NaturkuNskap

ATURetenskap 

K U R S L I T T E R A T U R F Ö R G Y M N A S I E S K O L A O C H V U X E N U T B I L D N I N G 2 0 0 8 

Experiment 

i centrum 

Webbhjälpmedel 

för självstudier 

Tävla 

och vinn! 

Läs mer på sid 3 

www.liber.se/gy/naturvetenskap

Kunskap ger möjligheter! 

Får vi dela med oss 

Kunskap är makt brukar man säga. Men kunskap är lika mycket möjligheter. 

Möjligheter för dina elever att växa och utvecklas. Möjligheter som gör det 

lättare att välja yrkesbana och fortsatta studier efter gymnasiet. Det har vi 

på Liber tagit fasta på. 

För att stötta dig i undervisningen är vi stolta över att kunna 

presentera ett brett sortiment och flera spännande nyheter inom 

de naturvetenskapliga ämnena. Eftersom alla elever är olika och tar 

in kunskap på olika sätt har vi också utökat vårt utbud av paketlösningar. 

Ett exempel är inspirerande webbstöd som nu backar upp 

flera av läromedlen för att ta dina elever vidare i ämnet. Antingen 

på egen hand i hemmet eller tillsammans i klassrummet. För dig 

som lärare finns även lärarmaterial som webbstöd eller på cd, vilket 

gör att du kan spara tid och enklare förbereda undervisningen. Det 

finns även mindre häften och fördjupningsmaterial att välja bland. 

Här har vi samlat våra läromedel inom naturvetenskap för gymnasiet och 

vuxenutbildningen. Här kan du läsa mer om våra nyheter: Frank Naturkunskap och 

Spira Biologi med webbstöd, Sex och samlevnad och nya upplagor av Kemiboken, 

Gymnasiekemi och Biologi för gymnasiet. 

För att göra det lättare för dig att välja läromedel och jämföra olika serier med 

varandra presenteras böckerna i en sammanfattande matris för respektive ämne. 

Jag hoppas att du hittar ett läromedel som passar just dig och din 

undervisning. Alla är bäst. En är bäst för dig. 

Tävla 

och vinn! 

Lös kluriga frågor och tankenötter. På vår 

webbsida www.liber.se/gy/naturvetenskap 

har vi ofta kul tävlingar med 

fina priser. Gå gärna in och 

titta lite då och då! 

2008 

NATURVETENSKAP 

Naturkunskap ................................... 4 

Fysik .................................................. 8 

Biologi .............................................. 10 

Kemi .................................................. 14 

Sex ..................................................... 18 

Har du några frågor är du alltid välkommen att kontakta oss! 

Marie Carlsson 

Förlagschef 

Libers representanter 

Du kan alltid vända dig till 

våra kunniga representanter 

när du vill ha mer information 

om våra produkter, erbjudanden 

eller vill diskutera inköp. 

Hans Karlsson 

Tel 0705-12 94 76 

Fax 016-14 94 30 

hans.karlsson@liber.se 

Bernt Wermée 

Tel 0705-30 39 48 

Fax 019-25 70 05 

bernt.wermee@liber.se 

www.liber.se/gy/naturvetenskap

aturkunskaP 

”Det är inte bara baskunskaper som är viktiga att ha för att förstå dagens 

miljödebatt. Det är också viktigt att för sin egen del bilda sig en uppfattning 

i frågor som rör energi och miljö. Kritiskt tänkande är ju inte något speciellt 

för naturkunskapen, men jag tycker att det är en otrolig viktig del av ämnet.” 

”Med dagens miljödebatt 

känns naturkunskapen 

extremt viktig” 

Naturkunskapen är viktig för att ge baskunskaper 

så att människor kan delta i debatten och förstå vad som diskuteras, 

säger Robert Obing, medförfattare till Frank Blå. 

Frank blå, Naturkunskap A, fokuserar vi bland 

annat på dagens stora energi-, miljö- och resursfrågor 

och hur vi kan påverka utvecklingen mot 

ett hållbart samhälle. Men det är inte bara baskunskaper 

som är viktiga att ha för att förstå 

dagens miljödebatt. Det är också viktigt att för sin 

egen del bilda sig en uppfattning i frågor som rör 

energi och miljö. Att inte bara ta första bästa åsikt 

man får höra – utan att bli självständig helt enkelt. 

Kritiskt tänkande är ju inte något speciellt för naturkunskapen, 

men jag tycker att det är en otrolig viktig 

del av ämnet. 

Hur kom det sig att du var med och skrev en 

lärobok 

– Det var egentligen min medförfattare Morgan 

Olsson som hade första kontakterna med Liber 

och när man frågade om han visste någon mer som 

kunde tänkas vara med och skriva kom han att 

tänka på mig. Jag fick några dagars betänketid och 

konstaterade sedan att det kändes som en kul utmaning. 

Som lärare har man ju ändå alltid åsikter om 

läromedel, så det kändes spännande att själv vara 

”Genom hela boken har vi försökt 

att ha ett enkelt språk. Det innebär 

inte att vi har mindre text eller hoppar 

över saker. Vi har bara valt ett lättare 

sätt att förklara saker på.” 

med och skriva ett. Jag är utbildad biologi- och 

kemilärare för gymnasiet och idag är jag samordnare 

för den gymnasiala lärlingsutbildningen i 

Kinda kommun. Jag undervisar även vuxna och 

yrkeselever i matematik och naturkunskap. 

– Att skriva en lärobok var ett enormt jobb, fortsätter 

Robert. Mycket mer än jag hade kunnat tänka 

mig. Både Morgan och jag arbetade hundra procent 

som lärare under tiden och det gjorde ju inte saker 

och ting lättare direkt. 

Hur gick själva arbetet till 

– Vid några inledande möten gick vi tillsammans 

igenom hur vi brukar lägga upp vår undervisning. 

Vi gick igenom vad vi lägger vikten vid och vad vi 

inte tar upp så mycket av. I den här fasen och det 

fortsatta arbetet drog förläggaren Peter Larshammar 

och redaktören Pernilla Jonsson på Liber ett 

stort lass. Både Morgan och jag var oerfarna, men 

de styrde upp arbetet och vi skapade en struktur 

tillsammans. Sedan var det bara att sätta sig ner och 

skriva om det vi bestämt. Vi skrev olika delar av 

boken, Morgan och jag, för att sedan byta material 

med varandra och skriva eller föreslå ändringar på 

det som den andra hade skrivit. Efter några sådana 

vändor skickade vi materialet till Liber, fick backning, 

ändrade och skickade till Liber igen. Det blev 

många vändor, mycket arbete och en hel del resor till 

Liber i Stockholm, men jag gillar resultatet och känner 

mig himla stolt och nöjd. Direkt efter att vi var 

färdiga med boken så kändes det som om jag aldrig 

skulle skriva någon mer bok, men nu med lite distans 

så känner jag definitivt, ja – jag skriver gärna mer. 

– När det gäller Frank Blå så är jag speciellt nöjd 

med det inledande kapitlet som visar på forskningens 

framsteg och utvecklingen av det vetenskapliga arbetssättet. 

Uppslagen med ”Vetenskapens värld” är 

också små guldkorn. I miljöavsnittet är vi noga med 

att presentera möjliga åtgärder mot problem. Det 

tycker jag är viktigt. Miljöfrågorna är viktiga, men 

vi vill inte plantera en domedagsstämmning bland 

eleverna. 

Vad kännetecknar ett bra läromedel i naturkunskap, 

förutom att det ska täcka kursmålen 

– Jag tycker att det är bra att ha kontrollfrågor och 

diskussionsfrågor till varje kapitel. Att bli serverad 

laborationer är inte heller fel. Dessutom gillar jag 

när det finns en del ”öppningar” i texten där man 

lätt kan gå vidare med det som man som lärare eller 

elev är mer intresserad av. 

– Själv använder jag boken i mina grupper på 

fordons-, el- och industriprogrammen och i vuxenutbildningen. 

Jag tycker att den fungerar bra där 

och tror definitivt att den även passar på exempelvis 

samhällsvetenskapsprogrammet. 

Kan du tills sist nämna några fördelar för lärarna med 

Frank Blå 

– Den är ganska lättläst och det gör förhoppningsvis 

att eleverna lättare tar till sig stoffet, vilket även 

underlättar för läraren. Sedan känner jag som lärare 

att laborationerna i lärarhandledningen och frågorna 

i boken underlättar lektionsplaneringarna, avslutar 

Robert. n 

Bild: © RBLS - Rebel Studio 

BAKOM VARJE 

BETYDELSEFULL 

BOK STÅR EN 

BETYDELSEFULL 

FÖRFATTARE. 

Kvalitetssäkrad fortbildning 

– ditt stöd i vardagen! 

www.liber.se/gy/naturvetenskap www.liber.se/gy/naturvetenskap

Till Frank Naturkunskap A 

finns en gemensam, 

webbaserad elevhandledning 

Frank Online. 

Den ger möjlighet 

till inlärning, repetition 

och fördjupning och 

innehåller bl.a. frågor, 

länkar och ett antal 

animationer. Testa själv 

på www.liber.se/frank 

Naturkunskap 

tyngdpunkten 

ligger på: 

Frank GUL 

Naturkunskap A 

det naturvetenskapliga 

arbetssättet, energi, geologi 

och hållbar utveckling; 

ekologin begränsad till 

energiomsättningen i 

ekosystemen. Praktiska 

övningar av ”tänk tillkaraktär”. 

Instuderingsfrågor. 

Frank RÖD 



arbetssättet, energi och 

hållbar utveckling; ekologin 

begränsad till energiomsättningen 

i ekosystemen. 

Praktiska övningar och 

frågor av ”tänk tillkaraktär”. 

Frank BLÅ 



arbetssättet, idéhistoria, 

universums och 

organismernas utveckling 

(evolution), ekologi 

och hållbar utveckling. 

Instuderingsfrågor. 

PASSAR FÖR: 

elever som är allmänt 

intresserade av 

naturvetenskap 

och teknik. 

elever som tycker att 

arbetsövningar är bättre 

för inlärningen än 

omfattande faktatexter. 

elever med ett samhällsintresse 

och som gillar 

historiska tillbakablickar 

och diskussion. 

Nya Frank Naturkunskap 

En heltäckande serie 

med webbstöd 

Program: 

Kurser: 

Webbstöd: 

Inläst: 

Smakprov: 

NV, TE, program med 

biologi som tillägg, 

vuxenutbildning 

A 

Ja, www.liber.se/frank 

Ja 

Ja 

Yrkesprogram 

A 


Ja 

Ja 

SP, vissa yrkesprogram, 

vuxenutbildning 

A 


Ja 

Ja 

Författare: 

Björndahl, Carserud 

Löfving-Henriksson 

Obing, Olsson 

Frank B 

kommer NY 

vid årsskiftet 

09/10 

Innehåll, tilltal och svårighetsgrad varierar i Frankböckerna 

för att du som lärare själv ska bedöma 

vilken av de tre böckerna Frank Röd, Blå eller Gul som 

kan intressera och passa just dina elever på gymnasiet 

eller Komvux. 

Gemensamt för alla böckerna är en kapitelinledning 

som kortfattat berättar vad texterna handlar 

om, faktarutor med fördjupning och breddning 

av den löpande texten samt arbetsuppgifter 

och en sammanfattning i slutet av kapitlen. 

Till alla böcker finns också lärarhandledningar 

i form av cd, samt en webbaserad 

elevhandledning. 

Alla böckerna följer kursplanen för 

Naturkunskap A och går ut på att eleverna 

ska lära sig mer om världen ur ett naturvetenskapligt 

och samhälleligt perspektiv. 

Frank Gul 

– har både djup och bredd 

Frank Gul finns sedan 2005 och har ett djup och 

en bredd som gör att den lämpar sig väl för elever 

som är intresserade av naturvetenskap och teknik. 

Boken passar även på vuxenutbildningen och på 

en del yrkestekniska program. 

Boken är indelad i: det naturvetenskapliga 

arbetssättet och idéhistoria, energi, universum och 

jorden, ekologi och miljö. 

Frank Röd 

– med fokus på praktiska arbetsövningar 

Här ligger fokus på de stora frågorna – energiförsörjningen 

och miljön. FNs milleniemål är 

utgångspunkt för diskussionen om hållbar utveckling. 

De praktiska övningarna i slutet av varje 

kapitel syftar till att få eleverna att fundera, resonera 

och dra egna slutsatser. 

Boken är indelad i: att arbeta naturvetenskapligt, 

den föränderliga världsbilden, materia och 

energi, livets ursprung och cellen, livets sammanlänkade 

kedjor, vår energiförsörjning, miljövård 

i utveckling. 

Frank Blå 

– med bra underlag för diskussioner 

Boken har stor bredd och ett lättillgängligt språk 

och passar för de flesta gymnasieprogram och 

vuxenutbildningen. 

Frank Blå tar avstamp i hur naturvetenskapen 

genom tiderna har format vår världsbild och hur 

det naturvetenskapliga arbetssättet har vuxit fram. 

Varje kapitel avslutas med en sammanfattning och 

frågor på texten som ger en bra bild över vad man 

bör kunna för att klara kursen. 

Boken är indelad i: naturvetenskapen förändrar 

vår värld, från materia till spirande liv, 

liv i utveckling, energisamhället, miljön omkring 

oss. n 

beställningsfakta: 

Frank Gul 

Beställnr: 47-01848-2 

Antal sidor: 176 

Pris: 201:- 

Frank Gul, 

Lärarhandledning cd 


Pris: 981:- 

Frank Röd 



Pris: 192:- 

Frank Röd och Blå, 



Pris: 1265:- 

NYHET! 

Frank Blå 



Pris: 192:- 

Frank Röd och Blå, 



Pris: 1265:- 

www.liber.se/frank 

NYHET! 


fysik 

Fysiklärare och deras elever är 

kritiska läsare 

Just nu talas det mycket om vardagsfysik, som om det vore 

någon speciell del av fysiken. Jag tycker man snarare bör sträva efter 

att locka eleverna att upptäcka all fysik. Att deras rum hemma är en del 

av universum och att allt som sker där lyder under samma lagar 

som styr resten av kosmos, säger Jan Pålsgård, fysiklektor 

och medförfattare till Ergo Fysik. 

Vilken är din bakgrund som författare 

– Jag är fysikentusiast och började som 

fysiker, sedan var det vissa omständigheter 

som gjorde mig till fysiklektor och läromedelsförfattare. 

Hur tänkte ni när ni tog fram Ergo Fysik 

– Att skriva en lärobok är absolut inte något enmansjobb. 

Böckerna är resultatet av en utveckling. Till 

den bidrar både författare, lärare och elever. En bok 

kan inte lyckas genom att göra allt lika bra som sina 

föregångare. Den måste tillföra genren något nytt. 

Den nya Ergo Fysik som jag blev medförfattare till, 

införde många nyheter, både tematiskt, layoutmässigt 

och språkligt, vilket gjorde att den upplevdes 

som något helt nytt. Fysiklärare och deras elever 

kan man inte lura genom marknadsföring och andra 

ytligheter. De är kunniga och kritiska läsare. Fysiklärarna 

väljer de läromedel som fungerar bäst för 

dem i deras egen undervisning. 

För vilka elever passar Ergo Fysik 

– I Ergo Fysik anpassar vi förstås pedagogiken till 

det aktuella ämnet, men även till olika elevtyper. 

Några elever fokuserar mest på exempel, andra ser 

mest på bilder, figurer eller diagram och några 

koncentrerar sig mest på uppgifter. Vi tror att läromedlet 

passar till de flesta elever som läser fysik på 

gymnasiet. 

Vad är viktigt att ha med i fysiken i skolan 

– Som gymnasielärare skulle jag önska att eleverna 

hade upplevt mer fysik på vägen till gymnasiet. Då 

hade fysikens koppling till vardagen varit mycket 

tydligare. Jag tror att den tidiga fysikundervisningen 

lider av en förklaringshysteri som inte är lärardriven 

utan driven av skolbyråkratin. Ett exempel: Snart 

sagt alla människor kan cykla. Men i skolan tror 

man inte att man kan tala om och diskutera en vardagsupplevelse 

som till exempel att det går lätt att 

hålla balansen på en rullande cykel, men inte en 

stillastående, utan att förklara den. Det kryllar av 

sådana vardagsupplevelser som jag önskar att eleverna 

hade talat om, diskuterat och experimenterat 

med utifrån hypoteser och antaganden som de själva 

är mogna att förstå. De så kallade förklaringarna 

som eleverna har med sig till gymnasiet från grundskolan 

är ofta så ytliga att det blir en slags ”namedropping” 

som kommer i vägen för de riktiga förklaringarna. 

Och eftersom eleverna får full poäng 

för förklaringar utan att förstå dem kan de till och 

med missuppfatta vad det betyder att förstå. 

Jämfört med andra läromedel i fysik, hur skiljer sig 

Ergo Fysik 

– Jag tror att Ergo Fysik liknar andra läromedel 

mera nu än när det först kom. Det är uppenbart att 

författare lär av varandra och följer efter dem som 

kommer med nya idéer. I det här fallet tror jag att 

många har följt efter Ergo Fysik. Vi har naturligtvis 

också tagit efter en del bra saker som vi har funnit 

i andra framför allt engelskspråkiga läromedel. Men 

jag är stolt över att Ergo Fysik innehåller en ovanligt 

”För mig är avsnitten 

Diskutera och Resonera fysik 

i Ergo Fysik ett enormt lyft 

för undervisningen. Till detta 

kommer Fysikforum som 

pricken över i! Det är första 

gången en svensk bok så 

omfattande har kopplat till 

vardagsnära upplevelser.” 

Ulf Jungstrand, Matematikansvarig, Malmö Borgarskola 

stor procentandel originella grepp som andra sedan 

har försökt ta efter. Samtidigt noterar jag att en del 

grepp är så subtila att de märks först i själva undervisningssituationen. 

Vi använde elevkonsulter när 

vi gjorde Ergo Fysik, inte bara briljanta fysikelever, 

utan representanter för olika elevtyper. Med hjälp 

av deras läsupplevelse fick vi bekräftat att Ergo Fysik 

talar direkt till eleverna. En annan sak som Ergo 

Fysik har är en diskret humor som många elever 

tillägnar sig, säger Jan. 

Vad ska vi ha fysiken till 

– En av de bästa erfarenheterna av att ha läst fysik 

tror jag ligger på det personliga planet. I fysiken 

tvingas man vara ärlig. Man testar idéer mot experiment 

eller relevant erfarenhet och naturen används 

som facit. Inte ens sig själv kan man lura. Man lär 

sig alltså att respektera verkligheten, att vara ödmjuk 

inför sina egna brister och att förhålla sig kritiskt 

rationell till de idéer som marknadsförs i massmedia 

och i debatten. Sedan är naturligtvis fysiken praktisk. 

När man byggde Öresundsbron användes en 

stor del av den kända fysiken omsatt till praktik. 

Genom gps kom till och med Einsteins allmänna 

relativitetsteori till användning. Genom röntgenundersökningar 

av material kom kvantfysiken till 

användning. n 

NYHET! 

Nytt för i år – webbstöd! 

På www.liber.se (skriv ”ergo” i sökrutan) kan du läsa mer om innehållet i 

Lärarmaterial Online. Där hittar du också mer information om Elevmaterial 

Online, som bl.a. innehåller fullständiga lösningar till böckernas räkneuppgifter 

och interaktiva kontrollfrågor till A-boken. För att komma åt onlinematerialet 

köper du en aktiveringskod och loggar sedan in på www.liberonline.se 

Fysik 

PASSAR FÖR: 

Program: 

Kurser: 

Webbstöd: 

Inläst: 

Smakprov: 

Författare: 


Ergo fysik 

Elever på studieförberedande 

program. 

NV, TE, vuxenutbildning, 

basårsutbildning 

A, B 

Ja 

Ja 

Ja 

Pålsgård, Kvist, Nilson 

Ergo Fysik A 



Pris: 309:- 

Ergo Fysik B 



Pris: 418:- 

Lärarmaterial Online 


Pris: 1007:- 

Elevmaterial Online 


Pris: 40:- 


Biologi 

Palolomasken ses som en delikatess av folket i södra Stilla Havet. Här försöker man ”skumma” havet på läckerheterna. 

Biologiska rytmer 

Gunnar Björndahl är lektor i biologi och naturkunskap vid 

Älvkullegymnasiet i Karlstad och författare på Liber till nya 

biologiserien Spira, Frank Gul, Miljökunskap samt ett flertal lärarhandledningar 

och webbstöd. Här ger han oss inblick i det fascinerande 

fenomenet biologiska rytmer – en text som till del 

ingår i Spira B som kommer ut under 2008. 

Vi människor är märkliga i många avseenden. Vi kan 

exempelvis föröka oss vid vilken tid på året som helst, 

medan det för många djur och växer inte alls är så. För 

dem är det oftast bara lämpligt med fortplantning vid 

någon speciell, kort period under året. 

För de djur som inte lever i fasta parrelationer, 

dvs. i stort sett alla djur utom många 

fåglar och kanske även vargar och rävar, 

gäller att hanar och honor måste träffa på 

varandra vid just rätt tidpunkt! Extra speciellt 

blir problemet för en del insekter som inte 

äter något som fullbildade. Dessa har alltså mycket 

kort tid på sig för parning och äggläggning – bara 

några få dagar. 

Det gäller även djur som inte behöver direkt 

fysisk kontakt vid parningen, t.ex. benfiskar och 

många andra vattendjur. De måste träffa på varandra 

vid rätt tidpunkt för att äggen och spermierna 

ska avges samtidigt och vid lämpligt tillfälle. 

Växter måste ha mekanismer för korsbefruktning 

– alla plantor av en art inom en region 

måste alltså blomma samtidigt. Men vad styr 

rytmerna Vi tittar först på några exempel, och 

sedan på försök att förstå funktionen. 

Rytmer styrs ofta av dagslängden… 

Hos landdjur och blommande växter verkar 

rytmerna ofta styras av dagens längd, dvs. hur 

länge det är ljust. Det är lätt att förstå att det 

fungerar i Sverige, där det är stor skillnad i 

dagslängd mellan sommar och vinter. Några 

exempel är att fåglar får ”drift” att bege sig 

söderut när dagarna blir kortare på eftersommaren 

och hösten, och att trädens 

löv gulnar och faller av när 

dagarna blir kortare. 

Men många fåglar, som 

exempelvis lövsångaren, övervintrar 

i närheten av ekvatorn, 

där dagen alltid är ungefär lika 

lång. Trots detta kommer lövsångarna 

tillbaka hit varje år 

kring första maj. Plötsligt finns de 

överallt och innan löven är ordentligt 

utslagna kan man enkelt få syn på 

dem. Resan från ekvatorsområdet tar lång 

tid, så de behöver ge sig iväg norrut någon gång 

redan i mars månad. Men hur vet de när det 

är dags Det har forskarna än så länge inget 

riktigt svar på, men det verkar som någon årsrytm 

löper oberoende av dygnets längd. 

… men hur styrs rytmen i tropiska hav 

I havsdjupen når inte solljuset ner särskilt långt 

och i tropiska områden varierar som sagt inte 

dagslängden särskilt mycket. Däremot varierar 

alltid månens faser och tidvattnet. En del djur 

tycks ha anpassat sin rytm just efter månen. 

Vid några öar i södra Stilla Havet, främst 

vid Samoa, lever palolomasken (Eunice viridis). 

Större delen av året lever den som andra 

havsborstmaskar och kryper och borrar sig 

fram i bottenslammet. 

När det är dags för förökning händer 

något: En stor del av maskens bakre del lossnar 

från resten av djuret och flyter upp till 

vattenytan. Där spricker huden upp, så att 

äggceller och spermier kommer ut i vattnet. I 

många fall kan framdelen överleva och fortsätta 

ett mer undanskymt liv. 

Eftersom palolomasken är enkönad krävs 

korsbefruktning – alltså att hanarnas spermier 

befruktar honornas äggceller. Av det skälet 

måste i stort sett alla palolomaskar i ett område 

skicka upp sina bakkroppar fulla med ägg 

respektive spermier vid samma tillfälle. Oftast 

sker det bara en gång om året, sådär en vecka 

efter första fullmåne-natten efter det som hos 

oss är höstdagjämningen omkring 23 september. 

De äggstinna segmenten av palolomasken 

anses som en delikatess. Det är folkfest när 

man försöker ”skumma” havet efter läckerheterna. 

För det mesta blir det, trots festandet, 

ändå tillräckligt med ägg och spermier över 

för att uppehålla maskens population. 

Men hur kan palolomasken känna av att 

det har gått en vecka sedan fullmånen efter 

den 23 september Det är fortfarande inte 

ordentligt utrett. Mekanismen måste vara en 

kombination av olika rytmer: årsrytm, månrytm 

och dygnsrytm, för att det ska bli aktivitet 

just vid den bestämda tidpunkten. Samtidigt 

verkar det osannolikt att maskarna en 

bit ner på havets botten verkligen 

ska se att det är fullmåne. Forskare 

har börjat med att 

En del djur 

i tropiska hav 

har anpassat sin 

rytm efter 

månen. 

undersöka enklare byggda 

organismer, och förhoppningsvis 

kommer de fram 

till något som röjer just 

palolomaskens mekanismer. 

Tidmätning 

Organismer kan registrera 

tidens gång på två principiellt 

olika sätt. Den ena varianten kan jämföras 

med ett timglas, den andra med en pendel 

eller liknande svängande mekanism, en oscillator. 

Ofta samverkar flera olika mekanismer i 

en och samma organism. 

Timglasprincipen skulle kunna ge förklaringar 

till hur det kommer sig att vi hamnar 

i puberteten i en viss ålder, eller att barn föds 

efter cirka 9 månader. Men för kortare tidsrymder 

är pendelprincipen lämpligare. Här 

har man också kommit en bit på väg inom 

forskningen. 

Hos den lilla korsblommiga växten backtrav 

har man hittat en tidmätningsmekanism, 

som bygger på att två typer av proteiner påverkar 

bildningen av varandra, med styrning från 

växlingen mellan dagsljus och mörker. 

När det blir ljust på morgonen aktiveras 

två gener som styr produktionen av två proteiner. 

Deras halt i cellerna är därför högst 

strax efter gryningen. Då hämmar de produktionen 

av ett tredje protein. Eftersom de första 

proteinerna tydligen främst produceras just 

när ljuset återkommer, så minskar halten av 

dem i cellen under dagen. Det får till följd att 

det tredje proteinet i stället kan produceras. 

Först hämmar ”nummer tre” produktionen 

av de första proteinerna, men framåt kvällen 

möjliggör samma protein istället ny produktion 

av de två första, en process som får störst fart 

i gryningen. 

De här olika proteinerna styr sedan aktiviteten 

hos många andra gener där en del är 

mest aktiva på kvällen, andra på morgonen. 

Liknande mekanismer finns även hos djur, 

bl.a. hos bananflugor. Fåglar förefaller ha flera 

olika samverkande oscillatorer. Dagslängden 

styr flera olika beteenden som har med flyttning 

att göra, men som nämndes tidigare är 

det fortfarande en gåta hur beteenden kan 

starta när fåglarna har vistats ett halvår i en 

miljö med en konstant dagslängd! n 

Studera 

rytmer 

i naturen 

Det finns flera olika möjligheter 

att undersöka om djurs och 

växters aktiviteter styrs av 

dagslängden och om de alltså 

har en inre rytm och förmåga 

att ”ha koll på tiden”. 

1 

Ett klassiskt sätt är att 

se på träd som växer 

intill gatlyktor. Det syns 

ofta väldigt tydligt att grenarna 

just intill lampan behåller sina 

löv längre på hösten än resten 

av trädet. 

2 

Det är inte heller så 

svårt att notera flyttfåglarnas 

ankomstdatum 

år efter år. De tidigaste, 

som stare, sånglärka, och tofsvipa 

är inte så bundna vid ett 

visst datum. Blir det t.ex. riktigt 

dåligt väder, så vänder de ibland 

söderut igen. De har heller inte 

flyttat så långt söderut under 

vintern, kanske bara till nordsjöområdet. 

Sädesärlorna däremot flyttar 

något längre söderut. De 

svenska flyttar till Nordafrika 

och brukar komma hit igen till 

Mellansverige runt den 10 april, 

om än med vissa variationer. 

Bland s k tropikflyttare är 

däremot bundenheten till ett 

visst datum väldigt tydlig. Som 

nämndes tidigare här brukar 

lövsångaren komma hit strax 

före första maj, och svartvit flugsnappare 

kommer några dagar 

senare. Många ornitologer 

menar att tropikflyttarna har 

svårare att ändra sina datum än 

fåglar som flyttar korta sträckor. 

Därför kan tropikflyttarna nu 

riskera att komma ”för sent” till 

sina gamla hemmamarker, om 

vi får ett varmare klimat som 

gör att växter och insekter 

startar sina aktiviteter tidigare 

på våren än förut! 

3 

Ett annat sätt om man 

vill undersöka rytmer i 

naturen är att se efter vilka 

sommarkvällar som man ser 

svärmar av någon viss art av 

dagslända. 

Forskning och framsteg nr 8 2003, 

sid 23 – 27 och Biological rhythms, Kumar, 

Narosa Publishing House (2002). 

10 www.liber.se/gy/naturvetenskap www.liber.se/gy/naturvetenskap 

11

NYHET! 

Spira Biologi 

Kan läsas på två nivåer med faktarutor 

för de mer vetgiriga 

Den nya serien omfattar A- och B-böcker, lärarhandledning 

till varje kursbok och elevhandledningar på nätet. 

Böckerna är rikt illustrerade med foton och teckningar 

med de detaljer som behövs för att förstå förlopp 

och mekanismer. 

Spira Biologi är en lättillgänglig biologiserie med 

intresseväckande text och fokus på kopplingen mellan 

genetik, evolution och systematik. Exemplen är 

många. 

Själva bastexten är mer begränsad än i en del 

andra biologiböcker för gymnasiet. För den som 

är nyfiken och vill fördjupa sina kunskaper finns 

många faktarutor – nyckelhål – som knyter an till 

den löpande texten. 

Kapitlen inleds med en introduktion och avslutas 

med en sammanfattning i punktform. Till varje 

kapitel finns frågor i boken och svaren till dessa 

finns i lärarhandledningarna. 

Extrautrustad med webbstöd 

Som ytterligare stöd för inlärningen finns en webbaserad 

elevhandledning på www.liber.se/spira. Den 

kan även användas i undervisningen av dig som 

lärare. Spira A Online innehåller bl.a. sammanfattningar, 

ordlista, animationer, frågor, självtester och 

länkar. Spira B Online lanseras under hösten -08. 

Lärarhandledningar på cd 

Lärarhandledningen till Spira A innehåller teoretiska 

och praktiska övningar, laborationer, exkur- 

Smakprov från Spira Biologi. 

sionsförslag och svar till frågorna i boken. Dessutom 

finns många av bokens bilder som oh-underlag. 

Texterna finns både som pdf- och Wordfiler 

för att du ska kunna anpassa materialet efter dina 

elever och förutsättningarna på din skola. n 

Biologi 

PASSAR FÖR: 

Program: 

Webbstöd: 

Inläst: 

Författare: 


spira 

Alla elever som läser 

biologi. Fördjupning och 

breddning kan hoppas 

över. 

NV, program med biologi 

som tillägg, vuxenutbildning, 


Ja, elevhandledning på 

www.liber.se/spira. 

Ja 

Björndahl, Castenfors, 

Landgren, Thyberg 

Spira Biologi A 

Beställnr: 447-01892-5 


Pris: 324:- 

Lärarhandledning A, cd 


Pris: 1250:- 

Spira Biologi B 



Pris: 275:- P 

gymnasiebiologi 

Elever som har sikte på 

fortsatta naturvetenskapliga 

studier, men även för dem 

som är allmänt intresserade. 

NV, program med biologi 

som tillägg, vuxenutbildning, 

basårsutbildningr 

Ja, elevhandledning på 

www.liber.se/gymnasiebiologi 

Ja 

Karlsson, Krigsman, 

Molander, Wickman 

Biologi A med 

naturkunskap A 



Pris: 360:- 

Biologi A med 

naturkunskap A, lärar-cd 


Pris: 1254:- 

Biologi B 



Pris: 295:- 

NYHET! 

Ny 

upplaga 

Biologi för gymnasieskolan 

Med ett evolutionärt perspektiv 

Texten är resonerande med många exempel, vilket 

gör att läsaren lättare förstår biologiska mekanismer 

och kan ta till sig krångliga begrepp. 

Biologi för gymnasieskolan omfattar böcker för 

A- och B-kursen i biologi samt A-kursen i naturkunskap. 

Ett evolutionärt perspektiv präglar innehållet 

i böckerna. Varje avsnitt börjar med en inledande 

översikt och avslutas med frågor och en 

begreppskarta. Svaren till frågorna finns i den 

webbbaserade elevhandledningen. I slutet av boken 

finns ordförklaringar. 

Extrautrustad med webbstöd 

Till A-boken hör en elevhandledning på nätet med 

sammanfattningar, länkar, animationer och frågor. 

Den kan även användas i undervisningen av 

dig som lärare. 

Lärarhandledning på cd 

A-boken har också en lärarhandledning på cd, 

med kommentarer till kapitlen, teoretiska och 

praktiska övningar samt mgv-uppgifter. n 

Båda våra biologiserier har elevhandledningar på webben. 


13 

Ny 

upplaga

Kemi 

14 

”Det verkar som den här 

typen av läromedel gör 

att eleverna förstår kemin 

lättare och bättre. Många 

tycker att kemin blir mer 

levande och roligare med ett 

hjälpmedel som rör på sig.” 

Ola Svan, medförfattare 

till Gymnasiekemi och 

Gymnasiekemi Online och 

lärare på Österlengymnasiet 

i Simrishamn. 

Webben är ett bra 

verktyg för att individanpassa 

undervisningen! 

För både elever och lärare är det bra att man med 

Gymnasiekemi Online kan vara flexibel i undervisning och lärande. 

En del elever blir fort färdiga, andra är mer eftertänksamma och behöver 

mer tid på sig. En stor fördel är också att man kan sitta hemma 

i lugn och ro och repetera inför exempelvis prov. 

När jag själv undervisar brukar jag 

använda de inledande ”mind-mappsen” 

för att skapa struktur till avsnitten 

och för att repetera nyckelbegrepp. 

Animationer, molekylmodeller i 3d 

och filmade demonstrationer visar jag och går igenom 

gemensamt, ofta vid upprepade tillfällen. En 

form av tjatpedagogik, om man så vill, men som 

har visat sig vara ganska effektiv och som brukar 

locka fram en hel del skratt, säger Ola Svan. 

– Sedan varierar det lite vilka delar jag använder, 

men generellt är webben ett ganska bra verktyg 

för att individanpassa undervisningen. Några 

elever blir fort färdiga, andra behöver längre tid 

på sig. De som av olika anledningar missar lektioner 

har även chansen att i första hand hämta i kapp 

via webben. 

” Jag ville skapa ett läromedel som i 

första hand hjälper de elever som 

sitter på sin kammare och sliter 

med kemin utan att ha några 

kemikunniga att fråga.” 

Hur väcktes idéen till ett webbaserat läromedel i 

kemi 

– Jag tänkte att jag skulle bli den rösten, genom att 

försöka hålla en personlig ton parat med alla de 

verktyg som webben erbjuder och som en tryckt 

bok saknar, fortsätter Ola. Jag vet också hur situationen 

ser ut på skolorna idag. När jag själv gick 

i gymnasiet fick vi tack och lov behålla kemiböckerna, 

men idag finns knappt några skolor som har 

råd att lämna ifrån sig böckerna till eleverna efter 

avslutad kurs. Böckerna återanvänds istället. Därför 

ville jag att webbsidan skulle finnas tillgänglig 

som en möjlig repetitionsplats. Man kanske också 

behöver fräscha upp sina kunskaper när universitetsstudierna 

tar vid. Eller så kanske man har något 

med kemianknytning i arbetet. Flera mail som jag 

har fått från elever har visat att de här förutsägelserna 

stämde. Här måste jag också passa på att 

rikta ett stort tack till Cecilia Söderpalm-Berndes, 

förläggare på Liber, som förmått att hålla webbsidan 

enkelt och fritt tillgänglig för alla utan krångliga 

lösenord och registreringsförfaranden. 

– Själv har jag även studerat distanspedagogik 

och informationsteknik vid högskolan och även 

hunnit arbeta en del som Hermodslärare. Här fick 

jag värdefull erfarenhet när det gäller att med pennan 

undervisa med en personlig ton som når fram 

till eleverna. 

Har online-materialet förändrats på något annat 

sätt i och med nya upplagor av böckerna 

– När den senaste upplagan av A-boken kom, fick 

vi chansen att knyta samman webben och boken 

på ett sätt som jag misstänker är unikt bland läromedel 

i Sverige. Jag tror att det finns en stor pedagogisk 

vinst att hämta om eleverna känner igen 

sig, t.ex. om samma figurer förekommer både i 

boken och på webben. Så är det nu. På webben får 

figurerna liv och rörelse via små enkla animationer 

och interaktiva förklaringar. Vissa uppgifter tar 

jag upp och löser mer utförligt än vad som finns 

utrymme till i boken, genom att föra ett beskrivande 

resonemang. Vi har också tydliga markeringar 

med film- och nätsymboler som talar om 

när man kan gå vidare på webben. Ibland är det 

någon länk vi vill rekommendera som har anknytning 

till just det avsnittet och ibland hänvisar vi 

till en fördjupningstext som finns på webben. 

– För några år sedan frågade jag min medförfattare 

till boken, Arthur Sonesson, om han hade 

tid och lust att svara på frågor som eleverna kunde 

skicka in via e-post. Det hade han och det blev flera 

hundra svar och det var bara för bra för att inte 

låta fler ta del av. Då kom vi på att vi kunde använda 

oss av webben. I slutet av varje kapitel i den nya 

www.liber.se/gy/naturvetenskap 

A-boken finns nu ett litet urval frågor med tillhörande 

svar på webben. Jag tror att eleverna på det 

här sättet kanske känner att distansen mellan författare 

och elev minskar. Att de kanske ibland kan 

tänka: vad bra, det där har jag också funderat på 

men inte riktigt vågat fråga om. Till den nya upplagan 

av B-boken kommer det också äntligen att 

finnas en komplett samling webb-kapitel. Jag har 

bitvis lufsat omkring med lite dåligt samvete för 

att ämnesomsättningen saknats i biokemin, vilket 

flera elever påpekat och uttryckt önskemål om. 

Om man ser allmänt på ämnet, vad är viktigt för 

framtiden och vad är viktigast att lära sig i kemi 

– Det går knappast att komma förbi miljöfrågorna. 

Med kunskaper i kemi växer förhoppningsvis nyfikenheten, 

respekten och förståelsen för naturen 

och hur människan påverkar den. Att vi får reda 

på hur vi brukar och förbrukar energi- och naturresurser 

och vilka problem som användningen orsakar. 

Genom kemin kan man lära sig vad man kan 

göra för att komma till rätta med problemen. Och 

vem vet, kanske en dag också bidra till att lösa dem, 

menar Ola. 

– Oavsett om man senare i livet sysslar med 

något som har kemianknytning eller inte, så är det 

aldrig fel att öka på kemikunskaperna eftersom 

kemi berör alla, dagligen. 

www.liber.se/gy/naturvetenskap 

– Genom kemin och naturvetenskapliga ämnen 

lär man sig också att tänka logiskt och analytiskt. 

Man får verktyg som gör att man kan förhålla sig 

kritisk och sålla klokt bland all den information 

som sköljer över. Så återigen: oavsett vad man sysslar 

med senare i livet kommer man att ha indirekt 

nytta av kemin. Men det är 

också roligt att kunna konstatera 

att man kommer 

ganska långt med de 

grundläggande 

förklaringsmodeller 

som man lär sig 

i gymnasiekemin 

när det gäller att 

förstå stora delar av 

den utveckling som 

sker inom teknik och 

naturvetenskap. Den här 

biten brinner min medförfattare 

Aina Tullberg extra för. 

Hon är upphovet till flertalet av 

de spännande utblickar och 

vetenskapsnyheter som 

finns i böckerna. n 

www.liber.se/gymnasiekemi 

Några röster 

från eleverna om 

Gymnasiekemi 

Online: 

” Jättebra sida! 

Mycket bra hjälp 

när man behöver 

förklaringar. Som 

en extralärare 

som är tillgänglig 

dygnet runt.” 

” Tusen tack för 

Online kemin. Den 

är verkligen en stor 

hjälp inför proven!” 

” Super med 

lösningsförslag 

på uppgifterna när 

man kört fast.” 

15

Kemi 

”Fotografier av experiment som beskrivs hjälper eleverna att minnas.” 

Kemi är ett experimentellt 

ämne 

Experimentet i centrum har alltid varit ledstjärnan i vår lärobokserie, 

säger Birgitta Lindh, medförfattare till Kemiboken. Demonstrationsexperimenten 

och elevernas egna experiment är verkligen av 

stor betydelse för att skapa intresse för kemiämnet. 

xperimenten ska också ge underlag för den 

teoretiska framställningen, fortsätter Birgitta. 

Därför finns det i alla kapitel förslag 

till experiment i inledningen eller i början 

på ett nytt avsnitt. De flesta experimenten 

är tänkta för demonstration, men många kan även 

utföras av elever. Många experiment är mycket enkla 

att utföra och tolka, men ändå illustrativa. Efterbehandlingen 

av experimenten ska ha hög prioritet 

och därför utgår många av våra resonemang i texten 

just från experiment. 

Intresseväckande Läs mer-rutor 

Här och var i kapitlen finns Läs mer-rutor som ofta 

har vardaglig anknytning och förhoppningsvis ska 

väcka intresse hos eleverna. Varje kapitel avslutas 

med sammanfattningar och en lista över nya begrepp 

samt uppgifter av varierande svårighetsgrad. De ger 

eleverna möjlighet till övning och kunskapskontroll 

på kapitlet. Utförliga svar till uppgifterna finns 

längst bak i boken. 

– Vi har bemödat oss om att minimera användningen 

av kemikalier som ur miljö- och hälsosynpunkt 

kan vara diskutabla, säger Birgitta. Därför 

föreslår vi att man gör laborationer i liten skala. 

Med varje laboration följer en riskbedömning av 

de kemikalier som används. Den totala riskbedömningen 

av laborationen måste dock varje lärare 

göra själv. 

Omfångsrika lärarhandledningar 

Till våra böcker utarbetar vi lärarhandledningar. De 

är omfångsrika för att ge stöd till oerfarna lärare, men 

vi tror att även mer erfarna lärare hittar inspiration 

och nya infallsvinklar i materialet. Vi ger kemididaktiska 

aspekter på kemiundervisningen avsnitt för 

avsnitt och kommenterar experiment och laborationer 

och diskuterar säkerhetsfrågor och riskbedömning. 

– I själva läroboken ryms inte svar till bokens 

arbetsövningar, utan de finns i lärarhandledningarna. 

Med tanke på hur tidspressade lärarna numera är, har 

vi också i lärarhandledningarna lagt in mer servicematerial 

i form av fler övningsuppgifter och arbetsövningar, 

båda delarna med svar. 

Vad är nytt i den nya boken 

– Boken är till stora delar nyskriven av både gamla 

och nya författare. Det första kapitlet Samspel mellan 

partiklar är helt nyskrivet och syftar till att fräscha 

upp elevernas kunskaper om kemisk bindning från 

A-kursen. Det ska också ge eleverna de verktyg som 

de i fortsättningen behöver i studiet av framför allt 

organisk kemi och biokemi, men också för analytiska 

metoder. I kapitlet introduceras analytisk kemi och 

grundläggande principer för kvantitativ och kvalitativ 

analys och olika separationsmetoder. De experiment 

som vi föreslår är enkla, men ger ändå eleverna tillfälle 

att pröva samband mellan teori och praktik. 

– Vissa andra kapitel är till stor del nyskrivna och 

www.liber.se/gymnasiekemi • www.liber.se/kemiboken 

innehållet har moderniserats. Några kapitel som 

till sitt innehåll och utformning uppskattats av 

lärare och elever har även fått en översyn, men fått 

behålla struktur och huvudinnehåll. 

– Tidigare har avsnittet analytisk kemi utgjort 

ett eget kapitel men vi har nu valt att presentera 

analytiska metoder i de kapitel där de har sina tilllämpningar, 

fortsätter Birgitta. Redoxtitreringar 

presenteras i kapitlet Redox och energi. I kapitlet 

Bara vanligt vatten som bland annat innefattar 

syra-baskemi finns syra-bastitreringar och edtatitrering. 

Mer om kromatografiska metoder för 

separation och identifiering av organiska ämnen 

finns i kapitlet Organiska ämnen – egenskaper, 

strukturer och reaktioner. Här presenteras också 

spektroskopiska metoder samt masspektrometri. 

De tre sista kapitlen omfattar biomolekyler och 

biokemi. Där hittar man gelfiltrering, elektrofores 

och pcr-metoden. 

Något annat allmänt som utmärker den nya 

boken 

– Den karaktäriseras av ett modernt språk, det är 

tydligt och lättbegripligt. Layouten är också ny, mer 

tilltalande och läsvänlig, tycker Birgitta. Illustrationerna 

är väl genomtänkta och kompletterar texten. 

Fotografierna ger associationer till kemin i vardagen 

och fotografier av experiment som beskrivs i boken 

understryker experimentens betydelse och hjälper 

eleverna att minnas. 

Hur ser du på kemiämnet och hur har det förändrats 

med åren 

– Jag har ju varit med länge och tycker att det är 

sorgligt att kemiämnet nu upplever en kris vad gäller 

antalet studerande vid universitet och högskolor, 

säger Birgitta. Företrädare för industri och näringar 

med anknytning till kemi, fysik och teknik varnar 

för brist på välutbildade studenter i dessa ämnen, 

något som kan göra att Sveriges konkurrenskraft 

inom dessa områden kommer att minska. 

– Att undervisningen i kemi i grundskolan är 

satt på undantag i många skolor kan många vittna 

om. Det finns skolor där ingen undervisning alls 

bedrivs i kemi, såväl utbildade lärare som utrustning 

och lämpliga lokaler saknas. I dessa skolor 

får inte eleverna den utbildning i naturvetenskapliga 

ämnen och teknik som de har rätt till. Detta 

inverkar naturligtvis menligt på intresset för att 

välja naturvetenskapligt och tekniskt program i 

gymnasieskolan. 

– Eleverna som dock kommer till NV- och TEprogrammen 

har mycket skiftande förkunskaper 

både vad gäller teori och vana att laborera. Det är 

verkligen en utmaning för kemilärarna att få med 

sig alla från starten vare sig eleverna har en god 

grund att stå på eller inte. Kemi är ett svårt ämne 

i sig och inte så lätt att undervisa i och än svårare 

är det i heterogena klasser. Samtidigt är det ju 

verkligen roligt att undervisa i ett experimentellt 

ämne som kemi och få glädjas med eleverna i deras 

aha-upplevelser. n 

Kemi 

PASSAR FÖR: 

Program: 

Kurser: 

Webbstöd: 

Inläst: 

Smakprov: 

Författare: 


Ny 

upplaga 

gymnasieKemi 

…elever som vill ha en god 

grund för fortsatta studier, 

och för dem som tycker 

att kemin är viktig ur ett 

samhällsperspektiv – i 

både A- och B-boken finns 

miljökapitel som bl.a. tar 

upp vikten av kemikunskaper 

för att uppnå ett hållbart 

samhälle. 

NV, TE, vuxenutbildning 


A, B 

Ja, www.liber.se/ 

gymnasiekemi 

Ja 

Ja 

Andersson, Jörnland, 

Rosén, Rydén, Sonesson, 

Svahn, Stålhandske, 

Tullberg 

Gymnasiekemi A 



Pris: 383:- 

Gymnasiekemi A, 

lärarhandledning cd 


Pris: 2140:- 

Gymnasiekemi B 



Pris: 396:- P 

Gymnasiekemi B, 

lärarhandledning cd 

Beställnr: 447-90102-9 

Pris: 2105:- 

Kemiboken 

…elever som vill ha en 

god grund för fortsatta 

studier. Kemin bakom 

experimenten görs tydlig 

med hjälp av att många 

experiment beskrivs 

löpande i kapitlen. Böckerna 

innehåller förutom 

en rik teoridel även en del 

med extra laborationer 

och arbetsövningar. 

NV, TE, vuxenutbildning 


A, B 

Ja, www.liber.se/ 

kemiboken 

Ja 

Ja 

Borén, Boström, Börner, 

Larsson, Lillieborg, Lindh, 

Lundström 

Kemiboken A 



Pris: 383:- 

Kemiboken A 

Lärarhandledning, cd 


Pris:1103:- 

Kemiboken B 



Pris: 396:- P 

Kemiboken B 

Lärarhandledning 



Pris: 1128:- 

Ny 

upplaga 


17

sex 

Sandra Dahlén arbetar som utbildare, författare och konsult 

i frågor som rör sexualitet och genus. I höstas var hon i 

ropet i SVTs ”Sex med Victor”. 

”Jag vill inspirera lärarna och ge dem 

redskap och metoder för hur de ska jobba 

med de här frågorna i klassrummet.” 

Sex och relationer, en liten skrift för ungdomar som är lätt att ha med sig. 

Den är tänkt att vara ett stöd i frågor som kan vara svåra att diskutera 

med kompisar och föräldrar. Här tas frågor upp om sex och relationer, 

rättigheter och hur man sätter gränser. Ett viktigt inslag är också diskussioner 

om hur normer förändras och vad som är ”normalt”. 

Skrifter om sex 

– med olika utgångspunkt 

Sex och relationer ger en inblick i sexualitetens 

betydelse för individen – hur sexualiteten än gestaltar sig. 

Sex och samlevnad – ur ett biologiskt perspektiv, tar fasta på vad vi idag vet, eller 

tror oss veta, om den evolutionära bakgrunden till vår sexualitet. 

Sex och relationer för 

NYHET! 

alla ungdomar 

Sex och relationer är en skrift om 

sex och relationer, rättigheter och 

hur man sätter gränser. Den tar 

upp sådant som hur normer förändras 

och vad som är ”normalt”. 

Den diskuterar också hur en bra relation ska 

vara och vad genus är. n 

Sex 

Sex och 

relationer 

Sex och samlevnad 

– ur ett biologiskt perspektiv 

Boken påminner oss om att vi 

faktiskt är djur och att detta kan 

NYHET! 

förklara många av våra beteenden, 

dock naturligtvis inte alla. 

Våra beteenden följer medfödda 

mönster som evolutionen mejslat 

ut under miljontals år. Målgruppen är gymnasieelever 

som är nyfikna på den naturvetenskapliga 

aspekten av sexualitet och samlevnad. n 

sex och 

samlevnad 

andra Dahlén arbetar som utbildare, 

författare och konsult i frågor som rör 

sexualitet och genus. Hon har skrivit 

flera böcker i ämnet, bl.a. skriften Sex 

och relationer. Sandra har under sex år 

arbetat för rfsu med frågor rörande 

sexualupplysning och ungdomar. Nu är hon en 

flitigt anlitad föreläsare och utbildare i skolor och 

hos ungdomsorganisationer. 

– När jag studerade statskunskap sommarjobbade 

jag för rfsu och delade ut kondomer. Jag fick 

då gå en informatörsutbildning. Efter det började 

jag alltmer att arbeta med sexualupplysning i ungdomsgrupper. 

Jag upptäckte ganska snart att det 

fanns många kopplingar mellan det jag pluggade 

på universitetet och sex och relationer. Rättigheter, 

makt, politik – allt hänger ihop. Sedan dess har jag 

mer och mer fördjupat mig i ämnet sexualitet och 

genusfrågor. Att jag även blev författare i ämnet 

var mer av en slump; jag blev tillfrågad av olika 

förlag och skriver även för rfsu och tar upp ämnet 

i frågespalter. 

Vilka frågor är viktiga för ungdomar idag och vilken 

respons får du när du är ute och föreläser i skolorna 

– Frågorna handlar om allt mellan himmel och jord, 

från grundläggande biologiska frågor som graviditet 

och hur man är skapad till hur man hanterar relationer, 

olycklig kärlek och om man är ensam om att 

känna si eller så. Ungdomarna har fått ganska olika 

information och utbildning i skolan. Jag får mycket 

feedback från eleverna. Häromdagen höll jag en 

föreläsning i en aula och i pausen fick eleverna lämna 

in frågor anonymt. Det blev över 30 stycken! 

Hur vill du utbilda lärarna i sexualupplysning 

– Jag försöker ge dem redskap och metoder för att 

undervisa på bästa sätt. Många lärare behöver 

utbildning och kunskap i hur man skapar en bra 

stämning när man ska diskutera frågor som hur man 

sätter tydliga gränser, pornografi och mycket annat. 

Det gäller också att göra ämnet fysiologi-anatomi 

intressant. Det är viktigt att vara väl förberedd som 

lärare innan man ger sig in i diskussioner i olika sexoch 

genusfrågor. n 

PASSAR FÖR: 

Program: 

Webbstöd 

Inläst: 

SMakprov: 

Författare: 


…elever som går på högstadiet 

eller gymnasiet och som vill få 

stöd i frågor om sin egen och 

andras sexualitet samt ifrågasättande 

av normer. 

Högstadiet och alla 

gymnasieprogram 

Nej 

Nej 

Nej 

Sandra Dahlén 



Pris: 39:- 

…elever som går på gymnasiet 

och är intresserade av människan 

som biologisk varelse och 

hur våra beteenden liknar resp. 

skiljer sig från andra djurs. 

Främst NV, och andra 

program på gymnasiet 

med biologi som tillval. 

Nej 

Nej 

Nej 

Janne Karlsson 



Pris: 69:- 


19

Digitala smakprov på 

vår webbplats 

Läs mer om våra titlar på www.liber.se. 

Där finns information och du kan också bläddra 

i digitala smakprov av böckerna. 

Ljudböcker! 

Många av våra titlar finns inlästa för elever 

med läs- och skrivsvårigheter. Du beställer dem 

hos Inläsningstjänst, telefon 08 – 556 115 50 

eller på www.inlasningstjanst.se 

Håll dig uppdaterad med 

libers nyhetsbrev 

Gå in på www.liber.se och anmäl dig som prenumerant, 

så får du information om nyutkomna läromedel, inbjudan 

till seminarier och andra evenemang. 

Tävla och vinn! 

Lös kluriga frågor och tankenötter. 

På vår webbsida www.liber.se/gy/naturvetenskap 

har vi ofta kul tävlingar med fina priser. Glöm inte 

att gå in och titta där då och då! 

Beställ läromedel 

Vill göra en beställning på läromedel kontakta gärna oss på Liber Kundservice. 

Du kan även beställa direkt på www.liber.se. Tel: 08-690 93 30. E-post: kundservice.liber@liber.se 

R0840048 redaktion: Calle Gustavsson, Eva-Lisa Nordmark, Cecilia Söderpalm Berndes, Nina Kerfstedt, Miriam Barzelatto. Tryck: Åtta.45 Stockholm 2008. 

Priserna i denna tidning gäller t o m 30 september 2008. Moms och frakt tillkommer. (P = Preliminärt pris) 

Liber, 162 89 Stockholm 

Tel: 08-690 93 30. Fax: 08-690 93 01/02 

E-post: kundservice.liber@liber.se 

www.liber.se

NaturkuNskap

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?