03.02.2015 Views

Språk, makt och mening om diskurser

Språk, makt och mening om diskurser

Språk, makt och mening om diskurser

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Språk</strong>, <strong>makt</strong> <strong>och</strong> <strong>mening</strong> – <strong>om</strong><br />

<strong>diskurser</strong><br />

Eva Friman<br />

VVV 2009


Diskursteori<br />

En diskurs är:<br />

ett bestämt sätt att uppfatta, tala <strong>om</strong> <strong>och</strong> förstå<br />

världen (eller delar av den), baserad på vissa<br />

antaganden, styrd <strong>och</strong> reproducerad av exklusion<br />

<strong>och</strong> inklusion (<strong>makt</strong>).<br />

eva friman 2009


Diskursteori<br />

En diskurs reflekterar en social praktik knuten till<br />

användningen av språk, handlingsmönster, vanor<br />

<strong>och</strong> konventioner – mer eller mindre styrda av<br />

regler.<br />

In<strong>om</strong> en diskurs finns ett bestämt sätt att tala,<br />

skriva, handla, exkludera, inkludera, tillåta <strong>och</strong><br />

förbjuda – sätt att utöva <strong>makt</strong> i relation till andra<br />

in<strong>om</strong> <strong>och</strong> utanför diskursen.<br />

eva friman 2009


Diskursteori<br />

Efters<strong>om</strong> vi enligt diskursteoretiker ser världen<br />

gen<strong>om</strong> diskursiva raster, blir den intressanta<br />

frågan att ställa sig inte vad s<strong>om</strong> är sant, utan vad<br />

s<strong>om</strong> kvalificerar sig s<strong>om</strong> verkligt <strong>och</strong> sant. Vad<br />

s<strong>om</strong> är verkligt <strong>och</strong> sant blir ointressant, <strong>och</strong> för<br />

vissa teoretiker till <strong>och</strong> med <strong>om</strong> det finns något<br />

s<strong>om</strong> är det… Det är istället det perspektivbundna i<br />

tillvaron s<strong>om</strong> blir intressant.<br />

eva friman 2009


Diskursteorins intellektuella rötter<br />

– poststrukturalism<br />

– kritisk teori<br />

– marxism<br />

– socialkonstruktivism<br />

eva friman 2009


– poststrukturalism: förkastar den absoluta<br />

sanningen – det finns ingen <strong>mening</strong> i strukturen, ingen<br />

<strong>mening</strong> med stora samhällsvetenskapliga förklaringar;<br />

dekonstruktion s<strong>om</strong> metod; Foucault diskursteoretiker<br />

<strong>och</strong> poststrukturalist<br />

– kritisk teori: kritiskt ifrågasättande av den sociala<br />

verkligheten; sociala förhållanden historiskt skapade <strong>och</strong><br />

forskaren har en roll s<strong>om</strong> samhällsförändrare<br />

eva friman 2009


– marxism: <strong>makt</strong>strukturer – skillnader mellan grupper;<br />

exploatering <strong>och</strong> d<strong>om</strong>inansförhållande<br />

– socialkonstruktivism: det finns ingen oberoende<br />

verklighet; all kunskap är socialt konstruerad; vi tänker<br />

gen<strong>om</strong> diskursiva raster <strong>och</strong> det går inte att skilja mellan<br />

språk <strong>och</strong> verklighet<br />

eva friman 2009


Diskursanalys<br />

“Att studera gränsdragningar <strong>och</strong> berättelser<br />

bort<strong>om</strong> frågan <strong>om</strong> vad s<strong>om</strong> är sant <strong>och</strong> riktigt –<br />

detta är en ingång till diskursanalys. Analyser av<br />

sociala kategorier – <strong>och</strong> åtföljande identiteter – är<br />

ett sätt att tydliggöra tanken på <strong>diskurser</strong>s sätt att<br />

staka ut gränser för det tänkbara. [---] Poängen är<br />

[…] att våra världsbilder <strong>och</strong> identiteter kunde ha<br />

varit annorlunda – gen<strong>om</strong> andra gränsdragningar<br />

<strong>och</strong> karakteristikor. Detta innebär en ickeessentialistisk<br />

hållning s<strong>om</strong> forskare.”<br />

eva friman 2009<br />

ur Diskursanalys i praktiken (2007)


Diskursanalys<br />

kan vara att analysera:<br />

• basenheter<br />

• antaganden <strong>om</strong> naturliga relationer<br />

• aktörer <strong>och</strong> deras motiv (på två sätt)<br />

• nyckelmetaforer <strong>och</strong> retorik<br />

Dryzek, The Politics of the Earth (1997)<br />

eva friman 2009


Basenheter<br />

Diskursens ontologi, det vill säga, uppfattningen <strong>om</strong><br />

verkligheten, diskursens världsbild<br />

till exempel:<br />

• det ekon<strong>om</strong>iska systemets natur (beroende av<br />

ekosystem eller auton<strong>om</strong>)<br />

• människans natur (otillfredsställbar,<br />

nytt<strong>om</strong>aximerare, egocentrerad, altruistisk etc)<br />

eva friman 2009


Naturliga relationer<br />

Antaganden <strong>om</strong> relationer mellan basenheter<br />

till exempel:<br />

• samarbete eller konkurrens (människan)<br />

• co-evolution eller d<strong>om</strong>inansförhållande i<br />

människa-naturrelationen<br />

eva friman 2009


Aktörer <strong>och</strong> deras motiv<br />

Antaganden <strong>om</strong> vilka aktörer s<strong>om</strong> är viktiga för<br />

utvecklingen, <strong>och</strong> <strong>om</strong> hur de fungerar. Det här<br />

kan också ses s<strong>om</strong> ontologin <strong>om</strong> aktörer.<br />

Dessut<strong>om</strong>: utöka analysen till aktörerna s<strong>om</strong><br />

reproducerar diskursen.<br />

eva friman 2009


Nyckelmetaforer <strong>och</strong> retorik<br />

Centrala metaforer in<strong>om</strong> diskursen, med särskilda<br />

konnotationer <strong>och</strong> <strong>mening</strong>, s<strong>om</strong> ofta används för<br />

att övertyga.<br />

till exempel:<br />

• gränser<br />

• tillväxt<br />

• handel<br />

• k<strong>om</strong>parativa fördelar<br />

eva friman 2009


Att klassificera <strong>diskurser</strong>, exempel<br />

reformistisk<br />

radikal<br />

prosaisk<br />

(vardaglig, saklig)<br />

fantasifull<br />

eva friman 2009


Hur kan man använda sin<br />

medvetenhet <strong>om</strong> <strong>diskurser</strong><br />

• När man tar del av rapporter, debattartiklar,<br />

filmer, nyhetsinslag etc. Vad sägs, vem säger det,<br />

hur sägs det <strong>och</strong> varför<br />

• I forskning, men alltså också i livet i stort – i allt<br />

man läser, hör <strong>och</strong> ser.<br />

eva friman 2009


Diskursanalys<br />

1. Grupper <strong>om</strong> två<br />

2. Välj en artikel i DN <strong>och</strong> läs den först översiktligt<br />

3. Gör en diskursanalys av artikeln, enligt den nyss<br />

presenterade modellen<br />

4. Återsamling <strong>och</strong> reflektion<br />

eva friman 2009

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!