Teknikföretagen Direkt nr 6 2008

teknikforetagen.se

Teknikföretagen Direkt nr 6 2008

#6 OKTOBER 2008 – Din tidning om teknik och ledarskap från Teknikföretagen direkt

Satelliter styrs med svensk rymdteknik

FLYGER Rosettasatelliten, uppskjuten av den europeiska rymdstyrelsen ESA, är utrustad med

datorbaserade styr- och kontrollsystem från Ruag Aerospace, tidigare Saab Space. SIDAN 4–5

Foto: ESA

Foto: Stefan Jerrevång

Unikt traineeprogram

tryggar återväxt

JOBB Martin Johansson och Anna Larsson får

fast jobb på något av Sapaföretagen i Finspång

efter avslutad traineeperiod. De deltar i

ett program för elever som har gått ut gymnasieskolans

elutbildning. SIDAN 11

En ledig nisch i

vindkraft till havs

KRAFT Svenska företag bör ta tag i möjligheten

att utveckla vindkraftverk för havsmiljö. Det

tänker vd Matthias Rapp, Svensk Vindenergi,

ta upp med branschfolket på Elifs höstmöte

den 15 oktober. SIDAN 8


2 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2008

REDAKTION

Utgivare

Teknikföretagens Förlag AB

Ansv. utgivare &

ledaravdelning

Jonas Cohen

jonas.cohen@teknikforetagen.se

Redaktör

Lotta Forsman

Tfn: 08-22 15 77

Mobil: 0706-32 03 66

lotta@lofoinfo.se

Skribenter i detta nummer

Marita Andersson, Ylva Berlin, Fia

Forsman, Lotta Forsman, Göran

Kristiansson, Kerstin Lövgren och Leif

Schelin.

Prenumeration

Kristina Flodin

Tfn: 08-782 09 15

kristina.flodin@teknikforetagen.se

Årsprenumeration: 200 kr + moms

Grafisk form

www.formetc.se

Telefon, vxl.

08-782 08 00

Fax

08-782 09 00

Adress

Box 5510, 114 85 Stockholm

Besöksadress: Storgatan 5

Hemsida

www.teknikforetagen.se

Utgivare

Teknikföretagens Förlag AB

på uppdrag av Teknikföretagen.

Tryck

Svenska Tryckcentralen, 2008

ISSN nr. 1651-906X

Upplaga

13 600 ex.

Teknikföretagen företräder de viktigaste

företagen för Sverige och

har mer än 3400 medlemsföretag

med sammanlagt över 300 000

medarbetare. Medlemsföretagen

står för hälften av Sveriges export

och hur det går för dessa företag

är avgörande för hela Sverige.

Teknikföretagen arbetar med att

kombinera praktisk vardagsnytta

med insatser som på sikt förbättrar

villkoren för alla medlemmar.

Tidningen Teknikföretagen Direkt

når befattningshavare i svenska

teknikföretag och utkommer

2008 med 8 nummer.

All redaktionell text lagras

i elektroniskt arkiv och görs

tillgänglig via hemsidan. Externa

skribenter måste meddela eventuellt

förbehåll mot att få sin text

lagrad. I princip publiceras inte

artiklar med sådant förbehåll.

Foto: Anna Hållams

Ledaren

Jobb i Indien ger jobb i Sverige men…

För två år sedan presenterade vi en

rapport om svenska teknikföretags

närvaro och verksamhet i Kina.

Bland annat visade vi att det fanns

starka kopplingar mellan närvaro där och

utvecklingspotential och tillväxt i Sverige.

Alltså att det var till gagn för oss i Sverige

att ”svenska” företag fanns på plats i Kina.

Nu ger den nya rapporten – Svenska teknikföretag

i Indien – motsvarande signaler.

Svensk industri har ökat sin närvaro kraftigt

i Indien de senaste åren och företagen har redan

över 20 000 anställda i landet. Men detta

har alltså även lett till fler nya jobb i Sverige.

Den svenska teknikexporten till Indien

har ökat med 8 miljarder kronor de

senaste tio åren vilket motsvarar ungefär

1700 jobb i Sverige. Sverige tar marknadsandelar

från andra exportörer och vi har

ett stort överskott i teknikhandeln med

Indien. Samtidigt har importen från Indien

ökat men från låg nivå. Det är främst

delar till bilindustrin som importeras och

utvecklingen indikerar en fortsatt kraftig

ökning av denna import till Sverige.

Gästkrönikan

Hur står det till med den svenska

demokratin Har vi det pluralistiska

samhälle där folkviljan kommer

till uttryck, fri från staten

Eller är det i själva verket staten som driver

opinionsbildningen för att få folket att

tycka rätt Något vi normalt förknippar

med helt andra regimer än demokratiska.


Svaret är faktiskt inte så givet som det

först verkar. Visserligen kan den fria debatten

ta sig väldigt mäktiga uttryck, vilket inte

minst bloggosfärens uppror mot FRA-lagen

visar.

Precis som i Kina har de svenska företagen

i Indien främst produktion för den

lokala marknaden där men i framtiden

torde det bli mer export från Indien både

regionalt och globalt.

Att blåsa i pipan kan bli obekvämt

Men samtidigt krackelerar folkrörelsedemokratin.

Politiska partier och intresseorganisationer

förmår inte längre skapa opinion.

Istället har statliga myndigheter fått eller

själva tagit på sig uppgiften.

En av de första som pekade på vart vi var

på väg var statsvetarprofessorn Bo Rothstein.

Han beskrev hur den statliga byråkratins

uppgift under 1990-talet åtminstone

delvis växlade från ”genomförande av reformer

till statlig ideologiproduktion”.

Myndigheter som Folkhälsoinstitutet,

Glesbygdsverket, Ungdomsstyrelsen, Nationella

sekretariatet för genusforskning, ombudsmännen

för diskriminering, barn och

Hur står det till med den svenska

demokratin Har vi det pluralistiska

samhälle där folkviljan kommer till uttryck,

fri från staten Eller är det i själva verket

staten som driver opinionsbildningen för

att få folket att tycka rätt AnDERS JONSSON

jämställdhet är alla exempel på nya institutioner

vars huvuduppgift är att bilda opinion.

”Den ideologiska kampen om viktiga

samhällsfrågor förs mellan generaldirektörer

och andra tjänstemän”, skrev Rothstein

och upprepar det i sin bok ”Förargelseväckande

beteende”, utgiven av SNS.

”Partiernas roll blir inte längre att vara

ett forum där ideologiska program och

ståndpunkter formuleras för att, om de får

väljarnas stöd, genomföras av en lojal statsförvaltning.

I stället blir partiernas roll att

I Indien är det framförallt den inhemska

bilindustrin med sina underleverantörer

som kommer att växa kraftigt framöver.

Exakt hur detta kommer att påverka Sverige

och industrin i Sverige är ännu inte

avgjort. Som alla vet är de ”mogna” företagen

inom bilindustrin satt under starkt

tryck och det råder stor osäkerhet om vad

som komma skall.

Antalet anställda i svenska företag i Indien

har fördubblats på bara fem år och

företagens egna expansionsplaner antyder

att de kommer att ha minst 30 000 anställda

inom fem år. Det som mest bromsar

företagens expansion i Indien är dålig

infrastruktur, omfattande byråkrati och

korruption.

Men även om svenska teknikföretags

verksamhet i Indien är av godo så, kan vi

inte slå oss till ro. Vi behöver alltjämt ständigt

förbättrade förutsättningar också i

Sverige för att långsiktigt kunna utnyttja

fördelarna. Det innebär att vi behöver ett

forskningssystem som bättre kopplar ihop

statens resurser för forskning och utveckling

med den omfattande forskningsverksamhet

som bedrivs i industrin.

Vidare behöver vi förbättra produktionsförutsättningarna

totalt sett i Sverige

och här är inte minst tillgången på kompetenta

medarbetare en avgörande fråga. Precis

som i Kina, utbildar också Indien mängder

av ingenjörer och tekniker av minst

samma kvalitet som det svenska utbildningsväsendet

kan erbjuda. Att få fler duktiga

och hungriga unga att söka till matematiska,

naturvetenskapliga och tekniska

utbildningar är därför avgörande för svenska

teknikföretags framtida konkurrenskraft.

De mått och steg som vi nu vidtar i Sverige

kommer alltså att avgöra teknikföretags

verksamhet i Indien vilket i sin tur

kommer att få återverkningar på produktionen

också i Sverige. •

hos sina alltmer lättrörliga väljare försöka

få acceptans för de ideologiska plattformar

som skapats av de ideologiska statsapparaternas

kadrer av tjänstemän och till forskare

förklädda ideologiproducenter”, spetsar

han till det.

Sådana träffande salvor är naturligtvis

fruktansvärda att höra för dem som fortfarande

talar om levande folkrörelser i högtidstalen.

Och inte blir maktens företrädare

gladare när Rothstein lanserar teorin att de

borttynande partierna försöker ”säkra sina

positioner genom att konsolidera sig i statsapparaten”.

Rothsteins nya bok handlar om hur det

är att blåsa i pipan även om det riskerar att

bli obekvämt. Särskilt i ett litet land där beslutsfattare

och byråkrati är inflätade i varandra

med tjänstetillsättningar och utdelande

av anslag.

Rothstein påstår att han klarat sig bra.

Han har mer forskningsanslag än han kan

klara av (nästan) och en bra professorsställning.

Det låter ju betryggande. Hade han straffats

hade demokratin varit riktigt illa ute. •

ANDERS JONSSON,

POLITISK KOMMENTATOR, BL A AFFÄRSVÄRLDEN


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2008 3

Nu är lågkonjunkturen på väg

Den tidigare inbromsningen

i konjunkturen är nu på väg

in i en direkt nedgång med

kommande negativ verkan

på produktion och antal

anställda. Det visar Teknikföretagens

konjunkturbarometer

för tredje kvartalet 2008.

Den globala krisen på

finansmarknaden ökar i hög

grad osäkerheten kring konjunkturens

förlopp.

NEDÅT Undersökningen genomfördes

i mitten av augusti

och omfattar 497 företag med

en sammanlagd försäljning på

659 miljoner kronor, varav 77

procent på export.

Företagens rapporter om orderingången

under det tredje

kvartalet är påfallande mer negativa

jämfört med motsvarande

siffror före sommaren. Då

var det i huvudsak bilindustrin

med underleverantörer som visade

en minskad ordervolym.

Nu minskar ordervolymerna för

så gott som samtliga branscher,

grupper av leverantörer och olika

storleksgrupper av företag.

Negativ bild

– Bilden är entydigt negativ,

kommenterar Teknikföretagens

chefekonom Anders Rune. Vår

mätning före sommaren visade

på en fortsatt inbromsning av

konjunkturen, nu ser vi en nedgång

på bred front i ordervolymerna

och på i stort sett samtliga

områden.

Den svenska teknikexporten

till Indien har ökat med hela

8 miljarder kronor de senaste

tio åren vilket motsvarar

en tillväxt av ungefär 1 700

jobb i Sverige. Vi tar marknadsandelar

från andra exportörer

och vi har ett stort

överskott i teknikhandeln

med Indien.

MARKNAD Det framgår av en

ny rapport från Teknikföretagen,

”Svenska företag i Indien

– hur påverkas verksamheten

i Sverige” Rapporten baseras

på intervjuer med företagsledare

för samtliga svenska storföretag

med verksamhet i Indien.

De undersökta företagen

är ABB, AB Volvo, Alfa Laval,

ORDERINGÅNGEN NED PÅ BRED FRONT

60

40

20

0

-20

-40

-60

aug

01

feb

02

aug

02

feb

03

aug

03

Atlas Copco, Electrolux, Ericsson,

Haldex, Höganäs, IBM,

Nefab, Sandvik, Seco Tools,

SKF, Sony Ericsson, Tetra Pak

och Trelleborg.

feb

04

– Detta är början på lågkonjunkturen,

summerar han. Hur

djup och lång den kommer att

bli, kan ingen säga idag och den

världsomfattande finanskrisen

ökar naturligtvis osäkerheten

på den punkten.

Undersökningen visar att

nedgången inom bil- och transportmedelsindustrin

har fördjupats

och påverkar leverantörerna

i ökad omfattning.

Nedgången är omfattande på

exportmarknaden. Detta är en

återspegling av minskad efterfrågan

på personbilar i USA,

men på senare tid är det nedgången

i västra Europa som slår

Bra för Sverige

Slutsatsen i rapporten är att företagens

verksamhet i Indien är

bra, inte bara för de enskilda bolagen,

utan även för Sverige. Utbytet

har hittills främst drivits

av marknadsskäl, eller av behovet

att vara närvarande i ett land

med 1,1 miljarder invånare.

De svenska företagen har

främst produktion för den lokala

marknaden i Indien. I framtiden

blir det mer export från Indien

regionalt och även globalt.

I Indien är det framförallt

den inhemska bilindustrin

med underleverantörer

som kommer att växa kraftigt

framöver. Exakt hur detta

kommer att påverka Sverige

och industrin i Sverige går ännu

inte att avgöra.

Fördubbling

Rapporten visar att antalet anställda

i svenska företag i Indien

fördubblats på bara fem år

och att företagens egna expansionsplaner

antyder att de om

fem år kommer att ha minst 30

000 anställda mot 20 000 idag.

Det som mest bromsar företagens

expansion i Indien är dålig

infrastruktur, omfattande byråkrati

och korruption.

Utöver rapporten om hur

igenom. Bilföretagen har redan

inlett en anpassning av produktionen

till en lägre efterfrågan.

Orderomslaget är tydligt

också bland metallvaruföretag,

leverantörer till bygg- och anläggningsindustrin

och på flera

andra håll.

Sammanvägt är det nu mer

Svenska teknikföretag i Indien ökar antalet anställda

aug

04

feb

05

Andel teknikföretag (viktat på storlek på försäljningen) som anger att totala orderingången det

senaste kvartalet ökat (+) respektive minskat (-). Kurvan visar skillnaden netto (ökat – minskat).


Källa: Teknikföretagens kvartalsvisa konjukturbarometer.


Bilden är entydigt negativ. Vår mätning före

sommaren visade på en fortsatt inbromsning av

konjunkturen, nu ser vi en nedgång på bred front i

ordervolymerna och på i stort sett samtliga områden.

Anders rune, chefekonom teknikföretagen

aug

05

feb

06

aug

06

feb

07

aug

07

feb

08

Sju rapporter om

indisk teknikindustri

från Teknikföretagen.

aug

08

Indien påverkar verksamheten

i Sverige publicerar Teknikföretagen

samtidigt en serie bakgrundsrapporter

om indiska

teknikbranscher, som bilindustrin

med underleverantörer,

än vartannat företag som har

en minskad ordervolym, både

på export och inom hemmaorder.

Före sommaren var det en

tredjedel av företagen som hade

minskad ordervolym på export

och knappt en femtedel på den

svenska hemmamarknaden.

– Vi kan nu räkna med ett

ökat genomslag på produktion

och anställda framöver, fortsätter

Anders Rune. Före sommaren

var de flesta branscher kvar i

tillväxtzonen, vad gäller produktion

och antalet anställda fortsatte

stiga så sent som i augusti.

Framöver pekar det däremot

nedåt. Bristen på nyckelpersonal

har börjat minska och ett ökat

antal företag har varslat personal

i betydande omfattning.

Lägre brist på arbetskraft

Drygt en fjärdedel av företagen

rapporterar brist på yrkesarbetare

under tredje kvartalet, jämfört

med runt en tredjedel ett kvartal

tidigare. I storföretagen eller

dem med fler än 500 anställda är

nedgången särskilt tydlig. Bristen

på tekniker/ingenjörer avtar

i betydligt större omfattning än

under andra kvartalet i år, eller

från 34 procent till 27 procent.

Också här är nedgången störst i

storföretagen.

Andelen företag med fullt

kapacitetsutnyttjande minskar

något, nu är det 46 procent av

företagen som rapporterar fullt

utnyttjande av produktionskapaciteten.

• Lotta Forsman

maskinindustrin, elmaskiner,

tele- och elektroindustrin samt

metallvaruindustrin. Samtliga

rapporter finns på:

www.teknikforetagen.se •


Lotta Forsman


4 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2008

Ruag Aeorspace har gjort de datorbaserade

styr- och kontrollsystemen

för Mars Express-sateliten som

producerar bilder av den röda

planeten.

foto: ESa

Svensk teknik styr Europas satelliter

När Europas rymdstyrelse ESA skickar ut satelliter för att

bevaka Mars, Venus och vår egen planet är svensk rymdteknik

från Ruag Aerospace med och kontrollerar raketer

och satelliter.

Ruag Aerospace, från och med oktober, är mer känt som

Saab Space (se artikel sidan 5). Sedan 1960-talet har företaget

levererat utrustning till europeiska rymdprogram.

SATELLITER – Vi är med i de

flesta av Europas vetenskapliga

rymdprojekt på något hörn,

säger Lars Nordfeldt, Ruag

Aerospace informationschef i

Sverige.

I tre av ESAs uppmärksammade

pågående projekt – Rosetta,

Mars Express och Venus

Express – har Ruag Aerospace

gjort de datorbaserade styr- och

kontrollsystemen för satelliterna.

Mars-satelliten sköts upp

2003 och har producerat mängder

av fantastiska bilder av ”den

röda planeten”. Venus-projektet

har sedan 2005 studerat hur

det kommer sig att planeten har

en så ogästvänlig miljö trots att

den har många gemensamma

egenskaper med Jorden.

Datorstyrsystem är Ruag

Aerospace största produktgrupp

och står för nära 50 procent av

företagets omsättning. Datorn

är kontrollstationens förlängda

arm ombord på satelliten. Den

tar bland annat emot radiosignaler

från markstationen och

tolkar dem för att ge kommandon

till satellitens delsystem.

Okänd asteroid

Satelliten Rosetta sköts upp

2004 men utförde sitt första vetenskapliga

uppdrag den 5 september

i år när den passerade

asteroiden Steins på 800 kilometers

avstånd och tog bilder

av den hittills rätt okända himlakroppen.

– Slutmålet är att flyga ikapp

kometen Churymov-Gerasimenko,

vilken den når år 2014. Då ska

en landare placeras på kometens

yta för att undersöka vad

kometen består

av, säger

Lars Nordfeldt.

Europas

största beställare

av

rymdprodukter

är

rymdstyrelsen

ESA, finansierat

av

Lars Nordfeldt,

Ruag Aerospace,

Sverige

bidrag från alla medlemsländer.

Sveriges bidrag utgör omkring

2,5 procent av ESAs budget.

– Vi har lyckats med något

ovanligt i rymdbranschen. Nästan

hälften av vår omsättning är

kommersiella projekt där konkurrens

med pris och prestanda

är avgörande, säger Lars Nordfeldt.

En framgångsrik produkt

som Ruag Aerospace tillverkar

för kommersiella kunder är separationssystem

till raketoperatörer

som amerikanska Boeing,

ILS eller ryska Proton. Systemet

består av en klämring som håller

fast satelliten vid bärraketen.

När den har hittat sin bana

utfärdas ett kommando om att

frigöra satelliten från raketen.

– Det är vi världsledande på.

Vi har hittills gjort 399 separationer

och den 400:e separationen

görs under senare delen av

september.

För närvarande lägger Ruag

Aerospace stora resurser på

att förbereda sig inför upphandlingen

till Europas nya satellitnavigationssystem

Galileo. I

testfasen av Galileo, som ska bli

Europas motsvarighet till det

amerikanska GPS-systemet, har

Ruag levererat signalgeneratorer

till satellitens navigationssystem.

Order till Galileo

– Ruag har redan börjat bygga

apparater till de fyra första satelliterna

som ska användas för systemtester

2010. Under hösten och

vintern ska vi presentera skarpa

offerter för att bygga apparater

till de ytterligare 26 satelliter som

krävs i ett fullt utbyggt system till

2013, säger Lars Nordfeldt.

Han uppger att Galileo under

en treårsperiod kan innebära

order för Ruag Aerospace på

ESA

Huvudkontor: i Paris

Antal anställda: cirka 1 900

Finansieras av: bidrag från

medlemsstaterna

Budget: 2 975 miljoner euro

2007

Europeiska rymdstyrelsen

har 17 medlemsstater

Svenska rymdstyrelsen betalade

2007 cirka 477 miljoner

kronor till ESA-program

Omkring 223 miljoner kronor

satsades i svenska rymdprojekt

samma år.

Källa: ESA, Rymdstyrelsen

mellan 500 miljoner och 1 miljard

kronor.

Längre in i framtiden ligger

EUs Global Monitoring for

Earth Observation and Security

GMES. Med Jorden i fokus

ska satelliterna bland annat

syssla med klimatforskning,

meteorologi, bevakning av

jordytan, krishärdar och vulkanutbrott.


Fia Forsman


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2008 5

Saab Space blir schweiziskt

Saab har hittat en köpare

till rymdverksamheten Saab

Space. Det är schweiziska

Ruag Holding som vill växa

inom rymdområdet och har

förvärvat företaget, som

från oktober heter Ruag

Aerospace Sweden AB.

AVTAL Redan under hösten 2007

deklarerade Saab att rymdverksamheten

var till salu. Men det

var först i juli 2008 som avtal

tecknades med Ruag, som betalar

335 miljoner kronor för Saab

Space AB. Dessutom får Saab

framtida betalningar som baseras

på rymdverksamhetens resultatutveckling

de kommande

åren.

Schweiziska Ruag har haft

en rymdverksamhet i 30 år,

men den har varit liten. Nu vill

bolaget, som främst har flygoch

försvarsverksamhet, växa

inom rymdbranschen.

Lång rymderfarenhet

Saab har varit verksamt inom

rymdteknik sedan 1960-talet,

men det var först 1983 som Saab

Space bildades för att kommersialisera

kunnandet inom

rymddatorer. 1992 slogs verksamheten

ihop med Ericssons

rymdverksamhet och Saab Ericsson

Space bildades.

Under 14 år ägde Saab 60

procent av bolaget och Ericsson

40 procent, men när Ericsson

Microwave Systems köptes av

Saab 2006 blev även rymdverksamheten

helägd av Saab och

återtog då namnet Saab Space.

– Rymdverksamheterna inom

Ruag och Saab Space överlappar

inte varandra, vilket

borgar för att verksamheten i

Göteborg och Linköping kommer

att ligga kvar och utvecklas

vidare, säger informationschefen

Lars Nordfeldt.

SAAB SPACE

Tillverkar datorsystem, antenner

och mikrovågselektronik

till satelliter samt separationssystem

till bärraketer.

Har produktutveckling och tillverkning

i Göteborg, Linköping

och vid dotterbolaget Austrian

Aerospace i Österrike.

Antal anställda: 500, varav

130 i Österrike

Omsättning: 724 miljoner kronor,

2007

Vd: Bengt Mörtberg

Syftet med affären är att få en

större volym inom rymdverksamheten

och möjliggöra samarbete

mellan bolagen i Sverige,

Österrike och Schweiz.

– Bakom affären ligger att vi

ska kunna samarbeta industriellt

och politiskt. Tillsammans

står våra tre länder för 7-8 procent

av budgeten inom ESA och

har därmed lättare att hävda sina

intressen inom ESA-världen,

förklarar Lars Nordfeldt.

ESAs budget bygger på

anslag från medlemsländerna

och tanken är att länderna över

en tidsperiod ska få retur på sina

investeringar.

Lars Nordfeldt ser positivt på

Rymdindustrin i Europa 2007

Schweiziska Ruag har haft en liten rymdverksamhet

i 30 år men nu vill man växa och

har betalat 335 miljoner för Saab Space AB.

foto: Ruag holding

affären. Det tidigare moderbolaget

Saab konstaterade att rymdtekniken

inte tillhörde kärnverksamheten.

Dessutom uppfyllde

verksamheten inte Saab-koncernens

krav på lönsamhet.

Är rymdbolaget inte lönsamt

– Alla år vi har funnits, utom

ett, har vi gått med vinst.

Men den delen av rymdbranschen

som tillverkar hårdvara

är inte bland de mer lönsamma

och vinstmarginalerna i sektorn

ligger oftast under 10 procent.

Egentligen är rymdverksamhet

en investering i kompetensutveckling

och image. •

Fia Forsman

Land Omsättning miljoner euro Anställda

Frankrike 2 404 11 355

Tyskland 810 4 799

Italien 776 3 969

Storbrit. 565 3 144

Spanien 248 2 137

Belgien 158 1 233

Sverige 99 678

Schweiz 90 707

Nederländerna 66 525

Norge 55 316

Österrike 42 314

Danmark 20 155

Finland 15 148

Irland 5,9 51

Portugal 5,6 79

Luxemburg 3,7 27

Totalt 5 360 29 637


Källa: Eurospace

AFFÄRSJURIDIK

Offert-Order-Avtal

21 oktober, Stockholm

Industriella

anläggningskontrakt

14-15 oktober, Stockholm

Internationell kontraktsrätt

18 november, Göteborg

ARBETSRÄTT

Att genomföra en

lokal förhandling

11-13 november, Göteborg

9-11 december, Stockholm

Praktisk arbetsrätt

14-15 oktober, Örebro

21-22 oktober, Ludvika

22-23 oktober, Helsingborg

22-23 oktober, Kalix

11-12 november, Karlstad

12, 19, 26 november, Växjö

18-20 november, Trollhättan

25-27 november, Stockholm

2-3 december, Västerås

Praktisk arbetsrätt – TEKO

14-15 oktober, Borås

Löneadministrationsdagen

23 oktober, Göteborg

13 november, Skövde

Kurser 2008

Att sätta lön – seminarium

6 november, Stockholm

Löneadministration I

18-20 november, Stockholm

ARBETSMILJÖ

Arbetsmiljöarbetet i företaget

14-15 oktober, Kalmar

28-29 oktober, Stockholm

Sjukskrivning och

rehabilitering

23 oktober, Sundsvall

11 november, Göteborg

Systematiskt arbetsmiljöarbete

och chefens arbetsmiljöansvar

(chefshandboken)

20 november, Örnsköldsvik

MILJÖ

Kemikaliekunskap

för teknikföretag

28 oktober, Skellefteå

11 november, Stockholm

2 december, Jönköping

Miljöbalken och integrerade

ledningssystem

21-22 oktober, Göteborg

26-27 november, Stockholm

Komplett utbud och företagsanpassade kurser

www.teknikforetagen.se

Journummer för rådgivning

När du behöver rådgivning inom

något av våra verksamhetsområden

kan du under kontors tid

ringa jour numret

08-782 08 80.

För att få snabbare service

är det bra om du har företagets

organisationsnummer

till hands.


6 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2008

Volvo och andra generationens biobränsle

Volvokoncernen har fått ett

europeiskt projekt kring biobränslet

DME, dimetyleter

godkänt.

– Därmed kan utvecklingen

gå snabbare än om

vi arbetar på egen hand, säger

Per Salomonsson, Volvokoncernen,

projektledare för

BioDME-projektet.

PILOT Nu har EU beslutat att

satsa pengar på en pilotanläggning

i Piteå, som ska producera

DME av svartlut, en

restprodukt från pappersmassetillverkning.

BioDME är ett samarbetsprojekt

mellan sju företag Volvo,

Chemrec, Delphi, ETC,

Halldor Topsøe, Preem och

Total. Det ska demonstrera hela

teknikkedjan från biomassa

till lastbilar, som drivs med

DME, inklusive bränsledistribution

och tankstationer.

I stort sett klar

Chemrec har finjusterat en patentskyddad

teknik, som förgasar

svartlut från massabruket

Smurfit Kappa Kraftliner

i Piteå. Med stöd på cirka 175

miljoner kronor från svenska

Volvo satsar mycket pengar och kompetens på att få fram andra generationens biobränsle till sina lastbilar.

Energimyndigheten och EU,

kommer Chemrec och Haldor

Topsøe att bygga världens

första pilotanläggning för tillverkning

av DME från biomassa.

Den är färdig att tas i

bruk i början av år 2010.

Tekniken för motorerna är i

stort sett klar.

– Genom att förändra bränslematningssystemet

på lastbilens

dieselmotor, så ska fordonet

kunna gå på DME. Volvo

utvecklar motorer som klarar

det, berättar Per Salomonsson.

Nackdelen är att motorerna

inte kan gå på annat bränsle än

DME, vilket förutsätter ett helt

nytt distributionssystem. Preem

som deltar i projektet ska bygga

tankstationer i Piteå, Stockholm,

Göteborg och Växjö.

Unikt samarbete

Projektet och pilotanläggningen

i Piteå bygger på en unik

samverkan mellan skogsindustrin,

oljeindustrin och fordonsindustrin.

Totalverkningsgraden är

hög, det vill säga den mängd

energi man får ut från råvara

till omvandlad energi i fordonet.

Dessutom är DME miljövänligt,

ger mindre utsläpp av

växthusgaser och en mindre

mängd partiklar i luften, enligt

Per Salomonsson.

Han säger att det är viktigt

att systemen i fordonen utvecklas,

samt att DME verkligen

lanseras på marknaden.

En utbyggnad av infrastrukturen

för hur bränslet ska distribueras,

är ett centralt problem.

– Om vi inte har tillgång till

de nya bränslena, så har vi ingen

glädje av avancerad motorteknologi.


YLVA BERLIN

Extremt låga utsläppsnivåer

Andra generationens biodrivmedel

tillverkas genom

förgasning. Processen kan

ge en rad olika drivmedel,

som slutprodukter. Dessutom

kan man under en övergångsfas

utgå från fossila

råvaror, som olja, kol och

naturgas.

DME Till första generationens

biobränsle hör etanol, biogas

och RME (rapsdiesel).

Andra generationens biobränsle

har genomgående högre

systemverkningsgrad, jämfört

med första generationens

– det vill säga mer energi kan

utvinnas från den ursprungliga

mängden biomassa.

BioDME-gruppen i Piteå är ett unikt samarbete mellan skogsindustrin,

oljeindustrin och fordonsindustrin. Projektledare Per Salomonsson,

första raden, tredje från höger.

Billigt bränsle

Råvaran förgasas under högt

tryck och hög temperatur med

tillförsel av syre, vilket ger så

kallad syntesgas. Den kan omvandlas

till DME, men även

metanol, metan, vätgas och

syntetisk diesel.

DME är ett bränsle med extremt

låga utsläppsnivåer och

koldioxidneutralt, om det tillverkas

av biomassa. En dieselmotor

kan köras på DME utan

alltför omfattande justeringar.

Bränslet är billigt att producera

samt relativt enkelt att

hantera och distribuera. Användningsområdena

är hushållsbränsle,

bränsle inom

industrin, samt drivmedel i

sprayflaskor.

En trolig första marknad

för DME är distributionslastbilar

och bussar. Sådana fordon

finns ofta i flottor, som

kan använda ett och samma

tankställe. •

Ylva Berlin

Stort miljöpris till

forskare i solbelysning

Tre ingenjörer och två arkitekter

från miljöteknikföretaget

Parans Solar Lighting

AB, belönas med Världsnaturfondens

Carl Mannerfeltpris

2008. De får tillsammans

300 000 kronor för att

ha utvecklat teknik som för

in naturligt solljus inomhus.

HÅLLBART Juryn består av ledamöter

från Världsnaturfonden,

WWF, Svenskt Näringsliv

och Ingenjörsvetenskapsakademien,

IVA. Priset delas i år ut

för femtonde gången.

Parans system är enligt juryn

”ett utmärkt exempel på en insats

som förenar miljö med en

långsiktigt hållbar ekonomisk

och teknisk utveckling”.

– Det känns oerhört hedrande,

säger Marcus Fransson, vd,

Parans.

Priset – som delades ut på

IVAs akademisammankomst

den 24 september – är ett gott

exempel på hållbar teknikutveckling

och samarbete mellan

personer med olika och kompletterande

bakgrund.

Fiberoptik

Parans grundades år 2003. Långt

tidigare började dock byggnadsingenjören

Torsten Mattsson

fundera över hur man på ett energieffektivt

sätt skulle kunna lysa

upp mörka delar inne i hus.

Han träffade Bengt Steneby, arkitekt,

som lät fiberoptik leda in

ljuset i byggnader. År 2002 tog

innovatörerna Nils Nilsson och

Marcus Fransson, vid Chalmers

Entreprenörskola fram en produkt.

Samma år genomförde Rikard

Eduards en marknadsundersökning

i Europa.

Idag har Parans cirka 50 installationer

i Australien, Filippinerna,

Kina, Indien, USA, Kanada

och inom EU. I Sverige finns

Parans på sjukhus samt i offentliga

lokaler. Även Ikea i Bilbao är

en kund. •


Lotta Forsman


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2008 7

Kick-off för Stora Designpriset 2009

Nu går startskottet för Stora

Designpriset 2009 – Teknikföretagens

utmärkelse till affärsframgångar

genom ett

integrerat och konsekvent

designarbete. Nomineringen

av kandidater till nästa års

pris har satt igång.

FAVORIT Nomineringen av

namn till 2009 års designutmärkelse

sker enklast på www.

storadesignpriset.se. Där kan

var och en gå in och rösta på

en favorit. Det behöver inte vara

en produkt, utan kan också

gälla en tjänst, ett sortiment, en

manual med mera. Men grundläggande

är att designpriset

ska uppmärksamma designens

viktiga roll som verktyg för att

stärka företagets lönsamhet och

konkurrenskraft.

Nomineringen pågår till och

med den 31 januari 2009.

Tobii Technology vann Stora Designpriset 2008

med sin ögonstyrda datorskärm.

Designgalleriet

Nomineringen sparkades igång

vid en utställning på Designgalleriet

i Stockholm under september.

Samtliga 30 utställda

produkter var finalister från

de sex åren med Stora Designpriset

och därmed exempel på

framgångsrik svensk design

som uppnått kommersiell framgång.

– Designgalleriet är helt nyöppnat

och har ambitionen att

visa all slags design, som mode,

industridesign, arkitektur och

så vidare, berättar Karin Sköldberg

på galleriet.

Årets vinnare av Stora Designpriset,

Tobii Technology

med sin ögonstyrda dataskärm,

hade en framträdande plats på

utställningen. Skärmen är ett

kommunikationshjälpmedel på

användarens villkor, där ögon

ersätter händer.

– När vi 2005 hade 17 anställda

och 14 miljoner i omsättning

och skulle utveckla datorer

för handikappade, hade vi kanske

svårt att riktigt förstå vitsen

med industridesign, berättar

Måreten Skogö, en av de tre

grundarna.

Men man började samarbeta

med en designleverantör, vilket

blev ett lyckokast. I dag tre

år senare ligger designen bakom

den fantastiska resa företaget

gjort med numera 170 anställda

och dotterbolag i USA,

Tyskland, Norge och Japan.

Anders Rune, chefekonom

Teknikföretagen, påminner om

konstruktionen av Stora Designpriset,

nämligen att det enbart

går till design med bevisad

kommersiell framgång.

– Syftet är att bryta isen, säger

han, att få företagen att förstå att

design är lönsamt.• Lotta Forsman

foto: Tobii technology

Vattenautomat för tredje världen

SOLCELL En vattenautomat som kan drivas med solceller för användning

i tredje världen har utvecklats av teknologer vid KTH,

Luleå tekniska universitet och Lunds tekniska högskola tillsammans

med en studentgrupp vid Stanforduniversitetet, USA. En

prototyp presenterades i USA i juni i år.

Vattenautomaten utvinner dricksvatten från omgivande luft

och fungerar utmärkt även i miljöer med relativt låg luftfuktighet.

Produktidén kommer ifrån företaget Immerse Global, San

Diego, USA, och baseras på en vision om att tillhandahålla solcellsdrivna

autonoma vattenautomater i tredje världen.

Flera försök att utveckla atmosfäriska vattenautomater har

gjorts tidigare baserat på traditionell avfuktningsteknik. Studenternas

prototyp baseras i stället på en kombination av värmeväxlare

och en fuktabsorberande substans. Även om prototypen

i dag drivs elektriskt via ett vanligt vägguttag går den

teoretiskt att köra med solcellsdrift och därmed helt utan yttre

anslutningar. •

KTHs nya skola

för näringslivets konkurrenskraft

PRIORITERAT Genom partnerskap med företag och uppdragsutbildning

ska KTHs kompetens och forskningsresultat komma

näringslivet till nytta. Det är också prioriterade områden

för KTH Företagssamverkan som startade 1 juli i år. Dekan och

chef för den nya skolan är Eric Giertz, professor i industriell

ekonomi.

– Ambitionen är att utveckla olika former av partnerskap.

Ett exempel på redan fungerande partnerskap är tävlingen

FFLA, Future Female Leader Award, där KTHs kvinnliga sistaårsstudenter

tävlar om traineeutbildningar. FFLA drivs i partnerskap

med AstraZeneca, Electrolux, Ericsson, Skanska, Scania

och Sandvik.

Ett annat syfte med KTH Företagssamverkan är att sprida

KTHs kompetens till företag som kan dra nytta av skolans

forskningsresultat.

– Vi ska satsa på fortbildning för anställda inom näringslivet,

bland annat utbildningar inom miljö- och energiområdet, säger

Giertz. •

Teknikföretagens

Arbetsmiljöservice

inom arbetsmiljöområdet

Våra arbetsmiljöexperter bistår medlemsföretag med

rådgivning, information och utbildning i arbetsmiljöfrågor.

Våra jurister åtar sig uppdrag som offentliga försvarare vid

arbetsmiljöbrott.

Vi hjälper till med myndighetskontakter, att besvara inspektionsmeddelanden,

yttranden och förelägg anden med mera.

Vi bedriver också ett aktivt arbete med att påverka och

förenkla reglerna inom arbetsmiljöområdet.

Kontakta oss gärna!

Som medlem i Teknikföretagen är denna service gratis.

För mer information

se ”Arbetsmiljö” på www.teknikforetagen.se

Design för bättre affärer

2004 intervjuades ungefär tusen svenska

företag om hur och varför de arbetar med

design som verktyg. 2008 upprepade

vi undersökningen och kan göra vissa

jämförelser över tid. Undersökningen är

baserad på företag med 20 eller fl era

anställda och med svar från främst

VD om hur de arbetar med design i

produktutveckling och kommunikation.

Ladda ned den på

teknikforetagen.se eller maila

dan.nyman@teknikforetagen.se

för ett skriftligt exemplar.


8 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2008

Tema: El

Det finns en ledig

nisch för Sverige

i vindkraften

Det finns en stor, spännande nisch ledig för svenska

miljöteknikföretag, säger Svensk Vindenergis vd

Matthias Rapp. Inom några år väntar en kraftig utbyggnad

av vindkraften till havs. Men ännu saknas

vindkraftverk som är konstruerade för den tuffa

havsmiljön.

De vindkraftverk som idag används

offshore är huvudsakligen

designade för landbacken.

När de placeras på

ett fundament på en havsbank får de

svårt att klara det fuktigare klimatet

och de kraftigare vindarna.

– Det finns kompetens i Sverige för

att utveckla vindkraftverk för havsmiljö.

Svenska företag bör se möjligheten.

Och ta den, uppmanar Matthias Rapp.

Han tänker ta upp frågan med

branschfolket vid Elifs höstmöte den 15

oktober. (Se sidan 9) Den landbaserade

vindkraften bygger på en mogen teknik.

Den fungerar i stor skala och producerar

el till konkurrenskraftiga priser, jämfört

med annan nybyggd elproduktion. Viss

utveckling sker fortfarande. De senaste

fem-sju åren har rotorbladen blivit större,

så att kraftverket sveper en större yta.

På senare tid har konstruktörerna valt

att dra ner på generatorns storlek, gjort

den lättare och vunna kilon kan i stället

användas för större rotorblad. Numera

byggs regelmässigt kraftverk med

80-100 meter höga torn och rotor med

90-100 meter diameter.

Tänka i nya banor

Verkliga bjässar står på tur. Enercon bygger

6 MW-maskiner, två-tre gånger så

kraftiga som de vi vanligen reser i Sverige.

Kraftverkets torn är 112 meter höga

Vinden och pengarna

El från ny landbaserad vindkraft kostar

50–60 öre/kWh att producera.

Elcertifikatens bidrag till förnybar energi

är nu cirka 40 öre/kWh.

El från havsbaserad vind kostar strax

under 100–120 öre/kWh.

Nordpoolpriset på el pendlar kring 60

öre/kWh.

och rotorbladens diameter

är 126 meter.

Tolv sådana verk ska

bland annat byggas

i Belgien. Som prototyper

finns vindkraftverk

på upp till

8 MW.

Svenska teknikföretag

har visat sig

vara skickliga som

underleverantörer till

Matthias Rapp,

Svensk Vindenergi.

vindkraftindustrin, men inget svenskt

företag producerar kompletta vindkraftverk

för storskalig drift. Med vindkraftverk

för placering till havs skulle

det dock finnas en ingång för svenska

aktörer, menar Matthias Rapp.

– Det här kan bli nästa stora industrigren

i Sverige. Vi har en rad väldigt

skickliga företag som är väl lämpade.

Han nämner ABB, Saab och SKF

som exempel, men understryker att det

finns många fler.

Hemmamarknad i sikte

Den som ger sig i kast med vindkraft

för havsbruk bör starta från scratch.

Det krävs robusta och underhållsvänliga

maskiner, byggda så att hela maskinhuset

går att lyfta ut och byta. De nuvarande

vindkraftverken till havs är av

olika orsaker ur drift cirka tjugo procent

av tiden. Någon del har gått sönder,

inte sällan växellådan, och kan repareras

bara i relativt lugnt väder. Den

sofistikerade elektronik som omvandlar

kraftverkets likström till växelström

för leverans ut på nätet, behöver förstås

inte sitta ute på kraftverket, utan bör

finnas lätt åtkomlig på landbacken.

Det finns en hemmamarknad i sikte

för en svensk offshore-satsning. Olika utredningar

har kommit fram till att Sverige

behöver bygga omkring 10 TWh havsbaserad

vindkraft för att klara EUs förnybar-

Samarbete med universitet och högskolor

är viktigt för Optronic, som utvecklar

tekniskt kvalificerade optikprodukter.

Två växellådslösa vindkraftverk med

107 meters rotor reses på landbacken

i Danmark. Om tekniken fungerar, ska

den gå till havs.

hetsmål till 2020 - det är någonstans mellan

1 000 och 1 500 riktigt stora kraftverk.

Men det kräver i sin tur medverkan

av politikerna, för vindkraft till havs är

nästan dubbelt så dyr att bygga som på

land. Matthias Rapp vill att Sverige genom

en gemensam satsning från näringslivet

och staten konstruerar ett särskilt

stödsystem för de energislag som är

under utveckling, bland annat. havsbaserad

vindkraft. Sådana system tillämpas

i de flesta andra europeiska länder för

att hjälpa igång ny teknik och de kommer

att, utformade på lite olika sätt, ha

avgörande betydelse för den havsbaserade

vindkraftutbyggnaden i bland annat

Tyskland, Storbritannien och Danmark.

Ännu har han inte fått gehör på när-


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2008 9

Lysdioderna gör entré i kontoren

Länge har det talats om LED, eller

lysdioder. Nu gör de sitt intåg i belysningsvärlden.

– I nästa kvartal, eller åtminstone

under första kvartalet nästa år, börjar

de monteras i kontoren för allmänbelysning,

säger Stefan Larsson

i Svenska Belysningsbranschens

LED-sektion. Men branschen har

först en läxa att göra.


Vi satte lysdioder i en av Tetra Paks

ljusskyltar i Helsingborg och minskade

elförbrukningen till en tiondedel av

vad den varit.

Stefan larsson, svenska belysningsbranschens led-sektion

ingsdepartementet för de här tankarna.

Där håller man tills vidare fast vid certifikatlösningen

som stödmodell, vilket

i slutändan ger onödigt höga kostnader

för konsumenterna, säger Rapp.

– Om politikerna tror att det inte

behövs något mer än dagens stödsystem,

blir det ingen svensk vindkraft till

havs. • Göran Kristiansson

REVOLUTION Stefan Larsson är också

nordisk marknadschef på Philips

och kommer, när vi träffas, från ett möte

med ledningen för en av bankerna i

Stockholm. Banken har bestämt sig för

att som ett försök byta ut de nuvarande

kompaktlysrören i ett kontorsrum mot

lysdioder.

– Intresset är stort ute i företagen, säger

han. Vi står precis i början av en revolution.

Lågenergilamporna var bara en parentes.

Lysdioden ska nu marknadsföras

som en del av ett belysningssystem som

är mer energisnålt, fritt från uw-strålning

och nästan underhållsfritt.

Energisnålt

Lysdioden är en halvledare. Ljuskällan,

inte mycket större än ett gruskorn, sitter

oftast monterad på en kopparbricka

samt en kylfläns eller plåt av aluminium.

Hittills har den i företagen oftast förekommit

i en del speciallösningar, i effektbelysningar

och i reklamskyltar.

– Vi satte lysdioder i en av Tetra Paks

ljusskyltar i Helsingborg och minskade

elförbrukningen till en tiondedel av vad

den varit, hävdar han.

SNURR Ett vindkraftverks vingar snurrar

normalt mellan 5 och 13 varv i minuten.

Men den traditionella generatorn

arbetar bäst vid 1500 varv i minuten,

därför har vindkraftverken en växellåda.

Samtidigt hör den till de få komponenter

på ett vindkraftverk som kan

krångla och vålla stillestånd.

Nu gör Siemens ett försök utan låda.

Man installerar en ny typ av ”permanentmagnetiserad”

generator, som kan producera

ström även vid mycket låga varvtal.

Branschen söker nu bredare marknader.

Den räknar inte med att placera

särskilt många lysdioder för allmänbelysning

i våra bostäder de närmaste

åren, dioderna är för dyra. Men i företagen,

där det kostar pengar att ha personal

som byter lampor, kan det vara dags

att ersätta kompaktlysrören i kontorstaken

med lysdioder.

Stefan Larsson framhåller energibesparing

som ett tungt argument, men måste

göra några reservationer. Det är först när

ljusdioderna sitter i en färdig armatur som

man ser exakt hur stor energiförbrukningen

blir i förhållande till ljusflöde.

Känslig teknik

Helt klart är att lysdioderna ur energisynpunkt

ännu inte kan konkurrera med

vanliga raka lysrör, som faktiskt svarar

för 70 procent av belysningen i företagen.

– Det dröjer tre-fyra år, tror han. Lysdiodernas

effektivitet, beskriven som antal

lumen per kWh, fördubblas vartannat

år.

Rätt monterad ska en lysdiod kunna

brinna i 50 000 timmar innan den tappar

ljusintensitet och behöver bytas. Men

den kan också förstöras på fem minuter

Till havs utan växel

Växellådan har visat sig vara den

känsligaste delen på vindkraftverken.

Nu har Siemens tagit fram och testar

ett par vindkraftverk utan växellåda.

Test i Danmark

– Den är inte okomplicerad och maskineriet

blir totalt sett större och tyngre,

men lösningen är värd att pröva

eftersom vi räknar med minskade underhållskostnader.

Men vi vet ännu inte

om denna teknik

kan konkurrera tekniskt

och kommersiellt

med turbinerna

med växellåda, säger

Roland Arvidsson

på Siemens i Upplands

Väsby.

De två första testmaskinerna

place-

Siemens, testar

Roland Arvidsson,

ras i Danmark. Om vindkraft utan

testet slår väl ut är tanken

dock att tekniken

växellåda.

främst ska använda på havsbaserade

snurror, som är svåra att komma åt att

reparera. Testet ska pågå i två år.

Siemens fortsätter parallellt att utveckla

turbiner med växellådor de närmaste åren.

Vindkraftverken står nu för ett av de

största bidragen till Siemens ”miljöportfölj”.

Under 2007 snurrade lösningar

för miljö- och klimatskydd in 17 miljarder

euro till företagets kassa. •


Göran Kristiansson

om den hanteras fel. Värmeutvecklingen

i armaturen är nämligen kraftig och värmen

behöver ledas bort. Det sker i metallkonstruktionen

som måste vara tillräckligt

stor. På marknaden finns LED-armaturer

med otillräcklig kvalitet, bland annat dioder

monterade i lysrör, berättar han. Dessa

har en kortare brinntid eftersom värmeutvecklingen

blir stor. I Svenska Belysningsbranschen

vill man varna för sådana.

Dessutom har den internationella belysningsbranschen

en egen läxa att göra

för att lysdioderna ska få ett genomslag

på marknaden.

– LED-branschen bör enas om en

standard så att kunden om några år kan

byta en lysdiod utan att behöva byta ut

hela armaturen. • Göran Kristiansson

LED kan hålla längst

Belysningstyp

brinntid, timmar

Glödlampa 1 000

Halogen < 5 000

T5 lysrör >19 000

Induktionslampor 60 000

LED 1–100 000

Elifmöte om

energi och klimat

Elif inom Teknikföretagen ägnar sitt

höstmöte den 15 oktober åt aktuella

framtidsfrågor. Som energibesparing,

förnyelsebar energi och klimatpåverkan.

NÄTVERK Elif är ett informellt nätverk

av företag inom elektroteknik, elektronik

och telekom. Elif bevakar svenska

och europeiska regelverk för elektriska

produkter.

Stefan Larsson från Svenska Belysningsbranschens

LED-sektion är en av

talarna vid Elifs höstmöte den 15 oktober

i Stockholm. Han ska bland annat

demonstrera behovet av fackmannamässig

hantering av den nya tekniken

genom att låta en felmonterad lysdiod

brinna upp, avslöjar han.

Vidare talar vid mötet Matthias Rapp,

vd Svensk Vindenergi, och Eva Håkansson,

Gröna Bilister med flera. •


Göran Kristiansson


10 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2008

Vattenfall ger utökat

stöd till Högskolan Väst

ELKRAFT Vattenfall utökar sitt stöd till Högskolan Väst i Trollhättan.

Från höstterminen 2008 finns tre Vattenfallanställda placerade

på högskolan för att undervisa inom elkraftområdet.


– Ett suveränt sätt för oss att bemanna vår ingenjörsutbildning

med kompetent personal. Det råder en oerhörd brist på lärare

inom elkraftområdet, och det här stödet medverkar till att

kvalitetssäkra våra utbildningar. Det säger Lars Ekedahl, rektor

för Högskolan Väst.

Sedan tidigare tjänstgör två Vattenfallanställda

som adjungerade universitetsadjunkter inom ingenjörsprogrammet

Elkraft 180 hp vid högskolan. Nu får de sällskap av

ännu en gästlärare, Åke Larsson, teknologie doktor och anställd

hos Vattenfall Power Consultant, inom Vattenfall Norden.

– Vi på Vattenfall är självklart intresserade av fler elkraftsingenjörer

på arbetsmarknaden, eftersom vi har ett stort behov av

dem framöver, säger Lars Asplund, HR-chef Vattenfall Norden. •


Nytt forskningsprojekt

om offentlig-privat samverkan

PROJEKT SNS Studfieförbundet Näringsliv och Samhälle har startat

ett forskningsprojekt om OPS (offentlig-privat samverkan), en

metod som rätt använd kan bidra till bättre effektivitet vid exempelvis

infrastrukturinvesteringar.

OPS involverar den privata sektorn i investeringar som traditionellt

har ansetts vara en angelägenhet för den offentliga sektorn.

– Hur ett OPS-avtal kan utformas som minimerar risken för

att skattebetalarna i efterhand får ta notan för en sprucken överenskommelse,

är en av frågeställningarna som ska behandlas.

Vidare tas upp hur en process ska kunna garantera att offentlig

sektor har tillgång till likvärdig kompetens som den privata motparten.

Samt hur tillräcklig konkurrens säkerställs under upphandlingsfasen.

Projektet planeras vara slutfört till sommaren 2009.

Bland de företag och myndigheter som deltar i referensgruppen

och bidrar till finansieringen märks Bombardier Transportation

Sweden, Scania, Skanska, NCC, Saab, VINNOVA, Vägverket.


Mycket guld i tekniktävlingar

När vi åkte till Euroskills var

det bara att ta guld som

gällde. Det säger Andreas

Berglund, Oppunda El AB,

som tillsammans med

Kenny Karlsson, Chalmers,

tog en skön seger i mekatronik

(automatiseringsteknik)

i de första europamästerskapen

som arrangerats i

yrkeskunnande.

SEGRAR De hade hårt motstånd

av det tyska lag som kom tvåa i

senaste Yrkes-VM i Japan.

Euroskills gick av stapeln i

Rotterdam i Holland den 18 –

20 september med mer än 400

deltagare från 29 länder.

Det var inte bara Kenny och

Andreas som lyckades göra en

bra tävling. Sveriges andralag

med Dennis Larsson, Chalmers,

och John Karlsson, El

och Projektering AB, kom på

fjärde plats i mekatronik. Det är

en mycket bra förberedelse inför

nästa års Yrkes-VM i Kanada

där de ska vara med.

Inte nog med dessa framgångar

– Jonathan Svensson-

Köhler, Dynamate AB, och

Viktor Svensson, Ångpanneföreningen,

som tävlade i grenen

industrielektriker tog också ett

mycket säkert guld.

– Det blev en riktigt hård

Kenny Karlsson och Andreas Berglund tog mekatronikguldet i Euroskills.

tävling med mycket krävande

uppgifter. Vi hade ett otroligt

högt tempo under alla tre

dagarna vilket var nödvändigt,

säger Jonathan Svensson – Köhler,

som 2005 blev världsmästare

i industrielektrikergrenen.

Nytt tänkande

Euroskillstävlingarna anordnades

i år för första gången. Ett

stort antal tävlingsgrenar arrangeras

på en mängd områden

– som omvårdnad, transport

och logistik, bygg, informationsteknologi,

mode och kreativt

skapande samt viktigast

av allt teknik och tillverkning.

Genom Euroskills tillförs yrkestävlingarna

ett nytt tänkande,

nämligen att försöka skapa

tävlingsgrenar som bygger på

samarbete mellan flera olika yrkeskompetenser.

På så sätt liknar

tävlingarna vad som sker

i det dagliga arbetet på företagen.

Årets tävlingar kan ses

som ett test på hur det går att

utveckla yrkestävlingar – ett

mycket lovande test som förhoppningsvis

kommer att följas

av nya möten vartannat år.

Teknikföretagens Yrkesnämnd

samt Industri- och Kemigruppen

ansvarar för det

svenska deltagandet i teknikgrenarna

i yrkestävlingarna. •


Leif SchelinN

Foto: Leif Schelin

Stora

Designpriset

2009

Nominera nu på

www.storadesignpriset.se

Svenska företag i Indien

– hur påverkas verksamheten i Sverige

Tatas köp av Jaguar, Infosys expansion inom

IT-området och Mittals stålproduktion är

tecken bland många på Indiens ökade betydelse

i den globala världsekonomin. Svenska

företag har sedan många år varit närvarande

i Indien men det är först de senaste åren

som svensk industris närvaro tagit fart på

allvar. Rapporten beskriver företagens samheter i Indien och analyser hur detta

verkpåverkar

Sverige och företagens verksamhet

i Sverige.

Rapporten beställes eller laddas ned på

www.teknikforetagen.se


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2008 11

Unik traineeprogram tryggar

återväxt för Finspångsföretag

Ett nytt traineeprogram för

elever som har gått ut gymnasieskolans

elutbildning

har startats av Sapa Heat

Transfer och Sapa Industriservice

i Finspång.

Målet är att förse de båda

industriföretagen med yrkeskompetent

arbetskraft.

BEHOV – Vi har stor brist på

kompetenta specialister och behovet

av industrielektriker är

skriande, säger Paula Casimiro

Ericsson personalspecialist på

Sapa Heat Transfer AB.

Hon berättar att företaget

försökt rekrytera yrkesutbildade

industrielektriker men inte

lyckats.

Jeanette Kaukonen, personaladministratör

på Sapa Industriservice

AB har liknande erfarenheter.

– Vi har haft väldigt svårt

att hitta elektriker med erfarenhet.

Traineeprogrammet är

ett sätt att få anställda med den

kompetens företaget behöver.

Tillsammans satsar nu de

båda bolagen på ett gemensamt

traineeprogram för elever

som har gått gymnasieskolans

elprogram. Sapa Heat Transfer

har tidigare haft traineeprogram

för civilingenjörer på

tjänstemannasidan. Medan Sapa

Industriservice har lärlingsprogram.

– Satsningen med traineeprogram

på kollektivsidan är

mindre vanlig, menar Paula

Casimiro Ericsson. Vi börjar

inom el, men vi kan även tänka

oss att starta liknande program

för andra yrkeskategorier.

Av de tolv sökande har nu

fyra kandidater, en tjej och tre

killar, valts ut som matchande

företagens kravprofil.

– Fyra platser är vad vi klarar

av handledarmässigt, säger

Paula Casimiro Ericsson.

Olika inriktningar

De fyra antagna ungdomarna

är i olika åldrar och har gått olika

inriktningar på gymnasieskolans

elprogram. En av dem

är Anna Larsson som är utbildad

automationstekniker. Hon

berättar att hon har haft flera

olika jobb sedan hon gick ut

För Anna Larsson och Martin Johansson väntar fast jobb på något av Sapaföretagen efter avslutad traineeperiod.

gymnasiet för några år sedan.

Men inget som har motsvarat

hennes utbildning.

– Det har varit svårt att få

jobb inom det jag är utbildad för.

Företagen vill helst ha folk med

tio års erfarenhet. Men det är

svårt att få den erfarenheten när

man aldrig får chansen att börja.

Nu ser Anna fram emot att

lära sig mycket inom de områden

hon är intresserad av och

hon trivs med att arbeta inom

industri.

Trivs med industrijobb gör

också Martin Johansson som har

provat på andra jobb sedan han

gick ut gymnasiets elprogram.

– Efter att ha läst elteknik

gjorde jag värnplikten, sedan

blev jag kvar inom försvaret.

Det här är första jobbet jag söker

inom el. Jag vill jobba som

elektriker. Traineeprogrammet

verkar bra eftersom man får en

yrkesutbildning kombinerat

med lön.

Den stora skillnaden mellan

traineeprogrammet och en

vanlig lärlingsutbildning är att

eleverna får prova på många

olika yrkesroller inom området

elteknik, menar Göran Andersson

och Göran Johansson som

båda ska arbeta som coacher

för traineeprogrammet.

– Vi har ett tiotal yrkesroller,

exempelvis automationselektriker,

installationselektriker och

mättekniker. Men alla är elektriker

i botten. Genom traineeprogrammet

får ungdomarna

bland annat chansen att se vad

de skulle vilja jobba med, säger

Göran Johansson.

Teori och praktik

Traineeprogrammet är utformat

på tio plus sex månader.

De första tio månaderna varvas

teori och praktik. Under den

perioden är det meningen att

ungdomarna ska få prova på alla

verksamheter inom de båda

företagen som har med området

el att göra.

– Teoripass varvas med

handledarledda praktikveckor

ute på de olika avdelningarna.

Ungdomarna kommer att vara

en till två veckor på varje ställe.

De kommer att få köra allt

från processmaskiner till att ha

tillsyn över den elektriska utrustningen.

På så sätt får de en

bredd och ett kontaktnät, säger

Göran Andersson.

De sista sex månaderna är

mer utformade som en traditionell

lärlingsutbildning. Då är

ungdomarna på en avdelning

och skolas in i den yrkesroll det

är tänkt att de ska ha som anställda.

För Sapa Heat Transfer och

Sapa Industriservice är traineeprogrammet

ett sätt att trygga

återväxten.

– Sapa Heat Transfer behöver

i snitt anställa en elektriker

varje år för att ersätta avgångarna,

säger Göran Andersson.

Vi har också många i 50-årsåldern.

När dessa närmar sig

pensionsåldern blir det ett riktigt

kompetensdränage.

Men visst finns risken att

ungdomarna byter industri efter

genomgånget traineeprogram.

– Det är som med all annan

Foto: Stefan Jerrevång

traineeprogram

Programmet är på sammanlagt

16 månader. Under de

första tio månaderna varvas

teori med praktik och ungdomarna

får en inblick i företagens

olika verksamheter som

har med el att göra. Under de

sista sex månaderna sker en

fördjupning med en specifik

yrkesutbildning.

Anställningsformen är visstidsanställning

de första tio

månaderna. Därefter erbjuds

ungdomarna en tillsvidareanställning

med sex månaders

handledning, på något av Sapa-företagen.

rekrytering. Man vet aldrig hur

länge de stannar, säger Jeanette

Kaukonen.

Göran Johansson tror dock

att förutsättningarna är bättre

jämfört med annan rekrytering.

– Utbudet är stort. Här får

ungdomarna både olika företag

och avdelningar att välja emellan.


Marita Andersson


12 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2008

Gunnebo utser ny vd och koncernchef

LEDARE Per Borgvall har utsetts till säkerhetskoncernen Gunnebos

vd och koncernchef. Han efterträder Göran Gezelius som

avgår efter genomförandet av ett stort integrationsarbete. Per

Borgvall tillträder under våren 2009. Göran Gezelius kvarstår i

sin befattning fram tills dess.

Per Borgvall, 50 år civilingenjör, kommer från AB Fagerhult där

han varit vd och koncernchef sedan 2004. Per Borgvall har tidigare

haft ledande befattningar inom den brittiska industrikoncernen

IMI Plc. där han var vd och divisionschef för IMI Indoor

Climate. Han har också varit vd för Tour & Andersson AB och

Uponor AB. 


– Gunnebo har, under ledning av Göran Gezelius, genomfört

en omfattande omstrukturering till ett homogent säkerhetsföretag

och koncernen går nu in i en ny fas, säger Martin Svalstedt,

Gunnebos styrelseordförande.

Per Borgvalls framstående ledaregenskaper samt gedigna internationella

bakgrund har gjort valet av honom som efterträdare

naturligt. •

Industriföretag missar miljonbelopp

PENGAR Innovationsförmåga och entreprenörskap har alltid kännetecknat

de småländska industriföretagen och varit grunden

för exportframgångar. Men nu riskerar tillverkningsindustrin att

hamna på efterkälken. Okunskapen och oförmågan att hitta, och

använda de finansieringsstöd som finns är markant.

Det säger Hans Persbeck, vd i Kronobergs Teknikcentrum,

som bland annat hjälper sina 70-talet medlemmar inom industrin

att hitta nya finansieringsmöjligheter.

– Det finns en stolthet över att kunna driva företag utan hjälp

från andra bland Smålands företagare, fortsätter han. Men stoltheten

kan bedra visheten. Industrin konkurrerar globalt och måste

därför acceptera nya sanningar.

Ett företag som lärt sig detta är LVI Low Vision International

som utvecklar och tillverkar hjälpmedel för synsvaga. Företaget

vände sig tidigt i ett utvecklingsprojekt till Teknikcentrum, och

fick hjälp med finansieringsalternativen. Det ledde till bidrag från

Vinnova med 500.000 kronor. •

Nya medlemmar

i Teknikföretagen

Adixen Sensistor AB, Linköping

Alderholmens Svets & Service AB, Gävle

Antina AB, Skövde

Arctic Energy AB, Kalix

Dafo Brand AB, Tyresö

Elektromontage i Järfälla AB, Järfälla

Fehco AB, Glumslöv

GLM Rubline AB, Kusmark

Kossab Industriteknik AB, Öjebyn

Krüger Akvapur AB, Solna

KSG i Surte AB, Surte

LEPON Plast AB, Segeltorp

Llentab AB, Kungshamn

Malmfälten Bandtransport och Kiruna

Mellegård & Naij AB, Skövde

Minimaskiner i Sverige AB, Munkedal

Mistral Produktion AB, Vadstena

Newbeam Sweden AB, Söderhamn

Nolans Mekaniska AB, Alingsås

Sharpman Engineering AB, Mjölby

Storebro Maskinrenovering AB, Storebro

Tunnplåt Sörby AB, Gävle

Arbetsrätt

Teknikföretagen på

turné om reformer

i sjukförsäkringen

Arbetsgivaren behöver komma

in mycket tidigt i den

process som ska få en sjukskriven

medarbetare tillbaka

i arbetslivet.

Det är ett av de centrala

budskapen under Teknikföretagens

informationsturné i

höst om de nya reformerna i

sjukförsäkringen.

FULLBOKAT Turnéns inledande

halvdagsseminarium i Linköping

i september med 200 företagsrepresentanter

illustrerade

det stora behovet av information

i de här frågorna.

Totalt ett tiotal orter ska besökas

före jul, Stockholm, Malmö,

Borås, Göteborg, Umeå,

Växjö, Sundsvall, Karlstad och

Falun. På seminarierna informerar

Teknikföretagen, försäkringskassan

och försäkringsläkare

om de många bitarna i det

nya sjukförsäkringspaketet.

– Hittills har det varit ett

enormt sug från företagen och

flera seminarier blev tidigt fullbokade,

säger Malin Nilsson,

Teknikföretagen.

Bakom turnén ligger att Teknikföretagen

länge har drivit

opinion kring behovet att få

sjukförsäkringen mer förutsägbar.

I synnerhet har det gällt frågan

om hur sjukpenningperioden

ska få ett avslut.

Syfte få fler i jobb

Successivt under 2008 införs

dessutom regeringens stora reformpaket

på sjukförsäkringsområdet,

med syftet att få fler i

arbete. Bakgrunden är att sjukfrånvaro

i Sverige är klart högre

än i jämförbara länder. Längden

på sjukfallen har också

ökat väsentligt.

– I dag får 550 000 personer

sjuk- eller aktivitetsersättning –

en tredubbling på 30 år, konstaterar

Björn Hammar, Teknikföretagen.

Den så kallade rehabiliteringskedjan

(se faktaruta), som

infördes den 1 juli i år, med sina

fasta tidsgränser för att pröva

den sjukskrivnes arbetsförmåga,

är kanske det viktigaste för

arbetsgivaren att ta del av. Teknikföretagens

budskap till medlemmarna

är att iaktta en större

handlingsberedskap än tidigare

under en anställds sjukskrivningstid.

–Regelverket för arbetsgivaren

har inte förändrats, påpekar

Helena Edman, jurist på Teknikföretagen.

Arbetsskade- och rehabansvar

är oförändrade. Men

tidsgränserna i rehabkedjan kan

ses som en blåslampa för arbetsgivaren

att mycket tidigt försöka

få tillbaka den sjukskrivne i jobb.

Grundregeln är att inte låta

dagarna gå utan att omedelbart

sätta igång en rehabutredning.

Annars är risken att den sjukskrivne

efter sex månader kommer

tillbaka till arbetsgivaren

och vill arbeta, om försäkringskassan

har bedömt att arbetsförmåga

finns och därmed nekar

sjukpenning,. En arbetsgivare

som då har fullgjort rehabutredning

och omplaceringsutredning

står bättre rustad.

Ledigt för att ta nytt jobb

Den stora regeländringen för

arbetsgivaren är den nya ledighetslag

som trädde i kraft den

1 oktober. Den innebär att den

som varit sjukskriven längre

än tre månader har rätt till ledighet

för att kunna pröva nytt

jobb hos annan arbetsgivare.

– Det är osäkert vilken effekt

lagen får, eftersom det kan bli

Teknikföretagens Helena

Edman föreläser i Linköping

om nya reformer i sjukförsäkringen.

svårt att få nya jobb för en sjukskriven,

säger Hammar. Syftet

är att uppmuntra folk att söka

jobb och motverka den tröghet

som ligger i LAS-systemet.

På turnén informeras också

om det så kallade försäkringsmedicinska

beslutsstödet.

Längre sjukskrivning ska motiveras

av läkaren. Syftet är att

komma ifrån orimliga regionala

och könsmässiga skillnader i

sjukskrivningstider. •


Foto: Mirja-Liisa Niemi/Klara språket

rehabkedjan

LOTTA FORSMAN

Under månad 1–3

av sjukskrivningen

Försäkringskassan bedömer

om arbetsförmåga finns för

ordinarie arbete. Sjukpenning

betalas om man inte kan

återgå till sina vanliga arbetsuppgifter.

Under månad 4–6

Försäkringskassan bedömer

om arbetsförmåga finns för

annat arbete hos arbetsgivaren

efter omplacering. Sjukpenning

betalas om man inte

kan återgå till någon arbetsuppgift

hos nuvarande arbetsgivare.

Under månad 7–12

Försäkringskassan bedömer

om arbetsförmåga finns för

något arbete på hela arbetsmarknaden.

Sjukpenning betalas

om man inte kan utföra

något arbete alls på arbetsmarknaden


Välkommen till

Industridagen

2008

Den 24 november, på Berns salonger i Stockholm, arrangeras för femte

gången Industridagen. Vi gästas i år av bland andra vice statsminister

Maud Olofsson och USAs ambassadör i Sverige Michael Wood.

KONKURRENSKRAFT OCH KLIMATMÅL

09.30 REGISTRERING OCH KAFFE

10.00 VÄLKOMMEN

Leif Brodén, Industrikommitténs ordförande,

koncernchef Södra

INDUSTRINS OFFERT – AVSTÄMNING

Agneta Dreber, vd Livsmedelsföretagen

INDUSTRIKOMMITTÉNS INSPEL TILL FoI 2008

Anders Narvinger, vd Teknikföretagen

AN INTERNATIONAL PERSPECTIVE

ON CHALLENGES AHEAD

Michael Wood, United States Ambassador

to Sweden

FEM FÖRETAGS KLIMATARBETE

Holmen, Magnus Hall, vd

Cementa, Fredrik Winberg, vd

SSAB, Martin Pei, teknisk direktör

Scania, Hasse Johansson, forskningschef

Ericsson, Håkan Djuphammar, Vice President

LUNCH

KONKURRENSKRAFT OCH KLIMATMÅL

Peter Gossas, vd Sandvik Materials Technology

KLIMATFRÅGAN OCH INDUSTRINS BRANSCHER

Marie S. Arwidson, vd Skogsindustrierna

VICE STATSMINISTER

Maud Olofsson

SAMVERKAN FÖR KLIMATMÅLEN – PANEL

Peter Honeth, statssekr. Utbildningsdepartementet

Jöran Hägglund, statssekr. Näringsdepartementet

Elisabeth Nilsson, vd Jernkontoret

Ulf Bengtsson, ordförande Sveriges Ingenjörer

Anders Narvinger, vd Teknikföretagen

Jan-Henrik Sandberg, ordförande Pappers

KAFFE

SAMMANFATTNING AV DAGEN

Stefan Löfven, ordförande IF Metall

16.00 AVSLUTNING

Leif Brodén, ordförande Industrikommittén

Moderator Nedjma Chaouche

Maud Olofsson

Michael Wood

Anmälan och information: www.industridagen.se


14 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2008

Företagen uppmärksammas i Årets Teknikutbildning

Ett bra samarbete mellan

företag och skola är det som

ska belönas med Årets Teknikutbildning

på gymnasieoch

högskolenivåerna. Det är

den stora nyheten när Teknikföretagens

utmärkelse nu går

in i sin andra femårsperiod

åren 2009–2013.

DIPLOM Nytt är också att företag

och utbildningsprogram tillsammans

ska få utmärkelsen.

Samarbetet kan omfatta tekniskt

och naturvetenskapligt inriktade

program på gymnasienivå

respektive högskole-, civilingenjörs-

eller teknikprogram

samt ett eller flera företag. Men

fortfarande är det utbildningsprogrammen

som får pengarna

medan företagen får diplom.

Maskiningenjörsutbildningen på Högskolan Väst blev Årets Teknikutbildning 2008. Liselott

Lycke och Anna Runemalm, maskinutbildningen, Högskolan Väst, tog emot utmärkelsen.

Uppmärksamma företag

– Syftet är att uppmärksamma

företags mångåriga insatser

i skolor och högskolor, säger

Gun-Britt Morhed, Teknikföretagen.

Meningen är också att

finna goda exempel, som kan

inspirera andra skolor och företag

att samarbeta för teknikutbildningen.

Bakom den förändrade inriktningen

ligger det ganska

självklara sambandet mellan företagens

engagemang och lärarnas

vilja att knyta ihop undervisningen

med den praktiska

verkligheten. Det är en stor fördel

med två delaktiga parter om

man vill skapa framgångsrika

tekniska utbildningar, betonar

Gun-Britt Morhed.

1,5 miljoner

Övergripande gäller på alla nivåer

att utmärkelsen ska uppmuntra

och belöna framstående

teknikundervisning samt tekniska

och naturvetenskapliga

utbildningar.

På högskolenivån går en belöning

på 1,5 miljoner kronor

till ett tekniker- eller ingenjörsprogram.

1 miljon kronor ska

användas för att utveckla samarbetet

med företagen medan

500 000 ska gå till studentstipendier.

FOTO: Karin fjell

Vidare får en gymnasieskola,

i var och en av Teknikföretagens

fem regioner, 250 000 kronor i

belöning, alltså totalt 1 250 000

kronor per år. Pengarna ska

också här användas till fördjupat

samarbete med företagen.

Fem kriterier

Juryn som väljer ut pristagarna

består av företagsrepresentanter

i Teknikföretagens regionstyrelser.

Juryn ska väga samman fem

kriterier för samarbetet mellan

företag och skola/högskola:

• Programmets innehåll och

upplägg ska utvecklas så att

det ligger i linje med industrins

utveckling

• Eleverna/studenterna ska

erbjudas arbetsplatsförlagt/integrerat

lärande för

verklighetsförankring och

konkretisering av de kunskaper

de fått

• Undervisningen ska ge inblick

i teknikföretags arbetssätt

och yrkesroller

• Samarbetet ska följas upp och

utvärderas

• Samarbetet ska drivas långsiktigt

För att komma ifråga bör ett

samarbete ha pågått i några år

för att resultaten ovan ska kunna

beläggas. Juryn ska således

inte bedöma planer för samverkan.

På grundskoleområdet ser

den nya omgången av Årets

Teknikutbildning ut som tidigare.

Här får 25 skolor (fem i varje

region) 50 000 kronor vardera,

för att genomföra teknikprojekt.

Dessa kan gälla ett tekniktema

eller syfta till att utveckla den

lokala arbetsplanen i teknik. •


Lotta Forsman

Medlemmarnas Hus

Medlemmar i Teknikföretagen kan till mycket

förmånliga priser boka konferenslokaler på

Storgatan 5 i Stockholm. Elva nya lokaler i

varierande storlek från 6 till 75 gäster.

Läs mer på

www.teknikforetagen.se/

lokaler

Sök utmärkelsen

Årets Teknikutbildning!

Årets Teknikutbildning är Teknikföretagens utmärkelse för

att uppmuntra och belöna framstående teknikundervisning

samt tekniska och naturvetenskapliga utbildningar.

Våren 2009 belönas grundskolor med bra teknikprojekt och

väl fungerande samarbeten mellan företag och gymnasieskolor

eller högskolor.

Information & bokning 08-782 08 01

Mer information på

www.teknikforetagen.se


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2008 15

Lokalt integrationsavtal ger jobb

Det är svårt för invandrare

att få arbete i Sverige, eller

att ens komma till en anställningsintervju.

Men i

Göteborg har man hittat

en lösning. Teknikföretagen

och IF Metall där har tecknat

ett integrationsavtal och

nu har de elva första personerna

fått jobb på Volvo

Lastvagnars fabrik i Tuve.

INTEGRATION. I Göteborg är

nästan 30 procent av invånarna

födda i ett annat land än

Sverige och en alltför stor andel

av dem har inget arbete.

– Men vi har också många

företag som vill ta ett socialt ansvar

genom att anställa invandrare.

Problemet är att det kan

vara svårt att veta vilka kvalifikationer

dessa har, säger Lennart

Österlund, regionchef på

Teknikföretagen Region Väst.

Sedan flera år har man därför

samarbetat med IF Metall

i Göteborg, bland annat med

validering för att kunna visa

invandrarnas kompetens för

arbete i industrin.

Alla deltagare fick visstidsanställning i förtid när

Volvo Lastvagnars Tuvefabrik drev ett pilotprojekt

för det lokala integrationsavtalet i Göteborg.

Får utbildning

Nu står parterna bakom ett integrationsavtal

som innebär

att arbetsgivaren betalar lägre

lön de första 18 månaderna

samtidigt som arbetstagaren

får den utbildning som krävs

för att kvalificera sig för en fast

anställning. Bland annat läser

de på SFI, Svenska för invandrare,

fyra timmar i veckan.

– Här färgas undervisningen

i svenska av det jobb man

har. Arbetar man i monteringen

så är det ord som skiftnyckel

och skruvdragare som lärs ut.

Ord som de kan använda dagen

därpå när de kommer till arbetet,

säger Lennart Österlund.

Centralt avtal stupade

Redan 2003 fördes förhandlingar

om ett centralt integrationsavtal

med syfte att säkra industrins

behov av ny arbetskraft

och samtidigt ge arbetslösa invandrare

möjlighet att komma

in på arbetsmarknaden.

– Den dåvarande diskrimineringsombudsmannen

ansåg

dock att ett sådant avtal skulle

missgynna de svenskfödda arbetarna.

Men vi fortsatte diskussionerna

här i Göteborg,

säger Lennart Alverå, ombudsman

på IF Metalls lokala kontor.

Två problem måste lösas.

Förutom diskrimineringsaspekten

måste man hitta någon

som var villig att ta på sig

huvudansvaret för projektet.

Arbetsgivarna skulle bara behöva

vända sig till en instans.

Pilotprojekt

Lösningen blev att arbetsförmedlingen

och kommunens

vuxenutbildningsförvaltning

gick in och inlemmade integrationsavtalet

i de åtgärdspaket

som finns för arbetslösa

invandrare. 2004 var avtalet

Nu vill han bli fast för att trygga framtiden

Alla vinner på integrationsavtalet.

Det gynnar oss arbetsgivare

som får bra medarbetare,

samhället som

slipper kostnader för arbetslöshet

och individen som får

ett bra jobb. Det menar Roland

Gertmo, personalchef

på Volvo Lastvagnars fabrik

i Tuve.

PILOT Sedan i mars har fabriken

varit testpilot för det nya

lokala integrationsavtalet.

– Vi är mycket nöjda, så

nöjda att vi låtit alla elva deltagare

gå över till en vanlig visstidsanställning

i förtid, säger

Roland Gertmo. Att börja på

en lägre lönenivå är bra. Det

behövs en lägre inkörningstrappa

för att arbetsgivare ska

nappa, menar han.

Volvo Lastvagnar har dock

inte gjort avkall på de krav de

ställer på den som ska nyanställas.

Av 25 sökanden plockade

man ut elva personer.

– Vi trodde att de skulle vara

nyanlända till Sverige men

det visade sig att de flesta varit

här i några år och svenskan var

därför hyfsad.

Gymnasiekompetens

Men de här personerna hade

ändå aldrig kommit till en anställningsintervju.

– Vi har många sökande till

alla jobb och därför sorterar vi

bort dem som inte har betyg på

svenska eller som vi inte kan se

vilka kvalifikationer

de

har. Utan integrationsavtalet

hade

de elva aldrig

fått jobb

hos oss. Vi

kräver normalt

gym-

har fått jobb på

Valentin Bregu

nasiekom-

petens och

Volvo Lastvagnar.

det hade ingen av dem.

De elva fick börja på kvällsskiftet

måndag till torsdag. På

fredagarna hade de svenskundervisning,

vilket Roland Gertmo

tycker var väldigt bra. Det

krävs mycket läsförståelse då

företagets alla underlag är på

svenska.

FOTO: Tommy Andersson

– Nu avvaktar vi eftersom

konjunkturen verkar svika

men blir det bättre tider gör vi

gärna om det här, säger Roland

Gertmo.

En av dem som fått chansen

att börja arbeta på Volvo Lastvagnar

är Valentin Bregu, ursprungligen

från Albanien där

han arbetade med båtmotorer.

– Jag har inte varit arbetslös

i Sverige. Jag har arbetat både

som städare och som vaktmästare.

Men jag älskar att arbeta

med motorer och är mycket

glad över att jag fått det här

jobbet på Volvo. Min önskan

nu är att få en fast anställning,

för att trygga min framtid, säger

han. •


KERSTIN LÖVGREN

klart och ett pilotprojekt kunde

startas på Volvo Lastvagnars

fabrik i Tuve våren därpå.

I en första omgång ingick

elva personer från flera olika

länder, bland annat Kina,

Albanien, Ryssland och Iran.

Projektet blev så lyckat att de

nu, trots att 18 månader inte

har gått, från 1 september

har fått visstidsanställning

på samma villkor som andra

medarbetare på Volvo Lastvagnar.


KERSTIN LÖVGREN

AVTALET

FOTO: Volvo

Integrationsavtalet IF Metall

Göteborg/Teknikarbetsgivarna

Region Väst:

Vid heltid betalar arbetsgivaren

14 000 kr/mån under

6 månader

Följande 6 månader betalar

företaget 15 000 kr/mån

Återstående 6 månader betalar

företaget 16 000 kr/

mån

Företaget får cirkaa 3 000

kr/mån i handledarersättning

De flesta övriga villkor gäller

(sjuklön, semester, övertid

med mera)

Försäkringar (TFA, TGL,

AGS) ska tecknas.


Posttidning B

Avsändare: Teknikföretagen, Box 5510, 114 85 Stockholm

PRESSGRANNAR

Produktion i Indien

ger jobb i Sverige

Svensk teknikexport till Indien har

ökat med 8 Mdr SEK på tio år vilket

motsvarar ungefär 1700 jobb i Sverige.

Vi tar marknadsandelar från

andra exportörer och vi har ett stort

överskott i teknikhandeln med Indien.

Samtidigt har importen från Indien

ökat men från låg nivå.

Teknikföretagen publicerar även

rapporter om bilidustrin med underleverantörer

och andra delar av indisk

teknikindustri.

Webfinanser 11/09/08

Globalisering stärker Ljungby

Författaren/journalisten Ulf Wickbom

reser till Ljungby för att på uppdrag

av Teknikföretagen berätta om

framgångsrika industriorter. I boken

”Hur man flyttar 20 ton död älg -

och andra perspektiv på svensk framgång”

berättar han om möten med

människor och företag i orter som

Vindeln, Årjäng, Örnsköldsvik och

Ljungby.
Ett ämne är hur klassiska

tillverkande Ljungyföretag påverkas

av globalisering.

Smålandsposten 10/09/08

Ingenjörer behåller avtal

Sveriges Ingenjörer håller fast vid löneavtalen

från 2007.


– Det skulle ställa till med en väldig

oreda om vi sa upp det, säger Ulf

Bengtsson, förbundsdirektör.

Snarare borde det vara angeläget

för arbetsgivarna att försöka få ned

löneökningstakten.

– Företagen känner naturligtvis

av den besvärliga konjunkturen och

att löneavtalet kan bli dyrt. Det skulle

ändå förvåna mig mycket om företagarna

inom Teknikföretagen väljer att

säga upp avtalet, säger Karl Olof Stenqvist,

vice vd och förhandlingschef

inom Teknikföretagen.

Göteborgs-Posten 05/09/08

Satsa på infrastrukturen

För att teknikföretag ska kunna växa

krävs en rejäl satsning på infrastruktur.

Det krävs naturligtvis stora satsningar

i hela landet. Men i Vindeln

och Umeå-området måste projektet

väg 363 komma igång. Om detta inte

sker tappar Vindeln och Umeå-området

i konkurrenskraft, attraktivitet

och tillväxt.
 Sverige är beroende

av teknikföretag som Cranab AB och

Indexator AB, skriver Jan-Eric Sandberg,

regionchef, Teknikföretagen region

norr.

Västerbottens-Kuriren 03/09/08

Intervjun: Peter Schmid

Omställning på Grindex gav nystart

Pumpföretaget Grindex i

Haninge sade upp samtliga

110 anställda i december

2006. Målet var

att ingen av dessa skulle

vara arbetslös den

1 mars 2008 – något

man klarade så när som

på tre personer.

Det var vd Peter Schmid som

hade den svåra uppgiften att

förklara för personalen att

de skulle sägas upp – trots

att Grindex sedan länge varit ett av ITT

Flygtkoncernens mest lönsamma företag.

Som ansvarig för affärsutveckling,

avvattning på ITT var det också han

som hade ansvarat för ITTs nya pumpgeneration,

på både Flygt och Grindex.

Grindex, som sedan 1966 är ett dotterbolag

till ITT Flygt (numera ITT

Water & Wastewater) har sedan dess tillverkat

dränkbara pumpar till bygg- och

gruvindustrin. Den globala försäljningen

sker via ett 50-tal distributörer.

– Saken var att ITT och Grindex under

alla år tillverkat pumpar under egna

varumärken och med två produktionsorganisationer.

Vi konkurrerade alltså

med oss själva, förklarar Peter Schmid.

Och trots att detta hittills varit lönsamt

stod det klart att det skulle bli svårt att

överleva med den modellen.

Två varumärken under en hatt

Beslutet blev alltså att flytta Grindex tillverkning

av 17 000 pumpar till ITT Flygt

i Emmaboda, där totalt drygt 32 000

pumpar skulle tillverkas, fortfarande

under två varumärken men med samma

produktionsledning, inköpsorganisation

med mera. Grindex skulle inrikta

sig på marknadsföring/försäljning av

”sina” pumpar.

När personalen informerades i december

2006 presenterades också ett

omställningspaket, inklusive ett stort

stödprogram, som med hjälp av bland

annat Trygghetsrådet (TRR) resulterade

i en bra nystart för så gott som samtliga.

Omställningspaketet hade flera karaktäristiska

drag. Det skulle hjälpa de

anställda till nya jobb och samtidigt försöka

få dem att stanna kvar i företaget

fram till nedläggningsdagen den 29 februari

2008.

– Resultatet blev en kompromiss. Vid

Peter Schmid, vd

Grindex, drev ett omställningsarbete,

som

innebar att samtliga

110 anställda sades

upp – och så gott som

alla fick nytt jobb.

nedläggningen fanns drygt hälften av de

110 kvar plus 30 inhyrda.

Respekt

Paketet var också mycket långtgående

vad gäller åtgärder och resurser.

– När jag ombads att leda förändringsarbetet,

sade jag OK på vissa villkor,

säger Peter Schmid. Målet var att

hjälpa folk hitta ny sysselsättning. Alla

skulle ha jobb efter nedläggningen och

i processen skulle ingen känna sig respektlöst

behandlad.

Ett jobbcenter inrättades i ett konferensrum

på företaget, dit alla kunde gå

för att få hjälp med att söka jobb, skriva

CV och så vidare. Centret var alltid bemannat

med folk från TRR.

– All slags extern utbildning beviljades,

bland annat kurser i plattsättning,

körkort för lastbil, fastighetsskötar-, grävmaskinist-

eller truckförarutbildning.

Alla som önskade det fick också delta i

individuella stödprogram med hjälp av

TRR.

30 miljoner

Till exempel fick en kvinnlig anställd på

marknadsavdelningen hjälp att bli företagets

nya distributör i Rumänien. Två andra

anställda från verkstaden, en av dem chef

för bearbetningen (svarvning och fräsning)

hjälptes att starta ett eget företag,

WeCan Production, med Grindex som

första kund. Verksamheten är inriktad på

bearbetning av aluminiumprodukter.

Kvar i Grindex blev 15 anställda på

främst marknads- och säljsidan medan

14 personer fick jobb i koncernen, till exempel

på utvecklingsavdelningen, som

servicetekniker eller vid fabriken i Emmaboda.

Därtill har Grindex nyanställt

sju.

Peter Schmid och den övriga företagsledningen

ägnade mycket tid åt att

fånga upp de anställdas frågor kring

omstruktureringen

– Svårast att förklara var att uppsägningarna

kom i ett skede när företaget

gick så bra. Grindex vinst ökade exempelvis

med 100 procent under nedläggningsåret,

säger Schmid. De dryga 30

miljoner kronor omställningspaketet

kostade får i det sammanhanget ses som

en investering. •

LOTTA FORSMAN

PETER SCHMID

FOTO: grindex

2006 vd, Grindex

2001–2006 affärsutveckling,

avvattning, ITT Flygt

1999–2001 marknadschef, Grindex,

1991–1999 marknadschef, andra

branscher

1988–91 exportsäljare, Grindex

Civilingenjör Tekniska Högskolan,

Linköping, industriell ekonomi

Huvudsakligen en ”marknadsmänniska”

inom industriell och internationell

marknadsföring/försäljning

More magazines by this user
Similar magazines