14 mb - Båstads kommun

BÅSTADS KOMMUN 

www.bastad.se 

Sammanträdet direktsänds live på webben via bastad.se 

samt på Radio Båstad 96,1 alt. 99,8 MHz. 

KU 

•• 

GORELSE 

Kommunfullmäktige i Båstads kommun kallas till sammanträde i Sessionssalen, 

kommunkontoret i Båstad, onsdagen den 26 oktober 2011 kl 19.00. 

Bilagor som ej är förändrade sedan kommunstyrelsens utskick återfinns i KS kallelse 111012. 

Punkt, ärendebeskrivning 

Sid. 

1. Upprop 

2. Protokollsjustering: 

I tur att justera: UlfHolmberg och Irene Ebbesson. 

Ersättare: Anders Gunnarsson. 

Justering äger rum tisdagen den 1 november kl. 10.00 på kommunkansliet. 

1 

3. Godkännande av dagordningen 2 

4. Informationspunkter: -- 

- Utdelning av kulturpris respektive kulturstipendium 2011. 

- Samarbete och verksamhetsplan 2011-2014 i Skåne Nordväst 

- Marcus Ljungqvist, miljöstrateg, inspirationsföreläsning om miljö och 

hållbarhet. 

- Information från Kommunrevisionens ordförande Roar Onsö. 

- Lägesrapport från fullmäktigeberedningarna. 

5. Interpellation - Städning av kommunens lokaler 3-5 

6. Interpellation - Besked om försäljning av mark till Torekovs 

idrottsklubb 6-8 

7. Interpellation - Konkurrensutsättning av grönyteskötseln 9-11 

8. Interpellation - Översvämningar vid Jöns Möllers väg iFörslöv 12-14 

9. Halvårsbokslut 2011 med helårsprognos 15 

10. Redovisning av ej avslutade motioner 16 

11. Avsiktsförklaring avseende anslutning till Sydvatten 17-22 

12. Anvisningar för planarbete vid Norrviken 23-65 

13. Motion - Äldreombudsman till Båstads kommun 66-68 

14. Motion - Införande av GMO-fria zoner 69-71 

15. Policy för kommunens folkhälso-, säkerhets- och trygghetsarbete 

Förslag till beredningsuppdrag 72-74

16. Avsägelse av uppdrag - Pelle Höglund CM) 75 

17. Val av ledamot i styrelsen för Stiftelsen Norrvikens Trädgårdar 

efter Gudrun Edh C--) 76 

18. Val av ersättare i kommunstyrelsen efter Karin Hansson CM) 77 

19. Val av ersättare i kommunstyrelsen 78 

20. Val av ledamot i styrelsen för BNAB efter Birgitta Santesson CC) 79 

21. Delgivningar 80-133 

22. Eventuellt inkomna interpellationer eller frågor 134 

Ik 

Hemik Andersson 

enligt uppdrag 

Kungörelsen anslagen i laga ordning på kommunens anslagstavla den 19 oktober 2011 

l;i: M-~ 

Henrik Andersson 

T.T ~ ~_1 __ ~__ 1~_4-


Kommunfullmäktige 

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

Sammanträdesdatum 

2011-10-26 

Blad 

Val av iusterare 

Till att justera dagens protokoll utses: 

Till ersättare utses: .. 

Justering äger rum på kommunkontoret i Båstad 

........ dagen den ../. kl. .. 

Närvarande tjänstemän vid dagens sammanträde: 

justerandes signatur ks/nämnd kf utdragsbestyrkande 

utskott 

-1-



SAMMANTRÄDESPROTOKOll 


2011-10-26 

Blad 

KF § 

Godkännande av dagordningen 

Beslut 

Kommunfullmäktige beslutar: 

1. Dagordningen godkänns. 


utskott 

-2-






2011-09-28 

2011-10-26 

Blad 

28 

KF § 161 

dnr KS 1056/11 -260 

Interpellation - Städning av kommunens lokaler 

Ärendebeskrivning 

Beslut 

Ingela Stefansson, Socialdemokraterna, har inlämnat en interpellation gällande 

städning av kommunens lokaler. 


1. Interpellationen får framställas och besvaras av kommunstyrelsens 

ordförande vid nästa fullmäktigesammanträde. 

KF 111026 

Kommunstyrelsens ordförande Anette Akesson (M) besvarar interpellationen, 

bilaga. 


utskott 

-3-


Kommunstyrelsen 

Datum 

2011-10-18 

Handläggare 

Anette Åkesson 

Vårt dnr 

1056/11 

eASTADS KOMMUN 

Kommunstyrelsen 1 (1) 

2011 -10-

BÅSTADS l{Orv/MUN 


2011 -09~ 10 

Dnr"KS.tO:~.I..~L:" 

IHIIlRlltllllll.llI'.III1II1'Il.llIIIlIlIIl11lltalllJlldIIlJl 

Interpellation om städning av kommunens lokaler. 

2011.09.19. 

I den nya politiska organisationen var utvärdering ett viktigt redskap, 

för att följa upp fattade beslut. 

När skall utvärdering angående konkurrensutsättning av halva kommunens lokalvård 

genomföras och delges för oss politiker 

.. 

.. 

.. 

Har kommunen tjänat pengar på denna privatisering, och isåfall hur mycket 

Hur är den upplevda kvaliten av de som använder lokalerna, där städningen har 

konkurrensutsatts 

Kommer toalettstädningen att åtgärdas, med anledning av elevenkäten 

För Socialdemokraterna: Tngela Stefansson (S) 

-5-


SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 


Blad 



2011-09-28 29 

2011-10-26 

KF § 162 

dnr KS 1055/11 -260 

Interpellation - Besked om försäljning av mark till Torekovs idrottsklubb 


Beslut 

Ingela Stefansson, Socialdemokraterna, har inlämnat en interpellation gällande 

besked om försäljning av mark till Torekovs idrottsklubb. 




KF 111026 


bilaga. 


utskott 

-6-



Datum 

2011-10-18 

Handläggare 


Vårt dnr 

1055/11 



2011 -10- 18 

ks IOS~1\1 ~ 

Dnr·····........·....·.... ·~..&·l6 

mal3DIUlIll lI 

;J Il II s III.UI ;11111. D II II O~ as s .,a '411 

Ingela Stefansson 

Socialdemolaaterna i Båstad 

1 (1) 

Interpellationssvar Försäljning av mark till Torekovs IK 

Fråga: Vad beror det på att Torekovs IK inte har fått något besked 

Under flera år har diskussioner pågått mellan Torekovs IK och Båstads kommun angående 

köp av mark. Samtidigt har diskussioner förts med campingplatsen i Torekov som 

har utvecldingsplaner för sin verksamhet, både med kommunen men även med Torekovs 

IK. Alla tre parter har en vision om att campingen köper mark av kommunen för 

att utveckla verksamheten och att kommunen med de intäkterna säkerställer, i samråd 

med Torekovs IK, att man får en bättre idrottsplats än man har idag. 

TyvälT har det dragit ut på tiden med campingen. 

Kommunchefen har vid flera tillfållen informerat ordförande i Torekovs IK muntligen 

via telefon och fysiska möten om att kommunchefen står fast vid tidigare besked att 

kommunen återkommer så snart situationen klarnat angående utvecklingen av campingplatsen. 

Det är alltså orsaken till att Torekovs IK inte fått något besked - förhoppningen finns 

fOlifarande att det blir en bra lösning för alla tre parter. Samtidigt är det angeläget att 

kontakten mellan föreningen och kommunen fungerar väl. Personligen tycker jag att 

man alltid har rätt att få svar på sina frågor. Men om ordföranden träffar eller talar med 

kommunchefen och därmed klarar ut de frågor som ställts måste det vara acceptabelt att 

dessa inte dessutom besvaras slaiftligen. 

jkw:cA~ 

Anette Akesson CM) 

Kommunstyrelsens ordförande 

IllOI7\7bt\a 

Postadress 

269 80 Båstad 

Gatuadress 

Vångavägen 2 

Telefon 

0431-77000 vx 

Telefax 

0431-77020 

E-post 

bastads.kommun@bastad.se 

Webbplats 

www.bastad.se 

Plusgiro 

11 11 11-1 

OrganisationsIlummer 

212000··0944 

-7-



2011 ~Og- 10 

Dnr.t~ .. \q.~~ ..L\) ::.!\a 

.EllllI.B-' •• ·a II.II III1I1Dllll 

Interpellation omförsäIjning av mark till Torekovs idrottsklubb 2011.09.19. 

För att säkerställa att idrottsklubben.tar behålla sin träningsplan har idrottsklubbens 

styrelse, gjort en förfrågan om köp av denna markbit av Båstadskommun. 

2010 i maj skickade en «v styrelseledamöterna in ett brev till kommunen. Inget svar! 

2011 ifebruari ett nytt brev. Inget svar! 

Vad beror detpå att de inte.tar något besked 

För Socialdemokraterna: Ingela Stefansson (S) 

-8-






2011-09-28 

2011-10-26 

Blad 

30 

KF § 163 

dnr KS 1067/11 -940 

Interpellation - Konkurrensutsättning av grönyteskötseln 


Beslut 

Göran Klang, Socialdemokraterna, har inlämnat en interpellation till kommunstyrelsens 

ordförande Anette Akesson (M) gällande konkurrensutsättning av 

grönyteskötseln. 




KF 111026 


bilaga. 


utskott 

-9-



Datum 

2011-10-18 

Handläggare 


Vårt dnr 

1067/11 



2011 -10- 1·8 

Dnr•• :l{..~... LQ.~1.1..!L~ 

.1I88alllall~8.1II.0 ••• D" G.' aUll•••3.'::1.. 

Göran Klang 

Socialdemolaaterna i Båstad 

1 (1) 

Interpellationssvar Konkurrensutsättning grönyteskötsel 

Frågor: Hur har konkunensutsättningen av grönyteskötseln nått upp till dessa syften (att 

stärka kvalitet, kreativitet och kostnadseffektivitet) Hur följs kvaliteten upp Följs de 

laav som ställts i förfrågningsunder1aget Är kunderna nöjda Vilka kostnadsbesparingar 

har gjorts Hur har l

SOCIALDEMOKRATERNA I BÅSTAD 

BAsTADS KOMMUN 

Kommunstyr@!sen 

Interpellation till kommunstyrelsens ordf"orande 

Syftet med konkurrensutsättning är enligt budget och plan att stärka kvalitet, kreativitet och 

kostnadseffektivitet. 

Hur har konkurrensutsättningen av grönyteskötseln nått upp till dessa syften 

Hur följs kvaliteten upp Följs de krav som ställts i förfrågningsunderlaget 

Är kunderna nöjda Vilka kostnadsbesparingar har gjorts Hur har konkurrensutsättningen 

påverkat den kommunala verksamheten 

Vad har blivit bättre och vad har blivit sämre 

Båstad den 18 september 2011 

~c1t#' 

(d.cM'lq 

Z~anKlang I 

-11-





2011-10-26 

Blad 

KF § 

dm KS 1137/11 -550 

Interpellation - Översvämningar vid Jöns Möllers väg iFörslöv 


Beslut 

Bjärepartiet har inlämnat en interpellation till kommunstyrelsens ordförande 

Anette Akesson (M) angående översvämningarna vid Jöns Möllers väg i 

Förslöv. 


1. Interpellationen framställs och besvaras av kommunstyrelsens ordförande. 


utskott 

-12-



Datum 

2011-10-18 

Handläggare 


Vårt dnr 

1137/11 

f3ASTADS KOMMUN 


2011 -10~ 1·B 

Dnr.:S.~ .. ~~.2:.t..U.L:: 

. sSD 

••• 1111 •••••••••••••••••••• 11••••••••••• 

Kjell Andersson, Bo Wendt 

Bjärepartiet 

1(1) 

Interpellationssvar Översvämningar Jöns Möllers väg 

Tack vare de åtgärder som utfölis i anslutning till översvämningen 2008 klarade sig stora 

områden från allvarliga problem vid det kraftiga regnet i september, däribland Jöns 

Möllers väg. Men vattnet släpps fram snabbare eftersom en optimal lösning med fördröjningsmagasin 

inte var genomförbar vilket nu påverkar medströms. 

De gjorda utredningarna visar att det skulle behövas fördröjningsdammar inom Prästgårdsområdet 

för att förbättra situationen medströms. Dikningsföretaget med komnmnen 

som en av ägarna är ansvarig men kommunen har i ett avtal i samband med detaljplaneläggning 

tagit på sig ett större ansvar än sin andel. Det är en ekonomisk fråga. 

Jag har stor förståelse för den oro de boende i området känner. 

Fråga 1: Vi i Bjärepartiet vill ha besked om när åtgärder kommer att vidtagas 

Svar: Alla utredningar är gjorda, kommunen äger den mark som är tänkt för fördröjningsdammar 

så när finansieringen är löst kan de anläggas relativt snart. Dammarna 

films inte med i internbudgeten för 2012 men omprioriteringar kan komma att göras. 

Fråga 2: Hur ställer du dig till att kommunen arbetar fram en underhållsplan med det 

snaraste för avrinningen inom området 

Svar: Den gjorda utredningen visar även hur avrinningen ska ske och därmed finns inte 

behov för en underhållsplan 

I parantes kan sägas att den vägtrumma som man ringde till kommunen om tillhör Trafikverket. 

Kommunen har vid upprepade tillfällen påtalat problemet för Trafikverket 

och har fått beskedet att kommunen inte får rensa trumman p g a erosionsrisk för bron. 

i{M~A~ 

IAnette Akesson (M) 

Kommunstyrelsens ordförande 

llIOI8\7bf\a 

Postadress 


Gatuadress 


Telefon 

0431-77000 vx 

Telefax 

0431-77020 

E-post 


Webbplats 

www.bastacl.se 

Plusgiro 

Il Il Il-l 

Organisationsnummer 

212000-0944 

-13-

5AsTADS KOMMUN 


Interpellation till kommunstyrelsens ordffirande 

Översvämningarvid Jöns Möllen vigi Fönlöv. 

I5UDDDllP.DlllllIllllllo.. I ••• 11 

•• 11 ~.• Il 11 •• 1111 all. 

Torsdagen den 8 september regnade det kraftigt på fOmrlddagen och en av kommunen anlagt 

jordvall räddade de tidigare så drabbade fastighetsägarna på Jöns Möllers väg från nya 

omfattade vattenskador. Situationen var akut och det gick inte att med bil ta sig upp till 

Prästgårdsområdet. 

En bil fick bogseras bort aven grävmaskin. 

För 3 år sedan översvämmades flera hus och tomter på Jöns Möllersväg. Folk tvingades flytta 

under en lång besvärlig reparation ochuttorkning av husen. 

Trots motion om ärendet från Sverigedemokraterna och debatt i tidningen har ännu ej frågan 

tydligen fått sin lösning. Kommunens "tjänsteman talar om att vi fått entankeställare och att vi 

måste göra stora uppsamlingsdammar uppströms. 

Vi i Bjärepartiet vill nu ha besked om när åtgärder kommer att vidtagas Vi måste känna empati 

och :forståelse :for de stackars människor som skall bo och leva med denna hotbild. Jag hoppas 

du känner som vi ochjag föreslår att du återrapporter till kommunfullmäktige var tredje månad 

vad som händer i ärendet. 

Enligt uppgift ringde enperson till kommunen någon dag innan översvämningen och påtalade 

att vägtrummor ej var rensade. Hur ställer du dig till att kommunen arbetar fram en 

underhållsplan med det snaraste för avrinningen inom området 

För Bjärepartiet 4 oktober 2011 

~//} /) 

':;;0~/I~· 

fjell Andersson 

-14-


Ekonomiutskottet 




2011-09-28 

2011-10-12 

Blad 

4 

8 

KS eu 

KS 

§ 134 

§ 275 

dnr. KS 416/10 -906 

Halvårsbokslut 2011 med helårsprognos 


Beslutsunderlag 

Notering 

Förslag till beslut 

Föreligger halvårsbokslut 2011 med helårsprognos. 

Halvårsbokslut 2011 med helårsprognos. 

Vid sammanträdet diskuterar kommunrevisionen och de sakkunniga revisorerna 

halvårsbokslutet med ekonomiutskottet. 

Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: 

Kommunstyrelsen beslutar: 

1. Halvårsbokslut 2011 godkänns. 

2. Halvårsbokslutet delges kommunfullmäktige. 

3. Verksamheterna ska hålla sig inom tilldelad ram för 2011. 

4. Vård och omsorg ska särredovisa sina volymförändringar i kvartalsrapport 

3/2011. 

KS 111012 

Protokollsanteckning 

Beslut 

Ekonomichef Lars Nilsson föredrar ärendet. 

Närvarande ledamöter från Socialdemokraterna, Bjärepartiet och Miljöpartiet 

avstår från att delta i beslutet. 


1. Halvårsbokslut 2011 godkänns. 

2. Verksamheterna ska hålla sig inom tilldelad ram för 2011. 

3. Vård och omsorg ska särredovisa sina volymförändringar i kvartalsrapport 

3/2011. 

4. Halvårsbokslutet delges kommunfullmäktige. 


utskott 

-15-






2011-09-28 

2011-10-12 

Blad 

6 

9 

KS eu § 136 

KS § 276 

dnr. KS 327/11 -900 

Redovisning av ej avslutade motioner 



Föreligger förteckning över ej avslutade motioner daterad 110921, bilaga. 



1. Redovisningen läggs till handlingarna. 

KS 111012 


Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige: 


1. Redovisningen läggs till handlingarna. 


utskott 

-16-






2011-08-31 

2011-10-12 

Blad 

19 

11 

EU 

KS 

§ 120 

§ 278 

dnr. KS 1001/11 -540 

Avsiktsförklaring avseende anslutning till Sydvatten 


Teknik och service fick 2010 ett uppdrag att utreda kommunens framtida vattenförsörjning. 

Utredningen visade att Båstads kommun för att trygga vattenförsörjningen med 

avseende på kapacitet och kvalitet skulle Båstad kommuns södra del anslutas 

till Sydvatten. 

Kommunfullmäktige beslutade 2011-02-23 att Teknik och Service tillsammans 

med Sydvatten och NSVA skall ta fram en avsiktsförklaring för anslutning till 

Sydvattens vattenförsörjningssystem för att säkra den framtida vattenförsörjningen 

med tanke avseende på kapacitet och kvalitet för Båstads kommuns 

södra del. 


Beslut 

Tjänsteskrivelse från VA-chef Tommy Ström, bilaga. 

Förslag till avsiktsförklaring avseende anslutning till Sydvatten, bilaga. 

Ekonomiutskottet beslutar: 

1. Inför kommunstyrelsens sammanträde ska ärendet kompletteras med 

utförligare tjänsteskrivelse. 




1. Avsiktsförklaring avseende anslutning till Sydvatten godkänns. 

2. Kommunstyrelsens ordförande Anette Akesson tillsammans med teknik- och 

servicechef Ingemar Lundström ges i uppdrag att underteckna avsiktsförklaringen 

. 

KS 111012 


Vid kommunstyrelsens sammanträde den 14 september 2011 var ärendet uppe 

som informationspunkt. Där bestämdes att partierna skulle ha möjlighet att 

skicka in sina frågor gällande ärendet senast den 20 september2011. 

Tjänsteskrivelse från VA-chef Tommy Ström, bilaga. 

Förslag till avsiktsförklaring avseende anslutning till Sydvatten, bilaga. 

Frågor och svar från partierna. 

forts. på nästa sida. 


utskott 

-17-




Blad 

Kommunstyrelsen 2011-10-12 12 

Forts. Avsiktsförklaring avseende anslutning till Sydvatten 

KS § 278 

KS 111012 

Yrkande 


Ulf Holmberg (M), Torgny Brenton (KO), Christian Nilsson (C), Charlotta 

Bjärholm (FP), Bo Wendt (BP) och Katarina Toremalm (M P): Bifall till 

liggande förslag. 

Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige: 


1. Avsiktsförklaring avseende anslutning till Sydvatten godkänns. 


utskott 

2. Kommunstyrelsens ordförande Anette Akesson tillsammans med teknik- och 

servicechef Ingemar Lundström ges i uppdrag att underteckna avsiktsförklaringen. 

-18- 

I 

!

Vad är totala investeringen för hela omläggningen 

,,,,,,".rl..;>«I,,,") 

O....'lOrinsd'dnfug'" 

Fiit>liiJkningdi

Vad blir driftkostnaden efter omläggningen 

• Alternativ 1: 



25 180 tkr 

27800 tkr 

24500 tkr 


;;;;,-;;,.,-;-~--.--- 

Hur stor är driftkostnaden idag 

• Driftkostnaden idag är 8 700 tkr. (20 l O) 

.-.-, BÅSTADS KOMMUN 

Finns det möjlighet att få en trygg försöljning av 

vatten med egna vattentäkter 

• Ja. 

• För att klara framtida behov behövs 

uppskattningsvis mel1an 5 tiIl 10 nya 

vattenverk. 

• Detta kommer att påverka lantbrukarnas 

möjligheter att bruka marken negativt. 

2 

-20-

Finns det utredningar hur vår användning av vatten kommer 

att i en framtid 

Vattcnprognos för Mnlmö 

J. 1953-nrsprognos 

2. Lst prognos 1959 

3.1962.5rsprognos 

4. Prognos i 50U 1965:8 

5. J967~Ors prognos 

6.1972.!Irsprognos 

Bildellh~mllldfr5n 

Finns det riktlinjer inom kommunen for att minska 

vattenanvändningen i framtiden både vid ny- och 

ombyggnad 

• Nej. 

• Vid ny- eller ombyggnad installerar man idag 

snålspolande toaletter och blandare. 

Hur skall reservattentäkter skyddas och till vilken 

kostnad 

• Reservvattentäkter skyddas på sanll11a sätt som 

ordinarie vattentäkter. 

• Genom skyddsområde och skyddsområdes 

bestämmelser som antas av konll11unfullmäktige. 

• Kostnaden fOr driften av dessa har antagits till 500 

tkr altemativt l 000 tkr i utredningen om 

kommunens framtida vattenforsörjning. 

.g,u BÅST~ KOHt-1UN 

3 

-21-

Hur konllner priset att regleras för användarna i de 

olika scenarierna 

• Kostnaderna i de olika scenariel11a kommer att 

belasta VA-kollektivet vilket innebär att det 

konllner att påverka VA-taxan. 

• Storleken på den höjning av avgiften som kan 

komma att behövas är svår att beräkna. 

Har man tagit fram de möjligheter som finns för 

bidrag till bättre vattenanvändning får lantbruk 

• Det films ett bidrag som som heter 

Miljöinvesteringar inom specialinsatser för 

landskapets natur- och kultunniljövärden. 

• I övrigt hänvisar vi till Lrfsom börde ha den 

kunskapen om vilka möjligheter lantbrukare har 

att söka bidrag. 

Borde man inte avvakta miljöprogra111met som görs 

för att se över vattenfrågan 

• Nej. 

I BAsTADS r,OHtlUN 

~L-,





2011-10-26 

Blad 

KF § 

dnr. KS 367/11 -310 

Anvisningar för planarbete vid Norrviken 



Beslut 

Kommunstyrelsen har 2011-09-14 beslutat att ett arbete med revidering av 

gällande detaljplan för Norrviken för att möjliggöra ideer i förslaget Lilla Båstad, 

får påbörjas och att samråd får hållas. I samband med detta föreslår KS att 

första punkten i ett fullmäktigebeslut från 2001-12-19 där KF ger instruktioner 

för planarbete i anslutning till Norrviken bör upphävas/ändras eftersom det 

förslag Lilla Båstad föreslår i markanvändning inte kan ses som förenligt med 

instruktionen. Vid en presentation för några av fullmäktiges ledamöter den 12 

oktober 2011 framkom att även andra punkten i KF-beslutet från 2001 bör 

upphöra att gälla, då beslutsfattare inom kommunen idag inte är beredda 

att driva den. 

Tjänsteskrivelse från projektarkitekt Per Iwansson med tillhörande bilagor. 


1. De två första punkterna i fullmäktiges beslut 2001-12-19, § 202: Utredning 

och finansiering - Norrvikens trädgårdar, upphävs. 

justerandes signatur 

utskott 

ks/nämnd 

kf 

utdragsbestyrkande 

i 

i -23-

~..I 

i. - .. 

. "c='- 

o 

BASTADS KOMMUN 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 

2011-10-13 

1 (2) 

Tjänsteskrivelse. Anvisningar för planarbete Norrviken. 


Ks har 2011-09-14 beslutat att ett arbete med revidering av gällande detaljplan för Norrviken 

för att möjliggöra ideer i förslaget Lilla Båstad, får påbörjas och att samråd får 

hållas. I samband med detta föreslår Ks att första punkten i ett Kf-beslut från 2001-12 

19 där Kf ger instruktioner för planarbete i anslutning till Norrviken bör upphävas/ändras 

eftersom det som förslaget Lilla Båstad föreslår i markanvändning inte kan 

ses som förenligt med instruktionen. Vid en presentation för några av dagens Kf- medlemmar 

2011-10-12 framkom att även andra punkten i Kf-beslutet från 2001 bör upphöra 

att gälla, då beslutsfattare inom kommunen inte idag är beredda att driva den. 

Kf2001-12-19 säger i sina två första paragrafer att kommunfullmäktige beslutar: 

1. Verka för en långsiktig utveckling med utvecklingsplanen, enligt scenario A i 

utredningen som grund, där Norrviken skall fungera som mötesplats för såväl 

Bjärebor som besökare i kommunen. 

2. Verka för att stiftelsens markinnehav utökas med angränsande partier 

Den utredning som avses är den utredning som kommunen gj orde kring Norrvikens 

framtid 2001 i samband med att kommunen beslutade att inte längre bidra löpande till 

Norrvikens finansiering. Utvecklingsplanen enligt scenario A är den plan som trädgårdsarkitekten 

Ulf Nordfjell gjorde på uppdrag av Stadsarkitektkontoret 2001-06-05, 

med bidrag gällande kulturcentrum genom Gustav Kraitz och som ingår i utredningen. 

Utvecklingsplanen är som namnet säger en plan över hur Norrviken skulle kunna utvecklas. 

Den föreslår ett antal åtgärder under mottot: bevara, restaurera och utveckla. 

Till formen är utvecklingsplanen en historik kring upprättandet av Norrvikens trädgårdar, 

en kortbiografi över RudolfAbeIin, en inventering av befintlig anläggning (stilträdgårdar 

och byggnader) och en beskrivning av vilka restaureringsåtgärder som denna 

behöver. Utvecklingsplanen föreslår vidare, med olika grad av konkretion, kompletterande 

anläggningar och helt nya anläggningar. Restaureringsåtgärder beskrivs i text 

medan de föreslagna kompletterings- och utvecklingsåtgärderna också sammanfattas på 

en planillustration. Utvecklingsplanen nämner också att andra turistanläggningar bör 

etableras för att samverka med trädgårdarna; konsthall, golfbana, resortanläggningar. 

I de senaste årens planarbete kring Norrviken, FÖP Norrviken, Kattvik och detaljplan 

för Elestorp 6:6 m.fl. (Norrviken) har stadsarkitekt/planavdelning och beslutande politiker 

ansett att det som föreslagits av nya anläggningar och ny bebyggelse i huvudsak har 

varit förenligt med Utvecklingsplanens planillustration. Nu anser samhällsbyggnadsförvaltningen 

att det inte längre kan sägas om det som föreslås i Lilla Båstad. Det är framför 

allt bebyggelsen och trädgårdarna som Lilla Båstad föreslår längs entreaxeln till 

Norrviken som är principiellt annorlunda. Utvecklingsplanen har över denna mark dels 

en stor parkeringsanläggning och dels ett första parti av föreslagna nya trädgårdar. Lilla 

Båstads nya bebyggelse och nya trädgårdar sträcker sig över hela parkeringen och närmre 

Barockträdgården och den första tväraxeln än i utvecklingsplanen. Lilla Båstad föreslår 

vidare ett hotell sydväst om villa Abelin där utvecklingsplanen i stället föreslår nytt 

förråd, kompost m.m. 

ll1014\t:\planavdelningen\dpl\2yågåendeylaner\lilla båstad\7. planuppdrag - ansökan\tjänsteskrivelse utvplan kfdoc\p 

-24-

2 (2) 

Utvecklingsplanen från 2001 har samtidigt aldrig realiserats. Alla åtgärder som den föreslår 

förutsätter omfattande finansiering utöver den årliga driften av Norrviken. Ulf 

Nordfjell verkade som konstnärlig ledare för Norrviken år 2002 och beräknade då i ett 

kompletterande dokument, Operativ Plan 2002-2003, vilken omfattning av investeringar 

utöver den årliga driften som behövdes för att realisera planens restaurerings-, kompletterings- 

och utvecklingsåtgärder. Totalt var det 54 miljoner på lång sikt, samt nyinvesteringar 

under 2003 för 1,7 miljoner (dåtidens penningvärde). Inget av det som föreslås 

har realiserats eftersom finansiering inte har funnits (Privata finansiärer har genom 

NTAB finansierat den årliga driften under den sista tioårsperioden men inte de omfattande 

investeringar som utvecklingsplanen behöver). Kommunen, som inte längre är 

finansiär av Norrviken, kan inte binda potentiella finansiärer vid en hittills helt orealiserad 

och ofinansierad utvecklingsplan för trädgårdarna. 

Förvaltningen anser med detta att det inte längre är lämpligt och hederligt att säga att 

utvecklingsplanen ska vara grund för utvecklingen. De delar av utvecklingsplanen som 

är en inventering av befintlig. status på trädgårdar och byggnader och förslag till restaureringsåtgärder 

är fortfarande viktiga referenser för den som ansvarar för trädgårdens 

skötsel men de har ingen relevans för detaljplaneringens markanvändning - de får avtryck 

endast genom att detaljplanen anger att befintliga stilträdgårdar ska bevaras/restaureras. 

En sådan anvisning kommer även en reviderad detaljplan att innehålla. 

Punkten två i Kf-beslutet från 2001, att utvidga Norrvikens mark, är heller aldrig förverkligad. 

I praktiken betyder det att kommunen skulle hj älpa Stiftelsen ekonomiskt och 

på annat sätt att genom köp eller byte med kommunal mark få ett större markinnehav 

från laingliggande markägare i NTAB och familjen Abeiin. 

Förslag till beslut: 

Kfbeslutar: 

De två första punkterna i fullmäktiges beslut 2001-12-19, § 202: Utredning och finansiering 

- Norrvikens trädgårdar, upphävs. 

Båstad som ovan 

Per Iwansson 

Proj ektarkitekt 

111018\2\h 

-25-




Blad 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 



2001-12-05 2 

2001-12-05 2 

2001-12-19 5 

Ksau 

Ks 

Kf 

§ 261 

§ 187 

§ 202 

dnr 1090/99 -362 

Utredning och finansiering - Norrvikens trädgårdar 


Kommunstyrelsen har tillsatt en organisation för utredning om Norrvikens Trädgårdar 

och angränsande områden. Styrgruppen har bestått av kommunstyrelsens 

arbetsutskott och ordförandena i barn- och utbildningsnämnden, miljöoch 

byggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden samt representanter 

från Bjärepartiet och Kristdemokraterna. Under styrgruppen har funnits en arbetsgrupp 

med personalchefen, stadsarkitekten och utredare vid kommunkansliet. 

Utredningens mål har varit att i samråd med olika intressenter och myndigheter 

ta fram ett beslutsunderlag. 

Ärendet har behandlats av kommunstyrelsen den 7 november 2001, § 175. 

Ärendet utgick från kommunfullmäktige den 28 november 2001 p.g.a. av att 

Pelle Höglund väckte jävsfråga avseende Lars Elofson, Tord Knutsson, Henrik 

Andersson och Kjell Bertilsson. 

PM 

Jäv 

Föreligger promemoria i ärendet från kommunsekreterare Gunnar Nilsson, daterad 

2001-11-29, bilaga. 

Under arbetsutskottets behandling av ärendet är följande personer ej närvarande 

i lokalen på grund avanmält jäv: Lars Elofson, Tord Knutsson, Kjell Bertilsson 

och Haakon Böcker. 

Till ordförande att leda förhandlingarna utses Benkt Ragnarsson. 


Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: 


1.Kommunstyrelsens beslut, 2001-11-07, § 175 upphäves härmed. 

2.verka för en långsiktig utveckling med utvecklingsplanen, enligt scenario A i 

utredningen som grund, där Norrviken skall fungera som en mötesplats för såväl 


3.verka för att stiftelsens markinnehav utökas med angränsande partier. 

4.På sikt vara öppen för en reducering av kommunens engagemang i stiftelsen 

Norrvikens trädgårdar genom permutation av stiftelsen så att fackkompetens 

inom trädgårds- och landskapsvårdsområdena mm och långsiktiga finansiärer 

bereds plats i stiftelsens styrelse. 

5.Ge miljö- och stadsarkitektkontoret i uppdrag att i samverkan med Norrvikens 

Trädgårdar AB och olika intressenter upprätta fördjupad översiktsplan för utveckling 

och bevarande av landskapet mellan Småryd, Kattvik och Boarp, enligt 

bilaga 9, samt anvisa 200.000 kr för detta arbete ur 2002 års budget. 

6.Under förutsättning att extern medfinansiering erhålles utbetalas ett räntefritt 

lån om 800.000 kr under 5 år till stiftelsen. 


au/pres 

-26-


Kommunstyrelsens arbetsutskott 





2001-12-05 

2001-12-05 

2001-12-19 

Blad 

3 

3 

6 

forts. 

Ksau § 261 

Ks § 187 

Kf § 202 

7.Lämna kommunal borgen för företagslån tom år 2004 för företagslån i Sparbanken 

Gripen om 2.000.000 kronor till stiftelsen om stiftelsen inkommer med 

lånehandlingar. 

8. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. 


2001-12-05 

Jäv m.m. 

Under kommunstyrelsens behandling av ärendet är följande ej närvarande i lokalen 

på grund av anmält jäv: Lars Elofson, Tord Knutsson och Haakon Böcker 

(delikatessjäv). 

Som ordförande utses Karl- Erik Ivarsson att leda förhandlingarna. 

Föreligger arbetsutskottets förslag i ärendet med förslag att kommunstyrelsen 

upphäver sitt tidigare beslut i ärendet och prövar ärendet ånyo i sin helhet. 

Beslut om 

upphävande 

Kommunstyrelsen beslutar första enhälligt: 

1. Kommunstyrelsens tidigare beslut i ärendet § 175/01 upphävs. 

Vid kommunstyrelsens fortsatta överläggning i ärendet framställes yrkanden 

enligt nedanstående. 

Yrkanden 

Pelle Höglund yrkar att kommunen kräver att skuldebrevet mellan Stiftelsen 

Norrvikens Trädgårdar och Sparbanken Gripen skrivs om. 

Pelle Höglund yrkar att istället för punkterna 1-7 i arbetsutskottets förslag beslutar 

kommunfullmäktige följande: 

att stödja en långsiktig utveckling där Norrviken och dess närområde skall fungera 

som en mötesplats för såväl kommuninvånare som besökare i Båstads 

kommun. 

att snarast avveckla kommunens engagemang i stiftelsen Norrvikens trädgårdar 

och därmed bereda plats för långsiktiga finansiärer. 

Kurt Nilsson yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. 

Ingvar Linden, med instämmande av Gunilla Jorlen, Benkt Ragnarsson, Laila 

Wilhemsson och Håkan Philipsson, yrkar bifall till arbetsutskottets förslag med 

följande tillägg till P6: 

Under förutsättning att extern medfinansiering erhålles med minst motsvarande 

belopp, utbetalas ett räntefritt lån om 800.000 kr under 5 år till stiftelsen. 


au/pres 

-27-






2001-12-05 

2001-12-19 

Blad 

3 

7 

Ks § 187 

Kf § 202 

Propositioner 

Beslut 

Efter framställda propositioner i tur och ordning på yrkandena finner ordföranden 

att kommunstyrelsen beslutat bifalla Höglunds yrkande om skuldebrevet 

samt Lindens yrkande om medfinansiering samt avslå Höglunds andra yrkande. 

Kommunstyrelsen har således beslutat: 

1. Kommunen kräver att skuldebrevet mellan Stiftelsen Norrvikens Trädgårdar 

och Sparbanken Gripen skrivs om. 

Vidare har kommunstyrelsen således beslutat föreslå kommunfullmäktige: 














5.Under förutsättning att extern medfinansiering erhålles med minst motsvarande 

belopp, utbetalas ett räntefritt lån om 800.000 kr under 5 år till stiftelsen. 

Reservation 




Till förmån för sitt eget yrkande reserverar sig Pelle Höglund mot beslutet. 


2001-12-19 

Jäv 

Yrkanden 

Vid kommunfullmäktiges behandling av ärendet deltar ej följande på grund av 

jäv: Lars Elofson, Tord Knutsson, Haakon Böcker, Kjell Bertilsson och Ann 

Marie Bertilsson. 

Pelle Höglund yrkar: avslag samt istället för punkterna 1-6 följande: 

att stödja en långsiktig utveckling där Norrviken och dess närområde skall fungera 

som en mötesplats för såväl kommuninvånare som besökare i Båstads 


att snarast avveckla kommunens engagemang i stiftelsen Norrvikens trädgårdar 

och därmed bereda plats för långsiktiga finansiärer. 

forts. 


au/pres 

-28- 

'---




Blad 


2001-12-19 8 

forts. 

Kf 

Per Adbro, Ingvar Lindeln yrkar: ändring av punkt 5 "....högst 800.000 kr ... " 

Håkan Sandin, Thomas Andersson, Christian Nilsson: Bifall till kommunstyrelsens 

förslag med ändring av punkt 5: "... med minst motsvarande belopp...." 

strykes. 

Propositioner 

Efter framställda propositioner i tur och ordning på yrkandena finner ordföranden 

att kommunfullmäktige beslutat avslå Höglunds och Adbros yrkanden samt 

bifalla Sandins m fl yrkanden. 














5.Under förutsättning att extern medfinansiering erhålles, utbetalas ett räntefritt 

lån om 800.000 kr under 5 år till stiftelsen. 




Reservation 

Till förmån för Pelle Höglunds yrkande reserverar sig Pelle Höglund,Margareta 

Carlsson, Gunhild Svenonius och Ingrid Larsson mot beslutet. 


au/pres 

-29-

golfbana. Finansieringsplaner med utgångspunkt i 

möjligheten att exploatera på Nords~ernans markinnehav. 

Nya aktörer NGG och PEAB finansierar drift som NTABs 

I 

00 

arrendatorer (tar sedermera över NTAB). 

o 1992 Fastighetskrasch. Byggplaner överges 

I 

1906 

1910 

1921 

1942 

1971 

Rudolf Abelin (1864-1961) förvärvar Lilla Båstad 

anlägger fruktträdgårdar, nötodling 

Anläggning av stilträdgårdar - barock-, japansk-, 

medeltida-, rennässans-, romatisk-, vattenträdgård 

österländsk terrass, rosengång, blomstergård 

Norrvikens trädgårdar öppnar för allmänheten. 

Ekonomiskt stöd av sällskapet Norrvikens vänner (bl.a. 

Axel A-son Johnsson) 

"Konkurs" efter bortfrusen skörd av frukt. 

Anläggningen säljs till Rederi AB Nordstjernan 

(Johnsonkoncernen), som sedan driver den som 

besöksträdgård med Abelin som ansvarig. Frukt- och 

nötodling upphör. 

Norrviken (villa plus trädgårdar, parkeringsyta m.m.) 

doneras till Stiftelsen Norrvikens trädgårdar. Resten av 

marken behålls av Nordstjernan. Staten tar över ett 

J:!uvudansvar för finansiering från Johnsonkoncernen. 

0yriga finansiärer i stiftel~~n: landstingen i M- och L län, 

Bastad, Helsingborg och Angelholms kommuner, 

Nords~ernan AB, Trädgårdsnäringens Riksförbund 

1972,77 Utredningar om verksamheten och turism kompletteringar 

till den - experter på trädgård, turism, Nordstjernan, HSB, 

Svenska Väg. Förslag: trädgårdar, konferensverksamhet, 

fritidsboende 

1981 Finansieringsavtal från 1971 upphör att gälla - staten 

vill dra sig ur finansieringen. Staten 

ijordbruksministeriet) tillsätter förhandlingsgrupp och 

utredning: minimialternativ, konferensalternativ, 

utvecklingsalternativ. Det sista med omfattande 

anläggningar för mer turism förordas. 

1983 Nytt finansieringsavtal. Staten lämnar engångsbidrag för 

täckande av underskott och upprustning för ännu några år, 

liksom andra finansiärer. Proportioner: Stat 3 000 000, L 

och Mlandsting 900 000 vardera. Båstad kommun 600 000, 

Nords~ernan 150 000. 

1984 

1985 

Generalplan som bekräftar utredningen fastställs av reg. 

Permutation av Stiftelsen Norrvikens Trädgårdar: Endast 

Båstads kommun och Nords~ernan fortsätter som 

finansiärer och ingår. Norrvikens Trädgårdar AB bildas för 

att säkerställa driften. 

1989 Detaljplan med byggrätter i enlighet med utredning för 

konferenshotell, andelsbostäder m.m. vinner laga kraft 

efter överklagande. Bygglov för andelsbostäder, för 

Norrvikens historia 

1998 NGG och PEAB beslutar att frånträda arrende efter två år. 

Fråga ställs om ny permutation, avveckling. 

2000 Kommunen enda offentliga finansiär. Kommunal 

utredning om trädgårdarnas framtid. Kommunen beslutar 

att inte löpande finansiera trädgårdarna men lämnar 

engångsbidrag, lån, lånegaranti ytterligare år för att 

överbrygga till helt privat finansiering. 

Kommunens utredning: avveckling, kommunal trädgård 

eller utveckling. Beslut att verka för utveckling. Del av 

utredning är en restaurerings-och utvecklingsplan av 

trädgårdsarkitekten Ulf Nordfjell. Realiserande förutsätter stor 

finansiering 

Gällande detaljplan från 1989 anses ge alltför stora och 

felplacerade bygg rätter och stå i viss motsatsställning till 

utvecklingsplanen 

2001 Kf-beslut 2001-12-05: 

Verka för långsiktig utveckling enligt utvecklingsplan 

Verka för ett uttökat markinnehav för stiftelsen 

Verka för permutation till förmån för fackkompetens och långsiktiga intr. 

Planläggning i samråd med NTAB (nu i huvudsak privat) och intressenter 

2005 Arrendeavtal mellan Stiftelsen och NTAB till 2055 med 

utträdesmöjlighet beroende på vilka förutsättningarna blir för 

finansiering (bl.a. innehåll, tidpunkter m.m. för nya planer). 

Privata aktörer från PEAB-sfären är finansiärer genom NTAB. 

2002- 

2008 Fördjupad översiktsplan Norrviken, Kattvik - Förutsättningar 

för utveckling av Norrvikens trädgårdar. Vad är möjligt (ur 

landskaps- m.m.) synpunkt som kan medföra NTABs 

finansiering av Norrviken Gällande detaljplans byggrätteri 

Norrviken ska reduceras. 

2008 Detaljplan för fritidhus vid Kattvik antas men upphövs av 

länsstyrelsen 

2008 FÖP och detaljplan över Norrvikenområdet som ersätter 

tidigare detaljplan antas men överklagas. Byggrätter 

reducerade samt omplacerade. 

2010 FÖP NK, detaljplan Norrviken vinner laga kraft 

2010 NTAB säger upp det 50-åriga arrendeavtalet efter att ha 

skjutit upp tiden för utträdet två gånger 

2010- 

2011 Stiftelsen försöker hitta nya arrendatorer. Vänder sig till 

Erik Paulsson som bildar finansieringsgruppen lilla 

Båstad 

2011 Förslaget lilla Båstad lanseras. Förutsätter att detaljplanen 

från 2010 revideras.

TRÄDGÅRDAR 

BÅSTAD 

Utvecklingsplan - Ulf Nordfjell 

Kulturcentrum genom Gustav Kraitz 2001-06-05 

TRÄDGÅRDAR BÅSTAD - 1

UTVECKLINGSPLAN FÖR NORRVIKENS TRÄDGÅRDAR 

Utvecklingsplanen har utarbetats på uppdrag av Båstads kommun. 

Målsättningen har varit att utifrån dagens situation på Norrviken dra upp riktlinjer för framtiden. 

Projektledning, inventering och åtgärdsförslag av Ulf Nordfjell Ark LAR Stockholm, Lunab. Bakgrundstexter av Christel 

Kvant trädgårdsjournalist, Helsingborg. Layout samt digital bild- och kartbearbetning Henri Hanus-Haim och Emma 

Tönnerfors, Scandiconsult Sverige AB, Stockholm. 

Arbetet har föregåtts av samråd med Båstad kommun och Norrvikens trädgårdssällskap. Bilder från Hild Abelins privata 

arkiv har generöst ställts till förfogande, liksom hennes klara minnesbilder och blick för helhet och detaljer, vilka varit av 

stor betydelse för denna sammanställning. 

Annat källmaterial utgörs av Rudolf Abelins böcker ”Den mindre trädgården”, ”Privatträdgårdens kalender”, ”Lekstugans 

trädgård”, ”koloniträdgården” samt artiklar av Rudolf Abelin. Till stöd för denna sammanställning används också citat från 

gamla tidskrifter, Abelins böcker, Trädgårdskonstens historia samt ”Norrvikens trädgårdar - Ett utvecklingsförslag” av 

Simon Irving och Lars Krantz, 1997. 

Utvecklingsplanens upphovsrätt tillhör Ulf Nordfjell, Stockholm 2001. 


INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1. INLEDNING 

2. UTVECKLINGSPLAN 

3. RUDOLF ABELIN 

4. NORRVIKEN - LEVANDE TRÄDGÅRDSHISTORIA 

5. BEVARA, RESTAURERA, UTVECKLA 

6. NY TRÄDGÅRDSUTSTÄLLNING 

7. NY KONSTHALL 

8. NYTT ORANGERI 

9. INFÖR FRAMTIDEN 


Inledning 

”Norrvikens 

trädgårdar är 

en veritabel 

skattkista för 

nuvarande 

generationer” 

Norrvikens trädgårdar tillhör landets praktfullaste trädgårdar 

från tidigt 1900-tal, och enbart av den anledningen av 

rikshistoriskt intresse. Det äger dessutom den säregna 

fascination som kommer av att trädgårdarna skapades 

av en enda man med hårt begränsade resurser, med en 

passionerad kärlek till trädgårdskonsten som enda drivkraft. 

Rudolf Abelin skapade Norrviken i en tid då trädgårdsintresset 

i hela Västeuropa stod på sin höjdpunkt. Så är 

fallet även idag. Då som nu sökte man inspiration i 

trädgårdshistorien. Ingen genomförde detta med större 

konsekvens och pedagogisk ambition än Abelin, som på 

den natursköna platsen mellan Hallands-åsens stigning 

och Kattegatts oändliga vatten uppförde en anläggning 

som var en exposé över trädgårdshistoriens olika epoker: 

renässans, barock, japansk och österländsk trädgårdskonst, 

engelsk naturromantik, osv. Alla stilar tolkades 

personligt och med en känslig anpassning till platsen. 

Samspelet med naturen var Abelins ledstjärna i hans 

trädgårdskonst. 

Många av de tankar som gestaltas i Norrvikens trädgårdar 

har fått ny aktualitet i vår tid. 2000-talets högt 

uppdrivna tempo har sökt sin motpol i trädgårdens 

stillhet och harmoni. Miljöhoten har resulterat i en djupt 

känd önskan att forma ett privat, livsbejakande trädgårdsparadis. 

Genmanipulerade och besprutade grönsaker 

och frukter har fått allt flera att vilja odla egna nyttigheter - 

om inte annat så för glädjen att plocka in råvarorna direkt 

från trädgård till tallrik. Vi kan därför idag bevittna 

utvecklingen av ett trädgårdsintresse som bara 

accelererar, och som tar sig uttryck i att fler och fler 

trädgårdstidningar ges ut, fler och fler trädgårdsböcker 

och TV-program om trädgård produceras. 

Trädgårdsdagarna på Sofiero drar enorma skaror med 

besökare. Göteborgs och Stockholms satsningar på 

Hedens Lustgård respektive Trädgården och Konsthantverket 

blev likaså veritabla publiksuccéer - andra 

kommuner planerar att ta efter det goda exemplet. Det 

anordnas trädgårdsresor över hela landet och till 

England, Frankrike och Italien. Trädgårdsturismen har blivit 

en stark faktor, som vi bara upplever början av. Alla trendanalyser 

pekar på att det redan stora trädgårdsintresset 

bara kommer att öka under lång tid framöver. 

Samhällskrafterna såg annorlunda ut på Abelins tid, men 

resulterade i en längtan efter trädgård som i mångt och 

mycket är densamma som idag. En längtan efter historiens 

rika inspirationskällor. En längtan efter naturens 

skönhet och läkande kraft. En längtan efter den speciella 

skaparglädje det är att ägna sig åt trädgårdskonst - att 

skapa med levande material. En längtan efter att 

återerövra relationen mellan odlandet och matlagningen. 

Men medan vi i vår tid befinner oss i begynnelsen av 

detta sökande, representerar Rudolf Abelin och 

Norrvikens trädgårdar en fullbordad skapelse - om nu 

trädgårdar någonsin kan bli det - och de samlade 

erfarenheterna och kunskaperna från ett långt, intensivt liv 

ägnat åt trädgårdskonstens alla delar. 

Rudolf Abelins livsverk i stort och Norrvikens Trädgårdar i 

synnerhet utgör alltså en veritabel skattkista för vår tids 

nya generationer, som till stor del är hänvisade till att söka 

upp kunskap och inspiration, eftersom det inte längre är 

något man naturligt bibringas. 

Abelin gjorde som en av landets tongivande trädgårdspersonlighet 

många insatser inom trädgårdens sfär, men 

Norrviken är hans främsta verk. Inspirerad av den italienska 

barocken, som han framhåller som sitt främsta ideal, 

placerar han de formella delarna av trädgården på platån 

och de mera naturinspirerade trädgårdarna på Hallandsåsens 

sluttningar. Ett grepp som är genialt, då det 

skänker ett samspel mellan det tuktade perspektivet och 

den friväxande, svenska lövverket som blir till en stark 

skönhetsupplevelse. Vi ser här Abelins storhet i det att 

han förenar trädgårdsarkitekten och trädgårdsmästaren i 

en person. Kombinationen av design och praktik i hans 

professionella bakgrund förklarar varför trädgårdarna inte 

bara har elegans och skönhet utan även närhet och 

känsla. Vi både beundrar och berörs av dem. 

Som risken alltid är med kulturskatter som inte vunnit 

tillräckligt historiskt perspektiv, har Norrviken under åren 

upplevt många hot mot sin existens, och inte tillvaratagits 

så som anläggningen förtjänar. En anläggning lever som 

farligast när den lämnats av sin skapare och ännu inte 

hunnit bli tillräckligt gammal för att dess storhet ska bli 

förstådd av efterkommande förvaltare. Vi vet idag att 

exempelvis, Ramlösa Brunnspark i Helsingborg, för att 

nämna ett exempel i en lång rad miljöer, hotats att jämnas 

med marken av oförstående efterföljande generationer, 

som inte förmått se värdet i det kulturarv de fått att förvalta. 

I gengäld kan vi också se exempel på vilken tillgång 

värdefulla kulturmiljöer som räddats blivit för de kommuner 

som haft det goda omdömet att ta tillvara det som 

blivit dem förunnat att förvalta. 

Norrvikens historiska trädgårdar kan fortfarande, trots 

ålder och skick, återställas i ursprungligt toppskick. De 

stilhistoriska trädgårdarna har kvar sina ursprungliga 

planformer, även om tiden har medfört att vissa justeringar 

av olika anledningar har genomförts. Utvecklingsmöjligheterna 

är stora - det insåg redan Abelin. 

Dels öppnar de möjligheterna för Norrviken att åter bli ett 

centrum för trädgårdskulturen, med många möjligheter 

som här ska skisseras. Dels kan anläggningen utgöra en 

prestigefylld och inspirerande ram för andra konstyttringar 

som konst och musik, men även mera jordnära teman 

som utbildning och matkultur. Tankar och planer för hur 

ett nytt kulturcentrum kan byggas upp har utvecklats av 

keramikern Gustav Kraitz och presenteras också i denna 

rapport. 

Vi vill med denna utvecklingsplan lyfta fram de stora kvaliteter 

Norrvikens trädgårdar inrymmer och visa på de möjligheter 

de öppnar för i första hand hela kulturlivet i regionen. 

I sin förlängning ger de upphov till en mängd 

positiva sekundäreffekter, vilka inte denna utredning 

omfattar. Vi vill bara peka på det samarbete som redan 

initierats mellan Nordvästra Skånes kommuner för en 

gemensam trädgårdsturism, och vilken tyngdpunkt 

Norrviken i restaurerat skick skulle utgöra i ett sådant 

sammanhang. 

Efter ett halvt sekel av tillbakagång och nedskärningar på 

Norrviken har tidens strömningar hunnit ifatt Norrviken, 

och ett citat från Abelin passar alldeles utmärkt som kompassriktning 

för framtidens Norrvikens Trädgårdar: ”Att 

gärna arbeta med beprövade uppslag från svunna tider 

och andra folk, men söka omsätta dem i modern dräkt, 

lämpad efter nutida uppfattning och resurser”, det vill 

säga att lära av historien för att tolka sin samtid. I en tid 

när trädgårdsmästare, trädgårdsdesigners, landskapsarkitekter, 

arkitekter och konstnärer på nytt möts för att 

tolka sin samtid kan platsen knappast vara bättre vald. 


Landskapsanalys 

Ban ~r 

NaWrlig barriar 

landmär'k·e 

Utblickar 

Visuella axlar 

Entreer 

Sidoentfeer 

Rumsbl'l'danae 

element 

Landskapsrum 


Utvecklingsplan 

Norrvikens trädgårdar utvecklas att bli ett trädgårdscentrum 

av högsta internationella klass, med ett utbud av 

trädgårdsutställningar, konst, musik, mat och utbildning 

Norrvikens trädgårdar tas tillvara som ett värdefullt kulturarv. 

Värdefulla byggnader och trädgårdsanläggningar bevaras och 

restaureras. 

Norrviken utvecklas i samspel med kulturlandskapet på 

Bjärehalvön. 

Projekt Norrvikens trädgårdar har som mål att Båstads kommun 

skall utvecklas till en av landets ledande trädgårdskommuner. 

Säkerställa de till Norrvikens trädgårdar ursprungliga markområdena. 

Bevara, sköta och underhålla kulturlandskapet på och kring 

Norrvikens Trädgårdar. 

Bedriva en pedagogisk verksamhet i samarbete med regionens 

trädgårdsutbildningar och institutioner som ett stöd till 

trädgårdarnas restaurering, skötsel och underhåll. 

Verka för att Norrvikens trädgårdar i framtiden blir den självklara 

samlingsplatsen för tillkomsten av en svensk trädgårdsakademi. 

Verka för att Norrvikens trädgårdar blir platsen för ett framtida 

trädgårdsmuseum. 

Utvecklingsplanen omfattar ej de synergieffekter inom regionen som kan 

komma att uppstå inom turism, handel och hotell i samband med 

satsningar på Norrvikens trädgårdar. Detta kommer att belysas separat i 

den affärsplan som är under utarbetande. 

Foto: 

Fotoreferenser till alla 

bilder återfinns längre 

bak i skriften 


Plan: 

Utvecklingsplan för 

Norrvikens trädgårdar. 

Framtida markområden 

TECKENFÖRKLARING 

Bevara och restaurera respektive rekonstruera 

1. Ravinen 

2. Bron 

3. Rudolf Abelins grav 

4. F.d. trädgårdsmästarbostaden 

5. Den långa entrévägen 

6. Abelins väg / Blomstergatan 

7. Barockträdgården 

8. Huvudbyggnaden 

9. Rekonstruktion av kloster- / medeltida trädgården 

10. Renässansträdgården 

11. Nordtyska planteringen 

12. Spegeldammen 

13. Vattenträdgården 

14. Japandalen 

15. Ulla Molinträdgården 

Bevara och utveckla 

16. Romantiska trädgården / nytt woodland 

17. Ny japanträdgård 

18. Fruktallen och perennrabatterna 

19. Glashyttan blir plantbod 

20. Hantverkshuset blir studio och platskontor 

21. Parkeringen omdisponeras 

22. Tors park 

23. Gångstråk 

Anläggningar som rivs 

25. Befintligt förråd rivs 

26. Befinlig scen rivs 

Nya satsningar 

30. Kulturcentrum 

31. Orangeri / Restaurang, serviceutrymmen 

32. Mur för spaljerad frukt 

33. Köksträdgård 

34. Ny entré 

35. Anlagd planterad vall 

36. Utställningsträdgårdar 

37. Nyanlagd rosenträdgård 

38. Nytt förråd, kompost m.m. 

39. Ny friluftsscen i sluttningen 

40. Odlingsytor 

41. Nyanlagda växthus på gamla grunder 

42. Plats för elevbostäder / skolutrymmen 

43. Ny parkering, samnyttjande med Kulturcentrum, 

Apelrydsskolan, personal m.m. 

44. Parkering 

45. Nytt staket 

46-48. Framtida nyanläggningar 


Rudolf Abelin 

Ett liv ägnat åt trädgårdskonsten 

”Generalson blir trädgårdsmästare”. När Rudolf Abelin 

avbröt sina akademiska studier för att i stället börja 

utbilda sig till trädgårdsmästare var det en sådan skandal 

att det blev rubriker i tidningarna i Linköping. Det krävdes 

en stor beslutsamhet och ett stort civilkurage för att stå 

emot påtryckningarna i en familj där männen varit 

officerare och högt uppsatta ämbetsmän i generationer 

för att ägna sig åt ett lågstatusyrke med fingrarna i jorden. 

Men som alltid är det den förbjudna kärleken som växer 

till den starkaste passionen, och när Rudolf Abelin väl 

tagit sitt självsvåldiga beslut för att ägna sitt liv åt 

växterna och trädgårdskonsten, så var det med total 

hängivenhet. 

Rudolf Abelins far Gustaf Rudolf Abelin var inte bara 

general utan under en period dessutom krigsminister i 

Karl XV:s regering. 1872, när Rudolf var åtta år gammal, 

flyttade familjen till Bjärka-Säby i Östergötland. Det var 

här den lille pojken upptäckte godsets trädgårdar ”som 

den tiden voro av det gamla älskvärda slaget, med 

massor av äppleträd, bärande ljuvliga höstfrukter, med 

varmkaster för vin och ananas, med ett gammalt orangeri 

för myrten och orange, med kryddland och 

köksväxtsängar och stolta rader av gammaldags 

perenna blommor”. Fadern var också intresserad av 

odling – och även om det hos honom aldrig var något 

annat än en hobby, sådde han säkert oavsiktligt några 

frön hos sonen. Ännu större inflytande fick morfadern. 

Rudolf tillbringade underbara sommarlov hos 

morföräldrarna på deras gård vid Nyby Bruk i Sörmland 

tillsammans med systrar och kusiner. ”Min gamla morfar 

var lika älskvärd som humoristisk och hade det allra 

största intresse för trädgård och park. Jag kan med fullt 

skäl påstå, att min nära nog ärvda böjelse för mitt yrke 

leder sitt upphov ifrån honom.”, skriver Rudolf Abelin. På 

farbroderns gods Mauritzholm, där släkten samlades för 

gemytligt umgänge varje år, umgicks Rudolf med den 

enarmade trädgårdsmästaren, som invigde honom i 

konsten att odla ananas och gloxinia. 

Trädgårdsarbete i större stil började Rudolf Abelin med i 

största hemlighet när familjen flyttat till Björnsnäs vid 

Bråvikens nordligaste vik. Där fick han idén att inrätta ett 

av husets torn till sitt privata lilla växthus. Det fanns 

fönster i tre väderstreck som släppte in tillräckligt med 

ljus, men för att förbättra värmen släpade Rudolf upp flera 

lass hästgödsel till en varmbänk i tornet. Anläggningen 

uppmärksammades när hela huset invaderades av flugor, 

som kläckts i den gynnsamma atmosfären. Men när 

dessa luftats ut blev det lilla tornväxthuset en prunkande 

sevärdhet med heliotrop, fuchsior, begonior och 

doftande La France-rosor. Rudolf Abelin var 14 år, och 

den skaparglädje han kände hade redan avgjort hans 

livsval. 

”Och jag frågar – kan 

någon undgå att värmas 

innerst i hjärteroten, då 

han en solig vårdag står 

inför ett blommande 

äppelträd och ser dess 

rosiga krona, ett tillhåll för 

surrande bin, brummande 

humlor och fladdrande 

fjärilar, , tecknas mot den 

ljusblå vårluften” 

Abelin led under hela sin skoltid av en svår ögonsjukdom. 

När han var fri och lycklig under sommarloven kände han 

inte av den, men när han tvingades sitta böjd över 

böckerna i skolan plågade den honom, och han fick 

avbryta studierna i långa perioder. När han därför två år 

senare än sina klasskamrater till slut tog studenten tyckte 

han att han gjort sitt på skolbänken, och att han äntligen 

kunde få bli trädgårdsmästare, och han blev förtvivlad när 

hans föräldrar tvingade honom att påbörja en juridisk 

examen i Uppsala. Till slut satte emellertid ögonsjukdomen 

definitivt stopp för studierna, och Rudolf kunde 

äntligen, efter vad han betraktade som förspilld tid, 

påbörja sin utbildning till trädgårdsmästare, vilket han 

blev vid Rosers Have i Köpenhamn 1888. 

Sitt första Norrviken skapade Rudolf Abelin på Björnsnäs, 

där han slog samman de trädgårdsanläggningar fadern 

arrenderade med marken till tre intilliggande torp. Här fick 

han äntligen möjlighet att förverkliga sina drömmar och 

ideal. 

Rudolf Abelin var inte ensam om att ha drabbats av 

trädgårdspassion under den här tiden. Trädgårdsintresset 

stod på sin höjdpunkt i Europa kring sekelskiftet 1800/ 

1900, liksom vid detta. Industrialismens stora 

folkomflyttningar hade gett ett nytt och ofta osunt stadsliv 

för de stora folkmängderna. Det fanns en längtan efter 

grönska och frisk luft, efter nyttiga grönsaker och det 

sunda, uppbyggliga liv som trädgården kunde erbjuda. 

Trädgårdsrörelsen blev en veritabel samhällskraft som 

såg till att det växte upp trädgårdsstäder i utkanterna av 

de europeiska storstäderna, och för de mindre 

bemedlade erbjöds kolonilotter, som kunde ge både god 

och nyttig mat på bordet och en sundare fritid. I England 

ledde den socialt engagerade William Morris den 

nybildade Arts & Craft-rörelsen, som strävade efter att 

göra bostad, design och trädgård till en arkitektoniskt 

sammanhållen enhet, präglad av kvalitet i material, 

hantverksomsorg och form. Trädgårdsgestalter som 

Gertrude Jekyll och Edwin Lutyens fick stort inflytande 

över trädgårdskonsten, och det byggdes och anlades 

som aldrig förr. Med säkerhet gav det ytterligare 

inspiration och kraft åt Rudolf Abelins redan starka 

engagemang. 

Sitt första, östgötska Norrviken formgav Abelin i den vid 

tiden populära tyska stilen. En slags stilhybrid mellan den 

franska barockträdgården och engelska naturparken, 

som bevarade barockträdgårdens symmetri i en 

uppmjukad form, där alla hörn rundats av. Han var också 

behjälplig med ritningar i den här stilen till flera andra 

trädgårdar, och började alltså redan tidigt sina försök 

som formgivare. Många parker och privatträdgårdar 

anlades i den tyska stilen under 1800-talets andra hälft, 

men den hör inte till de formuttryck som vunnit 

eftervärldens beundran. Även Abelin övergav den för en 

stramare, mera barockinspirerad form längre fram. 

Ännu viktigare än formen var vid den här tiden odlingen 

för Abelin. Det var främst fruktodlingen han tog sig an, 

och nu när han äntligen fick ägna sig åt det han brann för, 

skedde det med full kraft. Han ville ha en ny syn på 


fruktodlingen i dess alla delar – från ekonomi till sorter 

och odlingsmetoder. Han agiterade i skrift och tal för sina 

idéer, och när han år 1900 gav ut sin polemiska skrift 

”Fruktodlingsfrågan” ökades hans trovärdighet högst 

väsentligt av att han samma år vann stora guldmedaljen 

för sina frukter på världsutställningen i Paris. Skriften 

följdes av flera: ”Om frukt och fruktodling på fritt land” 

”Herrgårdsträdgården”, ”Trädgården inomhus” (i krukor 

och jord, glas och vatten. En bok för kvinnan och 

hemmet), ”Lekstugans trädgård” ”Koloniträdgården” och 

”Privatträdgårdens kalender”. Hans bok ”Den mindre 

trädgården” kom ut i inte mindre än åtta upplagor – den 

sista 30 år efter den första – och fick säkert stort 

inflytande. Här propagerar han med viss otålighet för ett 

bättre utnyttjande av jorden runt torp och stugor. 

”Långsamt, mycket långsamt, började uppvaknandet. 

Det var ej blott okunnigheten som måste bekämpas utan 

– vad svårare var – motviljan och misstron som måste 

övervinnas. Och med den redan av gamle kung Gösta 

påtalade trögheten hos vårt ännu av sociala och politiska 

hetsigheter ganska oberörda folk gick detta blott tum för 

tum, steg för steg.” skriver han när han ser tillbaka på 

utvecklingen under 30 år i bokens reviderade upplaga 

från 1932. Själv i högsta grad en handlingens man hade 

han svårt att fördraga slöhet och saktmodighet. Han 

finner det å andra sidan också viktigt att varna för alltför 

stora odlingar. Trädgården får aldrig vara större än att den 

kan skötas på lediga stunder utan att det blir betungande. 

Den bör heller inte vara så stor att den väcker idéer om att 

den ska ge hela försörjningen och kan ersätta 

lönearbetet, varnade han. 

I stället skulle arbetet i trädgården bli det gemensamma 

familjeprojekt som band samman familjen, som höll far i 

huset borta från krogen, som väckte kärlek till hemmet 

hos barnen. Därför var det viktigt att de uppmuntrades att 

delta i trädgårdsarbetet snarare än tvingades, underströk 

han. Det fanns ett starkt inslag av socialt patos och 

fostran i Abelins syn på trädgårdens roll. Det kan kännas 

främmande i vår tid, men knappast i hans. Hans goda 

vän Ellen Key propagerade med samma auktoritet för 

ljusare och enklare inredning, paret Myrdal om nya 

uppfostringsmetoder och livsmönster i familjen – det var 

en tid då sättet att leva befann sig i förändring och många 

kände sig kallade att vara vägledare för ett bättre liv. 

Abelins pedagogiska ambitioner tog sig också uttryck i 

att han startade en trädgårdsskola för kvinnliga elever, 

som fick lära sig att göra det bästa av köksträdgården. 

Skolan flyttades så småningom till Adelsnäs, där den 

vidareutvecklades och drevs vidare även sedan Abelin 

lämnat den. 

Det var nyttoväxterna som intresserade Abelin mest, och 

han agiterade mot de länsträdgårdsmästare som han 

tyckte ägnade sig alltför mycket åt att ge råd om 

plantering av prydnadsväxter. Det var ett slöseri med jord, 

som behövdes för att ge bidrag till matförrådet i stugan, 

menade han. Därmed inte sagt att han avvisade behovet 

av skönhet – tvärtom. ”Täppan behöver dock icke 

uteslutande fyllas av nyttighetsörter. Även doftande och 

prunkande blommor bör där givas en – om ock 

begränsad – plats. Ty ögats fägnande höjer själens adel 

och skänker en ofta omedveten trevnad”, skriver han. 

”Ty ögats fägnande 

höjer själens adel och 

skänker en ofta 

omedveten trevnad” 

Rudolf Abelins kärlek till trädgården hade väckts i 

herrgårdsmiljö på familjens egna och släktens gods och 

gårdar. Det var en trädgårdskultur som han såg hotad – 

och för att slå vakt om den ville han starta en utbildning 

för herrgårdsträdgårdsmästare. Här arbetade han 

emellertid i motvind – utvecklingen gjorde obönhörligen 

skötseln av herrgårdarnas trädgård allt svårare att 

finansiera, och det gick som han fruktat – snart hade 

ingen vare sig pengar eller kunskap för att vårda den 

trädgårdstradition som han älskade. Det är egentligen 

först i våra dagar som insikten vad som gått förlorad med 

vad vi kallar slottsträdgårdsmästarna gjort sig gällande, 

och nu görs ett stort arbete på många håll i Europa för att 

rekonstruera den trädgårdskultur slottsträdgårdsmästarna 

bar fram. 

Det Rudolf Abelin inte förmådde genomföra i hela landet, 

det försökte han realisera i sitt eget privata paradis – det 

som han fann utanför Båstad. Här kunde han utveckla sin 

syn på hur trädgården möter naturen och blir till en 

konstfull och kärleksfull helhet. Här skulle han skapa en 

trädgård som väckte beundran i en hel värld. Sitt nya 

Norrviken. 

Foto: Rudolf Abelin. 

Fotografi ur Hild Abelins 

privata arkiv 

”Fruktodlingen intresserade Rudolf Abelin allra mest, och han ägnade en stor del av 

sitt liv åt att utveckla nya odlingsmetoder. . Med strålande resultat: bland annat 

erövrade hans frukt guldmedalj på världsutställningen i Paris” 


Norrvikens trädgårdar 

Levande trädgårdshistoria 

Foto: 

Flygfoto över Norrvikens 

trädgårdar. Fotograf / Lars 

Bygdemark 

Det gråa diset låg tätt över Laholmsbukten och hade 

Rudolf Abelin inte hört vågskvalpet hade han inte vetat att 

det var nära till havet. Det var Ellen Key som väckt tanken 

hos honom att leta efter ny mark vid Båstad, sedan 

stambanan dragits fram genom hans gamla, östgötska 

Norrviken och tvingat honom därifrån. Det var inte lätt att 

veta om hon hade rätt i den dimma som omslöt honom. 

Men så bröt solen fram genom diset och torkade upp de 

våta slöjorna, och landskapet uppenbarade sig. Den 

skogklädda Hallandsåsen höjde sig över en långsmal 

platå som sträckte sig utmed åsens sida. Nedanför den 

bredde sig en långsamt sluttande, sumpig äng, genomskuren 

av rännilar och en porlande bäck på väg mot 

havet. Redan innan Abelin hittat huset som hörde till 

marken hade han bestämt sig. Här måste det bli. Och när 

han fick veta att den lilla gården ”Lilla Båstad” skulle 

säljas inom kort, lämnade han inte Skåne förrän köpet var 

i hamn. Planerna för trädgården var klara innan köpekontraktet 

var skrivet. I stort sett genomfördes de under 

de kommande åren just så som han skissat dem innan 

Lilla Båstad blev hans. 

Samspelet med naturen var den viktigaste utgångspunkten 

när Rudolf Abelin tog sig verket an att anlägga 

sitt nya Norrviken. Redan i Östergötland hade han försökt 

skapa trädgårdskonst som mjukt korre–sponderade med 

naturen. Men då var det med den oskolade ynglingens 

trevande handlag. Nu hade han gjort många resor i 

Europa och lärt sig av trädgårdshistorien. I synnerhet de 

italienska barockträdgårdarna inspirerade honom och 

hade gett honom en ny syn på relationen trädgård - natur. 

Liksom i barockträdgården ville han leda blickarna mot de 

stora naturscenerierna med hjälp av strama perspektiv, 

tecknade i tuktad buxbom och idegran. Den barockträdgård 

han anlade framför huset blev tongivande för 

hela anläggningen och det ”kapitel i mitt områdes stora 

bok, där jag djupast och allvarligast skulle kunna uttala 

min mening om sambandet mellan natur och konst i 

landskapet”. 

Barockträdgården innebar också ett avståndstagande för 

den förkärlek för detaljer och plottrighet som Abelin ansåg 

präglade den svenska trädgårdskonsten vid den här 

tiden. Han var starkt kritisk till alla de små rabatter med 

blommande mönster som man ägnade sig åt i parkerna, 

och hans trädgård blev i gengäld till en manifestation av 

de rena, enkla linjerna, som skapade en harmonisk helhet 

med omgivningens friväxande lövverk. Ändå fick det inte 

råda samma stelhet som i den franska barockträdgården. 

Gräsmattorna runt dammen fick inte vara maskinslagna, 

utan gräset skulle vara så pass långt att vinden kunde 

leka med det. I perspektivet österut fick barockträdgårdens 

mörka, skulpturala buxbomsformer sin 

förtjusande fond av blommande äppelträd, som kantade 

huvudaxeln ända bort till entrén. Subtila kontraster, som 

visade på Rudolf Abelins starka känsla för skönheten i 

samspelet mellan de tuktade formerna och de mjukt 

naturliga. 

Villan i ljust grått tegel bildar fond och slutpunkt för 

barockträdgården. Bostaden intresserade Abelin mest i 

så måtto att den utgjorde bakgrund till hans olika 

trädgårdsrum. Yttermurarna var viktigare än husets inre, 

som fick stå tillbaka av ekonomiska skäl, medan alla 

resurser satsades ute. En prioritering som kanhända inte 

var ställd utom all diskussion – Abelin hade nu fått familj. 

Den huvudaxel som är centrum i barockträdgården blev 

den strukturella utgångspunkten för hela trädgården och 

fortsatte på andra sidan huset i den så kallade 

renässansträdgården – en anläggning som vi med vår 

tids stilhistoriska terminologi kanske snarare skulle 

hänföra till barocken även den. Här är en symmetriskt 

anordnad broderiparterr anlagd i tuktad buxbom, och 

huvudaxel bär vidare genom den ut i en liten plantering 

där Abelin släppt in blommorna. Den har karaktär av 

nordtysk 1800-talsstil, med dess symmetri och rundade 

former. Axeln fortsätter ut i en spegeldamm med trompe 

l’oeil-effekt – i ett visst läge sammanfaller dess vattenyta 

med havets, som ligger på lägre nivå flera kilometer bort. 

Dammen förlänger perspektivet ytterligare med en 

utdragen centrallinje på känt franskt manér. 

Innanför renässansträdgården låg den medeltida trädgården 

– en kringbyggd gård med valvgång, blåregn och 

marmorstatyer som speglade sig i en liten näckrosdamm. 

Ett privat, avskilt paradis med inspiration från 

medeltidens klosterträdgård. På dess plats är idag den 

glasövertäckta restaurangen byggd, och endast dammen 

finns kvar som ett mörkt öga, dolt under golvet i 

diskrummet. 

Genom att bygga upp trädgården med huvudaxel och 

sidoaxlar kunde Rudolf Abelin på ett bra sätt få ett 

harmoniskt och logiskt förhållande mellan de sinsemellan 

så olika trädgårdsrum han ville skapa. De mest formella 

låg, liksom på de stora barock- och renässansanläggningarna, 

närmast huset, medan de vildare, mera 

naturnära låg i vinkel mot huvudaxeln och tog sig ut mot 

den omgivande naturen på ömse sidor. Den japanska 

trädgården, som Abelin, driven av passionens kraft, 

anlade ur ett naket, fult grustag, blev jämte 

barockträdgården hans käraste skapelse, och ett 


eldorado för alla småfåglar. Vattenträdgården, som likt i 

italienska högrenässansens vattenanläggningar tog sin 

begynnelse ur naturens källor, porlade i rytmisk variation 

nedför sluttningen via små forsar och fall. 

Som den pedagog han var ville Abelin med sina 

trädgårdar skapa en exposé över trädgårdshistorien och 

trädgårdskonsten. Här skulle man kunna vandra och göra 

mellanlandningar i olika epoker och olika stiluttryck – 

personligt och fritt omtolkade till sin plats och sin tid. 

”Den medeltida 

trädgårdens damm 

finns kvar som ett 

öga, dolt under golvet 

i diskrummet” 

Foto överst: 

Medeltida trädgården / 

Nuvarande diskrummet 


privata arkiv 

Foto nederst: Rudolf 

Abelin. Fotografi ur Hild 

Abelins privata arkiv 

Till de trädgårdar som skapades av Abelin har fogats ett 

värdefullt bidrag – en nästan bortglömd trädgårdshistorisk 

liten skatt. Längst bort i trädgården finns, om än 

tilltufsad av tiden, en liten trädgård skapad i samband 

med Hemträdgårdsutställningen 1961 av landskapsarkitekten 

Gunnar Martinsson och en av Sveriges största 

trädgårdspersonligheter i modern tid – Ulla Molin. Hon 

var en av de kvinnliga elever som fick sin 

trädgårdsutbildning i Apelrydsskolan. 

De stora odlingarna av fruktträd och hasselnötter ingick i 

det pedagogiska programmet – under hela sitt liv 

engagerade sig Abelin för en förbättrad fruktodling – men 

de hade också den viktiga rollen att vara den ekonomiska 

grund på vilken Norrvikens Trädgårdar skulle vila. Tyvärr 

blev inkomsterna från odlingarna aldrig tillräckliga för alla 

de utgifter de påkostade trädgårdsanläggningarna 

medförde, och Abelin levde i en konstant oro för hur det 

skulle gå med hans trädgård. 

Den oron har tyvärr följt Norrvikens trädgårdar genom alla 

år, och den är inte mindre idag. Det har under åren inte 

saknats idéer för hur trädgårdarna skulle kunna 

exploateras till förmån för allehanda spekulativa projekt. 

Vad man idag emellertid kan skönja är en ny insikt om 

vilka möjligheter som slumrar i Norrvikens trädgårdar - 

den kulturskatt som vilar mellan Hallandsåsen och havet. 


Bevara, restaurera och utveckla 

Under åttitalet tillkom några viktiga dokument som kan 

användas som stöd för Norrvikens trädgårdar. 

1982 utarbetades Florensdokumentet som stöd för 

historiska park- och trädgårdsmiljöer. Här ska endast 

nämnas artikel 10. ” Vid varje åtgärd av underhåll, 

konservering, restaurering eller rekonstruktion av en 

historisk park eller trädgård, eller en del av den, måste alla 

dess viktiga beståndsdelar behandlas samtidigt. Isoleras 

de olika åtgärderna från varandra skadas helheten”. 

I Sverige trädde lagen om kulturminnen i kraft 1989 i 

vilken bestämmelserna om byggnadsminnen utvidgats till 

att omfatta parker, trädgårdar och andra anläggningar 

som är synnerligen märkliga genom sitt kulturhistoriska 

värde. Det finns således även ett formellt stöd för 

Norrvikens historiska delar. 

Samtidigt som de historiska delarna bedöms kan inte 

nog understrykas värdet av kulturlandskapet i vilket 

Norrviken vilar. Detta måste för all framtid säkras 

avseende geografisk omfattning men också avseende 

den orörda landskapsbilden med sina trädridåer mot övre 

respektive nedre platån. 

Landskapet på Norrviken saknar motsvarighet i landet. 

Åsens kraftiga bokskogsbeklädda sluttningar skapar ett 

stort landskapsrum i vilket trädgårdarna ligger. 

Den närmast exotiska frodigheten är ett av de viktiga 

karaktärsdragen. Vegetationen av örter i bäckravinerna i 

skogspartierna och fruktodlingarna på sluttningen 

markerar spännvidden i växtlighetens rikedom. 

Nedanstående sammanfattning tar ställning till vilka delar 

som huvudsakligen bevaras och restaureras, respektive 

vilka delar där ett nyskapande är tänkbart och önskvärt. 

Entrén 

Entrén till Norrviken via den ursprungliga stenbron över 

ravinen är tydlig, pampig och magnifik. Söder om denna 

finns en damm som nedanför stenbron övergår i en 

mindre bäck. Både bron och dammen bör ses över, inte 

minst med avseende på vattenföring och uppväxande 

vegetation som med åren helt stängt ute ljuset 

sommartid. Dammens botten och stränder ses över och 

kompletteras med örter på marken och näckrosor i 

dammen. 

Ravinen nedanför bron mellan den förfallna kuskbostaden 

och Abelins grav är en mycket vacker plats under de 

stora träden. Här finns en ruin efter en gammal kvarn. 

Genom att varsamt dämma vattnet i bäcken på några 

ställen, avverka några träd för att få ned solens strålar i 

anslutning till ruinen, samt plantera doftande kaprifol i 

anslutning till denna så uppstår ett nytt rum för 

kontemplation och eftertanke i ravinen. I anslutning till 

detta en trappväg i granit upp till Abelins grav, som är 

starkt eftersatt och bör ställas i ursprungligt skick, med 

trappvägar och stenmurar. 

Plan vänster: 

Markägoförhållanden 2001. 

Foto höger: 

Entrén. Fotografi ur Hild 



Parkeringen 

Den långa entrévägen 

Abelins väg/Blomstergatan 

Det som idag påverkar helhetsmiljön negativt är den stora 

parkeringsanläggningen. I framtiden bör 

parkeringsanläggningar anordnas utanför området. 

Infarten föreslås skiljas tidigt från den långa entrévägen. 

Många är de förslag som diskuterats under åren. Vi 

föreslår att den långa entrévägen skiljs från infart och 

parkeringsytor genom en lång häck parallellt med 

entrévägen. 

Tillgängligt område för parkeringsändamål omdisponeras 

för att på sikt ge plats för fler platser i en kompaktare 

lösning än den som finns idag. Parkeringsytorna 

framhävs som ett sammanhängande fritt parkrum. I detta 

placeras trädgrupper av taxus på ett sätt som påminner 

om det i en fruktodling. 

Vid den förre detta kuskbostaden finns plats för cirka 30 

bilplatser, ett värdefullt tillskott till konsthallen, som kan 

nås via ny gångstig och bro över ravinen. 

Under Abelins tid gick entrévägen genom magnifika 

äppelkvarter på ömse sidor hela vägen fram till 

Barockträdgården. Blundar man kan man framför sig se 

vilken fullständigt makalös entré till bokstavlig nytta och 

nöje han här en gång skapade. Sedan lång tid tillbaka 

finns parkeringen på cirka halva fruktträdgårdens marker. 

Att återställa fruktträdgården i ursprungligt skick är varken 

önskvärt eller realistiskt. 

Däremot återställs äppelträdgården i området närmast 

mittaxeln med tre rader fruktträd och med de berömda 

prästkragerabatterna på ömse sidor huvudstråket På så 

sätt återställs den landskapsmässiga skalan som 

inbegriper även barockträdgården. 

Denna pampiga tväraxel till huvudaxeln med Abelins byst 

i den ena änden och fiskgjusemonumentet i den andra, 

inramas av välklippta häckar. Blomstergatan, som idag 

har en tung, allvarlig ton, hade en gång magnifika, ljusa 

perennrabatter med lavendelkanter och hav av höstflox i 

bleka pasteller, vilka bör återskapas. I framtiden kommer 

blomstergatan också att fungera som gräns mellan de 

mera historiska delarna och de nytillkomna inslagen. 

Murar och rabatter totalrestaureras och havsvyn vid statyn 

friläggs åter. Abelins byst kan lämpligen flyttas till hans 

grav. 

Foto vänster: 

Entrévägen genom 

äppelträdgården, kantad av 

prästkragar. 

Foto mitten: Blomstergatan 

Foto nedan: 

Detalj, Blomstergatan. 

Fotografier ur Hild Abelins 

privata arkiv 

Skiss ovan: Förslag till ny entrébyggnad av spaljerad avenbok omgiven av vatten och häckar - Ulf Nordfjell. 


Barockträdgården 

Här möter oss en trädgård i landskapets skala, inspirerad 

av den italienska barocken, som Abelin var så förtjust i. 

Foto ovan: Stora gräsytan i 

barockträdgården. Fotografi 

ur Hild Abelins privata arkiv 

Foto nedan: Centralaxeln i 



”Denna enkelhet är inte minst påtaglig i anläggningens 

kärna: i centraldammens rena linjer, i häckarna, som ge 

stöd åt denna linjeföring, i gräsplanerna, uppfartsvägarna 

och inte minst i grupperingen av yppiga barrväxter. Dessa 

ger oss en sydländsk prägel, de ger oss dessutom 

något,som vi ofta saknar i Nordens trädgårdar: färg under 

vintern, årets mörkaste tid. Genom siktens förträngning i 

det mäktiga perspektivet får vi en extra glädje i himlens 

och molnens färgspel och ständiga skiftningar, som alltid 

framstår mer levande och klart inom en inramad sikt än 

över ett öppet landskap. Som ett exempel på 

kompositionens fullkomlighet kan nämnas, att ingen 

bestämt kan säga, var trädgården slutar och var 

landskapet börjar”. 

Abelins beskrivning av barockträdgården har sin giltighet 

än idag, men den skickliga kontrastverkan som 

åstadkoms i mötet mellan barockträdgården och 

äppelträdgården (läs italiensk mandelblom) har gått 

förlorad och bör återskapas med den tidigare nämnda 

dubbelallen av äppelträd som nyanläggs. Abelins små 

detaljer som att lämna kvar några fruktträd i 

barockträdgården från den ursprungliga gården Lilla 

Båstad är viktigt att återinföra. 

Barockträdgårdens häckar måste till stora delar göras om 

och det kommer att ta tid att på nytt återställa de 

formklippta konerna i sina ursprungliga, strikta former. 

En noggrann genomgång av barrträden får leda fram till 

förslag till åtgärder. 

Hela vattenkomplexet med dammar ses över och 

återställs med alla sina detaljer. 

Den rektangulära dammen ska vara en spegeldamm utan 

fontäner och näckrosor. Dammen är en spegeldamm 

efter barockens principer och fungerade ursprungligen 

även som en pool för familjen. Granitavtäckningen runt 

dammen har med åren försvunnit och finns bara kvar på 

något enstaka ställe och bör återställas för att återge 

dammen dess skarpa linjeföring. 

TRÄDGÅRDAR BÅSTAD - 14

Foto vänster: Dammen i 



Foto höger: Centralaxeln i 

barockträdgården av idag. 

Fotografi / Ulf Nordfjell 

Foto vänster: Klippta 

häckar i barockträdgården. 


privata arkiv 

Foto höger: Centralaxeln i 

barockträdgården före 

utbyggnad. Fotografi ur Hild 



Huvudbyggnaden 

Denna var ursprungligen Familjen Abelins hem, men är 

också på samma gång navet i trädgården, med utsikt 

både mot barockträdgården med fonden i fruktträdgården 

och mot renässansträdgården med dess 

berömda damm där horisontlinjen går ihop med havet. 

Mot barockträdgården låg familjens frukosthörna i 

morgonsol, medan middagen gärna intogs i kvällssol på 

terrassen i klostergården, (nuvarande vinterträdgården). 

Det är lätt att inse vilken slumrande skatt huvudbyggnaden 

utgör och hur viktigt det måste bli att erbjuda 

morgondagens besökare den upplevelse som en gång 

var essensen i Norrvikens trädgårdar. 

Att återställa huvudbyggnaden till det hem det en gång 

var är knappast realistiskt annat än till vissa delar som 

Abelins bibliotek och arbetsrum. 

Helhetskonceptet för huvudbyggnaden har som 

målsättning att restaurangköket och hela den enorma 

glasverandan som byggts till under modern tid rivs. På så 

sätt frigörs huvudbyggnaden och relationen till trädgården 

kommer att återuppstå. Ett litet konditori bör dock få plats 

i nuvarande butiken och på de utomhusterrasser som har 

morgon- respektive kvällssol. 

Hela bottenvåningen kan ge plats för ett fantastiskt 

trädgårdsbibliotek, men på byggnadens och rumsuppdelningens 

villkor. Ett större samlingsrum sparas för 

att kunna användas för kurser, seminarier m.m. Övre 

våningen används i först hand som ett museum kring 

Abelins yrkesgärning och till att börja med som kontor för 

verksamheten. På sikt skulle dessa kontorsutrymmen 

kunna ge plats för ett svenskt trädgårdsmuseum, om 

detta är möjligt utifrån de krav som kan ställas på denna 

typ av verksamhet. Om inte skulle det vara önskvärt att ett 

sydsvenskt trädgårdsmuseum integreras med det 

planerade kulturcentrumet. 

Hela huvudbyggnaden med sitt gråvita tegel uppfattas 

idag som lite kalt i förhållande till miljön, vilket också 

förklaras av att huvudbyggnaden under stora delar av 

1900-talet varit täckta av murgröna, vilket framgår av 

fotografier och naturligtvis utgjorde en alldeles förträfflig 

bakgrund till de olika trädgårdsmotiven. 

Den svagt upphöjda terrassen med utsikt över 

barockträdgården återställs, tulpanträden flyttas och de 

korrekta fasadplanteringarna återställs. Terrassens grus 

och planteringsurnor återställs och kompletteras med 

tidstypiska trädgårdsmöbler. 


Huvudbyggnaden. Fotografi 


Fotografi: Klostergården. 


Klostergården 

Vi låter bilderna från den ursprungliga miljön tala sitt eget 

språk mot den torftiga restaurangmiljö som finns här 

idag. Denna walled-garden lät Abelin uppföra med 

inspiration från klosterträdgården, ett rum för vila och 

meditation efter dagens arbete. Här fanns också den 

idag helt bortbyggda medeltida trädgården, vars damm 

enligt Hild Abelin gömmer sig under golvet i diskrummet! 

På samma sätt som i Barockträdgården lät Abelin några 

fruktträd från 1800-talets Lilla Båstad bilda stomme för 

att redan från allra första början skapa karaktär till gården. 

I samband med att glasverandan rivs återställs den 

historiska trädgårdsmiljön. Här fanns en gång 

blommande lökmattor om våren, klätterväxter och en rik 

blomning i stark kontrast till den strikta barockträdgårdens 

nyanser i grönt. 

Siktaxlar mot havet i nordost och nordväst 

återskapas så att ”man under högsommaren kan få 

se en solnedgång i havet i ett sprakande färgspel, 

som söker sin like. Den som en gång sett den 

synen glömmer den inte”. 

Utsikt över havet à la San Michele 

Fotografier: Klostergården. 


privata arkiv 

Svarta liljeblommande tulpaner i början av förra seklet. 

Uteplats i kvällssolen till vänster och den medeltida trädgården i fonden. 


Renässansträdgården 

Centralaxeln genom huvudbyggnaden binder samman 

klostergården med renässansträdgården och låter ögat 

glida ut mot havets oändlighet. 

Renässansträdgården är liksom övriga trädgårdar vid 

Norrviken en liten värld för sig. 

Rummet delas i en parterr med fyra delar, samt ett galleri. 

Broderi i buxbom står som ett vackert mönster mot 

gräsets ljusa grönska. 

Buxbomsplanteringarna och grusgångarna måste 

rekonstrueras då de i dag är i mycket dåligt skick. Gamla 

urnor gjuts upp på nytt och förses med de citrusväxter 

som en gång var tänkta här, men som aldrig kom på 

plats. 

Galleriet förses med nya bänkar i gammal stil, men här 

kan nya planteringar efter klassiska förebilder tillåtas 

mellan häckarna. Gräsytorna ersätts med rosenrabatter. 

Ursprungligen bestod häckarna här av hagtorn men 

dessa blev med tiden för yviga och ersattes med 

avenbok - ett klokt val. Här fanns också stora pilar som 

med åren kvävde renässansträdgården. 


Renässansträdgården idag. 


Foton höger: 

Renässansträdgården. 


privata arkiv 


Nordtyska planteringen 

Där renässansträdgården tar slut övergår denna i ett antal 

planteringsytor för sommarblommor i typisk nordtysk 

1800-tals stil. De har alltid sett likadana ut under åren, 

lökväxter om våren följt av sommarblommor i 

mönsterplanteringar. 

Det som däremot har förvanskats med åren är att det 

stora beståndet med fjärilsattraherande fjärilsbuskar har 

ersatts med magnolior. Dessa kan kompletteras med 

låga fjärilsbuskar och ett kraftigt vårflor och på så sätt 

göra trädgården mera omväxlande över årstiderna. 

Framför planteringarna ligger den stora dammen som 

troligtvis måste byggas om helt då den är i mycket dåligt 

skick. 

Övriga stilträdgårdar är alla fria skapelser utifrån Abelins 

föreställningsvärld och utifrån den tidens bästa vetande. I 

motsats till tidigare beskrivna stilträdgårdar som bygger 

på studieresor i respektive ursprungsländer så har han 

inte gjort några resor till Asien till grund för sina asiatiska 

trädgårdsskapelser. 

Abelins skickliga sätt att inplacera dessa naturinspirerade 

trädgårdar i terrängen i ett axelsystem vinkelrätt mot 

huvudaxelns strikta former skapar avskildhet och utnyttjar 

terrängen maximalt för att göra upplevelsen så magnifik 

som möjligt. 

Japanska trädgården 

Huvudkaraktären i denna trädgård bygger än en gång på 

hur Abelin hanterar vattnets väg och hur han kompletterar 

den vilda trädfloran på platsen med mera hortikulturella 

växter. Abelin har knappast gjort anspråk på att skapa en 

japansk trädgård, snarare att inplantera känslan av den. 

Idag är det svårt att uppfatta den ursprungliga 

Japandalen, men de historiska bilderna förklarar att mötet 

mellan huvudbyggnaden och Japandalen var mycket 

intressantare förr, med formklippta element som 

övergång till den mera friväxande dalen. Japandalens 

tillgänglighet löses i samband med att hela vattenstråket 

byggs om från grunden. Hur det såg ut kan fortfarande 

avläsas av resterna i marken. I samband med detta så 

nyanläggs samtliga perenna ytor, även busk- och 

trädbestånd ska ses över i sin helhet. 

Exempel på ingrepp är att den stora tujan beskärs 

radikalt, som idag visuellt delar Japandalen. Här finns 

också en del gamla träd som av åldersskäl helt enkel 

måste bytas ut, t.ex. den Salix som Abelin förde med sig 

från Bråviken. 

Restaureringsarbetet av Japandalen skulle kunna ske 

som ett samarbete med Göteborgs botaniska trädgård 

för att också få tillgång till ett autentiskt växtmaterial. 

De små broar, tak och sittplatser som Abelin lät uppföra 

här finns det ritningar på, så de kan återskapas. Däremot 

kan man ställa sig lite undrande inför det lusthus som på 

senare tid tillförts Japandalens nedre delar. 

Japandalen skulle må bra av att få en förlängning på 

markområdena närmast kustvägen. Här skulle vi gärna se 

att man kunde bjuda in en av de unga japanska 

trädgårdsarkitekter som i Japan söker nya vägar inom 

trädgårdskonsten. Detta är också en bra plats för en 

byggnad i nyskapande modern arkitektur. 

Den gamla gångvägen som leder upp till renässansträdgården 

görs framkomlig. 

Tors Park består av den växtsamling av asiatiska växter 

från Tor Nitzelius resor i Asien, som Göteborgs botaniska 

trädgård bidragit med. Tors park ses över och 

kompletteras med växter i samråd med Rune Bengtsson, 

SLU. 

Foton: Japanska trädgården 


privata arkiv 



Kinesiska templet idag. 


Foton mitten: Österländska 

terrassen. Fotografier ur Hild 


Foto höger: 

Vattenträdgården. 

Fotografi s/v ur Hild Abelins 

privata arkiv. 

Fotografi färg / Ulf Nordfjell 

Befintliga rosenträdgården 

och kryddträdgården 

Båda har kommit till i sen tid och bör flyttas till ett mera 

soligt läge i de föreslagna nya delarna. 

Resterna av Abelins gamla växthusgrunder får finnas kvar 

som en påminnelse om hans personlighet, att alltid ha 

något nytt på gång. Han hade här en tanke på att odla 

ömtåliga växter men också att odla tomat och gurka till 

hushållet. 

Österländska terrassen 

Ett litet orientaliskt tempel var flickorna Abelins ytterst 

exklusiva lekstuga en gång i tiden. 

Framför templet ligger resterna av en bönematta i 

sedumarter. Här finns också en damm i mosaik och 

förvuxna tujor som planterats i egendomligt formade 

stenurnor. 

Österländska terrassens strategiska läge gör det inte 

möjligt att frikoppla den från Japandalen, utan bör ses 

som en del av denna i samband med upprustningen av 

Norrviken. Österländska terrassens placering som 

utsiktsplats blir också mera motiverad när klostergården 

återställts och sambanden blir tydligare. 

Vattenträdgården 

Detta var Abelins sista projekt som han aldrig hann 

slutföra. Hela vattenträdgården byggde på kontraster 

”Mot ytterramens ljusa grönska och fria linjer står mörka 

gröna, strama pyramidtaxar och klippta pyramidekar. 

Japanska blodlönnar bryter med sina eldiga färger och 

under eftersommaren kommer hortensiornas mjuka 

pastell i många variationer”. 

Abelin hade här en tanke om att ta hand om åsens rika 

vatten redan högst uppe på åsen, vilket halvfärdiga 

dammar vittnar om. Halvvägs upp på åsen vilar blicken 

på det vita templets fasad, en kuliss mot vilken Abelin 

byggde upp vattnets väg genom sluttningen via små 

forsar, fall och dammar. Även denna vattenkonst måste 

byggas om från 

grunden. Inte på 

grund av att 

anläggningen 

förvanskats som i 

Japandalen utan 

därför att dammarna 

läcker. I samband 

med detta görs 

perennplanteringarna 

om. 


Romantiska trädgården 

blir nytt woodland 

Romantiska trädgården kallas den del av trädgården som 

ligger nordväst om vattenträdgården. Den består 

egentligen av uppvuxna rhododendronbuskage och är 

ganska begränsad till sin omfattning. Den skulle kunna 

byggas ut parallellt med renässansträdgården fram till 

den befintliga men förlängda tväraxeln. Detta relativt 

skuggiga område skulle med lätthet kunna bli ett 

woodland tolkat av vår tid. Den goda tillgängligheten, på 

fukt från åsen gör platsen utmärkt för ett rikt vinter- och 

vårblommande busk- och örtflor. Det befintliga lusthuset, 

ersätts med en enklare byggnad som ingår i 

helhetskonceptet för det föreslagna woodlandet. 

Senare anläggningar 

Fram till 1942 har familjen Abelin ansvar för Norrviken. I 

samband med att rederi AB Nordstjernan förvärvar 

anläggningen övergår anläggningen i en annan fas, som i 

huvudsak går ut på att konservera anläggningen. Vissa 

nytillskott i anläggningen har dock skett under 1900- 

talets senare del. Det område som under denna period 

kom att tas i anspråk var platån nedanför 

renässansträdgården och åsens norra sluttning. Här 

fanns ursprungligen en fruktodling men också början till 

en stor hasselnötsodling, som till vissa delar finns kvar än 

idag. Större delen ligger idag väster om Norrvikens 

trädgårdar. 

Nuvarande 

köksträdgården 

Även köksträdgården har kommit till relativt sent. 

Köksträdgården ligger alltför skuggigt och flyttas till 

platsen för det nya orangeriet. 

Nuvarande friluftscenen 

Detta är platsen för den gamla hasselnötsodlingen. 

Friluftscenen är i sådant skick att det inte är aktuellt med 

någon restaurering. Dessutom är platsen felvald. Vi 

föreslår att scenen rivs och att en ny enklare sådan byggs 

upp i sluttningen nedanför kulturcentrum, som 

komplement till konsertsalen inomhus. 

Ny hasselnötsodling 

Den frilagda mark som erhålles när scen och 

köksträdgård utgår används för att återskapa en 

hasselnötsodling, med alla de sorter som fortfarande går 

att spåra på Norrviken. Abelins tanke om 

hasselnötsodlingar som ett ekonomiskt komplement, 

ersätts med tanken på att profilera Norrviken kring 

produkter från hasselnötter men också från körsbär och 

äpple. Hasselnötsodlingen passar här väl in i landskapet 

mellan den utvidgade romantiska trädgården och den 

föreslagna restaureringen av Ulla Molin trädgården. 

Hemträdgårdsutställning 

under Ulla Molins ledning 

1961 

Mest känd av nytillskotten blev den 

hemträdgårdsutställning som under Ulla Molins ledning 

kom till 1961. Detta är ett betydelsefullt tidsavtryck på 

Norrviken, dels för att Ulla Molin fick sin grundläggande 

utbildning hos Rudolf Abelin, dels för att Ulla Molin 

nyskapade den svenska trädgården. Hon var den första 

som utvecklade den svenska hemträdgården mot en 

sparsmakad, skandinavisk modernism, genom att 

sammanföra 50-talets stora personligheter inom 

trädgård, arkitektur och konsthantverk. Resultatet blev en 

rad exempel på samverkan mellan en plats, arkitektur, 

trädgård och konsthantverk. Den moderna svenska 

trädgården var född. Ur detta växte Ulla Molins eleganta 

växtkompositioner fram, som alltid tog fasta på det 

svaga nordiska ljuset. Starka färger gjorde sig inte besvär 

i hennes planteringar. 

Den trädgård som uppfördes på Norrviken iscensattes i 

samarbete med Gunnar Martinssons arkitektkontor I 

Stockholm. På arkivritningar daterade februari 1961kan 

man följa idéerna om en helhetslösning i samspelet 

mellan en villa och trädgårdens rum, något som också 

iscensattes på Norrviken med fiktiva husfasader. Rester 

av trädgården finns kvar, men inför en diskussion om 

restaurering bör Gunnar Martinsson tillfrågas. 

Trädgården utgör ett högst väsentligt tidsavtryck i vår 

svenska trädgårdshistoria. 

Poolen som är av senare datum rivs för att ge utrymme 

för en återställning av trädgården, som är den enda 

kvarvarande halvoffentliga anläggning under Ulla Molins 

hand. Med hennes bidrag på Norrviken, så blir 

kopplingen tydligare till de planerade nutida tidsavtrycken. 

I anslutning till Ulla Molinutställningen finns parkgrillen 

som avvecklas. 

Foto: 

Platsen för Ulla Molins 

Hemträdgårdsutställning 



Trädgårdsutställning 

Foto höger - överst: 

Hedens Lustgård, Göteborg, 

2000 

Fotografi / Clive Nichols 

Foto höger - mitten/nederst: 

Kulturhuvudstadsårtet 98, 

Trädgården och konsthantverket, 


Referenser: 

I början av 1900-talet skapades ett antal storslagna 

trädgårdsanläggningar i västvärlden som oftast var 

resultatet av en persons / familjs verk. De som har 

överlevt har utvecklat sitt koncept till dagens 

förväntningar, anpassat till plats och förutsättningar. 

Näraliggande Sofiero är ett exempel, som drivs i 

kommunal regi. 

Morgondagens Norrviken lånar sina förebilder från två 

motsvarande anläggningar på den amerikanska 

västkusten. Bloedel reserve utifrån sin integrering av 

samtida landskapsarkitektur och trädgårdskonst i ett 

kulturlandskap och Nappa Valley utifrån samspelet konst 

och landskapsarkitektur. 

The Bloedel reserve” på Bainbridge Island utanför Seattle 

har byggts upp under andra halvan av 1900-talet, men 

med samma kärlek till egendomen och dess 

kulturlandskap som på Norrviken. Skillnaden består i att 

här har några av de mest framstående 

landskapsarkitekterna från USA och Asien medverkat till 

att skapa unika avtryck av trädgårdskonst som integrerats 

i anläggningen i samförstånd med Mr Bloedel själv. 1974 

ombildades egendomen till en stiftelse som sedan 

utvecklats under konstnärlig ledning av Richard Brown 

och i dialog med grundaren själv. Ett utvecklingsarbete 

som går ut på att göra anläggningen tillgänglig för en 

bred allmänhet, men också för att stärka anläggningens 

avtryck av nutida landskapsarkitektur. För det långsiktiga 

utvecklingsarbetet har en masterplan upprättats. Relation 

landskap, huvudbyggnad är densamma som i Norrviken 

även om trädgårdarna spänner över ett större register. 

Huvudbyggnaden på Norrviken skulle i likhet med den på 

Bloedel Reserve på nytt kunna bli ett ”hem” för besökare, 

med ett stort trädgårdsbibliotek för gästerna. Det är i 

relationen huvudbyggnad – landskap som Norrvikens 

storhet blir uppenbar på ett självklart sätt. 

San Clermont utanför Paris har sin utgångspunkt i ett 

gammalt slott, med tillhörande park. 

I slottsparken har man placerat en trädgårdsutställning 

med ett större antal trädgårdar. Dessa ersätts successivt 

med nya, för att på så sätt både kunna bjuda på 

uppväxta trädgårdsmiljöer och nya trädgårdsskapelser. 

Hit inbjuds årligen trädgårdspersonligheter från hela 

världen för att delta. 

I American Center for wine food and arts i Napa i 

Californien är det pedagogiska konceptet i detta 

kulturcentrum till fullo utveclat. Här erbjuds besökarna att 

delta i allt från föreläsningar och guidade turer till korta 

introduktioner och heldagskurser på tema mat och vin. 

Här finns förutom huvudbyggnaden med Konserthall, 

utställningslokaler m.m. en stor park med bland annat 

trädgårdar, där samspelet konst - trädgård - landskap - 

mat är temat. Projektet är under uppbyggnad. 

Vattenträdgård ’Västkust’ Ulf Nordfjell 2000. 

’Lumina Solis’ Ebba Karlsson m.fl. 1998. 

’Platsens ande’ Julie Toll, 1998. 


Att utveckla genom 

nyskapande 

Trädgården har idag blivit en kreativ mötesplats för både 

det professionella skapandet och för den breda folkliga 

kreativiteten. Alla har vi någon form av erfarenhet av odling 

och trädgårdsskapande, ett intresse som skär tvärs 

igenom åldrar och samhällsskikt i hela västvärlden. 

Trädgårdsutställningen som form har blivit vår tids 

inspirationskälla, som skapar en relation mellan 

medverkande och publik. Och utställningsformen 

inspirerar hemma i trädgården, på kolonilotten eller 

balkongen. Möjligheten att så konkret få ta del av ett 

resultat man lagt grunden till, att kunna uttrycka sin 

personlighet i ett medium dit IT-världens programvaror 

inte når, är en del av förklaringen till dagens stora 

trädgårdsintresse och en växande trädgårdsturism. De 

framgångsrika trädgårdsutställningarna på Rosendal 

1998 och Hedens Lustgård i Göteborg 2000 visar på att 

Sverige har ryckt fram i den internationella 

trädgårdskonstens frontlinje. 

Fruktodlingen och 

trädgårdsutställningen, en 

framtida kreativ mötesplats 

på Norrviken 

Fruktodlingen återskapas i dubbla alléer längs hela 

huvudvägen, medan ett nytt gångstråk längs sidorna 

skapar möjlighet och utrymme för en permanent 

trädgårdsutställning av internationell klass, i området 

mellan nuvarande parkering och fram till blomstergatan. 

En permanent trädgårdsutställning på Norrviken ska 

bygga på konceptet, ett fast antal trädgårdsrum som 

successivt ersätts med nya. Detta skulle göra det möjligt 

att årligen bjuda på nya inslag, samtidigt som de lite 

äldre trädgårdarna ger möjlighet att visa upp ett mera 

uppväxt resultat. Till trädgårdsutställningen ska såväl 

nationella som internationella personligheter bjudas in 

inom områdena trädgård, landskapsarkitektur, konst och 

konsthantverk. Men här ska också finnas möjlighet för 

utbildningsrelaterade elevkompositioner. Denna 

utställningsdel kommer att bli mycket spektakulär och 

intressant att följa från år till år av såväl publik som media. 

Hantverkshuset blir i framtiden platskontor för driften och 

utvecklingen av Norrvikens idéträdgårdar. Med tanke på 

den ständiga förändring trädgårdsutställningen kommer 

att genomgå är det ur många synvinklar praktiskt med en 

central mötesplats. På så sätt skapas också en 

närkontakt med besökare. Här ska finnas tillgång till 

professionell rådgivning. 

Foton överst: 

Kulturhuvudstadsårtet 98 

Trädgården och konsthantverket, 


Foton ovan och vänster: 


2000, 



Ny köks- & kryddträdgård 

Ny huvudentré 

”Nya 

anläggningar 

ska hålla hög 

internationell 

klass och 

vara tydligt 

förankrade i 

landskapet 

och följa en 

övergripande 

plan för 

området” 

En ny köks- och kryddträdgård anläggs i söderläge i 

anslutning till köket i orangeriet. Större odlingar anläggs 

på nedre terrassen, tillräckligt stora för att kunna förse 

köket med delar av årstidens behov. Förebild är Gunnebo 

slott. Här krävs en trädgårdsmästare med ansvar för 

denna verksamhet. Den pedagogiska delen mellan kök 

och odling utvecklas. 

Mellan f.d. glashyttan och restaurangen byggs en lång 

mur för odling av vindruvor och spaljerad frukt. Hela 

köksträdgården ska vara tydligt avgränsad. 

Dagens glashytta var en gång serveringsbyggnaden på 

Norrviken. Idag är glashyttan otidsenlig som glashytta. 

Den görs om till plantbod. I denna ska man kunna köpa 

årstidens växter som man sett på Norrviken. 

Nya glaspartier gör byggnaden lämplig som 

förvaringsutrymme av medelhavsväxter. 

Huvudentrén flyttas till platsen framför orangeriet. Vid 

lågsäsong får orangeriet även vara entré till Norrviken, för 

att på så sätt kunna samordna servicefunktioner och 

personal. 

Huvudentrén byggs som en spaljerad kub, helt klädd 

med formklippt avenbok, efter förebild från Het Loo, 

Holland. Inuti en lokal för kassafunktioner. 

Fördelen med att konsthall, restaurang och plantbod 

ligger utanför trädgårdarna är att öppettiderna över året 

inte behöver sammanfalla med trädgårdarnas. 

Däremot bör det finnas kombinationsbiljetter mellan 

konsthall och trädgårdarna. 

Platsen för den nya trädgårdsutställningen. 

Nya trädgårdar 

På nedre platån anläggs en serie nyskapande park och 

trädgårdsrum av högsta internationella klass, t.ex. en ny 

japanträdgård. På den övre platån anläggs i bästa läge 

en nyskapande rosenträdgård samt en skuggträdgård, 

ett woodland. 

Foto höger: 

Gamla fruktträdgården 


Skisser: 

Förslagsskisser till Ny 

huvudentré. 

Illustratör / Kristoff 

Laufersweiler 


Nedre platån/Biodynamisk 

handelsträdgård 

Möblering, skyltning och 

ljussättning 

På Abelins tid bredde fruktträdgårdarna ut sig över hela 

området. Det idag helt förfallna trädgårdsmästeriet blir 

platsen för en biodynamisk handelsträdgård, som kan bli 

möjlig om Apelryd utvecklar sin trädgårdsutbildning på 

tema ’Trädgårdens konst och form’. 

Handelsträdgården skulle då kunna bli en integrerad del i 

undervisningen, men också bli ett nödvändigt tillskott för 

driften av Norrvikens trädgårdar. 

För utställningsområdets behov ska här i första hand 

odlas utplanteringsväxter, perenner, krukväxter och 

snittblommor för att täcka behoven av årstidsväxter för 

såväl utom- som inomhusbruk. I handelsträdgårdens regi 

ska man också ansvara för plantboden på den övre 

platån. Den framtida planerade trädgårdsutställningen 

kommer att ställa krav på tillgång på exklusiva växter som 

både nyproduceras och återbrukas. 

Anläggningen är idag i eftersatt skick, men inte sämre än 

att arbetsutrymmen och växthus kan återställas i 

ursprungligt skick. Även trädgårdsmästarbostaden bör 

återställas till det den en gång var avsedd för. Så långt 

möjligt används elevbostäderna på Apelryd. Den nedre 

platån är också en lämplig plats för lokalisering av en 

byggnad för trädgårdsturismutbildningen. 

Inom området placeras också komposter och andra 

varulager. 

Här finns också plats för de tillkommande 

parkeringsbehov som kan uppstå inom Norrvikens 

Trädgårdar och på Apelryd i framtiden, men ska placeras 

så att inte utsikten från konsthallen störs. 

I ett helhetskoncept av den här omfattningen krävs både 

ett övergripande möblerings- och skyltningsprogram. 

I de gamla restaurerade trädgårdsdelarna föreslås att så 

långt möjligt möbler och planteringskärl nytillverkas efter 

gamla modeller och skisser. I nyare delar så ska det 

bästa av nutida svensk design väljas. 

För att Norrviken ska få en större dragningskraft såväl 

mörka kvällar som under vinterhalvåret krävs en 

ljussättning som både omfattar ny belysning för allmänna 

gångstråk, men också effektbelysning för hela Norrviken. 

Norrvikens trädgårdar skulle kunna bli en plats för 

ljusexperiment kring det nya ljuset. 

Publiken 

Nya Norrvikens trädgårdar kommer att på nytt dra stora 

skaror av besökare, men med betydligt större 

förväntningar än tidigare generationer. Nyckeln till 

Norrvikens framgång kommer att bero av hur man lyckas 

med publika aktiviteter. Kvaliteten på dessa beror i sin tur 

av att personalens sammansättning har en sådan bredd 

och djup att programverksamheten successivt kan 

byggas upp till något specifikt för Norrviken. Att denna 

ska följa årstiderna från vår, sommar och höst till 

jularrangemang är självklart. Men det är i kvaliteten på 

arrangemangen som Norrviken kommer att bli välkänt. Ett 

exempel är den pågående utställningen om Rudolf Abelin 

och hans familj, skapad av la Schildt Stockholm. Ett 

lågmält och finstämt porträtt som väcker stort intresse. 

Perenna veckor om våren, lökveckor och äppelutställning 

om hösten är några typer av arrangemang som kan vara 

årligt återkommande. Kursverksamheter av olika slag kan 

successivt växa fram. Till exempel konsten att anlägga en 

köksträdgård och matlagningskurser som bygger på 

årstidernas primörer. I trädgårdsutställningsområdet ska 

det finnas en pedagogisk verkstad, med temakurser om 

olika typer av trädgårdsstilar. Allt med hjälp av de aktörer 

som kommer att bjudas in för att gestalta de olika 

trädgårdarna. Här ska också finnas plats för mera 

praktiska arrangemang som att anlägga en trädgård till att 

odla i kruka, på balkong och terrass. Det finns egentligen 

inga begränsningar till utvecklingsmöjligheter. 

De historiska trädgårdsdelarna kan också användas för 

att belysa trädgårdshistorien på olika sätt, där inte minst 

Ulla Molin och hennes pedagogiska gärningar bör ges 

stort utrymme. 

Tillkomsten av Kulturcentrum skapar synergieffekter med 

trädgårdarna, som kan utformas som seminarier, 

föredragsserier, utställningar, musikaftnar m.m. 

All verksamhet som i framtiden bedrivs på Norrviken ska 

ske i egen regi, även om externa samarbetspartners kan 

inbjudas för att medverka. Rosendals trädgårdar i 

Stockholm har under en följd av år lyckats profilera 

trädgård med ett programutbud som lockar en 

intresserad publik. Deras erfarenheter av såväl 

pedagogisk som ekonomisk art ska tillvaratas. 

I samband med att Norrvikens trädgårdar utvecklas 

kommer det inte att finnas plats för olika 

specialarrangemang. 

Foton vänster och ovan: 


2000, 



Ny konsthall – kulturcentrum 

Modell: 

Johan Celsing Arkitektkontor 

Kulturcentrum i Norrviken är det projekt som Norrviken har 

väntat på. Sedan lång tid planeras av visionären och 

konstnären Gustav Kraitz ett projekt som kommer att 

tillföra Norrviken såväl egna kvaliteter som synergieffekter 

med trädgårdarna och kulturlandskapet på Norrviken. 

Konsthallen kan med sin verksamhet komma att bli 

avgörande för de framtida mervärden Norrviken saknar 

idag. Det samspel som idag pågår såväl inom landet 

som utomlands mellan konst, landskap och trädgård har 

på Norrviken enastående möjligheter, både till 

permanenta och mera tillfälliga koncept och installationer. 

Genom byggnadens placering väster om ravinen vid 

infarten till området erhålls också en naturlig men 

självständig relation till den framtida 

trädgårdsanläggningen. 

Arkitektens kommentarer... 

Johan Celsing 

Byggnadens läge i 

landskapet 

Byggnaden placeras väster om ravinen. Därigenom 

erhålls en naturlig men självständig relation till den 

Abelinska anläggningen med Visningsträdgårdarna. 

Den nya byggnaden och dess närmaste omgivning 

präglas av stark rumslig dramatik och av vindlande 

rörelsemönster som kompletterar det mer strikta, 

symmetriska anslaget vid Visningsträdgårdarna. 

Byggnaden ligger längst söderut på den sluttande 

gräsbevuxna landtunga som börjar vid vägen och är 

norriktad ned mot havet. 

På byggnadens havssida ordnas den gräsbevuxna ytan 

till ett praktfullt uterum där en mindre del närmast 

byggnaden kan användas för caféservering. Detta 

intressanta landskapsrum innehåller idag en långsträckt 

trädplantering med vissa häckar och stenläggningar från 

Abelins epok. Dessa överblivna planteringsfragment av 

romantisk karaktär kan med fördel inordnas i byggnadens 

närmaste vegetation. De starkaste och viktigaste 

landskapselementen vid sidan av Ravinen är dock den 

ridå av resliga Bokträd genom vilken man ser ned mot 

havet mot nordväst. Ett flertal andra element i 

vegetationen, befintliga gångvägar, stenbron, Abelins 

gravplats m.m. kommer omsorgsfullt att inarbetas i 

byggnadsprojektet. För att göra så små ingrepp som 

möjligt i landskapet föreslås byggnaden få en relativt 

kompakt volym som i korthet beskrivs i det följande; 

Byggnadens disposition 

Byggnaden är disponerad som en samlad kvadratisk 

byggnadskropp som utmed några fasader omgärdas av 

längsgående verandor eller utsiktsgallerier. Byggnaden 

har två våningar av vilka den nedre är en souterrängvåning. 

På entrévåningen ligger Utställningssalarna, 

Kammarmusiksalen, Huvudentrén, Inlastningen samt 

Utsiktsgallerierna. Souterrängvåningen inrymmer 

nederdelen av Kammarmusiksalen, Caféet, vissa 

utställningsrum samt servicelokaler. 

Byggnadens exteriör 

Från omgivningen präglas byggnadens karaktär dels av 

de i grupper placerade lanterninerna som belyser 

utställningslokalerna men också av de smäckra 

Utsiktsgallerierna som kragar ut från den inre 

byggnadsvolymen. Utsiktsgallerierna är glasade under 

det att inre byggnadsvolymen, där den framträder är mer 

sluten. Mot ravinen öppnar sig byggnaden vid det 

tvåvåningshöga burspråket på östfasaden. 

Utställningslokaler 

På entrévåningen ligger de tre huvudsakliga 

utställningssalarna. För att kunna erhålla ett stabilt ljus 

samt för att undgå motljus från fönster i fasaderna har alla 

salarna sin huvudbelysning från de norriktade 

lanterninerna i taket. 

Närmast huvudentrén ligger den Kvadratiska salen om 

18 x 18 meter. Genom öppningar utmed västerväggen 

har man kontakt med utsikten genom utsiktsgalleriet mot 

den praktfulla ridån av Bokträd. Via dörren på östväggen 

nås den Lilla salen samt därifrån utsikten ned mot 

Ravinen. Utmed fasaden mot havet, på norrsidan ligger 

den Långa Salen som med väggpartier mer eller mindre 

kan avskärmas från det längsgående utsiktsgalleriet som 

leder ned till Caféet. Utställningssalarna föreslås få vita 

väggar och massiva furugolv som lutbehandlas och 

såpskuras. Salarnas takhöjd varierar mellan 4,5 och 5,5 

meter. 

Kammarmusiksal 

Salen som rymmer 300 åhörare ligger i byggnadens 

sydvästra hörn med neutral entré vid sidan om 

receptionen och med utsikt ut mot ravinen. Sittplatserna 

är placerade på gradänger mellan entréplanet och 

souterrängvåningen. På den nedre nivån möter salen 

Blomsterrummet med burspråket mot ravinen vilket 

ligger i direkt anslutning till Caféet. Därför kan åhörare i 

t.ex. en paus med minimal förflyttning nå fram till 

Caféserveringen som ligger vid uteplatsen på norrsidan. 


Det ansenliga glaspartiet som möjliggör utsikten ned mot 

ravinen kan avskärmas när salen används för mörklagda 

bildvisningar och liknande. Salen planeras så att den vid 

sidan av kammarmusikevenemang utan svårighet kan 

nyttjas för allehanda sammankomster då avancerade 

audiovisuella presentationer genomförs. 

Verandor - Utsiktsgallerier 

Från dessa rum kan besökare uppleva utsikten mot det 

omgivande landskapet och havet. Utsiktsgallerierna 

fungerar också som en neutral zon vid sidan av 

utställningslokalerna och kammarmusiksalen som ligger i 

byggnadens kärna. Därför kan mottagningar hållas här i 

samband med evenemang även när vissa 

utställningslokaler är stängda, och vintertid eller regniga 

dagar kan utsiktsgallerierna användas av cafégäster. 

Naturligtvis kan dessa rum också användas för 

utställningsändamål, som ev. skiljer sig från 

utställningarna i byggnadens inre. 

På byggnadens norrsida har utsiktsgalleriet en bred 

trappa som leder ned till caféet (som alltså kan nås 

neutralt, utan att passera Utställningslokalerna eller 

Kammarmusiksalen). 

Café 

Lokalen är belägen i byggnadens nordöstra hörn med 

plats för cirka 70 cafégäster. Cafélokalen är formad som 

ett relativt intimt rum med ett lågt burspråk mot Ravinen. 

Vid behov kan antalet gäster öka väsentligt genom att 

gästerna placerar sig i det ovanförliggande 

Utsiktsgalleriet eller på terrassytan på byggnadens 

norrsida. 

Blomsterrummet 

Blomsterrummet är det tvåvåningshöga rum i vilket 

byggnadens övervåning och bottenvåning möts. På 

övervåningen, entréplanet, når man Blomsterrummet 

från den entresol som ligger intill den Lilla Salen. Mot 

fasaden öppnar sig det dubbelhöga burspråket från vilket 

man har fullständig utsikt ned mot Ravinen. På 

bottenvåningen, souterrängplanet utgör rummet länken 

mellan Kammarmusiksalen och Caféet. Från rummet 

nås också lokalerna för de Arkeologiska Samlingarna i 

byggnadens inre, som är belysta endast med konstljus. 

Ändamålsbeskrivning för insamlingsstiftelsen 

RAVINEN: KULTURCENTRUM I NORRVIKEN 

· Stiftelsen Ravinen avser att i Norrviken, Båstad, 

uppföra en av arkitekten Johan Celsing ritad 

anläggning omfattande konsthall, konsertsal och 

arkeologimuseum. Anläggningen skall vara ett forum 

för konst, musik och arkeologi i norra 

Öresundsregionen – en mötesplats för människor 

som vill uppleva den nordiska kulturen. 

· Anläggningen skall vara öppen för utbyte och 

samarbete med andra konst- och kulturcentra / 

institutioner och en plats där man kan uppleva konst, 

musik och Bjäres forntida historia i vacker nutida 

miljö. 

· Konsthallen skall i första hand främja nordisk konst – 

äldre och samtida. Den skall innehålla en mindre, 

permanent samling konstverk av konstnärer med 

anknytning till Bjärehalvön och som med sin konst 

nått ut över världen. 

· Konsertsalen, som avses att utnyttjas för 

musikevenemang under hela året bl.a. av Båstads 

Kammarmusikfestival, skall rymma ca 300 platser 

med möjlighet till avskärmning för mindre 

evenemang. Den skall innehålla scen för teater, kör 

och mindre orkester samt kunna användas för 

konferenser och föreläsningar. 

· Arkeologimuseet skall visa fynd företrädesvis från 

Bjärehalvön vilka nu finns på olika museer och 

institutioner i Sverige. 

· Anläggningen skall fylla en viktig funktion i 

skolundervisningen med regelbundna visningar. 

· Trädgårdarna som omger byggnaderna skall vara en 

del av anläggningen och ge möjligheter till 

utställningar. 

· Ravinen: Kulturcentrum i Norrviken avser att 

samarbeta med Norrvikens trädgårdar och 

verksamheter knutna till området däromkring i syfte att 

uppnå organisatoriska och andra fördelar. 

Byggnadens placering väster om ravinen skapar en 

naturlig men självständig relation till den abelinska 

anläggningen med visningsträdgårdarna. 

Perspektiv och modell: 

Johan Celsing Arkitektkontor 


Orangeriet 

med kök och restaurang 

Orangeriet blir länken mellan det gamla och det nya på 

Norrviken. 

Det blir den byggnad som genom sina servicefunktioner 

som kök, restaurang och butik binder samman Norrviken 

till en helhet, genom sin centrala placering och fantastiska 

havsutsikt. 

”Samspelet mellan 

köksträdgård och 

restaurang skall vara 

synligt på tallriken” 

Foto ovan: 

Exempel på modernt orangeri 


Foton ovan: Experimentbyggnad från 80-talet byggs 

om med samma formspråk som kommande nya 

byggnader på Norrviken. Fotografi / Ulf Nordfjell 

Foto nedan: 

Plats för blivande orangeri 


Orangeriet blir också ett värdefullt servicekomplement till 

den planerade golfbanan på höjden ovanför Norrviken. 

Det moderna orangeriet som byggnad får sin självklara 

placering på platån i anslutning till nuvarande glashyttan. 

Orangeriet är tänkt att rymma kök och restaurang för 150 

gäster inomhus med en tillhörande uteservering i söder 

om cirka 250 platser. I anslutning till orangeriet anläggs 

en stor köksträdgård. Samspelet mellan köksträdgård 

och restaurang skall vara synligt på tallriken. En 

åretruntrestaurang i detta läge kommer att bli mycket 

attraktiv inte minst i anslutning till arrangemang inom 

området och för golfbanans gäster. 

Förebilder är Gunnebo slott och Rosendals trädgårdar. 

Orangeriets placering utanför trädgårdarna, gör att det 

kan vara öppet även när trädgårdsdelarna är stängda. 

Orangeriet som funktion står för övervintring av 

medelhavsväxter, objekt som hör hemma i Norrvikens 

klassiska trädgårdsrum. Orangeriet som byggnad står för 

en sluten form mot norr och glasade ytor mot söder. 

Arkitekt Johan Linnros/ Reflex arkitekter Stockholm 

utvecklar principen för det klassiska orangeriet till en 

samtida lösning. 

Den experimentbyggnad som uppfördes här på 80-talet 

integreras i helhetskonceptet. 

Skiss ovan: Sektion genom Norrvikens trädgårdar vid Orangeriet - Ulf Nordfjell 


- - - 

~--~ 

, , 

1'. ...... 

I 

V 

" I 

I 

l 

'- ' 

, - - - - - - --- -, ",.- - - - - - - - - - - - 

I I ' 

,---------- '----------- 

, 

I 

- 

REFLEX 

• 

IPf:f l" 

~E:fT...Lll\AI{.G-'PLl 

t< -I ro 

-r:x;J.F. 

HD~~V IK~( 


INFÖR FRAMTIDEN 

TILLGÅNG PÅ MARK 

Idag äger Stiftelsen Norrvikens trädgårdar endast hälften 

av det markområde som ursprungligen tillhörde 

Norrvikens trädgårdar, resten ägs av NCC. Det idag 

begränsade markområdet gör det omöjligt att utveckla 

Norrvikens Trädgårdar, dels på grund av att landskapet i 

sig ingår i totalupplevelsen av Norrviken, dels på grund av 

att den mark som inte tillhör Norrvikens trädgårdar är den 

som ligger till grund för anläggningens utveckling. 

På sikt bör markområde som idag ägs av Abelins 

ättlingar införlivas i området för att säkerställa en 

utveckling av huvudaxeln. 

KULTURLANDSKAP 

Det har över huvudtaget inte avsatts några resurser de 

sista 50 åren för skötsel och underhåll av områdena 

utanför trädgårdarna. Skogsbeståndens trädkronor har 

under åren brett ut sig och skapat allt sämre 

ljusförhållanden. Detta gäller inte minst den nedre platån 

mot havet. Genomtänkta successiva gallringar är 

nödvändiga insatser för att återställa siktaxlar t.ex. genom 

Japandalen och renässansträdgården mot havet, samt 

för att återskapa odlingsytor på den nedre platån, men 

också för att skapa nya siktaxlar ut mot havet. Gallringar 

krävs också för att underlätta etablering och utveckling av 

trädgårdsdelarna på den övre platån. Hela områdets 

trädbestånd behöver också gås igenom av en erkänt 

skicklig arborist. 

I sluttningarna upp mot åsen och ned mot havet finns 

slumrande arbetsvägar, som återskapas, men med 

minsta möjliga ingrepp. Dessa slumrande stigar med 

sina mossbeklädda stenar är en attraktion i sig som ger 

en annan relation till trädgårdsanläggningen på Norrviken. 

Dessa områden ska ingå i det avgränsade 

trädgårdsområdet och vara en viktig del i framtidens 

Norrviken för att öka förståelsen för den rika naturen på 

Bjärehalvön. Här i sluttningarna kan man ännu hitta gamla 

uppvuxna exemplar av Fagus sylvatica ’Tortuosa’, träd 

som Abelin fraktade in i Japandalen på 20-talet med 

endast hjälp av häst och vagn. 

SYNERGIER 

I jordbruksdepartementets utredning för framtida verksamhet 

och organisation på Norrviken 1983, fastslås av Sveriges 

Lantbruksuniversitet att den fördjupade forskning som 

sker på vetenskaplig grund kräver att denna förläggs till 

redan etablerad verksamhet som bedrivs på Alnarp och 

att därför Norrviken inte är intressant ur etableringssynpunkt. 

Under åren som gått har antalet trädgårdsutbildningar 

blivit allt fler. Några med inriktning mot trädgårdens konst 

och form, t.ex. Dacapo i Mariestad. Framtidens Norrviken 

med sin spännvidd skulle inte bara kunna vara grunden för 

den nya trädgårdsutbildningen på Apelryd utan också 

centrum för trädgårdspraktik från flera utbildningar inom en 

större region. Denna idé att samla trädgårdspraktikanter 

från flera olika utbildningar på Norrviken kan naturligtvis 

inte ersätta en fast personalstyrka på Norrviken utan ska 

ses som ett välbehövligt tillskott. En etablering av en 

trädgårdsutbildning ger inte bara värdefulla synergieffekter 

i området utan också förutsättningar för att skapa en 

trädgårdsskola av hög klass. 

Andra utbildningar inom turism och restaurang ska 

bedrivas på liknande sätt som trädgårdsutbildningen på 

Apelryd, d.v.s. i samverkan med Norrviken. Framtagande 

av informationsmaterial, guidningar och marknadsföring är 

bara några av de moment som kan tas in i undervisningen. 

Samarbete med externa institutioner blir också ett stöd för 

Norrvikens utveckling. För att till exempel kunna berika 

växtmaterialet på Norrviken krävs samarbete med såväl 

Göteborgs botaniska trädgård genom Henrik Zetterlund, 

som med institutionen för växtmateriallära på Alnarp 

genom Rune Bengtsson. 

Tidigare har i texten nämnts en önskan om en lokalisering 

av ett svenskt trädgårdsmuseum till Norrviken, som ett 

komplement till arkitekturmuseets samlingar. Detta är 

naturligtvis ett långsiktigt mål, men skulle på sikt betyda 

oerhört mycket för statusen på Norrvikens trädgårdar i 

framtiden. Om inte Abelinska villan medger möjligheterna 

att ta hand om dessa samlingar så bör annan lösning 

inom Norrviken undersökas t.ex. i anslutning till 

kulturcentrum. 

Betydligt enklare men inte mindre väsentligt är att verka 

för att Norrvikens trädgårdar i framtiden blir den självklara 

samlingsplatsen för bildandet av en svensk trädgårdsakademi. 

TRÄDGÅRDSTURISM 

I och med Norrvikens återuppbyggnad stärks också hela 

regionens trädgårdsprofil. De synergieffekter som de 

välprofilerade anläggningarna kring sundet utgör kan 

tillsammans stå för en ökning av trädgårdsturismen. 

Trädgårdsturism som begrepp utvecklas snabbt och det 

är idag många kommuner som gör stora satsningar, t.ex. 

Mölndal kommun på Gunnebo slott, Helsingborgs 

kommun på Sofiero. Trädgårdsintresset ökar idag över 

hela västvärlden, vilket kan avläsas i medias intresse i 

såväl radio, tv som tidningar och litteratur. Omvärldens 

intresse för svensk trädgårdskonst har också vuxit sig 

starkare de senaste åren. Här har utställningarna på 

Rosendal 1998 med en halv miljon besökare och 

Hedens Lustgård 2000 i Göteborg med 170 000 

besökare haft en avgörande betydelse för den 

internationella pressens intresse för svensk 

trädgårdskonst. Dessa utställningar har visat på att 

trädgårdsturism överskrider både köns-, ålders-, sociala 

och ekonomiska gränser. Det är inte ens längre en 

förutsättning att ha tillgång till trädgård för att vara 

intresserad av trädgård, snarare tvärtom. 

Men det som kanske kommer att få en avgörande 

betydelse i framtiden för Norrvikens trädgårdssatsning är 

tillkomsten av Öresundsbron och dess oanade 

möjligheter att visa vägen till Norrviken. 

Ett återskapat och utvecklat Norrviken skulle bli en 

mötesplats för trädgårdsfolk från skilda länder och sätta 

Båstad på den internationella trädgårdskonstens karta. 

Synergieffekter med t.ex. tillkomst av en golfbana och 

resortanläggning - båda med trädgårdstema - behandlas 

ej i detta arbete. Vad detta skulle betyda för utvecklingen 

av kvalitetsturism och näringsliv i hela bygden kan inte 

nog betonas. 

Få 1900-tals trädgårdar har samma dignitet som 

Norrviken. Frågan är inte om vi har råd att återskapa och 

utveckla anläggningen. Frågan är om vi har råd att avstå. 


7100perativ Plan 2002~2003 

1.1. Anläggningen 

Ii) 

2003 

Trädgårdarna behöverdels skötsel och underhållsinsatser, men också 

restaurerings- och nyanläggningsinsatser. Trädgårdsgruppens arbetsinsatser 

kommer därför hela tiden att öka i takt med utvecklingsplanens genomförande. 

Det blirdärför av största vikt att kompetenssammansättningen hos personalen 

fö~tärks inte minst för behovet av kvalitet, utan också för att effektivisera arbetet 

utim att de konstnärliga värderna åsidosätts. Med en fast trädgårdsstab ges 

också möjlighet till genomförande aven rad arbetsuppgifter utanför säsongen. Vi 

kan redan i år se att Norrviken blivit attraktivt för utbildad trädgårdskraft, men 

också för de riktlinjersom dragits upp. Det är trädgårdspersonalens 

sammansättning under kompetent ledning som ska göra trädgårdarna och dess 

arrangemang besöksvärda. Så länge NTAB's verksamhet är trovärdig mot 

marknaden kommer vi att kunna behålla/nyanställa den personal vi behöver 

() Utveckling av trädgårdsbutiken i Hantverkshuset på temat "Från minimalism till 

Tage Andersen", genom tillbyggnad med växthus och en gårdsplan lämpad för 

presentation aven väl utvald kollektion av trädgårdsföremål, växter, 

temautställningar mm. Trädgårdsbutiken på Norrviken ska spegla sin samtid med 

modem design och växter av hög kvalitet. Här återfinns också genuina 

nyproduktioner av föremål från det Norrviken som varit. Trädgårdsbutiken ska 

hålla hög kvalitet på sitt utbud då den inte har några förutsättningar att konkurrera 

med lokala lågprisalternativ. Några av Nordens främsta personligheter kommer 

att bidra med uppbyggnadsarbetet. 

e 

I!l 

@ 

Ii) 

o 

Il) 

Plantering av perenner längs Abelins väg, en omtolkning av Abelins 

perennrabatter till vår samtid. 

Omplantering av perenner i vattenträdgården. 

Trädvårdsinsatser i trädgårdama. 

Dräneringsinsatser i trädgårdarna. 

Vattenvägarnas behov av restaurering undersöks. 

Trädgårdens personalutrymmen ersätts provisoriskt med baracker. 

() Befintlig kryddträdgård och rosenträdgården utgår och ersätts med gräsytor. 

o 

o 

Aterplantering av fruktträd utreds. 

Befintlig arbetsväg till nedre platån återställs 

Page 29 

Peter Benson/Ulf Nordfjell/NTAB 

-61-

Appendix 1: Anläggningsinvesteringar (ej NTAlB) 

Underlag för sökande av externt kapital. 

För åren 2004-2006 är beloppen grundade på uppskattningar från 

projektledningen. Delarna är tänkta att finansieras projektvis och 

separat från driften. Även om samtliga delprojekt bedöms vara 

nöd'ifändiga för genomförandet av den konstnärliga visionen, kan 

genomföranden av finansieringsskäl komma att förskjutas i tiden. 

Trädgård avseende 2003, 

1. Aterplanteringsinsatser i viktiga miljöer längs huvuda){eln. I första hand 

längs Abelins väg, vattenträdgården och klosterträdgården. 400 000 SEK. 

)- Rabatter längs Abelins väg planterades av Abelin i en färgskala som var 

skymningens i vitt till purpur. På sextiotalet förvanskades rabatterna genom att de 

planterades med andra växter i en helt annan färgskala. Under 2002 byttes den 

ogräsbemängda jorden ut för att underlätta en återplantering efter Abelins ideer 

men i en tidsanknuten omtolkning. Denna återplantering ska genomföras under 

2002 under ledning av landskapsarkitekt Ulf Nordfjell, som är en av dem som fört 

fram perennernas användbarhet på ett nytt och mera tidsanknutet sätt. 

> Planteringsytorna längs dammarna i vattenträdgården är mycket eftersatta. 

Vattenträdgårdens växtlighet måste föryngras för att kunna bibehålla karaktären. 

Jorden i planteringsytorna närmast dammarna byts, samt återplanteras med 

perenner. Pelarekarna byts ut mot pelaridegran. 

)- Klosterträdgårdens planteringar är av betydligt mindre slag. Där återplanteras en 

matta med växter framför byggnaden 

2. Trädvårdsåtgärder, 250 000 SEK. 

En stor del av de mycket stora träden i centrala delarna av trädgårdarna kräver 

omfattande trädvårdsinsatser omgående, annars är risken stor för mycket stora 

skador i samband med storm. Sådana skador skulle få ödesdigra effekter på 

parkanläggningen. Trädvårdsinsatser genomföres i ett första steg för 

barockträdgården, Japandalen tom Tors park, renässansträdgården och 

vattenträdgården. Trädvårdsinsatserna omfattar kronreduktion, gallring mm och är 

kostsamma och komplicerade åtgärder, som görs av trädspecialister. 

3. Dräneringsåtgärder, 250 000 SEK. 

En stor del av Norrvikens dräneri.ngssystem har med åren satts igen, till glädje för 

barrträden, men till nackdel för bland annat fruktträdgården. Dräneringsinsatser 

måste genomförast snarast. 

Page 43 


-62-

Summa: 900.000 SEK. 

Övriga investeringar trädgård 2003 

t 

1. Utbyggnad av butikskonceptet vid ha.ntverkshuset till Norrvikens 

trädgårdsbutik på temat "från minimalism till Tage Andersen". 600000 

SEK. 

Nuvarande hantverkshus har under sommaren 2002 använts som trädgårdsbutik för 

Tage Andersen. Denna konceptide ska byggas ut och utvecklas till en unik, mindre 

trädgårdsbutik för Norrvil

2004 - 2006 (grov prognos) 

~ ffirojel

Nvanliiaanina 12 milioner 

NR OBJEKT 2004 2005 ·~006 

8 Fruktträdgården 0,1 0,2 0,2 

9 Bef. Parkerinasplats 2,0 3,0 

10 Tematrädgårdar 8 st 1,0 2,0 1,0 

11 Nyanlagda trädgårdsrum 1,5 0,5 0,5 

8. Jordförbättring, nyplanteringar. Förutsatt dräneringsinsatser 2003. 

9. Terrängmodulering, träd- och buskplanteringar, ny entre'plats mm. 

,10. 8 stycken tematrädgårdar av internationell klass anläggs. Hit kommer både vår tid 

bästa talanger att inbjudas, men här också plats för att årligen tävla om en ny 

trädgård. Inklusive infrastruktur som vatten, el mm. 

11. Nyanläggning permanenta trädgårdsrum för lökväxter, rosor, iris, snittblommor 

m.m. Ett nytt sätt att presentera framtidens tillägg på Norrviken. Spännande 

okonventionella lösningar är mottot, med rum som följer årstidernas växlingar. 

Fasta investerinaar 34 milioner 

NR OBJEKT 

.. 

2004 2005 2006 

12 Orangerie 1,5 9 4,5 

13 Arbetsbyggnader 1 1 1 

14 Villa Abelin 1,5 9 4,5 

15 Belysning 1,0 

12. Orangerie- vinterträdgård. Byggnad som innehåller cafe', restaurang för året runt 

bruk, personalutrymmen, butik, biljettförsäljning mm. Denna byggnad har 

synergieffekter för både trädgårds- och konsthallsdel. I anslutning till byggnaden 

anläggs en köksträdgård och uteservering i området fram till nuvarande 

glashyttan. 

13. Nuvarande trädgårdsmästarbostaden är i mycket dåligt skick, likaså växthus, 

båda på den nedre platån. 

14. Navet i Norrvikens Trädgårdar. Här inryms i framtiden nationellt 

trädgårdsbibliotek, utställningar på tema trädgård. Lokaler för seminarier. En 

given plats för en svensk trädgårdsakademi. Restaurering av Abelins arbetsrum, 

galleriet, biblioteket, övre sällskapsrummet, ett stycke Abelinmuseum i liten skala. 

Vinterträdgården och restauranger utgår. Klosterträdgård och den medeltida 

trädgården återställs. Abelinska villan blir på nytt platsen för eventuella donerade 

föremål. 

15. För att Norrvikens trädgårdar ska få en dragningskraft även utanför 

trädgårdssäsongen krävs en fast genomtänkt belysning för parkeringsytor och 

gångvägar. .. 

Efter 2006: 

Scen på nedre platån, nya gångsystem mellan övre och nedre platån, nya 

utställningsträdgårdar på nedre platån, nya tematrädgårdar byggs ut mm. 

Page 46 


z." 

-65-





2011-10-26 

Blad 

KF § 

dnr KS 363/11 -911 

Motion - Äldreombudsman till Båstads kommun 

Arendebeskrivning Motion från Håkan Mörnstad (BP) inlämnad den 12 april 2011. 

Fullmäktige aktualiserar frågan om äldreombudsman och gör den fri från 

förvaltning och politik med uppgift att samla in önskemål från vårdtagare etc. 

Motionen har varit uppe för diskussion i samordningsgruppen den 20 

september 2011. 

Beslutsunderlag Tjänsteyttrande från Jens Odevall, kommunkansliet, daterad 2011-09-20. 

Beslut 


1. Beredningen för välfärd och kultur får i uppdrag att beakta och yttra sig 

över motionen vid utarbetandet av vård- och omsorgsplanen. 


utskott 

-66-


1 (1) 

Datum: 2011-09-20 

Handläggare: Jens Odevall 

Dur: KS 363/11 -911 

Till: Kommunstyrelsen 

Beslutet skall expedieras till: 

Bjärepartiet, Håkan Mömstad 

Bilagor till tjänsteskrivelsen: (glöm inte ange diarienummer) 

Motion om äldreombudsman till Båstads kommun, inkommen 2011-04-11 

Tjänsteutlåtande: 

Motion - Äldreombudsman till Båstads kommun 

Håkan Mömstad (BP) har inkommit med en motion där han föreslår att fullmäktige 

aktualiserar frågan om äldreombudsman. Detta genom att inrätta en sådan tjänst 

fristående från förvaltning och politik med uppgift att samla in önskemål från vårdtagare 

som inte själva kan göra sin röst hörd och sedan föra detta vidare till utförama eller på 

eget initiativ påtala eventuella missförhållanden. Det vore därför önskvärt att tjänsten 

kunde utses av kommunrevisionen, vilken är självständig mot såväl politiker som 

tjänstemän. Tjänsten skulle kunna besättas aven samhällserfaren pensionär med 

omfattning på en dag per vecka och helst inte längre förordnande än ett år. 

En av kommunens servicedeklarationer anger att det finns äldreombud eller 

motsvarande för rådgivning, personlig kontakt och eventuellt hembesök. Denna 

funktion kom igång under 2010 och sorterar under vård- och omsorgsverksamheten. 

Att göra likt motionären föreslår är möjligt. Dock är det tveksamt om tillsättningen bör 

ske av kommunrevisionen som är fullmäktiges förlängda arm för att granska att den 

kommunala verksamheten drivs på effektivt och ändamålsenligt sätt. Däremot skulle 

den kunna utses av fullmäktige som inte är ansvarig för driften likt kommunstyrelse 

eller verksamhetsområdesledning. Dock blir det i så fall fråga om ett förtroendeuppdrag 

som arvoderas i stället för lönesätts. 

För närvarande arbetar beredningen för kultur och välfärd med att ta fram en vård- och 

omsorgsplan. I detta arbete skulle kunna ingå att beakta motionen. 

Förslag till beslut: 

1. Beredningen för välfärd och kultur får i uppdrag att beakta och yttra sig över 

motionen vid utarbetandet av vård- och omsorgsplanen. 

2. Med hänvisning till ovanstående svar kan motionen anses besvarad. 

Jens Odevall 

Chefkommunkansli 

-67-

BjärepHl'tict har som oppositionsparti i uppgift att gransku sittande majoritet 

MOTION: Äldreombudsman till Båstad kommun 

Frågan om att inrätta en äldreombudsman har varit uppeflera gånger tidigare, men 

avslagits aven rad olika skäl; främst med hänvisning till bristande ekonomiska 

resurser. Eftersom kommunens budget nu är i balans, är det hög tid att åter aktualisera 

frågan med det fulla allvar den förtjänar. 

Anhöriga möts ofta av de äldres vädjan att inte ta upp berättigade Idagomål, då de inte 

vill råka i onåd hos personalen. Rätt eller fel, endast det faktum att tanken finns hos en 

äldre vårdtagare visar på den starka beroendeställning de uppleversig ha till 

kommunens servicepersonal, det må vara hemtjänsten eller våtdanställda på våra 

särskilda boenden. 

En ombudsman eller revisor skulle vara precis den kanal som kunde fånga upp sådana 

behov, utan att förtroenden rubbas. Det är viktigt att tjänsten är fristående [Tån 

politiker och ~jänstenlän. Uppgiften är att på ett förtroendefullt sätt samla in önskemål 

fråll vårdtagare soiu inte själva kan göra sin rÖ$t hörd, och sedan föra detta vidare till 

titförararna eller på eget initiativ påtala eventuella missförhållanden.. Det vore därför 

önslevärt att tjänsten kUllde utses av kommuntevision.en, vilken är självständig mot 

såväl politiker som tjänstemän. 1]änsten skulle kunna besättas aven samhällserfaren 

pensionär med en omfattning på en dag i veckan. Idealt skall förordnaden inte vara på 

längre tid än ett år och inte kunna förlängas. 

Det duger inte längre att hänvisa till att en sådan funktion redan finns. Två timmar, tre 

dagar i veckan på kontoret. Denna funktion tillsattes mest för att kunna visa att en 

äldreombudsman nu finns. Den hjälp denna funktion kan stå till tjänst med sex 

timmar i veckan är vad man förväntar sig att den ordinarie personalen skall göra 24 

tim om dygnet; sju dagar i veckan. Dessutom står denna sk äldrelots i 

beroendeställning till det som eventuellt skall kritiseras. 

Jag motionerar nu om att fullmäktige tar denna fråga på det allvar den är värd. 

&~l:, ./ ( o 

1/ t,~/:> v~---L-L,_.~~,;::,~__ BASTADS f





2011-10-26 

Blad 

KF § 

dnr KS 471/11 -900 

Motion - Införande av GMO-fria zoner 

Arendebeskrivning 

Jonas Holgersson m fl, Miljöpartiet, har den 13 maj 2011 inlämnat en motion 

där man yrkar att Båstads kommun ska utropas till en zon fri från gentekniskt 

modifierade produkter. Motionen har varit uppe för diskussion i samordningsgruppen 

den 20 september 2011. 

Beslutsunderlag Tjänsteyttrande från Henrik Andersson, kommunkansliet, daterad 2011-09-20. 

Beslut 


1. Motionen överlämnas till beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad för 

beaktande och yttrande vid framtagande av lokalt miljöprogram för Båstads 



utskott 

-69-


1 (1) 

Datum: 2011-09-20 

Handläggare: Henrik Andersson 

Dnr: K8 471/11 -900 

Till: Kommunfullmäktige 

Beslutet skall expedieras till: 

Kommunkansliet 

Bilagor till tjänsteskrivelsen: 

Motion ang. GMO-fri zon i Båstads kommun 

Tj änsteutlåtande: 

Motion angående införande av GMO-fria zoner 

Jonas Holgersson m fl, Miljöpartiet, har den 13 maj 2011 inlämnat en motion där man 

yrkar att Båstads kommun ska utropas till en zon fri från gentekniskt modifierade 

produkter. 

En genetiskt modifierad organism (GMO) är en växt eller ett djur vars genetiska 

material har förändrats med hjälp av teknik. Bland GMO-grödor är det vanligt att man 

tillför gener som ska göra växten tålig mot bekämpningsmedel eller insekter. 

Att införa en GMO-fri zon betyder att kommunen motsätter sig all odling av GMOgrödor 

och alla de handlare som väljer att handla med GMO-produkter. 

Rent juridiskt har emellertid inte kommunerna rätt att hindra odlingar på privat mark 

eller att utdela sanl

~\erno N 

~O\\·~oG-\\ 

'l /\ 

II 

\~\ \L"J ö9f\R\\t\ 

Till kommunfullmäktige i Båstad Kommun 

En gmo-fri zon, en zon utan gentekniskt modifierade organismer, är ett frivilligt 

åtagande där den enskilde brukaren förbinder sig att inte odla gentekniskt modifierade 

organismer. Ett sådant avtal finns mallar för inom EU och är godkänt efter 

majoritetsbeslut av EU:s miljöministrar i slutet av 2008. Många europeiska länder har 

inrättat sådana zoner. Österrike, Ungern, Polen och Italien med flera är idag helt gmofria 

zoner. Nästan samtliga länder i Europa har delar av sina länder gmo-fria. 

r Sverige är det Are, Södertälje, Östersund, Norrköping, Uddevalla och Borlänge som 

är gmo-fria kommuner. Svenska FN-förbundets senaste kongress (2009) beslutade 

att förbundet aktivt skall verka för ett förbud mot gmo-produkter samt för att främja 

bildandet av gmo-fria zoner. 

Miljöpartiet yrkar 

att utropa Båstad kommun till en zon fri från gentekniskt modifierade produkter 

(gmo-fri zon) 

BASTADS KOMMUN 


~~~~-- 

f·A ii l''/ H:", Fl t....( 17 { S (j "j 

-71-





2011-10-26 

Blad 

KF § 

dnrKS318/11-900 

Policy för kommunens folkhälso-, säkerhets- och trygghetsarbete 

Förslag till beredningsuppdrag 


Kommunfullmäktige har att fastställa beredningsuppdrag för framtagande av 

en policy för kommunens folkhälso-, säkerhets- och trygghetsarbete 

Beslutsunderlag Uppdragshandling från fullmäktiges presidium, daterad 2011-09-22. 

Beslut 


1. Beredningen för välfärd och kultur ges i uppdrag att i samverkan med 

beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad, upprätta en policy för 

kommunens folkhälso-, säkerhets- och trygghetsarbete utifrån 

anvisningar i bilagd uppdragshandling. 

2. Uppdraget ska färdigställas och översändas för beslut senast december 

2012. 


utskott 

\ 

-72-


1 (2) 

2011-09-22 

Uppdragshandling: 

Policy för kommunens folkhälso-, säkerhets- och trygghetsarbete 

Sammanfattning 

Kommunstyrelsen har 2011-05-11, § 157, beslutat att överlämna frågan om policyns 

upprättande till samordningsgruppen med syfte att formulera ett förslag till kommunfullmäktige 

om att ge en fullmäktigeberedning i uppdrag att ta fram en policy. Policyn 

bör betona det tvärsektoriella arbetet och vikten av att ta ett samlat grepp om dessa frågor 

i kommunen. Policyn bör också betona betydelsen av att engagera andra myndigheter 

och organisationer. 

Uppdraget i stort 

Frågan har tidigare diskuterats i samordningsgruppen, under förslaget att ta fram ett 

folkhälsoprogram för kommunen. Förvaltningen har tidigare påpekat vikten av att 

kommunen har ett folkhälsoprogram/policy. Detta inte minst då kommunen under tre 

års tid påbörjat ett folkhälsoarbete i samarbete med bland annat Ängelholms kommun, 

vilket länsstyrelsen beviljat medel för (Preven3). Beredningen ska även beakta ett eventuellt 

imättande av ett trygghets- alternativt folkhälsoråd. 

Policyn ska också utgöra ett ingångsvärde i arbetet med innevarande mandatperiods 

handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor samt lag om extraordinära händelser. 

Uppdragets koppling till kommunens vision 

- Del av övergripande målen att vara Skånes tryggaste kommun. Alla Bjärebor ska kunna 

känna sig trygga och sälaa på Bjäre. Trygghet handlar bl a om egen försörjning, kunskap 

och arbetsro i skolan, tillgång till god vård vid behov och att kunna röra sig säkert i 

kommunen. 

- Kommunens invånare ska erbjudas en hög livskvalitet genom en aktiv folkhälsovård, 

gott miljöarbete och goda förutsättningar för boende, aktiv fritid och rekreation. 

Medborgarperspektivet 

Lämplig fullmäktigeberedning har ansvar för att utveckla medborgar- och brukarinflytandet 

inom sitt uppgiftsområde. Beredningen ska upprätthålla en kontinuerlig kontakt 

med medborgarna samt understödja en aktiv medborgardialog i samtliga skeden. Kontinuerlig 

avrapportering sker till fullmäktige. 

Programhandlingens varaktighet 

Beredningens arbete med att ta fram en policy för komnmnens folkhälso-, säkerhetsoch 

trygghetsarbete ska leda fram till ett program. Programmets varaktighet sträcker sig 

från antagandet, 2013-01-01, till mitten på nästa mandatperiod, 2016-12-31. Programmet 

ska vid behov kunna revideras. 

Il0922\t:\namndsadm\kf\beredningar\folkhälsa mm\uppdragshandling policy för folkhälsa ro m.doc\.l 

-73-

2 (2) 

Anvisningar för uppdragets genomförande 

Beredningen bör beakta tidigare antagen Folkhälsoplan, gemensam för nordvästra Skåne 

(dnr 1059/05) samt Lokalt utvecklingsarbete inom alkohol, narkotika- och tobaksområdet, 

Preven3 (dnr 1145/08). Man bör i sammanhanget även titta på lämpliga regionala/nationella 

folkhälsomål. 

Beredningen bör också beakta lokala samt regionala risk- och sårbarhetsanalyser, handlingsprogram, 

trygghetsmätningar samt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap 

(MSB) och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Öppna Jämförelser "Trygghet 

och säkerhet". 

Beslut (presidiets förslag till fullmäktige) 

1. Beredningen för välfärd och kultur ges i uppdrag att i samverkan med beredningen 

för tillväxt och samhällsbyggnad, upprätta en policy för kommunens folkhälso-, säkerhets- 

och trygghetsarbete utifrån denna anvisning. 

2. Uppdraget ska färdigställas och översändas för beslut senast december 2012. 

Båstad enligt ovan / Kommunfullmäktiges presidium 

qJ), ,~'.{h~jI5( 

Be~~~sso 

Or~:; 

Charlotta Bjärholm 

1:e vice ordförande 

Håkan Philipsson 

2:e vice ordförande 

111017\t:\namndsadrn\kf\beredningar\folkhälsa mm\uppdragshandling policy för folkhälsa m m.doc\h 

-74-





2011-10-26 

Blad 

KF § 

dnrKS 1107/11-911 

Avsägelse av uppdrag - Pelle Höglund CM) 


Beslut 

Pelle Höglund (M) avsäger sig följande politiska uppdrag: 

Ledamot i Kommunstyrelsen. 


1. Avsägelsen godkänns. 


utskott 

- 

-75-





2011-10-26 

Blad 

KF § 

dnr 

Val av ledamot i styrelsen för Stiftelsen Norrvikens Trädgårdar 

efter Gudrun Edh (--) 


Beslut 

Fullmäktige ska välja ledamot i styrelsen för Stiftelsen Norrvikens Trädgårdar 

efter Gudrun Edh (--). 


1. Till ny ledamot i styrelsen för Stiftelsen Norrvikens Trädgårdar för tiden 

2011-10-26 till 2013-12-31 utses: 


utskott 

-76-





2011-10-26 

Blad 

KF § 

dnr 

Val av ersättare i kommunstyrelsen efter Karin Hansson CM) 


Beslut 

Fullmäktige ska välja ersättare i kommunstyrelsen efter Karin Hansson (M). 


1. Till ny ersättare i kommunstyrelsen för tiden 2011-10-26 till 2013-12-31 

utses: 

justerandes signatur 

utskott 

ks/nämnd kf utdragsbestyrkande 

-77-





2011-10-26 

Blad 

KF § 

dnr 

Val av ersättare i kommunstyrelsen 


Beslut 

Fullmäktige ska välja ersättare i kommunstyrelsen. Pelle Höglund (M) avsade 

sig sitt uppdrag som ledamot och då blev Ulf Holmberg (M) per automatik 

ledamot eftersom kommunstyrelsens ledamöter och ersättare valdes 

proportionellt av fullmäktige den 8 december 2010, § 228. 


1. Till ny ersättare i kommunstyrelsen förtiden 2011-10-26 till 2013-12-31 

utses: 


utskott 

-78-

~."( 

~ 





2011-10-26 

Blad 

KF § 

dnr 

Val av ledamot i styrelsen för BNAB efter Birgitta Santesson (C) 


Beslut 

Fullmäktige ska välja ledamot i styrelsen för BNAB efter Birgitta Santesson (G). 


1. Till ny ledamot i styrelsen för BNAB för tiden 2011-10-26 till nästa 

bolagsstämma utses: 


utskott 

-79-





2011-10-26 

Blad 

KF § 

Delgivningar 

1. Revisorernas bedömning av delårsrapporten 2011-06-30, dnr: KS 1163/11 

2. Beslut från kommunstyrelsen den 12 oktober 2011, § 279: 

Upphandling av livsmedel - information till lokala företag och producenter 

dnr: KS 1144/09 -973 

3. Beslut från kommunstyrelsen den 12 oktober 2011, § 280: 

Upphandling av livsmedel - svensk djurskyddslagstiftning ska hållas 

dnr: KS 1044/10 -973 

4. Protokoll från Länsstyrelsen i Skåne län: Ny ledamot och nya ersättare i 

kommunfullmäktige, dnr: KS 865/11 och KS 832/11 

5. Delårsrapport för Kommunalförbundet Medelpunkten, dnr: KS 1086/11 -906 

6. Kommunfullmäktiges beslutslogg 2011, dnr: KS 26/11 -903 

7. Beslut från Demokratiberedningen den 28 septmeber 2011, § 4: 

Utvärdering av den nya politiska organisationen, dnr: KS 1133/09 -901 


utskott 

-80-


Kommunrevisionen 

1 (2) 

Datum 

2011-10-18 

Handläggare 

Roar Onsö/ehl 

Vårt dnr 

Revisorernas bedömning av delårsrapporten 2011-06-30 


~ASTADS KOMMUN 


2011 -10- 'I 9 

Dnr••~§.J.\~. i.'u...::-. 

. IGlO'- 

liJBD•• a••• IIDII.' 111 •• 1 ••••.•••••••• 1'1 D' 

Undertecknade har, i enlighet med vad Kommunallagen föreskriver, översiktligt granskat 

Båstads kommuns delårsrapport per 2011-06-30. Syftet med granskningen är att bedöma 

om lommunfullmäktiges fastställda mål för god ekonomiskt hushållning samt det 

lagstadgade balanskravet kommer att uppfyllas. En översiktlig granskning är väsentligt 

begränsad i förhållande till en revision på så sätt att den främst baseras på analytisk 

granskning och heller inte omfattar all verksamhet. 

Med utgångspunkt från den översiktliga granskningen gör vi följande bedömningar: 

- Redovisningen innehåller ingen sammanställd finansieringsanalys för kommunen och 

dess bolag. I delårsrapporten finns heller inga årsprognoser för de helägda bolagen 

eller koncernen som helhet. 

- Vi har granskat ett urval av de periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten 

och konstaterar att väsentliga poster har periodiserats korrekt. Dock har 

upplupna skatteintäkter avseende inkomståret 2010, utifrån aktuell prognos, periodiserats 

endast till hälften i delårsrapporten. Detta påverkar resultatet med 1025 tkr i negativ 

riktning. 

- Vår bedömning är vidare att de föreskrifter och anvisningar som finns borde utvecklas 

för att öka förutsättningarna för att delårsrapporten ska uppfylla de krav som KRL 

ställer. 

- Av delårsrapporten framgår att de finansiella målen avser helår. Vi delar den bedömning 

som görs i del årsrapporten att det första finansiella målet ej kommer att kunna 

nås. 

- Sammanfattningsvis bedömer vi att verksamhetsmålen enligt god ekonomisk hushållning 

inte kommer att uppnås då sju av de prioriterade målen ej kommer att uppfyllas. 

- Delårsrapporten kan med fördel kompletteras med en övergripande tabell där en avstämning 

av de prioriterade målen framgår och ett tydligt ställningstagande över måluppfyllelse 

görs. 

forts. 

lII019\2\e 

Postadress 

269 80 Bästad 

Gatuadress 

Vängavägen 2 

Telefon 

0431-77000 vx 

Telefax 

0431-77020 

E-post 


Webbplats 

www.bastad.se 

Plusgiro 

111111-1 


212000-0944 

-81-

2 (2) 

- Vi har i samband med genomförd granskning inte funnit något som tyder på att kommunens 

delårsrapport inte är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed 

i övrigt. 

Båstad den 18 oktober 2011 

Rolf Svensson 

Sten Wahlgren 

/ ./ /&a" '}' $J!' r 

~~. .,. 

)//11t t!J206d. ' 

i 

Thorsten Hanstål 

,) 

~ 

)ttAJl/1 

rna Sölve 

Kenneth Larsson 

111 018\t:\kka\revision\skrivelser\skrivelse delårsbokslut.doc\e 

Postadress 


Gatnadl'ess 

Fridhernsvägen 3 

Telefon 

0431-77000 vx 

Telefax 

0431-77020/21 

E-post 


Hemsida 

www.bastad.se 

Postgiro 

11 11 11-1 

Organisationsnummel' 

212000-0944 

-82-




Blad 



2011-09-28 8 

2011-10-12 13 

KS eu § 138 

KS § 279 

Dnr. KS 1144/09 -973 

Upphandling av livsmedel - information till lokala företag 

och producenter 


Kommunfullmäktige beslutade 2010-10-27 att bifalla endel aven motion från 

Centerpartiet angående upphandling av livsmedel. 

I beslutet om bifall till del av motionen fick måltidschefen i uppdrag att vid nästa 

upphandlingstillfälle ansvara för att lokala producenter informeras om möjligheten 

att lämna anbud på vissa delar av livsmedlen. 


Beslut 

Tjänsteskrivelse från måltidschef Ulla Johansson, bilaga. 

Ekonomiutskottet beslutar: 

1. Informationen från måltidschefen läggs till handlingarna. 

2. Kommunfullmäktige delges beslutet. 

KS 111012 

Beslut 





au/pres 

[/,j 

{/f -88-


1 (1) 

Datum 

2011.09.19 

Handläggare 

Ulla Johansson 

Vårt dnr 

1144/09 

Upphandling av livsmedel 

Information till lokala producenter. 

Båstads kommun gör upphandlingar i samarbete med Ängelholms- och Örkelljunga kommun. 

Företag och producenter inom Ängelholmsregionen och Bjäre kOlmner att i januari 2012 få 

inbjudan från Ängelholms kommun till informationsmöten om hur man lämnar anbud till 

kommunen. Motionen är därmed uppfylld. 

Ny modell för livsmedelsupphandling 

Liknande insatser som gjorts i många kommuner har tyvärr inte gett den effekt som eftersträvats. 

För att ytterligare underlätta för mindre leverantörer finns det möjlighet att tillämpa, 

en helt annan upphandlingsmodell än den traditionella. En modell där vi handlar upp varor 

och distribution separerat från varandra. Detta innebär att producenterna som vill lämna anbud, 

får veta att de kan leverera till ett ställe, en omlastningscentral, som en distributör ansvarar 

för. Distributören levererar därifrån till kommunens alla enheter. En sådan modell kan 

omfatta alla typer av varor, inte bara livsmedel. Antalet bilar till kommunens enheter minskar, 

samtidigt som små producenter klarar att leverera till kommuner. Ett antal kommuner i landet 

har genomfört en sådan förändring. Halmstad och Växjö är två exempel. 

I Ängelholms kommun pågår en utredning om möjligheten att vid nästa upphandlingstillfålle 

göra upphandlingen enligt den beskrivna modellen. I utredningsarbetet ingår främst att kartlägga 

alla interna varuleveranser i kommunen. För att Båstads kOlmnun skall kunna vara med 

i ett sådant upphandlingsförfarande krävs en kartläggning av hur vår interna varulogistik ser 

ut. Det gäller antal leveransställen, leveransfrekvens och volym. Vi måste också vara delaktiga 

i arbetet med en kravspecifikation för upphandlingen aven distributör. Det arbetet kan vara 

ett ~.:.jektuppdragsom u~pkattas till en kostnad på ca 200000 kr. 

c_~~· 

Ulla Joha 

Måltidsc 

f 

on 

)ul{ft; 

110919\h:lmotionerltj.skriv.ny upph.rnodeJLdotluj 

Postadress 


Gatuadress 


Telefon 

0431-77000 vx 

Telefax 

0431-77020 

E-post 

bastads.ko111111un@bastad.se 

Webbplats 

\V\Vw.bastad.se 

Plusgiro 

11 11 11-1 


212000-0944 

-89-




Blad 



2011-09-28 9 

2011-10-12 14 

KS eu 

KS 

§ 139 

§ 280 

dnr. KS 1044/10 -973 

Upphandling av livsmedel - svensk diurskyddslagstiftning ska hållas 




Vid kommunfullmäktiges sammanträde 2010-10-27 väckte Anders 

Gunnarsson (C) nytt ärende gällande att det skulle utredas huruvida Båstads 

kommuns upphandling av livsmedel följer svensk djurskyddslagstiftning. 

Tjänsteskrivelse från måltidschef Ulla Johansson, bilaga. 





3. Måltidschefen får i uppdrag att återkomma i frågan gällande utförligare 

kravspecifikation i kommande upphandlingar. 

KS 111012 

Beslut 



2. Måltidschefen får i uppdrag att återkomma i frågan gällande utförligare 

kravspecifikation i kommande upphandlingar. 



au/pres 

kr 

-90-


Datum 

2011.09.19 

Handläggare 

Ulla Johansson 

Vårt dnr 

1044110 

Upphandling av livsmedel 

Djurskydd 

I livsmedelsupphandlingens underlag från år 2009 punkt 4, Kravspecifikation, står följande 

under punkt 4.1 Generella krav: 

Allt kött skall vara fritt från hormoner, antibiotika, salmonella och BSE smitta. Detta är ett 

skall-krav som uppfylls. . 

Punkt 4.2 Djuromsorg: 

Producent skall följa svensk djurskyddslagstiftning. (SFS 1998:534 med förordning och tilllämpliga 

föreskrifter.) Detta är ett otillåtet skall-krav. 

Bland de produkter som är offererade och antagna i anbudet finns kött och köttp;rodukter från 

förutom Sverige, även från Tyskland, Danmark, Polen och Holland. All offentlig förvaltning 

lyder under LOD, lagen om offentlig upphandling, vilket hindrar oss från att precisera var en 

produkt skall vara odlad, producerad eller ha sitt ursprung. Anbudsgivaren skall således bortse 

från dessa krav. Om en kommun diskvalificerar en anbudsgivare på grund av detta, kan 

anbudsgivaren överklaga beslutet/stämma kommunen, vilket numera ofta sker. Däremot kan 

vi fritt ställa alla tänkbara kvalitetskrav som vi önskar som leder till miljöhänsyn, bättre djuromsorg, 

färskare råvaror, andra förpackningar. 

Kommunens motpmi i livsmedelsavtalet har skyldighet att följa upp huruvida ställda krav 

uppfylls. 

För att kommunerna skall få stöne möjlighet att styra varifrån våra produkter har sitt ursprung 

och därmed producenternas.djuromsorgoch-transporter,krävsenamlanutförligare kravspeci~ - .. 

fikation i underlaget än den som tidigare använts. Detta är fullt möjligt utan förändrat upphandlingsförfarande. 

Dock är i de flesta fall kvalitetshöjningar kostnadskrävande. 

Kommunstyrelsen kan besluta att : 

Måltidschefen får i uppdrag att vid nästa upphandlingstillfälle ställa sådana krav på kött- och 

fågelproducenterna, som ger oss den kvalitet vi önskar. Kraven kan vara förenade med vissa 

/ riD 

kOS1Sökningar. 

( I IJJAtvu~ 

~hansJn 

Måltidsche 

11 09I9\h:lmotionerltj.skriv. djurskydd.dotluj 

Postadress 


Gatuadress 


Telefon 

0431-77000 vx 

Telefax 

0431-77020 

E-post 

bastads.komITIun@bastad.se 

Webbplats 

www.bastad.se 

Plusgiro 

11 11 11-1 


212000-0944 

-91-

~.= •• 

", D LANSSTYRELSEN 

~ I SKÅNE LÄN 

PROTOKOll 

2011-10-11 

1(2) 

201-18838 och 18841-11 



2011 ~10,· 1"2 

Dm........>...." 

~ .""\} Il l\ 

Ny ledamot/ersättare i -kommunfullmäktige 

Länsstyrelsen utser ny ledamot/ersättare i kommunfullmäktige från och med den 

11 oktober 2011 till och med den 31 oktober 2014. 

:'. ~- 

Kommun: Båstad 

Parti: Moderata Samlingspartiet 

Ny ledamot: Göran Brauer 

Nya ersättare: Kerstin Röijer och Elizabeth Höyberg Persson 

Avgången ledamot: Birgitta Sjöberg 

Avgången ersättare: Claes Wastensson 

De som berörs av beslutet har markerats med en asterisk (*) i följande 

sammanställning. 

Båstad 

Ledamot 


Benkt Ragnarsson 

Åsa Ragnarsson 

Göran Brauer * 

Christer de la Motte 

Kerstin Gustafsson 

Karin Hansson 

Claes Sundin 

UlfHolmberg 

Tony Ivarsson 

Christer Linden 

Björn Källbäck 

Jan Ahlström 

Ersättare 

1. Lars Hasselcrona 

2. Gunilla Linghoff 

3. Marie-Louise Linden 

4. Mona Britt Källbäck 

x',, 

5. Gösta Ignell 

6. Kerstin Röijer * 

7. Elizabeth Höyberg Persson * 

' 

Postadress 

Besöksadress Telefon Telefax 

205 15 Malmö Kungsgatan 13 040-25 20 00 vx 040-25 25 20 6 88 11-9 

291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 044-25 20 00 vx 044-2525 20 5050-3739 

Plusgiro/Bankgiro E-p'ost 

www 

Sammanräkning KV flera avsägelser 

skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skam:l 

-92-

PROTOKOLL 

2(2) 

2011-10-11 

Bevis utfärdas för den som berörs av beslutet. 

Den som vill överklaga detta beslut kan göra det skriftligen hos 

Valprövningsnämnden. 

Skrivelsen ska ha kommit in till Länsstyrelsen, 205 15 MALMÖ inom tio dagar 

efter dagen för detta beslut. 

-93-·

\ 

1/1 

Länsstyrelsen i 

Skåne län 

Ny ersättare i kommunfullmäktige 

Länsstyrelsen utser ny ersättare i kommunfullmäktige frånDch med den 

11 oktober 2011 till och med den 31 oktober 2014. 

I

Datum 

2011-09-27 



Dnr. 

2a 

. ..J.o.f!J4. 

2GB 0,09- 

~ •••••••••••• I •• I •••• I • I • I ro ~ 

Sida 

l (1) 

Till 


i resp medlemskornmun 

Delårsrapport för Kommunalförbundet Medelpunkten 

Av kommunallagens bestämmelser i kap 8 § 20 a framgår, att minst en delårsrapport 

som skall upprättas i enlighet med bestämmelserna om kommunal redovisning skall 

behandlas av fullmäktige. Med bestämmelsen följer inget hav på att fullmäktige 

formellt skall godkänna rapporten, utan denna skall ses som en information från 

verksamheten. 

För Kommunalförbundet Medelpunkten har en delårsrapport för verksamheten under 

2011-01-01-2011-06-3Osammanställts och granskats av revisionen och behandlats av 

förbundets direktion. 

Delårsrapport, granskningsrapport från KPMG och de förtroendevalda revisorernas 

utlåtande avseende verksamheten under denna period översändes härmed till fullmäktige 

för information. 

Kommunalförbundet Medelpunkten 

~ffmVrlVV\lVV''''V\A. 

~:ttndsChef 

Bilagor: 

Delårsrapport 

Granskningsrapport från KPMG 

Revisorernas bedömning 

Medelpunkten 

Viktoriagatan 4 

252 29 HELSINGBORG 

Telefon: 042-19 85 50 vxl, 19 85 60 dir 

Fax: 042-13 42 72 

E-post magdalena.hoffmann@medelpunkten.se

(fö 

n:kten 

l januari BO 

i 

-


Org nr 222000-1594 

elårsrappo 

per 30 juni 2011 

Innehåll: 

Förvaltningsberättelse 

Resultaträkning 

Balansräkning 

Noter 

sida 

1 

5 

6 

7 

~-"-""------------"~------

1 

Delårsrapport för Kommunalförbundet Medelpunkten 

för tiden 2011-01-01-2011-06-30 

Till fåreliggande delårsrapport lämnas fåljande kommentarer avseende resultat och 

verksamhet. 

Resultat och prognos i förhållande till budget 

Resultatet får 1: a halvårets verksamhet är ett överskott om 4 423 kkr. 

Resultatet fårväntas vid årets slut uppgå till 5 118 kkr. 

Samtliga intäkter från kommunerna är sedan 2010 rörliga och baseras i sin helhet på 

kommunernas efterfrågan på hjälpmedelsprodukter och hjälpmedelsrelaterade tjänster. 

Resultaträkningen för första halvåret 2010: 

Intäkterna uppgår efter 1: a halvåret till 55 % av budgeten, kostnaderna motsvarar 49 %. 

Följande avvikelser från budget kan kommenteras avseende resultaträkningen: 

Rörelsens intäkter: 

III Utfallet av fårsäljningen till kommunerna uppgick under fårsta halvåret till 65 % av 

budgeten. Sedan 2008 har trenden varit den, att fårsäljningen till enskilda brukare stadigt har 

minskat. Första halvåret 2011 bryter denna trend genom att kommunerna köpt lika mycket 

som under det fårra verksamhetsåret. Eftersom det i samband med budgetarbetet får 2011 inte 

framkom någon information från kommunerna som skulle kunna ha fårutspått ett trendbrott 

kan det vara så, att budgetsiffran utgått från felaktiga premisser och därmed satts för lågt. 

Eftersom Medelpunktens intäkt av fårsäljningen till enskilda brukare resp. vårdboendena 

motsvaras av kostnader får att anskaffa dessa hjälpmedel påverkas resultaträlmingen 

marginellt, däremot höjer det fårbundets totala omsättning. 

III Hyrsystemet har fortsatt att öka i omfattning eftersom allt fler hjälpmedel hyrs. Ökningen 

sker dock i mycket långsammare takt nu än när systemet startade. Nya inköpsavtal med lägre 

inköpspriser har ännu inte fått fullt genomslag i hyresprissättningen. Sammantaget har detta 

gett hyresintäkter utöver budget på ca 1 000 kkr under fårsta halvåret. 

Sammantaget är intäkterna 2533 Ida högre än budgeterat. 

Rörelsens kostnader: 

III Personalkostnaderna har under fårsta halvåret uppgått till 46 %. I kostnaderna finns inte 

löneökningar enligt det nya löneavtal som började gälla från den 1 april inräknade eftersom 

processen med lönerevisionen avslutades fårst under augusti månad. Medarbetare har varit 

långtidssjukskrivna utan att vikarier ha kunna anställas fullt ut och direktionen har under 

våren valt att ställa in 2 sammanträden, vilket alltsammans har medfårt lägre kostnader. 

.. __....Jl8=

2 

ID Avskrivningar av hjälpmedlen i hyrsystemet har gjorts enligt plan. Kostnaderna för dessa 

avskrivningar har blivit ca 300 kkr lägre än budgeterat, detta eftersom färre hjälpmedel har 

behövt köpas in. Bättre kvalitet på hjälpmedelsprodukterna och tydligare rutiner har inneburit, 

att produkterna kan användas under längre tid. 

ID Planerade investeringar på Medelpunkten har inte kunna genomföras under våren 2011. 

Eftersom fastigheten haft omfattande fuktskador har arbete med att få funktionsdugliga 

lokaler fått prioriteras innan ytterligare investeringar i form av t.ex. tvättautomat för 

hjälpmedel har kunnat införskaffas. Detta har medfört, att nivån rör avskrivningar på 

Medelpunktens egen maskinutrustning har blivit lägre än budgeterad. 

ID Principerna för hur tillbehören till hjälpmedel skall värderas i bokslutssammanhang 

ändrades under 2009 i samband med att ett uppgraderat datastöd möjliggjorde en mer 

verksamhetsanpassad kostnadsredovisning. 

För tillbehör utlevererade före oktober 2008 har direktionen tidigare beslutat, att nedskrivning 

skall ske successivt under ett antal år fr.o.m. 2010. Under första halvåret 2011 har tillbehör 

rör ett värde motsvarande 1 080 kkr rörts bort ur systemet vilket belastar resultaträkningen. 

Direktionen kommer under hösten 2011 att ta ställning till om den återstående posten om ca 

4,8 milj kr kan skrivas ned i sin helhet i samband med årsbokslutet. 

De överskott som verksamheten förväntas visa vid utgången av året har till största delen 

uppkommit genom hyresintäkter för hjälpmedel. Eftersom nedskrivning av tillbehör också 

den i sin helhet är hjälpmedelsrelaterad är en total nedskrivning av den återstående posten 

rimlig med hänsyn till det förväntade resultatet. Hänsyn till en sådan nedskrivning har tagits i 

prognosen för 2011 års resultat. 

Sammantaget är kostnaderna 884 kkr lägre än budgeterat. 

Resultatför finansiella poster: 

ID Förbundets kostnader rör räntor motsvarar efter första halvåret 56 % av budget. Inga nya 

lån har tagits upp under första halvåret 2011. Förbundets upplåning baseras fortfarande på 

rörlig ränta. Räntekostnaderna överstiger budgeten med 24 kkr vid halvårsskiftet. 

Delårets resultat är därmed sammanlagt ett överskott på 4 423 kkr vilket är 3 393 kkr utöver 

budget. 

Balansräkningen för första halvåret 2011 

Anläggningstillgångar 

Medelpunktens anläggningstillgångar utgörs huvudsakligen av de hyreshjälpmedel som finns 

hos enskilda brukare samt hjälpmedel på eget lager och omfattar enbart individmärkta 

huvudhjälpmedel. Från och med 2010 har tillbehör till hjälpmedel klassificerats om från 

anläggningstillgång till omsättningstillgång. Avskrivningar av anläggningstillgångarna har 

gjorts enligt plan. Värdet av hjälpmedel på lager har ökat beroende på nya inköpsavtal. 

Anläggningstillgångarna i form av huvudhjälpmedel har efter gjorda avskrivningar ett värde 

på 31 122 kkr.

3 

Omsättningstillgångar 

Förbundets omsättningstillgångar utgörs av tillbehör och reservdelar till ett sammanlagt värde 

av 8 027 kkr. Av dessa utgörs 4 892 kkr av sådana tillbehör som finns registrerade före 2008 

hos brukare och där direktionen under 2010 har fattat beslut om successiv nedskrivning av 

posten under ett antal år. För 2011 finns i budget 2300 kkr upptagna för detta ändamål, 

nedskrivningar under första delen av 2011 har gjorts med 1 080 kkr. Värdet för 

omsättningstillgångarna har ökat, detta beroende på att nya inköpsavtal medför behov av ett 

bredare reservdels- och tillbehörssortiment för att kunna ha såväl tidigare upphandlat som nytt 

sortiment tillgängligt. 

Sammanlagt uppgår värdet av förbundets hjälpmedelsrelaterade anläggnings - och 

omsättningstillgångar till 39 149 kkr. 

Inventering av samtliga lager har gjorts i juni med gott resultat. 

Eget kapital och skulder 

Under första halvåret 2011 har inga nya lån tagits upp. Aktuelllåneskuld uppgår efter första 

halvåret till 16000 kkr. Omfattande amorteringar gjordes vid utgången av 2010 efter 

direktionens beslut. 

Belåningsgrad är vid halvårsskiftet 41 %. Av den lånepolicy som direktionen antog i augusti 

2008 framgår att förbundets belåningsgrad inte bör överstiga 75 %. 

Hjälpmedelsverksamheten första halvåret 2011 

Hyrsystemet 

I kommunalförbundet har sedan tidigare fattats beslut om att tillämpa ett hyrsystem för 

förmedling av hjälpmedelsprodukter till medlemskommunerna. 

Hyrsystemet fungerar utifrån tidigare fastlagda principer. 

Köp av hjälpmedel 

Medlemskommunerna kan förutom att hyra och köpa brukarbundna hjälpmedel också köpa 

till vårdboenden. 

Sortimentförteckning 

Sortimentsfårteckningen avseende hjälpmedel har reviderats under april. 

Upphandlingar 

Under våren har ett antal nya avtal får hjälpmedelsköp trätt i kraft, vilket inneburit arbete på 

Medelpunkten i form av visnings- och utbildningsaktiviteter, samt registervård. 

Upphandlingsarbete för ytterligare några avtalsområden har påbörjats. 

Lokalerna 

Under fårsta halvåret har ett omfattande engagemang fått läggas ner av förvaltningen får att 

komma till rätta med fuktskador som drabbat delar av de hyrda lokalerna. 

Personal 

Verksamheten har under våren haft långtidssjukskriven personal. I vissa fall har inte vikarier 

kunnat anskaffas i tillräckligt stor omfattning. 

...:-1DO-

4 

Övrig f6rbundsverksamhet 

Direktionen fastställde i samband med budget får 2011 ett måldokument får verksamheten, 

Mål 2011. Målen har formulerats utifrån direktionens reglemente, instruktion, 

verksamhetsplaner, fårskrivarenkäten, kvalitets - och miljömanualen enligt ISO 9001 och 

14001 samt antagen lånepolicy. 

Direktionen har i detta sammanhang beslutat, att en enkätundersökning skall göras vartannat 

år riktad till samtliga fdrskrivare inom Medelpunktens upptagningsområde. Enkäten har 

tidigare genomfårts 2005, 2007 och 2009, och genomfördes nu under april-maj 2011. 

Resultatet av enkäten kommer att ligga tm grund fdr utvärdering av måldokument samt 

framtagande av reviderade mål för 2012. 

Det uppgraderade datasystemet Sesam som introducerades i oktober 2008 och som i starten 

fårorsakade en hel del driftstörningar, har fårbättrats i sina funktioner vilket har möjliggjort 

bättre analyser. 

Samråd har ägt rum med medlemskommunerna avseende bokslutet fdr 20] O. 

Möten med verksamhetsgruppen äger rum 1 ggrimånad, verksamhetscheferna har haft en 

överläggning. 

För återstoden av 20] l fokuserar verksamheten på att fortsätta ytterligare fdrbättringsarbete 

med den interna kontrollen genom arbete med uppfåljningar och rutiner. Följande åtgärder 

kan nämnas särskilt: 

Utbildningar av fårskrivare äger rum kontinuerligt. 

Hyresprissättningen kommer att ses över i samband med budget för 20]2. 

Varukatalogen som fårskrivarna använder vid beställning av hjälpmedelregistervårdas och 

utvecklas i ett gemensamt arbete som alla enheter på Medelpunkten deltar i. 

Avseende tillbehör pågår ett omfattande arbete för att rensa ut och få konekta saldon i 

systemet, vilket bl.a. innebär att ett underlag för en total nedskrivning av tillbehör 

utlevererade till brukare före 2008 kommer att tas fram. 

Organisationsöversyn pågår för en del av verksamheten vilket kommer att ge bättre 

förutsättningar för den administrativa enheten på f6rbundet. 

Helsingborg 2011-09-15 

....101,."

5 


Org.nr. 222000-1594 

Resulta.träkning 

2010-01·01 2010-01·01 

Budget 2011-01·01 Prognos 

·2010-06- -2010-12- 

2011 2011·06-30 2011 

30 31 

Belopp i kkr 

Not 

Rörelsens intäkter 

Försäljning 11 000 1 7120 14216 6396 13754 

Hyresintäkter hjälpmedel 37200 2 19607 39500 18193 37500 

Övriga intäkter 4000 3 1 906 3734 2606 4196 

52200 28633 57450 27195 55450 

Rörelsens kostnader 

Material -19400 -10092 -20184 -9874 -20547 

Övriga externa kostnader -5680 -2604 -5208 -2600 -5512 

Personalkostnader -13320 4 -6074 -12644 -5857 -11831 

Avskrivningar maskiner o inventarier -500 5 -156 -314 -151 -327 

Avskrivningar hjälpmedel -8500 6 -3959 -7522 -4579 -8868 

Nedskrivningar av oms.tillg. utöver normala 

nedskrivningar 

-2300 7 -1 081 -5972 -1273 -3870 

-49700 -23966 -51844 -24334 -50955 

Rörelseresultat 2500 4667 5606 2861 4495 

Resultat från finansiella poster 

Ränteintäkter och liknande resultatposter - - - 72 

Räntekostnader och liknande resultatposter -440 -244 -488 -218 -497 

-440 -244 -488 -218 -425 

Resultat efter finansiella poster 2060 4423 5118 2643 4070 

Arets resultat 2060 4423 5118 2643 4070 

__ ":'"102 __

6 


Org.nr. 222000-1594 

Balansräkning 2011-06-30 2010-06-30 2010-12-31 

Belopp i kkr 

TILLGANGAR 

Not 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 8 169 154 133 

Inventarier, verktyg och installationer 9 475 602 501 

Hjälpmedel 10 31 122 31568 31522 

Summa anläggningstillgångar 31766 32324 32156 

Omsättningstillgångar 

Varulager 

Tillbehör och reservdelar 11 8027 10886 8338 

Kortfristiga fordringar 

8027 10886 8338 

Kundfordringar 734 1181 1113 

Övriga fordringar 12 1 345 832 1703 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 575 620 613 

2654 2633 3429 

Kassa och bank 14 11 713 24590 7393 

Summa omsättningstillgångar 22394 38109 19160 

SUMMA TILLGANGAR 54160 70433 51316 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 18 

Bundet eget kapital 8036 8036 8036 

Fritt eget kapital 

Balanserad vinst 5671 4857 4857 

Arets resultat 4423 2642 4070 

Långfristiga skulder 

18130 15535 16963 

Banklån 15 16000 31000 16000 

Kortfristiga skulder 

16000 31000 16000 

LeverantörsskuIder 3142 3861 3377 

Övriga kortfristiga skulder 16 14242 17876 12737 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 2646 2161 2239 

20030 23898 18353 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 54160 70433 51316

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 

Belopp i kkr Not 2011·06·30 2010·12·31 

Ställda säkerheter 

För egna skulder och avsättningar 

Företagsinteckningar 

Inga 

Inga 

Ansvarsförbindelser Inga Inga 

Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 

Belopp i kkr om inget annat anges 

Arsredovisningen har upprättats i enlighet med Arsredovisningslagen och Kommunala redovisningslagen. 

Värderingsprinciper m m 

Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. 

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. 

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. 

Avskrivning på hjälpmedel sker både när de är uthyrda och när de finns i lager. 

Fr o m okt 2008 kostnadsförs tillbehören direkt. 

Avskrivningar maskiner o inventarier 

Maskiner och andra tekniska anläggningal 

Inventarier, verktyg och installationer 

Datorer 

5 år 

5 år 

3 år 

Avskrivningar hjälpmedel 

Rollatorer 

Manuella rullstolar 

Sängar o sänglyftar 

Övriga hjälpmedel 

3-4 år 

5 år 

10 år 

5 år 

Huvudhjälpmedlen skrivs av med 80%, dvs samtliga huvudhjälpmedel har efter den planenliga avskrivningen 

ett restvärde uppgående till 20%. 

Fordringar 

Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. 

Varulager 

Varulagret har värderats till 100% av standardkostnaden (=inköpspriset) avseende nyinköpta tillbehör som inte 

levererats ut till mottagare omgående. Begagnade tillbehör har värderats till 70% av aktuell standarkostnad för 

tillbehöret. Varulagret innehåller även preliminärt värde av godsmottagna men ej fakturaavstämda inköp. 

Motsvarande belopp redovisas som en interimsskuld. 

Omklassificeringar 

Fr o m 2010 klassificeras samtliga huvudhjälpmedel som anläggningstillgångar oavsett om hjälpmedlet hyrs ut 

för tillfället eller ligger på lager, medan alla tillbehör till hjälpmedel samt reservdelar redovisas som lager 

under omsättningstillgångar. 

-104-

Not 1 Försälining 2011-06-30 Prognos 2011 2010-06-30 2010-12-31 

Försäljning hjälpmedel till enskilda brukare 4387 8775 3797 8711 

Försäljning hjälpmedel till vårdboende 2699 5400 2576 4914 

Övrig försäljning 34 41 23 129 

7120 14216 6396 13754 

Not 2 Hyresintäkter hjälpmedel 2011-06-30 Prognos 2011 2010-06-30 2010-12-31 

Hyresintäkter för hjälpmedel 19607 39500 18193 37500 

Not3 Övriga intäkter 2011-06-30 Prognos 2011 2010-06-30 2010-12-31 

Service av hjälpmedel 811 1900 1385 2177 

Frakter 626 1300 700 1304 

Avg Kommunförbundet 234 234 233 232 

Övriga intäkter 235 300 288 483 

1906 3734 2606 4196 

2011-01-01 2010-01-01 2010-01-01 

Not4 Anställda. personalkostnader. arvode -2011-06-30 -2010-06-30 -2010-12-31 

Medelantalet anställda 23 19 22 

Varav kvinnor 34% 36% 37% 

Varav män 66% 64% 63% 

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 

Direktion 246 190 424 

Anställda 4186 4024 7976 

Summa 4432 4214 8400 

Sociala kostnader 1 571 1563 3187 

(varav pensionskostnader) (197) (231) (485) 

Avtal om särskilt avgångsvederlag har inte träffats. 

~l05-

2011-01-01 2010-01-01 2010-01-01 

Sjukfrånvaro -2011-06-30 -2010-06-30 -2010-12-31 

Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 9% 4% 4% 

Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande 

sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 54% 19% 42% 

Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid: 

Sjukfrånvaron fördelad efter kön: 

Män 8% 5% 6% 

Kvinnor 10% 2% 2% 

Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori: 

29 år eller yngre 9% 7% 3% 

30-49 år 9% 5% 7% 

50 år eller äldre 10% 2% 3% 

2011-01-01 2010-01-01 2010-01-01 

Not 5 Avskrivning av maskiner o inventarier -2011-06-30 Prognos 2011 -2010-06-30 -2010-12-31 

Maskiner och andra tekniska anläggningar -22 -44 -21 -42 

Inventarier, verktyg och installationer -134 -270 -130 -285 

-156 -314 -151 -327 

2011-01-01 2010-01-01 2010-01-01 

Not 6 Avskrivning av hjälpmedel -2011-06-30 Prognos 2011 -2010-06-30 -2010-12-31 

avskr.tid 

Rollatorer 3 år -582 -1 106 -686 -1319 

Manuella rullstolar 5 år -1 334 -2535 -1 633 -3102 

Sängar o sänglyftar 10 år -376 -714 -435 -850 

Arbetsstolar 5 år -280 -532 -335 -644 

Hygienhjälpmedel 5 år -230 -437 -267 -522 

Kognitionshjälpmedel 3 år -161 -306 -108 -252 

Lyftar 5 år -117 -222 -173 -327 

Madrasser o sittdynor 5 år -534 -1 015 -613 -1191 

Övrigt 5 år -345 -656 -329 -661 

-3959 -7522 -4579 -8868 

Not 7 

Nedskrivning av oms.tillg (tillbehör) utöver normala nedskrivningar 

Nedskrivningen hänför sig till tillbehör för hjälpmedel som anskaffades före oktober 2008. Därefter har tillbehör 

kostnadsförts direkt, då leverans till mottagare sker omgående efter att tillbehören har ankommit till Medelpunkten. 

Fr o m 2010 klassificeras uthyrda hjälpmedel, tillbehör som en omsättningstillgång vilka tidigare har klassificerats som 

en anläggningstillgång. 

Not 8 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 

2011-06-30 

2010-06-30 

2010-12-31 

Ackumulerade anskaffningsvärden 

Vid årets början 

237 

286 

286 

Nyanskaffningar 

58 

Omklassificeringar 

-47 

Avyttringar och utrangeringar 

-2 

295 

286 

237 

-106-

Ackumulerade avskrivningar enligt plan 

Vid årets början -104 -111 -111 

Omklassificeringar 47 

Avyttringar och utrangeringar 2 

Arets avskrivning enligt plan -22 -21 -42 

-126 -132 -104 

Redovisat värde vid årets slut 169 154 133 

Not 9 Inventarier. verktyg och installationer 2011-06-30 2010-06-30 2010-12-31 

Ackumulerade anskaffningsvärden 

Vid årets början 2020 2490 2490 

Nyanskaffningar 108 65 118 

Om klassificeringar 56 

Avyttringar och utrangeringar -22 -19 -644 

Ackumulerade avskrivningar enligt plan 

2106 2536 2020 

Vid årets början -1 519 -1 814 -1814 

Omklassificeringar -56 

Avyttringar och utrangeringar 22 10 636 

Arets avskrivning enligt plan -134 -130 -285 

-1 631 -1934 -1519 

Redovisat värde vid årets slut 475 602 501 

Not 10 Hiälpmedel 2011-06-30 2010-06-30 2010-12-31 

Huvudhjälpmedel, hos brukare 27957 28973 28968 

Huvudhjälpmedel, ej hos brukare 3165 2595 2554 

31 122 31568 31522 

Not 11 Tillbehör o reservdelar 2011-06-30 2010-06-30 2010-12-31 

Tillbehör o reservdelar på lager 3135 2317 2366 

Tillbehör hos brukare 4892 8569 5972 

8027 10886 8338 

Not 12 Övriga fordringar 2011-06-30 2010-06-30 2010-12-31 

Övrig fordran 10 4 

Skattekonto 1 502 592 

Reglering avräkningskontot 1344 320 1107 

1345 832 1703 

-107-

Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäktel 2011-06-30 2010-06-30 2010-12-31 

Hyror 312 395 426 

Övriga poster 263 225 187 

575 620 613 

Not 14 Checkräkningskredit 2011-06-30 2010-06-30 2010-12-31 

Beviljad kreditlimit 2500 2500 2500 

Outnytljad del -2500 -2500 -2500 

Utnyttjat kreditbelopp 

Not 15 Långfristiga skulder 2011-06-30 2010-06-30 2010-12-31 

Banklån för investering av hjälpmedel 16000 31000 16000 

16000 31000 16000 

Not 16 Övriga kortfristiga skulder 2011-06-30 2010-06-30 2010-12-31 

Avräkningskonto moms 2349 2328 1919 

Banklån finansiering av tidigare insatt kapital 2500 

Reglering avräkningskontot 43 848 612 

Förskott från medlemskommunerna 11 683 12023 10025 

Personalens källskatt 167 177 181 

14242 17876 12737 

Not 17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

2011-06-30 

2010-06-30 

2010-12-31 

Semesterlöner o löner 

Sociala avgifter 

Beräknad pensionskostnad inkllöneskatt 

845 

471 

346 

767 

463 

325 

581 

401 

600 

Övriga poster 

984 

606 

657 

2646 

2161 

2239 

Not 18 Eget Kapital 

Vid årets början 

Aterbetalt till medlemskommunerna 

Arets resultat 

Vid årets slut 

Bundet 

kapital 

8036 

8036 

Fritt eget 

kapital 

8927 

-3256 

4423 

10094 

-108-

Utvärdering av Mål 2011 1 

delår 

Direktionen för Kommunalförbundet Medelpunkten fastställde i november 2010 ett måldokument Mål 2011, 

som tillsammans med budget för 2011 har utgör riktlinjer för förbundets arbete 2011. I detta dokument beskrivs hur 

verksamheten har arbetat under första halvåret 2011, och i vilken omfattning uppsatta mål har kunnat infrias. 

Läsanvisningarför Utvärdering av Mål 2011: 

Verksamheten värderas utifrån 6 perspektiv: 

Kontakten med medlemskommunerna 

Ekonomi 

Service 

Process och arbetssätt 

Medarbetare 

Utveckling!framtid 

Varje perspektiv innehåller inriktningsmål, resultatmål och mått. Målen följs upp med hjälp av mätetal och målvärde 

för att se hur utfallet ser ut. 

Bedömning av måluppfyllelse görs också genom färgerna rött, gult och grönt där rött betyder, att utvecklingen under 

året varit undermålig medan grönt innebär att målet är uppfyllt. När ingen färg finns angiven innebär det att ingen mätning 

har utförts under året. 

I 

-L 

'o 

,(o 

I

Bilaga 2 

Sida 3 av8 

Delårsbokslut 2011 


Vision/uppdrag: Kommunalförbundets uppdrag är att svara för medlemskommunernas 

behov av hjälpmedelsförsörjning 

Verksamhetside: Medlemskommunerna ska genom sitt medlemskap i kommunalförbundet 

tillförsäkras en effektiv hjälpmedelsförörjning såväl proffessionellt som ekonomiskt 

Kontakt med medlemskommunerna 

Inriktningsmål: 

Medlemskommunerna skall uppfatta MP som en professionell förmedlare av hjälpmedelstjänster 

Medlemskommunerna skall vara nöjda med det bemötande och den service som ges av MP 

Sammantagen bedömning 

Angiven servicenivå för hjälpmedelsförsörjningen har kunnat hållas. 

Målsättningen att ha en god och tydlig kommunikation med medlemskommunerna 

är till största delen uppfylld och under positiv utveckling. 

MP:smål: 

Identitet/varumärke: 

Att med hög kompetens och ett 

professionellt bemötande 

garantera medlemskommunerna 

Mätetal 

Servicenivå avseende leveranstider, 

väntetider för utprovning och/ 

eller teknisk service. 

Målvärde 

2 veckor 

Utfall 

Kommentarer 

snabba leveranser, reparationer 

samt rekonditionering av hjälpmedel 

Klara av att lämna service enligt 

def nivå. 

Dialog/Information/Samverkan 

Att löpande till olika beslutsnivåer 

förmedla hur verksamheten 

fungerar 

Enkät till samtliga förskrivare 

Samrådsmöte med medl.kommunerna 

Besök på varje socialnämnd. 

Möte med verksamhetgruppen 

Möte med verksamhetschefer 

Lägst värde 

4 på en 

sexgradig 

skala 

2 ggr/år 

1 ggr/år 

1 ggr/mån 

2 ggr/år 

Enkätundersökning är genomförd våren 2011 

Aktuellt under 2:a halvåret (i anslutning till enkäten) 

Utbildning av förskrivare 

Enl plan 

Sammanlagt har 478 deltagare noterats på utbildningar och visningar 

Information om MP:s verksamhet 

ska finnas lättillgänglig för medlemkommunerna. 

Ny struktur för hemsidan 

Enl plan 

1- 

Arbete är påbörjat 

I 

........ 

........ 

'o 

I

Bilaga 2 

Sida 4 av 8 

EI

Bilaga 2 

Sida 5 av 8 

Service 

Inriktningsmål 

MP skall upprätthålla servicegarantier för sin hjälpmedelsverksamhet 

Dessa skall vara accepterade av medlemskommunerna 

MP skall fortlöpande utveckla nuvarande servicegarantierför sin hjälpmedelsverksamhet 

Sammantagen bedömning: 

MP:smål: 

Identitet och varumärke 

Att uppsatta servicegarantier 

för väntetider uppnås 

Mätetal 

Leverans av hjm från MPjunderlev, standard 

Leverans av hjm från MPjunderlev, åtgärd 

Servicenivån fungerar bra i de delar MP kan styra förutsättningarna. Problem med vissa leverantörer 

påverkar servicenivån. Uppföljning görs i form av vitesrapporter. 

I kommunikationen med kommunerna är det ibland oklart vilken ansvarsnivå som tar vid när 

förskrivarnas mandat inte räcker till. Positiv utveckling är dock på gång. 

Målvärde Utfall Kommentarer 

lv 

2v 

Underleverans från leverantör fungerar ibland inte bra nog. 

Underleverans från leverantör fungerar ibland inte bra nog. 

Väntetid reparation av hjälpmedel 

Väntetid akut rep av hjälpmedel 

Väntetid utprovning konsulent 

inom 10 arb dag 

dag 

påbörj inom 

8tim 

inom 14dag 

Inleverans från leverantör 

Enligt avtal 

Vissa leverantörer har svårt att hålla avtal 

upphandlade enligt LOU 


MP:s servicegarantier ska vara väl 

förankrade hos medl.kommunerna 

och MP:s egna medarbetare 

Möte med verksamhetgruppen 

Möte med verksamhetschefer 

Förskrivarenkät 

Personalmöte 

Uppföljning av avvikelser 

199rjmån 

2ggrjår 

Vart annat år 

199rjmån 

2ggrjmån 

I 

........ 

'........ 

I'V 

I

Bilaga 2 

Sida 6 av 8 

Process och arbetssätt: 


MP:s verksamhet skall utvecklas kontinuerligt utifrån ny vetenskap, nya produkter, 

ny produktinformation, nya arbetsmetoder och övrig ny kunskap som leder till 

ökad professionalitet 

MP:s arbetsformer skall vara väl förankrade hos den egna personalen samt 

hos medlemskommunerna 


MP har höga krav på sina medarbetare om processkunskap utifrån verksamhetens certifiering, 

vilket innebär att det ibland skulle behövas mer utrymme för internt utvecklingsarbete än vad 

som är möjligt med nuvarande organisation. 

För utbildningar som erbjuds kommunernas förskrivare har även där prioriteringar fått göras 

utifrån resurserna på MP. Genom omstrukturering av datasystem och inre effektivisering håller 

dock större utrymme på att åstadkommas för detta i framtiden. 

MP:smål: 

Identitet/Varumärke 

MP:s kvalitetscertifiering enligt 

ISO 9001 samt miljöcertifiering 

Mätetal 

Upprätthållande av certifikat 

Målvärde 

Utfall 

Omcertifiering I ---] 

Kommentarer 

Omcertifiering är planerad till oktober 2011 

enligt ISO 14001 skall vara normgivande 

för verksamheten 


Kunskap om kvalitets-och miljö 

Processkunskap 

Känna till 

Ständiga anpassningar av processer i verksamheten gör att 

certifieringen skall finnas hos all 

egna proc 

denna del är färskvara som kräver stort engagemang av 

personal på MP. 

medarbetarna 

MP:s riktlinjer för förmedling av 

hjäipmedel (hyra/köp) samt övriga 

tjänster skall vara kända av för 

Avvikelser 

O-vision 

Stor personalgrupp (200 förskrivare) med hög omsättning 

berörs 

skrivarna 

Utbildning av förskrivarna årligen 

om hyrsystemet 

och MP:s övriga riktlinjer 

Utbildning 

Antal genomgångna 

utbildningar 

Stor personalgrupp, en resursfråga för MP att hinna med 

att utbilda hela förskrivargruppen 

Utbildning av förskrivarna årligen i 

sortiment och handhavandefrågor 

Utbildning 

Antal genomgångna 

Prioriteras i förhållande till ovanstående område, eftersom 

detta är kunskap som behövs i förhållande till brukarna. 

utbildningar 

I 

-I. 

-I. 

(.,) 

I

Bilaga 2 

Sida 7 av 8 

Medarbetare 


MP ska uppfattas som en god och 

attraktiv arbetsgivare med en tydlig 

och positiv värdegrund 

MP:s personal ska informeras 

kontinuerligt om helheten i verksamheten 

för att kunna utveckla en 

gemensam värdegrund 


Sammantaget har målen för att medarbetarklimatet skall uppfattas som positivt uppfyllts. 

Det är dock stor spännvid i kompetens mellan vissa funktioner och vilka utvecklingsmöjligheter 

som står till buds för medarbetarna i organisationen. 

Sjukfrånvaron har åter stigit, l:a dagsintyg vid 5:e sjuktillfället tillämpas 

MP:smål: 


Löner sätts på ett strukturerat vis 

Mätetal Målvärde Utfall 

Utvecklingssamtal 

199r/år 

Lönesamtal 

199r/år 

- 

Kommentarer 

All personal skall känna tilllönekriterierna 

Användning av 

gemensam mall 

ja/nej 

Personalen ska ha god kompetens 

för sitt uppdrag i organisationen 

Utvecklingsplan 

upprättas 

ja/nej 

Ibland svårt att hitta lämpliga former för vidareutbildning 

för vissa funktioner i verksamheten 

Sjukfrånvaron skall minskas 

Samtliga anställda erbjuds en 

friskprofilunders genom företags 

hälsovården vart annat år 

Kortidsfrånvaro 

max4% 

Långtidsfrånvaro max 7% 

Antal som genomgått I I 

undersökning 

Utfallet är 4,14 %för korttidsfrånvaro 

Utfallet är 4,86% för långtidsfrånvaro (minst 60 dagar) 

Dialog/lnformation/Samver/can 

All personal ges tillgång till 

information om verksamheten 

Personalmöten 

1 ggr/mån 

Systematiskt arbetsmiljöarbete 

Enkät till personalen 

Skyddsrond 

1 ggr/år 

2 ggr/år 

I 

,:......L 

...... 

'..j::o 

I

Bilaga 2 

Sida 8av8 

Utvedding/framtid 


MP skall vara en lärande organisation som ständigt är beredd att flexibelt anpassa 

sig till förändringar i omvärlden 

MP ska bevaka produktutvecklingen inom hjälpmedelssektorn 

MP ska ha moderna affärsstödssystem 

MP ska utveckla samverkan med övriga hjälpmedelsverksamheter, framför allt 

i Skåne 


MP:smål: 


Verksamheten skall präglas av 

delaktighet, dialog och helhetssyn 

såväl internt som externt 

Mätetal 

Verksamhetsanalys i samband med 

delårsrapporterna 

Målsättningarna har kunnat fullföljas. Diskussion behöver dock föras med kommunerna om arbetet 

i sortimentgrupperna, där man ibland inte har förståelse för värdet av arbetet och att det är här som 

acceptansen för innehållet i Medelpunktens hyrsystem skaps. 

MP:s personal har i övrigt deltagit på överläggningar/utbildningar och informationer som berör 

verksamheten. 

Målvärde Utfall Kommentarer 

ja/nej 

Genom att de flesta mätningarna och bedömningarna av verksamheten 

har kunnat uppfyllas på ett godtagbart sätt 

blir bedömningen att målet är uppfyllt. 


Sortimentgruppen föreslår reviderad 

Sortimentförteckning 

ja/nej 

Förskrivarnas delaktighet varierar, vilket är en brist. 

sortimentförteckning 

Utveckla S2 

Rapporter avseende inköp/ 

ja/nej 

Internt arbete kvarstår, hänger samman med hur resurser kan 

logistik/ekonomi och statistik 

disponeras inom den administrativa gruppen på MP 

MP ska delta i förekommande 

aktiviteter lokalt, regionalt och 

Deltagande i aktiviteter 

ja/nej 

centralt 

I 

....... 

....... 

O'l 

I

KommunalfchrbulluJlet Medelpullllkten 

Rapport avseende granskning av 

delårsbokslut per 2011-06-30 

KPMGAB 

19 september 2011 

Antal sidor: 8 

©-2011 KPMGAB,theSwedishmember-firm of-KPMG 

International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 

-J L6:-


Delårsbokslut och helårsprognos - juni 2011 

2011-09-19 

IlluneJlu'HI 

l. Inledning 1 

2. Utlåtande l 

3. Sammanfattning 1 

4. Kommentarer till verksamhetsberättelsen 2 

4.1 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting 2 

4.2 Kommunalfårbundet Medelpunktens övergripande mål 2 

4.2.1 Verksamhetsmål 2 

4.2.2 Förbundsordning 3 

4.2.3 Lånepolicy 3 

5. Kommentarer till resultaträkning och helårsprognos 3 

5.1 Intäkter 3 

5.2 Kostnader 4 

5.3 Helårsprognos 4 

5.3.1 Årets resultat, omsättning 4 

5.3.2 Kostnader 4 

6. Kommentarer till väsentliga balansposter 4 

6.1 Anläggningstillgångar -hjälpmedel 4 

6.1.1 Avskrivningsprinciper 5 

6.2 Omsättningstillgångar 5 

6.2.1 Varulager 5 

6.2.2 Kundfordringar 7 

6.3 Långfristiga skulder 7 

6.3.1 Banklån 7 

6.4 Kortfristiga skulder 7 

6.4.1 Övriga kortfristiga skulder 7 

6.5 Granskad rutin 8 

6.5.1 Lönerutin 8 

-111-

KommumalfiJrbl14f1det Medelpunkten 

Delårsbokslut och helårsprognos -juni 2011 

2011-09-19 

10 Inledning 

Granskning har utförts av Kommunalförbundet Medelpunktens delårsrapport per 30 juni 2011. 

I denna rapport lämnas kommentarer till verksamhetsberättelsen och till väsentliga poster 

resultaträkningen, budgetuppföljningen och balansräkningen. 

Rapportens syfte är att utgöra underlag för de förtroendevalda revisorernas uttalanden i samband 

med fullmäktiges behandling av delårsrapporten. 

20 Utlåtande 

Vi bedömer att delårsrapporten i huvudsak ger en rättvisande bild av Kommunalförbundet 

Medelpunktens resultat och ställning per 30 juni 2011. Delårsrapporten har i allt väsentligt 

upprättats enligt den kommunala redovisningslagen. Det prognostiserade helårsresultatet visar ett 

ekonomiskt överskott med 5,1 mkr, vilket är l mkr högre än redovisat resultat för 2010 men 

bedöms rimligt i förhållande till utfallet i delårsbo1cslutet. 

30 Sammanfattning 

Våra iakttagelser och synpunkter återfmns under respektive avsnitt. Nedan sammanfattas några av 

de viktigare synpunkterna: 

o Budgeterat resultat för hela 2011 är 2,1 mkr, vilket kan jämföras med utfallet per 2011 

06-30 som uppgår till 4,4 mkr. Prognostiserat helårsresultat uppgår till 5,1 mkr, vilket 

bedöms rimligt. Det finansiella målet bedöms således kunna uppnås med god marginal. 

o 

o 

o 

I våras upptäc1ctes ett fel i intäktsredovisningen avseende internförsäljningen. Felet har 

genererats från affärssystemet Sesam. Det kvantifierade felet uppgår till ungefär 700 tkr. I 

delårsbo1cslutet innebär detta att omsättningen är 700 tkr för låg, vil1cet har en 

resultateffekt med motsvarande belopp. 

Förbundets avskrivningstider för individmär1cta hjälpmedel ifrågasätts fortfarande, då 

samtliga hjälpmedel efter full planenlig avs1crivning har ett bokföringsmässigt restvärde 

uppgående till 20 % av ans1caffningsvärdet. Enligt vår mening är en linjär avs1crivning 

ned till noll kronor en mer rättvisande avs1crivningsprincip. Därför uppmuntrar vi 

förbundet liksom i föregående revisionsrapport att se över sina avs1crivningsprinciper för 

att åstadkomma en så rättvisande bild som möjligt. 

Tillbehör som har anskaffats före oktober 2008 uppgår till 4,9 mkr efter en nedskrivning 

med 1 mkr under 2011, vilket överensstämmer med budget. Artiklarnas existens går att 

verifiera i Sesam, vil1cet inte är detsamma som att tillbehören fortfarande hyrs ut och 

genererar intäkter. Det föreligger således fortfarande en värderingsproblematik då 

.. ©.2011KPMG Bohlins.AB,theSwedishmembeLfiWJoL.. 

KPMG Internationai, a Swiss cooperative. All rights reserved. 

l 

=ll8,...


Delårsbokslut och helårsprognos -juni 20JJ 

20JJ-09-J9 

samtliga av dessa tillbehör har anskaffats fåre oktober 2008 och rimligen bör en stor del 

bedömas som inkurant. I prognosen får 2011 har fårbundet kalkylerat med att skriva ned 

posten till noll, vilket stöds av ÅRL eftersom postens existens och värdering inte går att 

verifiera. 



2011-09-19 

4.2.2 

Förbund§ordning 

I fårbundsordningen finns det riktlinjer angående det egna kapitalet. 

Bundet eget kapital ska uppgå till minst 10 % av balansomslutningen, beräknat vid ingången av 

innevarande räkenskapsår. När bundet eget kapital uppgår till 12,5 % ska avsättningar göras till 

fritt eget kapital. Totalt eget kapital får utgöra maximalt 25 % av balansomslutningen. 

I enlighet med förbundsordningen har förbundet gjort avsättning till bundet respektive fritt eget 

kapital. Överskjutande del har delats ut till kommunerna utifrån 2010 års resultat. Detta görs en 

gång per år utifrån det fastställda resultatet på årsbasis. 

4.2.3 

Lånepolicy 

Lånepolicyn innebär bland annat att upplåningsgraden inte bör överskrida 75 % av 

kommunalfårbundets anläggningstillgångar och varulager. 

Per 2011-06-30 uppgår belåningsgraden till 41 

lånepolicy. 

%, vilken innebär att fårbundet fOljer sm 

50 Kommentarer tiU resultaträkning

Kommwuuljörbundel1 Medelpunkten 


2011-09··19 

@ 

@ 

I årsbokslutet 2010 uppgick kassationskostnaderna till 3416 tkr, vilket var en ökning med 

2 090 tkr. Den stora ökningen berodde främst på att förbundet hade börjat rensa ut gamla 

tillbehör i allt större utsträckning och tillbehör anskaffade efter oktober 2008, hade gåtts 

igenom i sin helhet. Detta innebar att delar av kassationskostnaderna som togs 2010 var 

hänförliga till tidigare år och borde således ha belastats tidigare års resultat. Med dessa 

bakgrundsfakta torde kassationskostnaderna således bli betydligt lägre 2011. Men ändå 

uppgår kassationskostnaderna till 1 540 tkr i delårsbokslutet. Förbundet har inte kunnat ge 

någon rimlig förklaring till varför posten även under 2011 är fortsatt hög. 

Övriga kostnader bedöms rimliga i förhållande till granskade underlag. 

5.3.1 Årets re~mltat, omsättning 

Det prognostiserade resultatet på helårsbasis är 3,1 mkr högre än budget. Detta innebär att 

budgeterat resultat endast utgör 41 % av resultatet enligt prognosen. Budgeterad omsättning 

bedöms vara för låg, främst vad det gäller försäljningsintäkterna vilka utgör 65 % av budgeterat 

belopp. 

5.3.2 Ko§tnader 

Vad det gäller kostnader avser den största skillnaden mellan budget och prognos posten 

nedskrivningar gällande tillbehör som har anskaffats före oktober 2008. Dessa tillbehör kan 

varken identifieras fYsiskt eller rorsvaras värdemässigt. Prognosen för denna delpost är 3,7 mkr 

högre jämfårt med budget med beaktande av att prognostiserad nedskrivning kommer att ske till 

noll under 2011. En total nedskrivning av denna post stöds av ÅRL. 

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar har prognostiserats 1 mkr lägre än budget, då 

förbundet bedömer att de kommer att göra lägre investeringar än vad som inkluderades i 

budgeten. 

För övriga resultatposter är det inga avvikelser överstigande 1 mkr mellan budget och prognos. 

Vår bedömning är att helårsprognosen är upprättad med rimliga antaganden, utifrån utfallet i 

delårsbokslutet. 

60 Kommentarer till väsentliga baRanspostleIr 

6.1 Anläggningstillgån.gar -hjälpmedel 

Posten materiella anläggningstillgångar består till 98 % av hjälpmedel. Av samtliga hjälpmedel är 

90 % uthyrda. Från och med 2010 klassificeras samtliga huvudhjälpmedel som 

anläggningstillgångar oavsett om hjälpmedlet hyrs ut för tillfället eller ligger inne på lager. 

©2011 KPMG· BohlinsABrthe.Swedish member.firm of 

KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 

4 

-121-

KommufUsJjörbundet Medelpunkten 

De/årsboks/ut och he/årsprognos -juni 2011 

2011-09-19 

Hjälpmedlen hanteras i affårssystemet Sesam och har stämts av mot huvudboken. Netto har en 

mindre differens mellan Sesam och huvudboken uppstått, vilken inte har korrigeras i 

delårsbokslutet. Detta påvisar att det fortfarande finns en del brister i Sesam. Förbundet har inlår 

delårsbokslutet gjort en avstämningar uppdelad per månad mellan Sesam och huvudboken. 

Utifrån denna avstämning går det att utläsa vilket konto och belopp som differenserna kan 

kopplas samman med får respektive månad. 

Med hänsyn till att posten hjälpmedel uppgår till 31 mkr, vilket utgör 58 % av 

balansomslutningen, är det av stor vikt att fårbundet har en fungerande hantering av sina 

materiella anläggningstillgångar. Posten bör fortsättningsvis stämmas av varje månad. Eventuella 

differenser bör redas ut samt korrigeras i bokfåringen, får att upprätthålla kravet på god intern 

kontroll. 

6.1.1 Av§krivning§principer 

Förbundet tillämpar en avskrivningstid får hjälpmedel uppgående till 3-10 år. Men hjälpmedlen 

skrivs endast ner med 80 %. Detta innebär att samtliga hjälpmedel som enligt plan är helt 

avskrivna ändå har ett bokfåringsmässigt restvärde uppgående till 20 %. Enligt en av KPMG 

genomfård IT-granskning 2010 framgick det att det bokfårda restvärdet för de fullt avskrivna 

hjälpmedlen uppgick till 5,7 mkr. Motsvarande belopp har inte kvantifierats idelårsbokslutet, 

men bör uppskattningsvis inte skilja sig väsentligt från 2010 års siffra. 

Enligt RKR 11.1 skall anläggningstillgångar skrivas av systematiskt över tillgångens 

nyttjandeperiod. Nyttjandeperiod och därmed avskrivningstid definieras som den tid under vilken 

tillgången fårväntas utnyttjas får sitt ändamål. 

De hjälpmedel som inte längre nyttjas i verksamheten utrangeras. I samband med utrangeringen 

uppstår en utrangeringskostnad uppgående till resterande 20 %. Det betyder att om samtliga 

tillgångar fullt avskrivna enligt plan utrangeras skulle det medfåra en utrangeringskostnad 

uppgående till ungefår 5,7 mkr, enligt ovanstående resonemang. 

Ett hjälpmedel nyttjas tills det utrangeras. Enligt vår mening är en linjär avskrivning ned till noll 

kronor en mer rättvisande avskrivningsprincip. Därför uppmuntrade vi fårbundet redan under 

2010 att se över sina avskrivningsprinciper får att åstadkomma en så rättvisande bild som möjligt. 

Förbundet har vid granskningstillfållet av delårsbokslutet ännu inte fattat något beslut angående 

eventuellt ändrade avskrivningsprinciper. 

602 Omsättningstillgångar 

I samband med uppgradering av datorsystem hösten 2008 förändrades hanteringen av tillbehör till 

uthyrda hjälpmedel. Tidigare har dessa tillbehör redovisats som anläggningstillgångar, men från 

och med 2010 klassificeras posten som varulager, vilken per 2011-06-30 uppgår till 4,9 mkr. 

6.2.1 Vandager 

6.2.1.1 Lager hjälpmedel, tillbehör anskaffade/öre oktober 2008 

Av varulagrets värde utgörs 61 % (4,9 mkr) av tillbehör till hjälpmedel som aktiverades innan 

oktober 2008. 

- ._-© 20-11K~MG.Bohlins.AB..the.Swedish-member-firm of 

KPMG International. a Swiss cooperative. All rights reserved. 

5 

..,..1 .. 22..,..



2011-09-19 

Underlag för att verifiera posten har plockats fram från Sesam. Det framgår även att tillbehören 

har köpts in under perioden 2005-2008 och värderas till 70 % av standardkostnaden. 

Men trots att artiklarnas existens går att verifiera i Sesam betyder det inte med säkerhet att 

tillbehören fortfarande hyrs ut och genererar intäkter. Det föreligger även en 

värderingsproblematik, då samtliga artiklar är anskaffade före oktober 2008. Direktionen har 

beslutat att återstående värde skall skrivas ned till noll t o m 2013. Resulterar arbetet med att gå 

igenom återstående artiklar i Sesam i en högre nedskrivning per år, bör detta emellertid beaktas 

redovisningsmässigt. 

I prognosen för 20 Il har förbundet kalkylerat med att skriva ned posten till noll, vilket stöds av 

ÅRL eftersom postens fYsiska existens och värdering inte går att verifiera. 

6.2.1.2 Lager hjälpmedel, icke inventarier (tillbehör och reservdelar) 

Denna del av lagret uppgår till 3 135 tkr och består av tillbehör samt reservdelar. De tillbehör som 

köps in men inte utlevereras till mottagare direkt, läggs in med ett lagersaIda motsvarande 100 % 

av inköpspriset (standardkostnaden). Begagnade tillbehör som tas i retur och bedöms kunna 

återanvändas läggs in med ett lagervärde uppgående till 70 % av inköpspriset för respektive 

artikel. Inköpsprisen uppdateras löpande i Sesam efter upphandlingar. 

Detta lager har ökat med 30 % jämfört med årsbokslutet 2010. Ökningen beror främst på att 

förbundet har ett större sortiment, vilket är en effekt av de nya avtalen. I praktiken innebär detta 

att Medelpunkten behöver lagerhålla tillbehör och reservdelar till såväl nya som gamla 

hjälpmedel. En annan bidragande faktor till det ökade lagersaldot är att förbundets returhantering 

har förbättras. 

De artiklar som ingår i lagret är inlagda på artikelnivå men det går inte att identifiera varje enskilt 

tillbehör i Sesam. Någon åldersfördelad lagerlista fl1ll1s således inte att tillgå, vilket försvårar 

värderingen. Detta innebär även att det inte går att fastställa åldern på tillbehören eller hur många 

gånger ett returtaget begagnat tillbehör faktiskt har tagits i retur. Med hänsyn till att returtagna 

hjälpmedel läggs in till ett värde av 70 % baserat på aktuell standardkostnad innebär detta en så 

kallad uppskrivning då standardkostnaden överstiger det ursprungliga anskaffningsvärdet. 

Sammanfattningsvis värderas tillbehören till 100 % respektive 70 % oavsett ålder enligt ovan 

nämnda princip och någon inkuransbedömning görs således inte i samband med lagervärderingen. 

Därrnr är det viktigt att förbundet har goda inventeringsrutiner där gamla lagervaror plockas bort. 

Detta för att minimera risken för att lagret blir övervärderat p.g.a. inkuranta tillbehör som är 

värderade till aktuell standardkostnad. 

Kostnadsförda inventeringsdifferenser uppgår till 57 tkr, vilket är en stor minskning jämfört med 

årsbokslutet 2010 (678). De minskade differenserna beror på att förbundet har fårbättrat sina 

rutiner gällande sänghanteringen, vilka de stora differenserna var hänförliga till fåregående år. 

© 2011 KI'MG Bohlins AB;-the-Swedish member-firm of 

KPMG International, a Swiss cooperalive. All rights reserved. 

6 

-J23-


Delårsbokslut och helårsprognos - juni 20Il 

2011-09-19 

6.2.2 Kundfordringar 

6.2.2.1 Intern kontroll 

Förbundet har en manuell hantering avseende kundfakturor, vilket kan medfora en sämre intern 

kontroll. Under hösten 2010 har redovisningssystemet Visma Global implementerats. Men någon 

integrering mellan fakturering, kundreskontran och huvudboken har ännu inte gjorts trots att det 

var planerat under våren 2011. Då detta kommer att öka den interna kontrollen är det viktigt att 

integreringen kommer att ske snarast. Vi erfar nu att detta kommer att äga rum efter att 

delårsbokslutet är färdigbehandlat, vilket är positivt. 

Kundreskontran hanteras i nuläget i en extern excelfi1, vilken stäms av mot huvudboken varje 

månad. 

6.2.2.2 Osäkra kunJjordringar/luuulförluster 

Vid vår granskning fanns det inga äldre obetalda kundfordringar. 

6.3 Långfristiga skulder 

6.3.1 Banklån 

Under 2008 fastställde direktionen en lånepolicy for Medelpunkten vilken skall uppfyllas inom en 

treårsperiod med start 2008. Av lånepolicyn framgår att det långsiktiga målet avseende 

upplåningsgraden är att summan av lång- och kortsiktiga lån inte bör överskrida 75 % av det 

sammanlagda värdet av fårbundets anläggningstillgångar och varulager. Belåningsgraden per 

2011-06-30 uppgick till 41 %, vilket innebär att det långsiktiga målet enligt lånepolicyn således är 

uppfyllt med god marginal. 

I delårsbokslutet uppgår Medelpunktens banklån till 16 000 tkr d v s posten är ofårändrad sedan 

foregående årsbokslut. Räntekostnaderna uppgår till 235 tkr, vilket kan jämföras med 485 tkr i 

årsbokslutet 2010. Lånet är i sin helhet amorteringsfritt från och med 2011 och räntekostnaderna 

bedöms rimliga. 

6.4 Kortfristiga skulder 

6,4,.1 Övriga kortfristiga skulder 

Posten består till 83 % av forskott från kommunerna, vilket uppgår till 12 mkr. 

--- © 201-1-KPMG-BohlinsAB,-the Swedish-mamber-firmof-- 


7 

-124-


Delårsbokslut och helårsprognos -juni 2011 

2011-09-19 

Lönerutin 

Förbundets interna kontroll gällande lönehanteringen bedöms sammanfattningsvis vara bra. I 

rapporteringen från föregående år uppmanades kommunalförbundet att löpande ta ut logglistor 

från lönesystemet. Dessa listor skulle innehålla samtliga förändringar av fasta register i 

löneprogrammet. Förbundet har möjlighet att ta ut logglistor från löneprogrammet, men har valt 

att istället låta förbundschefen gå igenom samtliga lönespecifJlcationer varje månad. 

Förbundschefen godkänner även löneunderlaget genom att signera löneutbetalningslistan, vilket 

är en tillfredställande kontrollfunktion. 

KPMGAB 

1IZ~~1 

,,/, / 

jufi /. //t! It~ 

tif~ bl" sson 

lerad kommunal revisor 

c:Y 

;t./I e 

Annette Persson 

Revisor 

-- @-2011 KPMG-BohlinsAB;- the Swedish memberlirm 01 


8 

.".,125--

KOmmlUlllJl21förbllJlHlldlett M





2011-10-12 

Blad 

4 

KS § 271 

Dnr. KS 26/11 -903 

Beslutslogg kommunfullmäktige 2011 


För att säkerställa verkställigheten av beslut fattade av kommunfullmäktige förs 

det från och med 2009 en rutin för uppföljning, en beslutslogg. 

Vid varje kommunstyrelsesammanträde kommer en förteckning bifogas, över 

de fattade fullmäktigebeslut som skall verkställas, har bordlagts eller återremitterats. 

Beslut 


1. Redovisningen daterad 2011-10-05 överlämnas till kommunfullmäktige. 

justerandes signatur I

BÅSTADS 

KOMMUN 

Kommunledning 

2011-10-05 

Beslutslogg k:ommunfullmälctige 2011 

I5AsTADS KOMMUN 


2011 -10- 05 

-Dnr..~.....,...,.J.,\L... 

l (5) 

BtI Il fl Il !I 111111 "" '''''' " " 1111 

Beslutsinstans, datum och Dnr Beskrivning av uppdraget Ansvarig Färdig- Status 

§ datum 

§ 65, KF 090422 270109 Översyn och revidering av "riktlinjer för tillstånd och Sven-Inge Ärendet är beroende av den 

Evenemangsområde, yttre markupplåtelse för evenemangsytor i Båstad" så att dessa blir Gran- översyn av hamnområdet som 

och inre mer kompatibla med att hela eller delar av det inre evene- lund/Lisa pågår på samhällsbyggnadsförmangsområdet 

utarrenderas till annan organisation. Rönnberg valtingen. 

§ 132, KF 090923 694/08 Motionen bifalles, vindkraftpolicyn ska omarbetas Samhälls- Revidering av vindkraftspolicyn 

Motion - omarbetning av skydd sker inom ramen för miljöstravindkraftpolicyn 

tegens arbete.. 

§ 133, KF 090923 194/09 Tekniska förvaltningen får i uppdrag att i projekteringsfasen Teknik 2013 Avtal med trafikverket om cir- 

Motion - uppställningsplats undersöka möjligheterna att anlägga en uppställningsplats för och servi- kulationsplats Östra Kamp är 

för lastbilar lastbilar i anslutning till planerad cirkulationsplats i Östra Ka- ce tecknat. Planerad entreprenad 

rop alt. på Gräsrydsområdet 

2013. I samband med projektering 

undersöks möjligheter till 

uppställningsplats. Tillfällig 

uppställningsplats på Trafikverkets 

mark vid Petersberg finns. 

§ 95, KF 100505 240110 Utvärdering av kommunalt vårdnadsbidrag Barn och hösten Till KS 111012 

Utvärdering av kommunalt skola 2011 

vårdnadsbidrag 

I 

--" 

N 

to 

I 

111005\t:\namndsadm\kflbesJutsloggI2011\beslutslogg kfIII026.doc!iJlw


~ datum 

§ 128, KF 100616 1133/09 Utvärdering av den nya politiska organisationen ska göras ef- Demokrati- 2012 Beslut i demokratiberedningen 

Utvärdering av den nya ter två år. beredningen 110928 om att utredningen ska 

politiska organisationen 

göras under våren 2012 och 

redovisas för kommunfullmäktige. 

§ 171, KF 101027 964/10 Planavdelningen får i uppdrag att snarast inleda ett detaljpla- Planav- Somma- Pågående. Samråd hösten 2011. 

Detaljplan Hemmelöv 1:1, nearbete omfattande del av fastigheten Hemmeslöv l:l, i syfte delningen ren 2012 Besök på länsstyrelen den 19 

småindustri och handel att tillåta småindustri och handel. maj 20Il ang. formella processen. 

Behov av upprättande av 

MKB gör att planprocessen 

förskjuts. 

§ 172, KF 101027 852/10 Planavdelningen uppdrages att påbörja arbetet med att änd- Planav- Somma- Pågående. På väg mot samråd. 

Detaljplan för Inre Kust- ra/ersätta detaljplanen för Inre Kustvägen delningen ren 2012 

vägen 

§ 171, KF 101027 1044/10 Nytt ärende får väckas där man utreder huruvida upphandling- Teknik KF Till KS 111012 

Nytt ärende - utredning en av livsmedel följer svensk djurskyddslagstiftning. och servi- 111026 

kring upphandling av livs- 

ce, målmedel 

tidschefen 

§ 177, KF 101027 1144/09 Bifall till motionen punkt 2: Måltidschefen får i uppdrag att Teknik KF Till KS 111012 

Motion - upphandling av vid nästa upphandlingstillfålle ansvara för att lokala producen- och servi- 111026 

livsmedel ter informeras om möjligheten att lägga anbud på vissa delar ce, målav 

livsmedeln. 

tidschefen 

§ 199, KF 101208 1143/10 Frågan om eventuellt tillsättande av brottsförebyggande råd Kom- Ett samverkansavtal skrivs med 

Rådgivande organ alt. folkhälsoråd överlämnas till kommunstyrelsen för ställ- munkans- polisen om ökat trygghet och 

ningstagande. lietIKS sälcerhet. Ett särkilt råd för fris- 

I 

het, trygghet och sälcerhet 

kommer att bildas genom detta 

avtal. Info på KS 111012 

2 (5) 

I 

--L 

N 

CD 

I 

111005\fel! talet kan inte representeras i angivet format.\Iw


& 

datum 

§ 38, KF 110223 509/10 Teknik och service får i uppdrag att utarbeta fårslag till av- TS Hösten Avtalet beslutat av kommun- 

Båstads kommuns framti- siktsförklaring med Sydvatten avseende vattenförsörjningen 2011 fullmäktige 110928. 

da vattenförsörjning 

för Båstads kommuns södra del. 

Avsiktsfårklaringen till kom- 

Teknil( och service får i uppdrag att utarbeta avtalsförslag av- munstyreisen får beslut 111012 

seende gemensam vattenförsörjning med Laholms kommun 

får Båstads kommuns norra del (innefattande byggnation av 

nytt vattenverk i Skottorp). 

§ 101, KF 110525 316/11 En utvärdering ev diskussionsunderlag l ska göras inom ett år KL sept 

Hantering av motioner och från beslutsdatumet 110525. 2012 

politiska initiativ 

§ 120, KF 110622 328/11 Förslag till kommunalskatt behandlas i november KL nov 11 KS 2 nov, KF 16 nov 

Budget 2012 och plan 2013- 

2014 

§ 120, KF 110622 328/11 Nyckeltal får energiförbrukning ska redovisas kvartalsvis TS Första redovisningen ska ske 

Budget 2012 och plan 2013- kvartal 1/12 

2014 

§ 123, KF 110622 311/10 Ärendet återremitteras KL hösten Beslut om försäljning på KF 

Försäljning av fastigheten 11 110928 

Grevie 2:26, Larsbo/Askenhuset 

§ 150, KF 110928 465/11 Förvaltningen får i uppdrag att beakta motionen vid utredning- KL 2012 

Motion - införande av 

en om kundtj änstfunktion. 

I 

medborgarlots 

§ 151, KF 110928 411/11 Motionen återremitteras SV 

Inrättande av stationära 

sopsugsystem 

§ 152, KF 11 0928 288/11 Motion återremitteras till kommunstyrelsen får vidare utred- EV 

Motion ang. betalning av ning om avbetalningsplanerna inför verksamhetsåret 2012. 

kommunala avgifter 

3 (5) 

I 

-" 

c..:> 

o 

I 

111005\fel! talet k...n inte representeras i angivet format.\lw

4 (5) 


~ datum 

§ 153, KF 110928 546/11 Motionen återremitteras och ärendet aktualiseras på nytt när KL 

Motion - elektronisk 

tekniken fInns på plats. 

läsplatta till fulläktiges ledamöter 

I 

...... 

(JO 

...... 

111005\fel! talet 11..10 inte representeras i angivet format.\Iw

5 (5) 

Beslutsinstans, datum Dnr Beskrivning av uppdraget Ansvarig Färdig- Status 

och § 

datum 

§ 37, KF 110223 Beredningen ror välfärd och kultur får i uppdrag att åter- BVK 111214 Tilläggsanslag beviljat av full- 

Uppdrag till bered- uppta och slutlöra arbetet med kommunens vård- och om- mäktige 110525. Arbetet pågår i 

ningen för välfärd sorgsplan får att med den som grund ta fram förslag till äld- beredningen. Beredningen plaoch 

kultur reomsorgsstruktur får Båstads kommun, i enlighet med bilag- nerar för ett antagande av proda 

direktiv. 

grammet av fullmäktige i december 

20Il. 

Programmet ska fårdigställas senast den 31 oktober 201l. 

Före beredningen startar utredningsarbetet ska beredningen 

upprätta och presentera en projektplan för fullmäktige med 

milstolpar får fortlöpande återrapportering 

§ 105, KF 110525 948/09 Motionen överlämnas till beredningen för tillväxt och sam- BTS juni Hos beredningen för tillväxt och 

Motion - miljörevi- hällsbyggnad för beaktande i samband med framtagande av 2012 samhällsbyggnad för åtgärd. 

sion/boks'ut kommunens miljöprogram. Så snart ett miljöprogram finns Införandet av milj öreviska 

miljöbokslut upprättas. 

sion/bokslut bealctas i samband 

med miljöstrategens arbete. 

§ 128, KF 110622 684/11 Beredningen får tillväxt och samhällsbyggnad ges i uppdrag BTS senast Hos beredningen för tillväxt och 

Uppdragshandling för att upprätta ett bostadsförsörjningsprogram för kommunen dec 12 samhällsbyggnad får åtgärd. 

bostadsförsörjnings- 

utifrån anvisning i kf-protokollet. Uppdraget ska fårdigställas 

program 

och översändas till KF för beslut senast den 31 december 

2012 

I 

........ 

00 

f'.:) 

I 

111005\fel! talet k.,n inte representeras i angivet format.\lw




Blad 

Demokratiberedningen 

2011-09-28 2 

DB § 4 

dnr. KS 1133/09 - 901 

Utvärdering av den nya politiska organisationen 


Beslut 

Den nya politiska organisationen som infördes i Båstads kommun den 

1 januari 2011 ska enligt kommunfullmäktigebeslutet 100616, § 128, utvärderas 

efter två år. 

Demokratiberedningen beslutar: 

1. Utvärdering av den nya politiska organisationen ska ske under våren 2012 

och redovisning ska ske till kommunfullmäktige. 

2. I de fall där utredningen visar på behov av justeringar ska dessa föreslås 

kommunfullmäktige att gälla från och med september 2012. 


au/pres 

~ -133-





2011-10-26 

Blad 

KF § 

Eventuellt inkomna interpellationer eller frågor 


utskott 

-- 

-134-

14 mb - Båstads kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?