Ord - Sanoma Utbildning

sanomautbildning.se

Ord - Sanoma Utbildning

Svenska

Andersson • Falk • af Petersens

GRUNDBOK år 4

4

BONNIERS


BONNIER UTBILDNING

Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm

Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm

Hemsida: www.bonnierutbildning.se

E-post: info@bonnierutbildning.se

Order/Läromedelsinformation

Telefon 08-696 86 00

Telefax 08-696 86 10

Illustrationer

Gunilla Kvarnström s. 18, 30–31, 34, 41, 43, 51, 88–90

Karin Södergren s. 56–59, 64, 95–96, 99, 116, 136–140, 142–144

Maurice Sendak s. 76–85

Ilon Wikland s. 125

Birgitta Falk s. 98

Magnus Lönn s. 24–25, 66–67, 102–103, 126–127

Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art AB

Redaktör: Karin Lönnqvist

Bildredaktör: Iréne Berggren

ZOOM SVENSKA, GRUNDBOK ÅR 4

ISBN 978-91-622-5897-9

© 2004 Jill Andersson, Birgitta Falk, Bodil af Petersens

och Bonnier Utbildning AB, Stockholm

Första upplagan

Tredje tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen!

Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt

BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan

upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare

t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till

utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS – Presskopia. Den

som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att

erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Italy by Rotolito Lombarda SpA, 2007


VÄLKOMMEN

in i Zoom Svenska

• Hur många gånger kan man klappa en pansartax

• Hur skriver man en spännande spökhistoria

• Vem hittar på alla ord

• Kan alla skriva fantasyberättelser

• Är pudlar riktigt kloka

• Vilken är din favoritbilderbok

• Kan man tala med ögonen

• Får en dikt se ut hur som helst

• Är allt som står i tidningarna sant

• Var kan man hitta en kloaktorped

• Går det att spela pingis med alfabetet

• Varför är det viktigt att kunna skriva

Vårt språk är spännande och det finns

alltid nya saker att upptäcka och lära sig.

I den här boken finns spökhistorier, dikter,

fabler, notiser, roliga historier, fantasy med mera.

Läs, tänk, samtala, lyssna, fantisera, diskutera, skriv

och berätta tillsammans med dina klasskamrater

och din lärare.

Vi hoppas att du kommer att få många trevliga

stunder med boken som vi har skrivit till dig.

Jill Andersson Birgitta Falk

Bodil af Petersens

3


INNEHÅLL

Kamrat, bästis, vän, polare s. 6

Insändare, dagbokstexter

Fatta pennan! s. 14 sid. 00

Skrividéer, skrivprocessen, miljöbeskrivningar

Hajar du klyket s. 26

Ordbildning, särskrivning, stavelser, ordspråk

och talesätt

Vad är vitsen s. 38

Roliga historier, dialoger

Tala är guld s. 44

Tala och lyssna – berätta, framföra

Kroppsspråk

l fablernas värld s. 56

Fabler, legendsagor

Verkliga och fantastiska djur s. 68

Fakta, annonser, nyckelord, sök- och djupläsning

4


Vild, vildare, vildast s. 76

Bilderböcker, bildanalys

Spöken, finns de s. 86

Spökhistorier

Ordning bland orden på jorden s. 92

Alfabetisk ordning, ordlistor, uppslagsböcker, vokaler

och konsonanter

Vad har hänt s. 104

Tidningsnotiser, rubriker, kritisk granskning

Poesi s. 110

Dikter, rim och ramsor

En resa till landet Annorlunda s. 118

Fantasy, Astrid Lindgren

Hur går du klädd s. 128

Mode, reklam, intervjuer

l gudarnas och jättarnas värld s. 136

Gudasagor, läsförståelse, disposition, beskrivningar

5


HAJAR DU

KLYKET

Ord, mera ord och ännu mera ord.

Nya ord och gamla ord.

SANT ELLER FALSKT

”Se till och ta hand om den

där bälgskvättingen.”

Bälgskvätting är detsamma som

ett olydigt barn. Tror du på det



”Den gubben är så

härpesnärpig så han gråter

när han varit på dass.”

Härpesnärpig är detsamma

som snål. Kan det vara sant

”Det är stopp i rören. Vi får

ringa efter en kloaktorped.”

Kloaktorped är ett annat

ord för rörmokare. Eller


26


Vem har

hittat på alla ord

Behövs nya ord

Finns det ord vi

borde glömma

bort

”Gubben druntade så taket

höll på att lyfta.”

Drunta betyder fjärta.

Sant eller falskt

”Berätta! Jag är

så strutmogen

så jag spricker.”

Strutmogen är ett annat ord

för nyfiken. Sant eller falskt


Din lärare har facit i sin pärm.

Ord

ORD Ord

Ord

Ord

Ord

Ord

• Välj fyra ord ur en ordlista.

Det ska vara ord som du nästan

säkert vet att dina kompisar inte

känner till. Men se till att du

själv förstår vad orden betyder.

• Skriv en mening om varje ord.

Använd ordet rätt eller hitta på

en egen betydelse. Försök vara

lite klurig.

• Läs upp meningarna för

varandra i klassen. Gissa om

de är sanna eller falska.

27


Uppfinn ord!

• Astrid Lindgren var bra på att uppfinna nya ord.

Här är några. Vet du vad de betyder

I vilka böcker kan du hitta orden

spunk

tirritera

skragga

fy bubblan

sakletare

mystikusar

pilutta dig

rumpnisse

Leo, som är 4 år, utbrast en dag vid

middagsbordet att han absolut inte

tänkte äta upp köttskalet.

Han hade uppfunnit ett eget ord.

För vad då, tror du

När du är väldigt hungrig

skulle du kunna säga att

du är alldeles sönderkurrad.

Om du har väldigt bråttom kan du

kanske säga att du är bråskfotad.

28


• Uppfinn ett enda ord för …

vara trött på tjat

fundera djupt

längta efter ett lov

vara väldigt kissnödig

ha tänkt färdigt

ha en bra idé

• Sammanställ klassens förslag. Finns det några

ord som borde skrivas in i ordlistan

• Om det inte redan funnits ord för de här föremålen

och djuren – vad hade du då kallat dem Samla

klassens förslag på tavlan. Vilka förslag gillar du bäst

29


Särskrivning

– vad är det

Min bror är tillsammans

med en röd hårig tjej.

Min bror är tillsammans

med en rödhårig tjej.

Är det någon skillnad

på meningarna

En halvgrillad kyckling

med kulpotatis

En halv grillad kyckling

med kul potatis

Vilken av rätterna

skulle du helst vilja ha

Kalv lever i sås

Stekt röd tunga

Glass med drottning sylt

Sufflé med katrin plommon

Vad sägs om den menyn

Nu får det vara nog!

Hur ska det egentligen vara

30


Fårost är ost gjord på fårmjölk.

Fårost är ett sammansatt ord,

som uttalas ihop och skrivs ihop.

Om du däremot säger att någon

får ost till frukost så gör du ett

uppehåll mellan orden.

Får betyder en sak, ost något annat.

Då ska orden skrivas isär.

• Vad är det för skillnad på …

stor lek och storlek

extra knäck och extraknäck

var dag och vardag

hugg orm och huggorm

paj form och pajform

gift mördare och giftmördare

sjuk sköterska och sjuksköterska

31


Släkten är värst

Vilka räknas till din familj Vilka tillhör släkten

Måste man bo tillsammans för att vara en familj

• Hur är man släkt med sin …

svåger svägerska svärfar svärmor

kusin syssling moster faster

Och hur är det med ”nya” mammor och pappor

Vad ska man kalla mammas nya man Eller pappas sambo

plastpappa

styvmorsa

låtsasmamma

extrafarsa

papperspappa

• Hur kul kan det vara att gå omkring och vara

på låtsas, styv, gjord av plast eller bara extra

Fundera så det knakar och kom på något bättre.

Kanske kan ni ha en tävling i klassen.

32


Stavelser

Ord består av en eller flera stavelser. Om du placerar

de här stavelserna i rätt ordning så får du ord. Vilka

JORD KRÄM GUBBS

TA GRY KÖTT

SE PÅ TE

KEN VA NY

MA SKIN SY

GER HAM BRÖD BUR

DRÖM MAR NA MAR

KA SKO MA RE

MAG TER SKÅPS NE KYL

SOM KLÄN MAR NING NA AR

Kommer du ihåg vilka bokstäver som är vokaler

Just det! A O U Å E I Y Ä Ö

• Titta noga på stavelserna i rosa rutan.

Hur många vokaler finns det i varje stavelse

• Dela upp följande ord i stavelser. Skriv i din skrivbok.

rädisa månaderna blomkruka

snöre skrivbordslampa sjörövare

pyramider skogspromenad cykelsadel

skolväska telefonkatalog internet

33


Vad menas egentligen

Jag är fattig som en kyrkråtta.

Hon satte näsan i vädret.

Du har en räv bakom örat.

Hon är styv i korken.

Han är klok som en pudel.

De är bakom flötet.

Vi tog oss vatten över huvudet.

För att beskriva hur vi människor är eller vad vi gör,

använder vi ibland liknelser och talesätt. De är inte alltid

så lätta att förstå, men ofta ganska roliga och påhittiga.

• Vad betyder uttrycken

• När passar det att använda dem

• Kan du några andra

• Hur tycker du att de här liknelserna ska sluta

Skriv i din skrivbok.

Du är klok som …

Han var rädd som …

Jag är modig som …

Hennes skratt var som …

Han kände sig som …

De är lika tråkiga som …

• Hur tycker du att de här liknelserna ska börja

… som en ihålig trädstam.

… som en bortsprungen katt.

… som ett piskande regn.

… som kokande vatten.

… som dammet under sängen.

… som en fångad ål.

De är

bakom

flötet.

34


• Vad händer om du parar ihop de olika ”börjorna”

och avslutningarna med varandra

Exempel:

Han kände sig som … dammet under sängen.

Hur känner man sig då

• Arbeta tillsammans med en kamrat. Skriv egna ”börjor”

och avslutningar. Pröva vilka olika liknelser ni kan få

om ni slumpmässigt parar ihop varandras ”börjor”

och avslutningar. Redovisa de bästa för klassen.

KLOKA ORD

Av skadan blir man vis.

Alla är vi barn i början.

Bättre sent än aldrig.

Tomma tunnor skramlar mest.

Bättre en fågel i handen

än tio i skogen.

Delad glädje är dubbel glädje.

Som man ropar får man svar.

Gå inte över ån efter vatten.

Ordspråk består ofta av kloka ord som ska ge oss

tröst eller lära oss något.

• Vad lär vi oss av de här ordspråken När passar

det att använda dem

• Kan du några andra ordspråk Vad lär man sig

av dem

35


Vad är det här då

• Vet du vad de här orden betyder Det är inte så lätt som

du tror. Du får lov att vara lite klurig och ha lite humor.

Vilket av orden är en häst, tror du

snorbroms brottarmatta köttsemla

jordgubbsland äggkokare pansartax

havremoppe fallskärmstennis skinkservett

Sådana här ord kallas ibland för slangord. De är ofta både uppfinningsrika

och humoristiska. Slangord började användas för

mer än hundra år sedan, då många flyttade från landet in till de

stora städerna. Folk förde med sig ord från olika håll i landet.

Ord blandades och nya ord bildades. Och så är det än idag.

• Kan du några slangord

36


Ordlistor

Ordlistor är bra att ha. I dem finns en väldig massa

ord. Ändå finns det många ord som vi använder

men som inte finns med i ordlistorna. De skulle bli

alldeles för tjocka då. Men nya ord kommer till och gamla

försvinner, för språk förändras hela tiden. Om man tittar i

en bok som är hundra år gammal, så kan man tydligt se

att språket skiljer sig ifrån det vi använder idag.

Det finns också speciella slangordlistor. I dem kan man

hitta en del av slangorden och slanguttrycken, men inte

alla för det kommer hela tiden nya.

• Vilka ordlistor har ni i skolan

• Vilka har ni hemma

• När behöver man ordlistor


SPÖKEN,

FlNNS DE

Hur skriver och berättar

man en spökhistoria

86

Rösten i sovrummet

Det var en mamma och

en pappa, som vaknade

en natt. De hörde steg i

trappan. Ett steg, två steg,

tre steg, fyra, fem, sex, sju,

åtta och nio steg. Så knakade

det i golvet utanför dörren, handtaget

på sovrumsdörren trycktes

långsamt ner och någon kom in

i rummet. Det var alldeles mörkt

och de vågade inte tända, men

de kunde skymta något vitt

borta vid dörren. Det vita kom

närmare och närmare deras

sängar, de hörde hur någon

andades ansträngt och flåsande

och så sa en röst:

– Mamma, var är pottan

av Ulf Palmenfelt

En del människor

är övertygade om

att spöken finns.

Andra tror inte

på spöken.

Vad tror du


Spökhistorier

• Vilka platser utspelar sig spökhistorier


• När utspelar de sig

• Brukar huvudpersonen vara ensam

eller tillsammans med någon

• Vilka figurer brukar man stöta på

• Vad brukar hända

• Vilka saker kan rädda huvudpersonen

• Hur slutar ofta spökhistorier

Kan de sluta på olika sätt

Rösten i

sovrummet

Arbeta

tillsammans

med en

kamrat!

• Rösten i sovrummet slutar komiskt.

Hitta på ett annat slut så att historien

istället slutar kusligt eller otäckt.

• Texten blir också mer spännande om

man berättar lite mer detaljerat.

Hur såg föräldrarna ut Hur var de

klädda Hur mycket var klockan

Hur såg trappan ut Hur lät stegen i

trappan Hur såg det vita ut

• Skriv om Rösten i sovrummet så att

spökhistorien blir mer spännande

och mer detaljerad.

87


På vandring i Transsylvanien

Det var en ung man som en höst ville ge sig ut

på vandring uppe i bergen i Transsylvanien.

Hans vänner varnade honom. De sa att det fanns

osaliga andar och hemska varelser uppe bland

bergen, men den unge mannen struntade i det

och gav sig iväg.

När det började skymma den första kvällen

kände han sig plötsligt lite illa till mods. Han

hörde otäcka tjut uppifrån bergen, kusliga rop

nerifrån dalen och hotfulla stönanden inifrån

skogen. Han försökte tala lugnande med sig

själv, men det gick inget vidare.

Mörkret slöt sig sakta runt honom. Han

vågade nästan inte andas. Då hörde han ett

vinande ljud uppifrån himlen. Ljudet närmade

sig och plötsligt såg mannen siluetterna av två

vampyrer som kom flygande mot honom.

Stel av fasa stirrade han på de två vampyrerna

som närmade sig. Han föll ner på knä,

knäppte sina händer och blundade. Han

förstod att hans sista stund var kommen.

88


Men ingenting hände.

Försiktigt öppnade han ögonen

för att se om vampyrerna hade

givit sig av och vad upptäckte han

då. Jo – de bägge vampyrerna

stod också med knäppta händer

framför honom. Mannen drog en

suck av lättnad och sa:

– Jag trodde ni var blodtörstiga

varelser och att min sista stund

var kommen, men ni är tydligen

riktigt mänskliga.

Vampyrerna log blekt mot

mannen och sa:

– Att vi har händerna knäppta

beror på att vi just nu ber bordsbön.

• Arbeta två och två.

Läs På vandring i Transsylvanien

högt för varandra. Tänk på att

läsa långsamt, göra pauser och

använda en spöklik röst.

89


Hur berättar man spännande

• Lyssna på spökhistorien. Hur gör berättaren

för att det ska låta spännande

Läskigt skrämmande

Ö.B.

En del platser känns mer kusliga än andra.

Kanske beror det på hur det ser ut där, om det är

ljust eller mörkt, hur det låter, om man är ensam …

• Har du någon gång blivit skrämd

På vilken plats var du då Var du ensam

Vad hände Hur kändes det Hur gick det

• Berätta för en kamrat om den gången du blev

rädd. Tänk på att berätta så spännande som

möjligt! Lyssna sedan på din kamrats

berättelse.

90


Skriv en spökhistoria

• Använd bilden eller illustrationen som idé!

Hur börjar spökhistorien Vilka handlar den om

Vad händer Hur många gånger händer det

Hur slutar den

• Läs eller berätta spökhistorierna för varandra.

Kom ihåg att läsa spöklikt!


Svenska

GRUNDBOK år 4

I Zoom Svenska får eleverna

• möta olika textgenrer – insändare, notiser,

poesi, fantasy, fabler, myter, faktatexter,

bilderböcker, spökhistorier, reklam och

roliga historier

• tillsammans analysera texter och bilder

• läsa, tänka, tala, lyssna och skriva för

olika syften och ändamål

• arbeta med ord, alfabetisk ordning, muntlig

framställning och skrivandets hantverk

• använda och bygga upp sina språkliga

färdigheter

• öka sin språkliga medvetenhet

ISBN 978-91-622-5897-9

www.bonnierutbildning.se

9 789162 258979

(8372-8)

More magazines by this user
Similar magazines