3 - ATL

Nya krav i gränslös skog
Byråkratin kring skogsbruk nära odlingsgränsen
minskar. Men i samma veva kommer förslag
om nya krav på avverkningar i hela i renskötselområdet.
Text: Pär Fornling Foto: Calle Bredberg
På sätt och vis är förslagen i
”Gränsskogsutredningen” typiska.
– Att arbeta med näringspolitik
handlar om att slitas
mellan hopp och förtvivlan enligt
Jonas Eriksson som ansvarar
för det näringspolitiska arbetet
inom Norra Skogsägarna.
PÅ BORDET (och i datorn)
framför honom ligger två gigantiska
förslag om vattendirektivet
som han ska skriva
remissvar på. Totalt är det
långt mer än 3 000 sidor!
– Det är svårt att förutse vart
det hela leder. I ett första steg
handlar det om förslag till myndigheterna.
Därefter återstår att
se vilka krav de i sin tur ställer
på jord- och skogsbruket, säger
Jonas Eriksson.
– I värsta fall blir det förbud
mot skogsbruk i breda zoner
kring vattendragen, men jag
tror mindre på inskränkningar
och mer på allmän hänsyn i
arbetet.
– Vi kan komma långt med
bra planering för att undvika
körskador och skydda vattendrag.
En helt ny undersökning av
Skogsstyrelsen visar dessutom
en positiv trend när det gäller
hänsynen till vatten hos familjeskogsbruket.
– Nu handlar det näringspolitiska
arbetet mycket om vatten.
EN ANNAN fråga som ständigt
återkommer är relationerna
till rennäringen.
– Jag upplever vi har en bra
dialog med samebyarna och
tror mycket på modellen att
prata med varandra.
– För att få extra fart på dialogen
lokalt har vi ett par personer
som besöker och inspirerar
varje skogsbruksområde att
hålla igång kontakterna med
rennäringen.
Parallellt med det fortgår de
rättsliga processerna. Nyligen
beslöt Högsta Domstolen att
pröva fallet i Nordmaling, där
markägarna förlorat i både
tingsrätt och hovrätt.
Frågan gäller på vilka områden
renarna har historisk rätt
att beta under vintern.
RENBETET dyker också upp
i Björn Risingers ”Gränsskogsutredning”.
Dagens skogsbruk på höga
höjdlägen är omgivet av många
restriktioner och den som ska
avverka ovanför ”gränsen för
svårföryngrad skog” måste begära
tillstånd. I utredningen
föreslås att gränsen tas bort eftersom
den inte längre fyller
någon funktion.
MOTIVET TILL att gränsen en
gång i tiden infördes var att
trädgränsen på fjällen inte skulle
krypa nedåt.
Men nu är träden i stället på
väg upp mot fjäll topparna, genom
bättre plantmaterial och
varmare klimat.
(Dessutom föreslås att gränsen
för skyddsvärd skog i södra
Sverige försvinner. Även Öland
och Gotland har en gräns för
svårföryngrad skog, men i första
hand berörs norra Sverige
av de här gränserna.)
DEN ”FJÄLLNÄRA gränsen”
blir däremot kvar.
Så långt tycker Jonas Eriksson
att utredningen är bra, men
han är kritisk till ett nytt förslag
om samråd med samebyn inom
hela renskötselområdet.
– Tanken är att den som vill
avverka ska informera samebyn,
som i sin tur kan begära
samråd. Och kommer man inte
överens kan avverkningen överklagas.
– För större avverkningar på
året-runt-marker gäller samråd
redan i dag. Men det här förslaget
omfattar även vinterbetet,
med mycket privat mark. Det
vänder vi oss bestämt emot,
säger Jonas Eriksson.
– Det är klart att skogsägarna
ska ta hänsyn till renbetet, men
det kan skogsägaren göra genom
en redovisning i varje avverkningsamälan,
precis som
vi hanterar kultur- och miljövärden.
Det här förslaget rimmar
inte med de regelförenklingar
som var utgångspunkten
för uppdraget.
Finsk modell för reservat på väg till Sverige
I stället för att diktera
vilken skog som ska bli
reservat kan man göra
tvärtom och låta
skogsägarna erbjuda
myndigheten skyddsvärda
områden.
Förslaget förväntas vara med i
regeringens proposition skog
som skyddas av miljöskäl (se
sidan 10).
Idén, som kommer från Finland,
går ut på att markägaren
erbjuder staten att avsätta mark
av miljöskäl. Om länsstyrelsen
nappar på erbjudandet återstår
en förhandling om ersättningen
till markägaren.
– Till en början tycks det bli
ganska begränsade försök. Vi
har föreslagit att man testar
modellen i hela Västerbotten
för att få en rättvis bild på hur
det fungerar i större skala, säger
Jonas Eriksson.
För egen del tror han på
idén.
– Genom att initiativet kommer
från markägaren kan det
blir något positivt, i stället för
dagens många konflikter.
Han tycker ändå det blivit
bättre de senaste två åren.
– Tonläget har blivit mycket
bättre och länsstyrelsen anstränger
sig numera att lyssna
på markägaren.
JONAS ERIKSSON
inriktade sig mot
skogen redan i
skolan. Grunden för
det näringspolitiska
arbetet lades när han
läste statskunskap
på universitetet.
Det teoretiska
skrivbords arbetet
varvas med praktiskt
skogsbruk hemma på
familjens skogsgård i
Bjurholm.
Men under resans gång har
många markägare känt sig
kränkta och överkörda.
En oberoende rapport till
myndigheterna visar att två
tredjedelar av markägarna som
fått beslut om naturreservat på
markerna inte känt sig delaktiga
i processen.
Bli rik på din skog
www.kraftsamlingskog.lrf.se
NÄRINGSPOLITIK
VI SKOGSÄGARE 3/09 39