Lars Andersson Nordström 1815-1857 och Anna Brita Wahlbäck ...

Lars Andersson Nordström 1815-1857
och Anna Brita Wahlbäck 1814-1889
Anna Brita Wahlbäck
– min farmors mor – föddes den 14
september 1814 i byn Bäck i Valbo
Hon var nummer två i en femhövdad
syskonskara
Föräldrar och syskon
Fadern Anders Paulsson Wahlbäck (1777-1860), född i Valbo, var sjöman. Vid Anna Britas
födelse 1814 betecknas han förstärkningskarl (sådana fanns vid masugnar), men då Anna
Brita var 20 år kallades han ”f.d. sjöman, lumpsamlare” för att omkring 1836 betecknas som
enbart lumpsamlare. Det gick många historier om honom, att han var trollkunnig etc. Se utdraget
ur ”Utanvessarn” på sidan K-18. Han hade konstruerat en kaffekvarn som fick stor
spridning under namnet Wahlbäckskvarnen och han tillverkade också salvor av grankåda.
1811 gifte han sig med Anna Jansdotter f. 1779 i Ockelbo. Paret flyttade samma år till Bäck
nära Valbo ”centrum”, där de fyra första barnen föddes,, se kartan på sidan K-6, men flyttade
omkring 1824 till Västbyggeby och 1836 till Ockelbo.
På grund av Ockelbos brunna kyrkböcker är det oklart hur de båda före 1811 rört sig mellan
församlingarna. I Valbos inflyttningslängd för 1811 står en egendomlig formulering: ”Hustru
Anna Jansdotter i Bäck i Wahlbo med sjömannen A. Wahlbäck”, inflyttade från Ockelbo.
Anna Brita Wahlbäck lämnade familjen 1833. Hennes öden ska vi följa senare.
Hennes äldste bror Anders Wahlbäck f. 2 mars 1812 tycks ha gjort en kortare visit i Ovansjö
men var snart tillbaka och kallas liksom fadern lumpsamlare. 1836 flyttade han till Stockholm
men återkom redan 14 mars 1837 som ”afskedad artillerist” och ”ofärdig så att han är oförmögen
att arbeta” – antagligen råkade han ut för någon olycka redan i början av sin militära
K-1

ana. Han gifte sig sedan med Kajsa Karlsdotter f. 1805 i Hedesunda, som hade kommit från
Ö.Färnebo 1833, medförande oä dotter Lovisa.
Anna Britas bror Olof Wahlbäck f. 1 december 1818 flyttade 1835 till
Hille (se kartan) med betyg hj(älplig) i läsning och katekes men ärlig
och ledig . Betecknas vid ankomsten som dräng. Han förloras ur sikte
ett tag, men enligt ”Ockelbor”-skivan bodde han 1837-38 vid Grycksbo
bruk. Han var senare skomakare och flyttade till Sundsvall.
Olof Wahlbäck
(bild från Lena Ahnesjö)
Föräldrarna och de två yngsta barnen Karin
och Stina flyttade 1836 till Ockelbo.
Karin Wahlbäck f. 14 november 1822 gifte
sig med Lars Larsson f. 1819-05-01. Paret
bodde bl.a. i Östby i Ockelbo. Karin dog
1899-07-15. De hade följande barn, som alltså
är kusiner till min farmor:
Lars (1852), Per (1854), Anders (1856), Lars (1859), Per Olof
(1862), Anna Katarina (1868). Anna blev sedan husföreståndarinna
hos Kirunas ”grundare” Hjalmar Lundbom. Se tillägg på s. K-23!
Stina Wahlbäck f. 26 september 1825 tycks ha vistats i Ockelbo
ända tills hon 1864-07-24 gifte sig med bergsmanssonen Lars Larsson
från Järbo, dit hon flyttade samma år. Lars läser ”svagt” och Troligen Karin Wahlbäck
Stina ”försvarligt” enligt hfl för Järbo, Nordanå.
(eller Olofs hustru)
Lena Ahnesjö har en blyertsskriven lapp där hennes mor Gunhild (född Raumer, min syssling)
citerar ett brev från sin man Caleb Ahnesjö 15 april 1943:
”Jag ringde till prästen och bad honom om de upplysningar jag kunde få om Stina
Wahlbäck. Han visste att seminarieeleven Kristina Wahlbäck antogs till lärarinna i
Nordanå skola (ambulerande mellan gårdarna) den 5/1 1868 och skulle börja tjänstgöra
så snart hon blev klar med examen. Den 26/4 68 kom hon till Kungsberg som vikarie för
en sjuk lärare där, och den 6/9 68 tillträdde hon i Nordanå. En gång senare kallas hon
Kristina Larsson. Men det finns inga uppgifter på henne i kyrkböckerna. Hon hade aldrig
flyttat in.”
I Järbo hfl finns inga som helst anteckningar om att hon skulle gått på seminarium el.dyl.,
däremot står det klart varför hon aldrig flyttat in. Hon dog nämligen 1868-11-05, barnlös,
varefter Lars Larsson flyttade tillbaka till föräldrahemmet.
Anna Britas mor och hennes anor
Lena Ahnesjö har berättat, att enligt en anteckning som hennes mor Gunhild Raumer gjort på
ett foto av Olof Wahlbäck kallades Anna Britas mor Anna Jansdotter, född 1779-04-01 i
Ockelbo, ”den vackra Granerös-Anna”. Hon hade två bröder, Lars Jansson (1772) och Johan
Jansson Stenberg (1774). Möjligen gifte hennes okända mor om sig med Olof Brodin och
födde Annas halvsyster Margta Olsdotter Brodin 1786.
Vid sitt giftermål 1811 flyttade Anna till Valbo, för att med man och en del av barnen återvända
till Ockelbo 1836. Det sannolikaste dödsåret är 1850.
Om hennes far, skräddaren Jan, går det p.g.a. förstörda kyrkböcker inte att få fram något
mera än vad som syns i antavlan på nästa sida, och hennes mor är som sagt okänd.
K-2

Anna Britas far och hans anor
Fadern Anders Paulsson Wahlbäck var mycket speciell. Valbo hembygdsförenings årsskrift
”Utanvessarn” skrev om honom på 1930-talet. Se sidan K-17!
-----
Hans far Paul Hansson var gift tre gånger. Karin Andersdotter var den första av fruarna.
Hans titel ”husman” i hfl förefaller inte att vara ett helt väldefinierat begrepp. Det förekommer
mest i Skåne och södra Norrland och betyder där en person som äger sitt hus men inte
marken det står på – det kan vara ett hemmans utmarker eller byns allmänning.
----
Anna Britas farfarsfar Hans Persson hade varit gift en gång tidigare, och hans hustru Carin
Persdotter, som var 40 år då maken dog, gifte sedan om sig.
Om Anna Britas farmors föräldrar Anders Persson och Anna Erfwedsdotter finns inga
ytterligare upplysningar.
----
Nästa generation innehåller först paret häradsdomaren Per Jonsson (häradsdomare är en
hederstitel som tillkommer tingets äldste nämndeman) och Anna Hansdotter.
Så följer Per Månsson (1671-1740) och Brita Jonsdotter. Om dem står mycket skrivet i
Utanvessarn 1932 (se sidan K-18, En gammal bouppteckning). Per hade i ett tidigare gifte
sonen Måns och tre döttrar. Måns fick inte överta gården eftersom han icke vårdat sig om sin
K-3

far då denne blev ålderstigen. Änkan (Brita) satt kvar till 1752, då bouppteckning förrättades
och äldste sonen i äktenskapet med Brita, Per, fick överta gården.
Om de fyra sista i antavlan finns inte mycket att säga: Per Andersson med hustru Anna samt
Erfwed Olsson med hustru Karin Persdotter.
-----
Men det finns flera generationer som inte har fått plats på antavlan. Vi börjar nerifrån.
Erfwed Olssons far heter Olof och Olofs okända fru dog i juni 1708. (Min generation VIII.)
Per Anderssons far heter inte oväntat Anders, och dennes likaledes okända hustru avled 25
januari 1736. (Min generation VIII.)
Brita Jonsdotters mor heter Anna Jansdotter och dog 1732. Hennes man heter Jon Nilsson,
och före honom finns så många förfäder att hans anlista – helt enligt Nina Lundgren – måste
presenteras här:
Proband
Jon Nilsson. Född 1667 i Valbo (X), Ön. Död 1756-11-05. Dog hos sonen, länsman Nils Öberg, 89½
år gammal (Far I:14, Mor I:24) - Gift med Anna Jansdotter. Född i Valbo (X), Häcklinge. Död 1732
i Valbo (X), Ön. Namnet kan vara Joensdotter
Barn:
Nils Öberg. Levde och var länsman 1752. Blev senare häradshövding (Utanvessarn 1935)
Brita Jonsdotter. Född 1704-07-28 i Valbo (X), Ön. Död efter 1752. Levde 1752 (Bouppt.
1752-09-18 då sonen Per skulle överta gården).
Generation I
I:1 f
Nils Olofsson Wass. Född i Årsunda (X), Lund. Födda Årsunda, dombok Valbo och kyrkoräkenskaper
(Nina Lundgren). Bonde i Lund men flyttar till Ön i Valbo. Byter inom släkten mellan Årsunda
och Valbo. – Dombok 1664: "...trilskas. Vill inte föra penningar till Kopparberget", får böta två
gånger. Var i farten på 1670-talet. Köpte ½ hemman i Valbo av Lars Jonsson i Berg (härstammande
från ärkebiskop Björnram) och senare även andra halvan. (Barn Proband, Far II:14)
I:2 m
Gertrud. (Barn Proband)
En hustru Kerstin nämns i protokoll 30 år senare.
Generation II
II:1 ff
Olof Nilsson Wass. Död senast 1664 (Dombok). Enligt Nina Lundgren, födda Årsunda, flera domböcker.
Kallas Olof Skogbo i 1631-1639 års dombok s.225). Han kallas på några ställen Brokikare
(tjänar under Nils Pedersson Humble) och vid något tillfälle Profoss. I ett protokoll från Färnebo
uppmanar Olof Hwas allmogen att hålla vägar och broar i gott skick – han kan vara något slags kronobefallningsman.
Har efterlevande hustru som kanske inte är barnens mor. Olof köpte ut syskon och
släktingar ur hemmanet i Årsunda. Att det bland dessa släktingar fanns några från Enköping styrker
Ninas antagande att Jöns Wass, som enligt Enköpings tänkebok levde 1570, var farfarsfar till Olof. - -
- Fernebo 27 mars 1606 nämner en Olof Nilsson i Hwasgården i Gefle.
Enligt Saköres Längd af Gäffle stad på thett år 1619 dömdes en f.d. Befalningsman öffwer Gäfle stadh
och Gästriklandh till 40 Dalers böter för "the woldswärke han giorde hos Nills Jönsson Borgare och en
fattig Änkia Ingeborg Anders Erikssons", och hans två medhjälpare "som och woro med honom i
fölie", varav den ene var Olof Hwass, tillsammans till 13 daler 10 öre 16 sk. - - - Nina november 2002:
Olof Wass har begått hor omkring 1630. Hans far hjälpte till med böterna, men var död 1632-04-26.
"Det var här som Olof Nilsson Wass dök upp i Årsunda och Lund." Ur domboken (Nina): Olof Hvats
K-4

tillfrågades varifrån han fått pengarna till böterna. "Svarade han så: af min fadher men intet sade hur
mycket, och af min svåger i Årsunda 20 daler af Anders Håckson Rådman hwilket han och så sant
wara approberade." - - - 1636: Oluf Huass skriven på Lund, Årsunda.
1642: Löser ut brorsbarn från hemmanet i Årsunda. Hans sista hustru var Elin Jonsdotter.
(Barn I:14, Far III:15)
Barn:
Nils Olofsson Wass. Född i Årsunda (X), Lund. (Se I:1).
Per Olofsson. (Grundas på en uppgift om en brorson till Nils vid namn Per Persson.)
Generation III
III:1 ff f
Nils Joensson. Död 1632. Nämndeman. Enligt Nina Lundgren, flera domböcker: Enligt Renoverad
Dombok Vendel s. 412/178/35 2/3 1668 var Olofs far Nils Joensson grevinnan Catharina de la Gardies
fogde. Var något slags domare i lagmansrätten. Nämndeman till 1612. Nämns även som tolvman
1611. Vad hände i eller utanför Gästrikland 1612 eftersom Nils Joensson avgick som nämndeman 20
år före sin död Sonen Mårten avrättades d.å., okänt varför. (Barn II:14, Far IV:15)
Barn:
Olof Nilsson Wass. Död Senast 1664 (Dombok). (Se II:14).
Joen Nilsson.
Ingeborg Nilsdotter.
Mårten Nilsson. Död 1612. Har att göra med Rekarne, Eskilstuna. Halshuggen 1612 enligt
Bure-genealogin.
Generation IV
IV:1 ff ff
Joen Jönsson. Enligt Nina Lundgren, landskapshandlingar, finns han på Lund i Årsunda. OBS!
Sambandet med föregående generation är inte helt säkert. (Barn III:1, Far V:15, Mor V:25)
Generation V ( = min generation XIII)
V:1 ff ff f
Jöns Wass. Död före 1570. Levde 1540 som borgare i Enköping. Enligt Nina Lundgren, Enköpings
tänkebok. OBS! Sambandet med nästa generation är inte helt säkert! (Barn IV:15)
V:2 ff ff m
Walborg. Levde 1570.
Enligt Nina Lundgren, Enköpings tänkebok. Skrevs 1570 som "Wassens Enkia". Belagd många år
efter det maken nämns sista gången. Osäkert om hon är mor till Jöns' barn.
OBS! Sambandet med nästa generation är inte helt säkert! (Barn IV:15)
Så långt min kusin Ninas bidrag. Vi fortsätter uppåt i högerkanten av antavlan på sidan K-3.
Per Månssons föräldrar är Måns Andersson, död 1706-03-04, och Karin, död 1722-01-14 i
Valbo.
Anna Hansdotters föräldrar är Hans Pålsson, 1650-1709, och Anna Persdotter som levde
1692.
Per Jonssons far var Jon Persson, född 1660 i Västbyggeby i Valbo, och dennes far var Per
Jonsson. Den yngre Per Jonssons mor var Cecilia Jonsdotter, död 1737-05-22 i Valbo, och
hennes föräldrar var Jöns Persson, levde 1684, och Karin Larsdotter, född i Ytterhärde i
Valbo.
K-5

Från Charta öfver Gästrikland och Hellsingland, sammandragen af Ingenieuren Olof Insulander År 1796.
Ingår i Friherre S.G.Hermelins Kartor öfver Sverige, Stockholm 1805
Lars Andersson Nordström
Föräldrar och syskon
har utförligt behandlats i avsnitt L. Lena Mattsdotter.
Lars, som föddes 5 augusti 1815, hade två yngre halvsyskon, Greta Stina och Per. Till en
början bodde alla barnen med modern Lena hos mormodern, änkan Greta Larsdotter, som
erhöll fattigdel. Man kan anta att mormodern skötte barnen medan Lena tjänade ihop lite extra
pengar i närheten; hon är i varje fall inte skriven någon annanstans.
Efter det att Lena gift sig 1827, mormor Greta dött 1828 och styvfadern och dennes tidigare
dotter tillkommit i hushållet samt det yngsta syskonet Per fötts samma år, ger sig Lars ut på
sin första drängtjänst 1829.
K-6

Lämnar föräldrahemmet
Han flyttar till morbrodern Lars Rönnqvist i Stenbäcken, tidigare betecknad torpare och skomakare
men nu bergsman. Här dyker Lars patronymikon Andersson upp för första gången.
Bergsman kallades en bonde som förutom att bedriva jordbruk och boskapsskötsel även ägnade sig åt bergsbruk,
d.v.s. gruvbrytning och järntillverkning. Att driva bergsbruk var en skyldighet som följde vissa jordinnehav och
som medförde viss skattefrihet. (Nationalencyklopedin)
1834 flyttar morbrodern, men Lars följer inte med utan byter till att tjäna som dräng hos en
annan skomakare, Anders Ersson, som har hustru och fyra barn.
1837 bär det av till Gävle, nu som Lars Andersson Norström. Vid ankomsten till Gävle kallas
han tegelbruksarbetare och är Oklandrad, Ärlig, Ledig, Vaccinerad. Han bor i XII roten. Vad
han arbetar med i Gävle har inte gått att reda ut.
Giftermål
Den 11 september 1839 ankommer drängen Lars Andersson Norström till Valbo. Samtidigt
kommer pigan Anna Brita Wahlbäck dit, även hon från Gävle. 2 augusti 1840 gifter de sig.
Lars och Anna Britas familj växer
De tjänar fortfarande som dräng och piga. Den 9 december 1840 föds deras första barn
Anders, men han dör redan dagen därpå. I familjens psalmbok skrivs – liksom i vigselboken
ovan – efternamnet nu Nordström, med ”d”, men i hfl 1841 står det ”Dagakarln Lars Norström”,
och den stavningen håller i sig. Kunskap i innanläsning och katekes är ”försvarlig” för
båda makarna.
Sonen Lars föds 21 februari 1842 och dottern Anna Lena 20 november 1844.
I husförförslängden för 1846-1851 har Lars titeln Dagkarl, Skomakare, och min blivande farmor
Brita Stina har tillkommit 15 augusti 1847 och Anders Petter 17 juni 1850. Anders
Petter dör 18 mars 1851. Sonen Lars bevistar sitt första förhör 1850.
1852 är Lars ”skoarbetare”. Margareta Catharina föds 9 maj 1852 och döps 15 maj.
Under senare delen av 1850-talet förändras bilden radikalt. Den 4 april 1857 dör husfadern
Lars, endast 42 år gammal. Dödsorsaken anges, liksom för nästan alla i dödboken, som
okänd. Hans änka Anna Brita betecknas som fattighjon, för äldste sonen Lars noteras ”sjuk”,
och dottern Anna Lena flyttar till Ockelbo 25 april 1860. En skomakargesäll Nyberg, född
1822 i Uppsala – med god frejd – har tillkommit 1857 eller 1858, men det går inte att avgöra
om han hör till hushållet. Han övertog kanske Lars kunder.
Det är i den här miljön som min farmor, som vid faderns död var tio år, får växa upp.
Min farmors far Lars lär ha varit mycket tekniskt begåvad. I hans uthus fann man efter hans
död en cykel, en höghjuling av den typ som blev vanlig långt senare, på 1860-talet.
K-7

K-8
I makarnas psalmbok, som finns kvar så
när som på pärmarna, har någon av dem
gjort noggranna anteckningar om sina
egna och barnens födelsedagar och i
förekommande fall dödsdagar.

1862 finns dessa personer förtecknade:
Anna Brita är fattighjon (det finns dock ett värre läge, nämligen utfattig).
Sonen Lars är sjöman och finns med hela tiden, men under ”Fräjd och särskilda anteckningar”
står ”Kasserad”. Han finns antecknad som deltagare i förhören, så man kan undra hur mycket
han har varit på sjön.
För Anna Lena (Anna) anmärks åter att hon flyttar till Ockelbo, denna gång 1862 (4/11 ),
samt att hon är Ärlig plus något oläsligt.
Min farmor Brita Stina (Kristina) avviker till Gävle 24 november 1870, okänt av vilken
anledning.
Margareta Catharina (Karin) finns kvar hela tiden fram till 1870, och hon har betyget ”väl” –
de andra har ”försvarlig” – i såväl innanläsning som katekes.
1871 och närmast därefter återfinns mor Anna Brita, Lars, Anna, Kristina, Karin. De båda
första har varit med om alla förhör och nattvarder, så sjömannen tycks inte ha varit på sjön då
heller.
Anna har inte varit med om några förhör alls och förmodas vara kvar i Ockelbo.
Kristina återkommer från Gävle i november 1871. Det är oklart om hon upprätthöll någon
lärartjänst i Valbo de närmaste åren, men hon och systern Karin undervisade frireligiösa barn
under en skolstrejk (konflikt mellan kyrkliga och frireligiösa). Tre år senare står det i Hille
inflyttningslängd för den 11 november 1874:
Karin flyttar 1872 till Werkebo rote, Öjaren, och finns där till 1876 och står som skollärare
(Norström utan ”d”). Till Hille () 1877 (2/11 ), dock ej hittad i Hille flyttlängd.
1872 kommer en skomakare från Hudiksvall till Bäck (den tidigare Nyberg från Uppsala är
borta). Man använder kanske Lars verkstad.
K-9

I husförhörslängden för 1881-1889 s.136 Bäck är alla strukna, d.v.s. vid decenniets slut finns
ingen kvar i stugan. Men dessförinnan har det hänt mycket.
1884 har sjömannen Lars Norström överförts till en sida för sådana som inte tagit ut attest för
utflyttning och som man inte riktigt vet var de finns. De som är upptagna där har osäkra anteckningar
som ”i America” eller ”i Skutskär”. För Lars lyder anteckningen ”Rymt”. Troligen
betyder det att han rymt från ett fartyg där han varit påmönstrad, och att detta förhållande sedan
anmälts till hemsocknen. Huruvida familjetraditionen ”Död i Messina 1881” avspeglar
sanningen kan inte avgöras.
Anna Brita Wahlbäck dör den 7 februari 1889 utan någon notering om ”fattighjon”. Kanske
döttrarna kunde hjälpa till med ekonomin. Dödsorsaken uppges vara magkräfta.
Men innan dess hade stugan varit full av min farmor Kristinas familj, som tillfälligt kommit
dit, antingen för att de var arbetslösa eller för att hjälpa den svårt sjuka Anna Brita. Alla de
följande ankommer den 27 augusti 1888 från Söderbärke och drar den 17 maj 1889 vidare till
Nora:
Skolläraren Fredrik Wilhelm Lindgren,
Hu Brita Kristina Nordström (med ”d”),
David, Efraim,Natanael, Johannes, Davida Natalia.
Valbo Hembygdsförening har Vretasgården (t.v.) som sitt
högkvarter. Man har sedan länge gett ut årsskriften Utanvessarn,
där bland annat min farmors morfar, sjömannen och
lumpsamlaren Anders Paulsson Wahlbäck, avhandlats. Se s.
K-18).
Men även mina förfäder tre generationer före honom har
levandegjorts i Utanvessarn från 1932 (se s. K-19).
Sjöstrandsgården är ett av de gamla
Valbo-hus som hembygdsföreningen
flyttat till sitt skyddade område.
K-10

De tre systrarna Anna, Kristina och Karin, brev och bilder
Här är början på ett brev från äldsta dottern Anna till sin mor den 13 november 1884. ”Jag blir
aldeles utvänt på Mama. tänker Mama inte koma hit efter Mama dröjer så länge” – och så
några meningar om
att det är besvärligt
med dottern Judit,
då snart tre år
gammal, som ska
hänga med
överallt. Kanske
mor Anna Brita
förstod meningen
och kom och
hjälpte till.
De tre döttrarna gick olika öden till mötes på
platser som låg så pass långt ifrån varann att
man med den tidens kommunikationer inte
kunde träffas så ofta. Men de höll en gles men
aldrig upphörande brevkontakt med varann.
Till höger på bilden sitter äldsta dottern Anna
Helena, född 1844, till vänster min farmor
Birgitta Kristina, född 1847, och bakom dem
står Margareta Katarina, kallad Karin, född
1852.
Anna bodde större delen av sitt liv i
Hälsingland, Kristina hann med att verka i
Hälsingland, Gästrikland, Dalarna,
Västmanland och Uppland, medan Karin hela
tiden höll sig kvar i Gävletrakten.
Anna
Lars’ och Anna Britas äldsta dotter, Anna Helena, föddes 1844-11-
20. Hon bodde i Bäck utom ett par korta perioder i Ockelbo. Flyttade
till Gävle då hon gifte sig 1872-06-07 med slaktaren Johan Emanuel
Pettersson från Småland (1839-1903). De slog sig senare ner i
Landa, Segersta (mellan Söderhamn och Kilafors), byggde hus och
skaffade häst. Anna arbetade i köttaffär i Söderhamn. Järnvägen
Kilafors-Söderala-Söderhamn passerade Segersta.
Anna och Johan Emanuel
K-11

Bilderna av
Annas hus i
Segersta och
svärsonens
arbetsplats,
Kingstaby
stationshus,
har ställts till
förfogande av
Lena Ahnesjö
Den 29 augusti
1914, när första
världskriget hade
börjat och ryktena
cirkulerade, skrev
Anna det här brevet
till min farmor
Kristina, som just
då bodde hos min
far i Björklinge.
K-12

Ibland hade Karin och Anna kritiska synpunkter på varandra. Kristina höll sig dock alltid
neutral. Det här är ytterligare ett brev från Anna till Kristina.
viste det var hon
men betydligt
mindre stormodig
änn förr. honn var
så fattig hade så
liten Pension och
har haft så liten
lön förut så honn
nu redde sig dåligt.
Och det kann nog
hända att så är
männ Karin hade
nog samma lilla lön
ävän förr men
yvdes endå. nu tyks
som gud ha nypit
henne i näsan. Så
har jag haft bref
från vår kusin
Anna Larsson
Kiruna som....
....Du har nog bra
jobigt för dina år i
björklinge Kristin
om du har en hög
bake att bära
vatten i o det käns
så fort när man är
gamal o dertill
något lidande. jag
stretar änu i min
bod....
Ett annat exempel på motsättningarna mellan dessa båda systrar är att Karin inte ville att
Anna skulle få ärva henne, men eftersom testamentet inte hann bli skrivet blev det inte så.
K-13

Annas enda barn var Judith, född 1882,
som gifte sig 1909 – troligen i Luleå –
med Erik Nilsson, som senare blev
anställd vid Kinstaby station öster om
Segersta (nära Söderala).
1920 bytte familjen namn till Raumer.
Judith med familj omkring 1918
Foton från Lena Ahnesjö
Deras dotter Gunhild f. 1912-12-18, min syssling,
gifte sig med Caleb Ahnesjö (skild 1951). Gunhild
hade två bröder, Erik Bertil Helmer och Sven Erik
Valter. Hon dog 1973-03-09.
Gunhild med sonen Björn
(Visst material borttaget från
internetupplagan)
Tre generationer på Segersta kyrkogård
Foto Alf Lindgren 2004
K-14

Karin
Den yngsta systern, Margareta Catharina, var född 1852
och kallades Karin. Hon gifte sig aldrig och arbetade hela
sitt liv som lärarinna i närheten av Gävle (Hille, Strömsbro)
och besöktes ofta av Kristinas och Vilhelms barn och hjälpte
dem med olika saker när så erfordrades. Min farfars brev till
henne var ständigt vänliga, vilket inte alltid var fallet med de
brev han skrev.
Även om Karin på 1870-talet liksom min farmor Kristina
hjälpte de frikyrkliga vid en skolstrejk i Valbo, tycks hon ha
haft dörren öppen åt båda hållen. I hennes brev förekommer
besök både i bönhus och kyrkor och nämns både predikanter
och präster vid namn.
Redan innan han fyllde tio år behövde min far Natanael ett
piano, och familjen försökte få ihop pengar till det. Karin
letade efter ett piano men lät honom tydligen använda sitt,
som framgår av det här utdraget ur ett längre brev.
I ett brev 1904, som börjar
”Käre Lindgren! Frid och
hälsa!” och är undertecknat
”Carin”, skriver hon
bland annat:
”Att skrifva till gossarne
anser jag ej lönt och ej
värdt. Gossarne må
skrifva sjelfva och då få
svar; men att truga på dem
bref som de sjelfva helst
ser att slippa är ej förenligt
med mina principer.
Tiden är dessutom knapp
och jag har fullt göra
hinna med besvarandet af
de bref jag får.
David skref någon gång
när han var i Uppsala men
Natanael aldrig och han
må ju slippa till han sjelf
känner sig manad härtill.
Jag förtänker honom icke
alls härför. Det är ju så
mycket annat som upptager
deras unga sinnen och
intresset för oss äldre få vi
ej räkna på förrän de
sjelfva kommer ett stycke
fram i lifvet.”
K-15

Lönen som
småskollärarinna
var inte stor.
Ibland gick
ekonomin inte
alls att klara. Här
bredvid är slutet
av ett brev från
Karin till
Kristina. Det är
daterat 31
oktober 1882,
och de fyra
kronorna skulle
räcka till jul, när
nästa lön skulle
komma.
De tre systrarna lyckades i juni 1908 sälja sin mors gamla
hus i Bäck i Valbo, som ibland varit uthyrt, ibland stått
tomt men ändå behövt hållas i skick. De fick 330 kronor att
dela på, vilket även efter dåvarande förhållanden förefaller
vara ett lågt pris.
I november 1915 var Karin i Högsbo, där den yngste av
hennes brorsbarn, Gideon som ju fötts och vuxit upp där,
nu var lärare. Hans fru Stina skulle snart föda sitt första
barn (Eva föddes 16/12). Karin, som var där för att hjälpa
till, berättar här nedan för Kristina, som troligen då var i
Uppsala eller Viksta.
K-16

Den 30 november 1915 skriver Karin på nytt till systern Kristina och blir mer och mer
deprimerad under skrivandet. Så här slutar hon:
”Jag går här om dagarna och särskilt när jag är ensam tänker på de flydda år då marken
o golvet vattnades med tårar o luften mättades med suckar. Här i Högsbo har du lämnat
din kropp o hälsa för det slägte som vuxit upp o nu har du som jag ej ens ett hem där vi
få njuta ålderns ro. Härmed mången hälsning från Carin.”
Från min farmor Kristina på besök i Strömsbro efter Karins död den 3 maj 1916 (delvis):
K-17

I Valbo hembygdsförenings årsskrift UTANVESSARN för 1935
finns denna berättelse om min farmors morfar
Anders Paulsson Wahlbäck (1777-1860), sjöman och lumpsamlare.
På en nästan oläslig kopia från en Utanvessarn på 1930-talet berättas om Wahlbäckskvarnarna,
vasliknande kvarnar/mortlar av lövträ med tillhörande stöt. De var mest avsedda för
kaffe och tillverkades av Anders Wahlbäck, som ”bodde i gården Nordströms i Bäck i Valbo
för en 90 år sedan. När han gjort i ordning ett lager for han omkring och sålde det” – även så
långt bort som i Tierp i norra Uppland. (Bild från samlingarna i Vretas)
K-18

K-19
Brita Jonsdotter är min farmors
morfars farmors mor, f. 1704,
änka efter Per Månsson f.1671

K-20

Lars Nordströms och Anna Brita Wahlbäcks ättlingar
Tabell 1
Lars Andersson Nordström. Skomakare. Född 1815-08-05 i Ovansjö (X), Backberg Död
1857-04-04 i Valbo (X), Bäck
Gift 1840-08-02 i Valbo (X) med Anna Brita Wahlbäck. Född 1814-09-14 i Valbo (X),
Bäck. Död 1889-02-07 i Valbo (X), Bäck
Barn:
Anders Norström. Född 1840-12-09 i Valbo (X), Bäck (Valbo AI:15b 3/5, hfl Bäck).
Död 1840-12-10.
Lars Norström. Sjöman. Född 1842-02-21 i Valbo (X), Bäck (Valbo AI:16b 3/5 s.101,
hfl Bäck 1841-1845). Död 1881 i Messina "Död i Messina 40 år gammal"
(internt släktpapper)
Anna Helena Nordström. Född 1844-11-20 i Valbo (X) (Ett flertal hfl; eget brev). Död
1933. Begravd i Segersta (X) (besök där 2004). Se tabell 2.
Birgitta Kristina Nordström. Född 1847-08-15 i Valbo (X). Död på Betanias sjukhem
i Gävle (X) 1922-03-22. Begravd 1922-03-29 i Viksta (C). Se tabell 7.
Anders Petter Norström. Född 1850-06-17. Död 1851-03-18.
Margareta Catharina "Karin" Nordström. Född 1852-05-16. Död 1916-05-03.
Begravd 1916-05-07 i Valbo (X). Småskollärarinna. Flitig brevskriverska och
därigenom sammanhållande för systrarna och Kristinas söner.
Tabell 2 (generation 1)
(Från Tabell 1)
Anna Helena Nordström. Född 1844-11-20 i Valbo (X) (Ett flertal hfl; eget brev). Död
1933. Flyttade 1860-04-21 från Valbo (X), Bäck till Ockelbo (X) (Valbo AI:18b s.110, hfl
Bäck 1.Roten 1852-1860). Flyttade 1862 från Ockelbo (X) till Valbo (X), Bäck (Valbo
AI:19b 4/9 s.126 hfl Bäck 1.Roten 1864-1870). Flyttade 1872-11-02 från Valbo (X), Bäck till
Gävle (X) (Valbo A1:20b 6/15 s.109 Bäcks 1.Rote, hfl 1871-1879). Byggt hus i Landa i
Segersta (X) och köpt häst omkring 1893 (brev). Arbetade länge i köttaffär i Söderhamn
(brev). Hon, dottern Judith och dotterdottern Gunhild är begravda i samma grav på Nya
kyrkogården i Segersta (X).
Gift 1872-06-07 (Segersta AI:17 4/6 s.121, hfl Byn nr 1 1890-1895) med Johan Emanuel.
Pettersson. Slaktare. Född 1839-12-19 i Ödestugu (F) (Segersta AI:17 4/6 s 121, hfl Byn nr
1, Lillandaberg, 1890-1895). Död 1903-03-22 i Segersta (X) (Segersta AIIa:1 7/9 s.140).
Skrivs i några hfl Johan Edvard, rättat till Johan Emanuel
Barn:
Judith Viktoria Helena Pettersson. Född 1882-02-25 i Söderhamn (X) (brev; Segersta
AI:17 4/6 s.121, Byn nr 1 hfl 1890-1895). Begravd i Segersta (X) (besök där
2004). Död 1930. Se tabell 3.
Tabell 3 (generation 2)
(Från Tabell 2)
Judith Viktoria Helena Pettersson. Född 1882-02-25 i Söderhamn (X) (brev; Segersta
AI:17 4/6 s.121, Byn nr 1 hfl 1890-1895). Flyttade i samband med lysning 1909-11-20 från
Segersta (X) till Luleå Domk.förs. (BD) (Segersta AIIa:1 7/9 s.140). Begravd i Segersta (X)
(besök där 2004). Död 1930. Kinstaby eller Kingstaby är hållplatsen närmast väster om
K-21

Söderala på jvg Kilafors-Soderhamn. Familjen antog 1920-04-28 namnet Raumer (uppgift
från dotterdottern Lena Ahnesjö 2001). Begravd i samma grav som modern och dottern på
Nya Kyrkogården, Segersta (X).
Gift med Erik Albert Nilsson. Arbetade vid järnvägen.
Barn:
Gunhild Elsy Helena Raumer. Född 1912-12-18 i Söderala (X), Kingstaby (brev från
mormor Anna; Dödskivan). Död 1973-03-09 i Malmö (M), Slottsstaden
(Dödskivan). Begravd i Segersta (X) (besök där 2004). Se tabell 4.
Erik Bertil Helmer Raumer. Född 1914-08-14 i Söderala (X) (Lena Ahnesjö,
Dödskivan). Död 2001-08-24 i Kilafors (X) (Dödskivan). Se tabell 5.
Sven Erik Valter Raumer. Född 1917-03-15 i Segersta (X) (Lena Ahnesjö,
Dödskivan). Död 1965-10-28 i Valbo (X), Öhn (Lena Ahnesjö, Dödskivan). Se
tabell 6.
Tabell 4 (generation 3)
(Från Tabell 3)
Gunhild Elsy Helena Raumer. Född 1912-12-18 i Söderala (X), Kingstaby (brev från
mormor Anna; Dödskivan). Död 1973-03-09 i Malmö (M), Slottsstaden (Dödskivan).
Begravd i Segersta (X). Begravd i samma grav som mor och mormor, Nya Kyrkogården,
Segersta
Gift med Caleb Ahnesjö. Distriktslantmätare. Född 1907-04-12 i Karlshamn (K) (Lena
Ahnesjö; Dödskivan). Död 2001-01-17 i Hedemora (W) (Dödskivan). Skild från Gunhild
Raumer 1951, sedan omgift med någon som dog 1971 (utläst ur Dödskivan).
(Visst material borttaget från internetupplagan)
Tabell 5 (generation 3)
(Från Tabell 3)
Erik Bertil Helmer Raumer. Född 1914-08-14 i Söderala (X) (Lena Ahnesjö, Dödskivan).
Död 2001-08-24 i Kilafors (X) (Dödskivan).
Gift med Vilma Rehnström. Född 1910-02-26 i Ockelbo (X) (Dödskivan). Död 2000-04-05 i
Gävle (X) (Dödskivan). Skild 1995-03-20 (Dödskivan).
Tabell 6 (generation 3)
(Från Tabell 3)
Sven Erik Valter Raumer. Född 1917-03-15 i Segersta (X) (Lena Ahnesjö, Dödskivan).
Död 1965-10-28 i Valbo (X), Öhn (Lena Ahnesjö, Dödskivan).
Gift 1951-06-30 (Dödskivan)
Tabell 7 (generation 1)
(Från Tabell 1)
Birgitta Kristina Nordström, min farmor. Född 1847-08-15 i Valbo (X). Död på Betanias
sjukhem 1922-03-22 i Gävle (X). Begravd 1922-03-29 i Viksta (C). Småskollärarinna.
Gift 1877-01-19 i Hamrånge (X) (Hamrånge E:2 2/3 Vigselbok) med Fredrik Wilhelm
Jansson Lindgren, min farfar. Född 1847-11-18 i Bladåker (C), Bladåkersby. Död 1924-01-
20 i Viksta (C). Begravd i Viksta (C). Folkskollärare, predikant.
K-22

Barn:
Nathanael Lindgren. Född 1878-03-30. Döpt 1878-04-13 i Hamrånge (X) (Hamrånge
C:5 1/6 Födelsebok). Faddrar: Orgelnist J. Hammarin, Madame Anna Nordström,
Skollärare Z. Andersson, Skollärarinnan C. Nordström (Hamrånge C:5 1/6
Födelsebok) Död 1883-03-21 i Skön (Y).
David Wilhelm Lindgren. Född 1879-08-15 i Alunda (C). Död 1958-12-01 i Lyrestad
(R) (Dödskivan).
Bror Efraim Lindgren. Född 1881-02-24 i Alunda (C). Död 1948-03-12..
Fredrik Nathanael Lindgren. Född 1883-12-24 i Skön (Y), Härsta mon. Döpt 1888-
05-08 i Söderbärke (W). Död 1951-07-21 i Uppsala (C). Begravd i Uppsala (C)..
Johannes Emanuel Lindgren. Född 1886-05-19 i Skön (Y), Härsta mon. Döpt 1888-
05-08 i Söderbärke (W). Död 1962-07-07 i Viksta (C). Begravd i Viksta (C).
Davida Nathalia Lindgren. Född 1887-10-16 i Söderbärke (W). Döpt 1888-05-08 i
Söderbärke (W). Död 1889-01-12 i Valbo (X).
Gideon Eugen Lindgren. Född 1890-02-24. Död 1969-04-01 i Tibro (R) (Dödskivan).
Samtliga personer i tabell 7 och deras ättlingar avhandlas i avsnitt H. Farfar och Farmor.
Tillägg
Min farmors syster Anna Pettersson f. Nordström nämner i några brev sin (och min farmors) kusin Anna
Larsson. Denna Anna, dotter till Karin Wahlbäck och född 1868 (se s. K-2), blev husföreståndarinna hos
Kirunas skapare Hjalmar Lundbom. Hans hus finns ännu kvar.
Här är två bilder från Lena Ahnesjös samlingar:
”I disponentvillan bodde en gång Hjalmar Lundbom, mannen som grundade Kiruna i slutet av 1800-talet. Sedan
1920 har villan stått tom, eftersom ingen vågat bo där. Den är i dag ett konferenscenter, men Lundboms rum
hålls alltid stängt. De som arbetar där har berättat om böcker som flyttats runt av sig själva, om trasiga klockor
som börjat slå och om ett osynligt spöke som ibland gungar i den gungstol som finns i rummet.”
Kan det vara Anna som går där och ser till huset
K-23