Utbildningsplan för Kulturarv-studier, kandidatprogram, 180 ...

HUMANISTISKA FAKULTETEN
INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER
G 217 4153/09
Utbildningsplan för
Kulturarvstudier, kandidatprogram
180 högskolepoäng
Cultural Heritage Studies, Bachelor’s Program
180 higher education credits
H1KAS

2 (6)
1. Fastställande
Humanistiska fakultetsnämnden har fastställt utbildningsplanen för
programmet Kulturarvsstudier 180 hp, samt kursplanerna för innehållande
kurser, den 2010-xx-xx att gälla från höstterminen 2010.
Planen har reviderats av XX XX XXX XXX
Utbildningsområde: humanistiskt, samhällsvetenskapligt.
Ansvarig institution: Institutionen för historiska studier, Humanistiska
fakulteten.
Övriga medverkande institutioner: Institutionen för globala studier,
Samhällsvetenskaplig fakultet; Institutionen för kulturvetenskaper,
Humanistisk fakultet.
Ingående ämnen: Antikens kultur och samhällsliv, arkeologi, etnologi, historia
och socialantropologi.
Huvudområde: Kulturarv.
2. Övergripande syfte
I programmet studeras kulturarv som ett brett samhällsfenomen där globala
processer samspelar med lokala villkor. Kulturarvsbegreppet inkluderar
materiella lämningar som fornminnen, föremål eller landskap, men också ett
immateriellt arv i form av exempelvis minnen, praktiker och berättelser.
Tonvikt kommer att läggas vid att kritiskt granska de sociala och samhälleliga
processer och strukturer inom vilka kulturarvet används, varvid frågor om
makt, klass, genus och etnicitet blir framträdande. Vidare studeras förmedling
och kommunikation av kulturarv, inom exempelvis museer, populärkultur och
upplevelseindustrin. Programmet utvecklar även praktiska och pedagogiska
färdigheter, så som muntlig och skriftlig framställning, guidning och grafisk
produktion, liksom förmågan att arbeta i projektform.
Studenten skall efter genomgången utbildning kunna arbeta självständigt och i
grupp med kulturarvsfrågor. Avsikten är att kombinera en kritisk akademisk
skolning med yrkesinriktade inslag. Programmet ger en kompetens som är
användbar inom kulturarvssektorn, exempelvis på museer, länsstyrelser,
kommuner, statliga verk, kulturarvsrelaterade företag eller inom
turismnäringen. Det skall också ge en grund för utbildning på avancerad nivå
och i förlängningen på forskarnivå.
Utbildningen består av ett gemensamt basår i kulturarvsstudier; tre terminers
studier i ett profilämne; samt en termin valbara kurser med möjlighet till
praktik och deltagande i ett kulturarvsprojekt. Examensarbetet skrivs inom
profilämnet och skall beröra en kulturarvsproblematik. Följande ämnen kan
väljas som profilämnen inom programmet: antikens kultur och samhällsliv,
arkeologi, etnologi, historia och socialantropologi
3. Lärandemål
De generella målen för utbildning på grundläggande nivå regleras i
Högskoleförordningen 1993:100, Bilaga 2, Examensordning. Utöver dessa för

3 (6)
alla utbildningar gemensamma lärandemål gäller för utbildningen
Kulturarvsstudier följande lokala lärandemål:
Efter genomgånget program förväntas studenten kunna:
1. Kunskap och förståelse:
a. redogöra för centrala begrepp och perspektiv inom
kulturarvsområdet.
b. redogöra för nationella och internationella förvaltningsorgan,
institutioner och regelverk inom kulturarvsområdet.
c. redogöra för aktuell forskning och utveckling samt metodologisk
problematik inom kulturarvsfältet
d. diskutera hur kulturarvet används och görs betydelsebärande i
samhället ur ett politiskt och ideologiskt perspektiv samt utifrån
frågor om exempelvis nation, imperium, klass, genus och etnicitet.
e. visa på förtrogenhet med kunskaper, arbetssätt metod och teori inom
ett vetenskapligt profilämne.
2. Färdigheter och förmåga:
f. kommunicera kulturarvsfrågor muntligt och skriftligt;
populärvetenskapligt och akademiskt.
g. arbeta i förhållande till gällande lagar, regelverk och
institutionaliserade praktiker inom kulturarvsområdet.
h. söka, samla och kritiskt tolka information om det förflutna.
i. analysera och kritiskt granska urvalsprocesser inom
kulturarvssfären, samt dekonstruera bruk och kanonisering av
kulturarv utifrån exempelvis politiska, ideologiska och sociala
dimensioner.
b. bedriva arbete i projektform, såväl enskilt som i grupp.
c. utföra ett mindre vetenskapligt arbete utifrån profilämnets teori och
metodik.
3. Värderingsförmåga och förhållningssätt:
d. förhålla sig till kulturarvets komplexitet som en dialog mellan då och
nu.
e. formulera vetenskapliga problem
f. identifiera icke uppmärksammade dimensioner i kulturarv.

4 (6)
4. Upplägg
Programmet består av ett gemensamt basår med sex ingående kurser (totalt 60
hp); tre terminers studier inom ett profilämne (totalt 90 hp), vari ingår ett
examensarbete med inriktning mot kulturarvsproblematik; samt en termin
(totalt 30 hp) med valbara kurser enligt nedan.
4.1 Basårets upplägg:
Första terminen behandlar kulturarvet som lämning och social konstruktion, liksom
spänningar och konflikter kring kulturarvsanvändning.
Kulturarvets former (20 hp) fokuserar på olika typer av kulturarv, hur de
uppkommit, används och görs betydelsebärande. Tre typer av kulturarv
används som ingångar: landskap, föremål och berättelser. Kursen ger även en
grundläggande introduktion till centrala begrepp och perspektiv inom
kulturarvsområdet.
Kulturarvets politik och ideologi (10 hp) lägger vikt vid att kritiskt granska de
sociala och samhälleliga processer och strukturer inom vilka kulturarvet
uppträder och används. Här diskuteras bland annat urvalsprocesser, relationen
till nationella och imperiala projekt, samt klass, genus och etnicitetsaspekter.
Under andra terminen studeras hur kulturarvet praktiskt kommuniceras och förvaltas i
samhället. Aktuellt regelverk och praxis behandlas, liksom de viktigaste
förvaltningsorganen. Olika aktörer belyses, liksom former för dialog, förmedling och
bruk av kulturarv. Vidare övas studentens egen förmåga att praktiskt förmedla och
skapa dialog kring kulturarv.
Kulturarvets förvaltning och regelverk (10 hp) behandlar
kulturarvsförvaltningen, dess lagar, regelverk och praktiker, nationellt och
internationellt.
Kulturarvets kommunikation (10 hp) diskuterar förmedling, dialog och
förhandling kring kulturarv. Kulturarvsstrategier hos olika typer av aktörer
belyses, som till exempel museer, föreningar, intresseorganisationer, skola och
näringsliv. Kulturarvets gestaltning inom populärkultur, upplevelseindustri
och kulturarvsturism uppmärksammas.
Kulturarvspedagogik (10 hp) utvecklar redskap att praktiskt kommunicera och
bedriva dialog kring kulturarv, varvid studenterna tränas i muntlig och skriftlig
framställning samt bekantar sig med tekniker för guidning, utomhuspedagogik
och grafisk produktion.
Inom ramarna för programmets basår ingår olika pedagogiska former såsom
föreläsningar, litteraturinläsning, exkursioner, studiebesök, seminarier och studielagsarbete.
Det sistnämnda innebär att delar av arbetet sker i grupp där uppgifter löses
kollektivt.

5 (6)
4.2 Studier inom profilämne:
Grundläggande studier motsvarande grund- och fortsättningskurs inom valt
profilämne (60 hp).
Fördjupningskurs inom profilämne (30hp). Häri ingår ett självständigt arbete
om 15 hp med kulturarvsorientering, vilket utgör programmets examensarbete.
4.3 Valda kurser och praktik
Utöver kurserna ovan finns även ett utrymme om 30 hp Valda kurser Dessa
väljs fritt ur högskolor och universitets kursutbud och kan exempelvis innefatta
grundkurs inom ett annan av i utbildningen ingående discipliner än det ämne
studenten valt som profilämne.
Inom ramen för detta kursutrymme erbjuds inom programmet följande kurser:
Praktik (7,5 hp) Kursen skall ge en inblick i praktiskt yrkesliv inom
kulturarvssektorn; studenten kan till exempel skriva en rapport om en specifik
arbetsplats. I mån av möjlighet kan studenten också delta praktiskt i arbetet på
en kulturarvsorganisation. För tillträde till kursen krävs minst 120 godkända hp
inom programmet varav 60 hp inom programmets basår.
Praktik (30 hp). Kursen består i en praktikperiod vid en arbetsplats inom
kulturarvssektorn, varvid studenten deltar praktiskt i arbetet inom den aktuella
organisationen. Självständiga och kvalificerade uppgifter av projektkaraktär
skall i detta sammanhang ingå som ett betydande inslag. För tillträde till kursen
krävs minst 120 godkända hp inom programmet varav 60 hp inom
programmets basår.
5. Behörighet, tillträde och platsgaranti
För tillträde till programmet gäller allmän behörighet. För utbildning med
historia som profilämne krävs härutöver Samhällsvetenskap A och Historia A
med lägst betyget Godkänd eller 3. Ytterligare krav för behörighet kan gälla
valda kurser som kan tillgodoräknas inom programmet. Se respektive kursplan.
För tillträde till programmets kurser krävs att studenten i normal takt klarar
sina tentamina. En avstämning av studenternas studieresultat görs inför varje
termin, varvid hänsyn tas till poäng som i skarven mellan terminerna ännu ej
hunnit rapporteras. För tillträde till kurserna praktik 7,5hp och praktik 30 hp
krävs att så väl basår som grund och fortsättningskurs är avklarade. Vad gäller
basåret: se respektive kursplan.
Studenter som i normal takt följer programmet har platsgaranti inom
programmet. Platsgarantin är av två slag, generell och begränsad. Den generella
platsgarantin innebär att studenten har platsgaranti på obligatoriska kurser
inom programmet, inklusive endera av de obligatoriska valbara kurserna.

6 (6)
Antagning till valbara kurser sker genom lokal antagning med urval enligt
Göteborgs universitets antagningsordning. Den begränsade platsgarantin
tillförsäkrar då studenterna en kursplats, men inte helt säkert på
förstahandsvalet.
6. Examen
Efter fullbordat program om 180 högskolepoäng utfärdas på begäran av
studenten ett examensbevis med benämningen ”Filosofie kandidat med
huvudområdet Kulturarv”.
7. Övrigt
Skriftlig utvärdering utförs efter varje ingående kurs.
Kostnader i samband med exkursioner finansieras i regel av studenterna,
liksom extra kostnad i samband med praktik och examensarbete.
Programmet förmedlar inte kontakt och platser för praktik, detta åligger
studenten. Föreslagen arbetsplats skall dock alltid godkännas av programmet.
8. Övergångsbestämmelser
Denna utbildningsplan gäller de studenter som antagits till programmet från
höstterminen 2013. Tidigare antagna studenter har rätt att ta ut examen
antingen utifrån här föreliggande eller utifrån äldre utbildningsplan.