 360-370-390

• Främst i hastighet och teknik

• Transistorer - IC-kretsar - CMOS-kretsar

• Operativsystemen klarar multitasking allt bättre

och bättre

• Allt snabbare periferienheter med större kapacitet

• Senare versioner också möjlighet till

parallelcomputing

cc Per Flensburg

71

söndag 28 oktober 12


IBM system z

• Introducerade z-arkitekturen, som var en 64-bitars

arkitektur

• Upp till 32 processorer per rack

• Rack kan kopplas till varandra via nät (upp till 10

mil)

cc Per Flensburg

72

söndag 28 oktober 12


IBM Z 900 och z9

cc Per Flensburg

73

söndag 28 oktober 12


I Sverige

Lite om dess datorhistoria

söndag 28 oktober 12


Besk

cc Per Flensburg

75

söndag 28 oktober 12


cc Per Flensburg 76

söndag 28 oktober 12


Smil - framsida

cc Per Flensburg 77

söndag 28 oktober 12


Smil-trumminne

cc Per Flensburg

78

söndag 28 oktober 12


Smil - felsökning

cc Per Flensburg

79

söndag 28 oktober 12


Smil - operatörskonsol

cc Per Flensburg 80

söndag 28 oktober 12


Kontrollpanelen på SMIL-emulatorn

cc Per Flensburg 81

söndag 28 oktober 12


Univac 1108

cc Per Flensburg

82

söndag 28 oktober 12


Trumminne

cc Per Flensburg

83

söndag 28 oktober 12


Minidatorer

Ytterst kort om dem

söndag 28 oktober 12


PDP-11

cc Per Flensburg

85

söndag 28 oktober 12


PDP 11

Skivminnen

cc Per Flensburg

86

söndag 28 oktober 12


Data General Nova

cc Per Flensburg

87

söndag 28 oktober 12


Persondatorer

Eller mikrodatorer som de hette först

söndag 28 oktober 12


Altair 8800

cc Per Flensburg

89

söndag 28 oktober 12


Apple 1

cc Per Flensburg

90

söndag 28 oktober 12


IBM:s första PC

cc Per Flensburg

91

söndag 28 oktober 12


Macplus 1985

cc Per Flensburg

92

söndag 28 oktober 12


DET MESTA AV MIN MAC-

SAMLING

söndag 28 oktober 12


söndag 28 oktober 12

TVÅ TILL I KÄLLAREN


EN AV DEM MED STOR SKÄRM

söndag 28 oktober 12


OCH MIN

PRINT-SERVER,

FD HEMDATOR

söndag 28 oktober 12


söndag 28 oktober 12

MIN ARBETSPLATS


söndag 28 oktober 12

MED MIN HEMDATOR


söndag 28 oktober 12

OCH SÅ JOBBDATORN!


söndag 28 oktober 12

OCH MUSIKDATORN!


Olika generationers maskiner

• Generation noll: Mekaniska, reläer (3100 f Kr -

1945)

• Första generationen: Elektronrör (1945 - 1965)

• Andra generationen: Transistorer (1965 - 1975)

• Tredje generationen: Chips (Minidatorer) (1975

-1985)

• Fjärde generationen: PC (1985-1995)

• Femte generationen: Internet (1995-

cc Per Flensburg

101

söndag 28 oktober 12


Vad använder man datorer till

• Beräkningar

• Sorteringar

cc Per Flensburg

102

söndag 28 oktober 12


Informatik

Det akademiska ämnet

söndag 28 oktober 12


Introduktion

• Ämnet informationsbehandling - särskilt den

administrativa databehandlingens metodik

introducerades 1967 av Börje Langefors.

• Malisen hävdar det var i Sthlm men redan ht 66

gick en kurs i ämnet på Lunds universitet,

företagsekonomiska institutionen!

cc Per Flensburg

104

söndag 28 oktober 12


Informationsbehandling-ADB

• Informationsbehandling – ADB har således sitt

ursprung i företagsekonomi.

• Det överordnade området handlade om

administrativ rationalisering, dvs. hur man skulle

jobba så effektivt som möjligt.

• Operationsanalys är ett närbesläktat område.

• Teoretiskt har det sin grund i generell systemteori,

som uppkom i slutet av 40-talet

cc Per Flensburg

105

söndag 28 oktober 12


Langefors

• Hävdade att det var skillnad mellan data och

information.

• Langefors menade att data var bara meningslösa

symboler medan informationen var något som vi

människor använde.

• Informationens betydelse för verksamheten

betonades och Langefors menade att man

maskinellt kunde snabba upp dess behandling.

• Men det sattes hela tiden in i ett systemsammanhang

cc Per Flensburg

106

söndag 28 oktober 12


Börje

cc Per Flensburg

107

söndag 28 oktober 12


Organisatorisk tillhörighet

• I samband med andra världskriget uppstod som

sagt behovet av snabba numeriska beräkningar.

• Det ledde till en särskild gren av matematiken och

så småningom ett nytt ämne: Numerisk Analys (NA)

• De första datorernas gjordes av numeriska

analytiker och användes mest för numeriska

tillämpningar.

• Så fortsatte det fram till 70-talet

• Då datorer var dyra och NA hade en sådan så

förlade man helt enkelt ADB till NA-institutionen och

de fick båda använda datorn

cc Per Flensburg

108

söndag 28 oktober 12


Konsekvenser

• ADB kom från samhällsvetenskapen men

samlokaliserades med naturvetare och tekniker.

• Konflikter var oundvikliga, då ingen förstod den

andres problem eller insåg varför de var viktiga.

• ADB-ämnet blev därför splittrat i en tekniskt

orienterad del, ledd av Janis Bubenko och en mer

verksamhetsorienterad del, ledd av Börje

Langefors.

• Langefors fick äran och Janis tog resurserna!

• Bägge är nu pensionärer och bor i samma kvarter i

Lund!

cc Per Flensburg

109

söndag 28 oktober 12


Janis

cc Per Flensburg

110

söndag 28 oktober 12


70-talet

• Den akademiska striden mellan ADB:s två delar

grundlägges.

• Minidatorer lanserades (stora som ett kylskåp,

kostnad ca 250 000 kr) och därmed också on-line

bearbetning

• Alltfler företag kunde skaffa sig datorer och den

första användarorienterade forskningen startade

1971 i Norge (Kristen Nygård, i samarbete med

facket)

• 1972 började jag jobba som amanuens vid Lunds

universitet

cc Per Flensburg

111

söndag 28 oktober 12


Kristen Nygård

cc Per Flensburg

112

söndag 28 oktober 12


Tillämpningar

• Enskilda rutiner i verksamheten datoriserades, typ

ordermottagning, lagerstyrning, bokföring

• IBM hade 70% av datormarknaden

• I de stora företagen byggde ADB-cheferna upp

sina stora enheter, som slukade pengar i nästan

samma takt som servicebyråerna höjde priserna!

• De utlovade rationaliseringsvinsterna försvann i

ADB-avdelningens svarta hål, men verksamheten

hade i varje fall betydligt större kapacitet än

tidigare

cc Per Flensburg

113

söndag 28 oktober 12


Utbildning

• 1975 startade systemvetarlinjen (sedermera -

programmet)

• Fortfarande en hel del överlapp i kurser med både

företagsekonomi och numerisk analys.

• Cobol, operationsanalys, systemutveckling,

databehandlingsteknik var delar i ämnet.

cc Per Flensburg

114

söndag 28 oktober 12


80-talet

Persondatorn introducerades men blev inte riktigt

användbar förrän tio år senare. Fortfarande stod

stordatorn i källaren och brummade.

• Klyftan inom ADB-ämnet fördjupades. Informatik

infördes alltmer allmänt som beteckning.

• Standardsystem lanserades och man försökte knyta

hop de olika tillämpningarna

• Företagen började inse att den information man hade

i sina system kunde användas till andra saker också.

• ADB-avdelningen blev först profit center, sedan eget

dotterbolag

cc Per Flensburg

115

söndag 28 oktober 12


Ämnets utveckling

• Man började prata om informatik som ett designämne.

Detta introducerades av Pelle Ehn och

Jonas Löwgren. Sedermera även Erik Stolterman

• Datalogi och informatik gick alltmer skilda vägar

• Användarforskningen stod på sin höjdpunkt i slutet

av 80-talet

• Beslutsstöd och gruppstödsystem är nya

tillämpningar

• GUI-interface blir intressanta och därmed området

interaktionsdesign

cc Per Flensburg

116

söndag 28 oktober 12


Design pionjärer

Pelle

Ehn

Jonas

Löwgren

Erik Stolterman

cc Per Flensburg

117

söndag 28 oktober 12


90-talet

• Windows slår genom som operativsystem och

skaffar sig snabbt stor dominans. IBM har gjort ett

stort misstag när de inte inser PC:ns betydelse.

• Man fokuserar nu på tillämpningar över hela

supply chain och det stora problemet blir att flytta

informationen mellan olika system

• 1995 slår internet genom och det leder till en

revolution, jämförbar med den industriella.

• Webb-tillämpningar skapar en jättebubbla, som

spricker år 2000 när de utlovade intäkterna uteblir.

cc Per Flensburg

118

söndag 28 oktober 12


Tillämpningar

• Sker inte mycket inom standardsystemen

• Däremot sker det massor inom webb-baserade

tillämpningar.

• E-handel förs ut till slutkunderna, först avvaktande

men sedan i allt större skala.

• Snygga hem-sidor blir ett måste, men så

småningom krävs det alltmer funktionalitet

• SR, SVT och Aftonbladet lägger ut media i stor

skala.

• Piratkopiering, virus och spam blir begrepp

cc Per Flensburg

119

söndag 28 oktober 12


00-talet

• Allt fler e-tillämpningar

• E-myndigheter och e-förvaltning börjar sprida sig.

• Sökmotorer får allt större betydelse, Google blir

marknadsledande

• Integration av dator, TV och telefoni blir alltmer

vanlig

• Det sker inte mkt på standardsystemområdet än

att de stora företagen går samman och blir större

och större

cc Per Flensburg

120

söndag 28 oktober 12


Undervisningen

• Elevunderlaget minskar dramatiskt och på många

ställen lägger man ner ämnet.

• Alla försöker överleva med hjälp av olika knep

(speltillämpningar, distansutbildning, samgående

med ingenjörer) men ytterst få – om ens någon –

tar ett helhetsgrepp på området.

• Media-tillämpningar sjunker dock inte lika mkt som

andra.

• Just nu skriker företagen efter arbetskraft!

cc Per Flensburg

121

söndag 28 oktober 12


Ändamålet med IS

• 1:a generationen: Rationalisering av en funktion,

tex. lagerhantering.

• 2:a generationen: Rationalisering av hela

processen, t.ex order-lager-faktura, affärssystem

• 3:e genarationen: Integration av hela företaget,

standardsystem, IRM

• 4:e generationen: Integrering över hela supply

chain

cc Per Flensburg

122

söndag 28 oktober 12


Sammanställning

• i tidslinjer

cc Per Flensburg

123

söndag 28 oktober 12


Tidslinjer

Ämnen

1940-60

1

1965-85

2

4

1990-2005

3

5

cc Per Flensburg

124

söndag 28 oktober 12


Tidslinje 1

Teknik Systemutv Databaser Användare Scand

school

HCI

Programmering

Tillämpningar

1940 Första moderna

datorn, Zuse

Maskinkod

Matematik,

teknik

1945 Eniac, 1948 Maskinkod Matematik,

teknik

1950 Första

adminstrativa

datorn

Hålkort och listor,

satsvis

1955 Hålkort och listor,

satsvis

Maskinkod

Assembler

Enskilda

rutiner t.ex.

kundregister

Enskilda

rutiner

1960 IBM360 Hålkort och listor,

satsvis

COBOL, Algol

Enskilda

rutiner

cc Per Flensburg

125

söndag 28 oktober 12


Tidslinjer 2

Teknik Systemutv Databaser Användare Scand

school

HCI

Programmering

Tillämpningar

1965 Stor-datorer ADB-ämnet

införes

Flata filer, bandbaserade

Hålkort och

listor,

satsvis

Simula.

Objektorientering

Enskilda rutiner

1970 Stor-datorer Systemeringsmetoder

börjar

utvecklas.

Codasylförslaget

NJMFprojektet

aktiverar

facket

Hålkort och

listor,

satsvis

Pascal

Enskilda rutiner

1975 Minidatorn

lanseras

SIS/RAS

Verksamhetsmodell

Användare

börjar

uppmärksammas

Projekt i

samarbete

med facken

Skärm

VT100, online

Strukturerad

programmering

Hela

tillämpningar

t.ex.ordermottgning

Skräddarsydda

metoder i varje

företag

Relationsdataba

ser med SQL

1980 Persondatorn

Socioteknisk

ansats

Grafiker

och teknikutveckling

Färgskärmar,

text

Hela

tillämpningar

1985 Apple Prototyper ER-modellen End User

Computing

Teoribyggnad,

design

Grafisk

gränsyta,

fönsterbaserad

Hela

tillämpningar

cc Per Flensburg

126

söndag 28 oktober 12


Tidslinjer 3

1990 Windows tar

över

Objekt-orietering

CSCW, evolutionär

systemutveckling

Windows GUI

börjar bli

användbart

Teknik Systemering Användare HCI Programmering

Objektorientering

Tillämpningar

IT strategisk

resurs

1995 Internet slår

genom

2000 Mycket kraftfulla

persondatorer

2005 Mycket kraftfulla

persondatorer

Agile methods,

Web Services

Webbdesign

Webbaserade

databaser.

Agile, Breck

RUP, standardsystem

Komponentorientering

Standardsystem

E-handel,

integration

Ontologier CSS, etc. XML, PHP etc E-demolkrati,

24h

myndighet

cc Per Flensburg

127

söndag 28 oktober 12


Tidslinje 4

Internet Grafik

1965

1970

1975 Dyra specialskärmar, en färg

1980

1985 Bitmapp, S/V

cc Per Flensburg

128

söndag 28 oktober 12


Tidslinjer 5

Internet

1990 Usenet, textbaserade

tjänster

Grafik

Bitmapp färg, vektorgrafik,

bildbehandling

1995 Hemsida Färg på webben, enkel VR

2000 Dynamiska sidor, E-

handel

Spel, avancerad VR

2005 Blogg, sökmotorer VR på nätet, WOW

cc Per Flensburg

129

söndag 28 oktober 12


Medieinformatik

En ny gren...

Hos oss heter det ”Digitala media”

söndag 28 oktober 12


Tekniken

• I mitten av 80-talet kom det grafiska interfacet,

som tillät olika typsnitt och svartvita bilder.

• Något år senare kom laserprintern

• Det gjorde att intresset för bilder och grafisk

formgivning blev större

• Inom tryckeribranschen skedde en stor revolution

dels med ordbehandlingen men också med nya

tryckeritekniker.

cc Per Flensburg

131

söndag 28 oktober 12


Mer teknik

• I början av 90-talet kom färgskärmen och

Photoshop

• Bildmanipulering i stor skala blev möjlig

• Layoutprogram (Quark, Pagemaker) såg också

dagens ljus.

• Quick-time lanserades av Apple och därmed

också video

• I mitten av 90-talet slog internet genom och

behovet av webb-design blev akut!

cc Per Flensburg

132

söndag 28 oktober 12


Ännu mera teknik

• I slutet av 90-talet kom digitalkameran och

digitalvideo.

• Under 2000-talet blev priserna överkomliga

• Man började också distribuera bild, ljud och film

via internet

• Och följaktligen uppkom en ny sorts piratkopiering

cc Per Flensburg

133

söndag 28 oktober 12


Vad ledde tekniken till

• Betoning på utseende och funktionalitet, ämnet fick

en stark designorientering.

• Nya möjligheter, främst inom pedagogiken.

• Den gamla fokuseringen på innehåll kompletterades

nu med ett intresse även för form och utseende.

• Distributionsformer av digitalt innehåll blev också

de intressanta

• Kort sagt: Medieinformatik föddes!

• Andra namn: Medieteknologi, multimedia, grafisk

design

cc Per Flensburg

134

söndag 28 oktober 12


Informatik som akademiskt

ämne

ACM:s curriculum

söndag 28 oktober 12


ACM curriculum

• ACM: Association for computing machinery, en

amerikansk sammanslutning som bl a presenterar

curriculum inom alla dataämnen

• Curriculum ≈ utbildningsplan, lista över vad man

ska kunna

• Inom information systems publicerade man 2010

ett nytt curriculum.

• Här ska vi titta på det förra, från 2006

cc Per Flensburg

136

söndag 28 oktober 12


Fem relaterade ämnen

• Computer science

• Information systems

• Computer engineering

• Software engineering

• Information technology

cc Per Flensburg

137

söndag 28 oktober 12


Området

Datavetenskap HT

Informatik HT

cc Per Flensburg

138

söndag 28 oktober 12


computer engineering

cc Per Flensburg

139

söndag 28 oktober 12


computer science

cc Per Flensburg

140

söndag 28 oktober 12


information systems

cc Per Flensburg

141

söndag 28 oktober 12


Information technology

cc Per Flensburg

142

söndag 28 oktober 12


Software engineering

cc Per Flensburg

143

söndag 28 oktober 12


Läget vid HV

cc Per Flensburg

144

söndag 28 oktober 12


Knowledge areas

• Programming Fundamentals

• Integrative Programming

• Algorithms and Complexity

• Computer Architecture and Organization

• Operating Systems Principles & Design

• Operating Systems Configuration & Use

• Net Centric Principles and Design

• Net Centric Use and configuration

• Platform technologies

• Theory of Programming Languages

• Human-Computer Interaction

• Graphics and Visualization

• Intelligent Systems (AI)

• Information Management (DB) Theory

• Information Management (DB) Practice

• Scientific computing (Numerical mthds)

• Legal / Professional / Ethics / Society

• Information Systems Development

• Analysis of Business Requirements

• Management of Info Systems Org. Systems

integration

• Digital media development

• Technical support

• E-business

• Analysis of Technical Requirements

• Engineering Foundations for SW

• Engineering Economics for SW

• Software Modeling and Analysis

• Software Design

• Software Verification and Validation

• Software Evolution (maintenance)

• Software Process

• Software Quality

• Comp Systems Engineering

• Digital logic

• Embedded Systems

• Distributed Systems

• Security: issues and principles

• Security: implementation and mgt

• Systems administration

cc Per Flensburg

145

söndag 28 oktober 12


Non-computing topics

• Organizational Theory

• Decision Theory

• Organizational Behavior

• Organizational Change

Management

• General Systems Theory

• Risk Management (Project,

safety risk)

• Project Management

• Business Models

• Functional Business Areas

• Evaluation of Business

Performance

• Circuits and Systems

• Electronics

• Digital Signal Processing

• VLSI design

• HW testing and fault

tolerance

• Mathematical foundations

• Interpersonal

communication

cc Per Flensburg

146

söndag 28 oktober 12


Vad man ska kunna

• Human computer interface

• Create a software user interface

• Produce graphics or game software

• Design a human-friendly device

• Information systems

• Define information system requirements

• Design information systems

• Implement information systems

• Train users to use information systems

• Maintain and modify information systems

cc Per Flensburg

147

söndag 28 oktober 12


VAD MAN SKA KUNNA

• Information management (databases)

• Design a database mgt system (e.g., Oracle)

• Model and design a database

• Implement information retrieval software

• Select database products

• Configure database products

• Manage databases

• Train and support database users

cc Per Flensburg

148

söndag 28 oktober 12


Vad man ska kunna

• IT resource planning

• Develop corporate information plan

• Develop computer resource plan

• Schedule/budget resource upgrades

• Install/upgrade computers

• Install/upgrade computer software

cc Per Flensburg

149

söndag 28 oktober 12


Vad man ska kunna

• Systems Development through integration

• Manage an organization’s web presence

• Configure & integrate e-commerce software

• Develop multimedia solutions

• Configure & integrate e-learning systems

• Develop business solutions

• Evaluate new forms of search engine

cc Per Flensburg

150

söndag 28 oktober 12


Speciellt informatik 1

• Application programs

• Use word processor features well

• Use spreadsheet features well

• Train and support word processor users

• Computer programming

• Train and support spreadsheet users

• Human-computer interface

• Create a software user interface

cc Per Flensburg

151

söndag 28 oktober 12


Speciellt informatik 2

• Information systems

• Define information system requirements

• Design information systems

• Implement information systems

• Train users to use information systems

• Information management (Database)

• Maintain and modify information systems

• Model and design a database

• cont’d

cc Per Flensburg

152

söndag 28 oktober 12


Speciellt informatik 3

• Information management (Database) cont’d

• Select database products

• Configure database products

• Manage databases

• Train and support database users

• Develop corporate information plan

• Develop computer resource plan

• Schedule/budget resource upgrades

cc Per Flensburg

153

söndag 28 oktober 12


Speciellt informatik 4

• Networking and communication

• Select network components

• Systems Development trough integration

• Manage an organization’s web presence

• Configure & integrate e-commerce software

• Develop multimedia solutions

• Configure & integrate e-learning systems

• Develop business solutions

• Evaluate new forms of search engine

cc Per Flensburg

154

söndag 28 oktober 12


Speciellt medieinformatik

• Application programs

• Use media programs (Photoshop, Video editor etc) well

• Computer programming

• Do small-scale programming

• Develop new software systems

• Hardware and devices

• Use audio- picture- and video devices well

• Human-computer interface

• Create a software user interface

• Produce graphics or game software

cc Per Flensburg

155

söndag 28 oktober 12


Speciellt medieinformatik

• Information systems

• Design a human-friendly device

• Design information systems

• Information management (Database)

• Model, manage and design a webbased database used for

audio, pictures and video

• Train and support database users

• Networking and communication

• Design and implement mobile computing system

cc Per Flensburg

156

söndag 28 oktober 12


Speciellt medieinformatik

• Systems Development trough integration

• Develop multimedia solutions

• Configure & integrate e-learning systems

• Evaluate new forms of search engine

cc Per Flensburg

157

söndag 28 oktober 12


Informatik med inriktning

mot AIL

Vårt forskarutbildningsämne

söndag 28 oktober 12


Summativt ämne

Grundläggande kurser behövs för att

förstå de mer avancerade

Ännu mer

avancerade kurser

Progression

Avancerade

kurser

Grundläggande

kurser

cc Per Flensburg

44

159

söndag 28 oktober 12


Integrativt ämne

Kärnan ses från

olika aspekter

Informationssystem

Kärnan

Aspekterna kan

tas i godtycklig

ordning

cc Per Flensburg

46

160

söndag 28 oktober 12


På 70-talet

cc Per Flensburg

161

söndag 28 oktober 12


På 80- och 90-talet

cc Per Flensburg

162

söndag 28 oktober 12


2000-talet

cc Per Flensburg

163

söndag 28 oktober 12


Arbetsintegrerat lärande

• Innebär att undervisningen sker så praktiknära

som möjligt, dock utan att ge avkall på den

akademiska höjden

• Vi har forskarutbildning i ämnena informatik med

inriktning mot AIL och pedagogik med inriktning

mot AIL

• I detta är vi världsunika!

cc Per Flensburg

164

söndag 28 oktober 12


AIL

Pedagogik

Informatik

Ekonomi

Psykologi

Sociologi

AIL

Vårdvetenskap

Utbildningsvetenskap

Socialt

arbete

Kulturvetenskap

cc Per Flensburg

165

söndag 28 oktober 12


Informatik med inriktning mot AIL

Informatik

I-AIL

Pedagogik

Ekonomi

cc Per Flensburg

166

söndag 28 oktober 12


I-AIL

Pedagogik

I-AIL

Informatik

Ekonomi

cc Per Flensburg

167

söndag 28 oktober 12


cc Per Flensburg 168

söndag 28 oktober 12

More magazines by this user
Similar magazines