Slutsatser
Slutsatser
Slutsatser
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
Förskoleklassens roll i utbildningstrappan<br />
- Skolutveckling genom lärgrupper<br />
Förskoleklassens rikskonferens 2012<br />
Stockholm 5 oktober, Malmö 30 november<br />
Katina Thelin
Förskoleklassens roll i utbildningstrappan<br />
Utifrån ett pedagogperspektiv:<br />
• Bidra till barns lärande och utveckling<br />
• Bidra till att verksamheten utvecklas (d v s att<br />
vi ständigt blir allt bättre på att bidra till barns<br />
lärande och utveckling)
• Hur kan vi organisera vårt utvecklingsarbete så<br />
att det leder till ökad kvalitet i verksamheten<br />
• Hur kan förskoleklassens verksamhet berika,<br />
och berikas av, ett utvecklingsarbete som<br />
omfattar hela skolan
Mina utgångspunkter<br />
• Utveckling innebär förändring<br />
- Förändring förutsätter lärande<br />
”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi<br />
skapat med det gamla sättet att tänka” (Albert Einstein)
(forts. Mina utgångspunkter)<br />
• Skolors utveckling främjas om pedagoger - och<br />
skolledare - ges möjlighet att träffas<br />
regelbundet för att tillsammans för att lära om<br />
och utifrån sin vardagspraktik.<br />
(Hattie, 2009; Holtappels, 2009; Robinsson, 2007; Timperley<br />
et al, 2007; Skolverket, 2005; Lärarförbundet m.fl)<br />
”Skolan som professionell, reflekterad praktik”<br />
”Läraren som forskare i sitt eget klassrum”
(forts. Mina utgångspunkter)<br />
• Skolors utveckling främjas om utgångspunkten<br />
tas i ett angeläget problem<br />
”Problems are our friends” (Michael Fullan)
(forts. Mina utgångspunkter)<br />
Skolutvecklingsarbetet främjas om problemen…<br />
• …har en tydlig koppling till uppdraget och vardagspraktiken,<br />
• …är återkommande,<br />
• …har spridning i verksamheten (upplevs angelägna av<br />
flera), och<br />
• …finns inom den egna påverkanssfären (”pedagogiska<br />
problem”)
Agerande<br />
Problem<br />
<br />
Erfarenheter<br />
Planering<br />
Reflekterar..<br />
Föreställningar<br />
<strong>Slutsatser</strong><br />
Lärdomar<br />
Utmanande<br />
möte<br />
Forskning,<br />
andras erfarenheter
Hur ska vi<br />
göra<br />
Agerande<br />
Problem<br />
<br />
Erfarenheter<br />
Planering<br />
Reflekterar..<br />
Föreställningar<br />
<strong>Slutsatser</strong><br />
Lärdomar<br />
Hur gör<br />
andra<br />
Utmanande<br />
möte<br />
Best practice<br />
Forskning,<br />
andras erfarenheter
Hur<br />
• Aktionsforskning<br />
• Lesson Study<br />
• Learning Study<br />
• Lärgruppsarbete<br />
(Professional Learning Communities, Learning Network)
Skolutveckling genom lärgrupper<br />
Vad är en lärgrupp<br />
En lärgrupp är en grupp av individer (ca 5-8) som träffas<br />
regelbundet för att tillsammans lära/bygga upp kunskap om<br />
ett gemensamt angeläget problem eller utvecklingsområde
Gruppens sammansättning kan variera<br />
Vilka som ingår i gruppen styrs idealiskt av problemets<br />
(utvecklingsområdets) karaktär<br />
Innehåll före form!
Förutsättningar för lärgruppsarbete<br />
• Organisation som stödjer gemensamt lärande<br />
(Utvecklingsorganisation)<br />
• Struktur och verktyg som främjar gemensamt<br />
lärande<br />
• Kunskap om processen
Struktur och Verktyg<br />
Enkätundersökning<br />
Gemensamt<br />
skapa kunskap<br />
1. Identifiera<br />
utvecklingsbehovet<br />
2. Synliggöra befintlig<br />
kunskap<br />
3. Samla in underlag<br />
för gruppens lärande<br />
Observationer<br />
Intervjuer<br />
Lärande<br />
besök<br />
Lärande<br />
samtal<br />
Dokumentanalys<br />
Utvärderingar<br />
4. Dra slutsatser<br />
utifrån de mönster<br />
som träder fram<br />
SPSS<br />
Tabellmetoden<br />
5. Pröva hållbarheten<br />
i de slutsatser som<br />
dragits<br />
Viktningsmodellen<br />
Pedagogisk<br />
dokumentation<br />
Loggbok
UTVECKLINGSPROCESSEN GESTALTAD<br />
GENOM LÄRGRUPPSARBETET PÅ EN SKOLA I<br />
SUNDSVALL
Förutsättningar<br />
• Gemensam tid för lärgruppsarbete två eftermiddagar<br />
varannan vecka<br />
• Utbildning: kurs i systematisk kunskapsbildning 15 hp<br />
• Handledning av skolans utvecklingspedagog och av extern<br />
handledare<br />
• Lärstämma med paper presentation 1gg/år<br />
• Kollektivt minne webbplats under uppbyggnad
1. Identifiera utvecklingsbehovet<br />
Gemensamt<br />
skapa kunskap<br />
1. Identifiera<br />
utvecklingsbehovet<br />
2. Synliggöra befintlig<br />
kunskap<br />
3. Samla in underlag<br />
för gruppens lärande<br />
4. Dra slutsatser<br />
utifrån de mönster<br />
som träder fram<br />
5. Pröva hållbarheten<br />
i de slutsatser som<br />
dragits<br />
Formulera en lärfråga:<br />
• Hur kan vi agera för att öka<br />
tryggheten på vår skola<br />
• Hur kan vi skapa lärsituationer som<br />
stimulerar barns matematiska<br />
tänkande<br />
• Hur kan vi använda datorerna för<br />
att stimulera barns skrivande<br />
• Hur kan vi bidra till våra barns lust<br />
att lära ökar
2. Synliggöra befintlig kunskap<br />
Gemensamt<br />
skapa kunskap<br />
1. Identifiera<br />
utvecklingsbehovet<br />
2. Synliggöra befintlig<br />
kunskap<br />
3. Samla in underlag<br />
för gruppens lärande<br />
Lärande samtal<br />
4. Dra slutsatser<br />
utifrån de mönster<br />
som träder fram<br />
5. Pröva hållbarheten<br />
i de slutsatser som<br />
dragits
Exempel från matematikgruppen<br />
• Hur kan vi skapa lärsituationer som stimulerar<br />
barns matematiska tänkande<br />
Mina elever är mera aktiva<br />
när vi arbetar laborativt på<br />
matten<br />
Barn tänker matte<br />
när de ställs inför<br />
”riktiga” problem t ex<br />
när vi bakar på fritids<br />
Slutsats: Barns<br />
matematiska tänkande<br />
stimuleras om de får<br />
arbeta tillsammans med<br />
att lösa uppgifter som är<br />
öppna till sin karaktär!<br />
En lärdom jag har<br />
dragit är att det är<br />
bra att lösa uppgifter<br />
i grupp för då måste<br />
man förklara hur<br />
man tänker och så<br />
får man höra hur<br />
andra tänker
Exempel från IT & Språk-gruppen<br />
• Hur kan vi använda datorerna för att<br />
stimulera barns skrivande<br />
Mina erfarenheter av att<br />
arbeta med spökskrivning<br />
är att barn gärna skriver<br />
långa texter även om de<br />
ännu inte knäckt<br />
skrivkoden<br />
Barn blir uppmuntrade<br />
att skriva mer eftersom<br />
det ”snyggare” texter<br />
när de får arbeta vid<br />
datorn<br />
Slutsats: Barns skrivande<br />
stimuleras om de får<br />
skriva på datorn!<br />
Barn som har<br />
problem med<br />
motoriken hämmas i<br />
sitt skrivande när de<br />
tvingas sitta med<br />
papper och penna –<br />
det tar för lång tid
3. Samla in underlag för gruppens<br />
Gemensamt<br />
lärande<br />
skapa kunskap<br />
1. Identifiera<br />
utvecklingsbehovet<br />
Intervjuer med<br />
barn/ elever<br />
2. Synliggöra befintlig<br />
kunskap<br />
3. Samla in underlag<br />
för gruppens lärande<br />
4. Dra slutsatser<br />
utifrån de mönster<br />
som träder fram<br />
5. Pröva hållbarheten<br />
i de slutsatser som<br />
dragits<br />
Samlade på sig<br />
elevtexter
Går det att se det på nåt annat (flera) sätt<br />
Finns det ytterligare infallsvinklar
<strong>Slutsatser</strong>:<br />
•Datorn kan stimulera eller hämma barns skrivande!<br />
• Intervjuer med elever<br />
•Yngre barn som spökskriver skriver gärna mer och längre texter när<br />
de får sitta vid datorn och ”producera text” .<br />
• Elevtexter<br />
•Barn som håller på att lära sig skriva kan ibland bli hämmade när de<br />
arbetar vid datorn (eftersom de ”hakar upp sig” på de röda<br />
markeringarna för stavfel (de vill att det ska bli rätt)<br />
•Barn som kommit lite längre i sitt skrivande och kan använda<br />
stavningskontrollen skriver gärna vid datorn (det blir riktiga och<br />
korrekta texter)<br />
•Barn som har kommit längre i sin språkutveckling än i sin motoriska<br />
utveckling upplever ofta att det är lättare att arbeta med datorn.
4. Dra slutsatser utifrån de mönster<br />
Gemensamt<br />
som träder fram skapa kunskap<br />
1. Identifiera<br />
utvecklingsbehovet<br />
Att synliggöra variation är<br />
bara första steget…<br />
2. Synliggöra befintlig<br />
kunskap<br />
3. Samla in underlag<br />
för gruppens lärande<br />
Det räcker inte att<br />
konstatera att vi tänker<br />
och gör på olika sätt!<br />
4. Dra slutsatser<br />
utifrån de mönster<br />
som träder fram<br />
5. Pröva hållbarheten<br />
i de slutsatser som<br />
dragits<br />
För att kunna dra slutsatser<br />
måste vi upptäcka<br />
mönster!
Variation → Mönster → <strong>Slutsatser</strong>/Lärdomar
5. Pröva hållbarheten i de slutsatser<br />
Gemensamt<br />
som dragits skapa kunskap<br />
1. Identifiera<br />
utvecklingsbehovet<br />
2. Synliggöra befintlig<br />
kunskap<br />
3. Samla in underlag<br />
för gruppens lärande<br />
• Vad säger forskningen Finns<br />
stöd för dessa slutsatser i<br />
tidigare forskning, teorier<br />
• Hur förhåller de våra nya<br />
slutsatser till andra/tidigare<br />
slutsatser som dragits på vår<br />
skola Till uppdraget<br />
4. Dra slutsatser<br />
utifrån de mönster<br />
som träder fram<br />
• Hur fungerar det i praktiken<br />
5. Pröva hållbarheten<br />
i de slutsatser som<br />
dragits
Genomförande<br />
Planera!<br />
Pröva!<br />
Dokumentera!<br />
Reflektera!<br />
Se mönster → Dra slutsatser/lärdomar
Exempel från matematikgruppen<br />
Slutsats:<br />
Barns matematiska tänkande<br />
stimuleras om de får arbeta<br />
tillsammans med att lösa<br />
uppgifter som är öppna till<br />
sin karaktär!<br />
Pedagogisk aktivitet<br />
(i förskoleklassen):<br />
‣ Hur kan man ta reda på<br />
vem som är längst<br />
Dokumentation:<br />
Observationer<br />
Loggbok<br />
Intervjuer
När är man ”klar”<br />
”Klar” är man…<br />
…när det skett ett lärande som gett upphov<br />
till någon förändring i görandet, med ökad<br />
kvalitet i verksamheten som följd
• Eleverna är omotiverade.<br />
De verkar inte ha någon<br />
större lust att lära. De har<br />
ofta svårt att komma<br />
igång med arbetet,<br />
tröttnar snabbt och börjar<br />
prata med varandra, med<br />
följd att det blir oroligt i<br />
klassrummet, dessutom<br />
upplever vi att de sällan<br />
ställer egna frågor – även<br />
när de ges möjlighet att<br />
göra det.<br />
• Eleverna är motiverade.<br />
De är nyfikna och vill lära.<br />
De kommer blir snabbt<br />
uppslukade av arbetet i<br />
klassrummet och har<br />
slutat fråga när det blir<br />
rast. Dessutom ställer de<br />
oftare egna frågor kring<br />
sånt som de skulle vilja<br />
veta mer om.
Agerande<br />
Problem<br />
<br />
Erfarenheter<br />
Planering<br />
Reflekterar..<br />
Föreställningar<br />
<strong>Slutsatser</strong><br />
Lärdomar<br />
Utmanande<br />
möte<br />
Forskning,<br />
andras erfarenheter
Pedagogernas reflektioner och lärdomar<br />
• Arbetet har gjort att vi har en större förståelse för varandras<br />
verksamheter.<br />
• Vi känner oss som en verksamhet (förskoleklass och skola<br />
hänger ihop) – lättare att få till en röd tråd.<br />
• Arbetet har lett till att vi pratar mer med varandra, det är<br />
mera ”högt i tak”.<br />
• Det är bra att vi har olika perspektiv. Vi är en resurs för<br />
varandra.<br />
• Flera perspektiv ger en djupare kunskap om lärande.
• Vi har fått syn på mönster som inte varit möjliga att upptäcka om<br />
arbetet varit begränsat till vår egen delverksamhet.<br />
• Vi har utvecklat en gemensam syn genom arbetet och ett<br />
gemensamt språk.<br />
• Vi har blivit mera professionella tack vare det systematiska<br />
arbetet.<br />
• Vi agerar mera medvetet nu. Vi vet varför vi gör som vi gör och<br />
kan förklara det för andra.<br />
• Vi har blivit mera nyfikna och beredda att pröva och känner oss<br />
trygga med att göra det tillsammans.
• Hur kan vi organisera vårt utvecklingsarbete så<br />
att det leder till ökad kvalitet i verksamheten<br />
• Hur kan förskoleklassens verksamhet berika,<br />
och berikas av, ett utvecklingsarbete som<br />
omfattar hela skolan
• Hur kan vi organisera vårt utvecklingsarbete så<br />
att det leder till ökad kvalitet i verksamheten<br />
‣ Ett sätt att göra detta är att bilda lärgrupper som träffas<br />
regelbundet för att tillsammans lära om och utifrån sin<br />
vardagsverksamhet som grund för skolutveckling.<br />
- Arbetet förutsätter en organisation som gör detta möjligt.<br />
- Arbetet främjas om utgångspunkten tas i något gemensamt<br />
angeläget pedagogiskt problem.<br />
- Kvaliteten i verksamheten främjas om arbetet sker på ett<br />
systematiskt sätt, vilket förutsätter kunskap systematisk<br />
kunskapsbildning och verktyg som gör systematik möjligt.
• Hur kan förskoleklassens verksamhet berika,<br />
och berikas av, ett utvecklingsarbete som<br />
omfattar hela skolan
Katina Thelin,<br />
Karlstads universitet<br />
katina.thelin@kau.se<br />
Katina Thelin
Change language