04.02.2015 Views

3 - ATL

3 - ATL

3 - ATL

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Nr 3

2011

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms


Några ord om

förarmiljöns

betydelse

35 år i maskinhytter av skiftande kvalitet kan sätta sina spår.

Kenneth ”Macke” Johansson plågades under fem års tid av ständig värk i ena

axeln och nacken samt en molande huvudvärk. Sjukgymnastik hjälpte inte och

värktabletter var enda lindringen.

Men idag är värken helt borta. Den försvann när Macke började köra skotaren

1110E hos Bröderna Karlssons Skogsavverkning i Vissefjärda – och det är det

högsta komfortbetyg E-hytten kan få!

JohnDeere.se


Nr 3

2011


ingår som en medlemsförmån i landets

fyra skogsägareföreningar tillsammans

med en bilaga från respektive förening.

Vid adressändring kontakta din

skogsägareförening:

Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna

www.sodra.se www.norra.se

0470-890 00 090-15 67 00

Skogsägarna Norrskog Mellanskog

www. norrskog.se www.mellanskog.se

0612-71 87 00 018-17 09 00

REDAKTION

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Pär Fornling

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö

Telefon: 040-92 25 55

Fax: 040-601 64 49

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se

Redigeringsansvarig:

Anne-Charlotte Morgan

Telefon: 040-601 64 89

E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se

ANNONS

Birgit Emilsson

Box 6044, 200 11 Malmö

Telefon: 040-601 64 55

Fax: 040- 601 64 49

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se

Ronny Gustavsson

113 92 Stockholm

Telefon: 08-588 367 97

Fax: 08-588 369 99

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se

Annonsmaterial:

annons.visk@lrfmedia.lrf.se

PRENUMERATION

Telefon: 040-601 63 65

Fax: 040-601 63 55

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se

Prenumerationspris helår

(6 nummer) 295 kronor inkl moms

Lösnummer 55 kronor inkl moms

REDAKTIONSRÅD

Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson,

Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin

Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby.

Hemsida: www.atl.nu/skog

i samarbete med tidningen ATL.

För ej beställt material ansvaras ej.

Vi Skogsägare produceras av LRF

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.

TS-upplaga 2008: 96 700

Tryck: Hansaprint, Åbo

Repro: LRF Media AB, Malmö

INNEHÅLL Nummer

3 2011

TJÄNA MER:

hanteringen av

biobränsle kan

bli mycket

effektivare. Det

visar en analys av

kostnaderna från

Skogforsk.

SIDAN 42

5 LEDARE: Något är fel med

hanteringen av miljöhänsynen. Nu

är det läge att lägga prestigen på

hyllan och göra ett omtag.

6 PROFILEN: Vi träffar Helena

Jonsson hemma på gården, där

hon laddar för ordförandeskapet i

LRF.

10 NÄRINGSPOLITIK: Fem

händelserika år i centrum för

näringspolitiken.

11 SKOGSGÅRDEN: För att

leva på skogsgården krävs ofta

fl era olika inkomstkällor. Vi har

träffat en av mångsysslarna.

14 SKOGSVÅRD: Tips för att

arbeta säkert och effektivt med

röjsågen.

18 EKONOMI: Tomas Karlsson

reder ut vad som är avdragsgillt för

skogsägarna.

20 MILJÖ: Massiv kritik av

förslaget till uppdaterad miljöparagraf.

22 NYHETER: Europiskt vägval i Oslo.

25 MARKNAD: Optimistisk framtidssyn på

Södras stämma.

STURE KARLSSON

är ny vd för Mellanskog.

Sidan 51

TRÄSTÄDERNA som

klarade rivningshysterin.

Sidorna 39–41

Nästa nummer utkommer 8 september

TEMA: Jakt & Fiske













26 MILJÖ: Gemensamma tag för

att minska markskadorna.

28 SKOGSGÅRDEN: Fiske

fi xar livet på liten skogsgård.

31 NYHETER: Nästa generation

skogsbruksplaner på gång.

33 FÖRYNGRING: Många

vinster med förädlade plantor.

35 NYHETER: Pengar till

röjutbildning.

36 MARKNAD:

✔ Japan efter naturkatastrofen.

✔ Mellanskog förstärker

greppet om Setra.

39 SEMESTERTIPS: Åk till

någon av trästäderna och känn

historiens vingslag.

42 FORSKNING: Hybridasp ett

snabbt alternativ till energi.

44 MOTORSÅGSKONST: Tips

för den som vill prova.

51 NAMN & NYTT: Ny vd för

Mellanskog.

52 KORSORD: Fina priser till krysslösare.

54 KRÖNIKAN: Arbetet som räddat liv

och minskat lidande.





Omslagsfoto:

Pår fornling

OXEN

MINILUNNARE

Gallring, vindfällen

Tandem-OXEN

Myreback MASKIN


3/11 3


Välj mellan standard eller elektrisk servostyrning, EPS

Hög & lågväxel

Diffspärr för 100 % fyrhjulsdrift

Vätskekyld 558cc motor med bränsleinsprutning

Inbyggt motorbromssystem

Individuell hjulupphängning

Gott om förvaringsfack

Digital instrumentering

Grizzly 550 4x4, smidig och effektiv arbetsmaskin

Grizzly 550 4x4 är en toppmodern maskin med alla de finesser som är absolut nödvändigt idag. Hög/

låg växel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD samt diffspärr är givetvis standard. Grizzly 550 4x4 finns i två

versoner. En version med mycket sofistikerad servostyrning och en standard version utan servo. Servo

systemets hjärta är en liten elektrisk motor som blixtsnabbt reagerar på förarens styrutslag. Även

fart och gaspådrag är parametrar som används för att styrningen ska fungera optimalt under alla

förhållanden. EPS systemet dämpar effektivt slag och ryck i styret.

Den vätskekylda motorn har en slagvolym på 558cc, och är utrustad med elektronisk bränsleinsprutning.

(EFI) Motorn har ett massivt vridmoment och gott om kraft på låga varv. Grizzly 550 4x4

är en idealisk arbetsmaskin, som är lätt att smygköra med i skogen, tack vare Yamahas unika helautomatiska

Ultramatic transmission. Föraren kan koncentrera sig på att välja rätt väg i terrängen.

Yamaha Ultramatic har ett inbyggt system som ger otroligt fin motorbroms i kuperad terräng.

Rek. ca-pris: Från 63.920:- exkl moms (79.900:- inkl. moms)*

*Avser modell utan servostyrning

Grizzly 550

www.yamaha-motor.se


Skampåle utan vägledning

Något har gått fel när det gäller avverkningar

och miljöhänsyn. Enligt Skogsstyrelsen

blir det bara sämre och sämre.

Men är det verkligen så illa Eller är det som i

historien om ordergivning i det militära:

”När inte kartan och terrängen stämmer överens

då gäller kartan!”

HELT SLUMPVIS och i hemlighet kollar Skogsstyrelsen

avverkningar innan skogen huggs ner.

De återvänder (fortfarande i hemlighet) och

kontrollerar hur det gick med miljöhänsynen efter

avverkningen.

När alla resultat vägs samman finns två alternativ:

Godkänt eller underkänt.

Hela 37 procent får underkänt.

Den enkla, rubrikmässiga, slutsatsen är att över

en tredjedel av skogsägarna inte klarar miljöhänsynen!

Det är lika nyanserat som påståendet att endast

elever med femmor i betyg klarar skolan.

Hygget kan vara helt okej till 95 procent, men

falla på en detalj.

Och frågan är om det över huvud taget är

underkänt i lagens mening.

För att en skogsägare ska dömas måste myndigheten

göra ett föreläggande innan avverkningen

(som kan överklagas i domstol). Det görs nästan

aldrig. Att ingen straffas är inte så farligt. Mer

betänkligt är att ingen vet var lagens gränser går

eftersom den inte prövas i domstol.

Bestraffningen är mer lik den medeltida skampålen.

Att med breda penslar sätta hela skogsbruket

i skamvrån.

DET UTESLUTER förstås inte att något är fel

med miljöhänsynen och att mycket kan bli bättre.

Ett problem är att myndigheten och skogsbruket

gör olika bedömning av vad som är bra miljöhänsyn.

Alla skogsägare som kämpar med certifiering

och gröna planer blir både bedrövade och förvånade

när hänsynen, enligt myndigheten, tvärtom

blir sämre och sämre.

Det är rimligt att tänka sig miljöhänsynen som

en pyramid. I basen finns lagens krav och på

toppen certifiering, som grädde

på moset.

Alla hyggen som klarar

certifieringen bör

också klara lagens krav. Så är det inte nu.

En skiljelinje är att det i myndighetens värld

inte går att skapa nya miljövärden genom högstubbar

och unga träd som får växa i ”evighet”.

Vem som har rätt och vem som har fel är inte

givet. Rimligen krävs ett givande och ett tagande

från alla inblandade för att man ska se skogen

med samma ögon.

OM EN LAG ska fungera måste den vara

begriplig. Dels för att veta var gränsen går. Dels

för att kunna rätta till det som blivit fel.

Och för att lagen ska efterlevas och hålla på sikt

behövs en bred samsyn om vad som är rätt.

I dagsläget klarar knappast miljöparagrafen

(§ 30) något av de här grundläggande kraven.

Budskapet till skogsbruket är att något (väldigt

mycket) är fel, men den inspektor eller förvaltare

som vill veta vad som är fel i hans eller hennes

distrikt får inget svar.

Allt som finns är övergripande resultat för hela

landet. I skuggan av skampålen, nere på backen, i

verkligheten, ges dålig vägledning av vad som är

rätt eller fel.

Den goda nyheten är att fröet finns till att hitta

en gemensam grund att stå på genom

något som kallas ”Kunskapsplattformen”,

som regeringen beställt.

Den dåliga nyheten är att

Skogsstyrelsen redan har ett

halvbakat förslag om en

förändring av paragraf 30.

Det rimliga är att vänta

med paragrafen och börja med

plattformen. Att släppa

all prestige, både från

myndigheten och

skogsbruket, och

börja bygga en ny

plattform, där

utgångspunkten är

terrängen, inte

kartan. Då blir det

betydligt lättare att

hitta rätt.

Pär Fornling, Chefredaktör

LEDAREN

VI SKOGSÄGARE 3/11


PROFILEN

Hon funderade på att bli byggnadsingenjör eller lantbrukare.

Det blev bondelivet – både hemma på gårdsplanen och

i maktens korridorer.

Text & foto: Pär Fornling

ill årets LRF-stämma var 46-åriga

Helena Jonsson enhälligt föreslagen

att efterträda Lars-Göran Pettersson

som LRF:s ordförande. (Valet

skedde efter att denna tidning trycktes).

Vi åkte till Galtås, en dryg mil utanför

Tranås och träffade Helena, redo att ta över

det tunga uppdraget fast hon egentligen

inte säger sig gilla rampljuset.

– Men jag är väl medveten om vad rollen

kräver.

Tvekade du inför nomineringen

– Nej, egentligen inte. För mig var det

ett beslut som gradvis vuxit


fram. I min roll som vice ordförande

får man vara beredd

på att det här kan hända. Jag

tycker det är både roligt och

hedrande.

Vad är LRFs enskilt viktigaste

fråga

– Att skapa framtidstro för de

gröna näringarna.

Föddes du in i jordbruket

– Nej, men jag växte upp på

landet. Morfar, Ture Karlsson,

ägde däremot en skogsgård. Han arbetade

dessutom som skogsinspektor åt Södra i

Eksjö och var med om att grunda föreningen.

Påverkade han yrkesvalet

– Kanske lite. I familjen arbetar både

pappa och min bror inom byggsektorn. Jag

funderade i samma banor, men valde Tenhults

lantbruksskola.

Om man

inte äger

rätten till frukterna

av sitt arbete

ger det fel

signaler. Det är

en grundbult för

utvecklingen i

samhället.

här gården var det en snabb affär utan tid

för tvekan men som vi aldrig ångrat.

Hur är det med skogen

– Vi är väldigt glada över de 15 hektar

vi har, men huvudinriktningen är våra köttdjur.

Vi har 150 hereford och säljer avelsdjur.

Varför engagerade du dig i LRF

– Dels är det ett bra socialt nätverk, man

har ju inte så många jobbarkompisar på

gården. Dels är det tillfredsställande att få

göra något åt det man tycker är fel i stället

för att bara gå hemma och

klaga. Det är inte bra för

själsfriden.

Är det viktigt att äga gården

– Vårt företag bygger till

betydande del på både arrenderad

mark och byggnader,

något som vi är tacksamma

mot ägarna för att vi får möjlighet

att göra. Det är förstås

något visst med att äga stället

man brukar och bor på. Äganderätten

och brukanderätten

är något som engagerar mig mycket.

Varför brinner du för äganderätten

– Om man inte äger rätten till frukterna

av sitt arbete ger det fel signaler. Det är en

grundbult för utvecklingen i samhället. Om

exempelvis de afrikanska bönderna haft

äganderätt till marken är jag övertygad om

att matförsörjningen hade sett helt annorlunda

ut.

Blev det ett bra val

– Absolut. Dessutom träffade jag min

man på skolan! Jag var 16 år, Göran 17 år

och vi har hållit ihop sedan dess.

Har ni barn

– Tre stycken, Lova Göransdotter, 20 år,

Olof Göransson, 19 år, och Axel Göransson

16 år.

Hur hamnade ni här

– Från början arrenderade vi granngården.

När vi fick erbjudande om att köpa den

I Sverige tangerar frågan allemansrätten.

– Den ska vi vara stolta över. Däremot

finns det anledning att se över tillämpningen

av lagen. Organiserat friluftsliv,

ridning och motorfordon gör att marken

slits på ett helt annat sätt än då allemansrätten

infördes. Den som driver en kommersiell

verksamhet tycker jag måste ha

markägarens tillstånd och den som exempelvis

hyr ut stallplatser bör göra upp med

markägaren om det är okej att rida i terrängen.

6

VI SKOGSÄGARE 3/11


Expropriering av mark till vägar och

ledningar är en annan fråga på samma

tema.

– De förändringar som nyligen gjorts i

expropriationslagen är positiva. Inte minst

är det bra att begreppet individuellt värde

nu finns med vid beräkningen av ersättningen

till markägaren.

Vad innebär det

– Om du tvingas sälja mot din vilja räcker

inte marknadsvärdet. För dig har marken

där ledningen ska gå ett högre värde. Därför

görs ett påslag med 25 procent. Vi

hade hoppats på mer, men procentsatser

kan ändras. Det viktiga är begreppet.

Finns det mer att önska när samhället

tvingar till sig mark

– Vi tycker det är rimligt att få del i vinsten

från intrånget. Om det exempelvis

handlar om en mobilmast får bolaget som

bygger masten oftast hyra från andra telebolag

som också nyttjar den. Det är rimligt

att markägaren får del i hyran. Vinsten på

elledningar och vägar är förstås värre att

räkna ut, men principen är viktig.

Vad är den finaste stunden i skogen

– En vacker höstdag när du plötsligt finner

dig omgiven av trattkantareller.

Hur fungerar LRF Skogsägarna

– Bra på det hela taget och det blir

bättre och bättre. Vi diskuterade igenom

skogen ordentligt och gjorde ett avtal

med skogsägarföreningarna. Det har blivit

ett föredöme och modellen är densamma

som när trädgårdsnäringen gick

in i LRF.

Det är lite av cowboy i arbetet

med köttdjuren, Helena

driver gärna boskapen

från hästryggen. Hästarna,

Isa och Malin, är också uppskattade

sällskapsdjur.

Historiskt har det ibland varit konfliktfyllt

mellan LRF och skogägarföreningarna,

oron har då gällt om LRF vill

”ta över” skogen.

– I dag upplever jag relationerna som

harmoniska. För egen del är jag medlem i

Södra för att de är en utmärkt affärspartner.

De kan ge hjälp med skogsskötsel och är

VI SKOGSÄGARE 3/11

Fortsättning sid 8

7


Fortsättning:

Helena värnar…

PROFILEN

en kanal för att sälja virke. Jag är med i

LRF för den näringspolitiska bevakningen

med angelägna frågor som äganderätt, företagande

och miljöfrågor. LRF är duktiga

på att bedriva ”påverkansarbete”. Också

föreningarna har näringspolitiskt arbete

vilket ger extra styrka i viktiga frågor.

Arbetar du själv i skogen

– Jag har motorsågskörkort och det händer

att jag tar ner ett träd, men inte ofta.

Numera blir det mest plantering. Röjning

har vi lejt ut på barnen.

Vilka nya affärsmöjligheter finns det

för skogsgården

– Det finns väldigt mycket, vi har redan

63 olika näringsgrenar inom LRF. Ett angeläget

område är energin där jag tror vi

kan flytta fram positionerna och inte reduceras

till att bara vara råvaruleverantörer,

längst ner i råvarukedjan.

Ska LRF starta energiföretag

– Som i så många fall handlar det om att

bilda nätverk. Kanske är det skogsägare

som går samman och säljer värme till en

skola i stället för att bara sälja flis, eller

bönder som driver en biogasanläggning i

stället för att bara leverera gödsel. Men

När

Helena

Jonsson

inte

arbetar

läser hon

gärna

böcker.

LRF ska inte driva företagen. Affärerna

ska göras av medlemmarna. Vi ska ge experthjälp,

uppmuntra och påverka politiskt.

Hur klarar vi miljön i skogen med tanke

på kraven att öka produktionen till

energi och alla andra produkter

– Ett lite filosofiskt synsätt är att det

hänger ihop med konsumtionen. Vi kan

inte lägga restriktioner på produktionen

om konsumtionen fortsätter som i dag. I

praktiken tror jag mest på att kombinera

produktion och miljö i stället för att ha

produktion för sig och miljön för sig i reservat.

Vi kombinerar det bra redan i dag,

men det kan säkert bli lite bättre.

Har vi en bra landsbygdsminister

– Vi har en minister som förstår näringen

och kan frågorna, men som skulle vilja

Gården är på 35 hektar, varav 15 hektar skog.

Dessutom arrenderar Göran och Helena mark,

vilket gör att de brukar 55 hektar åker och 70

hektar bete.

göra ännu mer om han hade en starkare

position i regeringen.

Ångrar du vägvalet mot jordbruk i stället

för byggande

– Inte alls och nu har jag bådadera. Det

är väldigt roligt att renovera och bygga på

gården.

Har du fler intressen, vid sidan av det

vanliga jobbet

– Jag läser gärna.

Ge några boktips....

– En klassiker jag rekommenderar är Röde

Orm. Nyligen har jag med nöje läst Hundraåringen

som klev ut genom fönstret och Carin

Hjulströms Finns inte på kartan.

Och musik

– Gärna Eric Clapton.


Vi kan

skog






Bra val från Lantmännen



8

VI SKOGSÄGARE 3/11


Rädda

skogen

Stoppa

rotrötan!

cloco.se

Stubbehandla

vid slutavverkning!

Andelen rötskadade stammar i slutavverkning har fördubblats

i södra Sverige sedan 70-talet. Faktum är att cirka 1 av 5 granar som

avverkas i såväl slutavverkning som i gallring, är rötskadad.

Vid avverkning över 5° C ökar risken för att rottickan etablerar sig på

färska stubbar. Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprida sig

till nästa generation skog. Resultatet blir rötskadade rotstockar och

du riskerar att förlora upp till 30 000 kronor/ha – helt i onödan!

Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Då är

det viktigt att veta att behandling med Rotstop vid slutavverkning

skyddar lika effektivt som vinteravverkning och bevarar därmed värdet

på framtidens skog. Valet borde därför vara ganska enkelt – eller hur

Läs mer om rotröta på: www.interagroskog.se

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se


NÄRINGSPOLITIK

Fem händelserika år

Efter fem år som chef för LRF

Skogsägarna tänker jag gå

vidare mot nya utmaningar –

som energistrateg i LRF. På fem år

händer väldigt mycket – och

samtidigt väldigt lite.


Jag har varit med hela vägen i vårt

stora projekt Kraftsamling Skog.

Jag var med och sjösatte det och jag

var med och avslutade det. Och jag

vill påstå att projektet har förändrat

kartan för alla skogsägare. Väldigt

många har deltagit i olika aktiviteter,

och det går att se förändringar i

skogen av projektet. En tydlig effekt

är att det efterfrågas mycket mera

förädlat plantmaterial. Om vi kunde

vänta med uppföljningen så långsiktigare

aktiviteter också skulle hinna

ge resultat så tror jag det skulle gå

att se ännu mera. Tyvärr fungerar

världen så att projekt ska utvärderas

när de avslutas. En skog som ska växa

Ur Lindas kalender

2011 FN:s skogsår, ta vara på det!

14–16 juni Skogsministermöte i Oslo, bland annat för att

besluta om vi ska få en europeisk skogskonvention

16–18 juni Skogsnolia, Umeå

3–9 juli Almedalsveckan på Gotland med både skog

och energi

31 aug–1 sept Föreningen Skogens höstexkursion i Umeåtrakten

14–15 sept Nordiska skogsägarnas årsmöte och firande av

FN:s skogsår, Kalmar



i kanske 80 år skulle jag vilja vänta

med att utvärdera, om inte 80 år så en

utvärdering efter 5, 10 eller kanske 20

år säger mera än det man gör direkt

efter avslut av ett fyraårigt projekt.


Å andra sidan finns det frågor

som står och stampar. Som gör att

det känns bra att låta någon annan ta

över, någon som med nya krafter kan

ta sig an uppgifter som jag med lätt

uppgivenhet tycker inte har rört på sig

på fem år.

Ta till exempel polytax. Under

min tid på LRF Skogsägarna så har

Skogsstyrelsen en gång om året

publicerat polytaxresultaten. De

har aldrig varit smickrande för oss.

Både vi själva och Skogsstyrelsen

säger varje gång att nu ska vi ta

tag i det här så det blir bättre. Som

part i målet är det lätt att skylla på

Skogsstyrelsen. Att de inte återkopplar

resultaten och därmed ge oss

Linda

Hedlund

Skogsdirektör

möjlighet att lära oss, att de sällan

har tid att träffa oss ute i fält för att

jämföra bedömningar, att när de väl

gör någonting så ska det plötsligt gå

så fort så något samråd värt namnet

inte hinns med. Skogsstyrelsen, som

part i målet, har säkert motsvarande

saker att säga om oss.


Men med det kommer vi ingen

vart. Ska det bli resultat måste både

vi och Skogsstyrelsen ta oss tid och

tillsammans gå igenom många,

många ytor för att gemensamt hitta

bättre samsyn och mätmetoder för

vad som är bra naturhänsyn. Så att

alla skogsägare som i dag tror de gör

rätt, och aldrig får veta att det bedömdes

som fel på grund av bristande

återkoppling, antingen får rätt

eller får en reell chans att lära sig hur

det ska göras. Utan detaljreglering,

för detaljreglering förlorar alla på,

särskilt naturen. Så entydig är

nämligen inte vetenskapen om vad

som är ”rätt” eller ”fel”.


Avslutningsvis – att skriva den

här krönikan och alla kommentarer

jag fått på den har varit en av många

riktigt roliga uppgifter på LRF

Skogsägarna som jag kommer att

sakna. Men jag tänker fortsätta

blogga och hoppas få ventilera

näringspolitik i nya spännande

sammanhang!

Mycket mer

än mäkleri

Vår erfarenhet av jord

och skog har gett oss

massor av kunskap inom

ekonomi och redovisning,

förmedling och värdering,

gererationsväxling och

EU-rådgivning.

Bland annat.

10

VI SKOGSÄGARE 3/11


Otroligt!

När jag tittade på bränslemätaren

trodde jag inte det

var sant…

Vår utvecklingsavdelning har gjort det igen. På Skogsnolia 16-18 juni presenterar Komatsu Forest en

världs nyhet som fått våra testförare att gnugga ögonen och skeptikerna att titta både en och två gånger

extra. Goda nyheter, både för din plånbok och för vår gemensamma miljö.

Välkommen till monter A7!

www.komatsuforest.se


SKOGSGÅRDEN


För Tomas Sandström har målet

hela tiden varit att försörja sig med

skogsgården som bas. I ”verktygslådan”

finns gevär, hammare, hundkoppel

och röjsåg.

Text & foto: Pär Fornling

å de jämngamla kompisarna köpte

bilar och lägenheter satsade

26-årige Tomas allt han förmådde

(och lite till) på skog. Det blev 78 hektar

hemma i Pengsjö, utanför Vännäs i Västerbotten.

– Nu, tio år senare, kan man konstatera

att det var en bra affär. Skogsmarken då

kostade motsvarande 200 kronor kubikmetern.

Nyligen nödgades jag backa ur en

affär när priset började närma sig 500 kronor

kubikmetern, berättar Tomas Sandström.

VI TRÄFFAS en tidig vårdag, när de sista

snödrivorna rinner bort i diset längs grusvägen.

Det börjar bli dags att byta jobb

igen. Efter vintern arbete som snickare,

med inrutade tider, längtar han ut i skogen.

Tomas arbetar som professionell röjare

åt ”Nidhugg” i Umeå, som säljer

skogsvårdstjänster till Norra Skogsägarna

och andra kunder.

– Det finns hur mycket som helst att

göra! När vi börjat på ett ställe väcks ofta

intresset hos grannarna och uppdragen trillar

in hela tiden.

– Jag arbetar tillsammans med en kompis.

Vi brukar åta oss omkring 100 hektar

vardera per säsong. Då krävs det att man

är lite tjurskallig! Att röja någon dag klarar

alla, men att hålla på vecka efter vecka är

något helt annat.

Takten varierar från ett halvt till två hektar

per dag, beroende på hur bestånden ser

ut. Timpriset är 400 kronor. Därmed kostar

det från knappa 2 000 kronor upp till 4 000

kronor för ett hektar ungskogsröjning.

– Nästan oavsett hur dyrt det blir är det

en lönande åtgärd. Det här är investeringar

för framtiden, säger Tomas övertygande.

Ett praktiskt tillbehör till bensintanken.

Den fjäderbelastade ventilen gör att det

inte blir spill när tanken i röjsågen fylls.

ARBETET görs oftast på ackord och ger

frihet att själv styra arbetstiderna.

Den förra heta sommaren arbetade han

och kompisen nätterna igenom uppe i midnattssolens

Vilhelmina och sov på dagen

när det var för varmt att jobba.

– Jag älskar att vara i skogen. Det är

skönt att arbeta med kroppen och att kunna

titta på resultatet efter arbetsdagens slut,

säger han.

När frostnätterna kommer och snön börjar

lägga sig går arbetet in i en annan fas.

– Du kan hålla på lite längre med underröjning

inför avverkning, men det går någon

sorts gräns när snön går upp till knävecken.

Då är det för tungt och ineffektivt

att pulsa fram.

MEN INNAN dess har Tomas minskat

takten i röjningsjobbet för att få tid för

jakten. Det börjar med björnjakten den 21

augusti och varvas upp med älgjakten i

september. Under några intensiva vår- och

höstveckor är jakten nästan ett halvtidsjobb.

Tomas är också kommunjägare i Vännäs

och Umeå, med uppgiften att hålla efter

skadedjur. Det blir även en hel del eftersöksjakt

åt polisen efter viltolyckor i biltrafiken

eller längs järnvägen.

Jakten hänger nära ihop med ett passionerat

intresse för hundar, som han

tränar och föder upp.

– Det har varit en hel del fågelhundar,

men nu har jag en jämthund som går

jättebra på björn, berättar Tomas.

Mellan varven ska det också bli

tid till arbete i den egna skogen.

– Att kombinera olika sysselsättningar

är ett sätt att leva som passar

bra på landsbygden, säger Tomas

innan han blir avbruten av mobiltelefonen

i fickan.

Signalen är passande nog en skällande

jämthund.


När vi börjat

på ett ställe

väcks ofta intresset

hos grannarna

och uppdragen trillar

in hela tiden.

12 VI SKOGSÄGARE 3/11


Då snön börjar töa

åker röjsågen fram.

Tomas arbetar

med en Huskvarna

345 och arbetskläder

från Stihl i

vattentålig stretch.

Röj inte för lite

Proffsröjaren Tomas Sandström har flera tips till andra

skogsägare.

✔ Vänta inte.

– Nästan tre fjärdedelar

av mina

uppdrag är eftersatta

röjningar.

Det betyder att

röjningen blir

dyrare än om

den hade gjorts

tidigare och att

skogsägaren tappat

tillväxt, säger

Tomas.

✔ Skarp klinga.

Tumregeln för

Tomas är att fila

klingan minst varannan

gång tanken

fylls på.

– Det tar ungefär

45 minuter att

köra slut en tank.

Då är det lagom

att pusta ut, se

över utrustningen,

fila och smörja på

myggmedel.

Tomas har provat många röjselar. Han

har fastnat för den här modellen med

en ryggsäck för filen och reservklinga.

✔ Byt stensågad klinga.

– Jag har minst en extra klinga med mig. Det tar för lång tid att

fixa en stensågad klinga i skogen, det är bättre att göra det på

kvällen i verkstaden.

✔ Röj hårt.

– Nio av tio skogsägare röjer för lite. Ett bra sätt för att

hamna rätt är att göra en provyta. Ta ett snöre som är 5,54

meter långt och dra en cirkel. Om målet är 2 500 stammar ska

det finnas 25 stammar i cirkeln.

✔ Använd GPS.

– Det är en av mina favoritprylar. Jag använder den till att beräkna

arealen på röjningarna och markera provrutor. I övrigt är

den bra för att hitta rågångar, markera älgpass och hålla koll på

hundarna genom gps-halsband, berättar Tomas Sandström.

För egen del har han fastnat för en gps från Garmin med

fastighetskartan och friluftskartan som ligger på utbytbara

minneskort.

Tomas jagar det mesta,

gärna tillsammans med

jämthunden. Första älgen

fällde han som 15-åring

tillsammans med pappa,

Åke Sandström.

Fler tips

om röjning VÄND

VI SKOGSÄGARE 3/11 13


SKOGSVÅRD




BALANSEN av

sågen är viktig.

Den bör hänga

ungefär så här

med nytankad såg.

Klingan ska inte

gå ner i backen,

då ökar risken för

stensågning.


GRÖVRE träd fälls med två snitt,

därefter dras trädet omkull med

riggröret eller handen. Placeras

snitten så här fälls trädet åt höger.



ETT TIPS för

att fila stensågade

klingor i

ett skruvstäd

är att tillverka

ett anhåll i trä.

Det underlättar

filningen.


RIKTNINGEN av hur stammarna

faller styrs av klingan.

Genom att kapa med klingans

högra sida faller trädet bakåt,

vilket oftast är en fördel. Då

slipper man gå genom de

fällda träden. Lutas klingan

som här åt vänster faller trädet

snett bakåt höger.

≤P≥ VI SKOGSÄGARE 3/11


För att få tips och inspiration i arbetet med röjsågen följde vi med Tomas

Gullberg ut i snårskogen.

Text & foto: Pär Fornling

an leder projektet ”Säker skog”,

där röjsågen finns med vid sidan

av motorsågen, som projektet hittills

huvudsakligen handlat om. Målet är

att minska olyckorna vid manuellt arbete,

där motorsågskörkort är ett medel. Numera

finns också körkort för röjsågen.

– Eftersom risken för riktigt allvarliga

olyckor inte är lika stor med röjsågen handlar

det mycket om arbetsteknik och underhåll

av utrustningen, säger Tomas.

HAN POÄNGTERAR att det likväl inte

är ofarligt. Om olyckan är framme kan

man skada både sig själv och andra.

✔Det finns anledning att tänka på säkerhetsavståndet,

speciellt om det är flera

personer som arbetar i beståndet.

✔Många slarvar med att stänga av motorn

när fastkilade kvistar ska tas bort vid

klingan.

✔Vanligaste olyckan är att ramla. Använd

skor med bra markgrepp samt smidiga

och slitstarka kläder.

✔Att ha skor med stålhätta är visserligen

inget krav, men med tanke på hur korta

riggrören numera är finns risken att såga

sig i foten.

LÄNGDEN AV riggrör är ett första val

vid köpet av röjsåg.

✔I skogen går utvecklingen mot korta

sågar och relativt höga stubbar.

✔Vid gräsröjning däremot är det en fördel

med ett långt riggrör.

– Det finns kompromisser som är någonstans

mitt emellan, men om man arbetar

någorlunda mycket i skogen är det bättre

med två olika sågar, tycker Tomas.

FÖR ATT ARBETA ergonomiskt bör

man lägga tid på inställningen av röjselen.

✔Är det en sele som är äldre än tio år

finns ofta anledning att byta och investera

en dryg tusenlapp i en ny.

Att vara dumsnål straffar sig i form av

värk och onödigt slit.

– Det går inte att säga vilken modell som

är bäst. Det är en fråga om tycke och smak,

därför är det bäst att prova sig fram. Fabrikatet

behöver förstås inte vara detsamma

som sågen. En del selar är konstruerade

med tanke på kvinnliga röjare genom att

inte ge tryck över brösten, berättar Tomas

Gullberg.

✔Klingan bör filas regelbundet och det

är viktigt att hålla utkik efter eventuella

sprickor. En metod är att balansera klingan

på fingret och slå till den med filen, då ska

den ge ifrån sig en klar klockklang.

Tekniken handlar mycket om att få träden

att falla åt rätt håll.

SELARNA har blivit mycket bättre under

senare år, med många justeringsmöjligheter.

De bör ha ett ordentligt avbärarbälte

som tar belastningen från axlarna till

höfterna.

– Oftast är det bäst och enklast om du

arbetar dig framåt i beståndet längs någorlunda

raka och ganska smala stråk. Låt

träden trilla snett bakåt, ut i det röjda, säger

Thomas och ger sig ut på hygget för att

demonstrera.

DE KLENA BJÖRKARNA faller i ett radband

efter honom utan att störa arbetet.

✔Det handlar dels om att luta klingan,

dels om att använda rätt del av klingan.

Sågning på klingans vänstra sida får trädet

att falla framåt eftersom stammens

rotände följer med klingans rotation.

Genom att sätta sågklingan på trädets

högra sida faller trädet bakåt.

Det hela underlättas genom att ta höga

stubbar, som också minskar risken för stensågning.

– Med lite träning sitter snart tekniken

för fällriktningarna i ryggmärgen, säger

Tomas Gullberg uppmuntrande.

Alternativ till den vanliga röjsågen VÄND


AVSTÅNDET mellan höftkammen

och upphängningen

av sågen bör vid skogsröjning

vara ungefär bredden av en

handflata.

FILNINGEN av klingan är viktig, liksom skränkningen. Den görs

genom att tänderna böjs utåt. Med hjälp av fördjupningen i filens

handtag kan man kolla om skränkningen är lagom.

MUTTERN som håller fast

klingan är en förbrukningsvara.

Det finns anledning att

kolla den regelbundet. Går

det att skruva på muttern för

hand är gänglåsningen slut.

VI SKOGSÄGARE 3/11 15


SKOGSVÅRD

Kedjeröjaren

demonstrerad

av Bengt-Åke

Alriksson.

Alternativet till den vanliga

röjsågen är kedjeröjsågen.

Text & foto: Pär Fornling

✔I stället för klinga har den en

motorsågskedja.

✔Motorn bärs som en ryggsäck

Arbetssättet skiljer sig en hel del.

Det blir högre stubbar (utan risk för

stensågning) och man kan jobba vertikalt

för att kapa grenar.

✔Det kan vara problem att kapa

riktigt klena stammar med kedjan.

Förra året, då kedjeröjaren introducerades

på allvar, blev det brist på

sågar.

– I år finns den tillgänglig över

hela landet. Hittills har vi framför

allt märkt intresse från självverksamma

skogsägare, medan professionella

röjare avvaktar, säger

Håkan Andersson på Husqvarna.

Modellen heter 535 FBX

(5=klassing för yrkesfolk, 35=motorstorlek,

F=Forest, B=Backpack,

X=extrautrustning) och kostar ungefär

i nivå med andra professionella

röjsågar.

För självverksamma och proffs

Kesla 40 LF stegmatare

KESLA PATU - det kompletta

vagn- och kranprogrammet

KESLA PATU FÖRVANDLAR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKIN

Möt oss på

16 - 18 juni 2011

16 VI SKOGSÄGARE 3/11


DIN PARTNER I SKOGEN

SKANDINAVISK

Skogens

mästare!!!

K O N S T R U K T I O N

HUGGARVAGN SV60/SV80/SV90

VINSCH ÄR

STANDARD!!!

VÄRDE

8.900:-

PASSA PÅ OCH LÄGG

DIN ORDER REDAN NU!!!

KELLFRI’S HUGGARVAGNAR

LEVERERAS:







markfrigång och bättre

framkomlighet

VÄRDE 6.200:-

RADIOSTYRNING

TILL VINSCH

O:-

NÄR DU KÖPER EN

SV80 ELLER

SV90!!!

MÄSSERBJUDANDE!!!

Teknisk data SV60 SV80/GL53 SV80/GL63 SV90/GL53 SV90/GL63

Maxlast 6 ton 8 ton 8 ton 9 ton 9 ton

Räckvidd 4,7 m 5,3 m 6,3 m 5,3 m 6,3 m

Lyftkapacitet 300 kg 400 kg 300 kg 400 kg 300 kg



rörelser

Ramstyrning

GRIPKLO 21-KG08 21-KG18 21-KG21

Griparea 0,08 m 0,18 m

Öppningsbredd 70 cm 700 mm

SKANDINAVISK

K O N S T R U K T I O N

SKANDINAVISK

K O N S T R U K T I O N

Pris från:

K-AXEL

ÄR

STANDARD!!!

GRIPKLO INSATSSKOPA RISGRIP TIMMERKLIPP

STOCKBORD TRAKTORKLYV VK700/VK1100 VEDKOMBI KW340 ELKLYV HK777

Hydrauliskt

stockbord!!!

PASSAR TILL

VEDMASKINER

MED TVÅ

HYDRAUL-

UTTAG!!!

Manuella rullar

ingår vid leverans

FRAKTFRITT

VEDPROCESSOR VM400

Klyvlängd 15-55 cm

Transportband 4 m,

4- och 6-klyvskniv är standard.

Utrustad både för el- och traktordrift!!!

NYHET!!!



Passar till gripklo KG-21!!!

SKANDINAVISK

K O N S T R U K T I O N

700 mm

INSATSSKOPA TILL KG21 21-KGS70

167

Max öppningsbredd, mm 1170

70 cm




390 mm



100 cm

10.900:-

6.900:-

7.900:-

Tillval:

John Deere-ventil 500:-

Effektiv

rishantering!!!

SKANDINAVISK

K O N S T R U K T I O N


infästning: 50 mm




25.000:-

6.500:-




Lantbrukets varuhus

Ring tel 0511-242 50

www.kellfri.se info@kellfri.se

fax 0511-168 33 Munkatorpsgatan 6, 532 37 SKARA

NYHET!!!





upp till 300 mm

SKANDINAVISK

K O N S T R U K T I O N




Du träffar oss

på flera mässor

i vår och sommar!!!

Läs mer på

www.kellfri.se

6.950:-

-


3.300:- 4.300:- 5.300:-

3.300:-

2.490:-

Levereras

fullutrustad!!!

55.000:-

73.000:-

83.000:-

83.000:-

93.000:-

69.900:-

24.900:-


40-70 cm


VID KÖP ÖVER 3000:-

Moms tillkommer. Exp avg 50:-. På vissa varor tilkommer

lastemballage 70:-. Viss montering kan förekomma.

Dela upp din betalning!

Ring 0511-242 50 så

berättar vi mer!


EKONOMI

Vilka kostnader får egentligen en

skogsägare dra av Här gör Tomas

Karlsson en genomgång från motorsågar

till bilvägar, terränghjulingar

och arbetsresor.

Även om en heltäckande genomgång kräver

mer utrymme än det här kan man konstatera

att i de allra flesta fall är det ganska

givet vilka kostnader man kan göra

avdrag för som skogsägare.

Man måste tillstå att regelverket är ganska

gynnsamt för skogsägaren eftersom

många kostnader som kan betraktas som

investeringskostnader, och följaktligen

borde skrivas av under en längre tidsperiod,

i stället är direkt avdragsgill.

Exempelvis är anläggning av ny skog

direkt avdragsgill, vilket motiveras av att

det är ett lagmässigt krav när man kalavverkat.

Men även igenplantering av åkermark

är direkt avdragsgillt.

På samma sätt är alla beståndsvårdande

åtgärder, som röjning, stamkvistning,

gödsling och även för den delen kostnader

för gallring direkt avdragsgilla. Så är även

kostnader för upprättande av skogsbruksplan

och annan planering.

INKÖP AV INVENTARIER

Inventarier med en inköpskostnad under

ett halvt prisbasbelopp (21 400 kronor) får

skrivas av genom direktavskrivning.

Det gäller exempelvis motorsåg och röjsåg.

Dyrare inventarier, som en skogstraktor,

kan i praktiken skrivas av på fem år.

(Genom att använda den så kallade ”huvudregeln”

blir avskrivningsmöjligheterna

störst de första åren).

MARKANLÄGGNINGAR

Utgifter för markanläggningar dras av genom

årliga värdeminskningsavdrag.

✔ Skogsbilvägar och täckdiken får skrivas

av med högst tio procent per år av anskaffningsvärdet.

✔ För andra typer av markanläggningar

gäller fem procent per år.

✔ Om en markanläggning är avsedd att

användas enbart ett fåtal år får hela utgiften

dras av direkt. Det gäller exempelvis

tillfälliga körvägar i samband med skogsavverkningar.

FRÅGETECKEN KRING vad som är avdragsgillt

uppstår ofta kring kostnader

som ligger nära den privata sfären.

Det kan dels gälla kostnader som av nödvändighet

delas mellan det privata och

näringsverksamheten, exempelvis elström

och telefon. Där måste en bedömning av

Kostnaden för att bygga skogsbil vägen

dras av på tio år. Avdragen för bilen beror

på hur den används.

Foto: Pär Fornling

fördelningen av användningen mellan den

privata sfären och näringsverksamheten

göras.

MER DELIKAT blir det när det gäller

kostnader som riskerar att bedömas som

privata.

En klassiker är terränghjulingar och snöskotrar

som har varit prövat i våra domstolar

många gånger.

När domstolarna har avgjort liknande

frågor är det tre omständigheter som prövas.

En samlad bedömning görs utifrån:

1. En teknisk bedömning av fordonets

lämplighet.

2. Skogsfastighetens karaktär.

3. Verksamhetens bedrivande, exempelvis

egen avverkning.

Det är omöjligt att kortfattat ge några

generella riktlinjer om vad som krävs för

att man ska kunna ta upp maskinen i näringsverksamheten.

I vart fall är det klart

att ju större fastighet som skogsägaren har

desto större är möjligheten till avdrag.

Till saken hör att privat nyttjande av ett

inventarium som tillhör näringsverksamheten

föranleder förmånsbeskattning.

RESEKOSTNADER

Om man köpt en bil för att använda i näringsverksamheten

medges avdrag för alla

kostnader inklusive värdeminskningsavdrag

för inventarier.

Om bilen disponeras även för privat bruk

ska en bilförmån redovisas som intäkt av

näringsverksamhet. Förmånen beräknas

enligt samma regler som gäller i inkomst

av tjänst.

Om man i stället använder en privat bil

i näringsverksamheten medges avdrag med

en schablonmässig beräkning om 18,50 kr

per mil. Avdraget medges dels för resor i

näringsverksamheten, tjänsteresor, samt

för arbetsresor.

För resor i näringsverksamheten krävs

ingen tidsvinst och det finns ingen beloppsbegränsning.

ARBETSRESOR

För resor till och från arbetsplatsen medges

avdrag för den del av kostnaden som

överstiger 9 000 kronor.

Huruvida en resa är en resa i näringsverksamheten

eller en arbetsresa till och

från arbetsplatsen är inte givet.

För en skogsägare som är skriven någon

annanstans än på sin skogsfastighet är det

inte alldeles självklart var det ”fasta driftstället”

är beläget någonstans. Om en stor

del av arbetet består av administration,

arbetsplanering och liknande utifrån bostadsorten

är det mycket som pekar på att

bostaden är det fasta driftstället. I så fall

blir resan från bostaden till fastigheten en

resa i näringsverksamhet och därmed avdragsgill

från första kronan.

TILLSYNSRESOR

Med en tillsynsresa menas en resa som

görs för att besikta fastigheten. Antalet

avdragsgilla resor till fastigheten avgörs

utifrån de arbeten som utförs på fastigheten.

Normalt kan avdrag medges för 2–3

tillsynsresor per år där något krav på

minsta arbetsinsats inte finns. Har arbete

utförts vid fler än 2–3 tillfällen medges

avdrag även för dessa resor.

Tomas Karlsson

LRF Konsult

tomas.karlsson@konsult.lrf.se

18 VI SKOGSÄGARE 3/11


Skräddarsy din Valtra N till en kraftfull skogsmaskin.

Just nu bjuder vi på valfri utrustning

till ett värde av 25.000:-

LH1105

Valtra N – det flexibla valet

Behöver du en traktor för skogen – valet är Valtra N. Tillsammans med Valtras alla grundläggande egenskaper såsom förarkomfort,

hög frigångshöjd och bra viktfördelning erbjuder Valtra fl era transmissionsalternativ – HiTech, Versu eller Direct.

Kontakta din säljare redan idag så berättar han mer om hur en skogsutrustad lantbrukstraktor förvandlas till en skogsmaskin!

Erbjudandet gäller Valtra N92-142 t o m 15 augusti 2011.

Pris exkl moms. Traktorn på bilden kan vara extrautrustad.

Bra val från Lantmännen

www.lantmannenmaskin.se, 0771-38 64 00

www.kalmarlantman.se, 0480-611 00


XXX







Text & foto: Pär Fornling

nligt rapporten, från mitten av april,

tas det otillräcklig miljöhänsyn vid

långt mer än var tredje avverkning.

Hela 37 procent får underkänt. Dessutom

har det bara blivit sämre de senaste 10

åren, enligt myndighetens mätningar.

Skogsbruket känner inte igen sig i den

bilden.

– Det är förvirrande och nästan lite

chockerande med tanke på de insatser som

görs av skogsägarna, säger Johanna Fintling,

handläggare på LRF Skogsägarna.

EN ORSAK är att skogsägarna och myndigheten

gör olika bedömningar om vad

som är bra miljöhänsyn. Oftast har det,

enligt Skogsstyrelsen, sparats väl så stora

virkesvolymer som behövs. Men enligt

myndigheten är det fel träd som står kvar.

Delvis kan det bero på att reglerna för certifieringen

inte alltid rimmar med lagen.

En annan orsak är att lagen är väldigt

svår att begripa.

– Det är knappt Skogsstyrelsen själv förstår,

hur ska då brukaren kunna förstå,

undrar Marie Appelgren retoriskt.

Hon är filosofie doktor vid Lunds universitet

och har engagerats av Skogsstyrelsen

för att granska och utvärdera regelverket.

– Ingen annan sektor har så här många

olika mål att förhålla sig till, konstaterar

Marie Appelgren.

Målet för skogspolitiken är att resultaten

ska vara bättre än lagens krav. Därför finns

det både en lagnivå och en ”rådgivningsnivå”.

Dessutom finns certifieringen. Och över

allt svävar de nationella miljömålen.

Naturvårdsträd som lämnas ”för

evigt” är helt i linje med certifieringen.

De ger inget mervärde

i lagtillsynen, såvitt träden inte

redan är gamla.



GRUNDEN för hänsynen är i alla

fall skogsvårdslagens miljöparagraf

(§30).

På eget bevåg har myndigheten uppdaterat

paragrafen för att göra den tydligare

och tillföra en del nya saker (exempelvis

vattenfrågorna).

I remissvaren är skogsbruket helt enigt:

Skogsstyrelsen måste ta ett omtag.

Kritikerna menar att lagen varken blivit

tydligare eller enklare.

Ett litet, av oändligt många exempel, är

Bergviks remisskommentar kring reglerna

gällande askåterföring:

”Det allmänna intrycket är att uttag av

skogsenergi snarast borde upphöra! Är det

en korrekt uttolkning av skogspolitiken”

VI SKOGSÄGARE 3/11


Johanna Fintling,

skogspolitisk handläggare

på LRF

Skogsägarna.

Forskare Marie Appelstrand

har kartlagt

förvirringen

kring miljömålen i

skogspolitiken.

I nära anslutning till uppdateringen av

lagtexten finns ett förslag om en ”Kunskapsplattform”

som också varit ute på

remiss från Skogsstyrelsen.

UPPDRAGET KOMMER från regeringen

och syftet är att myndigheten måste

föra en dialog med skogsbruket för att öka

kunskapen och få en samsyn kring miljöhänsynen

och andra frågor.

– Det är vi väldigt positiva till. Ett problem

är att förslagen kommer i fel turordning.

Vi borde börja med dialogen och

därefter diskutera miljöparagrafen, säger

Johanna Fintling.

– Jag tror absolut hänsynen kan bli bättre,

men det hänger inte bara på markägarna.

Skogsstyrelsen måste engagera sig.

De har ett ansvar att informera, diskutera

och ge rådgivning för att lyfta resultaten.

ETT PRAKTISKT problem är att både

lagen och resultaten bakom larmrapporterna

är otydliga.

Eftersom lagen i stort sett aldrig har prövats

inför domstol vet ingen var gränserna

går.

Larmrapporterna handlar alltså om

Skogsstyrelsens tolkning av lagen (LIT –

lagkrav i taxeringen). I vad mån tolkningen

är riktig är skrivet i stjärnorna.

Det hela bygger på att en inventerare

taxerar avverkningen i förväg och återvänder

efteråt till hygget för att kontrollera

hur det blev.

Mätningarna presenteras i rapporten om

skogsbrukets miljöhänsyn, där över en

tredjedel får underkänt.

Skogsägare som vill rätta till felen och

bli bättre får liten vägledning. Allt redovisas

som en klumpsumma för hela landet,

utan detaljer.


Det är förvirrande

och

nästan lite chockerande

med tanke

på de insatser som

görs av skogsägarna.

– Vid ett par tillfällen har jag bett Skogsstyrelsen

berätta vad vi gör för fel och

gärna hålla en kurs för oss så vi kan bli

bättre. Jag tycker att det borde ingå i myndighetens

uppdrag, men vid vår senaste

förfrågan skulle det kosta kring 700 000

kronor, berättar Dan Glöde, skogsskötselchef

på Mellanskog.

– Mycket kan säkert bli bättre, men då

måste vi också få vägledning om vad som

är fel.

Johanna Fintling är inne på samma linje.

– Det är grundläggande pedagogik att

man måste veta vad som är fel för att kunna

bli bättre. Förhoppningsvis leder kunskapsplattformen

till en bättre dialog kring

det här.

Mer för

pengarna

Med ett Flexibelt Bottenlån betalar du

mindre för pengarna du lånar. Mot

en limitränta (f n 0,5%) har du alltid

tillgång till det kapital du behöver.

När du utnyttjar krediten betalar

du Landshypoteks bottenlåneränta

på det du lånar. Jämför det med en

checkkredit, ett byggkreditiv eller

leverantörskrediter så ser du snabbt

hur mycket du kan spara. Läs mer

på www.landshypotek.se eller ring

0771-44 00 20 för personlig kontakt.

Jordnära finansieringar

VI SKOGSÄGARE 3/11 21


NYHETER

Vägen ligger öppen för en

europeisk överenskommelse

om skogsbruket.

Frågan är om Sverige ska

hänga på.

Text & foto: Pär Fornling

art fjärde år träffas de

ansvariga skogsministrarna

från 46 europeiska

länder, inom och utom EU,

för att diskutera gemensamma

frågor.

Nästa möte är i mitten av

juni i Oslo och då handlar den

viktigaste frågan om en gemensam

skogskonvention.

– Jag tycker vi bör vara med

och påverka, inte ställa oss vid

sidan av, säger Lennart Ackzell,

som arbetar med internationella

frågor på LRF Skogsägarna.

Lennart

Ackzell, LRF

Skogsägarna.

MEN REGERINGEN tvekar.

Grundinställningen är att Sverige

inte vill ha någon överstatlig

lagstiftning på skogens område.

Det är också anledningen

till att man säger nej till en gemensam

skogspolitik i EU

(som däremot har en gemensam

jordbrukspolitik).

Gerben

Janse, Skogsstyrelsen.

DET ÅTERSTÅR att se vad

det möjligen kan mynna ut i.

– Vi kan förvänta oss någon

sorts övergripande ram där

miljö och produktionskrav

vägs samman. Blir det inget

bra innehåll kan det hända att

vi inte vill vara med, men det

är en senare fråga. Det finns

ingen anledning att ställa sig

på tvären från början. Det är

bättre att positionera sig och

försöka få inflytande över förhandlingarna,

säger Lennart

Ackzell.

HAN LYFTER FRAM ett par

argument för att haka på förhandlingen.

✔ Till skillnad från i EU involverar

det här flera betydelsefulla

skogsländer som Ryssland

och Ukraina. Det bör bidra till

en balanserad syn på skogen.

✔ Även om inte EU har någon

gemensam skogspolitik

påverkas skogen ändå genom

en mängd andra förslag, allt

från vattendirektivet till Natura

2000 och ett regelverk som ska

säkerställa att timret är lagligt

avverkat.


Blir det inget

bra innehåll

kan det hända att

vi inte vill vara med.

I stället för att passivt ”drabbas”

kan det vara bättre med en

europeisk överenskommelse

som ger skogsfrågorna mer

tyngd.

SKOGSSTYRELSENS internationelle

expert, Gerben Jense,

är inne på samma linje.

– Har vi bara en nationell

skogspolitik tror jag personligen

det finns en risk för att de

skogsliga experterna blir överkörda,

säger han.

– Vi bör som Finland, och de

flesta andra EU-länder, gå in i

det här med en positiv grundsyn

och försöka göra något bra,

framhåller Lennart Ackzell.

TRANSPORTTANKAR I PLAST

125, 200 och 430 liter

200 liter

www.abg.se

430 liter



ADR-undantag




Tillval:



Tillval till 430 l tanken:



125 liter

Huvudkontor:

Distriktskontor:

Oxelgrensv. 25 • 152 42 Södertälje Mogatan 6 • 254 64 Helsingborg

Tel 08-549 530 00 • info@abg.se Tel 042-15 92 15 • info@abg.se


I mitten av augusti tillträder

Regeringen satsar 1 miljon

kronor på en jämställdhetsstrategi

för skogsnäringen.

– För mig är det rent ut sagt

resursslöseri att inte

kvinnors kompetens i full

utsträckning har tagits

tillvara, säger landsbygdsminister

Eskil Erlandsson.

Efter överläggningar med

branschen görs insatser

på tre fronter:

✔ Utbildning.

Skogsstyrelsen gör insatser för

Janne Björck

är utbildad

civilekonom

och fil

kand med

inriktning

på ledarskap

och marknad.

Janne Björck som vd för Norrskog.

Han efterträder Nils

Nilsson, som avtackades vid

föreningens årsstämma. Under

mellantiden är virkeschef

Olov Söderström tillförordnad

vd.

Janne Björck, 54 år, har jobbat

som vd inom ett flertal

branscher och företag som Rentokil

Ambius, Goldmann,

Svensk Företagsutveckling, Libergraf

och Vendator. Han äger

dessutom en skogsfastighet utanför

Enköping.

Pengar till kvinnor i skogen

att öka flickors intresse för det

skogliga området.

✔ Arbetsliv.

Branschen har lovat ta fram

en handlingsplan för hur fler

kvinnor ska lockas av jobb

inom skogsnäringen.

✔ Ägande.

Skogsstyrelsen har i uppdrag

att utarbeta förslag

för ökad jämställdhet bland

skogsägare.

22 VI SKOGSÄGARE 3/11


Slåtterbalk

Nima 870





6980:–

Vassklippare




Typ Bredd Pris

EL–75 6836:–

Midi 100cm 11860:–

Maxi 150cm 15700:–

Vassräfsa 2636:–

Slåtterbalk Nima P70












m.m.

13400:–

Katalogbeställning dygnet runt:

019-304325

www.nimaab.se

Vasskärare/

kratta


796:–

Ny

katalog!

276 sidor

Kolla in vår hemsida:

www.nimaab.se

Välkommen att besöka oss på Skogsnolia


Jordborr HO35




Pris utan borr 4996:–




Jordborr

T135




Pris utan bor

10920:–


TR Microvib – bättre

spett

finns

inte


Pris från



14380:–













Ventilerad storsäck

1,5m 3 1000kg

100×100×



6:1.

30st 108:–/st

ord. pris 120:–/st

WX10

Vedsäck för SJ–

och Hydropall


18:–/st


16:–/st

20:–/st


18:–/st

Faxes vedklyv

50cm 7980:–

70cm 9200:–

OBS! Frakt tillkommer på

vedklyven.

Faxes vedkap

klinga 700mm

OBS! Frakt tillkommer

på vedkapen.

8636:–

25m -10%

Viltnät 50m

WB20XT

Honda vattenpumpar

WX10 3756:–

WX15 4920:–

WB20XT 4540:–

WB30XT 5420:–

WH15X 6220:–

WH20X 7196:–

Trädfällsriktare

Mod I+ 2672:–

Mod II 3104:–

Mod III 3960:–

Mod IV 5240:–

Mod V 5900:–

Mod VI 6864:–

Nima Maskinteknik AB

Box 1505, 701 15 Örebro

Dränkbara

pumpar






2720:–

5680:–

Skogspaket


FM-radio

och anslutning

för MP3-

spelare



1060:–

Butik: Gryts ind. omr. Örebro

Pris ex moms Fraktfritt över 2400:–

Timber







540:–

50m -10%

Sug–/tryckslang Flex



Tryckslang Planrullad

Flex Plan

25mm 32:– 18:–/m

30mm 44:– 20:–/m

40mm 52:– 24:–/m

50mm 72:– 28:–/m

63mm 104:– /m

75mm 116:– 44:–/m

Lättvikt



.



848:–

Order 019-30 43 20

Växel 019-30 43 00


1072:–

1020:–

Cofra

Superlight





596:–

Fax 019-36 16 97

www.nimaab.se


Besök oss på SkogsElmia i monter 568.

På Södras stämma

blandades visioner och

affärsmöjligheter med en

diskussion om prissättningen

av virke.

Text & foto: Pär Fornling

et var en välmående

förening som höll årsstämma.

– År 2010 var ett fantastiskt

år och även det här året blir bra.

Vi klarar avkastningskravet

med råge, förutsåg koncernchef

Leif Brodén.

DAGSPROBLEMET är sågverksbranschen

där Leif Brodén

talar om ett pågående

”blodbad”. Fram till Gudrun lades

det ned ett sågverk var nionde

månad, därefter stannade

strukturförändringarna, men

nu tar nedläggningarna fart.

Södra möter framtiden med

nya produkter och effektivare

sågverk.

✔ Det nya jättesågverket i

Värö ska såga 100 kronor billigare

per kubikmeter när produktionen

är i full gång.

✔ En betydligt billigare variant

av limträ är att våtlimma

enklare ytterbrädor. Går det

vägen kan en fabrik vara igång

2014. I princip blir det ett nytt

byggmaterial av hög kvalitet.

✔ Genom att fingerskarva

brädor minskar spillet och kunderna

har lätt att välja längd.

Produktionen kan vara igång

om ett par år.

Södra Timber räknar med att

öka volymerna från 1,6 till 2,3

miljoner kubikmeter 2014.

Marianne

Eriksson blev

den förste

mottagaren

av priset

till Lars-

Eric Åströms

ära. Hon

fick 30 000

kronor för insatserna

som

ledare för

kampanjen

”Kraftsamling

skog”.

LÖVTRÄ går en ny vår till

mötes genom Södra Interiör.

✔ Målet är att de två lövsågverken

ska dubbla volymerna

fram till 2012, till 100 000 kubikmeter.

✔ Inom kort börjar bok att

sågas, därmed förädlas sex träslag:

ek, björk, asp, al, ask och

bok.

✔ Kommande produkter är

lövträgolv och limfog av lövträ.

Ett avtal är klart med Angara

Paper som planerar att bygga

ett massabruk i Ryssland.

Om bygget blir av kommer

Södra att bidra med teknisk

expertis.

– Vi tar betalt för våra tjänster,

men den stora möjligheten

för oss är att vi också ansvarar

för försäljningen av massan.

Det innebär att vi kan erbjuda

större volymer, vilket är viktigt,

inte minst med tanke på

den växande marknaden i Kina,

säger Leif Brodén.

Både han och ordförande Christer

Segerstéen har träffat Vladimir

Putin på vägen mot avtalet.

EN MOTION om att i efterhand

kompensera de som sålde

timmer hösten 2009 (då priset

vare relativt låg) avslogs men

ledde till en diskussion om

marknadsprissättningen, som

också återkom i en annan motion.

Här stödde stämman förslaget

om en formulering där

det tydligt framgår att priset ska

vara i nivå med andra aktörer.

Två nya kvinnor valdes in i

styrelsen: Marie Hallén, jordoch

skogsbrukare i Västergötland

och Caroline Sunde wall,

ekonomijournalist och styrelseproffs,

Skåne.

En helt ny

Premiär på

SkogsElmia

26-28 maj!

Hitta din närmaste återförsäljare på www.mowi.se

Skogens bästa

kunskapskälla

www.kunskapdirekt.se

FTG Cranes AB

Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg

Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39

E-mail: info@ftgforest.com

www.ftgforest.com

VI SKOGSÄGARE 3/11 25


Rätt

✔Fel

MILJÖ

Ett bra exempel. Överfarten är fixad med en portabel träbro.

Arbetet mot körskador

har tagit ett steg framåt

genom skogsbrukets nya

policy för att undvika

miljöskador.

Text: Pär Fornling Foto: Eva Ring

Ett avskräckande exempel. De djupa hjulspåren för med sig

organiskt material ner i vattnet.



Temaresor för skogsägare

och naturintresserade 2011

USA/Mitt, ”I historiens fotspår” 26/7-9/8,

Svenskbygderna, prärien, Yellowstone & Black Hills

USA/Väst, ”Stora trädresan” 12-24/9, med SÖDRA

Skogsbruk, sågverk, Redwood & Sequoia

Kanada - USA/Öst, ”Stora Skogsresan” 26/9-7/10,

Skogsvidder, höstfärger & skogsbruk i New York

Anmäl intresse för resor under 2012;

Australien/Nya Zeeland, Skogsbruk ”down under” 5-23/1 2012,

Skogsbruk, jordbruk, natur och kultur! Nordön,

Sydön, Cairns, Blue Mountain och Sydney m m.

Brasilien, Argentina o Paraguay, ”Stora plantageresan” i mars.

USA/Väst, ”Stora trädresan” april, maj och med SÖDRA i sept.

Kanada, ”Stora skogsvidder” i juli.

Sydafrika, ”Stora kontrastresan” med SÖDRA i november.

För mer info:

www.skogsresor.se

jan@skogsresor.se,

070-671 72 22

Skog- Natur & Människomöten

–Vi skapar minnen för livet!

ör att komma tillrätta

med problemen är det

viktigt att alla talar samma

språk. Nu har vi enats om

hur problemen ser ut. Därmed

är det också lättare att gå vidare

med åtgärder, säger Johanna

Fintling, LRF Skogsägarna.

Hon sitter med i skogsbrukets

vattenråd, där hela

skogsbruket på eget initiativ

arbetar med vattenfrågorna.

ETT RESULTAT är den

”markskadegrupp” som har

kartlagt en lång lista med problem:

✔ Körning i och i direkt anslutning

till vatten.

✔ Körskador som leder till

ökad slamtransport.

✔ Dämning som leder till

försumpning och översvämning.

✔ Körning i torvmarker nära

vatten.

✔ Körning i lämnad naturvårdshänsyn.

✔ Körning som försämrar

framkomlighet på ofta använda

stigar m m.

✔ Körning som försämrar

upplevelsevärden i viktiga

rekreationsområden.

✔ Körskador på kulturhistoriska

lämningar.

Bergs Timber har det tufft.

För att stärka den finansiella

ställningen kommer man att

sälja en tredjedel av bolagets

skog.

Totalt äger företaget 2 000

hektar.

Produktionen på de tre sågverken

uppgår ett normalår

Hela listan illustreras med

bilder på avskräckande exempel.

Ett problem är att hjulspår

ner mot vattnet kan urlaka metylkvicksilver

i marken. Dessutom

för spåren med sig partiklar

som slammar igen bottnen

på vattendragen, vilket ger problem

för många vatten levande

organismer.

NÄSTA STEG är att omsätta

listan till det praktiska arbetet

i skogen. Det handlar om allt

från planering till utbildning

av förare och teknisk utrustning

(provisoriska broar eller

stockmattor).

– Körskador kommer man

inte ifrån, men det kan bli

mycket bättre. Att vi har en

samsyn underlättar arbetet

framöver, konstaterar Johanna

Fintling.

I markskadegruppen ingår

familjeskogsbruket, bolagen,

Skogsstyrelsen och Skogforsk.

Bergs Timber säljer skog

till ungefär 330 000

kubikmeter.

Halvårsresultatet

blev en förlust på

knappa 30 miljoner

kronor och

omsättningen var

380 miljoner kronor.

26 VI SKOGSÄGARE 3/11

-30 miljoner


made in finland

En maskin,

mängder med redskap!

Våra midjestyrda Avant kompaktlastare:

Klipper, gräver, schaktar, transporterar, borrar,

plogar, lastar, lyfter och mycket, mycket mer!

Avant: 12 modeller från

bensin18 hk. ...............................................................................

, diesel Kubota 3-cyl, 20 hk. ..........................................................

diesel Kubota 3-cyl, 28 hk. ..........................................................

diesel Kubota 4-cyl, 37,5 hk. .......................................................

diesel Kubota 4-cyl, 49 hk. ..........................................................


Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskin i grundutförande.


SKOGSGÅRDEN










Text & foto: Pär Fornling

en dagen, för 25 år sedan, tog livet

en ny vändning för familjen.

– Vi åkte och tittade på fastigheten

en tisdagskväll och två dagar senare

var affären klar, berättar Lennart, som då

arbetade på Skogsstyrelsen i Östergötland.

Efter några år tog han steget fullt ut,

lämnade jobbet och flyttade till gården

tillsammans med familjen; hustrun Monica

och barnen Martin, Mikael och Madeleine.

Frågan var bara hur man skulle

försörja sig på 50 hektar skog plus 10 hektar

åker och betesmark. Lennart, som är

utbildad skogstekniker, vandrade genom

skogen, tittade på bestånden och funderade

över tillgångarna.

LÖSNINGEN UPPENBARADE SIG

när han vände granarna ryggen och blickade

ut över Södra Wixen.

– Guldgruvan var vattnet. I gården ingår

65 hektar av sjön med bra fiske. Den tillgången

har vi utvecklat i ett par årtionden

nu, berättar Lennart.

Första steget var att bjuda in företag till

kräftfiske. Efter att burarna slängdes i vattnet

för ett par årtionden sedan har mycket

hänt.

I dag omsätter ”Paradis konferens och

sportfiskecamp” runt 1 miljon kronor.

De första enkla stugorna har fått sällskap

av flera hus, konferenslokal och restaurangkök.

Det senaste tillskottet är en timrad

samlingslokal med plats för 50 personer.

Under åren har Lennart investerat runt

fem miljoner kronor på anläggningen.

Att platsen, en mil från Nässjö, faktiskt

heter ”Paradis gård” är förstås en tillgång

28 VI SKOGSÄGARE 3/11


LUGN OCH RO

I PARADISET.

Lennart Swärdh med

den växande anläggningen

i bakgrunden.

Granen dominerar

fastigheten, men

här runt sjön släpps

lövskogen fram.

Tips från köket

En nog så viktig fråga är hur läckerheterna från sjön

bör ätas. Här är tre tips från Lennart Swärdh:

1) När kräftorna kokas är det mormors

recept som gäller. Lagen görs av vatten,

mörkt öl, salt, socker och dill.

2) En grupp holländska besökare lämnade

bestående spår genom ett recept på

gädda. När fisken fileats mals den tillsammans med

sidfläsk. Färsen blandas med lök, därefter steks gäddbiffarna.

3) En klassiker är smörstekta abborrfiléer med

färskpotatis och smält smör.

i marknadsföringen. Hit kommer turister,

företag och festsällskap för att fiska och

fira bröllop eller bemärkelsedagar.

DEN GAMLA granskogen runt sjön har

betalat mycket av investeringarna. Nu

växer här en löväng, som passar bra till

fisketurismen.

Men innanför lövlandskapet tornar grantopparna

upp sig. Det här är bra granmarker

som dominerar skogsbruket. ”Granens

moder”, björken, trivs också bra. Genom

framsynt planering får Lennart extra in-

komster av löv i stickvägarna. Han snitslar

ut vägarna för framtida avverkning tidigt

och släpper fram björken. När det är dags

för skogsmaskinerna att nyttja vägarna

hugger han ner björken.

– Det ger en pannved både för egen del

och till försäljning, berättar Lennart.

Men det mesta egna arbetet lägger han

på fisket. Det glittrar lockande av lekande

solstrålar på vattenytan. Vi sätter oss i en

av roddbåtarna och Lennart ror vant ut på

fjärden medan han berättar om arbetet i

Paradiset.

– GRUNDBULTEN ÄR ägandet av

skogsgården, där just ägandet och bestämmanderätten

i sig är betydelsefullt för mig

och alla andra som bygger upp liknande

verksamheter. Det är viktigt för skogsägarrörelsen

att driva och försvara äganderättsfrågorna.

Det vinner alla på, då vågar

man satsa och bygga upp företag.

Lennarts bästa tips om fisketurismen VÄND


VI SKOGSÄGARE 3/11 29


SKOGSGÅRDEN



Här är några erfarenheter och tips efter många års arbete med att bygga

upp fisketurismen.

kogen och skogsbruket var hemmaplan

när Lennart Swärdh köpte

gården. Turism och fiske var något

helt nytt.

– Vi började på en låg nivå och har lärt

oss längs vägen. Jag tror det oftast är en

bra utgångspunkt att växa successivt i takt

med ökad kunskap och resurser, säger Lennart

och delar med sig av fler erfarenheter:

✔Gilla kunderna

– I den här branschen måste man tycka

om att jobba med folk och vara servicevänlig.

Arbetet är ungefär lika bundet som

att vara jordbrukare, fast vi jobbar med

människor i stället för jord och djur.

✔Bra mat

– Att äta gott är viktigt för att folk ska trivas.

Om vi inte lagar maten finns här

grillplatser och bra kokmöjligheter för

dem som vill fixa maten själva.

✔Samarbeta

– Inom turistbranschen handlar det mindre

om konkurrens och mer om att ge

draghjälp åt varandra. Vi samarbetar inom

”Det naturliga fisket”. Föreningen är

öppen för alla som erbjuder fiskeupplevelser.

Vi är ett 20-tal företag som marknadsför

oss genom en egen hemsida och andra

aktiviteter.

✔Hjälp varandra

– Utöver marknadsföringen är ”Det naturliga

fisket” och andra nätverk bra för erfarenhetsutbyte.

Vi lär av varandra och den

som kommer ny till föreningen får en

mentor som hjälper honom eller henne på

vägen.

✔Håll på kvaliteten

– Det måste vara ordning och reda. Det

ska fungera med boende, fiskekort, försäkringar

och allt annat. För medlemmarna

i ”Det naturliga fisket” har vi tydliga

kvalitetskrav för att hålla nivån uppe och

vårda varumärket.

✔Investeringar i sjön

Vattenägarna runt Södra Wixen har en

fiskevårdsförening för skötsel och utveckling

av sjön. Under årens lopp har man

exempelvis åtgärdat ett 50-tal avlopp till

När Lennart Swärdh funderade på hur

kan kunde leva på skogsgården hittade

han nyckeln till framtiden i sjön.

sjön med infiltrartionsanläggningar, fastställt

en skötselplan och enats om regler

för kräftfisket. Genom att fiskevårdsföreningen

fått statsbidrag måste allmänheten

ges tillträde genom fiskekort.

– Intäkterna från korten går till föreningen.

Mina inkomster kommer från att hyra

ut utrustning, bäddplatser och andra

arrangemang.

✔Rätt samarbetspartner

Att arbeta tillsammans med agenter kan

vara ett tveeggat svärd.

– Det finns de som tar 50–60 procent i

provision, då är något fel. Grundtanken

måste vara att vi som upplåter vattnet ska

tjäna pengar. wDet Naturliga fisket är en

del av ”Swedish Nature”. som marknadsför

och fungerar som bokningsorganisation för

anslutna företag mot 15 procent i provision.

Det började med ett vindskydd

och en grillplats, nu består

fiskecampen av flera hus.

30 VI SKOGSÄGARE 3/11


Text: Pär Fornling

Hallå Björn Skogh, hur går

det med planerna

– Utmärkt. Vi är några månader

försenade, men nu börjar

vi snart producera de nya planerna

och lägga in dem i systemet.

Har de något namn

– De heter kort och gott

Skogsägarplan, vilket säger

precis vad det handlar om.

Vad är skillnaden mot dagens

skogsbruksplaner

– De nya planerna kommer att

vara webbaserade. Det här hoppas

vi är färdigutvecklat under

hösten. Vi är inte där ännu, men

under hösten hoppas vi ha färdigutvecklat

den delen.

Vilken är din roll i det hela

– Jag är ordförande för

Svenska Skogsägarplaner AB,

som ägs gemensamt av de fyra

skogsägarföreningarna. Det är

väldigt bra att vi kan samarbeta

i sådana här frågor. Därmed

kan flera dela på utvecklingskostnaderna

och det är

många andra fördelar med ett

gemensamt system.

Hur går det för dem som

fortfarande vill ha planen på

papper

– Då ska han eller hon självklart

få det. Precis som nu levereras

planen i en pärm till

dem som vill, men vi hoppas

att allt fler väljer att ha planen

på webben.

Hur uppdateras planen

– Det beror på hur skogsägaren

vill ha det. I framtiden kan

den som är intresserad själv

uppdatera planen via datorn.

Björn Skogh

är skogschef

på Norrskog

och dessutom

ordförande

i det

nya bolaget

Skogsägarplaner

AB.

Man kan också ha ett avtal med

föreningen om att göra uppdateringar

när föreningen avverkat,

eller sålt andra tjänster.

Ett tredje alternativ är att be

inspektoren att uppdatera planen

när man planterat, avverkat

själv eller gjort något annat

som bör in i skogsbruksplanen.

Kan jag lägga in information

från min gps i planen

– Det är meningen att den

funktionen ska finnas med från

början. Därefter byggs systemet

på med nya möjligheter beroende

på vad skogsägarna önskar

sig.

Ges förslag till åtgärder i

planen

– Ja, det blir precis som nu,

fast underlaget kommer bli

ännu bättre med möjlighet till

djupare analyser. Datasystemet

kopplas ihop med uppdaterad

rådgivning och tillväxtberäkningar

enligt Heureka.

Heureka verkar väldigt komplicerat...

– Poängen är att de beräkningarna

finns i bakgrunden, för

att få fram bra fakta. För användarna

ska tillämpningen vara

enkel. Han eller hon behöver

inte ge sig in datamodellerna.

Är alla äldre planer inne i

systemet inom ett år

– Jag hoppas det går ännu

fortare. Först ut är Norrskog

och Södra, därefter följer Norra

Skogsägarna och Mellanskog.

K.T.S – när kvaliteten är viktigare än

priset och frakten alltid är fri till gården!

®

K • T • S

K • T • S

®

Lättmaterialskopa

En mycket prisvärd skopa för

NYHET!

snö, spannmål och gödsel.

Svetsade

fästen för

Trima/SMS

eller Euro.

Huggarvagn

Längre avstånd innebär bättre

hållbarhet. Titta på andra

fabrikat så ser Du skillnaden!

Vridhuset är tillverkat i Sverige

av segstål. Vridhuset går i oljebad

för bästa hållbarhet. Titta

på tändsticksasken så förstår

Du hur kraftigt vridhuset är!

Genomtänkta konstruktioner

Alla hydraulkolvar sitter på ovansidan av bommen och alla slangar är

dragna inuti bom och sticka. De är skyddade från slag av stockar, vilket

innebär färre sönderkörningar och lägre kostnader.

Starka argument för K.T.S Huggarvagn • Mycket bra rörelseschema

tack vare • K.T.S Komfortled och ”knäckt” bom. Du kan lasta virket utan omtag

Centrumrör 180 x 180 mm i svenskt specialstål • Beställ vår 16-sidiga broschyr

S 7,0 t - S 5,4 m 74.900 Drift 57.765 Vårt fantastiska vridhus

passar även på

8,5 t - 5,3 m 93.150 Grävutr. 15.395

10,0 t - 6,3 m 117.800 Z-kran 6,1 m 92.000 andra kranfabrikat,

11,0 t - 6,7 m 134.560

från12.900

10,6 t Dubbelr. -6,3 m 128.840 Kranarna säljs naturligtvis även separat.

®

®

Klo

Armgrip

K • T • S

K.T.S Klo

är ett

mycket

kraftigt

redskap för

att hantera

virke med

frontlastare/

lastmaskin,

lasta virke

på kärra,

lyfta fram virke till vedcombi och

sågverk, hantera rör m.m.

3 ton 12.800

®

K • T • S

0,18 m 2 5.490

0,21 m 2 5.995

Vi har även rotatorer och rotatorlänkar.

®

K • T • S

®

K • T • S

Timmergrip

Proffsgripar

0,25 m 2 11.490

0,30 m 2 14.490

0,35 m 2 18.990

Universalskopa

Bredd Volym ca Vikt

mm med råge kg PrisS

1 500 0,70 m 3 162 3 700

2 000 1,00 m 3 208 4 700

2 300 1,20 m 3 236 5 600

Adapter

®

Priser från

4.900

K • T • S

Komplett med grip, runtomsvängande

rotator och slangar. Pris 15.900

Svensktillverkad

i Hardox ® & Domex ®

Bredd Volym ca Vikt

mm med råge kg Prisi

1 500 1,12 m 3 315 6 150

1 800 1,34 m 3 365 6 600

2 000 1,49 m 3 400 7 100

2 200 1,64 m 3 435 7 600

2 400 1,79 m 3 470 9 500

2 600 1,94 m 3 505 10 400

{

Varför välja

K.T.S

2 års garanti

Fri frakt i hela Sverige!

Leveransgaranti på

reservdelar!

Återköpsgaranti

Faktura 20 dagar från

leverans

Ingen annan leverantör

kan erbjuda lika bra

eller bättre vilkor till ett

tryggare maskinköp.

Skogens bästa

kunskapskälla

www.kunskapdirekt.se

SICKELSTA 116 • SE-692 93 KUMLA

– I kundernas tjänst sedan 1951 –

Tel 019-58 50 10 • E-post info@kts.se

Besök vår hemsida www.kts.se

Dygnet runt broschyrbeställning 019-58 50 05

På samtliga

priser

tillkommer

moms.

VI SKOGSÄGARE 3/11 31


SKOGSGÅRDEN

Rönngårdens gamla hus

används till nya verksamheter.

En stunds vila innan det är dags att ta emot nya gäster vid Rönngården.

Berit Henriksson har skapat sig en arbetsplats hemma på

gården.



Jag arbetade

inom

skola och omsorg,

men längtade till

skogen varje dag.







Text & foto: Lena Hedman

e röda husen i den jämtländska

byn inramas av odlingsmark och

längre bort skymtar skogen. Rönngården

är Pers hemgård som han köpte ut

1969 från sin syster. Familjen har haft getter,

får och grisar, men nu är det turism

och förädling som gäller. Det är full fart

på gården.

FÖR 15 ÅR sedan slutade Berit sin fasta

anställning för att utveckla gården.

– Jag arbetade inom skola och omsorg,

men längtade till skogen varje dag. Jag

ville arbeta hemifrån och få tid att plocka

bär och svamp, berättar Berit.

Rönngården hyr ut boende i ett hus från

1917 där Pers farfar och farmor bott. De

sex sängplatserna är fördelade på flera

rum.

– Många tror att allt måste vara klart

innan man börjar hyra ut, men då kanske

det aldrig blir av. Det är bättre att efterhand

få in pengar som kan finansiera fortsatt

renovering, säger Berit.

Hon är med i Bo på lantgård vilket kostar

6 000 kronor per år. Gården finns i

organisationens katalog och på hemsidan.

En del i turistsatsningen är en egen vandringsled.

Det hela började när Berit fick

kontakt med Svenska folksportsförbundet

som organiserar vandrare från hela världen.

Den nio kilometer långa leden startar

från gården och går genom varierad skog

och öppen mark. Berit har satt upp skyltar

som berättar om myrstackar och svampar

och vid ett hygge kan vandrare läsa om

skogsnäringen.

– Jag skulle vilja ordna guidade vandringar

med fika. En annan idé är att binda

ihop flera anläggningar med en led. Att

samarbeta med andra ger många mervärden,

säger Berit.

EFTERSOM LEDEN också går genom

skogarna utanför den egna fastigheten har

Berit muntligt avtal med alla grannar och

det fungerar mycket bra.

Den största inkomstkällan på den 30

hektar stora skogsgården är numera förädling

av bär och grönsaker, och i gårdsbutikens

burkar finns marmelad, sylt,

chutney och saft.

Råvaran kommer från skogen och egna

odlingar. Dessutom köper Berit in lingon,

blåbär, hjortron och kråkbär.

Produkterna säljs vidare genom Smakriket

som är en grossist för jämtländska

produkter.

När vi besöker Rönngården har LRF inbjudit

till en träff inom projektet Naturbaserad

turism. Ann Larsson, som arbetar

med landsbygdsturism, berättar om Sifos

undersökning som visar att allt fler vill

semestra i Sverige och att skogens och

landsbygdens miljöer lockar. Drygt 80 procent

av de tillfrågade känner till Bo på

lantgård.

Under träffen diskuterar skogsägarna hur

gårdarna kan utvecklas.

Lena Wisell, som har Lenas Gröna

Handskar har många ideer, allt från julgransodling

till att använda slyskog till

växtstöd och vindskydd i trädgården.

RÅVAROR I gårdens uteskafferi kan

också bli till god mat. Vid lunchen får deltagarna

smaka Berits pesto som är gjord

av nässlor, kirskål, mandel, olja och vitlök.

Tips för företagaren

✔ Lyssna efter vad folk är intresserade av

och forma en tydlig produkt.

✔ Hitta en verksamhet som du tycker är

rolig att hålla på med.

✔ Bestäm målgrupp och samarbeta med

organisationer.

✔ Skicka nyheter och bra pressbilder till

media.

✔ Satsa på en bra hemsida.

✔ Samarbeta i nätverk.

32 VI SKOGSÄGARE 3/11


annen på bilden är Göran

Örlander, skogssköt-

Hedda.

också upp en bild av barnbarnet

selchef på Södra. Han håller Vad är sambandet mellan de

upp två påsar granfrö, vardera tre föremålen

med lagom mängd för att plantera

två hektar.

lander presenterade frågan vid

En ledtråd är att Göran Ör-

Den ena påsen innehåller beståndsfrö,

från vanliga träd i miens möte om klimatet och

ett möte på lantbruksakade-

dagens skog. Den andra påsen skogen.

har frön från en fröodling med Vänd på tidningen för att

förädlade granar. Han visar läsa svaret.

Branschfolket

på plats >>>

16−18 juni 2011 i Umeå

Sveriges viktigaste

skogsmässa 2011.

Göran Örlander, skogsskötselchef på Södra, visar upp tre föremål – men

vad är sambandet mellan dem

Foto: Pär Fornling

ungefär den koldioxid som

barnbarnet kan förväntas

”släppa ut” till atmosfären

under sin livstid i allt från

transporter till konsumtion av

olika produkter.

”Jag gick bums hem och

planterade två hektar förädlade

plantor, så var det fixat”,

konstaterar Göran Örlander.

SVAR: Det förädlade granfröet

ger under omloppstiden

ungefär 300 kubikmeter mer

i tillväxt. Därmed har det en

mer positiv inverkan på klimatet

genom att mer växthusgaser

(koldioxid) tas upp

under tillväxten.

Den positiva effekten av

förädlade plantor motsvarar

Signalvägen 3, 903 22 Umeå · 090-16 34 00

info@nolia.se · www.nolia.se/skogs

VI SKOGSÄGARE 3/11 33


TEKNIK


n ny miniskördare introduceras

på Elmia av finska

Usewood OY.

Det är en midjestyrd åttahjulig

maskin som kan utrustas

med aggregat för röjning eller

avverkning. Aggregatet klarar

stammar upp till 20 centimeter.

Grundpriset för maskinen

förväntas bli runt 550 000 kronor

och ytterligare 10 000 kronor

om den är utrustad med

skördaraggregat.

NYTT LIV FÖR BATTERIET

EN MODERN batteriladdare kan få nytt liv i bilbatteriet.

Nya MXS 5.0 från CTEK har en ”rekonditioneringsfunktion”

som återställer djupt urladdade batterier så att

de tar l addning igen. Tekniken har tidigare funnits på dyrare

proffsmodeller av laddare men nu har den kommit ner i

pris. Den nya modellen kostar kring 800 kronor.

På displayen kan man följa laddningsprocessen.

En Cad-ritning av Flispack.

De gröna rullarna

är plast för förpackning

av flisen.


tt problem med hanteringen

av bioenergi är att

det krävs många moment och

maskiner innan bränsleflisen

når värmeverket.

Den legendariske uppfinnaren

Gösta Bruun har utvecklat

en maskin som avverkar, flisar

och förpackar bränslet direkt

i skogen.

Det finns två olika alternativ

för Flispack. Den kan monteras

på en skördare. Trädet avverkas

då på vanligt sätt och

kapas till timmer och massaved.

Kvistarna huggs bort och

faller till marken, men toppen

på trädet tas också tillvara.

Den flisas direkt och förpackas

i plast, ungefär som ensilagebalar,

till långa fliskorvar

som väger kring 350 kilo

stycket.

Ett annat alternativ är att

koppla Flispack till en skördare,

eller skotare, med flerträdsaggregat.

Då flisas hela

trädet.

– Det är något vi tror mycket

på. Där finns ingen vettig

teknik i dag för att få lönsamhet

vid avverkning av klena

träd i gallringar eller eftersatta

röjningar, säger Gösta

Bruun.

Den första prototypen levereras

i Sveaskog och kommer

enligt planerna att börja köras

i augusti.


En poäng med

att ha en liten

maskin är att den

relativt enkelt

kan transporteras

på ett bilsläp.

De tre stegen mot tanken. Tallolja

från Södras, eller andra

massabruk, som förädlas till

talldiesel i Piteå och drivmedel

i Göteborg.



DET GÅR nu att tanka ”trädiesel”

hos Preem, eller ”Preem

Evolution Diesel” som produkten

heter. I den nya dieseln ingår 5

procent RME (rapsmetylester)

och 15 procent tallolja, som är en

bi produkt från massabruken.

Den råa talloljan bearbetas vid

Sunpine biodieselfabrik i Piteå

(med Södra som delägare), därefter

omvandlas den till fordonsbränsle

vid Preems anläggning i

Göteborg.

Målet är att öka kapaciteten

för tallolja till 100 000 kubikmeter,

vilket minskar utsläppen av

koldioxid med 250 000 ton, lika

mycket som de årliga utsläppen

från 120 000 bilar.

Högerhandsbroms


EFTER PROFFSSÅGEN

261 kommer Stihls ”lillebror” 241

som är lite lättare.

Till nyheterna hör den elektroniska

förgasaren (M-tronic) som

doserar bränslet automatiskt och

optimerar effekten. Det behövs

alltså ingen manuell justering av

förgasaren. Sågen känner av om

den är varm eller kall och det

behövs bara ett startläge.

Tekniken kommer på allt fler

produkter och finns även på en

ny röjsåg.

Ett steg framåt för säkerheten är

högerhandsbromsen (Quick-stop)

som stoppar kedjan på under en

sekund när föraren släpper det

bakre handtaget.

Sågen väger 2,2 kilo (utan såg och

kedja), effekten är 2,2 kW.

Priset är knappa 7 000 kronor.

BILDEN PÅ den

eldrtiva gräsklipparen i

förra tidningen blev tyvärr

förväxlad. Estate Mirage, som

texten handlar om, har något

mer traktorlikt utseende.

34 VI SKOGSÄGARE 3/11


Den som tar ett körkort för röjsågen

kan få ett ordentligt bidrag

från EU.

Text: Pär Fornling

rincipen är densamma som för

motorsågs körkort. När utbildningen

är klar och deltagaren har klarat

proven får han eller hon 1 700 kronor att

delbetala utbildningen med. För motorsågskörkort

är ”Säkerhetschecken” värd

2 000 kronor.

KOSTNADEN FÖR Vuxenskolans studiecirklar

varierar över landet. Oftast

innebär det att den som tar motorsågskörkortet

får betala uppåt en tusenlapp ur

egen ficka.

Det hela finansieras av EU

och landsbygdsprogrammet.

– Hittills har vi delat ut

2 000 checkar till motorsågskörkort

och det finns ytterligare

5 000 i potten, meddelar

Tomas Gullberg på Säker

Skog.

NU FINNS alltså samma

system för den som går en

utbildning om röjsågen.

Utbildning om motorsågen

syftar till att minska

olyckorna, men varför ska man gå kurs om

röjsågen

– För att göra arbetet roligare

och inte bara vara ett

slit. Det är roligare och blir

mera uträttat när träden faller

dit du vill, utrustningen fungerar

och allt flyter på. Dessutom

finns förstås säkerheten

med, säger Tomas Gullberg.

Projektet drivs av Säker

Skog i samarbete med skogsägarföreningarna,

LRF Skogsägarna

och flera aktörer.

Läs mer på www.sakerskog.

se

NYHETER

KÄRVT I KÄKARNA

Efter en försiktig introduktion ökar

Svenska Skogsplantor produktionen av

plantor behandlade med Conniflex för

att mota snytbaggarna.

I oktober startar produktionen i Lugnets

plantskola utanför Bålsta, vilken blir

den tredje anläggningen. Därmed har

företaget kapacitet att behandla 20 miljoner

plantor 2012.

Även Bergvik har investerat i en Conniflexanläggning.

Tekniken bygger på att

plantorna beläggs med fin sand som fastnar

i käkarna på snytbaggarna.

Nytt LRF-bolag

LRF är i full färd med att starta en form

av storebror till LRF Konsult. Det nya bolaget

heter Macklean Strategiutveckling

AB (döpt efter Rutger Macklean som reformerade

jordbruket på 1700-talet genom

enskiftet).

Bolaget ska i första hand erbjuda rådgivning,

analys och utbildning till stora

och medelstora företag i de gröna näringarna.

Ny tjänst – Ledningskollen.se

Begär ledningsanvisning via Internet

– en förfrågan når alla som är med

Planerar du arbeten som innebär grävning, schaktning eller

sprängning Nu kan du begära ledningsanvisning via en ny

webbtjänst, Ledningskollen.se.

Den nya webbtjänsten kopplar ihop den som vill gräva med

dem som har infrastruktur på en viss plats. En förfrågan når

alla ledningsägare som är med – gratis och enkelt.

Tjänsten är i gång i hela landet sedan den 1 december.

Ledningskollen är ett initiativ från kommunikationsmyndigheten

PTS. Många aktörer, däribland nationella

teleoperatörer, elbolag och myndigheter, står bakom

satsningen.

Läs mer och skapa ett konto på www.ledningskollen.se

VI SKOGSÄGARE 3/11 35


MARKNAD

Möbelråvara

från Norra

Ikea ger draghjälp åt Norra

Skogsägarna. Föreningen

har tillsammans med SCA

ett avtal om produktion av

träkomponenter till Hedlunda

Snickeri i Lycksele, med Ikea

som kund.

För Norras del innebär

satsningen ett extra skift på

komponent anläggningen i

Ostvik, som därmed går för

fullt.

Under det närmaste

halvåret kommer Norra

Skogsägarna att torka, kapa

och skarva 5 000 kubikmeter

virke som är sågat på SCA

Munksund och i Norra Skogsägarnas

sågverk.

Uppåt i Umeå

Komatsu, med tillverkning

av skogsmaskiner i Umeå, går

mot ett rekordår.

Marknadschefen

Roland Lundqvist

berättar att

personalstyrkan

är uppe i 400

personer och orderböckerna


välfyllda att 2011

kan bli all-timehigh

i företagets

historia.

Miljardvinst

i Moelven

Moelven redovisar en

vinst på 1,5 miljarder norska

kronor för förra året. Det är

27 miljoner kronor mindre

än året innan. För det här

halvåret räknar styrelsen med

ett något mindre resultat än

motsvarande period 2010.

Bollsta växer

SCA

investerar

för

ökad

produktion


Bollsta

sågverk.

Därmed ökar produktionskapaciteten

från 450 000 till

525 000 kubikmeter furu.

Det blir det tredje stösta

sågverket i landet efter

Södras Värö och Holmen i

Norrköping, på vardera ungefär

750 000 kubikmeter när

driften är i full gång.

I samma veva beslöt SCA att

bygga nya mjukpappersmaskiner

i Ryssland och Tyskland.

Totalt är investeringen på 1,2

miljarder kronor.




Mitt i eländet, efter

naturkatastrofen, funderar

sågverksindustrin på

vad som händer med

marknaden i Japan.

Text: Pär Fornling

ill att börja med bromsar

allt in. Därefter finns

spekulationer om att efterfrågan

på trä ökar radikalt

när återuppbyggnaden tar fart.

Peter Eklund, vd för Bergkvist

Insjön, rättar till perspektiven:

✔ Årligen byggs 820 000

hus i Japan.

✔ Av dessa är ungefär

500 000 trähus.

✔ Av trähusen byggs 100 000

enligt det kanadensiska byggsystemet

med reglar 2 x 4

tum.

✔ 400 000 är ”stolp- och

balkhus” med mycket limträ.

Det är i huvudsak till den gruppen

svenska sågverk levererar

råvara.

Marknaden för

svenska sågverk

Frankrike 3

Peter Eklund,

vd för

Bergkvist

Insjön.

0 5 10 15 20 25 30 35

Av Sveriges totala produktion går

ungefär 5 procent till Japan. 31

procent stannar i Sverige.

FÖLJDERNA av katastrofen

går inte att överblicka, men en

del beräkningar talar om

30 000 tillfälliga hus.

Jämfört med hela husmarknaden

är det trots allt en liten

del. (Knappa fyra procent).

– Ibland talas det om en kommande

jätterusch, men då har

man inte de här proportionerna

klara för sig. En viss ökning blir

det nog, men på det hela taget

ska vi vara glada när marknaden

återhämtat sig till sin vanliga

nivå, säger Peter Eklund,

med goda insikter i Japan.

Av företagets produktion på

360 000 kubikmeter går nästan

hälften till Japan. Men då är

inte försäljningen Tomoku hus

inräknad, då blir andelen ännu

högre. Tomoku är grannen vid

Insjön som köper råvara från

Bergkvist och exporterar färdiga

trähus till Japan.

För några år sedan investerade

de bägge företagen i en

gemensam containerterminal

som blev en språngbräda till

exportframgångarna.

Via ”Insjö-expressen” går tåg

med trävaror ut i världen. Returfrakterna

ordnas genom att containrarna

återvänder med produkter

till Clas Ohlsons, som

också har sitt legendariska huvudkontor

vid Insjön i Dalarna.

NORMALT SKICKAR Bergkvist

25 containrar i månaden

till Kina (som är en växande

marknad) och 275 containrar

till Japan, där man växt successivt

sedan 1990-talet.

För flera andra svenska sågverksföretag

har det varit upp

och ner i Japan. Speciellt under

de senaste årens kärva japanska

konjunktur har det varit tufft.

– Vi försöker vara uthålliga

och närvarande i både bra och

dåliga tider. De långa perspektiven

ger utdelning och under

den senaste finanskrisen, då

många hade problem, kunde vi

köra på som vanligt, berättar

Peter Eklund.

FRÅGAN ÄR vad som händer

nu. Till att börja med rullar

inneliggande order på som

vanligt, men därefter förväntas

en nedgång. Det är framför

allt limträindustrin som avvaktar

med nya beställningar.

Återuppbyggnaden förväntas

ta fart när vägar, hamnar och

energiförsörjning fungerar, vilket

kanske tar 6–12 månader.

– Vi får räkna med en nedgång

tills systemet återhämtar

sig. Det handlar mycket om underliggande

strömningar med

störningar i systemet gällande

allt från el och vattenförsörjningar

till en allmän oro. Inte

minst gäller det kärnkraftsolyckan

som går utanpå allt annat,

säger Peter Eklund.

VAR TJUGONDE bräda som

sågades i Sverige förra året

såldes till Japan. Det betyder

att 750 000 kubikmeter skeppades

dit, varav en fjärdedel

från Bergkvist Insjön.

Jämfört med Japans totala

import på 4,1 miljoner kubikmeter

är det en liten andel.

Allra mest köps från Kanada.

Hur det går på längre sikt

återstår att se. Om historien

upprepar sig kommer den japanska

marknaden att öppna

upp sig när husbyggandet tar

fart i USA och därmed ”suga

upp” exportvirke från Kanada.

36 VI SKOGSÄGARE 3/11

USA 1

Japan 5

Mellanöstern 4

Övriga 1

Övriga Nordafrika 7

Egypten 7

Övriga Europa 6

Tyskland 6

Danmark 5

Norge 5

Nederländerna 5

Sverige 31

Storbritannien 14


Mellanskog har tagit

ett jättekliv framåt

i sågverksbranschen

genom att köpa LRF:s

aktier i Setra.

Text: Pär Fornling



Affären innebär att Mellanskog

ökar sin ägarandel från 27 till

49 procent.

En dryg procent ägs av många

mindre aktieägare som kan

räkna med erbjudande från

Mellanskog att köpa deras

aktier.

Därmed är föreningen i stort

sett jämnstark med Sveaskog

som äger 50 procent.

DET HÄR är en kovändning

efter flera försök att sälja Setra.

– Vi ser det här som ett långsiktigt

strategiskt ägande. Det

är viktigt för alla föreningar att

ha en förädlingsindustri, framhöll

Mellanskogs ordförande

Börje Lagerqvist på föreningens

årsstämma.

Han drog paralleller med

marknaden för massaved och

vilka problem det skulle bli om

också timmermarknaden skulle

kontrolleras av ett fåtal sågverkskoncerner,

utan inflytande

från föreningen.

DET HANDLAR då om ett

”Kärn-Setra”, vilket innebär

att tre av Setras anläggningar

säljs.

I norra Sverige är det Malå

och Rolfs såg och i söder letar

bolaget nya ägare till anläggningen

i Vimmerby.

De tre enheterna har varit till

salu ett tag, men man har inte

hittat någon köpare ännu.

Det är samma sak med Sveaskogs

ägarandel i Setra. Den är

också till salu, bara priset blir

det rätta.

DÄRMED ÖPPNAS kanske

en möjlighet för Mellanskog

att få ägarmajoritet, men det

blir knappast aktuellt att köpa

hela bolaget.

– Dels är det en ekonomisk

fråga, dels klarar vi inte ensamma

hela virkesförsörjningen

till Setra, säger Börje Lagerqvist.

Det handlar alltså om en ny


Vägen till dagens Setra är kantad av problem.

För skogsägarföreningarna började

färden 1996 när Mellanskog och Mälarskog

fusionerade.

I det gemensamma boet fanns 10 sågverk och

5 förädlingsindustrier.

På våren 1999 knäade nya Mellanskog och

gjorde en förlust på nästan 300 miljoner kronor.

Problemen var sågverken som lades i ett eget

bolag (Mindab). Både Södra och LRF gick in med

pengar.

LRF (som räknade med att avveckla engagemanget

inom fem år) tillsatte Kent Torwald som

ordförande, vilken senare blev vd.

År 2000 gick Mindab med en knapp vinst

(1 miljon kronor) men året efter var förlusterna

tillbaka (-88 miljoner kronor).

Parallellt med det här funderade statliga Sveaskog

på vad bolaget skulle göra med sina sågverk.

Lösningen blev giftermål, hösten 2003. AssiDomän

Timber och Mindab gick ihop och fick det

storslagna namnet ”Royal Star Wood Products”

(sedermera Setra).

Det samlade resultatet (efter finansnetto)

under de efterföljande åtta åren med Royal Star/

Setra är minus 85 miljoner kronor.


Börje

partner om, eller när, Sveaskog

kliver av ägandet.

Dels är det en ekonomisk

fråga, dels

klarar vi inte ensamma hela

virkesförsörjningen till Setra.

Lagerqvist, Mellanskogs

ordförande.

Foto: Pär Fornling

PRISET PÅ LRF:s aktier avslöjades

inte i anslutning till

affären. Mellanskogs ekonomi

har förbättrats successivt sedan

krisen, men ännu har man

Till Setras

satsningar

hör ett

kärnfuru med

naturlig motståndskraft

mot röta.

Foto: Setra

Setra omsätter 4,6 miljarder kronor.

I bolaget ingår 10 sågverk, fyra förädlingsenheter

och två husfabriker.

(Av de ursprungliga enheterna från ”skogsägarsidan”

återstår sågverken Nyby, Heby, Färila och

förädlingen i Långshyttan.)

Tanken redan från början var att sälja/börsintroducera

bolaget och det tog ny fart efter

påtryckningar från regeringen förra året. Men

Handelsbanken lyckades helt enkelt inte hitta

någon som är villig att betala vad ägarna begärde

och behövde.

Mellanskogs gamla innehav (27 procent) värderades

till 465 miljoner kronor. Det motsvarade

ett värde för hela Setra på 1,7 miljarder kronor.

Att ha sålt under det skulle frestat på balansräkningen.

Nu är inte Mellanskogs andel till salu och cirkeln

håller kanske på att sluta sig efter 15 år, med

ett dominerande industriintresse för Mellanskog.

Oron i Nordafrika och lite byggande både

i USA och Västeuropa gör att det kärvar på

marknaden. Setra, liksom de flesta andra sågverk,

redovisar förlust för årets första tre månader

med -48 miljoner kronor (15).

En ljusning kan dock anas och för mars månad

redovisar Setra vinst.

inte helt återställt insatskapitalet.

Den som lämnar föreningen

fick vid årsskiftet tillbaks

77,5 procent av insatserna),

vilket väckte frågor

på stämman om risken med

affären.

AVGÖRANDE ÄR förstås

hur det går för Setra. På stämman

var vd Börje Bengtsson

relativt optimistisk om ett

positivt halvårsresultat och att

den grundläggande konjunkturen

är på väg uppåt.

VI SKOGSÄGARE 3/11 37


Nya Tigercat 1135

Nu är det dags för marknadens mest produktiva och miljövänliga

beståndsgående skördare, allt från 1:a gallring till slutavverkning.

SKÖRDAR

NYTT!













1135:an har en helt oslagbar sikt och

hyttkomfort med bl a runtomsvängande

förarstol. Bra förvaringsutrymme m m.


Försäljning/information:

Jan-Erik Svensson Norr, 070-388 46 10, 0684-656 20, jsvensson@tigercat.se

Sven-Åke Stenberg Syd, 070-301 25 40, sstenberg@tigercat.se

Inger Grannes Väg, 840 93 HEDE Tel 0684-656 00,

www.tigercat.se


SEMESTERTIPSET

Ett hörn på

Pukegården från

1400-talet. Husen är

ett par hundra år

nyare.

Idyller


VI SKOGSÄGARE 3/11

Nästa uppslag

≤P≥


SEMESTERTIPSET



Gamla stan i Eksjö har

inte drabbats av allvarligare

bränder sedan 1568. Här

finns 47 byggnadsminnen.


Humlestörar

på Vaxblekargårdens

vägg. Humlet

användes till

öl och det

gula bivaxet

blektes för

att bli vitt.

Gården byggdes

1695.

Modernt träbyggande

Den sista stora stadsbranden var i

Sundsvall 1888. Den ledde till förbudet

att bygga höga trähus.

När förbudet togs bort efter över 100

år tog det moderna trähusbyggandet fart,

som också kan vara värt att kolla in i

sommar-Sverige.

Acustikum i Piteå, Akvarellmuseet i

Skärhamn och Birkamuseet är några

exempel. Fler finns på:

www.trabyggnadskansliet.se, under fliken

inspiration.


Ett semestertips med nära anknytning

till skogen är att besöka någon

av landets trästäder.

Text & foto: Pär Fornling

et som inte bränderna förstörde

raserades av stadsplanerarna på

1960-talet. Men några isolerade

öar klarade sig.

Eksjö, Hjo och Nora marknadsför sig på

goda grunder som ”Tre trästäder”.

Hjo, vid Vätterns västra strand, kretsar

kring oljefärgsmålade trähus från 1700- talet

och framåt.

Vid vattnet finns flera stora villor med

mycket snickarglädje.

Nora minns nog en del från Maria Langs

deckare under namnet Skoga, men det

hade lika gärna kunnat vara en småstad

från Astrid Lindgrens värld, eller någon

annan småstadsidyll från 1950-talet och

något århundrade bakåt i tiden.

fina trähus. Men de är helt annorlunda jämfört

med den gamla delen av staden, som

inte brunnit sedan 1500-talet.

Upplevelsen är i första hand inte de

enskilda husen i sig, utan helheten med

gårdar, gränder och torg.

Det är en stadsbild och ett gatumönster

med rötterna i medeltiden.

I grunden är allt sig likt. Även om husen

byggts och förändrats en del är det en

levande 400-årig byggnadshistoria.

DET ÄR IDYLLER som sov en behaglig

törnrosasömn när andra orter lät grävskoporna

riva bort de gamla kvarteren.

Nu knoppas rosorna mot faluröda väggar

och de är väl värda en utflykt i sommar-

Sverige.

DEN ÄLDSTA samlade träbebyggelsen

finns i Eksjö, där de här bilderna är tagna.

Halva staden brann i mitten av 1800-talet

och byggdes upp som en modern trästad

med tidens mått. Det blev flera kvarter med

EN LJUM sommarkväll nere vid Eksjöån,

med de rödfärgade husen i fonden, är det

lätt att föreställa sig klappret från hästhovar,

skrålet från gästhuset och köpslåendet

i affärsbodarna under flera århundraden.

40 VI SKOGSÄGARE 3/11


HÖG

STANDARD!

När övervåningen skjuter

ut en aning kallas det

att husen är ”byggda på

skunk”, vilket blev omodernt

redan i mitten av

1700-talet!

OUTLANDER 500 XT

Starkast 500cc-motor i sin klass!

V-twin-motor (2-cyl.) och tvåstegsservostyrning

XT-fälgar i gjuten aluminium & aggressiva Carlisle

ACT radialdäck

BRP XL3000-vinsch från Warn med vajerstyrning av

rulltyp och kabelfjärrkontroll

D.E.S.S. (digitalt stöldskyddssystem)

Ca.pris exkl. moms 79.120:- 98.900:- inkl. moms

Ett fönster mot 1500-talet.

UTVALDA ATV-

TILLBEHÖR:

Se fler på

www.brppac.se

BAKRE

FÖRVARINGSBOX

Tillverkad av stryktålig

polyethylen med robust, låsbart dubbellock med tätningslist och

gjutet handtag. Locket kan enkelt tas bort utan verktyg. Snabbkopplingssystem

för enklare montering/demontering finns som tillval.

BAKRE VINSCHSATS

Passar alla Outlandermodeller

(Monteringssats

ingår).

Besökaren i trästaden kan bo i de gamla timmerhusen vid ån,

där det gamla färgeriet och garveriet, som visas på bilden, gjorts

om till vandrarhem.

HASPLAST

Tillverkad i högdensitetspolyethylenplast.

För fler modeller och våra

återförsäljare: can-am.se

© 2011 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP). ®, och BRP-logotypen är

varumärken som tillhör BRP eller dess dotterbolag.

VI SKOGSÄGARE 3/11 41


FORSKNING

Bra förarmiljö kräver bra stolar.

En undersökning av Skogforsk

visar att det finns mer att göra.

Text: Pär Fornling

esultatet från tester av sex stolar blev

en trea på en femgradig skala. Ergonomin

var acceptabel men det visade sig

vara svårt att göra snabba och enkla inställningar

av stolarna, något som är extra

viktigt i skogsmaskiner som används av

olika förare.

– VÅRA TESTER visade till exempel att

det inte fanns några skalor på stolarna så

att föraren snabbt kan hitta tillbaka till

önskvärd arbetsställning. Det är inte acceptabelt

utifrån de europeiska riktlinjerna

för skogsmaskiner, säger Petrus Jönsson

som är forskare på Skogforsk.

Hytterna har blivit mycket bättre, men det finns mer att göra med stolarna, enligt

Skogforsk.

HAN MENAR att utvecklingsmöjligheterna

för att förenkla stolarnas inställning

är stora.

– Idealet vore elektriska inställningar med

ett minne som kan lagra inställningarna för

respektive förare. Det är en teknik som redan

finns i lastbilar och personbilar. Möjligheten

att variera från sittande till stående

arbetsställning är också ett starkt krav.


Markägaren har mycket att vinna

på en effektivare hantering av

biobränsle.

nder förra året lät Skogforsk de större

producenterna svara på en enkät om

kostnaderna för att hantera biobränsle.

Resultaten framgår av tabellen här nedan.

Det finns många slutsatser att dra av

den.

✔ Klenträd utgör bara en mindre del av

den totala volymen och tekniken för att

avverka de klena träden är dåligt utvecklad.

Avverkningen kostar nästan tre gånger

mer än vad markägaren får betalt. Dessutom

påpekar Torbjörn Brunberg, som

gjort sammanställningen, att ersättning till

markägaren för klenträd ligger i överkant.

I årets sammanställning förmodas den bli

lägre.

✔ Den stora potentialen för grot är billigare

sönderdelning. I dag kostar flisningen

mer än vad markägaren får i ersättning.

✔ Att markägaren tjänar mest på energived

beror på rationell hantering.

Delvis beror det på att tekniken för att

Kostnader för skogsbränsle

Kronor per kubikmeter (m 3 s)

Grot Klen- Energiträd

ved

Till markägaren 39 14 60

Avverkning 0 41 14

Terrängtransport 33 26 19

Omkostnader 8 6 9

Vid bilväg 80 87 102

Sönderdelning 44 31 16

Terminalkostnad 7 6 12

Transport 34 34 29

Administration 7 6 8

Hos slutkund 172 165 167

Grot=grenar och toppar från avverkningar.

Klenträd=klena träd som tas tillvara

från gallringar.

Energived=rötskadad stamved och

liknande som inte blir massaved eller

timmer.

Det glimmar av guld om

flisen, men hanteringen tar

mycket pengar.

ta hand om stockar har utvecklats under

väldigt lång tid, medan hanteringen av bioenergi

är relativt ny med en potential att

bli effektivare.

42 VI SKOGSÄGARE 3/11


ERBJUDANDE TILL DIG

som läser Vi skogsägare!

Odling av hybridasp intresserar Energimyndigheten.



Inte bara skogsbruket utan

också Energimyndigheten engagerar

sig i skogsproduktionen.

Tanken är att hybridasp

och poppel kan öka tillgången

på bioenergi.

Myndigheten har låtit Skogforsk

utreda möjligheterna.

– De lämpliga och tillgängliga

odlingsarealerna är tillräckliga

för en storskalig odling, säger

forskare Lars Rytter.

DEN BIOLOGISKA potentialen

är med andra ord stor,

men utredningen pekar också

på två stora hinder mot en ökning

av snabbväxande trädslag

i Sverige.

✔ I vissa fall saknas kunskap.

Det är många områden där

kunskapen behöver fördjupas;

förädling, plantodling, beståndsetablering,

avverkningsteknik

och skötsel.

✔ Kunskapen som finns är

dåligt känd bland skogsägarna.

– Med tanke på att så få känner

till det vi redan vet så kommer

Skogforsk och SLU att

påbörja utbildningsinsatser för

att öka kunskapen om hybridasp

och poppel, berättar Lars

Rytter.

DE BÄSTA sorterna av hybridasp

och poppel producerar 20

kubikmeter virke per hektar

och år. Det är avsevärt mer än

de bästa gransorterna i Sverige.

Ett bestånd av hybridasp eller

poppel på jordbruksmark är klart

att slutavverka efter 20–25 år.


Reglerna för att lägga virke

vid allmän väg har förenklats.

Tidigare har alla varit tvungna

att ansöka om ett särskilt

tillstånd för varje enskilt avlägg.

Nu slipper man det för

delar av det allmänna vägnätet.

I stället räcker det med ett generellt

tillstånd per län och en

förenklad anmälan om varje

avlägg.

– De nya reglerna kommer

att underlätta mycket för skogsbruket

i hela landet, säger Gunnar

Svenson som är forskare på

Skogforsk.

– Vi räknar med stora besparingar

både avseende administration

och kostnader.

De nya reglerna gäller längs

vägar med vägnummer 500 och

högre, där högsta tillåtna hastighet

är max 80 kilometer i

timmen och där det i genomsnitt

färdas färre än 2 000 fordon

per dygn.

Tanka grot kan bli verklighet

I Piteå testas att göra motorbränsle

från grot och annat

skogsbränsle. Råvaran mals ner

till ett pulver och förgasas.

Tekniken har utvecklats av Luleå

tekniska universitet.

Pilotanläggningen ligger på

Energi tekniskt centrum, nära

Kappa i Piteå.

Tekniken är till skillnad från förgasning

av svartlut inte beroende

av närheten till ett massabruk,

utan kan i princip byggas var som

helst.

20%

rabatt på ett köp på

www.historia.nu!

Historiska böcker

till bra priser!

Ange kampanjkod: 7620

TIPS! Beställ dina böcker enkelt via:

www.historia.nu

Tel: 046-276 55 50

E-post: info@historia.nu

VI SKOGSÄGARE 3/11 43


MOTORSÅGSKONST

Stefan

använder

några olika

sågar när han

arbetar, den

minsta har

ett spetsigt

svärd på 10

tum och den

största en

jätte med 26

tums svärd.

Motorsågs konsten följer

trenderna i naturen, nu är det

mycket vildsvin.

Hälge har blivit något av en

favorit.



För Stefan Karlsson har

motorsågs konsten blivit

en extra inkomstkälla på

gården.

Text & foto: Pär Fornling

– Har man ett grovt träd blir

det bättre kubikmeterpris på

det här sättet, konstaterar han

med ett leende.

Stefan är skogsägare utanför

Motala. Motorsågskonsten har

vuxit från en hobby till ett eget

företag i kombination med jobbet

som målare.

DET BÖRJADE med att Stefan

tecknade djur och därefter

har det fortsatt med träskulpturer.

För tio år sedan han bildade

”SK måleri & skulptering”.

– Jag försöker fånga djurens

karaktär och rörelser, berättar

han i pausen från arbetet med

att färdigställa ett vildsvin. De

har, precis som i verkligheten,

blivit allt vanligare. Det är inte

så konstigt, många av kunderna

är precis som Stefan jägare och

nu handlar mycket om vildsvinsjakt.

Annars blir det harar, grävlingar,

rävar, fåglar och naturligtvis

älgar.

EN RIKTIGT stor älgtjur kan

väga några hundra kilo och

stocken bör gärna ha en diameter

kring 1,40 meter. För att

undvika sprickbildning brukar

han låta älgen titta snett bakåt,

därmed kan kärnveden tas

bort.

– Almträ är något av en favorit,

det tycker jag är vårt finaste

ädelträ. Vildsvinen gör jag

gärna i grov asp med långa fibrer

som hänger ihop. Annars

jobbar jag en hel del i gran,

furu och lärk, berättar Stefan.

ETT TRICK för att undvika

sprickor är att dränka in träet i

varm olja.

En hare brukar kosta kring

1 500 kronor och en älg 10 000

Kungen också bland

motorsågs konsten.


Jag försöker

fånga djurens

karaktär och rörelser.

kronor. I första hand är det förstås

prydnader, men de tio örnar

han levererat till Öland är

också nyttoföremål. De används

av lantbrukare för att

skrämma bort gässen.

44

Tips till dig som vill prova på

DEN SOM vill prova på att använda motorsågen till att utforma

konstverk bör modifiera den något.

✔ Annorlunda svärd

Det är en fördel med ett

mycket spetsigare svärd, dels

för att göra detaljer dels för att

minska risken för att motorsågen

kastar.

Det finns speciella ”carvingsvärd”

som bland annat säljs

av Skogma. De kostar omkring

600 kronor beroende på längd.

Spetsen är ungefär stor som en

femkrona.

✔ Kedja och drivhjul

Kedjan är tunnare och har en

annan delning (1/4), därmed behöver

man också byta drivhjulet.

Det liksom kedjan kostar ett

par hundralappar.

Därefter är det bara att köra

igång, med den vanliga skyddsutrustningen

för att undvika

olyckor.

– Det här är inte som att fälla

träd, utan mycket mer finlir. De

flesta har

en såg för

skogen och

en för carving, säger Lars-Åke

Olofsson på Skogma.

Motorsågs konsten började

i USA på 1950-talet. Enligt

obekräftade källor (Wikipedia)

skrev Ray Murphy in sig i historien

genom att 1952 låna sin

pappas motorsåg och forma

sitt namn i ett träd.

Den som vill inspireras

har en hel del böcker

att läsa.

Det nya konsthantverket blev

tidigt ett dragplåster till företag

på skogsmässor. Och på den

vägen har det fortsatt, parallellt

med att den konstnärliga delen

utvecklats.

Från USA spred sig färdigheterna

till England, vidare till

Tyskland och andra europiska

länder.

Amerikansk motorsågskonst:

googla på ”chainsaw-carving”.

VI SKOGSÄGARE 3/11


Skogsmarknaden

För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38

eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se

RH-Pusher

Trädfällriktare





NYHET!


För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller

Reipal AB

Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84

III

— —

Helautomatisk

Vedhantering!

Vedprocessor

Snabb - Säker - Effektiv

1m 3 /min

För broschyr

o information

Ny knivdesign

och nytt längdregleringssystem

Ny effektiv utmatningstransportör

Lågt effektbehov

Passar alla traktorer

Även lämplig

för sågytor

Lägg långved på inmatningstransportören.

Maskinen sköter

resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.

Allt medan du lägger på ny långved

Dahlberg Maskin AB

Tel 0612-503 62

NYHET!

Ett urval av våra objekt:

Vi visar vägen...

till en lyckad försäljning!

Bo Pettersson

Uppsala

018-374 375

Tor Sigfridsson

Falköping

0515-72 16 30

Björn Målsäter

Uppsala

018-374 375

Öster Falköping

Större skogsfastighet på 226 ha. Vackert boende i

välrenoverad ursprungsbyggnad från 1700-talet.

Örjan Hansson

Jönköping

036-440 04 05

Anders Nyhlén

Borås/Varberg

0320-395 20

Gunnar Grenholm

Hudiksvall

0650-74 33 43

Anders Nilsson

Hässleholm

0451-824 00

Johan von Arnold

Nyköping

0150-300 05

Mikael Rydén

Hässleholm

0451-824 00

Specialisterna på jord och skog!

Bengt Folkesson

Ronneby

0457-178 35

PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG!

www.egendomsmaklarna.se

Anders Jonsson

Lidköping

0510-604 10

VI SKOGSÄGARE 3/11

45


Älvestad-Tanken

Tel 013-39 30 90 Mobil 0708-39 31 90 www.alvestadtanken.se

Ecosågen Twin 400 XL

Mobilt eller stationärt enmanssågverk

Inbyggt kantverk

”Quattro”

“Quattro”

4 sågklingor

4 Se Video på vår på hemsida vår

www.ecosagen.se

NYA HEMSIDA

www.ecosagen.se

Tillbehör:

Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd

Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm

Tel 0499-102 41 070-244 75 40 www.ecosagen.se

Tel 0499-102 41 070-244 75 40 www.ecosagen.se

Info och video på

www.lotico.se

Proffsverktyg från Pellenc

Selion stångsåg passar till

mycket inom skogsbruket. Att

röja i rätt tempo, göra bra stamval,

bra stamkvistning, inte

stressad av sågen. Röja utmed

åkerkanter o beten, göra körvägar

för lastbil o sko- t are.

Toppa tallar och lövträd

till viltbetningsmat.

I röjningar med långa

gångavstånd är denna elröjsåg

att föredra. Kraftfullt

litiumjon-batteri med lång

driftstid.

Tel. +46 (0)414-242 60

EN INVESTERING I RÄTT OCH

ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR

DU ALDRIG!

Stångsåg

Längder:

1.30, 2.0 och

3.0 meter.

Avgas-,

buller- och

vibrationsfri!

Älgtrac och

Combitrac

Reservdelar och

service till din maskin

hittar du hos oss.

Komplett reservdelslager.

Snabba leveranser.

Bo Arnesson AB

680 60 SYSSLEBÄCK

070-399 17 00

Med reservation för tryckfel

och valutaförändringar.

Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med

räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.

Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning

för precis justering och god stabilitet på planbordet.

Direkt från

importören

Pris 9 596:-

exkl moms

Fraktfritt

Plan- och rikthyvel

PT310

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk

Kutterdiameter 70 mm

Varvtal kutter 5 000 rpm

Matningshastighet 7 m/min

Spånstos 100 mm

Rikthyvlingsbredd 310 mm

Bordsstorlek 1 040x312 mm

Planhyvlingsbredd 305 mm

Planhyvlingshöjd 200 mm

Vikt 175 kg

Artikelnummer 104030

Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås

Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66

Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00 14.30

Besök Besök oss oss på på internet: internet: http://www.drift-underhall.se

http://www.duabhuset.se

Snickerimaskiner till specialpris

Kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg

med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel samt

långhålsborrning.

Kombimaskin DUAB C5-310

Plan- och rikthyvel

Motor 2,2 kW 3-fax 400 Volt

Kutterdiameter 75 mm

Varvtal kutter 4000 rpm

Matningshastighet 8 m/mi

Såg

Motor 3,0 kW

Sågdjup 90° 65 mm

Sågdjup 45° 45 mm

Fräs

Motor 3,0 kW

Spindeldiameter 30 mm

Långhålsborrsbord

Bordsstorlek 160x368 mm

Lev med långhålsborrsbord

Totalvikt 445 kg

Artikelnummer 11242

Pris 29 900:-

exkl moms

Fraktfritt

Beställ vår

katalog för

2011

eller se vår

hemsida

www.duabhuset.se

Industrispånsugar av högsta

kvalitet till specialpriser

Rejäl trefas, försedd med 400 volts 3 hk elmotor

samt gjutjärnsbord (riktbord och planbord),

matarvalsar tillverkade i stål.

Plan- & rikthyvel

DUAB

DUAB ML392B

FM230-L1

kap 1 050 m 3 /h

Riktbord 1050x250 mm

Artikelnummer:

Max hyvelbredd 250 mm

107680

Planbord 600x250 mm

Varvtal kutter 4000 rpm

Antal stål i kuttern

3 st 250x30x3 mm

Kutterdiameter 75 mm

Matningshastighet 8 m/min

Max planhöjd 180 mm

Max hyvlingsdjup 5 mm

Vikt 148 kg

Artikelnummer 100585

Specialerbjudande på

plan- & rikthyvlar, spånsugar,

kombimaskiner, div storlekar!

Pris 5 196:-

exkl moms

Pris 1 196:-

exkl moms

Bandsåg DUAB BAS 470

Proffssåg, golvmodell

Max såghöjd 285 mm

Motor 400 V 1,5 kW/2 hk

Artikelnummer 100674

Pris 7 196:-

exkl moms

Fraktfritt

Pris 3 196:-

exkl moms

DUAB 300S

kap 3 000 m 3 /h

Artikelnummer:

108812

Pris 1 596:-

exkl moms

DUAB

FM300

kap 2 000 m 3 /h

Artikelnummer:

107679

Yt-& kantbandputs

DUAB MM-2315

Kraftig,oscillerande

bandputsmaskin

försedd med ett

kraftigt och långt

arbetsbord i gjutjärn

som är höj- och sänkbart.

Motor 400 V 1,5 kW/2 hk

Bandstorlek 152x2515 mm

Artikelnummer 102394

Pris 5 200:-

exkl moms

CG NORD AB - www.cgnord.se - Tel: 0321-50053

Vedprocessorn för grävmaskin.

Snabbt & enkelt utan arbete !

En investering som betalar sig snabbt.

Ring för en demo hos oss !

46 VI SKOGSÄGARE 3/11


Skydda gårdens mindre

fordon och maskiner med

säkra dörrar från EAB.

Tillverkas av varmförzinkat

stål efter dina önskemål

och mått.

SPARA PENGAR

Genom att välja rätt bränsle. Att

värma upp en villa som förbrukar

25 000 kW timmar/år kostar:

El

Ring oss gärna eller

gör din förfrågan via

www.eab.se

Olja

Fjärrvärme

Pellets

Bergvärme

Flis

333 33 SMÅLANDSSTENAR

TEL 0371-340 00 www.eab.se

40 000:-

27 500:-

20 500:-

13 750:-

12 500:-

6 250:-

Veto har mer än 50 års erfarenhet av

bioenergi. Det självklara valet för dig

som vill ha frihet att välja bränsle.

SKOGSFASTIGHETER SÖKES

Vi söker nya fastigheter i alla storlekar. Priset

på skogsfastigheter har aldrig varit så högt som nu.

Skånegårdar är fristående från alla intresseorganisationer

och arbetar utifrån uppdragsgivarnas bästa.

Vi marknadsför fastigheterna även internationellt.

Kontakta oss gärna för ett resonemang och

kostnadsfri värdeuppskattning.

Peter Olsson

Mikael Sjöberg

Skogsmästare

Lantmästare

peter@skanegardar.se mikael@skanegardar.se

0705-54 24 49 076-768 81 13

Huvudkontor: Lund 046-19 04 40

www.skanegardar.se

VETOMAT 500 liter

Villabrännare för max 40 kW

som lämpar sig för alla

biobränslen såsom flis, spån,

briketter, pellets och torv.

I en normalvilla räcker en

påfyllning 5 dygn under vintern

med pellets.

Mer info

www.sp.se

VETO 8

8 000-11 000 liter

Brännaren med större

bränsleförråd.

Effekter

40-160 kW med

kraftig matarskruv

som går att förlänga upp till

4 m från förrådet. Matning med

fjäderomrörare.

VÄRMECENTRALER

Helt kompletta 30 kW–8 MW

Järnhästen

– din följeslagare i skogen

Välkomna att titta

närmare på en av

Sveriges mest sålda

skogsmaskiner för det

egna skogsbruket.

Kontakta oss direkt eller

titta på vår hemsida för mer

info.

www.lennartsfors.com

0573-32900

– förenklar eget skogsbruk

ÅTERFÖRSÄLJARE:

FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18

GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40

HARMÅNGER Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45

JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce 036-313 240

KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86

KARLSTAD Solbergs Gård 070-646 36 64

KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96

LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58

LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-296 160, 070-674 09 97

SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-340 197

ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89

VINGÅKER Ving BioEnergi i Mälardalen AB 070-834 03 90, 070-642 40 12

VÄXJÖ SVT i Växjö AB 0703-258 205, 0703-250 100

ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91

ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg 070-329 36 07

GENERALAGENT I SVERIGE

VI SKOGSÄGARE 3/11

47


Plan- och släntklippare

- en av marknadens kraftigaste!

Problem med oljeläckage i

Hydraulsystem Servostyrning Växellåda

Automatlåda Vevaxeltätning Konverter

ORION 288 Tätningsrekonditionerare

tätar läckande tätningar av gummi t ex o-ringar och packboxar

i alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.

Ingen demontering krävs!

Tel: 0660-29 70 50

Hemsida: www.orionoljor.se

Email: info@orionoljor.se






Testa

oss!

För öppna landskap

nu även för uthyrning!


(slagor 1,9 kg)















nu till

kampanjpris

från

179 000:-

exkl. moms

Marknadens

kraftigaste,

stabilaste

& dessutom

snyggaste

skogsvagn



Skogsvagn 10 ton

Vagnar i världsklass

UTNÄS INDUSTRI

Utnäs, 342 64 Ör Tel: 0472-763 35

Mobil: 0708-76 33 50 www.utnasindustri.se


E-post: info@messmide.se

Behåll greppet

och hamna inte på glid

Broddbult sats

70 st Std brodd

30 par Bandlåsbult

M 14x40 10/9 inkl mutter

1558:- inkl frakt

Renovering, Bandlås, Brodd

Nya boggiband 400-750 mm

Vi är återförsäljare

för Clark band.

Ring för pris!

messmide.se

Tel 0565-920 90

info@pergonova.se

Flexibelt maskinkoncept för

skonsamt skogsbruk

www.pergonova.se

48 VI SKOGSÄGARE 3/11


Skogserbjudande!

Handla för varor för minst 1 250:-

och du får köpa Jonsered

skogshjälm för endast 359:-

Oregon x-kedjeslip NU 3 995:-

13” svärdspaket 2 st kedjor

samt 1 st svärd(Oregon) NU 395:-

2 pack 13” Oregon

kedjor Endast 250:-

Lagerrensning Windsor

skogshuggarkängor NU 1 290:-

OBS begränsat antal.

NYHET! Oregon Powersharp intro

erbjudande 10% rabatt.

Självslipande kedja för dig som

tröttnat på att fila!

1 st 12” powersharpkedja +

1 svärd inkl slipkassett

Ord 634:- NU 570:-

Alla priser inkl moms

Ring när det passar dig -

vi svarar alltid i telefon

0511-540 19

www.sibro.se

Vednätsäckar

till EUR pall, 40, 60 L

Prisex: 40 L packlåda

+

1 000 nätsäck 3 200:-

även storsäckar

Tel 0410-33 10 55

0708-40 11 33

www.ino-q.se

VEDPANNA

Molle

45 kW

Miljögodkänd

50 cm.

vedlängd

26.000:-

inkl moms

Mollepannan AB

Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs

Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,

fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se

Väggrindar och skyltar




Ring oss vid köp av traktorer,

maskiner eller griplastare

Skopor, pallgafflar och kranbommar

säljes till fördelaktiga priser.

Anders Bil & Maskin AB

Tel 0495-202 80, 070-606 12 23

www.anders-bilmaskinab.nu

Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant

VEDHANTERING

Gör jobbet lättare!

45 års erfarenhet av hanteringsutrustning.

Nu även småskalig hantering.

Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar.

Stegmatare, lagringsbord mm.












RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE

Succén från

Elmia Wood

Tel. 0502-175 40 Fax. 0502-145 21

www.ipab.se info@ipab.se












Rädda bina!

I vissa områden i Kina har man besprutat

bort bina, så nu måste människor pollinera

fruktträden. Och i Sverige är var tredje art

utrotningshotat.

Var med oss och rädda bina!

SMS:a MEDLEM till 72 900.

(normal SMS-taxa gäller)

Medlemskapet kostar 24 kr/mån.

Läs mer på naturskyddsforeningen.se






Tel. 0528–700 00,

kvällar 0528–700 11

www.bjmmaskin.se

Svensktillverkad

VI SKOGSÄGARE 3/11

49


Röster från

skogen!

Fascinerande

bok

249 :–

Röster från

skogen

Skildrar tvåhundra år på Bredfjället,

den ännu nästan väglösa storskogen i

Bohusläns inland. Vi möter starka män

och kvinnor med humor och klokskap

mitt i en vardag av möda och knapphet.

Stefan Edman och Jan Töve berättar om

dem och många andra i denna fascinerande

bok från backstugornas och de

små skogsgårdarnas Gammel-Sverige.

Köp redan i dag!


SVARSKORT Beställ här eller direkt på mediahyllan.se

JA TACK! Jag vill gärna beställa. (Frakt tillkommer med 39 kr, oavsett antal beställningar.)

st Röster från skogen à 249 kr

art.nr: 22810000

TIPS! Beställ snabbt & enkelt

www.mediahyllan.se

Frankeras ej

Mediahyllan

betalar portot

Webbshoppen för

alla dina intressen!

Namn

Adress

Postadress

Telefon

Genom att fylla i e-post och mobilnummer ger jag LRF Media AB tillstånd att kontakta

mig med förmånliga erbjudanden.

E-post

Mobil

Erbjudandet gäller t.o.m. 30 september

2011 eller så långt lagret räcker, endast

inom Sverige. LRF Media AB lagrar

kunduppgifter för att kunna fullgöra

kundrelationer och lämna förmånliga

erbjudanden om egna och andras produkter.

För kontroll, rättelse eller anmälan om spärr

av personuppgifter kontakta LRF Media AB,

Box 78, 685 22 Torsby, tel 08-588 365 06.

kundservice@mediahyllan.se

tel: 08-588 365 06 fax: 0560-77 77 99

Svarspost

205 180 69

685 20 Torsby


Den 1 juli börjar Sture

Karlsson som vd för Mellanskog.

Text: Pär Fornling

an är vredan välkänd för

föreningens medlemmar

som virkeschef sedan 2009. I

den rollen var Sture Karlsson

”generalen” bakom förra vårens

dramatiska höjning av

timmerpriserna (20–25 procent).

I stället för flera små steg

kom allt på en gång.

Initiativet bidrog till att virkesfångsten

förra året blev över

5 miljoner kubikmeter.

– Vårt långsiktiga mål är 5,5

miljoner kubikmeter om året.

Det är fullt realistiskt genom

att vara en attraktiv

partner

och knyta

skogsägaren

närmare oss,

säger han.

– Vi måste

tydliggöra föreningens

roll

som kooperativt

företag,

visa vad vi

Sture Karlsson

tillträder vdposten

den 1 juli.

tillför marknaden och vad vi

har att vinna på samverkan

mellan skogsägarna.

KARRIÄREN BÖRJADE på

Domänverket i Jokkmokk, efter

jäg mästarexamen 1980, då

han fick hoppa in som ersättare

för Monika Stridsman (nu generaldirektör

på Skogsstyrelsen)

som då var barnledig.

DÄREFTER HAR Sture

Karlsson bland annat varit vd

för Weda Skog och Sågverkens

Riksförbund. Och nu är det

alltså skogsägarrörelsen som

gäller.

– Vi ska vara stolta över vad

vi har gjort och visa på möjligheterna

för skogsgården. Det

kan exempelvis vara att tydliggöra

hur 10 000 kronor i dikningskostnader

ger bättre avkastning

än att köpa aktier.

– Den typen av samband ska

vi visa och dessutom erbjuda

servicen med dikning, eller vad

det nu handlar om.

Han tar över efter Bengt Vanerell

som varit tillförordnad

vd efter Lars Gabrielsson.

Sture Karlsson, 56 år, är

också ny i Setras styrelse, där

Mellanskog nu tar en tydligare

ägarroll med 49 procent av aktierna.

ÄVEN OM året har börjat

kärvt för trävaror är han i grunden

positiv inför framtiden.

– USA som är världens största

trävarumarknad har halverat

byggandet. Förr eller senare

kommer byggandet igång. Då blir

det en efterfrågan som påverkar

marknaden i hela världen, förutser

Sture Karlsson.

NAMN & NYTT

Ingrid

Hungefält.

Kvinnlig

förkämpe

Ingrid Hungefält är en av

förkämparna som engagerat sig

för fler kvinnliga förtroendevalda

i familjekogsbruket. För detta har

hon hedrats med Mellanskogs

guldnål 2011.

Historisk ordförande

Ny ordförande för Skogshistoriska

Sällskapet är Hans-Jöran Hildingsson,

Skogssällskapet.

Ny vd i Bracke

Bracke Forest har utsett Jan-

Erik Nääs till ny verkställande

direktör, han har ett förflutet som

vd för Sikås Trä, Camfore samt

StepKit.

Åter till rötterna

Per-Olof Wedin är ny vd för

Sveaskog efter Gunnar Olofsson.

Den nye vd:n kommer närmast

från Vägverket och har innan dess

ett förflutet i Stora Enso.

– Tjänsten på Sveaskog innebär att

jag kommer tillbaka till mina rötter,

till skogsbranschen som ligger mig

varmt om hjärtat, säger Per-Olof

Wedin.

Digital kunskap

Ett tecken i tiden är att den nya

versionen av Skogsencyklopedin

ges ut på nätet. Den gavs ut i

bokform för tio år sedan, med 8

400 termer. Nu har drygt 20 av

skogsexperter gjort en grundlig

uppdatering och komplettering

under ledning av redaktör Michael

Ernst. 5000 nya eller uppfräschade

uppslagsord finns nu tillgängliga på

skogen.se.

Kungligt belönad

Provar

många trädslag

Mellanskog har delat ut ett

pris för ”God Skogsvård 2010”

till Agneta Borgenstierna, vd

på Sätuna Gård i Björklinge

med drygt 1 000 hektar

produktiv skogsmark.

I strategin för skogen ingår att

prova flera olika trädslag för

en mångfald möjligheter och

hopp om friskare träd. Bland

annat kombineras björk och

gran vid åkerplantering för att

minska risken för rotröta.

Kungen har delat ut landets finaste skogliga

utmärkelse till Södras förre ordförande Lars-Eric

Åström. Det är greve Carl Bernadottes skogspris

som går till en person som ”gjort det svenska skogsbruket

utomordentliga tjänster”.

I motiveringen framhålls Lars-Eric Åströms insatser

för familjeskogsbruket och den kooperativa företagsformen.

Utmärkelsen delades ut vid invigningen av skogsnäringsveckan.

Då hedrades också tre personer med

”Guldkvisten”. Mottagare är professorn på Skogforsk,

Lars-Eric

Åström hedrad.

Roger Bergström, Johan Freij , Danske Bank och och vd:n på Dala

Kraft (tidigare Stora Enso) Carina Håkansson.

Svar på tal för regeringens älgjägare

Eskil Erlandsson och Anders

Borg har jakten som gemensamt

intresse.

Det var därför med något tungt

hjärta som finansministern

kallade landsbygdsministern till

möte precis när älgjaktsveckan

skulle börja.

Eskil satte stövelklackarna i

marken och vägrade. Det finns

gränser också för en

minister. I stället

gav han sig ut

med bössan

på axeln

och lyckades

ganska omgående fälla en

älgtjur.

Med lite assistans

lyckades han dessutom

skicka ett telefonmeddelande

till finansministern

med en bild på det

döda djuret.

Svaret kom blixtsnabbt:

– Hur gick det med bilen

”Jag har aldrig fått ett sms

besvarat så fort, säger Eskil

Erlandsson, som bjöd på

inblickarna i regeringens innesta

arbete i samband med att han

presenterade ”Skogsriket”.

Skogens bästa

kunskapskälla

www.kunskapdirekt.se

VI SKOGSÄGARE 3/11 51


KORSORD





















































































































































































































© AB RIGNELL-ZANDER

enast den 5 juli vill vi ha era lösningar.

Märk kuvertet med ”Sommarkrysset”

respektive ”Juniorkrysset” och skicka

era lösningar till:

Vi Skogsägare

Stålbrandsgatan 5

214 46 Malmö






52 VI SKOGSÄGARE 3/11


© AB RIGNELL-ZANDER





tt lösa korsord är ett behagligt sätt

att få hjärngymnastik. Dessutom

finns chansen att vinna fina priser.

Vi vet att det finns många duktiga

korsordlösare bland Vi Skogsägares läsare.

Här är därför nya utmaningar för hela

familjen.

DEN SOM LÖSER Sommarkrysset har

chansen att vinna en japansk kvistsåg

från Grönytekonsult. Den passar bra både

i trädgården och i skogen, för att dana

Vinn en japansk kvistsåg eller en cd på

din hjärngympa.

framtida kvalitetsvirke genom stamkvistning.

De japanska sågarna passar bra

med sin speciella tandning som arbetar i

draget och ger en mjuk och effektiv sågning.

Den här hopfällbara modellen,

Pocket Boy, kostar omkring 285 kronor i

handeln. Vi lottar ut tre sågar till de tre

först öppnade, rätta lösningarna.

JUNIORKRYSSETS korsordslösare har

chansen att vinna musik. Det är dubbelcd:n

Absolute music 66 med 46 olika

artister, allt från Lady Gaga till Håkan

Hellström.

Vi lottar ut tre cd-skivor till de tre först

öppnade, rätta lösningarna.

VI VILL HA lösningarna senast

den 5:e juli. Glöm inte att

märka kuverten med ”Sommarkrysset”

respektive ”Juniorkrysset”!


VI SKOGSÄGARE 3/11 53


KRÖNIKA



Glöm inte

att njuta av

grönskan.

Nu tar vi nästa steg

När detta skrivs har gårdens

lönnar precis slagit ut och det

är mycket som ska göras den

närmaste tiden. Vårbruket har startat,

planteringssäsongen pågår i skogen,

stämmosäsongen för oss förtroendevalda

är i full gång och två skogliga

höjdpunkter står för dörren, Elmia

och Nolia.


Ett år går så fort. Det känns fortfarande

som om det var för någon

vecka sedan jag fick förtroendet att

bli ordförande i LRF Skogsägarna.

Det gånga årets arbete har fokuserat

kring olika frågor om miljön i skogen

och vad vi gör eller inte gör i skogsbruket.

Jag tror att många har svårt

att förstå de långa tidsperspektiv som

vi skogsägare arbetar med.

Vi kan inte förändra ett naturtillstånd

på fem år eftersom omloppstiden

är uppåt 100 år, och vi är aktiva

som mest på 3-4 procent av arealen

varje år.

Riksskogstaxeringens siffror pekar

ju på att de faktorer som är viktiga

för biologisk mångfald utvecklas i rätt

riktning, men vi måste acceptera att

det tar tid.

Det betyder inte att allt vi gör i

skogsbruket är bra. Målet att hitta

balansen mellan produktion och miljö

är heller ingen lätt uppgift. Men vi tar

den på fullaste allvar!


Lek med tanken; Vad skulle hända

om vi halverade användningen av

biobränslen i fjärrvärmenäten,

halverade träanvändningen i husbyggandet

För mig är det inte ett alternativ att

fortsätta använda de fossila/ändliga

resurser som fortfarande finns kvar,

vi måste begränsa användningen och

öka andelen som är förnyelsebart, vi

måste utveckla många alternativ.

Flera av alternativen är kopplade till

skogens resurser antingen i form av

skog eller tillgången till mark.

Jag tänker ofta på min nyligen

bortgångne granne Evald i Kycklingetorp

som hela sitt liv talade om

fotosyntesen och hur vi behöver

använda solljuset till olika nyttigheter.

Men det gäller att vi ser helheten,

kortsiktigt vore det lätt att stoppa all

skog i värmepannan och kanske ge

god ekonomi för skogsägaren, men vi

behöver använda trädet och fibern

flera gånger innan vi gör värme av

den.


Jag ser fram emot arbetet kring

Skogsriket som landsbygdministern

har lanserat. Där hoppas jag att det

blir det helhetsgrepp på användningen

av skogen som han har aviserat. Från

skogsägarnas sida ska vi bidra med

det vi kan i form av kunskaper,

produkter och engagemang.

Två år går också fort. På Elmia

2009 uppmärksammande vi att

10 000 personer hade tagit

motorsågs körkort, nu har det gått

ytterligare två år och vi kommer

kanske att passera 20 000 under

mässdagarna! Detta var inget som vi

inblandade vågade hoppas på när vi

började arbetet med Säker Skog för

tio år sedan.

Alla ni som har varit inblandade ska

känna er stolta över arbetet. Detta är

inte några enstaka entusiasters verk

utan resultatet av att 100-tals engagerade

människor haft en gemensam

vision om att minska skador och olyckor

i skogen. Jag är övertygad om att vi

har räddat både liv och minskat lidandet

genom vårt samlade arbete.


Nu är det dags att ta nästa steg i detta

arbete. Vi håller på att bilda Säker

Skog ekonomisk förening där alla

som delar vår vision kan bli medlemmar.

Framöver är det två saker som vi

ska satsa på, Säker Butik och

Terränghjulingar. Det ska ge butikspersonal

mer kunskap att hjälpa er

som arbetar i skogen, och för er som

använder terränghjulingen i skogsbruket

kommer det en utbildning som

både ökar kunskapen och

effektiviteten i användandet. Om en

ekonomisk

förening ska få

en positiv

utveckling så

avgörs det till

fullo av dess

medlemmar, så

välkommen du

också.

Passa på och

njuta av sommarens

grönska,

kanske i skuggan

under en

lönn.

Jan-Olof

Thorstensson

Ordförande LRF

Skogsägarna

54 VI SKOGSÄGARE 3/11


Framtiden är HÄR!

Möt den på;

SkogsNolia, 16/6–18/6 - Monter 1040/1045

Fabrik: E-mail: info@forsmw.com

www.forsmw.com


POSTTIDNING B

VI SKOGSÄGARE

Box 78

685 22 Torsby

woodMAX Hakki Pilke

vedmaskiner


-




Marknadens mest sålda!

Vi har maskinerna för hela energikedjan!

Multiforest gallrings- och energigrip

-



-




Multiforest vinschar




Multiforest skogsvagnar och kranar



-


TREJON Skog-1108

Kontakta Ditt Trejon Center

för mer information!

Följ oss på:

info@trejon.se, www.trejon.se

Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19


POSTTIDNING B

VI SKOGSÄGARE

Box 78

685 22 Torsby

Ta del av våra

Erbjudanden

Kontakta Ditt Trejon Center

Vedsäsongen är här

- vi har maskinerna

Med woodMAX Hakki Pilke vedmaskiner underlättas vedhanteringen

på bästa sätt. Ett brett utbud av maskiner och tillbehör optimerar

vedhanteringskedjan för varje brukares unika behov. Den höga kvaliteten

säkerställer lång livslängd och effektiv vedframställning.








Nyhet!

Storsäljaren!

Med klinga!

TREJON Ved-1107

info@trejon.se, www.trejon.se

Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19

Vi har maskinerna för

hela energikedjan.

Kontakta Ditt Trejon

Center för mer

information!

Bogserbar!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!