Utlysnings av forskningsprogram för säkerhet mot ... - Vinnova

vinnova.se

Utlysnings av forskningsprogram för säkerhet mot ... - Vinnova

1(11)

2006-05-31

Utlysning

Initiering av

säkerhetsforskning

En samverkan mellan

VINNOVA, Verket för innovationssystem,

FMV, Försvarets materielverk och

KBM, Krisberedskapsmyndigheten


2(11)

1 Inbjudan

VINNOVA, FMV och KBM inbjuder härmed till ansökan om medel för förstudier inom

säkerhetsforskning. Inbjudan vänder sig till universitet, högskolor, forskningsinstitut och

näringsliv som bedriver behovsinriktad forskning och teknikutveckling.

Det ses som positivt om användare inom samverkansmyndigheterna 1 ingår som kravställare i

förstudien för det framtida forsknings- och teknikutvecklingsprogrammet inom

säkerhetsforskning. Företagen bör vara med tidigt i planeringen av projekten för att bedöma

kommersialiseringspotentialen. Deltagande i programmet utgör inget senare hinder för

upphandling av framkomna tekniklösningar. För ytterligare information, se www.nou.se

Avsikten är att få förslag till förstudier för framtida forskningsprojekt inom ramen för det

kommande programmet inom säkerhetsforskning. Programmet som öppnar under 2007 kommer

finansieras under 2007 till och med 2009 av VINNOVA, FMV och KBM (FMV:s finansiering

sker på direkt uppdrag av Försvarsmakten, FM). Förstudierna kan också tjäna som förberedelse

för ansökningar till EU:s sjunde ramprogram, eller andra utländska finansiärer ex. DHS 2 .

Programmet kommer totalt att omfatta upp till 50 miljoner kronor varav 5 miljoner kronor har

avsatts till förstudier.

Inkomna förslag skall vara VINNOVA till handa 31 augusti 2006 kl 14.00 och kommer att

bedömas av en för finansiärerna gemensam beredningsgrupp under september-oktober månad.

Projektstart för förstudierna planeras till 1 november och kan pågå maximalt 6 månader.

VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva

innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. FMV:s uppgift är att ta fram

tekniska säkerhetslösningar för FM och KBM:s att samordna arbetet med att utveckla samhällets

krisberedskap.

2 Bakgrund

Säkerhet handlar om att skydda människor, förläggningar, strategiska anläggningar och

samhällets vitala funktioner, både nationellt och internationellt. Det finns krafter som vill skapa

osäkerhet. Dessa så kallade antagonistiska hot utgår från exempelvis organiserad brottslighet,

terrorister och irreguljära förband. Hoten mot samhället kan även omfatta kriser och katastrofer.

För att öka samhällets förmåga att möta dessa hot krävs behovsmotiverad forskning och

1

http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/templates/Page____561.aspx

2 Department of Homeland Security, www.dhs.gov


3(11)

teknikutveckling. Konsekvenserna av hoten påverkar den enskilda människan, liksom funktioner

och förutsättningarna för att skydda, återuppbygga och utveckla samhället.

Hoten är idag gränsöverskridande och komplexa vilket gör dem svåra att upptäcka, spåra och

förutsäga. Det kan också vara svårt att skilja en naturlig katastrof från en provocerad kris, ex. kan

ett utbrott av svåra sjukdomar vara orsakat av en biologisk attack eller naturlig spridning.

Ett allt mer uppmärksammat hot är farliga ämnen - kemiska, biologiska, radioaktiva, nukleära

och explosiva, s.k. CBRNE. Förekomsten av dessa ämnen ökar risken för hot i Sverige och

Europa. Även andra vardagliga farliga ämnen kan utgöra potentiella hot.

För att öka tillförlitligheten och effektiviteten i säkerhetsarbetet behövs stödfunktioner och därtill

anpassad teknik som kan användas i krishantering. Exempel på sådan stödteknik är

varningssystem, insamling av information, kommunikation och beslutsstöd.

I säkerhetsforskningsprogrammets uppgift ligger att ta fram användbar teknik som ger samhället

ökade möjligheter att skydda och rädda individer samt säkra samhällsviktig infrastruktur.

3 Programmets syfte och mål

Inom ramen för säkerhetsprogrammet efterfrågas här, i ett första steg, förstudier som definierar

behov av forskning och utveckling (FoU). Förstudien är tänkt att utgöra grunden för en

fullständig ansökan. Förstudien skall beskriva ett forskningsprogram där resultaten är tänkta att

ingå i säkerhetsfrämjande åtgärder, såväl nationellt som internationellt.

Målsättningen för det kommande programmet är att:

”Fram till år 2010 genom svensk forskning och industri väsentligen bidra till ökad säkerhet i

Sverige och omvärlden.”

Vidare att svensk forskning och industri i samverkan skall bidra till hållbar tillväxt genom att

utveckla:

• nationella och internationella nätverk

• världsledande produkter inom säkerhetsområdet

• ökad säkerhet för såväl civil som militär personal

• ökad säkerhet för civil och militär infrastruktur

Detta kommande forskningsprogram syftar till att:

• Underlätta för svenska forskargrupper att delta i de europeiska forskningsprogrammen

• Underlätta deltagandet i amerikanska säkerhetsforskningsprogram

• Skapa innovationskraft för säkerhet

• Ta fram teknik och tjänster som kan demonstreras senast 2010


4(11)

4 Behov inom säkerhetsområden

Vissa myndigheter har fått ett särskilt ansvar för att minska samhällets sårbarhet och för att se till

att vi blir bättre på att hantera en kris. Myndigheterna är indelade i olika grupper och varje grupp

är ansvarig för krisberedskapen inom ett särskilt samverkansområde. Huvudsyftet med

samverkansområdena är att utgöra ett forum för att skapa förutsättningar för en effektiv

samverkan och att tillsammans skapa ett mervärde. Myndigheterna avsätter egna medel för

forskning och utveckling men har möjlighet att äska särskilda medel för att åstadkomma bättre

säkerhet, trygghet och samverkan inom den planeringsprocess som återfinns inom

samverkansområdena. Samverkansområdenas struktur kan användas som utgångspunkt för att

inrikta forskning och teknikutveckling för samhällets framtida behov av säkerhetslösningar.

Dessa sex samverkansområden är

• Skydd, undsättning och vård

• Teknisk infrastruktur

• Ekonomisk säkerhet

• Transporter

• Områdesvis samordning, samverkan och information

• Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen

Utöver detta finns det militära försvarets behov av säkerhet i farliga situationer orsakade av kris

eller krig, speciellt vid internationella insatser. Dessa behov kan till del innehållas i ovanstående

samverkansområden. Försvarsmakten utgör även en viktig stödmyndighet för andra aktörer inom

krishanteringssystemet.

4.1 Skydd, undsättning och vård

Samverkansområdet syftar bl.a. till att aktörer som har ett operativt ansvar eller är stödmyndighet

ska samverka på ett effektivt sätt vid kris eller katastrof även då ett stort antal människor är

drabbade eller då de materiella skadorna är omfattande.

Målet för området är att förstärka den operativa förmågan samt att minska sårbarheten för

samhället i krissituationer. EU:s ambition är att i räddningsaktioner, vid kriser och katastrofer i

och utanför EU, kunna agera och skydda EU-medborgare. Speciella satsningar bör göras på dem

som har en viktig operativ roll i hanteringen av kriser. Förmågan att undvika, hindra, handha,

leda, etc. kriser och katastrofer bör utvecklas på det nationella planet samt för internationella

insatser.

4.2 Teknisk infrastruktur

Myndigheterna inom samverkansområdet har påverkan på, alternativt ansvarar för, att förebygga

och hantera kriser inom bl.a. elförsörjning, telekommunikationer, radio- och TV-sändningar samt

viktiga IT-system på nationell nivå, rikstäckande gasnät och försörjning av vatten, avlopp och


5(11)

fjärrvärme i kommunerna. Skador i infrastrukturen kan få konsekvenser för andra delar i

samhället ex. kan ett avbrott i elförsörjningen påverka informationssystemen så att andra system

slutar att fungera.

Ett mål är att minska konsekvenserna av och riskerna för skador på offentliga platser,

anläggningar och infrastruktur genom förbättrat fysiskt skydd mot attacker. Exempel på objekt

som bör skyddas är privata och offentliga byggnader eller sådana kemiska fabriker eller

kärnkraftsanläggningar som i sin tur vid skada kan orsaka förödelse.

Ett annat mål är ökad tillförlitlighet i fasta distributionssystem. Dessa är ofta spridda över stora

ytor och förser individer och samhället med livsviktiga förnödenheter (vatten, olja, gas,

elektricitet, fjärrvärme, tele, bredband).

4.3 Ekonomisk säkerhet

Myndigheterna inom samverkansområdet har påverkan på, alternativt ansvarar för, att de

ekonomiska flödena även fungerar under och efter en allvarlig kris och för att minska risken för

störningar inom det finansiella systemet. Detta innebär exempelvis säkra transfereringarna så

som fungerande handel med värdepapper i samband med en kris.

Målet är kontinuitet i de finansiella systemen samt snabb och effektiv återhämtning efter

allvarliga störningar, attacker från terrorister eller organiserad brottslighet. För att uppnå

tillförlitlighet och trovärdighet skall skyddet täcka allvarligare typer av ekonomisk brottslighet.

4.4 Transporter

Myndigheterna inom samverkansområdet ska samverka för att tillförsäkra samhället dess behov

av transporter vid en kris. Ett särskilt område som ingår i flera samverkansområden inklusive

Transporter är gräns- och kustbevakning där målet är att hindra illegal trafik över gränser oavsett

om dessa är land-, sjö- eller lufttransporter. Det inkluderar att förbättra spaning, övervakning av

gods och individer vid flygplatser, järnvägsstationer, hamnar och andra gränsstationer. Exempel

på illegala aktiviteter är trafficking liksom smuggling av droger, explosiva ämnen och vapen.

4.5 Områdesvis samordning, samverkan och information

Myndigheterna inom samverkansområdet ska samverka för att åstadkomma en helhetssyn vid

krisberedskapsarbetet och vid krishantering. Inom detta område hanteras bl.a. behov av

samordning mellan Försvarsmakten och samverkansansvariga myndigheter. I området ingår

också olika stödåtgärder i form av teknik som kan användas i kriser exempelvis varningssystem,

insamling av information, kommunikation, beslutsstöd, etc. Inom krishanteringen bör främst

förmåga att snabbt sammanställa och tolka information samt att kunna samverka mellan olika

organisationer utvecklas. Det är speciellt viktigt att utveckla tillförlitligheten i informationen

samt att utveckla system, rutiner och organisation för att vid en krissituation åstadkomma en


6(11)

gemensam lägesuppfattning. Målet är att skapa förutsättningar för en effektiv ledning för

krishantering ur ett generellt perspektiv omfattande samtliga myndigheter.

4.6 Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva

ämnen

Myndigheterna inom samverkansområdet samverkar i syfte att förhindra och begränsa spridning

av allvarlig smitta och farliga ämnen. Ett särskilt viktigt område är skydd mot kemiska,

biologiska, radioaktiva och nukleära substanser och explosivämnen, s.k. CBRNE. Dessa kan

förekomma var och en för sig eller i kombination ex. radioaktiva substanser ihop med

explosivämnen, s.k. ”smutsiga bomber”.

Målet är att förbättra förmågan att spåra och upptäcka produktion och distribution samt att mildra

följderna efter attentat med farliga ämnen. Åtgärderna inkluderar förebyggande och skyddande

teknik samt möjligheter att detektera, sanera och dekontaminera områden och ytor från dessa

farliga ämnen.

5 Aktuella teknikområden för förstudieansökan

Behovet inom samverkansområdena kan mötas genom satsningar på utveckling av teknik för

säkerhet och skydd inom starka svenska nischer. Till dessa hör ledningssystem, simuleringar,

informationssäkerhet och sensorteknologi. Säkerhets- och försvarstillämpningar har därutöver

krav på mobila lösningar. Teknik som det nu finns behov av inom säkerhetsområdet har

traditionellt funnits inom försvarsområdet. De förändrade uppgifterna gör att tekniken måste

skalas ner och anpassas till breddade och helt nya krav.

Det aktuella urvalet av teknikområden täcker inte alla behoven inom samverkansområdena men

utgör en väsentlig del av de behov som finns identifierat. Forskningsprogrammet fokuseras

därför på fyra områden: Teknik för övervakning, spaning och identifikation; Farliga ämnen;

Tillförlitliga och robusta informations- och styrsystem och Återställa säkerheten i samband med

kris.

5.1 Teknik för övervakning spaning och identifikation

Att kunna upptäcka och identifiera människor och fordon behövs dels för att bekämpa brott och

terrorism dels för att söka rätt på och rädda människor. De som begår terrordåd uppträder

vanligtvis som alla andra människor. Ett prioriterat område bör därför vara teknik för

identifiering av människor och fordon utgående från deras fysiska attribut eller de spår som

avsätts från människor. Försvarsmakten har specifika behov inom detta område som t.ex. skydd

av förläggningar och posteringar vid internationella insatser. Exempel på områden är:

• Identifiera vapen och explosivämnen på personer och i fordon


7(11)

• Identifiera dolda explosiva hot

• Sensortekniker för att upptäcka, identifiera och spana mot individer och grupper

• Biometrisk analys av video eller digitala bilder med hög kvalité

• Beteende- och händelseanalys för att spåra brottsliga avsikter

• DNA-analys som ger svar inom kort tid

5.2 Farliga ämnen

De flesta terroristangrepp har genomfört som sprängningar. Emellertid kommer de biologiska,

kemiska och radioaktiva hoten få ökad betydelse. Även kombinationer av dessa hot kan förutses.

Samhället har behov av att kunna följa, övervaka och kontrollera transporter av explosiva och

andra farliga ämnen. Exempel på områden är:

• Avståndsdetektering av farliga ämnen, speciellt CBRNE

• Detektion, skydd och sanering.

• Provtagningsutrustning för biologiska agens med korta svarstider

• Spridningsmodeller

• Detektion av dolda/förpackade farliga ämnen i transporter

5.3 Tillförlitliga och robusta informations- och styrsystem

I vardagen utgör informationssystemen en viktig del av samhällets infrastruktur och den

infrastruktur som behövs för räddningsaktioner och internationella insatser. Vatten, livsmedel,

transporter, el, finanser, telefoni, media, etc. ingår i flöden som styrs eller regleras av data via

informationssystem. Systemen bör stå emot avsiktliga störningar liksom fysisk åverkan.

Exempel på sådana system kan vara:

• Detektering, identifiering och spårning av anomalier och störning i kommunikation

• System som detekterar och hindrar intrång i eller manipulation av informations- och

styrsystemet

• Robust teknik mot elektromagnetiska attacker (EMP) och övriga telekrigsåtgärder

• Robust teknik mot fysisk åverkan

5.4 Återställa säkerheten i samband med kris

Tonvikten ska ligga på teknik för olika katastrofhanteringsinsatser (t.ex. räddningstjänst,

humanitära insatser och räddningsaktioner samt stöd till internationella insatser) och på frågor

om t.ex. samordning och kommunikation mellan organisationer, delad arkitektur och mänskliga

faktorer. Teknikområdet bör förbättra utrustning, träning och utbildning för att möta

antagonistiska hot samt kriser och katastrofer men även utveckla teknik för att säkra tillgången

till tillförlitlig information i krissituationer. Exempel på områden är:


8(11)

• Modeller för simulering av skeenden och mänskliga beteenden

• Modellering och simulering för utbildning, övning och uppdragsplanering

• Tekniskt stöd för räddningspersonal i form av räddnings- och sökredskap

• Teknik som ger tillgänglig och tillförlitlig information

• Skydd för personal

• Motståndskraftiga skyddande material och konstruktioner

• Teknik för lednings- och beslutsstöd

• Teknik för decentraliserad ledning och virtuella ledningsrum

6 Efterfågade samarbeten/forskarnätverk

Säkerhetsproblemen är internationella. Erfarenheter från andra länders forskningsorganisationer

bör tillvaratas. Det är därför en styrka för ansökan om den kan påvisa möjligheter till

internationella forskningssamarbeten liksom finansiering från EU, DHS, etc. Ett exempel på

detta är ”Preparatory Action on the enhancement of the European industrial potential in the field

of Security Research” som förväntas ge konkreta förslag till EU-kommissionen inför det sjunde

Ramprogrammet. Forskningsprogrammets avsikt är att stödja svenskt deltagande i europeiska

satsningar eller andra utländska program exempelvis DHS.

Sverige har redan ledande industri och forskning inom säkerhetsområdet. Det bör därför finnas

förutsättningar att skapa starka forskningsgrupper, nationella och internationella bl.a. genom

samverkan. Även ansvariga och utförande myndigheters medverkan är viktig i den

behovsinriktade säkerhetsforskningen.

7 Kriterier

• Relevans, dvs hur väl projektet ligger i linje med utlysnings inriktning och bidrar till

utlysningens mål. Förslagen skall vara specifikt behovsinriktade mot att öka

krishanteringsförmågan i samhället inom de ovan angivna samverkansområdena Nyttan för

näringsliv, samverkansansvariga myndigheter och/eller FM skall visas

• Kvalitet, Projektets höjd, nyhetsvärde och förmåga att bidra till den tekniskt/vetenskapliga

utvecklingen inom utlysningens ämnesområde och inriktning.

• Genomförbarhet, dvs de sökandes personernas (projektteamets) förmåga och trovärdighet

vad gäller genomförandet av det tilltänkta projektet. Detta omfattar dels en bedömning av

teamet vad vad gäller kompetens dels en bedömning av metodik och angreppssätt, inklusive

realismen i projektplan och budget

• Exploaterbarhet/nyttiggörande, dvs det sökande konsortiets vilja och förmåga att sprida

och nyttiggöra det utlovade projektresultatet i samhällelig och/eller kommersiell nytta

Kunskaps- och teknikspridning efterfrågas och är meriterande i ansökan

Förslagen skall vara behovsinriktade och bör utformas och prövas i samarbete med

användare och ansvariga myndigheter. Det skall klart framgå hur de olika deltagarna

(samverkansmyndigheter, näringsliv, UoH, etc) förväntas bidra till projektets genomförande.

Förslagen skall visa på hur nätverk byggs upp nationellt såväl som internationellt


9(11)

Övrigt

• Myndigheterna förbehåller sig nyttjanderätten av resultat från huvudstudien

8 Förstudiens omfattning och innehåll

VINNOVA, FMV och KBM önskar information om förslag på forskning och teknikutveckling

inom säkerhetsforskning i form av en förstudie alternativt ett kort forskningsprojekt (pilotstudie).

Förstudien ska resultera i beskrivning för genomförande av ett forskningsprojekt inom

säkerhetsforskning. Förstudien kan därför ligga som grund för en fullständig ansökan. Bidraget

till förstudien kan maximalt uppgå till 500 000 kronor. Förstudien kan pågå i max 6 månader.

I den senare utlysningen för säkerhetsprogrammet som är planerad till 2007 måste projekten

medfinansieras till minst 50 procent av den totala kostnaden. Medfinansieringen kan ske med

likvida medel men kan också helt eller delvis bestå av eget arbete eller andra naturainsatser. Eget

arbete räknas enligt schablon motsvarande 600 kronor per timme.

Ansökningstjänsten består av ett antal elektroniska blankettsidor som fylls i av sökanden. Till

ansökan ska bifogas en projektbeskrivning på max 10 sidor och en personalbilaga. Endast

dessa bilagor kommer att beaktas vid ansökan.

Bilagorna bör vara i pdf-format.

Projektbeskrivningen ska vara på högst 10 A4-sidor med 12 punkters text. Den ska skrivas på

svenska eller engelska och omfatta följande:

• Projektets titel.

• Beskrivning av säkerhetsproblemet.

• Vilka delar i samhället är ansvariga för att dessa säkerhetsfrågor.

• Förslag som omfattar kommersialisering av forskningsresultat ska ange hur detta avses

ske.

• Beskrivning hur förslaget kan ge ökad säkerhet och bidra till lösningen av problemet.

• Beskrivning av hur förslaget skall genomföras, forskningsledare och kompetensgrupp,

hur, var och av vilka verksamheten genomförs av.

• Beskrivning av resursplaner och tidsplan med ungefärlig uppskattning av resursbehov för

forskning. Behovet anges både i personmånader och kostnader för personal samt

kostnader för förbrukning, resor och övrigt (maximalt en sida).

• Kortfattad motivering av potentialen för medverkan i EU-finansierade eller andra

internationellt finansierade projekt.

• I de fall forskning och utveckling kommer att utföras vid små och medelstora företag ska

detta särskilt anges.

9 Bedömningsprocessen


10(11)

Ansökningarna bedöms av en för finansiärerna gemensam bedömningsgrupp.

VINNOVA meddelar beslut till samtliga sökande.

VINNOVA lyder under offentlighetsprincipen vilken bland annat innebär att allmänheten har rätt

att ta del av uppgifter i allmänna handlingar. VINNOVA har en skyldighet att lämna ut sådana

uppgifter om de inte är sekretessbelagda. Sekretessbelagda uppgifter får VINNOVA inte lämna

ut (straffsanktionerat). Uppgifter om företagshemligheter, patenterbara uppfinningar samt

uppgifter och affärs- och driftförhållanden är belagda med sekretess.

10 Hur man ansöker

Ansökan görs endast elektroniskt via ansökningstjänsten på VINNOVAs Intressentportal. Denna

nås genom utlysningens webbsida på VINNOVAs webbplats under ”Hur man ansöker”.

För att kunna lämna in en ansökan måste Du först skapa ett användarkonto hos VINNOVA. Med

hjälp av detta kan Du sedan logga in på ansökningstjänsten. Har Du redan ett användarkonto hos

VINNOVA kan Du använda detta.

Sista dag att lämna in ansökan är preliminärt 31 augusti 2006. Observera att ansökningarna ska

vara inne senast kl 14.00 denna dag. För aktuella uppgifter om tider, se utlysningens webbsida på

www.VINNOVA.se

Vid frågor om den elektroniska ansökningsfunktionen, kontakta VINNOVAs IT-support,

tel 08-473 32 99, helpdesk@VINNOVA.se. Observera att IT-supporten stänger vid kontorstidens

slut kl 16.30.

11 Kontaktpersoner

Ytterligare information om utlysningen och ansökningar lämnas av:

John Graffman, VINNOVA

Tel: 08-473 31 24

e-post: John.Graffman@VINNOVA.se

Lars Skyttmo, FMV

Tel: 08-782 45 80

E-post. lars.skyttmo@fmv.se

Maths Persson, Forskningsenheten, KBM

Tel: 08-5937 1213

e-post: Maths.Persson@Krisberedskapsmyndigheten.se


11(11)

Svar på frågor av administrativ karaktär kan lämnas av:

Birgit Augustsson

Tel: 08-473 31 51

e-post: Birgit.Augustsson@VINNOVA.se

12 Policydokument

”En strategi för Sveriges säkerhet” Ds 2006:1 Regeringskansliet

”Kunskap för säkerhets skull: förslag till nationell strategi för säkerhetsforskning” VINNOVA

Regeringens proposition 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle

More magazines by this user
Similar magazines