Klicka här för att ladda ner kapitel 1 ur Naturkunskap 2 - Sanoma ...

1
Naturvetenskap,
individ och samhälle
centralt innehåll
Kapitlet tar upp följande centrala innehåll från
ämnesplanen:
• Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man
ställer frågor som går att pröva naturvetenskapligt
och hur man går till väga för att ställa företeelser
i omvärlden under prövning.
• Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt
hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan
användas för att kritisk pröva ovetenskapligt
grundade påståenden.
syfte
Med hjälp av kapitlet utvecklar du:
• Kunskaper om hur naturvetenskap organiseras
samt hur den kan granskas kritiskt och användas
för kritisk granskning.
• Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella
samhällsfrågor.
kunskapsmål
Efter arbetet med kapitlet kan du:
• Beskriva på vilket sätt naturvetenskapen kan vara
till hjälp för att kritiskt granska fenomen och
påståenden i naturen och samhället.
• Börja använda naturvetenskapliga argument för att
kritiskt granska olika argument i samhällsdebatten.
4

I livsmedelsaffären handlar vi mjölk,
grönsaker, kött, fisk och en mängd
andra saker. I en större butik kan man
hitta bortåt 10 000 olika varor från
alla delar av världen. Men vet vi hur
de kom dit Den moderna människan
lever sina liv i det som ibland kallas
för ”genom-väggen-samhället”.
Vi plockar på oss varor vid väggen i affären, utan
några djupare funderingar över hur de hamnade där.
Väl hemma trycker vi på strömbrytaren, lamporna
tänds av elen som kommer genom väggen. Värmen
i elementen hämtas också någonstans från den andra
sidan väggen. När vi öppnar vattenkranen får vi
både varmt och kallt vatten genom väggen och när
vi gjort våra behov spolar vi. Som genom ett trollslag
far det hela ut genom väggen utan att vi behöver
ägna närmare eftertanke på vart det tar vägen.
5

Naturvetenskap
i användning
Tekniken bakom våra vardagliga bestyr har gjort
livet bekvämt. Jorden vi lever på ger oss resurser
och tar hand om vårt avfall. I förlängningen kan det
ändå finnas ett värde i att fundera över på vilka sätt
vi faktiskt är beroende av den natur som omger oss,
våra samhällen och på vilka sätt tillstånden i naturen
är beroende av oss. Naturvetenskapen kan hjälpa
till med en större förståelse för hur det vi hämtar
och lämnar ”genom väggen” tillhör ett större sammanhang.
Hur de saker vi konsumerar och omger
oss med i samhället hänger samman med kretslopp
och system bortom vardagsliv och samhälle.
Naturvetenskapen har byggt upp ett kunnande
om världen som inte bara är användbart för
blivande naturvetare utan också är viktigt för
alla samhällsmedborgare. Många yrken omfattar
kunskaper som befinner sig i gränslandet mellan
Är alla vetenskapliga undersökningar lika trovärdiga
Kunskaper i naturvetenskap hjälper oss att vara kritiska.
naturvetenskapen och andra vetenskaper, som
exempelvis, psykologi, historia och samhällsvetenskap.
Den som är t.ex. sjuksköterska, dietist eller
arbetsterapeut behöver förstås ha kunskaper om
människokroppen. För dem är skolämnet naturkunskap
ett första steg. Tänker man arbeta som
arkitekt eller landskapsarkitekt behöver man ha
kunskaper om t.ex. materiallära och planering av
grönområden. Ska man utbilda sig inom lantbruk,
skogsbruk eller som trädgårdsmästare är kunskaper
i växtodling och ekologi en förutsättning. Men
först och främst är kunskaper om naturen en rättighet
för oss alla. Om vi inte vill lita blint på att
experter talar om för oss hur vårt samhälle ska se
ut, vilka beslut vi ska ta kring t.ex. vår hälsa och
miljö, behöver vi alla veta en del om vad naturvetenskapen
har att säga. Självklart behöver vi veta
något om vad naturvetenskapen kommit fram till,
men framförallt behöver vi veta hur naturvetaren
arbetar, vad som kan besvaras och inte besvaras med
hjälp av naturvetenskap och hur den här speciella
vetenskapen kan användas för att kritiskt granska
saker i vår vardag och det experterna säger sig veta.
Forskare eniga
i larmrapport:
Medicinerna
som allvarligt
kan skada
din hälsa
Ny rapport avslöjar:
Light-maten
gör dig fetare!
Forskare:
Så farlig är den
nya LCHF-dieten
Internationell expert om
den nya krämen
som gör dina
bröst fastare
6 naturvetenskap, individ och samhälle

Samhällsplanerare, arkitekt och trädgårdsmästare är några yrken
där man behöver kunskaper i naturvetenskap, för att kunna skapa
en hälsosam och trivsam livsmiljö.
naturvetenskap i användning 7

Naturvetenskap, etik och kritik
Bara det att vi lever våra liv ihop med varandra
gör att vi vet många saker om oss själva och vår
omvärld. Tillsammans har vi utvecklat erfarenheter
om tillvaron och det allra mesta behöver vi
inte ifrågasätta för att vardagen ska fungera eller
för att vi ska vara lyckliga. Men ibland kan vi bli
tveksamma. Då behöver vi pröva vissa saker i tillvaron
vetenskapligt för att utveckla nya kunskaper
om den. Vetenskapligt framtagen kunskap är
ofta något annat än de kunskaper vi hålls med
till vardags.
Tro på spöken är bara ett av många exempel på sådant som
inte faller inom ramen för vad som betraktas som vetenskap.
naturvetenskapen är empirisk
Att en kunskap är framtagen på ett vetenskapligt
sätt betyder till exempel att den genomgått systematiska
prövningar. Ett kriterium som man brukar
ta som garanti för att kunskaper ska kunna sägas
vara vetenskapligt grundade är att de ska finnas
möjligheter att motbevisa (falsifiera) dem. Påståenden
tagna ur luften, som t.ex. att det finns spöken
går inte att motbevisa. Hur länge man med
vetenskapliga metoder än försöker visa att det inte
finns några spöken, kan man ändå inte vara säker
på att det till slut inte dyker upp ett (litet). Därmed
är det ju inte sagt att det finns spöken. I stället är
det i det närmaste tvärtom. Eftersom påståendet
inte går att motbevisa bygger det inte på vetenskap.
För att något ska kunna sägas vara vetenskapligt
måste bakgrunden till det vetenskapliga påståendet
och metoden som kunskapen tagits fram på
vara genomskinlig, transparent. Helst ska undersökningen
också kunna återupprepas och då visa
på samma sak som tidigare. Systematisk prövning,
falsifierbarhet, transparens och repeterbarhet brukar
vara några kriterier man anger när man talar
om något som (natur)vetenskapligt.
Till skillnad från en del andra vetenskaper, som
uteslutande ägnar sig åt att komma fram till slutsatser
på logisk väg, eller till att undersöka vad
och hur människor tänker, tänkt, gör, gjort, lever
och levt, sysslar naturvetenskapen med att undersöka
den naturliga, fysiska omvärlden och att ta
hänsyn till vad den har att berätta för oss. Naturvetenskapen
är vad man kallar empirisk. Ibland
kan man höra att naturvetenskapen vilar på ett
speciellt undersökande arbetssätt. Men den naturvetenskapliga
verksamheten kan inte beskrivas
med enkla ord som en process som varje naturvetenskaplig
undersökning genomgår. Det är inte så
att alla naturvetare först observerar, sedan ställer
hypo teser och så vidare...
En forskare i fysik använder andra metoder
än en forskare i biologi eller kemi. Vid studier av
ekosystem krävs förstås andra redskap och metoder
än de som behövs för att beskriva funktioner
i kosmos eller i cellen. Däremot finns det ett antal
centrala steg, som observation, tolkning, klassificering,
sortering, mätning, hypotes och förutsägelse,
som återkommer i beskrivningen av hur en systematisk
naturvetenskaplig undersökning bedrivs.
Naturvetenskapen har alltså utvecklat systematiska
metoder som kan vara användbara i flera olika
sammanhang.
Att vara en kritisk naturvetare innebär att
kunna använda sig av naturvetenskapens
systematiska arbetssätt för att undersöka
före teelser i naturen, men även för att granska
trovärdigheten i information på andra områden,
som t.ex. i vardagslivet och i media.
8 naturvetenskap, individ och samhälle

naturvetenskapen innehåller
lagar och teorier
Det är viktigt att förstå skillnaden mellan det
man kallar en naturvetenskaplig lag och en teori.
Ibland tänker man sig att lagar skulle var något
som står över teorierna hierarkiskt: först kommer
lagen sedan teorin. Men egentligen beskriver de
två skilda saker. En naturvetenskaplig lag beskriver
relationer, hur saker hänger ihop eller hur
förlopp utvecklas. Ett exempel är tröghetslagen
inom fysiken (att alla rörelser förblir konstanta om
de inte påverkas av någon yttre kraft), ett annat
är energiprincipen (lagen om att energi inte kan
förbrukas bara omvandlas). En teori däremot, kan
ses som en förenklad, generaliserad berättelse av
ett förlopp som inte bara beskriver detta förlopp
utan också vägleder oss i att tänka om hur saker
ska komma att utspela sig framöver. Två exempel
på teorier som uppfyller det här är evolutionsteorin
och den moderna atomteorin. Teorin används
för att göra nya studier och undersöka vad som
behöver justeras eller förkastas om den ska vara
hållbar. Big bang-teorin som förklaring till universums
uppkomst har hittills överlevt alla försök till
förkastande, men den justeras ständigt i och med
att det görs nya beräkningar och att det utförs
nya empiriska undersökningar av världsrymden.
Den gamla teorin om att vårt jordklot skulle vara
ihåligt har man däremot kunnat förkasta genom
geologiska experiment.
Att vara en kritisk naturvetare innebär
att kunna skilja på vad som är en naturvetenskaplig
lag och vad som kan vara
en mer eller mindre hållbar teori.
I dag har vi utvecklat avancerade metoder för att göra systematisk
undersökningar från det allra minsta till det allra
största i universum. Den övre bilden visar en del av laboratoriet
i CERN. Där söker man svaren på frågorna om materiens
minsta byggstenar. Den undre bilden visar ISS, den
internationella rymdforskningsstationen.
naturvetenskap i användning 9

naturvetenskapen är skapad
av människor
Naturvetenskaplig kunskap är aldrig en sann spegling
av världen, utan resultaten presenteras alltid
som en bild eller en berättelse. För att göra den
berättelsen tar forskarna hjälp av språk, metaforer
och bilder. Det kan vara allt från en matematisk
formel över sambandet mellan massan och accelerationen
hos fysikaliska kroppar (planeter och
rymdfarkoster) till en graf som beskriver hur temperaturen
på jorden stiger till följd av den ökade
koldioxidhalten i atmosfären eller en bildlik framställning
över hur olika djurarter beter sig för att
överleva kampen för tillvaron.
Naturvetenskapen presenterar sina resultat med hjälp av
språk, metaforer och bilder. Bilden till höger visar arvsanlag
av DNA. Ibland säger man att vårt DNA är en konstruktionsritning
för en människa. På vilka sätt är det en
haltande liknelse
Det sätt som vetenskapsmännen/kvinnorna använder
för att presentera sina resultat får förstås betydelse
för hur de uppfattas av oss som tar del av
dem. Formen på en graf kan se olika ut beroende
på vilka värden de som skapar den valt att sätta på
axlarna. De liknelser vi använder för att beskriva
funktioner i människokroppen (att t.ex. hjärnan
liknas vid en hårddisk) leder oss osvikligen till vissa
tankar och associationer (t.ex. om människan som
en robot). Klimatförändringen går inte att uppfatta
om vi iakttar alltför små tidsintervall. Ett svart hål
är inget hål. Funktionen av en gen kan inte oproblematiskt
beskrivas som att den sitter som pärlor
på ett snöre och därifrån styr utvecklandet av egenskaper.
Ett djurs eller en växts överlevnadsstrategi
är ingen viljestyrd strategi. Vi behöver alltså liknelserna
och metaforerna för att kunna ta del av och
diskutera fenomenen. Men ibland är det viktigt
att vi påminner oss om att de är skapade av oss
människor för att bringa ordning i och dra nytta
av en mängd mätresultat som annars bara skulle
vara ett sammelsurium av intryck.
Att vara en kritisk naturvetare innebär
att se vilken betydelse sättet att presentera
ett forskningsresultat har för
hur saker kommer att uppfattas.
10 naturvetenskap, individ och samhälle

all vetenskap bedrivs i ett syfte
Naturvetenskapen bedrivs liksom allt annat som
människor företar sig med ett syfte. Vi vill något
med det vi gör, och på det sättet skiljer sig inte vetenskapen
från det vi sysslar med i vardagen. Det finns
ofta en eller annan nyttoaspekt bakom den forskning
som bedrivs. Vetenskapliga undersökningar
görs för att någon vill åstadkomma något, för att
någon bryr sig om något eller vill värna om något.
Ibland är det vetenskapliga syftet helt enkelt att
försöka förstå mer om världen. Men även om det
inte alltid är uttalat, är alla de naturvetenskapliga
framsteg som görs i dag också inbäddade i större
sammanhang. De befinner sig i en viss forskningskultur,
som sätter gränser för hur man kan tänka
och vad man kan göra, eller så styrs de av en viss
forskningspolitik, som bara ger pengar till vissa
vetenskapliga projekt. För de som befunnit sig
mitt inne i forskningen har det ibland varit svårt
att inse att de påverkats av detta, men forskning
bedrivs alltid inom ramen för ett samhälle med vissa
uttalade eller outtalade prioriteringar och behöver
därför granskas etiskt och politiskt. Vad vi t.ex. vill
åstadkomma med genforskning ska ställas i relation
till en etisk diskussion om hur vi anser att man får
använda och påverka utvecklingen av ett foster och
hur långt vi vill manipulera den biologiska människan.
Forskningsresultat kring kärnenergi kan
utnyttjas både i krig och i fred.
Forskning med djurförsök måste avvägas mot
vad vi tycker människan är värd i förhållande till
andra djurarter. Vilken forskning som bedrivs
kring vår livsstil, hälsa och sexualitet tar avstamp
i samhällets syn på vad som är ett sunt och etiskt
liv. Det får förstås följdverkningar för vilka rekommendationer
som kommer ut till oss kring hur vi
t.ex. ska äta, träna och leva tillsammans.
Att vara en kritisk naturvetare betyder bl.a. att
man alltid är på vakt över vilka normer och
värderingar forskningen tar sin utgångspunkt i,
vilka saker som tas för givet i den vetenskapliga
kulturen och vilka konsekvenser forskningsresultaten
kan få för t.ex. miljö och människor.
Vilka energikällor det satsas forskningsmedel på avgör vilken
energi som kommer att utnyttjas i framtiden och det
får förstås betydelse för miljön.
Jag vill inte
bli forskad på!
naturvetenskap i användning 11

all vetenskap är tillfällig,
så även naturvetenskapen
Vetenskapen om världen förändras genom historien
och gör det än. Det gäller även för naturvetenskapen.
Naturvetenskapen ger ingen absolut sanning
om varför saker är som de är. De kunskaper som
tas fram genom naturvetenskapliga undersökningar
är mer eller mindre tillfälliga. Vissa grundläggande
teorier brukar visserligen betraktas som mer fasta,
medan andra växer som nyutsprungna grenar ur
dessa. En forskare eller forskargrupp startar aldrig
med objektiva observationer utan bidrar genom
sin forskning med nya pusselbitar till vad andra
redan tagit reda på. Eftersom det är omöjligt att
pröva varje tänkbar situation kan naturvetenskapens
hypoteser och teorier, aldrig bli fullständigt
bevisade. Någonstans är naturvetaren tvungen att
göra en generalisering på basis av de resultat han
eller hon har fått. Naturvetenskapens styrka är just
att den inte gör anspråk på att tala om hur naturen
verkligen är utan att den i stället visar hur vi bäst
kan förstå den utifrån de redskap, resultat och teorier
som för tillfället finns till hands. Vad naturvetenskapen
kan göra är att berätta om hur förlopp i
naturen har utvecklats och bidra med förutsägelser
om vad som kommer att hända framöver.
Och där är den oslagbar.
”Nothing in life is to be feared, it is only
to be understood. Now is the time to
understand more, so that we may fear less”
Marie Curie
12 naturvetenskap, individ och samhälle

ta reda på, diskutera & ta ställning
1. I texten står det om det så kallade ”genom-väggensamhället”.
Vad finns det för fara med att moderna
människor lever våra liv ”genom-väggen-samhället”
Hur skulle man kunna göra för att vidga människors
förståelse av sitt beroende av naturen
2. Vi möts dagligen av annonser om produkter som
påstås vara bra för vårt välmående och vår hälsa. Leta
i tidningar och i media och välj någon produkt eller
behandling kring t.ex. träning, kost eller skönhet.
Försök ta reda på vad de som står bakom annonsen
har för vetenskapliga argument för sin produkt. Diskutera
hur man skulle gå tillväga för att pröva trovärdigheten
kring produkten systematiskt och kritiskt.
3. Försök hitta fler exempel på naturvetenskapliga
teorier än dem som boken anger. Diskutera vilka
empiriska undersökningar som ligger till grund för
dem
torrt livlöst hår
stroke
hjärninfarkt
rynkor
dålig andedräkt
struma
astma
kronisk bronkit
lungcancer
emfysem
hjärt- och kärlsjukdomar
magsår
risk för missfall
tidigt klimakterium
svårt bli med barn
menstruationsbesvär
livmoderhalscancer
dålig kondition
benskörhet
kalla fötter
dålig blodcirkulation
4. Forskare använder ofta liknelser eller metaforer
för att förklara saker och skeenden i naturen och i
människokroppen. Försök att hitta fler exempel på
sådana metaforer än dem som boken anger. Diskutera:
På vilket sätt kan metaforerna hjälper oss att förstå
sammanhangen och när kan de bli ett hinder för oss
att uppfatta sakerna rätt
5. Gå ut på nätet och ta reda på vilka ståndpunkter
som finns kring djurförsök i forskning. Diskutera: När
tycker du/ni det kan vara berättigat med djurförsök i
forskning och när är det inte det
6. Gå ut på nätet och ta reda på vilka ståndpunkter
som finns kring forskning på aborterade foster. Diskutera:
När tycker du/ni det är rätt att bedriva den typen
av forskning
7. Varför påverkas vi inte av forskningsresultaten
Bilden högst upp till höger, visar på några saker som
man vet drabbar kvinnor som röker.
• Vad tror du det beror på att unga tjejer börjar röka
i alla fall
• Vad skulle man kunna göra för att förhindra det
8. Våra rökvanor har förändrats. 1946 rökte 50 % av
alla Sveriges män och 9 % av kvinnorna. Idag ser
förhållandet annorlunda ut (se diagram).
• Varför tror du förhållandena har förändrats så mycket
• Finns det några andra skillnader än kön som påverkar
våra rökvanor och som skulle vara intressanta
att jämföra Vad tror du de skulle visa
• Diskutera: Varför leder inte forskningsresultaten
till att vi förändrar vår livsstil
• Hitta fler exempel där forskningen säger en sak men
vi gör en annan.
procent
50
40
30
20
10
Män
Kvinnor
0 1946 1963 1977 1983 1993 1998 2006
naturvetenskap, individ och samhälle 13