TeknikfÃ¶retagen Direkt nr 6 2008

#6 OKTOBER 2008 – Din tidning om teknik och ledarskap från Teknikföretagen direkt 

Satelliter styrs med svensk rymdteknik 

FLYGER Rosettasatelliten, uppskjuten av den europeiska rymdstyrelsen ESA, är utrustad med 

datorbaserade styr- och kontrollsystem från Ruag Aerospace, tidigare Saab Space. SIDAN 4–5 

Foto: ESA 

Foto: Stefan Jerrevång 

Unikt traineeprogram 

tryggar återväxt 

JOBB Martin Johansson och Anna Larsson får 

fast jobb på något av Sapaföretagen i Finspång 

efter avslutad traineeperiod. De deltar i 

ett program för elever som har gått ut gymnasieskolans 

elutbildning. SIDAN 11 

En ledig nisch i 

vindkraft till havs 

KRAFT Svenska företag bör ta tag i möjligheten 

att utveckla vindkraftverk för havsmiljö. Det 

tänker vd Matthias Rapp, Svensk Vindenergi, 

ta upp med branschfolket på Elifs höstmöte 

den 15 oktober. SIDAN 8

2 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2008 

REDAKTION 

Utgivare 

Teknikföretagens Förlag AB 

Ansv. utgivare & 

ledaravdelning 

Jonas Cohen 

jonas.cohen@teknikforetagen.se 

Redaktör 

Lotta Forsman 

Tfn: 08-22 15 77 

Mobil: 0706-32 03 66 

lotta@lofoinfo.se 

Skribenter i detta nummer 

Marita Andersson, Ylva Berlin, Fia 

Forsman, Lotta Forsman, Göran 

Kristiansson, Kerstin Lövgren och Leif 

Schelin. 

Prenumeration 

Kristina Flodin 

Tfn: 08-782 09 15 

kristina.flodin@teknikforetagen.se 

Årsprenumeration: 200 kr + moms 

Grafisk form 

www.formetc.se 

Telefon, vxl. 

08-782 08 00 

Fax 

08-782 09 00 

Adress 

Box 5510, 114 85 Stockholm 

Besöksadress: Storgatan 5 

Hemsida 

www.teknikforetagen.se 

Utgivare 

Teknikföretagens Förlag AB 

på uppdrag av Teknikföretagen. 

Tryck 

Svenska Tryckcentralen, 2008 

ISSN nr. 1651-906X 

Upplaga 

13 600 ex. 

Teknikföretagen företräder de viktigaste 

företagen för Sverige och 

har mer än 3400 medlemsföretag 

med sammanlagt över 300 000 

medarbetare. Medlemsföretagen 

står för hälften av Sveriges export 

och hur det går för dessa företag 

är avgörande för hela Sverige. 

Teknikföretagen arbetar med att 

kombinera praktisk vardagsnytta 

med insatser som på sikt förbättrar 

villkoren för alla medlemmar. 

Tidningen Teknikföretagen Direkt 

når befattningshavare i svenska 

teknikföretag och utkommer 

2008 med 8 nummer. 

All redaktionell text lagras 

i elektroniskt arkiv och görs 

tillgänglig via hemsidan. Externa 

skribenter måste meddela eventuellt 

förbehåll mot att få sin text 

lagrad. I princip publiceras inte 

artiklar med sådant förbehåll. 

Foto: Anna Hållams 

Ledaren 

Jobb i Indien ger jobb i Sverige men… 

För två år sedan presenterade vi en 

rapport om svenska teknikföretags 

närvaro och verksamhet i Kina. 

Bland annat visade vi att det fanns 

starka kopplingar mellan närvaro där och 

utvecklingspotential och tillväxt i Sverige. 

Alltså att det var till gagn för oss i Sverige 

att ”svenska” företag fanns på plats i Kina. 

Nu ger den nya rapporten – Svenska teknikföretag 

i Indien – motsvarande signaler. 

Svensk industri har ökat sin närvaro kraftigt 

i Indien de senaste åren och företagen har redan 

över 20 000 anställda i landet. Men detta 

har alltså även lett till fler nya jobb i Sverige. 

Den svenska teknikexporten till Indien 

har ökat med 8 miljarder kronor de 

senaste tio åren vilket motsvarar ungefär 

1700 jobb i Sverige. Sverige tar marknadsandelar 

från andra exportörer och vi har 

ett stort överskott i teknikhandeln med 

Indien. Samtidigt har importen från Indien 

ökat men från låg nivå. Det är främst 

delar till bilindustrin som importeras och 

utvecklingen indikerar en fortsatt kraftig 

ökning av denna import till Sverige. 

Gästkrönikan 

Hur står det till med den svenska 

demokratin Har vi det pluralistiska 

samhälle där folkviljan kommer 

till uttryck, fri från staten 

Eller är det i själva verket staten som driver 

opinionsbildningen för att få folket att 

tycka rätt Något vi normalt förknippar 

med helt andra regimer än demokratiska. 

’ 

Svaret är faktiskt inte så givet som det 

först verkar. Visserligen kan den fria debatten 

ta sig väldigt mäktiga uttryck, vilket inte 

minst bloggosfärens uppror mot FRA-lagen 

visar. 

Precis som i Kina har de svenska företagen 

i Indien främst produktion för den 

lokala marknaden där men i framtiden 

torde det bli mer export från Indien både 

regionalt och globalt. 

Att blåsa i pipan kan bli obekvämt 

Men samtidigt krackelerar folkrörelsedemokratin. 

Politiska partier och intresseorganisationer 

förmår inte längre skapa opinion. 

Istället har statliga myndigheter fått eller 

själva tagit på sig uppgiften. 

En av de första som pekade på vart vi var 

på väg var statsvetarprofessorn Bo Rothstein. 

Han beskrev hur den statliga byråkratins 

uppgift under 1990-talet åtminstone 

delvis växlade från ”genomförande av reformer 

till statlig ideologiproduktion”. 

Myndigheter som Folkhälsoinstitutet, 

Glesbygdsverket, Ungdomsstyrelsen, Nationella 

sekretariatet för genusforskning, ombudsmännen 

för diskriminering, barn och 

Hur står det till med den svenska 

demokratin Har vi det pluralistiska 

samhälle där folkviljan kommer till uttryck, 

fri från staten Eller är det i själva verket 

staten som driver opinionsbildningen för 

att få folket att tycka rätt AnDERS JONSSON 

jämställdhet är alla exempel på nya institutioner 

vars huvuduppgift är att bilda opinion. 

”Den ideologiska kampen om viktiga 

samhällsfrågor förs mellan generaldirektörer 

och andra tjänstemän”, skrev Rothstein 

och upprepar det i sin bok ”Förargelseväckande 

beteende”, utgiven av SNS. 

”Partiernas roll blir inte längre att vara 

ett forum där ideologiska program och 

ståndpunkter formuleras för att, om de får 

väljarnas stöd, genomföras av en lojal statsförvaltning. 

I stället blir partiernas roll att 

I Indien är det framförallt den inhemska 

bilindustrin med sina underleverantörer 

som kommer att växa kraftigt framöver. 

Exakt hur detta kommer att påverka Sverige 

och industrin i Sverige är ännu inte 

avgjort. Som alla vet är de ”mogna” företagen 

inom bilindustrin satt under starkt 

tryck och det råder stor osäkerhet om vad 

som komma skall. 

Antalet anställda i svenska företag i Indien 

har fördubblats på bara fem år och 

företagens egna expansionsplaner antyder 

att de kommer att ha minst 30 000 anställda 

inom fem år. Det som mest bromsar 

företagens expansion i Indien är dålig 

infrastruktur, omfattande byråkrati och 

korruption. 

Men även om svenska teknikföretags 

verksamhet i Indien är av godo så, kan vi 

inte slå oss till ro. Vi behöver alltjämt ständigt 

förbättrade förutsättningar också i 

Sverige för att långsiktigt kunna utnyttja 

fördelarna. Det innebär att vi behöver ett 

forskningssystem som bättre kopplar ihop 

statens resurser för forskning och utveckling 

med den omfattande forskningsverksamhet 

som bedrivs i industrin. 

Vidare behöver vi förbättra produktionsförutsättningarna 

totalt sett i Sverige 

och här är inte minst tillgången på kompetenta 

medarbetare en avgörande fråga. Precis 

som i Kina, utbildar också Indien mängder 

av ingenjörer och tekniker av minst 

samma kvalitet som det svenska utbildningsväsendet 

kan erbjuda. Att få fler duktiga 

och hungriga unga att söka till matematiska, 

naturvetenskapliga och tekniska 

utbildningar är därför avgörande för svenska 

teknikföretags framtida konkurrenskraft. 

De mått och steg som vi nu vidtar i Sverige 

kommer alltså att avgöra teknikföretags 

verksamhet i Indien vilket i sin tur 

kommer att få återverkningar på produktionen 

också i Sverige. • 

hos sina alltmer lättrörliga väljare försöka 

få acceptans för de ideologiska plattformar 

som skapats av de ideologiska statsapparaternas 

kadrer av tjänstemän och till forskare 

förklädda ideologiproducenter”, spetsar 

han till det. 

Sådana träffande salvor är naturligtvis 

fruktansvärda att höra för dem som fortfarande 

talar om levande folkrörelser i högtidstalen. 

Och inte blir maktens företrädare 

gladare när Rothstein lanserar teorin att de 

borttynande partierna försöker ”säkra sina 

positioner genom att konsolidera sig i statsapparaten”. 

Rothsteins nya bok handlar om hur det 

är att blåsa i pipan även om det riskerar att 

bli obekvämt. Särskilt i ett litet land där beslutsfattare 

och byråkrati är inflätade i varandra 

med tjänstetillsättningar och utdelande 

av anslag. 

Rothstein påstår att han klarat sig bra. 

Han har mer forskningsanslag än han kan 

klara av (nästan) och en bra professorsställning. 

Det låter ju betryggande. Hade han straffats 

hade demokratin varit riktigt illa ute. • 

ANDERS JONSSON, 

POLITISK KOMMENTATOR, BL A AFFÄRSVÄRLDEN

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2008 3 

Nu är lågkonjunkturen på väg 

Den tidigare inbromsningen 

i konjunkturen är nu på väg 

in i en direkt nedgång med 

kommande negativ verkan 

på produktion och antal 

anställda. Det visar Teknikföretagens 

konjunkturbarometer 

för tredje kvartalet 2008. 

Den globala krisen på 

finansmarknaden ökar i hög 

grad osäkerheten kring konjunkturens 

förlopp. 

NEDÅT Undersökningen genomfördes 

i mitten av augusti 

och omfattar 497 företag med 

en sammanlagd försäljning på 

659 miljoner kronor, varav 77 

procent på export. 

Företagens rapporter om orderingången 

under det tredje 

kvartalet är påfallande mer negativa 

jämfört med motsvarande 

siffror före sommaren. Då 

var det i huvudsak bilindustrin 

med underleverantörer som visade 

en minskad ordervolym. 

Nu minskar ordervolymerna för 

så gott som samtliga branscher, 

grupper av leverantörer och olika 

storleksgrupper av företag. 

Negativ bild 

– Bilden är entydigt negativ, 

kommenterar Teknikföretagens 

chefekonom Anders Rune. Vår 

mätning före sommaren visade 

på en fortsatt inbromsning av 

konjunkturen, nu ser vi en nedgång 

på bred front i ordervolymerna 

och på i stort sett samtliga 

områden. 

Den svenska teknikexporten 

till Indien har ökat med hela 

8 miljarder kronor de senaste 

tio åren vilket motsvarar 

en tillväxt av ungefär 1 700 

jobb i Sverige. Vi tar marknadsandelar 

från andra exportörer 

och vi har ett stort 

överskott i teknikhandeln 

med Indien. 

MARKNAD Det framgår av en 

ny rapport från Teknikföretagen, 

”Svenska företag i Indien 

– hur påverkas verksamheten 

i Sverige” Rapporten baseras 

på intervjuer med företagsledare 

för samtliga svenska storföretag 

med verksamhet i Indien. 

De undersökta företagen 

är ABB, AB Volvo, Alfa Laval, 

ORDERINGÅNGEN NED PÅ BRED FRONT 

60 

40 

20 

0 

-20 

-40 

-60 

aug 

01 

feb 

02 

aug 

02 

feb 

03 

aug 

03 

Atlas Copco, Electrolux, Ericsson, 

Haldex, Höganäs, IBM, 

Nefab, Sandvik, Seco Tools, 

SKF, Sony Ericsson, Tetra Pak 

och Trelleborg. 

feb 

04 

– Detta är början på lågkonjunkturen, 

summerar han. Hur 

djup och lång den kommer att 

bli, kan ingen säga idag och den 

världsomfattande finanskrisen 

ökar naturligtvis osäkerheten 

på den punkten. 

Undersökningen visar att 

nedgången inom bil- och transportmedelsindustrin 

har fördjupats 

och påverkar leverantörerna 

i ökad omfattning. 

Nedgången är omfattande på 

exportmarknaden. Detta är en 

återspegling av minskad efterfrågan 

på personbilar i USA, 

men på senare tid är det nedgången 

i västra Europa som slår 

Bra för Sverige 

Slutsatsen i rapporten är att företagens 

verksamhet i Indien är 

bra, inte bara för de enskilda bolagen, 

utan även för Sverige. Utbytet 

har hittills främst drivits 

av marknadsskäl, eller av behovet 

att vara närvarande i ett land 

med 1,1 miljarder invånare. 

De svenska företagen har 

främst produktion för den lokala 

marknaden i Indien. I framtiden 

blir det mer export från Indien 

regionalt och även globalt. 

I Indien är det framförallt 

den inhemska bilindustrin 

med underleverantörer 

som kommer att växa kraftigt 

framöver. Exakt hur detta 

kommer att påverka Sverige 

och industrin i Sverige går ännu 

inte att avgöra. 

Fördubbling 

Rapporten visar att antalet anställda 

i svenska företag i Indien 

fördubblats på bara fem år 

och att företagens egna expansionsplaner 

antyder att de om 

fem år kommer att ha minst 30 

000 anställda mot 20 000 idag. 

Det som mest bromsar företagens 

expansion i Indien är dålig 

infrastruktur, omfattande byråkrati 

och korruption. 

Utöver rapporten om hur 

igenom. Bilföretagen har redan 

inlett en anpassning av produktionen 

till en lägre efterfrågan. 

Orderomslaget är tydligt 

också bland metallvaruföretag, 

leverantörer till bygg- och anläggningsindustrin 

och på flera 

andra håll. 

Sammanvägt är det nu mer 

Svenska teknikföretag i Indien ökar antalet anställda 

aug 

04 

feb 

05 

Andel teknikföretag (viktat på storlek på försäljningen) som anger att totala orderingången det 

senaste kvartalet ökat (+) respektive minskat (-). Kurvan visar skillnaden netto (ökat – minskat). 

 

Källa: Teknikföretagens kvartalsvisa konjukturbarometer. 

’ 

Bilden är entydigt negativ. Vår mätning före 

sommaren visade på en fortsatt inbromsning av 

konjunkturen, nu ser vi en nedgång på bred front i 

ordervolymerna och på i stort sett samtliga områden. 

Anders rune, chefekonom teknikföretagen 

aug 

05 

feb 

06 

aug 

06 

feb 

07 

aug 

07 

feb 

08 

Sju rapporter om 

indisk teknikindustri 

från Teknikföretagen. 

aug 

08 

Indien påverkar verksamheten 

i Sverige publicerar Teknikföretagen 

samtidigt en serie bakgrundsrapporter 

om indiska 

teknikbranscher, som bilindustrin 

med underleverantörer, 

än vartannat företag som har 

en minskad ordervolym, både 

på export och inom hemmaorder. 

Före sommaren var det en 

tredjedel av företagen som hade 

minskad ordervolym på export 

och knappt en femtedel på den 

svenska hemmamarknaden. 

– Vi kan nu räkna med ett 

ökat genomslag på produktion 

och anställda framöver, fortsätter 

Anders Rune. Före sommaren 

var de flesta branscher kvar i 

tillväxtzonen, vad gäller produktion 

och antalet anställda fortsatte 

stiga så sent som i augusti. 

Framöver pekar det däremot 

nedåt. Bristen på nyckelpersonal 

har börjat minska och ett ökat 

antal företag har varslat personal 

i betydande omfattning. 

Lägre brist på arbetskraft 

Drygt en fjärdedel av företagen 

rapporterar brist på yrkesarbetare 

under tredje kvartalet, jämfört 

med runt en tredjedel ett kvartal 

tidigare. I storföretagen eller 

dem med fler än 500 anställda är 

nedgången särskilt tydlig. Bristen 

på tekniker/ingenjörer avtar 

i betydligt större omfattning än 

under andra kvartalet i år, eller 

från 34 procent till 27 procent. 

Också här är nedgången störst i 

storföretagen. 

Andelen företag med fullt 

kapacitetsutnyttjande minskar 

något, nu är det 46 procent av 

företagen som rapporterar fullt 

utnyttjande av produktionskapaciteten. 

• Lotta Forsman 

maskinindustrin, elmaskiner, 

tele- och elektroindustrin samt 

metallvaruindustrin. Samtliga 

rapporter finns på: 

www.teknikforetagen.se • 

 

Lotta Forsman


Ruag Aeorspace har gjort de datorbaserade 

styr- och kontrollsystemen 

för Mars Express-sateliten som 

producerar bilder av den röda 

planeten. 

foto: ESa 

Svensk teknik styr Europas satelliter 

När Europas rymdstyrelse ESA skickar ut satelliter för att 

bevaka Mars, Venus och vår egen planet är svensk rymdteknik 

från Ruag Aerospace med och kontrollerar raketer 

och satelliter. 

Ruag Aerospace, från och med oktober, är mer känt som 

Saab Space (se artikel sidan 5). Sedan 1960-talet har företaget 

levererat utrustning till europeiska rymdprogram. 

SATELLITER – Vi är med i de 

flesta av Europas vetenskapliga 

rymdprojekt på något hörn, 

säger Lars Nordfeldt, Ruag 

Aerospace informationschef i 

Sverige. 

I tre av ESAs uppmärksammade 

pågående projekt – Rosetta, 

Mars Express och Venus 

Express – har Ruag Aerospace 

gjort de datorbaserade styr- och 

kontrollsystemen för satelliterna. 

Mars-satelliten sköts upp 

2003 och har producerat mängder 

av fantastiska bilder av ”den 

röda planeten”. Venus-projektet 

har sedan 2005 studerat hur 

det kommer sig att planeten har 

en så ogästvänlig miljö trots att 

den har många gemensamma 

egenskaper med Jorden. 

Datorstyrsystem är Ruag 

Aerospace största produktgrupp 

och står för nära 50 procent av 

företagets omsättning. Datorn 

är kontrollstationens förlängda 

arm ombord på satelliten. Den 

tar bland annat emot radiosignaler 

från markstationen och 

tolkar dem för att ge kommandon 

till satellitens delsystem. 

Okänd asteroid 

Satelliten Rosetta sköts upp 

2004 men utförde sitt första vetenskapliga 

uppdrag den 5 september 

i år när den passerade 

asteroiden Steins på 800 kilometers 

avstånd och tog bilder 

av den hittills rätt okända himlakroppen. 

– Slutmålet är att flyga ikapp 

kometen Churymov-Gerasimenko, 

vilken den når år 2014. Då ska 

en landare placeras på kometens 

yta för att undersöka vad 

kometen består 

av, säger 

Lars Nordfeldt. 

Europas 

största beställare 

av 

rymdprodukter 

är 

rymdstyrelsen 

ESA, finansierat 

av 

Lars Nordfeldt, 

Ruag Aerospace, 

Sverige 

bidrag från alla medlemsländer. 

Sveriges bidrag utgör omkring 

2,5 procent av ESAs budget. 

– Vi har lyckats med något 

ovanligt i rymdbranschen. Nästan 

hälften av vår omsättning är 

kommersiella projekt där konkurrens 

med pris och prestanda 

är avgörande, säger Lars Nordfeldt. 

En framgångsrik produkt 

som Ruag Aerospace tillverkar 

för kommersiella kunder är separationssystem 

till raketoperatörer 

som amerikanska Boeing, 

ILS eller ryska Proton. Systemet 

består av en klämring som håller 

fast satelliten vid bärraketen. 

När den har hittat sin bana 

utfärdas ett kommando om att 

frigöra satelliten från raketen. 

– Det är vi världsledande på. 

Vi har hittills gjort 399 separationer 

och den 400:e separationen 

görs under senare delen av 

september. 

För närvarande lägger Ruag 

Aerospace stora resurser på 

att förbereda sig inför upphandlingen 

till Europas nya satellitnavigationssystem 

Galileo. I 

testfasen av Galileo, som ska bli 

Europas motsvarighet till det 

amerikanska GPS-systemet, har 

Ruag levererat signalgeneratorer 

till satellitens navigationssystem. 

Order till Galileo 

– Ruag har redan börjat bygga 

apparater till de fyra första satelliterna 

som ska användas för systemtester 

2010. Under hösten och 

vintern ska vi presentera skarpa 

offerter för att bygga apparater 

till de ytterligare 26 satelliter som 

krävs i ett fullt utbyggt system till 

2013, säger Lars Nordfeldt. 

Han uppger att Galileo under 

en treårsperiod kan innebära 

order för Ruag Aerospace på 

ESA 

Huvudkontor: i Paris 

Antal anställda: cirka 1 900 

Finansieras av: bidrag från 

medlemsstaterna 

Budget: 2 975 miljoner euro 

2007 

Europeiska rymdstyrelsen 

har 17 medlemsstater 

Svenska rymdstyrelsen betalade 

2007 cirka 477 miljoner 

kronor till ESA-program 

Omkring 223 miljoner kronor 

satsades i svenska rymdprojekt 

samma år. 

Källa: ESA, Rymdstyrelsen 

mellan 500 miljoner och 1 miljard 

kronor. 

Längre in i framtiden ligger 

EUs Global Monitoring for 

Earth Observation and Security 

GMES. Med Jorden i fokus 

ska satelliterna bland annat 

syssla med klimatforskning, 

meteorologi, bevakning av 

jordytan, krishärdar och vulkanutbrott. 

• 

Fia Forsman


Saab Space blir schweiziskt 

Saab har hittat en köpare 

till rymdverksamheten Saab 

Space. Det är schweiziska 

Ruag Holding som vill växa 

inom rymdområdet och har 

förvärvat företaget, som 

från oktober heter Ruag 

Aerospace Sweden AB. 

AVTAL Redan under hösten 2007 

deklarerade Saab att rymdverksamheten 

var till salu. Men det 

var först i juli 2008 som avtal 

tecknades med Ruag, som betalar 

335 miljoner kronor för Saab 

Space AB. Dessutom får Saab 

framtida betalningar som baseras 

på rymdverksamhetens resultatutveckling 

de kommande 

åren. 

Schweiziska Ruag har haft 

en rymdverksamhet i 30 år, 

men den har varit liten. Nu vill 

bolaget, som främst har flygoch 

försvarsverksamhet, växa 

inom rymdbranschen. 

Lång rymderfarenhet 

Saab har varit verksamt inom 

rymdteknik sedan 1960-talet, 

men det var först 1983 som Saab 

Space bildades för att kommersialisera 

kunnandet inom 

rymddatorer. 1992 slogs verksamheten 

ihop med Ericssons 

rymdverksamhet och Saab Ericsson 

Space bildades. 

Under 14 år ägde Saab 60 

procent av bolaget och Ericsson 

40 procent, men när Ericsson 

Microwave Systems köptes av 

Saab 2006 blev även rymdverksamheten 

helägd av Saab och 

återtog då namnet Saab Space. 

– Rymdverksamheterna inom 

Ruag och Saab Space överlappar 

inte varandra, vilket 

borgar för att verksamheten i 

Göteborg och Linköping kommer 

att ligga kvar och utvecklas 

vidare, säger informationschefen 

Lars Nordfeldt. 

SAAB SPACE 

Tillverkar datorsystem, antenner 

och mikrovågselektronik 

till satelliter samt separationssystem 

till bärraketer. 

Har produktutveckling och tillverkning 

i Göteborg, Linköping 

och vid dotterbolaget Austrian 

Aerospace i Österrike. 

Antal anställda: 500, varav 

130 i Österrike 

Omsättning: 724 miljoner kronor, 

2007 

Vd: Bengt Mörtberg 

Syftet med affären är att få en 

större volym inom rymdverksamheten 

och möjliggöra samarbete 

mellan bolagen i Sverige, 

Österrike och Schweiz. 

– Bakom affären ligger att vi 

ska kunna samarbeta industriellt 

och politiskt. Tillsammans 

står våra tre länder för 7-8 procent 

av budgeten inom ESA och 

har därmed lättare att hävda sina 

intressen inom ESA-världen, 

förklarar Lars Nordfeldt. 

ESAs budget bygger på 

anslag från medlemsländerna 

och tanken är att länderna över 

en tidsperiod ska få retur på sina 

investeringar. 

Lars Nordfeldt ser positivt på 

Rymdindustrin i Europa 2007 

Schweiziska Ruag har haft en liten rymdverksamhet 

i 30 år men nu vill man växa och 

har betalat 335 miljoner för Saab Space AB. 

foto: Ruag holding 

affären. Det tidigare moderbolaget 

Saab konstaterade att rymdtekniken 

inte tillhörde kärnverksamheten. 

Dessutom uppfyllde 

verksamheten inte Saab-koncernens 

krav på lönsamhet. 

Är rymdbolaget inte lönsamt 

– Alla år vi har funnits, utom 

ett, har vi gått med vinst. 

Men den delen av rymdbranschen 

som tillverkar hårdvara 

är inte bland de mer lönsamma 

och vinstmarginalerna i sektorn 

ligger oftast under 10 procent. 

Egentligen är rymdverksamhet 

en investering i kompetensutveckling 

och image. • 

Fia Forsman 

Land Omsättning miljoner euro Anställda 

Frankrike 2 404 11 355 

Tyskland 810 4 799 

Italien 776 3 969 

Storbrit. 565 3 144 

Spanien 248 2 137 

Belgien 158 1 233 

Sverige 99 678 

Schweiz 90 707 

Nederländerna 66 525 

Norge 55 316 

Österrike 42 314 

Danmark 20 155 

Finland 15 148 

Irland 5,9 51 

Portugal 5,6 79 

Luxemburg 3,7 27 

Totalt 5 360 29 637 

 

Källa: Eurospace 

AFFÄRSJURIDIK 

Offert-Order-Avtal 

21 oktober, Stockholm 

Industriella 

anläggningskontrakt 

14-15 oktober, Stockholm 

Internationell kontraktsrätt 

18 november, Göteborg 

ARBETSRÄTT 

Att genomföra en 

lokal förhandling 

11-13 november, Göteborg 

9-11 december, Stockholm 

Praktisk arbetsrätt 

14-15 oktober, Örebro 

21-22 oktober, Ludvika 

22-23 oktober, Helsingborg 

22-23 oktober, Kalix 

11-12 november, Karlstad 

12, 19, 26 november, Växjö 

18-20 november, Trollhättan 

25-27 november, Stockholm 

2-3 december, Västerås 

Praktisk arbetsrätt – TEKO 

14-15 oktober, Borås 

Löneadministrationsdagen 

23 oktober, Göteborg 

13 november, Skövde 

Kurser 2008 

Att sätta lön – seminarium 

6 november, Stockholm 

Löneadministration I 


ARBETSMILJÖ 

Arbetsmiljöarbetet i företaget 

14-15 oktober, Kalmar 

28-29 oktober, Stockholm 

Sjukskrivning och 

rehabilitering 

23 oktober, Sundsvall 

11 november, Göteborg 

Systematiskt arbetsmiljöarbete 

och chefens arbetsmiljöansvar 

(chefshandboken) 

20 november, Örnsköldsvik 

MILJÖ 

Kemikaliekunskap 

för teknikföretag 

28 oktober, Skellefteå 

11 november, Stockholm 

2 december, Jönköping 

Miljöbalken och integrerade 

ledningssystem 

21-22 oktober, Göteborg 


Komplett utbud och företagsanpassade kurser 

www.teknikforetagen.se 

Journummer för rådgivning 

När du behöver rådgivning inom 

något av våra verksamhetsområden 

kan du under kontors tid 

ringa jour numret 

08-782 08 80. 

För att få snabbare service 

är det bra om du har företagets 

organisationsnummer 

till hands.


Volvo och andra generationens biobränsle 

Volvokoncernen har fått ett 

europeiskt projekt kring biobränslet 

DME, dimetyleter 

godkänt. 

– Därmed kan utvecklingen 

gå snabbare än om 

vi arbetar på egen hand, säger 

Per Salomonsson, Volvokoncernen, 

projektledare för 

BioDME-projektet. 

PILOT Nu har EU beslutat att 

satsa pengar på en pilotanläggning 

i Piteå, som ska producera 

DME av svartlut, en 

restprodukt från pappersmassetillverkning. 

BioDME är ett samarbetsprojekt 

mellan sju företag Volvo, 

Chemrec, Delphi, ETC, 

Halldor Topsøe, Preem och 

Total. Det ska demonstrera hela 

teknikkedjan från biomassa 

till lastbilar, som drivs med 

DME, inklusive bränsledistribution 

och tankstationer. 

I stort sett klar 

Chemrec har finjusterat en patentskyddad 

teknik, som förgasar 

svartlut från massabruket 

Smurfit Kappa Kraftliner 

i Piteå. Med stöd på cirka 175 

miljoner kronor från svenska 

Volvo satsar mycket pengar och kompetens på att få fram andra generationens biobränsle till sina lastbilar. 

Energimyndigheten och EU, 

kommer Chemrec och Haldor 

Topsøe att bygga världens 

första pilotanläggning för tillverkning 

av DME från biomassa. 

Den är färdig att tas i 

bruk i början av år 2010. 

Tekniken för motorerna är i 

stort sett klar. 

– Genom att förändra bränslematningssystemet 

på lastbilens 

dieselmotor, så ska fordonet 

kunna gå på DME. Volvo 

utvecklar motorer som klarar 

det, berättar Per Salomonsson. 

Nackdelen är att motorerna 

inte kan gå på annat bränsle än 

DME, vilket förutsätter ett helt 

nytt distributionssystem. Preem 

som deltar i projektet ska bygga 

tankstationer i Piteå, Stockholm, 

Göteborg och Växjö. 

Unikt samarbete 

Projektet och pilotanläggningen 

i Piteå bygger på en unik 

samverkan mellan skogsindustrin, 

oljeindustrin och fordonsindustrin. 

Totalverkningsgraden är 

hög, det vill säga den mängd 

energi man får ut från råvara 

till omvandlad energi i fordonet. 

Dessutom är DME miljövänligt, 

ger mindre utsläpp av 

växthusgaser och en mindre 

mängd partiklar i luften, enligt 

Per Salomonsson. 

Han säger att det är viktigt 

att systemen i fordonen utvecklas, 

samt att DME verkligen 

lanseras på marknaden. 

En utbyggnad av infrastrukturen 

för hur bränslet ska distribueras, 

är ett centralt problem. 

– Om vi inte har tillgång till 

de nya bränslena, så har vi ingen 

glädje av avancerad motorteknologi. 

• 

YLVA BERLIN 

Extremt låga utsläppsnivåer 

Andra generationens biodrivmedel 

tillverkas genom 

förgasning. Processen kan 

ge en rad olika drivmedel, 

som slutprodukter. Dessutom 

kan man under en övergångsfas 

utgå från fossila 

råvaror, som olja, kol och 

naturgas. 

DME Till första generationens 

biobränsle hör etanol, biogas 

och RME (rapsdiesel). 

Andra generationens biobränsle 

har genomgående högre 

systemverkningsgrad, jämfört 

med första generationens 

– det vill säga mer energi kan 

utvinnas från den ursprungliga 

mängden biomassa. 

BioDME-gruppen i Piteå är ett unikt samarbete mellan skogsindustrin, 

oljeindustrin och fordonsindustrin. Projektledare Per Salomonsson, 

första raden, tredje från höger. 

Billigt bränsle 

Råvaran förgasas under högt 

tryck och hög temperatur med 

tillförsel av syre, vilket ger så 

kallad syntesgas. Den kan omvandlas 

till DME, men även 

metanol, metan, vätgas och 

syntetisk diesel. 

DME är ett bränsle med extremt 

låga utsläppsnivåer och 

koldioxidneutralt, om det tillverkas 

av biomassa. En dieselmotor 

kan köras på DME utan 

alltför omfattande justeringar. 

Bränslet är billigt att producera 

samt relativt enkelt att 

hantera och distribuera. Användningsområdena 

är hushållsbränsle, 

bränsle inom 

industrin, samt drivmedel i 

sprayflaskor. 

En trolig första marknad 

för DME är distributionslastbilar 

och bussar. Sådana fordon 

finns ofta i flottor, som 

kan använda ett och samma 

tankställe. • 

Ylva Berlin 

Stort miljöpris till 

forskare i solbelysning 

Tre ingenjörer och två arkitekter 

från miljöteknikföretaget 

Parans Solar Lighting 

AB, belönas med Världsnaturfondens 

Carl Mannerfeltpris 

2008. De får tillsammans 

300 000 kronor för att 

ha utvecklat teknik som för 

in naturligt solljus inomhus. 

HÅLLBART Juryn består av ledamöter 

från Världsnaturfonden, 

WWF, Svenskt Näringsliv 

och Ingenjörsvetenskapsakademien, 

IVA. Priset delas i år ut 

för femtonde gången. 

Parans system är enligt juryn 

”ett utmärkt exempel på en insats 

som förenar miljö med en 

långsiktigt hållbar ekonomisk 

och teknisk utveckling”. 

– Det känns oerhört hedrande, 

säger Marcus Fransson, vd, 

Parans. 

Priset – som delades ut på 

IVAs akademisammankomst 

den 24 september – är ett gott 

exempel på hållbar teknikutveckling 

och samarbete mellan 

personer med olika och kompletterande 

bakgrund. 

Fiberoptik 

Parans grundades år 2003. Långt 

tidigare började dock byggnadsingenjören 

Torsten Mattsson 

fundera över hur man på ett energieffektivt 

sätt skulle kunna lysa 

upp mörka delar inne i hus. 

Han träffade Bengt Steneby, arkitekt, 

som lät fiberoptik leda in 

ljuset i byggnader. År 2002 tog 

innovatörerna Nils Nilsson och 

Marcus Fransson, vid Chalmers 

Entreprenörskola fram en produkt. 

Samma år genomförde Rikard 

Eduards en marknadsundersökning 

i Europa. 

Idag har Parans cirka 50 installationer 

i Australien, Filippinerna, 

Kina, Indien, USA, Kanada 

och inom EU. I Sverige finns 

Parans på sjukhus samt i offentliga 

lokaler. Även Ikea i Bilbao är 

en kund. • 

 

Lotta Forsman


Kick-off för Stora Designpriset 2009 

Nu går startskottet för Stora 

Designpriset 2009 – Teknikföretagens 

utmärkelse till affärsframgångar 

genom ett 

integrerat och konsekvent 

designarbete. Nomineringen 

av kandidater till nästa års 

pris har satt igång. 

FAVORIT Nomineringen av 

namn till 2009 års designutmärkelse 

sker enklast på www. 

storadesignpriset.se. Där kan 

var och en gå in och rösta på 

en favorit. Det behöver inte vara 

en produkt, utan kan också 

gälla en tjänst, ett sortiment, en 

manual med mera. Men grundläggande 

är att designpriset 

ska uppmärksamma designens 

viktiga roll som verktyg för att 

stärka företagets lönsamhet och 

konkurrenskraft. 

Nomineringen pågår till och 

med den 31 januari 2009. 

Tobii Technology vann Stora Designpriset 2008 

med sin ögonstyrda datorskärm. 

Designgalleriet 

Nomineringen sparkades igång 

vid en utställning på Designgalleriet 

i Stockholm under september. 

Samtliga 30 utställda 

produkter var finalister från 

de sex åren med Stora Designpriset 

och därmed exempel på 

framgångsrik svensk design 

som uppnått kommersiell framgång. 

– Designgalleriet är helt nyöppnat 

och har ambitionen att 

visa all slags design, som mode, 

industridesign, arkitektur och 

så vidare, berättar Karin Sköldberg 

på galleriet. 

Årets vinnare av Stora Designpriset, 

Tobii Technology 

med sin ögonstyrda dataskärm, 

hade en framträdande plats på 

utställningen. Skärmen är ett 

kommunikationshjälpmedel på 

användarens villkor, där ögon 

ersätter händer. 

– När vi 2005 hade 17 anställda 

och 14 miljoner i omsättning 

och skulle utveckla datorer 

för handikappade, hade vi kanske 

svårt att riktigt förstå vitsen 

med industridesign, berättar 

Måreten Skogö, en av de tre 

grundarna. 

Men man började samarbeta 

med en designleverantör, vilket 

blev ett lyckokast. I dag tre 

år senare ligger designen bakom 

den fantastiska resa företaget 

gjort med numera 170 anställda 

och dotterbolag i USA, 

Tyskland, Norge och Japan. 

Anders Rune, chefekonom 

Teknikföretagen, påminner om 

konstruktionen av Stora Designpriset, 

nämligen att det enbart 

går till design med bevisad 

kommersiell framgång. 

– Syftet är att bryta isen, säger 

han, att få företagen att förstå att 

design är lönsamt.• Lotta Forsman 

foto: Tobii technology 

Vattenautomat för tredje världen 

SOLCELL En vattenautomat som kan drivas med solceller för användning 

i tredje världen har utvecklats av teknologer vid KTH, 

Luleå tekniska universitet och Lunds tekniska högskola tillsammans 

med en studentgrupp vid Stanforduniversitetet, USA. En 

prototyp presenterades i USA i juni i år. 

Vattenautomaten utvinner dricksvatten från omgivande luft 

och fungerar utmärkt även i miljöer med relativt låg luftfuktighet. 

Produktidén kommer ifrån företaget Immerse Global, San 

Diego, USA, och baseras på en vision om att tillhandahålla solcellsdrivna 

autonoma vattenautomater i tredje världen. 

Flera försök att utveckla atmosfäriska vattenautomater har 

gjorts tidigare baserat på traditionell avfuktningsteknik. Studenternas 

prototyp baseras i stället på en kombination av värmeväxlare 

och en fuktabsorberande substans. Även om prototypen 

i dag drivs elektriskt via ett vanligt vägguttag går den 

teoretiskt att köra med solcellsdrift och därmed helt utan yttre 

anslutningar. • 

KTHs nya skola 

för näringslivets konkurrenskraft 

PRIORITERAT Genom partnerskap med företag och uppdragsutbildning 

ska KTHs kompetens och forskningsresultat komma 

näringslivet till nytta. Det är också prioriterade områden 

för KTH Företagssamverkan som startade 1 juli i år. Dekan och 

chef för den nya skolan är Eric Giertz, professor i industriell 

ekonomi. 

– Ambitionen är att utveckla olika former av partnerskap. 

Ett exempel på redan fungerande partnerskap är tävlingen 

FFLA, Future Female Leader Award, där KTHs kvinnliga sistaårsstudenter 

tävlar om traineeutbildningar. FFLA drivs i partnerskap 

med AstraZeneca, Electrolux, Ericsson, Skanska, Scania 

och Sandvik. 

Ett annat syfte med KTH Företagssamverkan är att sprida 

KTHs kompetens till företag som kan dra nytta av skolans 

forskningsresultat. 

– Vi ska satsa på fortbildning för anställda inom näringslivet, 

bland annat utbildningar inom miljö- och energiområdet, säger 

Giertz. • 

Teknikföretagens 

Arbetsmiljöservice 

inom arbetsmiljöområdet 

Våra arbetsmiljöexperter bistår medlemsföretag med 

rådgivning, information och utbildning i arbetsmiljöfrågor. 

Våra jurister åtar sig uppdrag som offentliga försvarare vid 

arbetsmiljöbrott. 

Vi hjälper till med myndighetskontakter, att besvara inspektionsmeddelanden, 

yttranden och förelägg anden med mera. 

Vi bedriver också ett aktivt arbete med att påverka och 

förenkla reglerna inom arbetsmiljöområdet. 

Kontakta oss gärna! 

Som medlem i Teknikföretagen är denna service gratis. 

För mer information 

se ”Arbetsmiljö” på www.teknikforetagen.se 

Design för bättre affärer 

2004 intervjuades ungefär tusen svenska 

företag om hur och varför de arbetar med 

design som verktyg. 2008 upprepade 

vi undersökningen och kan göra vissa 

jämförelser över tid. Undersökningen är 

baserad på företag med 20 eller fl era 

anställda och med svar från främst 

VD om hur de arbetar med design i 

produktutveckling och kommunikation. 

Ladda ned den på 

teknikforetagen.se eller maila 

dan.nyman@teknikforetagen.se 

för ett skriftligt exemplar.


Tema: El 

Det finns en ledig 

nisch för Sverige 

i vindkraften 

Det finns en stor, spännande nisch ledig för svenska 

miljöteknikföretag, säger Svensk Vindenergis vd 

Matthias Rapp. Inom några år väntar en kraftig utbyggnad 

av vindkraften till havs. Men ännu saknas 

vindkraftverk som är konstruerade för den tuffa 

havsmiljön. 

De vindkraftverk som idag används 

offshore är huvudsakligen 

designade för landbacken. 

När de placeras på 

ett fundament på en havsbank får de 

svårt att klara det fuktigare klimatet 

och de kraftigare vindarna. 

– Det finns kompetens i Sverige för 

att utveckla vindkraftverk för havsmiljö. 

Svenska företag bör se möjligheten. 

Och ta den, uppmanar Matthias Rapp. 

Han tänker ta upp frågan med 

branschfolket vid Elifs höstmöte den 15 

oktober. (Se sidan 9) Den landbaserade 

vindkraften bygger på en mogen teknik. 

Den fungerar i stor skala och producerar 

el till konkurrenskraftiga priser, jämfört 

med annan nybyggd elproduktion. Viss 

utveckling sker fortfarande. De senaste 

fem-sju åren har rotorbladen blivit större, 

så att kraftverket sveper en större yta. 

På senare tid har konstruktörerna valt 

att dra ner på generatorns storlek, gjort 

den lättare och vunna kilon kan i stället 

användas för större rotorblad. Numera 

byggs regelmässigt kraftverk med 

80-100 meter höga torn och rotor med 

90-100 meter diameter. 

Tänka i nya banor 

Verkliga bjässar står på tur. Enercon bygger 

6 MW-maskiner, två-tre gånger så 

kraftiga som de vi vanligen reser i Sverige. 

Kraftverkets torn är 112 meter höga 

Vinden och pengarna 

El från ny landbaserad vindkraft kostar 

50–60 öre/kWh att producera. 

Elcertifikatens bidrag till förnybar energi 

är nu cirka 40 öre/kWh. 

El från havsbaserad vind kostar strax 

under 100–120 öre/kWh. 

Nordpoolpriset på el pendlar kring 60 

öre/kWh. 

och rotorbladens diameter 

är 126 meter. 

Tolv sådana verk ska 

bland annat byggas 

i Belgien. Som prototyper 

finns vindkraftverk 

på upp till 

8 MW. 

Svenska teknikföretag 

har visat sig 

vara skickliga som 

underleverantörer till 

Matthias Rapp, 

Svensk Vindenergi. 

vindkraftindustrin, men inget svenskt 

företag producerar kompletta vindkraftverk 

för storskalig drift. Med vindkraftverk 

för placering till havs skulle 

det dock finnas en ingång för svenska 

aktörer, menar Matthias Rapp. 

– Det här kan bli nästa stora industrigren 

i Sverige. Vi har en rad väldigt 

skickliga företag som är väl lämpade. 

Han nämner ABB, Saab och SKF 

som exempel, men understryker att det 

finns många fler. 

Hemmamarknad i sikte 

Den som ger sig i kast med vindkraft 

för havsbruk bör starta från scratch. 

Det krävs robusta och underhållsvänliga 

maskiner, byggda så att hela maskinhuset 

går att lyfta ut och byta. De nuvarande 

vindkraftverken till havs är av 

olika orsaker ur drift cirka tjugo procent 

av tiden. Någon del har gått sönder, 

inte sällan växellådan, och kan repareras 

bara i relativt lugnt väder. Den 

sofistikerade elektronik som omvandlar 

kraftverkets likström till växelström 

för leverans ut på nätet, behöver förstås 

inte sitta ute på kraftverket, utan bör 

finnas lätt åtkomlig på landbacken. 

Det finns en hemmamarknad i sikte 

för en svensk offshore-satsning. Olika utredningar 

har kommit fram till att Sverige 

behöver bygga omkring 10 TWh havsbaserad 

vindkraft för att klara EUs förnybar- 

Samarbete med universitet och högskolor 

är viktigt för Optronic, som utvecklar 

tekniskt kvalificerade optikprodukter. 

Två växellådslösa vindkraftverk med 

107 meters rotor reses på landbacken 

i Danmark. Om tekniken fungerar, ska 

den gå till havs. 

hetsmål till 2020 - det är någonstans mellan 

1 000 och 1 500 riktigt stora kraftverk. 

Men det kräver i sin tur medverkan 

av politikerna, för vindkraft till havs är 

nästan dubbelt så dyr att bygga som på 

land. Matthias Rapp vill att Sverige genom 

en gemensam satsning från näringslivet 

och staten konstruerar ett särskilt 

stödsystem för de energislag som är 

under utveckling, bland annat. havsbaserad 

vindkraft. Sådana system tillämpas 

i de flesta andra europeiska länder för 

att hjälpa igång ny teknik och de kommer 

att, utformade på lite olika sätt, ha 

avgörande betydelse för den havsbaserade 

vindkraftutbyggnaden i bland annat 

Tyskland, Storbritannien och Danmark. 

Ännu har han inte fått gehör på när-


Lysdioderna gör entré i kontoren 

Länge har det talats om LED, eller 

lysdioder. Nu gör de sitt intåg i belysningsvärlden. 

– I nästa kvartal, eller åtminstone 

under första kvartalet nästa år, börjar 

de monteras i kontoren för allmänbelysning, 

säger Stefan Larsson 

i Svenska Belysningsbranschens 

LED-sektion. Men branschen har 

först en läxa att göra. 

’ 

Vi satte lysdioder i en av Tetra Paks 

ljusskyltar i Helsingborg och minskade 

elförbrukningen till en tiondedel av 

vad den varit. 

Stefan larsson, svenska belysningsbranschens led-sektion 

ingsdepartementet för de här tankarna. 

Där håller man tills vidare fast vid certifikatlösningen 

som stödmodell, vilket 

i slutändan ger onödigt höga kostnader 

för konsumenterna, säger Rapp. 

– Om politikerna tror att det inte 

behövs något mer än dagens stödsystem, 

blir det ingen svensk vindkraft till 

havs. • Göran Kristiansson 

REVOLUTION Stefan Larsson är också 

nordisk marknadschef på Philips 

och kommer, när vi träffas, från ett möte 

med ledningen för en av bankerna i 

Stockholm. Banken har bestämt sig för 

att som ett försök byta ut de nuvarande 

kompaktlysrören i ett kontorsrum mot 

lysdioder. 

– Intresset är stort ute i företagen, säger 

han. Vi står precis i början av en revolution. 

Lågenergilamporna var bara en parentes. 

Lysdioden ska nu marknadsföras 

som en del av ett belysningssystem som 

är mer energisnålt, fritt från uw-strålning 

och nästan underhållsfritt. 

Energisnålt 

Lysdioden är en halvledare. Ljuskällan, 

inte mycket större än ett gruskorn, sitter 

oftast monterad på en kopparbricka 

samt en kylfläns eller plåt av aluminium. 

Hittills har den i företagen oftast förekommit 

i en del speciallösningar, i effektbelysningar 

och i reklamskyltar. 

– Vi satte lysdioder i en av Tetra Paks 

ljusskyltar i Helsingborg och minskade 

elförbrukningen till en tiondedel av vad 

den varit, hävdar han. 

SNURR Ett vindkraftverks vingar snurrar 

normalt mellan 5 och 13 varv i minuten. 

Men den traditionella generatorn 

arbetar bäst vid 1500 varv i minuten, 

därför har vindkraftverken en växellåda. 

Samtidigt hör den till de få komponenter 

på ett vindkraftverk som kan 

krångla och vålla stillestånd. 

Nu gör Siemens ett försök utan låda. 

Man installerar en ny typ av ”permanentmagnetiserad” 

generator, som kan producera 

ström även vid mycket låga varvtal. 

Branschen söker nu bredare marknader. 

Den räknar inte med att placera 

särskilt många lysdioder för allmänbelysning 

i våra bostäder de närmaste 

åren, dioderna är för dyra. Men i företagen, 

där det kostar pengar att ha personal 

som byter lampor, kan det vara dags 

att ersätta kompaktlysrören i kontorstaken 

med lysdioder. 

Stefan Larsson framhåller energibesparing 

som ett tungt argument, men måste 

göra några reservationer. Det är först när 

ljusdioderna sitter i en färdig armatur som 

man ser exakt hur stor energiförbrukningen 

blir i förhållande till ljusflöde. 

Känslig teknik 

Helt klart är att lysdioderna ur energisynpunkt 

ännu inte kan konkurrera med 

vanliga raka lysrör, som faktiskt svarar 

för 70 procent av belysningen i företagen. 

– Det dröjer tre-fyra år, tror han. Lysdiodernas 

effektivitet, beskriven som antal 

lumen per kWh, fördubblas vartannat 

år. 

Rätt monterad ska en lysdiod kunna 

brinna i 50 000 timmar innan den tappar 

ljusintensitet och behöver bytas. Men 

den kan också förstöras på fem minuter 

Till havs utan växel 

Växellådan har visat sig vara den 

känsligaste delen på vindkraftverken. 

Nu har Siemens tagit fram och testar 

ett par vindkraftverk utan växellåda. 

Test i Danmark 

– Den är inte okomplicerad och maskineriet 

blir totalt sett större och tyngre, 

men lösningen är värd att pröva 

eftersom vi räknar med minskade underhållskostnader. 

Men vi vet ännu inte 

om denna teknik 

kan konkurrera tekniskt 

och kommersiellt 

med turbinerna 

med växellåda, säger 

Roland Arvidsson 

på Siemens i Upplands 

Väsby. 

De två första testmaskinerna 

place- 

Siemens, testar 

Roland Arvidsson, 

ras i Danmark. Om vindkraft utan 

testet slår väl ut är tanken 

dock att tekniken 

växellåda. 

främst ska använda på havsbaserade 

snurror, som är svåra att komma åt att 

reparera. Testet ska pågå i två år. 

Siemens fortsätter parallellt att utveckla 

turbiner med växellådor de närmaste åren. 

Vindkraftverken står nu för ett av de 

största bidragen till Siemens ”miljöportfölj”. 

Under 2007 snurrade lösningar 

för miljö- och klimatskydd in 17 miljarder 

euro till företagets kassa. • 

 

Göran Kristiansson 

om den hanteras fel. Värmeutvecklingen 

i armaturen är nämligen kraftig och värmen 

behöver ledas bort. Det sker i metallkonstruktionen 

som måste vara tillräckligt 

stor. På marknaden finns LED-armaturer 

med otillräcklig kvalitet, bland annat dioder 

monterade i lysrör, berättar han. Dessa 

har en kortare brinntid eftersom värmeutvecklingen 

blir stor. I Svenska Belysningsbranschen 

vill man varna för sådana. 

Dessutom har den internationella belysningsbranschen 

en egen läxa att göra 

för att lysdioderna ska få ett genomslag 

på marknaden. 

– LED-branschen bör enas om en 

standard så att kunden om några år kan 

byta en lysdiod utan att behöva byta ut 

hela armaturen. • Göran Kristiansson 

LED kan hålla längst 

Belysningstyp 

brinntid, timmar 

Glödlampa 1 000 

Halogen < 5 000 

T5 lysrör >19 000 

Induktionslampor 60 000 

LED 1–100 000 

Elifmöte om 

energi och klimat 

Elif inom Teknikföretagen ägnar sitt 

höstmöte den 15 oktober åt aktuella 

framtidsfrågor. Som energibesparing, 

förnyelsebar energi och klimatpåverkan. 

NÄTVERK Elif är ett informellt nätverk 

av företag inom elektroteknik, elektronik 

och telekom. Elif bevakar svenska 

och europeiska regelverk för elektriska 

produkter. 

Stefan Larsson från Svenska Belysningsbranschens 

LED-sektion är en av 

talarna vid Elifs höstmöte den 15 oktober 

i Stockholm. Han ska bland annat 

demonstrera behovet av fackmannamässig 

hantering av den nya tekniken 

genom att låta en felmonterad lysdiod 

brinna upp, avslöjar han. 

Vidare talar vid mötet Matthias Rapp, 

vd Svensk Vindenergi, och Eva Håkansson, 

Gröna Bilister med flera. • 

 

Göran Kristiansson


Vattenfall ger utökat 

stöd till Högskolan Väst 

ELKRAFT Vattenfall utökar sitt stöd till Högskolan Väst i Trollhättan. 

Från höstterminen 2008 finns tre Vattenfallanställda placerade 

på högskolan för att undervisa inom elkraftområdet. 

 – Ett suveränt sätt för oss att bemanna vår ingenjörsutbildning 

med kompetent personal. Det råder en oerhörd brist på lärare 

inom elkraftområdet, och det här stödet medverkar till att 

kvalitetssäkra våra utbildningar. Det säger Lars Ekedahl, rektor 

för Högskolan Väst.  Sedan tidigare tjänstgör två Vattenfallanställda 

som adjungerade universitetsadjunkter inom ingenjörsprogrammet 

Elkraft 180 hp vid högskolan. Nu får de sällskap av 

ännu en gästlärare, Åke Larsson, teknologie doktor och anställd 

hos Vattenfall Power Consultant, inom Vattenfall Norden. 

– Vi på Vattenfall är självklart intresserade av fler elkraftsingenjörer 

på arbetsmarknaden, eftersom vi har ett stort behov av 

dem framöver, säger Lars Asplund, HR-chef Vattenfall Norden. •  

Nytt forskningsprojekt 

om offentlig-privat samverkan 

PROJEKT SNS Studfieförbundet Näringsliv och Samhälle har startat 

ett forskningsprojekt om OPS (offentlig-privat samverkan), en 

metod som rätt använd kan bidra till bättre effektivitet vid exempelvis 

infrastrukturinvesteringar. 

OPS involverar den privata sektorn i investeringar som traditionellt 

har ansetts vara en angelägenhet för den offentliga sektorn. 

– Hur ett OPS-avtal kan utformas som minimerar risken för 

att skattebetalarna i efterhand får ta notan för en sprucken överenskommelse, 

är en av frågeställningarna som ska behandlas. 

Vidare tas upp hur en process ska kunna garantera att offentlig 

sektor har tillgång till likvärdig kompetens som den privata motparten. 

Samt hur tillräcklig konkurrens säkerställs under upphandlingsfasen. 

Projektet planeras vara slutfört till sommaren 2009. 

Bland de företag och myndigheter som deltar i referensgruppen 

och bidrar till finansieringen märks Bombardier Transportation 

Sweden, Scania, Skanska, NCC, Saab, VINNOVA, Vägverket. 

• 

Mycket guld i tekniktävlingar 

När vi åkte till Euroskills var 

det bara att ta guld som 

gällde. Det säger Andreas 

Berglund, Oppunda El AB, 

som tillsammans med 

Kenny Karlsson, Chalmers, 

tog en skön seger i mekatronik 

(automatiseringsteknik) 

i de första europamästerskapen 

som arrangerats i 

yrkeskunnande. 

SEGRAR De hade hårt motstånd 

av det tyska lag som kom tvåa i 

senaste Yrkes-VM i Japan. 

Euroskills gick av stapeln i 

Rotterdam i Holland den 18 – 

20 september med mer än 400 

deltagare från 29 länder. 

Det var inte bara Kenny och 

Andreas som lyckades göra en 

bra tävling. Sveriges andralag 

med Dennis Larsson, Chalmers, 

och John Karlsson, El 

och Projektering AB, kom på 

fjärde plats i mekatronik. Det är 

en mycket bra förberedelse inför 

nästa års Yrkes-VM i Kanada 

där de ska vara med. 

Inte nog med dessa framgångar 

– Jonathan Svensson- 

Köhler, Dynamate AB, och 

Viktor Svensson, Ångpanneföreningen, 

som tävlade i grenen 

industrielektriker tog också ett 

mycket säkert guld. 

– Det blev en riktigt hård 

Kenny Karlsson och Andreas Berglund tog mekatronikguldet i Euroskills. 

tävling med mycket krävande 

uppgifter. Vi hade ett otroligt 

högt tempo under alla tre 

dagarna vilket var nödvändigt, 

säger Jonathan Svensson – Köhler, 

som 2005 blev världsmästare 

i industrielektrikergrenen. 

Nytt tänkande 

Euroskillstävlingarna anordnades 

i år för första gången. Ett 

stort antal tävlingsgrenar arrangeras 

på en mängd områden 

– som omvårdnad, transport 

och logistik, bygg, informationsteknologi, 

mode och kreativt 

skapande samt viktigast 

av allt teknik och tillverkning. 

Genom Euroskills tillförs yrkestävlingarna 

ett nytt tänkande, 

nämligen att försöka skapa 

tävlingsgrenar som bygger på 

samarbete mellan flera olika yrkeskompetenser. 

På så sätt liknar 

tävlingarna vad som sker 

i det dagliga arbetet på företagen. 

Årets tävlingar kan ses 

som ett test på hur det går att 

utveckla yrkestävlingar – ett 

mycket lovande test som förhoppningsvis 

kommer att följas 

av nya möten vartannat år. 

Teknikföretagens Yrkesnämnd 

samt Industri- och Kemigruppen 

ansvarar för det 

svenska deltagandet i teknikgrenarna 

i yrkestävlingarna. • 

 

Leif SchelinN 

Foto: Leif Schelin 

Stora 

Designpriset 

2009 

Nominera nu på 

www.storadesignpriset.se 

Svenska företag i Indien 

– hur påverkas verksamheten i Sverige 

Tatas köp av Jaguar, Infosys expansion inom 

IT-området och Mittals stålproduktion är 

tecken bland många på Indiens ökade betydelse 

i den globala världsekonomin. Svenska 

företag har sedan många år varit närvarande 

i Indien men det är först de senaste åren 

som svensk industris närvaro tagit fart på 

allvar. Rapporten beskriver företagens samheter i Indien och analyser hur detta 

verkpåverkar 

Sverige och företagens verksamhet 

i Sverige. 

Rapporten beställes eller laddas ned på 

www.teknikforetagen.se


Unik traineeprogram tryggar 

återväxt för Finspångsföretag 

Ett nytt traineeprogram för 

elever som har gått ut gymnasieskolans 

elutbildning 

har startats av Sapa Heat 

Transfer och Sapa Industriservice 

i Finspång. 

Målet är att förse de båda 

industriföretagen med yrkeskompetent 

arbetskraft. 

BEHOV – Vi har stor brist på 

kompetenta specialister och behovet 

av industrielektriker är 

skriande, säger Paula Casimiro 

Ericsson personalspecialist på 

Sapa Heat Transfer AB. 

Hon berättar att företaget 

försökt rekrytera yrkesutbildade 

industrielektriker men inte 

lyckats. 

Jeanette Kaukonen, personaladministratör 

på Sapa Industriservice 

AB har liknande erfarenheter. 

– Vi har haft väldigt svårt 

att hitta elektriker med erfarenhet. 

Traineeprogrammet är 

ett sätt att få anställda med den 

kompetens företaget behöver. 

Tillsammans satsar nu de 

båda bolagen på ett gemensamt 

traineeprogram för elever 

som har gått gymnasieskolans 

elprogram. Sapa Heat Transfer 

har tidigare haft traineeprogram 

för civilingenjörer på 

tjänstemannasidan. Medan Sapa 

Industriservice har lärlingsprogram. 

– Satsningen med traineeprogram 

på kollektivsidan är 

mindre vanlig, menar Paula 

Casimiro Ericsson. Vi börjar 

inom el, men vi kan även tänka 

oss att starta liknande program 

för andra yrkeskategorier. 

Av de tolv sökande har nu 

fyra kandidater, en tjej och tre 

killar, valts ut som matchande 

företagens kravprofil. 

– Fyra platser är vad vi klarar 

av handledarmässigt, säger 

Paula Casimiro Ericsson. 

Olika inriktningar 

De fyra antagna ungdomarna 

är i olika åldrar och har gått olika 

inriktningar på gymnasieskolans 

elprogram. En av dem 

är Anna Larsson som är utbildad 

automationstekniker. Hon 

berättar att hon har haft flera 

olika jobb sedan hon gick ut 

För Anna Larsson och Martin Johansson väntar fast jobb på något av Sapaföretagen efter avslutad traineeperiod. 

gymnasiet för några år sedan. 

Men inget som har motsvarat 

hennes utbildning. 

– Det har varit svårt att få 

jobb inom det jag är utbildad för. 

Företagen vill helst ha folk med 

tio års erfarenhet. Men det är 

svårt att få den erfarenheten när 

man aldrig får chansen att börja. 

Nu ser Anna fram emot att 

lära sig mycket inom de områden 

hon är intresserad av och 

hon trivs med att arbeta inom 

industri. 

Trivs med industrijobb gör 

också Martin Johansson som har 

provat på andra jobb sedan han 

gick ut gymnasiets elprogram. 

– Efter att ha läst elteknik 

gjorde jag värnplikten, sedan 

blev jag kvar inom försvaret. 

Det här är första jobbet jag söker 

inom el. Jag vill jobba som 

elektriker. Traineeprogrammet 

verkar bra eftersom man får en 

yrkesutbildning kombinerat 

med lön. 

Den stora skillnaden mellan 

traineeprogrammet och en 

vanlig lärlingsutbildning är att 

eleverna får prova på många 

olika yrkesroller inom området 

elteknik, menar Göran Andersson 

och Göran Johansson som 

båda ska arbeta som coacher 

för traineeprogrammet. 

– Vi har ett tiotal yrkesroller, 

exempelvis automationselektriker, 

installationselektriker och 

mättekniker. Men alla är elektriker 

i botten. Genom traineeprogrammet 

får ungdomarna 

bland annat chansen att se vad 

de skulle vilja jobba med, säger 

Göran Johansson. 

Teori och praktik 

Traineeprogrammet är utformat 

på tio plus sex månader. 

De första tio månaderna varvas 

teori och praktik. Under den 

perioden är det meningen att 

ungdomarna ska få prova på alla 

verksamheter inom de båda 

företagen som har med området 

el att göra. 

– Teoripass varvas med 

handledarledda praktikveckor 

ute på de olika avdelningarna. 

Ungdomarna kommer att vara 

en till två veckor på varje ställe. 

De kommer att få köra allt 

från processmaskiner till att ha 

tillsyn över den elektriska utrustningen. 

På så sätt får de en 

bredd och ett kontaktnät, säger 

Göran Andersson. 

De sista sex månaderna är 

mer utformade som en traditionell 

lärlingsutbildning. Då är 

ungdomarna på en avdelning 

och skolas in i den yrkesroll det 

är tänkt att de ska ha som anställda. 

För Sapa Heat Transfer och 

Sapa Industriservice är traineeprogrammet 

ett sätt att trygga 

återväxten. 

– Sapa Heat Transfer behöver 

i snitt anställa en elektriker 

varje år för att ersätta avgångarna, 

säger Göran Andersson. 

Vi har också många i 50-årsåldern. 

När dessa närmar sig 

pensionsåldern blir det ett riktigt 

kompetensdränage. 

Men visst finns risken att 

ungdomarna byter industri efter 

genomgånget traineeprogram. 

– Det är som med all annan 

Foto: Stefan Jerrevång 

traineeprogram 

Programmet är på sammanlagt 

16 månader. Under de 

första tio månaderna varvas 

teori med praktik och ungdomarna 

får en inblick i företagens 

olika verksamheter som 

har med el att göra. Under de 

sista sex månaderna sker en 

fördjupning med en specifik 

yrkesutbildning. 

Anställningsformen är visstidsanställning 

de första tio 

månaderna. Därefter erbjuds 

ungdomarna en tillsvidareanställning 

med sex månaders 

handledning, på något av Sapa-företagen. 

rekrytering. Man vet aldrig hur 

länge de stannar, säger Jeanette 

Kaukonen. 

Göran Johansson tror dock 

att förutsättningarna är bättre 

jämfört med annan rekrytering. 

– Utbudet är stort. Här får 

ungdomarna både olika företag 

och avdelningar att välja emellan. 

• 

Marita Andersson


Gunnebo utser ny vd och koncernchef 

LEDARE Per Borgvall har utsetts till säkerhetskoncernen Gunnebos 

vd och koncernchef. Han efterträder Göran Gezelius som 

avgår efter genomförandet av ett stort integrationsarbete. Per 

Borgvall tillträder under våren 2009. Göran Gezelius kvarstår i 

sin befattning fram tills dess. 

Per Borgvall, 50 år civilingenjör, kommer från AB Fagerhult där 

han varit vd och koncernchef sedan 2004. Per Borgvall har tidigare 

haft ledande befattningar inom den brittiska industrikoncernen 

IMI Plc. där han var vd och divisionschef för IMI Indoor 

Climate. Han har också varit vd för Tour & Andersson AB och 

Uponor AB.   

– Gunnebo har, under ledning av Göran Gezelius, genomfört 

en omfattande omstrukturering till ett homogent säkerhetsföretag 

och koncernen går nu in i en ny fas, säger Martin Svalstedt, 

Gunnebos styrelseordförande. 

Per Borgvalls framstående ledaregenskaper samt gedigna internationella 

bakgrund har gjort valet av honom som efterträdare 

naturligt. • 

Industriföretag missar miljonbelopp 

PENGAR Innovationsförmåga och entreprenörskap har alltid kännetecknat 

de småländska industriföretagen och varit grunden 

för exportframgångar. Men nu riskerar tillverkningsindustrin att 

hamna på efterkälken. Okunskapen och oförmågan att hitta, och 

använda de finansieringsstöd som finns är markant. 

Det säger Hans Persbeck, vd i Kronobergs Teknikcentrum, 

som bland annat hjälper sina 70-talet medlemmar inom industrin 

att hitta nya finansieringsmöjligheter. 

– Det finns en stolthet över att kunna driva företag utan hjälp 

från andra bland Smålands företagare, fortsätter han. Men stoltheten 

kan bedra visheten. Industrin konkurrerar globalt och måste 

därför acceptera nya sanningar. 

Ett företag som lärt sig detta är LVI Low Vision International 

som utvecklar och tillverkar hjälpmedel för synsvaga. Företaget 

vände sig tidigt i ett utvecklingsprojekt till Teknikcentrum, och 

fick hjälp med finansieringsalternativen. Det ledde till bidrag från 

Vinnova med 500.000 kronor. • 

Nya medlemmar 

i Teknikföretagen 

Adixen Sensistor AB, Linköping 

Alderholmens Svets & Service AB, Gävle 

Antina AB, Skövde 

Arctic Energy AB, Kalix 

Dafo Brand AB, Tyresö 

Elektromontage i Järfälla AB, Järfälla 

Fehco AB, Glumslöv 

GLM Rubline AB, Kusmark 

Kossab Industriteknik AB, Öjebyn 

Krüger Akvapur AB, Solna 

KSG i Surte AB, Surte 

LEPON Plast AB, Segeltorp 

Llentab AB, Kungshamn 

Malmfälten Bandtransport och Kiruna 

Mellegård & Naij AB, Skövde 

Minimaskiner i Sverige AB, Munkedal 

Mistral Produktion AB, Vadstena 

Newbeam Sweden AB, Söderhamn 

Nolans Mekaniska AB, Alingsås 

Sharpman Engineering AB, Mjölby 

Storebro Maskinrenovering AB, Storebro 

Tunnplåt Sörby AB, Gävle 

Arbetsrätt 

Teknikföretagen på 

turné om reformer 

i sjukförsäkringen 

Arbetsgivaren behöver komma 

in mycket tidigt i den 

process som ska få en sjukskriven 

medarbetare tillbaka 

i arbetslivet. 

Det är ett av de centrala 

budskapen under Teknikföretagens 

informationsturné i 

höst om de nya reformerna i 

sjukförsäkringen. 

FULLBOKAT Turnéns inledande 

halvdagsseminarium i Linköping 

i september med 200 företagsrepresentanter 

illustrerade 

det stora behovet av information 

i de här frågorna. 

Totalt ett tiotal orter ska besökas 

före jul, Stockholm, Malmö, 

Borås, Göteborg, Umeå, 

Växjö, Sundsvall, Karlstad och 

Falun. På seminarierna informerar 

Teknikföretagen, försäkringskassan 

och försäkringsläkare 

om de många bitarna i det 

nya sjukförsäkringspaketet. 

– Hittills har det varit ett 

enormt sug från företagen och 

flera seminarier blev tidigt fullbokade, 

säger Malin Nilsson, 

Teknikföretagen. 

Bakom turnén ligger att Teknikföretagen 

länge har drivit 

opinion kring behovet att få 

sjukförsäkringen mer förutsägbar. 

I synnerhet har det gällt frågan 

om hur sjukpenningperioden 

ska få ett avslut. 

Syfte få fler i jobb 

Successivt under 2008 införs 

dessutom regeringens stora reformpaket 

på sjukförsäkringsområdet, 

med syftet att få fler i 

arbete. Bakgrunden är att sjukfrånvaro 

i Sverige är klart högre 

än i jämförbara länder. Längden 

på sjukfallen har också 

ökat väsentligt. 

– I dag får 550 000 personer 

sjuk- eller aktivitetsersättning – 

en tredubbling på 30 år, konstaterar 

Björn Hammar, Teknikföretagen. 

Den så kallade rehabiliteringskedjan 

(se faktaruta), som 

infördes den 1 juli i år, med sina 

fasta tidsgränser för att pröva 

den sjukskrivnes arbetsförmåga, 

är kanske det viktigaste för 

arbetsgivaren att ta del av. Teknikföretagens 

budskap till medlemmarna 

är att iaktta en större 

handlingsberedskap än tidigare 

under en anställds sjukskrivningstid. 

–Regelverket för arbetsgivaren 

har inte förändrats, påpekar 

Helena Edman, jurist på Teknikföretagen. 

Arbetsskade- och rehabansvar 

är oförändrade. Men 

tidsgränserna i rehabkedjan kan 

ses som en blåslampa för arbetsgivaren 

att mycket tidigt försöka 

få tillbaka den sjukskrivne i jobb. 

Grundregeln är att inte låta 

dagarna gå utan att omedelbart 

sätta igång en rehabutredning. 

Annars är risken att den sjukskrivne 

efter sex månader kommer 

tillbaka till arbetsgivaren 

och vill arbeta, om försäkringskassan 

har bedömt att arbetsförmåga 

finns och därmed nekar 

sjukpenning,. En arbetsgivare 

som då har fullgjort rehabutredning 

och omplaceringsutredning 

står bättre rustad. 

Ledigt för att ta nytt jobb 

Den stora regeländringen för 

arbetsgivaren är den nya ledighetslag 

som trädde i kraft den 

1 oktober. Den innebär att den 

som varit sjukskriven längre 

än tre månader har rätt till ledighet 

för att kunna pröva nytt 

jobb hos annan arbetsgivare. 

– Det är osäkert vilken effekt 

lagen får, eftersom det kan bli 

Teknikföretagens Helena 

Edman föreläser i Linköping 

om nya reformer i sjukförsäkringen. 

svårt att få nya jobb för en sjukskriven, 

säger Hammar. Syftet 

är att uppmuntra folk att söka 

jobb och motverka den tröghet 

som ligger i LAS-systemet. 

På turnén informeras också 

om det så kallade försäkringsmedicinska 

beslutsstödet. 

Längre sjukskrivning ska motiveras 

av läkaren. Syftet är att 

komma ifrån orimliga regionala 

och könsmässiga skillnader i 

sjukskrivningstider. • 

 

Foto: Mirja-Liisa Niemi/Klara språket 

rehabkedjan 

LOTTA FORSMAN 

Under månad 1–3 

av sjukskrivningen 

Försäkringskassan bedömer 

om arbetsförmåga finns för 

ordinarie arbete. Sjukpenning 

betalas om man inte kan 

återgå till sina vanliga arbetsuppgifter. 




annat arbete hos arbetsgivaren 

efter omplacering. Sjukpenning 

betalas om man inte 

kan återgå till någon arbetsuppgift 

hos nuvarande arbetsgivare. 




något arbete på hela arbetsmarknaden. 

Sjukpenning betalas 

om man inte kan utföra 

något arbete alls på arbetsmarknaden

Välkommen till 

Industridagen 

2008 

Den 24 november, på Berns salonger i Stockholm, arrangeras för femte 

gången Industridagen. Vi gästas i år av bland andra vice statsminister 

Maud Olofsson och USAs ambassadör i Sverige Michael Wood. 

KONKURRENSKRAFT OCH KLIMATMÅL 

09.30 REGISTRERING OCH KAFFE 

10.00 VÄLKOMMEN 

Leif Brodén, Industrikommitténs ordförande, 

koncernchef Södra 

INDUSTRINS OFFERT – AVSTÄMNING 

Agneta Dreber, vd Livsmedelsföretagen 

INDUSTRIKOMMITTÉNS INSPEL TILL FoI 2008 

Anders Narvinger, vd Teknikföretagen 

AN INTERNATIONAL PERSPECTIVE 

ON CHALLENGES AHEAD 

Michael Wood, United States Ambassador 

to Sweden 

FEM FÖRETAGS KLIMATARBETE 

Holmen, Magnus Hall, vd 

Cementa, Fredrik Winberg, vd 

SSAB, Martin Pei, teknisk direktör 

Scania, Hasse Johansson, forskningschef 

Ericsson, Håkan Djuphammar, Vice President 

LUNCH 

KONKURRENSKRAFT OCH KLIMATMÅL 

Peter Gossas, vd Sandvik Materials Technology 

KLIMATFRÅGAN OCH INDUSTRINS BRANSCHER 

Marie S. Arwidson, vd Skogsindustrierna 

VICE STATSMINISTER 

Maud Olofsson 

SAMVERKAN FÖR KLIMATMÅLEN – PANEL 

Peter Honeth, statssekr. Utbildningsdepartementet 

Jöran Hägglund, statssekr. Näringsdepartementet 

Elisabeth Nilsson, vd Jernkontoret 

Ulf Bengtsson, ordförande Sveriges Ingenjörer 

Anders Narvinger, vd Teknikföretagen 

Jan-Henrik Sandberg, ordförande Pappers 

KAFFE 

SAMMANFATTNING AV DAGEN 

Stefan Löfven, ordförande IF Metall 

16.00 AVSLUTNING 

Leif Brodén, ordförande Industrikommittén 

Moderator Nedjma Chaouche 

Maud Olofsson 

Michael Wood 

Anmälan och information: www.industridagen.se


Företagen uppmärksammas i Årets Teknikutbildning 

Ett bra samarbete mellan 

företag och skola är det som 

ska belönas med Årets Teknikutbildning 

på gymnasieoch 

högskolenivåerna. Det är 

den stora nyheten när Teknikföretagens 

utmärkelse nu går 

in i sin andra femårsperiod 

åren 2009–2013. 

DIPLOM Nytt är också att företag 

och utbildningsprogram tillsammans 

ska få utmärkelsen. 

Samarbetet kan omfatta tekniskt 

och naturvetenskapligt inriktade 

program på gymnasienivå 

respektive högskole-, civilingenjörs- 

eller teknikprogram 

samt ett eller flera företag. Men 

fortfarande är det utbildningsprogrammen 

som får pengarna 

medan företagen får diplom. 

Maskiningenjörsutbildningen på Högskolan Väst blev Årets Teknikutbildning 2008. Liselott 

Lycke och Anna Runemalm, maskinutbildningen, Högskolan Väst, tog emot utmärkelsen. 

Uppmärksamma företag 

– Syftet är att uppmärksamma 

företags mångåriga insatser 

i skolor och högskolor, säger 

Gun-Britt Morhed, Teknikföretagen. 

Meningen är också att 

finna goda exempel, som kan 

inspirera andra skolor och företag 

att samarbeta för teknikutbildningen. 

Bakom den förändrade inriktningen 

ligger det ganska 

självklara sambandet mellan företagens 

engagemang och lärarnas 

vilja att knyta ihop undervisningen 

med den praktiska 

verkligheten. Det är en stor fördel 

med två delaktiga parter om 

man vill skapa framgångsrika 

tekniska utbildningar, betonar 

Gun-Britt Morhed. 

1,5 miljoner 

Övergripande gäller på alla nivåer 

att utmärkelsen ska uppmuntra 

och belöna framstående 

teknikundervisning samt tekniska 

och naturvetenskapliga 

utbildningar. 

På högskolenivån går en belöning 

på 1,5 miljoner kronor 

till ett tekniker- eller ingenjörsprogram. 

1 miljon kronor ska 

användas för att utveckla samarbetet 

med företagen medan 

500 000 ska gå till studentstipendier. 

FOTO: Karin fjell 

Vidare får en gymnasieskola, 

i var och en av Teknikföretagens 

fem regioner, 250 000 kronor i 

belöning, alltså totalt 1 250 000 

kronor per år. Pengarna ska 

också här användas till fördjupat 

samarbete med företagen. 

Fem kriterier 

Juryn som väljer ut pristagarna 

består av företagsrepresentanter 

i Teknikföretagens regionstyrelser. 

Juryn ska väga samman fem 

kriterier för samarbetet mellan 

företag och skola/högskola: 

• Programmets innehåll och 

upplägg ska utvecklas så att 

det ligger i linje med industrins 

utveckling 

• Eleverna/studenterna ska 

erbjudas arbetsplatsförlagt/integrerat 

lärande för 

verklighetsförankring och 

konkretisering av de kunskaper 

de fått 

• Undervisningen ska ge inblick 

i teknikföretags arbetssätt 

och yrkesroller 

• Samarbetet ska följas upp och 

utvärderas 

• Samarbetet ska drivas långsiktigt 

För att komma ifråga bör ett 

samarbete ha pågått i några år 

för att resultaten ovan ska kunna 

beläggas. Juryn ska således 

inte bedöma planer för samverkan. 

På grundskoleområdet ser 

den nya omgången av Årets 

Teknikutbildning ut som tidigare. 

Här får 25 skolor (fem i varje 

region) 50 000 kronor vardera, 

för att genomföra teknikprojekt. 

Dessa kan gälla ett tekniktema 

eller syfta till att utveckla den 

lokala arbetsplanen i teknik. • 

 

Lotta Forsman 

Medlemmarnas Hus 

Medlemmar i Teknikföretagen kan till mycket 

förmånliga priser boka konferenslokaler på 

Storgatan 5 i Stockholm. Elva nya lokaler i 

varierande storlek från 6 till 75 gäster. 

Läs mer på 

www.teknikforetagen.se/ 

lokaler 

Sök utmärkelsen 

Årets Teknikutbildning! 

Årets Teknikutbildning är Teknikföretagens utmärkelse för 

att uppmuntra och belöna framstående teknikundervisning 

samt tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. 

Våren 2009 belönas grundskolor med bra teknikprojekt och 

väl fungerande samarbeten mellan företag och gymnasieskolor 

eller högskolor. 

Information & bokning 08-782 08 01 

Mer information på 

www.teknikforetagen.se


Lokalt integrationsavtal ger jobb 

Det är svårt för invandrare 

att få arbete i Sverige, eller 

att ens komma till en anställningsintervju. 

Men i 

Göteborg har man hittat 

en lösning. Teknikföretagen 

och IF Metall där har tecknat 

ett integrationsavtal och 

nu har de elva första personerna 

fått jobb på Volvo 

Lastvagnars fabrik i Tuve. 

INTEGRATION. I Göteborg är 

nästan 30 procent av invånarna 

födda i ett annat land än 

Sverige och en alltför stor andel 

av dem har inget arbete. 

– Men vi har också många 

företag som vill ta ett socialt ansvar 

genom att anställa invandrare. 

Problemet är att det kan 

vara svårt att veta vilka kvalifikationer 

dessa har, säger Lennart 

Österlund, regionchef på 

Teknikföretagen Region Väst. 

Sedan flera år har man därför 

samarbetat med IF Metall 

i Göteborg, bland annat med 

validering för att kunna visa 

invandrarnas kompetens för 

arbete i industrin. 

Alla deltagare fick visstidsanställning i förtid när 

Volvo Lastvagnars Tuvefabrik drev ett pilotprojekt 

för det lokala integrationsavtalet i Göteborg. 

Får utbildning 

Nu står parterna bakom ett integrationsavtal 

som innebär 

att arbetsgivaren betalar lägre 

lön de första 18 månaderna 

samtidigt som arbetstagaren 

får den utbildning som krävs 

för att kvalificera sig för en fast 

anställning. Bland annat läser 

de på SFI, Svenska för invandrare, 

fyra timmar i veckan. 

– Här färgas undervisningen 

i svenska av det jobb man 

har. Arbetar man i monteringen 

så är det ord som skiftnyckel 

och skruvdragare som lärs ut. 

Ord som de kan använda dagen 

därpå när de kommer till arbetet, 

säger Lennart Österlund. 

Centralt avtal stupade 

Redan 2003 fördes förhandlingar 

om ett centralt integrationsavtal 

med syfte att säkra industrins 

behov av ny arbetskraft 

och samtidigt ge arbetslösa invandrare 

möjlighet att komma 

in på arbetsmarknaden. 

– Den dåvarande diskrimineringsombudsmannen 

ansåg 

dock att ett sådant avtal skulle 

missgynna de svenskfödda arbetarna. 

Men vi fortsatte diskussionerna 

här i Göteborg, 

säger Lennart Alverå, ombudsman 

på IF Metalls lokala kontor. 

Två problem måste lösas. 

Förutom diskrimineringsaspekten 

måste man hitta någon 

som var villig att ta på sig 

huvudansvaret för projektet. 

Arbetsgivarna skulle bara behöva 

vända sig till en instans. 

Pilotprojekt 

Lösningen blev att arbetsförmedlingen 

och kommunens 

vuxenutbildningsförvaltning 

gick in och inlemmade integrationsavtalet 

i de åtgärdspaket 

som finns för arbetslösa 

invandrare. 2004 var avtalet 

Nu vill han bli fast för att trygga framtiden 

Alla vinner på integrationsavtalet. 

Det gynnar oss arbetsgivare 

som får bra medarbetare, 

samhället som 

slipper kostnader för arbetslöshet 

och individen som får 

ett bra jobb. Det menar Roland 

Gertmo, personalchef 

på Volvo Lastvagnars fabrik 

i Tuve. 

PILOT Sedan i mars har fabriken 

varit testpilot för det nya 

lokala integrationsavtalet. 

– Vi är mycket nöjda, så 

nöjda att vi låtit alla elva deltagare 

gå över till en vanlig visstidsanställning 

i förtid, säger 

Roland Gertmo. Att börja på 

en lägre lönenivå är bra. Det 

behövs en lägre inkörningstrappa 

för att arbetsgivare ska 

nappa, menar han. 

Volvo Lastvagnar har dock 

inte gjort avkall på de krav de 

ställer på den som ska nyanställas. 

Av 25 sökanden plockade 

man ut elva personer. 

– Vi trodde att de skulle vara 

nyanlända till Sverige men 

det visade sig att de flesta varit 

här i några år och svenskan var 

därför hyfsad. 

Gymnasiekompetens 

Men de här personerna hade 

ändå aldrig kommit till en anställningsintervju. 

– Vi har många sökande till 

alla jobb och därför sorterar vi 

bort dem som inte har betyg på 

svenska eller som vi inte kan se 

vilka kvalifikationer 

de 

har. Utan integrationsavtalet 

hade 

de elva aldrig 

fått jobb 

hos oss. Vi 

kräver normalt 

gym- 

har fått jobb på 

Valentin Bregu 

nasiekom- 

petens och 

Volvo Lastvagnar. 

det hade ingen av dem. 

De elva fick börja på kvällsskiftet 

måndag till torsdag. På 

fredagarna hade de svenskundervisning, 

vilket Roland Gertmo 

tycker var väldigt bra. Det 

krävs mycket läsförståelse då 

företagets alla underlag är på 

svenska. 

FOTO: Tommy Andersson 

– Nu avvaktar vi eftersom 

konjunkturen verkar svika 

men blir det bättre tider gör vi 

gärna om det här, säger Roland 

Gertmo. 

En av dem som fått chansen 

att börja arbeta på Volvo Lastvagnar 

är Valentin Bregu, ursprungligen 

från Albanien där 

han arbetade med båtmotorer. 

– Jag har inte varit arbetslös 

i Sverige. Jag har arbetat både 

som städare och som vaktmästare. 

Men jag älskar att arbeta 

med motorer och är mycket 

glad över att jag fått det här 

jobbet på Volvo. Min önskan 

nu är att få en fast anställning, 

för att trygga min framtid, säger 

han. • 

 

KERSTIN LÖVGREN 

klart och ett pilotprojekt kunde 

startas på Volvo Lastvagnars 

fabrik i Tuve våren därpå. 

I en första omgång ingick 

elva personer från flera olika 

länder, bland annat Kina, 

Albanien, Ryssland och Iran. 

Projektet blev så lyckat att de 

nu, trots att 18 månader inte 

har gått, från 1 september 

har fått visstidsanställning 

på samma villkor som andra 

medarbetare på Volvo Lastvagnar. 

• 

KERSTIN LÖVGREN 

AVTALET 

FOTO: Volvo 

Integrationsavtalet IF Metall 

Göteborg/Teknikarbetsgivarna 

Region Väst: 

Vid heltid betalar arbetsgivaren 

14 000 kr/mån under 

6 månader 

Följande 6 månader betalar 

företaget 15 000 kr/mån 

Återstående 6 månader betalar 

företaget 16 000 kr/ 

mån 

Företaget får cirkaa 3 000 

kr/mån i handledarersättning 

De flesta övriga villkor gäller 

(sjuklön, semester, övertid 

med mera) 

Försäkringar (TFA, TGL, 

AGS) ska tecknas.

Posttidning B 

Avsändare: Teknikföretagen, Box 5510, 114 85 Stockholm 

PRESSGRANNAR 

Produktion i Indien 

ger jobb i Sverige 

Svensk teknikexport till Indien har 

ökat med 8 Mdr SEK på tio år vilket 

motsvarar ungefär 1700 jobb i Sverige. 

Vi tar marknadsandelar från 

andra exportörer och vi har ett stort 

överskott i teknikhandeln med Indien. 

Samtidigt har importen från Indien 

ökat men från låg nivå. 

Teknikföretagen publicerar även 

rapporter om bilidustrin med underleverantörer 

och andra delar av indisk 

teknikindustri. 

Webfinanser 11/09/08 

Globalisering stärker Ljungby 

Författaren/journalisten Ulf Wickbom 

reser till Ljungby för att på uppdrag 

av Teknikföretagen berätta om 

framgångsrika industriorter. I boken 

”Hur man flyttar 20 ton död älg - 

och andra perspektiv på svensk framgång” 

berättar han om möten med 

människor och företag i orter som 

Vindeln, Årjäng, Örnsköldsvik och 

Ljungby. Ett ämne är hur klassiska 

tillverkande Ljungyföretag påverkas 

av globalisering. 

Smålandsposten 10/09/08 

Ingenjörer behåller avtal 

Sveriges Ingenjörer håller fast vid löneavtalen 

från 2007. 

 – Det skulle ställa till med en väldig 

oreda om vi sa upp det, säger Ulf 

Bengtsson, förbundsdirektör. 

Snarare borde det vara angeläget 

för arbetsgivarna att försöka få ned 

löneökningstakten. 

– Företagen känner naturligtvis 

av den besvärliga konjunkturen och 

att löneavtalet kan bli dyrt. Det skulle 

ändå förvåna mig mycket om företagarna 

inom Teknikföretagen väljer att 

säga upp avtalet, säger Karl Olof Stenqvist, 

vice vd och förhandlingschef 

inom Teknikföretagen. 

Göteborgs-Posten 05/09/08 

Satsa på infrastrukturen 

För att teknikföretag ska kunna växa 

krävs en rejäl satsning på infrastruktur. 

Det krävs naturligtvis stora satsningar 

i hela landet. Men i Vindeln 

och Umeå-området måste projektet 

väg 363 komma igång. Om detta inte 

sker tappar Vindeln och Umeå-området 

i konkurrenskraft, attraktivitet 

och tillväxt.  Sverige är beroende 

av teknikföretag som Cranab AB och 

Indexator AB, skriver Jan-Eric Sandberg, 

regionchef, Teknikföretagen region 

norr. 

Västerbottens-Kuriren 03/09/08 

Intervjun: Peter Schmid 

Omställning på Grindex gav nystart 

Pumpföretaget Grindex i 

Haninge sade upp samtliga 

110 anställda i december 

2006. Målet var 

att ingen av dessa skulle 

vara arbetslös den 

1 mars 2008 – något 

man klarade så när som 

på tre personer. 

Det var vd Peter Schmid som 

hade den svåra uppgiften att 

förklara för personalen att 

de skulle sägas upp – trots 

att Grindex sedan länge varit ett av ITT 

Flygtkoncernens mest lönsamma företag. 

Som ansvarig för affärsutveckling, 

avvattning på ITT var det också han 

som hade ansvarat för ITTs nya pumpgeneration, 

på både Flygt och Grindex. 

Grindex, som sedan 1966 är ett dotterbolag 

till ITT Flygt (numera ITT 

Water & Wastewater) har sedan dess tillverkat 

dränkbara pumpar till bygg- och 

gruvindustrin. Den globala försäljningen 

sker via ett 50-tal distributörer. 

– Saken var att ITT och Grindex under 

alla år tillverkat pumpar under egna 

varumärken och med två produktionsorganisationer. 

Vi konkurrerade alltså 

med oss själva, förklarar Peter Schmid. 

Och trots att detta hittills varit lönsamt 

stod det klart att det skulle bli svårt att 

överleva med den modellen. 

Två varumärken under en hatt 

Beslutet blev alltså att flytta Grindex tillverkning 

av 17 000 pumpar till ITT Flygt 

i Emmaboda, där totalt drygt 32 000 

pumpar skulle tillverkas, fortfarande 

under två varumärken men med samma 

produktionsledning, inköpsorganisation 

med mera. Grindex skulle inrikta 

sig på marknadsföring/försäljning av 

”sina” pumpar. 

När personalen informerades i december 

2006 presenterades också ett 

omställningspaket, inklusive ett stort 

stödprogram, som med hjälp av bland 

annat Trygghetsrådet (TRR) resulterade 

i en bra nystart för så gott som samtliga. 

Omställningspaketet hade flera karaktäristiska 

drag. Det skulle hjälpa de 

anställda till nya jobb och samtidigt försöka 

få dem att stanna kvar i företaget 

fram till nedläggningsdagen den 29 februari 

2008. 

– Resultatet blev en kompromiss. Vid 

Peter Schmid, vd 

Grindex, drev ett omställningsarbete, 

som 

innebar att samtliga 

110 anställda sades 

upp – och så gott som 

alla fick nytt jobb. 

nedläggningen fanns drygt hälften av de 

110 kvar plus 30 inhyrda. 

Respekt 

Paketet var också mycket långtgående 

vad gäller åtgärder och resurser. 

– När jag ombads att leda förändringsarbetet, 

sade jag OK på vissa villkor, 

säger Peter Schmid. Målet var att 

hjälpa folk hitta ny sysselsättning. Alla 

skulle ha jobb efter nedläggningen och 

i processen skulle ingen känna sig respektlöst 

behandlad. 

Ett jobbcenter inrättades i ett konferensrum 

på företaget, dit alla kunde gå 

för att få hjälp med att söka jobb, skriva 

CV och så vidare. Centret var alltid bemannat 

med folk från TRR. 

– All slags extern utbildning beviljades, 

bland annat kurser i plattsättning, 

körkort för lastbil, fastighetsskötar-, grävmaskinist- 

eller truckförarutbildning. 

Alla som önskade det fick också delta i 

individuella stödprogram med hjälp av 

TRR. 

30 miljoner 

Till exempel fick en kvinnlig anställd på 

marknadsavdelningen hjälp att bli företagets 

nya distributör i Rumänien. Två andra 

anställda från verkstaden, en av dem chef 

för bearbetningen (svarvning och fräsning) 

hjälptes att starta ett eget företag, 

WeCan Production, med Grindex som 

första kund. Verksamheten är inriktad på 

bearbetning av aluminiumprodukter. 

Kvar i Grindex blev 15 anställda på 

främst marknads- och säljsidan medan 

14 personer fick jobb i koncernen, till exempel 

på utvecklingsavdelningen, som 

servicetekniker eller vid fabriken i Emmaboda. 

Därtill har Grindex nyanställt 

sju. 

Peter Schmid och den övriga företagsledningen 

ägnade mycket tid åt att 

fånga upp de anställdas frågor kring 

omstruktureringen 

– Svårast att förklara var att uppsägningarna 

kom i ett skede när företaget 

gick så bra. Grindex vinst ökade exempelvis 

med 100 procent under nedläggningsåret, 

säger Schmid. De dryga 30 

miljoner kronor omställningspaketet 

kostade får i det sammanhanget ses som 

en investering. • 

LOTTA FORSMAN 

PETER SCHMID 

FOTO: grindex 

2006 vd, Grindex 

2001–2006 affärsutveckling, 

avvattning, ITT Flygt 

1999–2001 marknadschef, Grindex, 

1991–1999 marknadschef, andra 

branscher 

1988–91 exportsäljare, Grindex 

Civilingenjör Tekniska Högskolan, 

Linköping, industriell ekonomi 

Huvudsakligen en ”marknadsmänniska” 

inom industriell och internationell 

marknadsföring/försäljning

TeknikfÃ¶retagen Direkt nr 6 2008

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?