Vi Skogsägare - ATL

Nr 4
2012
En tidning från landets skogsägarföreningar

De smartaste sökvägarna
till rätt beg-maskin!
MachineFinder är John Deeres sökmotor där du hittar alla de begagnade
skogsmaskiner vi har i lager. Enkelt och smidigt! Men lika smart är förstås
att du kontaktar någon av våra säljare för ännu bättre vägledning i sökandet
efter rätt beg-maskin. Hög nyförsäljning är lika med många inbytesmaskiner
och det största utbudet hittar du därför alltid hos John Deere Forestry!
Mikael Gladh
070-364 11 11
Anders Sandberg
070-585 04 73
Fredrik Sjölander
070-246 78 36
Anders Ericsson
070-316 00 00
Stefan Isberg
070-626 02 25
Stefan Asp
070-566 35 37
Niclas Frank
070-453 40 90
Gert Thorin
070-582 46 00
Christer Rolfsson
070-342 46 60
Per Johansson
070-694 39 00
Henrik Dahl
070-399 65 55
Niclas Eklind
070-667 43 91
JohnDeere.se

441 428
ingår som en medlemsförmån i landets
fyra skogsägareföreningar tillsammans
med en bilaga från respektive förening.
Vid adressändring kontakta din
skogsägareförening:
Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna
www.sodra.se www.norra.se
0470-890 00 090-15 67 00
INNEHÅLL Nummer
4 2012
SAGOSTIG.
Många barn besöker
skogen hos
Sofia Olsson.
Sidan 38
Nästa nummer utkommer 19 oktober
Omslagsfoto: Pär Fornling
Skogsägarna Norrskog Mellanskog
www. norrskog.se www.mellanskog.se
0612-71 87 00 010-482 80 00
REDAKTION
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Pär Fornling
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö
Telefon: 040-92 25 55
Fax: 040-601 64 49
E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se
Redigeringsansvarig:
Anne-Charlotte Morgan
Telefon: 040-601 64 89
E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se
ANNONS
Birgit Emilsson
Box 6044, 200 11 Malmö
Telefon: 040-601 64 55
Fax: 040- 601 64 49
E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se
Ronny Gustavsson
113 92 Stockholm
Telefon: 08-588 367 97
Fax: 08-588 369 99
E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se
Annonsmaterial:
annons.visk@lrfmedia.lrf.se
PRENUMERATION
Telefon: 040-601 64 93
Fax: 040-601 63 55
E-post: pren@lrfmedia.lrf.se
Prenumerationspris helår
(6 nummer) 399 kronor inkl moms
REDAKTIONSRÅD
Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson,
Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin
Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby.
Hemsida: www.atl.nu/skog
i samarbete med tidningen ATL.
För ej beställt material ansvaras ej.
Vi Skogsägare produceras av LRF
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.
TS-upplaga 2008: 97 900
Tryck: Forssa Print, Finland
Repro: LRF Media AB, Malmö
TRYCKSAK
HANDFAST Planteringstips.
Sidan 53
5 LEDARE: Visionen om
evighetsträd växer fram.
6 PROFILEN: Hemma på
gården hos Sven-Erik
Hammar, med
funderingar om
familjeskogsbrukets
möjligheter.
10 NÄRINGSPOLITIK:
Konstruktiva samtal är
bättre än skyttegravar.
12 INTERNATIONELLT:
Juha Hakkarainen
berättar om den fi nska enigheten kring
skogsfrågorna.
14 EKONOMI: Bästa sättet att disponera
pengarna från avverkningen.
16 MARKNAD
Uselt för aktier i skog.
Ny isolering.
19 SKOGSSKÖTSEL: Bli en bättre
beställare.
20–31: NÄRINGSPOLITIK:
Krav på ny skogspolitik.
KONTROVERSIELLT Maciej
Zaremba, kulturskribent på
Dagens Nyheter, har granskat
skogen. Sidan 22
Maciej Zaremba lyfter
fram skönheten i landskapet.
Äganderätt och brukanderätt
grundbultar för
skogsbruket både i Afrika
och Sverige.
Följ med till Almedalen
under politikerveckan.
32 SKOGSSKÖTSEL:
Möjligheter med förädlad
björk.
35 NYHETER
36 NYA PRODUKTER: Elsåg och vaxskydd.
38 SKOGSGÅRDEN: En skog full av sagor
ger extra inkomster.
40 JAKT: Tips om bra utrustning.
44 DEBATT: Vi måste klara älgbetet.
52 NAMN NYTT
Italienskt trädbygge på höjden.
Korsord med fi na priser.
54 KRÖNIKAN: Mångfalden av skogsbrukare
är en tillgång.
KORSORD!
Sidan 53
OXEN
MINILUNNARE
Gallring, vindfällen
Tandem-OXEN
Myreback MASKIN

Grizzly Power!
2- eller 4-hjulsdrift
Diffspärr
Låg- eller högväxel
Helautomatisk växellåda
Vinsch +
kombifäste
ingår!
Värde inkl moms ca
6.200:-
Grizzly 450 4x4 IRS. Kampanjpris 55.920:- exkl moms
( (69.900:- inkl moms.)
GRIZZLY
www.yamaha-motor.se

ill min första dator köpte jag ett program
för att planera trädgården. Idén
var att visa hur buskar och träd växte
till en grön oas några år fram i tiden.
Tanken var god, men året var 1982.
Datorns totala minne hade inte ens klarat
raderna på den här sidan (utan bild). Det
blev liksom aldrig så levande som texten på
kassettbandet utlovade (jodå, på den tiden
kom programmen på band och man använde
tv:n som skärm). Det gav helt enkelt ingen
bild av framtiden med fullvuxna träd och
frodig grönska. Det blev bara platt och trist.
I DAG FINNS det förmodligen bättre
varianter som lever upp till visionen, men
en del entusiaster tycks sitta kvar med
gamla kassettprogram när de föreställer sig
skogens framtid. Alternativt är de sällsynt
fantasilösa. Det borde exempelvis vara rätt
uppenbart att ett träd som lämnas kvar efter
en avverkning blir mer värdefullt för naturvården
ju äldre det blir. Även en blygsam
tall har förutsättningar att bli ett gammalt
hålträd som är ett eldorado för fåglar och
insekter.
Oftast är det samma sak med allt som
sätts undan och sparas av naturvårdsskäl.
Det blir bättre med åren. Fast det tar sin tid.
Och det krävs lite fantasi för att förutse hur
det blir.
MAN KAN SÄGA mycket om den skogspolitik
som kom för 20 år sedan, men den
medförde att hyggen kom att se annorlunda
ut än något årtionde tidigare. Då levde
kalavverkningar verkligen upp till namnet.
Det var kalt.
Nu lämnas naturvårdsträd (evighetsträd),
ridåer och högstubbar. De efterföljande
certifieringarna, med frivilliga avsättningar,
har dragit åt samma håll.
En förutsättning är förstås att de naturvärden
som sparas blir bestående, vilket
ibland ifrågasätts på lösa grunder. Här finns
en del att göra för att höja statusen och trovärdigheten
inför framtiden.
Även om mycket har hänt
kan en hel del också bli
bättre. Allt följer inte
regelboken, men det är definitivt annorlunda
än för några årtionden sedan. Det tar förstås
tid. Både att ändra tänkandet och att invänta
åldrandet. I de perspektiven är 20 år faktiskt
inte så länge och kraven på en ny skogspolitik
känns förhastade.
FAST DET HANDLAR kanske varken
om gamla kassettband eller fantasilöshet,
utan ett förhållningssätt till bevarande och
ursprung. Det finns en förhärskande, statisk
syn på naturvården som bara handlar om
att bevara. I det tänkandet är alla naturvärden
givna en gång för alla. Det finns en
stark misstro mot att skapa nya värden som
kanske både är bättre och effektivare. I den
omdiskuterade miljö kontrollen efter avverkningar
(polytaxen) tas det typiskt nog liten
hänsyn till de framtida naturvärden som
skogsägaren försöker skapa.
DET RÄCKER MED en snabb titt i backspegeln
för att få en inblick i hur dagens så
kallade naturskogar förändrats. Många var
ett utarmat, sönderbetat landskap för något
hundratal år sedan.
Nöden är uppfinningarnas moder. En iskall
januaridag år 1767 diskuterade kungens
råd den akuta bristen på ved i landet.
Skogarna var så sönderhuggna att delar
av befolkningen i det glest bebodda
landet (två miljoner invånare) nödgades
sova i oeldade hus. Lösningen blev en
tävling som ledde fram till kakelugnen.
Det är en ögonblicksbild som
säger något om hur landskapet
förändrats. All denna mänskliga
påverkan kan kanske
verka nedslående för den
som vill bevara ursprunget.
Men i själva verket visar det
både risken att förändra till
det sämre och möjligheten att
utveckla till det bättre.
Pär Fornling, Chefredaktör
LEDAREN
VI SKOGSÄGARE 4/12

PROFILEN
Axel och Evelina fixar
middagen medan pappa ror.
Den nye ordföranden
för LRF Skogsägarna vill
bjuda in ”vanligt folk” till
skogen och berätta om
vad skogsägarna håller på
med.
Text & foto: Pär Fornling
n granne tittar in och frågar uppmanande
om det inte är dags att slå och
hässja hö nu när solen äntligen
kommit.
På gården Övre Hammaren värnar man
traditionerna. Historia och framtid möts.
som han och barnen fångat på en fisketur
tidigare i veckan.
Sven Erik talar om hur familjeskogsbruket
ska få gehör för sitt arbete.
Är du orolig över kritiken mot skogsbruk
– Vi måste förstås ta den på allvar. Okunskapen
om skogen är i sig ett hot. Det gäller
inte bara allmänheten. Många erfarna,
skogskunniga politiker, har lämnat riksdagen.
Jag oroas av att många efterträdare är
okunniga och dessutom ganska ointresserade
av landsbygdsfrågorna. De fokuserar
på vad som lockar väljare i stan.
Det låter dystert....
– I grunden är jag ändå optimist. Vi har
ett bra erbjudande om vad skogsbruket kan
erbjuda samhället.
Nämn en ljuspunkt...
– Skogsriket, som landsbygdsministern
dragit igång, är bra. Visionen visar att skogen
är en bred resurs som ska användas till
mycket; virke, upplevelser, företagande, liv
på landsbygden, nya material och mycket
mer. Det är precis så det är. Vi måste lyfta
fram att skogen är en resurs som ska användas
och brukas på ett klokt sätt.
SVEN ERIK HAMMAR har hjälpt sin
86-årige pappa med att flytta upp till fäboden
med sina kor över sommaren. På
hemvägen funderade han över framtidsfrågorna.
Inte minst svallvågorna efter alla
artiklarna om skogen i Dagens Nyheter.
– Vi måste nå fram till vanligt folk, inte
bara organisationer och myndigheter. Vi
måste bjuda in människor till våra skogar,
tala om vad vi håller på med och förklara
hur det fungerar, säger Sven Erik Hammar
efter middagen.
Vad tycker du om artiklarna i Dagens
Vi sitter i köket på gården i Funäsdalen Nyheter
och har mumsat i oss ett par fjällrödingar – Hittills har miljödiskussionen mest
6 VI SKOGSÄGARE X/XX

Sven Erik Hammar
Uppdrag: Ordförande för LRF
Skogsägarna, ledamot i LRF:s Riksförbundsstyrelse,
i Mellanskog och ambassadör
i Skogsriket.
Familj: Hustrun Lena, som är lärare,
barnen Erika, 20 år, Evelina, 13 år och
Axel, 9 år.
Skog: Gården är 1060 hektar, varav 400
är produktiv skogsmark. Resten är
fjällbjörkskog, myrar och kalfjäll.
Träffade hustrun: På en kurs i
företagsekonomi.
Favoritmusik: Blandat, spellistan har
just utvidgats med några låtar av Kjell
Höglund.
Gården ligger vid foten av
Funedalsberget. Sven Erik är
femte generationen på gården.
handlat om tickor, lavar och
biologisk mångfald. Det är intressant
att Zaremba lyfter
fram skogens betydelse för
landskapet och människans
plats i skogen. Det får vi nog
höra mer av.
Flera ”kapitel” handlade om kontinuitetsskog.
– Det är bra med ökad variation i skogsbruket,
men det måste vara upp till den
enskilde markägaren att bestämma hur
skogen ska brukas. Jag tror på frihet under
ansvar. Det har också Kina insett är en
framgångsväg.
Vad har kineserna med det att göra
– Vårt samarbete med Kina är ingen
slump. De har scannat av världen och funnit
att vårt system med kooperativa skogsägarföreningar
och en politik som bygger
på frihet under ansvar ger bäst resultat.
Kineserna inser att man kommer längre
med uppmuntran och äganderätt i stället
för pekpinnar och detaljpåverkan.
Får Sverige något tillbaks från arbetet
i Kina
– Att ha Kina på familjeskogsbrukets
sida är en styrka i många internationella
sammanhang. I vad mån det också leder
till affärskontakter återstår att se. Vi gör
ett besök med det temat under hösten.
Hunden Ales är
nykomling i jaktlaget.
Håller LRF på att ta över skogsfrågorna
– Det kan man inte säga. Vi har ett bra
samarbete. Föreningarna är affärspartners
och erbjuder rådgivning utifrån skogsgården.
LRF arbetar bredare med landsbygdsutveckling,
exempelvis småskalig sågning
och infrastruktur. Dessutom har vi mycket
gemensamt arbete i näringspolitiken.
Varför behövs LRF Skogsägarna när
föreningarna är så stora
– Genom att vara fler blir vi starkare. Det
behövs inte minst i den näringspolitiska
debatten och försvaret av äganderätten. Det
finns också mycket att vinna genom olika
samarbetsprojekt. Kraftsamling skog var
ett bra exempel.
Vad kommer härnäst
Fortsättning nästa sida
VI SKOGSÄGARE X/XX 7

Fortsättning:
”Vi måste nå fram
till vanligt folk”
PROFILEN
– Vi jobbar mycket med
vattenfrågorna och att
minska körskadorna.
Lyssnar politikerna på
skogsägarna
– Det tycker jag, men
vi får inte alltid den tyngd
vi förtjänar. Det är inte
ovanligt att en myndighet
samlar tio olika intressegrupper
för en diskussion
om skogsfrågor. Då
väger inte vår röst mer än
de andras. Trots att vi sitter
på resursen och får ta konsekvenserna
får vi bara en tiondels röst. Det kan reta
mig. De som inte behöver ta något ansvar
för resultatet kan ju lägga fram vilka förslag
som helst.
Till glädje för
hästen Zeb,
som nu gått i
pension, hässjas
fortfarande
hö på ängarna
närmast huset.
Nämn en näringspolitisk framgång
– Att gränsen för svårföryngrad skog
försvann betydde mycket för mig och flera
andra skogsägare.
På vilket sätt
– Den felaktiga tanken bakom lagen var
att lågproducerande fjällskog riskerade att
sprida sig nedåt. Därför krävdes ett speciellt
tillstånd inför varje avverkning, vilket
var en osäkerhet. Hela min fastighet låg
innanför gränsen.
Varför togs gränsen bort
– I första hand var det för att skogsägarrörelsen
lyckades visa att det inte är några
problem att föryngra skogen nära fjällen.
Finns det något intresse för de kooperativa
frågorna
– Absolut. Det är ingen slump att FN har
utnämnt 2012 till kooperationens år. Vi har
haft ett kortsiktigt tänkande i samhället
med fokus på individen och en form av
klipparekonomi. Jag tror det kommer en
motreaktion och ett lyft för de stora frågorna
som löses i samarbete och i demokratiska
organisationer. Där passar skogen
och den gröna ekonomin väl in. Vi har vår
bästa tid framför oss.
Hinner du med den egna skogen
– Vi planterar och röjer. När jag så småningom
trappar ner på uppdragen vill jag
gå tillbaks och bli mer självverksam.
Vad drömmer du då om
– Jag gillar rejält skogsarbete. Att hugga
grov tall med motorsåg är fina grejor. Dessutom
gillar jag att bygga timmerhus. Jag
hugger eget virke, upparbetar det med en
solosåg och bygger hus på beställning.
Vad ska du göra efter intervjun
– Kolla väderprognosen och slå hö om
värmen håller i sig.
Sven Erik kollar in tillväxten.
Omloppstiden för både gran
och tall är kring 120 år. Han har
några lyckade planteringar av
contorta som växer betydligt
snabbare.
8 VI SKOGSÄGARE 4/12

Med hjälp av
en solosåg
och hyvel
förädlas den
egna skogen
till hus som
Sven Erik
bygger på
beställning.
Huset som
Sven Erik
Hammar
har timrat
åt föräldrarna
Sven
och Ingrid.
Taket på ett
av gårdens
nyaste timmerhus.
Närmaste
staden
är idylliska
norska
Röros, som
är en del av
världsarvet.
Därifrån
kommer
den finurliga
spisen.
Historien om en skoterled
säger mycket om Sven Erik
Hammar.
Av Pär Fornling
et kunde varit turistföretag, renar,
ryttare, bärföretag eller någon annan
krutdurk. Men allt började
med snöskoteråkare. Problemet var uppenbart;
skoteråkningen i Funäsdalen var
rena vilda västern. Åkningen ledde till
konflikter med markägare som fick plantorna
sönderkörda och friluftsälskare som
blev störda.
Bråken var ingen bra reklampelare för
skoteråkningen. Även om en del uppskattade
den fria framfarten blev andra avskräckta.
I dag är alla nöjda och problemet har
vänts till en lönsam verksamhet.
FRÖET TILL LÖSNINGEN var inte lätt
att se, men det fanns i alla visioner och politiska
floskler under andra halvan av
1990-talet.
Det var efter FN:s miljömöte i Rio och
frågan om hållbar utveckling hade blivit
en jättefråga. I den tidsandan föddes ”fjällagendan”
om uthållig användning av fjällen.
Man kan säga en hel del om hur den typen
av visioner växer fram. De byggs av
mycket välvilja på ett övergripande plan,
men det kan vara långt till praktiskt handling.
Och om man inte förstår vad som är
på gång kan det sluta hur som helst....
POÄNGEN ÄR ATT det krävs både insikt
och energi för att hitta det där nyttiga
fröet och dessutom få det att gro.
Ofta ligger fröet väl dolt bland alla svulstiga
deklarationer och överenskommelser.
Vägen till resultat kräver både uthållighet
och envishet.
Sven Erik Hammar säger sig gilla förhandlingsspelet,
att lyssna på andras åsikter
och följa möten som för många kan
verka grymt tråkiga....
Det är egenskaper som kan komma väl
till pass i dessa tider när de flesta frågor
VI SKOGSÄGARE 4/12
Märket på skotern visar att avgiften är
betald för hela säsongen på den 45 mil
långa skoterleden.
väcks i EU, FN eller något annat gränsöverskridande
forum.
DÅ DET GÄLLER skoterleden lyckades
Sven Erik och några till engagera myndigheter
och markägare till vad som i dag är
”Funäsdalen Skoterled AB”.
Skoteråkarna betalar 180 kronor för ett
dagskort eller 1 185 kronor för att köra en
säsong.
En del klagade i början, men nu verkar
alla nöjda. Åkarna har fått en 45 mil lång
led som drivs av skoterblaget med en heltidsanställd,
två deltidsanställda och ett par
entreprenörer som preparerar spåren.
– Vi markägare slipper skador och får
ett litet arrende, säger Sven Erik Hammar.
– Men den största vinsten är nog turistföretagen
som hyr ut skotrar. Den verksamheten
har blommat upp och ger livskraft
till bygden tack vare den organiserade åkningen.
DEN TYPEN AV överenskommelser är
något av en patentmedicin för Sven Erik
Hammar.
På precis samma sätt har man anlagt ett
skidspår och tänkandet går igen i en överenskommelse
med renägarna.
Kärnan i renbeteskonflikterna handlar
om samernas rättigheter att låta djuren
beta i skogen under vintern. (På sommaren
är renarna på kalfjället.) Avgörande är om
det finns en historisk sedvanerätt.
I Härjedalen förlorade renägarna en
oändligt stor rättstvist.
– Till slut har vi ändå hittat en lösning
som går ut på att renägarna sluter ett nyttjanderättsavtal
med markägarna. Det ger
ett symboliskt arrende och framför allt
regleras hur renägarna ska ersätta skador
på skogen, berättar Sven Erik Hammar.
Han framhåller att renskötseln och
skogsnäringen har många gemensamma
frågor i allt från infrastruktur till rovdjursfrågor.
– Vi är bägge glesbygdsnäringar och det
känns bra när vi kan komma överens och
arbeta tillsammans, sida vid sida.
DÄRMED ÄR INTE renbetesfrågan löst
överallt, men han hoppas på fler liknande
avtal.
Grundstenen för alla uppgörelser, oavsett
om det är renar eller snöskotrar, är äganderätten.
– Det räcker inte att bara prata med varandra.
Det måste finnas en respekt för
ägandet. Markägaren har sista ordet och
det ska vara ordning och reda på avtalen,
säger Sven Erik Hammar.
På sätt och vis kan man säga att skoterleden
fortsätter ända in i frågan om naturreservat.
I STÄLLET FÖR att tvinga fram naturreservat
görs försök där markägarna erbjuder
staten reservat och biotopskydd
mot ersättning.
– Jag tycker det så kallade kometprogrammet
bör utvidgas till hela landet, förutsatt
att det finns pengar i systemet.
– Det bygger på en dialog med markägaren
och frivilliga överenskommelser,
då kan man komma långt, säger Sven Erik
Hammar.
På liknande sätt tror han den allt hetare
frågan om tätortsnära skogsbruk kan hanteras.
– Vill samhället ha en speciell skötsel
görs det bäst genom att respektera äganderätten,
diskutera och ingå avtal där samhället
betalar för merkostnaden.
9

NÄRINGSPOLITIK
Oro för nya lagar och regler
et pågår en intensiv debatt om
skogen i våra medier. Det har pratats
mycket om Maciej Zarembas
artikelserie i DN men parallellt har det
skrivits en hel del även i lokalpressen.
Debatten är väldigt polariserad och lite
förenklat kan man säga att den handlar
om vi behöver en ny skogslagstiftning
eller inte.
Från familjeskogsbruket och skogsnäringen
i övrigt framförs att lagen funkar
bra och att vi är på god väg mot ett uthålligt
skogsbruk.
Miljörörelsen å andra sidan pratar om
ett skogsbruk som leder till en eskalerande
artutarmning och som skapar virkesåkrar
som ingen vill vara i och kräver åtstramningar
av skogsvårdslagen. Man har
även argumenterat för att föra över skogsfrågorna
från skogsvårdslagen till miljöbalken
vilket skulle kunna innebära kraftiga
försämringar i möjligheten till ersättning
vid reservatsbildningar eller andra
inskränkningar i äganderätten.
Samförståndsandan och viljan till en
konstruktiv debatt som funnits sedan
mitten av 90-talet är som bortblåst.
En fråga som inställer sig är varför vi
fått denna debatt just nu och vad den kan
få för betydelse
Jag tror att svaret på den frågan är den
politiska process som pågått en tid inom
den parlamentariskt sammansatta Miljömålsberedningen.
Arbetet i den syftar till
att ta fram en framtida strategi för hållbar
markanvändning vilket i hög grad kan
komma att påverka förutsättningarna för
skogsbruket ute på skogsgårdarna.
Debatten har alltså till stor del handlat
om att påverka våra politiker att ta till sig
en viss verklighetsbeskrivning situationen
i skogen.
Miljörörelsen har hittills varit duktig
på att framföra sin verklighetsbild. Tyvärr
måste jag säga att det fått fotfäste på
en del håll. Ett exempel på det är det tal
som Jan Björklund (FP) höll i Almedalen
i år. I en del som handlade om miljöfrågor
kom han in på skogen och sa följande:
”Skogen är en viktig ekonomisk tillgång
men reglerna måste skärpas för att undvika
skövling.”
Att skogen är viktig för landets ekonomi
är vi överens om men var finns skövlingen
som kräver skärpning av reglerna
Även om det aldrig går att friskriva sig
från enstaka misstag bland landets
330 000 skogsägare undrar jag vilken
(skogs)värld han lever i Jag tycker det
känns som ett slag i ansiktet på alla de
skogsägare som gör stora insatser för
miljön exempelvis genom frivilliga avsättningar.
Det finns anledning till oro över vilka
nya lagar och regler som kommer att
stiftas i framtiden med den verklighetsbilden.
Tyvärr är han inte det enda exemplet
på politiker som borde komma ut i
skogen på studiebesök.
Foto: Pär Fornling
För att öka kunskaperna hos våra politiker
har vi från LRF Skogsägarnas sida
under våren engagerat oss mycket genom
ett stort antal olika informationsmöten.
Vi har då förmedlat vår bild av det hållbara
skogsbruket och vilken betydelse familjeskogsbruket
och skogsnäringen som
helhet har för landsbygden och Sverige.
Jag tycker vi i de flesta fall har mött en
förståelse och en önskan till att ta till sig
våra synpunkter. En mycket viktig händelse
under försommaren var LRF:s förbundsstämma
där man uttalade sitt tydliga
stöd för skogsägarna i denna debatt. Vi
medverkade också i olika aktiviteter vid
politikerveckan i Almedalen och vi har
tagit fram en skrift som heter ”Familjeskogsbruket
erbjuder… hållbar framtid
på och för landet” där vi samlat fakta om
familjeskogsbruket och våra ståndpunkter
i de viktigaste aktuella skogsfrågorna.
Eftersom vi tror att debatten fortsätter
kommer vi fortsätta att engagera oss under
hösten på olika sätt.
Det görs även många bra insatser ute på
skogsägarföreningarna för att informera
våra politiker. Jag tror att mötet mellan
våra politiker och skogsägaren ute i skogen
är en av de viktigaste aktiviteterna
för att få en mer nyanserad bild av praktiskt
skogsbruk och det behöver fortsätta
även framöver.
Jag tror att det även är viktigt att vi på
olika sätt kan
möta miljörörelsen
lokalt för en
diskussion om
hur vi kan utveckla
den svenska
skogsbruksmodellen
inom
miljöområdet.
Jag tror skogen
skulle må bäst
om vi kunde
komma upp ur
skyttegravarna
och att alla parter
börja prata med
varandra på ett
konstruktivt sätt.
Sten Frohm
Chef LRF
Skogsägarna
Köpa, äga
eller sälja gård
Vi har under många år samlat på oss erfarenhet för att vara den bästa kontakten för dig som
önskar köpa och äga en gård. Eller för dig som funderar på att sälja. Välkommen till Areal.
10
VI SKOGSÄGARE 4/12

Skogsfastighet Falkenberg
Höstena 5:16 i Falkenbergs kommun, en lättillgänglig
extraordinärt välskött fastighet med bra
vägnät, mycket hög bonitet, 9.5 m 3 sk/ha. Virkesförråd
om ca 9 450 m 3 sk, produktiv skogsmark
ca 50.2 ha.
Skogsfastighet Falkenberg
Köinge 7:6 m fl i Falkenbergs kommun, produktionsfastighet
med välskötta barr och ädellöv bestånd
med boniteten ca 10 m 3 sk/ha!, ca 6 750 m 3 sk,
produktiv skogsmark ca 58.6 ha.
Jord och skog
Mahult 1:3 i Falkenbergs kommun. Jord och
skogsfastighet med ett virkesförråd om 10 700 m 3 sk
och ca 72 ha produktiv skogsmark av totalt
ca 110.8 ha. Högt och vackert beläget gårdscentrum,
flera angränsande skogstjärnar.
Skog, jord, små gårdar
Högalt 1:2 m fl i Laholms kommun. Fyra inbördes
angränsande jord och skogsfastigheter, totalt 124.6
ha, varav ca 73.7 ha produktiv välskött skogsmark
ca 10 200 m 3 sk, rikliga jaktmöjligheter, tre bra
boenden/gårdar för enklare djurhållning, sjölägen.
Skogsfastighet Vaggeryd
Ugglekull 1:2 del av i Vaggeryds kommun,
ca 77 ha varav 69.4 ha produktiv skogsmark med
ca 9 100 m 3 sk i ett väl samlat innehav.
I siktet
Laholms kommun, skogsfastighet ca 45 ha
Laholms kommun större innehav ca 450 ha.
Falkenbergs kommun, skogsfastighet ca 90 ha
Specialister i samverkan
Förmedling av jord och skogsfastigheter
med spetskompetens inom värde,
fastighetsjuridik och beskattning.
Per-Erik Johansson,
skogsmästare, reg fastighetsmäklare
Tel 0370-702 10, info@skillingskog.se

INTERNATIONELLT
”
Vi välkomnar större frihet. Nu gäller
det bara att vi får upp aktiviteten i
skogen också, råvaran behövs till mycket
Medan det drar ihop sig
till konflikt om skogsbruket
i Sverige är tonläget
ett helt annat i Finland.
Text & foto: Pär Fornling
et är inga problem om vi inte gör
det till problem, säger Juha Hakkarainen
och får komplicerade
frågor att verka självklart enkla.
Kommentaren gäller kraven i Nagoyaavtalet
(om miljö och klimat) men fångar
på sätt och vis in andan i hela det finska
skogsbruket.
Därmed är inte allt frid och fröjd. I en
del frågor spanar Finland avundsjukt mot
den svenska gränsen.
JUHA HAKKARAINEN ÄR skogsdirektör
för MTK, vilket ungefär motsvarar
LRF (fast skogen har en mer framskjuten
roll). Vi träffas en tidig morgon
i ett soligt Helsingfors.
Juha har ett förflutet som
forskningschef och en
grund som företagsekonom,
med skoglig inriktning. Han
har nära till skratt och verkar full
av energi och handlingskraft när
samtalet glider in på skogens
möjligheter. Men även om Juha är
optimist på sikt (han är väldigt
optimistisk!) går det inte att bortse
från dagens ekonomiska orosmoln för
industrin.
”
SOM ALLTID I Finland historia
ger den stora grannen i
öster både hot och möjligheter.
Genom tullar och avgifter
har importen av ryskt virke
minskat med tio miljoner kubikmeter
och dessutom bromsat
finsk export av papper och
trävaror.
Men nu väntar nya möjligheter.
Med Rysslands medlemskap
i WTO (världshandelsorganisationen)
blir gränserna öppnare. Inte nog med
att industrin får råvara, Juha hoppas också
12
på att ryska investerare går in i den finska
industrin.
– Det är inte lätt att bygga ny industri i
Ryssland. Vi har redan en väl fungerande
infrastruktur och regionen kring S:t Petersburg,
med sex miljoner människor, ligger
bara tio mil från oss. Det är en bra marknad
både för trävaror och papper.
NÄR HAN TITTAR på möjligheterna
västerut inspireras Juha Hakkarainen av
Sveriges satsningar på höga trähus och
reglerna för generationsskiften.
Jämfört med sekelskiftet, år 2000, har
produktionen av sågade trävaror minskat
med 30 procent.
– Något måste göras. En väg är att få
igång byggandet av höga hus. I dag har
bara en procent av husen trästomme, om
fyra år är målet tio procent.
En väl så stor utmaning är att få aktivare
skogsägare. Finland har en mängd
mindre skogsägare (600 000). Medelarealen
är låg (30 hektar) och
medel åldern hög
(61 år).
– Det bidrar till
att bara hälften av
skogens tillväxt
avverkas. Som
pensionär är du inte så aktiv i
skogen och inte lika beroende
av skogsinkomsterna. Jag
tror att det vore bra att underlätta
generationsskiften
genom att som i Sverige ta
bort skatten på arv och
gåvor.
Här i
Finland
har skogsägare
och regering
alltid samma
åsikt i Europa
HAN BERÄTTAR
ATT en delegation
besöker Sverige under
hösten för att
studera frågan. Och
typiskt nog reser näringen
och myndigheterna
tillsammans. Det här är
ett land där man är överens
om greppen!
Det märks inte minst i de stora skogspolitiska
programmen som styr skogsbruket.
Programmen formas av att alla som på
Juha Hakkarainen blev
förra året utsedd till årets
skogspåverkare av bank
och försäkringsgruppen
OP Pohjola.
något sätt berörs – politiker, miljöorganisationer,
skogsföretag, anställda, föreningar
och alla andra berörda – diskuterar
tills man är överens om målen för skogsbruket.
– Varje år träffas vi och stämmer av
läget.
– Nu kan vi konstatera att målet fram till
2015, att öka avverkningarna från 55 till
72 miljoner kubikmeter, är alltför ambitiöst.
Men processen som sådan är väldigt
bra, säger Juha Hakkarainen.
Det är samma anda som går igen i flera
sammanhang.
– Vi har ett bra samarbete med skogsministeriet.
När de åker till Bryssel, eller
andra internationella möten, har vi alltid
diskuterat igenom frågorna på förhand.
Regeringen lyssnar på våra ståndpunkter.
Här i Finland har skogsägare och regering
alltid samma åsikt i Europa.
EN AV DE internationella överenskommelserna
gäller Nagoyaavtalet där det
sägs att 17 procent av landarealen ska
skyddas på något sätt. Det är redan en
konfliktfråga i Sverige.
En fråga är exempelvis i vad mån lågproducerande
skogar (impediment) ska
räknas in.
– Naturligtvis ska de det, liksom sjöar
och vattendrag. Det handlar inte heller om
Fortsättning sid 13
VI SKOGSÄGARE 4/12

någon strikt skyddad skog. Vi har redan
nått målen, det är inga problem och jag
upplever att vi är överens med staten i det
synsättet.
ÖVER HUVUD TAGET tycker Juha att
atmo sfären kring miljöfrågorna är helt
annorlunda än för 10 år sedan, då det låg
mer konflikt i luften.
En vändpunkt var Metsäprogrammet där
markägarna erbjuder staten reservat mot
ersättning (Sverige har kopierat idén genom
kometprogrammet).
– För närvarande erbjuder markägarna
mycket mer areal än vad staten har råd att
köpa till följd av finanskrisen.
Finland är i full färd med att göra om sin
skogspolitik så att markägarna får större
frihet att bruka skogen efter olika skötselmodeller.
Det blir mindre schablonartat
skogsbruk.
FÖRUTSATT ATT SKOGEN inte förstörs
(den måste återplanteras) kan skogsägaren
välja olika metoder. Någon vill
kanske mest ha skogen till jakt, en annan
föredrar kontinuitetsskogsbruk och tredje
ett intensivt skogsbruk.
– Vi välkomnar större frihet. Nu gäller
det bara att vi får upp aktiviteten i skogen
också, råvaran behövs till mycket, allt från
energi till råvara för nya produkter, säger
Juha Hakkarainen och lanserar ”bioekonomi”
som ett ord för framtiden.
Från det ena
Tiden går fort när man har roligt, heter det som
bekant. Kanske har du redan tänkt tanken att du
vill göra något annat än att förvalta din skog- och
lantbruksfastighet. Du kanske känner för att varva
ner och jobba lite mindre. Eller så vill du helt enkelt
lämna över hela din verksamhet till någon annan.
Någon som får ta vid och börja förbereda sin stora
framtida satsning. En nystart med tradition. När du
har tänkt den tanken – hör av dig till oss. Vi hjälper
dig oavsett om det ska ske i morgon eller om några år.
Vill du veta mer – besök ditt lokala kontor eller gå
in på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk.
VI SKOGSÄGARE 4/12
13

EKONOMI
Det talas mycket virkespriser,
men det är också
viktigt att fundera på hur
pengarna hanteras.
Här är några vanliga
frågor jag får som ekonomisk
rådgivare.
För ett bra ekonomiskt utfall räcker det inte att bärga virkesskörden, det gäller att
planera skatten också.
1. VILKET ÄR BÄST, BETALNINGS-
PLAN ELLER SKOGSKONTO
Svaret är både och. Skatten i Sverige är
progressiv vilket innebär att ju mer du tjänar
desto mer skatt betalar du. Skatten höjs
stegvis vid de olika brytpunkterna. När
man avverkar skog får man ofta en större
inkomst vilket resulterar i en förhållandevis
hög beskattning. För att undvika hög
beskattning är det bra att fördela inkomsten
över flera år. Både betalningsplan och
skogskonto ger denna möjlighet.
✔ Betalningsplan
Betalningsplan innebär att du gör upp
med virkesköparen om att dela upp utbetalningen
av ersättningen över minst två
år.
Hur utbetalningarna ska se ut bör göras
upp vid kontraktstillfället och denna utbetalningsplan
ligger sedan fast.
Du kan fördela hela likviden och det
finns ingen begränsning i hur lång en betalningsplan
får vara. För varje enskilt år
tar du bara upp till beskattning det du faktiskt
fått utbetalt. Fördelarna med betalningsplanen
är att du kan planera din inkomst
så att du får en lämplig beskattning.
Nackdelen är att du låser fast pengarna i
en bestämd utbetalningsplan. Ibland utgår
ränta på innestående medel.
✔ Skogskonto
Skogskonto är ett konto i bank där du
sätter in maximalt 60 procent av inkomsten
i samband med deklarationen.
Ingen beskattning sker på de insatta
pengarna utan de beskattas först när du tar
ut dem. Pengarna får stå inne i max tio år
innan de måste beskattas.
Fördelen är att du själv disponerar pengarna
och kan bestämma när du vill använda
dem. Du får alltid ränta på pengarna.
Nackdelen är att du endast kan hantera 60
procent av likviden.
Det är ingen motsats mellan skogskonto
och betalningsplan. Dessa används med
fördel i kombination på ett sätt som passar
dig och din skogsekonomi. En utbetalning
från betalningsplan är underlag för insättning
på skogskonto. Det som är viktigt är
att eftersom betalningsplanen görs upp i
samband med kontraktstecknandet så
måste du tänka till innan.
2. VARFÖR SKA JAG INTE SÄTTA
IN SKOGSLIKVIDEN PÅ SKOGS-
KONTO DIREKT UTAN FÖRST
NÄR JAG DEKLARERAT
Skogskonto är vanligen ett konto som
ger bra ränta och det kan därför vara frestande
att sätta in pengarna direkt där när
utbetalningen kommer. Men det är normalt
ingen bra idé. Vi brukar rekommendera att
du gör insättningen i samband med att du
lämnar in deklarationen.
På skogskontot får du maximalt sätta in
60 procent av inkomsten varje enskilt år.
Insättningen får inte skapa underskott i
näringsverksamheten. Du bör därför göra
deklarationen innan du bestämmer hur
mycket du ska sätta in på skogskonto.
Innan du gör insättningen på skogskonto
är det också bra att fundera på vad pengarna
ska användas till och hur pengarna
ska beskattas i slutänden. Detta kan bidra
till att klargöra om du ska göra en maximal
insättning eller om du ska beskatta delar
av inkomsten direkt eller fondera på annat
sätt.
Från det du får din virkeslikvid till dess
du gjort deklarationen är det därför bättre
att du placerar pengarna på ett skogslikvidkonto
eller annat konto med bra ränta.
3. RÄNTEFÖRDELNING ELLER
EXPANSIONSFOND
Det finns olika skattemässiga dispositioner
som har olika egenskaper.
Räntefördelning är ett mycket bra verktyg
att använda för den som ska skatta fram
inkomster som ska användas privat eller
placeras på annat sätt. Genom att kapitalbeskatta
inkomster via räntefördelning får
du den lägsta möjliga beskattningen för
pengar som ska plockas ut ur verksamheten.
Ska i stället pengarna från avverkningen
återinvesteras i näringsverksamheten är det
i stället bättre att använda sig av periodiseringsfond
och expansionsfond. Du skjuter
förvisso upp skatt och rullar en latent
skatteskuld framför dig, men det är inget
problem om du har planerade kostnader
kommande år. Så vilken skattemässig disposition
du väljer att göra beror alltså hur
överskottet från verksamheten ska användas.
Hur du planerar att använda pengarna
har också betydelse för hur du lägger upp
en betalningsplan och storleken på skogskontoinsättningar.
Det gäller därför att i god tid innan det
är dags för kontraktsskrivning att tänka till
hur detta kommer att slå i din deklaration.
Med god planering hela
vägen från kontraktsteckning
till deklaration finns
alla möjligheter att få en
bra inkomst även efter
skatt.
14
VI SKOGSÄGARE 4/12

DET BÄSTA
SPARKONTOT
PLANTERAR
DU I SKOGEN
EN STARK VÄRDETILLVÄXT I SKOGEN BÖRJAR MED EN BRA PLANTA
Planteringen skapar stora värden för dig, men också för kommande generationer. För dem som
ska bruka den skog som någon annan före dig också brukat. De senaste studierna visar att höstplantering
ger mycket goda resultat.
Det firar vi med att ge dig 20 öre i rabatt på alla täckrotsplantor*. Våra plantor är framodlade
i och för det sydsvenska skogsbruket och förädlingsgraden är hög, för bästa överlevnad
och tillväxt.
Beställ redan nu för höstens plantering. Vi levererar dem sedan till din gård när det passar dig.
Spara för framtiden där det växer som bäst – i skogen.
* Rabatten gäller fram till och med 31 december 2012.
Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com

MARKNAD
Stora Ensos bruk i Anjalankoski.
Foto: Stora Enso
2000-talet har hittills varit
riktigt uselt för skogsaktier.
Mycket talar också för att de
närmaste åren blir tuffa, både
för bolagen och för aktieägarna.
ed facit i hand hade det till och
med varit bättre att ha pengarna i
madrassen.
I skrivande stund, i slutet på juli 2012,
ser facit för börsens skogsaktier under
2000-talet ut så här:
Kursutveckling 2000–2012:
Rottneros: -93 procent
Stora Enso: -74 procent
Rörvik Timber: -70 procent
Bergs Timber: - 47 procent
Holmen: -42 procent
Börsindex – 3 procent
SCA: +38 procent
Billerud: +57 procent
Fem skogsaktier har alltså gått klart sämre
än börsindex medan två har gått bättre.
ÄVEN OM MAN räknar in aktieutdelningen
hade det varit mycket bättre att
köpa statsobligationer eller att ha pengarna
på banken. Det hade till och med varit
bättre att stoppa pengarna i madrassen än
att köpa aktier i något annat skogsföretag
än SCA och Billerud.
Det är förstås den historiskt dåliga lönsamheten
som avspeglas i aktiekurserna,
plus osäkra framtidsutsikter:
På kort sikt oroar den svaga konjunkturen
och skuldkrisen i EU och hur utdragen
konjunkturnedgången ska bli. Sedan finns
de för branschen specifika problemen med
överkapacitet, hårdnande global konkurrens
och produkter som för en tynande
tillvaro, främst tidningspapper.
APROPÅ ÖVERKAPACITET och tajmning
kan man fråga sig varför skogsindustrin
gång på gång envisas med att investera
i ny kapacitet på toppen av högkonjunkturer.
När maskinerna sedan står färdiga
att starta produktionen är konjunkturen
i botten.
Två färska exempel på detta är Holmens
och Södras två nya jättesågverk i Braviken
respektive Värö.
Index för skogsindustrin, som är ett sammanvägt
snitt alla skogsaktierna på börsen,
har gått med ett svagt plus under 2000-talet
trots kräftgången för fem av sju skogsaktier.
Det beror på SCA.
De olika börs- och branschindexen är
vägda efter börsvärde. Det betyder att SCA,
som ensamt svarar för närmare tre fjärdedelar
av skogsindustrin börsvärde, tillmäts
en större vikt när kursutvecklingen för
hela branschen räknas fram.
SCA HAR HAFT den bästa lönsamheten
över tid bland skogsbolagen. Det beror på
att SCA faktiskt inte längre är något traditionellt
skogsindustribolag även om marknaden
fortfarande sorterar in SCA bland
skogsbolagen av någon anledning.
Tar man hänsyn till SCA:s försäljning
av förpackningsrörelsen till engelska D S
Smith i år svarar hygienprodukter och
mjukpapper för fyra femtedelar av omsättningen
och nästan hela rörelsevinsten. Det
illustrerar hur svag lönsamheten är för de
traditionella skogsindustriprodukterna trävaror
och papper just nu.
OM SKOGSAKTIERNA MED två undantag
haft en usel utveckling under
2000-talet är det tvärtom med skogsfastigheterna
som stigit kraftigt i värde och
lämnat virkespriserna efter sig.
Den som köper skog borde ju kunna förvänta
sig en rimlig avkastning och åtminstone
hoppas på en viss värdestegring. Dessvärre
verkar utsikterna för båda dessa
parametrar inte vara så goda.
Den som köpt en skogsfastighet de senaste
åren kan knappast
finansiera köpet med egna
slutavverkningar.
Och mot bakgrund av att
skogsfastighetspriserna redan
fördubblats under
2000-talet är det svårt att
tro att priserna ska stiga så
mycket mer, åtminstone
inte under överskådlig
framtid.
Christer
Hedberg
Medarbetare
i Skogsland.
Vinst trots fortsatt tuff byggmarknad
Trots besvärliga tider redovisade Setra
ett positivt rörelseresultat för första halvåret
på 2 miljoner kronor, vilket
är 10 miljoner kronor bättre
än förra året.
– Det är framför allt våra marknader i
Nordafrika och Mellanöstern som forsätter
16
att utvecklas väl, säger den avgående vd:n
Börje Bengtsson.
– Även om marknadspriserna
hittills varit försiktigt stigande
ser vi inga tecken på en konjunkturvändning.
Efterfrågan på byggmarknaderna
fortsätter att vara svag.
Överskott av bioenergi
Den milda vintern i kombination med
ökad förbränning av avfall har enligt
Svea skog lett till att det råder överskott på
biobränsle på den svenska marknaden.
Den första juli sänkte därför bolaget betalningen
för grot och minskade uttaget av
biobränsle från de egna skogarna.
VI SKOGSÄGARE 4/12

Lagom till julhandeln bör
det finnas möjlighet att
köpa kläder av svenska
björkar som förädlats i
Mörrum.
Text: Pär Fornling
är tidningsläsandet minskar kan
träfibern användas till textilier
i stället.
Ett tecken i tiden är att Sappi, som är en
av världsledarna på dissolvingmassa (textilmassa),
ställer om ett av massabruken i
USA från papper till tyg. Tillsammans med
tillverkningen i Sydafrika får Sappi därmed
kapacitet att tillverka en miljon ton
om året.
En annan jätte är indiska ”Aditya Birla
Group” som förra året köpte Domsjö
fabriker, vilka var först ut med modern
svensk textilmassa.
PÅ BRUKET I Mörrum har en av de bägge
linjerna byggts om för att producera
textilmassa av björkmassaved. Dessutom
finns planer på att gå samma väg på massabruket
i Värö eller Mönsterås.
När Mörrum körs för fullt är målet att
göra 170 000 ton om året.
– Allt går som planerat, till och med
något bättre. Årstakten är nu omkring
120 000 ton, berättar Stefan Sandberg,
platschef i Mörrum.
Massabalarna transporteras först till
Göteborg och därifrån med båt till fabriker
i Asien som spinner trådar av viskosfiber.
Därefter färgas trådarna och vävs till
tyg.
Hela förloppet tar flera månader och
innan den första skeppslasten från Mörrum
slutligen förädlats till kläder i butiken är
det dags för julhandeln.
DET HAR MED andra ord varit en lång
väntan på reaktioner från kunderna. I
början av sommaren kom efterlängtade
besked;
– Vår massa har tagits emot väl och man
På invigningen i början av sommaren
bjöds på passande mannekänguppvisning i
massabruket.
Gunilla Saltin, tf koncernchef för
Södra, och platschef Stefan Sandberg
inviger tillverkningen i Mörrum
genom att kapa ett band av
dissolvingmassa.
välkomnar en ny långsiktig aktör, berättar
Åke Axelsson, marknadsanalytiker på
Södra.
FÖR ATT TILLVERKA ett ton textilmassa
går det åt mer råvara än till pappersmassa,
å andra sidan är värdet ungefär
200 dollar mer per ton.
– Priset påverkas av kostnaden för
bomull. Nu återstår att se vad som händer
efter den senaste torkan i USA som drabbar
odlingen av bomull, säger Åke Axelsson.
HAN KONSTATERAR ATT potentialen
är stor. Om alla textila konstfiber skulle ersättas
av miljövänliga träfibrer motsvarar det
hela världens produktion av avsalumassa.
Dessutom är textil bara ett användningsområde
för dissolvingmassa, den är också
råvara till kemikalier och plaster.
e svenska sågverken kämpar både
med en svag konjunktur och en stark
krona.
I början av 2010 kostade en euro drygt
10 kronor. I augusti hade värdet sjunkit till
8,30 kronor.
EFTERSOM EN STOR del av sågverkens
export betalas i euro slår det direkt
mot lönsamheten och i den svaga konjunkturen
är det svårt att kompensera sig
genom att höja priserna.
VI SKOGSÄGARE 4/12
Konkurrentländer som Finland och
Tyskland har inte samma problem eftersom
deras produktionskostnader också betalas
i euro.
I MITTEN AV augusti nödgades anrika
BoForssjö begära sig i konkurs. Företaget,
med en 500-årig historia, sågar 130 000
kubikmeter om året utanför Katrineholm
och har dessutom vidareförädling. Ungefär
60 procent av det sågade går på export.
Tallskog i fara
i British Columbia
Över hälften av all tallskog i British
Columbia är död eller döende inom fem år.
Totalt handlar det om 710
miljoner kubikmeter som
förötts av insekten Mountain
Pine Beetle.
Håkan Ekström, som
analyserar den amerikanska
skogsmarknaden, räknar med att de
normala avverkningarna långsiktigt kommer
att minska med 20 procent.
17

Lagom till julhandeln bör
det finnas möjlighet att
köpa kläder av svenska
björkar som förädlats i
Mörrum.
Text: Pär Fornling
är tidningsläsandet minskar kan
träfibern användas till textilier
i stället.
Ett tecken i tiden är att Sappi, som är en
av världsledarna på dissolvingmassa (textilmassa),
ställer om ett av massabruken i
USA från papper till tyg. Tillsammans med
tillverkningen i Sydafrika får Sappi därmed
kapacitet att tillverka en miljon ton
om året.
En annan jätte är indiska ”Aditya Birla
Group” som förra året köpte Domsjö
fabriker, vilka var först ut med modern
svensk textilmassa.
PÅ BRUKET I Mörrum har en av de bägge
linjerna byggts om för att producera
textilmassa av björkmassaved. Dessutom
finns planer på att gå samma väg på massabruket
i Värö eller Mönsterås.
När Mörrum körs för fullt är målet att
göra 170 000 ton om året.
– Allt går som planerat, till och med
något bättre. Årstakten är nu omkring
120 000 ton, berättar Stefan Sandberg,
platschef i Mörrum.
Massabalarna transporteras först till
Göteborg och därifrån med båt till fabriker
i Asien som spinner trådar av viskosfiber.
Därefter färgas trådarna och vävs till
tyg.
Hela förloppet tar flera månader och
innan den första skeppslasten från Mörrum
slutligen förädlats till kläder i butiken är
det dags för julhandeln.
DET HAR MED andra ord varit en lång
väntan på reaktioner från kunderna. I
början av sommaren kom efterlängtade
besked;
– Vår massa har tagits emot väl och man
På invigningen i början av sommaren
bjöds på passande mannekänguppvisning i
massabruket.
Gunilla Saltin, tf koncernchef för
Södra, och platschef Stefan Sandberg
inviger tillverkningen i Mörrum
genom att kapa ett band av
dissolvingmassa.
välkomnar en ny långsiktig aktör, berättar
Åke Axelsson, marknadsanalytiker på
Södra.
FÖR ATT TILLVERKA ett ton textilmassa
går det åt mer råvara än till pappersmassa,
å andra sidan är värdet ungefär
200 dollar mer per ton.
– Priset påverkas av kostnaden för
bomull. Nu återstår att se vad som händer
efter den senaste torkan i USA som drabbar
odlingen av bomull, säger Åke Axelsson.
HAN KONSTATERAR ATT potentialen
är stor. Om alla textila konstfiber skulle ersättas
av miljövänliga träfibrer motsvarar det
hela världens produktion av avsalumassa.
Dessutom är textil bara ett användningsområde
för dissolvingmassa, den är också
råvara till kemikalier och plaster.
e svenska sågverken kämpar både
med en svag konjunktur och en stark
krona.
I början av 2010 kostade en euro drygt
10 kronor. I augusti hade värdet sjunkit till
8,30 kronor.
EFTERSOM EN STOR del av sågverkens
export betalas i euro slår det direkt
mot lönsamheten och i den svaga konjunkturen
är det svårt att kompensera sig
genom att höja priserna.
VI SKOGSÄGARE 4/12
Konkurrentländer som Finland och
Tyskland har inte samma problem eftersom
deras produktionskostnader också betalas
i euro.
I MITTEN AV augusti nödgades anrika
BoForssjö begära sig i konkurs. Företaget,
med en 500-årig historia, sågar 130 000
kubikmeter om året utanför Katrineholm
och har dessutom vidareförädling. Ungefär
60 procent av det sågade går på export.
Tallskog i fara
i British Columbia
Över hälften av all tallskog i British
Columbia är död eller döende inom fem år.
Totalt handlar det om 710
miljoner kubikmeter som
förötts av insekten Mountain
Pine Beetle.
Håkan Ekström, som
analyserar den amerikanska
skogsmarknaden, räknar med att de
normala avverkningarna långsiktigt kommer
att minska med 20 procent.
17

Jonas Bergquist,
Skogsstyrelsen,
tipsar om hur du
blir en bra beställare.
En skogsägare har
mycket att vinna på att
bli en bra beställare.
an beställer röjning, gallring,
slutavverkning eller
plantering utan att specificera
hur man vill ha det utfört. Det
faktiska beslutsfattandet hamnar
då i praktiken hos utföraren.
Ibland kan man bli besviken
över resultatet; så här hårt
gallrat hade jag inte tänkt mig,
det är för mycket körskador,
finns det verkligen tillräckligt
med plantor
Det behöver inte vara på det
viset och kom ihåg, du är markägare
och du bestämmer över
din egen skog. Det gäller att
vara tydlig med vilken produkt
man beställer.
Förbered dig.
Kolla din skogbruksplan och
gå in på ”Mina Sidor” där du
får information om din fastighet.
Gå själv över området och
fundera på hur du vill att åtgärden
ska genomföras. Skriv upp
dina tankar och målsättningar
i en lista som du har med dig
vid diskussionerna senare.
Träffa virkesköpare/entreprenör.
Ni bör gemensamt besöka området
och diskutera olika åtgärder
i fält. Ni bör även diskutera
igenom det i lugn och ro
inomhus där du kan pricka av
dina olika punkter på listan.
Var beredd på att få motargument.
Det är därför bra att
ha bestämt sig i förväg vad du
inte vill kompromissa om. Om
du exempelvis vill undvika körskador
så bör du vara tydlig
med det. Men man bör ha en
rimlig kravlista, annars kan det
bli dyrt.
Stressa inte.
Ha inte bråttom med att skriva
på kontraktet utan gå igenom
alla frågor som berör dig innan.
Begär att få bli informerad
om när arbetet ska påbörjas.
Besök arbetsplatsen.
Det är en fördel att besöka den
personal som utför arbetet i fält
när arbetet påbörjats. Här har
du en möjlighet att kolla upp så
att den viktigaste informationen
har gått fram. Genom besöket
markerar du även att du är
en intresserad mark ägare, vilket
i sig ofta leder till att utföraren
anstränger sig lite extra. De
flesta är positiva till ett besök.
Men stanna inte för länge.
Tiden hamnar på fakturan.
Följ upp åtgärden efteråt.
I de flesta fall räcker det med
att gå över området och pricka
av om det blev som du hade
tänkt. I vissa lägen kan det bli
frågan om att utföra en inventering
om man exempelvis är
missnöjd med en plantering.
Om du inte är nöjd ska du påtala
detta.
Tips för surfaren
Skogsstyrelsens Mina Sidor
(www.skogsstyrelsen.se/sv/
Aga-och-bruka/Mina-sidor1/
Foto: Claes Hellqvist
Vänta inte till våren, utan plantera din
nya skog redan i höst. Du vinner tid –
och en rad fördelar.
Om du väljer våra plantor som är behandlade
med Conniflex, så får du ett både effektivt
och miljövänligt skydd mot snytbaggeangrepp.
Och skyddet varar de två första
känsliga åren på hygget.
Dessutom, om du beställer plantor behandlade
med Conniflex för höstplantering,
så bjuder vi på en behandling med det
biologiska och miljövänliga medlet Trico,
som skyddar mot viltbetning.
Ring 0771-355 355 och beställ nu. Leverans
sker från och med 1 september.
VI SKOGSÄGARE 4/12
19

NÄRINGSPOLITIK
Tips för surfaren
I nr 3/2012 av Vi Skogsägare fanns en
genomgång av aktuella näringspolitiska
frågor. Det och andra tidigare nummer kan
läsas på www.atl.nu/viskogsagare
Inför hösten har
temperaturen stigit
i skogsdebatten.
Text och foto: Pär Fornling
Karin Karlsbro (FP) arbetar med skogen i
det nya partiprogrammet.
Skogsstyrelsens generaldirektör Monica
Stridsman diskuterar med Maciej
Zaremba, Dagens Nyheter.
mitten av juni bjöd Folkpartiet in till
debatt om skogspolitiken i gamla riksdagshuset.
Det blev på sätt och vis kulmen på första
etappen av en skogspolitisk debatt som rullat
igång. Hela skogs branschen var representerad,
men huvudpersonen var nog DNjournalisten
Maciej Zaremba (se nästa
uppslag).
EN DEL AV kritiken i hans artiklar går ut
på att lagen mer eller mindre tvingar fram
hyggesskogsbruk.
Skogsstyrelsens generaldirektör Monica
Stridsman håller inte med:
– Vi har många möjligheter inom dagens
politik och vi kommer att öka rådgivningen
om hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk
för den som vill arbeta med alternativa
metoder.
– Vi bör först använda potentialen i
dagens politik innan vi väljer en ny.
Hon fick stöd av LRF Skogsägarna och
Elisabeth Salander–Björklund, som
vädjade till Naturskyddsföreningen att
återgå till förhandlingsbordet om FSC och
dialogen om miljöhänsyn vid avverkningar.
DET NAPPADE INTE Karin Åström på.
Hon är vice ordförande i Naturskyddsföreningen
och säger sig vara väldigt kritisk
till dagens skogsbruk.
– Det innebär stora ingrepp i naturen.
Jag hoppas på kalhyggesfria metoder och
tycker att skogslagen ska läggas in i miljöbalken.
Tanken med debatten var att ge Folkpartiet
vägledning i arbetet med ett nytt
partiprogram, där skogen är en del.
– Vi måste erkänna att det behövs en
förändrad lagstiftning, sa Karin Karlsbro
(FP) när hon summerade dagen.
HÄR ÄR NÅGRA av vårens och sommarens
utspel i debatten om skogspolitiken:
✔ Naturskyddsföreningens avhopp
I mars valde föreningen att lämna Skogsstyrelsens
dialogprojekt. Två år tidigare
(juni 2010) beslöt föreningen lämna arbetet
med FSC-certifiering.
✔ Ny skogspolitik
Naturskyddsföreningen var först ut med
att kräva en ny skogspolitik. Världsnaturfonden
(WWF) kräver en ny skogsutredning
och Fältbiologerna höll den 11 juni en
demonstration där en symbolisk lag sågades
sönder utanför Rosenbad i Stockholm.
Miljöpartiet summerar kraven i ett pressmeddelande
(14 juni). Det handlar om att
sortera in skogsbruket under miljöbalken,
göra det möjligt för exempelvis miljöorganisationer
att överklaga tillstånd om
avverkningar och att satsa mer på
kontinuitetsskogsbruk.
Vänsterpartiet är också inne på att få in
skogen i miljöbalken.
✔ Folkpartiet
Bland regeringspartierna funderar
Folkpartiet på en ny skogspolitik. Landsbygdsminister
Eskil Erlandsson däremot
har vid flera tillfällen (bland annat i en
DN-intervju) avfärdat kraven på en ny
lag.
Platsen för
målgång i första
etappen av den
skogspolitiska
debatten.
✔ Jan Björklund
Det enskilda uttalande som väckt mest
debatt under sommaren kom från Folkpartiledaren
Jan Björklund i i Almedalen:
”Skogen är naturligtvis en viktig ekonomisk
tillgång men reglerna måste skärpas
för att undvika skövling”.
Efter många artiklar kom Anita Brodén
(FP) med ett förtydligande i Dagens industri
(2 aug). Under rubriken ”Skogen förtjänar
en bättre skogsvårdslag” gör hon en
beskrivning av Sveaskog och andra ”stora
bolags” avverkningar. Därefter konstaterar
hon att; ”Om detta fortsätter kan ordet
skövling anses vara relevant”.
(Enligt Nationalencyklopedin betyder
skövling; ”fullständigt förstöra genom
plundring eller dylikt”.)
✔ Dagens Nyheter
Utöver Maciej Zarembas kulturartiklar
(Skogen vi ärvde) krävde DN på ledarplats
(20 maj) att skogspolitiken ändras så att
allmänintresset och miljön får ett starkare
skydd.
20 VI SKOGSÄGARE 4/12

Skogskampanj
99.900:-
Vagnen på bilden är extrautrustad med bland annat ett extra par stöttor. Ingår ej i priset.
Prispressad Palms P610-8
Palms 610-8 är en 8 tons vagn, utrustad med 6,1 m kran.
Ett idealiskt skogsekipage för ved, massaved och timmer.
Avtagbar bultad kran och teleskopiska stödben. Byggd med samma höga precision som Palms
större skogsvagnar. Standardutrustad med 400-15,5 hjul.
P610-8, ord. pris 113.900:-
P610-8 Pris nu: .................... 99.900:-
Rekommenderade utrustningsalternativ:
Bomvinsch med radioenhet ........16.500:-
Mellanbanke inkl. stöttor .............3.900:-
Svängdämpare ............................3.900:-
Lyftdämpare ................................3.800:-
Palms har ett brett sortiment skogskranar och skogsvagnar:
Sortiment på nordfarm.se
När du köper en ny Palms skogsvagn kan du
välja att utrusta den med hydraulservo.
Gäller från modell P610 till P680.
Hydraulservo är ett lätt paket med utmärkt
precision och ergonomi.
Just nu: 14.900:- (27.000:-)
Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskiner i grundutförande. OBS! Vagnen på bilden är extrautrustad..
Kampanjen är giltig till och med 15/9-2012.

NÄRINGSPOLITIK
Årets hetaste skogsdebatt
började i Dagens
Nyheter. På helsida efter
helsida kritiserades
grunderna i skogsbruket.
22
Text och foto: Pär Fornling
i träffar mannen bakom artiklarna,
kulturskribenten Maciej Zaremba,
i Humlegården. Han har noga mätt
upp parken för att veta hur många hektar
den är och på så sätt visualisera storleken
på ett hygge eller en skogsgård. Det är en
liten pusselbit i hans arbete med att närma
sig skogsnäringen.
Hans upptäcktsresa i skogsriket kantas
med kritik.
Även om mycket känns igen tillför han
en ny dimension, miljödebatten brukar
utgå från biologisk mångfald, men Maciej
Zaremba sätter människan i centrum. Kanske
bidrar hans centraleuropeiska bakgrund
till perspektiven.
Varför flyttade du till Sverige
– Jag blev utkastad från Polen 1969, till
följd av en antisemitisk kampanj som kommunistregeringen
satte igång. I den vevan
hamnade jag och 3 000 landsmän i Sverige.
Hur har du lyckats lära dig hantera det
svenska språket så elegant
– Tack för betyget... Så länge jag kan
minnas har språket varit mitt instrument.
Jag kunde inte spela gitarr, var dålig på att
slåss, men hade lyckan att hamna i ett
ungdomsgäng där det i stället var hög
status att vrida och vända på orden. Det
var så man imponerade på flickorna. Att
lära ett nytt språk var därför bara roligt,
man upptäcker att varje språk är ett eget
universum, ett särskilt sätt att se på
världen.
Vad utmärker svenska språkets universum
– Det är ovanligt rikt när det kommer
till naturfenomen. Underbart exakta ord
som ”långgrunt” eller ”dagsmeja”, finns till
exempel inte på polska, vilket vållar
bekymmer för den som försöker översätta
Tranströmer.
Vad fick dig att börja skriva om skogsbruket
– Det var kulturchefen Björn Wimans
idé.
Och du gick igång direkt!
– Nej, inte alls, jag var ganska tveksam.
Jag hade precis skrivit en serie om skolan
som engagerade många läsare och undrade
tveksamt om skogen kunde vara lika angelägen.
Men så fort jag började rota i saken,
läsa och fråga runt insåg jag att det verkligen
var ett ämne. Efter en månad kom jag
tillbaks till Björn Wiman och sa att han
hade rätt. Sverige håller på att ömsa landskap.
Det är klart att det måste skildras,
inte minst som en kulturfråga.
Hur gick du tillväga
– Jag fick börja från grunden och lära
mig saker som bonitet, polytax och skillnaden
mellan blädning och gallring. Jag
har nog lånat en hel hylla från Kungliga
Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek.
Sedan blev det många resor och massvis
med möten. På varje person som träder
fram i artiklarna finns minst fem andra
intervjuer. Det har varit mer än ett heltidsarbete
under åtta månader.
Vad hade du för egen relation till
skogen
– Jag har paddlat i Värmland, tagit mig
uppför olika berg och vandrat en hel del i
Lappland, utan att vara särskilt naturintresserad.
Det var skönheten som lockade. Så
jag är ingen naturmupp och rentav ganska
händig med motorsågen, vilket kanske förvånar
en del.
Vad är en naturmupp för något
– Jag använder ordet med ömhet för att
beskriva en olycklig polarisering i den
svenska debatten. För mig är naturmuppen
en person som brinner så starkt för naturens
biologiska mångfald att hon glömmer att
också människor, inte bara de rödlistade
arterna, har ett behov av gammal skog. Då
får människan ingen plats i debatten. Det
triggade mig att skriva artiklarna. Jag
Maciej Zaremba tycker
att människan får för
lite plats i skogsdebatten,
antingen
handlar den om
industrins virkesbehov
eller
biologisk
mångfald.
VI SKOGSÄGARE 4/12

undrar varför har det blivit så svårt att tala
om skogens skönhetsvärden i ett land vars
kultur är helt inbäddad i skog.
Du är kritisk mot dagens skogsbruksmetoder...
– Kalhygget är ett brutalt ingrepp, granåkrarna
är lika ovänliga mot människan
som mot hackspettar. Ingen annan industri
utövar en större påverkan på människans
livsmiljö, och ingen har genom åren uppträtt
lika arrogant.
Är det rätt att tala om kalhyggen med
tanke på att avverkningarna nu är så
annorlunda jämfört med för några årtionden
sedan
– Visst, hyggena har blivit mindre, man
sprutar inte DDT, plöjer inte längre på
bergssluttningar och lämnar högstubbar för
naturens skull, vilket bara får kalhygget att
se ännu mer ut som en krigsskådeplats.
Det låter som en förenklad beskrivning
med tanke på naturhänsynen som tas
vid avverkningar.
– Högstubbarna glädjer inte den som fått
skogen kalhuggen inpå husknuten eller
ridstigen sönderkörd. Där fungerar inte
lagen. Och när det kommer till naturhänsyn
visar Skogsstyrelsens polytaxinventeringar
att vart tredje hygge inte lever upp
till lagens krav.
Varför lyfter du fram de resultaten,
trots att Skogsstyrelsen backat från
dem på grund av osäkerhet
– Det är inte konstigt att inventerarna gör
olika bedömningar när det handlar om
mjuka värden. Det ligger i sakens natur.
Jag har talat med flera konsulenter som står
fast vid sina bedömningar att laglydigheten
har blivit lägre. Men visst är det problem
med dessa uppskattningar. Det vore bättre
med fler konkreta regler.
Tips för surfaren
För den som vill läsa artiklarna är det
enklast att googla på ”Skogen vi ärvde”
som är namnet på artikelserien.
De fyra huvudartiklarna hade
rubrikerna; ”Skönheten och odjuret, så drivs
människan ut ur skogen”, ”Skogens maffia,
så tog de makten över träden”, ”Motorsågsmassakern,
det finns motiv men lagen
kräver kalhyggen” och ”Lagen är en
rökridå”.
Vad tänker du på
– I exempelvis Ryssland, Lettland, Polen
och Tyskland finns tydliga regler för hur
mycket skog som ska skyddas runt vattendrag,
hur stort ett kalhygge får vara, hur
många träd som allid måste lämnas per
hektar. Jag vet svenska skogsägare som
skulle välkomna sådana regler. Som det är
nu är det svårt att veta vilka hänsyn som
krävs, menar de. Särskilt som ingen någonsin
rannsakas för brott mot hänsynsreglerna.
Skogen används till mycket, behöver vi
få fram virkesvolymerna
– Ja, det tror jag. Efterfrågan är växande
och det är fantastiskt att vi har denna
resurs, men jag förstår inte varför vi ska
bruka den med så brutala metoder, som
dessutom äventyrar framtiden. Skogsnäringens
förädlingsgrad är oroväckande
Fortsättning sid 24
VI SKOGSÄGARE 4/12
23

NÄRINGSPOLITIK
Fortsättning:
En kritisk profil
låg. Och vem tror att Sverige i längden kan
konkurrera med priset på bulkvara.
Du framhåller kontinuitetsskogsbruk,
men flera forskare hävdar att det
sänker tillväxten.
– Det är ett outforskat område, så de kan
bara gissa. I Sverige har man i stort sett
bara forskat på kalhyggen. Man kan inte
heller utgå från kortsiktig inkomst som
enda kriteriet för att bruka en naturresurs.
För övrigt vet vi väldigt lite om hur skog
växer, det är så många komplicerade samband.
Det borde lända till större ödmjukhet.
Är du själv ödmjuk om du väljer ut en
handfull forskare och säger att resten
har fel
– Jag vill inte sammanfatta mitt arbete
på så sätt. Men genom att referera dem som
negligerats i debatten har jag kanske hjälpt
till att återställa pluralismen. I Tyskland,
skogsforskningens moderland, är forskarna
ständigt oense. Här gäller en sanning i
taget. Det är inte riktigt sunt.
Vem ska bestämma över skogen
– Det måste gå att hitta en vettigare
modell. Det finns för många tvingande
regler för hur skog ska brukas och för få
Kulturskribenten Maciej Zaremba har
sökt sig ut i skogen.
verkande regler för vad som ska skyddas.
Skogsstyrelsen har genom åren tryckt på
skogsägarna en mängd oprövade produktionsmodeller.
Först skulle de dika, sen
skulle de låta bli... eller bekämpa lövträden.
Om skogsägarna fick sköta sig själva skulle
det kanske se bättre ut. Jag har ett stort
förtroende för att folk gör det rätta om de
inte utsätts för luriga incitament.
Men samtidigt talar du om att medborgarna
bör få större inflytande över
skogsbruket.
– Riksdagen har bestämt att miljö och
produktion är två jämställda mål, vilket
inte avspeglas i tillämpningen av lagen.
Min slutsats är att lagen behöver skrivas
om och medborgarna bör i större utsträckning
få talesrätt, särskilt när det gäller skog
intill samhälle. Man finner sig inte i bristen
på inflytande över landskapets förändring.
Sverige är ett rikt land, vi har råd att kompensera
skogsägare för intrång i deras
äganderrätt.
Hur vill du sammanfatta dina artiklar
i en mening
– Sverige sätter inte värde på sina skogar.
Du får utveckla det något mer.
– Skogsnäringen är inriktad på massproduktion
av bulkvara, på bekostnad av virkeskvalitet,
landskap och mångfald. Det är
inte ett optimalt sätt att använda denna
osannolikt rika resurs.
Innan vi slutar måste du berätta något
om arbetet med motorsågen!
– I början av 70-talet byggde jag villor
norr om Stockholm tillsammans med två
raggare. Vi fick börja med att röja tomten
med hjälp av motorsågen. Att snickra och
bygga är för övrigt något av det roligaste
jag vet. Och jag har fortfarande en motorsåg.
Blir det fler artiklar
– Jag funderar på att skriva något om hur
dåligt den fina råvaran förädlas.
GÖR SOM ANDRA SKOGSÄGARE OCH SKOGSENTREPRENÖRER
TA TILLVARA DINA
AFFÄRSMÖJLIGHETER
PÅ BÄSTA SÄTT
Många skogsägare och skogsentreprenörer anlitar varje år LRF Konsult för ekonomi, juridik,
fastighetsförmedling, värdering, skogsbruksplaner, generationsskifte och rådgivning.
Affärsmöjligheterna för skogsägare och företagare inom skogsnäringen är många. Hos oss
har du exempelvis möjligheten att som skogsentreprenör jämföra dig med andra företag i
samma situation.
VILKA ÄR DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER
lrfkonsult.se/skog - 0771-27 27 27
24
VI SKOGSÄGARE 4/12

FRAMTIDENS
VINSTMASKIN
ÄR HÄR.
Nu är den äntligen här, nya Komatsu 855. Allroundskotaren
som på ett unikt sätt möter såväl globala miljökrav som just
dina krav på ökad produktivitet och kostnadseffektivitet. Med
den miljövänliga och bränslesnåla E3power-motorn. Den nya
hytten med överlägsen rymd, sikt och förarkomfort. Den nya,
kraftoptimerande transmissionen och den marknadsledande
tekniken i styrsystemet MaxiXplorer. Resultatet blir maximal
kontroll, nytta och lönsamhet varje dag och arbetspass. Just
den lönsamhet som det moderna skogsbruket kräver.
www.komatsuforest.se

NÄRINGSPOLITIK
Artiklarna i DN och den
efterföljande debatten har
gjort att Svarte Swartling
tappat en del av sin framtidstro.
Text: Pär Fornling
är vi träffas har han precis kommit
hem från ett biståndsprojekt i
Kenya.
– Jag har talat mycket om vikten av äganderätt
och förfoganderätt, berättar Svarte
Swartling.
Han säger sig vara både förvånad och
ledsen över att nu möta precis samma
frågeställning på gården hemma i Västerbotten.
MEN FÖRST TILL Afrika där han hjälpt
de kenyanska skogsägarna att organisera
sig i föreningar för att få bättre betalt för
virket.
– Det finns många hajar som åker runt i
lastbilar och utnyttjar den lilla människan
som inte säljer virke så ofta.
– Att gå samman och sälja tusen stockar
gör stor skillnad jämfört med att ensam
erbjuda tio stockar.
ETT ANNAT ÅTERKOMMANDE tema
under de sex resorna till Kenya har varit
att hitta motiv och vägar till ett uthålligt
brukande, vilket i sin tur tar sin början i
äganderätten. Svarte ger ett pedagogiskt
exempel.
– En liten skogsägare kan hugga ner
skogen i dag och köpa en cykel till sitt barn
för pengarna. Men han kan också låta den
växa i värde och låta skogen finansiera en
universitetsutbildning för barnet.
– Om skogsägaren ska välja det senare
alternativet måste han eller hon känna sig
säker på att också äga skogen i framtiden
och få skörda frukterna av sitt arbete.
DET HANDLAR MED andra ord om
äganderätt och brukanderätt. Därmed är
vi tillbaka på den 700 hektar stora skogsgården
i Norrfors, mellan Umeå och Vännäs.
När vi träffade Svarte Swartling för
några år sedan berättade han entusiastiskt
om arbetet för att öka tillväxten med 20
procent, helt i andan för kampanjen Kraftsamling
skog. Han såg för sin inre syn hur
ytterligare fem timmerbilar om året skulle
fyllas med virke från gården. Om än det
skulle ta hundra år att nå den målbilden så
drev det honom att vårda skogen, gödsla,
testa nya trädslag, välja högförädlade plantor
och ständigt försöka ta ett steg till.
Och så är det fortfarande. Den här sommaren
har han planterat hybridpoppel som
26
Hemma på gården. Innan Svarte blev skogsbrukare, tillbringade han flera år i östra
Afrika där pappa arbetade med landsbygdsutveckling och mamma, som var textilkonstnär,
lärde blinda människor att väva.
Foto: Pär fornling
ingår i ett försök för att få fram tåliga
snabbväxande lövträd för norra Sverige.
Han gödslar, odlar innanför hägn, provar
flera trädslag, stamkvistar och funderar
ständigt på nya möjligheter.
– Men med den senaste debatten ringande
i öronen känns det inte lika självklart
längre. Om jag ska göra de här investeringarna
måste jag vara säker på att jag eller
mina barn också får skörda frukterna. Nu
tycker jag det svajar en del kring förfoganderätten,
säger Svarte Swartling.
HAN ÄR OROLIG över att det kommer
en ny skogspolitik med nya spelregler där
skogliga åtgärder kommer att underkastas
miljöbalken.
– I värsta fall skulle det leda till byrå-
VI SKOGSÄGARE 4/12

Svarte påpekar att det i
grunden är samma olyckliga
osäkerhet som han
sett exempel på i Kenya.
– I dag har vi ett skogsbruk
med frihet under ansvar,
vilket känns bra. Vi
ska definitivt ta vårt ansvar
och friheten ger utrymme
och inspiration att
utveckla skogens möjligheter.
Det talas mest om äganderätt,
men Svarte Swartling
framhåller att det går
hand i hand med förfoganderätten.
– Kan jag inte förfoga
över ägandet är också
äganderätten värdelös.
HAN TYCKER INTE att kritiken mot
miljöhänsynen speglar dagens skogsbruk.
– Miljörörelsen matar politikerna med
historiska misstag som gjordes för 20–30
år sedan när de talar om monokulturer och
kalhyggen.
– Det är annorlunda i dag. Nyligen gjorde
jag en lång bilresa till Söderköping och
roade mig med att kolla in ett 100-tal hyggen
efter vägen. De var 3–4 år gamla och
speglade alltså dagens skogsbruk någorlunda
väl. På en handfull borde kanske
miljöhänsynen varit bättre, men på det absoluta
flertalet fanns högstubbar, sparade
grova lövträd, dungar och trädridåer.
Svarte berättar att en fjärdedel av skogsmarken
på hans gård är undantagen från
vanligt brukande till fromma för miljö,
mångfald och kulturvärden.
– På liknande sätt är det över hela landet
både bland privata ägare och bolag.
UTMANINGEN I SKOGSSKÖTSELN,
enligt Svarte, är att jobba med naturen, att
förstå skogen och kunna påverka den dynamiska
utvecklingen.
Kenya – Jag ser det som ett arbete i Carl
von Linnés anda. Linné ville ta tillvara
på nyttigheterna i naturen för
samhällets fromma. Det var därför
han på uppdrag av statsmakterna gav
sig ut på sina resor för att inventera
vad som fanns i riket.
krati och krav på tillstånd för
Och då, precis som nu, behövs naturresurserna.
alla åtgärder, där också grannar,
miljöorganisationer och en massa andra – Samhället har allt att vinna på att jag
intressenter får ett direkt inflytande på vad producerar nyttigheter i skogen. Trä är ett
jag gör i min skog.
förnybart och miljövänligt material som
– Det riskerar att ge osäkerhet, vilket i inte bidrar till klimatförändringen.
sin tur gör att jag och andra skogsägare – För varje kilowatt bioenergi som
tvekar inför de framtidsinvesteringar vi så används slipper vi lika många kilowatt
väl behöver i skogen, säger han.
fossilt bränsle. Dessutom skapar det jobb
och arbetstillfällen i landet.
VI SKOGSÄGARE 4/12
Delegater för de nya skogsägarföreningarna
tillsammans med några av
svenskarna som hjälpt till.
Pauline A Chieng Omondi med Aja
Akello, ett av sina sju barn. Hon
finansierar sina barns skolgång med
trädodling.
Foto: Lennart Ackzell
Startar föreningar
De kenyanska skogsägarna har fått hjälp
genom ett biståndsprojekt som drivits av
Norra Skogsägarna, LRF Skogsägarna och
Kooperation utan gränser.
Efter två års arbete startar nu sex
regionala skogsägarföreningar för
småbrukare i Kenya.
Dessutom bildas en nationell intresseorganisation
för att påverka landets
skogspolitik, med stora behov av reformer.
Hela 98 procent av Kenya är avskogat -
mycket på grund av en centraliserad
skogspolitik med anonymt statsägande.
27

NÄRINGSPOLITIK
I vimlet, lastad
med information
om skogsägarrörelsen.
Kära
dagbok!
Visby blir under en intensiv
vecka landets viktigaste
politiska mötesplats.
I vimlet bland alla andra
organisationer fanns
också skogsägarrörelsen.
Under våren hamnade
skogspolitiken plötsligt i hetluften och
nu gällde det att visa framfötterna...
Vi bad Marianne Eriksson, LRF
Skogsägarna, att skriva dagbok under
några intensiva dygn under Almedalsveckan.
KUNG!
CAN-AM ® HAR DE
STARKASTE
MOTORERNA I VARJE KLASS.
...OCH SNYGGA KLÄDER
OUTLANDER 1000 XT
ÅRSMODELL 2012, TERRÄNG
Ca.pris 111.920:- exkl. moms
(139.900:- inkl. moms)
BILDEN ÄR
ETT MONTAGE
MER INFORMATION OM VÅRT
BREDA MODELLPROGRAM & NÄRMASTE
ÅTERFÖRSÄLJARE:
can-am.se brp.com
© 2012 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP) ® och BRP-logotypen är varumärken som tillhör BRP eller dess dotterbolag.
28
VI SKOGSÄGARE 4/12

Tisdag 3 juli
KL 12.40
På Visby flygplats är luften tät av förväntningar. Målmedvetna
järnladies, unga wannabes och bukiga
byråkrater trängs runt bagagebandet. En infödd taxichaufför
kör i ilfart mig och Norras ordförande Torgny
Hardselius till Briggen Tre Kronor där WWF:s skogsseminarium
”Ut ur snårskogen – dags för en ny skogspolitik”,
just börjat. Panelen består av två politiker från
miljömålsberedningen samt en tjänsteman från WWF
och en från Sveaskog.
WWF kräver ny skogspolitik medan Sveaskog lyfter
fram den positiva utveckling av naturvärdena som man
nu börjar se. En politiker ser möjligheterna inom nuvarande
skogspolitiska ramar, en vill ha ny skogspolitik
med starkare regelverk och sanktioner. Naturskyddsföreningen
finns i publiken och underblåser Miljöpartiets
linje.
Vi eftersnackar med panelen, konstaterar tyvärr att vi
har långt kvar till samförstånd.
KL 14.30
Vid LRF-ladan i hamnen doftar det nybakta kanelbullar.
Hittar vår sprillans nya skrift om familjeskogsbruket
och förser de skogsägarrepresentanter som droppat
in med varsin bunt. Träffar vår fixarentreprenör
Rickard Hansson och vi går på rekognosceringstur till
Donners plats där vi har en monterplats på torsdag. På
”vår” plats står i dag Nationaldemokraterna. Hoppas de
städar ordentligt efter sig.
Mötesplatsen på Donners plats i skoglig klädnad efter
bästa förmåga.
KL 15.50
Lastad med ryggsäck, dragväska och en kartong älgchips
drar jag till Jägarförbundets seminarium ”Skogen
har blivit läskig!” Det var tänkt att handla om hur engagemanget
för naturen påverkas om allt färre besöker
skogen men blir betydligt bredare än så. Allt kan tydligen
skyllas på skogspolitiken om man vill se det så. I
panelen finns alla partier representerade. I publiken
finns förstås Naturskyddsföreningen men även alla
skogsägarföreningarna. Vi är så många där att vi kan
punktmarkera hela panelen efter seminariet.
KL 17.30
Middag med skogsägardelegationen och samtidig
genomgång och instruktioner inför vårt seminarium
i morgon och torsdagens monter. Gott med mat efter att
ha ätit kanelbulle till lunch. Missar Fredrik Reinfeldts
partiledartal.
Rädda
skogen
Nu kan du stoppa
viltskador året runt!
cloco.se
NYTT VILTSKYDD – LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA
MOT VILTSKADOR ÅRET RUNT
Arbinol B har den unika fördelen att den kan användas året runt för att skydda löv- och barrträdsplantor mot
viltbetning. Efter flera års väl beprövad användning i övriga Europa kan nu äntligen vi i Sverige också skydda vår
skog mot viltbetning hela året. Alltså även mot den aggressiva betningen sommartid.
Arbinol B stör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter
smak och en doft av naturliga eteriska oljor.
Läs mer om Arbinol B på www.interagroskog.se
Ytterligare två av våra viltskyddsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens
effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är för övrigt Europas mest använda viltskyddsprodukt.
Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se

NÄRINGSPOLITIK
Onsdag 4 juli
KL 07.30
Vi kör till Mellanskogs kontor för att ha möte med skogsägardelegationen.
Halvvägs in i mötet avviker vår ordförande
Sven-Erik Hammar för att gå på Naturskyddsföreningens
seminarium ”Mors lilla Olle på hygget går”. Där behövdes
det helt klart skogsägarröster.
KL 12.30
Äter lunch med Svensk Mjölk vid LRF-ladan. Tillsammans
med Sofia Lindblad, som arbetar med näringspolitik hos oss,
kollar jag material och funderar över logistiken inför vår
torgplats i morgon. Vår nye medarbetare, en pappgubbe som
skulle vara 1,80 meter hög, visar sig vara en liten dvärg på
80 cm. Vi kånkar över alla kartonger och grejer till bilen.
Kör sen vilse bland Visbys trånga gränder innan vi lyckas bli
av med bilen.
KL 14.30
Vårt eget seminarium ”Det var vi som ärvde skogen” börjar
om en halvtimme. Lätt nervös stämning i väntan på vårt
dragplåster Emma Högstedt,
13 år, och blivande
skogsägare. Sven-Erik
Hammar pratar fotboll
och placerar familjeskogsbruket
på mittfältet.
Han utnämner landsbygdsdepartementets
Marie Wickberg med
Skogsriket till Zlatan.
Emma Högstedt, 13 år, gjorde
succé med sin berättelse om
skogen och skogsägandet.
Marie ersätter Eskil Erlandsson
som har giltigt
förfall (fick en son i går).
Lotta Gröning är rutinerad moderator och styr upp diskussionerna.
Emma gör succé och inte ens Naturskyddsföreningen
kan opponera sig mot hennes syn på skogen och framtiden.
KL 16.50
Lätt darriga av eftermiddagens anspänning tycker vi oss vara
värda lite After Work med kalla drycker tillsammans med
Skogsindustrierna och Sveaskog som snällt deltagit i vårt seminarium.
Vi passar på att lösa ett och annat världsproblem.
KL 19.10
Missar partiledartalet i dag också (Jonas Sjöstedt). Middagsmingel
i LRF-montern. Det är många centerpartister och
andra redan frälsta på minglet men till slut fastnar jag hos
två miljöpartister som faktiskt inte är helt oävna på skog. Vi
pratar om familjeskogsbrukare förr och nu och att skogen är
till nytta både i stående och avverkat läge.
KL 21.45
Kryssar än en gång, fast nu utan packning, fram mellan rosévinsminglarna
i innerstan. Känns inte som jag kan göra någon
nytta här så jag promenerar längs stranden i en gudomligt
vacker solnedgång hem till lägenheten.
Torsdag 5 juli
KL 06.45
Nere på Donners plats har vår fixarentreprenör redan lastat
av virke, träd, plantor och en del annat smått och gott. Kris
uppstår när bordet visar sig sakna ett ben. I resväskan har jag
dock en hopfällbar såg som min son skulle få i födelsedagspresent
i morgon. Med hjälp av den omvandlas en massavedsbit
till ett bordsben. Parasollfötter, fjärilslarver och
grönflis bidrar till att omvandla vårt kaotiska materiallager
till en, åtminstone i mitt tycke, smakfull monter.
Gör ditt testamente
till en gåva för livet
Ja, jag vill ha broschyren
om att skriva testamente
Namn
Adress
Postnr
Postadress
90-
Vi S

KL 9.00
Skogsägardelegationen har avslutat
sitt morgonmöte och anmäler
sig för monterarbete. Vår
spillkråka i lyktstolpen blir föremål
för en Shakespeare-inspirerad
diskussion – To be or not to
be Arbetsivern är stor och
montern flödar av viskosklädda
skogsmän. De lockar med barkbröd
och älgchips och smyger
sedan över på familjeskogsbrukets
erbjudande om hållbar
framtid på och för landet. Med
stolthet sprider vi vår nytryckta
skrift med detta budskap.
Under Almedalsveckan
varvas heta
debatter och vänskapliga
möten, här
med Håkan Wirtén,
generalsekreterare
för WWF.
De flesta lyssnar intresserat och artigt och en hel del
intressanta samtal uppstår.
KL 10.45
Jag smyger iväg för att fixa lite ärenden, som att köpa
födelsedagspresent till sonen och skicka blommor till
Skogsrikets nyfödde kronprins. Hade tänkt gå på något
seminarium men orken tryter och jag satsar på en
lunchmacka i stället. Innan jag återvänder till montern
hämtar jag den sista kartongen med broschyrer från
LRF-ladan. Nu är armarna långa och fötterna tunga.
KL 15.20
Nu flödar det inte längre av viskosklädda skogsmänniskor
i vår monter. Tre tappra musketörer återstår, men vi
pratar som om vi vore dubbelt så många. Besökarna
börjar framåt femtiden se trötta och slitna ut och när
älgchipsen verkar vara huvudattraktionen i vår monter
bestämmer vi oss för att packa ihop.
En vacker solnedgång efter en intensiv dag.
KL 19.10
Åter på Visby flygplats, utan trängsel den här gången.
Har nog aldrig varit ute i så god tid till något flyg, mer
än en timme till avgång. Men så missade jag också än
en gång partiledartalet, Jan Björklund denna gång.
Kanske lika bra det. Han sa tydligen angående skogen
att ”reglerna måste skärpas för att undvika skövling”.
Det hade inte varit bra att lämna Almedalsveckan med
så hög adrenalinhalt som jag skulle ha fått av det. Nu
avreste jag i stället med den sköna maggropskänslan att
ha gjort skillnad för åtminstone några personers syn på
skogen.
Några sammanfattande råd:
Almedalsveckan kan vara ett ypperligt tillfälle för
både lobbyarbete och egen fortbildning. För att få hög
verkningsgrad krävs att man i förväg planerar och
prioriterar ur programmet. Lägg därtill ett öppet
sinnelag och fånga tillfällen i flykten så blir resultatet
ännu bättre. Prata mer med dem du inte känner och
mindre med dem du känner.
Undvik avdankade politiker, omogna wannabes och
alltför stora mängder rosévin.
HaTe 2 – Storsäljaren. Enda medlet som kan sprutas i blöt väderlek.
Rekommenderas på lokaler med hårt vilttryck exv på tall mot vandringsälg.
Plantskydd Pulver/Flytande – Beprövad sedan 25 år, naturprodukt att spruta eller strö.
Versus Extra – Pasta att stryka på. Lämplig för lövplantor.
VILTSKADOR
Skydda dina skogsplantor
med våra specialprodukter!
Plantskydd AB
Torsjö 444, 260 70 Ljungbyhed
T
VI SKOGSÄGARE 4/12 31

SKOGSSKÖTSEL
Tvillingarna
arbetar mycket
med hägn och
har konstruerat
en enkel hängande
grind.
Med hängivet engagemang
och skyddande
hägn testas alternativ till
gran på västkusten.
Text & foto: Pär Fornling
irekt efter att förra numret av Vi
Skogsägare kommit ut ringde telefonen:
– Det var intressanta artiklar om nya
trädslag och nya möjligheter, men varför
får vi aldrig läsa något om förädlad
björk
– Den har en fantastisk tillväxt och är
dessutom ett väl beprövat och odlingssäkert
inhemskt trädslag.
Och det är bara att hålla med.
NÅGRA DAGAR EFTER telefonsamtalet
går vi runt i en imponerande ungskog
av björk tillsammans med tvillingarna
Anders och Johannes Eriksson.
I snörräta rader står resliga björkar.
32
✔ På 14 år har de högsta träden hunnit
bli 16 meter.
✔ 12 år efter planteringen (våren 2011)
gallrades beståndet från 2 500 till 1 600
stammar per hektar.
✔ Gallringen sänkte virkesvolymen från
95 till 71 kubikmeter per hektar.
✔ Redan året efter hade björkarna, enligt
preliminära beräkningar, hämtat igen
tillväxten från de bortgallrade träden.
– Vi räknar med att tillväxten var minst
20 kubikmeter per hektar, vilket är fantastiskt,
säger Johannes Eriksson.
Tvillingarna rabblar fakta och berättar
entusiastiskt om den förädlade björken. De
spanar ut över stammarna i det skira, grönaktiga,
ljuset som strilar ner genom bladverket.
– Där har vi ett fint exemplar, säger Johannes
och skyndar fram med Anders tätt
i hälarna.
De plockar ivrigt fram måttbandet och
meddelar triumferande att trädets diameter
är 18,4 centimeter.
De har förstås valt ut ett rekordträd. Målet
är att medelstammarna ska ha en diameter
på 15 centimeter efter 15 år och 20
centimeter efter 20 år.
MARKÄGAREN, BO JOHANSSON,
är nöjd med rådgivarna:
– Tidigare stod här en granskog, men den
hade väldigt mycket rötskador. Därför kändes
det vettigt att prova något annat.
Den första utmaningen var älgarna.
– Det är fullständigt ofattbart att viltbetet
tillåts fortsätta årtionde efter årtionde,
säger Bo Johansson.
Tvillingarna nickar instämmande.
De provar många alternativ till granen
och börjar alltid med att sätta upp ett rejält
hägn.
– Det är ingen generell lösning på problemen,
det måste komma från högre instans,
men hägnet löser våra akuta problem.
För att hålla ner kostnaden per hektar
brukar de göra relativt stora hägn. Det
VI SKOGSÄGARE 4/12

Björkförädling
● Förädlingen av björk och andra
lövträd går på sparlåga. Totalt har Skogforsk
750 000 kronor per år och det ska räcka
till alla lövträd!
– Med mer resurser skulle vi kunna gå
betydligt snabbare fram, konstaterar
Lars-Göran Stener, Skogforsk.
Precis som för gran har varje förädlingsgeneration
ungefär 15 procents bättre
tillväxt. Dessutom är kvalitén bättre (rakare
stammar och bättre grenegenskaper)
eftersom det bara tar hälften så lång tid att
få fram en ny generation.
● De förädlade plantor som kan köpas
i dag (Ekebo 4) är från första generationen
och testade för södra Sverige. För mellersta
och norra Sverige rekommenderas
plantor från Finland, som ligger längre fram
i förädlingen.
– Om ett par år finns nästa generation på
marknaden, berättar Lars-Göran Stener.
En etapp på vägen dit är försöket i
Hyssna, som bröderna Eriksson förvaltar.
Ett parallellt försök finns i Vimmerby
(Södra Vi). Det mättes upp vid 13 års ålder.
Medelhöjden var då 12,4 meter, medeldiametern
97 mm och medelproduktionen 6,7
m 3 sk per hektar och år.
● Men medeltalen är bara en del av
sanningen eftersom variationerna är väldigt
stora.
– Ur förädlingssynpunkt är det bra. Ju
större genetisk variation desto större
genetisk vinst kan vi få fram, konstaterar
Lars-Göran Stener.
Han kan förstå att skogsbruket är
sparsamma med pengar till lövträdsförädling
med tanke på att barrträden betyder
så mycket för branschen.
– Men vi vet inte vad som händer
framöver. Att hålla igång förädlingen för
trädslag som i dag inte används i så stor
utsträckning är ett sätt att skapa beredskap
inför en osäker framtid, säger Lars-Göran
Stener.
● För Surfaren: www.skogforsk.se
Sök på ”förädlad björk”
Med entusiasm
och förväntan
mäter Anders och
Johannes Eriksson
in de 14-åriga
björkarna.
Bo Johansson
har arbetat
som skogsentreprenör,
nu
föredrar han
stamkvistningssågen
och traktorn
framför de
tunga maskinerna.
En prydlig väg som planerades redan när
beståndet anlades. Huvudstammarna
planterades längs vägkanten och riset efter den
första gallringen ligger på vägbanan.
rena björkbeståndet är två hektar men hägnet
omsluter hela åtta hektar. Här finns
också lovande kombinationer av lärk och
björk, plus en del andra försök.
VI SKOGSÄGARE 4/12
UTÖVER HÄGN ÄR stamkvistning en
ledstjärna. Både björken och lärken stamkvistas
i omgångar.
– Det är ett trevligt arbete. När jag får
några timmar över går jag gärna runt med
kvistsågen, säger Bosse, som slutade med
mjölkkorna för fyra år sedan.
Det har gett mer tid både till stamkvistning
och att köra i skogen.
En tredje ledstjärna för Anders och Johannes
är att planera körvägarna redan när
skogen planteras. På så sätt kantas vägen
av blivande huvudstammar.
Det är kring 50 meter mellan vägarna.
Tvillingarna gallrar med motorsåg, vinschar
fram träden till vägen och upparbetar
virket med en Vimek traktorprocessor.
– Vi är mycket måna om att lägga allt ris
i vägen för att det inte ska bli några körskador
när virket körs ut av Bosse och hans
Mohedavagn, berättar Johannes.
NÄR BJÖRKARNA BLIVIT runt 20 år
räknar bröderna med att det är dags för en
andra gallring med hjälp av traktorprocessorn.
– Vid slutavverkning, efter 30–40 år, kan
jag tänka mig att här står runt 600 stammar
per hektar med en diameter kring 40 centimeter,
säger Johannes och brodern nickar
instämmande.
De säger sig se med blotta ögat att den
förädlade björken både växer snabbare och
har ett bättre växtsätt än de naturligt föryngrade
björkarna.
De förädlade träden i beståndet vi tittar
på är ”Ekebo 3” men här finns också en
yngre plantering med ”Ekebo 4” som är
ytterligare en förädlingsgeneration framåt.
– De har börjat jättebra, Jag blir inte förvånad
om de träden växer 30–40 procent
bättre än naturligt föryngrad björk, säger
Anders.
Likväl är det någorlunda bra granmarker
(G28) och gran hade naturligtvis varit ett
alternativ.
Den vanliga granen hade kanske varit
fem meter efter 12 år, men å andra sidan
accelererar den i tillväxt med tiden. Dessutom
tål granarna att stå tätare.
– Trädslagen har olika växtsätt. När man
talar om att granen kanske producerar dubbelt
så mycket måste man ta hänsyn till att
det kan gå två generationer björk på en generation
gran.
– Ibland har vi fått höra att man inte kan
få fin björk på västkusten, men det kan vi
verkligen inte hålla med om, säger Anders
och Johannes Eriksson i trakterna kring
Hyssna, mellan Göteborg och Borås.
Tvillingarna som i sig är ett naturfenomen.
VÄND
33

SKOGSSKÖTSEL
Resultaten från skogen är fenomenala, men
på sätt och vis är de 56-åriga tvillingarna i sig
ett naturfenomen.
Text & foto: Pär Fornling
För att få bra kvalité lägger
tvillingarna mycket tid på stamkvistning.
e är fullständigt hängivna
skogen och berättar
samstämmigt
hur det hela började.
– Vi var tre år och det sågades
ner träd hemma på gården.
Mamma och pappa höll oss
borta från det farliga arbetet.
Men vi glömmer aldrig känslan
när vi sprang ut efteråt,
kände lukten av nysågat trä
och fyllde fickorna med sågspån.
– Från den dagen var det uppenbart
vi hörde hemma i skogen.
Historien, liksom råden om
skogsskötsel, presenteras i stereo.
De faller varandra i talet
och avslutar varandras påbörjade
meningar.
ETT ANTAL ÅR efter ahaupplevelsen
i spånhögen vann
de en tävling i bågsågning i
Växjö.
Tricket för att två personer
ska såga framgångsrikt är att
inte trycka så mycket att bladet
börjar wobbla.
De sjuåriga tvillingarna
var väl samkörda och vinnarsågen
hänger kvar hemma
på Melltorps gård som
de nu brukar tillsammans.
Skogsskolan i Dals Ed beskriver
de som en ”drömskola”
och en fantastiskt rolig tid.
UNDER FLERA ÅR arbetade
de som skogsarbetare åt
Södra, där de är medlemmar.
När det manuella skogsarbetet
fasades ut ägnade de sig
fullt ut åt den egna gårdens 85
hektar i kombination med arbete
och rådgivning till andra
skogsägare.
De är väldigt överens om de
stora dragen, men kan likväl
hamna i våldsamma diskussioner
i detaljer om stamval
eller något liknande.
DISKUSSIONEN om
skogsskötsel pågår ständigt
och får nytt bränsle från egna
försök och forskningsresultat.
– Ofta har vi varit tillsammans
i skogen tolv timmar och
jag hinner knappt hem förrän
Johannes ringer och vi fortsätter
tala skog, säger Anders.
De ifrågasätter mycket, men
utifrån en positiv utgångspunkt.
Eller som de själva uttrycker
saken genom att falla
varandra i talet:
– Många säger sprida riskerna....med
det säger aldrig
vi...vi säger man ska sprida
möjligheterna.
Planteringstips
Tvillingarna har en
väl utvecklad metod
för plantering. Till
att börja med målas
borren, det markerar
att den används rätt.
Färgen ska inte bara
skavas i spetsen. Hela
borren ska användas.
34
Först arbetas
borren ner
ordentligt.
Ett påsvetsat handtag
ger kraft att lyfta upp
jorden.
En planta placeras i det
djupa hålet.
Borrkärnan vänds upp
och ner. På så sätt blir
det en minivariant av
inversmarkberedning.
VI SKOGSÄGARE 4/12

På fem procent av landets produktiva
skogsmark avstår markägarna från vanligt
brukande.
I stället prioriteras miljö och kulturvård.
En ny undersökning av Skogsstyrelsen
visar att de här frivilliga avsättningarna
totalt är 1,1 miljoner hektar.
Ungefär 60 procent av de frivilliga
avsättningarna har höga och utvecklade
naturvärden. Ytterligare 12 procent
kommer att utveckla naturvärden inom
20–70 år.
För resten kommer naturvärden på längre
sikt, förutsatt att avsättningarna består. Och
det är de flesta skogsägare inställda på. En
klar majoritet (76 procent) i undersökningen
uppger att avsättningarna minst ska
vara kvar i över 30 år, eller så länge de äger
fastigheten.
Bilar får skydd
under trätak
Stora Enso levererar träelement till ett
50 000 kvadratmeter (!) stort tak i finska
Tavastehus.
Bygget heter ”Sunny Car Center” och är
en bilhall som blir helt självförsörjande på
energi.
Elementen i trä uppges vara en bra
kombination med solpanelerna.
Gamla tidningar är råvaran
till världens största fabrik för
cellulosaisolering som
öppnats i Älvdalen.
ellulosaisolering har en god isoleringsförmåga,
materialet andas och
det går åt 95 procent mindre energi att tillverka
i jämförelse med mineralull, säger
Roger Gudmundsäter, vd och delägare i
företaget Icell.
Till att börja med görs lösull, som behandlas
med borsalt. Framöver kommer
även skivor att tillverkas. Kostnaden för
den nya isoleringen är ungefär i nivå med
mineralull.
Starkare fog med otorkat trä
Det är onödigt att torka trä som ska
limmas. Det visar en doktorsavhandling av
Magdalena Sterleys vid Linnéuniversitetet.
Traditionellt har allt från limträ till plywood
fogats samman med torrt trä. Nu visar det sig
att skarvarna blir lika starka om de görs av
Efter läsning gör tidningarna nytta som
isolering.
Företaget har 15 personer anställda och
hoppas kunna dubbla personalstyrkan på
sikt.
Icell ägs av ett 70-tal privatpersoner och
Icell Investment som störste delägare.
otorkat trä. Om träet dessutom torkas efter
limningen händer något kemiskt som gör
skarven ännu starkare.
– Mina resultat visar att de våtlimmade
fingerskarvarna är starkare än de torrlimmade,
berättar Magdalena Sterleys.
NYHETER
Din maskinleverantör året runt!
Kubota M9540 - skogens nye konung!
Nu tar Kubotas M9540 klivet från åkern till skogen i och med lanseringen av en
skogsutrustad version där saker som frontskydd med grenavvisare, takbåge,
ventilskydd på fälgar, lampskydd, och ventilpaketsfäste är exempel på utrustning.
En bukplåt ger ett heltäckande skydd av bränsletank och hydraulikkomponenter
under traktorn. om tillval nns vändbar frarplats med svängbar stolspelare,
fotlåda med plats fr ftterna, samt bakrutekil. å bli inte frvånad om du snart
brar se orangea apaner i de svenska skogarna
Skogsplantor
för alla behov
Höstplantering Vi har plantor
för omgående leverans. Täckrot i
augusti-september, barrot i oktober.
VÄLKOMMEN MED DIN BESTÄLLNING!
NYHET!
På gång: vaxbehandlade plantor,
miljövänligt skydd mot snytbagge.
Hög kvalitet och personlig service
venningsens Maskin ox 59 känninge esksadress drottsvägen
el 05 00 .svenningsens.se Epost infosvenningsens.se
VI SKOGSÄGARE 4/12
- med 25 års erfarenhet
tel 0476-620 00
info@sydplantor.se
www.sydplantor.se
35

NYA PRODUKTER
n modern vedpanna ligger ljusår före
modellerna som kom för några
årtionden sedan. Det gäller i princip
alla tillverkare. Ett exempel i frontlinjen är
österrikiska Hargassner som håller på att
introduceras på den svenska marknaden.
VERKNINGSGRADEN LIGGER PÅ
nära 92 procent och eldningen är nästan
helt automatisk.
En lambdasond styr draget och hela processen
övervakas och styrs via en panel på
Det är inget för större avverkningar,
men till enstaka träd och städning hemma
på gården kan det vara praktiskt med en
batteridriven motorsåg.
Oregon (som är mest känt för sina
motorsågskedjor) har utvecklat en batteridriven
såg med Lithiumbatteri (36V, 24
Ah).
En finess är ett inbyggt system
för att enkelt slipa kedjan
vid behov. En kedja tål att
slipas 10–20 gånger innan
den behöver bytas.
Enligt tillverkaren
Panelen på pannan med touchkontroll.
Allt som krävs för att
få fyr på veden är en bit
papper i behållaren.
pannan. Där kan man exempelvis se hur
mycket ved som finns kvar och värmen i
ackumulatortankarna.
FÖR ATT TÄNDA pannan placeras ett
papper i en liten behållare på luckan. Därefter
bestämmer pannan själv när det är
dags att tända veden, beroende på värmen
i tankarna.
Pannan kostar omkring 80 000 euro, till
det kommer kostnaden för installation och
ackumulatortankar.
räcker laddningen till att upparbeta ett någorlunda
stort träd.
Priset för sågen är knappa 5 500 kronor.
Längre fram kommer häcksax och trimmer
som kan drivas med samma
batteri.
Den nya elsågen
från Oregon.
Gummistövel
i finrummet
är
den
brittiska
fotomodellen
Kate Moss dök
upp på musikfestivaler
i ett
par gummistövlar
från
Hunter hände
något. Det blev
helt okej att ha
dem i stan och
naturligtvis
fortfarande i skogen. Ett annat resultat
är helt nya färger och mönster, däribland
den här rosa modellen.
Det skotska företaget har också en ny,
mindre färgstark jägarstövel för cirka
1 700 kronor. Den, liksom alla modellerna,
är tillverkade i naturgummi med
antibakteriellt foder.
Ett extra segt och
töjbart vax förhindrar
snytbaggarna att gnaga
på plantornas bark.
Tekniken har utvecklats
av Södra Skogsplantor
tillsammans med Sundins
skogsplantor och
Ramlösa plantskola.
Till att börja med har
Södra behandlade
barrotsplantor och
Plugplusett-plantor. Till
nästa säsong kommer
även vaxbehandlade
täckrotsplantor.
– Skyddet är testat
med gott resultat både
i offentliga försök vid
SLU:s försökspark i Asa
och i Södras egna försök,
berättar Torbjörn
Andersson, vd för Södra
Skogsplantor.
När Kenth Ärletun
skulle såga plankor från
den egna skogen i
Överrödå, Västerbotten,
valde han att bygga
en egen såg. Kenth blev
så nöjd med resultatet
att han gick vidare och
började tillverka sågar
för försäljning.
Det är en relativt
enkel modell där stocken
läggs på en stege.
Motorsågen skjuts
En färgklick i skogen.
Vax mot snytbagge
En behandlad
planta helt i
linje med FSCcertifieringen
som avvisar
kemikalianvändning.
Bäst med egen såg
Barkbrödet går mot en renässans, fast i Den metod som visat
en helt ny skepnad.
sig mest effektiv är PFEmetoden,
Granbark innehåller mycket antioxidanter
(pressurised
som kan användas både inom livsmedelsindustrin
(antioxidanter anses nyttiga med de trycksatta väts-
Västerbotten.
fluid extraction) och då
Ny minisåg från
och har konserverande effekt) och pappersindustrin
korna vatten och eta-
(för att papper inte ska gulna). nol.
framåt och höjden på sågen justeras med
Forskare vid Mittuniversitetet arbetar Kerstin Sunnerheim,
en vev. Priset för den enklaste modellen är
med en miljövänlig och någorlunda enkel docent i organisk kemi
knappa 10 500 kronor, plus moms.
metod att ta tillvara antioxidanterna. arbetar med granbark.
Sågen säljs genom Mocon AB.
36 VI SKOGSÄGARE 4/12

Om skogen själv får välja...
755 Hjulburen
450 XL
300 FG45
755
HV14 Skotarvagn
För mer info ring; 0479-22059 eller gå in på www.hypro.se

SKOGSGÅRDEN
Mellan trädstammarna huserar vinterhäxan. På lilla bilden: en prinsesskrona på en sten.
Då Sofia Olsson tog över gården funderade hon över hur
den kunde utvecklas. Det blev en sagoskog.
Text & foto: Pär Fornling
är Källarbackens saga öppnades
för tre år sedan hade Sofia kalkylerat
med ungefär 30 besökare om
dagen.
Hon trodde knappt sina ögon när kön av
bilar och bussar växte. En
”
38
En dag när jag
gick med röjsågen
tyckte jag liksom
skogen talade till mig.
dag kom det 300 personer!
– Vi fick ordna fler parkeringsplatser
i en hast
och gjorde akuta utryckningar
för att få tag på
glass och mat till vårt
kafé.
– Det var kämpigt men väldigt roligt,
berättar Sofia.
Vi träffar henne innan portarna öppnas
för dagen.
Den unga personalen förbereder arbetsdagen
på gården några mil från Örnsköldsvik,
i närheten av Sidensjö.
Ett tiotal av bygdens ungdomar får sommarjobb
på gården, något som framhölls
när Sofia i våras fick Norra Skogsägarnas
utvecklingspris.
I motiveringen konstateras också att hon
”på ett föredömligt sätt har visat en fastighets
utvecklingsmöjligheter”.
ÄVEN OM ALLA besökarna
var en positiv överraskning
är det ingen
slump att det gått bra.
Sofia är sjunde generationen
på gården med 140 hektar skog och
23 mjölkkor.
Maken, Kent, arbetar på bruket i Husum
och Sofia funderade på nya verksamheter
när hon tog över.
Döttrarna Signe och Sara var små, så det
där med sagor låg liksom i luften.
– En dag när jag gick med röjsågen tyckte
jag liksom skogen talade till mig och
Sofias tips för företaget
Här är några tips och erfarenheter från
Sofia till den som funderar på att
utveckla skogsgården med nya verksamheter.
Planera noga och låt det ta tid.
Besök och studera företag med
liknande verksamhet.
Lär dig företagande genom kurser
och studiecirklar.
Ta hjälp där det behövs med bokföring
och liknande. Låt inte pappersarbetet
ta kraften från kreativa idéer.
förmedlade visionen om Källarbackens
saga.
Därefter gick hon systematiskt tillväga.
– Jag besökte julmarknader och andra
anläggningar, samlade tidningsklipp och
gick kurser. De handlade om att driva företag,
livsmedelshantering, alkoholhantering
och en hel del därtill.
Med all den nya kunskapen i bagaget
gjorde hon en affärsplan.
VI SKOGSÄGARE 4/12

Sofia Olsson
framför pepparkakshuset,
Hans
och Greta är
inte långt borta.
Det gäller att hålla ögonen
öppna, plötsligt möter vi
en liten sagofigur bland
blåbärsriset.
VI SKOGSÄGARE 4/12
Sidensjö
En flicka från sagornas värld.
RESULTATET ÄR Källarbackens saga
som berättas längs en 500 meter lång
skogsstig kantad av figurer från sagans
värld.
Här möter vi Hans och Greta, Rödluvan,
Bockarna Bruse och andra mytiska gestalter
som tittar fram i skogsgläntornas kulisser
som Sofia byggt upp med fantasi, finurlighet
och en del praktisk hjälp från byns
snickeri.
Inträdet är 40 respektive 60 kronor. Förra
året kom över 5 000 besökare och i år räknar
Sofia med ännu fler när hon summerar
säsongen. Omsättningen fördelar sig ganska
jämnt mellan kaféet och sagostigen.
– Besökarna är i alla åldrar. Jag minns
med särskild värme en 88-årig tant med
rullator och foppatofflor. Hon kom med
barn och barnbarn. Jag pratade med henne
men insåg att hon inte förstod. Då gick det
upp för mig att hon var döv. Eftersom jag
kan teckenspråk hade vi ett långt samtal
om skogen. Det kändes bra och var ett av
många fina möten.
OCH UTVECKLINGEN fortsätter.
– Det är ett levande projekt. Jag lägger
till en del nya sagor och planerar för att
servera lokal mat från den här gården och
grannarna.
– Jag får också fundera på arbetsbelastningen.
Det här är väldigt roligt och känslomässigt
tar det mycket kraft. Det är viktigt
att få lite distans och se sig själv utifrån
som företagare för att få kraft att utveckla
gården vidare.
39

JAKT
Modern utrustning har förändrat jakten
De senaste 20 åren har
det dykt upp massor med
högteknologiska prylar
inom jakt.
Text och foto: Sture Markström
UTVECKLINGEN:
å 1960-talet monterades kikarsiktet
fast på de flesta kulvapen. Gubbarna
började plötsligt träffa älgarna.
På 1970-talet blev det allt vanligare med
kommunikationsradion i skogen, framförallt
i samband med älgjakt. De var stora
som tegelstenar,
som sattes
i särskilda
hölster på
bröstet så att
jägaren blev
framtung.
På 1980-talet
tillverkades
de första
jaktkläderna
med Goretex
i fodret. Flera
av dessa plagg
var inte helt lyckade. De läckte i sömmarna
och många tvekade över det högteknologiska
materialets förmåga att hålla emot
vätan.
1960-talet: Kikarsikte.
1970-talet: Kommunikationsradio.
1980-talet: Specialkläder.
1990-talet: Pryltrend,
hundpejl.
2000-talet: Gps.
PÅ 1990-TALET BLEV friluftsliv trendigt.
Massor med nya prylar tillverkades
för äventyr och extremsport. Inte minst
kom det allt mer praktiska friluftskläder,
några av dem anpassades särskilt för jägare.
Prylarna blev också lättare. Friluftsköket
var inte längre en stor tung klump
på något kilo. Plötsligt vägde ett gaskök
bara några gram och fick plats i handflatan
sedan det vikits ihop.
På 1990-talet fick också hundpejlen sitt
verkliga genombrott. Jägarna tvingades
inte längre sitta i timtal och vänta på jakthunden
som vägrade sluta skälla på älgen.
Framför allt behövde inte hundägaren
köra hundratals mil längs skogsbilvägarna
och oroligt leta efter hunden som försvunnit.
Om jakthunden förolyckades kunde de
snabbt pejla in den och konstatera familjemedlemmens
tragiska öde.
PÅ 2000-TALET HAR utvecklingen
fortsatt. I dag behöver ingen längre gå
vilse. Med en gps-mottagare i handen och
satelliter i rymden hittar även de som har
sämst orienteringsförmågan rätt genom
de snårigaste skogarna.
Dessutom har jakthundarna utrustats
med gps-pejlar så att du kan se var på kartan
både du och din jakthund befinner
dig.
Kvaliteten på vapen skiftar visserligen
rejält, men de bästa vapnen i dag är många
gånger mycket bättre än gamla tiders vapen.
De är lättare att plocka isär och rengöra.
Många väljer också underhållsfria syntetkolvar
till sina vapen. Säkerhetsdetaljerna
är oftast tillförlitligare i dag. Ljuddämpare
på kulvapen minskar både rekylen
och räddar hörseln. En del hagelvapen
Fortsättning nästa sida
En beeper monterad på den stående
fågelhundens rygg gör att du hör var
hunden står om den är utom synhåll.
En del är utrustade med hökljud vilket
gör att fåglarna trycker bättre.
Med
den nya
gps-pejlen
Garmin Astro
320 går det att se
var upp till 10 hundar
och hundförare
befinner sig
under en
jakt.
Sture
Markström.
Det finns saker som jämt
bör finnas i packningen
oavsett vilken jakt det gäller.
Här är en lista på prylar
som vår reporter Sture
Markström alltid stoppar
ner i jaktryggsäcken.
✔ KOMPASS är till ovärderlig hjälp en
dimmig jaktdag när batterierna i
gps-mottagaren plötsligt tagit slut.
✔ STORMTÄNDARE klarar att hålla
lågan vid liv även när det blåser hårt,
men ta ändå med en ask tändstickor
och lite ”fusknäver” ifall det skulle vara
extra svårt att få fyr på brasan.
40
VI SKOGSÄGARE 4/12

Elektroniska hörselpluggar formgjuts
efter jägarens öra. De fungerar ungefär
som en hörapparat, men kraftigt buller
dämpas bort.
Små och lätta
Led-lampor
monterade på
bösspipan är till
stor hjälp vid
eftersöket.
Fler heta jaktprylar på nästa sida
✔ YXA är ett förträffligt verktyg när
du ska göra upp eld. Den behöver inte
vara stor. Huvudsaken är att den klarar
av att klyva lite torr ved. Det finns
särskilda jägaryxor med flånacke i
jaktbutiken.
✔ SOTPANNA som kan ställas på
öppen eld är ett enkelt redskap för att
VI SKOGSÄGARE 4/12
både koka kaffe
och soppa. En
liten stekpanna
väger inte
heller särskilt
mycket. Om det
Sotpanna.
är fjällterräng
och ont om ved hänger även ett litet
stormkök med i ryggsäcken. Kåsa och
bestick är förstås en självklarhet i
sammanhanget.
✔ KNIV har alla jägare nytta av och
ska finnas med i ryggsäcken eller
byxfickan. Gärna en fällkniv med fler
funktioner eller ett multiverktyg så att
du till exempel kan skruva åt en skruv
på vapnet.
Fortsättning nästa sida
41

Fortsättning:
Modern
utrustning har
förändrat jakten
Halvautomaten Beretta A400 har syntetisk kolv. Hagelvapnet
har rekyldämpningssystemet Kick Off Mega inbyggt i kolven.
JAKT
är utrustade med effektiva rekyldämpare.
Hörselskydden har också utvecklats till
det bättre. Aktiva hörselkåpor med inbyggd
jaktradio är en av de senaste nyheterna.
DESSUTOM FINNS DET i dag elektroniska
hörselpluggar som formgjuts efter
ditt öra. De fungerar ungefär som en hörapparat,
men när ljudet från ett skott närmar
sig 100 decibel dämpas det automatiskt
ned på samma sätt som hos aktiva
hörselkåpor.
I jämförelse med aktiva hörselkåpor har
hörselpluggarna två väsentliga fördelar, du
blir inte svettig runt öronen en varm jaktdag
och genom att örats form inte döljs
under kåpor är det lättare att höra från vilken
riktning ljud kommer. Det går även att
koppla jaktradion till hörselpluggarna med
hjälp av en blåtandsslinga.
JAKTKÄDERNA KAN ANPASSAS till
just den jakt du ska bedriva. Om du ska
sitta på pass finns det lätta dunjackor som
gör att du behåller värmen. Skulle du trots
allt frysa om fötterna finns det elektroniska
värmesulor till kängorna.
Hundförarkläderna är lätta, stryktåliga
och tål väta. Underställ i merinoull gör att
kläderna inte stinker alltför mycket svett
när jaktlaget samlas för lunch i jaktstugan.
MÅNGA MENAR OCKSÅ att en del
jaktprylar gör att djuren inte längre har en
chans. Med gps-pejl går det att se var både
hundar och skyttar befinner sig under
en drevjakt. Det gör det lättare att stänga
igen eventuella luckor där viltet kan smita
ut.
Viltkameror gör att du kan se vid vilket
klockslag djuren kommer ut ur skogen för
att äta. Det gäller bara att sätta sig på passet
vid rätt tid för att fälla viltet.
Lasermätare gör att skytten snabbt kan
ta rätt på hur långt det är fram till viltet
och sedan korrigera så att kulan sitter mitt
i prick. Vi får väl hoppas att nästa pryl
inte blir målsökande ammunition.
Kevlarskydd och gps-pejl är moderna prylar som allt fler utrustar sina jakthundar med
inför vildsvinsjakten. GPS-pejlen håller koll på var både jägaren och hunden befinner sig.
Swarovski har kommit med en ny och
förbättrad generation av kikarsikten i
serien Z6. Priset ligger från cirka 15 000
kronor upp till 20 000 kronor beroende
på modell i serien.
Ett knapptryck
på handvärmaren
och någon minut
senare är det nytt
liv i de köldstela
fingrarna.
42
Fortsättning:
✔ TORRT OMBYTE. Det går förstås
inte att ta med sig mycket kläder, men
torra vantar och torra sockor är
viktiga ombytesplagg. En Goretexsocka
att dra utanpå den vanliga
sockan är bra om kängan är blöt på
insidan.
✔ DUNJACKA är ett perfekt plagg
när det är dags att ta rast efter en
lång vandring. I dag finns det lätta och
små dunjackor, komprimerade är de
inte större än en knytnäve och de
håller effektivt kvar värmen i kroppen.
✔ KOPPEL är bra att ha i ryggsäcken
även om du inte har en egen hund.
Plötsligt kan det bli nödvändigt koppla
någon annans hund. Om du behöver
så kan kopplet också användas som
rep.
✔ AMMUNITION är förstås en
nödvändighet vid jakt, men ack så
många gånger jägare glömt den
hemma. Håll ammunitionen torr och
ren i en plastask.
VI SKOGSÄGARE 4/12

Katalogbeställning dygnet runt:
019-304325
www.nimaab.se
50st användarkoder
Ny
katalog!
292 sidor
WX10
Kolla in vår hemsida:
www.nimaab.se
8220:–
5280:–
Flaktank Carry 440 & 220lit
Kompletta med dieselpumpar, slangar m.m. Nima har
ett brett sortiment av olika bränslepumpar med tillbehör.
20%
rabatt
Cube 56
56 l/min 3580:–
Dieselpumpar 12 & 24V
pris från 940:–
Cube 70MC
70 l/min 9996:–
Pumpset
Panther
56 l/min
2120:–
WB20XT
Honda vattenpumpar
WX10 130lit/min 3756:–
WX15 240lit/min 4920:–
WB20XT 600lit/min 4540:–
WB30XT 1100lit/min 5420:–
WH15X 400lit/min 6220:–
WH20X 500lit/min 7196:–
MXS 3.6 Batteri 7–75Ah Max 3,6A 595:–
MXS 5.0 Batteri 12–110Ah Max 5A 695:–
MXS 7.0 Batteri 14–150Ah Max 7A 1495:–
MXS 25 Batteri 40–500Ah Max 25A 2995:–
Trädfällriktare
Mod I+ 2672:–
Mod II 3104:–
Mod III 3960:–
Dragsaxar
Greppvidder
21cm 420:–
26cm 560:–
September t.o.m.
oktober lämnar vi 20%
rabatt på Henderson.
MAXI EIA XRT
MAXI EIA XRT
10-pack
200hål 20 96:–/st 84:–/st
200hål 25 96:–/st 84:–/st
225hål 20 100:–/st 88:–/st
225hål 25 100:–/st 88:–/st
Ventilerad storsäck
1,5m 3 1000kg
1001001504 + 4st lyft/
4st tömnings-
6:1.
30st 108:–/st
ord. pris 120:–/st
1260:–
Vedsäck för SJ–
och Hydropall
Säck til SJ/Europall 10-pack 18:–/st
Hel bal 200st
16:–/st
Säck til Hydropall 10-pack 20:–/st
Hel bal 200st
18:–/st
140:–
Slåtterbalk
Nima 870
Briggs &
Stratton 5hk.
Klippbredd
87cm.
6980:–
Slåtterbalk Nima P70
Briggs & Stratton
190cc. Tre växlar
framåt, två
ba kåt. Klippbredd
102cm.
ESM-knivar. Luftgummi
hjul 15”.
Stort tillbehörsprogram.
Snö blad,
bakmonterad
jordfräs, gräsklippare
m.m.
13400:–
Vakuumpackar
2240:–
Sågskyddskänga
Stl. 40–47.
Jet-Fit för två trådar 304:–
Jet-Fit för fyra trådar 392:–
Levereras med adapterbrickor
och trådar.
Vakuumpackar
596:– 520:–
och värme.
T-Shirt
Bekväm och slitstark.
Köttkvarnar
1-fas 230V
MR9 1 hk 250kg/h 3380:–
MR10 1,5 hk 400kg/h 4320:–
Alice Automatic
3780:–
Maxima Auto
Dubbla vakuumpumpar.
Påsar, 50st 2029cm 148:–
Påsar, 50st 3040cm 260:–
2st rullar, 6m20cm 124:–
2st rullar, 6m30cm 148:–
4st rullar, 6m15cm 212:–
Nima Maskinteknik AB
Box 1505, 701 15 Örebro
Butik: Gryts ind. omr. Örebro
Pris ex moms Fraktfritt över 2400:–
Order 019-30 43 20
Växel 019-30 43 00
Fax 019-36 16 97
www.nimaab.se

DEBATT
Lagom till jaktstarten har vi fått ett par
debattinlägg om älgar.
roblemen med betesskador kan
tyckas enkla att lösa då markägarna
själva sitter på jakträtten och möjligheten
att beskatta viltstammarna till en
lämplig nivå. I praktiken är det nu inte
så enkelt eftersom djuren rör sig över
större områden. Sedan finns det en uppsjö
av andra orsaker som försvårar en
fungerande viltförvaltning:
Snåriga lagar och regler, jakttider,
byrå kratiska myndigheter, svårigheter
att påverka beslut om avskjutnings nivåer,
oseriösa och oengagerade markägare
samt att markägare och jägare inte alltid
är samma personer.
esultatet av 30 års dålig älgförvaltning
är sönderbetade skogar och
små älgar – ponnyälgar med minskade
slaktvikter.
Även om älgarnas antal minskat rejält
jämfört med 1980-talets så är de fortfarande
fler än vad naturlig foderproduktion
klarar.
I SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS
kursbok Älgen, andra upplagan, tryckår
1975, kan man läsa om älgens utveckling:
”När kalven föds väger den 10 till 17 kg.
Efter ca en månad har vikten fördubblats
och i oktober är normalvikten omkring 150
kg... Slaktvikten utgör vanligtsvis drygt
hälften av levandevikten.”
Studerar vi utvecklingen av slaktvikter på
kalvar och fjolingar från 1980-talets slut och
framåt så vet vi att slaktvikterna har gått ner
rejält. Om vi skjuter en kalv som väger 60
kg i slaktvikt men utgår från att den borde
ha vägt 80 kg så har den förenklat uttryckt
förlorat 25 procent av sin slaktvikt.
Foto: Imago Stock&people
Forskning visar
att även hjortar och
rådjur får minskad
kroppsutveckling
om det blir brist på
foder. Eller låt oss
kalla det för stor
beteskonkurrens.
Markägare har
ingen anledning att
acceptera misskötta
Olle Granath.
viltstammar. Dessa
borde inte heller vara
till glädje för riktiga jägare. De som bedömer
jakt efter antal skotttillfällen kanske
tycker att det är acceptabelt.
SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET,
SOM säger sig ha samhällets uppdrag att
förvalta vilt, måste kliva fram och bestämma
sig för om organisationen vill ha
ponnyälgar eller ej. Svenska Jägarföerbundets
representanter har i dessa frågor
varit märkligt tysta under flera decennier.
Markägarna likaså, tyvärr.
Är älgkalvarnas slaktvikt under 60 kg är
det kris. Väger de mellan 60–70 kg är läget
instabilt och icke godkänt. När kalvarnas
medelslaktvikt är 70 kg och uppåt har det
gått åt rätt håll.
Nog ska vi väl kunna föryngra med tall
på tallmark i framtiden och nog ska vi ha
älgar med kvalitet!
Olle Granath
JÄGARORGANISATIONER HAR
MED statens goda minne och kapital
tillåtits växa sig så starka och inflytelserika
att svaret på frågan om vem som
egentligen är jakträttsinnehavare har blivit
oklar. Snabbt förstår man att en enskild
markägares röst liknar den skeppsbrutnes
rop i en storm på öppet hav.
Låt oss återgå till branschens större aktörer
och koncentrera oss på den största,
nämligen statliga Sveaskog. För att undvika
generaliseringar och sakfel koncentrerar
vi oss dessutom på Norrbotten.
Norrbotten har under ett helt decennium
lidit av oacceptabelt höga betesskador
av älg. Sveaskog äger nästan två
miljoner hektar skogsmark i Norrbotten
vilket gör dem till den enskilt största
markägaren – som naturligtvis gränsar
till många privata markägare.
För den som har Sveaskog som rågranne
är det bara att beklaga. Eftersom
Sveaskog inte gör nämnvärda framsteg
i att minska älgstammen på sina egna
marker så drabbas tusentals privata
markägare av älgar som väller in över
rågångarna och ställer till skador.
Sveaskog är helt enkelt Skogssveriges
värsta granne.
ATT INTE CERTIFIERINGSORGA-
NET FSC kritiserat Sveaskog vad gäller
deras misslyckade älgförvaltning är
en gåta med tanke på att den förlust älgbetningen
kommer att innebära i form
av förlorade arbetstillfällen och förlorade
skatte intäkter i glesbygden inte
harmoniserar med det sociala ansvar
man påstår sig vilja ta.
Sveaskog måste snabbt tvätta bort sin
statliga ineffektivitet och agera handlingskraftigt
i älgskadefrågan om man inte vill
fortsätta vara Sveriges värsta granne.
VI VET I dag att älgarna i södra Sverige
har kraftigt sänkta vikter jämfört med på
1970-talet och 1980-talet. Det finns knappast
någon anledning att acceptera detta.
Låt oss gemensamt anpassa älgstammen
samt stammar av rådjur och hjort till det
antal individer per markområde som gör
Nätverket mot viltskador
att vi verkligen kan kalla det adaptiv viltförvaltning.
Jonas Martén
44 VI SKOGSÄGARE 4/12

via WEBB
pren@lrfme040-601 64 03
2480

Skogsmarknaden
För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38
eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se
III
— —
Helautomatisk
Vedhantering!
Vedprocessor
Snabb - Säker - Effektiv
1m 3 /min
För broschyr
o information
Ny knivdesign
och nytt längdregleringssystem
Ny effektiv utmatningstransportör
Lågt effektbehov
Passar alla traktorer
Även lämplig
för sågytor
Lägg långved på inmatningstransportören.
Maskinen sköter
resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.
Allt medan du lägger på ny långved
Dahlberg Maskin AB
Tel 0612-503 62
NYHET!
Skogsplantor
Gran, tall, lärk m m
plantering, markberedning
o röjning
070-3991826
spar annonsen
Älgtrac och
Combitrac
Reservdelar och
service till din maskin
hittar du hos oss.
Komplett reservdelslager.
Snabba leveranser.
Bo Arnesson AB
680 60 SYSSLEBÄCK
070-399 17 00
PG 90 09 06-9
Astma- och Allergiförbundet
Box 49303, 100 29 Stockholm
www.astmaoallergiforbundet.se
Träbearbetning
DUAB
PT310
Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.
Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet.
Utmatningsbordet för rikthyveln fälls åt sidan vid planhyvling för god sikt och åtkomlighet.
Maskinen är utrustad med analog avläsning av den valda höjden på planbordet. Anhållet för
rikthyveln är justerbart 0-45 grader och låser i en kraftig stålkonstruktion för god stabilitet.
Vertikalfräs med tappsläde DUAB VF100
Med tiltningsbar fräs spindel, -5 till 30°. Stomme i kraftig stålkonstruktion,
stort arbetsbord i gjutjärn. Höjning och lutning av spindeln
sker via låsbara rattar, tydliga skalor visar inställning av spindeln.
Ställbara fräsanhåll med finjusteringsmöjlighet. Försedd med sid- och
nedhållare av arbetsstycket. Kraftig kullagrad tappsläde med anhåll och
excenterlåstving, stor rörelse av släden 800 mm. Motor med termiskt
motorskydd och nollspänningsutlösning. Reversibel rotationsriktning av
frässpindel via strömbrytare. Stort varvtalsregister från 1800-9000 varv/
minut. Levereras komplett med tappsläde, diverse nycklar samt manual.
Tekniska data:
Storlek arbetsbord 710x640 mm
Arbetshöjd 900 mm
Längd fräsanhåll, 2 st 360x120 mm
Storlek tappsläde 500x480 mm
Max åkrörelse tappsläde 530 mm
Spindeldiameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 100 mm
Spindel lutbar -5-30°
Max verktygsstorlek 200 mm
Max fräsdiameter i bord 200 mm
Spindelhastigheter
4 st 1800, 3000, 6000 & 9000 v/min
Motoreffekt 2,8 kW 3-fas 400 V 10.396:-
Vikt 202 kg
Tekniska data:
Rikthyvel
Höger/Vänster 170 mm
Motor 400 V 3 kW/4 hk Max hyvelbredd 410 mm Höj/Sänkbart 130 mm
Varvtal motor 2 860 rpm Max hyveldjup 5 mm Mått 460x200 mm
Kutterdiameter 95 mm Bordsstorlek 1600x440 mm
Varvtal kutter 4000 rpm Planhyvel
Dimensioner och vikt
Antal hyvelstål 4 st
Max hyvelbredd 410 mm Mått (lxbxh) 1600x890x890
410x30x3 mm
Max hyvelhöjd 220 mm mm
Diameter matningsrullar
40 mm
Bordsstorlek 750x410 mm 1680x770x1070 mm
Max hyveldjup 5 mm Förpackningsstorlek (lxbxh)
Matningshastighet 8 Långhålsborrsaggregat Vikt 440 kg
m/minut
Chuckkapacitet 16 mm Vikt med emballage 530 kg
Spånstos 100 mm
Slaglängd ut/in 130 mm
17.596:-
Slaglängd
DUAB ML392B
DUAB:s rejäla trefas plan och rikthyvel försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord
(riktbord och planbord),matarvalsar tillverkade i stål. Maskinen levereras med spånstos och
slipningsbara hyvelstål (3 st) i snabbstål. Planbordet höjes/sänkes med mittpelare till önskad
planhöjd. Höjden ställs in med manöverratt och graderad mm-skala.
Riktborden vikes vid planhyvling (se bild).
Tekniska data:
Max planhöjd 180 mm
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Max hyvlingsdjup 5 mm
Riktbord 1050x250 mm
Max arbetsbredd 250 mm
Planbord 600x250 mm
Mått (lxbxh) 1085x485x820 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Förpackningsstorlek (lxbxh)
Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm 1150x530x950 mm
Kutterdiameter 75 mm
Vikt 148 kg
Matarvalsdiameter 32 mm
Matningshastighet 8 m/min För fler modeller av Plan- och 5.700:-
Rikthyvlar - besök vår hemsida!
46
DUAB-produkter för industri, skolor, snickerier,
hantverkare, byggare, hemmaproffs etc.
PLAN- & RIKTHYVLAR
Tekniska Data:
Planhyvel
Motor 400 V 2,2kW/3 hk
Max Hyvelbredd 305 mm
Kutterdiameter 70 mm
Max Hyvelhöjd 200 mm
Varvtal kutter 5000 rpm
Max Hyveldjup 3 mm
Hyvelstål 3 st. (310X25x3 mm.) Bordsstorlek 605x330 mm
Matningshastighet 7m/min
Dimensioner & vikt
Spånstos 100 mm
Mått (lxbxh) 1300x565x750 mm
Rikthyvel
Vikt 175 kg
Max Hyvelbredd 310 mm
Vikt med emballage 223 kg
Max Hyveldjup 3 mm
Bordsstorlek 1205x312 mm
DUAB ML394Q med långhålsborrsbord
DUAB:s kraftiga professionella plan- och rikthyvel för såväl stycke- som serieproduktion med
vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. Fyra hyvelstål i kutter med
finjustering samt justerbart anhåll. Matning med mekanisk urkoppling, överbelastningsskydd
och nödstopp. Maskinen levereras med ett kraftigt långhålsborrsbord i gjutjärn som standard.
Precisionscirkelsåg
Fraktfritt!
Fraktfritt!
Obs! Samtliga priser i annonsen är exkl. moms!
9.596:-
TS 250
Precisioncirkelsåg industrimodell, med dragfunktion för
klinga. Bordet är av gjutjärn med spår för geringsutrustning.
Klingan är geringsbar samt höj/sänkbar. Justerbord av
aluminiumprofiler. Bordet är försett med teleskoparm.
Sågen levereras komplett med justerbord, teleskoparm,
klyvanhåll med mm-skala och geringsanhåll enligt bild.
250 mm HM-klinga ingår. Stativ av kraftig lakerad stålplåt.
Passar proffs som amatör.
DUAB MJ2325C
Precisionscirkelsåg med stomme i kraftig stålkonstruktion och
arbetsbord i gjutjärn. Sågklingan höjs- och sänks via skruvspindel
och ratt. Gering av sågklingan via gjutjärnsgejder och
ratt. I standardutrustningen ingår justerbord med kullagrad
släde, 2 st sidobord, bakre förlängningsbord, klyvanhåll,
geringsbart anhåll, spänntving, spånstos 100 mm. Klingskydd
med stos samt slang för anslutning till spånsug. Levereras
med sågklinga HM och diverse nycklar.
Tekniska Data:
Arbetsbord 800 x 560 mm
Bakre förlängningsbord 600 x 530 mm
Förlängningsbord högersida 610 x 800 mm
Total bordsyta 800 x 1117 mm
Justerbord 500 x 400 mm
Max klyvbredd 950 mm
Max åkrörelse justerbord 1220 mm
Max såghöjd vid 90º 75 mm
Max såghöjd vid 45º 60 mm
Sågklinga 254 x 30 x Z40
Varvtal sågklinga 4200v/min 9.700:-
Motoreffekt 3-fas 400V 2,2 kW
Vikt, netto 240 kg
DUAB-Huset
7.196:-
Tekniska data:
Motor 400V 2,5 kW
Diameter klinga 250 mm
Hastighet klinga 4000 rpm
Max sågdjup 45/90° 42/80 mm
Klingan justerbar 250 mm, längdled
Slaglängd justerbord 1250 mm
FRAKTFRITT Bordshöjd (Arbetshöjd) 900 mm
Spånstos 100 mm
Mått huvudbord 800x520 mm
Mått förlängningsbord 800x320 mm
Mått justerbord 600x410 mm
Vikt 169 kg
BANDSÅGAR
Fraktfritt!
KOMBIMASKINER
Bandsåg DUAB BAS 350
14” bandssåg. En rejäl kraftig såg som passar
de flesta behov. Stabilt utförande med kraftig
svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade
gummibelagda hjul i aluminium med dammtäta
kullager. Sågbord i gjutjärn, geringsbart
45°. Rejäla bladstyrningar (kullager).
Levereras med geringsanhåll, klyvanhåll,
stativ och sågblad. Sågen
är försedd med 100 mm
spånstos för utsug.
Tekniska data:
Motor 230 V 0,75 kW/ 1 hk
Max såghöjd 165 mm
Max sågdjup 345 mm
Längd sågblad 2490 mm
Bladhastighet 2 st 440/900 m/minut
Hjuldiameter 350 mm
Spånstos 100 mm
Sågbord geringsbart 45°
Bordsstorlek 400x548 mm
3.100:-
Totalhöjd 1710 mm
Vikt 70 kg
För fler modeller av Bandsågar
- besök vår hemsida!
Södra vägen 3, Mönsterås
Ordertel. 0499-143 19 Fax 0499-140 66
Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-14.30
Besök oss på internet: www.duabhuset.se
Med reservation för prisändringar p.g.a valutan och ev tryckfel!
Bandsåg DUAB HBS400
Kraftig trefas 400 volt bandsåg golvmodell
som passar de flesta behov.
Stabilt utförande, kraftig svetsad
stålkonstruktion. Välbalanserade
gummibelagda aluminiumgjutna hjul
med dammtäta kullager. Sågbord
i gjutjärn som är geringsbart 45°.
Kraftig anhåll med stabil låsning.
Bandsågen är utrustad med rejäl
bladstyrningsanordning
för stabil styrning
av sågbladet.
Tekniska data:
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Max Såghöjd 200 mm
Max sågdjup 375 mm
Längd sågblad 2950 mm
Hjuldiameter 400 mm
Sågbord geringsbart 45°
Bordsstorlek 500x395 mm
Totalhöjd 1760 mm
5.900:- Vikt 137 kg
Vi lovar dig en prisvärd investering!
Tekniska data:
Plan & Rikthyvel
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Hyvel bredd 250 mm
Planhöjd 180 mm
Riktbord 1050x250 mm
Planbord 600x250 mm
Matningshastighet 8 m/min
Varvtal kutter 4000 rpm
Hyvelstål antal 3 st
Kutterdiameter 75 mm
Köp era maskiner av oss till oslagbara priser. Egen import bäddar för rätt prisbild. Vi kan maskiner och ger
teknisk rådgivning, dimensionering samt utför montage och drifttagning av utrustningen. Vi har egen service
och reparationsverkstad samt tillhandahåller reservdelar, vilket borgar för god service även efter köp.
Matarvalsdiameter 32 mm
Max Hyvlingsdjup 2,5 mm
Såg
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 4050 rpm
Sågdjup 90° 65 mm
Sågdjup 45° 45 mm
Klinga diameter 250 mm
Bordsstorlek 1200x840
(1080) mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Fräs
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
Spindel diameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max verktygsstorlek diameter
140 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm
Långhålsborrsbord
Chuckkapacitet 16 mm
Bordsstorlek 160x368 mm
Slaglängd
in/
ut 85 mm
Slaglängd Höger/vänster 140 mm
Max rörelse upp/ner 80 mm
Spänning 400 VAC
Ljudnivå

VEDPANNA
Molle
45 kW
Pris från 47 000:-
Moms och frakt tillkommer
Miljögodkänd
50 cm.
vedlängd
26.000:-
inkl moms
Mollepannan AB
Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs
Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,
fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se
RÅGÅNGSSTOLPEN MED MÅNGA
ANVÄNDNINGSOMRÅDEN!
Dåligt markerade fastighetsgränser försvårar
och fördyrar allt arbete i
skogen. Se därför över och rusta upp
fastighetsgränserna nu, medan de
gamla markeringarna syns.
Perfekt som:
-Rågångsstolpe
-Markering av basväg
-Elstängselstolpe
-Snöstolpe
-Markering av
vandringsled
-Markering
av jaktpass
För mer
information
ring oss på
0371-510910
KEBAstolpen Original
KEBAstolpen Lite
Nyhet
KEBAstolpen
finns numera
i 2 utföranden.
KEBAstolpen Lite
Ny lättviktsstolpe i
glasfiberarmerad plast
som lätt kan bäras med
i skog och mark.
KEBAstolpen Original
En beprövad och rejäl
stolpe tillverkad i en
kombination av galvat
stål och plast.
Plan- & släntklippare
- en av marknadens kraftigaste!
Osma DHL finns i 160,
190 och 220 cm arbetsbredd.
Kanske inte billigast men bäst.
3 års garanti på slagorna. En universalmaskin
som används till ALLT.
Tel 0372-710 03,
070-215 50 96
Info och video på
www.lotico.se
Proffsverktyg från Pellenc
Selion stångsåg passar till
mycket inom skogsbruket. Att
röja i rätt tempo, göra bra stamval,
bra stamkvistning, inte
stressad av sågen. Röja utmed
åkerkanter o beten, göra körvägar
för lastbil o sko- t are.
Toppa tallar och lövträd
till viltbetningsmat.
I röjningar med långa
gångavstånd är denna elröjsåg
att föredra. Kraftfullt
litiumjon-batteri med lång
driftstid.
Tel. +46 (0)414-242 60
EN INVESTERING I RÄTT OCH
ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR
DU ALDRIG!
Stångsåg
Längder:
1.30, 2.0 och
3.0 meter.
Avgas-,
buller- och
vibrationsfri!
Markberedare
MB 50
Markberedare
MB 650
Har alla börjat
prat otydligt
Hörselskadades Riksförbund
08-457 55 00, www.hrf.se
Agne Eriksson AB
Medle 248 931 98 Skellefteå
Tel/fax 0910-77 03 11
www.agneeriksson.se
VI SKOGSÄGARE 4/12 47

Håll värmen!
Värmecentraler
kompletta 30 kW-2 MW inklusive bränsleförråd på 11-100 m 3
där du bestämmer modell och färgsättning efter din miljö.
Andra produkter:
Större matarbord
Längdtransportörer
Sorteringslinjer
Sågintag
Stockvändare
Hydraulaggregat
Automation
TIMMERMATARE
Från små timmermatare till stora anläggningar
Stockbord 15 ton
Pris 59 400:- exkl moms
Nyhet!
Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi.
Det självklara valet för dig som vill
ha frihet att välja bränsle.
Logcon Hortinorr ab
Logcon Eesti Oü
Tel 070-652 38 18
+372-566 144 05
www.logcon.se
SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING
Raka sågstockar som krokiga vedstockar.
Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek
SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED
info@logcon.se
Komplett med förråd
Bygga själv
Fjäderomrörare Den optimala
lösningen för dig som vill nyttja en
till 75 mm fraktioner! Kan byggas
in även i rektangulära eller runda
utrymmen. Vi hjälper till med att rita
upp din anläggning.
VETO 8
Brännaren med
större bränsleförråd,
8-11 m 3 Effekter
40-120 kW med
kraftig matarskruv
som går att förlänga
upp till 4 m från förrådet.
Matning med
fjäderomrörare.
Biobränslepannor
upp till 1 MW komplett
med automatisk
sotning, askurmatning,
cyklon, rök-
efter era önskemål
Ett urval av våra objekt:
Vi visar vägen...
till en lyckad försäljning!
Bo Pettersson
Uppsala
018-374 375
Lycksele - Vid Ume älv
Välskött skogsfastighet på totalt 256 ha.
Gårdscentrum vid Ume älv.
Björn Målsäter
Uppsala
018-374 375
Anders Nyhlén
Borås/Varberg
0320-395 20
Anders Nilsson
Hässleholm
0451-824 00
Mikael Rydén
Hässleholm
0451-824 00
Anders Jonsson
Lidköping
0510-604 10
Återförsäljare
FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18
GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40
JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservice AB 036-31 32 40
KALMAR FS Effektvärme AB 0480-47 33 86
KARLSTAD Solbergagård, 070-646 36 64
KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96
LINDESBERG Lindesbergs VVS AB 0581-836 40, Fax: 0581-808 80
LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58
LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60, 070-674 09 97
SUNDSVALL KA Driftteknik AB 0696-303 50
SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-34 01 97
ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89
VINGÅKER Ving BioEnergi Mälardalen AB 070-834 03 90, 070-642 40 12
VÄXJÖ STV i Växjö AB 070-325 82 05, 070-325 01 00
ÅRE Attacus Stål & Smide AB 0640-410 91
ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg HB 070-329 36 07
Tor Sigfridsson
Falköping
0515-72 16 30
Örjan Hansson
Jönköping
036-440 04 05
Gunnar Grenholm
Hudiksvall
0650-74 33 43
Johan von Arnold
Nyköping
0150-300 05
Specialisterna på jord och skog!
Bengt Folkesson
Ronneby
0457-178 35
PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG!
www.egendomsmaklarna.se
GENERALAGENT I SVERIGE
www.energiteknik.net
48
VI SKOGSÄGARE 4/12

Lotin
WWW.LOTIN.SE 0380-261 64
VEDELDARE
Kenjonugnen halverar din
vedförbrukning.
Passar till alla pannor.
Mer info ring 0621-107 55
Besök oss på
www.kenjonugnen.se
Vednätsäckar
till EUR pall, 40, 60 L
Prisex: 40 L packlåda
+
1 000 nätsäck 3 200:-
även storsäckar
Tel 0410-33 10 55
0708-40 11 33
www.ino-q.se
VERKTYG FÖR TRÄBEARBETNING
Huggknivar, hyvelstål, vändskär, sågklingor,
vedkapsklingor m m. Se en del av vårt utbud på
www.tole.se | Tolé Verktyg AB | Tel 0495-302 29
Ecosågen Twin 400 XL
Mobilt eller stationärt enmanssågverk
Inbyggt kantverk
Visas på Rättviks marknad
5 - 7 oktober
Din leverantör av trailers för
enterprenad, lantbruk och lastbil
www.sydprodukter.se
Skogsmaskintrailer
Längd 13 900 mm
Bredd 2 600 mm
Höjd 500 mm
Lastkapacitet 30 alt 35 ton
Styrande axlar
Fjäderassisterade ramper
Ny sågenhet!!
“Quattro”
4 sågklingor
Se Video på vår
NYA Se Video på HEMSIDA
vår hemsida
www.ecosagen.se
www.ecosagen.se
Tillbehör:
Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd
Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm
Tel 0499-102 41 070-244 75 40 www.ecosagen.se
Övre Ämnebodav. 39-30, 376 92 Svängsta
Tel. 0454-572 001
jonas.sydprodukter@telia.com
VI SKOGSÄGARE 4/12 49

Väggrindar och skyltar
RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE
COMBITRAC
Enkel transport i svår terräng
RH-Pusher
Trädfällriktare
NYHET!
För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller
Reipal AB
Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84
Utrustning för flis och spåneldning
Ett komplett system från skog till värme
Flis- och spåneldning med förugn är den
effektivaste och enklaste metoden att förbränna
träbränslen med varierande kvalité
20 kWh - 1 000 kWh
Begär broschyr
Besök oss
gärna!
AB JOHN ÖHREN
www.johnohren.se
Hydraulisk drift.
Hondamotor.
Steglöst reglage
för riktning fram/bak.
Combitrac är en driftsäker och stabil maskin för dig som
behöver draghjälp under jakt eller annan transport.
Combitrac kan anpassas efter dina behov och önskemål.
JORD OCH SKOG!
Vill Ni vara säkra på att ligga i marknadens framkant och
ha en trygg och engagerad partner vid Er fastighetsaffär.
Välkomna att kontakta Skånegårdar AB!
Peter Olsson
Mikael Sjöberg
Skogsmästare
Lantmästare
peter@skanegardar.se mikael@skanegardar.se
0705-54 24 49 076-768 81 13
Huvudkontor: Lund 046-19 04 40
www.skanegardar.se
Hansatorpsvägen 6, 341 32 Ljungby | Tel. 0372-828 88
www.combitrac.se
www.viskogsagare.se
50
VI SKOGSÄGARE 4/12

TEMA
2012
Nr 5
19 okt
Nr 6
14 dec
Utbildning
Debattera MERA!!!
www.naturskogsbruk.se
HJO-BULTEN
Tel: 0142-422 00
0503-153 11
Fax: 0142-422 01
www.hjobulten.se
Gårdsarmatur
Byt ut din 125W kvicksilverlampa
mot en 20W Led-lampa
Ger ett likvärdigt ljus
Livslängd mer än 50 000 tim
220V. IP65. 50 mm rörfäste
Väggfäste 180:-
20W 1 990:- + moms och frakt
GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78
www.nordled.se
Ring oss vid köp av traktorer,
maskiner eller griplastare
Skopor, pallgafflar och kranbommar
säljes till fördelaktiga priser.
Anders Bil & Maskin AB
Tel 0495-202 80, 070-606 12 23
www.anders-bilmaskinab.nu
Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant
VEDHANTERING
Gör jobbet lättare!
45 års erfarenhet av hanteringsutrustning.
Nu även småskalig hantering.
Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar.
Stegmatare, lagringsbord mm.
Succén från
Elmia Wood
Tel. 0502-175 40 Tel. 0502-175 Fax. 0502-145 40 21 Fax. 0502-145 21
www.ipab.se www.ipab.se info@ipab.se
info@ipab.se
n
Kontakta
Ronny
Gustavsson
Tel 08-588 367 97
ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se
Helikopter.nu
VEDFABRIKEN
Alltid lågt pris!
Tel 070-525 31 52, 0506-202 46
www.vedmaskiner.se
Mårten Bäck
Tel 08-588 367 38
Nya boggiband 400 - 750
Renovera
med Halvmånar
marten.back@lrfmedia.lrf.se
n
Markus Edlund
Myckelgensjö
0661-220 00
070-203 34 84
www.messmide.se
Broddsats
70 st
1 198:- inkl frakt Exkl moms
Vi har även lås, brodd och svetslänk
VI SKOGSÄGARE 4/12 51

NAMN &NYTT
Hittills är betongstommen
gjuten. Bilden
visar hur husen
förväntas se ut
när de är inflyttningsklara.
itt i Milano är arbetet i full gång
med att anlägga ett hektar skogsmark
på höjden.
Arkitekterna bakom den vertikala skogen
(Bosco verticale) ser det som början
på en flera liknande projekt.
Nu byggs hus i betong, 80 respektive 112
meter höga. Botanikerna har arbetat i ett
par år för att välja ut lämpliga träd, buskar
och markvegetation som tillsammans motsvarar
ett hektar skogsmark per hus.
Till fördelarna hör att växterna renar
luften från damm och skapar ett behagligt
mikroklimat, trädskuggan ger naturligt
solskydd och luftkonditionering.
Björn Sprängare kan
lägga ytterligare ett
uppdrag till sitt CV;
ordförande för Svenska
Jägareförbundet.
Han är dessutom
ordförande i Skogssällskapet
och har bland
annat varit vd för Modo
och Trygg-Hansa samt
ordförande för LKAB
och föreningen Skogen.
52
Ny jägarbas
Ny ordförande
för Svenska
Jägareförbundet
Björn
Sprängare.
Georg Strömbäck
har
hedrats för
sina många
uppfinningar
genom att
ha tilldelats
Föreningen
Skogens
utmärkelse
Silverkvisten.
Uppfinnare prisas
Georg Strömbäck i Sänkmyran utanför
Kalix funderar ständigt på nya uppfinningar
för skogsbruket.
Nyligen presenterades hans senaste
uppfinning, en markberedare som klarar
både högläggning och harvning och
dessutom sådd och skotning.
I samband med det tilldelades den
78-årige uppfinnaren Silverkvisten, vilket är
en av landets finaste utmärkelser i
Skogssverige.
Läkande groblad
En gammal klokskap för den som vistas i
naturen är att lägga ett grodblad på såret
för att bättra på läkningen. Forskarna har
nu bekräftat klokskapen och Muhammad
Zubair vid SLU i Alnarp arbetar på en
metod att utvinna bladens läkande
fenolämnen.
Att göra egen el är enkelt, men det finns
en del fallgropar på vägen. I en bok förklarar
Johan Ehrenberg grunderna på ett
lättbegripligt sätt, allt från vad watt är till
hur man monterar solfångare.
HAN PÅMINNER OCKSÅ om att alla
har rätt att få sin elmätare utbytt till en variant
som både mäter den el man köper
och den el man levererar ut på nätet från
det egna vindkraftverket eller solcellerna.
Det handlar om småskalig elproduktion.
Ehrenberg är mest entusiastisk över solcellerna,
även om vinden kan ge mer, förutsatt
att det blåser ordentligt. Dessutom visar
han av egen erfarenhet att alla vindkraftverk
långt ifrån håller vad de lovar.
Lagom till årets politikervecka på Gotland
gav LRF Skogsägarna ut en skrift
med det talande namnet ”Familjeskogsbruket
erbjuder hållbar framtid på och för
landet”.
På knappa 40 sidor görs ett svep över näringspolitiska
frågor, skogens betydelse,
historien och hur familjeskogsbruket kan
bidra till en bättre framtid.
JOHAN EHRENBERG DRIVER själv
en försökspark och säljer kraftverk. Det
var han som startade den radikala tidningen
ETC.
Målet då, precis som nu, var att förbättra
världen. I dag handlar det om miljövänlig
el. Boken
innehåller
mycket fakta,
varvat
med debattladdade
analyser
(exempelvis
hävdas
Familjeskogsbrukets fördelar
Ap(p)titlig möjlighet
Det finns mycket god mat i gårdsbutikerna,
problemet är att hitta dem.
En ny app till telefonen gör det enklare.
Appen heter Gårdsbutiker 2012 och finns
Boken har 200 sidor, ges ut
av ETC förlag och kostar 299
kronor.
att bilindustrin
bromsar
utvecklingen
av
elbilar för
att man då
förlorar
den lönsamma
reservdelsmarknaden).
I Vi Skogsägare nr 4/2011 fanns ett reportage
om småskalig el. Den och andra
nummer kan läsas på www.atl.nu/viskogsagare.
Enstaka exemplar
kan beställas
kostnadsfritt från
Pia Broberg på
LRF Skogsägarna,
pia.broberg@
skogsagarna.lrf.
se,
08–787 58 95.
till såväl Iphone som androidtelefoner.
Enligt den senaste noteringen finns det
782 gårdsbutiker över hela landet och fler
är på gång.
VI SKOGSÄGARE 4/12

fter det populära Sommarkrysset i
förra tidningen är det nu dags för
ett Juniorkryss.
I POTTEN FINNS tre cd-album. Det är
”Absolute Music 70”.
På två cd-skivor bjuds en musikkavalkad
med 43 låtar framförda av lika många
artister. Här får vi höra Pink, Laleh, Jennifer
Lopez, Ivi Adamou och många fler.
Det är bara att kryssa på, skicka in lösningarna
och hoppas på tur vid dragningen.
TIDNINGEN HAR VÄLDIGT många
duktiga och engagerade korsordslösare.
Det visar de många breven med lösningar
på korsordet i förra tidningen.
FÖLJANDE TRE PERSONER vann en
japansk kvistsåg från Silky:
Mikael Ögren, Gideå, Lennart Bohman,
Helsingborg och Per-Erik Andersson, Falun.
Följande tre personer vann en prenumeration
på Populär Historia; Ingrid Montell,
Alingsås, Håkan Ericsson, Åtvidaberg och
Saga Löfgren, Valdemarsvik.
VI GRATULERAR OCH lovar att återkomma
med fler korsord och nya vinstchanser!
enast den 5 november vill vi ha er lös-
Skicka lösningen till:
ning.
Juniorkrysset
Vi Skogsägare
Stålbrandsgatan 5
214 46 Malmö
VI SKOGSÄGARE 4/12
53

KRÖNIKA
min gröna ungdom var jag i skogen
med min far och gallrade i ett blandbestånd
av gran och björk.
Detta var under den tid då det förespråkades
att allt löv skulle bort. Myndigheter,
rådgivare och skogsbolag var alla
överens och körde samma linje. Men min
far sa att ”vår Herre kommer att straffa
oss om vi inte sätter värde på björken”.
Det beståndet avverkade jag i slutet av
1990-talet och har föryngrat gran under
skärm av de på den tiden så förhatliga
björkarna. Det är detta tänkande som
skapat den stora variation och rikedom vi
har i våra enskilt ägda skogar.
Som jag ser det är vårt enskilda
skogsägande det mest hållbara och
ansvarstagande. Det har skapat ett rikt
och varierat skogslandskap. Den biologiska
mångfalden gynnas genom ett långsiktigt
tänkande och den variation vi har i
vårt brukande av vår skog.
Mångfalden bland brukarna är en styrka
i sig. Det ger variation och alla faller
inte in i ledet utan tänker självständigt,
precis som far när han insåg vikten av att
ta vara på björkarna. Den typen av skogsbruk
kan bara utvecklas positivt genom
en stark ägande- och brukningsrätt, tillsammans
med en politik som bygger på
frihet under ansvar.
Ett steg på den vägen är dialogprojektet
som Skogsstyrelsen, med Monika
Stridsman i spetsen, har satt i sjön.
Det fokuserar på att hitta gemensamma
målbilder för bra miljöhänsyn vid föryngringsavverkningar
och ett nytt system
för uppföljning och översyn av skogsvårdslagens
miljöparagraf (30§ SVL).
Det jag kan tycka är synd är att Naturskyddsföreningen
har hoppat av dialogprojektet
och därmed sin möjlighet att
vara med och utforma och ta ansvar för
det framtida sättet att bruka vår skog.
En annan sak som är viktig för både
produktionen och den biologiska mångfalden
är förvaltningen av våra klövviltstammar.
Här har vi inom familjeskogsbruket
har ett stort ansvar att engagera
oss och försöka göra något bra av möjligheten.
Det är en stor fördel att få med hela
älgstammen i förvaltningen och hitta en
balans mellan det naturgivna fodret och
antalet djur. Det behövs för att kunna
bibehålla produktion, miljö och fram för
allt den biologiska mångfalden.
Detta är ett stort gemensamt ansvar för
hela det svenska skogsbruket, miljörörelsen
och jägarna.
En annan positiv händelse under rubriken
”Frihet under ansvar” är de frivilliga
avsättningar inom familjeskogsbruket.
De visar sig hålla höga och allt värdefullare
naturvärden.
Vi kan känna oss stolta över vår insats!
Komet är en annan satsning som bygger
på frivillighet och fallit väl ut och
som jag hoppas kommer att permanentas
över hela vårt land i framtiden.
I debatten kritiseras det svenska skogsbruket
från en del håll, detta både på gott
och ont. Man ropar efter en ny skogspolitik
och hävdar att vi inom skogsbruket inte
tar vårt fulla ansvar.
En del kan säkert bli bättre, men likväl
känner jag att vi som familjeskogsägare
varit med och byggt upp stora ekonomiska,
ekologiska och sociala värden till
glädje för hela landet.
För att ha en fortsatt positiv utveckling
krävs att vi får ett fortsatt förtroende att
utveckla vår nuvarande skogsbruksmodell
”Frihet under ansvar”.
Jag ser fram emot en fortsatt saklig
diskussion för att föra denna för Sverige
så viktiga näring
framåt i en, för
alla, positiv riktning.
Detta genom
dialog och
samverkan på alla
håll och en
respekt för varandra.
Allt detta ser
jag kan ske under
nuvarande
skogslagstiftning.
Torgny
Hardselius
Ordförande Norra
Skogsägarna
54 VI SKOGSÄGARE 4/12

AS FORS MW
Marknadens mest sålda skogsvagn!
Vår 9- och 10-tons skogsvagn är marknadens mest
sålda skogsvagnar. Modellerna bygger på samma chassi
med den unikt följsamma vagnen på grund av ramstyrningens
konstruktion med styrningens ledpunkt
bakom grinden. Tack vare konstruktionen med kraftiga
stödben är det stabila och pålitliga vagnar med mindre
benägenhet att tippa. Skillnaderna mellan vagnsmodellerna
ligger främst kring däck och boogi där
10-tonsvagnen försetts med 500-hjul (mot 400-hjul på
9-tonsvagnen) och en något kraftfullare boogi.
Reglageval
Belysning
Broms
FARMA erbjuder marknadens bredaste
sortiment av reglage till din FARMA
kran. Vi har allt från en rad flerspaksalternativ,
el proportionalstyrning,
hydraulservo till vårt mesta sålda
reglage – el on/off reglage som är ett
lättviktspaket med en vikt på endast
10,5 kg.
Många önskar belysning på vagnen
men irriterar sig på de fasta lösningar
som marknaden erbjuder då dessa
oftast är i vägen i arbetet. Hos oss finner
du ett invikningsbart bakljus som
du enkelt fäller in och skyddar vid
arbetet. Samtliga modeller kan utrustas
men vissa kräver en förlängningsbanke.
I många länder är det ett lagkrav med
broms på skogsvagnar. FARMA erbjuder
för den som så önskar skiv- eller
trumbroms på två eller fyra hjul på
samtliga FARMA modeller. Till skillnad
mot skivbromsen kräver trumbromsen
regelbundet och noggrant rengöringsunderhåll.
Vi har marknadens bredaste tillbehörssortiment. Läs mer på www.forsmw.com.
Fabrik: E-mail: info@forsmw.com
www.forsmw.com
FARMA NORDEN AB
Information försäljning:
Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.
Göran Carlsson 0224-774 40.
Teknisk support
och reservdelar:
011-165 770.
Alla priser exkl. moms och frakt.
Produkterna säljes via auktoriserade
återförsäljare för närmare information
se hemsida www.forsmw.com
Vi förbehåller oss rätten till ändringar av
specifi kationer samt pris utan föregående
information.

POSTTIDNING B
VI SKOGSÄGARE
Box 78
685 22 Torsby
Framgångsrik i skogen
Multiforest skogsvagnar och kranar underlättar din arbetsdag i skogen. Det breda
utbudet av modeller och kranar tillsammans med olika tillbehör och utrustnings-
Mångsidig accumulerande energigrip
som passar Multiforest kranar och
andra fabrikat. Kvistar och kapar
med samma aggregat!
trejon.se
Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Leksand 070-563 45 95, Borlänge 070-343 02 26, Hedemora 0225-125
70 Gotlands Län: Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län:
Falkenberg 0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands Län: Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda
0383-564 40, Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 Kalmars Län: Vimmerby 0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län:
Växjö 0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80 Skånes Län: Hässleholm 0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87,
Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Södermanlands Län: Södertälje 08-550 60 490, Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 0155-714 40 Uppsala Län:
Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmlands Län: Sunne 0565-135 10, Årjäng 0573-380 40, Karlstad 054-13 77 00,
Västerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-
52 78 70 Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands Län: Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda
0521-57 57 30, Uddevalla 0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Mellerud 0530-511 85, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 27/28, Skövde 0500-42
41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80 00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95
Följ oss: