Vi Skogsägare - ATL

atl.nu

Vi Skogsägare - ATL

Nr 4

2012

En tidning från landets skogsägarföreningar


De smartaste sökvägarna

till rätt beg-maskin!

MachineFinder är John Deeres sökmotor där du hittar alla de begagnade

skogsmaskiner vi har i lager. Enkelt och smidigt! Men lika smart är förstås

att du kontaktar någon av våra säljare för ännu bättre vägledning i sökandet

efter rätt beg-maskin. Hög nyförsäljning är lika med många inbytesmaskiner

och det största utbudet hittar du därför alltid hos John Deere Forestry!

Mikael Gladh

070-364 11 11

Anders Sandberg

070-585 04 73

Fredrik Sjölander

070-246 78 36

Anders Ericsson

070-316 00 00

Stefan Isberg

070-626 02 25

Stefan Asp

070-566 35 37

Niclas Frank

070-453 40 90

Gert Thorin

070-582 46 00

Christer Rolfsson

070-342 46 60

Per Johansson

070-694 39 00

Henrik Dahl

070-399 65 55

Niclas Eklind

070-667 43 91

JohnDeere.se


441 428





























































































ingår som en medlemsförmån i landets

fyra skogsägareföreningar tillsammans

med en bilaga från respektive förening.

Vid adressändring kontakta din

skogsägareförening:

Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna

www.sodra.se www.norra.se

0470-890 00 090-15 67 00

INNEHÅLL Nummer

4 2012

SAGOSTIG.

Många barn besöker

skogen hos

Sofia Olsson.

Sidan 38

Nästa nummer utkommer 19 oktober








Omslagsfoto: Pär Fornling

Skogsägarna Norrskog Mellanskog

www. norrskog.se www.mellanskog.se

0612-71 87 00 010-482 80 00

REDAKTION

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Pär Fornling

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö

Telefon: 040-92 25 55

Fax: 040-601 64 49

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se

Redigeringsansvarig:

Anne-Charlotte Morgan

Telefon: 040-601 64 89

E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se

ANNONS

Birgit Emilsson

Box 6044, 200 11 Malmö

Telefon: 040-601 64 55

Fax: 040- 601 64 49

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se

Ronny Gustavsson

113 92 Stockholm

Telefon: 08-588 367 97

Fax: 08-588 369 99

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se

Annonsmaterial:

annons.visk@lrfmedia.lrf.se

PRENUMERATION

Telefon: 040-601 64 93

Fax: 040-601 63 55

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se

Prenumerationspris helår

(6 nummer) 399 kronor inkl moms

REDAKTIONSRÅD

Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson,

Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin

Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby.

Hemsida: www.atl.nu/skog

i samarbete med tidningen ATL.

För ej beställt material ansvaras ej.

Vi Skogsägare produceras av LRF

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.

TS-upplaga 2008: 97 900

Tryck: Forssa Print, Finland

Repro: LRF Media AB, Malmö

TRYCKSAK

HANDFAST Planteringstips.

Sidan 53

5 LEDARE: Visionen om

evighetsträd växer fram.

6 PROFILEN: Hemma på

gården hos Sven-Erik

Hammar, med

funderingar om

familjeskogsbrukets

möjligheter.

10 NÄRINGSPOLITIK:

Konstruktiva samtal är

bättre än skyttegravar.

12 INTERNATIONELLT:

Juha Hakkarainen

berättar om den fi nska enigheten kring

skogsfrågorna.

14 EKONOMI: Bästa sättet att disponera

pengarna från avverkningen.

16 MARKNAD

Uselt för aktier i skog.

Ny isolering.

19 SKOGSSKÖTSEL: Bli en bättre

beställare.

20–31: NÄRINGSPOLITIK:

Krav på ny skogspolitik.

KONTROVERSIELLT Maciej

Zaremba, kulturskribent på

Dagens Nyheter, har granskat

skogen. Sidan 22













Maciej Zaremba lyfter

fram skönheten i landskapet.

Äganderätt och brukanderätt

grundbultar för

skogsbruket både i Afrika

och Sverige.

Följ med till Almedalen

under politikerveckan.

32 SKOGSSKÖTSEL:

Möjligheter med förädlad

björk.

35 NYHETER

36 NYA PRODUKTER: Elsåg och vaxskydd.

38 SKOGSGÅRDEN: En skog full av sagor

ger extra inkomster.

40 JAKT: Tips om bra utrustning.

44 DEBATT: Vi måste klara älgbetet.

52 NAMN NYTT

Italienskt trädbygge på höjden.

Korsord med fi na priser.


54 KRÖNIKAN: Mångfalden av skogsbrukare

är en tillgång.









KORSORD!

Sidan 53


OXEN

MINILUNNARE

Gallring, vindfällen

Tandem-OXEN

Myreback MASKIN


Grizzly Power!

2- eller 4-hjulsdrift

Diffspärr

Låg- eller högväxel

Helautomatisk växellåda

Vinsch +

kombifäste

ingår!

Värde inkl moms ca

6.200:-

Grizzly 450 4x4 IRS. Kampanjpris 55.920:- exkl moms

( (69.900:- inkl moms.)

GRIZZLY

www.yamaha-motor.se


ill min första dator köpte jag ett program

för att planera trädgården. Idén

var att visa hur buskar och träd växte

till en grön oas några år fram i tiden.

Tanken var god, men året var 1982.

Datorns totala minne hade inte ens klarat

raderna på den här sidan (utan bild). Det

blev liksom aldrig så levande som texten på

kassettbandet utlovade (jodå, på den tiden

kom programmen på band och man använde

tv:n som skärm). Det gav helt enkelt ingen

bild av framtiden med fullvuxna träd och

frodig grönska. Det blev bara platt och trist.

I DAG FINNS det förmodligen bättre

varianter som lever upp till visionen, men

en del entusiaster tycks sitta kvar med

gamla kassettprogram när de föreställer sig

skogens framtid. Alternativt är de sällsynt

fantasilösa. Det borde exempelvis vara rätt

uppenbart att ett träd som lämnas kvar efter

en avverkning blir mer värdefullt för naturvården

ju äldre det blir. Även en blygsam

tall har förutsättningar att bli ett gammalt

hålträd som är ett eldorado för fåglar och

insekter.

Oftast är det samma sak med allt som

sätts undan och sparas av naturvårdsskäl.

Det blir bättre med åren. Fast det tar sin tid.

Och det krävs lite fantasi för att förutse hur

det blir.

MAN KAN SÄGA mycket om den skogspolitik

som kom för 20 år sedan, men den

medförde att hyggen kom att se annorlunda

ut än något årtionde tidigare. Då levde

kalavverkningar verkligen upp till namnet.

Det var kalt.

Nu lämnas naturvårdsträd (evighetsträd),

ridåer och högstubbar. De efterföljande

certifieringarna, med frivilliga avsättningar,

har dragit åt samma håll.

En förutsättning är förstås att de naturvärden

som sparas blir bestående, vilket

ibland ifrågasätts på lösa grunder. Här finns

en del att göra för att höja statusen och trovärdigheten

inför framtiden.

Även om mycket har hänt

kan en hel del också bli

bättre. Allt följer inte

regelboken, men det är definitivt annorlunda

än för några årtionden sedan. Det tar förstås

tid. Både att ändra tänkandet och att invänta

åldrandet. I de perspektiven är 20 år faktiskt

inte så länge och kraven på en ny skogspolitik

känns förhastade.

FAST DET HANDLAR kanske varken

om gamla kassettband eller fantasilöshet,

utan ett förhållningssätt till bevarande och

ursprung. Det finns en förhärskande, statisk

syn på naturvården som bara handlar om

att bevara. I det tänkandet är alla naturvärden

givna en gång för alla. Det finns en

stark misstro mot att skapa nya värden som

kanske både är bättre och effektivare. I den

omdiskuterade miljö kontrollen efter avverkningar

(polytaxen) tas det typiskt nog liten

hänsyn till de framtida naturvärden som

skogsägaren försöker skapa.

DET RÄCKER MED en snabb titt i backspegeln

för att få en inblick i hur dagens så

kallade naturskogar förändrats. Många var

ett utarmat, sönderbetat landskap för något

hundratal år sedan.

Nöden är uppfinningarnas moder. En iskall

januaridag år 1767 diskuterade kungens

råd den akuta bristen på ved i landet.

Skogarna var så sönderhuggna att delar

av befolkningen i det glest bebodda

landet (två miljoner invånare) nödgades

sova i oeldade hus. Lösningen blev en

tävling som ledde fram till kakelugnen.

Det är en ögonblicksbild som

säger något om hur landskapet

förändrats. All denna mänskliga

påverkan kan kanske

verka nedslående för den

som vill bevara ursprunget.

Men i själva verket visar det

både risken att förändra till

det sämre och möjligheten att

utveckla till det bättre.

Pär Fornling, Chefredaktör

LEDAREN

VI SKOGSÄGARE 4/12


PROFILEN

Axel och Evelina fixar

middagen medan pappa ror.






Den nye ordföranden

för LRF Skogsägarna vill

bjuda in ”vanligt folk” till

skogen och berätta om

vad skogsägarna håller på

med.

Text & foto: Pär Fornling

n granne tittar in och frågar uppmanande

om det inte är dags att slå och

hässja hö nu när solen äntligen

kommit.

På gården Övre Hammaren värnar man

traditionerna. Historia och framtid möts.

som han och barnen fångat på en fisketur

tidigare i veckan.

Sven Erik talar om hur familjeskogsbruket

ska få gehör för sitt arbete.

Är du orolig över kritiken mot skogsbruk

Vi måste förstås ta den på allvar. Okunskapen

om skogen är i sig ett hot. Det gäller

inte bara allmänheten. Många erfarna,

skogskunniga politiker, har lämnat riksdagen.

Jag oroas av att många efterträdare är

okunniga och dessutom ganska ointresserade

av landsbygdsfrågorna. De fokuserar

på vad som lockar väljare i stan.

Det låter dystert....

– I grunden är jag ändå optimist. Vi har

ett bra erbjudande om vad skogsbruket kan

erbjuda samhället.

Nämn en ljuspunkt...

– Skogsriket, som landsbygdsministern

dragit igång, är bra. Visionen visar att skogen

är en bred resurs som ska användas till

mycket; virke, upplevelser, företagande, liv

på landsbygden, nya material och mycket

mer. Det är precis så det är. Vi måste lyfta

fram att skogen är en resurs som ska användas

och brukas på ett klokt sätt.

SVEN ERIK HAMMAR har hjälpt sin

86-årige pappa med att flytta upp till fäboden

med sina kor över sommaren. På

hemvägen funderade han över framtidsfrågorna.

Inte minst svallvågorna efter alla

artiklarna om skogen i Dagens Nyheter.

Vi måste nå fram till vanligt folk, inte

bara organisationer och myndigheter. Vi

måste bjuda in människor till våra skogar,

tala om vad vi håller på med och förklara

hur det fungerar, säger Sven Erik Hammar

efter middagen.

Vad tycker du om artiklarna i Dagens

Vi sitter i köket på gården i Funäsdalen Nyheter

och har mumsat i oss ett par fjällrödingar – Hittills har miljödiskussionen mest

6 VI SKOGSÄGARE X/XX


Sven Erik Hammar

Uppdrag: Ordförande för LRF

Skogsägarna, ledamot i LRF:s Riksförbundsstyrelse,

i Mellanskog och ambassadör

i Skogsriket.

Familj: Hustrun Lena, som är lärare,

barnen Erika, 20 år, Evelina, 13 år och

Axel, 9 år.

Skog: Gården är 1060 hektar, varav 400

är produktiv skogsmark. Resten är

fjällbjörkskog, myrar och kalfjäll.

Träffade hustrun: På en kurs i

företagsekonomi.

Favoritmusik: Blandat, spellistan har

just utvidgats med några låtar av Kjell

Höglund.

Gården ligger vid foten av

Funedalsberget. Sven Erik är

femte generationen på gården.

handlat om tickor, lavar och

biologisk mångfald. Det är intressant

att Zaremba lyfter

fram skogens betydelse för

landskapet och människans

plats i skogen. Det får vi nog

höra mer av.

Flera ”kapitel” handlade om kontinuitetsskog.

– Det är bra med ökad variation i skogsbruket,

men det måste vara upp till den

enskilde markägaren att bestämma hur

skogen ska brukas. Jag tror på frihet under

ansvar. Det har också Kina insett är en

framgångsväg.

Vad har kineserna med det att göra

– Vårt samarbete med Kina är ingen

slump. De har scannat av världen och funnit

att vårt system med kooperativa skogsägarföreningar

och en politik som bygger

på frihet under ansvar ger bäst resultat.

Kineserna inser att man kommer längre

med uppmuntran och äganderätt i stället

för pekpinnar och detaljpåverkan.

Får Sverige något tillbaks från arbetet

i Kina

– Att ha Kina på familjeskogsbrukets

sida är en styrka i många internationella

sammanhang. I vad mån det också leder

till affärskontakter återstår att se. Vi gör

ett besök med det temat under hösten.

Hunden Ales är

nykomling i jaktlaget.

Håller LRF på att ta över skogsfrågorna

– Det kan man inte säga. Vi har ett bra

samarbete. Föreningarna är affärspartners

och erbjuder rådgivning utifrån skogsgården.

LRF arbetar bredare med landsbygdsutveckling,

exempelvis småskalig sågning

och infrastruktur. Dessutom har vi mycket

gemensamt arbete i näringspolitiken.

Varför behövs LRF Skogsägarna när

föreningarna är så stora

– Genom att vara fler blir vi starkare. Det

behövs inte minst i den näringspolitiska

debatten och försvaret av äganderätten. Det

finns också mycket att vinna genom olika

samarbetsprojekt. Kraftsamling skog var

ett bra exempel.

Vad kommer härnäst

Fortsättning nästa sida

VI SKOGSÄGARE X/XX 7


Fortsättning:

Vi måste nå fram

till vanligt folk”

PROFILEN

Vi jobbar mycket med

vattenfrågorna och att

minska körskadorna.

Lyssnar politikerna på

skogsägarna

– Det tycker jag, men

vi får inte alltid den tyngd

vi förtjänar. Det är inte

ovanligt att en myndighet

samlar tio olika intressegrupper

för en diskussion

om skogsfrågor. Då

väger inte vår röst mer än

de andras. Trots att vi sitter

på resursen och får ta konsekvenserna

får vi bara en tiondels röst. Det kan reta

mig. De som inte behöver ta något ansvar

för resultatet kan ju lägga fram vilka förslag

som helst.

Till glädje för

hästen Zeb,

som nu gått i

pension, hässjas

fortfarande

hö på ängarna

närmast huset.

Nämn en näringspolitisk framgång

– Att gränsen för svårföryngrad skog

försvann betydde mycket för mig och flera

andra skogsägare.

På vilket sätt

– Den felaktiga tanken bakom lagen var

att lågproducerande fjällskog riskerade att

sprida sig nedåt. Därför krävdes ett speciellt

tillstånd inför varje avverkning, vilket

var en osäkerhet. Hela min fastighet låg

innanför gränsen.

Varför togs gränsen bort

– I första hand var det för att skogsägarrörelsen

lyckades visa att det inte är några

problem att föryngra skogen nära fjällen.

Finns det något intresse för de kooperativa

frågorna

– Absolut. Det är ingen slump att FN har

utnämnt 2012 till kooperationens år. Vi har

haft ett kortsiktigt tänkande i samhället

med fokus på individen och en form av

klipparekonomi. Jag tror det kommer en

motreaktion och ett lyft för de stora frågorna

som löses i samarbete och i demokratiska

organisationer. Där passar skogen

och den gröna ekonomin väl in. Vi har vår

bästa tid framför oss.

Hinner du med den egna skogen

Vi planterar och röjer. När jag så småningom

trappar ner på uppdragen vill jag

gå tillbaks och bli mer självverksam.

Vad drömmer du då om

– Jag gillar rejält skogsarbete. Att hugga

grov tall med motorsåg är fina grejor. Dessutom

gillar jag att bygga timmerhus. Jag

hugger eget virke, upparbetar det med en

solosåg och bygger hus på beställning.

Vad ska du göra efter intervjun

– Kolla väderprognosen och slå hö om

värmen håller i sig.

Sven Erik kollar in tillväxten.

Omloppstiden för både gran

och tall är kring 120 år. Han har

några lyckade planteringar av

contorta som växer betydligt

snabbare.

8 VI SKOGSÄGARE 4/12


Med hjälp av

en solosåg

och hyvel

förädlas den

egna skogen

till hus som

Sven Erik

bygger på

beställning.

Huset som

Sven Erik

Hammar

har timrat

åt föräldrarna

Sven

och Ingrid.

Taket på ett

av gårdens

nyaste timmerhus.

Närmaste

staden

är idylliska

norska

Röros, som

är en del av

världsarvet.

Därifrån

kommer

den finurliga

spisen.



Historien om en skoterled

säger mycket om Sven Erik

Hammar.

Av Pär Fornling

et kunde varit turistföretag, renar,

ryttare, bärföretag eller någon annan

krutdurk. Men allt började

med snöskoteråkare. Problemet var uppenbart;

skoteråkningen i Funäsdalen var

rena vilda västern. Åkningen ledde till

konflikter med markägare som fick plantorna

sönderkörda och friluftsälskare som

blev störda.

Bråken var ingen bra reklampelare för

skoteråkningen. Även om en del uppskattade

den fria framfarten blev andra avskräckta.

I dag är alla nöjda och problemet har

vänts till en lönsam verksamhet.

FRÖET TILL LÖSNINGEN var inte lätt

att se, men det fanns i alla visioner och politiska

floskler under andra halvan av

1990-talet.

Det var efter FN:s miljömöte i Rio och

frågan om hållbar utveckling hade blivit

en jättefråga. I den tidsandan föddes ”fjällagendan”

om uthållig användning av fjällen.

Man kan säga en hel del om hur den typen

av visioner växer fram. De byggs av

mycket välvilja på ett övergripande plan,

men det kan vara långt till praktiskt handling.

Och om man inte förstår vad som är

på gång kan det sluta hur som helst....

POÄNGEN ÄR ATT det krävs både insikt

och energi för att hitta det där nyttiga

fröet och dessutom få det att gro.

Ofta ligger fröet väl dolt bland alla svulstiga

deklarationer och överenskommelser.

Vägen till resultat kräver både uthållighet

och envishet.

Sven Erik Hammar säger sig gilla förhandlingsspelet,

att lyssna på andras åsikter

och följa möten som för många kan

verka grymt tråkiga....

Det är egenskaper som kan komma väl

till pass i dessa tider när de flesta frågor

VI SKOGSÄGARE 4/12

Märket på skotern visar att avgiften är

betald för hela säsongen på den 45 mil

långa skoterleden.

väcks i EU, FN eller något annat gränsöverskridande

forum.

DÅ DET GÄLLER skoterleden lyckades

Sven Erik och några till engagera myndigheter

och markägare till vad som i dag är

”Funäsdalen Skoterled AB”.

Skoteråkarna betalar 180 kronor för ett

dagskort eller 1 185 kronor för att köra en

säsong.

En del klagade i början, men nu verkar

alla nöjda. Åkarna har fått en 45 mil lång

led som drivs av skoterblaget med en heltidsanställd,

två deltidsanställda och ett par

entreprenörer som preparerar spåren.

Vi markägare slipper skador och får

ett litet arrende, säger Sven Erik Hammar.

– Men den största vinsten är nog turistföretagen

som hyr ut skotrar. Den verksamheten

har blommat upp och ger livskraft

till bygden tack vare den organiserade åkningen.

DEN TYPEN AV överenskommelser är

något av en patentmedicin för Sven Erik

Hammar.

På precis samma sätt har man anlagt ett

skidspår och tänkandet går igen i en överenskommelse

med renägarna.

Kärnan i renbeteskonflikterna handlar

om samernas rättigheter att låta djuren

beta i skogen under vintern. (På sommaren

är renarna på kalfjället.) Avgörande är om

det finns en historisk sedvanerätt.

I Härjedalen förlorade renägarna en

oändligt stor rättstvist.

– Till slut har vi ändå hittat en lösning

som går ut på att renägarna sluter ett nyttjanderättsavtal

med markägarna. Det ger

ett symboliskt arrende och framför allt

regleras hur renägarna ska ersätta skador

på skogen, berättar Sven Erik Hammar.

Han framhåller att renskötseln och

skogsnäringen har många gemensamma

frågor i allt från infrastruktur till rovdjursfrågor.

Vi är bägge glesbygdsnäringar och det

känns bra när vi kan komma överens och

arbeta tillsammans, sida vid sida.

DÄRMED ÄR INTE renbetesfrågan löst

överallt, men han hoppas på fler liknande

avtal.

Grundstenen för alla uppgörelser, oavsett

om det är renar eller snöskotrar, är äganderätten.

– Det räcker inte att bara prata med varandra.

Det måste finnas en respekt för

ägandet. Markägaren har sista ordet och

det ska vara ordning och reda på avtalen,

säger Sven Erik Hammar.

På sätt och vis kan man säga att skoterleden

fortsätter ända in i frågan om naturreservat.

I STÄLLET FÖR att tvinga fram naturreservat

görs försök där markägarna erbjuder

staten reservat och biotopskydd

mot ersättning.

– Jag tycker det så kallade kometprogrammet

bör utvidgas till hela landet, förutsatt

att det finns pengar i systemet.

– Det bygger på en dialog med markägaren

och frivilliga överenskommelser,

då kan man komma långt, säger Sven Erik

Hammar.

På liknande sätt tror han den allt hetare

frågan om tätortsnära skogsbruk kan hanteras.

Vill samhället ha en speciell skötsel

görs det bäst genom att respektera äganderätten,

diskutera och ingå avtal där samhället

betalar för merkostnaden.

9


NÄRINGSPOLITIK

Oro för nya lagar och regler

et pågår en intensiv debatt om

skogen i våra medier. Det har pratats

mycket om Maciej Zarembas

artikelserie i DN men parallellt har det

skrivits en hel del även i lokalpressen.

Debatten är väldigt polariserad och lite

förenklat kan man säga att den handlar

om vi behöver en ny skogslagstiftning

eller inte.


Från familjeskogsbruket och skogsnäringen

i övrigt framförs att lagen funkar

bra och att vi är på god väg mot ett uthålligt

skogsbruk.

Miljörörelsen å andra sidan pratar om

ett skogsbruk som leder till en eskalerande

artutarmning och som skapar virkesåkrar

som ingen vill vara i och kräver åtstramningar

av skogsvårdslagen. Man har

även argumenterat för att föra över skogsfrågorna

från skogsvårdslagen till miljöbalken

vilket skulle kunna innebära kraftiga

försämringar i möjligheten till ersättning

vid reservatsbildningar eller andra

inskränkningar i äganderätten.


Samförståndsandan och viljan till en

konstruktiv debatt som funnits sedan

mitten av 90-talet är som bortblåst.

En fråga som inställer sig är varför vi

fått denna debatt just nu och vad den kan

få för betydelse

Jag tror att svaret på den frågan är den

politiska process som pågått en tid inom

den parlamentariskt sammansatta Miljömålsberedningen.

Arbetet i den syftar till

att ta fram en framtida strategi för hållbar

markanvändning vilket i hög grad kan

komma att påverka förutsättningarna för

skogsbruket ute på skogsgårdarna.

Debatten har alltså till stor del handlat

om att påverka våra politiker att ta till sig

en viss verklighetsbeskrivning situationen

i skogen.


Miljörörelsen har hittills varit duktig

på att framföra sin verklighetsbild. Tyvärr

måste jag säga att det fått fotfäste på

en del håll. Ett exempel på det är det tal

som Jan Björklund (FP) höll i Almedalen

i år. I en del som handlade om miljöfrågor

kom han in på skogen och sa följande:

”Skogen är en viktig ekonomisk tillgång

men reglerna måste skärpas för att undvika

skövling.”

Att skogen är viktig för landets ekonomi

är vi överens om men var finns skövlingen

som kräver skärpning av reglerna

Även om det aldrig går att friskriva sig

från enstaka misstag bland landets

330 000 skogsägare undrar jag vilken

(skogs)värld han lever i Jag tycker det

känns som ett slag i ansiktet på alla de

skogsägare som gör stora insatser för

miljön exempelvis genom frivilliga avsättningar.

Det finns anledning till oro över vilka

nya lagar och regler som kommer att

stiftas i framtiden med den verklighetsbilden.

Tyvärr är han inte det enda exemplet

på politiker som borde komma ut i

skogen på studiebesök.


Foto: Pär Fornling

För att öka kunskaperna hos våra politiker

har vi från LRF Skogsägarnas sida

under våren engagerat oss mycket genom

ett stort antal olika informationsmöten.

Vi har då förmedlat vår bild av det hållbara

skogsbruket och vilken betydelse familjeskogsbruket

och skogsnäringen som

helhet har för landsbygden och Sverige.

Jag tycker vi i de flesta fall har mött en

förståelse och en önskan till att ta till sig

våra synpunkter. En mycket viktig händelse

under försommaren var LRF:s förbundsstämma

där man uttalade sitt tydliga

stöd för skogsägarna i denna debatt. Vi

medverkade också i olika aktiviteter vid

politikerveckan i Almedalen och vi har

tagit fram en skrift som heter ”Familjeskogsbruket

erbjuder… hållbar framtid

på och för landet” där vi samlat fakta om

familjeskogsbruket och våra ståndpunkter

i de viktigaste aktuella skogsfrågorna.


Eftersom vi tror att debatten fortsätter

kommer vi fortsätta att engagera oss under

hösten på olika sätt.

Det görs även många bra insatser ute på

skogsägarföreningarna för att informera

våra politiker. Jag tror att mötet mellan

våra politiker och skogsägaren ute i skogen

är en av de viktigaste aktiviteterna

för att få en mer nyanserad bild av praktiskt

skogsbruk och det behöver fortsätta

även framöver.

Jag tror att det även är viktigt att vi på

olika sätt kan

möta miljörörelsen

lokalt för en

diskussion om

hur vi kan utveckla

den svenska

skogsbruksmodellen

inom

miljöområdet.

Jag tror skogen

skulle må bäst

om vi kunde

komma upp ur

skyttegravarna

och att alla parter

börja prata med

varandra på ett

konstruktivt sätt.

Sten Frohm

Chef LRF

Skogsägarna

Köpa, äga

eller sälja gård

Vi har under många år samlat på oss erfarenhet för att vara den bästa kontakten för dig som

önskar köpa och äga en gård. Eller för dig som funderar på att sälja. Välkommen till Areal.

10

VI SKOGSÄGARE 4/12


Skogsfastighet Falkenberg

Höstena 5:16 i Falkenbergs kommun, en lättillgänglig

extraordinärt välskött fastighet med bra

vägnät, mycket hög bonitet, 9.5 m 3 sk/ha. Virkesförråd

om ca 9 450 m 3 sk, produktiv skogsmark

ca 50.2 ha.

Skogsfastighet Falkenberg

Köinge 7:6 m fl i Falkenbergs kommun, produktionsfastighet

med välskötta barr och ädellöv bestånd

med boniteten ca 10 m 3 sk/ha!, ca 6 750 m 3 sk,

produktiv skogsmark ca 58.6 ha.

Jord och skog

Mahult 1:3 i Falkenbergs kommun. Jord och

skogsfastighet med ett virkesförråd om 10 700 m 3 sk

och ca 72 ha produktiv skogsmark av totalt

ca 110.8 ha. Högt och vackert beläget gårdscentrum,

flera angränsande skogstjärnar.

Skog, jord, små gårdar

Högalt 1:2 m fl i Laholms kommun. Fyra inbördes

angränsande jord och skogsfastigheter, totalt 124.6

ha, varav ca 73.7 ha produktiv välskött skogsmark

ca 10 200 m 3 sk, rikliga jaktmöjligheter, tre bra

boenden/gårdar för enklare djurhållning, sjölägen.

Skogsfastighet Vaggeryd

Ugglekull 1:2 del av i Vaggeryds kommun,

ca 77 ha varav 69.4 ha produktiv skogsmark med

ca 9 100 m 3 sk i ett väl samlat innehav.

I siktet

Laholms kommun, skogsfastighet ca 45 ha

Laholms kommun större innehav ca 450 ha.

Falkenbergs kommun, skogsfastighet ca 90 ha

Specialister i samverkan

Förmedling av jord och skogsfastigheter

med spetskompetens inom värde,

fastighetsjuridik och beskattning.

Per-Erik Johansson,

skogsmästare, reg fastighetsmäklare

Tel 0370-702 10, info@skillingskog.se


INTERNATIONELLT


Vi välkomnar större frihet. Nu gäller

det bara att vi får upp aktiviteten i

skogen också, råvaran behövs till mycket



Medan det drar ihop sig

till konflikt om skogsbruket

i Sverige är tonläget

ett helt annat i Finland.

Text & foto: Pär Fornling

et är inga problem om vi inte gör

det till problem, säger Juha Hakkarainen

och får komplicerade

frågor att verka självklart enkla.

Kommentaren gäller kraven i Nagoyaavtalet

(om miljö och klimat) men fångar

på sätt och vis in andan i hela det finska

skogsbruket.

Därmed är inte allt frid och fröjd. I en

del frågor spanar Finland avundsjukt mot

den svenska gränsen.

JUHA HAKKARAINEN ÄR skogsdirektör

för MTK, vilket ungefär motsvarar

LRF (fast skogen har en mer framskjuten

roll). Vi träffas en tidig morgon

i ett soligt Helsingfors.

Juha har ett förflutet som

forskningschef och en

grund som företagsekonom,

med skoglig inriktning. Han

har nära till skratt och verkar full

av energi och handlingskraft när

samtalet glider in på skogens

möjligheter. Men även om Juha är

optimist på sikt (han är väldigt

optimistisk!) går det inte att bortse

från dagens ekonomiska orosmoln för

industrin.


SOM ALLTID I Finland historia

ger den stora grannen i

öster både hot och möjligheter.

Genom tullar och avgifter

har importen av ryskt virke

minskat med tio miljoner kubikmeter

och dessutom bromsat

finsk export av papper och

trävaror.

Men nu väntar nya möjligheter.

Med Rysslands medlemskap

i WTO (världshandelsorganisationen)

blir gränserna öppnare. Inte nog med

att industrin får råvara, Juha hoppas också

12

på att ryska investerare går in i den finska

industrin.

– Det är inte lätt att bygga ny industri i

Ryssland. Vi har redan en väl fungerande

infrastruktur och regionen kring S:t Petersburg,

med sex miljoner människor, ligger

bara tio mil från oss. Det är en bra marknad

både för trävaror och papper.

NÄR HAN TITTAR på möjligheterna

västerut inspireras Juha Hakkarainen av

Sveriges satsningar på höga trähus och

reglerna för generationsskiften.

Jämfört med sekelskiftet, år 2000, har

produktionen av sågade trävaror minskat

med 30 procent.

– Något måste göras. En väg är att få

igång byggandet av höga hus. I dag har

bara en procent av husen trästomme, om

fyra år är målet tio procent.

En väl så stor utmaning är att få aktivare

skogsägare. Finland har en mängd

mindre skogsägare (600 000). Medelarealen

är låg (30 hektar) och

medel åldern hög

(61 år).

– Det bidrar till

att bara hälften av

skogens tillväxt

avverkas. Som

pensionär är du inte så aktiv i

skogen och inte lika beroende

av skogsinkomsterna. Jag

tror att det vore bra att underlätta

generationsskiften

genom att som i Sverige ta

bort skatten på arv och

gåvor.

Här i

Finland

har skogsägare

och regering

alltid samma

åsikt i Europa

HAN BERÄTTAR

ATT en delegation

besöker Sverige under

hösten för att

studera frågan. Och

typiskt nog reser näringen

och myndigheterna

tillsammans. Det här är

ett land där man är överens

om greppen!

Det märks inte minst i de stora skogspolitiska

programmen som styr skogsbruket.

Programmen formas av att alla som på

Juha Hakkarainen blev

förra året utsedd till årets

skogspåverkare av bank

och försäkringsgruppen

OP Pohjola.

något sätt berörs – politiker, miljöorganisationer,

skogsföretag, anställda, föreningar

och alla andra berörda – diskuterar

tills man är överens om målen för skogsbruket.

– Varje år träffas vi och stämmer av

läget.

– Nu kan vi konstatera att målet fram till

2015, att öka avverkningarna från 55 till

72 miljoner kubikmeter, är alltför ambitiöst.

Men processen som sådan är väldigt

bra, säger Juha Hakkarainen.

Det är samma anda som går igen i flera

sammanhang.

Vi har ett bra samarbete med skogsministeriet.

När de åker till Bryssel, eller

andra internationella möten, har vi alltid

diskuterat igenom frågorna på förhand.

Regeringen lyssnar på våra ståndpunkter.

Här i Finland har skogsägare och regering

alltid samma åsikt i Europa.

EN AV DE internationella överenskommelserna

gäller Nagoyaavtalet där det

sägs att 17 procent av landarealen ska

skyddas på något sätt. Det är redan en

konfliktfråga i Sverige.

En fråga är exempelvis i vad mån lågproducerande

skogar (impediment) ska

räknas in.

– Naturligtvis ska de det, liksom sjöar

och vattendrag. Det handlar inte heller om

Fortsättning sid 13

VI SKOGSÄGARE 4/12


någon strikt skyddad skog. Vi har redan

nått målen, det är inga problem och jag

upplever att vi är överens med staten i det

synsättet.

ÖVER HUVUD TAGET tycker Juha att

atmo sfären kring miljöfrågorna är helt

annorlunda än för 10 år sedan, då det låg

mer konflikt i luften.

En vändpunkt var Metsäprogrammet där

markägarna erbjuder staten reservat mot

ersättning (Sverige har kopierat idén genom

kometprogrammet).

– För närvarande erbjuder markägarna

mycket mer areal än vad staten har råd att

köpa till följd av finanskrisen.

Finland är i full färd med att göra om sin

skogspolitik så att markägarna får större

frihet att bruka skogen efter olika skötselmodeller.

Det blir mindre schablonartat

skogsbruk.

FÖRUTSATT ATT SKOGEN inte förstörs

(den måste återplanteras) kan skogsägaren

välja olika metoder. Någon vill

kanske mest ha skogen till jakt, en annan

föredrar kontinuitetsskogsbruk och tredje

ett intensivt skogsbruk.

Vi välkomnar större frihet. Nu gäller

det bara att vi får upp aktiviteten i skogen

också, råvaran behövs till mycket, allt från

energi till råvara för nya produkter, säger

Juha Hakkarainen och lanserar ”bioekonomi”

som ett ord för framtiden.

Från det ena

Tiden går fort när man har roligt, heter det som

bekant. Kanske har du redan tänkt tanken att du

vill göra något annat än att förvalta din skog- och

lantbruksfastighet. Du kanske känner för att varva

ner och jobba lite mindre. Eller så vill du helt enkelt

lämna över hela din verksamhet till någon annan.

Någon som får ta vid och börja förbereda sin stora

framtida satsning. En nystart med tradition. När du

har tänkt den tanken – hör av dig till oss. Vi hjälper

dig oavsett om det ska ske i morgon eller om några år.

Vill du veta mer – besök ditt lokala kontor eller gå

in på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk.

VI SKOGSÄGARE 4/12

13


EKONOMI




Det talas mycket virkespriser,

men det är också

viktigt att fundera på hur

pengarna hanteras.

Här är några vanliga

frågor jag får som ekonomisk

rådgivare.

För ett bra ekonomiskt utfall räcker det inte att bärga virkesskörden, det gäller att

planera skatten också.

1. VILKET ÄR BÄST, BETALNINGS-

PLAN ELLER SKOGSKONTO

Svaret är både och. Skatten i Sverige är

progressiv vilket innebär att ju mer du tjänar

desto mer skatt betalar du. Skatten höjs

stegvis vid de olika brytpunkterna. När

man avverkar skog får man ofta en större

inkomst vilket resulterar i en förhållandevis

hög beskattning. För att undvika hög

beskattning är det bra att fördela inkomsten

över flera år. Både betalningsplan och

skogskonto ger denna möjlighet.

✔ Betalningsplan

Betalningsplan innebär att du gör upp

med virkesköparen om att dela upp utbetalningen

av ersättningen över minst två

år.

Hur utbetalningarna ska se ut bör göras

upp vid kontraktstillfället och denna utbetalningsplan

ligger sedan fast.

Du kan fördela hela likviden och det

finns ingen begränsning i hur lång en betalningsplan

får vara. För varje enskilt år

tar du bara upp till beskattning det du faktiskt

fått utbetalt. Fördelarna med betalningsplanen

är att du kan planera din inkomst

så att du får en lämplig beskattning.

Nackdelen är att du låser fast pengarna i

en bestämd utbetalningsplan. Ibland utgår

ränta på innestående medel.

✔ Skogskonto

Skogskonto är ett konto i bank där du

sätter in maximalt 60 procent av inkomsten

i samband med deklarationen.

Ingen beskattning sker på de insatta

pengarna utan de beskattas först när du tar

ut dem. Pengarna får stå inne i max tio år

innan de måste beskattas.

Fördelen är att du själv disponerar pengarna

och kan bestämma när du vill använda

dem. Du får alltid ränta på pengarna.

Nackdelen är att du endast kan hantera 60

procent av likviden.

Det är ingen motsats mellan skogskonto

och betalningsplan. Dessa används med

fördel i kombination på ett sätt som passar

dig och din skogsekonomi. En utbetalning

från betalningsplan är underlag för insättning

på skogskonto. Det som är viktigt är

att eftersom betalningsplanen görs upp i

samband med kontraktstecknandet så

måste du tänka till innan.

2. VARFÖR SKA JAG INTE SÄTTA

IN SKOGSLIKVIDEN PÅ SKOGS-

KONTO DIREKT UTAN FÖRST

NÄR JAG DEKLARERAT

Skogskonto är vanligen ett konto som

ger bra ränta och det kan därför vara frestande

att sätta in pengarna direkt där när

utbetalningen kommer. Men det är normalt

ingen bra idé. Vi brukar rekommendera att

du gör insättningen i samband med att du

lämnar in deklarationen.

På skogskontot får du maximalt sätta in

60 procent av inkomsten varje enskilt år.

Insättningen får inte skapa underskott i

näringsverksamheten. Du bör därför göra

deklarationen innan du bestämmer hur

mycket du ska sätta in på skogskonto.

Innan du gör insättningen på skogskonto

är det också bra att fundera på vad pengarna

ska användas till och hur pengarna

ska beskattas i slutänden. Detta kan bidra

till att klargöra om du ska göra en maximal

insättning eller om du ska beskatta delar

av inkomsten direkt eller fondera på annat

sätt.

Från det du får din virkeslikvid till dess

du gjort deklarationen är det därför bättre

att du placerar pengarna på ett skogslikvidkonto

eller annat konto med bra ränta.

3. RÄNTEFÖRDELNING ELLER

EXPANSIONSFOND

Det finns olika skattemässiga dispositioner

som har olika egenskaper.

Räntefördelning är ett mycket bra verktyg

att använda för den som ska skatta fram

inkomster som ska användas privat eller

placeras på annat sätt. Genom att kapitalbeskatta

inkomster via räntefördelning får

du den lägsta möjliga beskattningen för

pengar som ska plockas ut ur verksamheten.

Ska i stället pengarna från avverkningen

återinvesteras i näringsverksamheten är det

i stället bättre att använda sig av periodiseringsfond

och expansionsfond. Du skjuter

förvisso upp skatt och rullar en latent

skatteskuld framför dig, men det är inget

problem om du har planerade kostnader

kommande år. Så vilken skattemässig disposition

du väljer att göra beror alltså hur

överskottet från verksamheten ska användas.

Hur du planerar att använda pengarna

har också betydelse för hur du lägger upp

en betalningsplan och storleken på skogskontoinsättningar.

Det gäller därför att i god tid innan det

är dags för kontraktsskrivning att tänka till

hur detta kommer att slå i din deklaration.

Med god planering hela

vägen från kontraktsteckning

till deklaration finns

alla möjligheter att få en

bra inkomst även efter

skatt.


14


VI SKOGSÄGARE 4/12


DET BÄSTA

SPARKONTOT

PLANTERAR

DU I SKOGEN

EN STARK VÄRDETILLVÄXT I SKOGEN BÖRJAR MED EN BRA PLANTA

Planteringen skapar stora värden för dig, men också för kommande generationer. För dem som

ska bruka den skog som någon annan före dig också brukat. De senaste studierna visar att höstplantering

ger mycket goda resultat.

Det firar vi med att ge dig 20 öre i rabatt på alla täckrotsplantor*. Våra plantor är framodlade

i och för det sydsvenska skogsbruket och förädlingsgraden är hög, för bästa överlevnad

och tillväxt.

Beställ redan nu för höstens plantering. Vi levererar dem sedan till din gård när det passar dig.

Spara för framtiden där det växer som bäst – i skogen.

* Rabatten gäller fram till och med 31 december 2012.

Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com


MARKNAD

Stora Ensos bruk i Anjalankoski.

Foto: Stora Enso



2000-talet har hittills varit

riktigt uselt för skogsaktier.

Mycket talar också för att de

närmaste åren blir tuffa, både

för bolagen och för aktieägarna.

ed facit i hand hade det till och

med varit bättre att ha pengarna i

madrassen.

I skrivande stund, i slutet på juli 2012,

ser facit för börsens skogsaktier under

2000-talet ut så här:

Kursutveckling 2000–2012:

Rottneros: -93 procent

Stora Enso: -74 procent

Rörvik Timber: -70 procent

Bergs Timber: - 47 procent

Holmen: -42 procent

Börsindex – 3 procent

SCA: +38 procent

Billerud: +57 procent

Fem skogsaktier har alltså gått klart sämre

än börsindex medan två har gått bättre.

ÄVEN OM MAN räknar in aktieutdelningen

hade det varit mycket bättre att

köpa statsobligationer eller att ha pengarna

på banken. Det hade till och med varit

bättre att stoppa pengarna i madrassen än

att köpa aktier i något annat skogsföretag

än SCA och Billerud.

Det är förstås den historiskt dåliga lönsamheten

som avspeglas i aktiekurserna,

plus osäkra framtidsutsikter:

På kort sikt oroar den svaga konjunkturen

och skuldkrisen i EU och hur utdragen

konjunkturnedgången ska bli. Sedan finns

de för branschen specifika problemen med

överkapacitet, hårdnande global konkurrens

och produkter som för en tynande

tillvaro, främst tidningspapper.

APROPÅ ÖVERKAPACITET och tajmning

kan man fråga sig varför skogsindustrin

gång på gång envisas med att investera

i ny kapacitet på toppen av högkonjunkturer.

När maskinerna sedan står färdiga

att starta produktionen är konjunkturen

i botten.

Två färska exempel på detta är Holmens

och Södras två nya jättesågverk i Braviken

respektive Värö.

Index för skogsindustrin, som är ett sammanvägt

snitt alla skogsaktierna på börsen,

har gått med ett svagt plus under 2000-talet

trots kräftgången för fem av sju skogsaktier.

Det beror på SCA.

De olika börs- och branschindexen är

vägda efter börsvärde. Det betyder att SCA,

som ensamt svarar för närmare tre fjärdedelar

av skogsindustrin börsvärde, tillmäts

en större vikt när kursutvecklingen för

hela branschen räknas fram.

SCA HAR HAFT den bästa lönsamheten

över tid bland skogsbolagen. Det beror på

att SCA faktiskt inte längre är något traditionellt

skogsindustribolag även om marknaden

fortfarande sorterar in SCA bland

skogsbolagen av någon anledning.

Tar man hänsyn till SCA:s försäljning

av förpackningsrörelsen till engelska D S

Smith i år svarar hygienprodukter och

mjukpapper för fyra femtedelar av omsättningen

och nästan hela rörelsevinsten. Det

illustrerar hur svag lönsamheten är för de

traditionella skogsindustriprodukterna trävaror

och papper just nu.

OM SKOGSAKTIERNA MED två undantag

haft en usel utveckling under

2000-talet är det tvärtom med skogsfastigheterna

som stigit kraftigt i värde och

lämnat virkespriserna efter sig.

Den som köper skog borde ju kunna förvänta

sig en rimlig avkastning och åtminstone

hoppas på en viss värdestegring. Dessvärre

verkar utsikterna för båda dessa

parametrar inte vara så goda.

Den som köpt en skogsfastighet de senaste

åren kan knappast

finansiera köpet med egna

slutavverkningar.

Och mot bakgrund av att

skogsfastighetspriserna redan

fördubblats under

2000-talet är det svårt att

tro att priserna ska stiga så

mycket mer, åtminstone

inte under överskådlig

framtid.

Christer

Hedberg

Medarbetare

i Skogsland.

Vinst trots fortsatt tuff byggmarknad

Trots besvärliga tider redovisade Setra

ett positivt rörelseresultat för första halvåret

på 2 miljoner kronor, vilket

är 10 miljoner kronor bättre

än förra året.

– Det är framför allt våra marknader i

Nordafrika och Mellanöstern som forsätter

16

att utvecklas väl, säger den avgående vd:n

Börje Bengtsson.

– Även om marknadspriserna

hittills varit försiktigt stigande

ser vi inga tecken på en konjunkturvändning.

Efterfrågan på byggmarknaderna

fortsätter att vara svag.

Överskott av bioenergi

Den milda vintern i kombination med

ökad förbränning av avfall har enligt

Svea skog lett till att det råder överskott på

biobränsle på den svenska marknaden.

Den första juli sänkte därför bolaget betalningen

för grot och minskade uttaget av

biobränsle från de egna skogarna.

VI SKOGSÄGARE 4/12


Lagom till julhandeln bör

det finnas möjlighet att

köpa kläder av svenska

björkar som förädlats i

Mörrum.

Text: Pär Fornling

är tidningsläsandet minskar kan

träfibern användas till textilier

i stället.

Ett tecken i tiden är att Sappi, som är en

av världsledarna på dissolvingmassa (textilmassa),

ställer om ett av massabruken i

USA från papper till tyg. Tillsammans med

tillverkningen i Sydafrika får Sappi därmed

kapacitet att tillverka en miljon ton

om året.

En annan jätte är indiska ”Aditya Birla

Group” som förra året köpte Domsjö

fabriker, vilka var först ut med modern

svensk textilmassa.

PÅ BRUKET I Mörrum har en av de bägge

linjerna byggts om för att producera

textilmassa av björkmassaved. Dessutom

finns planer på att gå samma väg på massabruket

i Värö eller Mönsterås.

När Mörrum körs för fullt är målet att

göra 170 000 ton om året.

– Allt går som planerat, till och med

något bättre. Årstakten är nu omkring

120 000 ton, berättar Stefan Sandberg,

platschef i Mörrum.

Massabalarna transporteras först till

Göteborg och därifrån med båt till fabriker

i Asien som spinner trådar av viskosfiber.

Därefter färgas trådarna och vävs till

tyg.

Hela förloppet tar flera månader och

innan den första skeppslasten från Mörrum

slutligen förädlats till kläder i butiken är

det dags för julhandeln.

DET HAR MED andra ord varit en lång

väntan på reaktioner från kunderna. I

början av sommaren kom efterlängtade

besked;

– Vår massa har tagits emot väl och man

På invigningen i början av sommaren

bjöds på passande mannekänguppvisning i

massabruket.

Gunilla Saltin, tf koncernchef för

Södra, och platschef Stefan Sandberg

inviger tillverkningen i Mörrum

genom att kapa ett band av

dissolvingmassa.

välkomnar en ny långsiktig aktör, berättar

Åke Axelsson, marknadsanalytiker på

Södra.

FÖR ATT TILLVERKA ett ton textilmassa

går det åt mer råvara än till pappersmassa,

å andra sidan är värdet ungefär

200 dollar mer per ton.

– Priset påverkas av kostnaden för

bomull. Nu återstår att se vad som händer

efter den senaste torkan i USA som drabbar

odlingen av bomull, säger Åke Axelsson.

HAN KONSTATERAR ATT potentialen

är stor. Om alla textila konstfiber skulle ersättas

av miljövänliga träfibrer motsvarar det

hela världens produktion av avsalumassa.

Dessutom är textil bara ett användningsområde

för dissolvingmassa, den är också

råvara till kemikalier och plaster.


e svenska sågverken kämpar både

med en svag konjunktur och en stark

krona.

I början av 2010 kostade en euro drygt

10 kronor. I augusti hade värdet sjunkit till

8,30 kronor.

EFTERSOM EN STOR del av sågverkens

export betalas i euro slår det direkt

mot lönsamheten och i den svaga konjunkturen

är det svårt att kompensera sig

genom att höja priserna.

VI SKOGSÄGARE 4/12

Konkurrentländer som Finland och

Tyskland har inte samma problem eftersom

deras produktionskostnader också betalas

i euro.

I MITTEN AV augusti nödgades anrika

BoForssjö begära sig i konkurs. Företaget,

med en 500-årig historia, sågar 130 000

kubikmeter om året utanför Katrineholm

och har dessutom vidareförädling. Ungefär

60 procent av det sågade går på export.

Tallskog i fara

i British Columbia

Över hälften av all tallskog i British

Columbia är död eller döende inom fem år.

Totalt handlar det om 710

miljoner kubikmeter som

förötts av insekten Mountain

Pine Beetle.

Håkan Ekström, som

analyserar den amerikanska

skogsmarknaden, räknar med att de

normala avverkningarna långsiktigt kommer

att minska med 20 procent.

17


Lagom till julhandeln bör

det finnas möjlighet att

köpa kläder av svenska

björkar som förädlats i

Mörrum.

Text: Pär Fornling

är tidningsläsandet minskar kan

träfibern användas till textilier

i stället.

Ett tecken i tiden är att Sappi, som är en

av världsledarna på dissolvingmassa (textilmassa),

ställer om ett av massabruken i

USA från papper till tyg. Tillsammans med

tillverkningen i Sydafrika får Sappi därmed

kapacitet att tillverka en miljon ton

om året.

En annan jätte är indiska ”Aditya Birla

Group” som förra året köpte Domsjö

fabriker, vilka var först ut med modern

svensk textilmassa.

PÅ BRUKET I Mörrum har en av de bägge

linjerna byggts om för att producera

textilmassa av björkmassaved. Dessutom

finns planer på att gå samma väg på massabruket

i Värö eller Mönsterås.

När Mörrum körs för fullt är målet att

göra 170 000 ton om året.

– Allt går som planerat, till och med

något bättre. Årstakten är nu omkring

120 000 ton, berättar Stefan Sandberg,

platschef i Mörrum.

Massabalarna transporteras först till

Göteborg och därifrån med båt till fabriker

i Asien som spinner trådar av viskosfiber.

Därefter färgas trådarna och vävs till

tyg.

Hela förloppet tar flera månader och

innan den första skeppslasten från Mörrum

slutligen förädlats till kläder i butiken är

det dags för julhandeln.

DET HAR MED andra ord varit en lång

väntan på reaktioner från kunderna. I

början av sommaren kom efterlängtade

besked;

– Vår massa har tagits emot väl och man

På invigningen i början av sommaren

bjöds på passande mannekänguppvisning i

massabruket.

Gunilla Saltin, tf koncernchef för

Södra, och platschef Stefan Sandberg

inviger tillverkningen i Mörrum

genom att kapa ett band av

dissolvingmassa.

välkomnar en ny långsiktig aktör, berättar

Åke Axelsson, marknadsanalytiker på

Södra.

FÖR ATT TILLVERKA ett ton textilmassa

går det åt mer råvara än till pappersmassa,

å andra sidan är värdet ungefär

200 dollar mer per ton.

– Priset påverkas av kostnaden för

bomull. Nu återstår att se vad som händer

efter den senaste torkan i USA som drabbar

odlingen av bomull, säger Åke Axelsson.

HAN KONSTATERAR ATT potentialen

är stor. Om alla textila konstfiber skulle ersättas

av miljövänliga träfibrer motsvarar det

hela världens produktion av avsalumassa.

Dessutom är textil bara ett användningsområde

för dissolvingmassa, den är också

råvara till kemikalier och plaster.


e svenska sågverken kämpar både

med en svag konjunktur och en stark

krona.

I början av 2010 kostade en euro drygt

10 kronor. I augusti hade värdet sjunkit till

8,30 kronor.

EFTERSOM EN STOR del av sågverkens

export betalas i euro slår det direkt

mot lönsamheten och i den svaga konjunkturen

är det svårt att kompensera sig

genom att höja priserna.

VI SKOGSÄGARE 4/12

Konkurrentländer som Finland och

Tyskland har inte samma problem eftersom

deras produktionskostnader också betalas

i euro.

I MITTEN AV augusti nödgades anrika

BoForssjö begära sig i konkurs. Företaget,

med en 500-årig historia, sågar 130 000

kubikmeter om året utanför Katrineholm

och har dessutom vidareförädling. Ungefär

60 procent av det sågade går på export.

Tallskog i fara

i British Columbia

Över hälften av all tallskog i British

Columbia är död eller döende inom fem år.

Totalt handlar det om 710

miljoner kubikmeter som

förötts av insekten Mountain

Pine Beetle.

Håkan Ekström, som

analyserar den amerikanska

skogsmarknaden, räknar med att de

normala avverkningarna långsiktigt kommer

att minska med 20 procent.

17


Jonas Bergquist,

Skogsstyrelsen,

tipsar om hur du

blir en bra beställare.



En skogsägare har

mycket att vinna på att

bli en bra beställare.

an beställer röjning, gallring,

slutavverkning eller

plantering utan att specificera

hur man vill ha det utfört. Det

faktiska beslutsfattandet hamnar

då i praktiken hos utföraren.

Ibland kan man bli besviken

över resultatet; så här hårt

gallrat hade jag inte tänkt mig,

det är för mycket körskador,

finns det verkligen tillräckligt

med plantor

Det behöver inte vara på det

viset och kom ihåg, du är markägare

och du bestämmer över

din egen skog. Det gäller att

vara tydlig med vilken produkt

man beställer.

Förbered dig.

Kolla din skogbruksplan och

gå in på ”Mina Sidor” där du

får information om din fastighet.

Gå själv över området och

fundera på hur du vill att åtgärden

ska genomföras. Skriv upp

dina tankar och målsättningar

i en lista som du har med dig

vid diskussionerna senare.

Träffa virkesköpare/entreprenör.

Ni bör gemensamt besöka området

och diskutera olika åtgärder

i fält. Ni bör även diskutera

igenom det i lugn och ro

inomhus där du kan pricka av

dina olika punkter på listan.

Var beredd på att få motargument.

Det är därför bra att

ha bestämt sig i förväg vad du

inte vill kompromissa om. Om

du exempelvis vill undvika körskador

så bör du vara tydlig

med det. Men man bör ha en

rimlig kravlista, annars kan det

bli dyrt.

Stressa inte.

Ha inte bråttom med att skriva

på kontraktet utan gå igenom

alla frågor som berör dig innan.

Begär att få bli informerad

om när arbetet ska påbörjas.

Besök arbetsplatsen.

Det är en fördel att besöka den

personal som utför arbetet i fält

när arbetet påbörjats. Här har

du en möjlighet att kolla upp så

att den viktigaste informationen

har gått fram. Genom besöket

markerar du även att du är

en intresserad mark ägare, vilket

i sig ofta leder till att utföraren

anstränger sig lite extra. De

flesta är positiva till ett besök.

Men stanna inte för länge.

Tiden hamnar på fakturan.

Följ upp åtgärden efteråt.

I de flesta fall räcker det med

att gå över området och pricka

av om det blev som du hade

tänkt. I vissa lägen kan det bli

frågan om att utföra en inventering

om man exempelvis är

missnöjd med en plantering.

Om du inte är nöjd ska du påtala

detta.

Tips för surfaren

Skogsstyrelsens Mina Sidor

(www.skogsstyrelsen.se/sv/

Aga-och-bruka/Mina-sidor1/

Foto: Claes Hellqvist




Vänta inte till våren, utan plantera din

nya skog redan i höst. Du vinner tid –

och en rad fördelar.

Om du väljer våra plantor som är behandlade

med Conniflex, så får du ett både effektivt

och miljövänligt skydd mot snytbaggeangrepp.

Och skyddet varar de två första

känsliga åren på hygget.

Dessutom, om du beställer plantor behandlade

med Conniflex för höstplantering,

så bjuder vi på en behandling med det

biologiska och miljövänliga medlet Trico,

som skyddar mot viltbetning.

Ring 0771-355 355 och beställ nu. Leverans

sker från och med 1 september.





VI SKOGSÄGARE 4/12

19


NÄRINGSPOLITIK

Tips för surfaren

I nr 3/2012 av Vi Skogsägare fanns en

genomgång av aktuella näringspolitiska

frågor. Det och andra tidigare nummer kan

läsas på www.atl.nu/viskogsagare

Inför hösten har

temperaturen stigit

i skogsdebatten.

Text och foto: Pär Fornling

Karin Karlsbro (FP) arbetar med skogen i

det nya partiprogrammet.

Skogsstyrelsens generaldirektör Monica

Stridsman diskuterar med Maciej

Zaremba, Dagens Nyheter.




mitten av juni bjöd Folkpartiet in till

debatt om skogspolitiken i gamla riksdagshuset.

Det blev på sätt och vis kulmen på första

etappen av en skogspolitisk debatt som rullat

igång. Hela skogs branschen var representerad,

men huvudpersonen var nog DNjournalisten

Maciej Zaremba (se nästa

uppslag).

EN DEL AV kritiken i hans artiklar går ut

på att lagen mer eller mindre tvingar fram

hyggesskogsbruk.

Skogsstyrelsens generaldirektör Monica

Stridsman håller inte med:

Vi har många möjligheter inom dagens

politik och vi kommer att öka rådgivningen

om hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk

för den som vill arbeta med alternativa

metoder.

Vi bör först använda potentialen i

dagens politik innan vi väljer en ny.

Hon fick stöd av LRF Skogsägarna och

Elisabeth Salander–Björklund, som

vädjade till Naturskyddsföreningen att

återgå till förhandlingsbordet om FSC och

dialogen om miljöhänsyn vid avverkningar.

DET NAPPADE INTE Karin Åström på.

Hon är vice ordförande i Naturskyddsföreningen

och säger sig vara väldigt kritisk

till dagens skogsbruk.

– Det innebär stora ingrepp i naturen.

Jag hoppas på kalhyggesfria metoder och

tycker att skogslagen ska läggas in i miljöbalken.

Tanken med debatten var att ge Folkpartiet

vägledning i arbetet med ett nytt

partiprogram, där skogen är en del.

Vi måste erkänna att det behövs en

förändrad lagstiftning, sa Karin Karlsbro

(FP) när hon summerade dagen.

HÄR ÄR NÅGRA av vårens och sommarens

utspel i debatten om skogspolitiken:

✔ Naturskyddsföreningens avhopp

I mars valde föreningen att lämna Skogsstyrelsens

dialogprojekt. Två år tidigare

(juni 2010) beslöt föreningen lämna arbetet

med FSC-certifiering.

✔ Ny skogspolitik

Naturskyddsföreningen var först ut med

att kräva en ny skogspolitik. Världsnaturfonden

(WWF) kräver en ny skogsutredning

och Fältbiologerna höll den 11 juni en

demonstration där en symbolisk lag sågades

sönder utanför Rosenbad i Stockholm.

Miljöpartiet summerar kraven i ett pressmeddelande

(14 juni). Det handlar om att

sortera in skogsbruket under miljöbalken,

göra det möjligt för exempelvis miljöorganisationer

att överklaga tillstånd om

avverkningar och att satsa mer på

kontinuitetsskogsbruk.

Vänsterpartiet är också inne på att få in

skogen i miljöbalken.

✔ Folkpartiet

Bland regeringspartierna funderar

Folkpartiet på en ny skogspolitik. Landsbygdsminister

Eskil Erlandsson däremot

har vid flera tillfällen (bland annat i en

DN-intervju) avfärdat kraven på en ny

lag.

Platsen för

målgång i första

etappen av den

skogspolitiska

debatten.

✔ Jan Björklund

Det enskilda uttalande som väckt mest

debatt under sommaren kom från Folkpartiledaren

Jan Björklund i i Almedalen:

”Skogen är naturligtvis en viktig ekonomisk

tillgång men reglerna måste skärpas

för att undvika skövling”.

Efter många artiklar kom Anita Brodén

(FP) med ett förtydligande i Dagens industri

(2 aug). Under rubriken ”Skogen förtjänar

en bättre skogsvårdslag” gör hon en

beskrivning av Sveaskog och andra ”stora

bolags” avverkningar. Därefter konstaterar

hon att; ”Om detta fortsätter kan ordet

skövling anses vara relevant”.

(Enligt Nationalencyklopedin betyder

skövling; ”fullständigt förstöra genom

plundring eller dylikt”.)

✔ Dagens Nyheter

Utöver Maciej Zarembas kulturartiklar

(Skogen vi ärvde) krävde DN på ledarplats

(20 maj) att skogspolitiken ändras så att

allmänintresset och miljön får ett starkare

skydd.

20 VI SKOGSÄGARE 4/12


Skogskampanj

99.900:-

Vagnen på bilden är extrautrustad med bland annat ett extra par stöttor. Ingår ej i priset.

Prispressad Palms P610-8

Palms 610-8 är en 8 tons vagn, utrustad med 6,1 m kran.

Ett idealiskt skogsekipage för ved, massaved och timmer.

Avtagbar bultad kran och teleskopiska stödben. Byggd med samma höga precision som Palms

större skogsvagnar. Standardutrustad med 400-15,5 hjul.

P610-8, ord. pris 113.900:-

P610-8 Pris nu: .................... 99.900:-

Rekommenderade utrustningsalternativ:

Bomvinsch med radioenhet ........16.500:-

Mellanbanke inkl. stöttor .............3.900:-

Svängdämpare ............................3.900:-

Lyftdämpare ................................3.800:-

Palms har ett brett sortiment skogskranar och skogsvagnar:

Sortiment på nordfarm.se

När du köper en ny Palms skogsvagn kan du

välja att utrusta den med hydraulservo.

Gäller från modell P610 till P680.

Hydraulservo är ett lätt paket med utmärkt

precision och ergonomi.

Just nu: 14.900:- (27.000:-)


Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskiner i grundutförande. OBS! Vagnen på bilden är extrautrustad..

Kampanjen är giltig till och med 15/9-2012.


NÄRINGSPOLITIK



Årets hetaste skogsdebatt

började i Dagens

Nyheter. På helsida efter

helsida kritiserades

grunderna i skogsbruket.

22

Text och foto: Pär Fornling

i träffar mannen bakom artiklarna,

kulturskribenten Maciej Zaremba,

i Humlegården. Han har noga mätt

upp parken för att veta hur många hektar

den är och på så sätt visualisera storleken

på ett hygge eller en skogsgård. Det är en

liten pusselbit i hans arbete med att närma

sig skogsnäringen.

Hans upptäcktsresa i skogsriket kantas

med kritik.

Även om mycket känns igen tillför han

en ny dimension, miljödebatten brukar

utgå från biologisk mångfald, men Maciej

Zaremba sätter människan i centrum. Kanske

bidrar hans centraleuropeiska bakgrund

till perspektiven.

Varför flyttade du till Sverige

– Jag blev utkastad från Polen 1969, till

följd av en antisemitisk kampanj som kommunistregeringen

satte igång. I den vevan

hamnade jag och 3 000 landsmän i Sverige.

Hur har du lyckats lära dig hantera det

svenska språket så elegant

– Tack för betyget... Så länge jag kan

minnas har språket varit mitt instrument.

Jag kunde inte spela gitarr, var dålig på att

slåss, men hade lyckan att hamna i ett

ungdomsgäng där det i stället var hög

status att vrida och vända på orden. Det

var så man imponerade på flickorna. Att

lära ett nytt språk var därför bara roligt,

man upptäcker att varje språk är ett eget

universum, ett särskilt sätt att se på

världen.

Vad utmärker svenska språkets universum

– Det är ovanligt rikt när det kommer

till naturfenomen. Underbart exakta ord

som ”långgrunt” eller ”dagsmeja”, finns till

exempel inte på polska, vilket vållar

bekymmer för den som försöker översätta

Tranströmer.

Vad fick dig att börja skriva om skogsbruket

– Det var kulturchefen Björn Wimans

idé.

Och du gick igång direkt!

– Nej, inte alls, jag var ganska tveksam.

Jag hade precis skrivit en serie om skolan

som engagerade många läsare och undrade

tveksamt om skogen kunde vara lika angelägen.

Men så fort jag började rota i saken,

läsa och fråga runt insåg jag att det verkligen

var ett ämne. Efter en månad kom jag

tillbaks till Björn Wiman och sa att han

hade rätt. Sverige håller på att ömsa landskap.

Det är klart att det måste skildras,

inte minst som en kulturfråga.

Hur gick du tillväga

– Jag fick börja från grunden och lära

mig saker som bonitet, polytax och skillnaden

mellan blädning och gallring. Jag

har nog lånat en hel hylla från Kungliga

Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek.

Sedan blev det många resor och massvis

med möten. På varje person som träder

fram i artiklarna finns minst fem andra

intervjuer. Det har varit mer än ett heltidsarbete

under åtta månader.

Vad hade du för egen relation till

skogen

– Jag har paddlat i Värmland, tagit mig

uppför olika berg och vandrat en hel del i

Lappland, utan att vara särskilt naturintresserad.

Det var skönheten som lockade. Så

jag är ingen naturmupp och rentav ganska

händig med motorsågen, vilket kanske förvånar

en del.

Vad är en naturmupp för något

– Jag använder ordet med ömhet för att

beskriva en olycklig polarisering i den

svenska debatten. För mig är naturmuppen

en person som brinner så starkt för naturens

biologiska mångfald att hon glömmer att

också människor, inte bara de rödlistade

arterna, har ett behov av gammal skog. Då

får människan ingen plats i debatten. Det

triggade mig att skriva artiklarna. Jag

Maciej Zaremba tycker

att människan får för

lite plats i skogsdebatten,

antingen

handlar den om

industrins virkesbehov

eller

biologisk

mångfald.

VI SKOGSÄGARE 4/12


undrar varför har det blivit så svårt att tala

om skogens skönhetsvärden i ett land vars

kultur är helt inbäddad i skog.

Du är kritisk mot dagens skogsbruksmetoder...

– Kalhygget är ett brutalt ingrepp, granåkrarna

är lika ovänliga mot människan

som mot hackspettar. Ingen annan industri

utövar en större påverkan på människans

livsmiljö, och ingen har genom åren uppträtt

lika arrogant.

Är det rätt att tala om kalhyggen med

tanke på att avverkningarna nu är så

annorlunda jämfört med för några årtionden

sedan

Visst, hyggena har blivit mindre, man

sprutar inte DDT, plöjer inte längre på

bergssluttningar och lämnar högstubbar för

naturens skull, vilket bara får kalhygget att

se ännu mer ut som en krigsskådeplats.

Det låter som en förenklad beskrivning

med tanke på naturhänsynen som tas

vid avverkningar.

– Högstubbarna glädjer inte den som fått

skogen kalhuggen inpå husknuten eller

ridstigen sönderkörd. Där fungerar inte

lagen. Och när det kommer till naturhänsyn

visar Skogsstyrelsens polytaxinventeringar

att vart tredje hygge inte lever upp

till lagens krav.

Varför lyfter du fram de resultaten,

trots att Skogsstyrelsen backat från

dem på grund av osäkerhet

– Det är inte konstigt att inventerarna gör

olika bedömningar när det handlar om

mjuka värden. Det ligger i sakens natur.

Jag har talat med flera konsulenter som står

fast vid sina bedömningar att laglydigheten

har blivit lägre. Men visst är det problem

med dessa uppskattningar. Det vore bättre

med fler konkreta regler.

Tips för surfaren

För den som vill läsa artiklarna är det

enklast att googla på ”Skogen vi ärvde”

som är namnet på artikelserien.

De fyra huvudartiklarna hade

rubrikerna; ”Skönheten och odjuret, så drivs

människan ut ur skogen”, ”Skogens maffia,

så tog de makten över träden”, ”Motorsågsmassakern,

det finns motiv men lagen

kräver kalhyggen” och ”Lagen är en

rökridå”.

Vad tänker du på

– I exempelvis Ryssland, Lettland, Polen

och Tyskland finns tydliga regler för hur

mycket skog som ska skyddas runt vattendrag,

hur stort ett kalhygge får vara, hur

många träd som allid måste lämnas per

hektar. Jag vet svenska skogsägare som

skulle välkomna sådana regler. Som det är

nu är det svårt att veta vilka hänsyn som

krävs, menar de. Särskilt som ingen någonsin

rannsakas för brott mot hänsynsreglerna.

Skogen används till mycket, behöver vi

få fram virkesvolymerna

– Ja, det tror jag. Efterfrågan är växande

och det är fantastiskt att vi har denna

resurs, men jag förstår inte varför vi ska

bruka den med så brutala metoder, som

dessutom äventyrar framtiden. Skogsnäringens

förädlingsgrad är oroväckande

Fortsättning sid 24

VI SKOGSÄGARE 4/12

23


NÄRINGSPOLITIK

Fortsättning:

En kritisk profil

låg. Och vem tror att Sverige i längden kan

konkurrera med priset på bulkvara.

Du framhåller kontinuitetsskogsbruk,

men flera forskare hävdar att det

sänker tillväxten.

– Det är ett outforskat område, så de kan

bara gissa. I Sverige har man i stort sett

bara forskat på kalhyggen. Man kan inte

heller utgå från kortsiktig inkomst som

enda kriteriet för att bruka en naturresurs.

För övrigt vet vi väldigt lite om hur skog

växer, det är så många komplicerade samband.

Det borde lända till större ödmjukhet.

Är du själv ödmjuk om du väljer ut en

handfull forskare och säger att resten

har fel

– Jag vill inte sammanfatta mitt arbete

på så sätt. Men genom att referera dem som

negligerats i debatten har jag kanske hjälpt

till att återställa pluralismen. I Tyskland,

skogsforskningens moderland, är forskarna

ständigt oense. Här gäller en sanning i

taget. Det är inte riktigt sunt.

Vem ska bestämma över skogen

– Det måste gå att hitta en vettigare

modell. Det finns för många tvingande

regler för hur skog ska brukas och för få

Kulturskribenten Maciej Zaremba har

sökt sig ut i skogen.

verkande regler för vad som ska skyddas.

Skogsstyrelsen har genom åren tryckt på

skogsägarna en mängd oprövade produktionsmodeller.

Först skulle de dika, sen

skulle de låta bli... eller bekämpa lövträden.

Om skogsägarna fick sköta sig själva skulle

det kanske se bättre ut. Jag har ett stort

förtroende för att folk gör det rätta om de

inte utsätts för luriga incitament.

Men samtidigt talar du om att medborgarna

bör få större inflytande över

skogsbruket.

– Riksdagen har bestämt att miljö och

produktion är två jämställda mål, vilket

inte avspeglas i tillämpningen av lagen.

Min slutsats är att lagen behöver skrivas

om och medborgarna bör i större utsträckning

få talesrätt, särskilt när det gäller skog

intill samhälle. Man finner sig inte i bristen

på inflytande över landskapets förändring.

Sverige är ett rikt land, vi har råd att kompensera

skogsägare för intrång i deras

äganderrätt.

Hur vill du sammanfatta dina artiklar

i en mening

– Sverige sätter inte värde på sina skogar.

Du får utveckla det något mer.

– Skogsnäringen är inriktad på massproduktion

av bulkvara, på bekostnad av virkeskvalitet,

landskap och mångfald. Det är

inte ett optimalt sätt att använda denna

osannolikt rika resurs.

Innan vi slutar måste du berätta något

om arbetet med motorsågen!

– I början av 70-talet byggde jag villor

norr om Stockholm tillsammans med två

raggare. Vi fick börja med att röja tomten

med hjälp av motorsågen. Att snickra och

bygga är för övrigt något av det roligaste

jag vet. Och jag har fortfarande en motorsåg.

Blir det fler artiklar

– Jag funderar på att skriva något om hur

dåligt den fina råvaran förädlas.

GÖR SOM ANDRA SKOGSÄGARE OCH SKOGSENTREPRENÖRER

TA TILLVARA DINA

AFFÄRSMÖJLIGHETER

PÅ BÄSTA SÄTT

Många skogsägare och skogsentreprenörer anlitar varje år LRF Konsult för ekonomi, juridik,

fastighetsförmedling, värdering, skogsbruksplaner, generationsskifte och rådgivning.

Affärsmöjligheterna för skogsägare och företagare inom skogsnäringen är många. Hos oss

har du exempelvis möjligheten att som skogsentreprenör jämföra dig med andra företag i

samma situation.

VILKA ÄR DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER

lrfkonsult.se/skog - 0771-27 27 27

24

VI SKOGSÄGARE 4/12


FRAMTIDENS

VINSTMASKIN

ÄR HÄR.

Nu är den äntligen här, nya Komatsu 855. Allroundskotaren

som på ett unikt sätt möter såväl globala miljökrav som just

dina krav på ökad produktivitet och kostnadseffektivitet. Med

den miljövänliga och bränslesnåla E3power-motorn. Den nya

hytten med överlägsen rymd, sikt och förarkomfort. Den nya,

kraftoptimerande transmissionen och den marknadsledande

tekniken i styrsystemet MaxiXplorer. Resultatet blir maximal

kontroll, nytta och lönsamhet varje dag och arbetspass. Just

den lönsamhet som det moderna skogsbruket kräver.

www.komatsuforest.se


NÄRINGSPOLITIK


Artiklarna i DN och den

efterföljande debatten har

gjort att Svarte Swartling

tappat en del av sin framtidstro.

Text: Pär Fornling

är vi träffas har han precis kommit

hem från ett biståndsprojekt i

Kenya.

– Jag har talat mycket om vikten av äganderätt

och förfoganderätt, berättar Svarte

Swartling.

Han säger sig vara både förvånad och

ledsen över att nu möta precis samma

frågeställning på gården hemma i Västerbotten.

MEN FÖRST TILL Afrika där han hjälpt

de kenyanska skogsägarna att organisera

sig i föreningar för att få bättre betalt för

virket.

– Det finns många hajar som åker runt i

lastbilar och utnyttjar den lilla människan

som inte säljer virke så ofta.

– Att gå samman och sälja tusen stockar

gör stor skillnad jämfört med att ensam

erbjuda tio stockar.

ETT ANNAT ÅTERKOMMANDE tema

under de sex resorna till Kenya har varit

att hitta motiv och vägar till ett uthålligt

brukande, vilket i sin tur tar sin början i

äganderätten. Svarte ger ett pedagogiskt

exempel.

– En liten skogsägare kan hugga ner

skogen i dag och köpa en cykel till sitt barn

för pengarna. Men han kan också låta den

växa i värde och låta skogen finansiera en

universitetsutbildning för barnet.

– Om skogsägaren ska välja det senare

alternativet måste han eller hon känna sig

säker på att också äga skogen i framtiden

och få skörda frukterna av sitt arbete.

DET HANDLAR MED andra ord om

äganderätt och brukanderätt. Därmed är

vi tillbaka på den 700 hektar stora skogsgården

i Norrfors, mellan Umeå och Vännäs.

När vi träffade Svarte Swartling för

några år sedan berättade han entusiastiskt

om arbetet för att öka tillväxten med 20

procent, helt i andan för kampanjen Kraftsamling

skog. Han såg för sin inre syn hur

ytterligare fem timmerbilar om året skulle

fyllas med virke från gården. Om än det

skulle ta hundra år att nå den målbilden så

drev det honom att vårda skogen, gödsla,

testa nya trädslag, välja högförädlade plantor

och ständigt försöka ta ett steg till.

Och så är det fortfarande. Den här sommaren

har han planterat hybridpoppel som

26

Hemma på gården. Innan Svarte blev skogsbrukare, tillbringade han flera år i östra

Afrika där pappa arbetade med landsbygdsutveckling och mamma, som var textilkonstnär,

lärde blinda människor att väva.

Foto: Pär fornling

ingår i ett försök för att få fram tåliga

snabbväxande lövträd för norra Sverige.

Han gödslar, odlar innanför hägn, provar

flera trädslag, stamkvistar och funderar

ständigt på nya möjligheter.

– Men med den senaste debatten ringande

i öronen känns det inte lika självklart

längre. Om jag ska göra de här investeringarna

måste jag vara säker på att jag eller

mina barn också får skörda frukterna. Nu

tycker jag det svajar en del kring förfoganderätten,

säger Svarte Swartling.

HAN ÄR OROLIG över att det kommer

en ny skogspolitik med nya spelregler där

skogliga åtgärder kommer att underkastas

miljöbalken.

– I värsta fall skulle det leda till byrå-

VI SKOGSÄGARE 4/12


Svarte påpekar att det i

grunden är samma olyckliga

osäkerhet som han

sett exempel på i Kenya.

– I dag har vi ett skogsbruk

med frihet under ansvar,

vilket känns bra. Vi

ska definitivt ta vårt ansvar

och friheten ger utrymme

och inspiration att

utveckla skogens möjligheter.

Det talas mest om äganderätt,

men Svarte Swartling

framhåller att det går

hand i hand med förfoganderätten.

– Kan jag inte förfoga

över ägandet är också

äganderätten värdelös.

HAN TYCKER INTE att kritiken mot

miljöhänsynen speglar dagens skogsbruk.

– Miljörörelsen matar politikerna med

historiska misstag som gjordes för 20–30

år sedan när de talar om monokulturer och

kalhyggen.

– Det är annorlunda i dag. Nyligen gjorde

jag en lång bilresa till Söderköping och

roade mig med att kolla in ett 100-tal hyggen

efter vägen. De var 3–4 år gamla och

speglade alltså dagens skogsbruk någorlunda

väl. På en handfull borde kanske

miljöhänsynen varit bättre, men på det absoluta

flertalet fanns högstubbar, sparade

grova lövträd, dungar och trädridåer.

Svarte berättar att en fjärdedel av skogsmarken

på hans gård är undantagen från

vanligt brukande till fromma för miljö,

mångfald och kulturvärden.

– På liknande sätt är det över hela landet

både bland privata ägare och bolag.

UTMANINGEN I SKOGSSKÖTSELN,

enligt Svarte, är att jobba med naturen, att

förstå skogen och kunna påverka den dynamiska

utvecklingen.

Kenya – Jag ser det som ett arbete i Carl

von Linnés anda. Linné ville ta tillvara

på nyttigheterna i naturen för

samhällets fromma. Det var därför

han på uppdrag av statsmakterna gav

sig ut på sina resor för att inventera

vad som fanns i riket.

krati och krav på tillstånd för

Och då, precis som nu, behövs naturresurserna.

alla åtgärder, där också grannar,

miljöorganisationer och en massa andra – Samhället har allt att vinna på att jag

intressenter får ett direkt inflytande på vad producerar nyttigheter i skogen. Trä är ett

jag gör i min skog.

förnybart och miljövänligt material som

– Det riskerar att ge osäkerhet, vilket i inte bidrar till klimatförändringen.

sin tur gör att jag och andra skogsägare – För varje kilowatt bioenergi som

tvekar inför de framtidsinvesteringar vi så används slipper vi lika många kilowatt

väl behöver i skogen, säger han.

fossilt bränsle. Dessutom skapar det jobb

och arbetstillfällen i landet.

VI SKOGSÄGARE 4/12

Delegater för de nya skogsägarföreningarna

tillsammans med några av

svenskarna som hjälpt till.

Pauline A Chieng Omondi med Aja

Akello, ett av sina sju barn. Hon

finansierar sina barns skolgång med

trädodling.

Foto: Lennart Ackzell

Startar föreningar

De kenyanska skogsägarna har fått hjälp

genom ett biståndsprojekt som drivits av

Norra Skogsägarna, LRF Skogsägarna och

Kooperation utan gränser.

Efter två års arbete startar nu sex

regionala skogsägarföreningar för

småbrukare i Kenya.

Dessutom bildas en nationell intresseorganisation

för att påverka landets

skogspolitik, med stora behov av reformer.

Hela 98 procent av Kenya är avskogat -

mycket på grund av en centraliserad

skogspolitik med anonymt statsägande.

27


NÄRINGSPOLITIK

I vimlet, lastad

med information

om skogsägarrörelsen.

Kära

dagbok!



Visby blir under en intensiv

vecka landets viktigaste

politiska mötesplats.

I vimlet bland alla andra

organisationer fanns

också skogsägarrörelsen.

Under våren hamnade

skogspolitiken plötsligt i hetluften och

nu gällde det att visa framfötterna...

Vi bad Marianne Eriksson, LRF

Skogsägarna, att skriva dagbok under

några intensiva dygn under Almedalsveckan.

KUNG!

CAN-AM ® HAR DE

STARKASTE

MOTORERNA I VARJE KLASS.

...OCH SNYGGA KLÄDER

OUTLANDER 1000 XT

ÅRSMODELL 2012, TERRÄNG

Ca.pris 111.920:- exkl. moms

(139.900:- inkl. moms)

BILDEN ÄR

ETT MONTAGE

MER INFORMATION OM VÅRT

BREDA MODELLPROGRAM & NÄRMASTE

ÅTERFÖRSÄLJARE:

can-am.se brp.com

© 2012 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP) ® och BRP-logotypen är varumärken som tillhör BRP eller dess dotterbolag.

28

VI SKOGSÄGARE 4/12


Tisdag 3 juli

KL 12.40

Visby flygplats är luften tät av förväntningar. Målmedvetna

järnladies, unga wannabes och bukiga

byråkrater trängs runt bagagebandet. En infödd taxichaufför

kör i ilfart mig och Norras ordförande Torgny

Hardselius till Briggen Tre Kronor där WWF:s skogsseminarium

”Ut ur snårskogen – dags för en ny skogspolitik”,

just börjat. Panelen består av två politiker från

miljömålsberedningen samt en tjänsteman från WWF

och en från Sveaskog.

WWF kräver ny skogspolitik medan Sveaskog lyfter

fram den positiva utveckling av naturvärdena som man

nu börjar se. En politiker ser möjligheterna inom nuvarande

skogspolitiska ramar, en vill ha ny skogspolitik

med starkare regelverk och sanktioner. Naturskyddsföreningen

finns i publiken och underblåser Miljöpartiets

linje.

Vi eftersnackar med panelen, konstaterar tyvärr att vi

har långt kvar till samförstånd.

KL 14.30

Vid LRF-ladan i hamnen doftar det nybakta kanelbullar.

Hittar vår sprillans nya skrift om familjeskogsbruket

och förser de skogsägarrepresentanter som droppat

in med varsin bunt. Träffar vår fixarentreprenör

Rickard Hansson och vi går på rekognosceringstur till

Donners plats där vi har en monterplats på torsdag. På

”vår” plats står i dag Nationaldemokraterna. Hoppas de

städar ordentligt efter sig.

Mötesplatsen på Donners plats i skoglig klädnad efter

bästa förmåga.

KL 15.50

Lastad med ryggsäck, dragväska och en kartong älgchips

drar jag till Jägarförbundets seminarium ”Skogen

har blivit läskig!” Det var tänkt att handla om hur engagemanget

för naturen påverkas om allt färre besöker

skogen men blir betydligt bredare än så. Allt kan tydligen

skyllas på skogspolitiken om man vill se det så. I

panelen finns alla partier representerade. I publiken

finns förstås Naturskyddsföreningen men även alla

skogsägarföreningarna. Vi är så många där att vi kan

punktmarkera hela panelen efter seminariet.

KL 17.30

Middag med skogsägardelegationen och samtidig

genomgång och instruktioner inför vårt seminarium

i morgon och torsdagens monter. Gott med mat efter att

ha ätit kanelbulle till lunch. Missar Fredrik Reinfeldts

partiledartal.

Rädda

skogen

Nu kan du stoppa

viltskador året runt!

cloco.se

NYTT VILTSKYDD – LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA

MOT VILTSKADOR ÅRET RUNT

Arbinol B har den unika fördelen att den kan användas året runt för att skydda löv- och barrträdsplantor mot

viltbetning. Efter flera års väl beprövad användning i övriga Europa kan nu äntligen vi i Sverige också skydda vår

skog mot viltbetning hela året. Alltså även mot den aggressiva betningen sommartid.

Arbinol B stör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter

smak och en doft av naturliga eteriska oljor.

Läs mer om Arbinol B på www.interagroskog.se

Ytterligare två av våra viltskyddsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens

effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är för övrigt Europas mest använda viltskyddsprodukt.

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se


NÄRINGSPOLITIK

Onsdag 4 juli

KL 07.30

Vi kör till Mellanskogs kontor för att ha möte med skogsägardelegationen.

Halvvägs in i mötet avviker vår ordförande

Sven-Erik Hammar för att gå på Naturskyddsföreningens

seminarium ”Mors lilla Olle på hygget går”. Där behövdes

det helt klart skogsägarröster.

KL 12.30

Äter lunch med Svensk Mjölk vid LRF-ladan. Tillsammans

med Sofia Lindblad, som arbetar med näringspolitik hos oss,

kollar jag material och funderar över logistiken inför vår

torgplats i morgon. Vår nye medarbetare, en pappgubbe som

skulle vara 1,80 meter hög, visar sig vara en liten dvärg på

80 cm. Vi kånkar över alla kartonger och grejer till bilen.

Kör sen vilse bland Visbys trånga gränder innan vi lyckas bli

av med bilen.

KL 14.30

Vårt eget seminarium ”Det var vi som ärvde skogen” börjar

om en halvtimme. Lätt nervös stämning i väntan på vårt

dragplåster Emma Högstedt,

13 år, och blivande

skogsägare. Sven-Erik

Hammar pratar fotboll

och placerar familjeskogsbruket

på mittfältet.

Han utnämner landsbygdsdepartementets

Marie Wickberg med

Skogsriket till Zlatan.

Emma Högstedt, 13 år, gjorde

succé med sin berättelse om

skogen och skogsägandet.

Marie ersätter Eskil Erlandsson

som har giltigt

förfall (fick en son i går).

Lotta Gröning är rutinerad moderator och styr upp diskussionerna.

Emma gör succé och inte ens Naturskyddsföreningen

kan opponera sig mot hennes syn på skogen och framtiden.

KL 16.50

Lätt darriga av eftermiddagens anspänning tycker vi oss vara

värda lite After Work med kalla drycker tillsammans med

Skogsindustrierna och Sveaskog som snällt deltagit i vårt seminarium.

Vi passar på att lösa ett och annat världsproblem.

KL 19.10

Missar partiledartalet i dag också (Jonas Sjöstedt). Middagsmingel

i LRF-montern. Det är många centerpartister och

andra redan frälsta på minglet men till slut fastnar jag hos

två miljöpartister som faktiskt inte är helt oävna på skog. Vi

pratar om familjeskogsbrukare förr och nu och att skogen är

till nytta både i stående och avverkat läge.

KL 21.45

Kryssar än en gång, fast nu utan packning, fram mellan rosévinsminglarna

i innerstan. Känns inte som jag kan göra någon

nytta här så jag promenerar längs stranden i en gudomligt

vacker solnedgång hem till lägenheten.

Torsdag 5 juli

KL 06.45

Nere på Donners plats har vår fixarentreprenör redan lastat

av virke, träd, plantor och en del annat smått och gott. Kris

uppstår när bordet visar sig sakna ett ben. I resväskan har jag

dock en hopfällbar såg som min son skulle få i födelsedagspresent

i morgon. Med hjälp av den omvandlas en massavedsbit

till ett bordsben. Parasollfötter, fjärilslarver och

grönflis bidrar till att omvandla vårt kaotiska materiallager

till en, åtminstone i mitt tycke, smakfull monter.

Gör ditt testamente

till en gåva för livet















Ja, jag vill ha broschyren

om att skriva testamente

Namn

Adress

Postnr

Postadress

90-







Vi S


KL 9.00

Skogsägardelegationen har avslutat

sitt morgonmöte och anmäler

sig för monterarbete. Vår

spillkråka i lyktstolpen blir föremål

för en Shakespeare-inspirerad

diskussion – To be or not to

be Arbetsivern är stor och

montern flödar av viskosklädda

skogsmän. De lockar med barkbröd

och älgchips och smyger

sedan över på familjeskogsbrukets

erbjudande om hållbar

framtid på och för landet. Med

stolthet sprider vi vår nytryckta

skrift med detta budskap.

Under Almedalsveckan

varvas heta

debatter och vänskapliga

möten, här

med Håkan Wirtén,

generalsekreterare

för WWF.

De flesta lyssnar intresserat och artigt och en hel del

intressanta samtal uppstår.

KL 10.45

Jag smyger iväg för att fixa lite ärenden, som att köpa

födelsedagspresent till sonen och skicka blommor till

Skogsrikets nyfödde kronprins. Hade tänkt gå på något

seminarium men orken tryter och jag satsar på en

lunchmacka i stället. Innan jag återvänder till montern

hämtar jag den sista kartongen med broschyrer från

LRF-ladan. Nu är armarna långa och fötterna tunga.

KL 15.20

Nu flödar det inte längre av viskosklädda skogsmänniskor

i vår monter. Tre tappra musketörer återstår, men vi

pratar som om vi vore dubbelt så många. Besökarna

börjar framåt femtiden se trötta och slitna ut och när

älgchipsen verkar vara huvudattraktionen i vår monter

bestämmer vi oss för att packa ihop.

En vacker solnedgång efter en intensiv dag.

KL 19.10

Åter på Visby flygplats, utan trängsel den här gången.

Har nog aldrig varit ute i så god tid till något flyg, mer

än en timme till avgång. Men så missade jag också än

en gång partiledartalet, Jan Björklund denna gång.

Kanske lika bra det. Han sa tydligen angående skogen

att ”reglerna måste skärpas för att undvika skövling”.

Det hade inte varit bra att lämna Almedalsveckan med

så hög adrenalinhalt som jag skulle ha fått av det. Nu

avreste jag i stället med den sköna maggropskänslan att

ha gjort skillnad för åtminstone några personers syn på

skogen.

Några sammanfattande råd:

Almedalsveckan kan vara ett ypperligt tillfälle för

både lobbyarbete och egen fortbildning. För att få hög

verkningsgrad krävs att man i förväg planerar och

prioriterar ur programmet. Lägg därtill ett öppet

sinnelag och fånga tillfällen i flykten så blir resultatet

ännu bättre. Prata mer med dem du inte känner och

mindre med dem du känner.

Undvik avdankade politiker, omogna wannabes och

alltför stora mängder rosévin.

HaTe 2 – Storsäljaren. Enda medlet som kan sprutas i blöt väderlek.

Rekommenderas på lokaler med hårt vilttryck exv på tall mot vandringsälg.

Plantskydd Pulver/Flytande – Beprövad sedan 25 år, naturprodukt att spruta eller strö.

Versus Extra – Pasta att stryka på. Lämplig för lövplantor.

VILTSKADOR

Skydda dina skogsplantor

med våra specialprodukter!

Plantskydd AB

Torsjö 444, 260 70 Ljungbyhed

T


VI SKOGSÄGARE 4/12 31


SKOGSSKÖTSEL

Tvillingarna

arbetar mycket

med hägn och

har konstruerat

en enkel hängande

grind.


Med hängivet engagemang

och skyddande

hägn testas alternativ till

gran på västkusten.

Text & foto: Pär Fornling

irekt efter att förra numret av Vi

Skogsägare kommit ut ringde telefonen:

– Det var intressanta artiklar om nya

trädslag och nya möjligheter, men varför

får vi aldrig läsa något om förädlad

björk

– Den har en fantastisk tillväxt och är

dessutom ett väl beprövat och odlingssäkert

inhemskt trädslag.

Och det är bara att hålla med.

NÅGRA DAGAR EFTER telefonsamtalet

går vi runt i en imponerande ungskog

av björk tillsammans med tvillingarna

Anders och Johannes Eriksson.

I snörräta rader står resliga björkar.

32

✔ På 14 år har de högsta träden hunnit

bli 16 meter.

✔ 12 år efter planteringen (våren 2011)

gallrades beståndet från 2 500 till 1 600

stammar per hektar.

✔ Gallringen sänkte virkesvolymen från

95 till 71 kubikmeter per hektar.

✔ Redan året efter hade björkarna, enligt

preliminära beräkningar, hämtat igen

tillväxten från de bortgallrade träden.

Vi räknar med att tillväxten var minst

20 kubikmeter per hektar, vilket är fantastiskt,

säger Johannes Eriksson.

Tvillingarna rabblar fakta och berättar

entusiastiskt om den förädlade björken. De

spanar ut över stammarna i det skira, grönaktiga,

ljuset som strilar ner genom bladverket.

– Där har vi ett fint exemplar, säger Johannes

och skyndar fram med Anders tätt

i hälarna.

De plockar ivrigt fram måttbandet och

meddelar triumferande att trädets diameter

är 18,4 centimeter.

De har förstås valt ut ett rekordträd. Målet

är att medelstammarna ska ha en diameter

på 15 centimeter efter 15 år och 20

centimeter efter 20 år.

MARKÄGAREN, BO JOHANSSON,

är nöjd med rådgivarna:

– Tidigare stod här en granskog, men den

hade väldigt mycket rötskador. Därför kändes

det vettigt att prova något annat.

Den första utmaningen var älgarna.

– Det är fullständigt ofattbart att viltbetet

tillåts fortsätta årtionde efter årtionde,

säger Bo Johansson.

Tvillingarna nickar instämmande.

De provar många alternativ till granen

och börjar alltid med att sätta upp ett rejält

hägn.

– Det är ingen generell lösning på problemen,

det måste komma från högre instans,

men hägnet löser våra akuta problem.

För att hålla ner kostnaden per hektar

brukar de göra relativt stora hägn. Det

VI SKOGSÄGARE 4/12


Björkförädling

● Förädlingen av björk och andra

lövträd går på sparlåga. Totalt har Skogforsk

750 000 kronor per år och det ska räcka

till alla lövträd!

– Med mer resurser skulle vi kunna gå

betydligt snabbare fram, konstaterar

Lars-Göran Stener, Skogforsk.

Precis som för gran har varje förädlingsgeneration

ungefär 15 procents bättre

tillväxt. Dessutom är kvalitén bättre (rakare

stammar och bättre grenegenskaper)

eftersom det bara tar hälften så lång tid att

få fram en ny generation.

● De förädlade plantor som kan köpas

i dag (Ekebo 4) är från första generationen

och testade för södra Sverige. För mellersta

och norra Sverige rekommenderas

plantor från Finland, som ligger längre fram

i förädlingen.

– Om ett par år finns nästa generation på

marknaden, berättar Lars-Göran Stener.

En etapp på vägen dit är försöket i

Hyssna, som bröderna Eriksson förvaltar.

Ett parallellt försök finns i Vimmerby

(Södra Vi). Det mättes upp vid 13 års ålder.

Medelhöjden var då 12,4 meter, medeldiametern

97 mm och medelproduktionen 6,7

m 3 sk per hektar och år.

● Men medeltalen är bara en del av

sanningen eftersom variationerna är väldigt

stora.

– Ur förädlingssynpunkt är det bra. Ju

större genetisk variation desto större

genetisk vinst kan vi få fram, konstaterar

Lars-Göran Stener.

Han kan förstå att skogsbruket är

sparsamma med pengar till lövträdsförädling

med tanke på att barrträden betyder

så mycket för branschen.

– Men vi vet inte vad som händer

framöver. Att hålla igång förädlingen för

trädslag som i dag inte används i så stor

utsträckning är ett sätt att skapa beredskap

inför en osäker framtid, säger Lars-Göran

Stener.

● För Surfaren: www.skogforsk.se

Sök på ”förädlad björk”

Med entusiasm

och förväntan

mäter Anders och

Johannes Eriksson

in de 14-åriga

björkarna.

Bo Johansson

har arbetat

som skogsentreprenör,

nu

föredrar han

stamkvistningssågen

och traktorn

framför de

tunga maskinerna.

En prydlig väg som planerades redan när

beståndet anlades. Huvudstammarna

planterades längs vägkanten och riset efter den

första gallringen ligger på vägbanan.


rena björkbeståndet är två hektar men hägnet

omsluter hela åtta hektar. Här finns

också lovande kombinationer av lärk och

björk, plus en del andra försök.

VI SKOGSÄGARE 4/12

UTÖVER HÄGN ÄR stamkvistning en

ledstjärna. Både björken och lärken stamkvistas

i omgångar.

– Det är ett trevligt arbete. När jag får

några timmar över går jag gärna runt med

kvistsågen, säger Bosse, som slutade med

mjölkkorna för fyra år sedan.

Det har gett mer tid både till stamkvistning

och att köra i skogen.

En tredje ledstjärna för Anders och Johannes

är att planera körvägarna redan när

skogen planteras. På så sätt kantas vägen

av blivande huvudstammar.

Det är kring 50 meter mellan vägarna.

Tvillingarna gallrar med motorsåg, vinschar

fram träden till vägen och upparbetar

virket med en Vimek traktorprocessor.

Vi är mycket måna om att lägga allt ris

i vägen för att det inte ska bli några körskador

när virket körs ut av Bosse och hans

Mohedavagn, berättar Johannes.

NÄR BJÖRKARNA BLIVIT runt 20 år

räknar bröderna med att det är dags för en

andra gallring med hjälp av traktorprocessorn.

Vid slutavverkning, efter 30–40 år, kan

jag tänka mig att här står runt 600 stammar

per hektar med en diameter kring 40 centimeter,

säger Johannes och brodern nickar

instämmande.

De säger sig se med blotta ögat att den

förädlade björken både växer snabbare och

har ett bättre växtsätt än de naturligt föryngrade

björkarna.

De förädlade träden i beståndet vi tittar

på är ”Ekebo 3” men här finns också en

yngre plantering med ”Ekebo 4” som är

ytterligare en förädlingsgeneration framåt.

– De har börjat jättebra, Jag blir inte förvånad

om de träden växer 30–40 procent

bättre än naturligt föryngrad björk, säger

Anders.

Likväl är det någorlunda bra granmarker

(G28) och gran hade naturligtvis varit ett

alternativ.

Den vanliga granen hade kanske varit

fem meter efter 12 år, men å andra sidan

accelererar den i tillväxt med tiden. Dessutom

tål granarna att stå tätare.

– Trädslagen har olika växtsätt. När man

talar om att granen kanske producerar dubbelt

så mycket måste man ta hänsyn till att

det kan gå två generationer björk på en generation

gran.

– Ibland har vi fått höra att man inte kan

få fin björk på västkusten, men det kan vi

verkligen inte hålla med om, säger Anders

och Johannes Eriksson i trakterna kring

Hyssna, mellan Göteborg och Borås.

Tvillingarna som i sig är ett naturfenomen.

VÄND

33


SKOGSSKÖTSEL



Resultaten från skogen är fenomenala, men

på sätt och vis är de 56-åriga tvillingarna i sig

ett naturfenomen.

Text & foto: Pär Fornling

För att få bra kvalité lägger

tvillingarna mycket tid på stamkvistning.



e är fullständigt hängivna

skogen och berättar

samstämmigt

hur det hela började.

Vi var tre år och det sågades

ner träd hemma på gården.

Mamma och pappa höll oss

borta från det farliga arbetet.

Men vi glömmer aldrig känslan

när vi sprang ut efteråt,

kände lukten av nysågat trä

och fyllde fickorna med sågspån.

– Från den dagen var det uppenbart

vi hörde hemma i skogen.

Historien, liksom råden om

skogsskötsel, presenteras i stereo.

De faller varandra i talet

och avslutar varandras påbörjade

meningar.

ETT ANTAL ÅR efter ahaupplevelsen

i spånhögen vann

de en tävling i bågsågning i

Växjö.

Tricket för att två personer

ska såga framgångsrikt är att

inte trycka så mycket att bladet

börjar wobbla.

De sjuåriga tvillingarna

var väl samkörda och vinnarsågen

hänger kvar hemma

på Melltorps gård som

de nu brukar tillsammans.

Skogsskolan i Dals Ed beskriver

de som en ”drömskola”

och en fantastiskt rolig tid.

UNDER FLERA ÅR arbetade

de som skogsarbetare åt

Södra, där de är medlemmar.

När det manuella skogsarbetet

fasades ut ägnade de sig

fullt ut åt den egna gårdens 85

hektar i kombination med arbete

och rådgivning till andra

skogsägare.

De är väldigt överens om de

stora dragen, men kan likväl

hamna i våldsamma diskussioner

i detaljer om stamval

eller något liknande.

DISKUSSIONEN om

skogsskötsel pågår ständigt

och får nytt bränsle från egna

försök och forskningsresultat.

– Ofta har vi varit tillsammans

i skogen tolv timmar och

jag hinner knappt hem förrän

Johannes ringer och vi fortsätter

tala skog, säger Anders.

De ifrågasätter mycket, men

utifrån en positiv utgångspunkt.

Eller som de själva uttrycker

saken genom att falla

varandra i talet:

– Många säger sprida riskerna....med

det säger aldrig

vi...vi säger man ska sprida

möjligheterna.

Planteringstips

Tvillingarna har en

väl utvecklad metod

för plantering. Till

att börja med målas

borren, det markerar

att den används rätt.

Färgen ska inte bara

skavas i spetsen. Hela

borren ska användas.

34



Först arbetas

borren ner

ordentligt.

Ett påsvetsat handtag

ger kraft att lyfta upp

jorden.

En planta placeras i det

djupa hålet.

Borrkärnan vänds upp

och ner. På så sätt blir

det en minivariant av

inversmarkberedning.

VI SKOGSÄGARE 4/12


På fem procent av landets produktiva

skogsmark avstår markägarna från vanligt

brukande.

I stället prioriteras miljö och kulturvård.

En ny undersökning av Skogsstyrelsen

visar att de här frivilliga avsättningarna

totalt är 1,1 miljoner hektar.

Ungefär 60 procent av de frivilliga

avsättningarna har höga och utvecklade

naturvärden. Ytterligare 12 procent

kommer att utveckla naturvärden inom

20–70 år.

För resten kommer naturvärden på längre

sikt, förutsatt att avsättningarna består. Och

det är de flesta skogsägare inställda på. En

klar majoritet (76 procent) i undersökningen

uppger att avsättningarna minst ska

vara kvar i över 30 år, eller så länge de äger

fastigheten.

Bilar får skydd

under trätak

Stora Enso levererar träelement till ett

50 000 kvadratmeter (!) stort tak i finska

Tavastehus.

Bygget heter ”Sunny Car Center” och är

en bilhall som blir helt självförsörjande på

energi.

Elementen i trä uppges vara en bra

kombination med solpanelerna.



Gamla tidningar är råvaran

till världens största fabrik för

cellulosaisolering som

öppnats i Älvdalen.

ellulosaisolering har en god isoleringsförmåga,

materialet andas och

det går åt 95 procent mindre energi att tillverka

i jämförelse med mineralull, säger

Roger Gudmundsäter, vd och delägare i

företaget Icell.

Till att börja med görs lösull, som behandlas

med borsalt. Framöver kommer

även skivor att tillverkas. Kostnaden för

den nya isoleringen är ungefär i nivå med

mineralull.

Starkare fog med otorkat trä

Det är onödigt att torka trä som ska

limmas. Det visar en doktorsavhandling av

Magdalena Sterleys vid Linnéuniversitetet.

Traditionellt har allt från limträ till plywood

fogats samman med torrt trä. Nu visar det sig

att skarvarna blir lika starka om de görs av

Efter läsning gör tidningarna nytta som

isolering.

Företaget har 15 personer anställda och

hoppas kunna dubbla personalstyrkan på

sikt.

Icell ägs av ett 70-tal privatpersoner och

Icell Investment som störste delägare.

otorkat trä. Om träet dessutom torkas efter

limningen händer något kemiskt som gör

skarven ännu starkare.

– Mina resultat visar att de våtlimmade

fingerskarvarna är starkare än de torrlimmade,

berättar Magdalena Sterleys.

NYHETER

Din maskinleverantör året runt!

Kubota M9540 - skogens nye konung!

Nu tar Kubotas M9540 klivet från åkern till skogen i och med lanseringen av en

skogsutrustad version där saker som frontskydd med grenavvisare, takbåge,

ventilskydd på fälgar, lampskydd, och ventilpaketsfäste är exempel på utrustning.

En bukplåt ger ett heltäckande skydd av bränsletank och hydraulikkomponenter

under traktorn. om tillval nns vändbar frarplats med svängbar stolspelare,

fotlåda med plats fr ftterna, samt bakrutekil. å bli inte frvånad om du snart

brar se orangea apaner i de svenska skogarna

Skogsplantor

för alla behov

Höstplantering Vi har plantor

för omgående leverans. Täckrot i

augusti-september, barrot i oktober.

VÄLKOMMEN MED DIN BESTÄLLNING!

NYHET!

På gång: vaxbehandlade plantor,

miljövänligt skydd mot snytbagge.

Hög kvalitet och personlig service

venningsens Maskin ox 59 känninge esksadress drottsvägen

el 05 00 .svenningsens.se Epost infosvenningsens.se

VI SKOGSÄGARE 4/12

- med 25 års erfarenhet

tel 0476-620 00

info@sydplantor.se

www.sydplantor.se

35


NYA PRODUKTER

n modern vedpanna ligger ljusår före

modellerna som kom för några

årtionden sedan. Det gäller i princip

alla tillverkare. Ett exempel i frontlinjen är

österrikiska Hargassner som håller på att

introduceras på den svenska marknaden.

VERKNINGSGRADEN LIGGER PÅ

nära 92 procent och eldningen är nästan

helt automatisk.

En lambdasond styr draget och hela processen

övervakas och styrs via en panel på


Det är inget för större avverkningar,

men till enstaka träd och städning hemma

på gården kan det vara praktiskt med en

batteridriven motorsåg.

Oregon (som är mest känt för sina

motorsågskedjor) har utvecklat en batteridriven

såg med Lithiumbatteri (36V, 24

Ah).

En finess är ett inbyggt system

för att enkelt slipa kedjan

vid behov. En kedja tål att

slipas 10–20 gånger innan

den behöver bytas.

Enligt tillverkaren

Panelen på pannan med touchkontroll.

Allt som krävs för att

få fyr på veden är en bit

papper i behållaren.


pannan. Där kan man exempelvis se hur

mycket ved som finns kvar och värmen i

ackumulatortankarna.

FÖR ATT TÄNDA pannan placeras ett

papper i en liten behållare på luckan. Därefter

bestämmer pannan själv när det är

dags att tända veden, beroende på värmen

i tankarna.

Pannan kostar omkring 80 000 euro, till

det kommer kostnaden för installation och

ackumulatortankar.

räcker laddningen till att upparbeta ett någorlunda

stort träd.

Priset för sågen är knappa 5 500 kronor.

Längre fram kommer häcksax och trimmer

som kan drivas med samma

batteri.

Den nya elsågen

från Oregon.


Gummistövel

i finrummet

är

den

brittiska

fotomodellen

Kate Moss dök

upp på musikfestivaler

i ett

par gummistövlar

från

Hunter hände

något. Det blev

helt okej att ha

dem i stan och

naturligtvis

fortfarande i skogen. Ett annat resultat

är helt nya färger och mönster, däribland

den här rosa modellen.

Det skotska företaget har också en ny,

mindre färgstark jägarstövel för cirka

1 700 kronor. Den, liksom alla modellerna,

är tillverkade i naturgummi med

antibakteriellt foder.

Ett extra segt och

töjbart vax förhindrar

snytbaggarna att gnaga

på plantornas bark.

Tekniken har utvecklats

av Södra Skogsplantor

tillsammans med Sundins

skogsplantor och

Ramlösa plantskola.

Till att börja med har

Södra behandlade

barrotsplantor och

Plugplusett-plantor. Till

nästa säsong kommer

även vaxbehandlade

täckrotsplantor.

– Skyddet är testat

med gott resultat både

i offentliga försök vid

SLU:s försökspark i Asa

och i Södras egna försök,

berättar Torbjörn

Andersson, vd för Södra

Skogsplantor.

När Kenth Ärletun

skulle såga plankor från

den egna skogen i

Överrödå, Västerbotten,

valde han att bygga

en egen såg. Kenth blev

så nöjd med resultatet

att han gick vidare och

började tillverka sågar

för försäljning.

Det är en relativt

enkel modell där stocken

läggs på en stege.

Motorsågen skjuts

En färgklick i skogen.

Vax mot snytbagge

En behandlad

planta helt i

linje med FSCcertifieringen

som avvisar

kemikalianvändning.

Bäst med egen såg

Barkbrödet går mot en renässans, fast i Den metod som visat

en helt ny skepnad.

sig mest effektiv är PFEmetoden,

Granbark innehåller mycket antioxidanter

(pressurised

som kan användas både inom livsmedelsindustrin

(antioxidanter anses nyttiga med de trycksatta väts-

Västerbotten.

fluid extraction) och då

Ny minisåg från

och har konserverande effekt) och pappersindustrin

korna vatten och eta-

(för att papper inte ska gulna). nol.

framåt och höjden på sågen justeras med

Forskare vid Mittuniversitetet arbetar Kerstin Sunnerheim,

en vev. Priset för den enklaste modellen är

med en miljövänlig och någorlunda enkel docent i organisk kemi

knappa 10 500 kronor, plus moms.

metod att ta tillvara antioxidanterna. arbetar med granbark.

Sågen säljs genom Mocon AB.

36 VI SKOGSÄGARE 4/12


Om skogen själv får välja...

755 Hjulburen

450 XL

300 FG45

755

HV14 Skotarvagn

För mer info ring; 0479-22059 eller gå in på www.hypro.se


SKOGSGÅRDEN

Mellan trädstammarna huserar vinterhäxan. På lilla bilden: en prinsesskrona på en sten.




Då Sofia Olsson tog över gården funderade hon över hur

den kunde utvecklas. Det blev en sagoskog.

Text & foto: Pär Fornling

är Källarbackens saga öppnades

för tre år sedan hade Sofia kalkylerat

med ungefär 30 besökare om

dagen.

Hon trodde knappt sina ögon när kön av

bilar och bussar växte. En


38

En dag när jag

gick med röjsågen

tyckte jag liksom

skogen talade till mig.

dag kom det 300 personer!

Vi fick ordna fler parkeringsplatser

i en hast

och gjorde akuta utryckningar

för att få tag på

glass och mat till vårt

kafé.

– Det var kämpigt men väldigt roligt,

berättar Sofia.

Vi träffar henne innan portarna öppnas

för dagen.

Den unga personalen förbereder arbetsdagen

på gården några mil från Örnsköldsvik,

i närheten av Sidensjö.

Ett tiotal av bygdens ungdomar får sommarjobb

på gården, något som framhölls

när Sofia i våras fick Norra Skogsägarnas

utvecklingspris.

I motiveringen konstateras också att hon

”på ett föredömligt sätt har visat en fastighets

utvecklingsmöjligheter”.

ÄVEN OM ALLA besökarna

var en positiv överraskning

är det ingen

slump att det gått bra.

Sofia är sjunde generationen

på gården med 140 hektar skog och

23 mjölkkor.

Maken, Kent, arbetar på bruket i Husum

och Sofia funderade på nya verksamheter

när hon tog över.

Döttrarna Signe och Sara var små, så det

där med sagor låg liksom i luften.

– En dag när jag gick med röjsågen tyckte

jag liksom skogen talade till mig och

Sofias tips för företaget

Här är några tips och erfarenheter från

Sofia till den som funderar på att

utveckla skogsgården med nya verksamheter.

Planera noga och låt det ta tid.

Besök och studera företag med

liknande verksamhet.

Lär dig företagande genom kurser

och studiecirklar.

Ta hjälp där det behövs med bokföring

och liknande. Låt inte pappersarbetet

ta kraften från kreativa idéer.

förmedlade visionen om Källarbackens

saga.

Därefter gick hon systematiskt tillväga.

– Jag besökte julmarknader och andra

anläggningar, samlade tidningsklipp och

gick kurser. De handlade om att driva företag,

livsmedelshantering, alkoholhantering

och en hel del därtill.

Med all den nya kunskapen i bagaget

gjorde hon en affärsplan.

VI SKOGSÄGARE 4/12


Sofia Olsson

framför pepparkakshuset,

Hans

och Greta är

inte långt borta.

Det gäller att hålla ögonen

öppna, plötsligt möter vi

en liten sagofigur bland

blåbärsriset.

VI SKOGSÄGARE 4/12

Sidensjö

En flicka från sagornas värld.

RESULTATET ÄR Källarbackens saga

som berättas längs en 500 meter lång

skogsstig kantad av figurer från sagans

värld.

Här möter vi Hans och Greta, Rödluvan,

Bockarna Bruse och andra mytiska gestalter

som tittar fram i skogsgläntornas kulisser

som Sofia byggt upp med fantasi, finurlighet

och en del praktisk hjälp från byns

snickeri.

Inträdet är 40 respektive 60 kronor. Förra

året kom över 5 000 besökare och i år räknar

Sofia med ännu fler när hon summerar

säsongen. Omsättningen fördelar sig ganska

jämnt mellan kaféet och sagostigen.

– Besökarna är i alla åldrar. Jag minns

med särskild värme en 88-årig tant med

rullator och foppatofflor. Hon kom med

barn och barnbarn. Jag pratade med henne

men insåg att hon inte förstod. Då gick det

upp för mig att hon var döv. Eftersom jag

kan teckenspråk hade vi ett långt samtal

om skogen. Det kändes bra och var ett av

många fina möten.

OCH UTVECKLINGEN fortsätter.

– Det är ett levande projekt. Jag lägger

till en del nya sagor och planerar för att

servera lokal mat från den här gården och

grannarna.

– Jag får också fundera på arbetsbelastningen.

Det här är väldigt roligt och känslomässigt

tar det mycket kraft. Det är viktigt

att få lite distans och se sig själv utifrån

som företagare för att få kraft att utveckla

gården vidare.

39


JAKT


Modern utrustning har förändrat jakten

De senaste 20 åren har

det dykt upp massor med

högteknologiska prylar

inom jakt.

Text och foto: Sture Markström

UTVECKLINGEN:

å 1960-talet monterades kikarsiktet

fast på de flesta kulvapen. Gubbarna

började plötsligt träffa älgarna.

På 1970-talet blev det allt vanligare med

kommunikationsradion i skogen, framförallt

i samband med älgjakt. De var stora

som tegelstenar,

som sattes

i särskilda

hölster på

bröstet så att

jägaren blev

framtung.

På 1980-talet

tillverkades

de första

jaktkläderna

med Goretex

i fodret. Flera

av dessa plagg

var inte helt lyckade. De läckte i sömmarna

och många tvekade över det högteknologiska

materialets förmåga att hålla emot

vätan.

1960-talet: Kikarsikte.

1970-talet: Kommunikationsradio.

1980-talet: Specialkläder.

1990-talet: Pryltrend,

hundpejl.

2000-talet: Gps.

PÅ 1990-TALET BLEV friluftsliv trendigt.

Massor med nya prylar tillverkades

för äventyr och extremsport. Inte minst

kom det allt mer praktiska friluftskläder,

några av dem anpassades särskilt för jägare.

Prylarna blev också lättare. Friluftsköket

var inte längre en stor tung klump

på något kilo. Plötsligt vägde ett gaskök

bara några gram och fick plats i handflatan

sedan det vikits ihop.

På 1990-talet fick också hundpejlen sitt

verkliga genombrott. Jägarna tvingades

inte längre sitta i timtal och vänta på jakthunden

som vägrade sluta skälla på älgen.

Framför allt behövde inte hundägaren

köra hundratals mil längs skogsbilvägarna

och oroligt leta efter hunden som försvunnit.

Om jakthunden förolyckades kunde de

snabbt pejla in den och konstatera familjemedlemmens

tragiska öde.

PÅ 2000-TALET HAR utvecklingen

fortsatt. I dag behöver ingen längre gå

vilse. Med en gps-mottagare i handen och

satelliter i rymden hittar även de som har

sämst orienteringsförmågan rätt genom

de snårigaste skogarna.

Dessutom har jakthundarna utrustats

med gps-pejlar så att du kan se var på kartan

både du och din jakthund befinner

dig.

Kvaliteten på vapen skiftar visserligen

rejält, men de bästa vapnen i dag är många

gånger mycket bättre än gamla tiders vapen.

De är lättare att plocka isär och rengöra.

Många väljer också underhållsfria syntetkolvar

till sina vapen. Säkerhetsdetaljerna

är oftast tillförlitligare i dag. Ljuddämpare

på kulvapen minskar både rekylen

och räddar hörseln. En del hagelvapen

Fortsättning nästa sida


En beeper monterad på den stående

fågelhundens rygg gör att du hör var

hunden står om den är utom synhåll.

En del är utrustade med hökljud vilket

gör att fåglarna trycker bättre.

Med

den nya

gps-pejlen

Garmin Astro

320 går det att se

var upp till 10 hundar

och hundförare

befinner sig

under en

jakt.

Sture

Markström.


Det finns saker som jämt

bör finnas i packningen

oavsett vilken jakt det gäller.

Här är en lista på prylar

som vår reporter Sture

Markström alltid stoppar

ner i jaktryggsäcken.

✔ KOMPASS är till ovärderlig hjälp en

dimmig jaktdag när batterierna i

gps-mottagaren plötsligt tagit slut.

✔ STORMTÄNDARE klarar att hålla

lågan vid liv även när det blåser hårt,

men ta ändå med en ask tändstickor

och lite ”fusknäver” ifall det skulle vara

extra svårt att få fyr på brasan.

40

VI SKOGSÄGARE 4/12


Elektroniska hörselpluggar formgjuts

efter jägarens öra. De fungerar ungefär

som en hörapparat, men kraftigt buller

dämpas bort.

Små och lätta

Led-lampor

monterade på

bösspipan är till

stor hjälp vid

eftersöket.

Fler heta jaktprylar på nästa sida


✔ YXA är ett förträffligt verktyg när

du ska göra upp eld. Den behöver inte

vara stor. Huvudsaken är att den klarar

av att klyva lite torr ved. Det finns

särskilda jägaryxor med flånacke i

jaktbutiken.

✔ SOTPANNA som kan ställas på

öppen eld är ett enkelt redskap för att

VI SKOGSÄGARE 4/12

både koka kaffe

och soppa. En

liten stekpanna

väger inte

heller särskilt

mycket. Om det

Sotpanna.

är fjällterräng

och ont om ved hänger även ett litet

stormkök med i ryggsäcken. Kåsa och

bestick är förstås en självklarhet i

sammanhanget.

✔ KNIV har alla jägare nytta av och

ska finnas med i ryggsäcken eller

byxfickan. Gärna en fällkniv med fler

funktioner eller ett multiverktyg så att

du till exempel kan skruva åt en skruv

på vapnet.

Fortsättning nästa sida


41


Fortsättning:

Modern

utrustning har

förändrat jakten

Halvautomaten Beretta A400 har syntetisk kolv. Hagelvapnet

har rekyldämpningssystemet Kick Off Mega inbyggt i kolven.

JAKT

är utrustade med effektiva rekyldämpare.

Hörselskydden har också utvecklats till

det bättre. Aktiva hörselkåpor med inbyggd

jaktradio är en av de senaste nyheterna.

DESSUTOM FINNS DET i dag elektroniska

hörselpluggar som formgjuts efter

ditt öra. De fungerar ungefär som en hörapparat,

men när ljudet från ett skott närmar

sig 100 decibel dämpas det automatiskt

ned på samma sätt som hos aktiva

hörselkåpor.

I jämförelse med aktiva hörselkåpor har

hörselpluggarna två väsentliga fördelar, du

blir inte svettig runt öronen en varm jaktdag

och genom att örats form inte döljs

under kåpor är det lättare att höra från vilken

riktning ljud kommer. Det går även att

koppla jaktradion till hörselpluggarna med

hjälp av en blåtandsslinga.

JAKTKÄDERNA KAN ANPASSAS till

just den jakt du ska bedriva. Om du ska

sitta på pass finns det lätta dunjackor som

gör att du behåller värmen. Skulle du trots

allt frysa om fötterna finns det elektroniska

värmesulor till kängorna.

Hundförarkläderna är lätta, stryktåliga

och tål väta. Underställ i merinoull gör att

kläderna inte stinker alltför mycket svett

när jaktlaget samlas för lunch i jaktstugan.

MÅNGA MENAR OCKSÅ att en del

jaktprylar gör att djuren inte längre har en

chans. Med gps-pejl går det att se var både

hundar och skyttar befinner sig under

en drevjakt. Det gör det lättare att stänga

igen eventuella luckor där viltet kan smita

ut.

Viltkameror gör att du kan se vid vilket

klockslag djuren kommer ut ur skogen för

att äta. Det gäller bara att sätta sig på passet

vid rätt tid för att fälla viltet.

Lasermätare gör att skytten snabbt kan

ta rätt på hur långt det är fram till viltet

och sedan korrigera så att kulan sitter mitt

i prick. Vi får väl hoppas att nästa pryl

inte blir målsökande ammunition.

Kevlarskydd och gps-pejl är moderna prylar som allt fler utrustar sina jakthundar med

inför vildsvinsjakten. GPS-pejlen håller koll på var både jägaren och hunden befinner sig.

Swarovski har kommit med en ny och

förbättrad generation av kikarsikten i

serien Z6. Priset ligger från cirka 15 000

kronor upp till 20 000 kronor beroende

på modell i serien.

Ett knapptryck

på handvärmaren

och någon minut

senare är det nytt

liv i de köldstela

fingrarna.

42

Fortsättning:


✔ TORRT OMBYTE. Det går förstås

inte att ta med sig mycket kläder, men

torra vantar och torra sockor är

viktiga ombytesplagg. En Goretexsocka

att dra utanpå den vanliga

sockan är bra om kängan är blöt på

insidan.

✔ DUNJACKA är ett perfekt plagg

när det är dags att ta rast efter en

lång vandring. I dag finns det lätta och

små dunjackor, komprimerade är de

inte större än en knytnäve och de

håller effektivt kvar värmen i kroppen.

✔ KOPPEL är bra att ha i ryggsäcken

även om du inte har en egen hund.

Plötsligt kan det bli nödvändigt koppla

någon annans hund. Om du behöver

så kan kopplet också användas som

rep.

✔ AMMUNITION är förstås en

nödvändighet vid jakt, men ack så

många gånger jägare glömt den

hemma. Håll ammunitionen torr och

ren i en plastask.

VI SKOGSÄGARE 4/12


Katalogbeställning dygnet runt:

019-304325

www.nimaab.se

50st användarkoder

Ny

katalog!

292 sidor

WX10

Kolla in vår hemsida:

www.nimaab.se

8220:–

5280:–

Flaktank Carry 440 & 220lit

Kompletta med dieselpumpar, slangar m.m. Nima har

ett brett sortiment av olika bränslepumpar med tillbehör.

20%

rabatt

Cube 56

56 l/min 3580:–

Dieselpumpar 12 & 24V

pris från 940:–

Cube 70MC

70 l/min 9996:–

Pumpset

Panther

56 l/min

2120:–

WB20XT

Honda vattenpumpar

WX10 130lit/min 3756:–

WX15 240lit/min 4920:–

WB20XT 600lit/min 4540:–

WB30XT 1100lit/min 5420:–

WH15X 400lit/min 6220:–

WH20X 500lit/min 7196:–

MXS 3.6 Batteri 7–75Ah Max 3,6A 595:–

MXS 5.0 Batteri 12–110Ah Max 5A 695:–

MXS 7.0 Batteri 14–150Ah Max 7A 1495:–

MXS 25 Batteri 40–500Ah Max 25A 2995:–

Trädfällriktare

Mod I+ 2672:–

Mod II 3104:–

Mod III 3960:–

Dragsaxar

Greppvidder

21cm 420:–

26cm 560:–

September t.o.m.

oktober lämnar vi 20%

rabatt på Henderson.

MAXI EIA XRT


MAXI EIA XRT

10-pack

200hål 20 96:–/st 84:–/st

200hål 25 96:–/st 84:–/st

225hål 20 100:–/st 88:–/st

225hål 25 100:–/st 88:–/st

Ventilerad storsäck

1,5m 3 1000kg

1001001504 + 4st lyft/

4st tömnings-


6:1.

30st 108:–/st

ord. pris 120:–/st

1260:–

Vedsäck för SJ–

och Hydropall


Säck til SJ/Europall 10-pack 18:–/st

Hel bal 200st

16:–/st

Säck til Hydropall 10-pack 20:–/st

Hel bal 200st

18:–/st

140:–

Slåtterbalk

Nima 870

Briggs &

Stratton 5hk.

Klippbredd

87cm.

6980:–

Slåtterbalk Nima P70

Briggs & Stratton

190cc. Tre växlar

framåt, två

ba kåt. Klippbredd

102cm.

ESM-knivar. Luftgummi

hjul 15”.

Stort tillbehörsprogram.

Snö blad,

bakmonterad

jordfräs, gräsklippare

m.m.

13400:–

Vakuumpackar

2240:–

Sågskyddskänga

Stl. 40–47.


Jet-Fit för två trådar 304:–

Jet-Fit för fyra trådar 392:–

Levereras med adapterbrickor

och trådar.

Vakuumpackar

596:– 520:–




och värme.

T-Shirt


Bekväm och slitstark.

Köttkvarnar

1-fas 230V

MR9 1 hk 250kg/h 3380:–

MR10 1,5 hk 400kg/h 4320:–

Alice Automatic

3780:–

Maxima Auto

Dubbla vakuumpumpar.

Påsar, 50st 2029cm 148:–

Påsar, 50st 3040cm 260:–

2st rullar, 6m20cm 124:–

2st rullar, 6m30cm 148:–

4st rullar, 6m15cm 212:–

Nima Maskinteknik AB

Box 1505, 701 15 Örebro

Butik: Gryts ind. omr. Örebro

Pris ex moms Fraktfritt över 2400:–

Order 019-30 43 20

Växel 019-30 43 00

Fax 019-36 16 97

www.nimaab.se


DEBATT


Lagom till jaktstarten har vi fått ett par

debattinlägg om älgar.




roblemen med betesskador kan

tyckas enkla att lösa då markägarna

själva sitter på jakträtten och möjligheten

att beskatta viltstammarna till en

lämplig nivå. I praktiken är det nu inte

så enkelt eftersom djuren rör sig över

större områden. Sedan finns det en uppsjö

av andra orsaker som försvårar en

fungerande viltförvaltning:

Snåriga lagar och regler, jakttider,

byrå kratiska myndigheter, svårigheter

att påverka beslut om avskjutnings nivåer,

oseriösa och oengagerade markägare

samt att markägare och jägare inte alltid

är samma personer.



esultatet av 30 års dålig älgförvaltning

är sönderbetade skogar och

små älgar – ponnyälgar med minskade

slaktvikter.

Även om älgarnas antal minskat rejält

jämfört med 1980-talets så är de fortfarande

fler än vad naturlig foderproduktion

klarar.

I SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS

kursbok Älgen, andra upplagan, tryckår

1975, kan man läsa om älgens utveckling:

”När kalven föds väger den 10 till 17 kg.

Efter ca en månad har vikten fördubblats

och i oktober är normalvikten omkring 150

kg... Slaktvikten utgör vanligtsvis drygt

hälften av levandevikten.”

Studerar vi utvecklingen av slaktvikter på

kalvar och fjolingar från 1980-talets slut och

framåt så vet vi att slaktvikterna har gått ner

rejält. Om vi skjuter en kalv som väger 60

kg i slaktvikt men utgår från att den borde

ha vägt 80 kg så har den förenklat uttryckt

förlorat 25 procent av sin slaktvikt.

Foto: Imago Stock&people

Forskning visar

att även hjortar och

rådjur får minskad

kroppsutveckling

om det blir brist på

foder. Eller låt oss

kalla det för stor

beteskonkurrens.

Markägare har

ingen anledning att

acceptera misskötta

Olle Granath.

viltstammar. Dessa

borde inte heller vara

till glädje för riktiga jägare. De som bedömer

jakt efter antal skotttillfällen kanske

tycker att det är acceptabelt.

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET,

SOM säger sig ha samhällets uppdrag att

förvalta vilt, måste kliva fram och bestämma

sig för om organisationen vill ha

ponnyälgar eller ej. Svenska Jägarföerbundets

representanter har i dessa frågor

varit märkligt tysta under flera decennier.

Markägarna likaså, tyvärr.

Är älgkalvarnas slaktvikt under 60 kg är

det kris. Väger de mellan 60–70 kg är läget

instabilt och icke godkänt. När kalvarnas

medelslaktvikt är 70 kg och uppåt har det

gått åt rätt håll.

Nog ska vi väl kunna föryngra med tall

på tallmark i framtiden och nog ska vi ha

älgar med kvalitet!

Olle Granath

JÄGARORGANISATIONER HAR

MED statens goda minne och kapital

tillåtits växa sig så starka och inflytelserika

att svaret på frågan om vem som

egentligen är jakträttsinnehavare har blivit

oklar. Snabbt förstår man att en enskild

markägares röst liknar den skeppsbrutnes

rop i en storm på öppet hav.

Låt oss återgå till branschens större aktörer

och koncentrera oss på den största,

nämligen statliga Sveaskog. För att undvika

generaliseringar och sakfel koncentrerar

vi oss dessutom på Norrbotten.

Norrbotten har under ett helt decennium

lidit av oacceptabelt höga betesskador

av älg. Sveaskog äger nästan två

miljoner hektar skogsmark i Norrbotten

vilket gör dem till den enskilt största

markägaren – som naturligtvis gränsar

till många privata markägare.

För den som har Sveaskog som rågranne

är det bara att beklaga. Eftersom

Sveaskog inte gör nämnvärda framsteg

i att minska älgstammen på sina egna

marker så drabbas tusentals privata

markägare av älgar som väller in över

rågångarna och ställer till skador.

Sveaskog är helt enkelt Skogssveriges

värsta granne.

ATT INTE CERTIFIERINGSORGA-

NET FSC kritiserat Sveaskog vad gäller

deras misslyckade älgförvaltning är

en gåta med tanke på att den förlust älgbetningen

kommer att innebära i form

av förlorade arbetstillfällen och förlorade

skatte intäkter i glesbygden inte

harmoniserar med det sociala ansvar

man påstår sig vilja ta.

Sveaskog måste snabbt tvätta bort sin

statliga ineffektivitet och agera handlingskraftigt

i älgskadefrågan om man inte vill

fortsätta vara Sveriges värsta granne.

VI VET I dag att älgarna i södra Sverige

har kraftigt sänkta vikter jämfört med på

1970-talet och 1980-talet. Det finns knappast

någon anledning att acceptera detta.

Låt oss gemensamt anpassa älgstammen

samt stammar av rådjur och hjort till det

antal individer per markområde som gör

Nätverket mot viltskador

att vi verkligen kan kalla det adaptiv viltförvaltning.

Jonas Martén

44 VI SKOGSÄGARE 4/12


via WEBB



pren@lrfme040-601 64 03










2480


Skogsmarknaden

För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38

eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se

III

— —

Helautomatisk

Vedhantering!

Vedprocessor

Snabb - Säker - Effektiv

1m 3 /min

För broschyr

o information

Ny knivdesign

och nytt längdregleringssystem

Ny effektiv utmatningstransportör

Lågt effektbehov

Passar alla traktorer

Även lämplig

för sågytor

Lägg långved på inmatningstransportören.

Maskinen sköter

resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.

Allt medan du lägger på ny långved

Dahlberg Maskin AB

Tel 0612-503 62

NYHET!

Skogsplantor

Gran, tall, lärk m m

plantering, markberedning

o röjning

070-3991826

spar annonsen

Älgtrac och

Combitrac

Reservdelar och

service till din maskin

hittar du hos oss.

Komplett reservdelslager.

Snabba leveranser.

Bo Arnesson AB

680 60 SYSSLEBÄCK

070-399 17 00

PG 90 09 06-9

Astma- och Allergiförbundet

Box 49303, 100 29 Stockholm

www.astmaoallergiforbundet.se

Träbearbetning

DUAB

PT310

Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.

Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet.

Utmatningsbordet för rikthyveln fälls åt sidan vid planhyvling för god sikt och åtkomlighet.

Maskinen är utrustad med analog avläsning av den valda höjden på planbordet. Anhållet för

rikthyveln är justerbart 0-45 grader och låser i en kraftig stålkonstruktion för god stabilitet.

Vertikalfräs med tappsläde DUAB VF100

Med tiltningsbar fräs spindel, -5 till 30°. Stomme i kraftig stålkonstruktion,

stort arbetsbord i gjutjärn. Höjning och lutning av spindeln

sker via låsbara rattar, tydliga skalor visar inställning av spindeln.

Ställbara fräsanhåll med finjusteringsmöjlighet. Försedd med sid- och

nedhållare av arbetsstycket. Kraftig kullagrad tappsläde med anhåll och

excenterlåstving, stor rörelse av släden 800 mm. Motor med termiskt

motorskydd och nollspänningsutlösning. Reversibel rotationsriktning av

frässpindel via strömbrytare. Stort varvtalsregister från 1800-9000 varv/

minut. Levereras komplett med tappsläde, diverse nycklar samt manual.

Tekniska data:

Storlek arbetsbord 710x640 mm

Arbetshöjd 900 mm

Längd fräsanhåll, 2 st 360x120 mm

Storlek tappsläde 500x480 mm

Max åkrörelse tappsläde 530 mm

Spindeldiameter 30 mm

Vertikal rörelse spindel 100 mm

Spindel lutbar -5-30°

Max verktygsstorlek 200 mm

Max fräsdiameter i bord 200 mm

Spindelhastigheter

4 st 1800, 3000, 6000 & 9000 v/min

Motoreffekt 2,8 kW 3-fas 400 V 10.396:-

Vikt 202 kg

Tekniska data:

Rikthyvel

Höger/Vänster 170 mm

Motor 400 V 3 kW/4 hk Max hyvelbredd 410 mm Höj/Sänkbart 130 mm

Varvtal motor 2 860 rpm Max hyveldjup 5 mm Mått 460x200 mm

Kutterdiameter 95 mm Bordsstorlek 1600x440 mm

Varvtal kutter 4000 rpm Planhyvel

Dimensioner och vikt

Antal hyvelstål 4 st

Max hyvelbredd 410 mm Mått (lxbxh) 1600x890x890

410x30x3 mm

Max hyvelhöjd 220 mm mm

Diameter matningsrullar

40 mm

Bordsstorlek 750x410 mm 1680x770x1070 mm

Max hyveldjup 5 mm Förpackningsstorlek (lxbxh)

Matningshastighet 8 Långhålsborrsaggregat Vikt 440 kg

m/minut

Chuckkapacitet 16 mm Vikt med emballage 530 kg

Spånstos 100 mm

Slaglängd ut/in 130 mm

17.596:-

Slaglängd

DUAB ML392B

DUAB:s rejäla trefas plan och rikthyvel försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord

(riktbord och planbord),matarvalsar tillverkade i stål. Maskinen levereras med spånstos och

slipningsbara hyvelstål (3 st) i snabbstål. Planbordet höjes/sänkes med mittpelare till önskad

planhöjd. Höjden ställs in med manöverratt och graderad mm-skala.

Riktborden vikes vid planhyvling (se bild).

Tekniska data:

Max planhöjd 180 mm

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk

Max hyvlingsdjup 5 mm

Riktbord 1050x250 mm

Max arbetsbredd 250 mm

Planbord 600x250 mm

Mått (lxbxh) 1085x485x820 mm

Varvtal kutter 4000 rpm

Förpackningsstorlek (lxbxh)

Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm 1150x530x950 mm

Kutterdiameter 75 mm

Vikt 148 kg

Matarvalsdiameter 32 mm

Matningshastighet 8 m/min För fler modeller av Plan- och 5.700:-

Rikthyvlar - besök vår hemsida!

46

DUAB-produkter för industri, skolor, snickerier,

hantverkare, byggare, hemmaproffs etc.

PLAN- & RIKTHYVLAR

Tekniska Data:

Planhyvel

Motor 400 V 2,2kW/3 hk

Max Hyvelbredd 305 mm

Kutterdiameter 70 mm

Max Hyvelhöjd 200 mm

Varvtal kutter 5000 rpm

Max Hyveldjup 3 mm

Hyvelstål 3 st. (310X25x3 mm.) Bordsstorlek 605x330 mm

Matningshastighet 7m/min

Dimensioner & vikt

Spånstos 100 mm

Mått (lxbxh) 1300x565x750 mm

Rikthyvel

Vikt 175 kg

Max Hyvelbredd 310 mm

Vikt med emballage 223 kg

Max Hyveldjup 3 mm

Bordsstorlek 1205x312 mm

DUAB ML394Q med långhålsborrsbord

DUAB:s kraftiga professionella plan- och rikthyvel för såväl stycke- som serieproduktion med

vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. Fyra hyvelstål i kutter med

finjustering samt justerbart anhåll. Matning med mekanisk urkoppling, överbelastningsskydd

och nödstopp. Maskinen levereras med ett kraftigt långhålsborrsbord i gjutjärn som standard.

Precisionscirkelsåg

Fraktfritt!

Fraktfritt!

Obs! Samtliga priser i annonsen är exkl. moms!

9.596:-

TS 250

Precisioncirkelsåg industrimodell, med dragfunktion för

klinga. Bordet är av gjutjärn med spår för geringsutrustning.

Klingan är geringsbar samt höj/sänkbar. Justerbord av

aluminiumprofiler. Bordet är försett med teleskoparm.

Sågen levereras komplett med justerbord, teleskoparm,

klyvanhåll med mm-skala och geringsanhåll enligt bild.

250 mm HM-klinga ingår. Stativ av kraftig lakerad stålplåt.

Passar proffs som amatör.

DUAB MJ2325C

Precisionscirkelsåg med stomme i kraftig stålkonstruktion och

arbetsbord i gjutjärn. Sågklingan höjs- och sänks via skruvspindel

och ratt. Gering av sågklingan via gjutjärnsgejder och

ratt. I standardutrustningen ingår justerbord med kullagrad

släde, 2 st sidobord, bakre förlängningsbord, klyvanhåll,

geringsbart anhåll, spänntving, spånstos 100 mm. Klingskydd

med stos samt slang för anslutning till spånsug. Levereras

med sågklinga HM och diverse nycklar.

Tekniska Data:

Arbetsbord 800 x 560 mm

Bakre förlängningsbord 600 x 530 mm

Förlängningsbord högersida 610 x 800 mm

Total bordsyta 800 x 1117 mm

Justerbord 500 x 400 mm

Max klyvbredd 950 mm

Max åkrörelse justerbord 1220 mm

Max såghöjd vid 90º 75 mm

Max såghöjd vid 45º 60 mm

Sågklinga 254 x 30 x Z40

Varvtal sågklinga 4200v/min 9.700:-

Motoreffekt 3-fas 400V 2,2 kW

Vikt, netto 240 kg

DUAB-Huset

7.196:-

Tekniska data:

Motor 400V 2,5 kW

Diameter klinga 250 mm

Hastighet klinga 4000 rpm

Max sågdjup 45/90° 42/80 mm

Klingan justerbar 250 mm, längdled

Slaglängd justerbord 1250 mm

FRAKTFRITT Bordshöjd (Arbetshöjd) 900 mm

Spånstos 100 mm

Mått huvudbord 800x520 mm

Mått förlängningsbord 800x320 mm

Mått justerbord 600x410 mm

Vikt 169 kg

BANDSÅGAR

Fraktfritt!

KOMBIMASKINER

Bandsåg DUAB BAS 350

14” bandssåg. En rejäl kraftig såg som passar

de flesta behov. Stabilt utförande med kraftig

svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade

gummibelagda hjul i aluminium med dammtäta

kullager. Sågbord i gjutjärn, geringsbart

45°. Rejäla bladstyrningar (kullager).

Levereras med geringsanhåll, klyvanhåll,

stativ och sågblad. Sågen

är försedd med 100 mm

spånstos för utsug.

Tekniska data:

Motor 230 V 0,75 kW/ 1 hk

Max såghöjd 165 mm

Max sågdjup 345 mm

Längd sågblad 2490 mm

Bladhastighet 2 st 440/900 m/minut

Hjuldiameter 350 mm

Spånstos 100 mm

Sågbord geringsbart 45°

Bordsstorlek 400x548 mm

3.100:-

Totalhöjd 1710 mm

Vikt 70 kg

För fler modeller av Bandsågar

- besök vår hemsida!

Södra vägen 3, Mönsterås

Ordertel. 0499-143 19 Fax 0499-140 66

Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-14.30

Besök oss på internet: www.duabhuset.se

Med reservation för prisändringar p.g.a valutan och ev tryckfel!

Bandsåg DUAB HBS400

Kraftig trefas 400 volt bandsåg golvmodell

som passar de flesta behov.

Stabilt utförande, kraftig svetsad

stålkonstruktion. Välbalanserade

gummibelagda aluminiumgjutna hjul

med dammtäta kullager. Sågbord

i gjutjärn som är geringsbart 45°.

Kraftig anhåll med stabil låsning.

Bandsågen är utrustad med rejäl

bladstyrningsanordning

för stabil styrning

av sågbladet.

Tekniska data:

Motor 400 V 1,5 kW/2 hk

Max Såghöjd 200 mm

Max sågdjup 375 mm

Längd sågblad 2950 mm

Hjuldiameter 400 mm

Sågbord geringsbart 45°

Bordsstorlek 500x395 mm

Totalhöjd 1760 mm

5.900:- Vikt 137 kg

Vi lovar dig en prisvärd investering!

Tekniska data:

Plan & Rikthyvel

Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt

Hyvel bredd 250 mm

Planhöjd 180 mm

Riktbord 1050x250 mm

Planbord 600x250 mm

Matningshastighet 8 m/min

Varvtal kutter 4000 rpm

Hyvelstål antal 3 st

Kutterdiameter 75 mm

Köp era maskiner av oss till oslagbara priser. Egen import bäddar för rätt prisbild. Vi kan maskiner och ger

teknisk rådgivning, dimensionering samt utför montage och drifttagning av utrustningen. Vi har egen service

och reparationsverkstad samt tillhandahåller reservdelar, vilket borgar för god service även efter köp.

Matarvalsdiameter 32 mm

Max Hyvlingsdjup 2,5 mm

Såg

Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt

Varvtal 4050 rpm

Sågdjup 90° 65 mm

Sågdjup 45° 45 mm

Klinga diameter 250 mm

Bordsstorlek 1200x840

(1080) mm

Slaglängd justerbord 1400 mm

Fräs

Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt

Varvtal 3500/5500/7000 rpm

Spindel diameter 30 mm

Vertikal rörelse spindel 130 mm

Max verktygsstorlek diameter

140 mm

Max verktygsstorlek höjd 100 mm

Långhålsborrsbord

Chuckkapacitet 16 mm

Bordsstorlek 160x368 mm

Slaglängd

in/

ut 85 mm

Slaglängd Höger/vänster 140 mm

Max rörelse upp/ner 80 mm

Spänning 400 VAC

Ljudnivå


VEDPANNA

Molle

45 kW




Pris från 47 000:-

Moms och frakt tillkommer

Miljögodkänd

50 cm.

vedlängd

26.000:-

inkl moms

Mollepannan AB

Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs

Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,

fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se



RÅGÅNGSSTOLPEN MED MÅNGA

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN!

Dåligt markerade fastighetsgränser försvårar

och fördyrar allt arbete i

skogen. Se därför över och rusta upp

fastighetsgränserna nu, medan de

gamla markeringarna syns.

Perfekt som:

-Rågångsstolpe

-Markering av basväg

-Elstängselstolpe

-Snöstolpe

-Markering av

vandringsled

-Markering

av jaktpass

För mer

information

ring oss på

0371-510910

KEBAstolpen Original

KEBAstolpen Lite

Nyhet

KEBAstolpen

finns numera

i 2 utföranden.

KEBAstolpen Lite

Ny lättviktsstolpe i

glasfiberarmerad plast

som lätt kan bäras med

i skog och mark.

KEBAstolpen Original

En beprövad och rejäl

stolpe tillverkad i en

kombination av galvat

stål och plast.

Plan- & släntklippare

- en av marknadens kraftigaste!

Osma DHL finns i 160,

190 och 220 cm arbetsbredd.

Kanske inte billigast men bäst.

3 års garanti på slagorna. En universalmaskin

som används till ALLT.

Tel 0372-710 03,

070-215 50 96



Info och video på

www.lotico.se

Proffsverktyg från Pellenc

Selion stångsåg passar till

mycket inom skogsbruket. Att

röja i rätt tempo, göra bra stamval,

bra stamkvistning, inte

stressad av sågen. Röja utmed

åkerkanter o beten, göra körvägar

för lastbil o sko- t are.

Toppa tallar och lövträd

till viltbetningsmat.

I röjningar med långa

gångavstånd är denna elröjsåg

att föredra. Kraftfullt

litiumjon-batteri med lång

driftstid.

Tel. +46 (0)414-242 60

EN INVESTERING I RÄTT OCH

ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR

DU ALDRIG!

Stångsåg

Längder:

1.30, 2.0 och

3.0 meter.

Avgas-,

buller- och

vibrationsfri!

Markberedare

MB 50

Markberedare

MB 650

Har alla börjat

prat otydligt

Hörselskadades Riksförbund

08-457 55 00, www.hrf.se

Agne Eriksson AB

Medle 248 931 98 Skellefteå

Tel/fax 0910-77 03 11

www.agneeriksson.se

VI SKOGSÄGARE 4/12 47


Håll värmen!

Värmecentraler

kompletta 30 kW-2 MW inklusive bränsleförråd på 11-100 m 3

där du bestämmer modell och färgsättning efter din miljö.

Andra produkter:

Större matarbord

Längdtransportörer

Sorteringslinjer

Sågintag

Stockvändare

Hydraulaggregat

Automation

TIMMERMATARE

Från små timmermatare till stora anläggningar

Stockbord 15 ton

Pris 59 400:- exkl moms

Nyhet!

Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi.

Det självklara valet för dig som vill

ha frihet att välja bränsle.

Logcon Hortinorr ab

Logcon Eesti Oü

Tel 070-652 38 18

+372-566 144 05

www.logcon.se

SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING

Raka sågstockar som krokiga vedstockar.

Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek

SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED

info@logcon.se

Komplett med förråd

Bygga själv

Fjäderomrörare Den optimala

lösningen för dig som vill nyttja en



till 75 mm fraktioner! Kan byggas

in även i rektangulära eller runda

utrymmen. Vi hjälper till med att rita

upp din anläggning.

VETO 8

Brännaren med

större bränsleförråd,

8-11 m 3 Effekter

40-120 kW med

kraftig matarskruv

som går att förlänga

upp till 4 m från förrådet.

Matning med

fjäderomrörare.


Biobränslepannor

upp till 1 MW komplett

med automatisk

sotning, askurmatning,

cyklon, rök-


efter era önskemål

Ett urval av våra objekt:

Vi visar vägen...

till en lyckad försäljning!

Bo Pettersson

Uppsala

018-374 375

Lycksele - Vid Ume älv

Välskött skogsfastighet på totalt 256 ha.

Gårdscentrum vid Ume älv.

Björn Målsäter

Uppsala

018-374 375

Anders Nyhlén

Borås/Varberg

0320-395 20

Anders Nilsson

Hässleholm

0451-824 00

Mikael Rydén

Hässleholm

0451-824 00

Anders Jonsson

Lidköping

0510-604 10

Återförsäljare

FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18

GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40

JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservice AB 036-31 32 40

KALMAR FS Effektvärme AB 0480-47 33 86

KARLSTAD Solbergagård, 070-646 36 64

KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96

LINDESBERG Lindesbergs VVS AB 0581-836 40, Fax: 0581-808 80

LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58

LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60, 070-674 09 97

SUNDSVALL KA Driftteknik AB 0696-303 50

SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-34 01 97

ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89

VINGÅKER Ving BioEnergi Mälardalen AB 070-834 03 90, 070-642 40 12

VÄXJÖ STV i Växjö AB 070-325 82 05, 070-325 01 00

ÅRE Attacus Stål & Smide AB 0640-410 91

ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg HB 070-329 36 07

Tor Sigfridsson

Falköping

0515-72 16 30

Örjan Hansson

Jönköping

036-440 04 05

Gunnar Grenholm

Hudiksvall

0650-74 33 43

Johan von Arnold

Nyköping

0150-300 05

Specialisterna på jord och skog!

Bengt Folkesson

Ronneby

0457-178 35

PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG!

www.egendomsmaklarna.se

GENERALAGENT I SVERIGE

www.energiteknik.net

48

VI SKOGSÄGARE 4/12


Lotin


WWW.LOTIN.SE 0380-261 64

VEDELDARE

Kenjonugnen halverar din

vedförbrukning.

Passar till alla pannor.

Mer info ring 0621-107 55

Besök oss på

www.kenjonugnen.se

Vednätsäckar

till EUR pall, 40, 60 L

Prisex: 40 L packlåda

+

1 000 nätsäck 3 200:-

även storsäckar

Tel 0410-33 10 55

0708-40 11 33

www.ino-q.se

VERKTYG FÖR TRÄBEARBETNING

Huggknivar, hyvelstål, vändskär, sågklingor,

vedkapsklingor m m. Se en del av vårt utbud på

www.tole.se | Tolé Verktyg AB | Tel 0495-302 29

Ecosågen Twin 400 XL

Mobilt eller stationärt enmanssågverk

Inbyggt kantverk

Visas på Rättviks marknad

5 - 7 oktober

Din leverantör av trailers för

enterprenad, lantbruk och lastbil

www.sydprodukter.se

Skogsmaskintrailer

Längd 13 900 mm

Bredd 2 600 mm

Höjd 500 mm

Lastkapacitet 30 alt 35 ton

Styrande axlar

Fjäderassisterade ramper

Ny sågenhet!!

“Quattro”

4 sågklingor

Se Video på vår

NYA Se Video på HEMSIDA

vår hemsida

www.ecosagen.se

www.ecosagen.se

Tillbehör:

Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd

Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm

Tel 0499-102 41 070-244 75 40 www.ecosagen.se

Övre Ämnebodav. 39-30, 376 92 Svängsta

Tel. 0454-572 001

jonas.sydprodukter@telia.com


























































VI SKOGSÄGARE 4/12 49


Väggrindar och skyltar




RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE

COMBITRAC

Enkel transport i svår terräng

RH-Pusher

Trädfällriktare





NYHET!


För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller

Reipal AB

Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84

Utrustning för flis och spåneldning

Ett komplett system från skog till värme

Flis- och spåneldning med förugn är den

effektivaste och enklaste metoden att förbränna

träbränslen med varierande kvalité

20 kWh - 1 000 kWh

Begär broschyr

Besök oss

gärna!

AB JOHN ÖHREN


www.johnohren.se






















Hydraulisk drift.

Hondamotor.

Steglöst reglage

för riktning fram/bak.

Combitrac är en driftsäker och stabil maskin för dig som

behöver draghjälp under jakt eller annan transport.

Combitrac kan anpassas efter dina behov och önskemål.

JORD OCH SKOG!

Vill Ni vara säkra på att ligga i marknadens framkant och

ha en trygg och engagerad partner vid Er fastighetsaffär.

Välkomna att kontakta Skånegårdar AB!

Peter Olsson

Mikael Sjöberg

Skogsmästare

Lantmästare

peter@skanegardar.se mikael@skanegardar.se

0705-54 24 49 076-768 81 13

Huvudkontor: Lund 046-19 04 40

www.skanegardar.se

Hansatorpsvägen 6, 341 32 Ljungby | Tel. 0372-828 88

www.combitrac.se

www.viskogsagare.se

50

VI SKOGSÄGARE 4/12


TEMA

2012

Nr 5

19 okt

Nr 6

14 dec

Utbildning

Debattera MERA!!!

www.naturskogsbruk.se

HJO-BULTEN

Tel: 0142-422 00

0503-153 11

Fax: 0142-422 01

www.hjobulten.se

Gårdsarmatur

Byt ut din 125W kvicksilverlampa

mot en 20W Led-lampa

Ger ett likvärdigt ljus

Livslängd mer än 50 000 tim

220V. IP65. 50 mm rörfäste

Väggfäste 180:-

20W 1 990:- + moms och frakt

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78

www.nordled.se

Ring oss vid köp av traktorer,

maskiner eller griplastare

Skopor, pallgafflar och kranbommar

säljes till fördelaktiga priser.

Anders Bil & Maskin AB

Tel 0495-202 80, 070-606 12 23

www.anders-bilmaskinab.nu

Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant

VEDHANTERING

Gör jobbet lättare!

45 års erfarenhet av hanteringsutrustning.

Nu även småskalig hantering.

Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar.

Stegmatare, lagringsbord mm.

Succén från

Elmia Wood

Tel. 0502-175 40 Tel. 0502-175 Fax. 0502-145 40 21 Fax. 0502-145 21

www.ipab.se www.ipab.se info@ipab.se

info@ipab.se

n

Kontakta

Ronny

Gustavsson

Tel 08-588 367 97

ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se










Helikopter.nu

VEDFABRIKEN




Alltid lågt pris!



Tel 070-525 31 52, 0506-202 46

www.vedmaskiner.se

Mårten Bäck

Tel 08-588 367 38

Nya boggiband 400 - 750

Renovera

med Halvmånar

marten.back@lrfmedia.lrf.se

n

Markus Edlund

Myckelgensjö

0661-220 00

070-203 34 84

www.messmide.se

Broddsats

70 st

1 198:- inkl frakt Exkl moms

Vi har även lås, brodd och svetslänk

VI SKOGSÄGARE 4/12 51


NAMN &NYTT

Hittills är betongstommen

gjuten. Bilden

visar hur husen

förväntas se ut

när de är inflyttningsklara.



itt i Milano är arbetet i full gång

med att anlägga ett hektar skogsmark

på höjden.

Arkitekterna bakom den vertikala skogen

(Bosco verticale) ser det som början

på en flera liknande projekt.

Nu byggs hus i betong, 80 respektive 112

meter höga. Botanikerna har arbetat i ett

par år för att välja ut lämpliga träd, buskar

och markvegetation som tillsammans motsvarar

ett hektar skogsmark per hus.

Till fördelarna hör att växterna renar

luften från damm och skapar ett behagligt

mikroklimat, trädskuggan ger naturligt

solskydd och luftkonditionering.

Björn Sprängare kan

lägga ytterligare ett

uppdrag till sitt CV;

ordförande för Svenska

Jägareförbundet.

Han är dessutom

ordförande i Skogssällskapet

och har bland

annat varit vd för Modo

och Trygg-Hansa samt

ordförande för LKAB

och föreningen Skogen.

52

Ny jägarbas

Ny ordförande

för Svenska

Jägareförbundet

Björn

Sprängare.

Georg Strömbäck

har

hedrats för

sina många

uppfinningar

genom att

ha tilldelats

Föreningen

Skogens

utmärkelse

Silverkvisten.

Uppfinnare prisas

Georg Strömbäck i Sänkmyran utanför

Kalix funderar ständigt på nya uppfinningar

för skogsbruket.

Nyligen presenterades hans senaste

uppfinning, en markberedare som klarar

både högläggning och harvning och

dessutom sådd och skotning.

I samband med det tilldelades den

78-årige uppfinnaren Silverkvisten, vilket är

en av landets finaste utmärkelser i

Skogssverige.

Läkande groblad

En gammal klokskap för den som vistas i

naturen är att lägga ett grodblad på såret

för att bättra på läkningen. Forskarna har

nu bekräftat klokskapen och Muhammad

Zubair vid SLU i Alnarp arbetar på en

metod att utvinna bladens läkande

fenolämnen.


Att göra egen el är enkelt, men det finns

en del fallgropar på vägen. I en bok förklarar

Johan Ehrenberg grunderna på ett

lättbegripligt sätt, allt från vad watt är till

hur man monterar solfångare.

HAN PÅMINNER OCKSÅ om att alla

har rätt att få sin elmätare utbytt till en variant

som både mäter den el man köper

och den el man levererar ut på nätet från

det egna vindkraftverket eller solcellerna.

Det handlar om småskalig elproduktion.

Ehrenberg är mest entusiastisk över solcellerna,

även om vinden kan ge mer, förutsatt

att det blåser ordentligt. Dessutom visar

han av egen erfarenhet att alla vindkraftverk

långt ifrån håller vad de lovar.

Lagom till årets politikervecka på Gotland

gav LRF Skogsägarna ut en skrift

med det talande namnet ”Familjeskogsbruket

erbjuder hållbar framtid på och för

landet”.

På knappa 40 sidor görs ett svep över näringspolitiska

frågor, skogens betydelse,

historien och hur familjeskogsbruket kan

bidra till en bättre framtid.

JOHAN EHRENBERG DRIVER själv

en försökspark och säljer kraftverk. Det

var han som startade den radikala tidningen

ETC.

Målet då, precis som nu, var att förbättra

världen. I dag handlar det om miljövänlig

el. Boken

innehåller

mycket fakta,

varvat

med debattladdade

analyser

(exempelvis

hävdas

Familjeskogsbrukets fördelar

Ap(p)titlig möjlighet

Det finns mycket god mat i gårdsbutikerna,

problemet är att hitta dem.

En ny app till telefonen gör det enklare.

Appen heter Gårdsbutiker 2012 och finns

Boken har 200 sidor, ges ut

av ETC förlag och kostar 299

kronor.

att bilindustrin

bromsar

utvecklingen

av

elbilar för

att man då

förlorar

den lönsamma

reservdelsmarknaden).

I Vi Skogsägare nr 4/2011 fanns ett reportage

om småskalig el. Den och andra

nummer kan läsas på www.atl.nu/viskogsagare.

Enstaka exemplar

kan beställas

kostnadsfritt från

Pia Broberg på

LRF Skogsägarna,

pia.broberg@

skogsagarna.lrf.

se,

08–787 58 95.

till såväl Iphone som androidtelefoner.

Enligt den senaste noteringen finns det

782 gårdsbutiker över hela landet och fler

är på gång.

VI SKOGSÄGARE 4/12


fter det populära Sommarkrysset i

förra tidningen är det nu dags för

ett Juniorkryss.

I POTTEN FINNS tre cd-album. Det är

”Absolute Music 70”.

På två cd-skivor bjuds en musikkavalkad

med 43 låtar framförda av lika många

artister. Här får vi höra Pink, Laleh, Jennifer

Lopez, Ivi Adamou och många fler.

Det är bara att kryssa på, skicka in lösningarna

och hoppas på tur vid dragningen.

TIDNINGEN HAR VÄLDIGT många

duktiga och engagerade korsordslösare.

Det visar de många breven med lösningar

på korsordet i förra tidningen.

FÖLJANDE TRE PERSONER vann en

japansk kvistsåg från Silky:

Mikael Ögren, Gideå, Lennart Bohman,

Helsingborg och Per-Erik Andersson, Falun.

Följande tre personer vann en prenumeration

på Populär Historia; Ingrid Montell,

Alingsås, Håkan Ericsson, Åtvidaberg och

Saga Löfgren, Valdemarsvik.

VI GRATULERAR OCH lovar att återkomma

med fler korsord och nya vinstchanser!











































































































enast den 5 november vill vi ha er lös-

Skicka lösningen till:

ning.

Juniorkrysset

Vi Skogsägare

Stålbrandsgatan 5

214 46 Malmö





VI SKOGSÄGARE 4/12

53


KRÖNIKA




min gröna ungdom var jag i skogen

med min far och gallrade i ett blandbestånd

av gran och björk.

Detta var under den tid då det förespråkades

att allt löv skulle bort. Myndigheter,

rådgivare och skogsbolag var alla

överens och körde samma linje. Men min

far sa att ”vår Herre kommer att straffa

oss om vi inte sätter värde på björken”.

Det beståndet avverkade jag i slutet av

1990-talet och har föryngrat gran under

skärm av de på den tiden så förhatliga

björkarna. Det är detta tänkande som

skapat den stora variation och rikedom vi

har i våra enskilt ägda skogar.


Som jag ser det är vårt enskilda

skogsägande det mest hållbara och

ansvarstagande. Det har skapat ett rikt

och varierat skogslandskap. Den biologiska

mångfalden gynnas genom ett långsiktigt

tänkande och den variation vi har i

vårt brukande av vår skog.

Mångfalden bland brukarna är en styrka

i sig. Det ger variation och alla faller

inte in i ledet utan tänker självständigt,

precis som far när han insåg vikten av att

ta vara på björkarna. Den typen av skogsbruk

kan bara utvecklas positivt genom

en stark ägande- och brukningsrätt, tillsammans

med en politik som bygger på

frihet under ansvar.


Ett steg på den vägen är dialogprojektet

som Skogsstyrelsen, med Monika

Stridsman i spetsen, har satt i sjön.

Det fokuserar på att hitta gemensamma

målbilder för bra miljöhänsyn vid föryngringsavverkningar

och ett nytt system

för uppföljning och översyn av skogsvårdslagens

miljöparagraf (30§ SVL).

Det jag kan tycka är synd är att Naturskyddsföreningen

har hoppat av dialogprojektet

och därmed sin möjlighet att

vara med och utforma och ta ansvar för

det framtida sättet att bruka vår skog.


En annan sak som är viktig för både

produktionen och den biologiska mångfalden

är förvaltningen av våra klövviltstammar.

Här har vi inom familjeskogsbruket

har ett stort ansvar att engagera

oss och försöka göra något bra av möjligheten.

Det är en stor fördel att få med hela

älgstammen i förvaltningen och hitta en

balans mellan det naturgivna fodret och

antalet djur. Det behövs för att kunna

bibehålla produktion, miljö och fram för

allt den biologiska mångfalden.

Detta är ett stort gemensamt ansvar för

hela det svenska skogsbruket, miljörörelsen

och jägarna.


En annan positiv händelse under rubriken

”Frihet under ansvar” är de frivilliga

avsättningar inom familjeskogsbruket.

De visar sig hålla höga och allt värdefullare

naturvärden.

Vi kan känna oss stolta över vår insats!

Komet är en annan satsning som bygger

på frivillighet och fallit väl ut och

som jag hoppas kommer att permanentas

över hela vårt land i framtiden.


I debatten kritiseras det svenska skogsbruket

från en del håll, detta både på gott

och ont. Man ropar efter en ny skogspolitik

och hävdar att vi inom skogsbruket inte

tar vårt fulla ansvar.

En del kan säkert bli bättre, men likväl

känner jag att vi som familjeskogsägare

varit med och byggt upp stora ekonomiska,

ekologiska och sociala värden till

glädje för hela landet.

För att ha en fortsatt positiv utveckling

krävs att vi får ett fortsatt förtroende att

utveckla vår nuvarande skogsbruksmodell

”Frihet under ansvar”.

Jag ser fram emot en fortsatt saklig

diskussion för att föra denna för Sverige

så viktiga näring

framåt i en, för

alla, positiv riktning.

Detta genom

dialog och

samverkan på alla

håll och en

respekt för varandra.

Allt detta ser

jag kan ske under

nuvarande

skogslagstiftning.

Torgny

Hardselius

Ordförande Norra

Skogsägarna

54 VI SKOGSÄGARE 4/12


AS FORS MW

Marknadens mest sålda skogsvagn!

Vår 9- och 10-tons skogsvagn är marknadens mest

sålda skogsvagnar. Modellerna bygger på samma chassi

med den unikt följsamma vagnen på grund av ramstyrningens

konstruktion med styrningens ledpunkt

bakom grinden. Tack vare konstruktionen med kraftiga

stödben är det stabila och pålitliga vagnar med mindre

benägenhet att tippa. Skillnaderna mellan vagnsmodellerna

ligger främst kring däck och boogi där

10-tonsvagnen försetts med 500-hjul (mot 400-hjul på

9-tonsvagnen) och en något kraftfullare boogi.

Reglageval

Belysning

Broms

FARMA erbjuder marknadens bredaste

sortiment av reglage till din FARMA

kran. Vi har allt från en rad flerspaksalternativ,

el proportionalstyrning,

hydraulservo till vårt mesta sålda

reglage – el on/off reglage som är ett

lättviktspaket med en vikt på endast

10,5 kg.

Många önskar belysning på vagnen

men irriterar sig på de fasta lösningar

som marknaden erbjuder då dessa

oftast är i vägen i arbetet. Hos oss finner

du ett invikningsbart bakljus som

du enkelt fäller in och skyddar vid

arbetet. Samtliga modeller kan utrustas

men vissa kräver en förlängningsbanke.

I många länder är det ett lagkrav med

broms på skogsvagnar. FARMA erbjuder

för den som så önskar skiv- eller

trumbroms på två eller fyra hjul på

samtliga FARMA modeller. Till skillnad

mot skivbromsen kräver trumbromsen

regelbundet och noggrant rengöringsunderhåll.

Vi har marknadens bredaste tillbehörssortiment. Läs mer på www.forsmw.com.

Fabrik: E-mail: info@forsmw.com

www.forsmw.com

FARMA NORDEN AB

Information försäljning:

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.

Göran Carlsson 0224-774 40.

Teknisk support

och reservdelar:

011-165 770.

Alla priser exkl. moms och frakt.

Produkterna säljes via auktoriserade

återförsäljare för närmare information

se hemsida www.forsmw.com

Vi förbehåller oss rätten till ändringar av

specifi kationer samt pris utan föregående

information.


POSTTIDNING B

VI SKOGSÄGARE

Box 78

685 22 Torsby

Framgångsrik i skogen

Multiforest skogsvagnar och kranar underlättar din arbetsdag i skogen. Det breda

utbudet av modeller och kranar tillsammans med olika tillbehör och utrustnings-










Mångsidig accumulerande energigrip

som passar Multiforest kranar och

andra fabrikat. Kvistar och kapar

med samma aggregat!

trejon.se

Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Leksand 070-563 45 95, Borlänge 070-343 02 26, Hedemora 0225-125

70 Gotlands Län: Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län:

Falkenberg 0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands Län: Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda

0383-564 40, Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 Kalmars Län: Vimmerby 0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län:

Växjö 0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80 Skånes Län: Hässleholm 0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87,

Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Södermanlands Län: Södertälje 08-550 60 490, Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 0155-714 40 Uppsala Län:

Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmlands Län: Sunne 0565-135 10, Årjäng 0573-380 40, Karlstad 054-13 77 00,

Västerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-

52 78 70 Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands Län: Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda

0521-57 57 30, Uddevalla 0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Mellerud 0530-511 85, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 27/28, Skövde 0500-42

41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80 00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95

Följ oss:

More magazines by this user
Similar magazines