Förbudsregeln i 52 e § URL och moderna trender - Juridicum ...

juridicum.su.se

Förbudsregeln i 52 e § URL och moderna trender - Juridicum ...

Juridicum Stockholms Universitet

Stefan Lins

Förbudsregeln i 52 e § URL

- och moderna trender i upphovsrätten

Examensarbete 20 p

Handledare: Daniel Westman

Ämnesområde: IT-rätt

HT2006


Innehåll

Sammanfattning ......................................................................................................... 4

Förord......................................................................................................................... 5

Förkortningar .............................................................................................................. 6

1. Inledning................................................................................................................. 7

1.1 Bakgrund till ämnet............................................................................................... 7

1.2 Syfte och problematik ........................................................................................... 8

1.3 Metod och material ............................................................................................... 9

1.4 Viktigare avgränsningar ...................................................................................... 10

1.5 Fotnoter .............................................................................................................. 11

1.6 Kommentar till dispositionen............................................................................... 11

2. Tekniska åtgärder och hjälpmedel........................................................................ 12

2.1 Tekniska åtgärder............................................................................................... 12

2.1.1 Användningsområde........................................................................................ 12

2.1.2 CSS ................................................................................................................. 13

2.1.3 Macrovision ..................................................................................................... 14

2.2 Hjälpmedel.......................................................................................................... 15

2.2.1 Motåtgärder ..................................................................................................... 15

2.2.2 DeCSS............................................................................................................. 16

2.2.3 AnyDVD........................................................................................................... 18

2.3 Framtidens tekniska åtgärder ............................................................................. 19

3. Lagregler .............................................................................................................. 21

3.1 Grundläggande värderingar i upphovsrätten ...................................................... 21

3.2 Gällande rätt – en kort översikt av upphovsrättens lagregler i svensk rätt.......... 23

3.2.1 Den internationella aspekten ........................................................................... 24

3.2.2 EU och Sverige................................................................................................ 24

3.3 Behovet av ny lagstiftning.................................................................................. 25

3.4 Den nya regleringen i URL ................................................................................. 26

3.4.1 6 a kap. samt anknytande principer i URL ....................................................... 26

3.4.1.1 Teknisk åtgärd.................................................................................................. 27

2


3.4.1.2 Definitionen av kringgående ............................................................................ 29

3.4.1.3 Kopiering för privat bruk - i ny skepnad.......................................................... 32

3.4.1.4 Undantaget i 52 f § ........................................................................................... 34

3.5 Förbudsregeln i 52 e §........................................................................................ 35

3.6 Infosocdirektivet.................................................................................................. 39

3.6.1 Bakgrund och översikt ..................................................................................... 39

3.6.2 Implementeringen i svensk rätt och kritiken av den ......................................... 40

4. Diskussion ............................................................................................................ 43

4.1 Tekniska åtgärder och 52 e § ............................................................................. 43

4.1.1 Kritik mot 6 a kapitlet ....................................................................................... 43

4.1.2 Allmän kritik mot 52 e § ................................................................................... 45

4.1.3 Vad är egentligen syftet med 52 e § och kan det uppnås.............................. 47

4.2 Personliga funderingar kring trender i modern upphovsrätt................................ 50

4.2.1 Skapandet av en ny upphovsrätt ..................................................................... 50

4.2.2 Skydd i tre nivåer............................................................................................. 50

4.2.3 Från individuellt ansvar till lagstiftning – en skiftande norm ............................. 51

4.2.4 Balans.............................................................................................................. 52

4.2.5 Upphovsrätten i en marknadsekonomi ............................................................ 53

5. Sammanfattande slutsatser .................................................................................. 55

6. Bilagor .................................................................................................................. 57

6.1 Bilaga 1: 6 a kap. Skydd för tekniska åtgärder m.m. .......................................... 58

6.2 Bilaga 2: Infosocdirektivet, artikel 6 .................................................................... 61

7. Käll- och litteraturförteckning ................................................................................ 63

7.1 Litteratur ............................................................................................................. 63

7.2 Offentligt tryck..................................................................................................... 63

7.3 Europarättsligt material....................................................................................... 64

7.4 Rättsfall............................................................................................................... 64

7.5 Utländska författningar........................................................................................ 64

7.6 Elektroniskt material ........................................................................................... 65

3


Sammanfattning

Denna uppsats förklarar innebörden av 52 e § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära

och konstnärliga verk. Den behandlar de termer och begrepp som förekommer i lagtexten och

beskriver vilka problem regeln är tänkt att lösa samt analyserar huruvida dessa syften är

uppnådda eller inte. Parallellt analyseras även de moderna trender i upphovsrätten som bl.a.

52 e § är ett uttryck för. Uppsatsen avslutas med en diskussion som knyter de två delarna

samman.

Resultatet är ett konstaterande att lagstiftningen har mycket svårt att följa den tekniska

utvecklingen och att det finns en uppenbar tröghet i näringslivets försök att anamma ny teknik.

Regeln i 52 e § kan därför inte utan reservation kunna sägas uppnå sitt huvudsakliga syfte och

den är dessutom lagtekniskt problematisk att tillämpa. Samtidigt hävdas att lagstiftning som

sådan inte alltid är det bästa alternativet för att lösa problem inom den moderna upphovsrätten.

4


Förord

Den här uppsatsen har tagit mig betydligt längre tid att skriva än jag först avsett. Dock är det

inget jag idag ångrar eftersom jag under skrivandets gång har lärt mig så enormt mycket om

såväl juridik som samhället i stort och om mig själv framför allt.

Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Daniel Westman som så generöst delat med sig

av sin tid och sina kunskaper och alltid funnits tillgänglig när helst jag behövt hans hjälp.

Jag vill också tacka min underbara fru Alisa för att hon varit ett sådant fantastiskt stöd under

denna långa process och för att hon varit så otroligt tålmodig.

5


Förkortningar

a.a.

Anfört arbete

AACS

Advanced Access Content System

ADSL

Asymmetric Digital Subscriber Line

AGC

Automatic Gain Control

BD

Blu-Ray Disc

CSS

Content Scramble System

DMCA Digital Millenium Copyright Act

DRM

Digital Rights Management

DVD

Digital Versatile Disc

EU

Europeiska Unionen

f. Följande sida

ff.

Följande sidor

GB

Gigabyte

HD-DVD High Definition Digital Video Disc eller

High Density Digital Versatile Disc

Infosoc The Information Society Directive

MB

Megabyte

MPAA

Motion Picture Association of America

MP3 MPEG-1 Audio Layer 3

P2P

Peer-to-peer

PDF

Portable Document Format

TRIPS

Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights

URL

Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

VHS

Video Home System (ursprungligen en förkortning av Vertical Helical Scan)

WCT

World Intellectual Property Organization Copyright Treaty

WIPO

World Intellectual Property Organization

WTO

World Trade Organization

WWW

World Wide Web

6


1. Inledning

1.1 Bakgrund till ämnet

Film, musik, böcker och andra verk har med hjälp av dagens digitala teknik fått ett nytt liv i

en parallell virtuell värld kanske mest känd för det stora flertalet som ”Cyberspace”. 1

Den senare tidens explosionsartade utveckling inom informationsteknologin lär inte ha gått

någon förbi, åtminstone inte i den industrialiserade delen av världen, och allt fler människor

föds in i en värld där datorkunskaper och kanske särskilt kunskaper om Internet räknas till

allmänbildningen. Vi har på relativt kort tid gått från ett jordbrukssamhälle till ett

industrisamhälle till ett informationssamhälle och världen ser mycket annorlunda ut idag

jämfört med vad den gjorde för bara 25 år sedan. 2

I detta snabbt föränderliga samhälle är det inte bara de enskilda individerna som måste

anpassa sig och lära sig att anamma den nya verkligheten utan även de system som reglerar

samhället i stort måste ses över och omstruktureras vid behov. Ett av det kanske mest centrala

av dessa är rättssystemet som genomsyrar i stort sett allt i det moderna industrisamhället.

Den här uppsatsen behandlar en särskild del av det svenska rättsystemet som i och med denna

explosiva utveckling av IT-samhället fått allt större betydelse och uppmärksamhet, nämligen

upphovsrätten. I informationssamhället har immaterialrätten blivit oerhört mycket viktigare än

den varit tidigare, i den bemärkelsen att den nu kommit att representera betydligt större

ekonomiska värden. 3 På en marknad där information och idéer blivit allt vanligare

handelsvaror har de ekonomiska intressen som regleras av upphovsrätten i sin tur framtvingat

krav på starkare skydd och effektivare sanktioner från samhällets sida.

1 Ett uttryck myntat av författaren William Gibson i boken Neuromancer, London: Grafton/Collins, 1984.

http://webopedia.internet.com/TERM/c/cyberspace.html

2 För att ge ytterligare ett perspektiv på hur snabbt människan utvecklats i modern tid kan nämnas att forskare,

enligt BBC, menar att det tog ca en miljon år för den förhistoriska människan att utveckla stenyxan till

modernare droppformade varianter. http://news.bbc.co.uk/1/hi/sci/tech/664967.stm

3 Se bl. a. Koktvedgaard/Levin, s. 27 och Torremans, s. 16 ff.

7


1.2 Syfte och problematik

Jag har valt att belysa och diskutera en specifik reglering inom den moderna svenska

upphovsrätten, nämligen förbudet i 52 e § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och

konstnärliga verk (i fortsättningen kallad URL) mot hantering av hjälpmedel som kan

användas för kringgående av tekniska åtgärder. Exakt vad som avses med detta förbud

kommer att framgå av de efterföljande kapitlen, men i korthet kan innehållet beskrivas som en

regel som förbjuder hantering, t.ex. försäljning och tillverkning, av hjälpmedel som kan

användas för att kringgå tekniska åtgärder. Det handlar alltså inte om ett kopieringsförbud

utan om ett förbud att hantera vissa hjälpmedel som i sin tur kan användas för att kringgå t.ex.

kopieringsspärrar. 4 Syftet med ett sådant kringgående skulle t.ex. kunna vara att möjliggöra

olovlig kopiering av upphovsrättsskyddat material. 5

För att ytterligare förtydliga vid vilken tidpunkt denna regel aktualiseras följer här en kort

redogörelse för de upphovsrättsliga skydd som svensk lag erbjuder i den ordning jag tycker att

de lämpligen, av pedagogiska skäl, bör presenteras:

1. Att kopiera upphovsrättsligt skyddat material utan tillåtelse från

upphovsrättsinnehavaren utgör upphovsrättsintrång och är ett brott mot 2 § 1 st. URL.

Detta gäller dock endast om inte någon inskränkning är tillämplig.

2. Att kringgå en teknisk åtgärd, t.ex. ett kopieringsskydd, är ett brott enligt 52 d § URL.

3. Att i förvärvssyfte hantera, t.ex. tillverka och sälja, hjälpmedel som kan användas för

att kringgå en teknisk åtgärd är ett brott enligt 52 e § URL. 6

Jag ser det som flera nivåer av skydd, där den första är den centrala. Därefter minskar

skyddets betydelse i relation till de grundläggande immaterialrättsliga principerna. Med detta

menar jag att ett brott mot t.ex. den tredje nivån förstås kräver att gärningsmannen även bryter

mot såväl den andra som den första för att upphovsrätten verkligen ska hotas. Med andra ord

finns det knappast något värde i att förbjuda hantering av hjälpmedel om inte såväl själva

kringgåendet av tekniska åtgärder som den olovliga kopieringen av det upphovsrättsligt

4 Förbudet mot kringgående (av t.ex. kopieringsskydd) finns i 6 a kap. 52 d § URL.

5 Olovlig kopiering av sådant material är ett brott mot 2 § 1 st. URL.

6 Brott mot samtliga ovanstående lagrum sanktioneras enligt 53 § URL och kan ge böter eller fängelse i högst 2

år. För överträdelse av 52 e, 52 d och 52 g §§ kan det även dömas till ansvar enligt 57 b § vilket kan ge böter

eller fängelse i högst 6 månader (det senare gäller endast brott mot 52 e och 52 g §§).

8


skyddade verket också är förbjudet. Det är på detta sätt fullt möjligt att tänka sig även

ytterligare nivåer efter den tredje som kontrollerar än mer perifera aspekter på situationen

ifråga vilket jag har anledning att återkomma till i en senare del av arbetet. Denna uppsats

behandlar alltså regeln i den sista nivån – nivå 3 i listan ovan. Såväl regeln i 2 som 3 är ny i

svensk rätt och infördes i juli 2005. Resonemanget om skyddsnivåer kommer jag att utveckla i

kapitel 4.

Jag ska i denna uppsats i stora drag redogöra för innebörden av de centrala begreppen såsom

kringgående och tekniska åtgärder, och ge några exempel på de senare. Vidare ska jag

diskutera förbudsreglerna och studera hur de fungerar i praktiken. Jag kommer även att

analysera hur väl de stämmer överens med annan lag, närmare bestämt det EG-direktiv 7 som

legat till grund för den svenska lagen vilket presenteras mer utförligt i kapitel 3. Min fokus

kommer i allt väsentligt att ligga på frågan om hur den tekniska verkligheten påverkas av de

nya lagreglerna. Jag kommer dock även att diskutera hur lagregler som dessa fungerar samt

vad det är som skapar behovet av dem – om det nu finns ett behov

I uppsatsens avslutande del kommer jag (som ett komplement till denna genomgång av

gällande rätt) att ge en aningen mer personlig tolkning av hur denna förbudsregel hänger

samman med det moderna samhällets krav på ökad lagstiftning inom immaterialrätten och

vilket sätt jag menar att det ibland finns skäl att ifrågasätta denna typ av lagstiftning. Det var i

första hand dessa, senare, frågor som väckte mitt intresse för ämnet som helhet.

1.3 Metod och material

En introduktion till ämnet hämtades från doktrin, såväl från svenska som utländska källor,

som allmänt behandlade upphovsrätt och IT. Jag kom senare in på den fråga som denna

uppsats behandlar och läste därefter artiklar och litteratur som tog upp frågeställningen mer i

detalj. Jag har eftersträvat att, när det varit möjligt, läsa verk från många olika författare i

syfte att få en så bred bas som möjligt att själv utgå ifrån i den diskuterande delen. Jag har

hela tiden haft för avsikt att dela upp det här arbetet i en redogörande del och en

analytisk/resonerande del.

7 Det s.k. Infosocdirektivet. Full lydelse: Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj

2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället.

9


Det finns avsevärda fördelar med att skriva inom ett ämnesområde som är så nytt, 8 dynamiskt

och högaktuellt men naturligtvis finns det även nackdelar. En av de senare är bristen på

uppdaterad och korrekt litteratur. När utvecklingen går fort är det självfallet mycket svårt, om

inte rent av omöjligt, att kontinuerligt revidera och publicera böcker som täcker in i stort sett

allt väsentligt och presenterar det på ett tydligt och korrekt sätt. I och med IT-samhällets

födsel har dock allt fler författare med teknikens hjälp funnit nya metoder att nå sin publik

och i IT-rätten som ämnesområde tycks det mig nu allt vanligare att böcker och andra

publikationer tillgängliggörs via hemsidor o. dyl. snarare än genom tryckt skrift. 9 En stor del

av det material jag använt mig av under arbetet med denna uppsats har därför baserats på

källor som jag tagit del av via World Wide Web (i fortsättningen kallat WWW) även om det

naturligtvis varit nödvändigt för mig att även läsa en hel del litteratur, vilket torde framgå av

källförteckningen.

1.4 Viktigare avgränsningar

Även om den tekniska aspekten av vad som behandlas i denna uppsats berörs och i viss del tar

mycket plats, t.ex. i beskrivningar av tekniska åtgärder o.dyl., så är det inte min målsättning

att fullständigt och i minsta detalj redogöra för hur dessa tekniker fungerar. Avsikten är endast

att i stora drag ge en översiktlig bild av teknikerna och knyta dem till den upphovsrättsliga

diskussionen. För den som vill läsa mer djupgående om dessa tekniker och system finns det

en närmast obegränsad mängd information tillgänglig bl.a. via WWW. De webbadresser jag

hänvisar till i denna uppsats är kanske lämpliga startpunkter för en sådan vidareläsning.

Jag ställer mig något kritisk till förbudsreglerna men jag vill förtydliga att det inte är min

avsikt att inom ramen för denna korta uppsats presentera ett fullgott alternativ till dem eller på

annat sätt uttömmande svara på frågan om hur vi bäst kan lösa problemet med illegal

fildelning och liknande negativa följder av den tekniska utvecklingen. Detta arbete fokuserar

på den specifika frågan om förbudet mot hantering av hjälpmedel som kan användas för

kringgående och på hur studier av den regeln kan ge en inblick i dessa övriga frågor. Trots allt

8 Jag syftar här endast på IT-rätten eftersom immaterialrätten som bekant har anor mycket långt tillbaka i tiden

och den första svenska immaterialrättsliga lagen kom redan 1752. Koktvedgaard/Levin, s. 56

9 Författaren Lawrence Lessig, professor vid Stanford Universitet, har bl.a. använt sig av Internet vid

distributionen av sin bok Free Culture. Parallellt med utgivningen av den tryckta kommersiella versionen släppte

han en version i pdf-format på en hemsida på WWW som kunde laddas ner gratis av allmänheten.

http://www.free-culture.cc/

10


så är ju såväl diskussionen om tekniska åtgärder som diskussionen om upphovsrättens

principer i förhållande till dagens utbredda piratkopiering båda centrala delar inom IT-rätten.

1.5 Fotnoter

Jag har valt att i fotnoterna endast kort hänvisa till författare och sidnummer för att istället

presentera verken mer utförligt, med all nödvändig detalj, i slutet av uppsatsen (kapitel 7).

Undantaget är webbadresser, adresser på WWW, som jag redovisar i full lydelse i fotnoten.

Dock är det bara i källförteckningen som det framgår vid vilken tidpunkt webbadresserna

hade påstådd lydelse.

1.6 Kommentar till dispositionen

Detta första kapitel innehåller inledning och problemformulering m.m. I kap 2 behandlas

några av de tekniska åtgärder som skyddar upphovsrättsliga verk och de hjälpmedel som kan

användas för att kringgå dessa skydd. Kapitel 3 redogör för de huvudsakliga lagregler som

berörs och fokus ligger här på 6 a kap. URL (särskilt 52 e §) och det ovan nämnda

Infosocdirektivet. I kapitel 4 tar diskussionen vid och jag sätter skydd, hjälpmedel och lagar i

en kontext för att belysa några problem som kan uppstå. Avslutningsvis sammanfattar jag

mina slutsatser i kapitel 5 och presenterar bilagor i kapitel 6. Käll- och litteraturförteckning

återfinns sist i uppsatsen.

11


2. Tekniska åtgärder och hjälpmedel

2.1 Tekniska åtgärder

2.1.1 Användningsområde

Tekniska åtgärder 10 används på ett flertal olika sätt och i olika sammanhang. Den praktiska

tillämpningen påverkas bl.a. av den tekniska miljön men även av huruvida andra enligt lag får

nekas tillgång till den information som skyddas eller ej. Det senare kan t.ex. vara fallet i

situationer där rättslig kontroll slår fast ett subjekts rätt att ta del av viss information. 11 Även

om tillämpningen av en teknisk åtgärd är praktiskt genomförbar så garanterar inte det att en

sådan åtgärd direkt kan implementeras. Rättighetshavaren kan endast i vissa fall skydda sitt

verk med hjälp av en teknisk åtgärd utan inskränkningar medan han i andra fall får finna sig i

att vissa användare enligt lag garanteras möjligheten att nyttja verket. Tekniska åtgärder kan i

sådana fall inte användas för att begränsa denna rättighet.

De tekniska åtgärder som här är föremål för diskussion utgör ett sätt för den som applicerar

dem att skapa en faktisk kontroll över information, dvs. en möjlighet att bestämma över vilka

som ska få tillgång (access) till och rätt att på annat sätt förfoga över informationen, t.ex.

genom att kopiera den eller göra den tillgänglig för allmänheten. Jag kommer nedan att

presentera två exempel på sådana tekniska åtgärder som för närvarande används inom

filmindustrin. Denna industri har på senare år i allt högre grad förekommit som pådrivande

maktfaktor i debatten om upphovsrättens utveckling 12 och har, till skillnad från

musikindustrin, utsatts sent för de negativa följder som den tekniska utvecklingen givit

upphov till de senaste åren, t.ex. piratkopiering via fildelningsnätverk såsom P2P (peer-to-

10 En alternativ beteckning, som har kommit att användas allt oftare de senaste åren, är DRM (Digital rights

management). Dock är detta ett avsevärt vidare begrepp än tekniska åtgärder då det inkluderar även andra

former av skydd för upphovsrättsliga verk. http://en.wikipedia.org/wiki/Digital_rights_management.

11 Westman, Tekniska åtgärder. Nordiskt genomförande av Infosocdirektivet, s. 561.

12 Tydligast är kanske detta i USA där branschorganet MPAA har gått i bräschen för civila stämningar mot bl. a.

fildelare. http://www.svd.se/dynamiskt/naringsliv/did_9764107.asp.

12


peer). 13 Anledningen till detta menar somliga är att filmmediet i den digitala världen består av

betydligt större filer än andra medier. En musikfil i MP3-formatet är oftast ca 4 MB stor

medan en film i DivX-formatet sällan är mindre än 650 MB. Överföring av en filmfil ställer

därför krav på mycket hög bandbredd. Det är först i och med utvecklingen, och kanske i än

högre grad utvidgningen, av snabbare Internetanslutningar såsom bredband och ADSL som

användare fått möjligheten att sprida och ladda ner även dessa verk. 14

De tekniska åtgärder som är vanligast förekommande i denna miljö är konstruerade för att

antingen reglera tillgängligheten till mediet, s.k. accesskydd 15 , eller möjligheten att

mångfaldiga innehållet, s.k. kopieringsskydd. 16 Jag kommer att ge ett exempel från vardera

kategorin.

2.1.2 CSS

Det är nog inte en överdrift att påstå att CSS, Content Scramble System, 17 är en av de mest

omtalade tekniska åtgärderna inom filmbranschen på senare tid. I och med övergången 18 från

VHS 19 till DVD har gradvis allt fler fått upp ögonen för detta system finns inbyggt i de flesta

DVD-spelare, DVD-brännare och annan liknande utrustning. CSS utvecklades 1996 av DVD

CCA 20 - en organisation som än idag har som främsta syfte att övervaka och utveckla skyddet

för DVD-mediet. Syftet med CSS var ursprungligen att man önskade kontrollera vilka

maskiner som skulle kunna spela upp DVD-formatet och på så sätt skapa en viss garanti och

säkerhet inom branschen. 21

13 Även TV-program har på senare år blivit föremål för liknande spridning med en uppskattad ökning i antalet

filer, som sprids illegalt, på 150 % under 2004-2005. a.a. P2P är ett mycket populärt fildelningssystem som år

2002 hade över 100 miljoner användare, Vaidhyanathan s. 47. I Sverige finns ca 600 000 användare av

fildelningsprogram, http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jspd=46152&a=570607.

14 Matsuura, s. 98. I Sverige hade, i oktober 2005, 3,1 miljoner människor tillgång till bredband. Uppgiften

hämtad från Mediavisions undersökning 2005-10-27. www.mediavision.se.

15 Kallas ibland även åtkomstspärr.

16 Detta speglas även av lydelsen i 52 b § 2 st. URL som nämner exemplarframställning (kopiering) och

tillgängliggörande för allmänheten men inte access. I praktiken innebär dock access i digitala apparater ett

framställande av en tillfällig kopia och därmed också en exemplarframställning, Prop. 2004/05:110, s. 293.

17 Fritt översatt från engelskan ”innehållsförvrängningssystem”.

18 Denna övergång inleddes redan 1996 (i Japan) men nådde allmän popularitet först några år senare.

19 En uppspelnings- och inspelningsstandard för videokassetter utvecklad av JVC. Lanserades 1976.

20 DVD Copy Control Association. http://www.dvdcca.org.

21 De tillverkare som vill använda CSS är tvungna att godkänna vissa separata villkor formulerade av DVD CCA.

Bl.a. inkluderar dessa en skyldighet att omöjliggöra kopiering av det skyddade verket. Westman, Tekniska

åtgärder. Nordiskt genomförande av Infosocdirektivet, s. 562.

13


CSS är ett accesskydd vilket innebär att skyddet aktiveras först i själva

uppspelningsmomentet. Systemet baseras på en 40-bitars krypteringsalgoritm och fungerar

som en slags handskakning mellan media (DVD-skiva) och DVD-spelare. Med andra ord så

skyddar krypteringen materialet på DVD-skivan (t.ex. en film) och ser till så att uppspelning

endast tillåts på särskilt utrustade maskiner, d.v.s. maskiner som är försedda med den

motsvarande krypteringsnyckeln. Tillverkare av t.ex. DVD-film eller DVD-spelare betalar en

licensavgift till DVD CCA för att få tillgång till koderna/nycklarna i fråga och kan därefter

integrera dem i sina produkter.

CSS erbjuder alltså skydd i första hand i och med uppspelning av en DVD-skiva på en DVDspelare

men även som ren digital information på DVD-skivan är materialet skyddat genom

krypteringen i CSS. Detta innebär att innehållet inte blir läsbart ens om en användare via sin

hemdator skulle kopiera över hela skivan till sin hårddisk. Finns det ingen krypteringsnyckel

på den läsande enheten så är materialet oanvändbart. Detta gäller dock i dagsläget endast med

vissa begränsningar vilket jag återkommer till i stycket om utrustning nedan.

2.1.3 Macrovision 22

Till skillnad från CSS, som reglerar tillgängligheten, är Macrovision ett kopieringsskydd som

bara påverkar materialet när det kopieras. Tekniken utvecklades strax efter att de första

videobandspelarna släpptes på marknaden och det första verk som skyddades var en

amerikansk film från 1984. Tekniken utvecklades sedermera, från en helt analog tillämpning,

till att även skydda DVD-mediet, digitalt, och var redan vid introduktionen av DVD-spelaren

etablerad bland tillverkarna som ett standardskydd. 23 Idag finns Macrovision kopieringsskydd

integrerat i produkter motsvarande ett marknadsvärde på 85 miljarder amerikanska dollar. 24

Macrovision använder spelarens inbyggda signalkorrigering, s.k. automatic gain control eller

AGC, för att hindra att materialet felfritt kopieras till ett annat medium. Denna

signalkorrigering används normalt för att optimera videosignalen genom att dämpa för starka

signaler och förstärka svaga. Vad Macrovision gör är att lägga till vissa signaler i den del av

22 Numer ett samlingsnamn för de olika tekniska åtgärder och lösningar som företaget Macrovision erbjuder.

23 http://en.wikipedia.org/wiki/Macrovision.

24 När detta skrivs, motsvarande ca 612 miljarder svenska kronor. Uppgiften från www.macrovision.com.

14


ildmaterialet som inte är synlig på TV-skärmen, det s.k. vertical blanking interval. 25 På detta

sätt luras AGC i spelaren att förstärka signaler som det egentligen inte är något fel på vilket

resulterar i att bildmaterialet inte kan utnyttjas. De tillsatta signalerna växlar dessutom så att

användaren inte själv ska kunna isolera och justera den felaktiga signalen. I slutändan blir det

som skulle ha varit en film bara en blinkande TV-skärm eller en bild med hopplöst förvrängda

färger.

2.2 Hjälpmedel

2.2.1 Motåtgärder

I takt med utvecklingen och den ökade implementeringen av tekniska åtgärder har det av

andra parter utvecklats motåtgärder i syfte att göra skydd såsom CSS och liknande tekniska

åtgärder verkningslösa. Dessa motåtgärder kallar jag i denna uppsats för hjälpmedel.

Förbudet i 52 e § URL gäller hantering av anordningar, produkter, komponenter samt

tillhandahållande av tjänster vilket jag sammanfattningsvis kallar för hantering av hjälpmedel.

När man talar om dessa hjälpmedel är det, åtminstone när digitala media är inblandade,

knappast tal om fysiska verktyg och konstruktioner utan snarare är det i praktiken

datorprogram som avses. De tekniska åtgärder som jag redogjort för ovan bygger i sin grund

på hur olika signaler och koder ska tolkas eller läsas av den enhet som mottager dem och

därför är det kanske inte en så främmande tanke att det förmodligen går att manipulera dessa

signaler och koder i syfte att göra den tekniska åtgärden verkningslös. Verksamheten med att

skapa dessa hjälpmedel har ofta tillskrivits s.k. hackers men även inom den legala

mjukvaruindustrin finns det aktörer som arbetar med detta. Jag kommer nedan att presentera

två olika hjälpmedel.

25 För DVD, som läses digitalt, används istället en särskild kod för att uppnå samma effekt.

15


2.2.2 DeCSS

Precis som namnet antyder är DeCSS motåtgärden till CSS. I praktiken var dock DeCSS, när

källkoden först presenterades, inte ett helt fungerande program 26 men det har ändå blivit ett av

de mest omskrivna. Det har dessutom banat väg för många andra tillämpningar – alla med det

specifika syftet att kringgå CSS-skyddet på DVD-skivor.

DeCSS var ett litet och relativt simpelt program som skrevs för operativsystemet Microsoft

Windows. En enkel meny gav användaren några få alternativ och genom ett klick kunde CSSkrypterad

data läsas från en instoppad DVD-skiva och sedan sparas i dekrypterad form på

användarens hårddisk. Själva dekrypteringsprocessen fungerade på samma sätt som i vanliga

DVD-spelare och möjliggjorde i sin tur såväl uppspelning som kopiering av de data som

hämtats från DVD-skivan.

DeCSS:s historia fick sin början i oktober 1999 då en ung norrman, Jon Lech Johansen,

tillsammans med två andra, 27 offentliggjorde källkoden till ett program som de lyckats skapa

genom s.k. reverse engineering. 28 Programmet kallades DeCSS och möjliggjorde för första

gången uppspelning av DVD-skivor på annan utrustning än den som godkänts av DVD-CCA.

Det som, mer än något annat, orsakade uppståndelse kring detta var att koden i DeCSS i sin

tur avslöjade själva kärnan i CSS-koden som hållits hemlig av DVD-CCA just för att

omöjliggöra utvecklingen av program som detta. Johansen och de övrigas syfte med

programmet var att kringgå CSS-skyddet så att DVD-skivor skulle kunna spelas upp på en

dator utrustad med operativsystemet Linux vilket annars inte skulle vara möjligt då systemet

saknade de nödvändiga krypteringsnycklarna.

För DVD-industrin innebar denna utveckling ett hot på flera nivåer. Å ena sidan var man mån

om att den hemliga koden inte spreds vidare, å andra sidan ville man stoppa utvecklingen av

program såsom DeCSS och se till så att de ansvariga straffades och hindrades från vidare

verksamhet. DVD-CCA, tillsammans med den amerikanska filmindustrins

branschorganisation MPAA, försökte först stoppa spridningen av koden genom att hävda att

26

http://dvd-copy.blogspot.com/2005/07/brief-history-of-dvd-copying-part-1.html.

27 Tillsammans kallade MoRE (Masters of Reverse Engineering).

28 Termen är tagen direkt från engelskan men det förefaller som om någon svensk översättning inte är i bruk.

Fritt översatt ”omvänd ingenjörskonst”.

16


den var en affärshemlighet. När detta inte bar frukt gick man istället över till att hävda brott

mot kringgåendeförbudet i DMCA 29 - en lag som trätt i kraft 1998 och som hade introducerat

regler som i mångt och mycket, fast med vissa väsentliga undantag, liknar de vi har i svensk

lag idag.

Den rättsliga processen om distributionen av källkoden fick stor uppmärksamhet och fallet,

det s.k. DeCSS-fallet, var det första att ta upp huruvida kod åtnjöt yttrandefrihetsskydd eller

inte. En man vid namn Eric Corley åtalades för brott mot DMCA. Han hade i november 1999

skrivit en artikel på sin hemsida i vilken han bl.a. uppgivit den maskinkod som programmet

DeCSS bestod av och uppmanades av käranden, Universal studios, att genast ta bort koden.

Till sitt försvar hävdade Corley bl.a. att kod är att jämställa med yttrande och därför bör

skyddas av den amerikanska yttrandefrihetsgrundlagen. Domstolen beslutade dock till

kärandens fördel den 17 augusti 2000 30 då man fann att koden möjliggjorde ett olagligt

kringgående och därför inte fick spridas enligt DMCA. Överinstansen fastställde domen den

28 november 2001, efter överklagan från svaranden, och Corley tvingades slutligen att ta bort

koden, och samtliga länkar till andra hemsidor som publicerat den, från sin hemsida. All

distribution av DeCSS källkod förbjöds och andra hemsidor som publicerat den uppmanades

att snarast upphöra med det. Processen mot den norske utvecklaren, i vilken det hävdades att

hans handlingar utgjort dataintrång, fick dock ett annat slut då den norska domstolen, den 7

januari 2003, frikände honom från ansvar på den grund att det inte kunde anses olagligt att

göra en kopia av ett inköpt original i syfte att möjliggöra konsumtion av innehållet. 31

Idag finns det flera program som kringgår CSS-skyddet precis som DeCSS gjorde men de har

utvecklats från att utföra endast detta till att samtidigt kringgå ett flertal tekniska åtgärder.

Mitt nästa exempel är just ett sådant program.

29 Digital Millenium Copyright Act, section 1201. http://static.chillingeffects.org/1201.shtml.

30 Universal City Studios, Inc. v. Reimerdes, 111 F.Supp.2d 294 (S.D.N.Y. 2000).

31 Oslo Tingretts dom den 7 januari 2003, sak nr: 02-507 M/94. Domen finns, i engelsk översättning, på:

http://www.eff.org/IP/Video/Johansen_DeCSS_case/20030109_johansen_decision.html. Ärendet togs senare

upp till ny prövning men även då nåddes samma slutsats och till sist, den 5 januari 2004, valde den norska

ekobrottsmyndigheten att avstå från att driva ärendet ytterligare. http://en.wikipedia.org/wiki/Decss.

17


2.2.3 AnyDVD

Sedan länge har datorkunniga personer med intresse för kryptering och liknande frågor varit

sysselsatta med att försöka besegra de skydd som industrin utvecklat för sina produkter och

signalkorrigeringen och kodningen i Macrovisions kopieringsskydd är förstås inget undantag.

En snabb sökning på WWW skulle ge en mängd exempel på hjälpmedel av detta slag men jag

har valt Slysofts AnyDVD 32 eftersom det på ett tydligt sätt symboliserar den här typen av

programs mångsidighet och överväldigande kapacitet. Genom dekryptering, på sätt som är för

mig okända, kan AnyDVD på relativt kort tid göra såväl kopieringsskydd, t. ex. Macrovision,

som andra mer utvecklade och moderna tekniska åtgärder, inklusive CSS som diskuterats

ovan, helt verkningslösa. Med programmet installerat på en vanlig hemdator med det idag

marknadsdominerande operativsystemet Microsoft Windows kan en användare enkelt lägga in

en skyddad DVD-skiva i sin DVD-läsare och sedan göra ett obegränsat antal kopior – alla lika

perfekta som originalet. Dessutom erbjuder tillverkaren uppdateringar via WWW så att

programvaran hela tiden är redo att möta de senaste tekniska åtgärderna.

Det vore inte märkligt att anta att utrustning som denna endast säljs under disk i någon mörk

och suspekt butik men sanningen är att det inte alls är särskilt svårt att få tag i ett exemplar.

Mjukvaran finns att ladda ner via tillverkarens hemsida och sedan köper man en

användarlicens, som även det sker över WWW, vilket låser upp programmet till dess fulla

potential. Värt att poängtera är att hjälpmedlet endast säljs på detta sätt och alltså inte i butik

någonstans. Anledningen är enligt tillverkaren, som är baserad i Västindien, att ”[vår produkt]

är förbjuden enligt lag i de flesta europeiska länder”. 33 Det förefaller även som om AnyDVD

sprids massivt via olika fildelningsnätverk.

Alternativ till AnyDVD är bl.a. det kinesiska 34 programmet DVDFab Platinum vilket enligt

informationen på hemsidan utlovar att ta bort alla skydd som kan finnas på en DVD-skiva. En

tidigare, mycket populär, variant på samma programvarutyp var DVD Decrypter, vilket

utvecklades av en man som kallade sig Lightning UK i Storbritannien. Dock upphörde

32 http://www.slysoft.com.

33 http://www.slysoft.com/sv/why-is-your-software-not-available-in-stores-faq.90.20.html. Fri översättning från

engelskans “It is prohibited by law in most European countries.”.

34 Marknadsförs av Fengtao Software Inc. http://www.dvdidle.com.

18


distributionen efter att Lightning UK fått ett varningsbrev, s.k. cease and desist letter, 35 från

Macrovision i juni 2005. För att säkerställa att distributionen verkligen upphörde gick

Macrovision så långt att man sedermera köpte alla rättigheter till DVD Decrypter 36 och drog

in alla tillstånd att sprida programvaran men egna efterforskningar visar att DVD Decrypter

fortfarande finns tillgängligt såväl på WWW som via P2P. 37

2.3 Framtidens tekniska åtgärder

Efter att ha beskrivit två tekniska åtgärder som båda funnits i ett flertal år kan det i

sammanhanget vara intressant att mycket kort kommentera några nya åtgärder som utvecklats

och undersöka hur de står sig i kampen mot kringgående. Det är uppenbart att denna kamp

aldrig står still och att den aldrig helt vinns av endera sidan. Så fort en ny teknisk åtgärd har

introducerats har utvecklare av program som AnyDVD och liknande kommit på ett sätt att

möjliggöra kringgående även av dessa. Detta återkommer jag till i min diskussion i kapitel 4.

En av Macrovisions senast utvecklade skyddsteknologier är Ripguard 38 som introducerades i

februari 2005. Den togs fram i syfte att omöjliggöra s.k. ripping, d.v.s. kopiering av DVDskivor

till t.ex. en hemdator där eventuella skydd på DVD-skivan kringgås i processen, 39 och

Macrovision menar i sin marknadsföring att 97 % av de program (hjälpmedel enligt ovan),

som vanligtvis används för ripping, inte kan kringgå detta skydd. Dock tog det inte lång tid

innan utvecklarna av AnyDVD hävdade att deras mjukvara, genom en enkel uppdatering, var

kapabel att kringgå Ripguard 40 och sedermera har även ett flertal andra program sagts kunna

göra detsamma. 41

35 Fritt översatt ”upphör och avstå -brev”.

36 http://en.wikipedia.org/wiki/Macrovision.

37 Installationsfilen fanns, när detta skrivs, tillgänglig bl.a. på

(WWW) http://www.soft32.com/Download/Free/DVD_Decrypter/4-75586-1.html respektive

(P2P) http://www.torrentspy.com/torrent/378078/DVD_Decrypter_3_5_4.

38 http://www.macrovision.com/products/activereach_dvd/ripguard/index.shtml.

39 Något som enligt Macrovision orsakar en förlust för DVD-branschen internationellt på nästan en miljard

amerikanska dollar. www.macrovision.com.

40 Målsättningen med version 5.6.1.1 av programmet var just att möjliggöra kringgående av Ripguard.

http://www.afterdawn.com/news/archive/7089.cfm

41 Enligt en artikel på Forbes nätupplaga den 22 november 2005.

http://www.forbes.com/markets/2005/11/22/macrovision-dvd-ripping-1122markets03.htmlpartner=moreover

19


AACS, Advanced Access Content System, är ett skyddssystem som har utvecklats av AACS

LA (licensing administrator) - ett samarbetsorgan för IBM, Disney, Intel, National Panasonic,

Sony, Toshiba, Warner Brothers och Microsoft. Det föreslås efterträda CSS i samband med

övergången till modernare optiska lagringsmedia 42 och bygger på i stort sett samma princip

med krypteringsnycklar. Dock är det förstås mer avancerat än sina föregångare och innehåller

bl.a. större möjligheter att individualisera kontrollen maskinspecifikt så att nycklar som

spridits illegalt enklare kan ogiltigförklaras vilket i sin tur omöjliggör olovlig access. 43 När

detta skrivs finns det ännu inte, mig veterligen, några produkter på marknaden som använder

sig av AACS.

I januari 2006 deklarerade Jon Johansen, en av utvecklarna av DeCSS som sedan juni 2006 är

bosatt i USA, på sin hemsida att han arbetar med att utveckla ett program som han valt att

kalla DeAACS och att han även registrerat hemsidedomänen www.deaacs.com. 44 Enligt andra

källor räknar Johansen med att programmet kommer att vara färdigt (och framgångsrikt

kringgå AACS-systemet) i december 2006. 45

42 T.ex. Blu-ray (BD), en skiva som utvecklats av Blu-ray Disc Association (BDA) med en aktuell, men inte

slutgiltig, kapacitet på 50 GB data (jämfört med ca 9 GB på en DVD). http://en.wikipedia.org/wiki/Blu-ray.

Denna skiva är dock inte en allmänt accepterad standard än utan tävlar om positionen som efterträdare till

DVD:n med bl.a. HD-DVD http://en.wikipedia.org/wiki/HD_DVD.

43 http://www.aacsla.com.

44 http://nanocrew.net/category/drm/.

45 http://www.cdfreaks.com/news/12948. Se även http://en.wikipedia.org/wiki/DVD_Jon.

20


3. Lagregler

3.1 Grundläggande värderingar i upphovsrätten

Det kan här vara på sin plats att kort nämna några av de centrala värderingar som präglar

upphovsrätten och som enligt min mening bör anses skyddsvärda oavsett den tekniska

utvecklingens gång.

Upphovsrätten är enligt 2 § URL en principiell ensamrätt och de rättigheter som skapare av

verk ges är huvudsakligen av två olika slag - den ekonomiska rätten och den ideella rätten.

Den ekonomiska rätten har i sin tur två delar, två förfoganderätter, nämligen rätten att

framställa exemplar av verket (exemplarrätten) och rätten att göra verket tillgängligt för

allmänheten (en rätt som i sin tur kan delas upp i framföranderätten, spridningsrätten,

överföringsrätten och visningsrätten). Verket görs tillgängligt för allmänheten när det

framförs offentligt, när det visas offentligt och när exemplar av det sprids till allmänheten.

Dessa exklusiva förfoganden ger ensamrätten ett omfattande innehåll som tillförsäkrar

upphovsmannen mycket starka möjligheter att kontrollera ett verks utnyttjande. I praktiken

utnyttjas ofta befogenheterna som grund för ekonomiska dispositioner över verket i form av

fullständiga eller partiella överlåtelser. Ett exempel på detta är då en författare säljer sitt verk

till ett förlag. Väljer upphovsmannen istället att uteslutande använda sig av verket för egen del

fungerar upphovsrätten som en förbudsrätt då den hindrar andra från att framställa exemplar

av verket eller göra det tillgängligt för allmänheten. Värt att poängtera i sammanhanget är

dock att upphovsrätten inte ger upphovsmannen någon rätt att kontrollera exakt vem som får

tillgång till hans verk. Den är alltså, i sin traditionella form, inte en accessrätt. 46

Också den ideella rätten består av två delar (3 § URL). För det första har upphovsmannen rätt

att i den omfattning och på det sätt god sed kräver bli angiven när exemplar av hans verk

framställs eller verket görs tillgängligt för allmänheten (paternitetsrätten). För det andra har

han eller hon rätt att motsätta sig såväl att verket ändras så att hans eller hennes litterära eller

konstnärliga anseende eller egenart kränks som att verket görs tillgängligt för allmänheten i

46 Uttrycket är lånat från Westman, Tekniska åtgärder – teknik, juridik och politik, s. 229.

21


sådan form eller i sådant sammanhang så att hans eller hennes litterära eller konstnärliga

anseende eller egenart kränks (respekträtten).

Samtidigt som upphovsrätten syftar till att skydda upphovsmannens intressen syftar den också

till att möjliggöra för andra att skapa nya verk utan att begränsas i oskälig utsträckning av de

rättigheter som givits tidigare skapade verk. Det råder ingen tvekan om att den större delen av

samhällets skapande i sin tur bygger på, och har alltid byggt på, sådant som tidigare skapats.

Det finns, avseende den ekonomiska rätten, därför vissa inskränkningar och villkor som syftar

till att minska upphovsmannens kontroll över verket. 47 Resultatet blir att andra då kan

använda det i större utsträckning än om upphovsmannen haft fullständig kontroll. Exempel på

inskränkningar är rätten att framställa enstaka exemplar för privat bruk (12 § URL), rätten att

framställa vissa exemplar till synskadade m.fl. (17 § URL) och rätten att citera ur verk (22 §

URL). En ytterligare inskränkning i ensamrätten är regeln om konsumtion (19 § URL). Den

begränsar upphovsmannens rätt till ett exemplar efter att det överlåtits. Efter t.ex. en

försäljning kan upphovsmannen inte längre bestämma över det sålda exemplaret då denna

förfoganderätt konsumerats i och med överlåtandet. Köparen kan sälja det vidare om han så

önskar och upphovsmannen kan inte längre påverka händelseförloppet. Denna regel är viktig

då den gör det omöjligt för upphovsmannen att helt kontrollera vem som har tillgång till ett

verk genom att övervaka varje enskilt exemplar. Den möjliggör också en andrahandsmarknad

vilket i sig torde fylla en erkänt samhällsviktig ekonomisk funktion. Konsumtionsprincipen

hindrar dock inte att rättighetshavaren begränsar utlåning eller uthyrning av verk i den mån

sådan verksamhet är aktuell. Jag har anledning att återkomma till ett flertal av dessa

inskränkningar senare i arbetet då deras status påverkas i viss mån av de nya upphovsrättsliga

reglerna.

Den uttalade målsättningen med de upphovsrättsliga lagreglerna är att de ska stimulera

skapandet av nya verk men samtidigt också garantera skapare ett fungerande rättsligt skydd

för sina verk. En balans mellan dessa två syften är därför en väsentlig och grundläggande

funktion i upphovsrätten. 48

47 Med villkor avser jag bl.a. det upphovsrättsliga skyddet för verk som är skapade i fri anslutning, 4 § 2 st. URL.

48 Behovet av balans framhölls särskilt i regeringens kommentar till den nya lydelsen av URL.

www.regeringen.se/sb/d/3254#37334 (andra punkten). Balansen som målsättning finns även uttryckt i

internationella lagtexter såsom Infosocdirektivet (bl.a. i ingressen, punkt 48), WIPO-fördraget (förordets femte

mening) men också i såväl den internationella som den nationella doktrinen - se bl.a. Holyoak/Torremans, s. 17

respektive Lindberg/Westman, s. 118.

22


Sammanfattningsvis kan sägas att det är viktigt att säkerställa att upphovsmän får betalt för

sitt arbete men att lagstiftaren samtidigt också måste kunna garantera att användare ges en

viss rätt att bruka verket (t.ex. ges rätten att citera från texter, använda material för

nyhetsrapportering osv.) samt att andra skapare så fritt det är möjligt kan skapa nya verk.

Dessa rättigheter får inte begränsas i allt för hög utsträckning. 49 Ordet upphovsrätt kan enligt

min mening tolkas såväl som en rätt till det man givit upphov till som en rätt att få ge upphov

till något. 50 En fungerande balans mellan rättighetshavarnas intressen att få bestämma över

sina prestationer, sina verk, och andras intressen att få använda dessa prestationer är som jag

visat ovan den yttersta målsättningen i den svenska upphovsrättslagstiftningen. I

propositionen anges: ”Skapande verksamhet måste stimuleras. Det är viktigt för hela

samhället. Samtidigt skall balansen mot viktiga allmänna intressen av att få nyttja verk

tillgodoses och anpassas till den digitala utvecklingen.”. 51

3.2 Gällande rätt – en kort översikt av upphovsrättens lagregler i

svensk rätt

52 e § URL och förbudet som denna uppsats behandlar är till sin funktion inte en unikt svensk

lagregel. I takt med ökad handel och globalisering har de nationella rättssystemen närmat sig

varandra och upphovsrätten är, enligt min mening, ett av de rättsområden där den

internationella påverkan är som mest uppenbar. Den moderna svenska upphovsrätten består

av lag, konventioner och direktiv och den internationalisering som skett är i första hand ett

resultat av de internationella aktörernas önskan att dessa frågor ska bedömas lika i hela

världen. Jag kommer nedan att gå igenom några av de olika rättskällorna översiktligt för att

sedan se närmare på URL och Infosocdirektivet - det EG-direktiv som lagen bygger på.

49 Professor Lawrence Lessig, kanske den mest kända kritikern av den moderna upphovsrättens avsteg från dessa

traditionella principer, skriver i inledningen till en av sina böcker: ”while the Internet has indeed produced

something fantastic and new, our government, pushed by big media to respond to this ’something new’ is

destroying something very old”. Lessig, Free Culture, s. 13. Se även s. 19 f. a.a. för en utveckling av detta.

50 Engelskans motsvarande uttryck, copyright, kanske är ännu tydligare i detta avseende.

51 Prop. 2004/05:110, förordets andra stycke, s. 1. Min kursivering.

23


3.2.1 Den internationella aspekten

Upphovsrätten är grundlagsfäst i 2 kap 19 § regeringsformen och den är territoriell, vilket

innebär att den svenska URL bara gäller i Sverige. Den upphovsrättsliga lagstiftningen har

dock genom tiderna utvecklats internationellt och nationalstater har ingått avtal med varandra

för att bredda skyddet och harmonisera sina lagregler. Reglerna i dessa internationella

överenskommelser kan dock inte tillämpas direkt av svenska domstolar och myndigheter utan

måste för att bli gällande rätt i Sverige implementeras i vår nationella lagstiftning. EGdirektiv

har däremot en indirekt påverkan på medlemsländernas nationella lagstiftning

eftersom den senare skall tolkas i enlighet med de första, s.k. fördragskonform tolkning. 52

Ett av de första stora internationella avtalen på det upphovsrättsliga området är

Bernkonventionen som trädde i kraft redan 1886 och som än idag spelar en central roll med

sina över 140 medlemsstater. Den administreras av WIPO som är en organisation under FN.

Sverige tillträdde konventionen redan år 1904. 53

Två modernare exempel på internationella avtal är TRIPS och WIPO-fördraget (vanligtvis

förkortat WCT) som antogs 1995 respektive 1996. Det första administreras av

världshandelsorganisationen WTO (ratificering av detta avtal är ett villkor för tillträde till

organisationen) 54 medan det andra administreras av WIPO. Sverige tillträdde TRIPS i och

med medlemskapet i WTO 1995 men har ännu inte ratificerat WCT även om fördraget

tillträddes den 31 oktober 1997. 55

3.2.2 EU och Sverige

Även om EU inte har ratificerat alla de stora avtalen har man infört lagar med motsvarande

funktion i sin egen lagstiftning, främst i EG-direktiven. Dessa blir i sin tur bindande för alla

medlemsländer i EU och det åligger varje stat att förändra sin nationella lagstiftning så att den

52 EG-direktiv kan ha direkt effekt men inte i relationen mellan enskilda vilket är vad som diskuteras här.

53 http://www.stim.se/stim/prod/stimfaq.nsf/webaokatiframe/E43464EA444FB9C8C1256AB9004770B9.

54 http://en.wikipedia.org/wiki/TRIPS.

55 http://www.wipo.int/edocs/notdocs/en/wct/treaty_wct_2.html. EU-länderna som grupp har ännu ej ratificerat

WCT.

24


inte står i strid med direktivets lydelse. På detta sätt motiverades Sverige att uppdatera URL

vilket bl.a. ledde till införandet av det nya kapitlet 6 a vilket studeras noggrannare nedan.

3.3 Behovet av ny lagstiftning

Om tekniska åtgärder och andra moderna termer ska regleras i lag är det förstås mycket

viktigt att det tydligt framgår vad som menas med begreppet. Lagtext ges dock ofta medvetet

en bred och generell utformning i syfte att ge domstolarna tolkningsutrymme. URL, med sina

rötter i 1960-talet, 56 är en lag som länge ansetts teknikoberoende på grund av att dess

generösa utformning medgivit tillämpningar även i moderna situationer. Föreställningen om

lagens teknikoberoende kvalitet kan dock i ljus av dagens digitala teknik inte längre anses

realistisk. 57

De gamla konventionerna, t.ex. Bernkonventionen, reviderades med relativt jämna mellanrum

och man kunde, utan större motgångar, vid behov införliva sådant som tidigare saknats men

efter 1971 blev det svårare för avtalsparterna att enas. När så den internationella

rättsutvecklingen av upphovsrätten inte längre kunde ske genom revidering av konventionen

utvecklades istället alternativa internationella överenskommelser som TRIPS och WCT. 58

Den förmodligen största anledningen till att de gamla konventionerna inte längre räckte till

var att den massiva tekniska utvecklingen hade skapat ett samhälle där man på några få år gått

från kopieringsmaskinen till Internet – ett globalt nätverk av kopieringsmaskiner. 59 Inför detta

fenomen stod de flesta lagstiftare och andra aktörer rådvilla och det torde ha varit mycket

svårt att enas om hur man bäst skulle anpassa de upphovsrättsliga lagreglerna. Professor

Lawrence Lessig skriver ”[...] upphovsrätten har alltid varit i krig med teknologin” 60 och i ett

sådant sammanhang torde väl övergången till informationssamhället kunna kallas det största

slagfältet någonsin

56 En utförlig redogörelse av den svenska immaterialrättens utveckling finns i Koktvedgaard/Levin, s. 55 ff.

57 Problematiken med att i detta sammanhang hålla lagtext à jour uttrycks bl. a. i Ds 2003:35 s. 138: ”Det är

också svårt att i lagtext hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen”.

58 http://www.kb.se/NVB/Upphov/Digital/digital3.htm.

59 Uttrycket lånat från Mike Godwin: ”the Internet is a global connection of copying machines”. Godwin, s. 190.

60 Fritt översatt från ”copyright has always been in war with technology”. Lessig, Code, s. 124. Jämförelsevis

kan nämnas att Holyoak och Torremans menar att upphovsrätten i Storbritannien alltid varit kopplad till

industrin, Holyoak/Torremans, s. 11 och s. 277.

25


Utvecklingen av upphovsrätten drivs dock inte endast av denna akuta nödvändighet. Det finns

en naturlig och sund ambition bland lagstiftare att anpassa de befintliga lagarna till det nya

samhällets verklighet så att de grundläggande principerna i upphovsrätten, och den balans de

söker skydda, inte sätts ur spel. Samtidigt tycker jag dock mig se även andra intressen som jag,

och säkert många med mig, misstänker har drivit på utvecklingen inom upphovsrätten i

kanske ännu högre grad. På en ekonomisk marknad där upphovsrätten kommit att spela en allt

större roll 61 är det knappast chockerande att föreslå att företag och andra ekonomiska aktörer

nu mer än någonsin är aktiva i upphovsrättens utveckling och samtidigt försöker att utvidga

skyddet för sina varor i syfte att minska konkurrensen och göra än större förtjänster. 62 När EU

behandlar de upphovsrättsliga frågorna är det förstås i första hand för att motverka de

eventuella handelshinder som kan uppstå på den gemensamma marknaden om inte lagreglerna

är harmoniserade inom unionen. 63

Denna ekonomiska aspekt överraskar nog ingen men jag tycker att det är viktigt att i det här

sammanhanget framhålla den och markera att långt ifrån alla aktörer har den traditionella

upphovsrättens bästa i åtanke när de argumenterar för nya lagändringar. Snarare är de som

verkligen har det, beklagligt nog, en minoritet i samhället och i debatten.

3.4 Den nya regleringen i URL 64

3.4.1 6 a kap. samt anknytande principer i URL

Innan jag påbörjar min analys och kritik av 52 e § vill jag först översiktligt redogöra för några

av de centrala bestämmelserna i URL, särskilt de i 6 a kap., samt de juridiska definitionerna

av begrepp såsom tekniska åtgärder och kringgående. Detta kapitel finns tillgängligt i sin

fulla lydelse i bilaga 1 av denna uppsats.

61 Koktvedgaard/Levin, s. 21. Se även Holyoak/Torremans, s. 16.

62 Lessig kommenterar detta i Free culture, s. 19. Se även Lindberg/Westman, s. 223.

63 Se bl.a. Infosocdirektivet (2001/29/EG), punkt (3) i inledningen och prop. 2004/05:110, s. 285. Det framgår

även av bl.a. DS 2005:6 Brott och brottsutredning i IT-miljö s. 15 att EU tydligt visat sin avsikt att harmonisera

straffen för intrång i, och brott mot, upphovsrätten. Diskussionen om lagstiftarens marknadsekonomiska

perspektiv förs även av Westman, Tekniska åtgärder – teknik, juridik och politik, s. 243.

64 Med nya avser jag de ändringar (2005:359 och 2005:360) som blev gällande från 1 juli 2005.

26


3.4.1.1 Teknisk åtgärd

I 52 b § 2 st. URL definieras begreppet teknisk åtgärd och av lydelsen framgår att det ställs

vissa särskilda krav på en teknisk åtgärd för att den ska åtnjuta skydd enligt 6 a kap. URL.

Dessa villkor är av absolut största betydelse och förtjänar särskild uppmärksamhet. 52 b § 2 st.

lyder:

”Med teknisk åtgärd avses i detta kapitel varje verkningsfull teknik, anordning eller

komponent som har utformats för att vid normalt bruk hindra eller begränsa

exemplarframställning eller tillgängliggörande för allmänheten av ett upphovsrättsligt skyddat

verk utan samtycke från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare.”

För det första måste den tekniska åtgärden vara verkningsfull. Begreppet är en tolkning av

Infosocdirektivets term ”effektiv” och syftar till att se till så att endast verkligt effektiva

åtgärder omfattas av lagen. Naturligtvis kan tolkningen av detta uttryck problematiseras. Om

ett upphovsrättsligt verk är skyddat men på ett sådant okvalificerat sätt att en användare t.o.m.

oavsiktligt skulle kunna kringgå det tekniska skyddet kan det förstås inte anses verkningsfullt.

Det kan till en början tyckas uppenbart att avsikten med villkoret är att endast tekniska

åtgärder som inte kan kringgås allt för enkelt ska erhålla skydd enligt lagen men i praktiken är

det mer komplicerat än så. Reglerna i 6 a kap. bygger på att en nivå av verkningsfullhet kan

fastställas – annars kan inga åtgärder skyddas enligt lagrummet då de alla skulle kunna anses

ej verkningsfulla när de väl framgångsrikt kringgåtts. Viss vägledning kan fås genom

direktivet som uppger att en åtgärd är effektiv om ”användningen av ett skyddat verk eller

annat alster kontrolleras av rättsinnehavarna genom en åtkomstkontroll- eller skyddsprocess,

t.ex. kryptering, kodning eller annan omvandling av verket eller alstret eller en

kontrollmekanism för kopiering, om processen uppfyller skyddsändamålet”. 65 Det avgörande i

denna formulering är att processen måste uppfylla skyddsändamålet vilket kanske inte är ett

så tydligt uttryck som man först skulle kunna tro. Det är i högsta grad föremål för tolkning

och till syvende och sist en fråga om var gränsen går mellan verkningsfull och ej

verkningsfull. I propositionen valde lagstiftaren att lämna denna fråga öppen och istället

hänvisa till att det slutliga avgörandet torde fällas av rättspraxis och ytterst av EGdomstolen.

66 Bevisbördan för att en åtgärd är skyddsvärd borde, enligt normala bevisregler,

65 Infosocdirektivet, art. 6 (3)

66 Prop. 2004/05:110, s. 294.

27


vila på rättighetshavaren eller den som hävdar intrång. Mot denna bakgrund torde det kunna

antas att de vanligaste tekniska åtgärderna är och även fortsättningsvis kommer att vara

krypteringslösningar. Det skulle ge en fördel i bevishänseende eftersom ett kringgående i

form av dekryptering inte skulle kunna ske oavsiktligt. 67

För det andra ska åtgärden vara utformad för att hindra eller begränsa viss verksamhet. Detta

innebär att en åtgärd som av en ren slump råkar fungera som ett skydd och effektivt hindrar

eller begränsar verksamheten enligt ovan inte kan anses skyddsvärd. Det har alltså ingen

betydelse om åtgärden i fråga i praktiken utgör ett skydd motsvarande en teknisk åtgärd. Den

måste vara utformad för just det syftet.

För det tredje ska åtgärden hindra eller begränsa exemplarframställning eller

tillgängliggörande för allmänheten. Dessa förfoganden kallas i propositionen

för ”upphovsrättsligt relevanta förfoganden”. 68 Att enbart tillförskaffa sig access till ett verk,

t.ex. genom att lyssna på en CD-skiva eller titta på en film utgör inte ett sådant relevant

förfogande. 69 Om en teknisk åtgärd utöver att hindra eller begränsa upphovsrättsligt relevanta

förfoganden även hindrar t.ex. access till ett verk så torde inte åtgärden skyddas vad gäller den

del som hindrar access. Med detta resonemang lär s.k. regionskydd på DVD-filmer ej utgöra

tekniska åtgärder enligt denna lag och därmed ej erhålla skydd. 70 Se dock mitt resonemang

om förbudet mot kringgående nedan. Värt att poängtera är att handlingar såsom att på

otillbörlig väg skaffa sig access till ett verk dock kan utgöra brott mot annan lag. Ett sådant

förfarande kan t.ex. utgöra dataintrång enligt BrB 4 kap. 9 c §.

För det fjärde ska åtgärden skydda verket vid normalt bruk. Termen normalt kan ge upphov

till en mängd olika tolkningar men i princip avses med regeln att det inte får krävas någon

särskild hantering för att åtgärden ska kunna fungera med avsedd verkan. I propositionen

diskuterades möjligheterna till tolkning av begreppet vilket slutligen ledde till

formuleringen: ”Hur uttrycket närmare bör tolkas får avgöras i rättstillämpningen, i sista hand

av EG-domstolen.” 71

67 Westman, Tekniska åtgärder – teknik, juridik och politik, s. 233. Att kryptering enligt lagstiftaren är att anse

som en (verkningsfull) teknisk åtgärd följer av prop. 2004/05:110, s. 293.

68 Prop. 2004/05:110, s. 291.

69 a. a. s. 303.

70 a.a. s. 292.

71 a. a. s. 293.

28


Slutligen ska åtgärden skydda ett upphovsrättsligt skyddat verk vars upphovsman inte givit

sitt samtycke till kringgåendet. Såväl det första som det andra villkoret kan tyckas självklart.

Finns det ingen upphovsrätt till verket är inte upphovsmannens intresse av att skydda det

skyddsvärt och har samtycke givits lär han inte ha något att invända mot att skyddet kringgås.

Lagstiftaren betonar dock i propositionen vikten av att ett krav på en stark koppling mellan

skyddet och upphovsrätten tydligt framgår av lagtexten. Om inte denna reservation existerade,

menar lagstiftaren, så skulle det kunna innebära att: ”det skulle bli förbjudet att kringgå även

tekniska åtgärder som används idag eller som kan komma att utvecklas i framtiden som

hindrar eller begränsar handlingar som inte alls omfattas av upphovsmannens ensamrätt.” 72

Detta villkor återknyter därför till kravet på att det som skyddas är ett upphovsrättsligt

relevant förfogande (se ovan).

Att i så stor utsträckning som här är fallet hänvisa till framtida rättspraxis kan medföra

avsevärda problem enligt min mening. Detsamma gäller användandet av begrepp som inte

givits en tillräckligt tydlig innebörd i lagtexten. Vid tillämpningen av ett sådant lagrum kan

det bli mycket svårt för såväl rättighetshavaren som användare att få en klar överblick av

situationen och de alternativ som står till buds. På detta sätt riskerar lagregeln att få en helt

annan verkan än vad lagstiftaren avsett. Jag återkommer till detta i kapitel 4.

De tekniska åtgärder jag redogjorde för i kapitel 2 menar jag är tekniska åtgärder i lagens

mening, dock med en inskränkning. Både CSS och Macrovision är verkningsfulla, utformade

för att hindra viss verksamhet och hindrar exemplarframställning vid normalt bruk. Så

tillsvida det som skyddas är ett upphovsrättsligt skyddat verk är både CSS och Macrovision

därför tekniska åtgärder. CSS är dock såväl ett accesskydd som ett kopieringsskydd och det är

endast till den del krypteringen hindrar kopiering som det åtnjuter skydd som teknisk åtgärd,

menar jag. Macrovision å andra sidan är ett rent kopieringsskydd och därför till fullo en

teknisk åtgärd.

3.4.1.2 Definitionen av kringgående

Att kringgå är ett uttryck som förekommer i 52 d § URL. Paragrafen stipulerar ett förbud mot

kringgående av en digital/analog spärr, kringgående av en teknisk skyddsprocess och

kringgående av annan teknisk åtgärd. Samtliga dessa avser i praktiken ett förbud mot ett

72 Prop. 2004/05:110, s. 292, min kursivering.

29


förfarande där en teknisk åtgärd kringgås varför jag valt att sammanfattningsvis kalla det för

ett förbud mot kringgående av tekniska åtgärder. Det är en generalisering, men inom ramen

för denna uppsats ser jag inget behov av att hålla de olika formerna av kringgående separerade.

Med begreppet kringgående avses det skeende då en användare genom att utnyttja viss

utrustning, hjälpmedel enligt ovan, gör det möjligt att ta del av skyddat material i strid med

den tekniska åtgärdens syfte.

Enligt 52 d § är det uttryckligen förbjudet att kringgå tekniska åtgärder. Även detta förbud är

dock förenat med vissa inskränkningar. 52 d § lyder:

” Det är förbjudet att utan samtycke från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare kringgå

en digital eller analog spärr som hindrar eller begränsar framställning av exemplar av ett

upphovsrättsligt skyddat verk, kringgå en teknisk skyddsprocess, exempelvis en kryptering,

som hindrar eller begränsar tillgängliggörande för allmänheten av ett upphovsrättsligt skyddat

verk eller kringgå en annan teknisk åtgärd som hindrar eller begränsar sådant

tillgängliggörande.

Första stycket gäller inte när någon som lovligen har tillgång till ett exemplar av ett

upphovsrättsligt skyddat verk, kringgår en teknisk åtgärd för att kunna se eller lyssna på

verket. Lag (2005:359).”

Många av villkoren överensstämmer med dem som allmänt gäller för tekniska åtgärder enligt

52 b §. T.ex. så gäller inte kringgåendeförbudet om man har upphovsmannens eller dennes

rättsinnehavares samtycke. Vidare måste den tekniska åtgärden som kringgås hindra eller

begränsa framställning av exemplar eller tillgängliggörande för allmänheten (de s.k.

upphovsrättsligt relevanta förfogandena) och verket som skyddas måste vara upphovsrättsligt

skyddat för att lagrummet ska vara tillämpligt. Värt att poängtera särskilt tycker jag är att det i

lagtexten inte ställs något krav på att den som utför kringgåendet ska ha någon som helst

avsikt att utöver det även begå eller underlätta upphovsrättsintrång, t.ex. genom att olovligen

framställa exemplar av verket när den tekniska åtgärden väl är satt ur spel. 52 b § kan därför

tillämpas på alla kringgåenden av tekniska åtgärder som uppfyller lagrummets villkor, oavsett

om gärningsmannen haft uppsåt eller ej. 73

73 Detta diskuteras även i propositionen, prop. 2004/05:110, s. 303.

30


I lagrummets andra stycke presenteras ett mycket intressant undantag, nämligen att tekniska

åtgärder får kringgås om det är nödvändigt för att någon som har lovlig tillgång till ett verk

ska kunna ta del av det. Lagstiftarens syfte med undantaget tycks vara att skapa en möjlighet

för användare att säkerställa tillgång till exemplar man lagligen införskaffat. Exemplet som

ges i propositionen är köpet av en CD-skiva. 74 Skulle denna skiva vara skyddad på ett sätt

som omöjliggör uppspelning i användarens utrustning (vilken vi förutsätter är av normal

beskaffenhet) kan det förstås inte anses rimligt att en sådan teknisk åtgärd bör skyddas av

förbudet mot kringgående. Det skulle nämligen kunna få den olyckliga följden att varje sådant

köp i fortsättningen skulle komma att innebära ett risktagande från konsumentens sida då

inget garanterar att den inköpta CD-skivan faktiskt kan spelas upp på hans eller hennes

utrustning. Ett än modernare exempel är MP3-spelare som i allt större utsträckning används

för att lagra musik hämtad just från CD-skivor. Ett vanligt förfarande bland användare av

sådana spelare är att via en dator kopiera musikfilerna från CD-skivor till en MP3-spelare, s.k.

ripping. I denna process kan det förstås uppdagas att kopieringen hindras av en teknisk åtgärd.

Fråga är då om användaren med stöd av 52 d § 2 st. på egen hand får kringgå skyddet eller ej.

Vid en första överblick torde lagrummets syfte vara att just möjliggöra ett sådant kringgående

och detta tycks bekräftas också av propositionen som bl.a. framhåller att ”[…] även i

fortsättningen ska vara tillåtet att kringgå en teknisk åtgärd om det är nödvändigt för att själv

kunna ta del av ett exemplar av ett verk” och ”[…] klart att förbudet mot att kringgå tekniska

åtgärder emellertid inte gäller när ett kringgående är nödvändigt för att någon ska kunna se

eller lyssna på ett exemplar av ett verk eller en prestation”. 75 Jag medger dock att det inte

direkt framgår av propositionen huruvida den enskilde användaren har rätt att själv kringgå

den tekniska åtgärden eller ej. 76 En möjlig tolkning är att användaren först får vända sig till

domstol som i sin tur kan ålägga rättighetshavaren att ta bort den tekniska åtgärden eller i vart

fall göra det möjligt för användaren att se eller lyssna till verket. Rättsläget är oklart, menar

jag.

74 a.a. s. 304.

75 Prop. 2004/05:110, s. 304. Lagstiftaren poängterar även att förbudet mot kringgående inte bara omfattar

fysiska media utan även sådana tekniska åtgärder som skyddar tjänster där upphovsrättsligt skyddat material

tillhandshålls mot betalning via Internet.

76 I detta sammanhang blir problemet med enskilt kringgående av CSS-skyddet uppenbart eftersom ett sådant

förfarande skulle kräva att användaren i någon form fick tillgång till dekrypteringsutrustning. Sådan utrustning

skulle med största sannolikhet kunna användas även för andra exemplar som ej berörs av undantaget i 52 d § 2 st.

Dessutom skulle dekrypteringen möjliggöra kopiering av innehållet vilket inte är syftet med eller följer av

lagrummet.

31


I kapitel 2 använde jag mig av två exempel på tekniska åtgärder som jag här vill återknyta till.

De har båda skyddsvärda funktioner som kan kringgås vilket skulle aktualisera förbudet i 52 d

§. Ett kringgående av CSS skulle göra det möjligt att spela upp en DVD-skiva på en dator

eller med en DVD-spelare som inte blivit utrustad med de annars nödvändiga

krypteringsnycklarna. Som ett resultat av dekrypteringen skulle det även vara möjligt att

kopiera skivans innehåll. 77 Ett kringgående av Macrovision skulle göra det möjligt att

framställa en perfekt kopia av en DVD-film trots att originalet varit utrustat med Macrovision

kopieringsskydd. Vad gäller kopieringen i båda fallen är samtliga rekvisit i 52 d § uppfyllda

så tillsvida verket som skyddas är ett upphovsrättsligt skyddat verk och rättighetshavaren ej

givit sitt samtycke.

Som jämförelse kan nämnas att det med hänvisning till lagtexten inte kan utgöra ett

kringgående då en användare spelar upp en DVD-film på sin DVD-spelare och sedan med

hjälp av en videokamera eller liknande apparat filmar det som visas på TV-skärmen.

Anledningen är att ingen skyddande teknisk åtgärd kringgås i processen - varken CSSskyddets

accesskontroll eller Macrovision-skyddets kopieringskontroll. Dock är en sådan

kopiering förstås diskutabel om användaren i ett nästa steg väljer att sprida den kopia han

skapat eftersom upphovsmannens spridningsrätt av verket då kränks.

3.4.1.3 Kopiering för privat bruk 78 - i ny skepnad

Möjligheten att framställa ett mindre antal kopior för privat bruk, en inskränkning i den

principiella ensamrätten, är väl känd i svensk och internationell upphovsrätt. 79 Dock har

denna inskränkning blivit allt mer omdiskuterad och kritiserad i och med den digitala

teknikens utveckling 80 och i den nya lydelsen av URL har lagstiftaren valt att omdefiniera och

inskränka begreppet något.

77 Det är endast detta kringgående i syfte att kopiera som är olagligt, menar jag. En användares rätt att kringgå en

teknisk åtgärd i syfte att se eller lyssna till ett verk, som han eller hon har lovlig tillgång till, följer av 52 d § 2 st.

URL. Rättsläget är dock oklart vad gäller den enskilde användarens rätt att på egen hand kringgå en teknisk

åtgärd vilket jag redogjort för ovan.

78 Tidigare kallat ”enskilt bruk”. För en noggrannare genomgång av detta uttryck och dess innebörd se Ds

2003:35, s. 132. f.

79 I den internationella doktrinen används ofta uttrycket fair use som, av tradition, bl.a. inkluderar denna rättighet.

80 Förmodligen som en följd av att den nya tekniken inneburit många stora fördelar för användarna vilket i sin tur

har lett till att inskränkningen i ensamrätten idag utnyttjas i högre grad än tidigare. Det har bl.a. blivit betydligt

enklare för användare att skapa kopior med bättre kvalitet utan att ens vara i besittning av förlagan.

32


Enligt 12 § URL har var och en rätt att kopiera verk för privat bruk. Det är inte omtvistat,

eller har åtminstone inte varit det hittills, att var och en som betalat för t.ex. en cd-skiva med

musik eller en DVD-skiva med film har rätt att göra enstaka kopior av materialet för privat

bruk 81 . Traditionellt har man tagit som exempel framställandet av en kopia för förvaring i

sommarstugan men ett modernare alternativ skulle kunna vara att kopiera en cd-skiva för att

möjliggöra uppspelning av innehållet på en bärbar MP3-spelare 82 vilket diskuterats ovan.

Rätten att kopiera för privat bruk är inte en absolut rättighet 83 utan är förhandlingsbar och kan

därför avtalas bort. Näringslivet har på senare år i allt högre utsträckning kommit att använda

sig av olika sorters avtal vid försäljning av t.ex. film och musik i syfte att på detta sätt

inskränka konsumenternas rättigheter. Avtalets innehåll presenteras vanligtvis för

konsumenten t.ex. via en text på förpackningen och förfarandet bygger på att konsumenten i

och med köpet och nyttjandet av exemplaret anses ha accepterat avtalet med bindande verkan.

Särskilt inom handeln med datorprogram har denna typ av avtalsskrivning blivit vanlig vilket

har lett till utvecklingen av ett flertal olika avtalstyper. Bland annat kan nämnas click-wrap,

då konsumenten vid installationen av programmet måste godkänna avtalsinnehållet genom att

aktivt klicka med sin mus, och shrink-wrap, då avtalstexten är skriven på den plast som

vanligtvis skyddar varuförpackningen och avtalet ingås genom att konsumenten bryter denna

skyddsplast. Ofta används flera av dessa avtalstyper i kombination. Det bör nämnas i

sammanhanget att giltigheten av dessa avtal är omdiskuterad och att rättsläget är oklart. Dock

ligger denna fråga inte inom uppsatsens ram varför jag inte kommer att diskutera ämnet

ytterligare här.

Infosocdirektivet saknar detaljregler vad gäller frågan om kopiering för privat bruk. Artikel

6.4 gör det möjligt för medlemsstater att bibehålla skyddet av kopiering för privat bruk om de

önskar göra så. Något tvång att skydda denna rättighet finns inte och inte heller ställer

direktivet krav på medlemsstaterna att införa möjligheter för domstol att ingripa i fall då

tekniska åtgärder hindrar kopiering för privat bruk.

81 Hur många kopior som får skapas har dock varit föremål för diskussion. Enligt ett äldre förarbete (NJA II 1961

s. 116) kunde enstaka exemplar för enskilt bruk omfatta fler än 10 kopior. Av lagtexten och propositionen

framgår det dock att lagstiftaren funnit det skäligt att begränsa antalet till ett eller några få exemplar vilket jag

tolkar som maximalt 4-5 st. Prop. 2004/05:110, 103. Inskränkningen av kopiering för enskilt/privat bruk får även

den följden att kopior till arbetskollegor inte längre anses omfattas av begreppet. Ds 2003:35, s. 141.

82 Eller, vilket jag tror sker i allt större utsträckning idag, kopiering och omkodning av film från DVD-skivor för

uppspelning på bärbara mediespelare, kapabla att spela upp såväl musik som film och visa bilder.

83 Prop. 2004/05:110, s. 315.

33


Av det svenska förarbetet framgår att lagstiftaren ansett att andra inskränkningar, t.ex. till

förmån för funktionshindrade, väger tyngre än rätten till kopiering för privat bruk. Det är

uppenbart att man, då propositionen utarbetades, inte tyckte att det förelåg någon anledning

till att garantera ett företräde för kopiering för privat bruk framför skyddet för tekniska

åtgärder. Propositionen uppmanar dock, kanske på grund av att lagstiftaren insåg hur

potentiellt laddat beslutet var, till att noga följa den framtida utvecklingen och förklarar att

utformningen av de nya reglerna förutsatt att tillverkarna och rättighetsinnehavarna aktivt ska

vidta åtgärder för att försäkra att konsumenterna även fortsättningsvis ska ha möjligheten att

göra kopior för privat bruk när det är rimligt att kräva det. 84 Någon sanktion mot de eventuella

tillverkare som frångår denna linje utformades inte men grunden till en översyn av hur

reglerna fungerar i praktiken, just i detta avseende, lades och propositionen slog fast att en

utvärdering av lagreglerna ska ske senast 3 år efter det att de trätt i kraft, d.v.s. senast den 1

juli 2008. 85

3.4.1.4 Undantaget i 52 f §

52 f § innehåller undantag som syftar till att garantera vissa användare 86 möjligheten att nyttja

ett verk som han eller hon har lovlig tillgång till även i det fall verket skyddas av en teknisk

åtgärd. Ett exempel skulle kunna vara att en funktionshindrad person önskar läsa en

elektronisk bok, som han lagligen införskaffat, med hjälp av särskilt utformad datorutrustning.

Om detta förfarande ställer krav på att verket på något sätt omvandlas i datorn finns det en

stor risk för att en teknisk åtgärd aktiveras och hindrar detta. 52 f § ska i sådana fall kunna

tillämpas för att garantera användaren tillgång till verket på de villkor som för honom är

nödvändiga, även om detta innebär att den tekniska skyddsåtgärden kringgås.

Ärendet kan tas upp av domstol om användaren där yrkar sin rätt till att få tillgång till verket

enligt 52 f § andra stycket. Domstolen kan i sin tur förelägga upphovsmannen eller dennes

rättsinnehavare vid vite att möjliggöra för användaren att utnyttja verket på sätt som anges i

84 Prop. 2004/05:110, s. 314 f. Bedömningen att tekniska åtgärder var mer skyddsvärda än rätten till kopiering

för privat bruk hämtades från departementspromemorian, Ds 2003:35, s. 136 samt 355 ff.

85 Prop. 2004/05:110, s. 316.

86 Undantaget gäller de användare som omfattas av 16, 17, 26, 26 a eller 26 e §§ URL. 16 § avser arkiv och

biblioteks rätt att i vissa fall framställa kopior av verk. 17 § avser funktionshindrades rätt till kopior av

offentliggjorda verk. 26 § avser kopiering av allmänna handlingar. 26 a § avser kopiering av författningar,

myndighets beslut osv. Av Ds 2003:35, s. 352 framgår att även exemplarframställning på utbildningsanstalter

och museer torde omfattas. Kopiering för privat bruk enligt 12 § URL omfattas ej av undantaget.

34


aktuell bestämmelse. Detta skulle, i mitt exempel ovan, kunna ske t.ex. genom att användaren

tillställs ett utbytesexemplar som ej försetts med en teknisk åtgärd eller att användaren förses

med ett hjälpmedel som möjliggör kringgående av den tekniska åtgärden. Det senare skulle

t.ex. kunna vara en kod som avaktiverar en befintlig kryptering.

Detta undantag är dock vid första anblick en relativt tandlös bestämmelse eftersom ett aktivt

kringgående av den eventuella tekniska åtgärden inte sanktioneras i 52 f §. Att på egen hand

kringgå den tekniska åtgärden är alltså även i undantagsreglerna inte tillåtet. Det är då inte

möjligt att lagligt bereda sig tillgång till verket i fråga, även om man enligt undantaget har rätt

till det, eftersom all form av kringgående utgör brott mot 52 d §.

Jag har tyvärr inte lyckats hitta något fall där denna regel tillämpats av domstol och vill i detta

sammanhang uttrycka min tveksamhet till att 52 f § kommer att tillämpas i någon större

omfattning i framtiden. Jag är övertygad om att ett domstolsförfarande enligt 52 f § lär

uppfattas som onödigt långt, invecklat och betungande av den enskilde användaren varför

denne troligtvis kommer att välja att istället helt avstå ifrån att yrka sin rätt till verket i fråga.

Snarare än att gå till domstol lär han eller hon återvända till inköpsstället för att försöka häva

köpet.

3.5 Förbudsregeln i 52 e §

Jag kommer här att redogöra för lydelse och innebörd av 52 e §. Min egen kritik och analys av

förbudet återfinns i kapitel 4 nedan.

52 e § URL lyder:

”Det är förbjudet att tillverka, importera, överföra, sprida genom att exempelvis sälja eller

hyra ut, eller i förvärvssyfte inneha anordningar, produkter eller komponenter eller att

tillhandahålla tjänster som

1. marknadsförs eller utannonseras i syfte att kringgå en teknisk åtgärd,

2. utöver att kringgå en teknisk åtgärd endast har ett begränsat intresse från förvärvssynpunkt

eller ett begränsat förvärvsmässigt användningsområde, eller

35


3. huvudsakligen är utformade, konstruerade, anpassade eller framtagna i syfte att möjliggöra

eller underlätta kringgående av en teknisk åtgärd. Lag (2005:359).”

Om de hjälpmedel jag redogjorde för i kapitel 2 uppfyller rekvisiten ovan, vilket jag menar att

de gör, är de förbjudna enligt 52 e §. Såväl DeCSS som AnyDVD har utan tvekan

utannonserats i syfte att kringgå en teknisk åtgärd, har ett begränsat förvärvsmässigt

användningsområde utöver att kringgå en teknisk åtgärd och är huvudsakligen utformade för

att kringgå en teknisk åtgärd. 87

I paragrafen räknas inledningsvis de typer av hantering som omfattas upp; tillverkning, import,

överföring, spridning genom försäljning och uthyrning eller innehav i förvärvssyfte. Jag

kallar detta sammanfattningsvis för ett förbud mot hantering av hjälpmedel. Hjälpmedlens

karaktär kan vara anordningar, produkter, komponenter eller tillhandahållandet av tjänster.

Förbudsmekanismen i 52 e § verkar i två steg. För det första måste själva hanteringen vara en

av dem som förbjuds enligt första stycket och för det andra måste hjälpmedlet vara av sådan

beskaffenhet som följer av någon av punkterna 1-3. Först när det kan bekräftas att hanteringen

i sig är förbjuden och att hjälpmedlet är av sådan art som omfattas kan man fastställa att

förbudet har verkan.

Den första typen av hantering som förbjuds är tillverkning. Då hjälpmedel, vilket jag nämnt

ovan, oftast i dessa frågor utgörs av datorprogram bör begreppet tillverkning enligt min

mening kunna jämställas med programmering och utveckling. Skapandeprocessen i sig torde

dock inte vara förbjuden såtillvida den inte resulterar i ett fungerande hjälpmedel. Jag är

tveksam till att absolut all form av utveckling av liknande datorprogram och hjälpmedel

omfattas av förbudet eftersom det skulle kunna få mycket allvarliga följder för bl. a. den

kryptografiska forskningen vilket jag återkommer till nedan.

Begreppet överföring avser det skeende där verk görs tillgängliga på en plats där enskilda kan

få tillgång till dem från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer, t.ex. genom att ett

verk i digital form läggs ut på en webbplats på Internet. Innehas ett hjälpmedel som omfattas

87 Detta resonemang förutsätter dock att CSS är en teknisk åtgärd i lagens mening.

36


av förbudet i 52 e §, t.ex. som en fil på en dator, är det alltså förbjudet att genom överföring

sprida det till andra. 88

Spridning genom försäljning och uthyrning är att jämställa med överföring med det

undantaget att begreppet avser spridning mot betalning av fysiska exemplar. Förbudet torde

omfatta alla former av kommersiell verksamhet med hjälpmedel.

Den sista formen av hantering som förbjuds enligt 52 e § 1 st. är innehav i förvärvssyfte. Även

om det kanske inte framgår med all önskvärd tydlighet 89 så gäller förbudet mot hantering

generellt men innehavsförbudet gäller endast när hanteringen sker i förvärvssyfte, dvs. det

måste finnas ett kommersiellt intresse varför innehav av rent privat natur därför ej omfattas.

Då kringgåendeförbudet i 52 d §, till skillnad från detta innehavsförbud, även gäller vid privat

bruk kan en användare alltså åtalas för brott om han använder hjälpmedel i strid med 52 d §

även om innehavet i sig är lagligt. 90

Det bör påpekas i sammanhanget att även marknadsföring av hjälpmedel som omfattas av 52

e § är förbjudna. Att marknadsföra olagliga produkter strider mot god sed och 4 §

marknadsföringslagen (1995:450).

Sammanfattningsvis kan sägas, vad gäller hanteringen, att i stort sett all form av verksamhet

med några få undantag som t.ex. privat innehav och spridning genom privat utlåning är

förbjuden enligt 52 e § 1 st.

I punkterna 1-3 som följer efter det första stycket presenteras tre ytterligare rekvisit. Ett av

dessa måste, som jag nämnt ovan, vara tillämpligt på hjälpmedlet i fråga för att förbudet ska

få verkan. Den första punkten fastställer att hjälpmedel som marknadsförs eller utannonseras

i syfte att kringgå tekniska åtgärder är förbjuden. Exakt vilken sorts marknadsföring som

avses förklaras inte men det torde räcka med att möjligheten till kringgående utlovas enligt

min mening. Hjälpmedel som enligt tillverkarens marknadsföring kan användas för

säkerhetskopiering av data o. dyl. lär därför inte vara förbjudna på denna grund eftersom

88 Lagstiftaren valde att inkludera ett förbud mot denna form av spridning först efter förslag från en av

remissinstanserna. Prop. 2004/05:110, s. 308 f.

89 Innehavsförbudets krav på förvärvssyfte menar jag är något otydligt i lagtexten men det beskrivs särskilt i

propositionen. Prop. 2004/05:110, s. 307.

90 Detta poängteras särskilt i propositionen. a.a. s. 308.

37


annonseringen utgår ifrån att inget kringgående sker i processen. 91 Hjälpmedel som i

marknadsföringen uppges kunna säkerhetskopiera DVD-filmer torde dock omfattas av

förbudet eftersom detta ställer krav på dekryptering av bl.a. CSS. Utöver de krav som 52 e §

ställer på marknadsföringen är förstås även marknadsföringslagens allmänna krav på god sed

m.m. tillämpliga. 92

Av den andra punkten framgår att ett hjälpmedel som inte har något annat huvudsakligt

användningsområde förvärvsmässigt än att kringgå tekniska åtgärder, dvs. inte har någon

annan egentlig funktion, är förbjudet. Huruvida hjälpmedel har ett visst huvudsakligt

användningsområde eller ej är en ren tolkningsfråga som knappast kan besvaras generellt.

Snarare torde frågan avgöras i praxis med en särskild tolkning i varje specifikt fall. Ett av de

hjälpmedel jag tidigare nämnde, DVD Decrypter, har utöver förmågan att kringgå bl. a. CSS,

även andra mycket uppskattade funktioner som t. ex. möjligheten att skapa och skriva s.k.

img-filer. Om jag önskar göra en kopia av t.ex. en privat semesterfilm jag själv skapat och

skrivit till en DVD-skiva, kan jag med hjälp av detta hjälpmedel snabbt göra en identisk kopia

på min hårddisk, i img-format, och sedan i nästa steg bränna den till en blank DVD-skiva. Om

DVD Decrypter gör detta bättre än något annat hjälpmedel och denna form av kopiering är det

enda jag använder programmet till borde väl det kunna anses vara det huvudsakliga syftet

med hjälpmedlet Att kopiera egna filmer på detta sätt är förstås lagligt och borde därför

kunna anses vara ett förvärvsmässigt betydande intresse om programmet skulle säljas

kommersiellt. Behovet av säkerhetskopiering av t.ex. egna filmer lär bara öka i takt med att

allt fler får tillgång till digitala videokameror och liknande teknologi och därmed torde även

efterfrågan på denna typ av programvara öka vilket skapar det förvärvsmässiga intresset. Å

andra sidan kan inte lagstiftaren förväntas känna till den enskilde användarens avsikter med

ett visst hjälpmedel. En bedömning utifrån produktens objektiva egenskaper framstår därför

som mer sannolik vilket dock är beklagligt då det till syvende och sist drabbar användaren.

Den tredje och sista punkten förbjuder hjälpmedel som huvudsakligen konstruerats, anpassats

eller framtagits just i syfte att kringgå tekniska åtgärder eller åtminstone underlätta ett sådant

91 Det är dock högst sannolikt att de flesta tillverkare av sådana hjälpmedel för säkerhets skull upplyser sina

kunder om att de inte på något sätt uppmanar till kringgående av tekniska åtgärder och att deras produkt inte är

avsedd för sådan verksamhet.

92 Marknadsföringslag (1995:450). Av de allmänna kraven (4 §) följer att ”Marknadsföringen skall stämma

överens med god marknadsföringssed och även i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Vid

marknadsföringen skall näringsidkaren lämna sådan information som är av särskild betydelse från

konsumentsynpunkt.”

38


förfarande. Detta är, även det, en uppenbar tolkningsfråga, menar jag. Om det huvudsakliga

syftet med ett hjälpmedel är att möjliggöra säkerhetskopior så lär det inte vara förbjudet men

om det i kopieringsprocessen kringgår tekniska åtgärder så omfattas det förstås av förbudet.

DVD Decrypter, i mitt exempel ovan, torde inte kunna förbjudas på grund av marknadsföring

eller användningsområde, punkterna 1 och 2 ovan, men troligtvis med hänvisning till punkt 3

och dess ursprungliga syfte. Det följer av hjälpmedlets namn att det framtagits just för att

dekryptera och kringgå skyddet på kommersiella DVD-skivor. Vad gäller hjälpmedel som

anpassats så innebär den lydelsen att hjälpmedel som senare uppdaterats till att möjliggöra

kringgående torde omfattas av förbudet även om de ursprungligen saknade den funktionen. 93

Jag har valt att redogöra för kritiken av lagstiftarens utformning av 52 e § liksom kritiken av

den svenska implementeringen av Infosocdirektivet i allmänhet i en särskild punkt nedan.

3.6 Infosocdirektivet

3.6.1 Bakgrund och översikt

Infosoc är en förkortning av ”the Information Society Directive” 94 och ett annat namn för

direktiv 2001/29/EG 95 som antogs år 2001 och generellt kan det betecknas som EU:s svar på

de stora internationella avtal som utformades i mitten av 1990-talet, WCT och TRIPS. Även

om EU enligt egen utsaga har för avsikt att göra samtliga medlemmar i unionen avtalsparter i

dessa avtal 96 har man parallellt valt att införliva de lagregler som avtalen fokuserar på i sin

egen lagstiftning. På så sätt kan harmoniseringen ske internt och i den tidsrymd man själv har

funnit lämplig.

De regler som legat till grund för det ovan diskuterade kapitel 6 a i den svenska URL finns i

artikel 6 97 i Infosocdirektivet. Medlemsländerna uppmanas av direktivet att ändra sin egen

93 Det förefaller allt vanligare att utvecklare av mjukvara kontinuerligt tillgängliggör uppdateringar via Internet

även långt efter det att produkten lanserats. I kapitel 2 ovan har jag kommenterat uppdateringen av hjälpmedlet

AnyDVD och hur det möjliggjorde kringgåendet av Macrovisions tekniska åtgärd Ripguard.

94 Fritt översatt ”Informationssamhällesdirektivet”.

95 Full lydelse: Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av

vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället.

96 Prop. 2004/05:110, s. 36.

97 Artikel 6 finns som bilaga i kapitel 6 av denna uppsats.

39


nationella lagstiftning så att ett ”tillfredsställande rättsligt skydd” mot vad jag valt att kalla

hantering av hjälpmedel säkerställs. Den exakta omfattningen av detta skydd bestäms av

respektive medlemsland med den reservationen att direktivets minimikrav inte får understigas.

Tolkningen av vad som kan anses ”tillfredsställande” avgörs förstås slutgiltigt av EGdomstolen

vid eventuell oklarhet. Då rekvisiten i artikel 6 är så väl överensstämmande med de

i den svenska regleringen kommer jag inte att analysera dem i detalj här utan går istället in på

frågan om huruvida den svenska lagens lydelse verkligen överensstämmer med direktivets.

3.6.2 Implementeringen i svensk rätt och kritiken av den

Sverige hade, efter att EU antagit Infosocdirektivet, skyldigheten att implementera dess regler

i sin egen lagstiftning, enligt ovan, senast i november 2002 men den tidsgränsen överskreds

med råge och först i juli 2005 trädde motsvarande nya svenska lagar i kraft. 98 De omfattande

ändringar som krävdes diskuterades och presenterades i proposition 2004/05:110 –

Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m.

I propositionen redogörs för ett flertal invändningar från remissinstanserna. Jag kommer att

diskutera de viktigaste av dem här och sedan återknyta till dem i min diskussion i kapitel 4.

En av de mest omdiskuterade formuleringarna i 6 a kap. URL är kravet på ett upphovsrättsligt

relevant förfogande såsom det uttrycks i 52 b § och i propositionen 99 . Jag har redogjort för

innebörden av begreppet ovan och förklarat att endast exemplarframställning eller

tillgängliggörande för allmänheten utgör upphovsrättsligt relevanta förfoganden i lagens

mening. Kritikerna, bl.a. Svenska Antipiratbyrån, menade dock i sitt remissyttrande att en

sådan begränsning inte kan utläsas ur direktivet och att lagstiftarens tolkning riskerar att

minska omfattningen av skyddet för tekniska åtgärder eftersom accesskydd inte ansetts vara

ett sådant relevant förfogande. Lagstiftaren hänvisade dock till lydelsen i direktivets art. 6.3

och punkt 48 i ingressen och hävdade att enligt denna lydelse måste en teknisk åtgärd, för att

tillerkännas rättsligt skydd, ha vidtagits i syfte att skydda upphovsrätten till ett verk. Detta

samband menade man i sin tur leder till att den tekniska åtgärden måste hindra eller begränsa

möjligheten att vidta upphovsrättsligt relevanta förfoganden med verket eller prestationen. Att

98 Sverige var dock i gott sällskap – endast Grekland och Danmark hade implementerat Infosocdirektivets regler

i sin nationella lagstiftning inom den tidsgräns som givits.

99 Prop. 2004/05:110, s. 95.

40


skydda även andra förfoganden skulle enligt lagstiftaren ge de tekniska åtgärderna ett alltför

omfattande skydd. 100

Omfattningen av skyddet för tekniska åtgärder har också varit föremål för diskussion. Den

Kungliga Tekniska Högskolan hävdade i sitt remissyttrande att ett för starkt skydd skulle

kunna hämma den tekniska utvecklingen då bl.a. vissa delar av den kryptografiska

forskningen skulle bli förbjuden enligt den nya lydelsen av URL. Detta trots det undantag som

finns i 52 c §. 101 Detta resonemang kan även kopplas till tolkningen av begreppet

verkningsfull i 52 b § som i sin tur bygger på direktivets begrepp effektiv. Om alltför enkla

åtgärder erhåller skydd finns det en risk för att rättighetsinnehavarna får kontroll över sina

verk i betydligt större utsträckning än vad såväl den svenska lagen som direktivet har avsett.

Någon exakt avgränsning följer dock inte av propositionen eftersom lagstiftaren valt att nöja

sig med att konstatera att både vad som avses med verkningsfull samt den exakta definitionen

av kryptografisk forskning blir en fråga för rättspraxis och ytterst för EG-domstolen. 102

Det domstolsförfarande som följer av 52 f § 2 st. har kritiserats av några remissinstanser,

däribland SVF Sveriges videodistributörers förening, som i sitt remissyttrande anförde att

möjligheten att vända sig till domstol och begära ett vitesföreläggande är allt för långtgående.

Man ifrågasatte även att förslaget var förenligt med direktivet. Samtidigt framförde ett antal

remissinstanser, bl.a. Sveriges Television, synpunkter i motsatt riktning, dvs. med innebörd att

förslaget inte var tillräckligt långtgående och Stockholms Universitet uttryckte viss oro för att

ett vitesföreläggande i vissa fall inte kommer att utgöra ett tillräckligt starkt

påtryckningsmedel.

Valet av termen förvärvssyfte i 52 e § 1 st. kritiserades bl.a. av Svenska Antipiratbyrån,

Sveriges Filmuthyrareförening UPA och SVF Sveriges videodistributörers förening som

menade att direktivets lydelse, kommersiellt syfte, var ett lämpligare begrepp. Anledningen

tycktes vara att man ansåg att kommersiellt syfte är ett vidare begrepp som skulle inkludera

även privat verksamhet. En sådan tolkning skulle innebära att innehavsförbudet gäller såväl

privat innehav som innehav i näringsverksamhet. Lagstiftaren kunde dock inte finna skäl att

100 a.a. s. 292. Detta berörs även i diskussionen om 52 d § på s. 301.

101 a.a. s. 295.

102 a.a. s. 298.

41


tolka direktivet så och valde att behålla den ursprungliga lydelsen samt poängterade att

kommersiellt syfte och förvärvssyfte kan användas synonymt i svensk rätt . 103

Förbudet mot att överföra hjälpmedel, såsom det utrycks i 52 e §, lades till efter kritik från

flera remissinstanser, bl.a. Sveriges Filmuthyrareförening UPA och SVF Sveriges

videodistributörers förening. De hävdade att det fanns en risk för att förbudet skulle förstås så

att det endast avser spridning av fysiska exemplar av hjälpmedel om inte också överföring

förbjöds. Dock tycks inte direktivet nämna något direkt förbud mot överföring.

Något som inte diskuterats i propositionen är undantaget i 52 d § 2 st. för exemplar till vilka

användaren har lovlig tillgång. Begreppet och dess innebörd har jag diskuterat ovan.

Undantaget ger en användare rätten att kringgå en teknisk åtgärd om det behövs för att han

eller hon ska kunna se eller lyssna på ett verk som man lagligen har införskaffat, t.ex. köpt.

Det tycks mig dock som om ett sådant tydligt undantag ej följer av direktivets lydelse. Om

t.ex. en inköpt CD-skiva skyddas av en teknisk åtgärd är det enligt direktivet förbjudet att

kringgå den även om syftet endast är att lyssna på skivan. Den svenska lagen å andra sidan

ger alltså den möjligheten genom undantaget i fråga. Det är på denna grund knappast

sannolikt att tillämpningen av det svenska undantaget skulle vinna framgång vid en eventuell

prövning i EG-domstolen. För den enskilde har detta dock ingen avgörande effekt eftersom

direktivet inte har s.k. horisontell direkt effekt. Med detta menas att direktivet inte kan

tillämpas direkt av enskilda medborgare i EU.

103 Prop. 2004/05:110, s. 307 f.

42


4. Diskussion

4.1 Tekniska åtgärder och 52 e §

4.1.1 Kritik mot 6 a kapitlet

Jag har ovan redogjort för ett flertal centrala begrepp i den nya lydelsen av URL och vill

under denna rubrik redogöra för min egen kritik och uppfattning av de nya lagreglerna.

I första hand är det frågan om kopiering för privat bruk som jag finner problematisk. Sådan

kopiering är, menar jag, skyddsvärd 104 i betydligt högre grad än vad lagstiftaren har uttryckt

och min ståndpunkt blir därför att tekniska åtgärder inte bör ha ett så omfattande skydd som

lagen nu ger dem. Ser man till allmänhetens och samhällets intresse bör kopiering för privat

bruk och liknande inskränkningar prioriteras klart högre än rättighetshavarnas ekonomiska

intressen. Åtminstone bör detta vara normen i dagens samhälle där upphovsrätten till allt

större del används som ett instrument för att skydda ekonomiska investeringar på bekostnad

av dessa inskränkningar.

Rätten att kopiera för privat bruk har genom den nya lydelsen i URL blivit begränsad inte

bara genom lagstiftarens val att ersätta begreppet enskilt med privat och dess snävare

omfattning utan även indirekt genom förbudsregeln i 52 d §. Att förbjuda all form av

kringgående, även när avsikten är att möjliggöra kopiering för privat bruk, är ett mycket

beklagligt förfarande av lagstiftaren menar jag. Den nu gällande lagstiftningen löper stor risk

att få den olyckliga följden att rättighetsinnehavare medvetet förser alla exemplar de

framställer med någon slags teknisk åtgärd bara för att motverka även sådan kopiering som

enligt svensk lag är tillåten. Syftet med ett sådant förfarande skulle förstås vara att begränsa

kopieringen till förmån för ökad kontroll och i förlängningen ökad försäljning. Att i 6 a

kapitlet istället betona vikten av rätten att kopiera för privat bruk och uttryckligen tillåta

kringgående av tekniska åtgärder som hindrar sådan kopiering tycker jag hade varit ett

lämpligare och rimligare alternativ. Ett sådant undantag hade kunnat placeras med de övriga

104 Det finns många klart skyddsvärda former av kopiering i dessa fall. Utöver exemplet med en kopia till

sommarstugan eller mediespelaren kan bl.a. nämnas säkerhetskopiering och kopiering av material som får

kopieras men som skyddas av en teknisk åtgärd.

43


inskränkningarna i 52 f §. Det är min övertygelse att de tekniska åtgärderna i lagens

nuvarande lydelse ostridigt får ett alltför omfattande skydd helt på bekostnad av användarna.

Som svar på detta resonemang skulle förespråkare för rättsinnehavarna säkerligen invända

med att påstå att den illegala kopieringen av verk skulle öka med ett sådant undantag i 52 f §

men jag ser inget bevis för en sådan utveckling. Jag kan varken med säkerhet säga att den

illegala kopieringen skulle öka, minska eller vara oförändrad och är tveksam till att någon i

dagsläget skulle kunna presentera ett exakt svar på den frågan. I vilket fall som helst så menar

jag att rätten till kopiering för privat bruk är en mycket viktig princip inom upphovsrätten och

lagstiftaren borde ha valt en lösning som utgick från ett konsumentperspektiv snarare än ett

rättighetshavarperspektiv.

Naturligtvis ska det även fortsättningsvis vara möjligt för rättighetshavare att utveckla

affärsmodeller som bygger på att priset varierar beroende på antalet tillfällen användaren vill

nyttja verket. En musikfil skulle kunna nedladdas till ett visst pris för en uppspelning och till

ett annat pris för flera uppspelningar. Sådana modeller finns redan och kommer med största

sannolikhet att bli allt vanligare framöver. Vad jag kritiserar är inte dessa lösningar, eller

deras behov av tekniska åtgärder som skydd, utan de trender inom upphovsrätten som i första

hand ser till rättighetshavarnas skydd på bekostnad av enskilda användares intressen.

Undantaget i 52 d § 2 st., som tillåter kringgående av tekniska åtgärder om användaren har

lovlig tillgång till exemplaret, har viss anknytning till ovanstående diskussion. Översiktligt

tycks det vara ett försök av lagstiftaren att åtminstone till viss del säkra användarens

rättigheter och motverka att rättighetshavaren får en alltför stark kontroll. Jag är dock mycket

tveksam till undantagets praktiska effekt av främst två skäl. För det första så tycks inte detta

undantag följa av lydelsen i Infosocdirektivet. Tillämpningen i svensk rätt kan redan på denna

grund ifrågasättas eftersom URL ska tolkas i ljuset av detta direktivs lydelse. En eventuell

framtida prövning i EG-domstolen av undantaget torde med högsta sannolikhet resultera i att

undantaget förklaras ogiltigt eftersom Infosocdirektivet inte avsett ett undantag liknande det

som 52 d § 2 st. uttrycker. För det andra är ett undantag som tillåter kringgående, på sådana

grunder som 52 d § 2 st. gör, knappast effektivt om en annan lagregel (52 e §) förbjuder de

nödvändiga hjälpmedel som krävs för att utföra samma kringgående. Med andra ord så kan en

användare, som har laga rätt enligt 52 d § 2 st. att kringgå en teknisk åtgärd, t.ex. på en CDskiva

för att kunna lyssna på verket, inte göra det i praktiken eftersom all form av

44


marknadsföring, utveckling och hantering av de hjälpmedel som krävs är förbjuden. Det enda

medel som står till buds är att han eller hon på egen hand kringgår den tekniska åtgärden. Då

detta torde kräva kunskaper i programmering och datorhantering på avsevärt högre nivå än

vad som kan anses normalt, är det inte en realistisk lösning. Undantaget i 52 d § 2 st. är på

dessa grunder verkningslöst.

Kritik har framförts mot undantaget i 52 f § 2 st. och det domstolsförfarande som där

presenteras. Jag vill här endast kort kommentera att jag delar den uppfattning att

domstolsförfaranden av denna karaktär knappast kan vara ändamålsenliga. Precis som med

undantaget i 52 d 2 st., vilket diskuterats ovan, verkar konstruktionen av detta undantag syfta

till att säkra användarnas rättigheter men inte heller här tycks det syftet uppnås. Anledningen

är, menar jag, att en rättighet av sådan karaktär som här avses, normalt efterfrågas direkt.

Användaren är därför sällan villig att hävda sin rätt om det skulle innebära ett längre

förfarande. Huruvida domstolens handläggning skulle ske omgående eller inte vid ett sådant

förfarande kan inte utläsas av lydelsen i 52 f § 2 st. Det är dock väl känt att domstolsprocesser

i regel tar mycket lång tid. Min slutsats blir därför att även om de användare som berörs av

undantaget i princip garanteras tillgång till verket så lär det inte tillämpas i praktiken.

Anledningen är att få av dessa användare skulle vara beredda att hävda denna rättighet i ett

långt och utdraget domstolsförfarande. Undantaget har därför ingen, eller åtminstone endast

en starkt begränsad, verkan.

Vad gäller resonemanget om upphovsrättsligt relevanta förfoganden vill jag bara poängtera att

jag instämmer i den svenska lagstiftarens tolkning. Upphovsrätten ger upphovsmannen vissa

rättigheter och det är naturligtvis endast dessa som ska skyddas av lagen. Kritiken av

begreppet saknar därför grund enligt min mening. Accesskydd och andra tekniska åtgärder

som inte påverkar exemplarframställning eller tillgängliggörande för allmänheten bör även

fortsättningsvis få kringgås utan hinder.

4.1.2 Allmän kritik mot 52 e §

Då denna uppsats särskilt syftar till att analysera 52 e § har jag valt att redogöra för den del av

min kritik som specifikt omfattar förbudsregeln under en egen rubrik.

45


52 e § gör det i praktiken omöjligt för en vanlig konsument att på egen hand kringgå en

teknisk åtgärd och sedan kopiera t.ex. en DVD som han eller hon köpt även om laglig rätt att

göra skulle föreligga. Konsumenten skulle, åtminstone teoretiskt, ha kunnat få

rättsinnehavarens samtycke till kopiering men utan sådan utrustning som förbjuds av 52 e §

skulle han inte kunna genomföra kopieringen i praktiken. Det är helt enkelt för svårt tekniskt

att utföra detta utan hjälp från de speciellt utvecklade datorprogram som tidigare importerats,

sålts och spridits just i detta syfte men som nu är förbjudna enligt 52 e §. Att upplysa

konsumenten om att tekniska åtgärder skyddar produkten och att det finns en risk för att

verket inte kan spelas upp på konsumentens utrustning skulle inte ändra situationen. Den

tekniska miljön är för invecklad för konsumenten och alternativen är i högsta grad

svåröverskådliga. Detta är, menar jag, ett stort steg i fel riktning och en tydlig markering av

lagstiftarens val av perspektiv. Snarare än att säkerställa användarnas och konsumenternas

intressen, de som är i störst behov av skydd, har man valt att begränsa dessa till förmån för

rättighetshavarna. Denna inriktning av upphovsrätten är oroväckande och behöver, enligt min

mening, uppmärksammas i större utsträckning. Jag återkommer till det resonemanget nedan.

52 e § har kritiserats för att den, genom att hindra hanteringen av nämnda hjälpmedel,

potentiellt hindrar utvecklingen inom den kryptografiska forskningen. Detta trots att såväl

Infosocdirektivet som URL innehåller undantag 105 i kringgåendeförbudet just vad avser sådan

verksamhet. Uppenbarligen är berörda forskare oroliga för att förbudet i sin nuvarande lydelse

fortfarande kan tillämpas på deras verksamhet och därmed utgöra ett hinder för den framtida

utvecklingen. De som i sitt arbete använder sig av diverse mjukvara i syfte att testa och

dekryptera koder, ofta av samma slag som används i tekniska åtgärder, skulle helt plötsligt

kunna betecknas som brottslingar och i sitt arbete bryta mot regeln i 52 e § dagligen. Det

avgörande tycks vara att varken URL eller Infosocdirektivet innehåller någon definition eller

närmare beskrivning av vad som exakt avses med kryptografisk forskning. I propositionen

förklarades endast att ”Vad som kan anses utgöra kryptografisk forskning får därmed

bedömas utifrån vad sådan forskning allmänt kan anses omfatta”. 106 Gränsen för

kryptografiundantagets omfattning torde, som så många andra begrepp i den nya

lagstiftningen, bli en fråga för rättspraxis och ytterst för EG-domstolen men till dess att något

sådant förfarande väckts riskerar detta forskningsområde att drabbas av försiktighetsåtgärder

105 Uttrycks i 52 c § URL som även undantar tekniska åtgärder som skyddar datorprogram, allmänna handlingar

och när det är påkallat från den allmänna säkerhetens intresse. Även Infosocdirektivet tar upp detta i ingressen,

punkt 48.

106 Prop. 2004:110, s. 298.

46


och i förlängningen stagnation. Det förefaller, för mig, uppenbart att en forskare på området

knappast är beredd att riskera lagbrott för att utvecklas i sitt arbete. På någon nivå är han

tvungen att fråga sig själv huruvida det arbete han utför för stunden verkligen

är ”kryptografisk forskning” i lagens mening eller om det är ett brott mot 52 e §. En sådan

situation skapar utan tvekan en sämre miljö för berörda forskare och leder på sikt till en

begränsning i vetenskapens utveckling. Verksamheter som använder sig av s.k. reverse

engineering påverkas förstås på liknande sätt eftersom sådan verksamhet vanligtvis innebär

kringgående av tekniska skyddsåtgärder och utrustning. Naturligtvis kan man med fog hävda

att användare som medvetet och med uppsåt söker kringgå krypteringar skulle kunna utnyttja

samma situation och dölja sin verksamhet bakom det odefinierade begreppet ”kryptografisk

forskning” så långt det vore möjligt. Risken för en sådan utveckling får dock, enligt min

mening, inte drabba vetenskapen utan ska snarare skjutas över på motstående intressen.

Rekvisiten i 52 e § (punkt 2 och 3) är i praktiken problematiska att tillämpa. Det är inte

ovanligt att hjälpmedel av det aktuella slaget har många andra funktioner utöver att kringgå

tekniska åtgärder. Att i lagtexten undvika en definition 107 och istället hänvisa till domstols

framtida tolkning skapar en ovisshet som får mycket negativa följder. För det första så

påverkas utvecklingen och skapandet av mjukvara som ligger inom, eller åtminstone tangerar

gränsen till, samma verksamhetsområde. Det förefaller för mig naturligt att företag och andra

utvecklare, av rädsla för att oavsiktligt överträda förbudsreglerna, istället avstår från att

lansera sin produkt eller begränsar dess potential. I slutändan är det då i första hand

konsumenterna som blir lidande, men även verksamheten av sådana program och den

tillhörande tekniska utvecklingen drabbas förstås. På detta sätt blir förbudet i 52 e § ett

verktyg för att begränsa det immateriella skapandet snarare än att stimulera det.

4.1.3 Vad är egentligen syftet med 52 e § och kan det uppnås

Syftet med tekniska åtgärder tycks vara att skydda upphovsrätten i informationssamhället

genom att stävja piratkopiering 108 och i viss mån att stimulera skapandet av nya

affärsmodeller. 52 e § och förbudet mot hantering av hjälpmedel syftar i första hand till att,

107 52 e § punkt 2: ”endast har ett begränsat intresse” och punkt 3: ”huvudsakligen är utformade” är uttryck som

båda visar på behovet av domstols prövning för att säkert kunna fastställa huruvida en viss utrustning är

förbjuden eller inte.

108 Infosocdirektivet, ingressen punkt 13 och 15.

47


som jag visat, förhindra olaglig kopiering av upphovsrättsligt skyddat material. Detta sker

genom att förbudet gör det omöjligt för användare att erhålla sådana hjälpmedel som han eller

hon vanligtvis behöver för att kringgå tekniska åtgärder. Dessa förbjudna hjälpmedel kan

anses helt avgörande för vanliga användares möjlighet att på egen hand kringgå tekniska

åtgärder eftersom de inte besitter den tekniska kunskap som krävs för att göra det på annat sätt.

Genom att förbjuda all form av hantering, undantaget privat innehav, syftar förbudet till att

helt stoppa spridningen (och indirekt utvecklingen) av sådan utrustning.

Rättighetsinnehavaren kan då försäkra sig om att användaren inte har något annat val än att

utnyttja verket ovillkorligt i linje med vad som avsetts. Detta syfte är dock omöjligt att helt

uppnå av flera orsaker, menar jag.

För det första så är det inte sannolikt att rättsinnehavarna någonsin kommer att utveckla en

teknisk åtgärd som är helt säker och som inte kan kringgås. Mina exempel i kapitel 2 torde

vara nog bevis för detta påstående. Den globala marknaden ställer stora krav på

standardisering vilket i sin tur leder till att de flesta rättsinnehavare sluter upp bakom ett visst

system av tekniska åtgärder istället för att utveckla sitt eget. Dessa system kostar avsevärda

summor att utveckla och tar i regel lång tid att skapa, då de måste testas och utvärderas

noggrant innan de tillämpas i praktiken. Det ger de användare som utvecklar hjälpmedel för

att kringgå det, gott om tid att nå sina mål. På detta sätt fortsätter kampen mellan

rättsinnehavare och utvecklare av utrustning 109 och enligt min mening riskerar förbudet i 52 e

§ redan på denna grund att bli verkningslöst i längden eftersom regeln syftar till att stoppa en

utveckling som inte går att stoppa och de pengar som investeras i utvecklingen av tekniska

åtgärder till stor del är förlorade. Tekniska åtgärder är dock inte onödiga. Snarare hävdar jag

att resurserna som idag läggs på utveckling av avancerade tekniska åtgärder istället bör

användas till att skapa bättre produkter till ett lägre pris. När så skett kommer användare inte

längre att söka efter hjälpmedel och rättighetshavarna får betalt för sina verk, om än kanske

något mindre betalt.

Rent lagtekniskt är 52 e § problematisk. Som jag har visat ovan finns det ett flertal begrepp

och formuleringar som ifrågasatts och kritiserats utan att tydligt definieras av lagstiftaren.

109 En liknande kamp med samma resultat är den mellan stat och utvecklare där metoderna, att i cyberspace spåra

de personer som t.ex. sprider sådan enligt 52 e § förbjuden utrustning, hela tiden utvecklas och motarbetas. Den

senare tidens användande av IP-adresser som bevismaterial har skapat en efterfrågan för s.k. ”anonyma IPadresser”

vilket knappast skulle kunna användas som bevis då de inte kan knytas till en viss specifik person.

http://www.broadbandreports.com/shownews/40921.

48


Detta är förstås inte i sig en kritik just mot förbudets verkan avseende syftet att förhindra

hantering av hjälpmedel, men det torde inte råda någon tvekan om att svårtolkade lagregler

sällan kan tillämpas och verka fullt ut i rättssystemet. Problematiken i detta avseende gäller

förstås även Infosocdirektivet som i vissa avgörande delar är motsägelsefull och ger upphov

till många olika tolkningar. 110

Samhälle, marknad och kommunikationer är idag gränslösa och information kan enkelt färdas

runt hela jorden med få begränsningar. Nationella och territoriella lagar kan i relativt stor

omfattning kringgås. Även om 52 e § och Infosocdirektivet förbjuder försäljning av

hjälpmedel så kan en utvecklare alltjämt sälja sina produkter från ett land utanför EU som

saknar motsvarande lagregler, eller från ett land där myndigheterna inte aktivt upprätthåller

sådana lagar. 111 Visserligen är import av hjälpmedel förbjuden enligt 52 e § och Infosoc men

då privat innehav är tillåtet torde det i princip vara omöjligt att kontrollera huruvida ett

hjälpmedel införskaffats i strid med förbudet eller ej. Det skulle helt enkelt vara en alltför

resurskrävande uppgift. Det enda sättet att helt stoppa hanteringen med hjälpmedel skulle vara

att införa en internationell lag helt utan undantag vars tillämplighet skulle garanteras av

samtliga stater i världen. Detta är förstås en omöjlighet, inte bara p.g.a. att någon sådan

heltäckande global lag aldrig skulle kunna stiftas utan också för att ett flertal regeringar i

världen idag indirekt tjänar på att inte följa de internationella upphovsrättsliga lagar och

konventioner som redan finns. I utvecklingsländerna, för att ge ett exempel, finns en stor

efterfrågan på film och musik precis som i industriländerna men befolkningen där skulle

aldrig ha råd att betala ordinarie priser och därför uppstår ett utrymme för en svart marknad.

Den illegala kopieringen av datorprogram är mycket omfattande i dessa länder av samma

anledning och möjliggör en högre IT-kapacitet och IT-kunnighet för landet och dess

befolkning. 112 Det är något som en regering knappast har anledning att motarbeta, särskilt inte

i ett utvecklingsland.

Ser man 52 e § som ett uttryck för en ny trend inom upphovsrätten, vilket jag gör, så finns det

ytterligare anledning att ifrågasätta såväl förbudet som stora delar av Infosocdirektivet. Detta

återkommer jag till nedan.

110 Detta diskuterar även Westman, Tekniska åtgärder. Nordiskt genomförande av Infosocdirektivet, s. 578.

111 Detta gav jag exempel på i kapitel 2 – AnyDVD säljs från Västindien och DVDFab Platinum säljs från Kina.

112 Se Vaidhyanathan, s. 98.

49


Sammantaget är 52 e § en regel som endast på ytan fyller sitt syfte och inte på något sätt tycks

minska den illegala kopieringen. Jag är mycket tveksam till att förbudet kommer att finnas

kvar någon längre tid i svensk rätt, åtminstone i sin nuvarande lydelse.

4.2 Personliga funderingar kring trender i modern upphovsrätt

4.2.1 Skapandet av en ny upphovsrätt

Såväl WIPO-fördraget som Infosocdirektivet och det nya 6 a kapitlet i URL är uttryck för vad

jag skulle vilja kalla den moderna upphovsrätten. Jag tycker att det är både nödvändigt och

lämpligt att jag i denna uppsats inte bara studerar regeln i 52 e § i detalj utan även redogör för

den som en funktion i, och en produkt av, denna nya upphovsrättsliga miljö. Den moderna

digitala tekniken har påverkat upphovsrätten i större utsträckning än något annat tidigare och

hur de idag aktuella problemen löses torde ha inverkan på den framtida upphovsrätten i sin

helhet.

4.2.2 Skydd i tre nivåer

Som jag i inledningen av denna uppsats redogjort för så tycker jag att man i pedagogiskt syfte

kan dela upp det upphovsrättsliga skyddet, så som det ser ut i svensk rätt idag, i tre nivåer.

Utgår vi ifrån 52 e § som exempel så menar jag att det förbudet ligger på den tredje och sista

nivån. Det skyddar ett intresse som i sin tur skyddar ett intresse. Förbudet avser att hindra

kringgående av tekniska åtgärder som i sin tur i huvudsak avser att hindra olovlig kopiering

av upphovsrättsligt skyddat material.

Den första nivån är, åtminstone enligt min mening, den mest centrala och mest skyddsvärda.

Vi har ett system av lagar som ger upphovsmannen vissa rättigheter till sitt verk och det är

väsentligt att de skyddas, främst för att stimulera nytt skapande. Reglerna om ensamrätt och

inskränkningen i andras rätt att kopiera är därför skäliga och skyddsvärda. Att avstå från

lagstiftning till förmån för självsanering torde inte fungera. 113

113 Se t.ex. Michel Elsts kommentar om den ryska statens syn på upphovsrätt, Elst, s. 663.

50


På nästa nivå skyddar lagen tekniska åtgärder, med andra ord de kopieringsskydd som i

huvudsak applicerats för att hindra en användare att begå brott mot den första nivån och redan

här är jag skeptisk till en lagreglering. Det tycks mig som om den första nivån tillräckligt

tydligt och i tillräckligt hög grad uttrycker de grundläggande upphovsrättsliga principerna och

därför finns det egentligen inte någon anledning till att ytterligare reglera detta i lag. Ett

förbud mot att kringgå en teknisk åtgärd är med detta resonemang överflödig eftersom det

avgörande beslutet för användaren är huruvida han eller hon har för avsikt att begå brott mot

upphovsrätten och t.ex. kopiera ett verk i strid med rättsinnehavarens vilja. I än högre grad är

därför den tredje skyddsnivån, och 52 e §, överflödig av precis samma anledning. En,

teoretiskt möjlig, fjärde nivå skulle förstås vara lika överflödig. Det skulle t.ex. kunna införas

ett förbud mot sådan information som skulle kunna användas för att utveckla sådan utrustning

som 52 e § behandlar. Här är gränsen mot, och konflikten med, yttrandefriheten förstås

uppenbar och någon lagregel motsvarande denna fjärde nivå har såvitt jag vet aldrig

diskuterats av lagstiftaren, 114 åtminstone inte i Sverige. Dock är det långt ifrån självklart att

sådan utrustning som behandlas i 52 e § inte skulle kunna spridas i separata delar i form av

text, kod eller annan läsbar information som sedan en användare själv skulle kunna sätta ihop

i sin dator. Fråga blir då trots allt huruvida sådan information får spridas eller ej. 115

4.2.3 Från individuellt ansvar till lagstiftning – en skiftande norm

De nya lagreglerna som diskuteras i denna uppsats visar enligt min mening på en förändring i

de rättsliga värderingarna. En av dessa är principen om det egna ansvaret. Enligt min

grundsyn är det individen själv som fattar sina beslut och tar ansvar för sina handlingar.

Lagens syfte bör därför vara att klargöra och fastställa de grundläggande principer som

samhället bygger på men den bör inte detaljreglera sådant som individen själv kan och, enligt

mitt resonemang, bör ta ansvar för. I det moderna samhället, där, som vi sett, upphovsrätten

har fått allt större ekonomisk betydelse, tycker jag mig skönja en trend mot en ökad

lagstiftning på bekostnad av detta individuella ansvar. Rättsinnehavarna, kanske framför allt

de stora multinationella företagen, 116 söker med olika medel påverka stater och överstatliga

114 Dock kommenterades avvägningen gentemot yttrandefrihetsgrundlagen i Ds 2003:35, s. 346.

115 Jfr. t.ex. med det amerikanska rättsfallet Universal City Studios, Inc. v. Reimerde där svaranden hänvisade till

sin grundlagsskyddade rätt till yttrandefrihet. I DVD Copy Control Association vs Bunner fann domstolen att den

amerikanska motsvarigheten till kringgåendeförbudet stred mot grundlagen, Matsuura, s. 159.

116 Ofta med USA:s hjälp, SVD den 21 juni 2006 (nätupplagan)

http://www.svd.se/dynamiskt/utrikes/did_13001159.asp.

51


organ att i större utsträckning reglera upphovsrätten via lagar snarare än att lita till

medborgarnas moral, laglydighet och sunda förnuft. För mig är 52 e § just ett uttryck för

denna lagstiftningstrend. Där individen tidigare hade valfrihet och eget ansvar ser vi idag hur

mer och mer av omgivningen regleras i lag och det är, enligt min mening, en mycket negativ

förändring. Jag menar inte att det skulle vara oacceptabelt eller något fel med att företag, stora

som små, tjänar pengar och visst är det rimligt att påstå att det finns det en stor risk med att

lita på folks moral och laglydighet men det är så upphovsrätten är skapad i grunden och

motsatsen, att kontrollera absolut allt, är varken möjlig eller önskvärd. 117

4.2.4 Balans

Värdeförändringarna som diskuterats ovan sker inte bara inom ett specifikt område av

upphovsrätten utan är ett övergripande fenomen, menar jag. På senare år har man i samhället,

såväl det svenska som det internationella, kunnat ta del av debatter, protester och

rättsprocesser som alla skapat en bild av en upphovsrätt i obalans. Vi har fått höra hur många

miljarder film- och musikindustrin förlorar årligen p.g.a. brotten mot upphovsrätten och allt

högre röster har höjts för att staten ska ingripa med hårdare lagstiftning. På hemmaplan har

svenska domstolsavgöranden 118 följts noga i press och TV och kommenterats såväl av

juridiska experter som av representanter från industrin men upphovsrättens framtid är och

förblir ändock oklar.

Det är tyvärr, tycks det mig, få i debatten som aktivt ifrågasätter rättsinnehavarnas påstådda

förluster och krav på ökad reglering eller som för fram de många positiva effekter och

möjligheter som den senaste tekniken skapat. 119 Efter viss egen efterforskning framstår många

av de mest kritiska argumenten och påståendena som kraftigt överdrivna och i vissa fall som

helt tagna ur luften. Jag ska inte redogöra för mina upptäckter i detalj, då det ligger lite vid

117 Se bl.a. Vaidhyanathans diskussion om detta, Vaidhyanathan (inledningen), och Lessigs resonemang om hur

industrin för 35 mm film förlorat enormt i och med lanseringen av digitalkameran men att inga röster höjs för att

genom lagstiftning stärka skyddet för 35 mm film. Lessig, Free Culture, s. 127.

118 Bland de mest kända är Västmanlands tingsrätts dom B 1333-05 (2005-10-25) och Sollentuna tingsrätts dom

B 1380-05 (2005-11-09). Den första finns analyserad och kommenterad på

http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_10852354.asp.

119 Det finns för många för att räkna upp dem alla här men jag tänker bl.a. på hur vissa verk som förklarats

olagliga i odemokratiska länder ändå kan nå befolkningen via P2P, artikel i Metro den 8 juni 2006, s. 28, och hur

viss statistik visat att de som i media anklagas för illegal nedladdning av filmverk oftast är de som i störst

utsträckning går på bio, SVD den 26 juni 2006 (nätupplagan)

http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_13033355.asp.

52


sidan av denna uppsats huvudsakliga syfte, men t.ex. kan nämnas att ett EU-finansierat

projekt år 2005 120 , där bl.a. Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm medverkade, visade

att musikindustrin inte alls förlorat märkbart på utbredningen av fildelningsnätverk vilket

torde vara raka motsatsen till vad folk i allmänhet fått höra de senaste åren. Exempel som

detta finns det mycket gott om, såväl internationellt som i Sverige.

Obalansen syns även i rättssystemet. I första hand är den framträdande utomlands men nu i

allt större utsträckning även i Sverige. Det massmediala intresset och påtryckningar från

företag och intresseorganisationer tycks ha skapat en grund för att straffa brott mot

upphovsrätten hårdare än någonsin utan att egentligen se till rimligheten av dessa påföljder. I

den mest extrema miljön, USA, har personer som illegalt kopierat t.ex. en film dömts till

oerhörda skadestånd som enligt många experter inte alls står i proportion till den skada som

åsamkats rättsinnehavaren och inte heller framstår som skäliga om man jämför med

motsvarande brott. 121 Dessutom tycks domstolarna ha öppnat dörren för förebyggande

stämningsförfaranden som rättsinnehavare inleder i syfte att skrämma och i slutändan

eliminera aktörer som på sikt skulle kunna hota deras upphovsrättsliga verks säkerhet. Detta

är också ett uttryck för att upphovsrätten i dagsläget är på väg åt fel håll, menar jag.

För mig, och säkerligen många andra som uppriktigt värnar om upphovsrätten, är det hög tid

för en återgång till de centrala värderingar som utgör dess kärna och en strävan att återfå den

balans som hela det upphovsrättsliga systemet bygger på.

4.2.5 Upphovsrätten i en marknadsekonomi

Som vara på marknaden är en upphovsrätt en artificiell brist. Genom att i lag förbjuda kopior

blir ett verk en unik vara som kan köpas och säljas. Adam Smith utvecklade den ekonomiska

teorin om den osynliga handen som skulle reglera marknadspriser i enlighet med principen

om utbud och efterfrågan. 122 En produkt som har ett för högt pris får minskad efterfrågan

vilket i sin tur leder till att priset måste sjunka och vice versa. Naturligtvis sker även handeln

med upphovsrätter på samma sätt. Vad jag dock tycker mig uppfatta i dagens debatt om den

120 Music Lessons Deliverable 4. http://w1.nada.kth.se/media/Research/MusicLessons/Reports/MusicLessons-

DL4.pdf.

121 Lessig jämför att stjäla en CD-skiva med musik och att ladda ner den via fildelningsnätverk och konstaterar

att det maximala skadestånd som kan utdömas (enligt lokal statlig lag) är 1 000 USD vid stöld medan beloppet

vid nedladdning av samma musik kan bli upp till 1 500 000 USD. Lessig, Free Culture, s. 180.

122 Eklund, s. 99.

53


moderna upphovsrätten och i rättsinnehavarnas krav på staten att öka lagstiftningen är en

önskan att i stort sett undanta upphovsrätten som vara från denna marknadsekonomiska

princip. Rättsinnehavarna vill bibehålla höga priser trots att konsumenterna minskar sin

efterfrågan just på grund av det höga priset även om det enligt teorin är dömt att misslyckas.

Det som istället sker är en ökad piratkopiering då konsumenterna hellre bryter mot lagen än

betalar vad de anser vara överpriser. Adam Smiths lösning på dagens problem och situation

skulle därför vara, åtminstone enligt min tolkning, att sänka priserna till en sådan, rimlig, nivå

att konsumenterna istället hellre köper varan och lyder lagen. Detta skulle förstås även ligga i

rättighetshavarens intresse. Den nya URL var i viss mån tänkt att stimulera just utvecklingen

av lagliga och billiga alternativ 123 men jag kan inte se att den haft ens den minsta verkan

hittills.

Det finns flera anledningar till varför jag tycker att upphovsrätten i marknadsekonomin som

första steg måste förändras och utvecklas just åt detta håll, utöver att jag, som jag uttryckt

ovan, är skeptisk till en ökad lagstiftning i allmänhet. För det första så är det uppenbart att

produktionskostnaderna för t.ex. tillverkning av DVD och CD har minskat avsevärt, och lär

fortsätta att minska, jämfört med tidigare år men priset på dessa produkter har inte minskat i

samma omfattning. Lagliga alternativ har tagits fram, t.ex. erbjuds konsumenter att ladda ner

musik mot betalning, men priserna verkar över lag anses vara för höga 124 och betalningssätten

riktar sig inte till den aktuella målgruppen samt är i vissa fall även de, otroligt nog,

avgiftsbelagda. 125

123 Hämtat från regeringens kommentar till den nya URL. www.regeringen.se/sb/d/3254#37334.

124 Dock har, trots detta, laglig nedladdning av musik i Sverige ökat med nästan 300 %. (IFPI:s statistik för andra

halvåret 2005) http://www.ifpi.se/02.images/01.top/02.subnav_pdf/02.statistik/pdf/Forsaljning_2005.pdf.

125 I maj 2006 tog företaget cdon.com ut en avgift vid nedladdning av musik på 5 % av det totala beloppet för de

kunder som betalade med kredit- eller betalkort. www.cdon.com.

54


5. Sammanfattande slutsatser

Jag har i denna uppsats redogjort för gällande rätt och såväl analyserat förbudsregeln i 52 e §

URL som ställt den i kontrast till de centrala värderingar som sedan länge varit kärnan i

upphovsrätten.

52 e § och vissa andra delar av 6 a kap. URL har visat sig vid en noggrannare analys vara

lagtekniskt svåra att tillämpa och riskerar därför, enligt min mening, att förlora sin funktion.

Detta beror i synnerhet på lagstiftarens ovilja att precisera innebörden av vissa avgörande

begrepp. Dessutom har jag funnit att vissa delar av dessa lagregler inte fullt överensstämmer

med lydelsen i Infosocdirektivet vilket riskerar att få till följd att de redan på denna grund

förlorar sin praktiska verkan.

Jag har i denna genomgång inte kunnat se att syftet med förbudet i 52 e § är uppfyllt eller ens

att det kan uppfyllas. Orsaken är ett flertal faktorer som ej enkelt kan åtgärdas. Mitt

resonemang visar att förbudet är problematiskt inte bara p.g.a. sin lagtekniska konstruktion

utan även p.g.a. sitt ändamål när det jämförs med den miljö i vilket det ska verka. Snarare än

att bidraga till en stimulering av immateriellt skapande tycks förbudet i viss mån istället

begränsa sådant skapande, enligt min mening.

Kritiken mot 52 e § och liknande lagstiftning har lett mig till ett resonemang om att de speglar

en ny typ av utveckling inom upphovsrätten, en ny upphovsrättslig trend. Jag tycker mig idag

se ett samhälle där den upphovsrättsliga balansen, vars betydelse så tydligt framgår i

doktrinen, i allt högre grad frångås till förmån för ekonomiska intressen. Jag har identifierat

hur näringslivets markerade ambitioner att bredda skyddet för de egna varorna, och därmed

minska konkurrensen överlag på konsumenternas bekostnad, kan kopplas till denna trend.

I debatten talas det mycket om hur hotad upphovsrätten är men då förefaller det som om man

syftar i stort sett uteslutande på upphovsrättsinnehavarnas eller producenternas intressen.

Sällan, om ens någonsin, diskuterar man hur upphovsrätten enligt dess centrala principer

måste skydda skapandet och kreativiteten för att i längden kunna bibehålla en rimlig balans –

en balans som är nödvändig för att nytt skapande över huvud taget ska kunna ske.

55


Lagar som 52 e § URL och lagstiftning generellt är inte vad som behövs för att utveckla

upphovsrätten i informationsåldern. Snarare behöver vi hitta tillbaka till balansen mellan

rättighetshavares och användares intressen. Den tekniska utvecklingen har utan tvekan även

kommit industrierna till del, med stora kostnadsreduceringar som följd, men de stora

prissänkningarna gentemot konsumenterna lyser med sin frånvaro. Näringslivet bör uppmanas

att anamma den nya teknologin fullt ut och på så sätt skapa billiga och attraktiva alternativ

som konsumenter kan införskaffa lagligt. Rättighetshavarna kommer då att sälja mer men till

lägre priser och nöjda konsumenter kommer att avstå från att skaffa sig tillgång till verken på

olaglig väg. Såväl upphovsmännens som användarnas intressen är då tillgodosedda. Med

seriös konkurrens bland rättighetshavarna och en högre värdering av de upphovsrättsliga

principerna tror jag att marknaden och rättsystemet kan balanseras. Förhoppningsvis kommer

52 e § URL och liknande lagar inte att ha lika stor påverkan på användare och den tekniska

utvecklingen.

56


6. Bilagor

6.1. Bilaga 1:

6a kap. Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

6.2. Bilaga 2:

Artikel 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001

57


6.1 Bilaga 1: 6 a kap. Skydd för tekniska åtgärder m.m.

6 a kap. Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

6 a kap. Skydd för tekniska åtgärder m.m.

Inledande bestämmelser

52 b § I detta kapitel finns bestämmelser om skydd för tekniska åtgärder och elektronisk

information om rättighetsförvaltning.

Med teknisk åtgärd avses i detta kapitel varje verkningsfull teknik, anordning eller komponent

som har utformats för att vid normalt bruk hindra eller begränsa exemplarframställning eller

tillgängliggörande för allmänheten av ett upphovsrättsligt skyddat verk utan samtycke från

upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare.

Med information om rättighetsförvaltning avses all information, även i form av nummer eller

koder, som är kopplad till ett exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk eller som

framträder i samband med överföring till allmänheten av ett sådant verk och som syftar till att

identifiera verket, upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare eller till att upplysa om villkor

för användning av verket. Informationen skall ha lämnats av upphovsmannen eller dennes

rättsinnehavare. Lag (2005:359).

52 c § Bestämmelserna om skydd för tekniska åtgärder i detta kapitel är inte tillämpliga om

verket är ett datorprogram. De är inte heller tillämpliga vid tillhandahållande av allmänna

handlingar enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen, vid sådan användning i rättsvårdens eller

den allmänna säkerhetens intresse som avses i 26 b § andra stycket, eller vid kryptografisk

forskning.

I lagen (2000:171) om förbud beträffande viss avkodningsutrustning finns bestämmelser som

avser att förhindra obehörig tillgång till vissa tjänster. Såvitt gäller tekniska åtgärder eller

arrangemang som används i samband med sådana tjänster i form av ljudradio- eller

58


televisionsutsändningar som avses i 2 § 1 i den lagen är bestämmelserna om skydd för

tekniska åtgärder i detta kapitel inte tillämpliga. Lag (2005:359).

Skydd för tekniska åtgärder

52 d § Det är förbjudet att utan samtycke från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare

kringgå en digital eller analog spärr som hindrar eller begränsar framställning av exemplar av

ett upphovsrättsligt skyddat verk, kringgå en teknisk skyddsprocess, exempelvis en kryptering,

som hindrar eller begränsar tillgängliggörande för allmänheten av ett upphovsrättsligt skyddat

verk eller kringgå en annan teknisk åtgärd som hindrar eller begränsar sådant

tillgängliggörande.

Första stycket gäller inte när någon som lovligen har tillgång till ett exemplar av ett

upphovsrättsligt skyddat verk, kringgår en teknisk åtgärd för att kunna se eller lyssna på

verket. Lag (2005:359).

52 e § Det är förbjudet att tillverka, importera, överföra, sprida genom att exempelvis sälja

eller hyra ut, eller i förvärvssyfte inneha anordningar, produkter eller komponenter eller att

tillhandahålla tjänster som

1. marknadsförs eller utannonseras i syfte att kringgå en teknisk åtgärd,

2. utöver att kringgå en teknisk åtgärd endast har ett begränsat intresse från förvärvssynpunkt

eller ett begränsat förvärvsmässigt användningsområde, eller

3. huvudsakligen är utformade, konstruerade, anpassade eller framtagna i syfte att möjliggöra

eller underlätta kringgående av en teknisk åtgärd. Lag (2005:359).

Rätt att i vissa fall använda verk som skyddas av tekniska åtgärder

52 f § Den som på grund av bestämmelserna i 16, 17, 26, 26 a eller 26 e § får utnyttja ett

upphovsrättsligt skyddat verk har rätt att använda ett exemplar av ett verk som denne lovligen

har tillgång till på sätt som anges i aktuell bestämmelse även om exemplaret skyddas av en

teknisk åtgärd.

59


Om en teknisk åtgärd hindrar sådan användning, får en domstol på yrkande av en berättigad

användare förelägga upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare vid vite att möjliggöra för

användaren att utnyttja verket på sätt som anges i aktuell bestämmelse.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om verk som har gjorts tillgängliga för

allmänheten i enlighet med överenskomna avtalsvillkor på ett sätt som gör att enskilda kan få

tillgång till verket genom överföring från en plats och vid en tidpunkt som de själva har valt.

Lag (2005:359).

Skydd för elektronisk information om rättighetsförvaltning.

52 g § Det är förbjudet att utan samtycke från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare

1. avlägsna eller ändra elektronisk information om rättighetsförvaltning som avser ett

upphovsrättsligt skyddat verk,

2. förfoga över ett upphovsrättsligt skyddat verk eller ett exemplar av verket som ändrats i

strid med 1 genom att sprida det, importera det i spridningssyfte eller överföra det till

allmänheten.

Första stycket gäller endast om den åtgärd som vidtas orsakar, möjliggör, underlättar eller

döljer ett intrång i en rättighet som skyddas enligt denna lag. Lag (2005:359).

Bestämmelsernas tillämplighet på närstående rättigheter

52 h § Vad som i detta kapitel föreskrivits beträffande verk skall också tillämpas på

prestationer som skyddas enligt 45, 46 och 48 §§ samt sådana sammanställningar och

fotografier som skyddas enligt 49 och 49 a §§. Lag (2005:359).

60


6.2 Bilaga 2: Infosocdirektivet, artikel 6

Artikel 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001

Artikel 6

Förpliktelser i fråga om tekniska åtgärder

1. Medlemsstaterna skall ge tillfredsställande rättsligt skydd mot kringgående av effektiva

tekniska åtgärder om personen som utför kringgåendet känner till eller har skälig anledning att

anta att han eller hon utför en sådan handling.

2. Medlemsstaterna skall ge tillfredsställande rättsligt skydd mot tillverkning, import,

spridning, försäljning, uthyrning, marknadsföring i försäljnings- eller uthyrningssyfte eller

innehav i kommersiellt syfte av anordningar, produkter eller komponenter eller

tillhandahållande av tjänster som

a) marknadsförs eller utannonseras i syfte att kringgå, eller

b) endast har ett begränsat kommersiellt intresse eller användningsområde av betydande art

utöver att kringgå, eller

c) huvudsakligen är utformade, konstruerade, anpassade eller framtagna i syfte att möjliggöra

eller underlätta kringgående av en effektiv teknisk åtgärd.

3. I detta direktiv avses med teknisk åtgärd varje teknik, anordning eller komponent som har

utformats till att vid normalt bruk förhindra eller begränsa handlingar, med avseende på verk

eller andra alster, som inte är tillåtna av innehavaren av enligt lag föreskriven upphovsrätt

eller enligt lag föreskrivna till upphovsrätten närstående rättigheter eller av den rätt av sitt

eget slag som föreskrivs i kapitel III i direktiv 96/9/EG. Tekniska åtgärder skall anses vara

"effektiva" om användningen av ett skyddat verk eller annat alster kontrolleras av

rättsinnehavarna genom en åtkomstkontroll- eller skyddsprocess, t.ex. kryptering, kodning

eller annan omvandling av verket eller alstret eller en kontrollmekanism för kopiering, om

processen uppfyller skyddsändamålet.

61


4. Trots det rättsliga skyddet enligt punkt 1, i avsaknad av frivilliga åtgärder från

rättsinnehavarnas sida, inbegripet avtal mellan rättsinnehavare och andra berörda parter, skall

medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att rättsinnehavarna gör det möjligt

för en person, som enligt nationell lagstiftning har rätt att utnyttja undantag eller

inskränkningar i enlighet med artikel 5.2 a, 5.2 c-e, 5.3a-b eller 5.3 e, att utnyttja sådana

undantag eller inskränkningar i den mån som behövs för att sådana undantag eller

inskränkningar skall kunna utnyttjas, om denna person har laglig tillgång till det skyddade

verket eller alstret i fråga.

Medlemsstaterna får även vidta sådana åtgärder när det gäller en person som har rätt att

utnyttja ett undantag eller en inskränkning enligt artikel 5.2 b, om inte rättsinnehavarna redan

möjliggjort mångfaldigande för privat bruk i den mån som behövs för att undantaget eller

inskränkningen i fråga skall kunna utnyttjas och i enlighet med bestämmelserna i artikel 5.2 b

och 5.5, utan att rättsinnehavarna hindras från att i enlighet med dessa bestämmelser vidta

lämpliga åtgärder vad avser antalet exemplar vid mångfaldigandet.

De tekniska åtgärder som tillämpas frivilligt av rättsinnehavarna, inbegripet sådana som

tillämpas vid genomförandet av frivilliga avtal, och tekniska åtgärder som tillämpas vid

genomförandet av de åtgärder som vidtas av medlemsstaterna, skall åtnjuta det rättsliga skydd

som föreskrivs i punkt 1.

Bestämmelserna i första och andra stycket skall inte tillämpas på verk eller andra alster som

gjorts tillgängliga för allmänheten i enlighet med överenskomna avtalsvillkor på ett sätt som

gör att enskilda kan få tillgång till dem från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.

När denna artikel tillämpas inom ramen för direktiv 92/100/EEG och 96/9/EG skall denna

punkt gälla i tillämpliga delar.

62


7. Käll- och litteraturförteckning

7.1 Litteratur

Eklund, Klas, Vår ekonomi, 9 u, Prisma, Värnamo, 2002.

Elst, Michel, Copyright, freedom of speech and cultural policy in the Russian federation,

Martinus Nijhoff Publishers, Leiden, 2005.

Forsell, Mikael, Hallå där Arash, Metro 2006-06-08, s 28.

Gibson, William, Neuromancer, Grafton/Collins, London, 1984.

Godwin, Mike, Cyber Rights, MIT University Press, Boston, 2003.

Koktvedgaard, Mogens & Levin, Marianne, Lärobok i Immaterialrätt, 6 u, Norstedts Juridik

AB, Göteborg, 2000.

Lessig, Lawrence, Code – and other laws of cyberspace, Basic Books, New York, 1999.

– Free Culture – how big media uses technology and the law to lock down culture and control

creativity, The Penguin Press, New York, 2004.

Lindberg, Agne & Westman, Daniel, Praktisk IT-rätt, 3 u, Norstedts Juridik AB, Stockholm,

2001.

Matsuura, Jeffrey H, Managing Intellectual Assets In The Digital Age, Artech House,

Boston/London, 2003.

Torremans, Paul, Holyoak and Torremans Intellectual Property Law, 4 u, Oxford University

Press, Oxford, 2005.

Vaidhyanathan, Siva, The Anarchist in the Library, Basic Books, New York, 2004.

Westman, Daniel, Tekniska åtgärder – teknik, juridik och politik, NIR, 2002, s. 226-250.

– Tekniska åtgärder. Nordiskt genomförande av artikel 6 i Infosoc-direktivet, NIR, 2003, s.

559-579.

7.2 Offentligt tryck

Propositioner

Prop 2004/05:110 Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv

2001/29/EG, m.m.

63


Övrigt offentligt tryck

Ds 2003:35 Upphovsrätten i informationssamhället.

Ds 2005:6 Brott och brottsutredning i IT-miljö.

7.3 Europarättsligt material

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av

vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället.

7.4 Rättsfall

Svenska rättsfall

NJA II 1961 s. 116.

Västmanlands tingsrätts dom, mål nr B 1333-05, 2005-10-25.

Sollentuna tingsrätts dom, mål nr B 1380-05, 2005-11-09.

Utländska rättsfall

Norge

Oslo Tingsrett sak nr: 02-507 M/94, 7 januari 2003.

USA

Universal City Studios, Inc. v. Reimerdes, 111 F.Supp.2d 294 (S.D.N.Y. 2000).

Universal City Studios, Inc. v. Corley, 273 F.3d 429 (2d Cir. 2001).

DVD Copy Control Association v. Bunner, H021153 Cal. App. (Ct. Nov. 1, 2001).

7.5 Utländska författningar

USA

Digital Millenium Copyright Act, H.R 2281, Public Law 105-304, 28 October 2001.

64


7.6 Elektroniskt material

A

Advanced Access Content System Licensing Administrator, “http://www.aacsla.com”, lydelse

2006-08-01.

AfterDawn Ltd (utg), AnyDVD v5.6.1.1 targets Macrovision's RipGuard,

”http://www.afterdawn.com/news/archive/7089.cfm”, lydelse 2006-06-03.

B

BBC News (utg), Asia's oldest axe tools discovered,

“http://news.bbc.co.uk/1/hi/sci/tech/664967.stm”, lydelse 2006-05-19.

Blomqvist, Ulf, Eriksson, Lars-Erik, Findahl, Olle, Selg, Håkan & Wallis, Roger,

MusicLessons - Deliverable 4. File sharing in peer-to-peer networks – actors,

motives and effects,

“http://w1.nada.kth.se/media/Research/MusicLessons/Reports/MusicLessons-DL4.pdf”,

lydelse 2006-08-09.

Broadbandreports.com, Anonymous DSL,

”http://www.broadbandreports.com/shownews/40921”, lydelse 2006-06-01.

C

CDON, ”http://www.cdon.com”, lydelse 2006-05-19.

E

Electronic Frontier Foundation, Jon Johansen Court Decision,

”http://www.eff.org/IP/Video/Johansen_DeCSS_case/20030109_johansen_decision.html”,

lydelse 2006-06-02.

F

Fengtao Software, ”http://www.dvdidle.com”, lydelse 2006-05-19.

Forbes.com Inc. (utg), Ng, David, Macrovision's RipGuard Effective But Not Perfect,

”http://www.forbes.com/markets/2005/11/22/macrovision-dvd-ripping-1122markets03.html”,

lydelse 2006-06-03.

65


I

IFPI Svenska gruppen, Kraftig försäljningsökning för skivindustrin i december,

”http://www.ifpi.se/02.images/01.top/02.subnav_pdf/02.statistik/pdf/Forsaljning_2005.pdf”,

lydelse 2006-06-13.

ITNT/Soft32.com, ”http://www.soft32.com/Download/Free/DVD_Decrypter/4-75586-

1.html”, lydelse 2006-05-27.

J

Jon Lech Johansen’s blog, Archive for the 'DRM' Category,

“http://nanocrew.net/category/drm”, lydelse 2006-08-01.

K

Kungliga Biblioteket (projektet ”Nya vägar för boken”), Renman Claesson, Katarina, Digitala

påfrestningar på Upphovsrätten, ”http://www.kb.se/NVB/Upphov/Digital/digital3.htm”,

lydelse 2006-06-13.

L

Lessig, Lawrence, Free Culture, “http://www.free-culture.cc”, lydelse 2006-05-19.

M

Macrovision Corporation, RipGuard DVD,

”http://www.macrovision.com/products/activereach_dvd/ripguard/index.shtml”, lydelse 2006-

05-19.

Mediavision, ”http://www.mediavision.se”, lydelse 2006-05-19.

R

RankOne Media Group, Jon Lech Johansen creator of DeCSS registers DeAACS

domain, ”http://www.cdfreaks.com/news/12948”, lydelse 2006-08-01.

Regeringskansliet, Frågor och svar (om upphovsrätten i informationssamhället),

”http://www.regeringen.se/sb/d/3254#37334”, lydelse 2006-05-19.

S

SlySoft Europe Ltd, FAQ: Why is your software not available in stores,

”http://www.slysoft.com/sv/why-is-your-software-not-available-in-stores-faq.90.20.html”,

lydelse 2006-10-22.

66


S (forts.)

SvD (utg), Boda, David, Filmbranschen siktar in sig på spridning av tv-program,

”http://www.svd.se/dynamiskt/naringsliv/did_9764107.asp”. SvD 2005-05-19, nätupplagan,

lydelse 2005-05-19.

SvD (utg), Brandel, Tobias, Fildelare får böta 16 000 kronor,

”http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_10852354.asp”, SvD 2005-10-25, nätupplagan,

lydelse 2005-10-25.

SvD (utg), Brandel, Tobias, Nedladdad film sänker inte bio,

”http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_13033355.asp”. SvD 2006-06-26, nätupplagan,

lydelse 2006-06-26.

Svd (utg), Jönsson, Olof, USA:s regering samarbetar med filmindustrin,

”http://www.svd.se/dynamiskt/utrikes/did_13001159.asp”. SvD 2006-06-21, nätupplagan,

lydelse 2006-06-21.

Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM),

”http://www.stim.se/stim/prod/stimfaq.nsf/webaokatiframe/E43464EA444FB9C8C1256AB9

004770B9”, lydelse 2006-08-01.

SVT (utg), Bergsten., Henrik, Fildelning – den olagliga folkrörelsen,

”http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jspd=46152&a=570607”, lydelse 2006-06-01.

T

The Chilling Effects Clearinghouse, “http://static.chillingeffects.org/1201.shtml”, lydelse

2006-05-19.

The DVD Copy Control Association, ”http://www.dvdcca.org”, lydelse 2006-05-19.

The DVD Copying Information Site, A Brief History of DVD Copying,

“http://dvd-copy.blogspot.com/2005/07/brief-history-of-dvd-copying-part-1.html”, lydelse

2006-05-26.

The DVD Copying Information Site, The DVD Content Scrambling System Explained,

”http://dvd-copy.blogspot.com/2005/08/dvd-content-scrambling-system.html”, lydelse 2006-

05-26.

TorrentSpy.com, ”http://www.torrentspy.com/torrent/378078/DVD_Decrypter_3_5_4”,

lydelse 2006-06-03.

67


W

Webopedia – the free online dictionary,

“http://webopedia.internet.com/TERM/c/cyberspace.html”, lydelse 2006-05-19.

Wikipedia, the free encyclopedia, “http://en.wikipedia.org/wiki/Blu-ray”, lydelse 2006-08-01.

Wikipedia, the free encyclopedia, “http://en.wikipedia.org/wiki/Decss”, lydelse 2006-08-01.

Wikipedia, the free encyclopedia, “http://en.wikipedia.org/wiki/Digital_rights_management”,

lydelse 2006-05-26.

Wikipedia, the free encyclopedia, “http://en.wikipedia.org/wiki/DVD_Jon”, lydelse 2006-06-02.

Wikipedia, the free encyclopedia, “http://en.wikipedia.org/wiki/HD_DVD”, lydelse 2006-08-01.

Wikipedia, the free encyclopedia, “http://en.wikipedia.org/wiki/Macrovision”, lydelse 2006-

05-27.

Wikipedia, the free encyclopedia, “http://en.wikipedia.org/wiki/TRIPS”, lydelse 2006-08-01.

World Intellectual Property Organization, WCT Notification No. 2 WIPO Copyright Treaty,

”http://www.wipo.int/edocs/notdocs/en/wct/treaty_wct_2.html”, lydelse 2006-06-26.

68

More magazines by this user
Similar magazines