Motioner - Socialdemokraterna
Motioner - Socialdemokraterna
Motioner - Socialdemokraterna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1<br />
<strong>Motioner</strong> till 2012 års distriktskongress<br />
Nr Motion Arb.kom. Föredragande Sid<br />
1. Fastighetsavgift Malå Lennart Holmlund 3<br />
2. Arbetsskadeförsäkring Umeå Per-Erik Johansson 4<br />
3. Samordningsförbundens finansiering<br />
bör förbättras Umeå Erik Bergkvist 6<br />
4. Att socialdemokraterna inför ett<br />
kompkonto, för att människor ska… Umeå Katarina Köhler 8<br />
5. Insemination på lika villkor Umeå Harriet Hedlund 11<br />
6. Bra mat – en rättighet för alla Umeå Marita Fransson 13<br />
7. Hur våra skattepengar används ska<br />
inte vara företagshemligheter Umeå Peter Olofsson 16<br />
8. Avveckla inte sjukvården i V-botten Umeå Peter Olofsson 18<br />
9. Förbud mot vinstutdelning i friskolor<br />
som drivs i vinstsyfte Umeå Isak Frohm 20<br />
10. Kongress vartannat år Umeå Katarina Köhler 22<br />
11. Medlemskapets värde Umeå Katarina Köhler 24<br />
12. Ny lag om terapifrid behövs Umeå Janeth Lundberg 25<br />
13. En socialt utformad bostadspolitik<br />
- tryggt och anpassat boende för äldre Umeå Lennart Holmlund 26<br />
14. Verka för ett mänskligt arbetsliv Umeå Per-Erik Johansson 31<br />
15. Utred ett nytt ekonomiskt system Umeå Bert Öhlund 33<br />
16. Gemensamt ägande för ett hållbart<br />
resursanvändande Umeå Mikael Berglund 35<br />
17. Utveckla den högre utbildningen<br />
och möjligheten för fler att studera Umeå Isak Frohm 37<br />
18. Gör gröna folkhemmet till nästa<br />
samhällsbygge Umeå Mikael Berglund 43<br />
19. Avskaffa RUT avdraget Umeå Mikael Lindfors 45<br />
20. Rätt till heltid Umeå Per-Erik Johansson 47<br />
21. Barnomsorg på obekväm arbetstid Umeå Lilly Bäcklund 49<br />
22. Sex timmars arbetsdag Umeå Lennart Holmlund 51<br />
23. Genusvetenskap i lärarutbildningen Umeå Isak Frohm 52<br />
24. Delad föräldraförsäkring Umeå Åke Nilsson 54
2<br />
Nr Motion Arb.kom. Föredragande Sid<br />
25. Beskattning av kraftproducenter Storuman Mikael Berglund 56<br />
26. Kulturhus i Tärnaby Storuman Mikael Lindfors 58<br />
27. E4an Umeå-Skellefteå Robertsfors Johan Söderling 60<br />
28. Permanent förläggning av<br />
distriktskongressen till Lycksele Norsjö Johan Söderling 61<br />
29. Företagsflyttningar Lycksele Gun Ivesund 62<br />
30. Kontanthantering Lycksele Gun Ivesund 63<br />
31. Regionalt ungdomsinflytande Lycksele Erik Bergkvist 65<br />
32. Stoppa vinstdrivande vårdföretag Lycksele Harriet Hedlund 66<br />
33. Utomhusvistelse till våra äldre Lycksele Janeth Lundberg 67<br />
34. Pedagogiska måltider till personer<br />
med demenssjukdom Lycksele Janeth Lundberg 69<br />
35. Ekonomisk trygghet i de sociala<br />
försäkringssystemen Malå Åke Nilsson 70<br />
36. A-kassans regler för arbetslösa med<br />
politiska uppdrag (förtroendevalda) – en<br />
demokratifråga Bjurholm Karin Malmfjord 71<br />
37. ”Zebralagen” eller väjningsplikt vid<br />
oövervakade övergångsställ Skellefteå Mikael Lindfors 73<br />
38. Kraftigt ökade bedrägerier Skellefteå Karin Malmfjord 75<br />
39. Utökad facklig/politisk samverkan Skellefteå Per-Erik Johansson 77<br />
40. Avskaffandet av omotiverade<br />
skatteprivilegier Skellefteå Bert Öhlund 79<br />
41. Vårdgarantier och annat otyg Skellefteå Marita Fransson 82<br />
42. Statliga verks hantering av<br />
dröjsmålsavgifter Skellefteå Mikael Berglund 85<br />
43. Insemination på lika villkor Skellefteå Harriet Hedlund 86<br />
44. Påreglera telemarknaden Skellefteå Isak Frohm 89<br />
45. Skyddandet av kvinnors och barns<br />
rättigheter Skellefteå Gun Ivesund 91<br />
46. Ang. möjligheten att komma i kontakt<br />
med försäkringskassan Vindeln Åke Nilsson 93
3<br />
1. Fastighetsavgift<br />
Motionär: Martin Norehn, Malå arbetarekommun<br />
Enligt Lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift ska Fastighetsavgift betalas för<br />
sådana fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhusenhet,<br />
ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet eller lantbruksenhet om det på lantbruksenheten finns<br />
vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller tomtmark för småhus.<br />
Om nu lagen ska finnas kvar tycker jag att även energianläggningar borde ingå i den<br />
kommunala fastighetsavgiften.<br />
Med anledning av detta föreslår jag<br />
att<br />
distriktskongressen ger våra riksdagsledamöter i uppgift att driva frågan om att<br />
energianläggningar ska ingå i den kommunala fastighetsavgiften<br />
Malå den 6 oktober 2011<br />
Martin Norehn<br />
Malå arbetarekommun ställer sig bakom motionen.<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 1<br />
Föredragande: Lennart Holmlund<br />
Motionären föreslår att energianläggningar ska ingå i den kommunala fastighetsavgiften. Alla<br />
bostäder i småhus, ägarlägenheter och hyreshus får kommunal fastighetsavgift.<br />
Energianläggningar omfattas inte av den kommunala fastighetsavgiften. Energianläggningar<br />
används till att producera el, gas, värme eller kyla och kräver tillstånd för att kunna<br />
produceras.<br />
Enligt lagen om skatt på energi är all elektrisk kraft som förbrukas i Sverige skattepliktig.<br />
Skattesatsen beror dels på om du är privatkund eller företagskund och i det senare fallet<br />
vilken verksamhet som företaget bedriver, men också var i landet elen används.<br />
Samtliga kommuner i Norrbottens-, Jämtlands och Västerbottens län, samt kommunerna<br />
Ljusdal, Malung, Mora, Orsa, Sollefteå, Torsby, Ånge, Älvdalen och Örnsköldsvik är<br />
kommuner med lägre energiskattesats.<br />
Det som motionären förslår, dvs. att energianläggningar skulle ingå i den kommunala<br />
avgiften, skulle slå sönder nuvarande system och skapa större orättvisa mellan medborgare i<br />
olika kommuner. Beroende på om medborgarna har ”turen” eller ”oturen” att bo i rätt eller fel<br />
kommun så skulle det enligt motionärens förslag få stor påverkan på just den kommunens<br />
ekonomi och möjlighet att påverka sin nivå på skattesatsen. Det skulle även inom<br />
exempelvis Västerbottens län skapa stora skillnader mellan kommuner, inte bara mellan<br />
kommuner i norr och söder. Vinnarkommuner i Västerbotten skulle vara de kommuner som<br />
har energianläggningar då de geografiskt ligger i kommunen och i så fall skulle omfattas av<br />
en fastighetsavgift medan förlorare är de kommuner som inte har egna energianläggningar.<br />
Motionären bygger sin tanke på ett system som finns i Norge, men i Sverige har vi ett<br />
inkomst- och utjämningssystem som omfördelar utifrån kommunernas förutsättningar. Det<br />
kommunala utjämningssystemet syftar till att göra det möjligt att tillhandahålla en likvärdig<br />
service för kommunmedborgarna. Det gör att kommunerna tilldelas resurser utifrån två<br />
grunder; antingen inkomst- eller strukturutjämning.
4<br />
Inkomstutjämning baseras på kommunens inkomster från skatteintäkter. En kommun med<br />
högre inkomst per invånare betalar pengar till staten som omfördelar till kommuner med<br />
lägre inkomst. Strukturutjämningen utjämnar för kostnader som inte går att påverka såsom<br />
t.ex. ålderssammansättning och geografi.<br />
Sveriges system bygger på solidaritet med varandra, mellan medborgare och kommuner.<br />
Det bör inte förändras.<br />
Med anledning av ovanstående förslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta<br />
att<br />
avslå motionen<br />
2. Arbetsskadeförsäkring<br />
Motionär: Ulf Björk, Umeå arbetarekommun<br />
I Sverige har vi haft tre arbetsskadeförsäkringar 1977, 1993 och 2002. Tanken med LAF<br />
2002 var att kvinnors arbetssjukdomar; ospecifik muskelsmärta, skulle kunna godkännas. I<br />
övrigt var LAF 1993 för "skarpt" skriven, därför förändringen 2002.<br />
Som det ser ut i dagsläget får många av LO:s medlemmar inte sina arbetssjukdomar<br />
godkända. En av anledningarna till att man inte uppfyller LAF, som vi ser det, är att<br />
Försäkringskassan har omorganiserats och att Arbetsskadenämnderna har försvunnit och<br />
det medborgerliga inflytandet inte längre finns. Detta är högerregeringens förändringar. Den<br />
socialdemokratiska partikongressen 2009 beslutade att det medborgerliga inflytandet skulle<br />
återställas på något sätt.<br />
Högerregeringens förändring av sjukpenning och sjukersättning har medfört att allt färre<br />
kommer att få sina arbetsskador och livräntor prövade. Därför var S-kongressens beslut om<br />
införande av arbetsskadesjukpenning positiv.<br />
Som det ser ut är arbetsskadeanmälningar i dagsläget i många fall undermåliga, vilket kan<br />
medföra att Försäkringskassan har svårt att fatta beslut på ett korrekt underlag.<br />
Företagshälsovården bör därför vara behjälplig i samband med exponerings- och<br />
arbetsskadeutredningar. Försäkringskassan styrs i dag i alltför stor utsträckning av<br />
försäkringsmedicinska rådgivarnas utlåtanden och bedömningar. Det är sällan som<br />
handläggarna går emot utlåtanden från försäkringsmedicinska rådgivarna.<br />
Försäkringsmedicinska rådgivarens kompetens är dessutom varierande och på intet sätt en<br />
garant för rättssäkerhet och likabedömning. Försäkringsmedicinske rådgivarens möjligheter<br />
att i tillräcklig omfattning hålla sig ajour med de vetenskapliga rön som har betydelse för en<br />
korrekt bedömning i varje enskilt fall är starkt begränsade.<br />
Som exempel på detta förlorar medlemmarna sin rätt till arbetsskada och livränta på grund<br />
av att försäkringsmedicinska rådgivare ofta hänvisar till åldersförändringar, fast de oftast inte<br />
har några belägg för detta. Som bevis för att de har fel finns det vetenskap och konsensus<br />
som styrker att det i många fall inte är degenerationer/besvär som ger besvär. Ändå skyller<br />
de försäkringsmedicinska rådgivarna alltför ofta på åldersförändringar, vilket är helt felaktigt.<br />
Det krävs en förändring för att komma till rätta med de systembrister som finns i<br />
ärendehanteringen i dag, där också en sammanblandning mellan försäkringsmedicin och<br />
försäkringsjuridik sker i alltför stor omfattning.
5<br />
Det händer alltför ofta att, när det kommer in nya medicinska underlag från behandlande<br />
läkare eller annan expertis, handläggarna utan att ta kontakt med försäkringsmedicinsk<br />
rådgivare går emot underlagen, trots att de inte har medicinsk kunskap.<br />
Förvaltningsdomstolarna har i dagsläget begränsad medicinsk kompetens. Trots det<br />
använder man sällan sakkunnighetsutlåtande, vilket medför att ärendehantering och beslut i<br />
alltför stor utsträckning inte överensstämmer med lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) och<br />
dess intentioner. Detta liksom hanteringen inom Försäkringskassan bidrar till upplevd<br />
rättsosäkerhet bland aktörer och försäkrade inom systemet.<br />
I och med detta är det rimligt att försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från<br />
Försäkringskassan och att en oberoende resurs som Yrkes- och miljömedicinska kliniker tar<br />
över försäkringsmedicinska rådgivarnas roll.<br />
Även det medborgerliga inflytandet bör återinföras för att stärka rättssäkerheten.<br />
Vi föreslår Distriktskongressen besluta ge Distriktsstyrelsen i uppdrag att verka för<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
arbetsskadenämnderna återinförs<br />
företagshälsovården eller de arbetsmiljömedicinska klinikerna är behjälplig i<br />
samband med exponerings- och arbetsskadeutredningar<br />
de försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från Försäkringskassorna<br />
samt att en oberoende resurs som yrkes- och miljömedicinska kliniker tar över<br />
försäkringsmedicinska rådgivarnas roll<br />
arbetsskadesjukpenningen återinförs<br />
motionen sänds till den parlamentariska utredningen<br />
Umeå den 14 november 2011<br />
IF Metalls S-förening<br />
gm Ulf Björk<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionären tar upp frågan om rätt till arbetsskadesjukpenning. Då Försäkringskassans<br />
handläggare går på de försäkringsmedicinska rådgivarnas bedömning och utlåtanden är det<br />
viktigt för bedömningen att underlaget är bra.<br />
För att säkerställa detta bör företagshälsovården involveras i utredningarna då dessa har<br />
kunskap när det gäller det specifika fallets förutsättningar, vilket inte alltid de<br />
försäkringsmedicinska rådgivarna besitter, samt att förvaltningsdomstolarna ofta använder<br />
dessa rådgivares bedömningar och utlåtanden som underlag.<br />
Då de försäkringsmedicinska rådgivarna inte alltid har den specialistkompetens<br />
som behövs i det enskilda fallet, samtidigt som förvaltningsdomstolarna använder sig att<br />
detta material får den enskilde inte en rättssäker bedömning. Genom att som motionen<br />
föreslår koppla bort försäkringsrådgivarna och ersätta dessa med en oberoende resurs torde<br />
man säkerställa den enskildes rätt till en riktig bedömning.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta
6<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till de<br />
socialdemokratiska ledamöterna i den parlamentariska utredningen<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till de<br />
socialdemokratiska ledamöterna i den parlamentariska utredningen<br />
Christer Lindvall, ordförande<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 2<br />
Föredragande: Per-Erik Johansson<br />
Motionären pekar på ett antal omständigheter kring hantering och beslutsgång avseende<br />
arbetsskadeförsäkringen som det finns anledning beakta och som bör ligga till grund för en<br />
omprövning av utformningen av denna. Det är distriktsstyrelsens mening att<br />
medborgarinflytandet i socialförsäkringarna bör stärkas. Likaså bör det tillförsäkras de<br />
försäkrade att ett tillfredsställande underlag finns vid handen då beslut skall fattas. Beslut<br />
som många gånger har stor betydelse för den enskilde vid skada/sjukdom som uppstått i<br />
arbetet. Att vid skada/sjukdom som uppstått i arbetet garanteras ett försäkringsskydd i den<br />
form som motionären föreslår ligger i linje med en socialdemokratisk politik för<br />
socialförsäkringarna.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta:<br />
att<br />
bifalla motionen<br />
att sända motionen till partikongressen 2013<br />
3. Samordningsförbundens finansiering bör förbättras<br />
Motionär: Ulf Björk, Umeå arbetarekommun<br />
I dagens Sverige finns drygt åttiofem samordningsförbund och mer än 200 kommuner är<br />
med i något samordningsförbund.<br />
Samordningsförbunden arbetar för att rehabilitera de som står längst från arbetsmarknaden<br />
och är utan arbete.<br />
En del av dessa människor har försörjningsstöd, en del har aldrig haft något arbete.<br />
De samhällsekonomiska utvärderingar som samordningsförbunden själva har gjort visar på<br />
goda positiva effekter på både samhällsnivå och för respektive samverkanspart.<br />
Man kan främst framhålla den positiva utvecklingen för många människor som har deltagit i<br />
och genomgått Finsams olika aktiviteter. De har därigenom fått ett eget arbete och egen<br />
försörjning.
7<br />
Det är viktigt att staten förändrar lagstiftningen så att de inte är bundna av procentsatser.<br />
Som det är i dag måste kommun och landsting gå in med 50 procent för att få ut de pengar<br />
som staten har fördelat.<br />
En av fördelarna med samordningsförbundet är att det i styrelsen finns en politiker från<br />
kommunen, en politiker från landstinget, en tjänsteman från Försäkringskassan, en<br />
tjänsteman från Arbetsförmedlingen. Man får på så vis en bredd som är positiv för<br />
samordningsförbunden.<br />
Lokala utvärderingar visar entydigt på positiva effekter för medborgare som upplever sig<br />
sedda, fått stärkt självkänsla, upplevt bättre hälsa och ökad arbetsförmåga samt fått hjälp att<br />
ta itu med de problem som är ett hinder för att komma till egen försörjning.<br />
Vi föreslår Distriktskongressen ge riksdagsledamöterna i uppdrag att verka för<br />
att<br />
att<br />
staten tillför mer resurser till samordningsförbunden<br />
förändra lagstiftningen så att staten inte är bundna av procentsatser för att<br />
bevilja medel<br />
Umeå den 14 november 2011<br />
IF Metalls S-förening<br />
genom<br />
Ulf Björk<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionären tar upp en viktig fråga om hur finansieringen ska ske av de antal<br />
samordningsförbund som startats i Sverige.<br />
Nuvarande regelsystem utgår från att staten svarar för 50 %, kommun och landstinget svarar<br />
för den andra halvan.<br />
Det som hände i budgetproppen var rätt väg att gå. Det vill säga att samordningsförbunden<br />
fått ett anslag i det stora anslaget för rehabilitering. Med en egen rubrik med avsatta medel.<br />
Dock kommer det att behövas mer pengar för att svara upp mot de nya<br />
samordningsförbunden som bildas, i dagsläget är medlen konstanta blir det fler förbund<br />
minskar kakan.<br />
Det andra är att arbeta för att komma ifrån de procentsatser som styr i nuvarande system.<br />
Stat 50 %, landstig och kommun 25 vardera.<br />
Detta borde vi komma ifrån så vi kan fokusera på en modern rehabiliteringen över<br />
huvudmannagränserna.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09
8<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012<br />
Christer Lindvall, ordförande<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 3<br />
Föredragande: Erik Bergkvist<br />
Motionen tar upp en mycket viktig fråga, hur de längst från arbetsmarknaden skall kunna<br />
komma tillbaka.<br />
Distriktsstyrelsen delar motionärens och Umeå AKs uppfattning att systemet måste tillåta<br />
mer flexibilitet, samtidigt som statens finansiering inte får urholkas.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta:<br />
att<br />
bifalla motionen<br />
att sända motionen till partikongressen 2013<br />
att<br />
ge länets S-riksdagsledamöter i uppdrag att arbeta i motionens anda<br />
4. Att socialdemokraterna inför ett kompkonto, för att människor<br />
ska få ett mer flexibelt arbetsliv och möjlighet att själva bestämma<br />
mer över sin tid<br />
Motionär: Ulf Liljegren, Umeå arbetarekommun<br />
Dagens rutbidrag är kanske en lösning på vissa människors problem med att ta hand om<br />
sina barn, städa eller putsa fönster. Men det löser däremot inte problemet för oss som inte<br />
har råd med kö av olika sorter betjänttjänster.<br />
För oss människor som inte har råd med barnflickor(varken vitt eller svart, eller bara under<br />
kollektivavtalet avlönade), städare eller fönsterputsare är det orättvist att vi ska vara med och<br />
betala för att människor bor i hus så stora att de inte hinner städa dem, eller att vi ska vara<br />
med och betala för statsråds barnflickor. Vi betalar för miljonärens städhjälp, när pengarna<br />
istället kunde gå till pensionärens hemhjälp.<br />
Bland mina gamla arbetskamrater och bland mina extraarbetande studiekamrater är det inte<br />
många som använder rutbidraget, någon kanske gör det ibland, men då inte ofta för summor<br />
som lika gärna hade kunnats betalas vitt. Så visst kan rutbidraget lösa livspusslet för en del,<br />
men för oss de många har det bara inneburit att våra skattepengar går från skola, vård och<br />
omsorg, till att bli ett bidrag till dem som har olika betjänttjänster.<br />
Att vara stressad är ingen höginkomsttagarsjukdom, utan i tvärtom. Våra vänner och bekanta<br />
stupar också i soffan efter jobbet, bara för att direkt studsa upp och försöka hinna med alla<br />
bestyr som måste hinnas med. För om det är något, att inte få ihop livspusslet, så är det en<br />
folksjukdom. För många handlar det inte heller om att få ihop tidspusslet, utan också<br />
plånboksbekymren. Kostnaden för ett tandläkarbesök kan se olika ut, ett hål kan lagas i<br />
tanden, samtidigt som det blir ett på kontot, när notan kommer och jag har varit tvungen att<br />
ta ledigt från arbetet och förlorat lön. Eller så jobbar jag in timmarna och försöker sedan<br />
hinna med lika mycket som innan, fast under kortare tid.
9<br />
Frågan om hur pusslet med pengar och tid, att ha råd att gå tidigare för att hämta från dagis<br />
eller ta en välbehövd ledig eftermiddag eller vad det nu kan vara, ska lösas är en fråga som<br />
socialdemokratin bör ha svar på innan nästa val. Ett förslag till lösning på problemet skulle<br />
vara ett kompkonto, efter modell av träindustriavtalets arbetstidskonto.<br />
Kontot går till så att en viss procent på lönen läggs i ett konto och blir en viss lön för ett visst<br />
antal lediga timmar.<br />
Ex. 0,5 % innebär 9 lediga timmar. Då kan jag som arbetare ta ledigt 1 timme, och få pengar<br />
från mitt konto. Självklart sker detta som alla andra ledighetsansökningar, i en ömsesidig<br />
förståelse, i de flesta fall.<br />
0,5 % skulle kunna vara en början och tas från de redan överfinansierade sociala avgifterna.<br />
Egenföretagare skulle kunna få ett förhöjt grundavdrag och pensionärer höjt grundpension.<br />
Efter ett semesterår kan, om det finns timmar kvar, betalas ut i pengar, eller in i ppm. Har du<br />
då inte tid att ta ledigt, så kan du använda pengarna till att köpa tjänster som städning,<br />
fönsterputs eller barnflickor, men gör det utan bidrag från dina arbetskamrater, anställda eller<br />
övriga skattebetalare. Dagens system där den med mycket pengar kan köpa sig fritid genom<br />
städhjälp, på bekostnads av den behövandes hemhjälp. Är ett system som vi måste byta ut,<br />
det är också en fråga för socialdemokratin att lösa. Hur får vanligt folk samma rättigheter<br />
som bonusdirektörer och statsråd<br />
Därför vill jag:<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
socialdemokratin vill införa ett kompkonto, ett system för mer fritid och flexibilitet<br />
för alla.<br />
socialdemokratin ersätter avdraget för hushållsnäratjänster med ett förslag om<br />
ett privatkonto, där människor får ett visst antal lediga timmar till sitt förfogande.<br />
Umeå representantskap bifaller motionen i sin helhet och verkar i dessa anda.<br />
motionen skickas vidare till partidistriktets årskonferens.<br />
Ulf Liljegren<br />
Ålidhem-Sofiehems s-förening<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionären lyfter upp en fråga som berör alla oss. Motionen handlar om att få ihop<br />
livspusslet och att trötta kroppar efter en dag arbete ska ha rätt till kompkonto för ledighet.<br />
Förväntningarna på oss arbetstagare kan ibland vara för stora. Motionären menar att rut går<br />
ut och kompkonto ska gå in på arbetsplatsen.<br />
De fackliga organisationerna strider dagligen för medlemmarnas arbetsmiljö så att vi alla kan<br />
klara ett ”helt” arbetsliv. Det förväntas att vi ska springa fortare och fortare på arbetsplatsen<br />
och samtidigt ska ha ett bra samliv med nära och kära.<br />
Historiskt har vi socialdemokrater jobbat via de fackliga organisationernas kollektivavtal<br />
gällande bl.a. semester, löner och kompetensutveckling. Vi socialdemokrater lovade i valet<br />
2011 att till skapa utbildningskonto så att den enskilde skulle kunna bidra till att utveckla<br />
arbetsplatserna och bli mer attraktiv på arbetsmarknaden. Kunskap är en konkurrensfaktor<br />
för våran samhällsutveckling och vi tror att detta skapar arbetstillfälle i Sverige
10<br />
Att tillskapa ledighetskonto är däremot arbetsmarknadens parter, fackföreningsrörelsen och<br />
arbetsgivarorganisationerna roll att jobba med. Vi håller med om att rut går långt ner på<br />
prioriteringslistan och skola vård och omsorg går före i våra politiska prioriteringar.<br />
För att hålla isär begreppen” vad och hur frågor” så är det här en kollektivavtalsfråga och ska<br />
tas med de fackliga organisationerna. Komptid och andra anställnings överenskommelser<br />
regleras genom kollektivavtal och ska förhandlas mellan arbetsmarknadens parter.<br />
Lagstiftning och andra regelverk regleras genom regering och riksdag.<br />
Vi uppmanar motionären till att aktivt jobba med frågan tillsammans med den fackliga<br />
organisationen där frågan har möjlighet att utvecklas.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
motionen skickas som enskild<br />
att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
att<br />
motionen skickas som enskild<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Christer Lindvall, ordförande<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 4<br />
Föredragande: Katarina Köhler<br />
Motionärer pekar på ett problem som vi alla berörs av. Det är inte enkelt att få dygnets<br />
timmar att räcka till och som motionären också påpekar, att få pengarna att räcka till alla<br />
måsten.<br />
Distriktsstyrelsen menar dock att detta är en fråga för de fackliga organisationerna att driva.<br />
Vi har i Sverige den ordningen att de fackliga organisationerna tillsammans med<br />
arbetsgivarna i förhandlingar gemensamt tar ansvar för frågor som rör villkoren för<br />
arbetstagarna på arbetsplatserna, både vad gäller löner, ersättningar, arbetsmiljö osv.<br />
Att vi Västerbotten skulle besluta oss för att frångå denna ordning vore inte förnuftigt.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen<br />
att<br />
avslå motionen
11<br />
5. Insemination på lika villkor<br />
Motionär: Tove From, Linda Westerlind, Emma Mattsson, Umeå arbetarekommun<br />
Idag i Västerbottens Läns Landsting när heterosexuella par söker vård för barnlöshet får de<br />
först genomgå en undersökning av fertiliteten hos båda parterna. Om sjukdom fastställs så<br />
får de tre lanstingsfinansierade inseminationer. Om sjukdom inte kan säkerställas så skickas<br />
paret hem i två till tre år (beroende på ålder och andra omständigheter) för fortsatta egna<br />
befruktningsförsök. Om paret efter denna prövotid fortfarande inte lyckats bli gravida så blir<br />
de automatiskt sjukdomsförklarade och får därför tre landstingsfinansierade inseminationer.<br />
Om ett kvinnligt samkönat par söker sig till landstinget för barnlöshet så betraktas deras<br />
barnlöshet inte som en sjukdom utan som en ”naturlig” följd av deras sexuella läggning och<br />
de får därför betala 12000 kr per inseminationsförsök.<br />
Detta system är tämligen unikt. I de flesta andra landsting betalar såväl samkönade som<br />
heterosexuella par endast patientavgift. Ingen skillnad görs mellan par som söker hjälp för<br />
barnlöshet baserad på deras sexuella läggning.<br />
Oavsett olikhet eller inte så resulterar detta i diskriminering. Även om orsakerna är olika så<br />
handlar det fortfarande om barnlöshet och det är det som är relevant. Att begränsa sig till att<br />
bara kunna erbjuda landstingsfinansierad insemination vid sjukdomstillstånd är en märklig<br />
avgränsning. Vi borde utgå ifrån vår socialdemokratiska ideologi och mänskliga rättigheter<br />
och inte fastna vid ett sjukdomsbegrepp.<br />
Vi vill därför<br />
att<br />
att<br />
kvinnliga samkönade par ska få inseminera på rättvisa villkor, det vill säga<br />
endast till patientavgift<br />
Arbetarekommunen antar motionen som sin egen och sänder den vidare till<br />
Västerbottens Socialdemokratiska partidistriktsårskonferens<br />
Tove From<br />
Linda Westerlind<br />
Emma Mattsson<br />
SSU Umeå<br />
Antagen av SSU Umeås ordinarie medlemsmöte den 15 oktober 2011<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionärerna beskriver en tillämpning av nuvarande regelverk inom Västerbottens läns<br />
landsting där kvinnliga samkönade par hamnar i en situation där de aldrig kan få del av<br />
samma regler som heterosexuella infertila par. Kvinnliga samkönade par missgynnas på<br />
grund av sin sexuella läggning och får betala en högre avgift än infertila heterosexuella par<br />
som på grund ”sjukdom” är ofrivilligt barnlösa. Av naturliga skäl kan inte kvinnliga<br />
samkönade par försöka hemma i två eller tre år och bör därför behandlas lika som<br />
heterosexuella par. Detta bör inte ses som en naturlig följd av sin sexuella läggning. I<br />
enlighet med en sådan argumentation borde också heterosexuella par där orsaken till<br />
barnlösheten inte medicinskt kan fastställas betala egenavgift. En sådan utveckling är<br />
naturligtvis inte önskvärd.<br />
Rätten till barn är en aktuell politisk fråga, särskilt när genomsnittsålder för förstföderskor<br />
ökar och detta kan leda till att fler har behov av assisterad befruktning, vilket också kan leda<br />
till ökade kostnader för landstingen. Därför har landstingspolitiker ett intresse av att reglera<br />
rätten till assisterad befruktning trots att lagen säger att det ska ges till kvinnliga samkönade
12<br />
par såväl som kvinnor i heterosexuella par. Frågan har också att göra med vilka sorters<br />
familjer samhället vill premiera. Kvinnor som lever i samkönade relationer kan ju i praktiken<br />
lida av svårigheter att bli gravida, men så som infertilitetsbegreppet definierat blir det i<br />
praktiken omöjligt att diagnosticeras och på så sätt visa att man är berättigad till reducerad<br />
avgift. På så sätt gynnas vissa familjebildningar. Kärnfamiljen har ett starkt fäste av tradition i<br />
Sverige, men inom Socialdemokratin välkomnar vi alla typer av familjer.<br />
För kvinnor i en samkönad relation som måste betala 12000 kronor för varje<br />
insemineringsförsök kan endast par med den ekonomiska tryggheten ha råd att med<br />
samhällets hjälp skaffa barn. Kvinnliga samkönade par som inte har dessa ekonomiska<br />
förutsättningar får förbli barnlösa eller lösa det utan samhällets stöd. Det är enligt svensk<br />
lagstiftning förbjudet att särbehandla utifrån sexuell läggning, och att detta måste vara den<br />
utgångspunkten från vilken diskussionen tar avstamp. Motionärerna beskriver på ett tydligt<br />
sätt detta missförhållande och därför bifaller Umeå arbetarkommun motionen i sin helhet och<br />
antar den som sin egen.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 5<br />
Föredragande: Harriet Hedlund<br />
Motion nr 5 och nr 43 gäller båda Västerbottens Läns Landstings regler för insemination av<br />
kvinnliga samkönade par. Därav ett gemensamt svar på båda motionerna.<br />
Detta är en mycket svår fråga och den har diskuterats under lång tid. Det är olika regler och<br />
kostnader i landet. I Norrlandstingen har vi samarbetat omkring regler för ofrivillig barnlöshet<br />
sedan 1999. Reglerna har reviderats vid några tillfällen och senast 2006 då lesbiska par fick<br />
möjlighet till hjälp på svenska sjukhus. Norrlandstingens regionförbund skulle ha tagit ett<br />
beslut om revidering av nuvarande regler, vårdprogram och avgifter den 29/2. Det beslutet<br />
har flyttats fram på grund av att SKL arbetar med att nationellt harmonisera regler mm när<br />
det gäller ofrivillig barnlöshet.<br />
Enligt landstingets nuvarande regelverk utreds en av kvinnorna landstingsfinansierat, vem<br />
beslutas av paret. Om det inte finns några medicinska skäl får de själva betala för 3<br />
inseminationsförsök. Om dessa försök inte leder till graviditet får de precis som<br />
heterosexuella par en landstingsfinansierad IVF behandling. Diskrimineringsfrågan är prövad<br />
i domstol och landstinget hade inte diskriminerat lesbiska par enligt domen.<br />
Enligt riksdagens beslut om prioriteringar så återfinns ofrivillig barnlöshet som en lägre<br />
prioriterad åtgärd inom hälso- och sjukvården.<br />
Rättvisa och rätten och önskan att få barn gäller inte bara heterosexuella eller lesbiska par.<br />
Det gäller även ensamstående kvinnor (lagförslag väntas att de ska få möjlighet till<br />
insemination i Sverige), homosexuella manliga par, par som trots insemination och IVF inte
13<br />
blivit gravida och som väljer att adoptera. Adoption är väldigt kostsamt och för homosexuella<br />
svårt att få möjlighet till.<br />
Det vore mycket olyckligt att fatta beslut enligt motionärernas krav innan förslaget om<br />
harmonisering är klart. Det kommer med stor säkerhet att öka landstingets kostnader och<br />
vara en del av framtida prioriteringsdiskussioner.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen att besluta<br />
att<br />
motionen anses besvarad<br />
6. Bra mat – en rättighet för alla<br />
Motionär: Jon Kristoffersson, Umeå arbetarekommun<br />
Privata, vinstdrivande bolag som leder skattemedel ut från landet till förmån för<br />
riskkapitalister är inte de bästa producenterna av näringsriktig kost åt de som behöver det.<br />
Pengarna som därmed försvinner kunde ha gått till mer närproducerad och näringsriktig mat.<br />
Vi tycker att vi borde ändra så att all mat som lagas inom landstinget och kommunen ska<br />
lagas på plats.<br />
Det finns flera goda skäl till detta:<br />
1. Barn som har stressade föräldrar och inte har tid att få riktig mat serverad hemma ska<br />
åtminstone få möjligheten att få den serverad på sin förskola och skola.<br />
2. Dålig skolmat bidrar till att elever hoppar över maten vilket i sin tur bidrar till att eleverna<br />
har svårare att koncentrera sig, och det bidrar till sämre prestationer.<br />
3. När det gäller äldre så räknar man med att en tredjedel av de som är över 70 är i<br />
riskzonen för att klassas som undernärd. Anledningarna till att det är så vanligt bland äldre är<br />
flera. Bland annat beror det på att när man blir äldre försämras aptiten, och kroppen<br />
producerar fler mättnadsgivande hormoner. Dessutom försämras smaken och luktsinnet.<br />
Många äldre blir utöver detta torra i munnen på grund av deras läkemedel, och har då<br />
svårare att tugga och svälja maten. Detta gör att det är ännu viktigare att äldre och sjuka får<br />
god och näringsrik mat.<br />
Det finns många fler argument för det hela som man kan ta fram, men egentligen ska det inte<br />
behövas. Det här handlar, som Juholt skulle ha sagt, om att vi ska investera i varandra och<br />
skapa en så bra välfärd som möjligt. Det vi vill är att vi jobbar mot ett mål om att alla<br />
äldreboenden, skolor, förskolor samt sjukhusavdelningar ska laga sin egen mat i egna kök.<br />
Äger vi våra egna produktionsanläggningar för kost har vi dessutom större inflytande över<br />
upphandlingen av råvarorna. Vi kan tänka ekologiskt, närproducerat, vi kan laga maten från<br />
grunden, vi kan ta större arbetsmiljöansvar och en uppsjö av andra krav vi genom<br />
entreprenadiseringarna avhänt oss makten över.<br />
Men kostnaden då Kommer inte detta att totalt bryta sönder all offentlig ekonomi Svaret är<br />
nej. På kort sikt innebär säkerligen detta en ökad kostnad. Dock ser vi vinsterna på lång sikt.<br />
Vi ser att ökade upphandlingar av råvaror från näraliggande gårdar är en förtjänst för<br />
regionen, vi ser att förbättrade resultat i skolan leder till ökade skatteintäkter och minskade<br />
sociala kostnader på sikt, och vi anser dessutom att de människor som skall bygga vårt land,<br />
och de som byggt det, förtjänar den bästa tänkbara servicen vi kan erbjuda.
14<br />
Detta arbete kommer att ta tid, men vi anser att det är värt det.<br />
Vi yrkar därför:<br />
att<br />
att<br />
att<br />
våra kommunala företrädare skall arbeta för att all mat som går till kommunala<br />
verksamheter skall tillagas i kommunal regi och på plats<br />
våra landstingsföreträdare skall arbeta för att all mat som går till landstingets<br />
verksamheter skall tillagas i landstingets regi och på plats<br />
Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar motionen<br />
vidare till Västerbottens socialdemokratiska partidistriktsårskonferens<br />
Jon Kristoffersson<br />
Antagen av SSU Umeås medlemsmöte den 15 november 2011.<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionären vill att samtliga skolor, äldreboenden, förskolor och sjukvårdsavdelningar ska<br />
laga mat på plats. Styrelsen delar inte den bilden. Umeå kommun har de senaste åren gjort<br />
stora investeringar i köksutrustning utifrån gällande krav på livsmedelshantering. Beslut är<br />
2010 taget om hur en sammanhållen matprocess ska se ut inom verksamheterna i<br />
grundskolan och förskolan och i samordningen med kommundelsnämnderna. Uppföljningen<br />
av detta kommer att ske 2012.<br />
Resultatet av det utredningsarbete som föregått beslutet visar att för att skapa en hållbar<br />
matprocess behöver kommunen styra tillagningen till färre antal kök än idag samtidigt som<br />
mottagnings- och serveringsköken blir fler. Det beror dels på strängare krav i<br />
livsmedelslagstiftningen från 2006 samt arbetsmiljökrav som ställer krav på stora<br />
investeringar i ny köksutrustning. Kök är dyra lokaler att både bygga och underhålla.<br />
Men en sammanhållen verksamhet är också att föredra ekonomisk synpunkt då kostnaden<br />
per portion blir högre om mat ska lagas på varje mindre enhet. Det är inte ekonomiskt<br />
försvarbart att ha ett tillagningskök på exempelvis en mindre förskola då en större<br />
produktionsenhet ligger hundra meter därifrån. En annan effekt kommunen ämnar<br />
åstadkomma är fler heltidstjänster och mer likvärdig kompetensutveckling för kökspersonal.<br />
En risk- och konsekvensanalys görs av varje kök för att välja den lösning som är bäst för<br />
kommunen.<br />
Motionären eftersträvar vidare samordnad upphandling av råvaror. Detta är också en del i<br />
det beslut som kommunen fattat där inriktningen är mot ekologiska livsmedel. En annan<br />
viktig miljöaspekt i beslutet är att antalet transporter ska minska. Med färre antal<br />
tillagningskök ökar förvisso antalet transporter av matportioner men minskar samtidigt antalet<br />
transporter av råvaror.<br />
Den andra delen av motionen handlar om hurvida kommun och landsting ska kunna<br />
upphandla matproduktion eller själv tillaga den. Umeå arbetarekommun har tidigare<br />
diskuterat skolmaten på Midgårdsskolan och då fastslagit att kan inte kvaliteten säkerställas<br />
så är <strong>Socialdemokraterna</strong> beredda att återta matproduktionen i egen regi. Det är dock viktigt<br />
att komma ihåg att idag sköts en stor del av Umeå kommuns matproduktion i egen regi<br />
utifrån den produktionskapacitet som finns. Maten produceras enligt rådande<br />
näringsrekommendationer.
15<br />
När det gäller landstinget så bedömer styrelsen inte heller förslaget som genomförbart att<br />
varje sjukvårdsavdelning skulle tillaga maten själv.<br />
Styrelsen föreslår med bakgrund av ovanstående representantskapet att besluta:<br />
att avslå att-sats nr 1<br />
att<br />
att<br />
skicka att-sats nr 2 skickas som enskild<br />
avslå att-sats nr 3 och skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 som<br />
enskild<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att avslå att-sats nr 1<br />
att<br />
skicka att-sats nr 2 som enskild<br />
att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012<br />
Christer Lindvall, ordförande<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 6<br />
Föredragande: Marita Fransson<br />
Motionären vill att LT och Kommun skall platslaga mat på mindre enheter såsom<br />
vårdavdelningar och förskolor, vilket innebär att det blir svårare att erbjuda enstaka portioner<br />
av specialkost, sårbart vid sjukfrånvaro samt svårt att erbjuda heltidstjänster. Små enheter<br />
har också svårt att klara de rekommendationer som den skärpta livsmedelslagen (2006)<br />
säger, det är viktigt att man följer lagarna för livsmedelshantering under tillagning transport,<br />
kylning och servering för att förhindra olika typer av matförgiftning. Det är inte alltid bäst att<br />
laga mat på plats vilket kan bero på olika faktorer, som personalens kompetens, kökets<br />
utrustning hur väl man uppfyller hygienkraven samt också serveringsmiljön. Att laga mat till<br />
många personer kräver att så många som möjligt skall få så bra mat som möjligt.<br />
Motionären vill även att vi skall skapa ett större inflytande över upphandlingarna av råvaror.<br />
Idag så upphandlar en part med hängavtal till andra intressenter både för att få bra matvaror<br />
samt ett bra pris Vad gäller upphandling där ett av kraven skulle vara närproducerat är inte<br />
möjligt pga Lagen om Offentlig upphandling. Med färre antal kök ökar antalet transporter ut i<br />
kommunen men minskar antalet transporter av råvaror.<br />
Det är inte ekonomiskt försvarbart att ställa kravet att all mat skall tillagas på plats tex<br />
vårdavdelningar och förskolor, en sådan åtgärd skulle innebära stora ekonomiska<br />
investeringar för både kommun och landsting.<br />
Däremot så är det mycket viktigt att den mat som produceras är varm och följer rådande<br />
näringsrekommendationer samt har en bra serveringsmiljö.<br />
Distriktstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta<br />
att<br />
avslå motionen
16<br />
7. Hur våra skattepengar används ska inte vara företagshemligheter<br />
Motionär: Alejandro Caviedes, Umeå arbetarekommun<br />
Ökningen av antalet privata utförare av välfärdstjänster har medfört att allt större delar av vår<br />
gemensamt finansierade sektor undgår allmän granskning. Den vård som Carema, Attendo<br />
mfl bedriver genom skattemedel omfattas inte av offentlighetsprincipen, vilket innebär att<br />
allmänheten har nästintill inga möjligheter att granska vart våra skattepengar går och hur den<br />
vården bedrivs.<br />
Detta är ett stort demokratiskt problem. Därför fattade vi beslut på senaste partikongressen<br />
(2009) att vi skulle verka för att all skattefinansierad verksamhet ska omfattas av<br />
offentlighetsprincipen. Så länge vi inte vinner regeringsmakten, kommer vi inte att kunna<br />
stifta en sådan lag. Men i de enskilda kommuner och landsting där vi styr, kan vi bidra till att<br />
ta steg i den riktningen. Umeå Arbetarekommun har t ex ett repskapsbeslut om krav på att<br />
ett företag ska låta sig omfattas av allmän insyn som villkor för upphandling. Detta var ett av<br />
arbetarekommunens vallöften inför kommunvalet 2010:<br />
I den offentliga upphandlingen ska krav ställas på villkor i enlighet med svenska<br />
kollektivavtal. Tack vare den svenska offentlighetsprincipen har missförhållanden inom den<br />
offentliga välfärden upptäckts och debatterats. Vi vill nu ställa motsvarande krav på de<br />
privata aktörer som verkar inom den skattefinansierade välfärden. Skattefinansierad vård,<br />
skola och omsorg är ingen marknad och de företag som verkar där måste leva upp till<br />
medborgarnas högt ställda krav på insyn i både verksamhet och ekonomi. Hur våra gamla<br />
vårdas eller hur skattepengar används ska inte vara företagshemligheter. De anställda ska<br />
ha meddelarskydd.(Umeå Arbetarekommuns Kommunpolitiska handlingsprogram 2010-<br />
2014, s. 7-8)<br />
När även vårt parti har majoriteten i landstinget vore det rimligt att ställa samma krav i<br />
samband med upphandlingar inom landstinget. Det finns exempel på kommuner och<br />
landsting som faktiskt fått in krav på allmän insyn i samband med upphandlingar, så varför<br />
skulle inte vi kunna göra det<br />
Därför yrkar jag på:<br />
att<br />
att<br />
ledamöterna i den socialdemokratiska landstingsgruppen verkar för att krav på<br />
allmän insyn ska ställas i samband med upphandlingar i landstinget.<br />
Umeå arbetarekommun antar denna motion som sin egen och skickar den<br />
vidare till partidistriktets årskonferens.<br />
Alejandro Caviedes, Umeå.<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Landstinget i Västerbotten går endast ut med upphandling på områden där bedömning gjorts<br />
att de inte kan bedriva verksamheten själva. Det är viktigt att göra en ordentlig värdering av<br />
vad som ska upphandlas.<br />
2008 tog landstinget fram ett PM om förutsättningarna för att ställa krav på meddelarfrihet vid<br />
upphandlingar. Landstinget arbetar även aktivt med att upphandlingar ska innehålla villkor<br />
där leverantören omfattas av allmän insyn.<br />
Landstinget ställer följande villkor vid upphandlingar:
17<br />
För leverantören och dennes anställda och uppdragstagare ska, i fråga om verksamhet som<br />
omfattas av detta avtal, gälla vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och<br />
yttrandefrihetsgrundlagen om<br />
rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande<br />
förbud mot att ingripa mot missbruk av tryckfriheten eller yttrandefriheten eller medverkan till<br />
sådant missbruk<br />
förbud mot att efterforska upphovsman eller meddelare<br />
Leverantören ska inför avtalsstart, vid nyanställningar och då uppdragstagare anlitas lämna<br />
information om innehållet i denna bestämmelse. Leverantören ska på begäran från<br />
landstinget lämna skriftlig redogörelse för vilka åtgärder leverantören vidtagit för att uppfylla<br />
förpliktelserna i denna bestämmelse.<br />
Landstinget äger rätt att häva avtalet om leverantören bryter mot bestämmelserna.<br />
I avtalen för Hälsoval Västerbotten finns följande villkor:<br />
Leverantören är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att landstinget<br />
framställt begäran härom till landstinget lämna sådan information om entreprenader som<br />
avses i 3 kap 19 a § kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara<br />
skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheten<br />
utförs.<br />
Informationen ska lämnas i skriftlig form. Det åligger landstinget att i sin begäran precisera<br />
vilken information som efterfrågas. Leverantören är inte skyldig att lämna information om<br />
utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för leverantören, om utlämnandet<br />
strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess<br />
hos landstinget.<br />
Leverantören är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos<br />
leverantören. Information som lämnats till landstinget enligt första stycket ska ej anses utgöra<br />
företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Denna<br />
bestämmelse har ingen verkan på räckvidden av övriga bestämmelser i detta avtal.<br />
Mot ovanstående beskrivning anser Umeå AK att socialdemokratiska landstingsgruppen<br />
verkar för att krav på allmän insyn ska ställas i samband med upphandlingar i landstinget.<br />
Umeå AK delar motionärens uppfattning om att privata utförare av välfärdstjänster borde<br />
omfattas av offentlighetsprincipen. En sådan förändring måste ske på nationell nivå.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012<br />
Christer Lindvall, ordförande
18<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 7<br />
Föredragande: Peter Olofsson<br />
Distriktsstyrelsen delar Umeå arbetarekommuns resonemang och uppfattning om att<br />
landstingsgruppen verkar för att krav på allmän insyn ska ställas i samband med<br />
upphandlingar i landstinget.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskonferensen besluta<br />
att<br />
motionen anses besvarad<br />
8. Avveckla inte sjukvården i Västerbotten!<br />
Motionär: Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun<br />
Landstingets i Västerbottens senaste besparingskrav har väckt enorma reaktioner ifrån alla<br />
håll och kanter. Detta bevisar klart och tydligt att den yttersta gränsen för vad som kan<br />
sparas in på har blivit passerad. Både vid kust och inland har stora besparingar lagts på<br />
livsviktiga verksamheter som kan äventyra människors chans till överlevnad om de dras in.<br />
Allt ifrån de indragna akutplatserna i Sorsele i inlandet, ambulanserna i Malå och Dorotea<br />
samt de stora platsneddragningarna vid kusten i Skellefteå och Umeå. Att det dessutom är<br />
Socialdemokrater som är med och genomför detta är något som säkerligen får partiets<br />
grundare August Palm att vrida sig både ett och två varv i graven.<br />
Undertecknad är väl medveten om att detta till största del är regeringens fel då statsbidragen<br />
sänkts och att ett nytt skatteutjämningssystem är på väg att införas som gör att intäkterna<br />
krymper ännu mer. Men det är tyvärr bara att gilla läget och försöka göra det bästa av<br />
situationen, något som dock inte länets landstingspolitiker kan ansetts ha gjort fullt ut. En väl<br />
fungerande och omfattande sjukvård är oerhört viktigt att kunna ha för ett levande och<br />
välmående län med trygga och friska invånare. Liv är ovärderligt och desto mer sjukvården<br />
avvecklas desto mer liv kommer att gå åt vilket är fullkomligt oacceptabelt och långt ifrån<br />
värdigt Västerbottens invånare.<br />
För att kunna göra detta måste landstingsskatten höjas. Dock måste landstingspolitikerna<br />
utåt vara oerhört tydliga med varför skatten höjs och förklara att det görs eftersom ifrån<br />
statligt håll hålls på pengarna istället för att satsa dem på viktiga saker.<br />
Därför yrkar jag att:<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
Landstinget i Västerbotten drar tillbaka de senaste besparingarna.<br />
Alternativt att budgeten underbudgeteras och fakturan skickas till Anders Borg<br />
på finansdepartementet.<br />
Landstingsskatten höjs för att klara av minskade intäkter ifrån statsbidrag och<br />
den nya skatteutjämningen.<br />
Länets socialdemokratiska landstingspolitiker verkar i motionens anda.<br />
Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen.<br />
Motionen skickas till <strong>Socialdemokraterna</strong> i Västerbottens distriktskongress<br />
2012.<br />
SSU Umeå, Oskar Vesterberg
19<br />
SSU Umeå har antagit motionen som sin egen på ett medlemsmöte den 15 november<br />
2011.<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Västerbottens Läns Landsting har en finansiell utmaning att minska den totala kostnaden<br />
med 150 miljoner kronor för verksamheten 2012.<br />
Den borgerliga regeringen har bidragit till detta underskott genom att frysa statsbidragen och<br />
istället prioritera sänkt skatt för högavlönade och sänkt restaurangmoms.<br />
Om dessutom skatteutjämningssystemet förändras enligt det förslag som ligger så ska<br />
landstinget hantera ytterligare minskade intäkter med ca 320 miljoner från 2013.<br />
Det skulle vara önskvärt att skicka räkningen till Anders Borg men tyvärr är det inte<br />
genomförbart. Som ledande parti tillsammans med miljöpartiet i landstinget, måste vi ta<br />
ansvar för en ekonomi i balans. Tar vi inte detta ansvar är det medborgarna som drabbas.<br />
Landstinget har beslutat att inte använda sig av generella besparingar utan istället arbeta<br />
med strukturförändringar och riktade insatser inom en rad områden. Förslaget till omställning<br />
i landstinget har ett helhetsperspektiv som innebär att resurserna ska fördelas över hela<br />
länet på ett så effektivt sätt som möjligt. Det finns inga enkla åtgärder för att klara så stora<br />
effektiviseringar och helt förståeligt har landstingets beslut väckt starka känslor och<br />
reaktioner hos befolkningen.<br />
Ett annat alternativ till åtgärd är skattehöjning, men det bör i första hand genomföras på<br />
statsnivå. Det är enda sättet att få en progressiv skatt där man betalar skatt efter bärkraft.<br />
Höjd landstingsskatt drabbar alla i länet lika och bidrar till en platt-skatt. En sådan höjning blir<br />
mest kännbar för dem som har låg inkomst. Det minskar också utrymmet för kommuner som<br />
har det tungt ekonomiskt. Ett stopp för skattesänkningar och frysta statsbidrag och istället<br />
prioritera mera resurser till vård och omsorg är det vi alla måste jobba för.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
motionen skickas som enskild<br />
att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
motionen skickas som enskild<br />
att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012<br />
Christer Lindvall, ordförande<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 8<br />
Föredragande: Peter Olofsson<br />
Distriktsstyrelsen delar Umeå arbetarekommuns resonemang och uppfattning om att det är<br />
nödvändigt att landstinget arbetar med strukturförändringar och riktade insatser för att få en<br />
budget i balans.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktsårskonferensen besluta<br />
att<br />
avslå motionen
20<br />
9. Förbud mot vinstutdelning i friskolor som drivs i vinstsyfte<br />
Motionär: Ulf Viklund, Umeå arbetarekommun<br />
Fristående skolor, eller som de oftast kallas friskolor, har andra huvudmän eller ägare än stat<br />
eller kommun och kan delas in i två huvudgrupper:<br />
Friskolor som har en pedagogisk idé som grund (exempelvis Waldorf- och Montessoriskolor).<br />
Dessa friskolor går aldrig eller sällan med överskott och om sådant uppstår, går vinsten in i<br />
den fortsatta verksamheten. Där finns inte heller några privata intressenter som ägare.<br />
Friskolor som har ett mer eller mindre klart uttalat vinstsyfte. I dessa kommersiella friskolor<br />
försvinner ibland vinsten utomlands till stora företag med oklara ägarförhållanden. Eller så<br />
ägs sådana friskolor av riskkapitalföretag vars ägande enbart beror på förhoppningar om<br />
framtida hög avkastning eller antaganden om stigande aktiekurser som ger vinst vid framtida<br />
försäljning.<br />
Det finns många nackdelar med de kommersiella friskolorna:<br />
Offentlighetsprincipen åsidosätts och allmänhetens insyn förhindras då i de flesta fall<br />
yttrande- och meddelarfriheten försvinner<br />
Byråkratin växer eftersom de kommunala skolorna finns kvar parallellt med friskolorna och<br />
tillsynen av och bidragsgivningen till friskolorna kräver extra resurser<br />
Kommunerna får ökade kostnader för skolväsendet<br />
Privatisering innebär oftast nedskärningar för att få maximal vinst<br />
Dessa friskolor har enligt Skolverkets och Skolinspektionens undersökningar lägre andel<br />
behöriga lärare, lägre lärartäthet, lägre antal undervisningstimmar och sämre utrustning<br />
jämfört med offentliga skolor men ändå har många kommersiella friskolor betygsnivåer som<br />
ligger klart högre än vad genomförda nationella prov visar att eleverna bör ha<br />
En stor andel av friskolorna har inget skolbibliotek vilket enligt lagen ska finnas<br />
Kommersiella friskolor är i de flesta fall till nackdel för glesbygden och försvårar en jämlik<br />
utbildning över hela landet<br />
Segregation och klassklyftor växer fram i dessa friskolors spår<br />
Jag föreslår därför<br />
att<br />
distriktskongressen ger våra riksdagsledamöter i uppdrag att arbeta för att<br />
kommersiella friskolor inte ska få dela ut sina vinster till ägarna utan allt<br />
överskott skall investeras i den fortsatta verksamheten.<br />
Ulf Viklund, Holmsunds S-förening<br />
Holmsunds s-förening ställer sig bakom motionen<br />
/Annette Andersson, ordförande<br />
SSU Umeå ställer sig bakom motion angående förbud mot vinstutdelning i friskolor som drivs<br />
i vinstsyfte.<br />
/ Paulina Granberg, ordförande<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionären tar upp en viktig fråga som berör oss alla. Antingen går man i skolan eller så<br />
betalar man skatt till bl a avkastning för fri/ privat skolor. Nä säger många på det sistnämnda,<br />
men så ser det ut på dagens skolmarknad. Idag är det godkänt att hämta ut vinster på våra<br />
skattemedel som ska gå till skolan. Istället för att anställa en specialpedagog kanske<br />
skolorna tvingas till avkastningskrav för ägarna. Med andra ord mjölkas våra skattepengar ut<br />
till exempelvis skatteparadis som istället borde läggas i klassrummet.
21<br />
Skolan kan gå med vinst, men då ska vinsten återinvesteras i våra barn. Den kommunala<br />
skolan kan göra satsningar vissa år genom att skolan skapat ett överskott från tidigare år.<br />
Därigenom investeras pengarna i våra barn genom fler specialpedagoger, upprustning av<br />
lokaler, nya läromedel osv.<br />
Behoven inom skolan är oändliga och därför är det viktigt som motionären förslår att friskolor<br />
inte ska få dela ut vinster till ägarna utan att allt överskott ska återinvesteras i våra barn.<br />
Vi socialdemokrater vet vem som kommer i kläm i detta bollande med pengar, våra barn!<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutande vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012<br />
Christer Lindvall, ordförande<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 9<br />
Föredragande: Isak Frohm<br />
Motionären tar upp en viktig fråga som på senare tid varit väl debatterad och en rad av<br />
exempel finns där skattefinansierad verksamhet har misshushållats så att övervinster kunnat<br />
utgå. Vid kongressen 2009 var friskolor och vinster från dessa en av de mest debatterade<br />
frågorna, kanske just därför blev kongressbesluten långt ifrån tydliga och kan tolkas på en<br />
mängd sätt.<br />
Vår nuvarande hållning är följande:<br />
”En kunskapsbaserad ekonomi börjar i skolan där alla barn har rätt att lyckas. Vår hållning är<br />
därför att skattemedel avsedda för skolan också ska gå till skolan. Eventuella överskott bör<br />
återinvesteras i verksamheten. Överskott plockas ut ur fristående skolor på en rad andra sätt<br />
än genom ren vinstutdelning. Det kan handla om exempelvis höjda styrelsearvoden, högt<br />
prissatta köp av tjänster från dotterbolag, höga internräntor och realisationsvinster vid<br />
ägarbyten. Det är därför i praktiken mycket svårt att direkt reglera möjligheten att ta ut vinst.<br />
Utredningen måste ha ett vidare syfte än så. Det bör prövas hur lagstiftaren generellt kan<br />
skärpa kvalitetskrav för att säkerställa att offentliga bidrag stannar i skolverksamheten. Ett<br />
alternativ är att Skolinspektionen ges utökade befogenheter att granska skolors ekonomi och<br />
rätt att kräva tillbaka offentliga bidrag som används på felaktigt sätt”.<br />
Dagens förhållningssätt i vårt eget parti är inte mycket tydligare än det beslut som togs 2009.<br />
Med det parlamentariska läget som det är i dag så finns ingen majoritet för ett förändrat<br />
synsätt, och skärpt lagstiftning. Därför måste vinster i välfärden vara en central del i de<br />
förhandlingar som vi hoppas genomföra med våra samarbetspartier vid en valseger 2014.<br />
Det beslut som togs i frågan på kongressen 2009 var en kompromiss och blev otydliga och<br />
omöjliga att följa, vilket bidragit till att ge partiet en otydlig prägel.
22<br />
Motionären vill att länets riksdagsledamöter arbetar för att kommersiella friskolor inte ska få<br />
dela ut sina vinster till ägarna utan allt överskott skall investeras i den fortsatta<br />
verksamheten.<br />
Det blir svårt eller nära nog omöjligt att få till en förändring om inte partiets politik ändras.<br />
Därför föreslår distriktsstyrelsen att motionen anses besvarad men att motionen bör sändas<br />
till partikongressen 2013 för att partiet ska lägga fast en tydlig politik för privat verksamhet i<br />
välfärdssektorn som partiet rakryggat kan gå till val på 2014.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen att distriktskongressen beslutar<br />
att<br />
motionen anses besvarad<br />
10. Kongress vartannat år<br />
Motionär: Studiecirkeln om partiets egna organisation, Ersboda s-förening<br />
Christer Lindvall, Umeå arbetarekommun<br />
När det socialdemokratiska partiet kallar till kongress är det av tradition en stor och<br />
viktig politisk händelse, här formas framtiden. Det är på kongressen de stora idéerna formas<br />
och de stora politiska reformerna är sprungna ur våra kongresser.<br />
Men i takt med att de politiska förutsättningarna ändrats blir också villkoren för hur politiken<br />
formas annorlunda. I de nuvarande partistadgarna slås i 4§, 2 momentet fast att ordinarie<br />
kongress hålls året före det år ordinarie val till riksdagen äger rum. Där regleras också att<br />
extra partikongress hålls då partistyrelsen beslutar så eller när en allmän omröstning bland<br />
partimedlemmarna beslutar att den ska äga rum.<br />
Före 1994 hade vi treåriga kongressperioder och att de numera är fyraåriga eftersom<br />
riksdagsvalen genomförs vart fjärde år. I praktiken har inte det fungerat. Vi har tvingats<br />
överbrygga de långa mandatperioderna genom olika åtgärder. Den främsta åtgärden är att<br />
Kalla till extra partikongress som genomförts 1996, 2000, 2004, 2007 och 2011.<br />
Med ordinarie kongress vartannat år blir det också möjligt att dela upp arbetsuppgifterna<br />
mellan kongresserna under en mandatperiod.<br />
Vår uppfattning är att det är bättre med korta kongressperioder för att uppnå de effekter<br />
tidigare kongresser eftersträvat med sina beslut. Vårt förslag innebär att ordinarie kongress<br />
även hålls året efter riksdagsval och att vi inte har behov av vare sig extra kongresser eller<br />
rådgivande förtroenderåd. Behöver man mellan perioden fatta avgörande/större beslut,<br />
föreslås träffar mellan partistyrelsen och ordföranden i partidistrikten.<br />
Vi yrkar att partikongressen beslutar;<br />
att<br />
att<br />
att<br />
distriktsstyrelsen ställer sig bakom motionen<br />
partikongressen beslutar att ändra 4§, 2 momentet i partistadgarna<br />
till följande lydelse; ” Ordinarie partikongress hålls året före och året<br />
efter det år ordinarie val till riksdagen hålls”<br />
det rådgivande förtroenderådet avskaffas<br />
Studiecirkeln om partiets egna organisation Ersboda s-förening
23<br />
Motionen antagen vid medlemsmöte 2011-11-10 med Ersboda socialdemokratiska förening<br />
/Christer Lindvall, ordförande<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas analys av att mandatperioderna mellan<br />
våra ordinarie kongresser är väl långa, då man så ofta måste tillkalla extrakongresser.<br />
Med inplanerade tätare kongresser kanske det också är möjligt att mer djupgående diskutera<br />
våra framtidsvisioner och våra stora politiska reformer. Skulle ordinarie partikongresser<br />
genomföras året före och året efter det ordinarie valet till riksdag hålls, delar<br />
arbetarekommunens styrelse motionärens åsikt om att förtroenderådet inte längre fyller ett<br />
syfte.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Umeå arbetarekommuns representanskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 10<br />
Föredragande: Katarina Köhler<br />
Motionären pekar på det faktum att våra stadgar avseende kongressperiod, har funnits<br />
sedan tiden då det var 3-åriga mandatperioder för riksdagen. Också det faktum att<br />
förändringar i samhället och i världen runt omkring oss sker snabbare i dag än tidigare<br />
bekräftar behovet av kortare kongressperioder. Ekonomiska aspekter är också viktiga i<br />
sammanhanget och distriktsstyrelsen menar att det blir mindre kostsamt med<br />
kongressperioder vartannat år då man i så fall slipper förtroenderåd och extra kongresser.<br />
Det pågår idag en organisationsutredning inom partiet. Deras arbete ska vara klart under<br />
2012.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen<br />
att<br />
att<br />
avslå motionen men<br />
skicka motionen till organisationsutredningen
24<br />
11. Medlemskapets värde<br />
Motionär: Studiecirkeln om partiets egna organisation, Ersboda s-förening<br />
Christer Lindvall, Umeå arbetarekommun<br />
Ett av skälen till att bli medlem i vårt parti, handlar om önskan om att vilja påverka och<br />
utveckla politiken. Givetvis finns det andra skäl till medlemskap, social samvaro, personlig<br />
utveckling och känslan av grupptillhörighet.<br />
En viktig del av värdet i medlemskapet är att tillvarata lusten och rätten att påverka politikens<br />
innehåll. Därför kan vi ej förlita oss till begreppet supporter.<br />
Vi yrkar att partikongressen beslutar<br />
att<br />
att<br />
att<br />
ta bort begreppet supporter<br />
arbetarekommunen ställer sig bakom motionen<br />
distriktsstyrelsen ställer sig bakom motionen och sänder den till<br />
partikongressen<br />
Studiecirkeln om partiets organisation Ersboda s-förening<br />
Motionen antagen vid medlemsmöte 2011-11-10 med Ersboda socialdemokratiska förening<br />
/ Christer Lindvall, ordförande<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionären önskar att SAP skall upphöra med att nedvärdera medlemskapets betydelse<br />
genom att använda begrepp som "supporter" i sin marknadsföring.<br />
Umeå arbetarekommun delar fullständigt denna uppfattning. Vi måste som parti förstå att vi<br />
inte är någonting utan våra medlemmar, och medlemmarnas uppfattning måste inte bara<br />
påverka partiets riktning utan faktiskt utgöra partiets riktning. Detta är styrkan i folkrörelsen.<br />
Vi skall aldrig uppmana folk att sitta på läktaren och vifta med färgglada halsdukar. Alla<br />
medlemmar behövs på planen. Vi är en progressiv rörelse för ett humant Sverige utan<br />
klassklyftor, inget fotbollslag.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Christer Lindvall, ordförande
25<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 11<br />
Föredragande: Katarina Köhler<br />
Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att begreppet ”supporter” inte känns som<br />
en relevant term gällande medlemskap i vårt parti.<br />
Som motionären beskriver så är det medlemmarna som är navet i partiet och allt utgår ifrån<br />
deras uppfattningar om människans villkor i samhället, det som skapat en socialdemokratisk<br />
politik.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen<br />
att<br />
bifalla motionen.<br />
att skicka vidare motionen till partikongressen 2013<br />
12. Ny lag om terapifrid behövs<br />
Motionär: Daniel Kronlid, Umeå arbetarekommun<br />
Socialdemokratin och terapi har en sak gemensamt: bägge handlar om att ge människor<br />
som behöver det en andra chans i livet.<br />
Rätten att få gå i terapi när man behöver det kan tyckas självklar. Det gäller dock inte alla.<br />
För en del människor innebär terapin att de utsätts för påtryckningar att inte berätta om delar<br />
av sin bakgrund för terapeuter och psykologer, men också att deras rätt att gå i terapi<br />
ifrågasätts till exempel av släktingar och anhöriga som känner sin makt över patienten hotad<br />
i och med terapin. Möjligheten att gå till terapeuten eller psykologen kan även förstöras<br />
genom till exempel ofredande, olaga hot och hemfridsbrott.<br />
Offret kan till exempel vara en vuxen person i en familj med alkoholmissbruk som vill ändra<br />
sitt destruktiva liv genom att gå i terapi men som utsätts för ofredanden och hemfridsbrott på<br />
grund av att patienten vågar prata om sitt liv i terapirummet. Det kan till exempel handla en<br />
tonåring som utsätts för olaga hot och fridskränkningar när denne vill berätta för sin terapeut<br />
om livet i en släkt som präglas av hedersförtryck.<br />
En lag om besöksförbud och lag om grov fridskränkning finns redan. Det tillägg som behövs<br />
är en kompletterande paragraf till lagen om grov fridskränkning som definierar<br />
terapisituationen som fredad i lag. Jag föreslår alltså att kränkning av någons rätt att gå i<br />
terapi med automatik ska betraktas som en grov fridskränkning.<br />
Lagparagrafen ska hjälpa psykologer, terapeuter och patienter genom att garantera trygga<br />
förutsättningar för både det terapeutiska samtalet och den emotionella helandeprocess<br />
patienterna går igenom i det terapeutiska sammanhanget. Terapeuter och psykologer ska<br />
också vara skyldiga att informera sina patienter om att terapifrid råder i Sverige och att det är<br />
åklagarmyndigheten som utfärdar besöksförbud efter föregående polisanmälan om till<br />
exempel ofredande och fridskränkning.<br />
Därför föreslår jag:<br />
att<br />
att<br />
begreppet “terapifrid” införs som ett tillägg till lagen om grov fridskränkning.<br />
rätten att få gå i terapi ska vara garanterad i lag.
26<br />
att<br />
individer som bryter mot patienters rätt till terapifrid ska kunna ges besöks- och<br />
kontaktförbud under den tid terapin pågår.<br />
Daniel Kronlid<br />
Ersboda s-förening<br />
Motionen antagen vid medlemsmöte 2011-11-10 Ersboda socialdemokratiska förening.<br />
/ Christer Lindvall, ordförande<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionären beskriver situationer när en redan utsatt person utsätts för påtryckningar att inte<br />
få ta del av erforderlig vård och behandling.<br />
Kan detta underlättas av en tilläggsparagraf till lagen om grov fridskränkning är vi positiva till<br />
detta. Vi utgår då ifrån att "lagstiftad rätt till att gå i terapi" innebär att det redan finns diagnos<br />
och remiss från läkare. Behovet måste fastställas av den medicinska professionen.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 12<br />
Föredragande: Janeth Lundberg<br />
Distriktsstyrelsen instämmer i Umeå arbetarekommuns svar och föreslår distriktskongressen<br />
att<br />
bifalla motionen<br />
att skicka vidare motionen till partikongressen 2013<br />
13. En socialt utformad bostadspolitik – Tryggt och anpassat<br />
boende för äldre<br />
Motionär: Gamla Gardets s-förening, gm Börje Lundström, Umeå arbetarekommun<br />
Bostadspolitiken i dag<br />
Den bostadspolitik som nu förs innebär att samhället accepterat att bostaden blivit en<br />
marknadsvara bland alla andra. Tillgång, efterfrågan, köpkraft och spekulation styr<br />
bostadsmarknaden. Hyresrätterna missgynnas kraftigt och hyrorna skjuter i höjden på grund
27<br />
av ständigt ökade produktionskostnader och vinstuttag av byggföretagen. Den omvandling,<br />
av hyresrätter till bostadsrätter, som i dag sker på många håll, innebär att människor med<br />
låga inkomster och utan eget kapital inte kan vara med i konkurrensen om en bra bostad.<br />
I socialdemokraternas partiprogram, antaget 2001, finns följande skrivning: ”<br />
Bostadspolitiken är en oundgänglig del av den generella välfärden, och utgör det fjärde benet<br />
i välfärdspolitiken utöver vård, skola och omsorg. En bostad är en social rättighet, och det är<br />
därför ett samhälleligt ansvar att trygga bostadsförsörjningen. Starka allmännyttiga och<br />
kooperativa företag är nödvändiga för att motverka segregation och för att hålla nere<br />
boendekostnaderna.”<br />
I socialdemokraternas skuggbudget för 2012 finns likartade formuleringar: ” Vi<br />
socialdemokrater ser bostadspolitiken som ett inslag i den generella välfärdspolitiken och<br />
som en del i samhällsbyggandet för en långsiktigt hållbar utveckling. Samhället måste därför<br />
ta ett ansvar för att trygga bostadsförsörjningen. Vi vill ha ett samhälle med blandande<br />
bostadsområden och stor rörlighet på bostadsmarknaden där alla människor, inte bara de<br />
med goda ekonomiska förutsättningar, ges möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga<br />
kostnader i en stimulerande och trygg miljö.”(Citat ur skuggbudgeten 2012)<br />
Här saknas formuleringen att bostaden är en social rättighet. Vår uppfattning är att<br />
socialdemokraterna också i framtiden och inför valet 2014 ska behålla den klara och tydliga<br />
målsättning för bostadspolitiken som finns formulerad i det citerade avsnittet i 2001 års<br />
partiprogram.<br />
Bakgrund till motionens förslag<br />
Gamla Gardets socialdemokratiska förening har genomfört ett treårigt idé- och<br />
utvecklingsprojekt med rubriken, ”Ett tryggt boende för äldre - på lika villkor och utan<br />
spekulation”. Projektet visar tydligt på ett stort behov av ett tryggt och anpassat boende för<br />
äldre.<br />
Den målgrupp som vår motion riktar in sig på är äldre personer, ensamstående eller par,<br />
som kan klara eget boende på egen hand eller med stöd från hemtjänsten. Även yngre<br />
personer med funktionsnedsättningar av olika slag ingår i målgruppen.<br />
I skuggbudgeten 2012 sägs: ”Centralt är att det befintliga beståndet av bostäder utnyttjas så<br />
effektivt som möjligt, t.ex. att flyttkedjor möjliggör att större bostäder frigörs för unga<br />
barnfamiljer och att äldre kan erbjudas bättre anpassat boende.”<br />
Vi inser att det befintliga bostadsbeståndet bör utnyttjas effektivare genom s.k. flyttkedjor,<br />
unga ”byter” bostad med äldre. Men för att göra detta möjligt krävs att bostäder anpassade<br />
och tillgängliga för äldre tas fram i nyproduktion och/eller genom ombyggnad/reparation.<br />
I det bostadsbestånd som nu finns i de flesta kommuner saknas nästan helt den typ av<br />
bostäder som skulle kunna tillgodose behovet av ett tryggt och anpassat boende för äldre. I<br />
den mån trygghetsboenden byggs i dag är boendekostnaden så hög att äldre med låg<br />
pension och litet eller inget sparkapital inte har möjlighet att bo i dessa lägenheter.<br />
Beskrivning av det samhällsproblem som motionen belyser<br />
* Antalet äldre och särskilt gruppen äldre/äldre ökar kraftigt under kommande år. Andelen<br />
personer som är 55 år och äldre beräknas enligt SCB att uppgå till 49 % redan 2020.<br />
* Många äldre känner oro för hur boendet ska fungera när man blir äldre och man av olika<br />
skäl inte längre kan bo kvar i lägenheten eller huset där man kanske bott i många år.
28<br />
* Ensamhet och isolering i den egna lägenheten eller huset är ytterligare ett skäl till att man<br />
vill flytta till ett boende där man kan få sociala kontakter men ändå ha ett eget boende.<br />
* De flesta äldre vill bo i en egen lägenhet, men ha tillgång till hjälp och stöd av hemtjänst<br />
samt service av olika slag i närmiljön.<br />
Gamla Gardets förslag till trygghetsboende för äldre<br />
Vad är ett trygghetsboende<br />
eget boende men med möjlighet till sociala kontakter<br />
bostäderna ska vara väl förberedda för hemtjänstinsatser<br />
bostäderna ska vara anpassade och tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar.<br />
Gemensamma utrymmen ska finnas i varje hus för att möjliggöra trivsel, trygghet och sociala<br />
kontakter mellan de boende.<br />
Tillgång till servicetjänster av olika slag ska finnas i närmiljön, t.ex. restaurang/matservering,<br />
husvärdar, m.m.<br />
Det ska finnas goda möjligheter att ta sig till och från området med lokaltrafiken.<br />
En ny alternativ social bostadspolitik krävs.<br />
För att vår vision om bra bostäder till rimliga kostnader ska bli verklighet för alla krävs en<br />
alternativ socialdemokratisk bostadspolitik med social profil. Utgångspunkten för en sådan<br />
politik finns redan formulerad i 2001 års partiprogram där det sägs: ” Bostadspolitiken är en<br />
oundgänglig del av den generella välfärden, och utgör det fjärde benet i välfärdspolitiken<br />
utöver vård, skola och omsorg. En bostad är en social rättighet, och det är därför ett<br />
samhälleligt ansvar att trygga bostadsförsörjningen.”<br />
I det föregående har vi beskrivit behovet av bra och anpassade bostäder för äldre. Vi har<br />
också i ett antal punkter angett de krav som måste ställas på ett bra och anpassat boende<br />
för äldre, ett trygghetsboende. Vår övertygelse är att ett äldreboende av det slag som vi<br />
föreslår i vår motion, på sikt kommer att innebära samhällsekonomiska vinster i form av<br />
minskade kostnader för särskilt boende och institutionsvård av olika slag. Samtidigt behålls<br />
självständigheten och integriteten för den boende under avsevärt längre tid av livet.<br />
I det bostadspolitiska program som 2013 års kongress beslutar om är det viktigt att konkreta<br />
åtgärder fastställs som ger förutsättningar att i framtiden bygga trygghetsboenden i enlighet<br />
med Gamla Gardets förslag.<br />
Gamla Gardets socialdemokratiska förening i Umeå föreslår att kongressen beslutar;<br />
att ett bostadspolitiskt program med social profil utarbetas inför valet 2014.<br />
Bostaden ska vara en social rättighet för alla.<br />
att<br />
att<br />
hyresrätten och bostadsrätten jämställs från ekonomiska utgångspunkter vid<br />
nybyggnation och reparation/ombyggnad, så att bättre rättvisa mellan<br />
boendeformerna uppnås.<br />
statliga investeringsstimulanser för byggande av trygghetsboenden för äldre<br />
införs, enligt samma modell som använts tidigare för att stimulera byggande av<br />
studentbostäder.<br />
Investeringsstimulanserna kan bestå av:<br />
* momsbefrielse eller reducerad moms
29<br />
* statliga lånegarantier för ombyggnad och renovering<br />
* någon annan form av investeringsstöd<br />
att<br />
att<br />
ett särskilt ROT-avdrag med inriktning; Reparation-Ombyggnad-Tillgänglighet<br />
samt energioptimering, införs. Avdraget ska stimulera till ombyggnad av äldre<br />
fastigheter till trygghetsboende för äldre.<br />
det inkomstrelaterade bostadsstödet ska vara inflationsskyddat och utformas så<br />
att även äldre med låg pension har ekonomiska möjligheter att bo bra.<br />
Bostadsstödet ska vara ett komplement till statliga stöd för att stimulera<br />
byggandet av bra, billiga och anpassade bostäder för äldre.<br />
Umeå den 14 november 2011<br />
Gamla Gardets socialdemokratiska förening i Umeå<br />
Börje Lundström<br />
Ordförande<br />
Motionen antogs vid medlemsmöte 2011-11-10 med Ersboda socialdemokratiska förening<br />
/Christer Lindvall, ordförande<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Bostadspolitiken har genomgått dramatiska förändringar, nu senast vid den ekonomiska<br />
krisen. Det relativt omfattande subventionssystem som fanns tidigare är nog svårt att införa<br />
igen med samma utformning, inte minst med hänsyn till ekonomin. Systemet har heller inte<br />
varit helt rätt avvägt då det byggt upp förmögenheter åt de som redan har det bäst ställt.<br />
Styrelsen yttrar sig på att-satserna i tur och ordning.<br />
Den första att satsen handlar om att ta fram ett bostadspolitiskt program. Partistyrelsen har<br />
redan tillsatt en bostadspolitisk arbetsgrupp som har fått i uppdrag att se över det som<br />
motionären åberopar. Då arbetet sedan tidigare är initierat finns ingen anledning att tillsätta<br />
ytterligare en arbetsgrupp att ta fram ett program till 2013 års partikongress då ett<br />
bostadspolitiskt program ska fastställs.<br />
Den andra att-satsen syftar till att jämställa bostadsrätter med hyresrätter ur ekonomisk<br />
synpunkt. Det finns bostadssubventioner redan idag, dock är boendeformen egna hem mest<br />
gynnad med 30 % avdragsrätt på räntekostnaderna. Detta gör att en stor orättvisa råder<br />
mellan upplåtelseformerna. <strong>Socialdemokraterna</strong> har vid flera tillfällen tagit beslut om att det<br />
ska råda neutralitet mellan alla upplåtelseformer och det anser styrelsen fortfarande är den<br />
rätta vägen. Hur denna neutralitet ska uppnås har vi däremot inte preciserat men uppdraget<br />
finns redan beskrivet i gällande partiprogram.<br />
Den tredje att-satsen handlar om subventioner i någon form av byggande av<br />
trygghetsboenden. Motionären lyfter fram förslag på hur detta skulle kunna gå till, bland<br />
annat olika momssatser för byggande. En uppfattning styrelsen inte delar då det riskerar att<br />
skapa ett ännu mer svårbegripligt skattesystem än det nu rådande. Däremot är förslaget om<br />
investeringsstimulanser rent allmänhet intressant och bör bifalls. Styrelsen tar dock inte<br />
ställning och vill ej heller låsa sig till specifikt vilka åtgärder som bör användas då det kan<br />
variera. Det viktiga är att stödet inte permanentas utan används som stimulans i perioder då<br />
det behövs stimulans för att möta konjunkturförändringar.<br />
Den fjärde att-satsen handlar om att införa ett särskilt ROT-avdrag för energioptimering och<br />
ombyggnad. Styrelsen menar att ROT-avdraget ska användas på samma sätt som
30<br />
eventuella subventioner i byggandet. Dessa ska inte kunna förutses av marknaden utan<br />
enbart användas för att stimulera marknaden vid behov. Styrelsen delar motionärernas<br />
uppfattning att reglerna för ROT bör villkoras med energibesparande åtgärder. De bör också<br />
gälla flerfamiljshus men däremot ser styrelsen det svårt att villkora för boende för en särskild<br />
grupp. Förutom äldre är ett annat stort behov, möjligen till och med större, boende för<br />
ungdomar och studenter på större studieorter. Olika medborgargruppers behov ska dock<br />
inte ställas mot varandra. I dagsläget är bostadsbyggandet på så pass låg nivå att all ny- och<br />
ombyggnad bör stimuleras.<br />
Den femte att-satsen handlar om att inflationsskydda bostadsstödet. Styrelsen anser att<br />
bostadsstödet bör utformas på ett sådant sätt att det följer kostnadsutvecklingen för boendet,<br />
inte inflationen där alla andra kostnadsökningar är inräknade.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
skicka att-sats nr 1 som enskild<br />
skicka att-sats nr 2 skickas som enskild<br />
anta att-sats nr 3 i den del som handlar om investeringsstimulanser<br />
anta att-sats nr 4 i den del som handlar om energibesparing och flerfamiljshus<br />
skicka att-sats nr 5 som enskild<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
skicka att-sats nr 1 som enskild<br />
skicka att-sats nr 2 som enskild<br />
anta att-sats nr 3 i den del som handlar om investeringsstimulanser,<br />
resten av att-satsen skickas som enskild<br />
anta att-sats nr 4 i den del som handlar om energibesparing och flerfamiljshus,<br />
resten av att-satsen skickas som enskild<br />
skicka att-sats nr 5 som enskild<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Christer Lindvall, ordförande
31<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 13<br />
Föredragande: Lennart Holmlund<br />
Distriktsstyrelsen delar Umeå arbetarekommuns uppfattning.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta:<br />
att avslå att-sats nr 1<br />
att avslå att-sats nr 2<br />
att<br />
att<br />
bifalla att-sats nr 3 i den del som handlar om investeringsstimulanser,<br />
resten av att-satsen avslås<br />
bifalla att-sats nr 4 i den del som handlar om energibesparing och flerfamiljshus,<br />
resten av att-satsen avslås<br />
att avslå att-sats nr 5<br />
att skicka vidare motionen till partikongressen 2013<br />
14. Verka för ett mänskligt arbetsliv!<br />
Motionär: Jon Kristoffersson, Umeå arbetarekommun<br />
Det kapitalistiska samhället skapar ett arbetsliv där människor sätts i andra hand och vinsten<br />
i första. I takt med att industrialiseringens löpandebandsprinciper sprider sig, till<br />
tjänstesektorer och servicenäringar, sållas arbetskraft ut som inte lever upp till de mycket<br />
höga kraven på produktivitet och uthållighet. Det märks inte bara i hur människor slits ut,<br />
fasas ut eller ens tillåts introduceras i lönearbetet, det sätter sig dessutom i våra huvuden.<br />
Vårt sätt att se på världen och varandra. Som närande och tärande. Arbetare ställs mot<br />
varandra. Tänkandet har till och med letat sig in i våra demokratiskt styrda och ägda<br />
offentliga verksamheter. För arbetarrörelsen är utvecklingen ett hot. Vår rörelse är en rörelse<br />
mot ett samhälle där människors behov sätts främst. Offentliga sektorn är demokratins<br />
andrum i en kapitalistisk värld. Vi ska inte konkurrera med varandra utan hjälpa varandra.<br />
När marknadstänkandet och vinstsyftet dominerar skiktas, värderas och förnedras<br />
människor. Alla som inte antas leva upp till normen av en frisk, välutbildad, socialt<br />
kompetent, och fullt arbetsför förtrycks i arbetslivet av den norm på människa som<br />
näringslivet mejslar fram i sin jakt efter produktiv och vinstgenererande arbetskraft.<br />
Exemplen är många. Statistiken tydlig.<br />
Människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar nekas ofta tillträde till<br />
arbetsmarknaden och därmed ett självständigt liv. För människor med<br />
funktionsnedsättningar blir arbetslivet tungt och uteslutande.<br />
Vi vill att <strong>Socialdemokraterna</strong> ska arbeta för att offentlig sektor ska vara ett föredöme i att<br />
skapa ett arbetsliv för alla människor.<br />
Därför vill vi:<br />
att<br />
vi socialdemokrater ska arbeta för att all offentlig verksamhet är ett föredöme i<br />
ett inkluderande, solidariskt och mänskligt arbetsliv.
32<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
de socialdemokratiska riksdagsledamöterna ska verka för att få det privata<br />
näringslivet att fungera lika bra som vårt föredömliga offentliga ska göra.<br />
Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen, samt sänder den vidare<br />
till nästkommande distriktsårskongress.<br />
Västerbottens partidistrikt antar motionen som sin egen, samt skickar den<br />
vidare till nästkommande partikongress.<br />
<strong>Socialdemokraterna</strong> antar motionen som sin egen vid nästkommande<br />
partikongress.<br />
Jon Kristoffersson, SSU Umeå<br />
Antagen av SSU-Umeås medlemsmöte 2011-11-15<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
För att komma fram till ett mänskligare arbetsliv, så måste det arbetas för ett jämlikare<br />
samhälle. Kommunalarbetareförbundet har arbetat med ”mönsterarbetsplatsen” och det bör<br />
man dra lärdom av. Genom en Socialdemokratisk majoritet i Kommun och Landsting med<br />
har vi fackliga möjligheten att få till arbetsplatser som är föredömen. I ett mänskligt arbetsliv<br />
där vi kan arbeta fram till pensionering där är vi alla vinnare.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Christer Lindvall, ordförande<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 14<br />
Föredragande: Per-Erik Johansson<br />
Att människor ges möjlighet att bidra i arbetslivet och samhällsbyggandet efter förmåga,<br />
genom arbete ges möjlighet till sammanhang, sociala kontakter och en egen försörjning i ett<br />
arbetsliv som är inkluderande, och där arbetet inte sliter ut och bryter ned utan utvecklar<br />
människor, är en strävan som vi socialdemokrater omfamnar.<br />
SAP och Kommunal har under många år gemensamt arbetat med projektet Mönsterarbetsplatser<br />
till hösten 2011 då projektet lades ned för att ersättas av ett nytt arbete med en<br />
offensiv socialdemokratisk arbetsgivarpolitik som ska ta vid. Erfarenheterna från arbetet med<br />
Mönsterarbetsplatser har en viktig roll att spela i detta arbete.
33<br />
Motionärens ambitioner om ett inkluderande, solidariskt och mänskligt arbetsliv omfattar<br />
såväl offentlig som privat sektor. Det är också vad en socialdemokratisk politik för utveckling<br />
av arbetslivet bör ha som målsättning.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
att sända motionen till partikongressen 2013<br />
15. Utred ett nytt ekonomiskt system<br />
Motionär: Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun<br />
Sedan ett antal hundra år tillbaka har det pengabaserade ekonomiska system varit det som<br />
vi använt oss utav för att förenkla utbytet av varor och tjänster i samhället. På framförallt<br />
1900-talet har detta system blivit allt mer globalt interagerat och kriserna likaså har ökat och<br />
blivit allt fler och fler samt tätare och tätare. Trots att det ekonomiska systemet underlättar en<br />
del saker förvärrar det dock mer än vad det underlättar. Ord som fattigdom, rikedom,<br />
korruption, ekonomisk brottslighet, klassklyftor, budget i balans, besparingar, överskott m.fl.<br />
är ord som utan systemet inte överhuvudtaget skulle ha existerat.<br />
I princip vad helst som ska göras i samhället måste ha en finansiering. Trots att både<br />
resurser och kunskap finns är samhällets utveckling och välmående alltid dikterat av hur<br />
mycket pengar som finns, eller snarare inte finns. Detta gäller både för den offentliga delen<br />
men även den privata. Vissa människor kan sitta med åtskilliga miljarder på bankkontot och<br />
klia sig i huvudet och fundera på vad som ska göras med alla pengarna samtidigt som andra<br />
människor varje dag måste hålla koll på vartenda öre och spendera det på rätt sak för att<br />
klara vardagen. Samma bakvändhet gäller också vid en jämförelse mellan hur mycket<br />
pengar som går till banksektorn och miljön. Till bankerna verkar det alltid finnas gott om<br />
pengar när de behöver hjälp och inte skött sig men när det gäller miljön finns det ofta inte<br />
nog med pengar för att göra de stora satsningar som skulle behövas göras för att tackla de<br />
stora utmaningar som väntar.<br />
Det är dags för människor och miljön att resa sig och en gång för alla få sätta sig i det<br />
främsta rummet och inte acceptera underkastelsen till ett system som inte producerar något<br />
annat än krascher, korruption, ekologisk förstörelse, mänskligt lidande med mera. Det är<br />
dags att slopa det pengabaserade systemet och införa ett nytt ekonomiskt system som till<br />
100 % utgår ifrån ekologisk samt social hållbarhet och fördelar resurser på ett jämlikt och<br />
rättvist sätt. Det ska inte vara planekonomi, det ska inte vara anarki utan det ska helt enkelt<br />
vara ett system som ska fungera mycket bättre än det nuvarande.<br />
Därför yrkar jag:<br />
att<br />
att<br />
att<br />
En omfattande utredning genomförs i syfte att komma fram till hur utformning<br />
och funktionen för ett nytt ekonomiskt system ska se ut med tonvikt vid hållbart<br />
resursproducerande, rättvis fördelning, upprätthållandet av en omfattande<br />
välfärd, ett fungerande tjänstesystem och så vidare.<br />
Sverige efter utredningen om möjligt försöker införa systemet samt driver<br />
frågan internationellt för ett genomförande globalt eller mellan vissa länder.<br />
Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen.
34<br />
att<br />
att<br />
Motionen skickas till <strong>Socialdemokraterna</strong> i Västerbottens distriktskongress<br />
2012.<br />
Motionen skickas till <strong>Socialdemokraterna</strong>s partikongress.<br />
SSU Umeå, Oskar Vesterberg<br />
SSU Umeå har antagit motionen som sin egen på ett medlemsmöte den 15 november<br />
2011.<br />
Förtydligande motion ''Utred ett nytt ekonomiskt system”<br />
I motionen beskriver jag att det är det ekonomiska system som är grundat på pengar som är<br />
det som jag vill föreslå ska avskaffas i förmån för ett nytt som inte är baserat på det. I att-sats<br />
nummer ett föreslås att ett nytt ekonomiskt system ska utredas med avseende på vissa<br />
saker som beskrivs. Detta nya ekonomiska system menar jag ska vara ett nytt system som<br />
inte är baserat på det valuta/pengabaserade system som finns idag. Sedan vad som ska<br />
vara istället för pengar får vara en öppen fråga för utredningen. Det som är viktigast är att<br />
lösningar kan arbetas fram till problem som ojämn resursfördelning o.s.v., det är själva<br />
bakgrunden till förslaget om ett nytt sätt att organisera samhällets resurser på.<br />
Oskar Vesterberg<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Socialdemokratin har alltid haft visionen om ett bättre framtida samhälle som ledstjärna men<br />
också varit framgångsrik i att hantera det dagliga samhällsbyggandet.<br />
Motionären lyfter fram en vision om ett samhälle där människan och miljön sätts i främsta<br />
rummet, det är en vision som många delar. Motionären hävdar att det är det pengabaserade<br />
systemet som är roten till korruption, ekologisk förstörelse, mänskligt lidande mm. Fattigdom,<br />
rikedom, klassklyftor mm hävdas vara begrepp som inte skulle existera utan ett<br />
pengabaserat system och att fenomenet är ett antal hundra år gammalt. Pengar, penningar,<br />
monetära system har en långt längre historia än så och kan spåras till de gamla sumererna.<br />
Greker, romarriket med flera antika kulturer hade sina monetära system. Judas betalning i tio<br />
silverpenningar som pris för att peka ut Jesus i Bibelns berättelse känns igen. Vissa kulturer<br />
har använt andra föremål än präglade mynt eller senare tryckta sedlar som haft ett visst<br />
värde och använts för att idka handel. Grunden för över- och underordning styrs av hur vi<br />
väljer att organisera våra samhällen och vilka värden som de grundar sig på. Marx analys av<br />
kapitalismens funktionssätt och framväxten av klasser under kapitalismen har sin relevans<br />
för att förstå dagens samhälle och den ekonomiska utvecklingen. Under ståndssamhället<br />
fanns också samhällsklasser, liksom under feodaltiden och tidigare samhällsformer med<br />
över- och underordning, klassklyftor, fattigdom och rikedom, korruption etc. Motionären<br />
pratar i brödtexten om att det är dags att slopa det pengabaserade systemet och införa ett<br />
annat ekonomiskt system, beskriver vad ett sådant system ska utgå ifrån samt anger vad det<br />
inte ska vara.<br />
Striden idag om morgondagens samhälle står mellan politik och marknad. Det avspeglas bl a<br />
i de motkrafter som mobiliseras vid varje antydan till reglering av marknaden i allmänhet och<br />
de finansiella marknaderna i synnerhet. Marknaden är en bra tjänare (reglerad) men en dålig<br />
herre (oreglerad). Om visionen om ett bättre framtida samhälle ska vara möjligt kräver det<br />
både förändringar som vi själva kan påverka nationellt och sådant som kräver internationellt<br />
samarbete för att kunna förverkligas.<br />
Frågan om slopandet av pengar som betalningsmedel vid handel bör inte vara huvudfokus<br />
för socialdemokratins strävanden utan politikens reglering av marknaden och utformning av
35<br />
skatte-, fördelnings-, bostads-, utbildnings-, arbetsmarknads-, arbetslivs- och<br />
folkhälsopolitiken för att utjämna människors livsmöjligheter och därigenom frigöra<br />
människor.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
att<br />
motionen skickas som enskild<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
att<br />
motionen skickas som enskild<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Christer Lindvall, ordförande<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 15<br />
Föredragande: Bert Öhlund<br />
Distriktsstyrelsen delar Umeå arbetarkommuns syn på motionens förslag. Det är knappast<br />
penningsystemet i sig som är problemet. Vårt samhälle är i stort uppbyggt på handel och på<br />
att vi ska byta varor och tjänster mellan människor, företag och länder. Så länge det är så<br />
kommer det att finnas behov av ett betalningsmedel och värderings-instrument. Att sedan<br />
dagens internationella ekonomiska system med bankkriser, kreditbubblor och statsfinansiella<br />
svårigheter är i stort behov av förändring och reglering motiverar knappast ett avskaffande av<br />
pengar.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen besluta<br />
att<br />
motionen avslås.<br />
16. Gemensamt ägande för ett hållbart resursanvändande<br />
Motionär: Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun<br />
Det finns få saker i samhället vilket är så självklart och oifrågasatt som äganderätten. Att<br />
saker som en köper och använder ska vara ens egendom. Detta är dock ett beteende som är<br />
dikterat av marknaden och företagen för att kunna sälja så mycket produkter som möjligt<br />
utan någon som helst hänsyn till ekologisk hållbarhet eller rättvis resursfördelning. Mycket<br />
saker som vi äger ligger också oftast och samlar damm samtidigt som någon annan skulle<br />
kunna ha nytta av dem istället. Detta gäller allt ifrån den minsta digitalkameran till den största<br />
fyrhjulsdrivna bilen.<br />
Äganderätten är ett begrepp som måste få en ny innebörd, gemensam äganderätt. Alltså att<br />
det ska möjliggöras till att låna/hyra saker som en behöver för en viss tid och sedan lämna<br />
tillbaka det för att någon annan ska kunna låna det. Detta ska gälla både för saker såsom<br />
foto/filmkameror, datorer och så vidare. Detta är inget nytt då vi har haft biblioteken väldigt<br />
länge och varför kan inte biblioteken få möjlighet att låna ut saker också När det gäller<br />
bilarna borde kommunalt styrda bilpooler införas. Även om målet ska vara att få alla att åka<br />
kollektivt är det många som fortfarande är beroende eller invanda av att använda bilen så
36<br />
bilpooler är nödvändigt i en övergångsperiod. När det gäller cyklar bör gratis kommunal<br />
cykelutlåning införas. När det gäller möjlighet att låna saker för tillfällig användning kan den<br />
verksamheten antingen införlivas i biblioteken alternativt startas upp som en egen<br />
verksamhet.<br />
Därför yrkar jag:<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
Kommunala bilpooler införs.<br />
Kommunal cykelutlåning införs.<br />
Kommunala utlåningscentrum införs.<br />
De socialdemokratiska kommunpolitikerna i Umeå verkar för att Umeå kommun<br />
ska utreda och införa det som föreslås i motionen.<br />
Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen och verkar i dess anda.<br />
Motionen skickas till <strong>Socialdemokraterna</strong> i Västerbottens distriktskongress<br />
2012.<br />
Motionen skickas till <strong>Socialdemokraterna</strong>s partikongress.<br />
SSU Umeå, Oskar Vesterberg<br />
SSU Umeå har antagit motionen som sin egen på ett medlemsmöte den 15 november<br />
2011.<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionären lyfter i motionen upp ett principiellt resonemang kring äganderätten och hur<br />
<strong>Socialdemokraterna</strong> ska kunna skapa ett samhälle där inte köpkraft avgör människors<br />
livsvillkor. Som exempel på att motverka detta föreslås i motionen att bilpooler,<br />
cykeluthyrning och särskilda utlåningscentrum tillskapas.<br />
I Umeå kommun har sedan slutet av 2008 en miljöbilpool inrättats för kommunens behov av<br />
tjänsteresor istället för att kommunen nyttjar inköpta tjänstebilar eller egen bil. Detta har lösts<br />
genom upphandling och inneburit att kommunen drastiskt minskat antalet resor i tjänsten<br />
med bil. Allmänheten har också möjlighet att nyttja bilpoolen så ur denna aspekt så får<br />
motionärens synpunkter anses tillgodosedda.<br />
I frågan om cykelutlåning har försök gjorts genom Umeåregionens hållbarhetsprojekt Be<br />
Green, det har finansierats genom att olika företag sponsrat cyklar för uthyrning. Det har<br />
dock krävt konstant bemanning och haft en säsongsbetonad karaktär. I samband med<br />
verkställandet av den nya fördjupade översiktsplanen för Umeå öppnar sig dock möjligheter<br />
att utveckla detta. Kommunen har beslutat att man ska göra försök med gröna friköp vilket<br />
innebär att fastighetsägare kan undantas från att säkerställa parkeringsplatser mot att<br />
satsningar gör på hållbara transportsätt som exempelvis tillhandahålla anställda busskort<br />
eller cyklar etc. Den nya parkeringspolicyn syftar dessutom till att arbetsplatsparkeringar<br />
läggs utanför centrumkärnan vilket kan komma kräva att cykelpendling möjliggörs. I och med<br />
dessa nya förutsättningar skulle man kunna tänka sig att kommunen tar initiativ till ett<br />
cykeluthyrningssystem. Sådana cykeluthyrningssystem finns redan utvecklade idag och är<br />
helt automatiserade med olika stationer där man kan låna och lämna cyklar. Med hjälp av<br />
applikationer i mobiltelefonen så kan sedan vem som helst följa vart det finns lediga cyklar<br />
att hyra för en billig penning. Göteborg stad har infört detta system och finansierar det genom<br />
att upplåta reklamytor till ett företag.
37<br />
När det gäller utlåningscentrum så bedömer styrelsen att det går att utveckla lånedelen via<br />
biblioteken. Det är en fråga som bör åläggas s-gruppen i kulturnämnden att utveckla och<br />
bedöma vad som är möjligt; redan idag pågår en utlåning av tv-spel för att skapa alternativ<br />
för medborgarna till att göra dyra inköp. En utvecklad utlånings- och uthyrningsverksamhet är<br />
helt i linje med kommunens ambition att främja en kultur baserad på open source.<br />
Vidare anser styrelsen att motionens intentioner bör ingå i riktlinjerna för partiets<br />
kommunpolitik och därför skicka motionen vidare till partikongressen 2013.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Christer Lindvall, ordförande<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 16<br />
Föredragande: Mikael Berglund<br />
Distriktsstyrelsen anser att motionens intention både ur en rättvise- och miljöaspekt<br />
innehåller tankar och förslag som både är nödvändiga och önskvärda. Att ge medborgarna<br />
alternativ till ett resursslukande levnadssätt är att ta ansvar för framtiden. Att genomföra<br />
detta behöver som Umeå arbetarekommun beskriver inte stå i konflikt med marknaden. Det<br />
kan genom gott politiskt handlag genomföras genom kloka lösningar där företag som förstår<br />
hur framtiden ser ut gynnas, och politiken styr utvecklingen.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen att besluta<br />
att<br />
motionen bifalls<br />
att skicka vidare motionen till partikongressen 2013<br />
17. Utveckla den högre utbildningen och möjligheten för fler att<br />
studera<br />
Motionär: Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun<br />
Att läsa på en högre utbildning är något som blir allt mer viktigt i dagens samhälle. Tyvärr<br />
brister kvalitén på högskoleutbildningarna när det gäller exempelvis antal timmar lärarledd tid<br />
och handledning. Även om statistiken pekar på att universiteten får en allt bättre<br />
representation när det gäller samhällsklasser kvarstår dock faktum att större delen av<br />
studenter kommer ifrån en bakgrund med en eller två högutbildade föräldrar. Undersökningar
38<br />
pekar också på att fler skulle kunna tänka sig att studera på högre utbildning om de inte<br />
behövde skuldsätta sig så mycket.<br />
Att få fler att läsa på högre utbildning och fler från olika samhällsklasser är oerhört viktigt för<br />
både för samhällets utveckling samt mångfalden. Det livslånga lärandet är också viktigt för<br />
den personliga utvecklingen vilket är ovärderligt. Den högre utbildningens kvalité måste dock<br />
höjas med mer resurser till utbildningar som är eftersatta och införandet av ett mer generöst<br />
studiemedel. Minimum för lärarledda timmar bör ligga på 15 timmar, i linje med Sveriges<br />
förenade studentkårers krav, samt studiemedlet borde omvandlas till en studielön som<br />
beräknas enligt vad som anses som en rimlig levnadsnivå och de utgifter en student har med<br />
litteratur o.s.v.<br />
Därför yrkar jag:<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
Det satsats på den högre utbildningen med 15 timmars lärarledd tid som lägsta<br />
riktmål.<br />
Studielön införs med en rimlig levnadsnivå som mått.<br />
Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen.<br />
Motionen skickas till <strong>Socialdemokraterna</strong> i Västerbottens distriktskongress<br />
2012.<br />
Motionen skickas till <strong>Socialdemokraterna</strong>s partikongress.<br />
SSU Umeå, Oskar Vesterberg<br />
SSU Umeå har antagit motionen som sin egen på ett medlemsmöte den 15 november<br />
2011.<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionen har som ambition att få fler, och fler från olika samhällsklasser, att delta i högre<br />
utbildning. Detta motiveras bl a med att högre utbildning är något som blir allt mer viktigt i<br />
dagens samhälle. Det livslånga lärandet ses som viktigt för den personliga utvecklingen.<br />
Motionären vill också höja utbildningens kvalité.<br />
Som två konkreta åtgärder föreslås:<br />
- att det satsats på den högre utbildningen med 15 timmars lärarledd tid som lägsta riktmål.<br />
- att studielön införs med en rimlig levnadsnivå som mått<br />
Ett Sverige som bygger sin konkurrenskraft på kunskap behöver satsa på utbildning på alla<br />
nivåer. Utbildningen ska inte bara vara av yppersta klass, utan också tillgänglig för alla. Det<br />
gäller såväl grundutbildning som högre utbildning. Det är i vårt gemensamma intresse att<br />
utveckla kunskapsnationen Sverige och därför ett samhälleligt ansvar.<br />
Utbildning och forskning är av strategisk betydelse för samhällets utveckling. Inte minst som<br />
umebor lever vi med ett näraliggande exempel på den utvecklingskraften.<br />
Socialdemokratisk utbildningspolitik har medverkat till att den allmänna utbildningsnivån i<br />
Sverige är hög. De höga ambitionerna har ofta ifrågasatts, men de har visat sig tjäna Sverige<br />
väl. Vi behöver fortsätta på den vägen. Ett modernt samhälle ska inte säga nej till människor<br />
som vill studera utan tvärt om undanröja de hinder som begränsar viljan och möjligheterna.<br />
Det gäller i högsta grad högskole- och universitetsutbildning.
39<br />
Globaliseringen påverkar omställningstakten i ekonomin, ny och ständigt förändrad<br />
internationell arbetsfördelning medför ökat konkurrenstryck i åtskilliga branscher. Med ökat<br />
konkurrenstryck följer behov av förnyelseförmåga, anspråken på förändringstakt ökar.<br />
Individer och företag ställs inför krav på snabba omställningar och förmåga att ta till sig ny<br />
kunskap. De länder som i denna utveckling investerar i individernas utbildning och trygghet i<br />
omställningen står bättre rustade än andra.<br />
Sverige ska ha höga ambitioner för hela utbildningssystemet, inte minst som ett svar på<br />
ändrade och ökade kompetenskrav från arbetslivet, för att inte riskera Sveriges<br />
konkurrenskraft. Det behövs för att regioner med svag studietradition riskerar att förlora i<br />
växtkraft. Det behövs för människors livschanser och rörligheten på arbetsmarknaden. Och<br />
inte minst - vare sig näringsliv eller samhälle är betjänt av att kunskap och bildning<br />
begränsas till ett fåtal.<br />
Det är självklart att Sverige ska konkurrera med kunskap och kreativitet, inte med låga löner<br />
och lång arbetstid.<br />
Ett utvecklat utbildningssystem förbättrar också människors förutsättningar att aktivt delta i<br />
samhällsutvecklingen. På så sätt bidrar utbildningen också till demokratins utveckling.<br />
Utbildning har ett egenvärde, men stärker också individen. Högskoleutbildade har, allmänt<br />
sett, bland annat högre lön, högre sysselsättningsgrad och lägre arbetslöshet än de som inte<br />
studerat på högskolan<br />
Satsa mer på Universitet och högskolor<br />
En satsning handlar om resurser till högskolan, dvs statens bidrag till verksamheten. Det<br />
handlar om de studerandes ekonomiska villkor under studietiden, det handlar om kvalitén i<br />
undervisning och forskning, det handlar om resurser till forskning, det handlar också om<br />
högskoleutbildningens tillgänglighet också ur bl a geografiskt, socialt, kulturellt och etniskt<br />
perspektiv.<br />
Universitet och högskolor måste få tillräckliga ekonomiska resurser för såväl den forskning<br />
som behövs och ska bedrivas som för studenternas utbildning. Här ingår bl a möjligheterna<br />
att erbjuda mer lärarledd utbildning, men också att öka andelen disputerade lärare. Det är<br />
också fråga om vilket antal studenter som kan beredas plats.<br />
Ett viktigt inslag i den socialdemokratiska politiken har varit utbyggnaden av högskolan över<br />
hela landet. För lite mer än ett halvt sekel sedan var det bara universiteten i Lund och<br />
Uppsala, högskolorna i Stockholm och Göteborg, och ett mindre antal specialiserade<br />
yrkesskolor, som erbjöd eftergymnasial utbildning. Idag finns åtskilligt fler institutioner för<br />
eftergymnasial utbildning över hela landet. I princip ledde utbygganden till minst ett<br />
universitet eller en högskola i varje län.<br />
Vi har också sett en imponerande tillväxt av högskoleutbildade personer. 37 procent av de<br />
unga vuxna (25–34 år) har genomgått högre utbildning, jämfört med 25 procent av dem<br />
mellan 55 och 64 år.<br />
I Sverige vill nästan 60 procent av 15-och 18-åringarna läsa på högskolan. Andelen är högre<br />
bland kvinnor än bland män (SCB 2008).<br />
Social snedrekrytering<br />
Läsåret 2005/06 var andelen högskolenybörjare med arbetarbakgrund 25 procent. Om<br />
rekryteringen till högskolan skulle motsvara fördelningen i befolkningen i åldrarna 19–34 år<br />
skulle ungefär 33 procent komma från arbetarhem.<br />
I och med att fler högskoleplatser tillkom i mitten av 1990-talet minskade den sociala<br />
snedrekryteringen till högskolan. Under åren 1993/94 till och med 2005/06 ökade andelen<br />
högskolenybörjare med sin bakgrund i arbetarhem från 18 till 25 procent av alla nybörjare.<br />
Etnisk snedrekrytering till högskolan
40<br />
Antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund (personen är född utomlands eller har två<br />
föräldrar födda utomlands) ökade under tidsperioden 1997–98 till 2006–07 med 65 procent.<br />
Men fortfarande är även den etniska snedrekryteringen stor.<br />
Skillnaden mellan olika etniska grupper inom gruppen högskolenybörjare med utländsk<br />
bakgrund är mycket stor. Den etniska snedrekryteringen korrelerar med den sociala<br />
snedrekryteringen och åtgärder för att motverka den etniska snedrekryteringen är därför<br />
troligen sammanfallande med de åtgärder som bör vidtas för att motverka den sociala<br />
snedrekryteringen.<br />
Könsmässig snedrekrytering till och inom högskolan<br />
Andelen kvinnor i högskolans grundutbildning har successivt stigit. I mitten av 1940-talet låg<br />
andelen på drygt 20 procent, för att 1976 uppgå till 43 procent. I och med det vidgade<br />
högskolebegreppet i högskolereformen 1977 steg antalet kvinnliga studenter till 53 procent.<br />
Andelen kvinnor har därefter fortsatt att växa för att under de senaste åren uppgå till omkring<br />
60 procent.<br />
Snedrekrytering inom högskolan<br />
Det finns en social, etnisk och könsmässig snedrekrytering, inte bara till, utan också inom<br />
högskolan. Inte minst mellan olika utbildningar men också i steget mellan olika nivåer inom<br />
akademin. En stor utmaning att komma till rätta med är att utbildningar inom högskolan är<br />
könsuppdelade vilket medverkar till att också många yrken domineras av ett kön.<br />
Gymnasieskola som ger högskolebehörighet<br />
Den moderatledda alliansregeringen har infört en uppdelning av gymnasiekolan i en del som<br />
ger högskolebehörighet och en annan, de yrkesförberedande programmen, som inte ger<br />
högskolebehörighet. Med det har man byggt en tröskel som för en stor grupp ungdomar<br />
begränsar möjligheterna att söka sig till högskola. Därtill lyckas man urholka värdet av den<br />
yrkesförberedande utbildningen som just yrkesutbildning. Bl a språkkunskaper är<br />
efterfrågade i de flesta branscher, inte minst engelska.<br />
Samtliga gymnasieutbildningar bör ge högskolebehörighet. Inte minst för att öka<br />
möjligheterna till breddad rekrytering till högskolan.<br />
Bättre studievillkor<br />
Ekonomin är, om än inte den enda, en viktig faktor för viljan att delta i högre utbildning.<br />
Personer från studieovana miljöer är mer tveksamma till att skuldsätta sig. (Högskoleverket,<br />
2007).<br />
En förbättring av studieekonomin är således viktig. Dagens studiemedel består av bidragsdel<br />
och en lånedel. Bidraget är för heltidsstuderande 680 kr/vecka, lånedelen 1489 kr/vecka, dvs<br />
ca 8700 kr/månad till boende, mat, kläder, resor, litteratur och allt annat. Lånets andel är<br />
närmare 70 % av studiemedlen.<br />
En inte helt ovanlig situation är att heltidsstuderande också har arbete vid sidan om studierna<br />
för att klara ekonomin.<br />
Studiemedelssystemet ska ge alla möjlighet att studera oberoende av egna eller<br />
närståendes ekonomiska resurser. Studenters studiesociala situation är viktig för hur<br />
studenterna klarar sina studier.<br />
Studiemedlens totalbelopp bör därför höjas - i den takt ekonomin tillåter. Höjningen bör<br />
inriktas på bidragsdelen. Att gå så långt som till att helt ersätta studiemedlen med bidrag, och<br />
därtill höja dem, är en betydande utgiftsökning som måste ställas mot andra behov, inte<br />
minst högskolans resurser för undervisning och forskning.<br />
Enligt Högskoleverkets årsrapport var antalet helårsstudenter på grundnivå och avancerad<br />
nivå 321 000 under 2010. En omvandling av dagens studiemedel till studielön, utan att höja<br />
beloppet, för dessa 310 000 motsvarar en merkostnad på ca 17 miljarder.<br />
CSN redovisar för 2010 – med nuvarande regler – 9,9 miljarder som total kostnad för<br />
bidragen (studiebidrag och tilläggsbidrag för studerande med vårdnaden av barn). Totalt<br />
betaldes ca 22,5 miljarder ut i studiemedel, dvs 16,6 miljarder utgjorde studielån.
41<br />
Andra inslag att överväga, för att förbättra den studieekonomiska situationen, är att för<br />
studerande utveckla skyddet vid sjukdom, föräldraskap och arbetslöshet.<br />
Föräldrapenningen för studenter bör ligga i vart fall i nivå med studiemedlen.<br />
Även studenter kan bli sjuka men till skillnad från andra har studenter en karenstid om 30<br />
dagar. Studenter har inte heller, i motsats till andra, möjlighet till deltidssjukskrivning.<br />
Det kan ta några månader att ta steget från studietid till arbetsliv. Det är mycket oroande att<br />
studenter, som inte jobbat före studierna, saknar ekonomiskt skydd om de blir arbetslösa<br />
efter avslutade studier.<br />
Studietiden ger studenten en lägre pensionsgrundande inkomst jämfört med heltidsarbete,<br />
vilket påverkar den framtida pensionen negativt. En väg att kompensera högskolestudier är<br />
att höja det pensionsgrundande beloppet för högskolestudier.<br />
Till studieekonomin hör också möjligheterna till boende till rimliga kostnader.<br />
I sammanhanget är det också angeläget att peka på behovet att erbjuda rimliga villkor för<br />
sedan tidigare yrkesverksamma som vill, eller behöver, utveckla sin kompetens genom att t<br />
ex komplettera tidigare utbildning eller erövra en ny utbildning.<br />
Kvalitén i undervisningen<br />
Lärartätheten, och också lärarnas egen utbildningsnivå är två faktorer av vikt för<br />
undervisningens kvalitet. Det är därför angeläget att Universitet och högskolor får tillräckliga<br />
ekonomiska resurser för att erbjuda studenter mer av lärarlett arbete.<br />
I vad mån det lärarledda arbetet sak låsas till en given norm är mera tveksamt. Som ett mått<br />
på proportionerna lärare-studenter kan motionens förslag tjäna som ett riktmärke, vilket vi<br />
också uppfattar som motionärens avsikt.<br />
Den ambitionen behöver dock ställas mot andra angelägna resursbehov, såväl inom<br />
Universitet/högskolor som i övrigt, liksom mot åtgärder för att skapa studieekonomiska villkor<br />
som kan medverka till en breddad rekrytering.<br />
Sammantaget delar styrelsen motionärens ambition. Vi vill dock se åtgärder i motionens<br />
anda samlat och omfattande fler åtgärder.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
att<br />
motionen skickas som enskild<br />
skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
att<br />
motionen skickas som enskild<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Christer Lindvall, ordförande
42<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 17<br />
Föredragande: Isak Frohm<br />
Motionen lyfter viktiga frågeställningar och vill ge flera från olika samhällsklasser möjlighet att<br />
studera vidare i högre utbildning.<br />
Detta motiveras bl a med att högre utbildning är något som blir allt mer viktigt i dagens<br />
samhälle. Det livslånga lärandet ses som viktigt för den personliga utvecklingen. Motionären<br />
vill också höja utbildningens kvalité.<br />
Som två konkreta åtgärder föreslås:<br />
- att det satsats på den högre utbildningen med 15 timmars lärarledd tid som lägsta riktmål.<br />
- att studielön införs med en rimlig levnadsnivå som mått.<br />
Lärarledd tid och höjd kvalitet<br />
Det finns anledning att se över kvalitén i den högre utbildningen, särskilt inom de<br />
ämnesområden som idag har liten andel lärarledd tid. På många utbildningar, inte minst inom<br />
samhällsvetenskap och humaniora, behöver studenterna fler föreläsningar och seminarier,<br />
och uppsatsstudenter behöver mer tid med sina handledare. Det är dessutom brist på<br />
disputerade lärare vid ett antal av landets högskolor. Andelen disputerade lärare inom<br />
svenska universitet och högskolor bör öka för att leva upp till krav på forskningsanknytning<br />
och att all högskoleutbildning ska vila på vetenskaplig grund. Vi menar att det är i mötet<br />
mellan student och lärare som studenten kan utveckla de kunskaper som en akademisk<br />
utbildning ska innebära. En hög andel disputerade lärare är viktigt för att upprätthålla kvalitén<br />
och alla utbildningars status. Men högskolestudier innebär ett stort egenansvar och i<br />
praktiken är den lärarledda tiden därför olika under studietiden praktik, at tjänstgöring, projekt<br />
arbete mm. Vi har också på olika sätt försökt underlätta för distansstudier vilket gör det svårt<br />
att sätta miniminivåer för den lärarledda tiden det kan göras och görs för utbildningen som<br />
helhet men är svårare att göra på veckonivå.<br />
Bättre arbetslivskoppling<br />
En bra arbetslivsanknytning ger verklighetsförankring och högre kvalité i utbildningen. Det<br />
innebär också att fler studenter får kunskap om vad de utbildar sig till, samt att man<br />
därigenom kan göra mer välavvägda studieval. Arbetslivsanknytning ger förståelse för<br />
sammanhang och studiemotivation. Arbetslivsanknytning utjämnar också skillnaderna i<br />
kontakter på arbetsmarknaden som är så viktiga för att få det jobb studenten strävar efter.<br />
Högskolor och universitet bör få ett tydligt uppdrag att förbereda studenterna inför arbetslivet.<br />
Särskilt viktigt är detta för studenter som saknar kontakter och nätverk. Högskolor och<br />
universitet bör också få i uppdrag att inlemma karriärplanering för alla studenter tidigt i<br />
utbildningen, och studie- och karriärrådgivning på landets universitet och högskolor bör<br />
förbättras.<br />
Ett modernt samhälles utveckling förutsätter en ökad kontakt mellan akademin å ena sidan<br />
och näringsliv och samhälle å den andra sidan. En förbättrad arbetslivskoppling gynnar<br />
således inte bara studenterna utan är även viktigt för utvecklingen av näringsliv och<br />
samhälle. Genom en utökad kontakt så ökar också kunskaperna om den senaste<br />
forskningen i näringsliv och samhälle samtidigt som studenterna tillbaka till lärosätet tar med<br />
sig hur forskningsresultat nyttjas i praktiken.<br />
Arbetslivsanknytning kan ske på många olika sätt varav gästföreläsare, adjungerade<br />
professorer och praktik bara är några. Inom vissa utbildningsområden och program är praktik<br />
en självklarhet, inom andra områden är det lågt prioriterat. Vi menar att det är rimligt att sätta<br />
upp målsättningen att alla studenter som vill och som studerar för att få en examen erbjuds<br />
praktik under sin utbildning. Vi vill att detta bör tydligt formuleras i uppdragen till lärosätena,<br />
och lärosätena bör få i uppgift att redovisa vilka åtgärder man vidtagit och vilka resultat man<br />
uppnått.
43<br />
Samtliga universitet och högskolor bör ges i uppdrag att systematiskt följa upp tidigare<br />
studenter för att på sätt ytterligare höja kvaliteten i utbildningen.<br />
Motionären vill omvandla studiemedlen till studie lön<br />
Vi vill att fler ska få möjlighet att studera vidare, både i komvux, yrkeshögskola och högskola.<br />
Men många studenter upplever sin ekonomiska situation som pressad och drar sig därför att<br />
överväga studier som en väg ur arbetslöshet.<br />
Vi vet att utbildning är den enskilt viktigaste insatsen för att stärka Sveriges konkurrenskraft,<br />
skapa tillväxt av nya jobb och bekämpa arbetslösheten. Den högre utbildningen spelar en allt<br />
större roll i vårt samhälle. En högskoleutbildning ökar möjligheterna att få ett jobb och allt fler<br />
ungdomar vill läsa på universitet eller högskola. Men samtidigt har studenternas ekonomiska<br />
situation försämrats under de senaste åren. Många studenter upplever att de ekonomiska<br />
villkoren går ut över studierna.<br />
Vi vill ge fler människor möjlighet till utbildning och möjlighet till ett livslångt lärande.<br />
Steget att påbörja en utbildning och ta studielån kan upplevas som olika stort för olika<br />
människor. Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass och bakgrund stor roll för utbildning.<br />
Allt fler studenter har barn, och deras ekonomiska situation är särskilt pressad. Mycket mer<br />
behöver göras för grupper av studenter som har en särskilt utsatt ekonomisk situation,<br />
däribland studenter som har barn.<br />
Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för att bryta dessa mönster.<br />
Vår utgångspunkt är att det ska vara möjligt att klara sin försörjning under studietiden utan<br />
inkomster från arbete eller ekonomiskt stöd från anhöriga. Vi är positiva till att den som vill<br />
och har möjlighet att kombinera sina studier med arbete också gör det. Men för flera grupper<br />
av studerande är det inte möjligt att kombinera studier med arbete, eller innebär så stor<br />
ansträngning att studier eller familjeliv blir starkt lidande. Det gäller till exempel studerande<br />
med barn, studenter med funktionshinder och studenter med stor andel schemalagd tid<br />
under sina studier.<br />
Högskolestudier är en heltidssysselsättning och det förutsätter att studenter dels har en<br />
rimlig studiemedelsnivå och dels ett socialt skydd som fångar upp vid såväl sjukdom,<br />
föräldraskap som arbetslöshet. Med generella och förutsägbara system skapas en trygghet<br />
som väcker människors vilja att ta steget att påbörja studier och möjligheten att fullfölja dem.<br />
Nu sker ett viktigt arbete med att förändra socialförsäkringssystemen och det är viktigt att<br />
uppmärksamma studenters situation i det arbetet. Redan nu vill vi peka på två viktiga<br />
områden som behöver behandlas; antalet karensdagar och möjlighet till deltidssjukskrivning.<br />
Vi socialdemokrater förordar höjda studiemedel och menar att studielön skulle kunna vara en<br />
möjlig väg att gå för tex. Doktorander men skulle sända fel signaler till den stora massan<br />
studenter och övriga samhället. Sammantaget har vi föreslagit 937,5 miljoner kronor mer än<br />
regeringen på anslaget för 2011.<br />
Vi villa att studiemedelssystemet ska utformas så att det är motiverande att slutföra sina<br />
studier så snart som möjligt. Men vi vill poängtera att det viktiga arbetet med höjda<br />
studiemedel kommer att fortsätta.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta<br />
att<br />
att<br />
att-sats ett anses besvarad<br />
att-sats två och fem avslås
44<br />
18. Gör gröna folkhemmet till nästa samhällsbygge<br />
Motionär: Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun<br />
Det är dags att ta nästa steg i att bygga det framtida samhället efter byggandet av<br />
välfärdsstaten. Eftersom borgarna redan börjat plocka ner den är det lika bra att bygga i<br />
princip en ny för enkelhetens skull när makten återtas 2014. Visionen om det gröna<br />
folkhemmet ska slås fast som partiets övergripande för en lång tid framöver. En intern<br />
arbetsgrupp bör tillsättas för att se över denna fråga och hur politiska visioner ska kunna<br />
utformas när det gäller exempelvis att bygga hållbara och i största möjligaste mån<br />
självförsörjande städer, bygga en heltäckande kollektivtrafik för hela landet och så vidare.<br />
Därför yrkar jag:<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
Gröna folkhemmet görs till övergripande vision i partiets politik.<br />
En intern arbetsgrupp tillsätts för att arbeta fram stora reformer som är i linje<br />
med det som föreslås i motionen.<br />
Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen.<br />
Motionen skickas till <strong>Socialdemokraterna</strong> i Västerbottens distriktskongress<br />
2012.<br />
Motionen skickas till <strong>Socialdemokraterna</strong>s partikongress.<br />
SSU Umeå, Oskar Vesterberg<br />
SSU Umeå har antagit motionen som sin egen på ett medlemsmöte den 15 november<br />
2011.<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionären tar upp en viktig fråga för byggandet av det framtida hållbara och välmående<br />
samhället. Socialdemokratin under decennier har stått för ett kreativt framåtskridande<br />
välfärdsbygge som genererat en tillväxt i landet och trygghet för människor. I dagsläget står<br />
vi inför nya stora utmaningar att uppnå ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart<br />
samhälle.<br />
När miljökvalitetsmålen beslutades bestämde man att de ska vara uppnådda inom en<br />
generation, vilket preciserades till år 2020, utom för målet Begränsad klimatpåverkan, där<br />
målåret sattes till 2050.<br />
I nuläget har många delmål 2010 eller 2015 som målår. Under 2008 tillsatte regeringen en<br />
utredning om miljömålens framtid. Slutbetänkandet kom i oktober 2009 där utredningen bl.a.<br />
föreslår att:<br />
Målåret för miljökvalitetsmålen ändras till 2025<br />
Kvaliteten eller förutsättningarna för att nå kvaliteten ska vara uppnådda till målåret<br />
Delmålen ersätts med etappmål, som ska beslutas av regeringen (istället för av riksdagen)<br />
Vi har stått för uppbyggandet av det svenska folkhemmet och måste nu anamma de nya<br />
behov och utmaningar för fortsatt välfärd.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta
45<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Christer Lindvall, ordförande<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 18<br />
Föredragande: Mikael Berglund<br />
En ambitiös och kreativ politik där socialdemokraterna återigen lyckas kombinera global,<br />
europeisk, nationell, regional och lokal utveckling är möjlig att genomföra med det gröna<br />
folkhemmet som mål. En politik där flera goda krafter samverkar, där Sverige kan bli en<br />
förebild för omvärlden och där mål som full sysselsättning, stora utbildningssatsningar och<br />
satsningar på ny teknik blir nödvändiga positiva bonuseffekter.<br />
Med tanke på frågans stora vikt och dess påverkan på andra politikiska sakområden så bör<br />
frågan möjligen beredas som motionären föreslår men arbetet måste vara på dagordningen i<br />
s-föreningar, arbetarekommuner, distriktsstyrelser och partistyrelsen. Det Gröna folkhemmet<br />
är inget särintresse utan en strategi för långsiktig överlevnad.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår därför kongressen att besluta<br />
att<br />
motionen bifalls<br />
att skicka vidare motionen till partikongressen 2013<br />
19. Avskaffa RUT avdraget<br />
Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun<br />
Skattereduktion för hushållsnära tjänster infördes av högerregeringen sommaren 2007 och<br />
innebär att den som anlitar städhjälp, barnpassning eller annan arbets- kraft i hemmet kan få<br />
halva kostnaden betald i form av reducerad skatt.<br />
Varje person kan på detta sätt få sin skatt reducerad med maximalt 50000 kronor om året.<br />
Beloppet avdrag är i sammanhanget missvisande eftersom skattereduktionen inte är ett<br />
avdrag, utan snarare ett bidrag från staten till de medborgare som har råd att betala för att<br />
låta någon annan utföra hemarbetet.<br />
Skattereduktionen för hushållsnära tjänster som den är utformad i dag utgör en djupt orättvis<br />
fördelning av samhällets resurser. I en situation där allt fler äldre får otillräcklig hjälp i sin hem<br />
och där låginkomsttagare med småbarn går på knäna under en dubbel arbetsbörda har<br />
regeringen valt att finansiera städhjälp till dem som i många fall redan anlitat städhjälp men<br />
valt att betala "svart". Regeringen har alltså genom skattesubvention mutat<br />
höginkomsttagare att betala "vitt".
46<br />
Dagens statistik visar att RUT-avdrag är vanligast bland par med barn (35 - 44 år) och bland<br />
äldre ensamstående kvinnor (85 år och äldre). Av den totala skattereduktionen för RUT gick<br />
64 % till den fjärdedel av hushållen som hade högst inkomst medan 7 % gick till den<br />
fjärdedel av hushållen som hade lägst inkomster. Tilläggas bör att eftersom RUT är en<br />
skattereduktion måste man ha en viss inkomst för att kunna ta del av den. Man kan inte få<br />
mer i skattereduktion än vad man skulle betalat i skatt.<br />
I skuggbudgeten 2011 skriver partiet --- Vi kommer vidare att återkomma med förslag som<br />
separerar hushålls- från ROT-arbeten, bland annat genom att olika tak införs och att<br />
möjligheten till skattereduktion för hushållsarbete tydligt riktas mot äldre och barnfamiljer.----<br />
Vi vet att många kvinnor idag arbetar deltid bl.a. i hemtjänsten. Det behövs en förstärkt<br />
ekonomi i kommunerna för att finansiera/möjliggöra heltidsarbete. Resurser behövs också för<br />
att kvinnor med barn ska kunna arbeta på obekväma arbetstider. De skattepengar som idag<br />
används till RUT- bidrag skulle på så sätt tydligt riktas mot äldre och barnfamiljer<br />
Umeå s-kvinnoklubb yrkar<br />
att<br />
att<br />
att<br />
Partiet beslutar att avskaffa Rut avdraget helt.<br />
pengar istället avsätts för att stärka vård och omsorg i<br />
kommunerna.<br />
Distriktskongressen beslutar att anta motionen och skicka den till<br />
partikongressen 2013.<br />
Umeå s-kvinnoklubb<br />
Birgitta Mukkavaara<br />
ordförande<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionären driver en viktig fråga. Införandet av RUT har inneburit en orättvis och osolidarisk<br />
omfördelningspolitik där resurser som hade kunnat satsas på välfärd istället gått åt att<br />
subventionera hushållstjänster åt höginkomsttagare. Detta ser vi tydligt när vi granskar hur<br />
pengarna fördelats utifrån inkomstgrupp, något som motionären redogör för.<br />
Vi vill dock betona att detta inte är det enda problemet med RUT. Att RUT innebär en<br />
omvänd robinhood-politik är de flesta inom rörelsen ense om. Men det råder delade<br />
meningar om huruvida RUT ska avskaffas helt eller om det ska reformeras. Vissa vill göra<br />
RUT tillgänglig för låginkomsttagare och LO-kollektivet. Andra vill att RUT enbart ska riktas<br />
till pensionärer och barnfamiljer. Detta tycker vi är helt fel väg att gå. Sedan RUT infördes har<br />
detta stimulerat tillväxten av en lågavlönad bransch präglad av deltider och otrygga<br />
anställningar. Marknaden för hushållsnära tjänster är svårreglerad. De anställda i denna<br />
bransch är särskilt utsatta och enda sättet att kunna förbättra arbetsvillkoren, nämligen<br />
facklig organisering, försvåras av hur denna bransch är beskaffad. Vi ser inte heller att vita<br />
jobb tränger undan svarta, utan forskningen visar snarare att de lever i symbios.<br />
En kombination av ett omfattande socialförsäkringssystem, solidarisk lönepolitik och aktiv<br />
arbetsmarknadspolitik har varit arbetarrörelsens framgångsrecept för att skapa en modern<br />
arbetsmarknad, där lågproduktiva jobb genom strukturomvandlingen ger vika för<br />
högproduktiva branscher som gör det möjligt att höja lönerna och skapa trygga anställningar.<br />
Tillväxten av hushållstjänstesektorn innebär istället en återgång i tiden. Vi går tillbaka till<br />
arbetsvillkor som vi genom strukturomvandlingen hade fjärmat oss ifrån och som vi aldrig<br />
skulle accepterat om det hade drabbat en mansdominerad bransch snarare än en<br />
kvinnodominerad sektor med stor andel anställda med utländsk bakgrund.
47<br />
De svårigheter som barnfamiljer, äldre och andra grupper har att klara hushållsarbetet på<br />
egen hand motiverar inte att vi ska behålla RUT. Istället tycker vi att deras behov ska<br />
tillgodoses inom ramen för välfärdsinstitutionerna genom att förstärka kommunernas<br />
ekonomi, så de kan utveckla den offentliga sektorn genom att t ex införa heltider,<br />
barnomsorg på obekväm arbetstid mm. Vi delar således motionärens uppfattning att RUT<br />
måste avskaffas helt och att resurserna istället ska gå till att stärka vård och omsorg i<br />
kommunerna.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Christer Lindvall, ordförande<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 19<br />
Föredragande: Mikael Lindfors<br />
Distriktsstyrelsen delar motionärens och Umeå arbetarekommuns representantskaps<br />
uppfattning att RUT måste avskaffas helt och att resurserna istället bland annat ska gå till att<br />
stärka vård och omsorg i kommunerna.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen<br />
att<br />
bifalla motionen<br />
att skicka vidare motionen till partikongressen 2013<br />
20. Rätt till heltid<br />
Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun<br />
I skuggbudgeten för 2011 skriver partiet----<br />
Kvinnor och ungdomar används alltför ofta som flexibilitetsbuffertar på<br />
arbetsplatser. De anlitas vid behov och vid arbetstoppar – men slås ut lika snabbt som de<br />
kommer in. Kvinnor får i högre grad deltids- och tidsbegränsade anställningar istället för fasta<br />
jobb. Bland män dominerar heltidsanställningar. Vi är beredda att lagstifta om rätt till heltid---<br />
------<br />
Det är glädjande att se att partiet har insett problemet med heltid och är ”beredda” att<br />
lagstifta om rätten till heltid.<br />
Det gäller att inte enbart vara” beredda.” Här krävs handfast handling. Det här är en<br />
ungdomsfråga idag och har alltid varit en jämlikhets och enormt viktig jämställdhetsfråga.
48<br />
Tilläggas kan att avtalen i primär och - landstingskommuner är utformade så att om deltider<br />
får tillfälliga tilläggstimmar så får det enbart fyllnads upp till 40 timmar och först därefter<br />
övertidslön. Det är att utnyttja deltider i stället för att inrätta heltider.<br />
Huvudproblemet är dock att det inte går att försörja sig på deltider och att vara tvungen leva<br />
på hoppet att eventuellt få fyllnadstimmar är inte värdigt i ett jämlikt och jämställt samhälle.<br />
Heltid skall vara norm och lagstadgas.<br />
Umeå s-kvinnoklubb yrkar<br />
att<br />
att<br />
partiet lagstadgar om rätten till heltid<br />
Partidistriktet antar motionen och skickar den till partikongressen.<br />
2013.<br />
Umeå s-kvinnoklubb<br />
Birgitta Mukkavaara<br />
ordförande<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Det är i första hand kvinnor som tvingas arbeta deltid även när de vill ha en heltidsanställning.<br />
Men det är också främst de unga kvinnorna som har de allra otryggaste anställningarna<br />
– s.k. behovsanställningar. De innebär att arbetsgivaren ringer när de anser sig ha behov.<br />
Dessa arbetstagare tvingas leva i ovisshet om arbetsgivaren tänker ringa på morgonen eller<br />
inte. Just denna anställningsform – ”ring och springvikariat”- ökar kraftigt.<br />
Ska det bli någon tillväxt om 25 år måste det födas barn idag. Men i den åldern då många<br />
skaffar familj lever de alltså med en ekonomisk osäkerhet. På grund av de otrygga anställningsvillkoren<br />
är det svårt att få hyreskontrakt, telefonabonnemang eller banklån. Allt detta<br />
påverkar också i högsta grad möjligheten att bilda familj och våga skaffa barn. Så kan vi inte<br />
ha det. Vi måste få en lagstadgad rätt till heltid och en förenkling och förstärkning av reglerna<br />
för visstidsanställningar.<br />
Sanningen är att vår arbetsmarknad uppvisar ett otäckt mönster där mannen har den fasta<br />
anställningen på heltid och ska stå för försörjningen. Kvinnorna ska ha osäkra anställningar<br />
på deltid och finnas till hands när arbetsgivarna behöver mer arbetskraft, samt sköta det<br />
oavlönade hemarbetet.<br />
Grunden för tillväxt är antalet arbetade timmar. Vi behöver fler i arbete och mer timmar av<br />
dem som finns i arbete. Många skulle vilja öka sina arbetstider. Här finns en outnyttjad arbetskraftsreserv<br />
som - i motsats till vad Svenskt Näringsliv påstår - direkt skulle öka tillväxten.<br />
Vi kräver att grunden för alla anställningar om arbetstagaren inte önskar något annat ska<br />
vara tillsvidareanställningar på heltid. Det måste vara det normala och allt annat undantag.<br />
Vill arbetsgivaren göra avsteg från det måste det finnas sakliga skäl. I Umeå samarbetar vi<br />
med facken för att förändra arbetstiderna enligt detta koncept.<br />
Både frågan om förstärkning och förenkling av reglerna om visstid och en lagstadgad rätt till<br />
heltid har nu stötts och blötts tillräckligt länge. Regeringen har det underlag som behövs för<br />
att lägga lagförslag på riksdagens bord. Nu är det hög tid att gå från ord till handling. I<br />
politiken räknas inte avsikterna utan bara resultatet. Det är många som väntar på resultat nu.<br />
Alla annat än lagförslag i dessa båda frågor är helt oacceptabelt.
49<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Christer Lindvall, ordförande<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 20<br />
Föredragande: Per-Erik Johansson<br />
Ca 27 % av arbetskraften arbetar deltid. 2009 ville varannan deltidsarbetande, 500 000<br />
personer, arbeta mer. De flesta av dessa, 280 000 personer, arbetade deltid på grund av att<br />
de inte fick mer arbetstid eller inte hittade något heltidsarbete. Resterande 220 000<br />
deltidsarbetande ville men kunde inte arbeta mer på grund av att de inte orkade eller hade<br />
nedsatt arbetsförmåga.<br />
Frågan om rätten till heltidsarbete handlar om klass och kön. Det är arbetarkvinnorna som<br />
många gånger arbetar deltid mot sin vilja och därmed förlorar rätten till sin egen försörjning.<br />
Det här är flexibilitet på arbetsgivarens villkor. Genom att ha deltidsanställda som vill jobba<br />
mer har arbetsgivaren alltid tillgång till den arbetskraft han behöver medan de anställda<br />
tvingas leva i otrygghet utan att veta om de klarar sin försörjning. Då det är omöjligt att<br />
försörja sig på en deltidslön så blir deltidsanställda beroende av eventuella mertidstimmar,<br />
något som minskar möjligheten att planera såväl arbets-, fritids- som familjeliv. Det ofrivilliga<br />
deltidsarbetet innebär också att kvinnor generellt sett har sämre möjligheter än män att själva<br />
välja hur de vill leva sina liv. Det är tid att ändra på dessa förhållanden.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta:<br />
att<br />
bifalla motionen<br />
att skicka vidare motionen till partikongressen 2013<br />
21. Barnomsorg på obekväm arbetstid<br />
Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun<br />
För ensamstående eller par där båda arbetar är ordnad barnomsorg på dagtid en självklarhet<br />
genom barnomsorgsgarantin.<br />
För de föräldrar som arbetar på obekväm arbetstid är livspusslet nära nog omöjligt att få<br />
ihop. En del har rent av har tvingats ge upp sina yrken, för att barnomsorg saknas.<br />
Barnomsorg på obekväm arbetstid är en jämställdhetsfråga! Drygt hälften av LO-kollektivets<br />
kvinnor med barn har obekväm eller oregelbunden arbetstidsförläggning.
50<br />
Idag har kommunerna ingen skyldighet att tillhandahålla omsorg på kvällar och helger.<br />
Istället beror det främst på den politiska viljan i den aktuella kommunen om barnomsorg på<br />
obekväm arbetstid, när så är befogat, överhuvudtaget erbjuds. Det som i en kommun anses<br />
som en självklar rättighet, utifrån barnkonventionens princip om ”barnets bästa”, gäller inte<br />
alls i en annan kommun.<br />
I skuggbudgeten 2011 skriver partiet --------------------------<br />
Många arbeten idag kräver att man kan arbeta kvällar och nätter. För många, inte minst<br />
ensamstående, kan det vara väldigt svårt att förena arbetsliv med föräldraskap. Vi vill<br />
stimulera fler kommuner att tillhandahålla barnomsorg på obekväm tid och avsätter 200<br />
hundra miljoner kronor för detta 2012. --------------------<br />
Det är inte att inskränka det kommunala självstyret att ställa krav på att kommunerna ska<br />
vara skyldiga att tillhandahålla omsorg även på obekväma arbetstider. Tvärtom stärks<br />
arbetslinjen, jämställdheten ökar och livskvalitén förbättras. Om viljan är att alla ska kunna<br />
arbeta så måste naturligtvis en barnomsorgsgaranti, utifrån principen om barnets bästa, gälla<br />
alla barnfamiljer.<br />
Umeå s-kvinnoklubb yrkar<br />
att<br />
att<br />
partiet med kraft verkar för att rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid blir<br />
lagstadgad.<br />
distriktskongressen antar motionen och skickar den till partidistriktets<br />
kongress 2013.<br />
För Umeå S-kvinnor<br />
Birgitta Mukkavaara<br />
Ordförande<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionären beskriver en vardag för de människor som har behov av barnomsorg på kvällar,<br />
nätter och helger.<br />
I motionen lyfts det faktum att kommunerna fått extra anslag och en uppmaning om att lösa<br />
behovet enligt motionärens beskrivning.<br />
I en del kommuner är detta genomfört. Styrelsen håller med om att det inte bör finnas någon<br />
skillnad i lagstiftningen mellan människor på grund av när på dygnet arbetstiden är lagd,<br />
något som de flesta i denna situation inte har någon möjlighet att påverka.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
anta motionen som sin egen
51<br />
att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Christer Lindvall, ordförande<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 21<br />
Föredragande: Lilly Bäcklund<br />
Distriktsstyrelsen instämmer i arbetarekommunens resonemang och föreslår<br />
distriktskongressen<br />
att<br />
bifalla motionen<br />
att skicka vidare motionen till partikongressen 2013<br />
22. Sex timmars arbetsdag<br />
Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun<br />
Kraven om en generell arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag har drivits under<br />
många år. Under högkonjunktur har vi inte haft råd med just den reformen. Detsamma har<br />
gällt under lågkonjunktur. Så när har vi råd<br />
Tempot i arbetslivet har drivits upp alltmer och de som inte har orkat med har slagits ut.<br />
Regeringen har "löst” problemet genom införandet av hushållsnära tjänster. Den så kallade<br />
pigskatten. Maud Olofssons skaldade ord "livspuzzel" klaras av - i varje fall för<br />
höginkomsttagare - genom att vi alla via skattsedeln betalar för den tid och den hjälp som<br />
dessa behöver. Lågavlönade anställda inom vård och omsorg t.ex. undersköterskor,<br />
barnskötare m.fl. ställs utanför.<br />
En generell arbetstidsförkortning till sex timmar är något som gynnar såväl jämlikhet som<br />
jämställdhet. Lika villkor för alla - oavsett lön.<br />
Umeå(s)kvinnor yrkar<br />
att<br />
att<br />
Partiet beslutar att 6-timmars arbetsdag skall införas.<br />
Distriktskongressen beslutar att anta motionen och skicka den till<br />
partiets kongress 2013.<br />
Umeå s-kvinnoklubb<br />
Birgitta Mukkavaara<br />
ordförande<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
En kortare arbetsdag är något många människor strävar efter och vill uppnå. Vi har också<br />
fått ett samhällsklimat med högre tempo och ofta högre arbetsbelastning. Organisationer<br />
effektiviseras till det yttersta och det ställs allt högre krav på var och en som individ. Allt<br />
sedan 80-talet har så gott som alla organisationer, privata som offentliga genomgått<br />
återkommande effektiviseringar som oftast resulterat varje individ ska utför mer arbete. Var<br />
och en kan nog inse att det finns en gräns för vad varje människa kan klara och hur långt en<br />
organisation kan effektiviseras utan att göra avkall på kvalitet och drägliga arbetsvillkor.
52<br />
Effektiviseringar förklaras och försvaras oftast med en allt hårdare konkurrens såväl<br />
nationellt som globalt.<br />
Kortare arbetstid är precis som motionären säger ett sätt att bemöta Rut-avdraget. Med<br />
kortare arbetstid kan vi själva hantera våra behov av städning, barnpassning och annan<br />
service i hemmet. Troligen skulle våra barn också få en tryggare uppväxt med större närhet<br />
till sina föräldrar och ge en stark impuls mot ett mer jämlikt och jämställt samhälle.<br />
Just nu står Europa inför en ekonomisk kris, där både Euron och det Europeiska samarbetet<br />
är i gungning. Vi ser att många länder tvingas till åtstramning av villkor som förmånliga<br />
arbetstider, semesterförmåner och pensionsavtal. Det har blivit ett tydligt uppvaknande att vi<br />
i Sverige inte längre har världens mest förmånliga villkor.<br />
Inom en snar framtid har Sverige stora pensionsavgångar och man kan tydligt se en<br />
förestående brist av både arbetskraft och kompetens. I många branscher finns en oro att<br />
över att klara sitt uppdrag just på grund av brist på arbetskraft och kompetens. I vår del av<br />
landet är en förestående brist på arbetskraft extra stor och då speciellt i våra<br />
glesbygdsområden.<br />
I en tid då hela Europa, som numera ingår i vår omedelbara närhet, tampas med att förlänga<br />
arbetstider och samtidigt strama åt övriga pensions- och arbetsvillkor och med hänsyn till en<br />
kommande brist på arbetskraft är det inte rätt läge att föra fram ett krav på 6-timmarsdag.<br />
Men vi måste givetvis jobba vidare på att hitta instrument för att försvara en rimlig<br />
arbetsbörda för var och en inom de arbetstidslagar som just nu står till buds. Vi borde också<br />
harmonisera rådande arbetstidslagar till att många fackliga avtal nu även omfattar kortare<br />
arbetstid än 40 timmar. Helt enkelt borde avtal bli vägledande för kommande lagstiftning.<br />
6-timmars arbetsdag måste långsiktig vara ett viktigt mål att sträva efter.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
att<br />
motionen skickas som enskild<br />
skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Christer Lindvall, ordförande<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 22<br />
Föredragande: Lennart Holmlund<br />
Motionärerna föreslår i sin motion att partiet ska besluta att införa 6-timmars arbetsdag. Som<br />
argument framförs att tempot i arbetslivet under lång tid blivit högre, att regeringens lösning<br />
är RUT-avdraget och att detta mycket riktigt är förbehållet mycket få hushåll att nyttja
53<br />
samtidigt som det betalas av alla. Vidare så hävdar motionärerna att en generell<br />
arbetstidsförkortning skulle gynna såväl jämlikhet som jämställdhet.<br />
Styrelsen utgår vi från att kravet på 6-timmars arbetsdag är ett krav på 30-timmars<br />
arbetsvecka, annars innebär det att vi återinför 6-dagars arbetsvecka. Vidare utgår vi från att<br />
motionärerna vill att arbetstidsförkortningen ska ske utan att inkomsten sänks. Detta innebär<br />
att timlönen måste öka men 33 % för att kompensera inkomstbortfallet. Även kostnaden för<br />
att anställa personal i både industri, välfärdstjänster och infrastrukturinvesteringar ökar<br />
förstås med 33 %. I socialdemokraternas partiprogram antaget vid kongressen 2001 står;<br />
"Alla ska ha rätt till inflytande över sin arbetstid. Vi vill förkorta arbetstiden i former som ökar<br />
detta det egna inflytandet. Målet är en arbetstid, som motsvarar trettio timmars arbetsvecka."<br />
I riktlinjerna som beslutades så sent som på extrakongressen 2011 står det; "Trycket har<br />
ökat på många jobb och arbetsplatser. Prestationskraven är höga, livspusslet svårt att få<br />
ihop och spänningshuvudvärk är vardag för många. Den nya tekniken gör att vi är nåbara<br />
dygnet runt och allt fler förlänger arbetsdagen hemma vid datorn när barnen har somnat.<br />
Hård konkurrens och slimmade organisationer ökar stress och belastning på de anställda<br />
som är kvar. Med återkommande omorganisationer och förändringar följer nya kamrater,<br />
men också stress och slitningar.<br />
Vår socialdemokratiska slutsats av detta är inte att kräva generell arbetstidsförkortning.<br />
Vi vill istället utveckla arbetslivet så att det ger utrymme för ett gott liv. Och större möjlighet<br />
att förena arbete med personlig utveckling, aktiv fritid och tid för barnen. Om arbetslivet sliter<br />
ut människor fysiskt och psykiskt så är det arbetslivet, inte människorna som jobbar där, som<br />
behöver förändras."<br />
Vi antar att motionärernas krav är att partiet ska ompröva sin inställning som antogs i<br />
riktlinjerna från 2011. En generell arbetstidförkortning är en mycket kostsam reform. Som<br />
räkneexempel kan man göra en enkel uppskattning. En riktad reform med en<br />
föräldraförsäkring för barn 2 till 5 år med två timmars ersättning varje dag skulle kosta cirka<br />
12-15 miljarder. Den gruppen omfattar cirka 10 % av arbetskraften. Därtill är det bara<br />
kostnaden för ersättningen till föräldern, produktionsbortfallet motsvarar dubbelt upp på det<br />
beloppet. Det finns mycket stora och angelägna behov i välfärden som vi skulle tvingas<br />
prioritera bort om vi skulle genomföra en generell arbetstidsförkortning. Återuppbyggnaden<br />
av våra välfärdsverksamheter, en rimlig ersättning till den som är sjuk eller arbetslös,<br />
investeringar i kunskap och infrastruktur för att nämna några viktiga områden.<br />
Det är inte heller givet att en arbetstidsförkortning leder till mindre stress. Risken är stor att<br />
en arbetstidsförkortning sker på bekostnad av raster för måltider och att förväntan finns att<br />
produktiviteten ska öka på de timmar som man arbetar. Som det skrivs i riktlinjerna från<br />
2011, "Om arbetslivet sliter ut människor fysiskt och psykiskt så är det arbetslivet, inte<br />
människorna som jobbar där, som behöver förändras". Detta tror styrelsen skulle bli än mer<br />
tydligt vid en arbetstidsförkortning.<br />
Möjligheten till en förkortad arbetstid kan gärna vara ett långsiktigt mål och stå i kontrast till<br />
att målet är en livsstil med maximal varukonsumtion. Som en lösning på arbetslöshet eller<br />
bristande jämställdhet och jämlikhet är det dock inget bra alternativ. En aktiv politik för<br />
minskade klyftor och ökad rättvisa kräver en stark offentlig sektor och en stark ekonomi såväl
54<br />
i de gemensamma kassorna som i företag och organisationer. Då behöver inte arbetstiden<br />
minskas utan målet måste vara full sysselsättning och starka generella välfärdssystem.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår därför kongressen besluta<br />
att<br />
motionen avslås<br />
23. Genusvetenskap i lärarutbildningen<br />
Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun<br />
Det är till stor del i förskolan och skolan som många av våra könsroller cementeras. Där har<br />
våra lärare det oerhört viktiga uppdraget att motverka traditionella könsroller och att lägga<br />
grunden för framtidens jämställda samhälle. De är, precis som andra, inga supermänniskor<br />
som med lätthet kan ställa sig utanför den samhällsstruktur som de vuxit upp i. Därför<br />
behöver lärarna ordentliga verktyg att använda sig av. De behöver utbildning i<br />
genusvetenskap. Detta genustänk ska inte bara genomsyra hela lärarutbildningen utan<br />
genusvetenskap ska också ligga som en egen obligatorisk kurs för alla lärare.<br />
Umeå s-kvinnoklubb yrkar<br />
att<br />
att<br />
att<br />
Partiet verkar för att genusvetenskap ska genomsyra hela lärarutbildningen.<br />
Partiet verkar för att införa genusvetenskap som egen obligatorisk kurs på<br />
lärarutbildningen.<br />
Distriktskongressen antar motionen och beslutar att skicka motionen till<br />
partikongressen 2013.<br />
Umeå s-kvinnoklubb<br />
Birgitta Mukkavaara<br />
ordförande<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionären belyser en viktig fråga. För att kunna arbeta aktivt med jämställdhet krävs ett<br />
brett stöd. Ett stöd från skolans organisation, från politiker och skolans ledning. All utbildning,<br />
från förskola till högre utbildning, ska genomsyras av ett genusperspektiv.<br />
För att vara framgångsrik i genusarbetet krävs det att vi börjar tidigt. Föräldrarna är<br />
naturligtvis viktiga, men även samhället som är själva strukturbäraren måste ta sitt ansvar, i<br />
förskolan och skolan.<br />
Många som arbetar i förskolan och skolan kanske uppmärksammar problemen, men saknar<br />
verktyg. Det är därför viktigt att få till ett arbetssätt där man sprider kunskap, inspirerar och<br />
bidra med pedagogiska idéer. Ett arbetssätt där vi lyfter fram, förstärker och utveckla<br />
jämställdhetsarbetet i skolan och förskolan.<br />
Det är oerhört viktigt att genus tas upp i utbildningen för lärare för förskolan och skolan. Mer<br />
genusvetenskap i utbildningen gör det möjligt att lyfta nya perspektiv och synliggöra frågor<br />
och aspekter som tidigare varit dolda. En viktig fråga som man arbetar med inom<br />
genusvetenskapen är begreppen kön och genus. Att detta blir obligatoriskt som en kurs<br />
under utbildningen ser styrelsen därför som positivt.
55<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Christer Lindvall, ordförande<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 23<br />
Föredragande: Isak Frohm<br />
Motionären belyser en viktig fråga. För att kunna arbeta aktivt med jämställdhet krävs ett<br />
brett stöd, stöd från skolans organisation, från politiker och skolans ledning. All utbildning,<br />
från förskola till högre utbildning, ska tydligt genomsyras av ett genusperspektiv.<br />
Det finns brister i arbetet för jämställdhet inom lärarutbildningen och i den övriga den<br />
svenska högskolan, när det gäller långsiktighet, planmässighet, samverkan samt teoretisk<br />
och praktisk kunskapsöverföring. Lärosätena behöver kunskap och konkret stöd i sin<br />
verksamhet. Det behövs därför en statlig aktör som på systemnivå och med kraft kan driva<br />
på arbetet för ökad och stärkt jämställdhet i högskolan.<br />
Högskoleverkets uppdrag, eller den högskolemyndighet som tar över detta uppdrag, på<br />
jämställdhetsområdet måste därför konkretiseras och utvecklas. Verket bör följa upp,<br />
utvärdera och långsiktigt främja och stimulera arbetet för ökad och stärkt jämställdhet i<br />
akademin. Mera specifika uppgifter bör bland annat vara att systematiskt utvärdera<br />
jämställdheten på de enskilda lärosätena samt lämna förslag till regeringen om utbetalande<br />
av jämställdhetsbonus och ge information, råd och stöd till de lärosäten som efterfrågar det<br />
på områden som har särskild betydelse för jämställdheten. Det är av vikt att främja<br />
samverkan mellan institutioner och lärosäten i arbetet för jämställdhet, följa forskningen och<br />
det praktiska arbete som bedrivs på högskolor och universitet som har betydelse för<br />
jämställdheten. Samt återkommande åter rapportera till regeringen om utvecklingen<br />
avseende jämställdhet i högskolan samt lämna förslag till förbättringsåtgärder.<br />
En jämställdhetsbonus kan införas inom ramen för resurstilldelningssystemet. Vi har tidigare<br />
föreslagit att bonus ska utgå till lärosäten där jämställdheten, både kvantitativt och kvalitativt<br />
sett, efter systematisk utvärdering bedöms vara påtagligt god respektive ha påtagligt<br />
förbättrats. Jämställdhetsaspekter bör också i större utsträckning beaktas inom ramen för det<br />
nya kvalitetsutvärderingssystemet och examensbeskrivningarna i högskoleförordningen och<br />
bör ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är betydelsefullt att eleverna känner sig väl<br />
till rätta i undervisningssituationen. Och det är därför av stor vikt att lärare har kunskap om<br />
genus och hur detta påverkar undervisningen.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen beslutar.<br />
att<br />
bifalla motionen<br />
att skicka vidare motionen till partikongressen 2013
56<br />
24. Delad föräldraförsäkring<br />
Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun<br />
Ingen föds med kunskaper om hur man tar hand om barn, ändå faller den här lotten som<br />
vanligast på kvinnor. Mammor tar ut merparten av föräldraförsäkringen vilket leder till att<br />
mammorna inte får samma kunskaper på arbetsmarknaden som de förväntas ha i hemmet.<br />
Genom att vara hemma mera med barnen förlorar mammor inkomster, de får osäkrare<br />
anställningsförhållanden och riskerar att ses som tillfällig arbetskraft, detta samtidigt som de<br />
nyblivna papporna inte vågar ta ut fler föräldradagar än sina medarbetare med rädsla för att<br />
bli av med jobben.<br />
Den föräldraförsäkringsmodell vi har i Sverige idag gör inte annat än att konservera en<br />
gammal struktur med mammor som omsorgsgivare och pappor som försörjare.<br />
En helt delad föräldraförsäkring borde inte vara annat än en självklarhet i Sverige 2011.<br />
Vi som S-kvinnor måste föregå med gott exempel och leda jämställdhetsutvecklingen i<br />
Sverige. Ett steg i detta är att återställa skevdelningen av föräldraförsäkringen och trygga<br />
kvinnornas ställning på arbetsmarknaden genom att låta män och kvinnor vara hemma<br />
precis lika länge.<br />
Denna förändring av föräldraförsäkringen kommer att gynna kvinnorna, arbetsmarknaden<br />
och barnen. På sikt för enskilda kvinnor kommer den att leda till starkare ekonomisk ställning<br />
och mer självklar plats på arbetsmarknaden.<br />
I de politiska riktlinjerna från partikongressen 2009 finns att läsa--------<br />
För att öka jämställdheten i samhället behöver föräldraförsäkringen delas lika mellan<br />
föräldrarna. Som ett steg på vägen vill vi att föräldraförsäkringen delas i tre lika delar. En<br />
tredjedel för vardera vårdnadshavaren, och en tredjedel som båda vårdnadshavare har<br />
möjlighet att ta ut. Detta ska ske genom att ytterligare månader knyts till respektive<br />
vårdnadshavare inom ramen för dagens försäkring.------<br />
Vid förfrågan vad detta konkret innebar har vi fått svaret att i 1:a hand skall en pappa månad<br />
till införas.<br />
Det är inte tillfredställande Det är dags att riva gamla förtryckande murar/strukturer och<br />
bygga nya broar för ett nytt och jämställt Sverige.<br />
Umeå s-kvinnoklubb yrkar;<br />
att<br />
att<br />
att<br />
partiet beslutar att föräldraförsäkringen inom kommande mandatperiod delas i<br />
tre delar.<br />
partiet beslutar att föräldraförsäkringen på sikt skall delas helt.<br />
Distriktskongressen antar motionen och sänder den till partiets kongress<br />
2013.<br />
Umeå s-kvinnoklubb<br />
Birgitta Mukkavaara<br />
ordförande
57<br />
Umeå arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionären tar upp en angelägen fråga. Precis som motionären skriver tar kvinnor tar ut<br />
huvuddelen av föräldraförsäkringen. De arbetar även mer deltid än män och har större<br />
ohälsa. Kvinnor fullgör fortfarande, år 2011, huvuddelen av det obetalda hemarbetet. Det gör<br />
att de halkar efter i position och lön i arbetslivet, får sämre löneutveckling och pensioner på<br />
grund av den traditionella ansvarsuppdelningen. Föräldraförsäkringen ska därför delas mer<br />
rättvist.<br />
Om båda vårdnadshavarna tar lika del av ansvaret för barnen från början ökar chanserna att<br />
ansvaret fördelas mer jämnt längre fram. Då nås också de chefer som rekryterar, befordrar<br />
och sätter löner på arbetsmarknaden av insikten att barnen är ett delat ansvar. Det ger också<br />
signaler att barn har rätt till båda sina föräldrar. Kvinnor och män har samma rätt till nära<br />
relationer till sina barn. Jämställdheten i både hem och arbetsliv kan på så vis också öka.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse<br />
representantskapet besluta<br />
att anta motionen som sin egen<br />
att<br />
skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09<br />
att<br />
att<br />
anta motionen som sin egen<br />
skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen<br />
2013<br />
Christer Lindvall, ordförande<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 24<br />
Föredragande: Åke Nilsson<br />
En väl utbyggd och ett jämnställt uttag av föräldraförsäkringen är en viktig och angelägen<br />
fråga. Ingen ska inte behöva välja mellan föräldraskap och arbete. I Sverige ska både<br />
mammor och pappor kunna kombinera familj och arbete genom en väl utbyggd<br />
föräldraförsäkring.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskonferensen besluta<br />
att<br />
bifalla motionen<br />
att skicka vidare motionen till partikongressen 2013<br />
25. beskattning av kraftproducenter<br />
Motionär: Maria Gardfall, Storuman arbetarekommun<br />
Idag beskattas kraftproducenterna för sin verksamhet baserat på styrelsens säte med<br />
bolagsskatt, som oberoende av produktionsställe betalas direkt till statskassan. Oavsett<br />
basen för kraftproduktionen (vatten, vind m m) tas ”råvaran” från en omgivning som medför
58<br />
större eller mindre störningar. Idag kompenseras kommunerna där produktionsenheten är<br />
belägen på olika sätt, ibland inte alls. Kommunerna hoppas på ”kringeffekter” till följd av<br />
etableringen och står också med betydande kostnader för utökat behov avseende offentlig<br />
service och investeringar i infrastruktur. Det är dessutom ofta svårt att bedöma hur långsiktigt<br />
behovet är.<br />
Norge har som bekant ett väl fungerande system för återföring av vattenkraftsmedel.<br />
Ungefär sex miljarder NOK netto överförs till vattenkraftskommunerna enligt nedan:<br />
Naturresursskatt 1,3 öre/kwh (1,1 öre/kwh till kommunen och 0,2 procent till fylket<br />
Egendomsskatt Upp till 0,7 %. Kommunal skatt som kommunen själv beslutar om.<br />
Koncessionsavgifter Avgift för kraftstationer beräknad efter nhk (naturhestekraft)<br />
Indexjusteras vart 5:e år Avsätts till fond vars avkastning nyttjas till näringlivsutveckling<br />
Koncessionskraft Alla kraftkommuner har rätt att köpa el (upp till 10% av produktionen till<br />
självkostnad (2008: 9,48 öre/kwh). Elen får nyttjas i kommunen eller säljas fritt på<br />
marknaden.<br />
Om det norska systemet överförs till Sverige skulle det motsvara ungefär 3 öre/kwh bara för<br />
vattenkraften. Sammanlagt skulle detta innebära en återföring till vattenkraftskommunerna<br />
på ca 2 500 miljoner kronor per år. Samordning med andra kraftkällor/naturresurser ger ännu<br />
mer och skulle kunna bidra till ett ”rundare Sverige” där de negativa exploateringseffekterna<br />
minskar betydligt.<br />
Ett liknande system borde kunna tillämpas här i Sverige för vilken kraftproduktion eller<br />
naturresursutnyttjande som helst. Mest aktuellt just nu är vindkraft och gruvdrift, men även<br />
solenergin utvecklas. Nyttjandet av ”luftrummet” för kraftproduktion är inte reglerat i samma<br />
utsträckning som nyttjandet av mark och vatten. Mark ianspråktas under alla förhållanden för<br />
produktionen.<br />
Jag föreslår<br />
att<br />
att<br />
socialdemokraternas företrädare på såväl distriks- som riksdagsnivå får i<br />
uppdrag att en utredning tillsätts för att undersöka hur en förändring av kraftoch<br />
gruvbolagens beskattning kan ske, så att kommunerna där<br />
produktionsstället är beläget tillgodoförs beskattning baserat på enhetens<br />
produktion<br />
detta arbete har som mål att ett enhetligt system införs senast under nästa<br />
mandatperiod<br />
Slussfors 2012-01-06<br />
Maria Gardfall<br />
Medlem i Mellersta s-förening<br />
Storumans arbetarkommun<br />
Storumans Arbetarekommun behandlande motion den 11 januari och beslutade att ställa sig<br />
bakom motionen.<br />
Storumans Arbetarekommun<br />
Bengt Dalemalm<br />
Sekreterare
59<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 25<br />
Föredragande: Mikael Berglund<br />
Motionären föreslår att partiet ska genomföra en utredning med syfte att genomföra en<br />
förändring av kraft och gruvbolagens beskattning så att de kommuner där produktionen är<br />
belägen ska tillgodoföras beskattningsmedel.<br />
Det är inte svårt att förstå motiven bakom motionen, frånvaron av en aktiv och<br />
tillväxtfrämjande näringspolitik för hela landet är uppenbar. Det gör att det trots stora värden<br />
finns i såväl människors kompetens och arbetsvilja, som i näringar som turism, gruvdrift,<br />
energiproduktion mm så omöjliggörs dessa att nyttiggöras genom brister i infrastruktur,<br />
utbildningssatsningar och tillgång på kapital.<br />
Att avhjälpa detta genom att införa en kommunal skattemöjlighet på kraft och gruvproduktion<br />
innebär dock vissa problem.<br />
Dels blir det svårt att hävda att det inte ska gälla även kärnkraftsproduktion, vilket skulle ge<br />
Östhammars, Varbergs Oskarshamns kommun enorma intäkter. I Östhammars fall skulle tre<br />
öre ge ca 660 miljoner för 2010. Östhammar har skatteintäkter på 824 miljoner samma år.<br />
Det skulle bli en orättvisa och obalans som skulle bli helt omöjlig att hantera.<br />
Därtill så skulle det bli svårt att i vissa fall avgöra vilka kommuner som ska ha intäkterna. I<br />
kärnkraftens fall kommer lägeskommunen, kommuner i närheten m a a högre risk för skada i<br />
händelse av utsläpp, kommuner där många riskabla transporter passerar sker anse sig ha<br />
beskattningsrätt. När det gäller vattenkraft så är det givetvis både lägeskommun och de<br />
kommuner som fått nackdel av regleringar av vattendrag som vill komma i fråga. I fallet med<br />
gruvdrift så är det även där ofta flera kommuner som påverkas av t ex kraftigt ökade<br />
vägtransporter.<br />
Ett annat problem är att om förutsättningen är att det samma skatteuttag som ska gälla men<br />
med nya mottagare så blir statens inkomster lägre. Detta ska någonstans finansieras.<br />
Blickarna kommer då ofrånkomligt att riktas till de kommuner som har andra inkomster och<br />
skattebaser. Det är osannolikt att ett system som Norges, om det blev verklighet i Sverige,<br />
skulle kunna införas utan att påverka andra system som skatteutjämning, differentierad<br />
energiskatt, regionalpolitik och statens ansvar för infrastruktur. Vem som skulle vinna i<br />
slutänden på en sådan politik är omöjligt att avgöra. Säkert är att det skulle bli mycket svårt<br />
att för de små kommunerna att hävda sig i resursfördelningen och att det skulle bli omöjligt<br />
att avgöra vad som är rättvist och inte.<br />
Distriktsstyrelsen anser att ett system som föreslås i motionen kommer att öka<br />
motsättningarna och driva på konflikten mellan stad och land som den moderatledda<br />
regeringen och moderater i storstäder länge velat odla. De skulle hävda att<br />
skatteutjämningen skulle avskaffas, att bolagsskatten skulle bli kommunal och att<br />
regionalpolitik ska förbjudas.<br />
Det som socialdemokratin politiskt ska driva är en rättvis närings och tillväxt politik för hela<br />
landet. En rättvis skatteutjämning, bättre vägar, järnvägar, mobiltäckning, tillgång till<br />
utbildning mm överallt är avgörande för att hela Sverige ska ges möjlighet att bidra till en god<br />
välfärd i hela landet.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen att besluta<br />
att<br />
avslå motionen
60<br />
26. Kulturhus Tärnaby<br />
Motionär: Lena Drangel, Storuman arbetarekommun<br />
För att skapa och upprätthålla kunskap om ett områdes historia är det viktigt att det finns en<br />
plats där man kan dokumentera och visa vad som skett och hur det ser ut idag.<br />
För att stärka känsla av identitet och tillhörighet hos människor är det viktigt att känna sin<br />
historia och att det finns faktiska kunskaper om det som varit.<br />
Detta skapar trygghet och upplevelse av sammanhang och mening.<br />
Det gör också att man förstår vad som händer idag och man kan förstå vad som kan hända i<br />
framtiden.<br />
Det finns i tärnaområdet en lång och intressant, för att inte säga unik, historia att visa för<br />
boende och för tillkommande besökare.<br />
Samerna har en lång historia i området, här finns både syd – och nordsamisk kultur,<br />
dessutom finns samiska samlingar, idag nedpackade och otillgängliga. Här finns<br />
dokumentation, spridd och otillgänglig, oumbärliga för den samiska identiteten och de<br />
samiska språken. Viktiga för förståelse av den samiska kulturen och för den samiska<br />
renskötselverksamheten.<br />
V har en nybyggarhistoria som är relativt ung och som finns delvis dokumenterad men<br />
otillgänglig för förståelse och fortsatt beskrivning av den historia som varit och är. Det är<br />
viktigt att skyndsamt bevara de minnen och den kunskap som fortfarande finns kvar men<br />
som med generationernas utdöende nu snabbt försvinner.<br />
Vi har en turistisk historia, långt från beskriven men viktig, under förutsättning av att den<br />
formuleras och tillgängliggörs och utformas så att den kan bli den turistmagnet den också bör<br />
vara.<br />
Det finns en alpin utställning, nedpackad och otillgänglig.<br />
Historien och den kultur som finns i tärnaområdet skall dokumenteras och göras tillgänglig<br />
för boende och för besökare. Detta är en viktig del av den nordliga region vi bebor och skall<br />
vara en viktig del av den kulturhistoria vi skall bygga i framtiden.<br />
Eftersom Umeå blir kulturhuvudstad 2014 anser jag att det finns anledning för vårt parti i<br />
Västerbotten att se ett kulturhus i Tärnaby i ett större sammanhang och som en del av<br />
kulturhuvudstadsåret.<br />
Region Västerbotten har klubbat en kulturplan för Västerbottens län, där man särskilt fastslår<br />
att man behöver möta behovet av ändamålsenliga lokaler, främja ett levande kulturarv som<br />
bevaras, används och utvecklas<br />
regionala mål för det kulturpolitiska arbetet är bl a<br />
- ökad tillgänglighet och delaktighet i syfte att möjliggöra allas rätt till kulturupplevelser främja<br />
kultur som drivkraft för tillväxt och som resurs för besöksnäringen.<br />
Strategiska utvecklingsområden är definierade:<br />
bl a<br />
-insatser för att öka deltagande i kulturlivet
61<br />
-insatser som främjar samisk och nationella minoriteters kulturhistoria<br />
-insatser som stödjer mellankommunala och mellanregionala samarbeten<br />
Prioriterade utvecklingsområden för Region Västerbotten 2012-2015 är bl a:<br />
Utveckling av samverkan mellan NorrlandsOperan, professionella kulturutövare, kommuner<br />
och folkbildningen<br />
-länsövergripande samarbeten och projekt inför kulturhuvudstadsåret 2014<br />
Sammanfattningsvis har vi i Tärnaby ett Folkets Hus som är till salu. Detta hus har försett<br />
området med samlingslokal, bibliotek, fritidsgårdsverksamhet, serveringslokal, bowlinglokal.<br />
Det finns ett tillhörande markområde som ger möjlighet till utbyggnation, t ex alpint centrum,<br />
museiverksamhet samt andra aktiviteter.<br />
Detta hus vill större delen av Tärnas befolkning ha till kulturhus, manifesterat vid stormöte.<br />
Vi i Tärna socialdemokratiska förening önskar med denna motion att distriktskongressen<br />
beslutar arbeta i enlighet med den kulturplan som Regionförbundet enigt antagit samt i<br />
enlighet med denna motions intentioner för att verkliga ett kulturhus i Tärnaby.<br />
Hemavan 3 januari 2012<br />
Lena Drangel<br />
Tärna socialdemokratiska förening ställer sig bakom motionen.<br />
Storumans Arbetarekommun behandlande motion den 11 januari och beslutade att motionen<br />
ska skickas om enskild.<br />
Storumans Arbetarekommun<br />
Bengt Dalemalm<br />
Sekreterare<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 26<br />
Föredragande: Mikael Lindfors<br />
Att vi socialdemokrater ska arbeta efter den kulturplan som är antagen, om det råder det inga<br />
tveksamheter om.<br />
Då det gäller den andra intentionen så vill motionären att Folkets Hus i Tärna ska köpas och<br />
bli kulturhus och att vi socialdemokrater i länet ska verka för detta. Denna fråga om<br />
eventuellt köp av Folkets Hus som motionären vill ska bli kulturhus måste ske på lokalnivå<br />
där t.ex. kommunen och lokala aktörer tillsammans med eventuell säljare diskuterar<br />
förutsättningarna för Folkets Hus i Tärna.<br />
Det kan inte vara regionens socialdemokraters roll att föra dessa samtal.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen<br />
att<br />
att<br />
bifalla den första intentionen om att arbeta i enlighet med den kultur plan som är<br />
antagen.<br />
avslå den andra intentionen om att regionen ska verka för ett köp av folkets hus i<br />
Tärna som motionären vill ska bli kulturhus
62<br />
27. E4an Umeå - Skellefteå<br />
Motionär: Hans Lindgren, Patrik Nilsson, Robertsfors arbetarekommun<br />
E4 genom länet är och kommer att vara en viktig trafiklänk även vid en fortsatt utbyggnad av<br />
järnvägen. Den håller också numera bra standard med undantag av cirka 8 mil mellan Umeå<br />
och Skellefteå. Dessa 8 mil får i dagsläget anses som en av de sämsta sträckorna vad gäller<br />
E4 i Sverige. Preciserat gäller det sträckan mellan Lillåbron till Bygdeå inom Robertsfors<br />
kommun och sträckan mellan Sikeå till Skellefteå inom Robertsfors och Skellefteå kommun.<br />
Vi har levt i en tro att sträckan mellan Umeå och Skellefteå skulle vara ett prioriterat område<br />
för Västerbotten men har fått revidera vår inställning. Om man ser till det som gjorts de<br />
senaste åren har prioriteringarna gällt en fyrfilig väg söderut från Umeå och fyrfiligt norrut<br />
från Skellefteå däremellan har man anlagt några mil trefiligt med mitträcke närmast städerna.<br />
Fortfarande återstår en sträcka på cirka 8 mil mellan Umeå och Skellefteå som fortfarande<br />
har 80-tals standard. E4 mellan Umeå och Skellefteå får nog anses som en mycket viktig<br />
sträcka med mycket tung trafik inte bara för mellanbygden utan borde rimligen vara en<br />
tillväxtsfaktor för hela Västerbotten.<br />
Vi föreslår:<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
Distriktsstyrelsen får i uppdrag att verka för att berörda myndigheter och<br />
instanser som prioriterar vägprojekt skyndsamt ser till att denna sträcka får den<br />
standard som övriga E4an har och trafiksituationen kräver<br />
Västerbottens S-riksdagsledamöter får i uppdrag att arbeta för detta i berörda<br />
utskott och nämnder<br />
länets S-ledamöter i Regionfullmäktige får i uppdrag att arbeta för detta<br />
länets S-ledamöter i Länsstyrelsen får i uppdrag att arbeta för detta<br />
Hans Lindgren<br />
Patrik Nilsson<br />
Robertsfors arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens<br />
egen.<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 27<br />
Föredragande: Johan Söderling<br />
E4:an är en viktig transportled genom länet och kommer så att förbli. De nämnda sträckorna<br />
är inte av den standard som kan förväntas.<br />
Den process som föreligger satsningar inom detta område är lång och den nationella planen<br />
fastställs centralt av regeringen. Nästa plan ligger för beslut inför 2018.<br />
Det regionala organ som hanterar underlag inför nya planen är region Västerbotten varför<br />
våra representanter i detta organ bör få uppdraget att bevaka upprustningen av nämnda<br />
sträckor. Länsstyrelsen har idag ingen styrelse i den form motionären åberopar.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen:<br />
att<br />
att<br />
avslå första, andra och fjärde att-satsen, samt<br />
bifalla tredje att-satsen
63<br />
28. Permanent förläggning av distriktskongressen till Lycksele<br />
Motionär: Mattias Degerman, Norsjö arbetarekommun<br />
Västerbottens län är ett vidsträckt län som upptar 13,5 % av Sveriges yta. Från exempelvis<br />
Ammarnäs till Umeå är avståndet c:a 35 mil enkel väg. Eftersom distriktskongressen<br />
alternerar mellan Umeå, Skellefteå, Lycksele och Vilhelmina kan körsträckan variera stort för<br />
kongressombuden. Att vara distriktsombud är något som man gör på ideell basis och på sin<br />
fritid, varför Norsjö Arbetarekommun anser att man inte dessutom ska behöva ha en färdtid<br />
på 4 timmar eller mer.<br />
Norsjö är inte den Arbetarekommun som är mest missgynnad, vi har som längst c:a 19 mil till<br />
Vilhelmina från Norsjö centralort och c:a 23 mil från kommunens utkanter. Dock ser vi att<br />
kommuner i fjäll – och kustregionerna kan få väldigt långa resor med dagens upplägg,<br />
kanske gäller detta särskilt för ombud från fjällregionen.<br />
Det finns två saker som klart talar för att stadigvarande förlägga distriktskongressen till<br />
Lycksele:<br />
Lyckseles geografiska läge i centrala Västerbotten gör att den genomsnittliga ressträckan för<br />
kongressombuden blir betydligt kortare.<br />
Lycksele har logistiken som behövs för att inhysa distriktskongressen, både vad gäller<br />
kongresslokaler och logi för ombuden.<br />
Vi föreslår därför distriktskongressen besluta:<br />
att<br />
från och med 2013 hålla distriktskongressen i Lycksele varje år.<br />
Norsjö 20120108<br />
Enligt uppdrag från Norsjö Arbetarekommuns medlemsmöte 20111130<br />
Mattias Degerman, sekreterare<br />
Motionen behandlades vid Norsjö Arbetarekommuns styrelsemöte 20120109.<br />
Motionen godkändes och antogs som sin egen.<br />
Mattias Degerman, sekreterare<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 28<br />
Föredragande: Johan Söderling<br />
Motionens intention om att stadigvarande förlägga distriktskongressen till Lycksele kan ses<br />
som god. Då det gäller resväg ligger Lycksele centralt och lämpliga lokaler finns att tillgå.<br />
Vad motionen missar är att uppmärksamheten fördelas ut i länet och ett lokalt engagemang<br />
kring arrangemanget möjliggörs. I tider av sviktande intresse för politiskt engagemang bör<br />
den nuvarande geografiska spridningen av distriktskongressen inte underskattas.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen<br />
att<br />
avslå motionen
64<br />
29. Företagsflyttningar<br />
Motionär: Sten Troberg, Lycksele arbetarekommun<br />
Vi får ibland uppgifter på att företag som går bra, men som av vissa skäl vill flytta<br />
verksamheten till andra orter i södra Sverige eller till övriga Europa. Detta innebär ett hårt<br />
slag för de som är anställda, men inte bara dom som det gäller, deras familjer kommer också<br />
att drabbas. Sedan tillkommer det även personer som jobbar som underleverantörer. Men<br />
även samhället drabbas eftersom det är en stor risk att det blir en utarmning av den<br />
kompetens som nu finns, genom de regler vi har på arbetsmarknaden. Detta är ett stort<br />
problem för inlandet speciellt. Det krävs därför insatser från länet och riket för att kunna få till<br />
en lösning på problemet.<br />
Det skrivs mycket om att det är kollektivavtal och arbetsmarknadslagarna som är ett stort<br />
hinder för sysselsättning, främst i inlandet. Men det största hotet mot sysselsättningen i<br />
inlandet är att bolag i Sverige eller utländska bolag köper upp väl fungerande företag och<br />
sedan utan vidare lägger ned dem och flyttar verksamheten till andra delar av Sverige,<br />
Europa eller andra låglöneländer. Detta är oacceptabelt och något vi med samlade krafter<br />
måste försvåra.<br />
Det borde finnas regler som gör det svårare och dyrare för företag att göra sådana här<br />
omflyttningar.<br />
Med bakgrund av ovanstående föreslår jag<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
det utreds om det finns möjlighet att införa regler som gör det svårare att flytta<br />
företag,<br />
motionen bifalls av Lycksele arbetarekommun,<br />
motionen bifalls av Västerbottens partidistrikt,<br />
motionen skickas till partistyrelsen för vidare handläggning.<br />
Lycksele 2011-12-07<br />
Sten Troberg<br />
LO-S-Fackklubben i Lycksele<br />
Lycksele arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionären pekar på problemen med företagsnedläggelser och företagsflytt.<br />
Tyskland har ju hårdare regler för företag som hotar med nedläggelse eller flyttning.<br />
Även om vi inte skall/kan motarbeta strukturomvandling, borde man se över och skärpa<br />
reglerna, då företag signalerar att lägga ned eller flytta företagen.<br />
Med ovan anförda beslutar AK Styrelse<br />
att bifalla motionen<br />
Repskapsmötet 2012-01-17 beslutade enhälligt bifall till styrelsens förslag.<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 29<br />
Föredragande: Gun Ivesund<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen<br />
att<br />
bifalla motionen
65<br />
30. Kontanthantering<br />
Motionär: Sten Troberg, Lycksele arbetarekommun<br />
Polis, banker och Handels har gått ut gemensamt, med flera andra, i kampanj för att få ett<br />
kontantlöst samhälle, att man skall betala med kort i stället.<br />
Rent principiellt har jag inget emot detta, men nu börjar bankerna också flagga för att de inte<br />
kommer att ha någon kontanthantering över huvud taget.<br />
Sverige är ett föreningstätt land, Vi har många, många små föreningar som verkar i det ena<br />
eller andra området runt om i landet. Dessa föreningar lever mycket på att vid något kanske<br />
några tillfällen per år anordna lotterier, loppis med flera sådan här enkla arrangemang.<br />
Men vi kommer också själva att drabbas när vi är ute på gator och torg och pratar med<br />
människor och då samtidigt säljer våra glädjelotter.<br />
Det skulle vid sådana här tillfällen kunna gå att använda kort som betalning, men det<br />
förutsätter att föreningen har tillgång till en kortläsare. En liten förening som behöver<br />
använda en sådan här kortläsare 1 max 2 gånger per kommer att få höga kostnader om de<br />
själva skall hålla kortläsare.<br />
Lösningen på det hela borde vara att banker eller samhället (i form av polisen kanske) kunde<br />
stå till tjänst med dessa kortläsare, som föreningar kan låna gratis, eller till ringa kostnad.<br />
Med bakgrund av ovanstående föreslår jag<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
det utreds hur föreningar skall få tillgång till kortläsare, utan några större<br />
kostnader,<br />
motionen bifalls av Lycksele arbetarekommun,<br />
motionen bifalls av Västerbottens partidistrikt,<br />
motionen skickas till partistyrelsen för vidare handläggning.<br />
Lycksele 2012-12-07<br />
Sten Troberg<br />
LO-S-Fackklubben i Lycksele<br />
Lycksele arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionären pekar på de problem det kontantlösa samhället medför.<br />
Bland annat föreningar men även andra kommer att drabbas.<br />
Motionären begär en utredning i denna fråga som kunde vara underlag för en<br />
socialdemokratisk motion i riksdagen.<br />
AK Styrelsen beslutar<br />
att<br />
att<br />
godkänna motionen<br />
den tillställes Partidistriktet<br />
Repskapsmötet 2012-01-17 beslutade enhälligt bifall till styrelsens förslag.
66<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 30<br />
Föredragande: Gun Ivesund<br />
Distriktsstyrelsen instämmer i Lycksele arbetarkommuns svar och vill därmed<br />
föreslå distriktkongressen<br />
att<br />
att<br />
bifalla motionen<br />
skicka vidare motionen till partistyrelsen<br />
31. Regionalt ungdomsinflytande<br />
Motionär: Bo-Anders Johansson, Lycksele arbetarekommun<br />
Idag är situationen för landets och länets ungdomar allvarligare än på länge.<br />
Ungdomsarbetslösheten är hög. Ungdomar tillhör de stora förlorarna om man ser till<br />
skillnaderna i disponibel inkomst mellan olika generationer. Kvarboendet hos föräldrarna har<br />
ökat bland unga under 20 år. Ungdomars psykiska ohälsa ökar, särskilt bland unga kvinnor.<br />
För glesbygdskommunerna är situationen också allvarlig. Man har för hög medelålder, både i<br />
arbetslivet och i de beslutande församlingarna.<br />
Ungdomar är kommunernas framtid. Ungas frågor saknas på den politiska dagordningen. En<br />
majoritet av ungdomarna är intresserade av att påverka men de upplever att de står utanför<br />
samhället. Unga har inte hunnit skaffa sig lika mycket resurser i form av utbildning, kontakter,<br />
erfarenheter och ekonomi för att kunna påverka i samma utsträckning som äldre.<br />
I Västerbotten är detta en verklighet för alla kommunerna. Det skall finnas likvärdighet för de<br />
unga i regionen. En samordning i regionen kring ungdomspolitiken ger större förutsättningar<br />
till likvärdighet. Länets unga är också våra gemensamma ungdomar eftersom ungdomarna<br />
oftast flyttar till en annan kommun inom länet.<br />
Det finns regioner i Sverige som kommit längre än Västerbotten i att involvera unga i<br />
regionalt ungdomsinflytande. I bland annat Dalarna, Kalmar och Gävleborg ser man<br />
ungdomsinflytandet som en överlevnadsfråga för en regional hållbar utveckling och har<br />
utarbetat regionala målsättningar utifrån ungdomsperspektiv. Regionerna avsätter resurser<br />
för att stärka den lokala och regionala kompetensen i sektorsövergripande ungdomspolitik.<br />
I vårt grannlän Nordland Fylke finns 10 kommunala ungdomsråd och ett regionalt<br />
ungdomsråd med egen budget, med rätt till representation i den regionala beslutande<br />
församlingen och med rätt till arvode för sitt deltagande.<br />
Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag<br />
att<br />
att<br />
att<br />
region Västerbotten får i uppdrag att utarbeta regionala målsättningar och en<br />
handlingsplan för ungdomars delaktighet och inflytande i den regionala<br />
utvecklingen och i regionala organ,<br />
motionen bifalls av Lycksele arbetarekommun,<br />
motionen bifalls av Västerbottens partidistrikt.<br />
Lycksele 2012-01-12<br />
Bo-Anders Johansson<br />
Furuviks s-förening
67<br />
Lycksele arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionen om ett regionalt inflytande är en mycket viktig motion som förpliktigar.<br />
Sannolikt sker redan i kommuner och landsting många aktiviteter men det måste göras mer.<br />
Vi måste arbeta än mer fokuserat för att stärka ungdomars inflytande och delaktighet.<br />
Arbetarekommunens styrelse 2012-01-17 ställer sig bakom motionärens yrkanden<br />
att<br />
att<br />
Region Västerbotten får i uppdrag att utarbeta regionala målsättningar och en<br />
handlingsplan för ungdomars delaktighet och inflytande i den regionala<br />
utvecklingen och i regionala organ och<br />
motionen bifalls och sända den till distriktskongressen.<br />
Lycksele arbetarekommuns representantskap beslutade 2012-01-17 att bifalla motionen och<br />
sända den till distriktskongressen.<br />
Distriktsstyrelsens svar på motion nr 31<br />
Föredragande: Erik Bergkvist<br />
Motionären tar upp den viktiga frågan hur ungdomars delaktighet i politiken kan ökas.<br />
Distriktsstyrelsen ser detta som en angelägen fråga, men i första hand en fråga för de olika<br />
politiska partierna. Det är partierna som äger representation, inte bara i Region Västerbotten<br />
utan även i Västerbottens läns landsting och länets 15 kommuner. Detta bör i första hand<br />
lösas i partierna och inte överlåtas åt någon myndighet eller institution. Distriktsstyrelsen<br />
kommer därför att tillsammans med vårt ungdomsförbund SSU ta upp en diskussion kring<br />
dessa frågor om hur vi kan utveckla ungdomars delaktighet.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta<br />
att<br />
motionen avslås<br />
32. Stoppa vinstdrivande vårdföretag<br />
Motionär: Marika Lindgren, Bert-Ove Bäckman, Lycksele arbetarekommun<br />
Vår sociala välfärd är utlämnad till vinstdrivande företag. Caremaskandalen har satt fokus på<br />
orimligheten inom vården av våra äldre. Hela upplägget med att låta våra skattepengar gå till<br />
bolag vars huvudsyfte är att tjäna pengar, måste förhindras.<br />
Dagens Samhälle hade nyligen en utmärkt genomgång av de olika riskkapitalbolag som i<br />
dag upphandlar mycket av dagens äldrevård, men även andra skattefinansierade<br />
omsorgsverksamheter inom kommunerna.<br />
Aftonbladet den 13 jan 2012 skrev "Svensk välfärd har blivit "big business"<br />
för internationella företag"<br />
Detta måste socialdemokraterna starkt ifrågasätta och motarbeta. Däremot borde<br />
socialdemokraterna bl a i kommunerna arbeta och uppmuntra för att få igång ekonomiska<br />
föreningar, intraprenader och kooperativa lösningar.<br />
Vi kräver att socialdemokraterna i länet arbetar för<br />
att<br />
stoppa vinstdrivande företag inom det sociala välfärdsområdet
68<br />
att<br />
att<br />
arbeta för och uppmuntra till intraprenader, ekonomiska föreningar och/eller<br />
kooperativa lösningar<br />
våra riksdagsledamöter får i uppdrag att arbeta utifrån motionens intentioner<br />
Lycksele arbetarekommun<br />
Marika Lindgren<br />
BertOve Bäckman<br />
Lycksele arbetarekommuns motionssvar<br />
Motionärernas beskrivning av hur många äldre människor och svaga grupper har det svårt<br />
och oacceptabelt. Vi måste med kraft förhindra detta. Är man skör är man också utsatt. Vi<br />
måste på olika sätt medverka till att detta upphör. Människor ska kunna vara trygga i sin<br />
vardag.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår styrelsen för Lycksele arbetarekommun att<br />
representantskapet 2012-01-17 att bifalla motionen.<br />
Och att uppdra till våra riksdagsledamöter att arbeta i den riktning som motionärerna skriver<br />
att förhindra att våra skattepengar går till bolag vars huvudsyfte är att tjäna pengar.<br />
Lycksele arbetarekommun beslutade vid representantskapet 2012-01-17<br />
att<br />
bifalla motionen i sin helhet och skicka den till distriktskongressen.<br />
Distriktsstyrelsen svar till motion nr 32<br />
Föredragande: Harriet Hedlund<br />
Motionärerna kräver i sin motion att vinstdrivande företag inte ska tillåtas inom det sociala<br />
välfärdsområdet. Det är tyvärr inte så enkelt. Vinst i sig behöver inte vara något negativt,<br />
utan det handlar om hur man hanterar vinsten. Genom att återinvestera och höja kvaliteten<br />
och tillgängligheten för brukarna är vinst inte något negativt fenomen. Däremot ska vi ta<br />
tydlig ställning mot bolag med vinstkrav i vår välfärd. Den svenska välfärden får inte vara en<br />
guldgruva som möjliggör för rika riskkapitalister att bli ännu rikare. Våra skattepengar ska<br />
användas i skola, vård och omsorg i Sverige och inte bli vinst i något annat land.<br />
Den borgerliga regeringen driver på privatiseringar, etableringsfrihet och utförsäljningar. Det<br />
bidrar till en välfärd styrd av efterfrågan. Detta är något vi socialdemokrater med alla politiska<br />
medel måste motverka. Vår gemensamma välfärd ska styras av behov.<br />
Alla som bedriver offentligt finansierad välfärd ska lyda under samma regler och lagar. Krav<br />
ska också ställas på att vinst ska återinvesteras i verksamheten.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktsårskonferensen besluta<br />
att<br />
att<br />
avslå att-sats ett<br />
bifalla att-sats två och tre
69<br />
33. Utomhusvistelse till våra äldre<br />
Motionär: Mahmoud Al-Turk, Lycksele arbetarekommun<br />
Vi är otroligt duktiga och oerhört engagerande när det gäller att ta hand om våra äldre. Vi<br />
pratar alltid om att göra saker åt dem, och vi tycker att utevistelserna är självklara delar i den<br />
omvårdnad och omsorg som sker. Men är det självklart att våra gamla som idag bor i<br />
särskilda boende samt i hemtjänsten får chansen att komma ut och få sig en friskluft<br />
För ett tag sedan skickade demensförbundet en enkät till alla sina medlemmar. En av<br />
frågorna löd enligt följande: Får din anhörige/närstående komma ut dagligen<br />
80 % svarade Nej.<br />
Demenssjukdomen leder till att personens förmåga att utföra olika aktiviteter i det dagliga<br />
livet successivt försämras. Personen får svårt att ta initiativ och kan bli passiv. Detta kan<br />
motverkas genom att ge personen möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter som<br />
till exempel hushållssysslor, utomhusvistelse, underhållning, musik och dans. Erbjuda<br />
personer med demenssjukdom möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter inklusive<br />
fysisk aktivitet. Detta gäller inte bara personer som har en nedsatt förmåga, det gäller även<br />
våra pigga äldre som inte heller får komma ut.<br />
Yrkande:<br />
att<br />
att<br />
Västerbottens Socialdemokratiska partidistrikt uppmanar alla<br />
socialdemokratiskt ledda kommuner att genomföra utevistelse för sina särskilda<br />
och ordinära boenden minst en timma i veckan sommar som vinter.<br />
våra riksdagsledamöter från Västerbotten driver frågan, att alla äldre personer<br />
som bor på kommunernas särskilda och ordinära boenden skall komma ut i<br />
friska luften minst en timma i veckan sommar som vinter<br />
Mahmoud Al-Turk<br />
Lycksele (S)<br />
Lycksele arbetarekommuns motionssvar<br />
Socialnämnden i Lycksele Kommun har under 2011 utrett förslag till värdegrundsgarantier<br />
där bland annat utevistelse ingår, under förutsättning att man är berättigad till insatser såsom<br />
promenad och utevistelse. Nämnden ställde sig positiv till förslaget och man ska titta mera<br />
på vad det skulle innebära ekonomiskt innan beslut fattas. Motionen har helt klart ett<br />
berättigande och därmed ställer sig Lycksele Socialdemokratiska Arbetarekommun bakom<br />
motionen och motionärens yrkanden<br />
Lycksele Arbetarekommun 2012-01-11<br />
Repskapsmötet 2012-01-17 beslutade enhälligt bifall till styrelsens förslag.<br />
Distriktsstyrelsen svar till motion nr 33<br />
Föredragande: Janeth Lundberg<br />
Motionären tar upp en viktig fråga, och det handlar om aktiviteter och utevistelse för de<br />
personer som har en demenssjukdom. Vården och omsorgen måste alltid sätta den äldres<br />
förmåga och behov i centrum och utforma den efter brukarens behov.<br />
Motionären vill att partidistriktet skall uppmana alla kommuner att genomföra utevistelse.<br />
Tanken är god och riktig, men partidistriktet kan inte bestämma hur socialnämnderna i länet
70<br />
ska prioritera sin verksamhet. Det måste de få göra själva utifrån de behov och<br />
förutsättningar som finns just i deras kommun.<br />
Andra att satsen i motionen går ut på att våra riksdagsledamöter ska driva denna fråga<br />
nationellt. Partidistriktet ser samma svårigheter i denna att sats. Det är svårt att generalisera<br />
att alla ska komma ut en timme i veckan.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen<br />
att<br />
avslå motionen<br />
34. Pedagogiska måltider till personer med demenssjukdom<br />
Motionär: Mahmoud Al-Turk, Lycksele arbetarekommun<br />
Vad betyder Pedagogiska måltider och vad är det för nytta med detta<br />
Kosten och matens betydelse för äldre har varit i fokus länge och flera förbättringsåtgärder<br />
har vidtagits. En ytterligare kvalitetshöjande åtgärd som är viktig för demenssjuka är att<br />
personalen äter måltider tillsammans med de boende; vid samma tid, samma bord, och<br />
samma mat. Detta kallas för pedagogiska måltider. Genom att införa pedagogiska måltider<br />
blir mat situationen lugnare och de boende stimuleras till ett bättre näringsintag och<br />
bibehållande av sina funktioner.<br />
De åtgärder som kan vara aktuella är individuellt anpassat stöd vid måltiden (beröring, uppmuntran,<br />
att visa hur man gör, mimik, initiering med mera), ge personen möjlighet att själv ta<br />
mat och tillräckligt med tid för att kunna äta i lugn och ro, anpassa den fysiska miljön och ge<br />
ett individuellt anpassat stöd vid måltiden.<br />
Yrkande<br />
att<br />
att<br />
Västerbottens Socialdemokratiska partidistrikt uppmanar samtliga<br />
socialdemokratiskt ledda kommuner att genomföra pedagogiska måltider på<br />
sina boenden för personer som har en demenssjukdom.<br />
våra riksdagsledamöter från västerbotten driver frågan, att pedagogiska<br />
måltider genomförs i alla kommuners boenden med personer som har en<br />
demenssjukdom.<br />
Mahmoud Al Turk<br />
Lycksele (S)<br />
Lycksele arbetarekommuns motionssvar<br />
Rutiner i vardagen är viktig för de personer som drabbats av en demens. Detta för att<br />
upprätthålla och eventuellt förbättra de funktioner som den sjuke har.<br />
Lycksele Socialdemokratiska Arbetarekommun ställer sig bakom motionen och motionärens<br />
yrkanden.<br />
Lycksele Arbetarekommun 2012-01-11<br />
Repskapsmötet 2012-01-17 beslutade enhälligt bifall till styrelsens förslag.
71<br />
Distriktsstyrelsen svar till motion nr 34<br />
Föredragande: Janeth Lundberg<br />
Pedagogiska måltider finns på en del ställen idag. De flesta drivs i projektform. Vården och<br />
omsorgen ska alltid ges efter brukarens individuella behov. Det är viktigt för att alla ska få<br />
vården anpassat efter just deras behov.<br />
Vi vill alla väl och vill ge den bästa vård och omsorg till våra äldre och dementa, men<br />
kommunerna måste själva få bestämma det utifrån de behov och förutsättningar som finns i<br />
just deras kommun.<br />
Partidistriktet ser också svårighet med att ge våra riksdagsledamöter i uppdrag att driva<br />
frågan nationellt. Det utifrån det kommunala självstyret, där varje kommun själv har rätten att<br />
fatta beslut.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår kongressen<br />
att<br />
avslå motionen<br />
35. Ekonomisk trygghet i de sociala försäkringssystemen<br />
Motionär: Mikael Abrahamsson, Malå arbetarekommun<br />
Regeringen har sänkt nivåerna i socialförsäkringssystemet som är tänkt att vara en trygghet<br />
när vi inte kan arbeta. Överskotten i systemen används istället till andra prioriteringar,<br />
däribland skattesänkningar.<br />
Regeringens försämringar med sänkning av nivåerna i de sociala trygghetssystemen<br />
påverkar sjukförsäkringen och därmed sjukpenningen, föräldrapenning, sjuk- och<br />
aktivitetsersättning, a-kassa m.m. Samt att detta även leder till en lägre ålderspension.<br />
För de som är friska och har ett arbete, och når upp till inkomsttaket 27 500 kr/månad är<br />
sjukpenningen idag knappt 80 % av sjukpenninggrundande inkomst. För den resterande del<br />
av inkomsten som överstiger inkomsttaket betalas ingen ersättning ut.<br />
För de som får sin ersättning från a-kassa är inkomsttaket 18 700 kr/mån vilket innebär att<br />
ungefär 12 % får ut en ersättning som motsvarar 80 % av sin inkomst.<br />
Sänkta nivåer i de sociala trygghetssystemen får därför stora konsekvenser för de som<br />
drabbas av sjukdom och arbetslöshet. Samt vid uttag av föräldraledighet där den av<br />
föräldrarna med lägsta inkomsterna oftast stannar hemma med föräldrapenning på så kallad<br />
sjukpenningnivå.<br />
Allt fler blir idag utförsäkrade från sjukförsäkringen och a-kassan vilket innebär att man<br />
hänvisas till försörjningsstödet, vilket leder till en lägre ålderspension.<br />
Vi föreslår att socialdemokraterna ger partistyrelsen i uppdrag<br />
att<br />
rätt nivå i de sociala trygghetssystemen återinförs<br />
Mikael Abrahamsson<br />
Malå Socialdemokratiska Förening<br />
Malå arbetarekommun ställer sig bakom motionen som sin egen.
72<br />
Distriktsstyrelsen svar till motion nr 35<br />
Föredragande: Åke Nilsson<br />
Distriktsstyrelsen delar motionärens syn på de försämringar som den borgerliga regeringen<br />
genomfört. En trygg sjukförsäkring och a-kassa är en del av en fungerande arbetslinje.<br />
Trygga människor vågar byta jobb, utbilda sig och starta företag.<br />
I socialdemokraternas budgetförslag för 2012 till riksdagen kan man i korthet läsa följande;<br />
”En stark a-kassa som omfattar alla löntagare är en avgörande del av en väl fungerande<br />
arbetslinje. Vi föreslår i denna motion ett tak för avgiften på 120 kr i månaden och en höjd<br />
ersättningsnivån i a-kassan till 80 procent. Taket höjs till 910 kronor per dag från mars 2012.<br />
Efter 100 dagars arbetslöshet trappas taket i a-kassan ned med 150 kronor per dag.”<br />
”Vi vill att de allra flesta ska få 80 procent i ersättning vid sjukdom. På sikt vill vi att taket ska<br />
vara tio prisbasbelopp. I ett första steg vill vi nu höja taket till åtta prisbasbelopp 2012 och 8,5<br />
ppb 2013. Vi vill också att ersättningen ska vara 80 procent under hela sjukdomsperioden.”<br />
Distriktsstyrelsen anser att motionens intentioner redan är tillgodosedda i och med att ovan<br />
redovisade förslag finns intagna i <strong>Socialdemokraterna</strong>s budgetmotion för 2012.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskonferensen besluta<br />
att<br />
anse motionen besvarad<br />
36. A-kassans regler för arbetslösa med politiska uppdrag<br />
(förtroendevalda) – en demokratifråga<br />
Motionär: Wolfgang Hoffmann, Bjurholms arbetarekommun<br />
Högerregeringen har försämrat a-kassareglerna på flera sätt och det drabbar inte enbart<br />
individen utan hela samhället. Vår demokrati förändras när rätten till politisk aktivitet tas från<br />
arbetslösa, när arbetslösa inte bara förlorat sitt arbete utom dessutom forceras/trängs ur sina<br />
politiska uppdrag/roller. Reglerna som av a-kassorna tillämpas idag medger den som har ett<br />
arvoderat politisk uppdrag ingen ersättning nar denne förbrukat sina 75 deltidsdagar (även<br />
det ett påhitt av högerregeringen). Det innebär att om den arbetslöse haft ett uppdrag med<br />
låt oss anta 4 timmar på v 4, så blir den politisk aktiva människan i fråga utan<br />
a-kassaersättning resten av vecka 4, eftersom det politiska uppdraget räknas som<br />
deltidsarbete under v 4 av a-kassan. Därmed har denne fritidspolitiker ingen rätt till ersättning<br />
för resten av v 4.<br />
Tryggheten som a-kassan ska ge den enskilde vid arbetslöshet, urholkas därmed om den<br />
arbetslöse i frågan är politisk aktiv. Maktstrategin visar sig tydlig, eftersom den arbetslöse<br />
"straffas" och isoleras ytterligare och han/hon hamnar i en vanmaktskänsla. Jag anser att det<br />
är förnedrande och fullständigt odemokratiskt och föreslår därför<br />
att<br />
våra riksdagsledamöter får i uppdrag att verka för en omgående förändring av<br />
a-kassareglerna, så att arbetslösa kan utöva förtroendeuppdrag i t ex kommun<br />
och landsting och inte behandlas som 2:a klass medborgare<br />
Wolfgang Hoffmann<br />
(Vitvattnet-Brännlands S-förening)<br />
Motionen antagen av Bjurholms arbetarekommun 2012-01-16<br />
Martin Berglund, ordförande
73<br />
Distriktsstyrelsen svar till motion nr 36<br />
Föredragande: Karin Malmfjord<br />
Motionären skriver om försämringar i arbetslöshetskassans regelverk som de borgliga<br />
partierna införde år 2007 något som påverkar arbetslöshetsersättning negativt för de som tar<br />
på sig förtroendeuppdrag. De förändringar som infördes var enligt SO-<br />
Arbetslöshetskassornas Samorganisation (www.samorg.org) bland annat<br />
Skärpning av arbetsvillkoret<br />
Arbetsvillkoret skärps och nu krävs 80 arbetade timmar för att en månad ska få räknas med i<br />
arbetsvillkoret (tidigare 70 timmar).<br />
Tidsgräns för överhoppningsbar tid<br />
Överhoppningsbara tiden begränsas till fem år (tidigare sju år).<br />
Beräkning av ersättning<br />
Beräkningssättet för ersättningsgrundande uppgifter (normalarbetstid och dagsförtjänst)<br />
ändras så att de alltid måste beräknas på 12 månader även om den sökande har arbetat<br />
mindre än 12 månader. Den så kallade hjälpregeln tas bort vilket innebär att all frånvaro från<br />
arbetet – även sjukdom och vård av sjukt barn – påverkar normalarbetstiden och<br />
normalinkomsten negativt. Tid man får lön för – till exempel betald semester – räknas dock<br />
inte som frånvaro.<br />
Möjligheten att höja de dagpenninggrundande uppgifterna genom att under avbrott i<br />
arbetslösheten (minst 25 sammanhängande veckor) arbeta med högre lön och längre<br />
veckoarbetstid togs bort.<br />
Nyprövning<br />
Vid slutet av den arbetslöses ersättningsperiod ska a-kassan pröva om denne uppfyller ett<br />
nytt arbetsvillkor och därmed har rätt till en ny ersättningsperiod. Reglerna kring denna så<br />
kallade nyprövning ändrades. Den som uppfyller ett nytt arbetsvillkor och därmed har rätt att<br />
få en ny ersättningsperiod ska få 65 % av den gamla dagsförtjänsten eller 80 % av<br />
dagsförtjänsten i det nya arbetsvillkoret som sin dagpenning. Normalarbetstiden beräknas på<br />
nytt (på 12 månader). Det alternativet – gammal normalarbetstid och 65 % av den gamla<br />
dagsförtjänsten eller ny normalarbetstid och 80 % av den nya dagsförtjänsten – som ger<br />
högst dagpenning ska väljas.<br />
Studerandevillkoret och rätt till ersättning under ferieuppehåll försvinner<br />
Möjligheten att få ersättning under ferieuppehåll från studier tas bort. Den som har studerat<br />
måste ha avslutat eller definitivt avbrutit sina studier för att kunna få arbetslöshetsersättning.<br />
Studerandevillkoret tas bort vilket innebär att det enda sättet att kvalificera sig för<br />
arbetslöshetsersättning är genom arbete.<br />
Deltidsbegränsningen<br />
Den 7 april 2008 infördes även nya regler för deltidsbegränsning, som innebär att maximalt<br />
75 av ersättningsperiodens dagar får användas som deltidsdagar. Med deltidsdag avses en<br />
ersättningsdag i en vecka som innehåller både arbete och ersättning. Resterande dagar i<br />
ersättningsperioden får endast användas i veckor där den sökande inte utfört något arbete.<br />
En sökande som förbrukat sina 75 deltidsdagar anses ha giltig anledning att sluta sitt<br />
deltidsarbete på egen begäran utan att bli avstängd från ersättning, under förutsättning att<br />
inkomsten från deltidsarbetet understiger fastställd dagpenning som heltidsarbetslös. En<br />
sökande som förbrukat sina deltidsdagar har också godtagbara skäl att avvisa ett erbjudet<br />
arbete som understiger arbetsutbudet, om arbetsinkomsten från deltidsarbetet understiger 90<br />
procent av den fastställda dagpenningen.
74<br />
När det gäller arbetslöshetsförsäkringen och förtroendeuppdrag är det två saker som<br />
påverkar den a-kassegrundande ersättningen. Det ena är hur stor ersättningen är och tiden<br />
för uppdraget. Uppdragen ska styrkas med hjälp av intyg.<br />
Det är deltids- och timarvoderade som påverkas av deltidsbegränsningen. De som är helt<br />
arbetslösa berörs inte av begräsningen. Systemet bidrar snabbare med att den arbetslöse<br />
förlorar rätten att erhålla arbetslösersättningen.<br />
Det är en demokratifråga att även arbetssökande ska kunna ta på sig förtroendeuppdrag<br />
samt tillfälliga arbete del av dag eller vecka utan att deras ekonomi försämras. Att straffa de<br />
som tar på sig uppdrag del av dag eller vecka skapar klassklyftor.<br />
Vi socialdemokrater står för allas lika värde därför ska alla arbetslösa behandlas lika och ha<br />
lika många dagar som de kan få arbetslöshetsersättning för.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen<br />
att<br />
att<br />
bifalla motionen<br />
våra riksdagsledamöter får i uppdrag att verka för en omgående förändring av<br />
a-kassareglerna, så att arbetslösa kan utöva förtroendeuppdrag i t ex kommun<br />
och landsting och inte behandlas som 2:a klass medborgare<br />
37. ”Zebralagen” eller väjningsplikt vid oövervakade<br />
övergångsställen<br />
Motionär: Jan Johansson<br />
Sedan lagen om att motorfordonsförare har väjningsplikt vid oövervakade övergångsställen<br />
infördes 2001, så har lågt räknat 20 % fler fotgängare skadats lindrigt och ca 10 % fler<br />
skadats svårt.<br />
Häftiga inbromsningar har dessutom resulterat i ett ökat antal bilolyckor, med plåtskador och<br />
personskador som följd.<br />
Sedan så har, olyckligtvis, attityden bland fotgängare förändrats radikalt, från att se sig för<br />
innan man korsar gatan till att bara gå rakt över. Cyklister kommer susande över<br />
övergångsställen i tron att man har rätt till det.<br />
En fotgängare har en enda väldigt enkel uppgift att lösa när man ska korsa en väg eller gata:<br />
kommer det något fordon som kan skada mig eller inte<br />
En bilförare däremot har en otrolig mängd information som ska processas, växla, styra, gasa,<br />
koppla, blinka, kontrollera trafiken både framåt, bakåt och åt sidorna, trafikskyltar bland alla<br />
reklamskyltar, affärsskyltar och erbjudanden, och nu har jag inte tagit upp saker som<br />
kaffedrickande, rökning, snusning, mobiltelefonpratande och sms:ande, sminkande, läsning,<br />
hysteriska barn och hysteriska sambor av bägge könen som har åsikter kring framförandet<br />
av bilen.<br />
Svåraste situationerna uppstår i stadstrafik vid höger eller vänstersväng in på en annan gata,<br />
där det plötsligt hoppar ut fotgängare i gatan, likt gubben ur lådan.
75<br />
Om det är nederbörd får man öka på alla svårigheter mångdubbelt. Dessutom ökar<br />
bränsleförbrukningen massor av den ryckiga körningen som uppstår av alla start och stopp.<br />
Jag inser svårigheterna med att förändra lagen om väjningsplikt vid oövervakade<br />
övergångsställen, då den kom till för att harmonisera med många andra länder i övriga<br />
Europa. Jag ser också en eventuell försämring för de synskadade, men jag tror inte att<br />
stressade bilister diskriminerar synskadade när det kommer till själva överkörningen.<br />
Med ovanstående som bakgrund yrkar jag på:<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
man engagerar sig internationellt för att förändra lagen om väjningsplikt vid<br />
oövervakade övergångsställen i hela Europa.<br />
man engagerar sig internationellt, så att man åtminstone har samma regler<br />
gällande väjningsplikt eller inte vid oövervakade övergångsställen i hela<br />
Europa.<br />
man ändrar lagen om väjningsplikt vid oövervakade övergångsställen i Sverige,<br />
till den lagen vi hade innan eller bättre.<br />
om man har kvar nuvarande lag om väjningsplikt vid oövervakade<br />
övergångsställen, så bör man mera aktivt verka för att snabbare bygga bort<br />
möjligheten för fotgängare och cyklister att interagera med motorfordon på våra<br />
vägar och gator.”<br />
Jan ”Janscha” Johansson<br />
Byske S-förening<br />
Byske s-förening har vid möte 2011-12-19 antagit motionen som sin egen.<br />
Skellefteå arbetarekommuns motionssvar:<br />
I vår lagstiftning ligger fokus på att det är oskyddade trafikanter – fotgängare och cyklister –<br />
som har störst behov av skydd i trafiken. Oskyddade trafikanter är de som råkar mest illa ut<br />
vid eventuella tillbud. Annan trafik – t ex biltrafik- måste anpassa sig och ta hänsyn till detta.<br />
Detta är en uppfattning som gäller för Sverige såväl som för Europa och för stora delar av<br />
världen i övrigt. Att försämra säkerheten för gång- och cykeltrafikanter är knappast något<br />
som kan anses ligga i allmänhetens intresse.<br />
Däremot är det förstås angeläget att så långt det är möjligt harmonisera våra trafikregler med<br />
de regler som gäller i övriga Europa och övriga världen. Ett sådant harmoniseringsarbete<br />
pågår också, där de ansvariga myndigheterna för Sveriges del är Trafikverket och<br />
Transportstyrelsen.<br />
I och med införandet av lagen om väjningsplikt vid obevakade övergångsställen förändrades<br />
synen på övergångsställen från att vara en säkerhetsåtgärd till att vara en åtgärd för att öka<br />
fotgängarnas tillgänglighet/framkomlighet. Detta har inneburit att många övergångsställen<br />
systematiskt har plockats bort eller hastighetssäkrats med exempelvis gupp, refug eller<br />
avsmalning av körbanan. Idag finns det fortfarande platser som inte hunnit åtgärdas men det<br />
arbetas ständigt med att förbättra trafiksäkerheten för gående och cyklister.<br />
När det gäller sikten, uppmärksamheten och liknande vid övergångsställen måste också ett<br />
högre krav ställas på fordonsförare än på gående eftersom det är fordonsförarna som har<br />
gått en trafikutbildning medan inte alla fotgängare och cyklister har det.
76<br />
Det ideala är, precis som motionen tar upp, att separera all gång- och cykeltrafik från<br />
motordriven trafik. Detta är dock ett enormt arbete som kommer att ta lång tid. En separering<br />
av gående och cyklister gentemot motortrafik innebär inte endast en separering längs<br />
sträckor utan också i konfliktpunkter vid exempelvis korsningar. Endast detta innebär stora<br />
insatser eftersom det då måste byggas viadukter och/eller broar, vilket vi nog alla inser är<br />
oerhört stort arbete.<br />
Idag har gång- och cykeltrafik fått ökad betydelse i trafik- och transportplaneringen på alla<br />
nivåer och detta gör att det finns stora förutsättningar för att arbetet med separeringen av<br />
gång- och cykel gentemot motordrivna fordon ändå kommer få ökad betydelse och således<br />
gå fortare i framtiden.<br />
Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår att representantskapet<br />
beslutar<br />
att yrka avslag på motionens punkt 1 och 3,<br />
att<br />
att<br />
motionens punkt 2 och 4 med detta yttrande anses vara besvarade.<br />
därmed skicka motionen som enskild<br />
Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutar i enlighet med styrelsens förslag.<br />
Distriktsstyrelsen svar till motion nr 37<br />
Föredragande: Mikael Lindfors<br />
Distriktsstyrelsen delar Skellefteå Arbetarekommuns åsikt att försämra säkerheten för gångoch<br />
cykeltrafikanter inte är något som kan anses ligga i allmänhetens intresse. Det är inte<br />
lagens fel att trafikanter är ouppmärksamma vid obevakade övergångsställen. Däremot bör<br />
stora insatser genomföras för att minska olyckor och olyckstillbud vid övergångsställen Pga.<br />
ouppmärksamma trafikanter. Insatser som kan göras är t.ex. reklam och informationskampanjer<br />
i tv, sociala medier och i skolan mm.<br />
Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning att man bör omöjligt separera gång- och<br />
cykeltrafik gentemot motordrivna fordon i all framtida trafikplanering.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta<br />
att avslå att-sats 1-3<br />
att bifalla att-sats 4<br />
38. Kraftigt ökade bedrägerier<br />
Motionär: Jan Johansson, Skellefteå arbetarekommun<br />
Fakturabedrägerier i Sverige har kraftigt ökat. Sedan år 2000 har dessa bedrägerier enbart i<br />
Västerbotten ökat från (615 st) till (2060 st) år 2010, en ökning med 235 %.<br />
En del av bedrägerierna består i att bedragaren skickar en faktura, och hoppas att<br />
mottagaren betalar. Men en del fakturabedrägerier är av det vidrigare slaget, där bedragaren<br />
med hot om både inkasso och kronofogden per telefon och brev försöker förmå offret att<br />
betala.<br />
Många av dessa bedrägeriförsök riktar sig till äldre, som kanske äger en gammal<br />
jordbruksfastighet. Trots polisanmälan (ärendet läggs ofta ned) och bestridande av fakturan,
77<br />
fortsätter kraven och trakasserierna helt obekymrat. Det är nog så bekymmersamt när det<br />
drabbar människor i arbetsför ålder, men när man inriktar sig på pensionärer som knappt vet<br />
vad en dator är, och ej heller vet hur man ska gå till väga med att lösa detta, blir det orsak till<br />
en massa lidande och oro för alla de som hamnar i klorna på dessa hänsynslösa bedragare.<br />
Det är orimligt att vi låter detta får fortsätta.<br />
Med ovanstående som bakgrund yrkar jag på:<br />
att<br />
man tillför medel för att bilda en grupp eller enhet som med hjälp av polis,<br />
åklagare och lagstiftning, kan ta krafttag mot dessa allt mer förekommande<br />
bedrägerier i hela Sverige.<br />
Jan ”Janscha” Johansson<br />
Byske S-förening<br />
Byske S-förening har vid mötet 2011-12-19 antagit motionen som sin<br />
Skellefteå arbetarekommuns motionssvar:<br />
Bedrägerier har ökat kraftigt under senare år och finns i många olika former. Vanligaste<br />
formen är internetbedrägerier på Blocket. Enligt polisen klaras många av dessa brott upp då<br />
det oftast finns ett bankkonto där pengarna satts in.<br />
När det gäller falska fakturor eller påstådda annonser, pågår det ett nationellt arbete med att<br />
samordna handläggningen på ett och samma ställe då fakturorna oftast sprids över hela<br />
landet.<br />
Inom Europa finns det samarbeten för att kunna spåra konton men då handlar det om lite<br />
större belopp. Om kontot finns utanför EU så är det svårare att kunna spåra upp företaget.<br />
Enligt polisen så arbetar man med att bli snabbare på att samordna dessa brott.<br />
Viktigt är att småföretagare, föreningar och privatpersoner anmäler när man får en felaktig<br />
faktura.<br />
Vi kan konstatera att lagstiftningen idag inte är tillräcklig. För privatpersoner finns det s.k.<br />
"nix-abonnemanget" att tillgå, också ångervecka gäller vid telefonförsäljning, internet och<br />
postorderförsäljning. Någon motsvarande rätt finns inte för näringsidkare. Framförallt<br />
småföretagare utnyttjas i de här sammanhangen. Ofta saknar de små företagen kunskaper<br />
och resurser (bl.a. administrativa) som krävs för att bemöta felaktiga krav och bedrägerier.<br />
Därför är det viktigt att lagstiftningen motsvarar dagens situation och ger det stöd som<br />
privatpersoner och företag har rätt att kräva.<br />
Vi socialdemokrater menar att det är dags att utveckla den svenska lagstiftningen och<br />
civilutskottet har som första steg i detta beslutat att genomföra en hearing om bluffakturor i<br />
mars i år.<br />
Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår att representantskapet<br />
beslutar<br />
att<br />
anse motionen besvarad och därmed sänder den som enskild.<br />
Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade
78<br />
Distriktsstyrelsen svar till motion nr 38<br />
Föredragande: Karin Malmfjord<br />
Bluffakturor är ett växande problem. På fem år har antalet anmälningar gått från 3 000 till<br />
17 000 år 2011. Oftast står organiserad brottslighet bakom de fakturor som skickas till<br />
företagare. Det är inte acceptabelt med den dramatiska utvecklingen av antal bluffakturor.<br />
Att tillföra medel för att bilda en grupp eller enhet är ingen lösning det måste till ett<br />
helhetsperspektiv för att minska bluffakturorna. Det handlar bland annat om tydligare<br />
lagstiftning. Högre krav måste även ställas på inkassobolagen, för de blir automatiskt<br />
bedragarnas förlängda arm när de tar på sig inkassokrav. Här kan myndigheterna ställa krav<br />
på utbildning så att anställda kan urskilja bluffakturor från oseriösa företag.<br />
Näringslivet kan även bidra med vad som kan göras för att minska antalet bluffakturor.<br />
Ett led för att påbörja arbetet med att minska bedrägerierna är att inbjuda till hearing i<br />
civilutskottet.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen<br />
att<br />
avslå motionen<br />
39. Utökad facklig/politisk samverkan<br />
Motionär: Jan Johansson, Skellefteå arbetarekommun<br />
Socialdemokratin tappar väljare och förtroende, LO facken tappar medlemmar och<br />
förtroende. På våra arbetsplatser pratas det nästan inte alls politiskt/fackligt.<br />
En av anledningarna till att det inte pratas politik eller fackligfackliga frågor på våra<br />
arbetsplatser, är att folk känner att man inte kan vara med och påverka, och därför inte orkar<br />
engagera sig. Man vet ej heller generellt vad som händer inom politiken och hur politiska<br />
beslut slår både mot facken och den svenska välfärdsmodellen. Sedan så tror folk i<br />
allmänhet att samhället inte kommer att försämras/förändras oavsett vilket parti som sitter vid<br />
makten.<br />
Det pratas också i LO- leden om att man ska överväga ett fortsätta öppet ge stöd till<br />
socialdemokraterna. Att två kamporganisationer som socialdemokraterna och<br />
fackföreningsrörelsen blir helt tagna på sängen av en enad och mycket väl förberedd<br />
borgerlighet, med en väl genomarbetad plan på hur man ska ta väljare från socialdemokratin<br />
och slå undan benen för facklig verksamhet, är inte så förvånande när sossar och fack<br />
övergått från att kämpa, till att bara förvalta en välfärd och arbetsvillkor som alla tar för givet.<br />
Det är av yttersta vikt för socialdemokratin att främja ett mycket nära partnerskap med LOfacken,<br />
för att få ut det politiska budskapet. Likaså är det av yttersta vikt för LO-facken att ha<br />
ett nära partnerskap med socialdemokratin, för att kunna driva igenom politiska beslut som<br />
gynnar facklig verksamhet. Många av de politiska beslut som tagits av en moderatstyrd<br />
borgerlig regering har slagit oerhört hårt mot facklig verksamhet.<br />
Med detta som bakgrund yrkar jag på:<br />
att<br />
Socialdemokratiska arbetarpartiet utreder hur man ska gå till väga för att utöka<br />
samverkan med LO-facken, och tillsammans med det fackliga utarbeta<br />
strategier, nytänkande och ekonomiska/politiska/fackliga synergieffekter bl.a.<br />
när det gäller att få igång den politiska/fackliga medvetenheten bland<br />
väljare/fackmedlemmar
79<br />
att<br />
Socialdemokratiska arbetarpartiet tar i beaktning, att inom LO-facken så finns<br />
det hårt arbetande förtroendevalda och medlemmar av vänsterpartistisk<br />
härkomst, och hittar en utökad samverkansform som inkluderar dessa också.<br />
Jan "Janscha" Johansson<br />
Byske S-förening<br />
Byske S-förening har vid mötet 2011-12-19 antagit motionen som sin egen<br />
Skellefteå arbetarekommuns motionssvar:<br />
Motionen tar upp en väldigt viktig fråga om hur vi stärka arbetarrörelsen i framtiden. För<br />
<strong>Socialdemokraterna</strong> och LO-facken i Skellefteå är samverkan en självklarhet och har genom<br />
åren varit lyckosam. Samverkan mellan LO och <strong>Socialdemokraterna</strong> handlar inte om bara<br />
valrörelser utan om att arbetsplatsens frågor ska hamna på den politiska dagordningen.<br />
Både <strong>Socialdemokraterna</strong> och LO arbetar med att utreda om hur framtidens samverkan skall<br />
se ut.<br />
Vi kan konstatera att den traditionella samverkan blev annorlunda i valet 2010. LO hade<br />
beslutat att samverka som tidigare med <strong>Socialdemokraterna</strong> och inte Vänstern och<br />
Miljöpartiet. <strong>Socialdemokraterna</strong>s samarbete med de två andra partierna gjorde att många<br />
inte viste hur man skulle göra.<br />
LO satsar mycket just för att öka medvetandet om vikten av att vara med i facket. ”Stora<br />
Resan” är ett projekt där LO ska lyssna till 100 000 unga vuxna om deras syn på facket.<br />
Detta skall sedan ligga som grund till framtida strategier för både facket och politiken.<br />
LO:s kongress är den som avgör om hur samverkan skall se ut för LO:s del och är ingen<br />
socialdemokratisk fråga. <strong>Socialdemokraterna</strong>s samarbete med V och MP behöver funderas<br />
mycket över så vi i förra valet tappade många väljare.<br />
Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår att representantskapet<br />
beslutar<br />
att<br />
att<br />
att<br />
anse den först att satsen besvarad då utredningar pågår,<br />
avslå den andra att satsen,<br />
därmed sända motionen som enskild<br />
Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutar i enlighet med styrelsens förslag.<br />
Distriktsstyrelsen svar till motion nr 39<br />
Föredragande: Per-Erik Johansson<br />
Motionären argumenterar för en nära och utökad samverkan mellan partiet och LO. Arbete<br />
med utredningar, rapporter och PM om hur detta ska utformas har genomförts och pågår<br />
inom arbetarrörelsens två grenar.<br />
Den facklig-politiska samverkan bygger på de gemensamma värderingarna, dvs synen på<br />
hur samhället ska se ut. LO, som den enda av de fackliga centralorganisationerna, har tagit<br />
ställning för socialdemokratin och mot borgerligheten utifrån det som är grunden för hela<br />
fackföreningsrörelsen; makten över arbetslivet och fördelningen av produktionsresultatet. Det<br />
brukar sammanfattas i värderingarna frihet, jämlikhet och solidaritet. Den facklig-politiska
80<br />
samverkan grundar sig på denna gemensamma värdegrund och utgör en långsiktig och<br />
kontinuerlig samverkan mellan SAP och LO.<br />
Precis som LO kan bedriva påverkansarbete mot och samarbete med andra partier i enskilda<br />
sakfrågor samarbetar SAP med andra fackliga centralorganisationer, SAP samarbetar också<br />
med andra partier för att kunna påverka och genomföra politiska beslut inom parlamentariska<br />
församlingar i den riktning som värdegrunden pekar ut. Den facklig-politiska samverkan är<br />
dock förbehållen arbetarrörelsens två grenar.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta:<br />
att<br />
att<br />
anse den första att-satsen besvarad<br />
att avslå den andra att-satsen<br />
40. Avskaffandet av omotiverade skatteprivilegier<br />
Motionär: Daniel Ådin, Skellefteå arbetarekommun<br />
Saken är den att detta inte enbart handlar om ekonomiska teorier om tillväxt och efterfrågan.<br />
Det handlar om att gynna några och straffa andra. Det handlar om ideologiskt motiverade<br />
privilegier och inte en ansvarsfull hantering av ekonomin.<br />
Principen om skatt efter bärkraft är en av de äldsta principerna för skatteuttag som finns.<br />
Redan när Sverige, som land, grundades byggde skattelängderna på gårdarnas storlek<br />
d.v.s. den bärkraft som respektive gård hade. Om vi bortser från adelns privilegier så har den<br />
principen fått råda sedan dess.<br />
För några år sedan förändrades något. Den Moderatstyrda regeringen lanserade de s.k.<br />
Jobbskatteavdragen. Namnet till trots går detta inte ut på att sänka skatten för de med<br />
vanliga jobb...... Det går ut på att INTE sänka skatten för pensionärer, arbetslösa och<br />
sjukskrivna. Det ska löna sig att arbeta säger man.<br />
För min ekonomi har detta varit kanon. Jag har ett fast arbete och inkomster från politiska<br />
uppdrag, vilka båda ger rätt till jobbskatteavdrag. Jag jobbar inte mer än förut och jag<br />
kommer inte att jobba mer heller. De flesta som har jobb jobbar redan heltid och för de som<br />
tvingas jobba deltid är nog en heltidstjänst viktigare än avdrag på skatten. Avdraget går<br />
således främst till de som redan har det bra och utan krav.<br />
Inte nog med att vi, som redan har arbete, gynnas av jobbskatteavdraget. Vi kan dessutom<br />
köpa s.k. hushållsnära tjänster kraftigt subventionerat av skattemedel. Även här går de<br />
absolut största avdragen till de som redan tidigare använt sig av liknande tjänster.<br />
Jag påstår inte att det är något fel på den typen av tjänster. Däremot undrar jag över varför<br />
just de tjänsterna ska subventioneras. Jag slår vad om att det finns saker som fler har behov<br />
av som man hellre kunde satsa på!<br />
En av tankarna med RUT- avdraget var att det skulle skapa nya jobb..... vilket är ytterst<br />
tveksamt. Ett annat argument var att det skulle göra många svarta jobb vita vilket inte heller<br />
bevisats.<br />
Det kan också handla om samhällsekonomiska motiv. Sänkta skatter gör att hushållen får<br />
mer pengar att röra sig med och det kan, enligt de flesta ekonomiska teorierna, leda till ökad<br />
efterfrågan och fler jobb. Om detta nu stämmer så kan sänkta skatter hjälpa ekonomin. Om
81<br />
det nu är så, varför ska skattesänkningen gå enbart till de som redan har det relativt bra<br />
Den arbetslöses efterfrågan fungerar väl lika väl som den med arbetes<br />
Saken är den att detta inte enbart handlar om ekonomiska teorier om tillväxt och efterfrågan.<br />
Det handlar om att gynna några och straffa andra. Införandet av RUT är ett steg i samma<br />
riktning. Det handlar om ideologiskt motiverade privilegier och inte en ansvarsfull hantering<br />
av ekonomin.<br />
Under de Moderatstyrda åren har de statliga skatterna sänkts med enorma summor. Detta<br />
har man finansierat genom att klämma sjuka och arbetslösa, genom försäljningar av<br />
gemensamma tillgångar och genom att skörda frukterna av en ansvarsfull ekonomisk politik<br />
av tidigare Socialdemokratiska regeringar.<br />
Att dra in skattepengar har förstås inget egenvärde. Det finns ingen anledning att dra in mer<br />
pengar än det som krävs för att täcka de behov som finns. Men är vi där än<br />
Är det inte så att inkomstklyftorna i Sverige ökar Är det inte så att fler barn faktiskt fått det<br />
sämre de senaste åren Är det inte så att flera kommuner och landsting tvingats till hårda<br />
besparingar då behoven ökat i betydligt högre grad än inkomsterna<br />
Ansvaret för att hantera problemen i samhället har redan tidigare, i huvudsak, legat på<br />
kommuner och landsting. Trenden är att ansvaret också ökar för varje år som går. Det kan<br />
t.o.m. krävas rejäla skattehöjningar på sikt ifall ekonomin ska "gå ihop". Kommunalskatten<br />
är den skatt som alla betalar. En höjning av kommunalskatten gör att de som tjänar minst får<br />
ännu mindre att röra sig med. Genom höjd statlig skatt och generösare bidrag till<br />
kommunerna kan vi slippa sådana effekter men då krävs det politisk vilja därtill. Ska vi följa<br />
principen om skatt efter bärkraft så måste det göras.<br />
Vi Socialdemokrater vill se ett samhälle som bygger på rättvisa. Ett samhälle där klyftorna<br />
minskar, där alla har möjligheten att utvecklas och sträva efter sina mål. Vi vill se ett<br />
samhälle som bygger på solidaritet och där ingen lämnas efter. Vi vill se ett samhälle där<br />
ekonomisk styrka inte ska vara avgörande för den framtid vi vill ge våra barn. För att<br />
åstadkomma detta krävs en tydlig och stark fördelningspolitik och det instrument vi har för<br />
detta är skattesystemet.<br />
Tyvärr har vårt parti varit allt annat än tydlig i skattefrågan. På frågan om vi tänker avskaffa<br />
jobbskatteavdraget har jag sett flera partiföreträdare svara ung. "Vi vill skatten ska vara lika<br />
oavsett om man är arbetande, pensionär eller arbetslös". Man vågar, med andra ord, inte<br />
säga att vi vill höja skatten. Jag tror nog många uppfattar det som om vi lovar att sänka<br />
skatten för alla.<br />
Högre skatter är ett måste om vi ska ha råd med det samhälle vi vill se. Att påstå något annat<br />
är rent hyckleri.<br />
Högre skatter är ett nödvändigt ifall vi vill återställa de orättvisor den Moderatledda<br />
regeringen skapat. Allt annat är att blunda för verkligheten.<br />
Högre skatter krävs för att vi ska kunna bedriva en aktiv fördelningspolitik som utgår från<br />
behov och minskar klass- och inkomstklyftor. Allt annat är en borgerlig chimär.<br />
Med min mest bestämda min yrkar jag:<br />
att<br />
<strong>Socialdemokraterna</strong> i Västerbotten ska arbeta för att det s.k. Rut- avdraget ska<br />
avskaffas
82<br />
att<br />
att<br />
att<br />
<strong>Socialdemokraterna</strong> i Västerbotten ska arbeta för att skatt ska betalas efter<br />
bärkraft och inte ställning på arbetsmarknaden.<br />
<strong>Socialdemokraterna</strong> i Västerbotten uttalar sig för höjd statlig skatt och värdet av<br />
en solidarisk finansiering av välfärden.<br />
<strong>Socialdemokraterna</strong> som parti tar ställning mot de s.k. Jobbskatteavdragen.<br />
Daniel Ådin<br />
Skellefteå arbetarekommuns motionssvar:<br />
Är det inte så att orättvisorna ökar i vårt land, frågar motionären retoriskt. Och det kan inte<br />
sägas tydligt nog: Under Reinfeldtregeringen har fattiga blivit fattigare och detta före<br />
finanskrisen. Skattesänkningar har bidragit till att rika har blivit allt rikare.<br />
Dagens skattesystem är från 1990. Reformens omfattning var unik. Skattebaserna<br />
breddades, vi fick lika skatt på lika inkomst och legitimiteten stärktes. Plötsligt hade Sverige<br />
ett modernt skattesystem som kännetecknades av enkelhet, likformighet och breda<br />
skattebaser. Genom åren har dock över 500 förändringar i skattesystemet genomförts och<br />
behovet av ett nytt system är stort.<br />
Leif Pagrotsky har fått Partistyrelsens uppdrag att utforma ett förslag till ett nytt skattesystem<br />
och lämnade en rapport till Förtroenderådet i december 2011:<br />
”…Reinfeldt har slagit nya rekord i att ställa till oreda i skattesystemet för att få igenom sina<br />
partipolitiska prioriteringar. Moderaterna har helt övergivit principen om lika skatt på lika<br />
inkomst. Skatteavdrag för att gå ut med hunden, men höjd skatt för den som blir arbetslös.<br />
Samma gäller principen om skatt efter bärkraft. Nästan alla progressiva inslag i<br />
skattesystemet har tagits bort. Bara den statliga skatten på högre inkomster och de extra 5<br />
procenten på de högsta inkomsterna kvarstår, men nu börjar kampanjen också mot detta.<br />
För det andra har det de senaste 20 åren skett stora förändringar i Sveriges ekonomi. Vi har<br />
gått från en inflation på runt 10 procent till under 2 procent. Ett stort misslyckande är att<br />
arbetslösheten som då låg på cirka 2 procent nu ligger på 7 procent. Dessutom har klyftorna<br />
i samhället ökat dramatiskt, både vad gäller inkomster och förmögenheter.<br />
För det tredje har internationaliseringen accelererat med tydliga effekter på handlingsfriheten<br />
i skattepolitiken. Faktum är att när den första överenskommelsen träffades 1989 så fanns<br />
fortfarande Berlinmuren, Baltikum var en del av Sovjetunionen, Sverige var inte med i EU,<br />
och det var olagligt för svenskar att ha pengar på utländska bankkonton.<br />
Idag är det finansiella kapitalet ytterst lättrörligt och beskattningen av kapitalinkomster och<br />
kapitalvinster är utsatta för hård internationell konkurrens. Dessutom har världshandeln fått<br />
helt nya mönster, tullar har avskaffats och det är idag möjligt för många företag att välja till<br />
vilket land de vill styra sin produktion och sina vinster och var de vill betala sin skatt.<br />
För Moderaterna har skatterna ofta varit målet för det politiska engagemanget. Sänkt skatt<br />
har varit den röda tråden i deras politik i hundra år. Minns bara hur de kallade skattekvoten<br />
för ”ofrihetskvoten” för bara några år sedan, innan PR-byråerna förändrat deras sätt att<br />
uttrycka sig.<br />
För oss socialdemokrater är skatterna ett medel. Det medel som gör välfärdsstaten möjlig.<br />
Stabila trygghetssystem vid arbetslöshet, sjukdom och ålderdom. Bra skola och bra vård i<br />
livets olika skeden, på lika villkor för alla. Sådant som vidgar människors frihet och deras<br />
livschanser.<br />
För oss socialdemokrater är skatterna ett medel. Ett medel för att alla barn ska få en bra<br />
skolgång, att vi ska ha en sjukvård för alla och att de äldre ska få leva rika och värdiga liv. Vi
83<br />
socialdemokrater håller på med politik för att vi vill göra människors liv bättre och friare. Att<br />
fler skall kunna förverkliga sina drömmar…..”<br />
Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår att representantskapet<br />
beslutar<br />
att<br />
att<br />
bifalla motionen och därmed anta motionen som egen.<br />
motionen sänds till länets s-riksdagsledamöter och till Leif Pagrotsky för<br />
beaktande I det framtida arbetet med ett nytt skattesystem<br />
Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade i enlighet med styrelsens förslag.<br />
Distriktsstyrelsen svar till motion nr 40<br />
Föredragande: Bert Öhlund<br />
Skellefteå arbetarkommun har i sitt yttrande pekat på ett antal faktorer som betonar de<br />
viktiga frågor som tas upp i motionen och motiverar motionens förslag till åtgärder. Ett rättvist<br />
skattesystem är en av grundförutsättningarna för att skapa ett samhälle som är till för alla.<br />
Distriktsstyrelsen delar Skellefteå arbetarkommuns syn på motionens förslag och föreslår<br />
därför<br />
att<br />
att<br />
motionen bifalls samt<br />
motionen sänds till länets s-riksdagsledamöter och till Leif Pagrotsky för<br />
beaktande i det framtida arbetet med ett nytt skattesystem.<br />
41. Vårdgarantier och annat otyg<br />
Motionär: Daniel Ådin, Skellefteå arbetarekommun<br />
Detta är ett målmedvetet försök att föra fokus från det gemensamma ansvaret och den<br />
bärande tanken för vår samhällsmodell d.v.s. vård/stöd efter behov till en mer egoistisk syn<br />
på samhället.<br />
De senaste åren har vi, i partiet, ofta diskuterat om hur Moderaterna "tagit" våra ord och gjort<br />
dem till sina. Ska sanningen fram så har vi oss själva att skylla för mycket av detta.<br />
När Moderaterna kallar sig själva för "Det nya arbetarpartiet" bör den självkritiske sossen<br />
påminna sig om att vi själva slutat kalla oss Arbetareparti för länge sedan. Jag tror det var så<br />
tidigt som 1991 som vi övergick till att, i alla lägen, kalla oss för <strong>Socialdemokraterna</strong> och<br />
inget annat. Det har också skrivits många motioner om att ta bort A:et i SAP eftersom vi kan<br />
skrämma bort väljare som inte längre ser sig som "arbetare". Från vänsterhåll har det<br />
däremot diskuterats i åratal hur den nya "arbetarklassen" ska definieras. Moderaterna sket i<br />
detta och kallade sig bara arbetarparti och det visade sig att det fungerade utan att skrämma<br />
bort, eller definiera väljarna.<br />
Politiken handlar mer och mer om hur frågorna framställs. Vi vet att väljarna gillar våra<br />
värderingar och vi vet att våra värdeord har en positiv klang. Det är ingen slump att borgarna<br />
gärna pratar om rättvisa, solidaritet och gemensamt ansvar.<br />
Men inte nog med att vi "slarvat bort" våra egna ord. Vi är tyvärr väldigt duktiga på att<br />
anamma deras modeord. Arbetslöshet, sjukdomar och allmän utslagning kallas utanförskap<br />
även av våra företrädare. Att stå utanför något är oftast en individuell handling och ansvaret<br />
läggs således över på den utslagne.
84<br />
Ett annat exempel på hur vi gått i fällan är pratet om Vårdgarantier, Servicedeklarationer<br />
o.s.v. Det låter bra och vem vill inte garantera bra vård och omsorg Men garantier gör inte<br />
att det blir mer pengar i kassakistan. Ifall någon ska ersättas för icke uppfyllda garantier så<br />
tas det av det gemensamma och kan då leda till att en annan verksamhet blir lidande. Detta<br />
är inget annat än ett spel för galleriet.<br />
Det är ingen slump att detta drivs av borgerliga politiker. Det är heller ingen slump att många<br />
privata läkare och vårdföretag stöder förslagen. Anledningen är att garantierna, allt som<br />
oftast, riktas till den enskilde och den enskildes behov.<br />
Detta är ett målmedvetet försök att föra fokus från det gemensamma ansvaret och den<br />
bärande tanken för vår samhällsmodell d.v.s. vård/stöd efter behov till en mer egoistisk syn<br />
på samhället.<br />
Det förs, redan nu, en intensiv lobbyverksamhet för att ex. plastikkirurgi för lindriga<br />
skönhetsfel och estetiska önskemål ska kunna betalas med skattemedel.<br />
Om vi tillåter att fokus flyttas från behov till garantier (rättigheter) så är risken att liknande<br />
krav kommer att dyka upp på fler områden. Om individen har rätt att ta del av den<br />
gemensamma kakan oavsett behov så kommer snart kraven på att själv få välja vart<br />
pengarna ska gå!<br />
Visst, det kan finnas skäl för att införa garantier av olika slag, om inte annat för att kunna<br />
vinna val, men i så fall är det nödvändigt att vi inte faller i fällan och gör dessa garantier på<br />
individnivå.<br />
Vi Socialdemokrater vill ha ett samhälle som bygger på äkta solidaritet, ett gemensamt<br />
ansvar. Den enda garanti vi bör utfärda är därför vård/stöd efter behov. Ska vi då formulera<br />
olika garantier och liknande måste dessa utgå från detta och inget annat!<br />
Med stöd av argumenteringen ovan yrkar jag:<br />
att<br />
att<br />
att<br />
<strong>Socialdemokraterna</strong> i Västerbotten agerar mot införandet av s.k. garantier,<br />
serviceförklaringar och annat otyg som för fokus från det gemensamma<br />
ansvaret och från vård/stöd efter behov!<br />
Västerbottens kommuner uppmanas säga nej till liknande förslag på kommunal<br />
nivå.<br />
Frågan förs vidare till partiet på central nivå.<br />
Daniel Ådin<br />
Skellefteå arbetarekommuns motionssvar:<br />
Motionären tar upp en både svår och aktuell fråga. Tjänstegaranti, kvalitetsutbud,<br />
serviceförklaringar – olika ord beskriver i stort sett samma sak: Vad kan man förvänta sig av<br />
en specifik tjänst. Kommunfullmäktige i Skellefteå har till exempel våren 2011 beslutat att<br />
”Satsningar och tydliga serviceutbud” ska vara ett av fyra fokusområden.<br />
Så kallad rättighetslagstiftning finns redan. Det kan t ex gälla rätt till särskilt boende, där<br />
böter kan förekomma om lagen inte följs. Lagstiftning sätter således redan gränser.<br />
Västerbottens läns landsting garanter sedan länge att vård ska ges till alla på lika villkor. I<br />
Skellefteå kommun garanteras sedan årtionden barnomsorg inom en månad. Ordet
85<br />
serviceutbud känns därför konstigt att till exempel avvända för den omsorg som individen<br />
enligt socialtjänstlagen har rätt till efter en biståndsbedömning av individens behov.<br />
Äldreomsorgens specifika grundvärderingar finns i socialtjänstlagen.<br />
<strong>Socialdemokraterna</strong> måste – också inom detta politikområde - tydligt fortsätta att arbeta<br />
utifrån socialdemokratins värderingar. När vi är tydliga, får begreppen serviceförklaringar,<br />
värdighetsgarantier och andra begrepp för samma frågor mindre betydelse i sig. Då blir t ex<br />
den värdegrundsbaserade äldreomsorgen självklar som vi beskriver i (S)kellefteås<br />
äldreomsorgsprogram:<br />
”<strong>Socialdemokraterna</strong> anser att den äldres egenmakt ska vara stark och den äldres<br />
delaktighet ska vara självklar när det gäller hur omsorgen ska genomföras. Vi anser också<br />
att allas behov av omsorg ska tillgodoses på ett jämlikt, rättvist och solidariskt sätt samt att<br />
värdegrunden ska vara levande och alltid användas i omsorgsarbetet.<br />
Skellefteå kommuns värdegrund ska genomsyra organisationen och vara hållbar över tid och<br />
vägleda personalen till ett bra förhållningssätt i alla externa och interna kontakter och möten.<br />
Inom äldreomsorgen sker väldigt många möten varje dag. Möten som innebär att personalen<br />
och den äldre ska skapa en respektfull relation så att den äldre tryggt kan visa vilken hjälp<br />
som behövs utan att hamna i underläge eller i tacksamhetsskuld.<br />
<strong>Socialdemokraterna</strong> vill att det ska finnas en värdegrund för äldreomsorgen som utgår från<br />
såväl Skellefteå kommunens övergripande värdegrund, socialtjänstlagen som<br />
socialdemokratins värderingar.” <strong>Socialdemokraterna</strong> i Skellefteå anser att det är viktigt att vi<br />
arbetar i enlighet med motionen och tydligt redovisar våra värderingar.<br />
Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår att representantskapet<br />
beslutar<br />
att<br />
anse motionen besvarad och att den därmed sänds som enskild.<br />
Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade i enlighet med styrelsens förslag.<br />
Distriktsstyrelsen svar till motion nr 41<br />
Föredragande: Marita Fransson<br />
Motionären tar upp en viktig fråga, hur styrprinciper påverkar det gemensamma ansvaret.<br />
Den 1 november 2005 införde den socialdemokratiska regeringen den nationella<br />
vårdgarantin, i september 2008 införde den borgliga regeringen den så kallade kömiljarden,<br />
därutöver så har vi Rättighetslagstiftning samt olika garantier inom LT och Kommun.<br />
Incitamentsystem är statens möjlighet att med bidrags-belöningssystem driva utvecklingen i<br />
en viss riktning. Det rör ett flertal områden som tillgänglighet och patientsäkerhet,<br />
kvalitetsregister och öppna jämförelser samt sjukfrånvaro och rehabilitering också i<br />
äldrevården och barn- och ungdomspsykiatrin används incitament.<br />
Kan det då finnas några problem med att vården styrs av statens principer Det finns en<br />
farhåga att t.ex. Vårdgarantin ska tränga undan större behov. Den viktigaste grunden för att<br />
få vård ska vara behovet. Större behov går före mindre. Vårdgarantin kan ändra på det.<br />
Patienter inom samma patientgrupp kan komma att prioriteras olika. Risk finns att patienter<br />
med låga medicinska behov kan få företräde framför mer allvarligt sjuka därför att de närmar<br />
sig eller har passerat en vårdgarantigräns. Patienter som behöver komma på återbesök, till
86<br />
exempel kroniskt sjuka, får stå efter för ”nya” patienter. Kömiljarden ger incitament som<br />
förstärker detta<br />
Om landstingen inte klarar vårdgarantin måste de stå för kostnaden när patienten söker vård<br />
i annat landsting. Det uppstår resursförskjutningar och det kan vara så att det är patienter<br />
med måttliga skäl, men med social styrka som söker vården. Risken finns att det läggs mer<br />
resurser på att lättare sjuka ska få vård i tid. Om vi stärker patientens ställning så kan det bli<br />
fel. Enligt den etiska plattformen är det behovet som ska avgöra.<br />
I och med att vårdgarantin inte gäller hela vårdkedjan kan väntetiderna till röntgen eller<br />
magnetkamera bli flera månader långa. För att klara garantin skjuter läkarna på återbesöken,<br />
nationella riktlinjer saknas. För att styrprinciper ska fungera enligt våra värderingar så behövs<br />
det incitament för hela vårdkedjan.<br />
Distriktstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta<br />
att<br />
anse motionen besvarad med hänvisning till utlåtandet<br />
42. Statliga verks hantering av dröjsmålsavgifter<br />
Motionär: Jan Johansson, Skellefteå arbetarekommun<br />
Utdrag från Transportstyrelsen. "Skatten ska vara bokförd som betald på Transportstyrelsens<br />
konto för fordonsskatt den sista dagen i den månaden. Om den sista infaller på en helgdag,<br />
ska betalningen vara bokförd som betald senast den nästföljande vardagen"<br />
Systemet med dröjsmålsavgift är lagstadgat och ska främja intresset av att betalningen sker i<br />
rätt tid (Ändras inte av framflyttad förfallodag) verka för en snabb betalning även efter<br />
förfallodagen (Ändras inte av framflyttad förfallodag) ge staten rimlig ersättning för de extra<br />
kostnaderna (Ändras inte av framflyttad förfallodag) täcka statens ränteförlust och kostnader<br />
för faktisk utnyttjad kredit. (Staten ränteinkomster skulle minska enbart första månaden vid<br />
införandet, dröjsmålsavgiftsinkomsterna kommer med all sannolikhet att minska drastiskt)<br />
Varför kan det då vara svårt att hinna få in betalningen i tid<br />
Man kan inte som brukligt är betala räkningarna innan den sista p.g.a. att:<br />
Man måste ta i beaktning den tid det tar för Internetbanken att överföra betalningen. (3<br />
bankdagar)<br />
Man måste ta i beaktning den tid posten tar på sig att leverera (gireringskuvert) + 3<br />
bankdagar<br />
Man måste ta i beaktning när den sista infaller (helg eller vardag)<br />
Det vanligaste är att man får sin lön utbetald den 25:e eller 27:e i månaden, och då blir<br />
utrymmet att hinna få betalningen bokförd innan den sista inte stort, speciellt om det är en<br />
kort månad.<br />
Jag tycker inte att statliga verk ska ha ett sådant förfarande när det kommer till att lägga på<br />
medborgare dröjsmålsavgifter. Inom den privata sektorn, där man allt som oftast är rädd om<br />
sina kunder, har man i regel den 10:e som brytpunkt, innan man anser att kunden inte<br />
betalat in i tid och på för straffavgiften.<br />
Med ovanstående som bakgrund yrkar jag på:
87<br />
att<br />
regeringen ser över statliga bolags inbetalningsrutiner, och inför en generell<br />
rutin att förlägga sista betalningsdag till den sista i månaden, och sista<br />
bokföringsdag till tidigast den 6:e månaden efter.<br />
Jan ”Janscha” Johansson<br />
Byske S-förening<br />
Byske S-förening har vid möte 2011-12-19 antagit motionen som sin egen<br />
Skellefteå arbetarekommuns motionssvar:<br />
Motionären tar upp en frågeställning kring dröjsmålsavgiftshantering som Transportstyrelsen<br />
hänvisar till.<br />
Motionären yrkar på att regeringen bör se över statliga bolagsinbetalningsrutiner och inför en<br />
generell rutin för när betalningsdag och bokföringsdag skall ske.<br />
Motionären hänvisar till att man får sin lön den 25;e eller den 27.e varje månad. Tyvärr<br />
glömmer motionären att vi har pensionärer, som erhåller sin pension den 18-19:e varje<br />
månad, arbetslösa som erhåller ersättning olika veckor, en del har lön den 15:e och det finns<br />
många andra olika utbetalningsdagar när människor erhåller olika inkomster.<br />
Motionären hänvisar till rutiner runt betalning via Internetbanken, gireringskuvert samt<br />
huruvida det är helg eller vardag så skall man ta det i beaktan.<br />
Motionären glömmer bort varje individs ansvar. Om vi stannar till Transportstyrelsens rutiner<br />
och inbetalning av fordonskatt, så har individen själv möjlighet att i god tid kolla upp när<br />
fordonskatten skall vara betald för sitt fordon. Om man då har lön den 25:e eller den 27:e<br />
varje månad, kan man i god tid planera och betala sin fordonskatt, så att fordonskatten är<br />
Transportstyrelsen tillhanda den dagen den skall vara betald oavsett om det är helg eller<br />
inte.<br />
Vi anser att individer själva måste ta ansvar över sin ekonomi och utifrån sina inkomster<br />
planera och ta ansvar att betala sina räkningar enligt det regler som finns oavsett om det<br />
gäller lagstadgad dröjsmålsavgift eller andra räkningar som individen har.<br />
Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår att representantskapet<br />
beslutar<br />
att<br />
avslå motionen och därmed sänder den till distriktskongressen som enskild<br />
Distriktsstyrelsen svar till motion nr 42<br />
Föredragande: Mikael Berglund<br />
Motionären föreslår att partiet bör verka för en översyn av de statliga bolagens rutiner för<br />
inbetalningar så att de ligger på den sista dagen i månaden och i praktiken den 6:e i<br />
efterföljande månad. Gireringar eller internetbetalningar som görs i tid ska normalt fungera. I<br />
annat fall är det bankerna som förhalar betalningar som ska ställas till svars för detta.<br />
Motionären gör jämförelse med privata sektorn. Jämförelsen haltar då det inte är ovanligt att<br />
kredittiden är 10 eller 15 dagar hos privata företag. Det gör att man som privatperson måste<br />
utföra sina betalningsrutiner mer än en gång per månad.<br />
Distriktsstyrelsens delar i stort Skellefteå arbetarekommuns åsikter att de rutiner som finns<br />
idag är acceptabla.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår därför kongressen att besluta<br />
att<br />
avslå motionen
88<br />
43. Insemination på lika villkor<br />
Motionär: SSU Skellefteå, Skellefteå arbetarekommun<br />
Idag i Västerbottens Läns Landsting när heterosexuella par söker vård för barnlöshet får de<br />
först genomgå en undersökning av fertiliteten hos båda parterna. Om sjukdom fastställs så<br />
får de tre lanstingsfinansierade inseminationer.<br />
Om sjukdom inte kan säkerställas, skickas paret hem i två till tre år (beroende på ålder och<br />
andra omständigheter) för fortsatta egna befruktningsförsök. Om paret efter denna prövotid<br />
fortfarande inte lyckats bli gravida så blir de automatiskt sjukdomsförklarade och får därför<br />
tre landstingsfinansierade inseminationer.<br />
Om ett kvinnligt samkönat par söker sig till landstinget för barnlöshet så betraktas deras<br />
barnlöshet inte som en sjukdom utan som en ”naturlig” följd av deras sexuella läggning och<br />
de får därför betala 12 000 kr per inseminationsförsök.<br />
Detta system är tämligen unikt. I de flesta andra landsting betalar såväl samkönade som<br />
heterosexuella par endast patientavgift. Ingen skillnad görs mellan par som söker hjälp för<br />
barnlöshet baserad på deras sexuella läggning.<br />
Oavsett olikhet eller inte så resulterar detta i diskriminering. Även om orsakerna är olika så<br />
handlar det fortfarande om barnlöshet och det är det som är relevant. Att begränsa sig till att<br />
bara kunna erbjuda landstingsfinansierad insemination vid sjukdomstillstånd är en märklig<br />
avgränsning. Vi borde utgå ifrån vår socialdemokratiska ideologi och mänskliga rättigheter<br />
och inte fastna vid ett sjukdomsbegrepp.<br />
Vi vill därför:<br />
att<br />
att<br />
Kvinnliga samkönade par ska få inseminera på rättvisa villkor, det vill säga<br />
endast till patientavgift<br />
Arbetarekommunen antar motionen som sin egen och sänder den vidare till<br />
Västerbottens Socialdemokratiska distriktskongress.<br />
SSU Skellefteå<br />
Skellefteå arbetarekommuns motionssvar:<br />
Motionen tar upp en mycket svår fråga, nämligen rätten till biologiska barn. Ofta finns en<br />
uppfattning om att ”barn är allas rättighet” och vid en ofrivillig barnlöshet har man ”rätt” att få<br />
hjälp att skaffa biologiska barn. Samtidigt finns det alldeles för många barn som inte har<br />
föräldrar alternativt har föräldrar utan förutsättningar att ta hand om sina barn.<br />
Motionen anser att lesbiska par inte ska diskrimineras jämfört med heterosexuella par.<br />
Däremot tas inte frågan om ”alla människors lika värde” i form av homosexuella pars och<br />
ensamståendes rätt till biologiska barn, kostnader för adoptioner eller andra sätt att ta hand<br />
om barn, t ex som fosterföräldrar.<br />
”Rätten” till biologiska barn är starkt kopplad till prioriteringar inom landstingen. Som<br />
motionären riktigt påpekar görs skillnad mellan sjukdom och andra hinder.<br />
På Västerbottens läns Landstings hemsida kan man läsa: ”Prioriteringsordningen utgår från<br />
riksdagens beslut om prioriteringar i vården och består av regler och principer för vilka som<br />
skall få landstingsfinansierad behandling. Reglerna bygger på kunskap om behandlingens<br />
effektivitet vid olika tillstånd, antalet patienter med olika typer av behov och tillstånd samt<br />
tillgängliga ekonomiska resurser.” Behandling för barnlöshet är en lågt prioriterad åtgärd.<br />
Sedan 2005-07-01 är det enligt lag tillåtet för lesbiska par att nyttja assisterad befruktning för<br />
att uppnå graviditet. Det kan antigen ske genom insemination av donerad sperma eller som<br />
befruktning utanför kroppen, provrörsbefruktning med donerad sperma s.k. ICSI.
89<br />
För kvinna som är registrerad partner eller sambo med en annan kvinna gäller att utredning<br />
erbjuds ske inom landstinget till sedvanlig patientavgift. Par som efter utredning anses<br />
lämpliga för donatorinseminationsbehandling, …. får finansiera behandlingen själv, detta på<br />
grund av att oförmågan till graviditet är orsakad av annat än sjukdom.<br />
Par som vid den initiala utredningen befinns ha hinder för sedvanlig inseminationsbehandling,<br />
alternativ genomfört 3 egenfinansierade inseminationsbehandlingar som inte lett<br />
till graviditet, kommer att erbjudas remiss för provrörsbefruktning enligt samma kriterier som i<br />
tillämpliga delar gäller heterosexuella par.<br />
<strong>Socialdemokraterna</strong> i Skellefteå anser det rimligt att särbehandla heterosexuella par med<br />
sjukdomsbild och lesbiska par, som ju inte är sjuka. Då landstingen i Sverige behandlar<br />
denna fråga på olika sätt, ser vi dock ett behov av samordning.<br />
Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår att representantskapet<br />
beslutar<br />
att<br />
avslå motionen och därmed sända den som enskild<br />
Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade enligt styrelsens förslag.<br />
Distriktsstyrelsen svar till motion nr 43<br />
Föredragande: Harriet Hedlund<br />
Motion nr 5 och nr 43 gäller båda Västerbottens Läns Landstings regler för insemination av<br />
kvinnliga samkönade par. Därav ett gemensamt svar på båda motionerna.<br />
Detta är en mycket svår fråga och den har diskuterats under lång tid. Det är olika regler och<br />
kostnader i landet. I Norrlandstingen har vi samarbetat omkring regler för ofrivillig barnlöshet<br />
sedan 1999. Reglerna har reviderats vid några tillfällen och senast 2006 då lesbiska par fick<br />
möjlighet till hjälp på svenska sjukhus. Norrlandstingens regionförbund skulle ha tagit ett<br />
beslut om revidering av nuvarande regler, vårdprogram och avgifter den 29/2. Det beslutet<br />
har flyttats fram på grund av att SKL arbetar med att nationellt harmonisera regler mm när<br />
det gäller ofrivillig barnlöshet.<br />
Enligt landstingets nuvarande regelverk utreds en av kvinnorna landstingsfinansierat, vem<br />
beslutas av paret. Om det inte finns några medicinska skäl får de själva betala för 3<br />
inseminationsförsök. Om dessa försök inte leder till graviditet får de precis som<br />
heterosexuella par en landstingsfinansierad IVF behandling. Diskrimineringsfrågan är prövad<br />
i domstol och landstinget hade inte diskriminerat lesbiska par enligt domen.<br />
Enligt riksdagens beslut om prioriteringar så återfinns ofrivillig barnlöshet som en lägre<br />
prioriterad åtgärd inom hälso- och sjukvården.<br />
Rättvisa och rätten och önskan att få barn gäller inte bara heterosexuella eller lesbiska par.<br />
Det gäller även ensamstående kvinnor (lagförslag väntas att de ska få möjlighet till<br />
insemination i Sverige), homosexuella manliga par, par som trots insemination och IVF inte<br />
blivit gravida och som väljer att adoptera. Adoption är väldigt kostsamt och för homosexuella<br />
svårt att få möjlighet till.<br />
Det vore mycket olyckligt att fatta beslut enligt motionärernas krav innan förslaget om<br />
harmonisering är klart. Det kommer med stor säkerhet att öka landstingets kostnader och<br />
vara en del av framtida prioriteringsdiskussioner.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen att besluta<br />
att motionen anses besvarad
90<br />
44. Påreglera telemarknaden!<br />
Motionär: Carin Lundberg, Skellefteå arbetarekommun<br />
Extrakongressen 2011 gav Partistyrelsen fyra uppdrag. Ett av dessa var:<br />
”Det är nu dags att ställa frågan om avregleringarna har gett de effekter de lovade. När det<br />
gäller till exempel telemarknaden är svaret utan tvekan: Ja. Priserna har sjunkit kraftigt –<br />
samtidigt som möjligheterna att kommunicera kraftigt förbättrats. Men när det gäller<br />
elmarknaden verkar svaret vara ett lika tydligt nej. Bolagen täljer guld samtidigt som<br />
elpriserna skenar för både hushåll och företag. Det var inte vad vi väntade oss.<br />
Trots detta har den borgerliga regeringen gått vidare och utan konsekvensanalys privatiserat<br />
och avreglerat nya områden: apoteken, järnvägen, kollektivtrafiken och bilprovningen.<br />
Vi socialdemokrater kommer därför att genomlysa avregleringarna för att se till att de uppnår<br />
sina syften. Medborgarintresset måste sättas först. Vi är beredda att omreglera och<br />
påreglera om medborgarnyttan kräver det.”<br />
Uppdraget till Partistyrelsen måste förtydligas. Det räcker inte med att konstatera att priserna<br />
på telemarkanden sjunkit kraftigt. Med en avreglering följer en marknad på kapitalismens<br />
grund. Det måste ju löna sig att erbjuda tjänster.<br />
Mobiltelefonoperatörerna har tillstånd att bygga ut sina nät i den omfattning som krävs, dvs<br />
när det bor tillräckligt många kunder bor eller vistas och ställer krav, inte enligt krav på<br />
tillgänglighet till mobilnätet för alla.<br />
Telia har gjort halt i sina nedmonteringar av det fasta telefonnätet. Detta efter ”upptäckten”<br />
att trygghetslarm inte fungerade, den enda trygghet som ensamma gamla och sjuka har i<br />
sina hem. Men det är oklart vad som händer i framtiden.<br />
Under vinterstormarna har det dessutom visat sig att strömlösheten också innebär att<br />
telefonerna och därmed trygghetslarmen inte fungerar efter ett par timmar.<br />
Detta duger inte i ett solidariskt samhälle! Det måste anses som en mänsklig rättighet i ett<br />
modernt land som Sverige att kunna ringa via det fasta telefonnätet eller något av de mobila,<br />
oavsett var i landet man bor.<br />
<strong>Socialdemokraterna</strong> måste med kraft verka för en ”påreglering” av telemarknaden med<br />
inriktning att hela landet ska omfattas av telefoni.<br />
Jag föreslår att distriktskongressen beslutar<br />
att<br />
att<br />
telemarknaden ska regleras så att hela landet har tillgång till telefoni<br />
våra s-riksdagsledamöter får i uppdrag att via motioner eller på annat sätt får i<br />
uppdrag att agera för detta.<br />
Carin Lundberg<br />
Prästbordets s-förening har antagit motionen som egen 2011-12-14
91<br />
Skellefteå arbetarekommuns motionssvar:<br />
Att avregleringarna följts av många brutna löften är ingen nyhet. Det som denna motion berör<br />
är, tyvärr, bara ett exempel av många på hur en avreglerad (vinstdriven) marknad försöker<br />
strunta i sitt ansvar.<br />
Lägre priser och bättre service har vi sett väldigt lite av samtidigt som vinsterna för företagen<br />
ökat.<br />
Att nyinvesteringar och renoveringar av den ledningsbundna telefonin inte längre kan<br />
motiveras kanske inte är så mycket att säga om. Men det är viktigt att ev. nedmonteringar<br />
inte innebär att delar av landet överges helt och hållet.<br />
Telebolagen kommer att spara mycket pengar när det fasta telenätet avvecklas. Att ställa<br />
krav på att hela landet ska kunna nås av mobiltelefoni är därför inte ett orimligt krav.<br />
Avreglering är inte detsamma som att allt ska vara lönsamt. Man kan inte räkna på<br />
kostnaden för enskilda abonnenter och fatta beslut utifrån det. I och med avregleringen av<br />
telemarknaden lämnades ansvaret över till de privata aktörerna. Nu är det dags att kräva att<br />
de faktiskt tar det ansvaret!<br />
Därför föreslår Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse att<br />
representantskapet beslutar<br />
att<br />
bifalla motionen och därmed anta den som sin egen.<br />
Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade i enlighet med styrelsens förslag.<br />
Distriktsstyrelsen svar till motion nr 44<br />
Föredragande: Isak From<br />
Motionären lyfter viktiga frågor som gäller de grundläggande rättvise- och jämlikhetsfrågorna<br />
som seglat upp i vårt land på senare tid, möjligheten att kommunicera med ny teknik var än i<br />
landet du bor.<br />
I dag finns märkbara brister inte bara i mobiltäckningen utan i delar av landet har<br />
driftsäkerheten i det fasta telenätet visat sig oacceptabelt låg. Inte minst för de boende i<br />
glesbygd och för de som arbetar ute i skog och mark och längs kusterna är detta ett stort<br />
tillgänglighets och arbetsmiljöproblem. Det skapar även svårigheter för friluftsliv, jakt- och<br />
fiske, båtliv, turist- och besöksnäringen samt fastighetsägare i glesbygden.<br />
Till skillnad från regeringen vill vi Socialdemokrater inte vänta på att marknaden själv löser<br />
detta. Staten måste ställa hårdare och tydligare krav på teleoperatörerna än vad fallet är i<br />
dag. Vi är tydliga med att det ska finns fullgod mobiltäckning i hela landet, vi vill därför ställa<br />
hårdare krav på operatörerna genom PTS (Post och Telestyrelsen). Det lapptäcke av olika<br />
standard och ägarförhållanden på bredbandsnätet är i dag en stor orsak till det avbrott i IToch<br />
teletrafiken. Vi anser därför att det kräver att ansvaret för stamnäten ligger på staten så<br />
att driftsäkerheten stärks och förbättras.<br />
Vi ser också oroväckande tecken på att nuvarande telekomregleringen fungerar dåligt och<br />
skapar osäkerhet för operatörerna, något som kan bromsa investeringar i ny kapacitet.<br />
Bredbandstillgängligheten är viktig oavsett var i Sverige man bor och oavsett om man bor i<br />
flerfamiljshus, radhus, villa eller i en eller fastighet på landsbygden. Hög hastighet i ITinfrastrukturen<br />
är helt avgörande för fungerande telefoni och data trafik såväl för<br />
privatpersoner, hushåll, företag och offentliga förvaltningar i hela landet.
92<br />
Vi ser ett tydligt samhällsansvar som marknaden inte klarar. Därför behöver länsstyrelserna<br />
ett tydligare uppdrag i kartläggningen av befintliga nät, för att möjliggöra effektiva<br />
förbättringar. Staten behöver ta huvudansvaret och understödja för ny IT-infrastruktur. Det<br />
behövs en mer offensiv satsning för att klara målet med att digitalisera Sverige.<br />
Distriktsstyrelsen menar att det är nödvändigt med en ny kraftfullare agenda för ny teknik och<br />
fungerande kommunikationer i hela landet och föreslår distriktkongressen<br />
att<br />
att<br />
bifalla motionen<br />
våra s-riksdagsledamöter får i uppdrag att via motioner eller på annat sätt agera<br />
för detta.<br />
45. Skyddandet av kvinnors och barns rättigheter<br />
Motionär: Annika Nyman, Skellefteå arbetarekommun<br />
Nu får det vara nog!<br />
I Sverige idag säger vi att vi står upp för mänskliga rättigheter och stödjer människors rop på<br />
demokrati men å andra sidan ger vi inte fullgott skydd åt dem som flytt i rädsla för sitt eget<br />
och sina barns liv och framtid. Vårt sätt att agera är inget annat än hyckleri. Gör Sverige<br />
verkligen skillnad<br />
Kvinnor utgöt en majoritet av världens befolkning men kvinnors lika rättigheter och<br />
möjligheter är fortfarande starkt eftersatt i många länder. Flickor och kvinnor nekas rätt till<br />
utbildning, inflytande (socialt, ekonomiskt och politiskt) äganderätt, rätt att bestämma över sin<br />
egen kropp och nekas rätt till fria och säkra aborter.<br />
Som socialdemokrater och som med människor är det självklart för oss att stödja människors<br />
rop på ökad frihet, mänskliga rättigheter och demokrati.<br />
Vi socialdemokrater kommer aldrig att acceptera att människor kränks och utnyttjas. Frihet,<br />
jämlikhet och solidaritet ska prägla vår migrationspolitik.<br />
Vi står upp för de mänskliga rättigheterna och känner djup solidaritet med kvinnor och barn i<br />
andra länder. Vi vill ge skydd åt dem som söker det här.<br />
Därför vill vi att Sverige gör skillnad och sätter stopp för utvisningar till de länder där förtryck<br />
av kvinnor råder.<br />
Vi vill:<br />
att<br />
att<br />
att<br />
respekten för liksom skyddandet och främjandet av kvinnors och barns<br />
rättigheter ska genomsyra svensk migrationspolitik<br />
barnkonventionen införs i svensk lag<br />
stopp sätts för utvisning till länder där förtryck av kvinnor råder.<br />
Annika Nyman<br />
Byske S-kvinnor har den 8 december 2011 antagit motionen som egen. Byske s-förening har<br />
också antagit motionens beslutspunkter 1 och 2 som egna.
93<br />
Skellefteå arbetarekommuns motionssvar:<br />
Asylrätten är en grundpelare för svensk socialdemokrati. Den är en mänsklig rättighet och<br />
utgår ifrån människors behov av skydd och deras fruktan för förföljelse. Vi vill att Sverige och<br />
EU ska ha en gemensam rättssäker, human, solidarisk och effektiv asylpolitik. Alla<br />
asylsökande ska garanteras en rättssäker och effektiv asylprövning i hela EU.<br />
Sverige har tagit och ska ta ett stort ansvar för att erbjuda skydd för flyktingar. Det finns<br />
många olika regler och lagar som bestämmer om man har rätt att stanna och bosätta sig i<br />
Sverige eller om hur man blir svensk medborgare.<br />
Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler är en flykting en person som har<br />
välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av; ras, nationalitet, religiös eller<br />
politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Förföljelsen<br />
kan komma från hemlandets myndigheter, men det kan också vara så att myndigheterna inte<br />
kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. Varje sökandes<br />
skäl ska prövas individuellt och man har rätt att få sin sak prövad i domstol.<br />
Rättssäkerheten i den svenska asylprocessen stärktes 2006 genom en ny utlänningslag. Då<br />
infördes en ny rättsordning med domstolsprövning för asylärenden. Trots dessa förbättringar<br />
finns det fortfarande finns klara brister som naturligtvis måste åtgärdas. I det stora hela<br />
måste dock svensk migrationspolitik anses som rättssäker där kvinnors och barns rättigheter<br />
säkerställs.<br />
Ett värdigt och fungerande återvändande för de människor som får avslag på sin<br />
asylansökan är en central del i den svenska migrationspolitiken. Det är av största vikt att<br />
Migrationsverket genom ett bra motivationsarbete vid avslagsbeslut kan motivera till och<br />
verka för ett värdigt återvändande. Att som motionären föreslår sätta stopp för utvisning till<br />
länder där förtryck av kvinnor råder skulle dock medföra stora problem med gränsdragning.<br />
Skulle t ex någon kunna utvisas till Irland, ett demokratiskt land inom EU men där förbud mot<br />
abort råder<br />
<strong>Socialdemokraterna</strong>s sätt att förverkliga Barnkonventionen har varit att gå igenom varje<br />
samhällsområde och ändra i alla lagar som berör barn så att varje lagstiftning utgår från<br />
barns bästa. Genomslaget för Barnkonventionen skulle dock bli ännu större om den gjordes<br />
till svensk lag.<br />
Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår att representantskapet<br />
beslutar<br />
att<br />
att<br />
att<br />
bifalla punkt 1 och 2 och därmed anta dem som egna,<br />
ge länets s-riksdagsledamöter i uppdrag att arbeta för att Barnkonventionen<br />
införlivas i svensk lag,<br />
avslå punkt 3 och därmed skicka denna punkt som enskild.<br />
Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade i enlighet med styrelsens förslag.<br />
Distriktsstyrelsen svar till motion nr 45<br />
Föredragande: Gun Ivesund<br />
Distriktsstyrelsen föreslår att distriktskongressen besluta<br />
att bifalla att-sats 1 och 2
94<br />
att<br />
ge länets S-riksdagsledamöter i uppdrag att arbeta för att barnkonventionen<br />
införlivas i Svensk lag<br />
att avslå att-sats 3<br />
46. Angående möjligheten att komma i kontakt med<br />
Försäkringskassan<br />
Motionär: Andreas Eriksson, Vindelns arbetarekommun<br />
Idag är det tyvärr både svårt och kostsamt att komma fram till Försäkringskassan.<br />
Väntetiderna är inte allt för sällan över 15 minuter. För många människor i ekonomisk knipa<br />
kan det vara riktigt kännbart att behöva ringa från sin mobil eller hemtelefon och ta den<br />
kostnaden. Det finns förvisso en kostnadsfri och personlig tjänst idag, Teletal. Men den<br />
vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Tjänsten innebär att en tolk, som kan tolka<br />
svårförstått tal, tolkar eller ger stöd i form av förtydligande, minnesstöd eller anteckningshjälp<br />
under telefonsamtal. Döva och hörselskadade kan också få hjälp via en förmedlingstjänst<br />
som nås via texttelefon. Men för de flesta finns inga kostnadsfria nummer till<br />
försäkringskassan annat än vid långa köer då kassan erbjuder en uppringningstjänst.<br />
Jag vet att det idag finns många som inte kontaktar försäkringskassan på grund av att de helt<br />
enkelt inte har råd, trots att de väntar pengar från sjuk- eller föräldrapenningen som inte<br />
kommer. Detta får till följd att de istället väntar och hoppas att det ska lösa sig, att pengarna<br />
ska komma in på kontot. Denna väntan kan få ödesdigra konsekvenser då individerna i fråga<br />
inte kan betala sina räkningar i tid, vilket i sig kan leda till förseningsavgifter eller till och med<br />
betalningsanmärkningar. Det kan också vara så illa att det inte finns pengar till mat på<br />
borden.<br />
Så här kan vi inte ha det i ett land som Sverige. Alla ska ha rätt att både enkelt och<br />
kostnadsfritt kunna komma i kontakt med Försäkringskassan. Därför föreslår jag:<br />
att<br />
att<br />
att<br />
<strong>Socialdemokraterna</strong> verkar för att införa ett kostnadsfritt nummer till<br />
Försäkringskassan.<br />
<strong>Socialdemokraterna</strong> verkar för att Försäkringskassan inför en kostnadsfri<br />
uppringningstjänst i likhet med den som exempelvis Trygg-Hansa har idag. Du<br />
som kund går in på hemsidan, väljer ärende, skriver in ditt telefonnummer och<br />
sedan blir du uppringd.<br />
<strong>Socialdemokraterna</strong> verkar för att Försäkringskassan inför en tjänst där kunden<br />
kan sms:a in sitt nummer till Försäkringskassan och sedan bli uppringd.<br />
Andreas Eriksson<br />
<strong>Socialdemokraterna</strong> Vindeln<br />
Vindelns arbetarekommuns representantskap har behandlat frågan 2012-01-12.<br />
Arbetarekommunen anser att motionen belyser en viktig fråga i samhället som behöver<br />
åtgärdas och beslutar att anta motionen som sin egen och skickar den därför till<br />
distriktskongressen.
95<br />
Distriktsstyrelsen svar till motion nr 46<br />
Föredragande: Åke Nilsson<br />
I motionen tas en viktig princip fråga upp nämligen hur långt och till vilken grad ska våra<br />
myndigheter underlätta kontakten med vi ”vanliga medborgare”. Lagstiftningen blir allt<br />
tydligare att vår omgivning ska tillgänglighets anpassas för olika funktionshinder. Arbeten<br />
bedrivs generellt för att förenkla och öka förståelsen av olika regler. Motionens intentioner<br />
och att satser stämmer väl överens med vår syn på att underlätta kontakter med olika<br />
funktioner i samhället.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta:<br />
att<br />
bifalla motionen<br />
att sända motionen till partikongressen 2013