Ladda ner hela reportaget som PDF fil - Usabil.nu

Torrkörning.
Av Lars Åke Krantz
Vi har glädjen att hälsa Lars Åke Krantz välkommen som krönikör här på Usabil.nu.
Krantzen kommer löpande att skriva kåseri och artiklar här på www.usabil.nu
Ni kan även läsa hans kåser i Bilsport Classic varje månad.
Instrumentbrädans gröna ljus speglar sig i vindrutan. I det kompakta mörkret på passagerarsidan lyser
stereon grönt och levererar Elvis Presley, Scotty More och Bill Black. Sjunker ner i det knarrande
förarsätet och skruvar lojt på ratten. Cabben är nere. Det är 26 grader varmt mitt i natten och det blåser
inte. Riktar in backspegeln. Drar lite i växelväjaren och trycker gasen i botten. Blundar och lutar huvudet
mot nackstödet. I skarven mellan två låtar kan jag för ett kort ögonblick höra stilla havet rulla in från
höger. Palmerna lyser svarta mot den mörkröda himlen och reflexer från miljontals neonskyltar gnistrar i
klarlacken på min motorhuv.
Blinkar lite åt höger och lite åt vänster. Pumpar på bromsen. Tiltar ratten och drar med handen över
mittkonsollen. Sitter. Öppnar så småningom dörren och sätter ner foten på betongen. Dröjer ett ögonblick
och trycker på knappen. Lysrören blinkar till några gånger för att sedan alstra sitt grymma ljus.
Förtrollningen är bruten.
Mitt olackade objekt står som vanligt på pallbockarna. Inredningen ligger utspridd på golvet och den
rostiga bakluckan står lutad mot bakskärmen. Vad var då de inledande raderna.
Jo, ett fundamentalt inslag i garagelivet. Alla som restaurerat eller renoverat något vet vad det handlar
om. Kändisar i bilkretsar såsom Lången har gjort det. Professorn likaså. Friberg gör det liksom Hotton
och Mano uppe i Ö-vik. Jag törs sätta mina kromade ventilkåpor på att Boyd Coddington har gjort det.
Torrkört alltså. D.v.s att sitta i sin till hälften ihopplockade bil och liksom känna på körställningen.
Låtsaskörning helt enkelt. Big toys for big boys..
Min bästa torrkörning var jag med om i slutet av sjuttiotalet. Jag och Tyngden (en kompis) satt i min
Caprice-66a en hel natt. Vi hade inget bilbatteri utan kopplade en gammal batteriladdare direkt på
kabelskorna. Laddningsströmmen räckte till parkeringsljus samt till stereon om man inte spelade för
högt. Vi släckte ljuset i garaget och sedan bara satt vi där i de nysydda galonsätena och tittade på
polisradions löpande siffror. Vi åt Chips och Coca Cola och diskuterade lösningar på viktiga problem. T.
ex. hur man skulle kunna importera en bil som flyttgods till Sverige trots att man inte bott i USA ett helt
år.
Vi funderade också på hur djupt Sverige var. Om det satt fast i jordskorpan kilometervis ner eller om det
bara låg och flöt på Bottenhavet och endast hölls fast vid den ryska tundran uppe vid treriksröset. I så fall
skulle man ju kunna gräva av förbindelsen där uppe. Skänka en bit av Norge till Murmansk och bogsera

ner hela skiten till mexikanska golfen.
Torrkörning. Ett lufthål i renoveringstunneln som ger energi att fortsätta mot målet.
Läs Kranz kåseri i Bilsport Classic som kommer ut varje månad.