Spendrups Bryggeri AB Ãrsredovisning 1999

Spendrups Bryggeri AB 

Årsredovisning 1999

Innehåll 

VD-kommentar 2 

Det går återigen bättre för Spendrups. Strategin ligger fast för fortsatt 

lönsamhet och tillväxt. Ölskattens negativa inverkan på bryggeribranschen 

kvarstår. 

Femårsöversikt 4 

Aktien 5 

Spendrups börsvärde steg med 44 procent och uppgick vid 

årets slut till 323 MSEK. 

Värderingar, affärsidé, mål och strategi 6 

Spendrups mål är att bli Sveriges ledande ölbryggeri. 

Strategier har antagits för att uppnå detta mål. 

Marknadsöversikt 7 

Globalisering och konsolidering av bryggeribranschen. 

Ökad försäljning på öl-, vatten- och 

läskmarknaden. Ökad privatimport av öl förväntas 

då Sveriges undantag från EUs resandebestämmelser 

upphör den 1 juli 2000. 

Produkter och starka varumärken 9 

Spendrups har byggt upp såväl starka varumärken 

som en stark corporate image. Investeringarna i 

varumärkena fortsätter eftersom starka varumärken 

är en överlevnadsfråga på sikt. Några av 

de starka varumärkena är Spendrups Original, 

Norrlands Guld, Mariestads och Loka. 

Affärsområden 14 

Lönsamheten har ökat i dagligvaru-, restaurangoch 

exportdivisionen medan resultatet för 

systembolagsdivisionen i stort sett var oförändrad 

jämfört med föregående år. Försäljningen 

har ökat på alla tre produktområdena öl, vatten 

och läsk. 

Spendrups Vin 16 

Spendrups har importerat och sålt vin sedan Vin 

& Sprit AB:s import- och distributionsmonopol 

upphörde 1995. För att underlätta en fortsatt 

expansion och ytterligare accentuera satsningen 

på vin bildades 1999 ett separat bolag, 

Spendrups Vin AB. 

Produktion 18 

Produktionskostnaderna har genom ett brett åtgärdspaket minskats 

med 21 miljoner. Beslut har tagits att investera i två nya produktionslinjer 

och Spendrups första plastflaska för öl har lanserats 

tillsammans med Tetra Pak. 

Distribution 20 

Spendrups levererar drycker från Kiruna i norr till Smygehuk 

i söder. Totalt görs 330 000 leveranser per år. Genom att 

omstrukturera och rationalisera distributionen har Spendrups 

under 1990-talet i princip lyckats att halvera kostnaden per 

försåld enhet. 

Medarbetare 22 

Den centrala förvaltningen, förutom data- och löneavdelningen, 

flyttades till huvudkontoret i Stockholm. En 

gemensam produktionsledning skapades för bryggerierna 

i Grängesberg och Vårby. Några viktiga 

chefsrekryteringar genomfördes under året. 

Miljö 24 

Miljöarbetet leds av en central miljöstyrgrupp med 

chefer från verksamhetens alla delar. Utbildning 

och engagemang är nyckeln i det fortsatta miljöarbetet. 

Förvaltningsberättelse 26 

Resultaträkningar 29 

Balansräkningar 30 

Kassaflödesanalyser 32 

Noter 33 

Revisionsberättelse 37 

Styrelse och revisor 38 

Ledande befattningshavare 40 

Bolagsstämma 41

1999 i korthet 

Stark resultatförbättring 

• 

Bästa resultatet någonsin i restaurangdivisionen 

• 

Resultatförbättring med 50 procent i dagligvarudivisionen 

• 

Stark ökning för Loka 

• 

Soliditeten ökade 9 procentenheter till 35 procent 

NYCKELTAL 

1999 1998 

Nettoomsättning exkl. dryckesskatter, MSEK 1 759 1 840 

Resultat efter finansiella poster, MSEK 74 –10 

Vinstmarginal, % 5,0 0,9 

Räntabilitet på eget kapital, % 15,0 –2,1 

Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK 170 53 

Investeringar, MSEK 66 149 

Vinst per aktie, SEK 5,58 –0,96 

Antal anställda, årsmedeltal 1 094 1 326 

SPENDRUPS I 100 ÅR 

1897 

Företaget 

grundas 

1923 

Louis Spendrup 

förvärvar 

Grängesbergs 

Bryggeri 

1950 

Jens Fredrik 

Spendrup tar 

över företaget 

1967 

Mariestads 


förvärvas 

1976 

Jens och Ulf 

Spendrup 

leder företaget 

1979 

Lansering av 

varumärket 

Spendrups 

1980 

Risingsbo 


förvärvas 

1983 


börsnoteras 

1989 

Wårby 

Bryggerier 

förvärvas 

1995 


vinhandel 

1997 

100 årsjubileum

VD-kommentar 

Bättre resultat 

Det går återigen bra för Spendrups. Vi genomförde 

ett stort antal resultatförbättrande åtgärder 

under året och lyckades därmed 

snabbt vända lönsamheten till ett klart 

mycket bättre resultat för 1999. Kostnadsbesparingar 

och höjda intäkter ledde 

till lönsamhetsförbättringen. Vi samordnade 

produktionsorganisationerna 

och minskade därigenom kostnaderna. 

Vi stängde tappningsverksamheten i 

Helsingborg. Inom administrationen 

åstadkom vi också besparingar genom 

att föra samman tre enheter till ett centralt 

kontor. Intäkterna förbättrades som 

följd av bättre försäljningsmix, högre 

volymer och stigande priser. Starkt bidrog 

även ett antal kostnadsbesparande åtgärder. 

Resultatförbättringen under året uppgick till 

cirka 100 MSEK om hänsyn tas även till jämförelsestörande 

poster. Fem kvartal i rad har 

Spendrups redovisat ett allt bättre resultat. Vi fördubblade 

resultatet i dagligvarudivisionen och hade en 

stark ökning i restaurangdivisionen. Resultatet i systembolagsdivisionen 

var i stort sett oförändrat jämfört med 

föregående år. Förbättringen härrör i ungefär lika delar 

från de tre produktområdena öl, läsk och vatten medan 

vinförsäljningen stagnerade. 

Bakom den snabba återhämtningen ligger kanske en del 

av Spendrups styrka. Organisationen kännetecknas av målmedvetenhet 

och handlingskraft och det är inte långt mellan 

beslut och handling. 

Strategi för lönsamhet och tillväxt 

En annan styrka är vår långa tradition inom ölbryggning. 

Den är grunden för verksamheten och från vilken vi skall 

expandera Spendrups till ett ännu större ölbryggeri. I en 

bransch som har en månghundraårig historia är det viktigt 

att knyta samman traditionen med nutidens krav. Det är 

konstateranden vi gjort när vi under vintern har arbetat 

med Spendrups strategi för de närmaste åren. 

I övrigt har vi tagit fasta på följande områden: 

Vi kommer kompromisslöst att hålla kvar 

vid våra stränga kvalitetsnormer och principer 

för ölbryggningen. Ölkvalitet i 

världsklass måste även fortsättningsvis 

vara vårt främsta signum. 

Vi måste bli en ännu bättre samarbetspartner 

genom att förbättra servicen 

och vara mer lyhörda för kundernas 

individuella behov. 

Vi fortsätter att stärka våra varumärken 

genom att kommunicera ännu 

bättre budskap till konsumenterna. Vi 

har också behov av att skaffa fler produkter 

och förpackningar för de expansiva 

sektorerna inom dryckesmarknaden. 

Utgången av skiljedomen mot Pepsi påverkar 

vår framtida produktstrategi. Vi har 

dock beslutat att även fortsättningsvis verka 

inom dryckesmarknaden med ett fullsortiment av 

öl, läskedrycker, vatten och vin, men måste utveckla våra 

varumärken och finna nya vägar att bredda distributionen 

och därmed öka tillgängligheten i butikerna och restaurangerna. 

Allt detta måste förenas med ständigt ökade krav på 

kostnadseffektiviseringar. Däri ligger svårigheten och utmaningen 

för en dagligvaruproducent; att ge kunderna mer 

för pengarna. 

Några exempel på förändringar som vi redan satt igång: 

För att fokusera ännu hårdare på vin och importöl skapade 

vi under året en ny organisation i ett separat dotterbolag, 

Spendrups Vin AB, som leds av min bror Ulf Spendrup. 

Importen är lönsam och förändringen gjordes för att bättre 

kunna utveckla verksamheten och ge den en friare ställning 

inom koncernen. 

I början av innevarande år lanserade vi också en helt ny 

plastflaska för öl i samarbete med Tetra Pak. Vi spår en 

snabb utveckling och en bredare användning av plastförpackningar 

för bryggeriprodukter och vår ambition är att 

2

ligga i frontlinjen i den utvecklingen. I år kommer vi att 

investera över 90 MSEK i nya tappningslinjer för att bättre 

kunna möta utvecklingen. Vi har också beslutat att skaffa 

utrustning för aseptisk fyllning av stilldrinkar, vatten, juicer 

och vin i kartongförpackningar. 

I ambitionen att förbättra vår kommunikation har vi 

fördjupat samarbetet med Paradiset, en av Sveriges bästa 

reklambyråer. Vi får en ny strategi för att kommunicera 

med konsumenterna. Den skall underlätta en breddning av 

distributionen och öka efterfrågan på våra märkesvaror. 

Vi ökar också våra IT-satsningar. Avsikten är i första 

hand att på olika sätt förbättra servicen till kunderna men 

också att på sikt kunna rationalisera ordertagning, kundservice 

och försäljningsarbetet. Under året kommer vi att 

offentliggöra mer av våra planer. 

Ölskatten 

Internationaliseringen av ekonomin påverkar även 

bryggeriindustrin. Ett påtagligt bevis utgör Sveriges EUmedlemskap 

som öppnat gränserna för friare varuflöden. 

Höga svenska ölskatter har lett till ökad gränshandel och 

till lägre ölförsäljning för de svenska bryggerierna. Under 

detta år kommer problemet att accentueras ytterligare när 

Öresundsbron öppnas för trafik och i samband med att 

införselkvoterna för privatpersoner höjs avsevärt. Samtidigt 

överväger man i Danmark att ännu en gång sänka 

sina ölskatter. Förhoppningsvis blir detta en tillräckligt klar 

signal för att Sveriges regering och riksdag äntligen skall ta 

initiativ till en svensk skattesänkning. Det handlar inte 

längre enbart om förutsättningen för den svenska bryggeriindustrin. 

Även staten förlorar direkta skatteintäkter på all 

den utländska öl som förs in i landet och som punktbeskattats 

och momsbelagts i andra länder. Dessutom ser vi 

dagligen bevis på framväxten av en svensk sprit- och starkölsmaffia 

som ägnar sig åt kriminell smuggling och svarthandel. 

I spåren av den verksamheten följer ytterligare 

problem i samhället som konkurrenssnedvridning i restaurangnäringen 

och tyngre brottslighet. Att tiden därför är 

mogen för en skattesänkning till dansk nivå står utom alla 

tvivel. 

Handelns internationalisering 

En annan följd av internationaliseringen är detaljhandelns 

koncentration till större multinationella företagsenheter. 

Alla de tre stora detaljhandelsblocken har under året tagit 

steg i den riktningen. För att Spendrups som nationell aktör 

skall kunna hävda sig som prioriterad dryckesleverantör 

ställs nya krav. Dels krävs att vi ytterligare stärker positionen 

för våra varumärken på den svenska marknaden, dels 

ett ökat samarbete med internationella varumärkesföretag. 

En annan linje som vi kommer att följa är att inom vissa 

produktområden erbjuda handeln produktion av deras 

egna varumärken i våra anläggningar. Genom ett sådant 

upplägg kan vi bättre utnyttja tillgänglig kapacitet och 

ytterligare stärka samarbetet med de större kundgrupperingarna. 

Byte på ordförandeposten 

I samband med årets bolagsstämma kommer Rolf Ängfors 

av åldersskäl att lämna sin befattning. Han har varit bolagets 

ordförande i nästan ett kvarts sekel och är i hög grad 

en av arkitekterna bakom dagens Spendrups. Under hans 

24 år som ordförande har ett av Sveriges mest oansenliga 

bryggerier utvecklats till ett av landets allra största bryggeriföretag. 

Under samma tidsrymd har ett stort antal bryggerier 

försvunnit från marknaden och andra har fått se sina 

marknadsandelar minska högst avsevärt. Spendrups aktieägare 

och medarbetare är mycket tacksamma för Rolf 

Ängfors enastående insatser för bolagets utveckling. 

Till ny ordförande kommer styrelsen att utse Svend 

Holst-Nielsen, som ägnat huvuddelen av sitt yrkesverksamma 

liv åt skandinavisk livsmedels- och dryckesindustri, och 

därigenom är en i högsta grad välmeriterad efterträdare till 

Rolf Ängfors. 

Stockholm den 10 mars 2000 

Jens Spendrup 

3

Femårsöversikt 

1995 1996 1997 1998 1999 

Försäljning 

Försålda volymer, milj. liter 296,8 307,3 315,5 288,9 274,4 

Tillväxt/år, % 12,8 3,5 2,7 –8,4 –5,0 

Nettoomsättning, MSEK 2 645 2 822 2 812 2 713 1 2 458 2 

Tillväxt/år, % 12,8 6,7 –0,4 –3,5 –9,4 

Nettoomsättning exkl. dryckesskatter, MSEK 1 746 1 833 2 010 1 840 1 1 759 2 

Tillväxt/år, % 16,4 5,0 9,7 –-8,5 –4,4 

Kapital 

Balansomslutning, MSEK 1 087,0 1 277,5 1 309,8 1 385,5 1 140,2 

Kapitalomsättningshastighet 1,87 1,67 1,63 1,49 1,48 

Rörelsekapital, MSEK 23,8 –7,1 –25,9 41,3 2,3 

Eget kapital, MSEK 302,1 306,6 363,6 335,6 373,3 

Resultat 

Resultat efter finansiella poster, MSEK 63,2 23,1 100,5 –10,4 73,9 

Vinstmarginal, % 4,8 2,6 6,2 0,9 5,0 

Räntabilitet 

Räntabilitet på eget kapital, % 15,9 5,5 21,6 –2,1 15,0 

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 17,5 7,7 17,4 2,1 12,8 

Finansiering 

Soliditet, % 30,2 25,7 29,5 25,8 34,8 

Skuldsättningsgrad 0,62 1,41 0,90 1,20 0,63 

Räntetäckningsgrad 4,1 1,9 5,2 0,6 6,0 

Investeringar, MSEK 106,2 336,2 106,1 149,2 65,9 

Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK 131,2 3 147,6 3 193,1 3 53,5 169,6 

Likviditet 

Kassalikviditet, % 104 96 93 115 97 

Balanslikviditet, % 128 120 120 140 120 

Produktivitet 

Antal anställda, årsmedeltal 1 291 1 396 1 382 1 326 1 094 

Nettoomsättning per anställd, KSEK 1 352 1 313 1 454 1 425 1 608 

Resultat per anställd, KSEK 49 17 73 –8 68 

Liter per arbetad timme, Sverige 137 130 135 131 147 

1 Tidigare år har nettoomsättningen inkluderat fakturering av en hanteringsersättning på emballage. Från 1999 nettoredovisas dessa intäkter mot kostnad sålda varor. För jämförbarhets skull 

har nettoomsättning och kostnad sålda varor omräknats för 1998. 

2 Omsättningen från CB, som avyttrades i april 1999, har inkluderats i koncernens omsättning för tiden fram till avyttring. Tidigare år har inte omräknats utan inkluderar CB:s helårsomsättning. 

3 Jämförelseåren 1995–97 har inte räknats om utan avser tidigare redovisade kassaflöden från rörelsen. 

DEFINITIONER 

Antal anställda: Årsarbetstiden är beräknad till 

1 750 timmar. 

Balanslikviditet: Omsättningstillgångar inklusive 

outnyttjad checkräkningskredit i procent av 

kortfristiga skulder inklusive föreslagen utdelning 

vid årets slut. 

Fakturering: Nettoomsättning exklusive 

dryckesskatter. 

Fakturering per anställd: Nettoomsättning exklusive 

dryckesskatter/antal anställda. 

Kapitalomsättningshastighet: Nettoomsättning 

exklusive dryckesskatter dividerad med genomsnittlig 

balansomslutning med avdrag för dryckesskatteskuld. 

Kassalikviditet: Omsättningstillgångar inklusive 

outnyttjad checkräkningskredit men exklusive 

varulager i procent av kortfristiga skulder inklusive 

föreslagen utdelning vid årets slut. 

Liter per arbetad timme: Försåld volym dividerad 

med totalt antal arbetade timmar. 

Resultat per anställd: Resultat efter finansiella 

poster/antal anställda. 

Räntabilitet på eget kapital: Resultat efter 

finansiella poster reducerat med schablonskatt 

i procent av genomsnittligt eget kapital. 

Räntabilitet på sysselsatt kapital: Rörelseresultat 

ökat med finansiella intäkter i procent 

av genomsnittlig balansomslutning exklusive 

icke räntebärande skulder. Icke räntebärande 

skulder omfattar pantskulder, latent skatt och 

kortfristiga skulder exklusive kortfristig del av 

långfristiga skulder. 

Räntetäckningsgrad: Rörelseresultat ökat med 

finansiella intäkter dividerat med finansiella 

kostnader. 

Rörelsekapital: Omsättningstillgångar minskat 

med kortfristiga skulder inklusive föreslagen utdelning 


Skuldsättningsgrad: Räntebärande skulder dividerade 

med eget kapital vid årets slut. 

Soliditet: Eget kapital i procent av balansomslutningen 

med avdrag för dryckesskatteskuld 


Vinstmarginal: Rörelseresultat ökat med finansiella 

intäkter i procent av nettoomsättning exklusive 

dryckesskatter. 

4

Aktien 

AKTIEDATA 1995 1996 1997 1998 1999 

Vinst per aktie (schablonskatt), SEK 4,78 1,75 7,61 –0,79 5,59 

Vinst per aktie (betald skatt), SEK 5,00 1,51 7,41 –0,96 5,58 

P/E-tal 8 32 9 neg 6 

Eget kapital per aktie, SEK 30 31 36 34 37 

Kurs/eget kapital vid årets utgång 1,17 1,97 1,89 0,70 0,91 

Utdelning per aktie, SEK 1,45 1,45 2,00 1,60 1,80* 

Direktavkastning vid årets utgång, % 4,1 2,4 2,9 6,8 5,3 

Årets sista betalkurs, SEK 35,50 60,50 68,50 23,60 34,00 

Börsvärde vid årets utgång, MSEK 337,7 575,5 651,6 224,5 323,4 

*Enligt styrelsens förslag 

Aktieslag Antal aktier % av aktiekapitalet % av rösterna 

A (10 röster) 1 202 688 12,6 59,1 

B (1 röst) 8 309 759 87,4 40,9 

Totalt 9 512 447 100,0 100,0 

AKTIEFÖRDELNING 

PER 1999-12-30, (enligt VPC) 

Antal aktier per ägare Antal aktieägare Antal aktier % av alla aktier 

1–500 7 295 818 070 8,6 

501–1 000 662 570 747 6,0 

1 001–10 000 576 1 883 465 19,8 

10 001–100 000 54 1 512 479 15,9 

Fler än 100 000 6 4 727 686 49,7 

Summa 8 592 9 512 447 100,0 

% av aktie- % av 

Aktieägarstruktur A B kapitalet rösterna 

Spendrup Holding B.V. 1 202 688 1 550 700 28,9 66,8 

Odin Fonder 944 000 9,9 4,6 

Familjen Spendrup 698 666 7,3 3,4 

Sven Wik och familj 225 000 2,4 1,1 

Lars Magnusson och bolag 200 012 2,1 1,0 

Hagge Seim och familj 145 000 1,5 0,7 

DFA Fonder (USA) 67 100 0,7 0,3 

Stockholm Sjöfartshotell stiftelse 60 000 0,6 0,3 

Rolf Lundström och bolag 50 500 0,5 0,2 

Övriga 4 368 781 46,1 23,0 

Totalt 1 202 688 8 309 759 100,0 100,0 

Spendrupsaktien 

Spendrups B-aktier noterades i maj 

1983 på OTC-listan. Från och med 

juli 1992 är aktien noterad vid OM 

Stockholmsbörsens A-lista. Börsposten 

ändrades den 2 januari 1995 

från 200 aktier till 500 aktier. 

Aktiekapital 

Aktiekapitalet i Spendrups Bryggeri 

AB uppgick vid årskiftet till 95,1 

MSEK. Aktiens nominella värde är 

10 SEK. 

Utdelningspolitik 

Styrelsens avsikt är att utdelningen till 

aktieägarna, över åren, ska uppgå till 

minst 25 procent av vinsten per aktie 

efter schablonskatt. För verksamhetsåret 

1999 föreslås utdelningen till 1,80 

SEK (1,60) per aktie. Den föreslagna 

utdelningen uppgår till 32 procent av 

vinsten per aktie och 4,6 procent (4,5) 

av det egna kapitalet. Utdelningstillväxten 

under femårsperioden 1995– 

1999 blir i genomsnitt 8 procent. 

Kursutvecklingen 

Kursen vid introduktionen på OTClistan 

omräknad efter emissioner var 

4,79 SEK per aktie. Under 1999 omsattes 

6 330 086 aktier, motsvarande 

76 procent av de noterade aktierna till 

ett värde av 209 MSEK. I genomsnitt 

omsattes drygt 22 000 aktier per börsdag 

motsvarande 738 KSEK. Aktiekursen 

för Spendrups ökade med 44 

procent under året. Generalindex steg 

under samma period med 66 procent. 

Årets sista betalkurs blev 34,00 SEK. 

Årets högsta betalkurs var 42,00 SEK 

och den lägsta var 22,60 SEK. 

Kursutveckling 1983–1999 

Kursutveckling 1999 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

SEK 

(c) SIX 

SEK 

40 

35 

(c) SIX 

40 

30 

30 

20 

25 

10 

6 

83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 

20 

JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 


Affärsvärldens Generalindex 


Affärsvärldens Generalindex 

5

Värderingar, affärsidé, mål och strategi 

Värderingar 

• Spendrups brygger öl på traditionellt sätt, på enbart 

malt, humle, jäst och vatten – utan tillsatser. 

• Spendrups brygger och distribuerar miljövänligt. 

• Konkurrens är bra både för kunder, konsumenter och 

företag. Utan konkurrens, ingen utveckling. 

• Spendrups ska utvecklas som ett fristående svenskt 

bryggeriföretag och Spendrups Stiftelse är garanten för 

bolagets självständighet och oberoende. 

• Medarbetare som får ta ansvar gör ett bättre arbete. 

Affärsidé 

• Spendrups affärsidé är att tillverka, importera och 

marknadsföra drycker, företrädesvis bryggeriprodukter 

och vin. 

Mål 

• Att bli Sveriges ledande ölbryggeri med lönsamhet och 

stabilitet genom dominans inom flera produkt- och 

affärsområden. 

Strategi 

Att knyta samman Spendrups hundraåriga tradition med 

nutidens krav är betydelsefullt om Spendrups ska nå sitt 

mål att bli Sverige ledande ölbryggeri. Viktiga hörnstenar 

i strategin är bl a följande. 

• Ölkvalité i världsklass – Spendrups kommer även fortsättningsvis 

att kompromisslöst hålla kvar vid sina 

stränga kvalitetsnormer och principer för ölbryggning. 

• Starka varumärken – Genom att kommunicera ännu 

bättre budskap till konsumenterna och genom att ladda 

varumärkena så att konsumenterna upplever ett ökat 

mervärde ska Spendrups varumärken stärkas ytterligare. 

• Spendrups ska genom att förbättra servicen och genom 

att beakta kundernas individuella behov bli en ännu 

bättre samarbetspartner. 

• Spendrups ska ligga i framkanten på den tekniska utvecklingen, 

såväl vad gäller nya förpackningar som produktionsteknik 

och IT. 

• Spendrups verksamhet ska sträva efter kostnadseffektivitet 

i varje led. 

6

Marknadsöversikt 

Utvecklingstrender 

De senaste åren har en viss globalisering skett av bryggeribranschen 

som annars av tradition varit en nationell 

industri. 

Utvecklingen är dock inte entydig och det finns en fortsatt 

stark position för lokala eller nationella varumärken på 

öl. Svårast blir det för de bryggerier som inte klarar konkurrensen 

på den lokala marknaden och inte heller lyckas 

nå en position på den internationella. Det är därför viktigt 

att satsa på att antingen vara en stark nationell aktör eller 

på att ha ett ledande internationellt varumärke. 

Spendrups främsta konkurrenter på marknaden är 

Pripps, Falcon och Åbro. 

Även bland bryggeriernas kunder, dagligvaruhandeln, 

pågår strukturförändringar i riktning mot en europeisk 

koncentration och globala kedjor. Under 1999 har t ex holländska 

Ahold köpt 50 procent av ICA och dessutom har 

KF initierat samarbete på nordisk nivå. Det är sannolikt att 

ytterligare internationella dagligvarukedjor gör sitt intåg i 

Sverige under de närmaste åren. En konsekvens av denna 

utveckling är att dagligvaruhandeln i allt högre utsträckning 

centraliserar sina inköp, vilket i sin tur ökar betydelsen 

av starka varumärken som antingen kan vara lokala 

eller internationella. 

Svenskarna uppskattar allt mer hälsosamma och nyttiga 

drycker. Inom dryckesnäringen har s k ”functional foods” 

börjat utvecklas. Det vill säga alkoholfria drycker, vanligtvis 

mineralvatten eller fruktjuice, berikade med viktiga 

näringsämnen som t ex vitaminer och fibrer. Denna marknad 

förutspås en stark tillväxt i framtiden. Det är också ett 

område av dryckesmarknaden inom vilket bryggerierna får 

konkurrens av företag i andra branscher som mejerier, 

apotek, hälsokost etc. 

Ölskatten 

Det största hotet mot den svenska bryggerinäringen är de 

höga ölskatterna. Den svenska ölskatten är nästan dubbelt 

så hög som den danska och åtta gånger högre än den tyska. 

Skatten för en liter starköl (5 volymprocent) är i Sverige 

7,35 SEK. I Danmark är skatten för samma alkoholstyrka 

4,13 SEK och i Tyskland cirka 0,84 SEK. 

De höga alkoholskatterna i Sverige innebär att privatinförseln 

är mycket lönsam. Enligt en SIFO-undersökning 

var svenskarnas privatinförsel av enbart öl 64 miljoner liter 

under 1999. Samtidigt tredubblade tullen sina beslag av öl 

under året. Privatinförsel och illegal införsel av starköl uppskattas 

tillsammans uppgå till mer än 100 miljoner liter 

1999. Detta resulterar i stora volymförluster för både 

svensk bryggerinäring och för dem som säljer öl i Sverige. 

Dessutom förlorar svenska statskassan betydande belopp 

i alkoholskatter och moms varje år. 

Sveriges nuvarande undantag från EU:s resandebestämmelser 

upphör den 1 juli 2000. Det betyder att svenskarna 

då får föra in 110 liter öl istället för 15 liter som idag. Detta 

är inte något som den svenska regeringen önskar. Den har 

därför föreslagit EU att Sverige successivt ska anpassa sig 

till EU:s regler för att senast år 2004 nå upp till EU:s 

införselkvot på 110 liter öl i samband med resa från ett 

EU-land till ett annat. 

Höjda införselkvoter måste kombineras med sänkta ölskatter 

om inte bryggeriindustrin i Sverige ska drabbas 

ännu hårdare. De svenska bryggerierna är effektiva och kan 

mycket väl klara importkonkurrens under förutsättning att 

konkurrensneutralitet råder. 

7

Ölmarknaden 

Ölförsäljningen i Sverige ökade med 3 procent under 1999, 

vilket är relativt blygsamt sett till det fina sommarvädret 

och till att 1998 försäljningsmässigt var ett dåligt år. Förklaringen 

finns att hämta i en ökad privatinförsel av öl och 

en ökning av öl som tas in på illegal väg genom smuggling. 

Förskjutningen mot konsumtion av alkoholstarkare öl 

har fortsatt. Under 1999 konsumerades mer starköl men 

mindre folköl och lättöl. Försäljningen ökade av det starkare 

folkölet (3,5%) medan det svagare (2,8%) sjönk kraftigt. 

Starkölsförsäljningen ökade med 12 procent medan försäljningen 

av folköl och lättöl minskade med 0,7 procent 

respektive 5,8 procent. Totalt uppgick försäljningen av öl 

i Sverige till 59 liter per person. 

Försäljningen på Systembolaget av lågprisöl har ökat 

starkt under 1999. Av starkölsförsäljningen utgjorde 30 

procent lågprisöl. 

Läskmarknaden 

Läskförsäljningen växer i jämn takt år från år och ökade 

med 7,5 procent under 1999. Men även denna marknad 

har fått känna av konkurrens av billig parallellimport av 

läsk. 

Läskmarknaden har potential att växa framöver. 

I Sverige dricks lite läsk i jämförelse med andra länder. 

Totalt konsumerades 81 liter läsk per capita 1999. 

Det finns en stor överkapacitet inom svensk läskedrycksproduktion. 

Detta får till följd att konkurrensen 

även fortsättningsvis är hård. Lönsamheten i marknaden är 

svag även om en förbättring skedde under året. 

Vattenmarknaden 

Konsumtionen av buteljerat vatten, som har skjutit fart under 

de senaste åren, fortsätter att öka. Totalt konsumerades 

16 liter vatten per person 1999. Det finns all anledning att 

vänta sig en fortsatt tillväxt på vattenmarknaden, särskilt 

vad gäller smaksatt vatten som blir allt populärare. Försäljningen 

ökade under 1999 med 13,6 procent. Vattenpriserna 

ökade under 1999. 

Den svenska ölmarknaden 

miljoner liter 

Den svenska läskmarknaden 


Den svenska vattenmarknaden 


300 

250 

200 

150 

100 

50 

(Totalt 531) (Totalt 476) (Totalt 483) (Totalt 455) (Totalt 467) 

800 

600 

400 

200 

150 

120 

90 

60 

30 

0 

95 

96 

97 

98 

99 

0 

95 

96 

97 

98 

99 

0 

95 

96 

97 

98 

99 

Starköl Folköl Lättöl 

8

Produkter och starka varumärken 

”Jag vet int varför de gillar Norrlands…” På en konkurrensutsatt 

marknad krävs bra marknadsföring, en tydlig 

kommunikation och starka varumärken. Spendrups har 

under de senaste åren intensifierat marknadsaktiviteterna, 

vilket har gett god effekt på marknadspositionerna för de 

prioriterade varumärkena. Satsningen på de största 

märkena fortsätter med oförminskad styrka samtidigt som 

antalet nylanseringar och relanseringar ökar. 

Spendrups har genom en konsekvent marknadsföring 

under senare år intagit en tydlig position på marknaden. På 

en hårdnande marknad kan budskapen i marknadsföringen 

utgöra skillnaden mellan framgång och misslyckande. 

Företaget har i sin kommunikation byggt upp såväl starka 

varumärken som en stark corporate image. 

Arbetet har varit framgångsrikt. Norrlands Guld är det 

största ölet på Systembolaget, med undantag för lågprisöl. 

När tidningen Resumé 1999 rankade millenniets bästa 

reklam kom Spendrups kampanjer för Norrlands Guld på 

tredje plats. Spendrups Original är ett stort varumärke i 

alla ölklasser och cirka var tionde öl som dricks i Sverige är 

en Spendrups Original. Mariestads är det mest sålda flaskölet 

och det fjärde största ölet på Systembolaget. Loka har 

en stark position på vattenmarknaden och ökar väsentligt 

snabbare än marknaden. 

Konsumenten har i dag nästan obegränsad tillgång till 

information och väljer mellan ett stort utbud av märken. 

Produkterna måste utvecklas med utgångspunkt i konsumentens 

önskemål och behov. För att lyckas krävs djupare 

kunskaper om konsumentens dryckesbeteende. 

Konsumenten vill ofta ha en relation till varumärkena 

och en dialog med producenten. Spendrups arbetar kontinuerligt 

med detta för att ge konsumenten ökat mervärde. 

Marknadsföringen måste vara tydlig med kreativa och innovativa 

koncept. 

Eftersom starka varumärken är en överlevnadsfråga 

fortsätter Spendrups att investera i sina starkaste märken. 

Det är en strategi som har visat sig framgångsrik med högre 

intäkter och snabbare tillväxt som följd. 

% 

30 

Marknadsandelar Sverige 

% volymandelar 

% 

100 

De egna varumärkenas och vinförsäljningens 

andel av nettoomsättningen 1 

25 

20 

15 

10 

5 

80 

60 

40 

20 

0 

95 

96 

97 

98 

99 

0 

97 

98 

99 

Öl 

Läsk 

Vatten 

Mariestads 

Norrlands Guld 

Spendrups Original 

Jaffa 

Linné 

Loka 

Övriga 

varumärken 

Vin 

1 exkl. dryckesskatter 

9


Nettoomsättning 1 


MSEK 

400 

Andel av koncernens 

nettoomsättning 1 

16% 

300 

200 

100 

0 

97 

98 

99 


En ljus lager med medelstor beska och balanserad smak. 

Ölet som är Spendrups ”house-brand” har en stark position 

i alla tre ölklasserna på marknaden. Det bryggs enligt 

företagets filosofi att riktigt öl ska bryggas på enbart malt, 

humle, jäst och vatten utan några tillsatser. Ölet är mycket 

uppskattat och fick utmärkelsen ”Årets bästa ljusa lager” 

på Stockholm Beer festival” 1997 och 1999. Försäljningen 

av Spendrups Original har ökat på restaurang. Inom dagligvaruhandeln 

har försäljningen av varumärket minskat, 

men det är fortfarande det tredje största. Mediastödet kommer 

även fortsättningsvis att vara starkt. 




MSEK 

300 



16% 

200 

100 

0 

97 

98 

99 


Varumärket har relativt sett haft ett mycket positivt år. 

Norrlands Guld är fortfarande största ölet på Systembolaget 

med en andel på knappt 7,5 procent, undantaget 

lågprisöl. I dagligvaruhandeln ligger varumärket stabilt 

kvar på 7,5 procent andel och är där det fjärde största ölet. 

Norrlands Guld är ett varumärke med mycket starka 

och positiva värden. Varumärket har ett starkt mediastöd 

med TV som huvudmedia. Norrlands Guld filmerna är 

mycket uppskattade av konsumenterna. 1999 års TV film, 

utomhuskampanj samt annonser är guldäggsnominerade 

inför 2000. 

10

Mariestads 

100 

80 

60 

40 

20 

0 


Mariestads 

MSEK 

120 

97 

98 

99 



6% 


Mariestads fortsätter att växa och är idag det största av 

Sveriges flasköl. 

På Systembolaget var Mariestads det fjärde största varumärket 

under 1999 och ett av de få ölvarumärken som 

ökade trots lågprisölens frammarsch. På restaurang ökade 

det med 28 procent. På dagligvaruhandeln lanserades ölet 

på 50 cl burk inom 3,5-segmentet och tog snabbt en bra 

marknadsandel. 

Mariestads potential är fortfarande stor och under 2000 

kommer fler varianter och märket kommer också att synas 

i media. 

11

Loka 

Life 

Nettoomsättning 

Loka 


nettoomsättning 


Life 



MSEK 

150 

8% 

MSEK 

40 

2% 

100 

30 

20 

50 

10 

0 

97 

98 

99 

0 

97 

98 

99 

Loka har på tio år ökat sin marknadsandel från 2 procent 

till över 20 procent. 

Den positiva utvecklingen har även fortsatt under 1999. 

Loka var det varumärke som lyckades bäst på en växande 

vattenmarknad. Lokas försäljning ökade med 30 procent i 

dagligvaruhandeln att jämföra med totalmarknadens 20 

procent. 

Den ökade försäljningen och marknadsundersökningar 

visar på att de förändringar i marknadsföringsstrategi och 

förpackningsdesign som genomfördes 1998 har varit lyckosamma 

och att den positiva inställningen till varumärket 

har stärkts. 

Det friska och goda Lokavattnet kommer från en källa i 

Bergslagen. Loka finns även smaksatt med citron, grapefrukt 

och melon/citron. 

Life står för det livfulla, individuella och aktiva. Stilldrinken 

som saknar kolsyra attraherar särskilt barn och 

unga människor. Under året relanserades Life med ny 

design, ny förpackning och nya smaker. Försäljningen av 

Life i tetraförpackningen har gått särskilt bra under året. 

Smakerna är apelsin, päron, äpple och svartvinbär. Under 

1999 kompletterades de med citron/fläder och persika/ 

passion. 

Linné 


Linné 

MSEK 

15 



1% 

10 

5 

0 

97 

98 

99 

Vattnet till Carl von Linné hämtas ur en källa i skånska 

Råå. Vattnet har en naturligt låg salthalt och det är varsamt 

kolsyrat. Resultatet är ett mildare vatten som är lite lenare 

mot gommen. Linné har en position som ett lite finare 

vatten. Vattnet finns också smaksatt med citron/lime. 

12

Spendrups Klassiker 

Jaffa 


Spendrups Klassiker 




Jaffa 



MSEK 

100 

4% 

MSEK 

100 

4% 

75 

75 

50 

50 

25 

25 

0 

97 

98 

99 

0 

97 

98 

99 

Spendrups traditionella och klassiska läskedrycker är sedan 

våren 1999 samlade under ett gemensamt varumärke, 

Spendrups Klassiker. Genom det nya varumärket får dryckerna 

en tydligare och mer enhetlig profil. Försäljningen har 

sedan relanseringen ökat med drygt 10 procent jämfört 

med motsvarande period 1998. 

Under året har Jaffas smak förbättrats. Smaken av solmogna 

apelsiner är nu ännu tydligare i och med att fruktjuiceinnehållet 

har ökat. Jaffa finns i smakerna apelsin, 

blodapelsin och citron. 1999 års försäljningen låg i nivå 

med 1998 efter ett dåligt första halvår och ett bra sista 

halvår. Jaffa är den näst största apelsinläsken och den 

största blodapelsinläsken på dagligvarumarknaden. 

Pepsi / 7UP 


Pepsi/7UP 

MSEK 

400 



16% 

300 

200 

100 

0 

97 

98 

99 

Pepsi har haft ett bra år 1999. Trots kraftigt ökade marknadsinsatser 

från Coca Colas sida ökade Pepsis försäljning 

och marknadsandelarna bibehölls. Särskilt bra gick försäljningen 

av Pepsi Max. Spendrups höll sin ställning på marknaden 

tack vare en engagerad säljkår och kreativa marknadsaktiviteter. 

7UP har fått en ny design och försäljningen 

ökade med 21 procent under 1999. 

13

Affärsområden 

Dagligvaruhandeln 

Spendrups är den näst största bryggerileverantören till 

svensk dagligvaruhandel med en bred produktportfölj av 

öl, läsk och vatten. Under 1999 har både volymen och lönsamheten 

ökat inom affärsområdet dagligvaruhandel. Den 

totala nettoomsättningen exklusive dryckesskatter uppgick 

till 852 MSEK. 

Spendrups har tagit marknadsandelar på en stabil ölmarknad 

och har haft en försiktig tillväxt på en läskmarknad 

som ökat med 7 procent. Även på vattenmarknaden, 

som har växt med 14 procent, har Spendrups tagit marknadsandelar. 

Spendrups har under året stärkt sin position 

på ICA och D&D, men också servicehandeln har uppvisat 

positiva tillväxttal. 

Koncentrationen inom svensk dagligvaruhandel fortsätter. 

Bildandet av D&D under första kvartalet 1999 och 

sedan samgåendet mellan D&D och Hemköp i början av 

innevarande år är exempel på detta. Holländska Aholds inträde 

som hälftenägare i ICA, liksom KF:s nordiska samarbete 

är andra exempel på dagligvaruhandelns internationalisering. 

En effektivisering av dagligvaruhandelns arbetsmetoder 

och inköpsarbete är att förvänta som följd av 

denna utveckling. 

Spendrups kan erbjuda en bred produktportfölj med 

starka varumärken som grundas på konsumenternas behov 

och önskemål. Framgångarna inom dagligvaruhandeln har 

varit stora under senare år och Spendrups arbetar kontinuerligt 

för att ytterligare förbättra samarbetet. Internet kommer 

definitivt att bli ett verktyg i det arbetet. 

Under närmaste året kommer Spendrups att bygga 

vidare på sin marknadsposition och förbättra konkurrenskraften 

genom att bredda distributionen och genom satsningar 

på nya produkter och emballage. 

Restaurang 

Restaurangmarknaden i Sverige växer i takt med bättre 

utsikter för den svenska ekonomin. Antalet restauranger 

ökar, vilket medför att konkurrensen och prispressen är 

hård. 

Under året har Spendrups ökat något mer än restaurangmarknaden 

generellt. Marknadsandelen i Sverige uppgår 

till knappt 30 procent och i Stockholm till närmare 40 

procent. Restaurangernas starkölsförsäljning ökade med 

6 procent och Spendrups försäljning steg något mer. 

Restaurangdivisionens totala nettoomsättning exklusive 

dryckesskatter uppgick till 524 MSEK. 

En viktig konkurrensfaktor förutom priset är att kunna 

erbjuda mervärde till kunderna. Spendrups har ett flertal 

tjänster som ökar nyttan för kunden. Bland annat driver 

restaurangdivisionen flera trademarketing projekt med 

syfte att hjälpa kunden att utveckla sin affärsverksamhet. 

Ett antal IT-projekt har initierats för att effektivisera och 

förbättra kundkontakten. 

Spendrups erbjuder dessutom genom Mercuri en mycket 

uppskattad sexårig managementutbildning till större 

kunder. Hittills har cirka 400 kunder genomgått utbildningen, 

som omfattar såväl ekonomi, juridik som specifika 

branschkunskaper. 

Restaurangdivisionen har cirka 5 000 kunder. Några 

av de största är Scandic Hotels, Trafikrestauranger (TR), 

Eurest, Partena, Baldakinenkedjan, AMICA, Pizza Hut, 

Radisson SAS Hotels och restauranger samt Scandinavian 

Service Partner på landets flygrestauranger. Wallmans salonger 

är ny kund sedan årsskiftet. Spendrups erbjuder ett 

brett sortiment av starka varumärken på restaurangmarknaden. 

MSEK % 

5 000 

25 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

Dagligvaruhandelsmarknaden 

producentvärde 

95 

96 

97 

98 

99 

20 

15 

10 

5 

0 

MSEK % 

2 000 

40 

1 500 

1 000 

500 

0 

Restaurangmarknaden 


95 

96 

97 

98 

99 

30 

20 

10 

0 

1 000 

800 

600 

400 

200 

0 

Systembolagsmarknaden 


MSEK % 

1 200 

30 

95 

96 

97 

98 

99 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Totalt värde 

Spendrups marknadsandel 

Totalt värde 


Totalt värde 


14

% 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 


försäljningsvärde 

95 

96 

97 

Restaurang 

98 

99 

Systembolag 

MSEK 

1000 

800 

600 

400 

200 

Nettoomsättning 1 per affärsområde 

Sverige 

97 98 99 

97 98 99 



Restaurang 


97 98 99 

Systembolag 

Restaurangdivisionen kommer under kommande år att 

fortsätta arbetet att stärka relationen med kunderna och att 

utveckla kundservicen. Viktiga delar i den strategin är 

bland annat att stärka säljkåren och att koncentrera marknadsinsatserna 

mot särskilt utvalda segment av restaurangmarknaden. 

Systembolaget 

Systembolagets utbud av öl och vin har sedan Sveriges inträde 

i EU vuxit kraftigt. Det finns i dag uppskattningsvis 

4 500 vinmärken och cirka 350 starkölsmärken representerade 

i Systembolagets olika sortiment. Som monopolföretag 

försöker Systembolaget undvika diskriminering av leverantörer, 

vilket förklarar det breda produktutbudet. 

Det ökade utbudet av produkter på Systembolaget och 

inträdet av lågprissatt öl har ökat konkurrensen. Spendrups 

har i stort avstått från det segmentet och hävdar sig mycket 

bra inom övriga delar av marknaden. 

Norrlands Guld befäster sin ställning som, undantaget 

lågprissatt öl, det största ölet på Systembolaget. Mariestads 

är det näst största. Därmed besitter Spendrups en stor andel 

av den normalprisade delen av marknaden. Totalt har 

Spendrups 25 ölmärken på Systembolaget. 

Inom vinsegmentet intar Spanien och Rioja ledande positioner. 

El Coto har under slutet av 1999 återtagit förstaplatsen 

inom Riojasegmentet. 

För att bland annat öka tillgängligheten för konsumenterna 

genomförs nu försök med lördagsöppet. Åtgärden 

kommer sannolikt att ha en gynnsam effekt på försäljningen. 

Försäljningen till Systembolaget ökade under 1999 med 

drygt 4 procent. Nettoomsättningen exklusive dryckesskatter 

uppgick till 317 MSEK. 

Exporten 

Exportförsäljningen var under 1999 stabil och i nivå med 

föregående år medan lönsamheten förbättrades. Exportförsäljningen 

fokuserar främst på stora kunder som exempelvis 

IKEA och på båttrafiken till och från Sverige. Exporten 

utgör en mindre del av Spendrups verksamhet. Av den 

totala ölförsäljningen står exporten för drygt 2 procent och 

av starkölsförsäljningen står den för knappt 5 procent. 




Restaurang 


Systembolaget 

MSEK 

500 

MSEK 

300 

MSEK 

250 

400 

300 

200 

100 

250 

200 

150 

100 

50 

200 

150 

100 

50 

0 

97 98 99 

97 98 99 

97 98 99 

0 

97 98 99 97 98 99 97 98 99 97 98 99 

0 

97 98 99 

97 98 99 

Öl Läsk Vatten 

Öl Läsk Vatten Vin och Cider 

Öl 

Vin 




15

Spendrups Vin 

Spendrups har importerat och sålt vin sedan Vin & Sprit 

AB:s import- och distributionsmonopol upphörde 1995. 

Verksamheten har under denna tid varit lönsam och omsättningen 

har ökat kraftigt varje år. För att underlätta en 

fortsatt expansion och ytterligare accentuera satsningen på 

vin bildades 1999 ett separat bolag, Spendrup Trading AB. 

I början av 2000 bytte företaget namn till Spendrups Vin 

AB. 

Ulf Spendrup ny VD 

Försäljningen av vin ökade med 5 procent i Sverige under 

1999 och Spendrups Vin ökade sin försäljning med 17 procent. 

De senaste årens starka tillväxt har medfört ett uppdämt 

behov att utveckla organisationen och fördjupa 

relationerna till vinleverantörerna, ett arbete som nu har 

påbörjats. 

Under året utsågs Ulf Spendrup till VD för Spendrups 

Vin AB. Bolaget har under 1999 utökat organisationen, 

utbildat medarbetarna och stärkt fokuseringen på vin och 

importöl. Företaget har en speciellt utbildad säljkår för vin 

som samarbetar med restaurangsäljkåren i moderbolaget. 

I slutet av 1999 inleddes samarbete med ny leverantör från 

Australien, Australian Vineyard Company. Ett nytt 5-årigt 

avtal med spanska El Coto är under förhandling och samarbetet 

med franska Le Cep har fördjupats. Under året har 

en del leverantörsbyten skett. Syftet var att etablera starkare 

leverantörsrelationer och säkerställa behovet av långsiktigt 

märkesbyggande. 

Marknaden 

Vinmarknaden i Sverige förväntas fortsätta att växa. På 

grund av Systembolagets monopol och Sveriges inträde i 

EU har antalet vinmärken på marknaden ökat kraftigt. 

Marknadsbilden är splittrad och det finns uppskattningsvis 

över 5 000 vinmärken i landet. Det finns idag vin från alla 

världens hörn, även om Europa dominerar försäljningsmässigt. 

Viner från den ”nya världen” är dock på stark 

frammarsch. Spanska Rioja-viner är dominerande på den 

svenska marknaden och vad gäller vitt vin är Tyskland och 

Italien de största leverantörsländerna. Spendrups största 

vin El Coto är det mest sålda Rioja-vinet i Sverige. 

Framtiden 

Spendrups vinimport har varit framgångsrik. Genom bryggeriverksamheten 

föreligger uppenbara konkurrensfördelar 

inte minst inom kundkontakter och distribution. Spendrups 

Vin bygger successivt upp en starkare kunskap om 

vinmarknaden, något som ytterligare stärker konkurrenskraften. 

I framtiden kan även konkurrens förväntas i detaljistledet. 

Med starka märkesviner inom restaurangsektorn 

kommer Spendrups Vin att ligga väl framme när konkurrensen 

släpps fri i detaljhandeln. 

Spendrups Vin står väl rustat för framtiden. Under åren 

har vinkompetensen och fokuseringen på vin höjts. Företaget 

är en mycket bra partner för vinproducenterna genom 

ett väl utvecklat och effektivt distributionsnät och hög närvaro 

på alla säljkanaler. Dessutom kommer Spendrups relativa 

konkurrensfördel som vinimportör ytterligare att stärkas 

när marginalerna i framtiden reduceras i takt med lägre 

alkoholskatter. Vinnarna på den framtida marknaden blir 

de vinproducenter som samarbetar med de mest kostnadseffektiva 

distributörerna. 

Spendrups Vin AB driver också export av Spendrups 

produkter, en verksamhet som under innevarande år kommer 

att förstärkas. 


Vin 

MSEK 

200 



9% 

150 

100 

50 

0 

97 

98 

99 


16

Produktion 

Produktionsökning, teknikutveckling och kostnadseffektivitet 

har kännetecknat Spendrups produktion under året. 

Spendrups produktion sker huvudsakligen på bryggerierna 

i Grängesberg och Vårby. Grängesberg, som är 

Spendrups första och största anläggning, svarar för cirka 

60 procent av företagets totala produktionsvolym. Den 

varma sommaren bidrog till en ökad försäljning och produktion. 

1999 producerades 155 miljoner liter i Grängesberg 

och på bryggeriet i Vårby producerades 105 miljoner 

liter, vilket sammantaget utgör ett kapacitetsutnyttjande på 

75 procent. 

De båda bryggerierna producerar i princip ett identiskt 

produktsortimentet. Grängesberg förser södra och västra 

Sverige med drycker medan bryggeriet i Vårby förser Stockholmsregionen, 

Östergötland och Norrland. 

Spendrups har även ett mindre bryggeri, Gotlands 

Bryggeri, beläget innanför ringmuren i Visby. Där produceras 

enbart färsköl och specialöl men bryggeriet används 

också för provbryggning och framtagning av nya ölsorter. 

Kostnadsanpassning 

En del i strategin att återställa lönsamheten i 

Spendrups har varit att sänka kostnaderna. 

Bland annat har produktionsorganisationen 

bantats genom skapande av en gemensam produktionsledning 

för bryggerierna i Vårby och 

Grängesberg. Dessutom har tappning av Linnévatten 

lagts ner i Helsingborg och flyttats till 

Grängesberg och Vårby. 

Sammanlagt uppgick besparingen i produktionen 

till 21 MSEK. 

Kvalitet på råvarorna 

Spendrups kompromissar aldrig med kvalitén på råvarorna. 

I ölproduktionen används ”sigillodlat” maltkorn, dvs 

kvalitetskorn som kommer från lantbrukare som garanterar 

en miljöanpassad odlingsform. Malten köps huvudsakligen 

från Nordmalt i Söderhamn, vars produktion baseras 

på tvåradigt maltkorn från Skåne och Mälardalen. Humle 

importeras framförallt från Tyskland och Tjeckien. Socker 

till läskedryckerna kommer från sockerbruk i Skåne. Vatten 

till Linné tas ur Linnékällan i Helsingborg och Lokavattnet 

tas ur Loka Brunn i Bergslagen. 

Ny unik ölförpackning 

Spendrups lanserade tillsammans med Tetra Pak i början 

av 2000 en ny unik förpackning. Det har tidigare inte 

funnits någon bra plastflaska för öl på marknaden. Tetra 

Pak har utvecklat en helt ny ölförpackning som uppfyller 

Spendrups högt ställda kvalitetskrav. Flaskan har utmärkta 

barriäregenskaper och dess insida är täckt av ett tunt lager 

kiseloxid. Det förhindrar syre från att komma in i flaskan 

och kolsyra från att tränga ut. Norrlands Guld är 

den första produkten som lanserades i plastflaskan. 

Marknaden för drycker i platsflaskor ökar snabbt och 

därför är det viktigt för Spendrups att ligga i framkant 

av utvecklingen. 

Bolaget investerar över 90 MSEK i två nya produktionslinjer 

för plastflaskor för att möta efterfrågan. 

Under året kommer också en ny linje för 

Tetra brick-förpackning att tas i bruk. 

Spendrups produktion i Sverige 

fördelat på förpackningstyper 

Fat och tank 5% 

PRB 27% 

Returglas 42% 

Burk 24% 

Engångsglas 1% 

Å-pet 1% 

18

Distribution 

Spendrups levererar drycker från Kiruna i norr till Smygehuk 

i söder. Totalt görs cirka 330 000 leveranser per år. 

Distributionskostnaderna uppgick 1999 till cirka 250 

MSEK vilket är 14 procent av de totala kostnaderna. Att 

kunna distribuera varorna snabbt och till låga kostnader är 

avgörande för Spendrups möjlighet att konkurrera på 

marknaden. Distributionen utgör därför en central del av 

verksamheten. 

Av volymerna går 60 procent direkt från bryggeri till 

kund. Resterande volymer kundorderplockas vid lagerdepåerna 

i Vårby och Örebro och distribueras vidare till 

21 terminaler runt om i landet. 

Telefonförsäljningen har under året integrerats med försäljningsavdelningarna 

och centraliserats till Stockholm. 

Genom att omstrukturera och rationalisera distributionen 

har Spendrups under 1990-talet i princip lyckats halvera 

kostnaden per försåld enhet. Under 1999 har kostnaden 

kunnat hållas oförändrad trots löneökningar och kraftigt 

ökade drivmedelspriser. Distributionsavdelningen arbetar 

fortlöpande med att effektivisera och rationalisera verksamheten. 

Styrningen sker med hjälp av uppsatta mål inom 

områden som ekonomi, personalens engagemang, miljö 

och service. 

Ekonomi 

Det ställs stora krav på logistikavdelningen. Efterfrågan på 

Spendrups produkter och därmed belastningen på distributionsavdelningen 

är säsongsbetonad och varierar även från 

dag till dag. Det är kundernas inköpsmönster som styr distributionen, 

men genom ett nära samarbete med kunden 

kan orderstrukturen påverkas så att distributionsflödet blir 

effektivt. 

Stora kostnader kan sparas om antalet steg i distributionskedjan 

minskas och om resurserna används på ett optimalt 

sätt. Spendrups har under 1999 initierat ett projekt i 

fyra städer som i full skala innebär att vagnparken kan 

minskas med 25-30 procent. Enkelt uttryckt går det ut på 

att utnyttja varje lastbil bättre, undvika omlastning på terminal 

och låta bilen gå 20 timmar per dygn i stället för idag 

10 timmar. Varje chaufför arbetar 10 timmarspass, fyra 

dagar i veckan i ett rullande schema. 

Miljö 

Under året har Spendrups vagnpark renoverats för att klara 

de hårdare miljöregler som gäller för tunga fordon i landets 

större städer. På det här området har företaget valt att gå ett 

steg längre genom att anpassa samtliga fordon till dessa 

krav, även de som inte går i storstäderna. 

Effektivare motorer och bättre avgasrening leder till 

väsentligt lägre miljöbelastning. 

Spendrups distribution till butiker, restauranger och 

Systembolag sker med 120 egna distributionsfordon, som 

med sin dekor utgör en viktig del av varumärkesexponeringen. 

Personalens engagemang 

De som arbetar på distributionsavdelningen har frekventa 

kontakter med kunderna. Engagemanget hos medarbetarna 

är stort. Genom utbildning vidmakthålls och utvecklas servicegraden 

kontinuerligt. 

20

Medarbetare 

Året som gick innebar stora förändringar för Spendrups 

och för många medarbetare. Ett antal åtgärder genomfördes 

för att återställa lönsamheten. En av åtgärderna var att 

effektivisera och stärka organisationen genom att centralisera 

de administrativa funktionerna. 

Den centrala förvaltningen, förutom data- och löneavdelningen, 

flyttades till huvudkontoret i Stockholm. 

I Grängesberg inrättas ett nytt kontor för produktionsledningen, 

data- och löneavdelningen. En gemensam produktionsledning 

skapades för bryggerierna i Grängesberg 

och Vårby. Tappningen vid Linnèkällan i Helsingborg 

stängdes. 

Omorganisationen berörde främst tjänstemän i 

Grängesberg och Örebro, samt hela personalstyrkan i Helsingborg. 

Alla medarbetare på de avdelningar som flyttades 

till huvudkontoret sades upp, men samtliga fick erbjudande 

om ny anställning i Stockholm. För det stora flertalet medarbetare 

som av olika anledningar inte hade möjlighet att 

flytta till Stockholm anordnades insatser för att finna ny 

sysselsättning. En löntagarkonsult deltog i detta arbete. 

Omorganisationen kunde ske snabbt och effektivt 

mycket tack vare den förståelse som fanns hos medarbetarna. 

Samarbetet med fack, arbetsförmedling och kommunerna 

fungerade bra under hela processen. Under hösten 

var omorganisationen helt genomförd. Alla tjänster på huvudkontoret 

var tillsatta med kompetent personal och den 

nya organisationen fungerar redan utan störningar. 

Individuella löner 

På löneområdet har arbetet fortgått med att skapa lika villkor 

för arbetare och tjänstemän. Spendrups filosofi är att 

lönesättningen ska vara decentraliserad och samtliga medarbetare 

ska ha individuella löner. Det innebär att lönen 

sätts av närmaste chef och att varje medarbetare kan påverka 

sin lön i takt med utökade arbetsuppgifter, ansvar 

och högre kompetens och engagemang. Lönesättningen 

ska skapa incitament för medarbetarna att utvecklas. 

Ett mångårigt samarbete med ett antal organisationer 

om arbetsmiljön för utkörare och med Spendrups som 

initiativtagare ledde under 1999 fram till en branschstandard 

för leveransförhållandena hos kunderna. 

Några viktiga chefsrekryteringar skedde under året. 

Anette Helmertz tillträdde som ny försäljningsdirektör för 

dagligvaruhandeln och Mats Wester är ny marknadsdirektör. 

I början av 2000 tillträdde Håkan Berggren en ny befattning 

som central IT-chef i företaget. 

Antal 

1 200 

900 

600 

300 

Medelantal anställda samt 

löner och ersättningar i Sverige 

MSEK 

400 

300 

200 

100 

0 

95 

96 

97 

98 

99 

0 

Medelantal 

anställda 

Löner och 

ersättningar 

22

Miljö 

Miljöarbetet går vidare 

Ett bra miljöarbete kräver att miljöfrågorna är ordentligt 

förankrade i organisationen. Spendrups miljöarbete leds av 

en central miljöstyrgrupp med chefer från verksamhetens 

alla delar för att därigenom garantera att arbetet integreras 

i hela företaget. Alla åtgärder bygger på en miljöutredning 

som har kartlagt hur verksamheten påverkar miljön. Utifrån 

utredningen har miljöpolicy, miljömål och konkreta 

åtgärdsprogram upprättats. Denna struktur på miljöarbetet 

är helt i enlighet med den internationella miljöledningsstandarden 

ISO 14001. 

Spendrups har valt att inte certifiera sig enligt ISO 

14001. Företagets miljömål är betydligt högre satta än vad 

ISO-standarden kräver. Miljöarbete är förankrat i hela 

organisationen genom utbildningar, förslagsverksamhet 

och olika förbättringsprojekt. 

Satsningen på Svenskt Sigill fortsätter 

På Svenskt Sigill-gårdarna odlas spannmål med särskild 

hänsyn tagen till miljön. Det innebär bland annat effektivare 

användning av gödsel och minskad användning av 

kemiska bekämpningsmedel. Med hjälp av ökad kunskap 

och modern teknik kan maltkornet odlas med större hänsyn 

till miljön men fortfarande till rimliga priser och hög 

kvalitet. Valet av Svenskt Sigill borgar för råvaror fria från 

genmodifiering och med total spårbarhet. Att veta vilka 

bönder som har odlat det maltkorn som Spendrups brygger 

sitt öl på är en trygghet för såväl företaget som kunderna. 

Spendrups är det enda bryggeri som konsekvent använder 

maltkorn av denna kvalitet i allt sitt öl. Detta är Spendrups 

bidrag till ett renare svenskt jordbruk. 

Utbildning och engagemang nyckeln 

i det fortsatta miljöarbetet 

Ett seriöst och långsiktigt miljöarbete förutsätter en genuin 

kunskap och ett äkta engagemang. Det är ofta kunskapen 

hos enskilda medarbetare som leder till miljöförbättringar 

i alla delar av organisationen. Under året har medarbetare 

på Spendrups genomgått en miljöutbildning. En informativ 

miljöbroschyr har också tagits fram. Syftet är att på ett 

enkelt sätt visa kunder och andra intressenter hur 

Spendrups verksamhet påverkar miljön och vad som görs 

för att minska miljöbelastningen. Miljöarbetet är numera 

en integrerad del i den löpande planeringen i såväl produktions- 

som distributionsavdelningarna. Genom att höja 

medarbetarnas kunskaper om miljöfrågor skapas automatiskt 

ett starkare engagemang för miljön. 

15 

Halten syreförbrukande ämnen 

i produktionen 

600 

Energiförbrukning i produktionen 

10 

400 

5 

200 

0 

kg/m 3 Vårby Totalt 

95 

96 

97 

98 

99 

0 

KWh/m 3 Vårby Totalt 

95 

96 

97 

98 

99 

Grängesberg 

Grängesberg 

24

Förvaltningsberättelse 1 

Styrelsen och verkställande direktören för Spendrups 

Bryggeri AB (publ), organisationsnummer 556079-6871, 

får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning 

för räkenskapsåret 1999. 

Ägarförhållanden 

Bolagets aktie är noterad vid OM Stockholmsbörsens 

A-lista. Huvudägare är Spendrups Stiftelse genom 

Spendrup Holding B.V. som representerar cirka 28,9 procent 

av kapitalet och 66,8 procent av rösterna. Därutöver 

äger familjen Spendrup ytterligare 7,3 procent av kapitalet 

och 3,4 procent av rösterna i bolaget. För ägarstatistik i 

övrigt hänvisas till uppställning på sid 5. 

Information om verksamheten 

Spendrups koncernen bedriver bryggeriverksamhet i Sverige. 

Företaget producerar och säljer 275 miljoner liter öl, 

läsk och vatten per år. Produktionen är fördelad på tre produktionsställen; 

Grängesberg, Vårby och Visby. Sedan 

1995 bedriver Spendrups också vinimport. Huvuddelen av 

produktionen säljs på den inhemska marknaden till dagligvaruhandeln, 

restauranger och Systembolaget. De viktigaste 

egna varumärkena är Spendrups Original, Norrlands 

Guld och Mariestads inom ölsortimentet, samt Jaffa och 

Loka på läsk- respektive vattensortimentet. 

Väsentliga händelser 

I april 1999 avyttrades det helägda dotterbolaget Christianssands 

Bryggeri AS (CB) till Hansa Borg Bryggerier 

ASA som härigenom blev det klara alternativet i hela 

Norge. Bidragande orsaker till försäljningen var att CB:s 

avtal med Pepsi upphörde vid årsskiftet 1998/1999 samt 

den norska handelns bristande intresse för ett konkurrensalternativ. 

Resultatet förbättrades kraftigt under året som en följd 

av högre intäkter och lägre kostnader. Försäljningsintäkterna 

ökade till följd av nya kundavtal samt lönsammare mix. 

Kostnaderna kunde sänkas efter genomförda åtgärdsprogram. 

Marknadsandelarna ökade inom såväl dagligvaruhandeln 

som restaurang. I Systembolaget sjönk Spendrups 

volymandelar men lönsamheten förbättrades. 

Vinrörelsen utvecklades positivt under året. Spendrups 

ökade med 17 procent medan totalmarknaden för vin 

ökade med 5 procent. Ökningen mattades dock under 

andra halvåret. För att underlätta en fortsatt expansion 

bolagiserades vin- och importölsrörelsen under 1999 i ett 

helägt dotterbolag, Spendrups Vin AB. 

Försäljning och marknad 

Koncernens nettoomsättning exklusive dryckesskatter 

sjönk drygt 4 procent till 1 759 MSEK (1 840) som en följd 

av avyttringen av den norska rörelsen. Under året tillkom 

nya större kundavtal och prishöjningar genomfördes inom 

affärsområdena dagligvaruhandeln och restaurang. Intjäningen 

ökade med nästan 2 procentenheter (2) till följd 

av bättre försäljnings- och produktmix. 

Volymerna på bryggerimarknaden utvecklades positivt 

under 1999. Ölmarknaden växte sammanlagt med drygt 

3 procent (–6) men bilden är inte entydig. Starkölet ökade 

med nästan 12 procent (1) och det starkare folkölet ökade 

med 4 procent (24). Vattenmarknaden ökade med nästan 

14 procent (2) och läskedrycksmarknaden med drygt 7 procent 

(1). 

Spendrups fakturering av öl ökade med 9 procent (–7) 

och läskedrycksfaktureringen ökade med 4 procent (–13). 

Det gångna året innebar stora försäljningsframgångar för 

varumärket Loka vilket bidrog till att Spendrups totala 

vattenfakturering ökade med 20 procent (–3). 

Miljöpåverkan 

Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet i enlighet 

med miljölagstiftningen. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga 

verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen 

genom utsläpp av biokemisk syreförbrukning, 

kemisk syreförbrukning och kväveoxider. 

Pepsi 

Internationella Handelskammaren har meddelat att utslaget 

i skiljedomen mot Pepsi är ytterligare försenat. Ett 

utslag kan förväntas under våren 2000. 

Millennieskiftet 

Under verksamhetsåret arbetade Spendrups ”År 2000- 

grupp” med att säkra och testa de egenutvecklade systemen. 

Standardsystemen säkrades upp genom garantier och 

uppgraderingar. Övergången till det nya millenniet gick helt 

problemfritt. 

1 Förvaltningsberättelsen omfattar förutom dessa sidor även de kommentarer till resultat och finansiell ställning som ges i anslutning till resultat- och 

balansräkningarna. 

26

Personal 

Under verksamhetsåret var antalet årsanställda i Sverige 

1 052 personer jämfört med 1 136 föregående år. Minskningen 

beror huvudsakligen på det genomförda åtgärdsprogrammet 

där antalet administrativa befattningar 

minskats, produktionsorganisationen funktionaliserats 

samt nedläggning av verksamheten i Helsingborg. Medelantalet 

anställda, löner och ersättningar samt verksamhetsorter 

inom koncernen framgår av not 28. 

Investeringar 

Under året var koncernens investeringsnivå förhållandevis 

låg och uppgick till 66 MSEK (149). Till övervägande del 

rörde det sig om löpande ersättningsinvesteringar. Försäljningen 

av CB förbättrade kassaflödet med 64 MSEK. 

Moderbolaget 

Nettoomsättningen exklusive dryckesskatter uppgick till 

1 692 MSEK (1 632). Resultatet efter finansiella poster visade 

en vinst på 85 MSEK (–6). I resultatet ingår utdelning 

från dotterbolag med 22 MSEK (4). Nettoinvesteringar i 

anläggningstillgångar samt byggnader uppgick till 62 

MSEK (108). 

Styrelsen och dess arbetsformer 

Spendrups Bryggeri AB (publ) styrelse består av åtta ledamöter 

och två suppleanter valda av bolagsstämman samt 

två ledamöter, med två suppleanter utsedda av de anställda. 

De valda ledamöterna, inklusive VD och suppleanterna har 

utsetts på förslag av nomineringskommittén. Styrelsen har 

ytterligare två kommittéer; revisionskommitté och lönekommitté. 

Tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträde 

som föredragande och som sekreterare. Under verksamhetsåret 

1999 hade styrelsen 10 (12) sammanträden. 

Styrelsen erhåller varje månad en omfattande rapport om 

försäljning, resultat och annan information av ekonomisk 

betydelse. Arbetet följer en årlig plan, ägnad att säkerställa 

styrelsens behov av information och beslutsunderlag samt 

påverkas i övrigt av den särskilda arbetsordning styrelsen 

fastställt rörande arbetsfördelning mellan styrelse och VD. 

Bolagets revisorer är närvarande vid styrelsemöte en 

gång om året och rapporterar personligen sina iakttagelser 

från granskningen och sin bedömning av bolagets interna 

kontroll. 

Framtiden 

Spendrups och Tetra Pak lanserade i februari 2000 en ny ölflaska 

av plast på den svenska marknaden. Flaskan garanterar 

väsentligt bättre hållbarhet än andra plastflaskor för 

öl. Spendrups får genom samarbetet en unik möjlighet 

inom ett helt nytt produktavsnitt. 

Spendrups marknadsposition är stark och även fortsättningsvis 

kommer resurser att fokuseras på att expandera 

ölförsäljningen. Det kräver betydande investeringar i varumärkena 

Spendrups Original, Norrlands Guld och Mariestads 

vilka alla tre är ledande inom sina respektive marknadsavsnitt. 

Oavsett utslaget i skiljedomsprocessen mot Pepsi är 

Spendrups fast besluten att bibehålla en stark position på 

läskedrycksmarknaden. Den framtida läskedrycksstrategin 

kommer att omfatta nya varumärken och fördjupat samarbete 

med detaljhandeln. 

Under året sker uppstart av nya tappningslinjer för 

plastflaskor och Tetra brick-förpackningar. 

Utdelning 

Styrelsens förslag till utdelning är 1,80 kronor per aktie 

(1,60). Det motsvarar 17,1 MSEK eller 32 procent av vinsten 

efter schablonskatt. Spendrups långsiktiga mål är att 

dela ut minst 25 procent av vinsten efter schablonskatt. 

I praktiken har mer än 30 procent av vinsten delats ut till 

aktieägarna under 90-talet. 

27

Förslag till vinstdisposition 

Enligt Spendrups Bryggeri AB:s (publ) balansräkning står följande vinstmedel 

till bolagsstämmans förfogande: 

Från föregående år balanserad vinst 

Årets vinst 

44 053 KSEK 

62 078 KSEK 

106 131 KSEK 

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen 

disponeras så: 

att på de utdelningsberättigade 9 512 447 aktierna 

utdelas 1,80 kr per aktie 

i ny räkning överföres 

17 122 KSEK 

89 009 KSEK 

106 131 KSEK 

Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen uppgår till 

104 646 KSEK. Någon avsättning till bundna fonder föreslås ej. 


Rolf Ängfors 

Ordförande 

Svend Holst-Nielsen Åke Modig Jan Sparr 

Ulf Spendrup Cecilia Stegö-Chilò Krister Wallin 

Jens Spendrup Ivan Eriksson Gunilla Lindberg 

Verkställande direktör Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 15 mars 2000 

Bertil Edlund 

Auktoriserad revisor 

Huvudansvarig 

Peter Büman 


28

Resultaträkningar 

Resultat 

Koncernens resultatet efter finansiella 

poster ökade till 74 MSEK (–10) motsvarande 

en vinstmarginal på 5,0 procent 

(0,9). Bruttoresultatet är oförändrat 

jämfört med föregående år och 

uppgick till 829 MSEK (829) men 

bruttomarginalen steg med 2 procentenheter 

till 47 procent (45). Ökningen 

av bruttomarginalen förklaras delvis 

av lönsammare försäljnings- och produktmix. 

Genomförda rationaliseringar 

och bättre utnyttjande av produktionskapaciteten 

har också bidragit 

till att bruttomarginalen förbättrades. 

I posten Försäljningskostnader 

ingår förutom försäljningskostnader 

också marknads- och distributionskostnader. 

Försäljningskostnaderna 

som en andel av nettoomsättningen 

exklusive dryckesskatter sjönk med 

3 procentenheter till 34 procent (37). 

Distributionskostnaderna per enhet 

sjönk till följd av högre utlastad volym 

samt genomförda rationaliseringar. 

Marknadsinvesteringarna i de prioriterade 

varumärkena fortsatte under 

året och nivån är fortsatt hög. 

Administrationskostnaderna 

ökade både i absoluta tal och som en 

andel av nettoomsättningen exklusive 

dryckesskatter. Ökningen uppgår till 

drygt 9 MSEK och förklaras av tagna 

avvecklingskostnader motsvarande 

6 MSEK samt en nedskrivning på 

Koncernen 

Moderbolaget 

MSEK 1999 1998 1999 1998 

Nettoomsättning 2 458,2 2 712,9 2 310,8 2 248,2 

Dryckesskatter –698,9 –872,4 –619,1 –616,1 

Nettoomsättning exklusive 

dryckesskatter, not 2 1 759,3 1 840,5 1 691,7 1 632,1 

Kostnad för sålda varor, not 26 –930,5 –1 011,4 –884,0 –903,8 

Bruttoresultat 828,8 829,1 807,7 728,3 

Försäljningskostnader –611,6 –687,9 –586,9 –595,0 

Administrationskostnader, not 3 –135,4 –130,2 –132,5 –119,7 

Jämförelsestörande post, not 4 –14,8 – –14,8 – 

Övriga rörelseintäkter 10,8 4,2 8,2 4,2 

Övriga rörelsekostnader –1,8 –3,1 –1,8 –3,1 

Rörelseresultat, not 5 76,0 12,1 79,9 14,7 

Resultat från finansiella investeringar 

Resultat från andelar i dotterbolag, not 6 10,3 – 16,6 –1,2 

Ränteintäkter 2,4 3,7 2,3 2,0 

Räntekostnader och liknande resultatposter –14,8 –26,2 –13,3 –21,8 

Summa resultat från finansiella investeringar –2,1 –22,5 5,6 –21,0 

Resultat efter finansiella poster 73,9 –10,4 85,5 –6,3 

Bokslutsdispositioner, not 7 – – –2,9 8,1 

Skatt på årets resultat, not 8 –20,8 1,3 –20,5 –1,7 

Årets resultat 53,1 –9,1 62,1 0,1 

drygt 3 MSEK avseende VD:s tjänstebostad. 

Fastigheten avyttrades till VD 

i början av 2000 för 8 MSEK. 

Som jämförelsestörande post redovisas 

en reservering för extra dryckesskatt 

på 15 MSEK för vissa exportleveranser 

1993–1994, en fråga som 

bolaget strider med myndigheterna 

om. 

Resultatet från finansiella investeringar 

har påverkats av vinst från försäljning 

av CB om 10 MSEK. Det förbättrade 

kassaflödet som en följd av 

det goda resultatet samt avyttringen 

av CB har inneburit ett lägre upplåningsbehov 

och därigenom lägre 

räntekostnader. 

Skatt på årets resultat uppgick till 

–21 MSEK (1) motsvarande en effektiv 

skattesats om 28 procent vilket är 

i nivå med den nominella skattesatsen. 


exkl. dryckesskatter 

Resultatutveckling 


per kvartal 

Resultatutveckling 

per kvartal 

MSEK 

2 500 

MSEK 

120 

MSEK 

2 500 

MSEK 

100 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

75 

50 

25 

0 

–25 

0 

95 

96 

97 

98 

99 

–20 

95 

96 

97 

98 

99 

Resultat efter 

finansiella 

poster 

0 

1 

2 3 4 1 2 3 4 

1998 1999 

Rörelseresultat 


exkl. dryckesskatter 

Rullande 

12-månaders 


–50 

1 2 3 4 1 2 3 4 

1998 1999 

Resultat Rullande 

efter finansiella 

helårsresultat 

poster 

29

Balansräkningar 

Finansiell ställning 

Kassaflödet från den löpande verksamheten 

förbättrades och uppgick 

till 170 MSEK (53). Hög produktion 

under december tillsammans med en 

bra julhandel resulterade i ett lågt utgående 

lager och högre leverantörsskulder 

vilket ledde till att rörelsekapitalet 

kunde minskas. 

Soliditeten ökade kraftigt till 34,8 

procent (25,8). Målet på 30 procents 

soliditet överträffades därmed med 

bred marginal. Skuldsättningsgraden 

sjönk till 0,6 (1,2). 

Räntebärande skulder sjönk till 

234 MSEK (436). Av de räntebärande 

skulderna förfaller 19 MSEK till betalning 

under 2000. Koncernen hade vid 

årsskiftet endast lån i svenska kronor. 

De sammanlagda kreditramarna var 

vid årsskiftet 666 MSEK (805) varav 

223 MSEK var utnyttjade. 

Avkastningen på eget kapital uppgick 

till 15,0 procent (–2,1) och avkastningen 

på sysselsatt kapital blev 

12,8 procent (2,1). 

Koncernen 

Moderbolaget 

MSEK, 31 dec 1999 1998 1999 1998 

TILLGÅNGAR 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Immateriella anläggningstillgångar, not 9 

Varumärken 10,8 14,5 9,6 12,5 

Goodwill – 5,5 – – 

10,8 20,0 9,6 12,5 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader och mark, not 10 404,2 465,6 141,0 152,5 

Maskiner och andra tekniska 

anläggningar, not 11, 27 213,5 277,9 209,3 241,6 

Inventarier, verktyg och installationer, not 12, 27 115,7 137,2 89,1 67,0 

Pågående nyanläggningar, not 13 4,9 4,8 4,9 4,8 

738,3 885,5 444,3 465,9 

Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier i dotterbolag, not 14 – – 67,1 108,7 

Fordringar hos dotterbolag, not 15 – – 219,4 228,3 

Andra långfristiga fordringar, not 16 0,0 14,2 0,0 0,0 

0,0 14,2 286,5 337,0 

Summa anläggningstillgångar 749,1 919,7 740,4 815,4 

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 

Varulager mm 

Råvaror och förnödenheter 29,6 34,2 29,6 31,2 

Varor under tillverkning 8,2 8,8 8,2 8,0 

Färdiga varor och handelsvaror 52,6 65,1 41,5 58,5 

90,4 108,1 79,3 97,7 

Kortfristiga fordringar 

Räntetäcknings- och skuldsättningsgrad 

ggr 

6 

4 

2 

Kundfordringar 250,2 270,6 244,7 222,7 

Fordringar hos dotterbolag – – 0,0 1,3 

Övriga fordringar 6,6 14,4 6,7 16,7 

Förutbetalda kostnader och upplupna 

intäkter, not 17 43,6 59,0 43,6 44,4 

300,4 344,0 295,0 285,1 

Kassa och bank 0,3 13,7 0,2 0,2 

0 

95 

96 

97 

98 

99 

Summa omsättningstillgångar 391,1 465,8 374,5 383,0 

Räntetäckningsgrad 

Skuldsättningsgrad 

SUMMA TILLGÅNGAR 1 140,2 1 385,5 1 114,9 1 198,4 

Investeringar 

MSEK 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

95 

96 

97 

98 

99 

Kassaflöde från rörelsen/ 

den löpande verksamheten 

Investeringar 

30

Koncernen 

Moderbolaget 

MSEK, 31 dec 1999 1998 1999 1998 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

EGET KAPITAL, not 18 

Bundet eget kapital 

Aktiekapital 95,1 95,1 95,1 95,1 

Reservfond – – 27,0 27,0 

Bundna reserver 173,5 170,8 – – 

268,6 265,9 122,1 122,1 

Fritt eget kapital 

Fria reserver 51,6 78,8 – – 

Finansiella mål 

Koncernens långsiktiga finansiella 

mål är: 

• Att nå en räntabilitet på eget kapital 

och sysselsatt kapital på 20 procent. 

• Att hålla soliditeten över 30 procent. 

• Att utdelningen ska vara minst 25 

procent av koncernresultatet efter 

schablonskatt. 

Balanserad vinst – – 44,1 59,2 

Årets resultat 53,1 –9,1 62,1 0,1 

104,7 69,7 106,2 59,3 

Summa eget kapital 373,3 335,6 228,3 181,4 

Obeskattade reserver, not 19 – – 228,9 226,0 

Räntabilitet 

% 

25 

20 

15 

AVSÄTTNINGAR 

10 

Avsättningar för pensioner 3,2 4,7 – – 

Avsättningar för skatter, not 20 74,4 83,0 – – 

Avsättningar för pantskulder 75,0 104,6 75,0 84,0 

5 

0 

–5 

95 

96 

97 

98 

99 

Summa avsättningar 152,6 192,3 75,0 84,0 

Räntabilitet på 

eget kapital 

Räntabilitet på 

sysselsatt kapital 

LÅNGFRISTIGA SKULDER 

Checkräkningskredit, not 21 15,4 7,7 8,7 7,7 

Övriga skulder till kreditinstitut, not 22 210,6 428,1 184,8 356,0 

Skulder till dotterbolag, not 22 – – 4,0 3,8 

Övriga skulder 8,4 12,5 8,4 10,2 

Summa långfristiga skulder 234,4 448,3 205,9 377,7 

Soliditet 

% 

40 

30 

20 

10 

KORTFRISTIGA SKULDER 

Skulder till kreditinstitut 8,3 9,4 8,3 9,4 

0 

95 

96 

97 

98 

99 

Leverantörsskulder 175,2 159,3 162,0 141,0 

Skulder till koncernföretag – – 44,7 – 

Skatteskulder 7,3 – 5,6 – 

Dryckesskatteskuld 66,7 83,8 44,1 59,1 

Övriga skulder 35,7 52,7 27,2 37,7 

Upplupna kostnader och förutbetalda 

intäkter, not 23 86,7 104,1 84,9 82,1 

Summa kortfristiga skulder 379,9 409,3 376,8 329,3 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 140,2 1 385,5 1 114,9 1 198,4 

Utdelning och vinst per aktie 

SEK 

8 

6 

4 

2 

0 

Ställda säkerheter, not 24 559,6 625,8 433,0 438,0 

–2 

95 

96 

97 

98 

99 

Ansvarsförbindelser, not 25 5,0 6,7 8,1 6,1 

Vinst efter schablonskatt 

Utdelning 

31

Kassaflödesanalyser 

Koncernen 

Moderbolaget 

MSEK 1999 1998 1999 1998 

Den löpande verksamheten 

Rörelseresultat före finansiella poster 76,0 12,1 79,9 14,7 

Avskrivningar 108,3 118,8 78,5 68,0 

Justering för poster som ej ingår i kassaflödet 5,5 0,0 7,0 0,0 

189,8 130,9 165,4 82,7 

Erhållen ränta 2,4 3,7 2,3 2,0 

Erhållna utdelningar – – 22,4 3,8 

Erlagd ränta –16,7 –25,8 –15,2 –21,4 

Betald inkomstskatt –3,3 –35,0 –4,0 –14,6 

172,2 73,8 170,9 52,5 

Minskning varulager 9,3 1,9 18,4 0,4 

Ökning/minskning kundfordringar 20,4 –37,9 –22,0 –42,1 

Ökning/minskning övriga fordringar –47,0 14,0 1,2 5,2 

Ökning/minskning leverantörskulder 15,7 4,1 21,0 –4,4 

Ökning/minskning övriga rörelseskulder 28,6 –4,5 23,9 –7,0 

Ökning/minskning pantskulder –29,6 2,1 –9,0 7,6 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 169,6 53,5 204,4 12,2 

Investeringsverksamheten 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar –65,9 –149,2 –62,5 –108,4 

Sålda materiella anläggningstillgångar 0,4 – 0,4 – 

Sålda dotterbolag, not 29 60,3 – 40,8 – 

Investeringar i dotterbolag – – –5,0 –6,8 

Placeringar i övriga finansiella 

anläggningstillgångar –0,5 –2,6 – – 

Minskning av fordringar hos dotterbolag – – 8,9 9,3 

Kassaflöde från investeringsverksamheten –5,7 –151,8 –17,4 –105,9 

Finansieringsverksamhet 

Upptagna lån – 127,1 – 112,5 

Amortering av skuld –162,1 – –171,8 – 

Utbetald utdelning –15,2 –19,0 –15,2 –19,0 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –177,3 108,1 –187,0 93,5 

ÅRETS KASSAFLÖDE –13,4 9,8 0,0 –0,2 

Likvida medel 

Likvida medel vid årets början 13,7 3,9 0,2 0,4 

Årets kassaflöde –13,4 9,8 0,0 –0,2 

Likvida medel vid årets slut 0,3 13,7 0,2 0,2 

32

Noter 

Belopp i MSEK om annat ej anges 

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper 

(Gemensamma för moderbolaget och koncernen) 

Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med 

Bokföringsnämndens (BFN) och Redovisningsrådets (RR) rekommendationer 

och uttalanden. 

Koncernredovisning 

I koncernredovisningen ingår dotterbolag där moderbolaget direkt eller indirekt 

innehar mer än 50 procent av rösterna. 

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär 

att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden 

mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. 

I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens 

egna kapital som tillkommit efter förvärvet. 

Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna överstiger det 

i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets nettotillgångar, redovisas 

skillnaden som koncernmässig goodwill. 

Resultatet från under året sålt bolag har inkluderats i koncernens 

resultaträkning för tiden fram till tidpunkten för avyttring. 

Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av bokslut för utländska dotterbolag, 

vilket innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens 

kurs. Samtliga poster i resultaträkningen omräknas till årets genomsnittskurs. 

Omräkningsdifferenser förs direkt till koncernens egna kapital. 

Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. 

Anläggningstillgångar 

Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till det ursprungliga 

anskaffningsvärdet och skrivs av systematiskt över den bedömda 

ekonomiska livslängden. 

Följande avskrivningstider tillämpas: 

Antal år 

ADB-utrustning 3–5 

Restaurangutrustning 5 

Distributionsbilar 7 

Varumärken 10 

Maskiner- och byggnadsinventarier 5–10 

Koncerngoodwill 5–10 

Tankar och brygghusutrustning 20 

Markanläggningar 20 

Byggnader 20–25 

Varumärken skrivs av över 10 år med hänvisning till att det rör sig om 

starka varumärken med lång livslängd. 

Leasing 

Leasade tillgångar som är att hänföra till finansiell leasing, förutom avtal 

av mindre värde, redovisats enligt RR:s Rekommendation nr 6. Dessa tillgångar 

redovisas i koncernen som materiella anläggningstillgångar och 

skrivs av i enlighet med principer för anläggningstillgångar i övrigt. Framtida 

leasingutgifter redovisas som skuld. Leasingavgiften reducerar, efter 

avdrag för ränta, den redovisade skulden. 

Varulager 

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut principen, till det 

lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Erforderligt 

avdrag har gjorts för inkurans. Produkter i arbete och färdigvaror 

inkluderar direkt nedlagda kostnader och skäligt pålägg för indirekta tillverkningskostnader. 

Fordringar 

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell bedömning beräknas 

bli betalt. 

Fordringar och skulder i utländsk valuta 

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. 

I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, t.ex. terminssäkring, används 

terminskursen. 

Pantskulder och returemballage 

Pantskuld avser åtaganden för eventuell framtida inlösen av ölfat och 

backar. 

Pantskulden beräknas som åtagandet för framtida inlösen, minskat 

med värdet av backar i lager. Lager av flaskemballage upptas inte till något 

värde. 

Beräknade pantskulder för backar och fat redovisas i särskild post 

bland avsättningar. 

Merparten av bolagets backar hyrs av Svenska Bryggareföreningen. 

Egna backar redovisas som anläggningstillgångar med en avskrivningstid 

på 5 år. 

Kassaflödesanalys 

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet 

omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. 

Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden. 

Not 2 Nettoomsättning exklusive dryckesskatter 

Tidigare år har nettoomsättningen inkluderat fakturering av en hanteringsersättning 

på emballage. Från 1999 nettoredovisas dessa intäkter mot 

kostnad sålda varor. För jämförbarhets skull har nettoomsättning och kostnad 

sålda varor omräknats för 1998. 

Nettoomsättning exklusive dryckesskatter 

fördelat på geografiska marknader 

Koncernen 

Moderbolaget 

1999 1998 1999 1998 

Sverige 1 691,7 1 605,7 1 670,2 1 605,7 

Norge 45,8 217,1 6,1 8,7 

Övriga marknader 21,8 17,7 15,4 17,7 

Summa 1 759,3 1 840,5 1 691,7 1 632,1 

Not 3 Ersättning till revisor 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers 

Koncernen 

Moderbolaget 


revisionsuppdrag 1,0 1,2 0,9 0,9 

andra uppdrag 1,0 0,6 1,0 0,6 

Summa 2,0 1,8 1,9 1,5 

Not 4 Jämförelsestörande post 

Som jämförelsestörande post redovisas en reservering för extra dryckesskatt 

på 14,8 MSEK för vissa exportleveranser 1993–94, en fråga som 

bolaget strider med myndigheterna om. 

Not 5 Avskrivningar 

Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgår 

i koncernen till 108,3 MSEK (118,8) och i moderbolaget till 78,5 MSEK 

(68,0). 

33

Not 6 Resultat från andelar i dotterbolag 

Koncernen 

Moderbolaget 


Utdelning – – 22,4 3,8 

Realisationsresultat vid 

försäljning av CB 10,3 – –0,8 – 

Nedskrivning av aktier 

i dotterbolag – – –5,0 –5,0 

Summa 10,3 0,0 16,6 –1,2 

Not 7 Bokslutsdispositioner 

Moderbolaget 


Skillnad mellan bokförda avskrivningar och 

avskrivningar enligt plan 11,6 4,9 

Återföring av skatteutjämningsreserv 3,2 3,2 

Förändring av periodiseringsfond –17,7 – 

Summa –2,9 8,1 

Not 8 Skatt på årets resultat 

Koncernen 

Moderbolaget 


Betald skatt –21,5 –3,4 –20,5 –1,7 

Latent skatt 0,7 4,7 – – 

Summa –20,8 1,3 –20,5 –1,7 

Not 9 Immateriella anläggningstillgångar 

Koncernen 

Moderbolaget 

Varumärken 1999 1998 1999 1998 

Ingående anskaffningsvärde 32,3 32,3 29,2 29,2 

Årets anskaffning – – – – 

Utgående ackumulerade 

anskaffningsvärden 32,3 32,3 29,2 29,2 

Ingående avskrivningar –17,8 –14,5 –16,7 –13,8 

Årets avskrivningar –3,7 –3,3 –2,9 –2,9 


avskrivningar –21,5 –17,8 –19,6 –16,7 

Utgående planenligt restvärde 10,8 14,5 9,6 12,5 

Koncernen 

Goodwill 1999 1998 

Ingående anskaffningsvärde 14,5 14,5 

Årets anskaffning – – 

Försäljningar och utrangeringar –14,5 – 


anskaffningsvärden 0,0 14,5 

Ingående avskrivningar –9,0 –6,4 

Årets avskrivningar –0,6 –2,6 

Försäljningar och utrangeringar 9,6 – 


avskrivningar 0,0 –9,0 

Utgående planenligt restvärde 0,0 5,5 

Not 10 Byggnader och mark 

Koncernen 

Moderbolaget 



Årets anskaffning 0,7 26,6 0,7 25,4 

Försäljningar och utrangeringar –51,0 – – – 

Omklassificeringar/överfört 

vid fusion – 2,5 – 0,7 




Försäljningar och utrangeringar 11,0 – – – 




Ingående nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 

Årets nedskrivningar –3,4 – –3,4 – 


nedskrivningar –3,4 – –3,4 – 


Bokfört värde fastigheter i Sverige 391,8 412,7 141,0 152,5 

Taxeringsvärden fastigheter 

i Sverige 224,7 227,7 55,6 55,6 

Nådhammar, där verkställande direktören har tjänstebostad, är bokförd till 

ett sammanlagt värde av 8 MSEK. 

Not 11 Maskiner och andra tekniska anläggningar 

Koncernen 

Moderbolaget 




Försäljningar och utrangeringar –58,7 –14,3 –3,5 –15,1 




Försäljningar och utrangeringar 31,9 15,1 2,8 15,0 





Not 12 Inventarier, verktyg och installationer 

Koncernen 

Moderbolaget 




Försäljningar och utrangeringar –144,3 –8,0 –37,6 –7,3 




Försäljningar och utrangeringar 110,0 7,2 34,2 7,2 


Omräkningsdifferenser 0,0 –0,4 – – 




34

Not 13 Pågående nyanläggningar 

Koncernen 

Moderbolaget 


Ingående balans 4,8 20,8 4,8 20,8 

Under året nedlagda kostnader 16,1 67,6 16,1 67,6 

Under året genomförda 

omfördelningar –16,0 –83,6 –16,0 –83,6 

Utgående balans 4,9 4,8 4,9 4,8 

Not 14 Aktier i dotterbolag 

Kapitalandel Antal aktier Bokfört värde 

Spendrup Trading AB 1 100% 10 000 6,5 

Mariestads Bryggeri AB 100% 420 0,4 

AB Risingsbo Ångbryggeri 100% 1 000 0,0 

AB Wårby Bryggerier 100% 80 000 60,2 

Spendrups International AB 100% 

Brinus AB 100% 

Summa 67,1 

Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte 

Org. nr. 

Säte 

Spendrup Trading AB 1 556019-2055 Smedjebacken 

Mariestads Bryggeri AB 556000-5919 Mariestad 

AB Risingsbo Ångbryggeri 556467-5055 Vallentuna 

AB Wårby Bryggerier 556035-0620 Stockholm 

Spendrups International AB 556031-1333 Stockholm 

Brinus AB 556078-7011 Huddinge 

1 Spendrup Trading AB har i början av 2000 ändrat firma till Spendrups Vin AB och säte till 

Stockholm. 

Not 15 Fordringar hos dotterbolag 

Moderbolaget 


Ingående balans 228,3 237,6 

Årets amortering –8,9 –9,3 

Utgående balans 219,4 228,3 

Fordringar och skulder mellan koncernbolag har inte räntebelastats. 

Not 16 Andra långfristiga fordringar 

Koncernen 

Moderbolaget 


Ingående balans 14,2 11,6 0,0 0,0 

Inköp 2,6 – – 

Försäljningar –14,2 – – – 

Utgående balans 0,0 14,2 0,0 0,0 

Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 

Koncernen 

Moderbolaget 


Förutbetalda hyror och leasing 11,4 13,1 11,4 11,7 

Aktiverade marknadsbidrag 18,6 32,2 18,6 20,8 

Övriga poster 13,6 13,7 13,6 11,9 

Summa 43,6 59,0 43,6 44,4 

Not 18 Förändring av eget kapital 

Aktie- Bundna Fritt eget 

Koncernen kapital reserver kapital 

Belopp vid årets ingång 95,1 170,8 69,7 

Förändring av omräkningsdifferens –0,2 

Förskjutningar mellan bundet och fritt 

eget kapital 2,7 –2,7 

Utdelning –15,2 

Årets resultat 53,1 

Belopp vid årets utgång 95,1 173,5 104,7 

Aktie- Reserv- Fritt eget 

Moderbolaget kapital fond kapital 

Belopp vid årets ingång 95,1 27,0 59,3 

Utdelning –15,2 

Årets resultat 62,1 

Belopp vid årets utgång 95,1 27,0 106,2 

Aktiekapitalet består av 1 202 688 st A-aktier à 10 SEK och 8 309 759 st 

B-aktier à 10 SEK. 

Not 19 Obeskattade reserver 

Moderbolaget 


Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar 

och avskrivningar utöver plan 162,7 174,3 

Skatteutjämningsreserv 3,2 6,4 

Periodiseringsfond 63,0 45,3 

Summa 228,9 226,0 

Not 20 Latent skatt 

Årets latenta skatt, 0,7 MSEK (4,7), redovisas som skatt på årets resultat 

i koncernresultaträkningen. Av årets förändring av latent skatt är –0,9 

MSEK (2,3) hänförligt till förändring i obeskattade reserver. 

Latent skatteskuld i koncernen uppgår till 74,4 MSEK (83,0) och redovisas 

i posten Avsättningar för skatter. Av koncernens latenta skatteskuld 

avser 66,4 MSEK (69,9) skatt på obeskattade reserver. 

Not 21 Checkräkningskredit 

Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår i koncernen till 99,6 MSEK 

(120,1) och i moderbolaget till 84,6 MSEK (99,6). 

Not 22 Långfristiga skulder 

Nedan anges den del av långfristiga skulder som förfaller till betalning 

senare än fem år efter balansdagen. 

Koncernen 

Moderbolaget 


Skulder till kreditinstitut 169,5 258,1 169,5 244,0 

Skulder till dotterbolag – – 4,0 3,8 

Summa 169,5 258,1 173,5 247,8 

35

Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

Koncernen 

Moderbolaget 


Upplupna sociala avgifter och 

lönekostnader 64,5 67,5 63,5 57,8 

Upplupna räntekostnader 1,4 3,3 1,4 3,3 

Övriga poster 20,8 33,3 20,0 21,0 

Summa 86,7 104,1 84,9 82,1 

Not 24 Ställda säkerheter 

Avseende skuld till kreditinstitut: 

Koncernen 

Moderbolaget 


Företagsinteckningar 276,0 326,4 276,0 276,0 

Fastighetsinteckningar 223,5 234,3 96,9 96,9 

Aktier i dotterbolag 60,1 65,1 60,1 65,1 

Summa ställda säkerheter 559,6 625,8 433,0 438,0 

Not 25 Ansvarsförbindelser 

Koncernen 

Moderbolaget 


Pensionsförpliktelser – – 3,1 3,4 

Övriga ansvarsförbindelser 5,0 6,7 5,0 2,7 

Summa ansvarsförbindelser 5,0 6,7 8,1 6,1 

Not 26 Inköp och försäljning mellan koncernföretag 

Årets inköp och försäljning mellan moderbolag och dotterbolag uppgår till 

mindre än 2 procent av moderbolagets totala inköp och försäljning. 

Not 27 Leasing 

Utrustning som koncernen hyr genom finansiell leasing och som redovisas 

som materiella anläggningstillgångar utgörs av: 

Koncernen 

Finansiell leasing 

Inventarier 

Anskaffningsvärde 44,4 

Ackumulerade avskrivningar –17,7 

Netto efter ackumulerade avskrivningar 26,7 

Koncernen 

Finansiell Operationell 

Framtida betalningsåtaganden leasing leasing* 

2000 10,2 17,8 

2001 10,2 10,2 

2002 9,1 5,5 

2003 1,4 3,2 

2004 0,9 0,3 

2005 och senare 0,1 0,0 

* Kolumnen operationell leasing innefattar även finansiell leasing med avtalsstart före 

1997-01-01. 

Koncernens kostnader för leasing av tillgångar under 1999 uppgick till 

29,7 MSEK (47,9). 

Not 28 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och 

sociala kostnader 

Medelantal anställda 1999 1998 

Antal Varav Antal Varav 

Moderbolaget anställda män anställda män 

Grängesberg 294 206 326 222 

Stockholm 442 344 453 365 

Örebro 97 81 118 98 

Göteborg 38 35 43 40 

Övrigt 178 173 196 187 

Summa 1 049 839 1 136 912 

Dotterbolag 

Sverige 3 2 – – 

Norge 43 27 190 164 

Koncernen totalt 1 095 868 1 326 1 076 

Medelantalet anställda har beräknats utifrån en årsarbetstid på 1 750 

timmar. Anställda i Norge avser årsarbetstid nedlagt i Christianssands 

Bryggeri AS under första kvartalet 1999. 

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 

1999 Koncernen Moderbolaget Dotterbolag 

Löner och andra ersättningar 270,9 257,8 13,1 

Sociala kostnader 113,9 110,3 3,6 

(varav pensionskostnader) (12,8) (12,6) (0,2) 

1998 

Löner och andra ersättningar 319,8 267,4 52,4 

Sociala kostnader 123,2 112,5 10,7 

(varav pensionskostnader) (12,1) (13,3) (–1,2) 

Ersättningar för vinstandelssystem för ledningsgruppen har utgått under 

1999 med 2,0 MSEK för moderbolaget och 2,0 MSEK för koncernen. 

Under 1998 utgick ingen ersättning. 

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter 

m.fl. och anställda 

1999 Koncernen Moderbolaget Dotterbolag 

Styrelse och VD 6,1 5,8 0,3 

(varav tantiem o.d.) (1,2) (1,2) (–) 

Övriga anställda 264,8 252,0 12,8 

1998 

Styrelse och VD 5,7 4,4 1,3 

(varav tantiem o.d.) (–) (–) (–) 

Övriga anställda 314,1 263,0 51,1 

Förmåner till ledande befattningshavare 

Styrelsen 

Koncernen Moderbolaget 

Totala arvoden enligt beslut på bolagsstämman 875 KSEK 875 KSEK 

– varav styrelsens ordförande erhållit 250 KSEK 250 KSEK 

Utöver detta har utbetalats ersättningar till styrelsens ordförande och vissa 

av styrelsens ledamöter för utfört arbete inom deras specialkompetenser. 

Styrelseledamöter och suppleanter som är anställda i koncernen har 

inte erhållit ersättningar eller förmåner utöver de som är förenade med anställningen, 

dock har ett inläsningsarvode på 2 000 SEK utgått till var och 

en av arbetstagarrepresentanterna för varje sammanträde. 

36

Not 28 forts 

Företagsledningen 

Lön och tantiem har uppgått till 

– för verkställande direktören 3 129 KSEK (2 004) 

– för vice verkställande direktörerna 2 587 KSEK (2 074) 

Därutöver har VD och vVD fri tjänstebil samt VD fri tjänstebostad. 

Pension till bolagets verkställande och vice verkställande direktörer utgår 

med en grundpension motsvarande ITP-planens regler. Grundpensionen är 

intjänad vid 60 års ålder. Utöver grundpension utgår en utfyllnadspension 

med samordning uppgående till ett belopp om 10 procent av en lönesumma 

om högst 44,82 basbelopp. Utfyllnadspension kan utgå under 

högst 10 år från 65 års ålder eller per det år anställningen upphör och intjänas 

linjärt under 15 år från 50 års ålder. Pensionerna är delvis tryggade 

genom avsättning av medel till pensionsstiftelse. Ingen inbetalning har 

gjorts till stiftelsen under 1999 (1,1 MSEK). För övriga personer i företagsledningen 

utgår pension i enlighet med ITP-planens regler. 

För verkställande direktören och vice verkställande direktörerna gäller 

en uppsägningstid av 12 månader från respektive parts sida. En person i 

företagsledningen erhåller enligt avtal lön i 24 månader vid eventuell uppsägning 

från bolagets sida. Övriga personer i företagsledningen erhåller 

lön under ett år eller kortare tid vid uppsägning från bolagets sida. 

Not 29 Avyttrat dotterbolag 

Under året avyttrades dotterbolaget Christianssands Bryggeri AS. Totala 

värdet av avyttrade tillgångar och skulder, köpeskillingar och påverkan på 

koncernens likvida medel var enligt följande: 

Immateriella anläggningstillgångar 4,9 

Materiella anläggningstillgångar 100,6 

Finansiella anläggningstillgångar 14,7 

Varulager 8,4 

Övriga omsättningstillgångar 62,2 

Avsättningar –7,9 

Långfristiga skulder –51,8 

Kortfristiga skulder –78,2 

Realisationsresultat 10,3 

Total köpeskilling 63,2 

Likvida medel i det avyttrade dotterbolaget –2,9 

Totalt kassaflöde hänförligt till avyttring av dotterbolag 60,3 

Revisionsberättelse 

Till bolagsstämman i Spendrups Bryggeri AB (publ) 

Org nr 556079-6871 

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen 

och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens 

förvaltning i Spendrups Bryggeri AB (publ) för år 

1999. Det är styrelsen och verkställande direktören som 

har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. 

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen 

och förvaltningen på grundval av vår 

revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed 

i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen 

för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen 

och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga 

fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen 

för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. 

I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna 

och styrelsens och verkställande direktörens 

tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen 

i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som 

underlag till vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat 

väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget 

för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande 

direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi 

har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande 

direktören på annat sätt har handlat i strid med 

aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. 

Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för 

våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats 

i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed 

en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och 

ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. 

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen 

och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, 

disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget 

i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter 

och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 


Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB 

Bertil Edlund 


Huvudansvarig 

Peter Büman 


37

Styrelse och revisor 

ROLF ÄNGFORS 

Ordförande, Direktör 

Invald 1976. Född 1930. 

Andra styrelseuppdrag: 

Maxibit Worldwide AB (Ordf), 

Copiax Intressenter AB (Ordf), 

Kristian Hotell AB, Marginalen 

AB och Nefab AB. 

Aktieinnehav: 9 442 B. 

JENS SPENDRUP 

VD Spendrups Bryggeri AB 



Svenska Arbetsgivareföreningen, 

Näringslivets Fond, Svenska 

Bryggareföreningen och 

Livsmedelsbranschens 

Arbetsgivareförbund. 


JAN SPARR 

Direktör 



Länsförsäkringar Wasa (Ordf), 

Independent Media Group 

(Ordf), NDC Netzler & Dahlgren 

Co AB (Ordf), Aktiespararnas 

Servicebolag (Ordf), Länsförsäkringar 

Stockholm och Aktieinvest. 


ÅKE MODIG 

VD och koncernchef i Arla 

ekonomisk förening 



Mejeriindustriernas Förening 

(Ordf), EAN Sverige AB, 

Dagligvaruleverantörers 

Förbund, Industriförbundet, 

Livsmedelsindustrierna, Länsförsäkringar 

Wasa, Scan Foods. 

SVEND HOLST-NIELSEN 

Direktör 

Invald 1999. Född 1940. 


Unilever Sverige AB (Ordf), 

BenRad AB (Ordf), HemoCue AB 

(Ordf), Samhall Gripen AB (Ordf), 

Lindab AB (Ordf), Sydsvenska 

Industri- och Handelskammaren 

(Ordf), Scandic Hotels AB, Active 

Biotech AB, Bilia AB, Lifco AB, 

Ballingslöv Kök & Bad AB, SReg. 

Com och Industriförbundet. 


KRISTER WALLIN 

Direktör 



ULF SPENDRUP 

vVD Spendrups Bryggeri AB 



Lindvalls Kaffe AB (Ordf), FEB 

(Fair Excise for Beer) (Ordf), 

Svenska Bryggareföreningen, 

Europolitan Holdings AB 

(Advisory Director), CBMC och 

Coprax Intressenter AD. 


CECILIA STEGÖ-CHILÒ 

Skribent 


38

SUPPLEANTER 

FREDRIK SPENDRUP 

Controller Spendrups Bryggeri AB 


SARA SPENDRUP 

Studerande 


ARBETSTAGARREPRESENTANTER 

GUNILLA LINDBERG 

Laborant 


Arbetstagarrepresentant 

SIF/Grängesberg. 

REVISOR 

ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 

Bertil Edlund 


Huvudansvarig 

Peter Büman 


Heléne Bergquist 


IVAN ERIKSSON 

Klubbordförande Livs 


Arbetstagarrepresentant Livs. 


Ludvikahälsan AB och VB KÖK AB. 

ÅSA JOHANSSON 

Bryggeriarbetare 



Livs/Vårby. 

KLAUS WELZ 

Bryggmästare 



SIF/Vårby. 

39

Ledande befattningshavare 

JENS SPENDRUP 

VD 

Född: 1944 

Anställd sedan: 1968 

Aktieinnehav: 41 864 B 

ULF SPENDRUP 

vVD, VD Spendrups Vin AB 

Född: 1946 



LILIAN FOSSUM 

vVD, chef Affärsutveckling 

Född: 1962 



GUNNAR SVENSSON 

Produktionsdirektör 

Född: 1950 


ROGER SPANER 

Distributionsdirektör 

Född: 1946 


MAGNUS ÅKERHIELM 

Ekonomidirektör 

Född: 1963 


Aktieinnehav: 25 B 

MATS WESTER 

Marknadsdirektör 

Född: 1960 

Anställd sedan: 1999 

TOMAS GUSTAFSSON 

Försäljningsdirektör Restaurang 

Född: 1965 


ANETTE HELMERTZ 

Försäljningsdirektör 


Född: 1961 

Anställd sedan: 1999 

ULRICA FRANZÉN 

Informationschef 

Född: 1960 


HÅKAN ERSMAN 

Personaldirektör 

Född: 1944 


HÅKAN BERGGREN 

IT-chef 

Född: 1947 


ANNIKA KENNING 

Bolagsjurist 

Född: 1965 


40

Bolagsstämma 

BOLAGSSTÄMMA 

Ordinarie bolagsstämma hålls på Folkets Hus i Stockholm 

fredagen den 5 maj 2000 klockan 13.00. 

Aktieägare som önskar deltaga i bolagsstämman ska 

dels vara registrerade i den av Värdepapperscentralen VPC 

AB förda aktieboken den 25 april 2000, dels anmäla sin avsikt 

att deltaga till bolaget senast tisdagen den 2 maj 2000 

klockan 16.00. 

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier 

måste, för att ha rätt att deltaga i stämman, tillfälligt ha inregistrerat 

aktierna i eget namn i god tid före den 25 april 

2000. 

Anmälan 

Anmälan om deltagande görs per telefon 08-672 77 03 till 

Lotta Mandin, eller per post till Spendrups Bryggeri AB, 

Box 34102, 100 26 Stockholm. 

Dagordning 

På bolagsstämman kommer de ärenden som enligt lag och 

Spendrups Bryggeri AB:s bolagsordning ska förekomma på 

ordinarie bolagsstämma att behandlas. Nomineringskommittén 

föreslår omval av styrelseledamöterna Svend 

Holst-Nielsen, Åke Modig, Jan Sparr, Jens Spendrup, Ulf 

Spendrup, Krister Wallin och Cecilia Stegö-Chilò. Till nya 

styrelsesuppleanter föreslås Johan Spendrup och Jon 

Spendrup. 

Utdelning 

Styrelsens förslag till utdelning är 1,80 SEK per aktie med 

avstämningsdag den 10 maj 2000. Om bolagsstämman beslutar 

i enlighet med förslaget, beräknas utdelning utsändas 

från VPC den 15 maj 2000. 

INFORMATIONSTILLFÄLLEN 

Spendrups Bryggeri AB lämnar ekonomisk information 

för verksamhetsåret 2000 enligt följande: 

5 maj 2000 Delårsrapport (3 mån) 

3 augusti 2000 Delårsrapport (6 mån) 

25 oktober 2000 Delårsrapport (9 mån) 

15 februari 2001 Bokslutskommuniké 

april 2001 

Årsredovisning 

Rapporterna kan beställas från Spendrups Bryggeri AB, 

Box 34102, 100 26 Stockholm. 

KOMMITTÉER 

Nomineringskommitté 

Nomineringskommittén har till uppgift att lägga fram förslag 

till styrelsens sammansättning samt styrelsearvoden. 

Kommittén består av Ove Rydin, Jan Sparr, Ulf Spendrup, 

Lena Wennberg samt Rolf Ängfors. 

Lönekommitté 

Lönekommitténs uppgift är att fastställa den verkställande 

ledningens löner och övriga villkor. Kommittén består av 

Rolf Ängfors och Jan Sparr. 

Revisionskommitté 

Revisionskommittén har till uppgift att bl a hålla en löpande 

kontakt med revisorerna, att lägga fram förslag till val 

av revisorer samt föreslå revisionsarvode. Kommittén består 

av Rolf Ängfors, Jan Sparr och Krister Wallin. 

41


Box 34102 

100 26 Stockholm 

Telefon: 08-672 77 00 

Telefax: 08-618 35 60 

Besöksadress: Gjörwellsgatan 28 

www.spendrups.se 


772 80 Grängesberg 

Telefon: 0240-880 00 

Telefax: 0240-201 73 


Box 9 

143 01 Vårby 

Telefon: 08-672 77 00 

Telefax: 08-740 04 30 

Spendrups Bryggeri AB är ett publikt aktiebolag (org.nr 556079-6871). 

Produktion: n3prenör

Spendrups Bryggeri AB Ã rsredovisning 1999

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template ?

Spendrups Bryggeri AB Ãrsredovisning 1999