KammarrÃ¤ttens i GÃ¶teborg dom

KAMMARRÄTTEN I 

GÖTEBORG 

Avdelning 3 

DOM 

2013-01-08 

Meddelad i Göteborg 

Mål nr 4366–4367-11 

1 

KLAGANDE 

Guldmyran Bostadsrätt AB, 556618-8560 

Ombud: Advokat David Kleist och advokat Mart Tamm 

Advokatfirman Vinge KB 

Box 11025 

404 21 Göteborg 

MOTPART 

Skatteverket 

Storföretagsregionen 


ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE 

Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 2 maj 2011 i mål nr 2526-10 och 

10657-10, se bilaga A 

SAKEN 

Inkomst av näringsverksamhet vid inkomsttaxering 2007 och 2008; fråga 

om andelar i ekonomiska föreningar och i bostadsrättsföreningar utgör 

lager- eller kapitaltillgångar 

Ersättning för kostnader 

_________________________ 

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE 

Kammarrätten avslår yrkandet om muntlig förhandling. 

Kammarrätten bifaller överklagandet delvis och bestämmer att Guldmyran 

Bostadsrätt AB:s andelar i de ekonomiska föreningarna är näringsbetingade 

andelar. 

Kammarrätten avslår överklagandet i den del som avser försäljning av andelar 

i bostadsrättsföreningar. 

Dok.Id 228353 

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid 

Box 1531 

Stora Nygatan 21 031-732 74 00 031-732 76 00 måndag – fredag 


E-post: kammarratten.goteborg@dom.se 

www.kammarratten.goteborg.se 

08:00-16:00


GÖTEBORG 

DOM 

Mål nr 4366–4367-11 

2 

Kammarrätten beviljar Guldmyran Bostadsrätt AB ersättning för kostnader 

för ombud i målen i förvaltningsrätten och kammarrätten med sammanlagt 

562 000 kr. 

_________________________ 

YRKANDEN M.M. 

Guldmyran Bostadsrätt AB (Guldmyran) yrkar att taxeras i enlighet med 

inlämnade deklarationer och att kammarrätten håller muntlig förhandling i 

målen i den del som avser andelar i ekonomiska föreningar. Bolaget yrkar 

även att det beviljas ersättning med 710 000 kr för ombudskostnader i förvaltningsrätten, 

samt motsvarande ersättning i kammarrätten med 

760 000 kr. 

Skatteverket anser att överklagandet ska avslås och hänvisar till vad som 

anförts tidigare och lägger till följande. De avyttrade andelarna i ekonomiska 

föreningar och bostadsrättsföreningar utgör lagertillgångar enligt bestämmelserna 

i 17 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. 

Genom dom den 1 juni 2012 har Högsta förvaltningsdomstolen förtydligat 

att en indirekt bedriven handel med fastigheter inte kan föreligga. Skatteverket 

anser därför inte längre att andelarna ska anses utgöra lagertillgångar 

med tillämpning av reglerna i 27 kap. IL. Det finns inte stöd för att av 

Högsta förvaltningsdomstolens dom dra slutsatsen att det är uteslutet att 

andelar i fastighetsförvaltande företag kan utgöra lagertillgångar enligt de 

allmänna reglerna i 17 kap. 3 § IL. Den enda slutsats som kan dras av 

Högsta förvaltningsdomstolens uttalande är att man i det aktuella fallet, med 

fem paketeringar i aktiebolag under en förhållandevis begränsad tid och i ett 

sammanhang, funnit att aktierna inte kan anses utgöra lagertillgångar. Förhållandena 

beträffande Guldmyran skiljer sig på flera punkter från förhållandena 

i förhandsbeskedsärendet. Utifrån hur Guldmyran har bedrivit sin 

verksamhet framträder bilden av en kontinuerligt bedriven verksamhet under 

längre tid (fem år) med inriktning på genomförande av fastighetsav-


GÖTEBORG 

DOM 

Mål nr 4366–4367-11 

3 

yttringar via förpackning i ekonomiska föreningar samt i samband därmed 

också lägenhetsförsäljningar. Den omständigheten att de ekonomiska föreningarna 

förvärvat fastigheter till underpris kan inte innebära att Guldmyrans 

verksamhet inte ska anses vara självständig. 

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE 

Frågorna i målen 

Guldmyran har avyttrat andelar i ekonomiska föreningar och i bostadsrättsföreningar. 

Frågan i målen är om andelarna var lagertillgångar eller kapitaltillgångar 

och i förlängningen näringsbetingade andelar. 

Rättslig reglering 

Med lagertillgång avses en tillgång som är avsedd för omsättning eller förbrukning 

(17 kap. 3 § IL). 

Med näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk 

förening, om den uppfyller villkoren i 24 kap. 14 § och ägs av en juridisk 

person (ägarföretaget) som är ett svenskt aktiebolag eller en svensk 

ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag (24 kap. 13 § 1 IL). 

Andelen ska vara en kapitaltillgång (24 kap. 14 § första stycket IL). 

Med kapitaltillgångar avses andra tillgångar i näringsverksamheten än bl.a. 

lagertillgångar (25 kap. 3 § andra stycket IL). 

Andelar i fastighetsförvaltande företag anses som lagertillgångar, om någon 

av företagets fastigheter skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse 

eller handel med fastigheter för det fall att fastigheten hade ägts direkt av 

den som innehar andelen. Detta gäller dock bara om


GÖTEBORG 

DOM 

Mål nr 4366–4367-11 

4 

1. det fastighetsförvaltande företaget är ett fåmansföretag och innehavaren 

är företagsledare i företaget eller make till företagsledaren, 

2. det på annat sätt finns en intressegemenskap mellan innehavaren och det 

fastighetsförvaltande företaget, eller 

3. det fastighetsförvaltande företaget är ett svenskt handelsbolag (27 kap. 

6 § IL). 

Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2012 not. 34 – som gällde paketeringar 

av fem fastigheter i fem dotteraktiebolag (paketbolagen) som skulle 

säljas vidare av ett koncernbolag inom ett–tre år – anfört att reglerna i 27 

kap. 6 § IL bara är tillämpliga när det fastighetsförvaltande företaget ägs 

direkt av den som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. 

Om företaget i stället ägs av ett dotterföretag till den som bedriver byggnadsrörelse 

eller handel med fastigheter är reglerna inte tillämpliga. Andelarna 

i paketbolagen ansågs därför inte som lagertillgångar hos bolaget enligt 

27 kap. 6 § IL. Inte heller vad som i övrigt hade anförts i målet innebar enligt 

Högsta förvaltningsdomstolen att aktierna i dotterbolagen skulle anses 

utgöra lagertillgångar. I målet hade Skatteverket anfört att det koncernbolag 

som skulle sälja andelarna i paketbolagen bedrev näringsverksamhet enligt 

13 kap. 1 § första stycket IL och att andelarna var lagertillgångar i näringsverksamheten 

enligt 17 kap. 3 § IL. 

Kammarrättens bedömning av andelarna i ekonomiska föreningar 

Det är ostridigt att bolaget inte bedriver byggnadsrörelse eller handel med 

fastigheter. 

Förhållandena i nu aktuella mål – som avser fem respektive elva försäljningar 

av andelar i fastighetsförvaltande ekonomiska föreningar – är likartade 

med de som förelåg i HFD 2012 not. 34. Mot den bakgrunden finns det 

enligt kammarrättens mening inte skäl att anse att bolagets andelar i de ekonomiska 

föreningarna är lagertillgångar. Andelarna är därför kapitaltill-


GÖTEBORG 

DOM 

Mål nr 4366–4367-11 

5 

gångar och det finns därför inget hinder mot att betrakta dem som näringsbetingande 

andelar. Det innebär att kapitalvinsten vid försäljningen av andelarna 

inte ska tas upp till beskattning (25 a kap. 5 § IL). 

Vid denna utgång anser kammarrätten att en muntlig förhandling i målen är 

obehövlig. 

Kammarrättens bedömning av andelarna i bostadsrättsföreningar 

Bolaget har i samband med ovan nämnda försäljningar av andelar i ekonomiska 

föreningar tagit över ett antal andelar i bostadsrättsföreningar. Dessa 

andelar – 56 respektive 30 stycken – har inom ett år från övertagandet sålts 

till externa köpare eller till ett annat koncernbolag. 

Enligt kammarrättens mening är bolagets andelar i bostadsrättsföreningar 

lagertillgångar om bolaget har bedrivit yrkesmässig handel med bostadsrätter. 

Vid den bedömningen är det lämpligt att hämta vägledning från den 

praxis som gäller för handel med fastigheter. Av denna praxis framgår att 

det framförallt är frekvensen av försäljningar som ska beaktas (se bl.a. 

RÅ 1987 ref. 46). 

Bolaget har ägt andelarna i bostadsrättsföreningarna under relativt kort tid 

och det kan enligt kammarrättens mening inte anses ha funnits något annat 

syfte med köpen av andelarna än att omsätta dessa. Det har även varit fråga 

om ett stort antal försäljningar. Mot denna bakgrund anser kammarrätten att 

det varit fråga om yrkesmässig handel. Andelarna i bostadsrättsföreningarna 

är därmed att betrakta som lagertillgångar och intäkterna från försäljningarna 

av dessa är skattepliktiga. Överklagandet ska därför avslås i denna del.


GÖTEBORG 

DOM 

Mål nr 4366–4367-11 

6 

Ersättning för kostnader 

Med hänsyn till att bolaget fått delvis bifall till sina yrkanden i målen har 

det rätt till ersättning för kostnader som skäligen behövts för att ta tillvara 

dess rätt. För sina kostnader i förvaltningsrätten och kammarrätten har bolaget 

yrkat 710 000 kr respektive 760 000 kr, motsvarande 240 respektive 245 

timmar. Skatteverket har ansett att ersättning med 400 000 kr respektive 

350 000 kr är skälig vid fullt bifall till bolagets yrkanden. 

Då bolaget endast fått delvis bifall anser kammarrätten att ersättning endast 

kan beviljas till viss del. Den fråga där bolaget fått bifall är dock huvudfrågan 

i målen, och det är därmed skäligt att betrakta den frågan som tre 

fjärdedelar av målen. Den timkostnad på i snitt drygt 3 000 kr som bolaget 

begärt ersättning för är också rimlig med hänsyn till frågans art. 

Bolagets ombud har lagt ner sammanlagt 485 timmars arbete, vilket enligt 

kammarrätten är mer än vad som krävts. Merparten av den argumentation 

som ligger till grund för att bolagets talan delvis bifallits har dessutom förts 

i förvaltningsrätten. Det som kommit fram i kammarrätten är till mycket 

stor del upprepningar av vad som tidigare anförts. 

Mot den bakgrunden anser kammarrätten att bolaget får vara skäligen tillgodosett 

med en sammanlagd ersättning motsvarande tre fjärdedelar av det 

som tillstyrkts av Skatteverket, dvs. 562 000 kr. 

_________________________


GÖTEBORG 

DOM 

Mål nr 4366–4367-11 

7 

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 3) 

Göran Bodin 

Eveline Nilsson 

Petter Classon 

referent 

/Emma Lundgren

FÖRVALTNINGSRÄTTEN 

I GÖTEBORG 

Avdelning 1 

DOM 

2011-05-02 

Meddelad i 

Göteborg 

Bilaga A 

Mål nr 

2526-10, 10657-10 

Enhet 1:5 

1 

KLAGANDE 

Guldmyran Bostadsrätt AB, 556618-8560 


Ombud: Advokaterna David Kleist och Mart Tamm 

Advokatfirman Vinge KB 

Box 11025 


MOTPART 

Skatteverket 

Storföretagsregionen 


ÖVERKLAGADE BESLUT 

Skatteverkets beslut den 17 december 2008, diarienr. 1 29 756494-08, och 

den 18 december 2009, diarienr. 82-974020 

SAKEN 

Näringsverksamhet; fråga om andelar i ekonomiska föreningar och andelar 

i bostadsrättsföreningar skall klassificeras som lagertillgångar eller kapitaltillgångar 

vid inkomsttaxering 2007 och 2008 

Ersättning för ombudskostnader 

___________________ 

DOMSLUT 

Förvaltningsrätten avslår överklagandet. 

Förvaltningsrätten beviljar inte Guldmyran Bostadsrätt AB ersättning för 

ombudskostnader. 

__________________ 

Dok.Id 75884 

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid 

Box 53197 

Sten Sturegatan 14 031 - 732 70 00 031 - 711 78 59 måndag – fredag 


E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se 09:00-15:00


I GÖTEBORG 

Avdelning 1 

DOM 2526-10 

2 

BAKGRUND 

Allmänt om Guldmyrans försäljning av andelar i ekonomiska föreningar 

och andelar i bostadsrättsföreningar 

Guldmyran Bostadsrätt AB (Guldmyran) ingår i Wallenstam-koncernen. 

Guldmyrans verksamhet består i att förvalta fast och lös egendom samt att 

idka därmed jämförlig verksamhet. 

Under år 2004 bildade Guldmyran tillsammans med två andra dotterbolag i 

koncernen 30 stycken ekonomiska föreningar. Avsikten var att via de ekonomiska 

föreningarna överlåta fastigheter som ägdes av bolag i Wallenstam-koncernen 

till hyresgästbildade bostadsrättsföreningar. Efter att en 

överenskommelse om en fastighetsöverlåtelse träffats med företrädarna för 

en bostadsrättsförening såldes den aktuella fastigheten för det skattemässiga 

värdet från dotterbolaget till den ekonomiska föreningen. Därefter överlät 

Guldmyran och de två andra dotterbolagen sina andelar i den ekonomiska 

föreningen till bostadsrättsföreningen till ett värde som motsvarade 

fastighetens marknadsvärde. Fastigheten tillfördes därefter bostadsrättsföreningen 

genom fusion eller transportköp. Under år 2006 gjordes fem överlåtelser 

av andelar i ekonomiska föreningar och under år 2007 gjordes elva 

motsvarande överlåtelser. Vinsten för försäljningen av andelarna i de ekonomiska 

föreningarna uppgick under år 2006 till 654 895 337 kr och under 

år 2007 till 783 432 376 kr. 

I samband med försäljningarna av de förpackade fastigheterna i enlighet 

med beskrivningen ovan och då det fanns lägenheter som var tomma i fastigheterna 

förvärvade Guldmyran även dessa för att därefter sälja andelarna 

i bostadsrättsföreningarna. Under inkomståret 2006 förvärvade och sålde 

Guldmyran sammanlagt 56 andelar i bostadsrättsföreningar och under inkomståret 

2007 såldes 30 andelar. Det redovisade resultatet avseende ande-


I GÖTEBORG 

Avdelning 1 

DOM 2526-10 

3 

larna i bostadsrättsföreningarna uppgick för år 2006 till 24 611 367 kr och 

för år 2007 till 17 857 365 kr. 

Av avgörande betydelse – för det skattemässiga utfallet – är om andelarna i 

de ekonomiska föreningarna och i bostadsrättsföreningarna utgör lagerandelar 

eller näringsbetingade andelar, dvs. kapitaltillgångar. 

Det är i målet ostridigt att Guldmyran under den i målen aktuella perioden 

inte bedrev byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. 

Skatteverkets beslut 

Skatteverket gjorde bedömningen att såväl andelarna i de ekonomiska föreningarna 

som andelarna i bostadsrättsföreningarna utgjorde lagerandelar 

och beslutade till följd därav att vinsterna som uppstått till följd av nämnda 

försäljningar skulle tas upp till beskattning med 675 392 133 kr avseende 

taxeringsåret 2007 och med 797 872 357 kr avseende taxeringsåret 2008. 

Skatteverket motiverade sina beslut på följande sätt. Utredningen visar att 

Guldmyrans affärsidé varit att avyttra andelar i ekonomiska föreningar 

samt att förvärva och avyttra andelar i bostadsrättsföreningar och Guldmyran 

bedrev – bevisligen – inte heller någon annan verksamhet, vilket styrks 

av att det inte skedde någon förvaltning av fastigheterna i Guldmyran. Inte 

heller de ekonomiska föreningarna – som Guldmyran – var delägare i bedrev 

någon verksamhet. Till följd härav gjorde Skatteverket bedömningen 

att hela Guldmyrans verksamhet varit inriktad på omsättning av de fastigheter 

som paketerats i de ekonomiska föreningarna och även såvitt avsåg 

de andelar i bostadsrättsföreningar som förvärvats har det funnits ett uttalat 

syfte att omsätta dessa så snart det var möjligt. Att Guldmyrans verksamhet 

i sin helhet bestått i köp och försäljning av andelar som redan vid förvärvet 

varit avsett för omsättning bekräftas enligt Skatteverket av att Guldmyran


I GÖTEBORG 

Avdelning 1 

DOM 2526-10 

4 

inte redovisat några andra intäkter än vinster vid avyttringen av andelarna 

och att samtliga utgifter utöver räntor bokförts som en anskaffningsutgift 

för andelarna i de ekonomiska föreningarna och bostadsrättsföreningarna. 

Eftersom Guldmyran inte bedrivit vare sig byggnadsrörelse eller handel 

med fastigheter är inte bestämmelserna i 27 kap. inkomstskattelagen 

(1999:1229), IL, tillämpliga utan de generella bestämmelserna i 17 kap. 3 § 

IL om vad som är en lagertillgång skall därför tillämpas. Med hänsyn till 

inriktningen på Guldmyrans verksamhet, antalet och omfattningen på affärerna 

med andelar i ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar samt 

frånvaron av annan verksamhet gjorde Skatteverket bedömningen att andelarna 

utgjorde lagertillgångar. Förvaltningsrätten i Stockholm och Kammarrätten 

i Stockholm har i några mål med liknande omständigheter funnit 

att omfattande försäljning av andelar i bostadsrättsföreningar skall anses 

utgöra yrkesmässig handel och att andelarna skulle betecknas som lagerandelar. 

Såvitt avsåg frågan om klassificering och om den skall göras för varje enskilt 

andelsinnehav så delade Skatteverket Guldmyrans uppfattning att det 

är möjligt att göra olika klassificeringar för olika andelsinnehav hos ett och 

samma företag men ansåg att man såvitt avsåg Guldmyran skulle göra en 

gemensam bedömning av andelarna i de ekonomiska föreningarna och för 

andelarna i bostadsrättsföreningarna, eftersom båda andelsformerna har 

förvärvats och avyttrats som ett led i Wallenstam-koncernens verksamhet 

med externa avyttringar av fastigheter till hyresgästbildade bostadsrättsföreningar. 

Till följd därav gjorde Skatteverket bedömningen att andelarna i 

de ekonomiska föreningarna och andelarna i bostadsrättsföreningarna skulle 

anses som lagertillgångar.


I GÖTEBORG 

Avdelning 1 

DOM 2526-10 

5 

YRKANDEN M.M. 

Guldmyrans överklagande 

Guldmyran överklagar Skatteverkets beslut och yrkar i första hand att bolaget 

skall taxeras i enlighet med sina deklarationer. I andra hand yrkas att 

endast andelarna från bostadsrättsföreningarna skall betecknas som lagertillgångar. 

Guldmyran yrkar vidare ersättning för sina ombudskostnader i 

förvaltningsrätten. Till stöd för sin talan anför Guldmyran i huvudsak följande. 

I 27 kap. IL behandlas gränsdragningen mellan lager- och kapitaltillgångar 

avseende fastigheter, andelar i fastighetsförvaltande företag 

och tomter. Reglerna utgör speciallagstiftning inriktad på nämnda tillgångsslag 

och skall således ges företräde framför den allmänna regeln i 

17 kap. 3 § IL i enlighet med principen lex specialias derogat legi generali. 

En fastighet, en andel i ett fastighetsförvaltande företag eller en tomt som 

inte är lager enligt 27 kap. IL kan enligt Guldmyrans uppfattning inte i 

stället bli lager via en prövning enligt 17 kap. 3 § IL. På motsvarande sätt 

kan en fastighet, en andel i ett fastighetsförvaltande företag eller en tomt 

som är lager enligt 27 kap. IL inte bli kapitaltillgång via en prövning enligt 

17 kap. 3 § IL. Detta är en naturlig ordning eftersom en parallell prövning 

av regelverken skulle innebära betydande svårigheter och helt förfela syftet 

med reglerna i 27 kap. IL. Skatteverket har å sin sida anfört att frågan om 

tillgångarnas karaktär inte kan bedömas utifrån 27 kap. IL eftersom bolaget 

inte bedriver handel med fastigheter utan handel med andelar i ekonomiska 

föreningar och bostadsrättsföreningar. Reglerna i 27 kap. IL är emellertid 

inte enbart tillämpliga vid direktförsäljning av fastigheter. Av 27 kap. 6 § 

IL framgår att bestämmelserna i 27 kap. IL även omfattar försäljning av 

andelar i fastighetsförvaltande företag och följaktligen omfattas bolagets 

försäljning av reglerna i 27 kap. IL. En prövning enligt 27 kap. IL innebär 

att de aktuella andelarna endast kan vara lagertillgångar om Guldmyran 

bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter och det är ostridigt


I GÖTEBORG 

Avdelning 1 

DOM 2526-10 

6 

att så inte är fallet. Sammanfattningsvis medför detta att andelarna inte kan 

betecknas som lagertillgångar. 

För det fallet att det ändå skulle bli aktuellt att bedöma andelarnas skattemässiga 

karaktär med stöd av reglerna i 17 kap. IL kan andelarna inte heller 

enligt dessa bestämmelser klassificeras som lagertillgångar, eftersom 

det, för att andelar i ekonomiska föreningar skall utgöra lager enligt dessa 

bestämmelser, krävs att andelarna – liksom när det rör sig om aktier – anses 

ingå i en yrkesmässig värdepappershandel. Guldmyran bedriver inte 

någon värdepappershandel, har inte till syfte att bedriva sådan handel och 

har följaktligen inte heller köpt andelarna i de ekonomiska föreningarna på 

marknaden i omsättningssyfte. Bolagets syfte har varit att sälja fastigheter 

och det har skett i form av försäljning av andelar i dotterföretag. I sammanhanget 

kan även noteras att andelarna har behandlats som anläggningstillgångar 

i Guldmyrans årsredovisningar. 

Skatteverket anser att bedömningen av om Guldmyrans andelar i de ekonomiska 

föreningarna och i bostadsrättsföreningarna skall anses utgöra 

lagertillgång eller inte skall göras mot bakgrund av omsättningssyftet, omfattningen 

av verksamheten och frånvaron av annan verksamhet än den 

aktuella försäljningen. Guldmyran anser att dessa kriterier är ytterst diffusa. 

Från rättssäkerhetssynpunkt är det betänkligt att Skatteverket valt att 

upptaxera bolaget med ett betydande belopp på en grund som från Guldmyrans 

sida var helt omöjlig att förutse, eftersom den såvitt Guldmyran 

känner till aldrig tidigare har tillämpats. Inte heller i Skatteverkets egen 

handledning framgår att andelar kan anses vara lagertillgångar på den 

grunden som Skatteverket nu gör gällande. I stället anges i handledningen 

att andelar endast kan vara lagerandelar i byggnadsrörelse och i yrkesmässig 

värdepappershandel.


I GÖTEBORG 

Avdelning 1 

DOM 2526-10 

7 

Såvitt avser Guldmyrans försäljning av enstaka andelar i bostadsrättsföreningar 

kan dessa inte jämföras med de ovan behandlade andelarna avseende 

fastighetsförsäljning via paketering. För det fallet en klassificering av 

andelarna anses kunna ske enligt 17 kap. IL uppkommer frågan om andelarna 

i bostadsrättsföreningarna kan anses ingå i en yrkesmässig värdepappershandel 

eller utgöra lager på annan grund. Så är inte fallet. Guldmyran 

har inte bedrivit någon handel med bostadsrättsandelar, har inte som syfte 

att bedriva sådan handel och har följaktligen inte heller köpt andelarna på 

marknaden i omsättningssyfte. Andelarna har erhållits som bytesvederlag 

vid koncernens försäljning av fastigheter och Guldmyran har därefter förvaltat 

dem tills de kunnat säljas för ett rimligt pris på marknaden. Även 

dessa andelar har behandlats som anläggningstillgångar i bolagets årsredovisningar. 

Till stöd för sin talan åberopar Guldmyran tre rättsintyg från professorerna 

Christer Silfverberg och Bertil Wiman samt juris doktorn och civilekonomen 

samt tillika docenten i skatterätt Richard Arvidsson. 

Skatteverkets obligatoriska omprövningsbeslut 

Skatteverket beslutade därefter genom obligatoriska omprövningsbeslut att 

inte ändra sina tidigare beslut samt anförde bl.a. följande. Det framgår inte 

på något sätt av vare sig lagtexten eller praxis att en prövning enligt 

17 kap. 3 § IL på sätt Guldmyran gjort gällande skulle vara förbehållen just 

yrkesmässig värdepappershandel utan även annat slag av verksamhet som 

inte faller in under 27 kap. IL kan enligt Skatteverkets uppfattning prövas 

mot bestämmelsen. 

Guldmyran har gjort gällande att det inte finns några avgöranden i praxis 

där andelar ansetts utgöra lagertillgångar. Detta anser Skatteverket skall ses 

mot bakgrund av att reglerna infördes i juli 2003 samt att det i Guldmyrans


I GÖTEBORG 

Avdelning 1 

DOM 2526-10 

8 

fall finns ett antal omständigheter som skiljer sig från andra paketeringsfall, 

såsom antalet affärer, skapandet av ett stort antal ekonomiska föreningar 

som ligger i lager, kombinationen med förvärven av andelar i bostadsrättsföreningar 

samt att Guldmyran inte bedrivit någon annan verksamhet 

vid sidan av de aktuella affärerna. 

Muntlig förhandling i förvaltningsrätten 

Förvaltningsrätten har den 4 april 2011 hållit muntlig förhandling i målen. 

DOMSKÄL 

Är reglerna i 27 kap. IL tillämpliga 

Tillämplig lagstiftning 

I 27 kap 1 § IL uttalas att i 27 kap. finns bl.a. särskilda bestämmelser om 

byggnadsrörelse och handel med fastigheter i 2 – 8 och 18 §§. 

Förvaltningsrättens bedömning 

Reglerna i 27 kap. IL är specialregler som behandlar bl.a. byggnadsrörelse 

och handel med fastigheter och under vilka förhållanden fastigheter som 

tillhör en sådan verksamhet kan utgöra lagertillgångar. För att reglerna i 27 

kap. IL över huvud taget skall bli tillämpliga krävs att den skattskyldige 

bedriver någon av de verksamheter som anges i 27 kap. IL. Under förvaltningsrättens 

muntliga förhandling har Guldmyran vitsordat att man inte 

bedriver vare sig byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Mot bakgrund 

härav är de – för byggnadsrörelse och handel med fastigheter – exklusiva 

reglerna i 27 kap. IL inte tillämpliga.


I GÖTEBORG 

Avdelning 1 

DOM 2526-10 

9 

Skall andelarna klassificeras som lagertillgångar eller kapitaltillgångar 


Av 17 kap. 3 § IL framgår att en lagertillgång är en tillgång som är avsedd 

för omsättning eller förbrukning. 

I 25 kap. 3 § andra stycket IL föreskrivs att med kapitaltillgång avses annan 

tillgång i näringsverksamhet än bl.a. lagertillgång. 


Grundläggande för den svenska inkomstbeskattningen är att denna skall 

vara neutral och likformig. Kontinuitetsprincipens syfte är bl.a. att minska 

skattemässiga vinster av vissa transaktioner, säkerställa framtida beskattning 

av olika skattemässiga reserveringar m.m. samt att möjliggöra att vissa 

transaktioner inte beskattas. Kontinuitetsprincipen medger bl.a. att olika 

typer av obeskattade vinster kan överflyttas till ett annat skattesubjekt, vilka 

uppstått till följd av olika avskrivningar eller avsättningar. 

Tillgångar har olika skatterättslig karaktär och klassificeringen av dessa 

styr beskattningen av den löpande avkastningen och hur inkomsten beräknas 

vid avyttring av en tillgång. Det föreligger skattemässiga skillnader 

mellan olika typer av tillgångar. 

Karaktärskontinuitet innebär att den skatterättsliga karaktären hos en tillgång 

inte förändras, trots att ägaren till tillgången förändrar sin verksamhet 

eller att tillgången överlåts. Motivet för att upprätthålla principen om karaktärskontinuitet 

är att växling av inkomstslag, som leder till antingen 

mindre- eller merbeskattning, skall undvikas. De syften, som motiverar 

skatteskillnader med avseende på tillgångars olika karaktärer, riskerar att


I GÖTEBORG 

Avdelning 1 

DOM 2526-10 

10 

inte uppfyllas om karaktärsbyten kan ske utan att beskattning utlöses, jfr 

RÅ 2009 ref. 36 och Persson Österman: Kontinuitetsprincipen i den svenska 

inkomstbeskattningen, 1997, sid. 29 och 67 ff. 

I målen är upplyst att Guldmyran inte bedrivit någon fastighetsförvaltande 

verksamhet utan att verksamheten endast bestått i att bilda ekonomiska 

föreningar och att sälja andelar i dessa samt att förvärva och sälja andelar i 

bostadsrättsföreningar. I bokföringen förekommer inga övriga redovisade 

inkomster utöver de vinster som uppkom i anledning av nämnda andelsförsäljning. 

De ekonomiska föreningarna bildades under år 2004 och det har 

aldrig bedrivits någon verksamhet i dessa. Initialt var de ekonomiska föreningarna 

”tomma”. Efter att en överenskommelse träffats mellan hyresgästerna 

och Wallenstamkoncernen om övertag av en fastighet överläts fastigheten 

till en av de ekonomiska föreningarna, varefter Guldmyran sålde sina 

andelar i den ekonomiska föreningen till den bostadsrättsförening som bildats 

av hyresgästerna. Samtliga transaktioner hade ett tidsmässigt samband. 

Såvitt avser andelarna i bostadsrättsföreningarna förvärvade Guldmyran 

dessa i samband med försäljningen av fastigheten till den enskilda 

bostadsrättsföreningen för det fallet att det fanns vakanta lägenheter. 

Guldmyran sålde därefter merparten av dessa lägenheter under löpande år 

till externa köpare på den öppna marknaden via fastighetsmäklare. 

Andelar i helägda dotterbolag betecknas normalt som kapitaltillgångar. Till 

följd härav anser förvaltningsrätten att andelarna i de ekonomiska föreningarna 

utgjorde kapitaltillgångar vid tidpunkten då respektive förening 

bildades. Som nämnts ovan har det i rättspraxis som huvudregel uppställts 

ett krav på karaktärskontinuitet i samband med att en tillgång överlåts. 

Frågan är om detta krav skall upprätthållas såvitt gäller andelarna i de ekonomiska 

föreningarna eller om dessa ändrar karaktär i samband med försäljningen. 

Mot bakgrund av att det inte förekommit någon verksamhet i de 

ekonomiska föreningarna och att dessa – utöver de överförda fastigheterna


I GÖTEBORG 

Avdelning 1 

DOM 2526-10 

11 

– saknat övriga tillgångar och att Guldmyrans verksamhet endast bestått i 

att sälja andelarna i de ekonomiska föreningarna efter att dessa försetts 

med en fastighet är det enligt förvaltningsrätten uppenbart att det varit fråga 

om ett omsättningssyfte och att Guldmyrans verksamhet enbart varit 

inriktad på omsättning av fastigheter. Detta talar enligt förvaltningsrättens 

bedömning för att karaktären på andelarna i de ekonomiska föreningarna i 

samband med avyttringen skall klassificeras som lagertillgångar. Denna 

bedömning stöds enligt förvaltningsrätten av att inte någon av de situationer 

som principen om karaktärskontinuitet har till syfte att skydda är tilllämpliga 

i det nu aktuella fallet, varför det inte kan anses oskäligt att 

avskattning sker. 

Såvitt avser andelarna i bostadsrättsföreningarna anser förvaltningsrätten 

att – på grund av det nära samband i tiden mellan Guldmyrans förvärv av 

dessa och den efterföljande försäljningen – omsättningssyftet varit så klart 

uttalat att dessa andelar skall klassificeras som lagertillgångar redan i samband 

med förvärvstidpunkten. 

Till följd härav kan vare sig andelarna i de ekonomiska föreningarna eller 

andelarna i bostadsrättsföreningarna klassificeras som näringsbetingade 

andelar och vinsterna skall tas upp till beskattning. Guldmyrans överklagande 

skall därför avslås. 

Ersättning för ombudskostnader 


Enligt 3 § lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i mål och ärenden 

om skatt, m.m., skall en skattskyldig efter framställan beviljas ersättning 

för kostnader för ombud eller biträde, utredning eller annat som skäligen 

behövts i ett mål för att tillvarata hans rätt om den skattskyldige helt eller


I GÖTEBORG 

Avdelning 1 

DOM 2526-10 

12 

delvis vinner bifall till sina yrkanden i målet, målet avser en fråga som är 

av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns synnerliga skäl för 

ersättning. 


Rätt till ersättning för ombudskostnader föreligger inte med hänsyn till att 

Guldmyran inte vunnit bifall till sina yrkanden. Inte heller föreligger rätt 

till ersättning på någon annan grund, då målet inte avser en fråga som är av 

betydelse för rättstillämpningen och synnerliga skäl inte heller är för handen. 

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 3104 b) 

Ann-Louise Björnsson 

I avgörandet har rådmannen Ann-Louise Björnsson, ordförande, samt 

nämndemännen Britt-Marie Björklund, Jan Lindqvist och Thomas Asker 

deltagit.

Bilaga 1 

HUR MAN ÖVERKLAGAR 

DV 3104 B • 2007-08 • Producerat av Domstolsverket 

Om Ni vill överklaga förvaltningsrättens 

dom/beslut ska Ni skriva till Kammarrätten i 

Göteborg. 

Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas 

till förvaltningsrätten. Tala om varför Ni anser 

att domen/beslutet ska ändras och vilken 

ändring Ni vill ha. Sänd även med sådant som 

Ni anser ha betydelse och som Ni inte tidigare 

gett in. 

• För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert 

överklagande måste Er skrivelse ha kommit 

in till förvaltningsrätten inom två månader 

från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. 

För offentlig part räknas 

dock tvåmånaderstiden från den dag då 

domen/beslutet meddelades. (Angående 

beräkningen av tiden för överklagande, se 

nedan.) 

• Tala om vilken dom eller vilket beslut Ni 

överklagar genom att anteckna förvaltningsrättens 

namn och målnummer. 

• Underteckna skrivelsen, gör namnförtydligande 

samt uppge personnummer, yrke, 

postadress och telefonnummer. Adress och 

telefonnummer till Er arbetsplats ska också 

anges samt eventuell annan adress där Ni 

kan nås för delgivning. Har Ni redan tidigare 

lämnat dessa uppgifter i målet – och 

om de fortfarande är aktuella – behöver Ni 

inte uppge dem igen. 

• Om Ni anlitar ombud kan ombudet i stället 

underteckna skrivelsen. Ombudet ska 

sända in fullmakt i original samt uppge sitt 

namn, adress och telefonnummer. 

• Om någon person- eller adressuppgift ändras, 

ska Ni utan dröjsmål anmäla ändringen 

till kammarrätten. 

Adressen till förvaltningsrätten framgår av förvaltningsrättens 

dom/beslut. 

Behöver Ni fler upplysningar om hur man 

överklagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten. 

Sista dagen för överklagande är i regel den dag 

som genom sitt tal i månaden motsvarar den 

dag Ni fick del av domen/beslutet. Om Ni fick 

del av förvaltningsrättens dom/beslut t.ex. den 

30 juni måste besvärshandlingen ha kommit in 

senast den 30 augusti. Om Ni fick del av domen/beslutet 

en dag med ett tal i månaden 

som inte finns i slutmånaden löper besvärstiden 

ut på slutmånadens sista dag. Om Ni fick 

del av domen/beslutet t.ex. den 31 juli måste 

besvärshandlingen ha kommit in senast den 30 

september. 

Om sista dagen för överklagande infaller på 

lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, 

julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen 

kommer in nästa vardag. 

www.domstol.se

Bilaga B 

Bilaga 

HUR MAN ÖVERKLAGAR 

Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta 

förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men 

ska skickas eller lämnas till kammarrätten. 

Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom två månader från den dag då 

klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock 

från den dag beslutet meddelades. 

För en enskild klagande är sista dagen för överklagande två månader från den dag då han/hon fick del av 

kammarrättens beslut. Om klaganden fick del av kammarrättens beslut t.ex. den 30 juni måste skrivelsen 

med överklagande ha kommit in senast den 30 augusti. Om klaganden fick del av beslutet t.ex. den 31 

juli, som inte har någon motsvarighet två månader senare, löper tiden i stället ut på slutmånadens sista 

dag, dvs. i det här exemplet den 30 september. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, 

söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa 

vardag. 

För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen fordras att prövningstillstånd 

meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av 

rättstillämpningen att talan prövas eller om det föreligger synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att 

grund för resning föreligger eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt 

förbiseende eller grovt misstag. 

Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och 

tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att 

prövningstillstånd bör meddelas. 

Om en part har överklagat beslutet får även motparten ge in ett överklagande, trots att den gällande tiden 

för överklagande gått ut. Ett sådant (anslutnings-) överklagande ska ges in inom en månad räknat från 

utgången av den tidigare överklagandetiden. Ett anslutningsöverklagande förfaller om det första 

överklagandet återkallas eller av annan anledning förfaller. Även när det gäller anslutningsöverklagande 

krävs prövningstillstånd. 

Skrivelsen med överklagande ska undertecknas av klaganden eller dennes ombud och ges in i original 

samt innehålla följande uppgifter; 

1. den klagandes namn, personnummer/organisationsnummer, yrke, postadress och telefonnummer. 

Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan 

nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller 

adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 

2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 

3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd 

4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen härför 

5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. 

DV 683 Formulär 3

KammarrÃ¤ttens i GÃ¶teborg dom - Sabo

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

KammarrÃ¤ttens i GÃ¶teborg dom - Sabo

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?