2 - ATL

atl.nu

2 - ATL

Nr 2

2013

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms













succé


Hur smidig vill du ha

din gallringsskotare

Minst plats tar förstås John Deere 810E. Ett annat mycket smidigt alternativ är

11-tonsskotaren 1010E i extra kort utförande. Det är en 1010E med den speci-




Ramlängden är densamma som i standardutförande. 12-tons lastkapacitet likaså.


Den yttre vändradien minskar nämligen med 7 procent och den inre med 10!

JohnDeere.se


ingår som en medlemsförmån i landets

fyra skogsägareföreningar tillsammans

med en bilaga från respektive förening.

Vid adressändring kontakta din

skogsägareförening:

Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna

www.sodra.se www.norra.se

0470-890 00 090-15 67 00

INNEHÅLL Nummer

2 2013

Nästa nummer utkommer den 31 maj

Skogsägarna Norrskog Mellanskog

www. norrskog.se www.mellanskog.se

0612-71 87 00 010-482 80 00

REDAKTION

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Pär Fornling

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö

Telefon: 040-92 25 55

Fax: 040-601 64 49

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se

Redigeringsansvarig:

Anne-Charlotte Morgan

Telefon: 040-601 64 89

E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se

ANNONS

Claes Kullman, 040-601 63 03

claes.kullman@lrfmedia.lrf.se

Marianne Månsson, 040-601 64 31

marianne.mansson@lrfmedia.lrf.se

Roger Mattsson, 08-588 368 25

roger.mattsson@lrfmedia.lrf.se

Eftertext/skogsmarknaden:

Ronny Gustavsson, 08-588 367 97

Mårten Bäck, 08-588 367 38

marten.back@lrfmedia.lrf.se

Annonsmaterial:

annons.visk@lrfmedia.lrf.se

Box 6044, 200 11 Malmö

PRENUMERATION

Telefon: 040-601 64 93

Fax: 040-601 63 55

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se

Prenumerationspris helår

(6 nummer) 295 kronor inkl moms

Lösnummer 55 kronor inkl moms

REDAKTIONSRÅD

Per Bengtsson, Christina Fenyö, Erik

Jonsson, Marianne Eriksson, Gunilla

Kjellsson, Karin Vestlund-Ekerby, Mia

Boman och Jenny Spets Woyarskij.

Hemsida: www.atl.nu/skog

i samarbete med tidningen ATL.

För ej beställt material ansvaras ej.

Vi Skogsägare produceras av LRF

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.

TS-upplaga 2011: 97 900

Tryck: Forssa Print, Finland

Repro: LRF Media AB, Malmö

441 428

TRYCKSAK

5 LEDARE: Familjeskogsbruket bör sätta

sin egen dagordning.

6 PROFILEN: Oro för miljömålsberedningen.

9 NÄRINGSPOLITIK: Onödig brådska

att ändra skogsvårdslagen.

12 SKOGSSKÖTSEL: Tips om röjning.

14 TIPS: Massor av tips för att underhålla

motorsågen och röjsågen.

20 SKOGSGÅRDEN: Unga företagare

hittar nya verksamheter.

23 SKOGSVÅRD: Återför aska i bra

granskog.

18 EKONOMI: Höj värdet på skogsgården.

25 MARKNAD:

Nedläggningar påverkar massavedsmarknaden.

Ljusning för råvaran på sikt.

VEDFÖRSÄLJNINGEN från

den egna skogsgården blev början

på en mycket större affär för

Carita och Håkan Andersson.

Sidan 20

28 FÖRÄDLING: Bra

sits för trä.

32 MILJÖ: Kritik från

Naturskyddsföreningen.

34 SKOGSSKÖTSEL:

Ta vara på lövskogen.

38 FORSKNING: Poppel

till norra Sverige.

40 SKOGSSKÖTSEL:

Lönande att röja.

Ta vara på björken

och få granen på köpet.

44 TEKNIK: Kameran kollar huset.

MATS BLOM-

BERG – en

profil i näringspolitiken.

Sidan 6

46 SKOGSGÅRDEN: Förädlar skogen till

möbler.

53 NAMN & NYTT: Då kom modellen.

54 KRÖNIKAN: Visa träfi berns möjligheter.



1 års fast ränta

2,20 %

2013-02-25










lansforsakringar.se/lantbruk

Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag,

alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.


Palms är Europas ledande skogsvagnstillverkare och har modeller från 5 m/8 ton till 8,4 m/14 ton.

SPARA-RYGGEN-KAMPANJ

Hydraulservo är ett lätt och mycket smidigt paket. Det är lättmanövrerat med utmärkt precision och ergonomi.

Vikt endast ca. 3 kg. Sparar din rygg!

Hydraulservo fungerar på Palms skogskranar P625 till och med P680.

Hydraulservo, pris vid köp av nytt Palms skogsekipage: 14.900:- (24.900)

Pris: 14.900:-

Farmi flishugg CH260HFEL

Bästa priset på energiflis fixar du själv!

Förmodligen Sveriges mest sålda fl ishugg.

Dubbla huggskivor. Inmatningsöppning 26 x 32 cm.

Varvtalsvakt, kvistbrytare samt tratt för kranmatning.

Pris: ........................119.900:-

Farmi 180F med enkel huggskiva och manuell matning

är ett prisvärt alternativ för landskapsvård. Producerar

högkvalitativt fl is. Klarar trädstammar upp till 18 cm.

Pris: ......................................................... 36.000:-

Besök oss på Facebook och Youtube!

Hitta din närmaste återförsäljare på nordfarm.se


icket för att mingla på en fest är göra

precis tvärtom. Luta armbågen mot

spiselkransen för att med en gin & tonic

i handen lugnt stå still och vänta på att övriga

gäster ansluter sig.

Minglandet kan annars vara rätt jobbigt, speciellt

om man är dåligt bekant med omgivningen. Det

är lätt att gå runt alldeles för mycket, bli svettig

och smått nervös rotera från grupp till grupp utan

att slappna av tillräckligt för att komma in i något

samtal.

Den som lugnt och värdigt väntar vid spiselkransen

får oftast en grupp av andra minglare

kring sig. Det där är en erfarenhet som kan

komma till glädje i flera sammanhang.

HELA SKOGSNÄRINGEN OCH inte minst

familjeskogsbruket frestas att mingla runt lite väl

frenetiskt i stället för att stanna upp och själva

sätta agendan, vilket i sin tur inger respekt och

intresse hos andra gäster.

Snackisen på mingel-festen har länge varit

biologisk mångfald. Det är ett intressant och

angeläget ämne, speciellt efter den produktionsinriktade

skogspolitiken som gällde tidigare (1978

års beslut).

Men utan riktig eftertanke och övertygelse i

hjärtat har skogsbruket minglat runt för att komma

till tals med olika grupper.

På sätt och vis var det samma sak, fast tvärtom,

när privatskogsbruket, några årtionden tidigare,

drogs in i kampanjen mot lövskog med alla tänkbara

medel, inklusive hormoslyr. Hjärtat var aldrig riktigt

med. Någon annan satte dagordningen.

FÖR ATT SAKER och ting ska bli riktigt bra

måste det finnas en inre övertygelse. Naturligtvis

måste man förhålla sig till lagar och regler i

samhället, men i stället för att följsamt lägga all

energi på att mingla runt är det klokt bromsa upp,

fundera över vad som fyller hjärtat och formulera

dagordningen. Det finns en del sådana frågor och

fler lurar runt hörnet.

Vattnet är ett exempel där familjeskogsbruket

tagit initiativet med boken ”Skogens vatten” och

allt som följer i dess spår. Ingen vill ha körskador

och livet i bäckarna ligger nära

både skogsägare och allmänhet.

På så sätt hakar frågan in

på ”sociala värden”.

Det handlar kort och gott om att det ska vara

trevligt att vistas i skogen, inte i första hand för

lavar och insekter utan för människor.

I FÖRRA TIDNINGEN skrev vi om

konstnären och skogsägaren Eva Magnusson.

Många läsare hörde av sig och kände igen sig

i hennes önskan att lyfta fram estetiken i skogen.

Det handlar om att med relativt små medel göra

det lite trevligare. Att fundera över hur ett hygge

ser ut för det mänskliga ögat och visa omsorg om

detaljerna i en ganska ordinär produktionsskog.

Det finns alla möjligheter att ta initiativet och

sätta dagordningen. Om inte är det någon annan

som gör det, då vet man inte hur det slutar.

Skogen värderas högt av allmänheten, men

skogsbruket ligger betydligt sämre till än vad vi

i näringen gärna hoppas och tror.

I stället för onödiga konflikter finns all

anledning att ta vara på vännerna.

Kulturvärden är en annan fråga som borde ligga

nära familjeskogsbruket. Många känner sorg

i hjärtat när markberedaren brusar in i ett

bronsåldersröse eller då torpgrunder raseras.

LÄS GÄRNA INTERVJUN med

Naturskyddsföreningens företrädare längre

fram i tidningen. De förtjänar respekt för

sitt arbete och för att framgångsrikt,

utifrån sin övertygelse,

lyckas sätta dagordningen.

Men inget talar för att skogsbruket

någonsin kommer helt

överens med SNF.

Att en smula nervöst

försöka armbåga sig fram

i minglet är måttligt

framgångrikt. Dialogen

har mycket bättre

förutsättningar att

lyckas om man utgår

från sin egna ärliga

övertygelse och står still

vid spiselkransen.

Pär Fornling, Chefredaktör

LEDAREN

VI SKOGSÄGARE 2/13


PROFILEN



Även om nya stridsfrågor

seglar upp har

myndigheternas attityd

förbättrats. Det menar

en av veteranerna i det

näringspolitiska arbetet.

Text & foto: Pär Fornling

är är tre bilder av Mats Blomberg:

I publikhavet på Sweden Rock

Festival, där han hängivet rör sig

till den tunga musiken från Europe på

scenen.

Vilt skrikande från avbytarbåset en

mörk och kall höstkväll med Elitfyra-laget

Kalmar AIK på planen.

Ett engagerat möte vid ett vattendrag

i skogen där han förklarar för politikerna

varför alla vinner på skogsägarnas frihet

under ansvar.

VI MÖTER MATS Blomberg i den senare

rollen, som näringspolitisk handläggare

på Södra, men det ligger nära till hands att

också snegla lite på rockmusiken och fotbollen.

Eftersom han gång på gång återkommer

till hur viktigt det är att arbeta tillsammans

med medlemmarna och de förtroendevalda

känns det naturligt att träffas hos

Mats Löfgren som är ordförande i skogsbruksområdet.

– Jag informerar och utbildar de förtroendevalda

som gör mycket av arbetet i

kontakten med medlemmar, politiker och

tjänstemän på myndigheterna, säger Mats

Blomberg.

Han framhåller att arbetssättet passar

honom bra eftersom han är ”kooperatör i

själ och hjärta” och tror på samverkan och

betydelsen av en demokratisk organisation.

– Det handlar om att arbeta tillsammans

för att få gemensam styrka.

Vad är den viktigaste frågan just nu

– Det som oroar mig mest är miljömålsberedningens

förslag.

Varför

– Vi riskerar att få nya detaljregler i

skogsbruket. Det vore olyckligt. Moroten

för att få människor engagerade är att de

får vara delaktiga i besluten. Att försöka

driva fram bättre miljövård genom att slå

lagboken i huvudet på folk är kontraproduktivt.

Då förlorar man det frivilliga

engagemanget som betyder mycket för de

här frågorna.

Vad är alternativet

– Under 1,5 år har Skogsstyrelsen haft

ett så kallat dialogprojekt om god miljöhänsyn

i skogen. Vi från näringen har varit

med och formulerat en tydligare målbild

för skogsbruket. Rimligen borde det arbetet

synkroniseras ihop med miljömålsberedningen.

Vilket betyg ger du dialogprojektet på

en femgradig skala

– En klar femma. Jag har suttit med i två

av de sex arbetsgrupperna och det har varit

mycket bra. Vi vinner på ett gemensamt

synsätt. Nu ska det bli verkstad av arbetet.

Under slutet av året är det dags att omsätta

alla målbilder i handledningar och instruktioner.

Ett problem som miljömålsberedningen

vill lösa är att dagens lag är otydlig.

– Jag kan hålla med om problemet. Det

är inte helt lätt att säga vad skogsvårdslagen

kräver i form av miljöhänsyn, men just det

arbetar vi med i dialogprojektet. Det behövs

inga dramatiska förändringar av

skogsvårdslagen.

Vari ligger dramatiken

– I dag finns ett regelverk i form av föreskrifter

och allmänna råd som kan förtydligas,

anpassas och förbättras i takt med

ny kunskap. Att överföra regelverket till en

förordning, som är ett förslag i miljömålsberedningen,

innebär en ny lagstiftning

som bara kan ändras genom politiska beslut.

Hur länge har du arbetat med näringspolitik


Moroten för att

få människor

engagerade är att de får

vara delaktiga i besluten.

– När jag började på Södra för snart 14

år sedan hade jag arbetat med liknande

frågor på LRF i Kalmar under tio år.

Vad är den största enskilda händelsen

under de 24 åren

– Den största upplevelsen för mig var

demonstrationen på Sergels torg efter stormen

Gudrun.

Har det blivit bättre med åren

– Det beror på frågorna. Jag tycker att

det finns en ökad förståelse för de äganderättsliga

frågorna hos myndigheterna. Det

visar sig inte minst i Kometprogrammet,

6 VI SKOGSÄGARE 2/13


Mats Blomberg

Namn: Mats Blomberg.

Ålder: 59 år

Familj: Hustrun Louise, som är psykolog och barnen: Viktor,

26, Charlotta, 24, och Maja, 14 år, och barnbarnet Disa, 3 år.

Karriär: Född i Hudiksvall och uppväxt i byn Näverkärret

utanför Lindesberg innan familjen flyttade tillbaks till

Hälsingland. Pappa var kronojägare på Domänverket vilket

inspirerade till utbildningen som skogsmästare. Några olika

anställningar, däribland på lantbruksnämnden i Härnösand

och Enköping kommun, ledde vidare till LRF i Kalmar 1988.

Därifrån var steget till Södra nära.

Fritid: Ordförande i Kalmar AIK, musik, helst bluesbaserad

hårdrock från 1970-talet, vilket också präglar vinyl samlingen,

jakt och sommarstugan i Hälsinglands skärgård.

Dröm: Att skaffa en egen skogsgård och ett minisågverk.

ÄLGAR och äganderätt är två av många saker som

diskuteras vid köksbordet hos Mats Löfgren, skogsägare

utanför Växjö. Äganderätten är nyckelfrågan som Mats

Löfgren lyfter fram och den nya älgförvaltningen är ett

av de områden där han är engagerad som förtroendevald

(ordförande i älgförvaltningsgruppen).

– Arbetet med den nya älgförvaltningen är en av de frågor

som engagerat oss mest under senare år. Hela skogsnäringen

har gått samman i gemensamma ställningstaganden

för att öka markägarnas inflytande. Det är bra

när vi kan arbeta över gränserna, säger Mats Blomberg.

Vad innebär det för skogsbruket

– Allmänheten som vistas i skogen vill

ha pelarsalar av relativt gammal men skött

skog. Vi kan bidra med att anpassa

skogsbruket genom mindre hyggen

och skärmställningar. Blir det kostsamma

åtgärder måste förstås skogsägaren

få ersättning. Det handlar också om att

förklara för allmänheten hur skogsbruket

fungerar. Jag tror att vi med relativt små

medel kan göra mycket för att få med oss

allmänheten och få mer förståelse för vad

vi gör i skogs bruket. Det anknyter till vattenfrågorna,

där vi gör mycket.

Vilket vatten tänker du på

– Alla skogsägarföreningarna arbetar

med vattenfrågorna. Tillsammans tog vi

fram boken om Skogens vatten och nu har

studiecirklarna börjat. Vi jobbar för att

minska körskadorna och tar in vattnet i

skogsbruksplanerna genom en blå målklassning.

Hur går det med studiecirklarna

– De är i igång. Målet är att 10 000

skogsägare ska ha deltagit i cirklar eller

studiedagar fram till år 2015.

där markägare erbjuder samhället skyddsvärd

mark.

På vilket sätt är det en attitydförändring

– Historiskt har jag flera exempel där

myndigheten haft rätt i sak, men saboterat

allt genom dålig hantering utan dialog med

markägaren. Hela naturvårdshanteringen

började fel med ett uppifrån och ner-perspektiv,

där markägaren fick ålägganden

utan inflytande och vettig information. Det

har självklart lett till konflikter. I Kometprogrammet

däremot är det ett möte mellan

två jämbördiga parter. Markägaren

VI SKOGSÄGARE 2/13

kommer med ett erbjudande och därefter

börjar en förhandling om ersättnings nivåer

och hur området ska skyddas.

Vad är morgondagens stora näringspolitiska

fråga

– Det tycks vara ett ökat intresse för

människan i skogen, det handlar då om

friluftsliv, sociala värden och rekreation.

Berätta om ett bra fotbollsminne!

– Jag är ordförande i Kalmar AIK som

länge kämpat för att komma upp i trean.

Första kvalmatchen förra året vände vi 0–2

till oavgjort. Känslan av förväntningar och

glädjen när vi åkte hem från Tollarp den

där höstlördagen har etsat sig fast.

Hur gick det sedan

– Det är en annan historia.

Varför är du engagerad

– Jag har alltid gillat föreningsliv där

man tillsammans uträttar saker. En extra

dimension med fotbollen är de

många invandrarkillarna i klub-

7


PROFILEN

Fortsättning:

Hårdrock, fotboll

och näringspolitik

ben. Det är mitt bidrag till integrationen i

samhället.

Och musiken

– Den har jag alltid haft med mig. Årets

höjdpunkt är Sweden Rock Festival där jag

bara bommat ett år sedan festivalen började.

I år får jag smita lite tidigare från

Elmia för att hinna dit. En riktig höjdpunkt

blir kanadensiska Rush.

Mats

Blomberg på

ett av många

möten.

Hur kan byråkratin förenklas och livet

bli enklare för skogsföretagare

– Skogsstyrelsen har ett regeringsuppdrag

att förenkla skogsägarens vardag

som kallas ”en dörr in”. Tanken med förslaget

är att det ska räcka med en myndighetskontakt.

En del har blivit bättre, men

det finns mycket mer att göra.

Ge två exempel.

– Vid dikesrensning ansvarar Skogsstyrelsen

för samråd och tillsyn. Det är inte

ovanligt att ett dike är så igenväxt att rensningen

gränsar till markavvattning. Då kallar

man in länsstyrelsen för att avgöra om ett så

kallat naturligt tillstånd inträtt. Skogsstyrelsen

borde ha mandat att ta fullt ansvar hela vägen.

Det är i princip samma sak med frågor kring

kulturminnen där skogsstyrelsen inte har

mandat att ta beslut om vilken hänsyn som

ska lämnas vid ett fornlämningsområde.

Vad är kärnan i ditt arbete

– Att föra fram medlemmarnas åsikter

och bygga broar mellan oss, myndigheterna

och andra aktörer. Jag träffar många

handläggare på myndigheterna. Det är viktigt

att ha respektfulla samtal och även

förstå samhällets önskemål. Oftast är det

bäst att träffas på plats i skogen, det är en

utmärkt miljö för problemlösning.

Rädda

skogen

Vid temperatur över

+5° C

Tid att behandla!

Rotröta – skogens värsta skadegörare!

När temperaturen någon gång under dygnet överstiger +5° C ökar risken för rottickan att etablera sig på

färska stubbar. Och detta helt oberoende av årstid.

Lika viktigt vid gallring som vid slutavverkning.

Kom då också ihåg att även små stubbar på endast några centimeter sprider rotröta.

Behandla i tid! Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprider sig till nästa generation. Du riskerar att

förlora upp till 30 000 kronor/ha – helt i onödan!

Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut och valet borde därför vara ganska enkelt – eller

hur

Läs mer om rotröta på: www.interagroskog.se


POWER UP FOR ACTION.

NYHETER!

I våra nya 50 cc-sågar finns allt

du behöver för att kunna arbeta

effektivt. Clean Power-motorn

är både stark, snål och snabb.

Nyheten Peak-pulse ger en

acceleration utöver det vanliga.

Och den låga tyngdpunkten,

slimmade motorkroppen och

kvicka gasresponsen gör att

sågen reagerar direkt.

JONSERED CS 2253/

CS 2253 WH

Kompromisslös såg för

heltidsproffs.

50,1 cc, 2,8 kW, 5,0/5,2 kg.

JONSERED CS 2252

Optimal såg för

markägare.

50,1 cc, 2,5 kW, 5,0 kg.

8.300:-/9.100:-

7.500:-

www.jonsered.se

Alla angivna priser är ord. rek. ca priser inkl. moms.


NÄRINGSPOLITIK

äldigt mycket av tiden och engagemanget

för LRF Skogsägarna,

LRF och skogsägarföreningarnas

näringspolitiska experter har i vinter gått

till arbetet med miljömålsberedningen.

Vi bestämde oss tidigt för att inta en

konstruktiv hållning och vi har kommit

med ett stort antal förslag på hur vi kan

förbättra miljöarbetet ute i skogen. Tyvärr

har man från beredningens sida valt att

inte i någon större utsträckning lyssna till

våra förslag. Man har i stället, i ett

rasande tempo, kommit med nya regelförslag

som vi förväntas förhålla oss till

utan att man beskriver konsekvenserna av

förslagen.


Vi är i ett läge där det tagits fram ett

skarpt förslag på ändring av skogsvårdslagen

som leder från frihet under ansvar

tillbaka till detaljreglering och som

kommer att leda till rättsosäkerhet. Vi

känner oss förundrade – är det verkligen

så har det ska gå till när man stiftar nya

lagar i Sverige

Ett problem med att välja en ”hårdaretag-väg”

med lagstiftning och sanktioner

är att det riskerar att bli kontraproduktivt.

Vem kommer att känna engagemang för

det frivilliga miljöarbetet när vi får

signalen att allt vi gör är fel

Samtidigt är vi djupt engagerade i

Skogsstyrelsens dialogprocess som förväntas

lösa samma problem som tas upp i

miljömålsberedningen. Det känns lite

som en Kafkaprocess just nu...


Ett annat problem är att bara miljöfrågorna

avhandlas. För mig är det självklart

att hållbart brukandet enligt den ”Svenska

modellen” förutom miljöhänsyn även

omfattar en hållbar skogsproduktion, lönsamhet

samt hänsyn till sociala värden.

Risken är att miljöfrågorna blir till en

gökunge som leder till ett sämre totalt

resultat än om man hade hanterat

helheten från början.

Frågan om den ”Svenska modellen”

behandlades på Kungliga Skogs- och

Lantbruksakademien nyligen.

Men kom fram till att mycket fungerar

bra men att modellen behöver utvärderas.

Forskningprogrammet Future Forests

under ledning av SLU har fått över 100

miljoner kronor för att under fyra år göra

en ordentlig utvärdering av vårt sätt att

bruka skogen.

Varför är det så bråttom att ändra på

regelverket i skogsvårdslagen innan det är

ordentligt utvärderat

Arbetet i miljömålsberedningen

kommer att fortgå under våren och skogsdelen

ska vara klar i mitten av juni. Vi

fortsätter att föra en konstruktiv dialog

med politikerna för att visa vad vi redan

gör och hur vi kan förbättra miljöhänsynen,

men jag tycker att det börjar bli dags

för våra politiker att komma ut på banan

och ta debatten. Varför är det så bråttom

att ändra lagen Varför vill man gå ifrån

frihet under ansvar Varför kan man inte

låta dialogprocessen

ha sin

gång


Och finns det

inte viktigare

frågor att

diskutera, däribland

hur vi

skapar en konkurrenskraftig

skogsnäring som

ger jobb på

landsbygden och

nettointäkter till

landet

Sten Frohm

Chef LRF

Skogsägarna

Dags att deklarera

Ska du deklarera näringsverksamhet Logga in på vår e-tjänst

Om du bara ska godkänna deklarationen kan du ringa, sms:a

eller använda appen.

Deklarera senast den 2 maj.

www.skatteverket.se/deklarera2013


SKOGSKONTO:

FÖRVANDLA DINA

trädkronor till många

ENKRONOR.

Som experter på jord- och skogsbruk vet vi vad som krävs

för att du ska kunna bedriva ett fungerande skogsföretag.

Landshypoteks Skogskonto ger dig för närvarande 2,50 %

i ränta och är du medlem blir din ränta än mer fördelaktig.

Dessutom får du möjlighet att dela upp intäkterna från

avverkningen över flera år, vilket ger en bättre fördelad

inkomst och en jämnare beskattning.

Gå in på landshypotek.se och läs mer eller kontakta oss

på 0771-44 00 20 så hjälper vi dig få ut mer av din skog.

Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden. Varje kund har rätt till ersättning för sin sammanlagda kontobehållning i

Landshypotek med ett belopp som motsvarar högst 100 000 euro. Riksgälden betalar ut ersättningen inom 20 arbetsdagar från den dag Landshypotek

försattes i konkurs eller Finansinspektionen beslutade att garantin ska träda in. För mer information se www.insattningsgarantin.se.


Karin Vestlund

Ekerby arbetar

med frågor om

skogsbruk och

forskning på LRF

Skogsägarna.

5-8 juni 2013

MER

ElmiaWood

MERinnovationer

Elmia Wood söker

problemlösare och

gränsöverskridare

Nyheter föds, får växtkraft och utvecklas på Elmia

Wood. Skogsentreprenörer och skogsägare är

kreativa problemlösare. Många lyckas förverkliga

sina idéer och då visas de först på Elmia Wood.

Var med och berätta din historia! Skanna QR-koden

för att se filmen. Eller besök vår hemsida för att se

denna och andra filmer.

www.elmiawood.com

Se filmen!

5-8 JUNI 2013

I skogen · Nyheter · Möten · Maskiner

· Demo · Teknologi · Bioenergi · Ekonomi

www.elmiawood.com

@elmiawood

facebook.com/elmiawood



Röjningen bäddar för

kommande inkomster

från skogsbruket.

Sträck ut armarna

Fokusera på vilka träd du vill

gynna och se till att de inte står

för tätt. I vanlig barrskog är

rekommendationen att 2 500

stammar per hektar ska stå

kvar efter röjningen. Men vad

innebär det egentligen Jo, att

avståndet mellan stammarna

ska vara två meter. Så sträck ut

armarna, den spännvidd du har

ger ett bra resultat.

Vid val av enskilda stammar

ska träd som växer bra och har

god kvalitet gynnas. Spara träd

som är friska och som ”inte

sticker ut” i beståndet.

Det är viktigare att lämna bra

stammar än att de står på exakt

rätt avstånd, men det bör vara

minst en halv meter mellan

varje träd. Detta för att det ska

vara enklare för maskinföraren

(och billigare för dig) att gallra.

Använd nätet

Även i röjning är det viktigt att

ta hänsyn till natur- och kulturvärden

genom att välja trädslag,

skapa bryn och röja fram

kulturminnen.

För mer information se www.

kunskapdirekt.se. Det är en

stor kunskapsbank om skog.

Här hittar du svar på frågor

som du inte ens visste om att

du hade.

Röjsågskörkort

Det kan vara både roligt och

enkelt att röja själv, men det

bygger på att du har tid, ork

och lust samt bra utrustning

och arbetsteknik. Genom att

lära mer om sågens skötsel,

teknik för att fälla träd dit du

vill och planera för röjningen

blir jobbet säkrare, roligare

och effektivare. Just nu kan

du få utbildningsbidrag via

Landsbygdsprogrammet för

att ta ett röjsågskörkort. Se mer

på www.sakerskog.se

Anlita hjälp

Den bästa röjningen är den

som blir utförd. Om stamantalet

är alltför högt i början av

omloppstiden blir skogen instabil

och risken för snöbrott

liksom vindfällen ökar. Dessutom

får träden för liten grönkrona

och tappar i tillväxt. Jag

vill verkligen rekommendera

att leja för röjning så att den

blir gjord, i stället för att den

blir ett dåligt samvete. Kontakta

din skogsägarförening så

hjälper de dig.

Framför önskemål

Har du väl bestämt dig för att

anlita någon för att röja så ställ

krav på genomförandet. Vill

du exempelvis ha löv i sänkan

så är det bäst att du berättar

det. Många som röjer upplever

att de får för dålig instruktion

om hur markägaren vill att

skogen ska se ut efter röjningen.

12 VI SKOGSÄGARE 2/13


ÖKA TILLVÄXTEN

AVVERKNINGEN SOM FÅR SKOGEN OCH PLÅNBOKEN

ATT VÄXA BÄTTRE

Din skog är en värdefull investering. Du kan själv påverka dess värdeutveckling genom en

rad kloka val. Ett sådant är att bland annat avverka mogen skog. Den befintliga skogen växer

nämligen betydligt långsammare än om du ersätter den med nya, förädlade plantor. Med

nytt plantmaterial ökar tillväxttakten 12-25 procent, jämfört med den skog som står där nu.

Genom att avverka och föryngra kan du alltså korta omloppstiderna betydligt, få intäkten

tidigare och få högre avkastning på din skog.

Kontakta din inspektor för att diskutera hur din skog kan ge en bättre avkastning genom

avverkning, eller ring 0470-890 00 så hjälper vi dig till rätt person.

Med Södra gör du alltid en god affär

Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com


TIPS

Vad gör man när röjsågen inte startar och varför

”klistrar” motorsågen igen av vegetabilisk kedjeolja

Det är ett par av många frågor om skogsgårdens

mest flitigt använda verktyg.

Vi bad ”Mr motorsåg” Tomas Gullberg (verksamhetsledare

för Säker Skog) att reda ut begreppen och fick

ytterligare tips under fotograferingen hos en erfaren

reparatör, Jim Åkesson på Bepps i Sjöbo.


Om arbetet med röjsåg

och motorsåg ska bli

roligt och effektivt måste

verktygen fungera väl.

Text: Tomas Gullberg Foto: Pär Fornling

edjan och klingan på röjsågen ska

hållas väl skärpta, det handlar både

om säkerhet och effektivitet.

Såga aldrig med dåliga eller farliga

verktyg!

Skärverktyg med sprickor eller alltför

korta tänder ska bytas.

Använd mall för filning av skärtänder

och underställningsklackar på motorsågskedjor.

Använd skränkverktyg för röjklingor.

Om du sågat i sten, bedöm hur mycket

filning som behövs för att tänderna ska bli

helt felfria och välj att fila bort hela skadan

eller byta till ny kedja/klinga.

Fila aldrig halvklart!

VAR NOGA med rätt kedjespänning och

skärpa på tänderna så behöver du inte

spänna efter så ofta. Kedjan ska inte hänga

ner men ändå gå lätt. En skarp kedja går

inte varm och blir slak. Kontrollera att

svärdet är rakt och inte för slitet. Fila bort

eventuella grader.

Kontrollera att drivhjulet inte är för

slitet.

Om kedjan går ryckigt finns troligen slitage

mellan kedja och drev. En tumregel är

att slitaget får vara högst en milllimeter

djupt på ringdrivhjul. Ett nytt svärd och

drivhjul håller normalt till minst tre kedjor.

Kolla att alla tre bromsarna fungerar. Till

vänster ”tri brake”till höger kastskyddet.

Dessutom har sågen en inbyggd broms som

ska utlösas vid tvära kast.

Om det inte kommer fram

bensin kan det bero på

membranen i förgasaren.

Membranet uppe till vänster

är alldeles för buckligt.

Kolla att kedjefångartappen

är hel.

Den breda nederdelen

av handtaget

ska vara hel. Det är

en säkerhetsdetalj

som skyddar vid

kedjebrott.

Ibland är justerskruven,

bakom svärdet, lite krånglig

att komma åt…

Det främre gamla drivhjulet

behöver bytas mot ett nytt.

På tomgång ska kedjan stå

still. Om den rör sig behöver

förgasaren justeras. Det kan

också hjälpa att smörja axeln

till svänghjulet.

…på nyare sågar är

det betydligt enklare

att reglera kedjespänningen.

RENGÖR LUFTFILTRET med diskmedel

och vatten regelbundet, dagligen på

sågar utan centrifugalrening. Tag bort kåpor

och se till att kylflänsar på cylinder

och fläkt är rena och ger kylning.

Svärdets topptrissa rekommenderas nu-

14

Håll

kylflänsarna

rena.

Låsmuttern

på röjklingan

behöver

bytas regelbundet.

VI SKOGSÄGARE 2/13


Glöm inte säkerhetskontrollen!

Kolla att kedjebromsen fungerar.

Aktivera den med vänster hands handled vid lätt gaspådrag.

Kolla tröghetsutlösningen, med avslagen såg släpps svärdspetsen mot

en stubbe eller träbit. Då ska bromsen slå till.

Kedjan ska stå still på tomgång.

Om kedjan snurrar på tomgång kan det vara för hög tomgång, brusten

kopplingsfjäder eller skräp vid kopplingslagret (kanske trådar från sågskyddsbyxorna).

Kolla vidare att:

Spärren för ofrivilligt gaspådrag fungerar.

Kedjefångartappen är hel.

Stoppreglaget fungerar.

Skyddskåpor, vibrationsdämpning och ljuddämpare är hela.

För röjsågen är det i princip samma sak. Tänk extra på att klingans

låsmuttern fungerar (den ska bytas efter tio

åtdragningar).


mer att inte smörjas då kedjeoljan normalt

räcker att smörja nållagret i svärdspetsen.

Om man börjat smörja med fett ska man

dock fortsätta.

Luftfiltret kan rengöras,

men om det är så dåligt

som på bilden, med flera

hål, måste det bytas.

Börjar man smörja topptrissan

är det lika bra att

fortsätta.

Jim Åkesson med stor erfarenhet av att serva sågar vid

Bepps i Sjöbo.

KOPPLINGSLAGRET KAN behöva lite

fett någon gång. Om det är svårt att starta

sågen med bromsen i kan felet vara att

kopplingslagret är dåligt smort.

Kontrollera vinkelväxelns fettnivå på

röjsågen. Det är lämpligt att där finns ungefär

lika mycket fett som luft. Peta med

en liten skruvmejsel eller spik och bedöm

hur mycket fett som finns. Observera att

vinkelväxeln inte får vara helt fylld med

fett då tätningar lätt kan börja läcka.

För att rengöra sågen från kåda och torkad

vegetabilisk olja är varmt vatten minst

lika bra som starkare lösningsmedel.

VEGETABILISK KEDJESMÖRJOLJA

är bättre för miljön och hälsan än mineralolja.

Vegetabilisk olja har dock nackdelen att

den efter en längre tids uppehåll vill torka

och bilda en klistrig film. Det händer att

kedjor sitter fast och att oljepumpar havererar

på grund av stelnad olja.

En varmluftspistol kan underlätta för att

mjuka upp den klistriga oljan.

Den som använder sågen regelbundet

brukar inte ha några problem. Ett alternativ

är att köra sista tanken inför ett längre

uppehåll med mineralolja. Den som kör

väldigt lite och sporadiskt bör nog ändå

överväga att använda mineralolja.

Vegetabilisk kedjeolja kan

bli klistrig, vill det sig illa

måste oljepumpen bytas.

Avvibrering görs med

metallfjädrar på nyare

sågar…

Ibland

blockerar

en liten

kvist eller

skräp

stoppreglaget.

… alternativt används gummi.

Ibland brister fjädern

eller gummibussningen, då

hänger sågkroppen löst.

Spärren

för ofrivilligt

gaspådrag.

PÅ VINTERN kan snö och frusen fukt

vara ett problem för röjsågen genom igensatt

luftfilter och kärvande gasreglage till

röjsågar. Sätt på så kallad vintertillsats

som hindrar snö att dras in i motorn och

låt röjsågen torka upp i ett varmt utrymme

efter varje dag.


VI SKOGSÄGARE 2/13

15


TIPS

ar noga med startproceduren vid

kall såg. Börja med att lägga i choke

och startgasläge (oftast med en

spak på nyare sågar) och drag tills sågen

tänder till. Det kan vara en lätt ”puff”.

Lägg ur chokeläget och fortsätt dra tills

sågen startar.

OM MAN missat ”puffen” och drar vidare

med ilagd choke blir sågen sur och startar

inte innan den torkat upp. Har sågen

blivit sur krävs ofta många drag utan choke

och med startgasläget innan den torkat

upp. Man kan också skruva loss tändstiftet

för att ventilera ut bränslet.

Luftfiltret bör rengöras ofta, särskilt på

äldre sågar utan centrifugalrening.

Börja inte skruva på förgasare innan du

vet att luftfiltret är rent. Rengör filtret med

diskmedel och borste. Observera att vissa

sågar kan ha två luftfilter.

OM SÅGEN vägrar starta beror det troligen

på att den endera inte får bränsle eller

att tillräcklig gnista saknas.

Skruva ur tändstiftet och se om det är

fuktigt eller torrt. Är det torrt efter åtskilliga

drag kommer inte bensinen fram.

Om det finns bensin i tanken kan bränsleslangen

till förgasaren eller förgasarmembran

vara skadat.

Börja med att lägga i choke och startgasläge…

Foto Stihl

Om det kommer fram bensin fortsätt

att kolla om tändstiftet ger gnista med

det lösa tändstiftet i kontakt med cylindern.

Om inte kan det vara fel på

tändspole, tändkabel, startknapp eller

tändstift.

Handla nu och du är förberedd inför nästa vinter!

30% rabatt

till medlemmar i

skogsägarföreningar

Som avslutning på den gångna vintersäsongen

erbjuder vi Gunnebo

traktorkedjor till oslagbart pris:

30% rabatt och fri frakt!

Erbjudandet

gäller t.o.m.

30/4 2013

www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com | GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-89 228

16 VI SKOGSÄGARE 2/13


Stamstället för

trygga skogskonton

Efter 70 år av tillväxt i skogen, förtjänar dina

tillgångar att få fortsätta växa på ett Skogskonto

hos oss. Har du dina skogspengar placerade på

annat håll Vi hjälper dig naturligtvis med flytten.

Välkommen till Handelsbanken.

En bank som kan skog och lantbruk.

www.handelsbanken.se/skogochlantbruk

Din bäste vän i skogen.

Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har

- det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda

skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt

arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver.

Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på www.mowi.se

FTG Cranes AB

Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg

Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39

E-mail: info@ftgforest.com

www.ftgforest.com


ETT

RIKTIGT

ORIGINAL









lindstromdesign.se

Gärdsmyg

som trivs

i många

olika naturmiljöer

är en av

de stora

vinnarna.

Foto: Wikipedia

Fler fågelarter

hittar hem i norr

En studie vid Lunds

universitet visar

att Sverige har fått

fler fågelarter på

platser där det tidigare

inte funnits så

många arter.

rämst är det i Norrland

och fjällen som artrikedomen

har ökat.

– Totalt sett har Sverige inte

fått fler arter utan det handlar

om att tidigare artfattiga platser

har blivit rikare, säger Åke

EU-lag mot illegalt virke

Nya regler förbjuder handel

med trävaror av olagligt virke.

Såväl skogsägare, första köpare

av avverkat virke som importörer

av virke och trävaror

omfattas av EU:s timmerförordning,

– Det blir främst en utmaning

för trävaruimportörer

efter som de, om de inte redan

har det, själva måste bygga upp

Lindström, forskare vid Biologiska

institutionen vid Lunds

universitet.

– Tar man hänsyn till andra

faktorer står ändå temperaturökningen

ut som den drivande

faktorn.

Framför allt är det de arter

som trivs och klarar sig i flera

olika naturmiljöer som ökar,

exempelvis gärdsmyg och gök.

De arter som har mer specifika

krav på naturmiljön, som sånglärka

och backsvala, går det

generellt sämre för.

Sverige håller på detta sätt

på att få en mer likartad fågelfauna.

system för att visa att virket

inte är olagligt avverkat, säger

Stefan Karlsson, skoglig handläggare,

Skogsstyrelsen.

– För svenska skogsägare blir

det inte några omfattande förändringar,

då vi redan har ett

system med statlig tillsynsverksamhet

av skogsvårdslagen och

miljöbalken samt krav på avverkningsanmälan.

Ljus i tunneln för trähusbyggare

Setras dotterbolag Plusshus har under årets första månader

tecknat nya order på motsvarande 45 miljoner kronor.

– Det är verkligen glädjande att se ett ljus i tunneln på den

tuffa byggmarknaden, säger vd Nils Clausén.

– Det här innebär att vi ökar bemanningen i våra husfabriker

i Skellefteå och Kristinehamn med sammanlagt 20–25

personer.


Avverkningen minskade

Den anmälda arealen för föryngringsavverkning

uppgick

under 2012 till 210 965 hektar,

vilket är en minskning med

8 procent eller 17 230 hektar

jämfört med 2011. Minskningen

har skett i alla län förutom

i Kalmar och Örebro.

18 VI SKOGSÄGARE 2/13


GRIZZLY

– working class heroes

När det gäller hårt arbete och utmanande terräng är det ingen som slår

Yamaha Grizzly 450, 550 och 700 på fingrarna. Tack vare helautomatisk transmission,

hög/lågväxel, in/urkopplingsbar 4-hjulsdrift och inkopplingsbar diffspärr, som ger

100% äkta 4-hjulsdrift, får du arbetet gjort. Dessutom har våra EPS-modeller elektrisk

servostyrning som gör det betydligt lättare och smidigare att köra i terräng.

Vi har

marknadens

största sortiment

av svensktillverkade

tillbehör!

Kampanj!

Grizzly 550 IRS 4x4

Pris 63.920:- ex moms (79.900:- inkl)

Finns även i blått

Kampanj!

Grizzly 450 IRS 4x4

Pris 55.920:- ex moms (69.900:- inkl)

Finns även i grönt

Grizzly 700 EPS 4x4. Servostyrning.

Pris från 87.920:- ex moms (109.900:- inkl)

Finns även i blått, camo, mattsvart,

metallic röd

Grizzly 550 EPS 4x4. Servostyrning.

Pris från 79.920:- ex moms (99 900:- inkl)

Finns även i grönt, camo, metallic röd

Grizzly 450 EPS 4x4. Servostyrning.

Pris från 84.900:- ex moms (99 900:- inkl)

Finns även i blått, camo

Grizzly 300 2x4

Pris 37.520:- ex moms (46.900:- inkl)

Finns även i grönt, blått

Vinsch med kombifäste ingår, värde 6.200:- (gäller ej Grizzly 300)

GRIZZLY

www.yamaha-motor.se


SKOGSGÅRDEN

Vedförsäljning, röjning

eller kanske ett minisågverk.

Skogsgården är en

bra grogrund för många

unga företagare, men det

finns hinder på vägen.

Text & foto: Pär Fornling






i åker i spåren efter kampanjen för

”unga skogsföretagare” och funderar

över hur det gick med alla förhoppningarna.

– Utmärkt. Vi samlade ett 80-tal personer

och många av dem startade företag med

olika verksamheter på skogsgården, berättar

Susanne Öberg.

I dag är hon regionchef för LRF Västernorrland

och själv skogsägare med många

idéer.

PÅ HENNES GÅRD i Bollsta pulsar vi

fram genom snön till ett hägn med ett hektar

masurbjörk.

Här planterades fröförädlade plantor för

fem år sedan och nu reser sig de klena träden

genom ett metertjockt snötäcke.

– Går det bra är det min pensionsförsäkring.

Med dagens priser kan jag i bästa fall

skörda ett bestånd som är värt en miljon

kronor, säger Susanne och påpekar att det

inte varit någon dans på rosor.

– Ofta är vi dåliga på att också dela med

oss av misstag. Då det gäller masurn har

mycket gått bra, men vi borde ha markberett

den gamla betesmarken betydligt

hårdare. Nu har vi fått hjälpplantera tre

gånger på grund av problem med gräset.

Att utbyta erfarenheter och inspirera

varandra är något hon tror mycket på.

Det är den röda tråden i projektet med

20

unga skogsföretagare som LRF i Västernorrland

arrangerat tillsammans med

Norrskog och Norra Skogsägarna.

Deltagarna har mött många goda exempel

och gjort studieresor till idérika skogsföretagare.

– Vi bildade ett nätverk som fått inblick

i allt från träföretag till intensivare skogsbruk

med nya trädslag, säger Susanne.

Det hela började med att hon och Karin

Nolén, som nu arbetar på Norrskog, såg

hur självverksamheten bland de unga är

väldigt låg.

– Målet är att få ett aktivt företagande i

stället för ett passivt skogsägande. Nu har

vi en paus i kampanjen men snart är det

nog läge att fånga upp en ny generation

skogsföretagare.

EN FÖRSTA UTMANING är att hitta

de blivande företagarna och ge dem chansen,

vilket inte är så lätt.

Skogsägarföreningarna har ingen ungdomsverksamhet

utan vänder sig till etablerade

skogsägare, där dessutom sena

generationsskiften bidrar till en hög medelålder.

– Vi behöver nya fräscha sätt att träffas

och vara tillsammans där vi kan intressera

och fånga upp både ungdomar och barnfamiljer,

säger Susanne Öberg.

– Det är viktigt att vara välkomnande.

En idé är att erbjuda en mentor till nya

medlemmar.

Det handlar om att fånga upp och öppna

möjligheter för en ung generation.

I stället för en massa tomma hus på

landsbygden tror Susanne att avfolkningen

kan vändas om de unga får chansen.

– Det finns ett stort intresse hos barnfamiljer

för skog, friluftsliv och att komma

tillbaka till rötterna.

FÖR EGEN DEL var Susanne 32 år då

hon blev skogsägare.

– Det var en äldre bekant till familjen,

utan egna barn, som ville att jag skulle ta

över gården. Det kom faktiskt som en total

överraskning, berättar hon.

Susanne var i alla fall väl införstådd med

vad skogsägandet handlar om genom en

pappa som varit inspektor i Norrskog och

ett brinnande intresse för skogen från

barnsben.

– Vi är många som har det intresset, men

oftast kommer ägandet först genom ett

generationsskifte, ganska sent i livet.

– I en så här långsiktig näring är det förstås

en fördel om man, som jag, har möjlighet

att komma igång någorlunda tidigt

och får utveckla sina idéer.

En tanke hon lyfter fram är någon form

av successivt generationsskifte, så kallad

”share-farming”.

VI SKOGSÄGARE 2/13


Carita och Håkan Andersson började

affärsverksamheten med skogsgården

och vedförsäljning.

VI SKOGSÄGARE 2/13


Ofta är vi

dåliga på

att också dela med

oss av misstag.

Susanne Öberg med skogsbruksplanen för

gårdens 160 hektar produktiva skogsmark.

– Det kan finnas flera idéer och inte

minst är det viktigt att tala om de här sakerna

både inom familjen och i andra sammanhang.

Ofta känns det svårt och ibland

vill man hålla det lite hemligt. Jag tror det

är bra att vara öppen och lyfta fram goda

exempel, säger Susanne.

I hennes fall hjälpte LRF Konsult till

med en lösning där gården köptes genom

en uppgörelse som formellt kallas ”gåva

med motprestation”.

I hägnet

röjer Susanne

Öberg fram

björk och när

den skördats

kommer

självföryngrad

gran.

– I alla sådana här sammanhang är mitt

råd att vara ute i god tid och anlita en duktig

ekonomisk rådgivare som både kan

juridiken och har respekt för mjuka värden

med olika känslor och önskemål.

I MAJ VÄNTAR Susanne och Jan sitt

andra barn och den här våren lär det därför

bli mindre tid för arbete i skogen.

Annars har det varit några intensiva år

för att med stöd av skogsbruksplanen bygga

upp framtiden.

Genom nätverket har hon inte bara

inspirerats till masurbjörk.

Susanne funderar på att gödsla den unga

granskogen och på gården finns ett jättelikt

hägn (3,5 hektar) med björk (framröjd och

planterad), en del poppel och självföryngrad

rönn.

– På så sätt räknar jag med att kunna

skörda lövtimmer och i nästa generation

kommer granen spontant. En bärande

tanke, som vi också lyft fram i nätverket,

är att ta vara på möjligheterna i varje

bestånd och våga tänka lite nytt, inte bara

gran och fur.

– Det handlar om att sätta upp mål och

fundera över vilken typ av företag jag kan

driva utifrån mina förutsättningar.




En inspirerande resa till

Småland ledde vidare till

egen vedförsäljning. I dag har

de ett helt affärsimperium.

Text & foto: Pär Fornling

För tio år sedan köpte Håkan och Carita

Andersson sin första skogsfastighet,

därefter har det blivit flera affärer.

– Det där med skogen har alltid varit mitt

stora intresse och det var inte svårt att få in

Carita på samma spår, berättar Håkan.

Dessutom har de uppenbarligen ett

gemensamt affärsintresse som började

blomma ut genom nätverket för skogsföretagare.

PARET INVESTERADE runt 100 000

kronor i en Bilke vedprocessor och andra

maskiner för vedhantering.

– Här i norr var vi tidigt ute med att sälja

mindre vedförpackningar till mackar och

andra återförsäljare. Det gick bra och vi

hade leveranser ända ner till Gävle, berättar

Carita.

Men det var också hårt jobb. En förpackning

som de fick 35 kronor för såldes ofta

vidare till konsumenten för 89 kronor.

– En lärdom var att veden ska se snygg och

tilltalande ut. Dessutom måste den självklart

vara riktigt torkad.

AFFÄRERNA GAV blodad tand och när

butiken i Husum blev till salu slog de till.

Den ligger i anslutningen till bensinmacken

och inkluderar en verkstad. Nästa steg var

att köpa ett bageri i Husum som flyttades till

samma lokaler, där de nu har fem anställda.

Därmed har de fått en egen försäljningskanal

för veden, men hinner inte med så

många externa leveranser.

VAD HAR DE då för råd till andra skogsägare

i företagstankar

– Oavsett om det är ved eller turism är

det säkert någon annan som gått före och

trampat upp stigen. Det finns mycket att lära

av andra och erfarenhetsutbyte är viktigt.

Det är både inspirerande och lärorikt att

träffa andra skogsägare och höra om deras

idéer.

21


Jan-Olof Lundkvist

kombinerar jobbet på

gården med att arbeta

som hovslagare.

SKOGSGÅRDEN


Med en måttlig

investering startade

Jenny ett skogsvårdsföretag

– och hon har

massor av uppdrag!

Text & foto: Pär Fornling

an ska våga ta steget och tro på

sig själv, säger Jenny Lundkvist.

Hon började med planteringar,

tog motorsågskörkort och fortsatte med att

hugga i ledningsgator och arbeta med

röjningar.

Nu växlar hon mellan röjsågen och

arbetet med att göra skogsbruksplaner åt

Norra Skogsägarna, plus allt annat som

hänger ihop med livet på landet.

Maken, Jan-Ove, är hovslagare och på

gården några mil norr om Örnsköldsvik

finns arbetshästar, fjällkor och pälsfår.

Dessutom hyr de ut ett extra hus till

turister och sköter några naturreservat.

FÖR ATT FÅ det hela att gå runt gäller

det att vara lite av mångsysslare – och

Jenny stortrivs.

– Man kan gott säga jag har levt ut min

dröm. Jag växte upp i en villa i Domsjö,

men längtade av någon anledning hela

tiden ut på landet. Det här känns helt

rätt.

– För tio år sedan, när

våra fyra barn vuxit till sig,

började jag leta efter extra

arbete. Det var så skogen

kom in i bilden. Studieresorna

med nätverket för

skogs företagare gav extra

inspiration att bygga upp en

egen verksamhet, berättar

Jenny.

Det bidrog också till att

hon engagerade sig i Norra

Skogsägarna och är nu ordförande

i Örnsköldviks norra


skogsbruksområde.

Studieresorna

med nätverket

för skogsföretagare

gav

extra inspiration

FÖR ARBETET MED röjsågen

debiterar hon 360 kronor

i timmen, plus moms.

Att göra skogsbruksplaner

betalas per hektar, beroende

på vilken typ av uppdrag det

är.

– Den som börjar som entreprenör med

röjsågen får också räkna med ackord per

Jenny Lundkvist med en

av gårdens hästar som

får arbeta i den egna

skogen.

hektar. När du etablerat dig och visat vad

du går för finns möjlighet till timlön, vilket

fungerar bättre och är enklare. Jag tycker

ersättningen är okej, men du

har förstås en hel del omkostnader

i form av utrustning och

bensin.

ÄR DET ETT större uppdrag

flyttar Jenny dit en koja.

– Nu i kylan är jag mån om

att byta kläder vid varje fikapaus.

Då är det förstås bekvämare

med kojan.

Hon har flera röjsågar för

att slippa bli stående om tekniken

krånglar.

– Likväl är det en rätt måttlig

investering för den som

vill bli egen företagare och det

finns behov av hur mycket

ungskogsröjning som helst,

säger Jenny Lundkvist.

– Jag trivs med det fysiska

arbetet i skogen. Ibland undrar

folk hur jag orkar, vilket

jag aldrig hört någon fråga en gubbe... Allt

handlar om rätt arbetsteknik och den mentala

inställningen.

22 VI SKOGSÄGARE 2/13


På bra granmarker kan

det löna sig att återföra

aska till skogen.

Text & foto: Pär Fornling

fter en avverkning tas ofta grenar

och toppar (grot) tillvara för bioenergi.

Därmed försvinner en hel

del näringsämnen från skogen.

Det kan märkas i något sämre tillväxt

för plantan, men det kompenseras av att

föryngringen kommer igång snabbare när

hygget rensats från grot.

FRÅGAN ÄR VAD som händer på lång

sikt.

– Det vet vi faktiskt inte. Frågan är komplicerad

och forskningen har inga säkra

svar. För den som vill gardera sig inför

framtiden kan det vara en säkerhetsåtgärd

att återföra askan från bioenergin, säger

Göran Örlander, skogschef på Södra.

Föreningen är mitt inne i ett försök där

askan från massabruken återförs på

skogen.

I STORT SETT är det samma aska som

från bioeldade kraftverk; en restprodukt

med kalcium, magnesium, fosfor och en

rad andra näringsämnen (men inte kväve).

Den specialbyggda maskinen sprider

askan 10 meter i vardera riktningen i

gallringsskogen och 25 meter på hygget.

Kvaliteten på askan testas och den

behandlas för att kunna spridas med ett

specialekipage.

Tanken är att återföra näringen till skogsgården,

men den kan lika gärna spridas i

ett bestånd med gallringsskog som på det

grotrensade hygget.

Oftast sprids kring fyra ton per hektar.

DET ÄR LÅNGT ifrån någon självklar

åtgärd i alla lägen. På magra marker har

askan ingen effekt på tillväxten. Tvärtom

kan den minska enligt en del forskningsförsök.

Det beror på kvävetillgången. För att

återföra näringen på magrare marker i

norra Sverige kan askan blandas med kväve

för att få ökad tillväxt.

På bördiga marker i Götaland, med nedfall

av kväve från luften, är det en annan

historia.

OM ASKAN SPRIDS i en gallrad granskog

minst tio år innan slutavverkning räknar

Göran Örlander med att skogen växer

5–10 procent mer under minst tio års tid.

Det gäller bra granmarker (G28 och uppåt).

Att blanda kväve i askan är för övrigt

inget alternativ i stora delar av Götaland

på grund av restriktionerna för gödsling.

I DEN FÖRSTA testomgången betalade

markägaren 500 kronor per hektar. Priset

har nu höjts till 1 100 kronor för att täcka

kostnaderna.

– Vi provar oss fram för att hitta rätt

system och utveckla tekniken. Den ökade

tillväxten betalar kostnaden för markägaren,

men det är ju likväl inte självklart

att han eller hon är intresserade. Det är en

av de saker vi utvärderar efter vårens

omgångar, då vi bestämmer hur vi går

vidare med askåterföring.

– Ur miljösynpunkt känns det helt rätt

att sluta kretsloppet och återföra näringen,

säger Göran Örlander.

NYHETER

Låt oss plantera en idé

Idén är att effektivisera din skogsplantering. Även

en sjumilaskog börjar med ett litet frö – eller en

planta – och även om ett frö eller en planta kan

tyckas obetydligt till storleken är det av största vikt

hur de behandlas.

När vi pratar maskinell plantering och Bracke P11 så

är den varsammare och mer omsorgsfull än manuell

plantering. Bracke P11 är en precisionsprodukt utvecklad

för att göra föryngringsarbetet – markberedning

och plantering – så effektivt och ekonomiskt som

möjligt. Ett aggregat som höglägger och planterar


bara en maskin kan ha.

Men det är också kännetecknet för Bracke Forests

produkter, att de överraskar våra kunder med både


världen över.


EKONOMI

Ekonomiska råd handlar oftast om att köpa

fastigheter. Här vänder Tomas Karlsson på

perspektivet och ger råd till säljaren.

rocessen innan man kommer fram

till beslutet att sälja sin skogsfastighet

kan vara lång. För de flesta

grundar sig beslutet inte så mycket på att

man just nu kan få bra betalt utan det är

andra faktorer som spelar in. Det kan vara

dödsfall, generationsskifte, skilsmässa

eller, som det oftast upplevs, att det helt

enkelt är dags att sälja.

Vad är då en attraktiv fastighet

Och vad kan man göra för att stimulera

efterfrågan och få bäst möjligt betalt

En långsiktigt väl skött fastighet är förstås

det bästa. Men här är tio konkreta

förslag på åtgärder som betalar sig alldeles

inför en försäljning:

1 RENSA ARRENDEN.

Försök att få din fastighet så ren som

möjligt från belastande arrenden och nyttjanderätter

inför försäljningen. Mentalt kan

det vara tråkigt för en köpare att behöva

vänta ett helt år extra innan man kommer

i åtnjutande av exempelvis jakten.

Ta inte för givet att det kommer gå att

frivilligt komma överens med jordbruksarrendator

eller nyttjanderättshavare av jakt.

Ta reda på vad som gäller just i ditt fall

med en korrekt uppsägning. Det är en omfattande

lagstiftning kring besittningsskydd

med mera, som inte alltid är helt

logisk.

2 UPPDATERA PLANEN.

En färsk skogsbruksplan

av hög

kvalitet ska man

inte snåla in på.

Den minskar osäkerheten

och ger

ett bra beslutsunderlag

för spekulanterna.

3 FÖRYNGRA.

Eftersatt återbeskogning är ett prissänke

som signalerar att skogen generellt kan

vara dåligt skött. Se till att det inte finns

några åtgärdskrav så som hjälpplantering

eller eftersläpande nyplantering.

4 GRUSA VÄGARNA.

Rusta vägarna så att de är lätt framkomliga

och ser bra ut. Några gruslass och

Att grusa och

sladda vägarna

är väl investerade

pengar.

sladdning av vägen är väl investerade

pengar. Anlita en buskröjare. Den gör ett

fantastiskt arbete till rimlig kostnad och

ökar sikten både längs vägen och in i skogen.

5 ÖPPNA UPP.

När du ändå har buskröjaren på fastigheten

ska du passa på att snygga till längs

åkerkanter och andra öppna marker. Halvt

igenvuxna åkrar ger ett tråkigt intryck.

6 STÄDA.

Ta bort eventuellt skrot som ligger ute

i skogen.

7 AVVERKA INTE.

Slutavverka endast om du har särskilda

skäl och bra skattesits. En köpare har

oftast bättre möjligheter att behålla pengarna

och man får som regel bättre betalt

för den rotstående skogen än vad avverkningsnettot

blir. Särskilt nu när priserna på

både timmer och massaved har sjunkit men

fastighetspriserna står sig relativt väl.

Det är oftast ingen poäng

att gallra eller slut avverka

innan försäljning.

8 LÄMNA GALLRINGEN.

Låt den nye ägaren gallra i stället för

Val av mäklare

Det är stora pengar det handlar om när

man säljer fastigheten. Och det kan skilja

mycket i slutligt pris om man har lyckats

marknadsföra på ett bra sätt och har

många spekulanter med i budgivningen.

Därför ska man vara angelägen om att

anlita en mäklare med goda kunskaper, är

väl insatt i branschen och marknadsför

objektet på ett bra sätt. Dessutom ska

mäklaren kunna hantera alla de olika

situationer som kan uppstå. Att anlita

den som erbjuder den billigaste

försäljningsprovisionen har oftast en

baksida. Försäkra dig om att marknadsföring

kommer ske på ett bra sätt och

att mäklaren har råd att lägga tillräckligt

med tid på just din affär för att vaska

fram bästa köparen och undvika

bekymmer för framtiden.

att du gör det innan försäljningen. Det finns

två skäl till det.

Det ena är att marknaden tenderar att

betala lika mycket för alla rotstående

kubikmetrar oavsett egentligt värde. Gallringsvirke

med lågt avverkningsnetto

betalas alltså väldigt mycket bättre som

rotstående skog.

Den andra anledningen är att det är lättare

för en köpare att motivera ett ”för högt

pris” om det ändå finns virkesuttag att

göra i nära anslutning till köpet. En helt

färdiggallrad fastighet utan andra avverkningsmöjligheter

där det är långt till nästa

virkesuttag kan kännas dyr.

9 LÅTA KÖPAREN RÖJA.

När det gäller röjning är det som regel

även där bättre att låta köparen ombesörja

det. En ny ägare är ofta full av entusiasm

och vill ha något att sätta tänderna

i. Särskilt gäller detta på mindre fastigheter

som sköts av självverksamma.

Observeraatt detta endast gäller röjning

som man kan skjuta på ett eller ett par år.

Släpp inte iväg skogsvårdsbehovet längre

än så.

10 BRA JAKTTORN.

Om jakten är ett försäljningsargument

är det positivt med väl placerade och snygga

jakttorn. Det skapar förväntan på god

jakt.

Samma sak gäller exempelvis kräftfiske

där en väl underhållen brygga och båthus

är positivt att marknadsföra

med.



24 VI SKOGSÄGARE 2/13


Kronor per skogskubikmeter



För första gången

på 15 år sjönk priset

på skogsfastigheter

under 2012,

framför allt under

andra halvåret.

et visar statistik från

LRF Konsult. Därmed

har En lång period av

stadig prisuppgång stannat.

– Det är särskilt i de norra

delarna av landet som priserna

sjunker, samt i Skåne och

Småland. I övriga delar av

södra Sverige ligger priserna

stilla och inom vissa områden

fortsätter de till och med att

stiga, säger Carl Johan Jürss,

chefsmäklare LRF Konsult.

Byggandet planar ut – på bottennivå

Trä- och Möbelföretagen räknar med att det påbörjas 4 000

småhus under 2013. Orderingången ligger på en fortsatt

rekord låg nivå. Trots att minskningen av orderingången nu

planar ut syns ingen ökning.

Testar lagens gränser

– Vi ser en splittrad prisutveckling

både geografiskt, men

också på objektsnivå och spridningen

mellan högsta och lägsta

pris kan vara stor inom

samma geografiska område.

I DELAR AV norra Sverige har

priserna gått ner med sju procent

medan vissa fastigheter

i samma område sålts till fortsatt

höga priser. Det visar på

att fastighetens egenskaper,

så som virkesförråd, vägnät,

arrondering och jaktmöjligheter

är betydligt viktigare än tidigare.

Priset på skogsmark för helåret

2012 ligger på 399 kronor

per skogskubikmeter på riksgenomsnittet,

en minskning med

drygt två procentenheter jämfört

med 2011.

För att testa skogsvårdslagens

gränser skärper Skogsstyrelsen

tillämpningen av lagen.

I normalfallet är det rätt

komplicerat att väcka åtal för

brott mot pargraf 30 (om miljöhänsyn).

Första steget är att

utfärda ett förbud mot åtgärder

som inte får genomföras, exempelvis

att vissa delar av ett område

inte får avverkas av miljöskäl.

Om skogsägaren överklagar

beslutet (eller struntar i det) blir

det en prövning i domstolen

som förtydligar lagen.

Förra året utfärdades 58 förbud,

vilket nästan är en fördubbling

jämfört med året

innan.

Martin vet att din

gård inte bara är

siffror.

Martin Lindskog

Areal | Simrishamn

Reg fastighetsmäklare,

jägmästare och gårdsägare.

Martin är en av våra kunniga

fastighetsmäklare som vet det

mesta om vad det innebär att

köpa, äga och sälja en gård.

Precis som alla våra

fastighetsmäklare och

ekonomiska rådgivare.

Vill du också köpa och äga en

bit land

Välkommen till Areal.

VI SKOGSÄGARE 2/13

25


400

300

Användning råvara i EU

Miljoner kubikmeter

2005 2010 2016

600

450

300

Virkesproduktion

Miljoner kubikmeter

1980 1995 2010

MARKNAD

200

100

0

papper sågat energi

Råvaruanvändning omräknat i miljoner

kubikmeter virke. På kort tid kommer

energin att ha ökat 100 miljoner kubikmeter.

150

0

Nordamerika

Latinamerika

Europa

Ryssland

Afrika

Världens virkes produktion i några regioner.

En stor potential finns i Ryssland, men det tar

tid att komma tillbaks efter Sovjetunionens

upplösning.

Sydafrika

N Zeeland

Japan

Australien

Chile

Indonesien

Indien

Brasilien

Kina

USA

Plantage

Miljoner hektar

Världens plantageskogar

är stora och

blir ännu större. Men

det vägs upp av ökad

efterfrågan på fiber.

0 3,75 7,5 11,25

Bildtext

110

88

66

44

22

0

Österike

Barrtimmerpris

Euro vid fabrik 2011

Råvarukostnad

efter transport

och hantering.

Finland

Sverige

Ryssland

Kanada

Källa: Indufor

Foto: Trons


Även om dagsläget

är dystert

räknar Anders

Portin med att

behovet av råvara

från skogen fortsätter

öka.

Text: Pär Fornling

m jag vore skogsägare

skulle jag sova ganska

lugnt på natten. Virket

behövs.

Det säger Anders Portin. Han

har lång erfarenhet från den

finska skogsnäringen och arbetar

nu på Indufor.

Företaget gör globala analyser

av skogsbruket och deltar i

ett 80-tal projekt över hela världen.

VID ÅRETS TING, med

nyckelpersoner från landets

skogsägarföreningar, presenterade

Anders Portin en långsiktigt

positiv analys av världens

virkesmarknad, där mycket

händer.

Under de senaste tjugo åren

har Latinamerika mer än

fördubblat sin produktion och

Europa (utan Ryssland) ökat sin

virkesproduktion med nästan

100 miljoner kubikmeter.

(Som jämförelse avverkar

Sverige ungefär 90 miljoner

kubikmeter.)

I Ryssland däremot är det annorlunda.

Efter Sovjetunionens

fall har de avverkade volymerna

fallit drastiskt, men nu har

det börjat vända uppåt.

DEN STORA förbrukaren i

världen finns längre österut.

– Kina suger nog upp allt

virke som finns, konstaterar

Anders Portin.

Och i Europa är det bioenergin

som ger draghjälp.

Enligt prognosen är råvarubehovet

inom EU till massa-/

pappersindustrin och sågverken

ganska konstant de närmsta

åren.

Det nya är att bioenergin seglar

upp som den största användaren

av råvara från skogen (se

diagram).

För att nå energimålen måste

uttaget av grot öka i fler länder.

I dag är det bara Sverige, Finland

och Tyskland som nyttjar

möjligheterna.

PLANTAGE brukar ibland

lyftas fram som ett hot mot

produktionen från naturskogarna.

I dag kommer en tredjedel av

världens virkesförsörjning (0,5

miljarder kubikmeter) från

plantageskogar.

– Det tillkommer många nya

plantager i Asien och Sydamerika.

Globalt kan vi vara ganska

säkra på att arealen fördubblas

fram till år 2050, säger

Anders Portin.

Anders Portin på Indufor har

tidigare arbetat med finsk

skogspolitik.

MED dagens produktion per

hektar fördubblas den avverkade

volymen från 0,5 till 1

miljard kubikmeter.

– Kanske kan man nå två

miljarder kubikmeter med genmodifiering

och bättre teknik,

men samtidigt ökar världens

konsumtion och produktion på

andra håll. Jag tror att plantageskogarna

kommer att stå för en

tredjedel av världens virkesförsörjning

också år 2050.

– Enligt min bedömning

finns det en fortsatt efterfrågan

på virke från bärkraftiga naturskogar,

säger Anders Portin.

26 VI SKOGSÄGARE 2/13


I spåren av

ned lagda fabriker

förändras marknaden

för massaved

dramatiskt.

Text: Pär Fornling

anske Bank gjorde nyligen

en analys som visar

att besluten om

nedlagda pappersmaskiner

motsvarar ett bortfall på två

miljoner kubikmeter massaved

om året.

Till det kommer nedläggningar

i Norge som motsvarar

en miljon kubikmeter.

Och det är bara början.

Minskat tidningsläsande gör

att banken räknar med ett

fortsatt bortfall på omkring en

miljon kubikmeter massaved

om året.

FRÅGAN ÄR VAD som då

händer på virkesmarknaden.

Christer Segerstéen, ordförande

för Södra, delar i stort

sett bankens bedömningar och

lägger till ytterligare orosmoln:

Bioenergin, som varit ett

”skyddsnät” för massavedspriset

har slagit i taket.

Dessutom påverkar bruksnedläggningarna

i Finland

Sverige.

ALLT HÄNGER samman

runt Östersjön. När exempelvis

norska bruk stänger ligger

det nära till hands för Stora

Enso att ta överflödig råvara

från Norge till Sverige.

Och när Hylte stänger pappersmaskiner

i Småland ökar

utbudet av massaved inom Södras

kärnområde.

– Det kan innebära att vi

inom vårt område kommer att

se ett överskott av massaved,

säger Christer Segerstéen.

Han jämför situationen med

kooperationens barndom då

föreningarna bildades för att

Flera pappersmaskiner

avvecklas.

Foto: Stora Enso

säkra avsättning för råvaran.

– Vi är inne i ett paradigmskifte.

– Tidningsläsandet minskar

och den europiska marknaden

stagnerar. År 2011 tillverkades

för första gången i modern tid

mer pappersmassa i Europa än

vad som förbrukas. Vi föruser

att överskottet växer vidare.

Exempelvis stänger UPM pappersmaskinen

i Rauma. Kvar är

ett toppmodernt massabruk

som ytterligare spär på produktionen

i Europa, säger Christer

Segerstéen.

HAN ÄR GLAD över att Södras

tre återstående bruk inte är

beroende av tidningspapper

utan är inriktade på andra

kvaliteter, däribland den nya

viskosmassan. Till råga på allt

ökar inte biobränsle i samma

takt längre.

– Hemma i Linköping planeras

en ny stor fjärrvärmepanna

som kommer att eldas med

sopor i stället för med biobränsle.

I Norrköping några mil

bort har Eon deklarerat att

bioenergin är för dyr och att

man därför i stället ökar sopeldningen.

– Det är två av flera tecken i

tiden. För några år sedan fick vi

många förfrågningar om att

sälja pellets till England, nu har

de upphört. I stället skeppas billig

pellets från Kanada och USA,

konstaterar Christer Segersteén.

Det återstår att se om det

händer något med ”den tredje

generationens biobränsle” i

form av storskalig förgasning

till fordonsbränsle.

TOTALT ÄR BOLAGEN på

väg att stänga pappersmaskiner

med en kapacitet på

960 000 ton i Sverige. Däribland

finns exempelvis Hylte

där två av fyra maskiner stängs

och det är en öppen fråga vad

som händer med de två återstående.

I Norge handlar det om

650 000 ton.

Förlusttyngd sågning

Under förra året gjorde de

flesta sågverken förlust för varje

producerad kubikmeter.

ATL har gjort en sammanställning

där produktionen fördelas

på de negativa rörelseresultaten.

På så sätt för man fram en lista

över förlusten per sågad

kubikmeter.

Sämst gick det för Södra

Timber som förlorade 335

500

400

300

200

100

0

480

USA

210

Kanada Ryssland Brasilien Sverige

VI SKOGSÄGARE 2/13

kronor per sågad kubikmeter.

Det hänger ihop med den nya

Värösågen, där man är långt ifrån

full produktion.

För övrigt förlorade Rörvik 251

kronor per kubikmeter, Holmen

197 kronor, Norra 177, Bergs

Timber 121, Rågsveden–Sweden

Trä 85, Vida Timber 73, Moelven

67 och Setra 50 kronor per

kubikmeter.

Ledande skogsnationer

USA är det land i världen som avverkar

mest skog i världen. Enligt FAO:s senaste

sammanställning ser rangordningen ut så här,

mätt i miljoner kubikmeter:

134

117

85

63

Kina

58 55

Tyskland

Finland

Södra ger upp norska bruk

Efter förra året redovisar

Södra en miljardförlust. Nu

avvecklas bruken i Norge och

föreningen vässar Värösågen.

Det negativa rörelseresultatet

för koncernen blev 929

miljoner kronor, alltså närmare

en miljard.

Av alla verksamhetsgrenarna

är det bara Södra interiör

som redovisar ett blygsamt

resultat på två miljoner

kronor.

Den nybyggda Värösågen

står för drygt 180 miljoner

kronor av förlusten, med ett

tredje skift på sågen hoppas

man få upp lönsamheten.

Massabruket Tofte i Norge

står för nästan 450 miljoner.

Delvis beror det på att bruket

stått still vilket gjort det lättare

för de svenska bruken

att köra för fullt. Nu har

Södra beslutat att avveckla

bruket i Tofte med 300 anställda.

Därmed avlutas det norska

massaäventyret som inleddes

år 2000 med köpet av bruken

i Tofte och Folla.

– Problemen i Norge, jämfört

med Sverige, är att

kostnads läget är högre och

produktionen av energi är

obefintlig. Vi kommer att

sälja bruket om prislappen är

den rätta, annars nödgas vi

lägga ner, säger ordförande

Christer Segerstéen.

Han konstaterar att balansräkningen

är fortsatt stark

och trots det negativa resultatet

föreslår styrelsen en

vinst delning med 302 miljoner

kronor till medlemmarna.

27


BJÖRK är ett populärt träslag och ”björkigare” än

så här blir det knappast. Den norska vilstolen kostar

14 000 kronor, men då är det lite av konstverk också.

Plankan stöds av ett diskret järnstativ.

(www.worksby.com)

FÖRÄDLING

FÖRVARING och pall är den röda tråden

i den här möbeln. Även om den ser ut

som en modell är pallen i full storlek.

Locket är gjort i lasergraverad bok av

Martin Björnson.

(hello@martinbjornson.com).

BENEN i metall gör det enkelt att tillverka

en bänk med råvara från skogen.

Det är en konstruktion av Fredrik Karlsson,

Stenbyskolan.

(karl.olof@hotmail.com)


Grundtonen är ljust

naturligt trä, som

gärna muntras upp med

en del färgstarka textilier,

eller med målarfärg.


Den som spanar på

möbelmodet hittar mer

än trä material som anknyter

till naturen.

Text & foto: Pär Fornling


öbelmässan

i Stockholm är en

bra värdemätare på vad som är

på gång. Det är världens största

mötesplats för skandinavisk design och

den har hållit på i många år, vilket ger

perspektiv på utvecklingen.

Det var länge sedan plast sågs som ett

framtidsmaterial och flirten med betong,

för något år sedan, blev en kort fluga.

NU ÄR DET miljö och naturmaterial

som gäller. Trä har sin självklara roll och

skogen återkommer i fondväggar och

mönster, även på plastprodukter!

Möbelföretaget Gemla fångar stämningsläget

elegant när de beskriver tillverkningen:

”Trädet har blivit en stol. I stolen finns

minnet av trädet och skogen kvar.”

EN INTRESSANT FRÅGA är vilka träslag

som efterfrågas. Ek och björk är fortfarande

favoriter.

Ask ligger bra till och kanske kommer

boken tillbaka.

Furu försvann helt för många år sedan

och valnöt dansade en sommar, nu är de

mörka träslagen

borta.

Grundtonen

är ljust naturligt

trä, som gärna muntras

upp med en del

färgstarka textilier, eller

med målarfärg.

28

BEKVÄMA fåtöljer för den

som har svårt att resa sig

behöver inte se ut som inredning

till sjukhus. Lyftkraften

i den här listiga stolen, med

mycket trä, anpassas efter användaren.

Fåtöljen görs av OH

Sjögren i Tranås och kostar

omkring 12 000 kronor.

(www.easyriser.se)

GUNGHÄSTEN

i massiv bok görs

av danska Brdr Kruger

och kostar omkring 4 500

kronor.

(www.brdr-kruger.dk)

VI SKOGSÄGARE 2/13


ENKLARE än så här blir det knappast att

montera och demonstrera bordsbenen i

metall. Ett slag på träkilen är allt som krävs.

(www.smakadesign.se)


BOK är nästan borta från möbler, men

nestorn Åke Axelsson konstaterar att det

är bästa tänkbara träslag. Han förutser att

boken är på väg tillbaks. För 50 år sedan

ritade Åke Axelsson en klassisk bokstol

som en del i dåtidens kampanj för svensk

rödbok. Nu har han ritat stolen på bilden

i obehandlad bok, den säljs av Gärsnäs där

Åke Axelsson är delägare.

(www.garsnas.se)


BÖJTRÄ på traditionellt sätt är en

specialitet för landets äldsta möbelfabrik,

154-åriga Gemla i Diö. Askträet kokas

i sex timmar, böjs och torkas en vecka

i 65-gradig värme.(En vanlig genväg är

annars att under högt tryck pressa sönder

träets fiber, men det drabbar kvaliteten).

Den nya stolen, T13, är ritad av Mats

Theselius.

(www.gemlaab.se)

FINURLIGT nog har Oliver Söderlund,

Lunds arkitekturskola, lyckas

få svikt i träpallen. Trätapparna vilar

på en kärna av kompakt skumgummi.

(oliver.soderlund@gmail.com)

VI SKOGSÄGARE 2/13


URSPRUNGET och historien bakom

möbeln har en känslomässig betydelse.

Bordet är gjort av granplank från det rivna

kyrkodasset i Bjurum. Julia Söder, Linneuniversitet,

kallar idén ”Talking Wood”. Hon

skickar med en bild på huset och har graverat

in koordinatorerna i en kompassros.

(juliasoder@yahoo.se)

29


ÄLGAR OCH ANDRA HJORTDJUR är

på många sätt imponerande. Tyvärr

orsakar de skogsskador för enorma

belopp, främst genom bete på ungtall.

LRF samarbetar med skogsägarföreningarna

och andra organisationer och

myndigheter för att få hjortstammarna

i balans med foder tillgången, bland

annat i det nya älgförvaltningssystemet.

INTRESSET FÖR AFFÄRER inom förnybar

energi ökar snabbt och tusentals landsbygdsföretagare

driver energiverksamhet.

Därför lanserar vi Energiföretagaren, ett

ma terial som inspirerar och vägleder till

lönsamma affärer inom förnybar energi.

FÖRR ELLER

SENARE blir det

aktuellt att lämna

över skogen till en

ny generation. Det

finns en hel del att

sätta sig in i för att

det ska bli så bra

som möjligt. LRF-koncernen har spetskompetens

och erfarenheter som är till god hjälp vid ägarskiftet.

FÖRYNGRINGSFRÅGOR, röjning,

slutavverkning, naturhänsyn eller

säkerheten i skogen LRF och

skogsägarföreningarna arrangerar

kurser, studie resor, studiecirklar

och seminarier. Genom LRF får

du även riktigt bra rabatter när du

exempelvis ska köpa ny motorsåg,

bil och drivmedel.

DET SKA VARA MÖJLIGT

för alla som vill att arbeta,

bo och leva på landsbygden.

Därför är det viktigt att vi

driver frågor som förbättrar

servicen och infrastrukturen

på landsbygden. Alla har

rätt till bra vägar, el, post,

telefoni och bredband.


TIDNINGARNA LAND SKOGSLAND, Land

Lantbruk och Land ingår i medlemsavgiften.

Det gör också en basolycksfalls- och en

livförsäkring. Dessutom får du tillgång till

LRFs egna företagarcoacher.

VEM VET VILKA PLANER stat och kommun

har för din plats på jorden. LRFs experter

arbetar ständigt med frågor kring äganderätt

och markintrång.

DET FINNS GODA MÖJLIGHETER att

öka tillväxten i Sveriges skogar. Det

skulle underlätta en omställning till ett

grönare och mer håll bart samhälle.

LRF samarbetar med skogsägarföreningarna

genom bland annat satsningen

Krafthandling Skog för att öka

både lönsamheten och tillväxten i

familjeskogsbruket.

LRF HAR ÖVER 1 000 lokalavdelningar

runt om i Sverige där

medlemmar träffas för att dela

med sig av sina erfarenheter

och påverka utvecklingen i

bygden. För medlemmar under

36 år finns dessutom ett särskilt

nätverk, LRF Ungdomen.

Är det här din värld

DÅ ÄR DU varmt välkommen till LRF-familjen och

172 000 människor som också hör hemma

i det gröna näringslivet.

SOM MEDLEM I LRF är det tryggt

att veta att den skogsförsäkring du

kan teckna genom oss innehåller

en allriskdel som täcker skador

från exempelvis skadeangrepp,

brand och storm.

GÅ IN PÅ lrf.se/skog. Här kan du:

1. Gå en tipspromenad och få mer infor mation om

vad ett medlemskap kan betyda för dig. Du kan

dessutom vinna en tidningsprenumeration.

2. Ställa frågor till några av våra experter.

VILL DU HELLRE PRATA med någon är du väl kommen

att ringa Medlemsservice, 020–44 44 33.

DU BEHÖVER INTE vara heltidsbonde för att vara

medlem i LRF. Det viktiga är att du har ditt hjärta

på landsbygden.

FÖRST GUDRUN, sedan Per och Dagmar.

Stormarna kan vi inte resonera

med, men väl politiker och myndigheter

när våra medlemmar drabbas.


MILJÖ



Den tyngsta och mest

kritiska rösten mot

skogsbruket kommer

från Naturskyddsföreningen.

Vi har förhört oss om

åsiktsskillnaderna.

Text & foto: Pär Fornling

ed över 190 000 medlemmar är

Naturskyddsföreningen större

än LRF, och skogen har varit en

av grundpelarna ända sedan starten 1909.

Vi träffar Karin Åström på föreningens

huvudkontor i Stockholm, hon är vice ordförande

och talesperson för skogsfrågor.

Vad är er kompass i skogen

– Vi har en policy om skogen som i sin

tur bygger på motioner till stämman.

Många medlemmar är extremt engagerade

i skogsfrågorna.

Varför

– Skogen i sig själv väcker mäktiga känslor,

dessutom är det en långvarig konfliktzon

med en extremt stark näring som är

positivt särbehandlad.

Vad då särbehandlad

– Näringen får göra enorm inverkan på

det vi kallar natur och man fortsätter trots

rödlistor. När det går fel får man skylla på

entreprenörerna. Ansvaret måste vara

näringens.

Förslag om ersättning

Ett förslag från Naturskyddsföreningen

är att höja ”tålighetströskeln” för hur

stora intrång en markägare ska tåla.

I stället för att beräkna ersättningen på

”berörd del” föreslås att utgå från hela

fastighetens värde.

Procenttalen är inte kristallklara, men

det är tydliga principiella skillnader;

Ett hygge är en typiskt ”berörd del”.

Om avverkningen är värd 100 000

kronor och tålighetströskeln 10 procent

nödgas markägaren tåla intrång för

10 000 kronor.

Räknat på hela fastigheten blir

tröskeln högre. Om gården är värd

10 miljoner kronor nödgas markägaren

tåla intrång på 1 miljon kronor.

Varför vill ni ha en skatt på papper

– Tanken med avgiften är att finansiera

det akuta behovet av att skydda mer skog.

Vi klarar inte miljömålen och Sverige klarar

inte Nagoyamålet. Vi funderade på en

avverkningsavgift, men det skulle missgynna

svenskt skogsbruk i konkurrensen.

Pappersavgiften är neutral.

Plastskatt låter miljöriktigare.

– Vi jobbar på det också. Målet är att

generellt minska överkonsumtionen.

Flera bedömare menar att vi redan

når FN-målet om skyddad natur, som

slöts i Nagoya (se förra Vi Skogsägare

sidan 10).

– Det är nästan så man blir lite trött...

Texten i uppgörelsen är tydlig. Dels är det

17 procent representativ mark som ska

skyddas, dels är det kopplat till andra mål

som handlar om hållbart brukande. Vi har

långt ifrån nått målen.

Men bara impedimenten är ju

14 procent!

– Man kan inte göra det till en övning i

markfördelning. Att hänvisa till impedimenten

håller inte, där finns 3–4 procent

av de rödlistade arterna. Det är produktiv

mark som måste skyddas.

Hur mycket bör man skydda enligt er

– Det är inte helt lätt att svara på. Olika

arter kräver olika mycket areal och kunskapsläget

förändras. Dagens bästa gissning

är 20 procent.

Ni har väl inte glömt att räkna

markägarnas frivilliga insatser

– Det har vi förstås koll på. Det är bra

att skogsägarna tar det ansvaret, men

avsättningarna måste kartläggas och offentliggöras.

Dessutom är frivilligheten i

sig en komplikation med tanke på långsiktigheten.

I dag kräver certifieringen fem

procents avsättning, men vi tycker det ska

vara tio procent.

Det är lätt att fastna i obegripliga

procentsiffror. Tycker du vi nått halvvägs

för att uppfylla Nagoyaavtalet

– Nej.

Varför ska vi inte gödsla skogen när vi

gödslar åkrarna

– Det är en rimlig fråga. Vi förordar ett

ekosystem som är likt det naturliga och i

konsekvensens namn vill vi inte ha konstgödsel

i jordbruket heller.

Är det okej att använda förädlade

plantor

– Om den genetiska basen minskar

blir skogen sårbar. Variation ger tålighet.

Forskarna framhåller att den

genetiska variationen faktiskt ökar

jämfört med om träden föryngrar sig

själva lokalt.

– Det kan man ju säga, men det är ingen

evolutionär process.

Du verkar skeptisk till forskning.

– Forskning och kunskapsinhämtning är

bra, men storskaliga förändringar straffar

sig även om vi tror de är ofarliga från

början.

Utan att förädla jordbruksgrödorna

hade vi svultit ihjäl.

– Det är en komplicerad fråga. Man kan

också säga att vi inte hade blivit så

många.

Varför vill ni att miljöorganisationer

ska få överklaga beslut om

avverkning

– Helt uppenbart måste någon kunna

32

VI SKOGSÄGARE 2/13


Karin Åström bor på Gotland där

hon tillsammans med sin man

driver ett företag som arbetar

med miljöinformation.

Karin Åström

Bor: På Gotland. ”Vi flyttade hit när första

barnet föddes, då kändes det rätt att lämna

stan”.

Familj: Man, Jonas Nilsson, och tre barn; Olof,

20 år, Stina, 16 år och Nils, 14 år.

Fritidsintresse: Hästar och fågelskådning.

Favoritmusik: Allt man blir glad av, gärna

Motown och Michael Jackson.

Bok att rekommendera: A planet under

pressure, av Will Steffen, med flera. ”En extremt

bra bok.”

Bästa stunden i skogen: En fjällnära skog

med vridna tallar, eller en mossig äldre granskog

med

svampar.

överklaga myndighetens beslut och hålla

ett vakande öga på den.

Redan i dag får skogsägaren vänta sex

veckor på avverkningsbeslut, med

överklaganden kanske han eller hon

nödgas vänta månader eller år.

– Det är klart jag kan se ett dilemma för

markägaren. Det är ju inget kul om

grannarna överklagar bara för att jäklas.

Miljöorganisationerna bär rimligen inga

sådana grannfejder med sig, därför tycker

vi de bör ha rätten att klaga. Vi vill inte att

rätten ska missbrukas och man kan fundera

över begränsningar.

Tror du på skogen som råvara

– Absolut. Vi vill ha ett fossilfritt

samhälle och är angelägna om att använda

skogsråvaran smart och effektivt.

Skogsbruket är en viktig näring framöver.

Kan dagens avverkningsnivå behållas

– Det kan man inte svara på med dagens

kunskapsnivå. Kanske kan nivån behållas

om man är effektiv. Jag tror inte uttaget

kan ökas drastiskt.

Tycker du det är någon miljöskillnad

mellan små familjeskogsägare och

stora bolag

– Man vill gärna tro att de som är mindre

VI SKOGSÄGARE 2/13

klarar hänsynen bättre, men polytaxen

visar att så inte är fallet. Bekymret är nog

att både stora och små anlitar samma

entreprenörer.

Varför hoppade ni av dialogprojektet

som arbetar med polytaxen och miljöhänsyn

vid avverkningar

– Vi gick in stenhårt i projektet, men

utfallet motsvarade inte arbetsinsatsen. Vi

har en hel värld att rädda och måste prioritera.

Det är lite osvenskt att inte delta i

överläggningar

– Kollegor i andra länder tycker att vi är

extrema som talar med näringen. Vi har

inte gjort någon större affär av det här, men

vi kan inte lägga hundratals timmar på sånt

som inte tycks leda någon vart.

Det handlar mycket om biologisk

mångfald i ert arbete.

– Vi lever av biologisk mångfald. Ekosystemen

måste vara stabila, långsiktiga

och robusta. Vi har också etiska skäl för

att inte utrota en skalbagge, men jag lyfter

gärna fram de ekologiska argumenten. Det

handlar om en långsiktig produktion.

För många läsare av den här tidningen

är äganderätt och förfoganderätt

nyckelord. Har du förståelse för det

– Jag förstår känslan, men vi har gemensamma

spelregler som bygger vårt samhälle.

Vi har regler och inskränkningar

inom nästan alla områden.

Flera reagerar nog på förslaget mot att

ändra ersättningsreglerna vid intrång

(se faktaruta).

– Jag förstår att markägare slår bakut

och inte vill att andra ska komma in och

bestämma över marken. Och jag förstår

den lille markägaren som har det svårt

ekonomiskt. Men jag förstår inte varför

samhället ska betala för miljöstörande

verksamhet bara för att det är skogsbruk.

Vi har en princip att förorenaren betalar.

Är strider viktiga för att få

medlemmar

– Nej, det tror jag inte alls. De flesta

gillar inte bråk. Om man är med i Greenpeace,

där det mer händer grejer, kanske

det är lite annorlunda. Vi vinner på en hög

trovärdighet, men gör inga spektakulära

auktioner. Här maler vi på år efter år.

33


SKOGSSKÖTSEL

Delvis är det en myt att eken växer långsamt. Det här trädet är 80 år och den väl utvecklade

kronan bäddar för bra tillväxt.



Lövskogen är en slumrande resurs med många

möjligheter. Dessutom finns ekonomisk hjälp för

den som vill anlägga ny lövskog.

Text & foto: Pär Fornling

nders Ekstrand lutar sig mot en

ekstam och ser påtagligt nöjd ut.

– Den här var ett långt, klent,

självsått träd som jag röjde fram och

började stamkvista. Nu är eken 60 år och

värd ungefär 4 000 kronor. Väntar jag

tills stammens diameter är 65 centimeter

är värdet 10 000 kronor, berättar Anders.

Han har med andra ord anledning att se

nöjd ut. De värdefulla träden har kommit

av sig själva i gränslandet mellan skog och

tomt på den gamla skogsgården i Göingebygden,

med en kringbyggd gård från slutet

av 1600-talet.

Det är en ganska typisk bild av lövskogsskötsel.

Ofta kommer tillfället gratis, men

för att fånga möjligheten krävs omsorgsfull

skötsel.

– Det är något som passar bra för den

intresserade självverksamme skogsägaren,

konstaterar Anders Ekstrand.

HAN ÄR lövskogsspecialist på Södra och

praktiserar kunskaperna på den egna gården

och hoppas väcka intresset hos fler

markägare:

– I landets skogar avverkas bara hälften

av lövskogens tillväxt. Lövet är en slumrande

resurs som vi är för dåliga på att ta

tillvara.

MEN EKEN SKÖTER sig definitivt inte

själv!

UNDER EN TUR i skogen får vi flera

Nästan nio meter av stammen är stamkvistad

exempel på fler gratis möjligheter att

och närliggande träd, som stör fånga i flykten:

kronan, gallras bort i omgångar.

34 VI SKOGSÄGARE X/XX


Eken är redan

värd 4 000 kronor

och mer blir det...


Poängen

med de här

kontrollerna är att

de ska vara slumpvisa

och anonyma.

Eken är självsådd. För att skydda mot

älgen har Anders drivit fram den i

plaströr.

Självsådd.

Precis som vid huset finns självsådda

ekar att ta till i blandbestånd, ute i skogen.

När plantorna är små putsar Anders dem

med sekatören och sätter över ett plaströr

som skydd mot älgen. Rören står med sju

meters mellanrum och mellan dem kommer

självföryngrad björk och gran.

Frostskydd.

I en blöt, frostkänslig, del av ett hygge

är förutsättningarna dåliga för att plantera

gran. I stället har han röjt fram en timmerställning

av självföryngrad björk, som

trivs i fukten. Under björkarna kommer

granen av sig själv.

Röjning.

I en eftersatt och misslyckad granplantering

hjälper Anders en skogsägare att

röja fram ekar och andra lövträd. Om

arbetet lejs bort betalar jordbruksverket 60

procent av kostnaden för att röja fram ädellövskog.

En anna väg är förstås att plantera lövet.

Läs mer på nästa sida

VI SKOGSÄGARE X/XX 35


Fortsättning:

Ta vara på

alla gratis chanser

På en nedlagd

åkermark mitt i

byn, någon mil

bort, visar Anders

ett 20-årigt

bestånd av förädlad

vårtbjörk.

– Här mellan

husen hade granen

inte varit välkommen

av este-

Anders Ekstrand.

tiska skäl.

– I dag betalas både björktimmer och

lövmassaved väl så bra som gran. Björken

kan avverkas tidigare, men långsiktigt

avkastar granen något mer.

På den nedlagda åkermarken gissar

Anders Ekstrand att förräntningen på

markvärdet är 3 procent för björk och 3,5

procent för gran.

OM MÖJLIGHETEN TILL bidrag räknas

in kan kalkylerna bli helt annorlunda.

Den som planterar stödberättigad

åkermark med poppel eller hybridasp (vilka

räknas som energigrödor) får behålla

gårdsstödet i 20 år. I genomsnitt handlar

Kvarvarande torrkvistar ska bort för

kvalitetens skull.

det om 1 500 kronor per hektar, men nivån

varierar.

Dessutom kan skogsägaren få stöd till

både stängsel och anläggning av beståndet.

UTÖVER DET TILLKOMMER förstås

den goda tillväxten för de snabbväxande

träslagen.

– I något fall har jag räknat fram en

avkastning på 12 procent, vilket förstås är

svårslaget, säger Anders Ekstrand.

– I grunden är jag tveksam till bidrag

och man bör inte bygga sin framtid på dem,

Ekarna är lika grova, skillnaden är att den

bakre inte är stamkvistad. Vid en diameter

på 60 centimeter är värdet 9 000

respektive 4 000 kronor.

men det hindrar förstås inte från att nyttja

de möjligheter som finns.

NYLIGEN HAR Anders Ekstrand skrivit

en bok om lövträ och lövskogsskötsel. Det

finns mycket att lyfta fram, men hans två

viktigaste tips är:

Läs landskapet och välj lämplig,

bördig, mark.

Låt halva trädet vara grön krona för

tillväxtens skull. Se till att den andra

halvan av trädet är en kvistfri stam, för

virkesvärdets skull.

SKOGSSKÖTSEL

KOM och SE DE

HETASTE NYHETERNA

FRÅN BRP!

CAN-AM ®

ÖKAR MEST I ANTAL!

Källa: SCB

Missa inte våra vassa erbjudanden

SKI-DOO ® SPRING OFFER &

LYNX ® SISU OFFER med 6.000 kr

i rabatt! Och nyheten BUILD

YOUR RIDE för Lynx. Läs mer på

ski-doo.se och lynx.se

NU RULLAR ÅRETS NYHETER från

Lynx ® , Ski-Doo ® (2014) och Can-Am ®

(2013) ute på vägarna. MISSA INTE

chansen att kolla in våra klassledande

marknadsledare, nyheter och tillbehör,

mingla och snacka snöskoter och ATV

hos våra engagerade återförsäljare!

BRP on Tour besöker även ett antal av

våra Can-Am-återförsäljare i södra Sverige

med ett urval heta nyheter för ATV

och Spyder roadster!

THE WORLD IS OUR PLAYGROUND.

Mer info på

brp-tour.com

© 2013 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP). Alla rättigheter förbehålles. ®, och BRP-logotypen är varumärken som tillhör BRP eller dess dotterbolag. brp.com

VI SKOGSÄGARE 2/13

37


FORSKNING



Ny snabbväxande poppel

som passar hela landet

är på gång, träden klarar

både ett tuffare klimat

och är bättre rustade

mot sjukdomar.

Text & foto: Pär Fornling

n isande kall dag besöker vi planteringen

tillsammans med Ulf Johansson,

försöksledare på lantbruksuniversitetet.

Poppelträden har vuxit

fem odlingssäsonger och flera av dem är

redan tio meter höga.

Att döma av vintervädret hade vi kunnat

vara i Norrbotten... fast just den här försöksodlingen

ligger i Halland några mil

från Tönnesjöhedens försökspark.

Liknande tester finns utanför Gällivare,

Umeå och ytterligare några platser i landet.

Det praktiska arbetet med odlingen görs

av lantbruksuniversitetet på uppdrag av

Sweetre Technologies, med syfte att få

fram en ny generation poppelplantor till

försäljning.

NESTORN I DE här sammanhangen är

professor Lars Christersson. Han är nu

pensionerad, men fortsätter arbeta med

frågorna och har varit med och grundlagt

de här poppelförsöken.

– Det har anlagts odlingar av poppel

ända sedan 1920-talet. Väldigt många har

misslyckats, vilket inte är så konstigt.

Klonerna har kommit från Oregon, på motsvarande

breddgrader som Frankrike och

Spanien.

– Den enda riktigt lyckade klonen är

OP42, men vi behöver ett större genetiskt

urval för att minska risken för bladrost och

andra angrepp, berättar Lars Christensson.

Ulf Johansson i försöksodlingen med

poppel. Träden började som sticklingar

i kruka våren 2007, och på sommaren

planterades de i fält. De har alltså nått de

här höjderna efter fem växtsäsonger.

FÖRKORTNINGEN ”OP42” betyder

Oxford Paper company år 1942, vilket

antyder att inte så mycket har hänt med

förädlingen på lång tid. Men under senare

år har Skogforsk tagit fram en blandning

av 12 kloner (varav en är OP42). Blandningen

kan fungera längre norrut, men

rekommenderas till milda lokaler i Götaland.

Och mer är på gång.

– Mitt tidigare uppdrag som professor i

energiskog har gett många kontakter i världen,

med hjälp av dessa har jag rest runt

och samlat in frö.

– I de här försöken odlas ett 30-tal olika

poppelkloner från British Columbia och

Alaska. De kommer från breddgrader som

motsvarar Gällivare och söderut. Poppel

växer väldigt bra i Norrland också, även

om inte tempot riktigt är i nivå med Götaland,

säger Lars Christersson.

HAN FÖRUTSER ATT det kommer

kloner som växer bra över nästan hela

landet.

– Det vi sett hittills är en tillväxt på

40–50 kubikmeter per hektar och år. Vi får

se vad förädlingen kan tillföra ytterligare

och hur gödsling kan öka produktionen.

– Jag har gjort en del mindre tester som

visar att poppel svarar mycket bra på gödsling,

säger Lars Christensson.

Plantornas tillväxt

kan dubbleras

En vanlig granplanta växer 2,5 meter

under fem år under optimala förhållanden.

Tillväxtgränsen har testats genom

noggrant utförd plantering, skydd mot

frost och insekter samt näringsbevattning

med hjälp av slangar.

Då växer plantorna dubbelt så bra som

under normala förhållanden.

Men hur mycket av den potentialen kan

man uppnå i praktiken

– Jag tror att man kan realisera upp till

50 procent bättre tillväxt hos dagens

vanliga skogsplantor, säger Karin Johansson

vid Skogforsk, som gjort testerna.

– Med en ambitiösare markberedning

där humus och mineraljord blandas kan

näringen enklare tillgodogöras av plantans

rötter. I våra försök hade plantorna utan

näringsbevattning växt mer än två meter

på fem år, det är riktigt bra!

Förädling kan

ge rakare virke

Att träreglar, brädor och plankor är

böjda och skeva är ganska vanligt.

Men i framtiden hoppas forskarna kunna

förädla fram rakare virke genom att

använda träd med rätt genetiska egenskaper.

Nyckeln till förbättrad formstabilitet

ligger i trädens fibervinkel som kopplar till

hur plankor från trädet beter sig efter

sågning och torkning. Lite förenklat kan

man säga att ju större trädets fibervinkel

är, desto skevare blir det sågade virket.

– Våra försök visar att det finns en tydlig

koppling mellan trädens genetik, deras

fibervinkel och formstabiliteten hos virket

från de här träden, säger Karl-Anders

Högberg vid Skogforsk.

Trädens fibervinkel är dessutom enkel att

mäta, så därför bör egenskapen finnas med

när vi väljer ut avelsträd för skogsträdsförädling.

Asken kan räddas

Den fruktade askskottsjukan angriper

och dödar askar i hela det svenska

utbredningsområdet. Det finns inga kända

botemedel, men det kan ändå finnas hopp

för trädet. Forskare vid Skogforsk tror sig

kunna odla fram motståndskraftiga askar.

– Våra undersökningar visar att askskottsjukan

är starkt genetiskt styrd och att det

dessutom finns en stor genetisk variation i

motståndskraften hos olika askar, säger

Lars-Göran Stener vid Skogforsk i Ekebo.

Därför finns det goda förutsättningar för

att med hjälp av

skogsträdsförädling

odla fram mer

vitala askar.

– Inga askar är

helt opåverkade av

svampen, men

några har betydligt

högre motståndskraft

än andra.

Askskottsjuka.

Foto:

Gunilla

Jarlid

38 VI SKOGSÄGARE X/XX


Ta hand om din skog och mark

Kör HYPRO

HYPRO 755

med HYPRO FG45 Fällgrip


traktorprocessorer. -



Skonsamhet


hög kapacitet


god ekonomi -


Vi ses på ELMIA, monter 187!

HYPRO 450 XL

För mer information, www.hypro.se

eller ring oss på tel: 0479-220 59


i träffar honom en kylslagen dag

på ett ”Gudrunhygge” där granplantorna

kämpar mot en massiv

vägg av björksly.

Temat för dagens exkursion är röjning.

– Vi lägger tusentals kronor på markberedning

eller gödsling, men förlorar

massor av tillväxt på att inte röja i tid. Lite

förenklat förlorar man ett års tillväxt för

varje år man skjuter fram röjningen, säger

Urban Nilsson.

Att vänta ett år för länge med röjningen

betyder med andra ord att man också måste

vänta ett år med slutavverkning.

Tumregel gäller i den här hårda konkurren-

sen med björk och förutsätter

förstås att målet är en granskog.

SKOGSSKÖTSEL

”Vi underskattar effekten av röjning något

makalöst”. Det framhåller Urban Nilsson,

professor i skogsskötsel.

Text & foto: Pär Fornling

Finskt försök

Den finska experimentmaskinen för

röjning på bilden rycker upp de unga

björkarna med rötterna för att undvika

stubbskott, som är problemet vid tidig

komventionell röjning. Foto: Urban Nilsson

FORSKARNA vet ganska

mycket om hur man

bör röja i trädslagsrena

bestånd, exempelvis

självföryngring av

tall.

Däremot är kunskapen

låg om

Här måste något göras,

frågan är bara hur och när.

En typisk utmaning för skogsägare

över hela landet.

40 VI SKOGSÄGARE X/XX


den här typen av hyggen, som är en realitet

för många skogsägare.

Stormen Gudrun blev en väckarklocka.

Forskarna insåg det enorma röjningsbehovet

som skulle följa i Gudruns spår

och anlade försök i Småland, Halland,

Dalarna och Västerbotten.

– Oavsett om du är på ett hygge i Norrland

eller i Götaland är frågorna i princip

desamma, konstaterar Urban Nilsson.

RESULTATEN FRÅN försöken börjar

komma fram, även om det dröjer några år

till en färdig rapport.

En av slutsatserna är alltså betydelsen av

att röja. Metoderna däremot tycks spela

mindre roll. Viktigast är att göra något.

Dessutom är det, enligt flera experter,

lika bra att ställa in sig på två röjningar.

Första röjningen görs när granen är

1–2 meter och andra när den är 4–7

meter.

– Om det sedan räcker med en röjning

får det bli en positiv överraskning, säger

Hans Thunander som arbetar med de här

frågorna på Sundins Skogsplantor.

HAN PÅPEKAR ATT den som bara gör

en plantröjning ofta nödgas göra en underröjning

inför första gallringen.

– Det är riskfyllt. När röjning och gallring

görs samtidigt ökar risken för stormskador.

En tidig röjning av klena björkar är relativt

billig. Anledningen till att vänta är

Professor Urban Nilsson

missionerar om röjningens

betydelse.

problemen med efterföljande stubbskott.

– I höstas var jag i Finland och tittade på

en ny maskin som rycker upp de unga

björkarna med rötterna. Det är ett spännande

sätt att slippa rotskott, säger Urban

Nilsson och visar några bilder av maskinen.

MEN ÄN SÅ länge rör det sig om en prototyp.

För skogsägaren är det fortfarande

röjsågen som gäller.

– Traditionellt har man röjt vid ungefär

tre meters höjd och räknat med att björken

därefter inte ska hinna ifatt granen. Men

även små björkar stjäl växtkraft från

granen. Nya resultat visar att skogsägaren

har mer att vinna på en tidigare röjning än

vad vi trodde förut.

– Om det behövs en andra röjning kan

den i flera fall finansieras av vinsten i ökad

granproduktion, säger Urban Nilsson.

Tack vare kedjeröjsågen har brunnsröjning

blivit ett alternativ.

– Man röjer en brunn med en diameter

på ungefär 75 centimeter runt granstammen.

– Den vanliga klingsågen är svår att

hantera och få med sig genom björkslyet,

med kedjeröjsågen kan du liksom simma

dig fram mellan granplantorna, förklarar

Magnus Petersson, skogsskötselchef på

Södra.

– Vi arbetar mycket med röjningsfrågorna

och det här är en av metoderna

som utvärderas, men vi behöver veta mer.

JÄMFÖRT MED VANLIG totalröjning

presterar den som röjer brunnar med kedjeröjaren

dubbelt så mycket, mätt per hektar.

Några klara forskningsresultat om vinsterna

finns dock inte, men en som är övertygad

om brunnsröjningens förträfflighet

är röjningsproffset Bengt-Åke Alriksson.

Han har själv varit med och utvecklat

kedjesågen tillsammans med Husqvarna.



En test av att koka riktigt klen

massaved kan få betydelse för

röjningsmetoderna.

Text & foto: Pär Fornling

agens gräns för att virket ska användas

till massaved är fem centimeters

diameter i toppänden. På massabruket i

Mönsterås testar Södra att använda björk

som bara är 2–3 centimeter i toppänden.

Om försöken lyckas kan det påverka taktiken

i röjningsskogen.

FRÅGAN ÄR OM man på ett någorlunda

lönsamt sätt kan ta hand om björken som

kommer spontant på flera hyggen.

Som framgår av artikeln här bredvid är

en möjlighet att låta granen utvecklas under

skärmar av björk. När skärmen huggs

ner gäller det att använda björkarna till

något vettigt.

VI SKOGSÄGARE 2/13

– En möjlighet är förstås bränsleved. Om

en större andel dessutom kan användas till

massaved ökar valmöjligheten, säger Göran

Örlander, skogchef på Södra.

– Dels kan det vara ett alternativ i eftersatta

röjningar, men framför allt tänker vi

på alla Gudrunhyggen. Där växer björken

nu med en meter om året, så det är bråttom

att hitta rätt vägval för röjningen.

– Om vi ska våga rekommendera skärmar

gäller det att tänka på hela vägen från

skördaren till industrin. Medeldiametern

på stammarna är helt avgörande för

ekonomin och det är lätt hänt att avverkningarna

blir en förlustaffär för skogsägaren.

FÖR DEN SOM är självverksam och kör

med en liten maskin blir det en annan kalkyl,

då är det betydligt lättare att lönsamt

avverka relativt små volymer skärmträd.

– Testerna blir avgörande

för hur vi går vidare,

konstaterar Göran

Örlander.

– Ekonomin är helt annorlunda för småskaliga

lösningar.

– Det finns många idéer om ny teknik

för att skörda klena stammar, men för vår

del handlar det om att hitta lösningar för

de maskinsystem vi kan erbjuda i dag,

konstaterar Göran Örlander.

På massabruket är utmaningen framför

allt att barka de klena stammarna.

41


SKOGSSKÖTSEL



”Jag smeker fram granen med

röjsågen.” Så poetiskt uttrycker sig

röj- och björkentusiasten Bengt-Åke

Alriksson.

Text & foto: Pär Fornling


tt hygge med massor av självföryngrade

björkar är ett eldorado för

Bengt-Åke Alriksson. Som framgår

av artikeln här bredvid har han varit

med och utvecklat kedjeröjsågen som

öppnat nya möjligheter för brunnsröjning.

EN TYPISK BRUNNSRÖJNING kan

se ut så här:

42 VI SKOGSÄGARE 2/13


Bengt-Åke Alriksson i en 13-årig lövskärm.

Efter åtta år röjdes den ner till

3 500 stammar per hektar. Medeltillväxten

har hittills varit 10 skogskubikmeter

per hektar och år. Björkarnas diameter

är 13 centimeter i brösthöjd. Foto: BÅA

Bengt-Åke Alriksson har

både utvecklat kedjeröjaren

och röjningsmetoderna.

Motorn till kedjeröjsågen bärs som en

ryggsäck och klingan har byttes ut mot

en motorsågskedja.

Första ingreppet är när granen nått

brösthöjd. Björken brukar då ligga en meter

före i höjdutveckling.

Granplantan friställs i en ”brunn”

med en radie på ungefär 75 centimeter. En

del närliggande björkar kapas bort, andra

får sidokvistarna kapade med hjälp av

kedje sågen (som också kan användas vertikalt).

VI SKOGSÄGARE 2/13

Balanspunkten är att ge utrymme för

granens toppskott, utan risk för piskskador

från björkarna, men inte släppa ner så

mycket ljus i brunnen att det provocerar

fram en mängd stubbskott.

Efter några år tas merparten av björken

bort.

ALTERNATIVET ÄR ATT satsa på björken

fullt ut, när den ändå kommer gratis,

och i nästa skede släppa fram den självföryngrade

granen. Det görs i första hand

på fuktiga ståndorter med tätt lövuppslag.

En beprövad metod är den så kallade

”Kronobergsmodellen” där lågskärmen av

björk normalt avvecklas efter 12–15 år.

Granen trivs och skyddas mot frost, men

björkarna röjs bort innan de hunnit utveckla

något användbart virke.

Det tycker Bengt-Åke Alriksson är slöseri

med tanke på björkens växtkraft i unga

år. Därför testar han att hålla kvar skärmen

längre och skörda björkvirke innan björken

avvecklas helt och granen får ta över.

– På en del ställen där det är ont om granplantor,

eller i fuktiga partier där det aldrig

borde planterats, tycker jag det är bättre att

släppa fram en björkskärm. Granen kommer

av sig själv under björken och när

björken skördats blir det ett naturligt granbestånd.

I ENKELHET HAR Bengt-Åke Alriksson

följande tågordning:

När björken börjar diameterskikta sig

röjer han fram en ganska tät björkskärm.

– Björken är då ungefär fyra meter hög

och har lämnat sitt vassliknande stadium.

Ett vanligt fel bland proffsröjarna är att gå

för hårt fram. Det bör vara runt 3 000–

6 000 stammar per hektar i skärmen.

När björken börjar närma sig 7–8 meter

görs en andra utglesning där antalet

stammar halveras.

Nästa ingrepp är en gallring som ger

värdefullt virke.

– Den kan kanske göras redan efter

14–16 år på bördiga marker. Om skogsägaren

däremot bara satsat på granen hade han

eller hon fått vänta dubbelt så länge på gallringen.

– Lönsamheten i hela skötselkonceptet

ligger i just det faktum att föryngringen av

björken är gratis och hur du använder röjsågen,

betonar Bengt-Åke Alriksson.

EN ANNAN EFFEKT av mycket och

snabb tillväxt på hygget är att träden binder

in mer kol, vilket är positivt för klimatet.

Vid första gallringen bör virkesförådet

vara vara 150 kubikmeter björkvirke ber

hektar,

– Granen växer långsamt i unga år. Om

björken totalröjs riskerar jag i värsta fall

en negativ kolbalans i uppemot 20 år. Genom

en välsluten och välväxande björkskärm

kan en nettobindning av kol uppnås

på mycket kort tid, menar Bengt-Åke

Alriksson.

43


NYA PRODUKTER

En lastare i den

tyngre divisionen.



et finns efterfrågan på riktigt stora

skotare. Komatsu har utvecklat en

helt modell som heter 895 och lastar 20

ton. Maskinen väger omkring 25 ton, beroende

på utrustning.

Den mest synbara förändringen är den

ljudtätade hytten med ståhöjd (om man är

av normallängd). Den kan utrustas med

”Comfort ride” som innebär att hytten vilar

på fyra cylindrar för fjädring och pendling.

Både drivlinan och kranen är nya. Hjulen

är hela 28,5” för extra dragkraft. Även om

maskinen är tung och lastar mycket framhåller

Sten Karnebo på Komatsu att marktrycket

inte behöver bli större än för de

mindre modellerna om maskinen utrustas

med band. Dessutom innebär den

högre lastförmågan att det blir färre

körningar för att få ut virket. Den nya

skotaren kommer att presenteras på

Elmia Wood.


En liten finurlig kamera kan hålla koll

på huset när man är borta. Då kameran

känner av en rörelse i rummet, eller värmen

från en människa, skickar den iväg en

bild till telefonen (via mms) eller till datorn

(via e-post).

I apparaten monteras ett sim-kort med

kontantbetalning (man laddar kortet med

en summa pengar). Att skicka sms kostar

lite, men bilder är något dyrare.

För att få en bra kommunikation monteras

en antenn utomhus. Om strömmen går

finns det batterier som back-up.

Man kan skicka ett sms till kameran och

be den ta en bild, eller programmera den

för fotografering vid speciella tidpunkter

varje dygn.

Vassa taggar är

inget hinder.


Kameran

som kan kommunicera

med

telefonen.

I mörker

jobbar kameran

i infrarött

ljus, vilket

uppges fungera hyfsat.

Ett extra plus när man övervakar huset

på distans är att den också kan avläsa temperaturen

i rummet, vilket kan vara bra om

det är risk för kyla som kan skada vattenledningarna.

Kameran säljs av företaget Trygga Hem

och kostar kring 2 500 kronor.

Fila i fält

Filning av

kedjan går

enklare om

svärdet sitter

fast ordentligt.

Hemma i

verkstaden är

det enkelt att ta

skruvstädet till

hjälp, ute i

skogen är

filstödet från

Stihl en

möjlighet. Man Klart för filning.

knackar fast

järnet i en

stubbe eller stock och därefter är det bara

att börja filarbetet. Filstödet kostar ett par

hundra kronor och finns i två varianter.

Japan med bett

En ny variant av de japanska

kvistsågarna har fått förbättrad

design. Dels är handtaget greppvänligare,

dels finns en modell

med bågformat blad. Huvudpoängen

är fortfarande slipningen,

bladet skär i draget och ger

därmed ett mjukt arbetssätt.

Den hopfällbara modellen säljs av

Silky och kostar omkring 500 kronor.

En ny modell

av vedmaskin

från Trejon har

fått hydraulisk

drivning av

sågsvärdet i

stället för kilrep.

Det innebär att

sågen står still

när den inte

används, vilket är

nytt i den här

storleksklassen

(för stockar med

diameter upp till

För beskärning

och stamkvistning.

Anpassar klyvkraften

En skyddslucka i ny

design stänger av alla

funktioner så fort den

öppnas.

38 centimeter). En annan finess är en

renslucka som tar bort barkbitar och

annat skräp, med resultatet att veden blir

renare.

Klyvkraften, upp till åtta ton, anpassas

efter trädets diameter.

Maskinen kostar knappa 150 000 kronor

om den ska kunna köras på både el och

traktorkraft.

Hörby Bruk har tagit fram ett punkteringsfritt

hjul till sina skottkärror. Det

är gjort av polyuretan har enligt tillverkaren

likvärdiga köregenskaper som

luftfyllda däck.

44 VI SKOGSÄGARE X/XX


Följ med Vi Skogsägare på en resa till

VIETNAM

10-23 november 2013

xxxxxxxxxxx

Med oss som ciceron och reseledare har vi Bo

Ohlsson, skogsägare och styrelsemedlem i

Västmanland SBO. Bo har lång erfarenhet av

utvecklingsarbete och forskning i Vietnam.

Pris pp för

Vi Skogsägares

prenumeranter

26000:-

ord pris 28 600:-

Vietnams privata skogsbruk är unikt bland ”utvecklingsländerna” och

har idag i vissa delar av landet vänt trenden från avskogning till ett

väl fungerande bondebaserat privat skogsbruk.

Syftet är att vi skall studera denna process och utbyta tankar och

idéer med de Vietnamesiska bönderna.

Vi kommer att besöka ett flertal byar och där få tillfälle att möta

skogsägare, besöka gårdar, risfält, planteringar, teodlingar, lokala sågverk

och studera djurhållning.

Pappersbruket Bai Bang är ett av Sveriges

största biståndsprojekt genom

tiderna och självklart gör vi ett studiebesök

här.

Resan bjuder på en blandning av turistoch

vardags - Vietnam.

I huvudstaden Ha Noi finns en blandning

av pampiga boulevarder kantade av

franska kolonialbyggnader och brokiga

smågator med tempel, pagoder och marknader

samt franska och vietnamesiska restauranger. Sedan beger vi

oss norrut till Vietnams bergstrakter, intill den kinesiska gränsen, där

vi kommer att träffa olika minoritetsfolk.

Vi kommer även att uppleva den dramatiska kusten under en kryssning

i Ha Long Bay, där vi bor på båten i en märklig skärgård av

kritklippor.

I Ho Chi Minh City (Saigon) kommer vi att uppleva Mekongdeltat

på nära håll med sitt skogsbruk och naturligtvis se de mest kända

sevärdheterna.

Vid våra gemensamma måltider möter vi det lokala köket, inte

sällan med inslag av den Franska kolonialtiden.

Välkommen på

en spännande och

annorlunda resa!

Resan dag för dag i korta drag

Dag 1: söndag 10/11 Stockholm - Bangkok

Dag 2: måndag 11/11 Hanoi

Dag 3: tisdag 12/11 Hanoi

Dag 4: onsdag 13/11 Hanoi - Bai Bang

Dag 5: torsdag 14/11 Bai Bang - Duan Hong och Ca Dinh by

och Tuyen Quang

Dag 6: fredag 15/11 Tuyen Quang - Ham Yen - Brigade No 5 by

och Bac Quang

Dag 7: lördag 16/11 Bac Quang - Pan Hou Village

Dag 8: söndag 17/11 Pan Hou Village

Dag 9: måndag 18/11 Pan Hou Village - Hanoi

Dag 10: tisdag 19/11 Hanoi - Ha Long Bay

Dag 11: onsdag 20/11 Ha Long Bay - Ho Chi Minh City

Dag 12: torsdag 21/11 Ho Chi Minh City

Dag 13: fredag 22/11 Ho Chi Minh City - Bangkok

Dag 14: lördag 23/11 Stockholm

I priset ingår:

Reguljärfl yg i ekonomiklass

med Thai Airways Stockholm

- Bangkok - Hanoi t/r

Reguljärfl yg i ekonomiklass

sträckan Hanoi - Ho Chi Minh

City

Alla lokala transporter, utfl ykter,

besök och entréer i Vietnam

enligt program

Inkvartering i delat dubbelrum

11 nätter på 3-4 stjärniga hotell

11 frukostar, 11 luncher, 9

middagar exkl dryck, en fl aska

vatten per person/dag, lättare

fl ygplansmåltider t/r

Svensk reseledare under hela

resan samt engelsktalande

lokalguider i Vietnam

Dricks till lokalguider och

chaufför för hela perioden

Flygskatt och bränsletillägg (för

närvarande SEK 3 192, kan

komma att ändras)

Enkelrumstillägg

Enkelrumstillägg 11 nätter,

per person SEK 2 700

Giltigt pass erfordras för denna resa. Vi reserverar oss för programförändringar

och omkastningar av programpunkterna.

För denna resa gäller villkoren på detta programblad, i avreseinformationen

samt i Svenska Resebyråföreningens Villkor för Paketresor med

OmniaResors kompletteringar, vilka översänds på begäran och återfi nns

på www.omniaresor.se

VI SKOGSÄGARE ≤C≥/≤YY≥

För mer information och bokning: OmniaResor

Tel: 021-12 90 90. E-post: info@omniaresor.se

www.omniaresor.se

≤P≥


SKOGSGÅRDEN

Erika och Johan Ranbrandt har många

järn i elden.


På gården vid Storsjöns

strand i Jämtland träffar

vi pristagarna av Ӂrets

gröna guld”.

Den egna skogen förädlas

till möbler och är

motorn i en mängd

andra verksamheter.


snickeriet lyser en solgul trädgårdsstol

och Erika Ranbrandt är djupt koncentrerad

på att limma ihop bitar av olika

träslag till bordsskivor. Dessutom förbereder

hon ett kök i björk. Traktens björk

har en vacker mörk färg och tydlig ådring.

– Jag använder virke från gårdens skog.

I borden har jag gran, tall, sälg, asp, al,

björk och funderar även på att använda

rönn och hägg, berättar hon.

Miljön i snickeriet är inspirerande med

46

Text & foto: Lena Hedman

Brunflo

en färgglad vägg som fond till maskinparken.

EN BIT DÄRIFRÅN, vid en av

lägen heterna till uthyrning, träffar vi

maken Johan. Han tog över Fursteli gård

tillsammans med systern Marie för ett par

år sedan. Ägandet ska justeras så att även

Erika har en del i gården.

– Jag är glad över att vi fick ta över så

tidigt, då är det lättare att satsa fullt ut,

säger Johan.

Förutom skogsbruk och Kravcertifierad

växtodling hyr familjen ut en renoverad

lada som festlokal, arrangerar timringskurs

med dalaknut och Johans far Gunnar säljer

ved.

– Ibland känns det lite rörigt med alla

verksamheter. Men vi vill hålla på med

olika saker, säger Johan som även skriver

böcker om friluftsliv.

ANNAT SOM GER intäkter och trevnad

är uthyrning av sex lägenheter på gården

till vänner.

Erika och Johan tycker att det är ett stort

plus att ha kompisar så nära som de kan

dela livet med.

På guldgalan i Östersund fick paret

”Årets gröna guld”.

Priset på 15 000 kronor delas ut av LRF

Jämtland och Norrskog till landsbygdsföretagare

som är förebilder i de gröna

näringarna.

I motiveringen framhålls hur de uthålligt

tar vara på gårdens naturresurser och utvecklar

dem till affärer.

– Vi kunde inte föreställa oss att vi skulle

få pris och är stolta över motiveringen,

säger Erika.

Johan ser det som en spark i rumpan att

gå vidare med gårdsverksamheten. Han

menar att det finns en del att göra lönsamhetsmässigt,

även om de är på rätt väg.

SNICKERIET HAR GÅTT mycket bättre

än vad Erika vågade tro och hon konstaterar

att det är bättre ekonomi att göra

kök och butiksinredningar än möbler.

– Det går inte att konkurrera prismässigt

med möbelvaruhus, men det finns en stark

strömning till att göra hållbara köp. Jag

VI SKOGSÄGARE 2/13


Erika Ranbrandt limmar ihop bitar av

olika träslag som ska bli ett bord....

....Det färdiga bordet med många träslag

från den egna skogen.

Erika och Johans

tips för gården

Välj det roliga

Ta gärna avstamp i det som är roligt att

göra vid utveckling av gårdsverksamhet.

Planera

– Det är viktigt att tänka över hur man vill

ha sitt liv. Att hyra ut boende på längre tid

kräver mindre passning än Bed & breakfast.

Utbildning

– Skaffa utbildning och praktik för den nya

verksamheten.

Ta betalt

– Att ta betalt är svårt, men jämför vad

andra yrkesgrupper tar. Ingen reagerar på

att betala en hantverkare 400 kronor i

timmen.

Nätverk

– Det är viktigt med nätverk. Erika har

kreativa vänner med företag, och någon att

vända sig till med frågor om trä. Hennes

svärmor är till stor hjälp med bokföringen.

Våga!

– Det handlar mycket om att våga säga ja.

Man ska inte tänka efter för mycket.


bygger möbler så att de

ska kunna åldras med värdighet,

säger Erika.

Som liten lekte hon i

morfars fars verkstad i

Småland, vilket inspirerade

till yrkesvalet.

Hon har utbildat sig på

högskolan och fått praktiska

erfarenheter om möbeltillverkning

av en mentor.

På gården byggdes ett snickeri utan

större investeringar och med begagnade

maskiner.

ERIKA HUGGER SJÄLV träden, sågar

oftast hos en granne och konstruktionsvirke

görs med egen såg. Med en mindre

tork kan virket användas efter några veckor.

Erika tror att kunderna ser det som ett

mervärde att virket kommer från gårdens

skog.

Det blir ett speciellt tänk i skogsbruket

för att få virke till snickeriet.

– Jag sparar gärna lövträd när jag röjer.

VI SKOGSÄGARE 2/13

Att ha blandade bestånd

ger också en trevlig skog

att gå i, säger Erika.

Gården har 400 hektar

skog. För avverkningar

och andragallringar anlitas

Norrskog, men första

gallringen gör de själva

med motorsågar och traktorprocessor.

Under vintern kretsar mycket kring skogen.

Från oktober till april jobbar de mestadels

med gallring och röjning.

Gungsoffan är Erikas

egen design.

OCH SÅ ÄR DET ÄVEN den dagen vi

hälsar på. Erika och Johan packar in utrustningen

och beger sig till gårdens fäbodar

med röjsågarna.

Solen lyser på öppna ängsytor och timrade

hus.

– Skogen är basen och det som bär, och

den ligger närmast hjärtat för oss alla. Johans

pappa känner skogen som sin egen

ficka, och vi trivs att jobba tillsammans,

säger Erika.

För familjen handlar det inte bara om

ekonomisk avkastning utan det är viktigt

att sköta om skogen som är miljöcertifierad

enligt PEFC.

– Hela tanken med skog är det långa perspektivet

med biologisk mångfald. Men det

är svårt att veta vad som är rätt val, och det

måste vara tillåtet att göra fel, säger Erika.

DE BRUKAR ÄVEN skogen för friluftsliv,

och drar med traktor upp 15 kilometers

skidspår.

– Den största drivkraften är att hitta en

bra balans mellan arbete och resten av livet.

Det är mer värt att kunna styra över

tiden och komma ut på fjällturer, än att

slita och få in extra pengar. Hellre leva

snålt, säger Erika.

De gillar att cykla i terräng och i hemmaskogen

hjälper gårdens hyresgäster till

att bygga en cykelstig.

– Vi hoppas på en utveckling av skogscykling

på samma sätt som i Skottland. Det

finns affärsmöjligheter och kan generera

mycket besökare. Drömmen är att hela

länet blir en cykeldestination.

47


Skogsmarknaden

För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97 eller Mårten Bäck tel 08-588 367 38

Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se

www.ledlager.se

















VERKTYG FÖR TRÄBEARBETNING

Huggknivar, hyvelstål, vändskär,

sågklingor, vedkapsklingor m m.

Se en del av vårt utbud på

Monter 441

5-8 juni

www.tole.se | Tolé Verktyg AB | Tel 0495-302 29

SNÖKEDJOR/

SLIRSKYDD

Alboga Träteknik

Bandsågverk TTM från

Drozdowski och Wimmer

Ramsågverk Drozdowski.

Kvalitét, utbildning, kompetens,

support ingår alltid.

www.albogatrateknik.se

Henrik Dolk tel 0705-312418






Träbearbetning

DUAB

PT310

Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.

Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet.

Utmatningsbordet för rikthyveln fälls åt sidan vid planhyvling för god sikt och åtkomlighet.

Maskinen är utrustad med analog avläsning av den valda höjden på planbordet. Anhållet för

rikthyveln är justerbart 0-45 grader och låser i en kraftig stålkonstruktion för god stabilitet.

Vertikalfräs med tappsläde DUAB VF100

Med tiltningsbar fräs spindel, -5 till 30°. Stomme i kraftig stålkonstruktion,

stort arbetsbord i gjutjärn. Höjning och lutning av spindeln

sker via låsbara rattar, tydliga skalor visar inställning av spindeln.

Ställbara fräsanhåll med finjusteringsmöjlighet. Försedd med sid- och

nedhållare av arbetsstycket. Kraftig kullagrad tappsläde med anhåll och

excenterlåstving, stor rörelse av släden 800 mm. Motor med termiskt

motorskydd och nollspänningsutlösning. Reversibel rotationsriktning av

frässpindel via strömbrytare. Stort varvtalsregister från 1800-9000 varv/

minut. Levereras komplett med tappsläde, diverse nycklar samt manual.

Tekniska data:

Storlek arbetsbord 710x640 mm

Arbetshöjd 900 mm

Längd fräsanhåll, 2 st 360x120 mm

Storlek tappsläde 500x480 mm

Max åkrörelse tappsläde 530 mm

Spindeldiameter 30 mm

Vertikal rörelse spindel 100 mm

Spindel lutbar -5-30°

Max verktygsstorlek 200 mm

Max fräsdiameter i bord 200 mm

Spindelhastigheter

4 st 1800, 3000, 6000 & 9000 v/min

Motoreffekt 2,8 kW 3-fas 400 V 10.396:-

Vikt 202 kg

Tekniska data:

Rikthyvel

Höger/Vänster 170 mm

Motor 400 V 3 kW/4 hk Max hyvelbredd 410 mm Höj/Sänkbart 130 mm

Varvtal motor 2 860 rpm Max hyveldjup 5 mm Mått 460x200 mm

Kutterdiameter 95 mm Bordsstorlek 1600x440 mm

Varvtal kutter 4000 rpm Planhyvel

Dimensioner och vikt

Antal hyvelstål 4 st

Max hyvelbredd 410 mm Mått (lxbxh)

410x30x3 mm

Max hyvelhöjd 220 mm 1600x890x890 mm

Diameter matningsrullar

40 mm

Bordsstorlek 750x410 mm bxh) 1680x770x1070 mm

Max hyveldjup 5 mm Förpackningsstorlek (lx

Matningshastighet 8 Långhålsborrsaggregat Vikt 440 kg

m/minut

Chuckkapacitet 16 mm Vikt med emballage 530 kg

Spånstos 100 mm

Slaglängd ut/in 130 mm

Slaglängd

17.596:-

DUAB ML392B

DUAB:s rejäla trefas plan och rikthyvel försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord

(riktbord och planbord),matarvalsar tillverkade i stål. Maskinen levereras med spånstos och

slipningsbara hyvelstål (3 st) i snabbstål. Planbordet höjes/sänkes med mittpelare till önskad

planhöjd. Höjden ställs in med manöverratt och graderad mm-skala.

Riktborden vikes vid planhyvling (se bild).

Tekniska data:

Max planhöjd 180 mm

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk

Max hyvlingsdjup 5 mm

Riktbord 1050x250 mm

Max arbetsbredd 250 mm

Planbord 600x250 mm

Mått (lxbxh) 1085x485x820 mm

Varvtal kutter 4000 rpm

Förpackningsstorlek (lxbxh)

Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm 1150x530x950 mm

Kutterdiameter 75 mm

Vikt 148 kg

Matarvalsdiameter 32 mm

Matningshastighet 8 m/min För fler modeller av Plan- och 5.700:-

Rikthyvlar - besök vår hemsida!

48

DUAB-produkter för industri, skolor, snickerier,

hantverkare, byggare, hemmaproffs etc.

PLAN- & RIKTHYVLAR

Tekniska Data:

Planhyvel

Motor 400 V 2,2kW/3 hk

Max Hyvelbredd 305 mm

Kutterdiameter 70 mm

Max Hyvelhöjd 200 mm

Varvtal kutter 5000 rpm

Max Hyveldjup 3 mm

Hyvelstål 3 st. (310X25x3 mm.) Bordsstorlek 605x330 mm

Matningshastighet 7m/min

Dimensioner & vikt

Spånstos 100 mm

Mått (lxbxh) 1300x565x750 mm

Rikthyvel

Vikt 175 kg

Max Hyvelbredd 310 mm

Vikt med emballage 223 kg

Max Hyveldjup 3 mm

Bordsstorlek 1205x312 mm

DUAB ML394Q med långhålsborrsbord

DUAB:s kraftiga professionella plan- och rikthyvel för såväl stycke- som serieproduktion med

vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. Fyra hyvelstål i kutter med

finjustering samt justerbart anhåll. Matning med mekanisk urkoppling, överbelastningsskydd

och nödstopp. Maskinen levereras med ett kraftigt långhålsborrsbord i gjutjärn som standard.

Tekniska data:

Motor 400 V 3,7 kW/5 hk

Varvtal 3200 rpm

Klingdiameter/centrumhål 400/25,4 mm

Såghuvud

- svänbart 180°

- tiltbart 90°

Fraktfritt!

Radialarmsåg BS-999

22.996:-

Fraktfritt!

Obs! Samtliga priser i annonsen är exkl. moms!

9.596:-

Laserförsedd industriradialmaskin som klarar

de flesta arbetsuppgifterna, såsom kap-,

klyv-, gerings-, vinkel- och ritssågning.

Sågbalken försedd med vev för

anpassning av såghöjden.

Levereras med benstativ i kraftig stålplåt

och hårdmetallklinga.

Passar för industribruk, snickerier

samt hemmaproffs.

Övrigt enligt CE-normer.

Max sågbredd 1100 mm

Max såglängd 900 mm

Max Sågdjup 90° 120 mm

Bordsstorlek 1350x1250 mm

Mått (lxbxh) 1450x1250x1600 mm

Vikt 250 kg

BANDSÅGAR

Fraktfritt!

KOMBIMASKINER

Bandsåg DUAB BAS 350

14” bandssåg. En rejäl kraftig såg som

passar de flesta behov. Stabilt utförande

med kraftig svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade

gummibelagda hjul i aluminium

med dammtäta kullager. Sågbord i gjutjärn,

geringsbart 45°. Rejäla bladstyrningar

(kullager). Levereras med geringsanhåll,

klyvanhåll, stativ och sågblad. Sågen

är försedd med 100 mm

spånstos för utsug.

Tekniska data:

Motor 230 V 0,75 kW/ 1 hk

Max såghöjd 165 mm

Max sågdjup 345 mm

Längd sågblad 2490 mm

Bladhastighet 2 st 440/900 m/minut

Hjuldiameter 350 mm

Spånstos 100 mm

Sågbord geringsbart 45°

Bordsstorlek 400x548 mm

3.500:-

Totalhöjd 1710 mm

Vikt 70 kg

För fler modeller av Bandsågar

- besök vår hemsida!

Södra vägen 3, Mönsterås

Ordertel. 0499-143 19 Fax 0499-140 66

Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-14.30

Besök oss på internet: www.duabhuset.se

Med reservation för prisändringar p.g.a valutan och ev tryckfel!

5.900:-

Bandsåg DUAB HBS400

Kraftig trefas 400 volt bandsåg golvmodell

som passar de flesta behov.

Stabilt utförande, kraftig svetsad

stålkonstruktion. Välbalanserade

gummibelagda aluminiumgjutna hjul

med dammtäta kullager. Sågbord

i gjutjärn som är geringsbart 45°.

Kraftig anhåll med stabil låsning.

Bandsågen är utrustad med rejäl

bladstyrningsanordning

för stabil styrning

av sågbladet.

Tekniska data:

Motor 400 V 1,5 kW/2 hk

Max Såghöjd 200 mm

Max sågdjup 375 mm

Längd sågblad 2950 mm

Hjuldiameter 400 mm

Sågbord geringsbart 45°

Bordsstorlek 500x395 mm

Totalhöjd 1760 mm

Vikt 137 kg

Vi lovar dig en prisvärd investering!

Tekniska data:

Plan & Rikthyvel

Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt

Hyvel bredd 250 mm

Planhöjd 180 mm

Riktbord 1050x250 mm

Planbord 600x250 mm

Matningshastighet 8 m/min

Varvtal kutter 4000 rpm

Hyvelstål antal 3 st

Kutterdiameter 75 mm

Köp era maskiner av oss till oslagbara priser. Egen import bäddar för rätt prisbild. Vi kan maskiner och ger

teknisk rådgivning, dimensionering samt utför montage och drifttagning av utrustningen. Vi har egen service

och reparationsverkstad samt tillhandahåller reservdelar, vilket borgar för god service även efter köp.

Matarvalsdiameter 32 mm

Max Hyvlingsdjup 2,5 mm

Såg

Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt

Varvtal 4050 rpm

Sågdjup 90° 65 mm

Sågdjup 45° 45 mm

Klinga diameter 250 mm

Bordsstorlek 1200x840

(1080) mm

Slaglängd justerbord 1400 mm

Fräs

Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt

Varvtal 3500/5500/7000 rpm

Spindel diameter 30 mm

Vertikal rörelse spindel 130 mm

Max verktygsstorlek diameter

140 mm

Max verktygsstorlek höjd 100 mm

Långhålsborrsbord

Chuckkapacitet 16 mm

Bordsstorlek 160x368 mm

Slaglängd

in/

ut 85 mm

Slaglängd Höger/vänster 140 mm

Max rörelse upp/ner 80 mm

Spänning 400 VAC

Ljudnivå


Info och video på

www.lotico.se

Proffsverktyg från Pellenc

Selion stångsåg passar till

mycket inom skogsbruket. Att

röja i rätt tempo, göra bra stamval,

bra stamkvistning, inte

stressad av sågen. Röja utmed

åkerkanter o beten, göra körvägar

för lastbil o sko- t are.

Toppa tallar och lövträd

till viltbetningsmat.

I röjningar med långa

gångavstånd är denna elröjsåg

att föredra. Kraftfullt

litiumjon-batteri med lång

driftstid.

Tel. +46 (0)414-242 60

EN INVESTERING I RÄTT OCH

ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR

DU ALDRIG!

Stångsåg

Längder:

1.30, 2.0 och

3.0 meter.

Avgas-,

buller- och

vibrationsfri!

Ecosågen Twin 400XL

Mobilt eller stationärt enmanssågverk

Se vår

“Quattro”

Tillbehör:

Inbyggt kantverk

NYA VIDEO!!

4 sågklingor

www.ecosagen.se

Förmånlig

Se Video på vår hemsida

www.ecosagen.se

finansiering ordnas!

Tillbehör:

Timringsfräs för för hustimring, 4”- 4”-8” blockbredd

Grovsåg för för övergrovt timmer, max max 80 80 cm cm

Tel 0499-102 41 070-244 75 40 www.ecosagen.se

Håll värmen!

Värmecentraler

kompletta 30 kW-2 MW inklusive bränsleförråd på 11-100 m 3

där du bestämmer modell och färgsättning efter din miljö.

Vad sa dom

på Rapport

i går kväll

Det blir svårare att hänga

med när man börjar höra lite

dåligt. Ring Hörsellinjen

0771-888 000.

www.horsellinjen.se

Hörselskadades Riksförbund

Plan- & släntklippare

- en av marknadens kraftigaste!

Osma DHL finns i 160,

190 och 220 cm arbetsbredd.

Kanske inte billigast men bäst.

3 års garanti på slagorna. En universalmaskin

som används till ALLT.

Nya boggiband 400 - 750

Tel 0372-710 03,

070-215 50 96

Renovera

med Halvmånar

Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi.

Det självklara valet för dig som vill

ha frihet att välja bränsle.

Komplett med förråd

VETO 8

Brännaren med

större bränsleförråd,

8-11 m 3 Effekter

40-120 kW med

kraftig matarskruv

som går att förlänga

upp till 4 m från förrådet.

Matning med

fjäderomrörare.


Bygga själv

Fjäderomrörare Den optimala

lösningen för dig som vill nyttja en



till 75 mm fraktioner! Kan byggas

in även i rektangulära eller runda

utrymmen. Vi hjälper till med att rita

upp din anläggning.

Markus Edlund

Myckelgensjö

0661-220 00

070-203 34 84

www.messmide.se

Broddsats

70 st

1 198:- inkl frakt Exkl moms

Vi har även lås, brodd och svetslänk

Biobränslepannor

upp till 1 MW komplett

med automatisk

sotning, askurmatning,

cyklon, rök-


efter era önskemål

Andra produkter:

Större matarbord

Längdtransportörer

Sorteringslinjer

Sågintag

Stockvändare

Hydraulaggregat

Automation

TIMMERMATARE

Från små timmermatare till stora anläggningar

Stockbord 15 ton

Pris 59 400:- exkl moms

Nyhet!

Återförsäljare

FALKENBERG Glommens ÅTERFÖRSÄLJARE:

Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18

FALKENBERG

GOTLAND

Glommens

Mathssons

Rör &

Svets

Mek

&

0346-925

Smide 0498-48

50, 070-544

10 40

32 18

JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservice AB 036-31 32 40

GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40

KALMAR FS Effektvärme AB 0480-47 33 86

JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservice 036-313 240

KARLSTAD Solbergagård, 070-646 36 64

KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86

KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96

LINDESBERG

KARLSTAD

Lindesbergs

Solbergs

VVS AB

Gård

0581-836

070-646

40,

36

Fax:

64

0581-808 80

KATRINEHOLM LINGHED Ving Andersjons BioEnergi Mälardalen Gård 0246-221 AB 070-834 41, 070-394 03 90, 070-642 30 58 40 12

LINKÖPING KUNGÄLV Energi Johnssons & Miljöteknik El 0303-540 013-29 11, 61070-541 60, 070-674 63 9609 97

LINDESBERG SUNDSVALL Lindesbergs KA VVS Driftteknik AB, 0581-836 AB 0696-303 40, Fax: 50 0581-808 80

SÖLVESBORG LINGHED Andersjons Lej:s Rörmontage Gård 0246-221 0456-218 41, 070-394 40, 0708-34 30 58 01 97

ULRICEHAMN LINKÖPING Energi Ulricehamns & Miljöteknik Rörtjänst 013-296 0321-100 160, 60, 070-674 070-531 09 79 9789

VINGÅKER Ving SUNDSVALL BioEnergi K.A Mälardalen Driftteknik AB AB, 070-834 0696-303 03 90, 50070-642 40 12

SÖLVESBORG VÄXJÖ STV Lej:s i Växjö Rörmontage AB 070-325 0456-218 82 05, 40, 070-325 0708-340 01 00197

ULRICEHAMN ÅRE Ulricehamns Attacus Stål Rörtjänst & Smide 0321-100 AB 0640-410 60, 070-531 91 79 89

ÖSTERSUND VÄXJÖ STV Östersunds i Växjö AB 070-325 Energi & 01 VA 00, Bygg 070-325 HB 070-329 82 0536 07

Logcon Hortinorr ab

Logcon Eesti Oü

Tel 070-652 38 18

+372-566 144 05

www.logcon.se

SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING

Raka sågstockar som krokiga vedstockar.

Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek

SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED

info@logcon.se

GENERALAGENT I SVERIGE

www.energiteknik.net

VI SKOGSÄGARE 2/13 49


Järnhästen

– din följeslagare i skogen

Välkomna att titta

närmare på en av

Sveriges mest sålda

skogsmaskiner för det

egna skogsbruket.

Kontakta oss direkt eller

titta på vår hemsida för mer

info.

www.lennartsfors.com

0573-32900

Titta i vår webshop!

shop.lennartsfors.com

– förenklar eget skogsbruk

HUMMERN

HUMMERN 300




Film skickas vid förfrågan

Bråbo Mekaniska Verkstad AB, Fredrik Svensson Hultberg 011-36 95 12

fredrik.s.h@brabo.se, www.hummern.se

GRÄVARE

Finns även

i andra

storlekar!

Din leverantör av trailers för

entreprenad, lantbruk och lastbil

VEDHANTERING

Gör jobbet lättare!

www.sydprodukter.se





45 års erfarenhet av hanteringsutrustning.

Nu även småskalig hantering.

Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar.

Stegmatare, lagringsbord mm.

Succén från

Elmia Wood

Tel. 0502-175 40 Tel. 0502-175 Fax. 0502-145 40 21 Fax. 0502-145 21

www.ipab.se www.ipab.se info@ipab.se

info@ipab.se

Skogsmaskintrailer

Längd 13 900 mm

Bredd 2 600 mm

Höjd 500 mm

Lastkapacitet 30 alt 35 ton

Styrande axlar

Fjäderassisterade ramper

Övre Ämnebodav. 39-30, 376 92 Svängsta

Tel. 0454-572 001

jonas.sydprodukter@telia.com






















50

VI SKOGSÄGARE 2/13


Lotin


WWW.LOTIN.SE 0380-261 64

Vednätsäckar

till EUR pall, 40, 60 L

även storsäckar

Tel 0708-40 11 33

www.ino-q.se

VEDPANNA

MED FLÄKT

Nyhet!

Självsotande

turbulatorer

86% verkningsgrad.

Acktjära 2209

821 91 Bollnäs

Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,

fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se






Pris från 47 000:-

Moms och frakt tillkommer

HälsovästenR

Hälsovästen tränar effektivt upp din

hållning och ryggmuskulatur under

promenaden, joggingrundan eller

medan du arbetar.

Patenterad

Effektiv

Snygg hållning

Motverka ryggproblem

Flera Modeller

www.halsovasten.se

044-590 00 00

Skogsplantor för

alla behov

Tel 0476-620 00


Hydraulvinsch

Växellåda

Växellåda med upp, nerväxling eller

enbart som vändlåda till t ex såverk

fläktar, vattenpumpar, generatorer

m m upp till 100 kW.

Hydraulik

Hydraulik

Dragkraft 1400/1700/2200 kp.

Manuell och radiostyrd.

Enkel montering på alla kranar.

Hydraulsystem

Pump med växellåda.

Slangsatser och tankar.

Kugghjuls- och kolvpumpar.

Flöde upp till 240 l/min.

Ergo el prop spak med inbyggd

Kranventiler förstärkare, kan manuella ersätta

servohydrauliska andra spakar. eller

elproportional.

El kranventil

Kylare max flöde och 80L filter. Slang och kopplingar.

med ställbara chocker

Tel 0381-710 10 | www.weimer.se



Handla i vår

gåvoshop!

www.afrikagrupperna.se

Du hittar vackra

pärlbroscher,

spännande böcker,

cd-skivor, gåvokort

och mycket mer.

Markberedare

MB 50

Markberedare

MB 650

Agne Eriksson AB

Medle 248 931 98 Skellefteå

Tel/fax 0910-77 03 11

www.agneeriksson.se

VI SKOGSÄGARE 2/13

51


RÅGÅNGSSTOLPEN MED MÅNGA

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN!

Dåligt markerade fastighetsgränser försvårar

och fördyrar allt arbete i

skogen. Se därför över och rusta upp

fastighetsgränserna nu, medan de

gamla markeringarna syns.

Perfekt som:

-Rågångsstolpe

-Markering av basväg

-Elstängselstolpe

-Snöstolpe

-Markering av

vandringsled

-Markering

av jaktpass

För mer

information

ring oss på

0371-510910









KEBAstolpen Original

KEBAstolpen Lite


Nyhet

KEBAstolpen

finns numera

i 2 utföranden.

KEBAstolpen Lite

Ny lättviktsstolpe i

glasfiberarmerad plast

som lätt kan bäras med

i skog och mark.

KEBAstolpen Original

En beprövad och rejäl

stolpe tillverkad i en

kombination av galvat

stål och plast.















Väggrindar och skyltar




III

— —

Helautomatisk

Vedhantering!

Vedprocessor

Snabb - Säker - Effektiv

1m 3 /min

För broschyr

o information

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE

Ny knivdesign

och nytt längdregleringssystem

Ny effektiv utmatningstransportör

Lågt effektbehov

Passar alla traktorer

Även lämplig

för sågytor

Lägg långved på inmatningstransportören.

Maskinen sköter

resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.

Allt medan du lägger på ny långved

Dahlberg Maskin AB

Tel 0612-503 62

NYHET!

Stöd

Telefon: 08 - 605 82 70

Plusgiro: 90 17 04 - 7

UNIK RÖJKLINGA

Vibrerar inte

Skär lättare

Nyper inte

Segare plåt

Skär mjukare

Skär snabbare

Hugger mindre

Filas hälften så ofta

Lägre bensinförbr

Bättre acceleration

Bättre vid stensågn

www.strandverktyg.se

Tel 0142-152 13

ake@strandverktyg.se



























52

VI SKOGSÄGARE 2/13


När skogspolitiken diskuteras

talas det mycket om den

svenska modellen. Frågan är

vad det innebär.

Text & foto: Pär Fornling

rsprunget för modellen är Saltsjöbadsavtalet

1935 då LO och arbetsgivarna

gjorde upp i godo.

Efter det används begreppet i många

sammanhang.

I skogen kan det vara allt från kortvirkesmetoden

till ett omfattande privat

ägande.

Men oftast används ”den svenska modellen”

för att beskriva vårt sätt att kombinera

skogsbruk och miljöhänsyn.

P-O BÄCKSTRÖM, tidigare dekan

(chef) för lantbruksuniversitetets skogsavdelning,

hade en avgörande betydelse

när modellen föddes.

Vid ett möte med Skogs- och lantbruksakademien

under förra året berättade han

den fascinerande historien, som ger ett

förklaringens ljus till dagens debatt.

Det handlar om upptakten till dagens

P-O Bäckström,

modellbyggare.

politik med två jämställda

mål (miljö/produktion).

– Föregångaren, 1978

års politik, var den mest

produktionsinriktade vi

haft, säger P-O Bäckström.

Det var då man fick

bidrag för att rensa bort

lågproducerande skogar,

varav nu många skyddas som

nyckelbiotoper.

I SLUTET AV 1980-talet vankades nya

tider. Före detta jordbruksministern Svante

Lundkvist (S) blev ordförande för en ny

skogsutredning. När han dog blev ersättaren

den halländske skogsbonden Sven-

Eric Lorentzon.

Efter ett tag stod det klart att biologerna

i utredningen ville att 15 procent av den

produktiva skogsmarken skulle skyddas

till naturvård.

P-O Bäckström berättar att han förstod

vartåt det lutade och tillsatte en egen ”utredning”

av experter på universitetet, från

alla läger. Både miljö och produktion.

– Det hela mynnade ut i tre förslag,

berättar P-O Bäckström och plockar fram

en gammal overheadbild med alternativen:

Stora arealer reservat.

Blandat brukande, med en del intensivskogsbruk.

En mindre del som reservat och resten

produktionsskog i kombination med miljöhänsyn

(det som kom att kallas den

svenska modellen).

DET STOD OCH vägde i utredningen

och en hel del talade för stora reservat.

Utredningen körde fast och i allra sista

stund, efter det sista mötet i april 1992, blev

Bäckström tillfrågad om han kunde hjälpa

till med miljöskrivningarna.

– Jag fick två veckor på mig och det

hela blev sju sidor i utredningen, berättar

P-O Bäckström.

Tack vare universitetets förutseende

egna utredning hade han ett ess i rockärmen

som kunde spelas ut.

Med det underlaget kunde han på kort

tid skriva ett PM som ordagrant togs in i

utredningen och de sju utredningssidorna

blev den svenska modellen.

NAMN & NYTT

Godeau på ny post

Åsa Godeau är ny verksamhetsledare

för ”Skogen i skolan” på nationell basis.

Hon kommer närmast från en tjänst som

rektor Futuraskolan Lännbo som ligger i

Nacka.

Setra får ny vd

Redan efter tio månader lämnade Johan

Padel vd-stolen på Setra.

I ett press meddelande konstateras

kortfattat att vd och styrelse haft olika

uppfattning om hur verksamheten ska

bedrivas.

Fokus på sågverken

Håkan Svensson på Södra har både varit

skogsdirektör och tillförordnad vd för

Södra Timber.

Nu lämnar han den förstnämnda

direktörsstolen och koncentrerar sig på

sågverken.


För ett år sedan skrev vi om

Anders Ölunds snickeri och hans

badkar i almträ.

Nu har badkaret utsetts till bästa ädellövsprodukt

i södra Östersjöregionen.

Tävlingen har genomförts som en del av

EU-projektet ”Hardwoods are good” där

man lyfter fram lövträprodukter från

Sverige, Polen, Tyskland, Litauen och

Ryssland.

Mässan trotsar konjunkturen

Osäkerheten på skogsmarknaden märks

inte i upptakten till världens största skogsmässa,

Elmia Wood, 5–8 juni i år.

– Förra Elmia Wood sålde vi 69 460 kvm

monteryta till hela mässan men nu har vi

redan passerat 72 000 kvm så det blir en

fullspäckad mässa i år, säger Jörgen Andersson

som ansvarar för monterförsäljningen.

Bland utställarna är ungefär 30 procent

av företagen internationella. Näst efter Sverige

så kommer flest företag från Finland,

Tyskland och Österrike.

Det drar ihop sig till folksamling i skogen.

Tydligare trämarknad

Norra Skogsägarna samlar produktion

och försäljning av trävaror och stolpar

under varumärket Norra Timber.

– Vår ambition att förtydliga vår position,

säger marknadschef Erik Eliasson.

Flisat och prisat

Utmärkelsen Årets landsbygdsföretagare

2012 gick till Ola Persson med företaget

Blekinge Flis AB.

Genom att utveckla en lastbilsburen

flismaskin spar han både diesel och arbetstimmar,

vilket bäddat för en växande

verksamhet,

Han fick motta priset av landsbygdsminister

Eskil Erlandsson, som prisade kreativitet,

entusiasm och nytänkande.

VI SKOGSÄGARE X/XX 53


KRÖNIKAN


ärdet på Sveriges gröna guld

skogen är kopplat till att en

industriförbrukare på ett lönsamt

sätt kan tillverka en produkt som efterfrågas

av en kund. Historiskt och fram

till i dag har sågade trävaror och papper

av olika typer och kvalitet varit de

vanligaste produkterna. Att sågade

trävaror till husbyggen och mycket annat

fortsatt ska vara en eftertraktad, konkurrenskraftig

och miljövänlig produkt med

stor utvecklingspotential är vi många som

instämmer i.


När det gäller tidningspapper är

trenden en helt annan och vi har under

många år talat om den kommande

förändring i vårt sätt att ta till oss

nyheter, som numer i allt större omfattning

sker via webbtidningar. Ett flertal

dagstidningar erbjuder i dag webbprenumeration

som alternativ till

pappers tidningen. Detta paradigmskifte

i mediavärlden kommer med all säkerhet

att minska förbrukningen av

tidnings papper ytterligare. Under fjolåret

och i början av detta år ser vi följderna av

den sjunkande efterfrågan på papperstidningar,

då ett antal pappersmaskiner

har tagits ur produktion och stora

volymer träfiber frigjorts.

Vilken typ av fiberförbrukande industri

kan då ersätta de pappersmaskiner

som nu avvecklas

Träfibern är en miljövänlig förnyelsebar

konstruktion som i framtiden kommer

att finnas i ett flertal produkter som

vi i dag har svårt att föreställa oss. Redan

i dag finns kläder och dieselbränsle samt

ytterligare ett antal produkter där träfibern

ersätter fossila material. Allt som

görs av olja i dag kommer i framtiden att

kunna göras av träfiber, men denna teknikutveckling

kräver både tid och pengar.

Framtidens fiberförbrukare blir troligen

en typ av bioraffinaderi där en investeringskostnad

hamnar på mellan fem och

tio miljarder kronor.


För att skynda på utvecklingen krävs

att våra förtroendevalda politiker ser

möjligheten som skogsnäringen erbjuder

och den potential som finns i utvecklingen

av träfibern. Ett förslag är att ta fram

ett nationellt skogsprogram där en strategi

för framtiden med långsiktiga spelregler

fastläggs. En kraftsamling från

skogliga aktörer, forskare, riskkapitalister,

politiker och övriga som vill vara

med och lägga framtiden tillrätta är det

dags att genomföra. Om vi gör som vi

alltid har gjort får vi samma resultat men

nu behövs något nytt.


Att vi år 2025 har ersatt femtio procent

av det fossila dieselbränslet i tunga fordon

med dme-bränsle från skogen kan vara

ett gemensamt mål och en härlig

utmaning. Om

inte vi som bor

och verkar i

skogslandet

Sverige, som

historiskt har

byggt vårt välstånd

av skogen,

tror att vi också

i framtiden ska

kunna skapa

arbetstillfällen

genom att utveckla

skogsråvaran

– vem ska då göra

det

Gunnar

Heibring

Ordförande

i Norrskog

TEMARESOR FÖR SKOGSÄGARE OCH NATURINTRESSERADE

• USA/Väst ”Stora Trädresan” med Norrskog 5-16 maj. Skogsbruk,

sågverk, Redwood & Sequoia. Från Seattle till San Francisco.

• Sverige ”Rovdjur/Rovdjursförvaltning” 28-30 maj. Järvsö

rovdjurs centrum, Vargas camp, fäbod, Orsa Björnpark, Skandinaviska

Björnprojektet, Fågelsjö, Hamra, Norrigården mm.

• USA/Mellanvästern ”I historiens fotspår” 13-26 juli. Svenskbygderna,

prärien, Yellowstone & Black Hills/presidenterna/Crazy

horse.

• Kenya/Tanzania ”Safari när den är som bäst och mest”

3-17 aug. Avsluta med sol och bad på Zanzibar.

• Sverige ”Härliga Härjedalen” med Mellanskog 29 aug-2 sept.

Skogs-/fjällbruk, rennäring, markvärdeutveckling och naturturism.

• USA/Väst ”Stora Trädresan” med Stora Enso 15-26 sept.

• USA/Väst ”Stora Trädresan” med Södra 20-31 okt.

• Sydamerika/Bolivia-Peru ”Anderna och Inkakulturen”

17-30 nov. La Paz, Machu Picchu, Cusco, Titicaca, Lima mm.

I mån av plats är resorna

öppna för alla

intresserade.

För mer info:

www.skogsresor.se

jan@skogsresor.se

070-671 72 22 Jan

070-224 07 30 Anna

SKOGSSTYRELSENS

PRODUKTER & TJÄNSTER












Resegaranti enligt Kammarkollegiet

Skog- Natur & Människomöten

–Vi skapar minnen för livet!

WWW.SKOGSSTYRELSEN.SE/PRODUKTER

54 VI SKOGSÄGARE 2/13


AS FORS MW

Marknadens mest sålda skogsvagn!

Vår 9- och 10-tons skogsvagn är marknadens mest

sålda. Modellerna bygger på samma chassi med den

unikt följsamma vagnen på grund av ramstyrningens

konstruktion med styrningens ledpunkt bakom

grinden. Tack vare konstruktionen med kraftiga stödben

är det stabila och pålitliga vagnar med mindre

benägenhet att tippa. Skillnaderna mellan vagnsmodellerna

ligger främst kring däck och boggi där

10-tonsvagnen försetts med 500-hjul (mot 400-hjul på

9-tonsvagnen) och en något kraftfullare boggi.

Reglageval

Belysning

Broms

FARMA erbjuder marknadens bredaste

sortiment av reglage till din FARMA

kran. Vi har allt från en rad flerspaksalternativ,

el proportionalstyrning,

hydraulservo till vårt mesta sålda

reglage – el on/off reglage som är ett

lättviktspaket med en vikt på endast

10,5 kg.

Många önskar belysning på vagnen

men irriterar sig på de fasta lösningar

som marknaden erbjuder då dessa

oftast är i vägen i arbetet. Hos oss finner

du ett invikningsbart bakljus som

du enkelt fäller in och skyddar vid

arbetet. Samtliga modeller kan utrustas

men vissa kräver en förlängningsbanke.

I många länder är det ett lagkrav med

broms på skogsvagnar. FARMA erbjuder

för den som så önskar skiv- eller

trumbroms på två eller fyra hjul på

samtliga FARMA modeller. Till skillnad

mot skivbromsen kräver trumbromsen

regelbundet och noggrant rengöringsunderhåll.

Vi har marknadens bredaste tillbehörssortiment. Läs mer på www.forsmw.com.

Fabrik: E-mail: info@forsmw.com

www.forsmw.com

FARMA NORDEN AB

Information försäljning:

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.

Göran Carlsson 0224-774 40.

Teknisk support

och reservdelar:

011-165 770.

Alla priser exkl. moms och frakt.

Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare

för närmare information se hemsida www.forsmw.com

Vi förbehåller oss rätten till

ändringar av specifi kationer

samt pris utan föregående

information.


POSTTIDNING B

VI SKOGSÄGARE

Box 78

685 22 Torsby

DIN VÄN I SKOGEN

En trygg investering

Multiforest skogsvagnar och kranar underlättar din arbetsdag i skogen. Det breda

utbudet av modeller och kranar tillsammans med olika tillbehör och utrustnings-


• 7 - 14 tons lastförmåga

• 5,1 - 8,3 m parallell- eller vikkran

• Ram- eller boggistyrning

• Smörjbara/utbytbara bussningar i alla leder

• Alla delar pulverlackerade

• Kraftiga nav och stora TRAC-hjul

• Tät lastbrygga mellan grind/banke

• Kraftiga stöttor och holkar

Kontakta Ditt Trejon Center för en bra affär!

trejon.se

Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Leksand 070-563 45 95, Borlänge 070-343 02 26 Gotlands Län: Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs

Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län: Falkenberg 0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands Län:

Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda 0383-564 40, Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 Kalmars Län: Vimmerby

0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län: Växjö 0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80 Skånes Län: Hässleholm

0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87, Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Södermanlands Län: Södertälje 08-550 60 490, Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik

0155-714 40 Uppsala Län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmlands Län: Sunne 0565-135 10, Årjäng 0573-380 40, Karlstad 054-13

77 00, Säe 0533-123 85 Västerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70

Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands Län: Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla

0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Mellerud 0530-511 85, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 27/28, Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80

00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95

Följ oss:

More magazines by this user
Similar magazines