Glimten 2005 nr 5.pdf - Sigtunahem

»glimten« 

En kundtidning för Sigtunahems hyresgäster | nr 5 | oktober 2005 

Trygghet 

Märsta ”By night” 

– du kan vara lugn 

Märsta IK 

Klubben som trixar 

med bollen – fotbollen 

Porträttet 

Jens Kristensen 

en av medlemmarna i Östen med Resten

CMYK 

B O E N D E M E D O M T A N K E 

Foto: Jeanette Sundin 

AB Sigtunahem 

Box 509 

195 25 Märsta 

Besöksadress: Stationsgatan 6, Märsta 

Marina Helge, marknadschef 

Tryggare kan 

ingen vara 

Kundservice och växel 

Telefon: 08-591 796 00 

Fax: 08-591 117 40 

E-post: info@sigtunahem.se 

Hemsida: www.sigtunahem.se 

Öppettider måndag–fredag 

Växeln: kl. 8–17 

Kundservice besök: kl. 9–16 

Kundservice telefontid: kl. 9–12 

Innehåll Glimten 

Jens Kristensen – sid 10 

| nr 5 | oktober 2005 

rygghet är precis som mat 

och vatten ett grundläggande 

behov för varje människa 

och en förutsättning för att 

så småningom kunna realisera sina 

innersta drömmar, nå stimulans och 

självförverkligande. Det beskrev den 

amerikanske psykologen Abraham 

Maslow i sin behovsteori för mer än 50 

år sedan. Likaledes krävs det mätta magar 

och känsla av trygghet för att känna lust 

och ork att ingå i en gemenskap. 

DET ÄR DÄRFÖR INTE SÄRSKILT konstigt att 

Sigtunahems boenden har uppgivit trygghet 

som den viktigaste faktorn i boendet i 

varenda kundundersökning som genomförts 

under överskådlig tid. Känner man 

inte trygghet i sitt boende så spelar helt 

enkelt inget annat någon roll. 

Kruxet är att hur säkert vi som hyresvärd 

än rustar våra fastigheter garanterar inte 

det trygghet. Trygghet handlar nämligen 

inte i första hand om fakta och kunskap, 

utan känslor. Känslor, unika för varje 

individ, byggda på tidigare erfarenheter, 

värderingar och upplevelser. 

IBLAND FÅR MAN FAKTISKT KÄNSLAN av att 

samhällsutvecklingen tagit ett steg bakåt. 

Det fanns en tid när vi alla var beroende av 

varandra på ett alldeles särskilt sätt. Helt 

enkelt för att klara livhanken. Då var vi 

mätta, trygga och ingick dessutom i en social 

gemenskap. Och vi var kanske närmare 

att realisera våra drömmar än någonsin. 

I dag har samhällets institutioner tagit 

över mycket av behoven, ensamheten har 

brett ut sig liksom känslan av att inte vara 

behövd. Sverige toppar listorna över flest 

enmanshushåll i världen. 

ENSAMMA OCH SÅRBARA SITTER VI i våra 

lägenheter och läser morgontidningen 

och glor på tv-apparaten. Och i samtliga 

medier pumpas vi med nyheter som samlar 

ganska enkla poäng, det handlar om 

sex, våld, mord och missbruk. Och bilder 

förmedlas som ofta är lätta att applicera 

på vår egen verklighet. Det där kunde ha 

varit jag, min dotter eller min son. 

NU ÄR DET DAGS ATT BRYTA den onda cirkeln. 

Våga sig ut och skaffa egen kunskap 

om världen därutanför. Mötas över gränserna, 

oavsett ålder, kön och ursprung. 

Världen är inte så hemsk, utan ter sig 

ganska lik. Att vistas i de centrala delarna 

av Märsta en sen fredagskväll i slutet av 

oktober, tycktes i alla fall mig ungefär som 

när jag själv var ung. För jag har också 

sprungit ute om nätterna i olika utstyrslar 

även om det är sedan länge preskriberat. 

Och nu som då är det ungdomarna som 

hänger i centrum, nu som då beror det på 

att man inte har någonstans att ta vägen, 

nu som då är alla vuxna rädda för sättet 

ungdomarna exponerar sig på och nu som 

då är ungdomarna lika fulla av engagemang, 

begåvning och livslust. 

Du måste våga – tryggare kan ingen vara 

Marina Helge, redaktör och marknadschef 

Telefonnummer: 08-591 796 58 

E-post: marina.helge@sigtunahem.se 

Under perioden maj–augusti 

stänger Sigtunahem kl. 14 på fredagar. 

Lediga lägenheter presenteras 

tisdag–torsdag på vår hemsida, www.sigtunahem.se 

Områdeskontoren har 

Telefontid vardagar kl. 7–16 

Expeditionstid vardagar kl. 7–9 

Akuta fel efter kontorstid: 

Bravida Service AB, telefon: 020-21 21 12 

Störningar efter kontorstid: 

Securitas AB, telefon: 018-13 47 67 

»glimten« 

Glimten utkommer med 6 nummer per år. 

Upplaga 5 600 exemplar. 

Ansvarig utgivare och redaktör: Marina Helge 

marina.helge@sigtunahem.se 

Redaktion: Marina Helge, Katarina Karlsson 

och Jeanette Sundin 

Redigerare: Katarina Karlsson 

katarina.karlsson@sigtunahem.se 

Foto och repro: Jeanette Sundin 

jeanette.sundin@sigtunahem.se 

Tryck: Tryckeri Åtta.45, Solna 

Sid 6 

Sid 15 

Sid 46 

Sid 48 

6 | Hyresförhandling pågår 

Årets hyresförhandlingar har precis inletts. Hyresgästföreningen kräver 

en sänkning eller oförändrade hyror. Sigtunahem har ännu inte fastställt 

sitt yrkande på höjda hyror. 

10 | Porträttet: Jens Kristensen 

Jens Kristensen är en av de fyra medlemmarna i Östen med Resten. Två år i 

rad har han underhållit med tolkningar av Taube, på Sigtunahems populära 

pensionärskollo. Läs mer om hans brokiga liv – från arbetargrabb 

till flitig melodifestivaldeltagare. 

15 | Temanummer: Trygghet 

Begreppet trygghet är stort och tolkas av människor olika beroende 

på bakgrund och erfarenheter. Vad som är tryggt för dig kanske känns 

otryggt för någon annan. Efter att träffat och samspråkat med människor 

som arbetar med trygghet hela dagarna kan vi bara konstatera att 

Märsta är en trygg kommun att leva i. 

46 | Märsta IK 

En av sex idrottsklubbar som Sigtunahem sponsrar. Märsta IK är den största 

fotbollsföreningen i kommunen och dessutom den mest mångkulturella. 

48 | Pensionärsklubben på Birka 

Träffarna med penionärsklubben har dragit igång igen och höstupptakten 

blev ett besök till våra förfäders Birka. 

Framsidan: Maric och Jasmina vid Märsta pendeltågstation en fredagskväll. Foto: Jeanette Sundin, fotograf. 

2 | glimten | nr 5 | 2005 glimten | nr 5 | 2005 | 3

På gång där du bor 

CENTRALA MÄRSTA 

SIGTUNA 

NORRBACKA 

Information till alla som bor i Sigtunahem 

Stationsgatan 

Säkrare gångstråk 

Arbetet med upprustningen av gångstråket utanför butikerna på Stationsgatan fortskrider och har 

tagit form. Arbetet påbörjades i september och beräknas vara klart i början av november. 

Säker framkomlighet är grundidén med upprustningen, vilket resulterat i olika planentréer med 

ramper och räcken, men även framtida rustningen av Sätunatorg har fått bana väg för utformningen. 

Vänortsringen 

Målning trapphus 

Trapphusen på Vänortsringen 23 och 25 kommer under december att målas om. 

Vi uppmanar till uppmärksamhet vid avisering om nymålat, samt beakta snubbelrisken 

när skyddspapp används. 

TINGVALLA 

Tingvallavägen 

Reningsutrusning 

Vid samtliga undercentraler på Tingvallavägen 

kommer ny reningsutrustning för 

värmesystemen att installeras. 

Syftet med reningsutrustningen är att 

minska och undvika smuts och igensättningar 

av radiatorer, ventiler och värmeväxlare. 

Projektet är igångsatt och beräknas pågå 

till årsskiftet. 

Tingvallavägen 4–36 

Reparation och målning 

Samtliga källarvåningsfönster på Tingvallavägen 

4–36 har målats. Arbetet färdigställdes 

i slutet av oktober. 

Nu genomgår även entréportarna en 

större renovering med renskrapning, byte 

av låskistor, dörrstängare och slutbleck 

samt inoljning. 

Sigtunahem arbetar strategiskt utifrån 

att ”vårda varsamt”, vilket innebär att vi 

bevarar det tidstypiska utseendet för fastigheten 

vilket inkluderar entrédörrar. 

Vi har tidigare använt oss av strategin 

vid renoveringen av entrédörrarna på Stationsgatan 

och Dalgatan, med ett mycket 

gott resultat. 

Oljningen av entrédörrarna kommer att 

ske under november månad av Måleribolaget. 

Nunnan 

Nya värmepumpar 

Då befintlig värmepump i Nunnans bostadsområde 

i Sigtuna är uttjänt, ersätts 

denna med tre nya uteluftsvärmepumpar, 

vilket innebär en 50-procentig energibesparing. 

Pumparna kommer att vara installerade 

till årsskiftet. Avisering kommer ske i god 

tid. 

VALSTA 

Sleipnergatan 

Målning trapphus 

Pengar har skjutits till för upprustning 

och målning av trapphus på Sleipnergatan 

46, 60, 64, 66, 74 och 76. Arbetet startar i 

november och pågår fram till och med 15 

januari 2006. 

Vi uppmanar till uppmärksamhet vid 

avisering om nymålat, samt beakta snubbelrisken 

när skyddspapp används. 

Sleipnergatan 46, 60 och 80 

Byte av värmeväxlare 

På Sleipnergatan 46, 60 och 80 kommer 

befintliga värmeväxlare för värme och 

varmvatten att bytas ut. Värmeväxlarna har 

fallit för sin livslängd. 

Arbetet pågår och beräknas vara klart i 

mitten av december. Avisering kommer ske 

i god tid. 

Buregatan 

Elektroniskt 

tvättbokningssystem 

Ett elektronisk bokningssystem ska monteras 

i samtliga tvättstugor på Buregatan 

Fördelar är att bokat tvättpass inte kan 

påbörjas av någon annan än den som bokat 

samt att obehöriga inte har tillträde till 

tvättstugorna. 

Installationen och driftsättning kommer 

att ske under november månad och berörda 

hyresgäster till respektive tvättstuga 

kommer att inbjudas till utbildning och 

information. 

Odensalavägen 

Höstens markarbeten 

Sedan mitten av augusti har arbetet pågått 

med att göra om gårdarna vid Odensalavägen 

efter tidigare manér, etapp 1, 2, och 

3. Vi hoppas på fortsatt mild höst för att 

komma så långt i arbetet som möjligt. Det 

som inte hinns med i år fortsätter vi med 

under 2006. 

I denna etapp har vi prövat en ny tanke 

vid två av lekplatserna med bland annat 

gummiplattor i stället för fallunderlagssand. 

Det gör underlaget lättare att ta sig 

fram på, särskilt för rörelsehindrade. 

Under hösten har två andra projekt i 

området genomförts. Dels har träd i området 

säkerhetsbeskurits, vissa har tagits bort 

helt, dels har alla brunnar och delar av 

dräneringen spolats och slamsugits. 

Alla områden 

Trädbeskärning 

Vi är i full gång med att säkerhetsbeskära 

samtliga träd inom hela Sigtunahems bostadsbestånd. 

Norrbacka/Odensala, Västra 

Bangatan och Rosersberg är helt klara. 

Tingvallavägen, Tvärvägen och Lyckostigen 

pågår. Därefter kommer centrala 

Märsta och Valsta. Vi avslutar hösten ute i 

Sigtuna och med det ska samtliga träd hos 

Sigtunahem vara säkerhets- och standardbeskurna. 

Installation 

av nyckeltuber 

i samtliga 

lägenheter 

Inga fler HLUbeställningar 

för i år 

För enklare och säkrare hantering av nycklar 

monterar vi nu nyckeltuber i samtliga 

av våra lägenheter, med undantag för omsorgboenden. 

Monteringsarbetet kommer 

att pågå från och med november 2005 till 

och med mars 2006. 

Arbetet innebär att vi går in i lägenheten 

och borrar i ytterdörren för att sedan 

montera själva nyckeltuben. 

Ytterligare information kommer i din 

brevlåda när det är din tur. 

Så här används nyckeltuben 

Nyckeltuben används för att placera dina 

ordinarie lägenhetsnycklar i när du beställt 

reparation, besiktning eller underhållsarbete. 

Då kan den som skall besöka 

din lägenhet komma åt nycklarna till din 

lägenhet genom att låsa upp nyckeltuben. 

I anslutning till detta kommer även den 

extranyckel som Sigtunahem har idag att 

återlämnas till dig. 

Från och med 1 november tar vi inte emot fler 

HLU-beställningar för år 2005. Anledningen 

till detta är att vi inte hinner utföra de beställningar 

som inkommer efter 1 november innan 

årsskiftet, vilket är ett måste, med anledning 

av det rabattsystem som HLU innebär. Detta 

gäller alla underhållsarbeten. 

Vi hälsar er välkomna åter att göra beställningar 

efter den 1 januari 2006. 

Maskinell snöröjning och halkbekämpning sker utifrån varje snötillfälle. Jour och beredskap 

finns normalt från vecka 45 till och med vecka 13. 

Vid snöfall prioriteras plogning vid alla äldreboenden, därefter plogas gångvägarna i bostadsområdena 

och slutligen vägar till och från parkeringsplatsen. Parkeringsrutor åligger hyresgästen 

själv att skotta. 

Handskottning sker vid portar/trappor av markvärdar och kvartersvärdar. Vid behov av sand för 

halkbekämpning finns lådor med sand utsatta i anslutning till respektive bostadsområde. 

Vi är mycket tacksamma om ni kan placera era cyklar, i de områden som det finns avsedda utrymmen, 

inför vintersäsongen så underlättar det snöröjningen. 


Årets hyresförhandling kan bli 

en långkörare, tror Sigtunahems 

ekonomichef Clas Linfeldt. 

Text: Clas Linfeldt, ekonomichef | Foto: Jeanette Sundin, fotograf 

I dagarna inleds hyresförhandlingarna för 2006. Redan i augusti 

gjorde Hyresgästföreningen ett utspel där de krävde sänkning 

av hyrorna eller oförändrade hyror, hos ett antal allmännyttiga 

bostadsföretag. 

För att finansiera bland annat ökade energikostnader och ökade 

underhållsinsatser har vi ett behov av något höjda hyror. 

Vi kan därför räkna med en utdragen förhandlingsomgång, 

där överenskommelse om nya hyror kanske inte blir klar förrän 

sent i år eller i början på nästa år. Vi har ännu ej fastställt vårt 

yrkande på höjda hyror. Det beror på att vi ännu ej fått in alla 

nödvändiga uppgiftor om taxehöjningar och andra uppgifter. 

SIGTUNAHEMS FASTIGHETSBESTÅND HAR en avvikande sammansättning 

än många andra företags. Av diagrammet framgår vid 

jämförelse att Sigtunahem har få fastigheter byggda före år 1957 

(3 procent), men en stor andel (70 procent) byggda under åren 

1960–1974. Att fastigheterna byggts under en så komprimerad 

period, innebär att underhållsåtgärder infaller under en mycket 

kort tidsperiod. Vi har sedan ett par år tillbaka kommit in i en 

tung period av stora underhållsinsatser. I takt med sänkta räntor 

och höjda hyror har vi successivt ökat resurserna på underhållet 

– se diagram. Vi har behov av att ytterligare öka underhållsinsatserna. 

Eftersom räntorna förmodligen har nått ett bottenläge 

har vi bara möjlighet att öka resurserna genom höjda hyror. 

AV DIAGRAMMET, FÖR HYRESUTVECKLINGEN åren 2000–2004, framgår 

att Sigtunahems hyror varit oförändrade (år 2000) eller höjts 

med som mest 3,9 procent (år 2003). En jämnare hyresutveckling 

hade varit att föredra. Oförändrad hyra, eller en mycket låg 

hyreshöjning nästa år, får konsekvenser på framtiden med ökade 

höjningskrav. 

FÖR NÄSTA ÅR VET VI REDAN NU ATT FÖRSÄKRINGSPREMIER och elnätavgifter 

kommer att stiga kraftigt. Köpta tjänster och materialkostnader 

räknar vi också med att de stiger. Räntekostnaderna 

blir något lägre än för innevarande år. 

40 % 

35 % 

30 % 

25 % 

20 % 

15 % 

10 % 

5 % 

0 % 

170,00 

160,00 

150,00 

140,00 

130,00 

120,00 

110,00 

100,00 

90,00 

% 

4,00 

3,00 

2,00 

1,00 

0,00 

Beståndets åldersfördelning (%) 2004 

t.o.m. 1957 1958–1967 1968–1974 1975–1989 1990– 

Utveckling ränte- och underhållskostnader i riket och 

Sigtunahem – flerårsöversikt 

kr/m 2 

0,52 

2000 2001 2002 2003 2004 

0,0 

Hyresutveckling 2000–2005 

1,34 

1,0 

2,07 

2000 2001 2002 2003 2004 

1,0 

Östra regionen 

Riket 

Sigtunahem 

Riket 


I vissa diagram görs jämförelse med östra regionen, östra regionen består av tretton allmännyttiga, kommunala 

bostadsföretag i Östergötland, Sörmland och Uppland. Riket omfattar nästan alla kommunala bostadsfretag i 

Sverige. 

2,17 

3,9 

2,53 

2,99 

Underhållskostnader 

Räntekostnader i fastighetsförvaltningen 

efter 

erhållna räntebidrag 

år 

Riket 


2005 

2,08 

1,89 

år 

Det gäller 

ditt tvtittande 

Det pratas mycket om digital-tv. Om digital-tvövergången 

och om den analoga nedsläckningen 

som nu genomförts bland annat på Gotland 

och i Gävle och som kommer fortskrida fram till 

hösten 2007. Men vad handlar egentligen allt 

det här om Kommer det att bli svart i rutan nu 

Com Hems kunder, det vill säga alla ni hyresgäster 

som bor i våra Com Hem-anslutna hus, kan 

ta det lugnt, för ni påverkas inte av övergången 

till ditigaltv. Det är nämligen inte Com Hems nät 

som släcks ner utan det analoga marknätet. Så 

du behöver inte göra någonting alls. 

Com Hem sänder fortsättningsvis analogt, precis 

som om ingenting har hänt. 

SVT 24 och Barn/ 

kunskapskanalen 

Från och med första juli i år har du som hyresgäst 

hos Sigtunhem tillgång till ett utökat 

analogt utbud från Com Hem, med ytterligare 

två stycken kanaler. Detta utan någon avgiftsförändring. 

– SVT 24 (SVTs nyhetskanal som sänder dygnet 

runt) 

– Barnkanalen & Kunskapskanalen 

Dessa kanaler sänder dag och eftermiddag respektive 

kvällstid, men ligger på en och samma 

kanalplats (S 13). 

Discovery Mix har flyttat kanalplats från VHF 

till S36. 

Vi hoppas och tror att denna förstärkning av 

grundutbudet upplevs positivt, då dessa SVTkanaler 

har efterfrågats 

mycket. 

Nu utvecklar 

vi vår hemsida 

Vi håller som bäst på att utveckla och förbättra 

vår hemsida. Och syftet är två. Dels att göra 

hemsidan mer ”tillgänglig” för exempelvis 

synskadade, de som inte behärskar det svenska 

språket eller kanske inte kan läsa alls, dels att 

bryta ned en del av informationen på områdesnivå 

och göra den åtkomlig endast för dem som 

bor just där. Områdesindelningen är naturligtvis 

tänkt att följa den inom Sigtunahem organisatoriska 

områdesindelningen, det vill säga Sigtuna, 

Valsta, Tingvalla, Centrala Märsta och Norrbacka. 

På så sätt kan exempelvis du som bor på Lyckostigen 

via inloggning komma åt just det som bara 

Dags för hyresgästenkät 

– tyck till om 

ditt boende 

Vi vill satsa på att utveckla boendet och våra 

bostadsområden. För att förverkliga detta behöver 

vi din hjälp. Därför har du i dagarna fått 

en skriftlig enkät med ett antal frågor kring ditt 

boende. Det är andra gången som Sigtunahem 

anlitar Statistiska Centralbyrån (SCB) att genomföra 

en opartisk enkät där du som boende får 

betygsätta oss. 

Syftet med enkäterna är just att vi vill ta reda på 

vad som är viktigt för dig som hyresgäst. Vad är 

det vi ska prioritera i vår verksamhet Vad tycker 

du fungerar bra respektive dåligt För att bli ett 

bättre och mer kundorienterat bostadsbolag är 

vi beroende av att du tar dig tid och svarar så 

uppriktigt som möjligt på frågorna. 

Enkäten utförs under oktober och november 

månad och resultatet från undersökningen skall 

vara klart i mitten på december. Resultat kommer 

att presenteras i nästa nummer av Glimten 

och på vår hemsida. 

berör dig, exempelvis påbörjade underhållsprojekt, 

trygghetsbesiktningar, bomötestider, 

telefonnummer till hyresgästrepresentanter och 

så vidare. Vi har just inlett arbetet och lansering 

av en ny bättre hemsida kommer att ske månadskiftet 

juni/juli 2006. 

Har du synpunkter och idéer till utvecklingen av 

hemsidan är du mer än gärna välkommen att 

kontakta oss. 

Katarina Karlsson 

Telefonnummer: 08-591 796 02 

E-post: katarina.karlsson@sigtunahem.se 

Stängt på grund 

av Boinflytandekonferens 

Den 15 och 16 november är alla kvartersvärdar 

och områdeschefer på Boinflytande konferens 

tillsammans med samtliga Lokala 

Hyresgästföreningar. 

Områdeskontoren är stängda dessa dagar och 

vår fastighetsjour Bravida rycker ut vid akuta 

behov. 

Telefonnummer till Bravida är: 020-21 21 12 

Info öppettider 

Fredag 4 november kl. 9–12 

Fredag 23 december kl. 9–12 

Måndag 26 december Stängt 

Nästa nummer 

av Glimten 

4 januari 


132 lägenheter och två omsorgsboenden 

Byggstart 

i Sigtuna 

Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotograf 

Den 25 oktober satte kommunalrådet Anna-Karin Lundström 

tillsammans med Peabs Thomas Andersson och Sigtunahems vd 

Bengt Jansson spaden i jorden för fyra nya projekt för Sigtunahem. 

På Marmorvägen i Til påbörjas uppförandet av 60 lägenheter 

med hyresrätt i tvåvåningshus med villakaraktär. 

På nya Glimmervägen i Til, uppförs 72 lägenheter i två fyrvåningshus 

med hiss samt sex tvåvåningshus. 

Och i Brännbo, på Lilla Brännbovägen samt Trollbergsvägen, påbörjas 

uppförandet av två omsorgsboenden med fem lägenheter 

i respektive boende. 

Det unika med produktionerna är att vi lyckats med det omöjliga, 

att pressa priserna. Vi uppför bostäder med samma höga kvalitet 

som tidigare men till betydligt lägre kostnader som borgar för ytterst 

konkurrensmässiga hyresnivåer. Hyresnivåer som dessutom 

ligger under hyresnivån i tidigare nyproduktioner. 

Vi kommer därmed inom kort att kunna erbjuda en nyproducerad 

tvåa om cirka 60 m 2 till en hyra motsvarande 5 000 kronor. 

– Det här är möjligt tack vare en rad långsiktiga satsningar som 

ytterst påverkar drift- reparations- och underhållskostnaderna, 

säger Bengt Jansson, Sigtunahems vd. 

Majoriteten Av Lägenheterna i projekten är tvåor om 55–60 m 2 

och treor om 65–70 m 2 . Inflyttning kommer att ske från sensommaren 

2006, etappvis, fram till och med första kvartalet 2007. 

Inomhusmiljön kommer precis som i tidigare projekt hålla hög 

kvalitet med genomgående ekparkett, klinker, värmeslingor i 

helkaklade badrum, tvättmaskin och torktumlare. I övrigt karakteriseras 

projekten av mycket ”grönt”, stora markterrasser och 

möjlighet till odlingslotter. 

Typhusen är utvecklade av oss i samarbete med arkitekterna Fråne, 

Hederus, Malmström vad gäller Marmorvägen och arkitekter 

från Arcum arkitekter ab avseende Glimmervägen. Totalentreprenör 

för samtliga projekt är Peab. 


Porträtt Jens Kristensen 

Han kommer 

med solsken … 

Att spela för Sigtunahems pensionärer under deras kollovistelse i Lillebo bedömer Jens Kristensen 

som en minst lika stor musikupplevelse som att spela i melodifestivalen. 

– Det var otroligt att spela med Östen med Resten inför 13 000 personer i Globen, men när jag 

spelar en Taubevals och ser glädjen hos Sigtunahems pensionärer är det minst lika stort för mig. 


För andra året i rad åker Jens Kristensen 

ner från Njutånger för att underhålla Sigtunahems 

pensionärer på kollot i Torsvi 

med ett visprogram signerat Evert Taube. 

– Jag tycker det är helt fascinerande med 

pensionärskollo, vilken glädje. Det bryter 

ensamheten, ger möjlighet till nya kontakter 

och höjer livskvaliteten. Det borde fler 

ta efter. 

Jens Kristensen inte bara spelar och 

sjunger Taubes visor, han berättar dessutom 

historier och anekdoter om Taube 

och framför allt tar han sig tid och stannar 

i timmar för att umgås kring kaffebordet 

och generöst dela ut kramar och andra 

betygelser. 

– Det är så oerhört trevligt att se personer 

som trivs ihop. Så skulle det vara 

överallt. Tänk vad både Sigtunahem och 

samhället sparar pengar på det här. Lyckliga 

och glada människor konsumerar naturligtvis 

både mindre sjukvård och andra 

offentliga tjänster. Toppen. 

Och han vet vad han talar om. Efter två 

decennier med Östen med Resten och ett 

otal caféprogram från studion i Sundsvall 

kom han bland annat till insikt om en sak. 

Den stora och utbredda ensamheten i hela 

Sveriges avlånga land, särskilt bland äldre. 

– Många levde helt enkelt genom våra 

caféprogram. 

Ett magiskt tillfälle 

I år firar Östen med Resten 20 år och trots 

att de stora festligheterna går av stapeln 

bara några dagar senare från en utomhusscen 

i Hudiksvall tar sig Jens Kristensen 

tid att åka ner till Sigtunahems pensionärskollo. 

Han låter meddela att förberedelserna 

är i full gång med tre förband, 

Babben Larsson som gäst och alla tidigare 

bandmedlemmar på plats, bland andra 

Bengan Jansson och Nisse Damberg. Just 

den Nisse som allt kretsade kring den 

där magiska sommarnatten i Vilhelmina 

1985. Natten då det som senare skulle visa 

upp sig som Östen med Resten tog sitt 

avstamp. 

– Jag brukade träffa Östen i diverse olika 

sammanhang, vi spelade bland annat revy 

ihop i Iggesund och arbetade båda stundtals 

som trubadurer. Men Nisse hade jag 

inte sett på fem, sex år, inte sedan jag slutade 

spela med Iggesundsgänget. Trodde 

han lagt av för gott. 

Till spelmansstämman i Vilhelmina kom 

dock Nisse Damberg, nyskild och nykär 

och med en nyskriven vals till sin käresta, 

”Elvys vals”. Och tillsammans jammade 

Jens Kristensen, Östen Eriksson och Nisse 


Damberg nätterna igenom och anmälde 

sig så småningom för ett framträdande. 

– Spelmansstämman i Vilhelmina var 

annorlunda på det sättet att man spelade 

främst från scen, inte busken. Men vem 

som helst kunde i princip anmäla sig till en 

scentid. 

Nisse Damberg var dock tveksam till ett 

framträdande och både Jens Kristensen 

och Östen Eriksson var oroliga att han i 

sista stund skulle dra sig ur så de bestämde 

sig för att tassa försiktigt. De skulle bara 

spela en låt från scen, ”Elvys vals”. 

– Frampå morgonkvisten äntrade vi så 

scenen och spelade ”Elvys vals”, inget annat. 

Och natten var helt magisk. När vi var 

klara med låten dröjde det ett tag innan 

publiken applåderade, de var helt hänförda. 

Östen gick på toaletten för han ville 

inte visa att han grät och jag och Nisse 

bara höll om varandra medan tårarna rann. 

Resten av sommaren var Östen Eriksson 

uppbokad som trubadur runt om på olika 

campingplatser och frågade om inte Jens 

Kristensen och Nisse Damberg ville hänga 

på och det gjorde de. 

– Det var inte tal om någon direkt betalning, 

mer för att det var kul. Och jag hade 

ju fortfarande min anställning kvar, som 

klasslärare i Iggesund. 

Jens Kristensen är arbetargrabben från Sollefteå 

som utbildade sig till lärare samtidigt som 

etablerade sig som sångare och musikant. 

Lasse Berghagen som idéspruta 

Året efter, 1986, blev de tillfrågade att spela 

i en tv-produktion, som kompband i ett 

program med Lill-Babs. Vid tidpunkten 

kallade de sig kort och gott ”Östen, Nisse 

och Jens”. 

– Lasse Berghagen var på plats och spånade 

lite kring ett gruppnamn. Och eftersom 

Östen Warnerbring redan tagit patent 

på ”Östen med rösten” föreslog han helt 

sonika ”Östen med resten” i stället. 

Och så blev det. Trots ett antal diskussioner 

och försök att byta, så lever gruppnamnet 

Östen med Resten fortfarande 

kvar. 

Trubaduren Jens 

Jens Kristensen själv är en etablerad vissångare 

och musikant sedan decennier 

tillbaka. Redan som sexåring började han 

spela gitarr och intresset för visor har 

följt i spåren sedan dess. 1973 bildade han 

tillsammans med Janne Krans och Nisse 

Damberg, Iggesundsgänget. Och när det 

gick som allra bäst valde han att hoppa av 

och trubadurade i stället. 

– Jag var helt enkelt inte redo att spela 

på heltid ännu. Östen Eriksson efterträdde 

mig vid det tillfället, 1979. 

Det skulle dröja ända till början av 

1990-talet innan Jens Kristensen tog steget 

fullt ut och bestämde sig för att definitivt 

leva av musiken. 

Vägen till läraryrket 

I stället fortsatte Jens Kristensen sitt arbete 

som mellanstadielärare i Iggesund. Åren 

1971 till 1973 utbildade han sig nämligen 

till klasslärare vid högskolan i Gävle med 

historia, religion och gymnastik som huvudämnen. 

Att det blev just lärare har sin 

alldeles egna historia. 

– Efter grundskolan arbetade jag skift ett 

tag i förrådet på pappersbruket i Iggesund. 

Och under speciellt nattskiften hade jag tid 

att fundera. Jag var rädd att bli kvar om jag 

fortsatte för länge. 

Jens Kristensen kom att tänka på en 

händelse som inträffade under hans sista 

år i grundskolan, ett år då han dessutom 

fungerade som elevrådsordförande. 

– Höstterminen 1966 utbröt en stor lärarlockout. 

Lärarna var därmed utestängda 

från tjänst. Då tog vi i elevrådet saken i 

egna händer och organiserade skolarbetet 

så att de äldre eleverna fick lära de yngre. 

Själv fick jag därmed för första gången 

möjlighet att praktisera lärarrollen. 

Situationen var helt ny för Jens Kristensen 

som inte var känd för att vara någon 

större organisatör, men det utvecklade sig 

bra och framför allt tyckte han det var kul 

att lära andra. Det var det han kom att 

tänka på nu, några år senare. 

– Jag ringde helt sonika upp min gamla 

rektor och frågade om snabbaste vägen 

till läraryrket. Därefter läste jag upp mina 

betyg vid fackskolan under två år. 

Efter lärarexamen och lumpen var han 

så tillbaka i sina hemtrakter och döm om 

lärarnas förvåning när Jens Kristensen klev 

in som lärare på sin gamla skola. 

– Jag var inte särskilt duktig i skolan, lätt 

dyslektiker och djävligt livlig. Lärarna var 

allt som oftast väldigt irriterade på mig. 

Dessutom är Jens Kristensen född och 

uppvuxen arbetargrabb i en familj utan någon 

som helst akademikertradition. 

– Lärarexamen klarade jag egentligen 

tack vare en klasskompis och en dåres envishet. 

Det binära systemet med ettor och 

nollor höll på att knäcka mig. Matematik 

har nämligen aldrig varit min starka sida. 

Är man bekräftad kan man lära 

Jens Kristensen har dock utvecklat flera 

andra starka sidor som han haft nytta av 

i sitt yrkesutövande. Nämligen ett stort 

socialt patos, människokännedom, fingertoppskänsla 

och ett alldeles äkta engagemang. 

– Jag har av naturliga skäl alltid haft lätt 

att sätta mig in i hur de elever mår som 

lärarna dömt ut redan från början. Och ett 

vet jag, det finns ingen som inte kan lära 

sig. 

Jens Kristensen är inte särskilt imponerad 

av den nutida svenska skolan. Inte 

heller av de politiker som utger sig för att 

vara experter på skolans område. 

– Förspill inte all kraft på matte, kemi 

och fysik utan på att göra barnen ”hela”. 

Det är först när barnen är trygga och bekräftade 

de kan lära sig teoretiska ämnen. 

Men då kan å andra sidan alla lära sig. 

Jens Kristensen räds utvecklingen inom 

skolan och tycker satsningar på det han 

kallar elitskolor är skrämmande. 

– Folkpartisterna borde skämmas. De 

vill skapa en elit, inte hela människor. 

Det är klart att de barn som glider genom 

skolan på en räkmacka vill ha betyg. Men 

hur kan någon tro att det sporrar ett barn 

som redan lever i utanförskap att även på 

papper få bekräftat hur usel man är. Vad 

är egentligen skolans mål Matematik 

och sedan gå ut och sparka ihjäl en annan 

människa Skolan måste prioritera om och 

satsa mer på skapande och kreativa ämnen 

som teater, bild, form och musik. 

Det skall vara lustfyllt att gå i skolan 

Som lärare berättar Jens Kristensen att 

han gick sin alldeles egna väg. Klassrummet 

såg ut precis så som han själv skulle 

vilja ha haft det när han gick i skolan. Och 

det pedagogiska inslaget handlade mycket 

om bekräftelse, genom lek, kramar och 

kroppskontakt liksom lust. 

– Det ska vara lustfyllt att gå i skolan, 

lustfyllt att lära. Mitt motto var minst ett 

skratt per lektion och en sång per dag. 

Dessutom hade jag som mål att själv få en 

spontan kram innan terminens slut även av 

de elever som var lite mer reserverade och 

inte gillade kroppskontakt. 

Och resultatet lät inte vänta på sig, allt 

som oftast blev det just Jens Kristensen 

som fick ta hand om ”stökklasserna”. 

– Somliga bedömde mig nog som lite för 

snäll. Hemligheten var dock få regler men 

kompromisslöst. Efter en termin visste alla 

ungarna i min klass vad som gällde. Det 

där med att tjata har aldrig legat för mig. 

Arbetargrabben från Sollefteå 

Jens Kristensen själv är född i Sollefteå 

1951 och bodde sina första år i ett hus som 

hans morfar byggt i Väja utanför Kramfors. 

– Mamma, pappa min äldre bror och jag 

bodde en trappa upp i huset, i en lägenhet 

om två rum och kök. När jag var i tio 

årsåldern fick pappa jobb på bruket i Iggesund 

och vi flyttade till en något större 

lägenhet i ett fyrfamiljshus. Och 1965 stod 

så äntligen huset färdigt som pappa byggt 

själv. Jag tyckte det var helt oöverstigligt, 

eget hus fanns inte i min sinnevärld. Eget 

hus i Iggesund. 

Jens Kristensen beskriver sig som ”arbetargrabb 

på båda sidor”. Och hans morfar 

var en av deltagarna i demonstrationståget 

i Ådalen, 1931. 

– Egentligen har inget förändrats sedan 

dess. Löneklyftorna är minst lika stora nu 

som då och de som tågade vänder sig nog i 

graven om de visste hur utvecklingen gått. 

Med tiggare i Stockholm, rasism och utstötta, 

apatiska barn som skickas hem. 

Jens Kristensen är politiskt intresserad 

men inte särskilt partipolitiskt. 

– Vill man leva i ett demokratiskt samhälle 

måste man dock anstränga sig. Det 

är viktigt. 

Många järn i elden 

Och om än inte partipolitiskt, har Jens 

Kristensen ansträngt sig på väldigt många 

andra sätt. Sedan 1991 spelar han i Östen 

med Resten på heltid, uppträder solo med 

sitt Evert Taube program, är sedan 1983 

en av medlemmarna i Iggesundsrevyn som 

gick för utsålda hus ett par månader tidigare 

i vintras och för tillfället repeterar han 

och de andra medlemmarna i bandet en 

musikalfars i regi av Robert Dröse, Camping, 

som har premiär den 30 september. 

– Jag gillar att underhålla i diverse olika 

sammanhang. Och det jag gör, gör jag alltid 

med respekt för publiken. 

Jens Kristensen berättar att han ofta får 

frågan hur han alltid kan vara så glad Men 

tillägger i samma andetag att han inte riktigt 

förstår den frågan eftersom han bedömer 

det som ett högst naturligt tillstånd. 

– Jag gillar ju det jag gör. Och jag kan 

försäkra att det alltid är äkta glädje. Jag 

skulle känna skam om jag gjorde ett uppträdande 

av slentrian – skam mot dem som 

kommit dit för att lyssna. Därför tycker jag 

det är skam med hissmusik och än värre, 

musik i affärer med endast kommersiella 

syften. Musik ska inte missbrukas. 

Äkta glädje – en del av framgången 

Jens Kristensen beskriver Östen med 

Resten som ett riktigt kamratgäng. Om 

de inte tyckte om varandra skulle de inte 

fortsätta. Detsamma gäller alla gästmusiker, 

tycker de inte om varandra får de inte 

vara med mer. Men de flesta vill komma 

tillbaka för de har så roligt tillsammans. 

De känner verkligen äkta glädje och har 

riktigt kul. Och det är det som är en del av 

framgången. 

– Men vi har olika roller i bandet. Östen 

är organisatören och administratören, jag 

har trivselrollen och är den som har störst 

ansvar för publikkontakten. 

De övriga medlemmarna i Östen med 

Resten är Gunnar Morén som spelar fiol 

och egentligen inte är en riktig gruppmedlem, 

utan bonde till vardags. Riktigt äkta 

medlem är dock Staffan Lindfors och har 

så varit sedan 1994. 

– Vi rekryterade honom från Hollywood 

det året. Han var nämligen bosatt där vid 

tillfället, studerade musik men var på väg 

hem. Och vi hade just fått kontrakt med 

TV Sundsvall om att spela in caféprogrammen, 

”Östen direkt”. 

Östen med Resten då bestående av Jens 

Kristensen, Östen Eriksson och Bengan 

Jansson presenterade en idé om ett direktsänt 

underhållningsprogram samtidigt som 

TV Sundsvall turligt nog hade behov av 

att förnya caféprogrammen. Därmed var 

saken klar, TV Sundsvall köpte konceptet 

presenterat som ”Östen direkt”, rakt av. 

Programmet bedömdes som lite av ett 


högriskprojekt av tv-ledningen eftersom 

allt skulle göras i direktsändning, utan 

manus och med bara ett fåtal hållpunkter. 

Men, sagt och gjort, studion byggdes om 

till café och med Staffan Lindfors på plats, 

var det bara att sätta i gång. 

– Östen var programledare och den som 

genomförde alla intervjuer – utan manus. 

Staffan kapellmästare och Bengan Jansson 

flängde omkring lite överallt. Själv var jag 

köksa och bjöd alla gäster på kräm. 

Det blev succé direkt. Programmet sändes 

från kvart över sex, fyra dagar i veckan 

med ungefär 800 000 tittare i genomsnitt. 

En av mycket få hållpunkter var tittarnas 

möjlighet att ringa in och önska låtar som 

naturligtvis Östen med Resten framförde 

själva. Mellan 50 000 och 60 000 personer 

ringde varje kväll men endast fyra kom med 

i programmet. 

– Förutom att spela, sjunga, vara köksa 

och bjuda på kräm, ansvarade jag för att 

läsa alla brev. Det var då jag förstod hur 

många ensamma människor det finns, 

och hur många som rent av levde genom 

programmen. Och en sak är säker, jag har 

aldrig ägt så många förkläden som då. 

Melodifestivalen x 2 

Förutom tv- och radio-produktioner, ett 

stort antal skivinspelningar och folkparksturnéer 

har Östen med Resten även deltagit 

i melodifestivalen, och det vid två tillfällen, 

2002 och 2003. Båda gångerna gick 

de till final och hamnade tia respektive åtta 

med låtarna ”Hon kommer med solsken” 

och ”Maria”. 

– Det var enormt att spela inför 13 000 

personer i Globen. Kanske inte den största 

musikupplevelsen men otvetydigt det 

största överraskningsmomentet. 

Favoriter i Sundsvall 

Melodifestivalen var en helt ny erfarenhet 

för Östen med Resten. De trodde inte sina 

öron när de fick veta att de kommit med, 

och trodde heller inte för ett ögonblick på 

de journalister som påstod att de var favoriter 

till delsegern första gången i Sundsvall. 

De tog med andra ord uppståndelsen 

med ro och uppträdde nog inte helt rumsrent 

för att vara i de sammanhangen. 

– Egentligen skulle vi framföra låten 

singback, men vi var inte vana vid det så vi 

bestämde oss för att ta med instrumenten i 

alla fall, även om de inte hördes. 

Och tur var väl det, för det visade sig 

vara långa väntetider mellan övningarna 

och under tiden var det många ”jamsessions” 

i korridorerna. 

– Vi höjde säkert trivselfaktorn betydligt. 

Kvällen Östen med Resten vann i 

Sundsvall är förstås helt oförglömlig liksom 

finalen senare i Globen inför 13 000 

personer. Jens Kristensen beskriver det 

som omtumlande, och att han aldrig riktigt 

hann uppfatta att han var där. Det gick helt 

enkelt så fort. 

– Jag var tvungen att fråga Östen, ”Hörde 

du om jag verkligen sjöng” 

Men med melodifestivalen kom också 

baksidan av kändisskapet. Journalisterna 

lurade i busken och grävde i allt, även det 

som Jens Kristensen lagt bakom sig för 

länge, länge sedan. 

– En journalist fick nys om att jag behandlats 

för en hjärntumör i början av 

1980-talet, och jag bad honom att inte 

skriva om det eftersom det över huvud 

taget inte var aktuellt längre, men vad 

hjälpte det. Till och med pappa ringde 

oroligt och undrade om jag fått tillbaka 

hjärntumören trots att han egentligen 

visste att jag aldrig skulle berätta det för 

honom via media. 

Ny skiva på gång 

Och framtiden ser fortsatt ljus ut, såväl 

för Östen med Resten som för Jens Kristensen 

personligen. Förutom repetitioner 

Jens Kristensen 

Ålder: 54 år 

Familj: Fru Lisa som han träffade 

i 15-års åldern, barnen 

Hanna och Åsa samt barnbarnet 

Minna 

Bor: Villa i Njutånger 

Född: Sollefteå 

Uppvuxen: Kramfors och Iggesund 

Utbildning: Lärarexamen, högskolan i Gävle, 1973 

Karriär: Lärare 1975–1990, Iggesundsgänget 1973– 

1979, trubadurande 1979–1985, Östen med Resten 

1985 ff. Iggesundsrevyn sedan 1983 ff. Har med 

Östen med Resten givit ut massor av skivor, haft flera 

låtar på svensktoppen och deltagit i melodifestivalen 

vid två tillfällen. 

Musikfavoriter: Evert Taube och Willie Nelson 

Fritidsintressen: Måla möbler och tavlor, liksom 

idrott. Har själv spelat fotboll och ishockey (varit uttagen 

i tv-pucklaget, Hälsingland). 

Aktuell: Som en av rollinnehavarna i musikalfarsen 

”Camping” som hade premiär i Tonhallen, Sundsvall 

den 30 september. 

av musikalfarsen ”Camping” har Östen 

med Resten material klart till en ny skiva. 

Den första singeln ”Man får dansa som 

man vill”, släpptes redan i somras och låg 

fem veckor på svensktoppen. Skivan i sin 

helhet släpps förmodligen i november 

månad, allt avhängigt hur det går med de 

tre bidrag gruppen lämnat inför nästa års 

melodifestival. 

– Själv har jag sedan länge närt en dröm 

om att få ge ut en skiva med bara Evert 

Taube låtar. Den har varit på gång länge 

men har fått läggas på is ännu en gång på 

grund av alla andra projekt. 

Och som den lagspelare Jens Kristensen 

är ställer han sig så klart själv åt sidan. 

Kanske något han lärde sig under alla år 

som fotbolls– och hockeyspelare, eller 

kanske rent av när han representerade 

Hälsingland i tv-pucklaget, eller kanske 

ännu senare när han iklädde sig rollen 

som tränare för division två laget, Lindefallet. 

Jens Kristensen har nämligen 

många strängar på sin lyra. Och många 

är nog de som hoppas att han framför allt 

använder dem till att fortsätta roa och 

underhålla, i såväl det lilla som ”globala” 

perspektivet. 

2006 

Melodifestivalen 

Efter reportaget skrevs så har nu 

Östen med Resten blivit uttagna 

till melodifestivalen 2006. Låten 

de skall framföra heter ”Ge mig en 

kaka till kaffet” och upphovsman är 

Thomas G:son. 

Östen med Resten har varit med 

i Melodifestivalen två gånger 

tidigare, med låtarna Hon kommer 

med solsken till mig och Maria. 

Lägg rösten på Östen ... 

i 2006 års uttagning till 

melodifestivalen. 


Trygghet är så gott som alltid i ropet. Ansträngningar görs 

inom hela samhället på olika sätt för att öka tryggheten. 

Kontorstid. Men det är väl inte särskilt många som känner sig 

otrygga mitt på ljusa dagen. Det är på kvällen, när mörkret faller 

på, när krogarna öppnar och uttråkade ungdomar hittar ut 

som risken för konflikter ökar och känslan av otrygghet gör sig 

påmind. Men då är de flesta vuxna, såväl med som utan inflytande, 

hemma. Dock inte alla. 

För vad vore samhället utan de få men oerhört engagerade 

människor som i ur och skur traskar runt för att skapa balans i 

den mörka höstnatten. De kallas nattvandrare, farsor och morsor 

på sta´n, NightBikers, till gruppen kan också taxichaufförer 

sälla sig, liksom busschaufförer, väktare, dörrvakter, spärrvakter, 

det vill säga yrkesverksamma som alla tar ett betydligt 

större socialt ansvar än vad som ryms inom tjänstens ramar. 

Läs mer om dem och alla andra goda krafter som tillsammans 

bidrar till att ge trygghetsarbetet i Sigtuna kommun och Sigtunahem 

ett ansikte. Glimtens tema detta nummer, ”Trygghet”. 


Carl-Gustaw Jonsson, närpolischef Norrorts polismästardistrikt 

Brotten minskar 

i Sigtuna kommun 

Den totala brottsligheten inom Sigtuna kommun har minskat under en följd av år. Den största 

minskningen står tillgreppsbrotten för, framför allt bilbrotten men även stöld, rån och häleribrott 

har minskat betydligt. Det framkommer under ett samtal med kommunens närpolischef 

sedan ett år tillbaka, Carl-Gustaw Jonsson. 


Sammanlagt anmäldes drygt 4 700 brott 

inom Sigtuna närpolisområde 2004, det är 

en minskning med 545 jämfört med året 

innan. Och framför allt är det bilbrotten 

som står för den största minskningen. 

– Bilbrott är den vanligast förekommande 

typen av brott och den volymmässigt 

största. Vi hade en toppnotering i kommunen 

år 2002, då 1 291 anmälningar kom 

närpolisen till handa. 

Förra året gjordes dock bara 799 anmälningar 

om bilbrott och fram till den 31 

augusti i år, 400. Därmed verkar den nedåtgående 

trenden hålla i sig. 

– Det beror framför allt på att nyare 

bilmodeller är svårare att forcera samt att 

bilradioutrustningar numera oftast är en 

integrerad del av instrumentpanelen och 

därmed svårare att bryta loss. 

Risken att råka ut för bilbrott beror därmed 

i hög grad på vilken bil man har och i 

viss utsträckning på var man bor. Den relativa 

risken att få sin bil stulen är högst om 

man äger en Mazda, Saab eller Alfa Romeo. 

– Risken att utsättas för bilstöld är dock 

avsevärt mindre för bilar tillverkade år 

1998 eller senare, oavsett bilfabrikat. 

Bilstöld är ett så kallat strategiskt brott, 

det vill säga ett debutbrott som indikerar 

hög risk för fortsatt brottskarriär. Därför 

har polisen satsat extra resurser under 

senare år för att minska de bilrelaterade 

brotten. 

– Vi har vidtagit både omfattande informationskampanjer 

och olika former 

av situationell brottsprevention. Allt från 

samverkan med fastighetsägare för att 

skapa bättre insyn och övervakning av parkeringsplatser 

till olika former av tekniska 

stöldskydd som till exempel rattkryckor. 

Att arbeta förebyggande, skapa trygghet, 

vara synlig och närvarande liksom att 

skapa goda kontakter med människor och 

samarbetspartners är viktiga komponenter 

i närpolisens arbete. Inte bara när det gäller 

bilbrott. Det kom väl till uttryck under 

den presskonferens Polisen i Stockholm 

höll bara dagar tidigare, då de presenterade 

en utvecklad och förbättrad version 

av handboken i hur man förebygger brott 

i samband med planering och projektering 

av nya bostadsområden, ”Bo tryggt 05”. 

– Man kan förebygga brott ganska enkelt 

i ett nybyggt bostadsområde genom 

att redan i planeringsstadiet prioritera 

sådant som överblick, insyn, belysning, 

naturliga mötesplatser, säkra låssystem och 

liknande åtgärder. 

Och närpolisen i Sigtuna kommun får 

snart möjlighet att praktisera innehållet i 

handboken ”Bo tryggt 05”. 

– En av de viktigaste punkterna på vår 

agenda för Sigtuna kommun just nu är 

att medverka vid planeringen av den nya 

stadsdelen Steningehöjden. Vi kommer 

naturligtvis att bevaka att hänsyn tas till 

principerna i handboken ”Bo tryggt 05”. 

Och därmed se till att stadsdelen utvecklas 

på ett sätt som ökar tryggheten för framtida 

boenden. 

CARL-GUSTAW JONSSON EFTERTRÄDDE Sune 

Byström som närpolischef i Sigtuna kommun 

för ganska exakt ett år sedan. 

– I samband med att jag tillträdde 

tjänsten som närpolischef sjösattes en ny 

organisation. Förutom Sigtuna, är jag även 

ansvarig för närpolisverksamheten i Upplands 

Väsby och Sollentuna. 

STOCKHOLMS LÄN ÄR INDELAT i åtta polismästardistrikt 

samt polisområde Arlanda. 

Sigtuna kommun tillsammans med 

Upplands Väsby, Sollentuna, Järfälla och 

Upplands Bro bildar Norrorts polismästardistrikt. 

Inom distriktet arbetar totalt 300 

poliser och ett fyrtiotal civilanställda. Inom 

respektive polismästardistrikt finns närpolisverksamhet, 

utryckningsverksamhet, 

utredningsverksamhet och trafikgrupper. 

– Målsättningen med närpolisverksamheten 

är att öka närvaron på gator och 

torg, tryggheten bland medborgarna och 

förebygga brott. Inom närpolisverksamheten 

prioriteras därför vardagsbrottsligheten, 

bland annat skadegörelse, stöld och 

ungdomsbråk. 

INOM NÄRPOLISVERKSAMHETEN i Sigtuna 

kommun finns tolv anställda som framför 

allt arbetar med ungdomsbrottsligheten, 

det brottsförebyggande arbetet och servicen 

gentemot kommunmedborgarna. 

Två personer är avsatta att i första hand 

ta emot besök och anmälningar om brott. 

Tre personer tar emot telefonanmälningar 

i Polisens Kontakt Center som har filial 

vid Sigtuna närpolis. 

– Det är oerhört viktigt att brott verkligen 

anmäls, även om det är brott som kanske 

inte har någon större prioritet inom 

polisens verksamhet. Det gäller stort som 

smått, allt från trasiga lampor, krossade rutor 

och störande mopedåkning. Ring vårt 

callcenter på telefon 114 14. Det numret 

gäller för all polisiär verksamhet som inte 

är akut. 

STRATEGIN INOM DET POLISIÄRA arbetet är 

nämligen att arbeta underrättelsebaserat. 

Det vill säga att samla in, analysera och bearbeta 

uppgifter och information som kan 

komma till användning också när andra 

brott begås. Framför allt gäller det narkotikaärenden, 

klotter, skadegörelse och 

ungdomsbråk. 

– Det är viktigt att alla händelser kommer 

till vår kännedom så att vi får en samlad 

bild av brottsutvecklingen i respektive 

stadsdel. Ju mer detaljerad bilden är desto 

större chans att vi lyckas förebygga och 

vidta rätt åtgärder. 

DEN MESTA BROTTSLIGHETEN inom Sigtuna 

kommun är huvudsakligen koncentrerad 

till de centrala delarna av Märsta. Det gäller 

såväl stölder, bilbrott och skadegörelse 

som våldsbrott. 

– De anmälda våldsbrotten inom kommunens 

gränser är relativt få. Våldsbrotten 

är antingen krogrelaterade, eller relaterade 

till hemmet. Huvudsakligen under stark 

inverkan av alkohol eller andra droger. 

Under första halvåret 2005 ökade våldsbrotten 

i hela landet med i genomsnitt 

fem procent jämfört med samma period 

förra året. Det framgår av den preliminära 

brottsstatistiken för första halvåret 2005, 

som Brå (Brottsförebyggande rådet) presenterar. 

Ökningen anses i första hand bero 

på den tilltagande alkoholkonsumtionen 

liksom förändrade alkoholmönster. 

– Vissa typer av grovt våld har ökat 

inom länet, främst i de centrala delarna av 

Stockholm. Konsekvensen blir dock att det 

får oroseffekter inom hela regionen. Män 

utanför krogarna i åldern 16–25 år löper 

störst risk statistiskt sett att utsättas för 

våld, men det är framför allt äldre kvinnor 

som är oroliga. 

Norrortspolisen tillsammans med Sigtuna 

kommun har nyligen gjort gemensamma 

ansträngningar för att komma till 

rätta med det krogrelaterade våldet, bland 

Carl-Gustaw Jonsson poängterar vikten 

av att alla brott anmäls. Desto större är 

chansen att polisen lyckas förebygga och 

vidta åtgärder. 

Närpolisen Sigtuna 

Sigtuna närpolisområde omfattar Sigtuna 

kommun utom Arlanda polisområde. 

Medarbetare 

Totalt arbetar 12 poliser inom Sigtuna 

närpolisområde. 

Adress 

Nymärsta gränd 3. I januari 2006 flyttar de 

in i PBU:s gamla lokaler som också ligger 

på Nymärsta gränd. 

Öppettider 

Måndag, torsdag och fredag klockan 9–13. 

Telefonnummer 

För alla icke akuta ärenden, ring 114 14. 

För akuta ärenden 112. 


annat ökad polisiär närvaro utanför krogarna 

och krogkontroller. Under hösten 

2005 kommer det ske utbildning av och 

ges information till krogägarna. 

– Vi kommer bland annat att informera 

om skyldigheter i samband med utskänkningstillstånd, 

skatteregler, förebyggande 

arbete med droger och alkohol. 

BOSTADSINBROTTEN MINSKAR enligt Carl- 

Gustaw Jonsson inom hela närpolisområdet. 

Särskilt inbrotten i lägenhet och villa. 

(Sedan intervjun gjordes har dock villainbrotten 

i kommunen ökat något) 

– Inom Norrortsgruppen har vi avsatt 

sju tekniker, stationerade i Järfälla, för att 

enbart arbeta med bostadsinbrott inom 

hela Norrort. 

Gruppen kallas ”Lokus” och förutom 

villainbrott arbetar de särskilt med inbrott 

i företag och offentliga byggnader som 

skolor. Och genom att samla både personal 

och verksamhet på ett ställe riskerar inte 

tekniska undersökningar vid inbrotten att 

prioriteras bort. 

– ”Lokus” är en ny grej. Och mycket 

av arbetet går ut på att arbeta förebyggande. 

Alla bostadsinbrott återkopplas till 

den drabbade och varningsbrev går ut till 

kringboende. 

EN ANNAN TYP AV BROTTSLIGHET som särskilt 

drabbar kommunen, kanske främst 

lokaltrafiken, är skadegörelse i form av 

klotter och krossade rutor. Märsta är särskilt 

utsatt av den anledningen att det är 

ändstationen för pendeltrafiken. 

– Antalet anmälningar om skadegörelse 

har dock minskat inom Sigtuna kommun 

men beror i mångt och mycket på hur anmälningsbenägen 

kommunen är, eftersom 

det huvudsakligen är offentliga byggnader 

och platser som utsätts. Varje anmälan är 

dock en viktig pusselbit för att bringa klarhet 

i hur det ser ut i olika stadsdelar och 

visa på vad polisen måste prioritera. 

FÖRUTOM AKTIVT DELTAGANDE i den framtida 

planeringen av en ny stadsdel – Steningehöjden, 

brottsförebyggande arbete 

i samverkan med myndigheter och fastighetsägare 

samt satsningar på det allt mer 

tilltagande krogvåldet, bedömer Carl-Gustaw 

Jonsson det som viktigt att förbättra 

informationen från polisen. Kanske allra 

främst på det lokala planet. 

– Polisen måste anstränga sig betydligt 

bättre på att föra ut information till allmänheten, 

att visa på fakta och verka för 

en bättre balans i det som publiceras. I dag 

överdramatiseras kriminella händelser och 

mycket av upplevelsen av otrygghet skulle 

kunna besparas allmänheten om polisen 

på ett bättre sätt informerade om faktiska 

förhållanden. 

Andra viktiga åtgärder för att öka upplevelsen 

av trygghet i samhället är att få fler 

vuxna att vistas ute på kvällar och nätter. 

– Det är mycket viktigt att det finns 

en naturlig, väl fungerande och frekvent 

kvällsverksamhet i samhället. En korvkiosk, 

pressbyrå, välrenommerade och 

kvällsöppna restauranger, väl placerade 

taxistationer, busstationer i anslutning 

Fakta Polismyndigheten i Stockholm Källa: www.polisen.se 

I samband med polisens förstatligande 1965, bildade i princip varje 

kommun i länet en egen polismyndighet med en egen organisation. Polismyndigheten 

i Stockholms kommun var på grund av sin storlek uppdelad 

på flera geografiska områden som kallades vaktdistrikt. 1994 slogs alla 

myndigheter i länet samman till en enda, som i dag är just polismyndigheten 

i Stockholms län. 

Länet i sin tur är uppdelat i åtta polismästardistrikt samt polisområde 

Arlanda som är en egen enhet. Inom varje polismästardistrikt bedrivs 

närpolisverksamhet, utryckningsverksamhet, utredningsverksamhet och 

trafikgrupper. Varje polismästardistrikt bestämmer själva vilken organisationsform 

som behövs för att sköta polisverksamheten inom det geografiska 

området. Därför varierar organisationens utformning mellan de olika 

polismästardistrikten. 

Sigtuna kommun ingår i Norrorts polismästardistrikt. Norrorts polismästardistrikt 

är organiserat i fem närpolisområden, (Järfälla, Upplands Bro, 

Sigtuna, Upplands Väsby och Sollentuna) distriktskriminal med utrednings- 

och spaningsrotel, samordningssektion, planeringssektion samt 

en enhet för ordning och säkerhet med utryckningsgrupp och trafikgrupp. 

Totalt arbetar 317 poliser och 45 civilanställda inom Norrortspolisen. 

till pendeltågen, angränsande bussar och 

liknande. 

OCH OM CARL-GUSTAW JONSSON fick vara vd 

för Sigtunahem en dag eller två skulle han 

naturligtvis prioritera trygghetsfrågorna i 

boendet. 

– Jag skulle börja med att sektionera 

alla källare, vindar och garage. Därefter 

skulle jag prioritera ljus, växtlighet och 

låsanordningar. Det är viktigt att det klart 

framgår skillnader i utemiljön mellan vad 

som är privat och offentligt, att inte alla 

har tillgång till alla ytor. Ärvinge i Kista är 

ett utmärkt exempel på hur man kan arbeta 

förebyggande med trygghet i ett bostadsområde. 

Malmvägen i Sollentuna ett 

annat, som med all säkerhet skulle ha utvecklats 

lika positivt om det fått fortsätta. 

OCH TRYGGHET ÄR EN VIKTIG fråga, inte 

minst för Sigtunahems boenden. Det visar 

i princip alla kundundersökningar som 

genomförts i bolagets regi under senare 

år. Och visst kan man tycka att det är en 

medborgerlig fri- och rättighet att kunna 

gå ut när man vill och vart man vill, utan 

att behöva oroa sig. 

– För mig som närpolischef är det 

självklart att varje kommuninvånare ska 

kunna bo i ett område med sin familj utan 

att vara rädd för att brott begås, utan att 

behöva oroa sig för om bilen står kvar på 

morgonen, utan att behöva oroa sig för att 

släppa ut sina barn i området och utan att 

behöva fundera i termer av mobbing när 

man skickar i väg sina barn till skolan. 

Under 2004 anmäldes 33 517 brott i Norrort. Det är en minskning med nio 

procent jämfört med 2003. Majoriteten av anmälningarna, 18 875, är stöld- och 

skadegörelsebrott, 3 362 är våldsbrott och 5 280 är övriga brott, det vill säga 

främst trafik-, narkotika- och bedrägeribrott. 6 000 består av brott mot larmanordning. 

”Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet ska 

polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt tillförsäkra 

allmänheten skydd och annan hjälp”. Polislagen är den lag som reglerar 

polisens uppgifter och befogenheter. 

I Stockholms län är polisens ansikte utåt dess närpoliser. Deras uppgift är i första 

hand att bekämpa och förebygga vardagsbrottsligheten som inbrott, stöld, skadegörelse, 

misshandel och liknande. Tanken med närpolisen är att de ska finnas 

geografiskt nära de människor som bor och vistas i Stockholms län. Närpolisen 

i Norrort utför underrättelsestyrd ungdomsverksamhet, förebyggande arbete 

samt service förutom passhantering. 

Närpolisen utför all typ av polisverksamhet; utredning, utryckning, trafikövervakning, 

förebyggande arbete med mera. När utredningarna blir för omfattande 

eller på annat sätt olämpliga att hantera inom ramen för närpolisens verksamhet 

förs den över till polisens utredningsenheter. 

Hallå där … 

Zanotti på span frågar 

kommuninvånarna. 

Var bor du 

Vad är trygghet för dig 

Är du trygg 


Astrid Luefstedt 

– Sigtuna i lägenhet. 

– Att kunna låsa om 

mig. 

– Jadå, jag bor på 3:e 

våningen. 

Ulf Lange 

– Märsta Steninge i 

bostadsrätt. 

– Att man är trygg 

i det område man 

bor i. Det är en bred 

fråga. 

– Så trygg man kan 

vara. 

Johan Schillström 

– Ormbergsvägen, 

Sigtuna. 

– Att låsen fungerar 

och att det inte står 

olåst. 

– Ja, det är ett tryggt 

område. 

Torsten Tufvasson 

– Storgatan i villa. 

– Att inbrott, kriminalitet 

undviks, 

stabil ekonomi och så 

vidare. 

– Ja. 

Ann-Sofie Persson 

– Sigtuna i villa. 

– Kunna känna sig 

säker i sin utemiljö. 

Innebörden av trygghet 

ändras med 

åldern. 

– Ja, det tycker jag. 

Brottsutveckling i 

Sverige, Stockholms län 

och Sigtuna kommun 

DE ANMÄLDA BROTTEN i Sverige domineras 

av tillgreppsbrotten, det vill säga olika 

typer av stölder. Drygt 50 procent av de 

brott som anmäls till polisen utgörs av tillgreppsbrott. 

Brott mot person, som domineras av 

hot, våldsbrott och sexualbrott, utgjorde 

13 procent 2003. Med tiden har det skett 

en förskjutning så att brott mot person 

ökat något medan tillgreppsbrotten minskat. 

1975 utgjorde till exempel tillgreppsbrotten 

60 procent av samtliga anmälda 

brott. Orsaken till att brott mot person 

ökat under senare år är sannolikt förändringarna 

i alkoholkonsumtionen. Den 

totala alkoholkonsumtionen har ökat över 

tid och konsumtionsmönstren ändrats. 

DEN LÄGSTA ÅLDER VID vilken man registreras 

för brott är straffmyndighetsåldern 

15 år. Och statistiken ger vid handen att ju 

Antal anmälda brott 2002–2004 

lägre ålder, desto större andel av befolkningsgruppen 

är misstänkt för brott. 

SKILLNADEN MELLAN MÄN och kvinnor är 

också tydlig. Ungefär 20 procent av alla 

personer som misstänktes för brott år 2003 

var kvinnor, en andel som successivt ökat 

under en följd av år. 

Kvinnor och män begår olika typer av 

brott. Kvinnobrottet framför andra är 

butikssnatterier, där kvinnor utgjorde en 

tredjedel av samtliga misstänkta personer 

år 2003. 

DET TOTALA ANTALET brott som anmälts 

inom Sigtuna kommun under innevarande 

år är 10,5 per 1 000 invånare. Med det ligger 

kommunen under genomsnittet för 

samtliga närpolisområden inom Stockholms 

län, där motsvarande andel uppgår 

till 13,7. Inom Norrorts närpolisområde 

toppar Upplands Bro med 14,8 brott per 

1 000 invånare. 

2002 2003 2004 

Hela landet 1 228 192 1 255 335 1 248 743 

Stockholms län 333 256 346 562 340 972 

Sigtuna kommun/Arlanda 7 105 6 782 6 323 

Antal brott 

6 000 

5 000 

4 000 

3 000 

Källa: Polisen 

Antal anmälda brott i Sigtuna kommun 

5 456 

5 401 

4 856 

2002 2003 2004 

år 


Våldsbrott 

När det gäller det grova våldet i form av mord och dråp utgör det en 

ytterst marginell del av all brottslighet. Antalet anmälningar har legat 

relativt konstant under de sista trettio till fyrtio åren, mellan 100 

och 200 per år. 

Misshandel 

Majoriteten av de våldsbrott som polisanmäls i Sverige är misshandelsbrott. 

Drygt 67 000 brott anmäldes 2004 vilket utgör ungefär fem 

procent av den totala andelen brott som begås under ett år. Majoriteten 

av misshandelsanmälningarna är misshandel riktad mot män. 

Sett över tid har anmälningarna av misshandelsbrott ökat något. 

Mörkertalet är dock stort. Alkoholkonsumtionen bedöms vara en av 

orsakerna till våldsökningen. Statistiskt sett begås en majoritet av 

misshandelsbrotten inomhus av en bekant. 

Sexualbrott 

Antalet polisanmälda sexualbrott har mer än tredubblats under de 

senaste trettio åren. Orsaken är förmodligen att anmälningsbenägenheten 

ökat väsentligt under senare tid. De flesta sexualbrotten begås 

av en bekant, inomhus. 

Rån 

Sett till brottsligheten generellt, är rån ett ovanligt brott. År 2004 anmäldes 

drygt 8 600 rån till polisen, vilket är mindre än en procent av 

samtliga brott. Den dominerande formen av rån utgörs av personrån 

– cirka 70 procent. Personrån är ett utpräglat ungdomsbrott. Såväl 

gärningsmän som offer är oftast ungdomar. 55 procent av de misstänkta 

personerna 2004 var i åldern 15–19 år. 

Våldsbrotten har minskat i Sigtuna kommun 

Våldsbrotten, det vill säga såväl misshandel som person- och övriga 

rån, har minskat något i Sigtuna kommun sett över tid. Det genomsnittliga 

antalet våldsbrott är dessutom något lägre inom kommunen 

jämfört med genomsnittet i samtliga närpolisområden i Stockholms 

län. 0,5 brott per 1 000 invånare i Sigtuna kommun, jämfört med 0,6 

inom samtliga närpolisområden. 

Frekvensen anmälningar 

av personrån inom kommunen 

är högst i centrala 

Märsta. Under 2005 har 

inga anmälningar om personrån 

gjorts i Sigtuna eller 

Ro-sersberg och endast 

ytterst få i Valsta. 

35 personrån har anmälts 

fram till den 30 september. 

Bilbrott 

Det vill säga tillgrepp av bil, stöld ur och från bil, är Sveriges vanligaste 

brott. År 2004 utgjorde bilbrotten nästan 15 procent av den 

totala anmälda brottsligheten, vilket innebär 183 000 anmälda brott, 

eller omkring 500 brott per dygn. Jämfört med 2003 har antalet biltillgrepp 

dock minskat med elva procent. Antalet stölder ur och från 

motordrivet fordon har minskat med fem procent. Det innebär att 

bilbrotten följer den nedåtgående trend som pågått, allt sedan 1997. 

Det beror framför allt på att bilmodellerna efter 1998 är betydligt mer 

svårforcerade jämfört med tidigare modeller. 

Fler bilbrott i övriga Norrortsgruppen än Sigtuna kommun 

Inom Stockholms län uppgår det genomsnittliga antalet anmälda 

bilbrott per 1 000 invånare till 2,2 sett till samtliga närpolisområden. 

Genomsnittet inom Sigtuna kommun är 1,5 per 1 000 invånare. Såväl 

Upplands Bro som Sollentuna och Upplands Väsby har mottagit fler 

anmälningar om bilbrott per 1 000 invånare jämfört med i Sigtuna 

kommun. 

Inom Sigtuna kommun är frekvensen bilbrott högst i de centrala delarna 

av Märsta, minst i Sigtuna. 

674 bilbrott 

har anmälts 

fram till den 30 

september. 

Cykelstölder 

Cykelstöld är ett tillgreppsbrott. Och cykelbrott har en hög dold 

brottslighet. Troligen rapporteras endast hälften av samtliga cykelstölder 

till polisen. 

År 2004 anmäldes i Sverige 70 

875 cykelstölder, vilket är en 

minskning med 5 839 jämfört 

med 2001. 

Inom Sigtuna kommun begicks 

115 stölder av cyklar 

2004. 

84 cykelstölder har anmälts 

fram till den 30 september. 

-5 % 

Bostadsinbrott 

De flesta bostadsinbrotten begås i villor. Villainbrotten utgör ungefär 

två tredjedelar av alla bostadsinbrott i Sverige. Sedan inbrott i lägenhet 

och villa började särredovisas, år 1996, har antalet villainbrott 

ökat med nästan 30 procent, medan det har skett en sex-procentig 

minskning av lägenhetsbrotten. 

Andelen anmälda bostadsinbrott uppgår till 0,2 per 1 000 invånare 

inom samtliga närpolisområden. Inom Norrorts närpolisområde 

ligger Järfälla kommun i topp med 0,3 anmälda bostadsinbrott per 

1 000 invånare. Sigtuna kommun och Upplands Väsby ligger båda 

på 0,2 anmälda bostadsbrott per 1 000 invånare, precis som länet i 

övrigt. 

Antalet anmälningar om bostadsbrott är även det högst i centrala Märsta, därefter Valsta 

och Sigtuna. 49 bostadsinbrott har anmälts fram till den 30 september. 

Skadegörelse 

Antalet polisanmälda skadegörelsebrott har ökat kraftigt 

under de senaste decennierna. År 2003 polisanmäldes närmare 

tre gånger så många skadegörelsebrott som år 1975. 

Denna utveckling skiljer sig markant från trenden när det 

gäller det totala antalet anmälda brott som under samma 

tid ökat med endast 63 procent. 

Orsaken till den kraftiga ökningen är främst antalet anmälda 

klotterbrott och anmälningarna om skadegörelse mot stat och kommun. Av dem 

som misstänks för skadegörelse är cirka en fjärdedel mellan 15 och 17 år. 

Skadegörelsebrotten har minskat under de senaste tre åren. Det gäller alla kommundelar 

utom centrala Märsta, där anmälningarna om skadegörelse ökat. År 2004 gjordes 977 

anmälningar om skadegörelse i kommunen. Det är 114 färre än året innan. 

771 skadegörelse brott har anmälts fram till den 30 september. 

Narkotikabrott 

År 2004 anmäldes drygt 50 000 brott mot narkotikastrafflagen, 

vilket utgjorde något över fyra procent av samtliga polisanmälda 

brott i Sverige detta år. Den största andelen 

anmälningar, 45 procent, rörde eget bruk och innehav av 

narkotika. Överlåtelse av narkotika utgjorde endast nio 

procent av de polisanmälda narkotika brotten. 

Flera undersökningar gjorda under 1990-talet visar på 

en konstant ökning av narkotikamissbruket. Ungefär sex 

procent av ungdomarna i nionde klass uppgav 2003 att de 

provat narkotika. 131 narkotikabrott har anmälts fram till 

den 30 september. 

Illustrationer: Tomas Gustafsson 


Zanotti på span ställer 

frågor till de han möter. 

Var bor du 


Är du trygg 


Björn Eriksson 

– Farsta. 

– Vara frisk och relativt 

trygg i området. 

– Ja, fixar larmet på 

bilen nu. 

Tony 

– Märsta 

– Att känna sig säker 

natt som dag. 

– Ja, när jag jobbar. 

Andreas Österling 

– Valsta i bostadsrätt. 

– Lugnt och tyst 

område. 

– Ja. Valsta har oförtjänt 

dåligt rykte. 

Magnus Abrahamsson 

– Norrbacka i Sigtunahems 

lägenheter. 

– Att ha någonstans 

att bo. 

– Ja, absolut. 

Madeleine Jöner 

– På landet. 

– Att det är lugnt. 

– Mmmmm, det är 

jag. 

Källa: Brottsförebyggande rådet, www. bra.se 

Källa: Brottsförebyggande rådet, www. bra.se 


Kent Jansson, säkerhetsstrateg inom Sigtuna kommun 

aktörer, såsom näringslivet, föreningslivet, 

trossamfunden, nattvandrare med flera. 

Men även det olycksfallsförebyggande 

arbetet kräver samverkan på bred front. Vi 

står nu inför en utmaning att ytterligare 

utveckla vårt olycksfallsförebyggande arbete 

utöver det viktiga förebyggande operativa 

arbetet som bedrivs av kommunens 

räddningstjänst. 

rollen som säkerhetsstrateg inte är någon 

chef för säkerhetsarbetet, inte heller någon 

samordnare och ingen expert. 

– Min roll är att hålla ihop helheten 

i verksamheten och verka som motor i 

säkerhetsarbetet, utveckla och förbättra, 

formulera strategier och riktlinjer, dokumentera 

policies och framför allt stötta 

förvaltningscheferna i säkerhetsfrågorna. 




Var bor du 


Är du trygg 


Nyckelordet är tillit. När man känner tillit till sina medmänniskor, ökar tryggheten. Trygga 

människor har inget behov av säkerhetsåtgärder. 

Det råder därmed ett visst motsatsförhållande 

mellan trygghet och säkerhet, enligt 

Kent Jansson, säkerhetsstrateg inom 

Sigtuna kommun. 

– För mig är trygghet per definition, 

just tillit. Känner man ingen tillit till sina 

medmänniskor ökar behovet av säkerhetsåtgärder 

såsom övervakningskameror, 

höga stängsel och byten av låssystem. I 

ett tryggt samhälle, där människor fullt ut 

litar på varandra, finns inte det behovet. 

IBLAND FINNS DET DOCK BEHOV av säkerhetsåtgärder 

även i förhållandevis trygga 

samhällen. Upplevd trygghet är nämligen 

inte alltid det samma som faktisk säkerhet. 

Och omvänt, upplevd otrygghet 

speglas inte alltid i faktisk osäkerhet. 

– Man kan till exempel inte söka stöd i 

brottsstatistiken för att fastställa om det 

skulle vara farligt att vistas utomhus i till 

exempel Sigtuna kommun under kvällsoch 

nattetid. 

Kent Jansson ser därför som sin viktigaste 

uppgift att verka för att Sigtuna kommun 

ska uppfattas som en trygg kommun 

att såväl bo som arbeta i. 

– Det bidrar i sin tur till att höja kommunens 

attraktionskraft ytterligare. 

OCH SIGTUNA ÄR ENLIGT Kent Jansson en 

trygg kommun att såväl bo som verka i. 

Det visar inte minst den senaste i raden 

av färsk brottsstatistik. Den polisanmälda 

brottsligheten i kommunen har minskat 

med ungefär 16 procent på två år och de 

flesta typer av vardagsbrott, bilbrott såväl 

som bostadsinbrott och inbrott i kontor 

och lager, visar på en nedåtgående trend. 

Bostadsinbrotten i kommunen har under 

mätperioden maj–juli minskat med 41 procent 

jämfört med samma period förra året. 

– Ibland kan dock brottsstatistiken för 


kommunen vara missvisande. Ofta läggs 

nämligen antalet anmälda brott i Sigtuna 

kommun, ihop med antalet anmälda brott 

vid Arlanda flygplats. Så är exempelvis fallet 

med den redovisade brottsstatistiken 

från Brå. 

Arlanda är dock ett eget polisområde. 

Och har sin alldeles egna brottsstruktur 

med en hög andel stöldbrott. Dock visar 

även brottsstatistiken från Arlanda polisområde 

på en nedåtgående trend. 

– Vi har mycket samarbete med Luftfartsverket 

inom många olika områden, 

inte minst när det gäller säkerhetsfrågor. 

Det är nödvändigt eftersom Arlanda geografiskt 

ligger inom Sigtuna kommun och 

händer det något där får det självklart effekter 

inom hela kommunen. 

Kent Jansson är säkerhetsstrateg inom 

Sigtuna kommun vilket till stor del innebär 

att skapa rutiner och metoder för trygghetsoch 

säkerhetsarbetet inom kommunen. 

KENT JANSSON HAR ARBETAT som säkerhetsstrateg 

i Sigtuna kommun sedan 

2002. Han har både en jurist- och polischefsexamen 

i bagaget. Och har praktiska 

yrkeserfarenheter inom området från såväl 

polisväsendet som kommunförbundet. 

– Anledningen till att jag sökte arbetet 

som säkerhetsstrateg i Sigtuna kommun 

var att bredda mina erfarenheter. Jag hade 

tidigare främst arbetat med säkerhet ur 

ett kommunövergripande perspektiv. Nu 

ville jag komplettera dessa erfarenheter 

med praktiskt trygghetsoch säkerhetsarbete 

i en spännande kommun. 

Kent Jansson pekar främst på två områden 

där han bedömer sin närvaro gjort 

skillnad. 

– Jag tror mig ha bidragit till att utveckla 

och framför allt bredda synen på 

säkerhetsarbetet. Förutom åtgärder för att 

stärka det interna skyddet samt strategier 

för krisberedskap, talar vi nu i termer av 

brottsförebyggande- och olycksfallsförebyggande 

åtgärder. 

DET BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETET hänger 

intimt samman med det interna skyddet. 

Det vill säga åtgärder för att skydda kommunens 

verksamhet, personal, egendom 

och ekonomi 

– Kampen mot brottsligheten är ett 

samhällsproblem som måste bekämpas 

på bred front. I det brottsförebyggande 

arbetet är självklart polisen en viktig samarbetspartner 

för kommunen liksom lokala 

DEN ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGEN med 

trygghetsoch säkerhetsarbetet för tillfället 

är att se till att kommunen har en bra 

ledningsförmåga om det skulle inträffa en 

extraordinär händelse. Inte minst tsunamikatastrofen 

har fått säkerhetsfrågorna på 

dagordningen 

– Vi har bland annat byggt upp en struktur 

för ledning och samordning av insatser 

för psykiskt och socialt omhändertagande 

av människor i kris- och katastrofsituationer, 

POSOM. 

POSOM består av representanter från 

kommunens förvaltningar, landstinget, 

trossamfunden med stöd även av räddningstjänsten 

och polisen. 

FÖRRA ÅRET STÄLLDES KENT JANSSONS 

kunskaper verkligen på prov. Då inträffade 

nämligen en brand i en av Markaryds 

fastigheter i Valsta. Och hyresgäster fick 

evakueras eftersom det förelåg risk för 

gasexplosion. 

– Inledningsvis var det räddningstjänsten 

som ansvarade för det operativa arbetet 

i samband med branden, men när det 

stod klart att det förelåg risk för gasolycka 

och området måste evakueras, övergick 

ansvaret på kommunen. Människor hade 

ingenstans att bo, ingen mat och kom inte 

åt sina mediciner. 

Erfarenheterna av krisledningsarbetet 

blev dock mycket goda. Samarbetet med 

räddningstjänsten, Markarydsbostäder och 

internt mellan förvaltningarna i kommunhuset 

fungerade planenligt. 

– Det handlade till största delen om rent 

praktiska saker, som att ordna övernattningsmöjligheter, 

transporter, mat och inte 

minst information. Liksom hantering av 

media. 

EN VIKTIG PRINCIP INOM SIGTUNA kommun 

är att ledningsfunktionen vid eventuell 

”krishändelse” följer samma rutiner som 

under normala förhållanden. 

Kommundirektören leder en kärna av 

tjänstemän i ledande ställning tillsammans 

med ett antal berörda specialister, 

däribland säkerhetsstrategen. Ansvaret för 

just säkerhetsfrågorna knyter därmed inte 

an till någon särskild person. Och Kent 

Jansson är noga med att påpeka att han i 

SKILLNAD ÄR DOCK OM EN HÄNDELSE bedöms 

som extraordinär. Det vill säga om 

det är en större händelse som avviker från 

det normala och innebär allvarliga störningar 

i viktiga samhällsfunktioner. Då 

träder nämligen krisledningsnämnden in 

som kommunens ledande organ. Krisledningsnämnden 

består av samma personer 

som ingår som ledamöter i kommunstyrelsens 

arbetsutskott. 

– Mig veterligen har det aldrig inträffat 

någon händelse som bedömts som extraordinär. 

Det var på tapeten i samband med 

tsunamikatastrofen, men det blev aldrig så. 

Det måste nog till en händelse som exempelvis 

längre strömavbrott, vintertid, för 

att det ska bedömas som extraordinärt. 

SÄKERHETSARBETET INOM SIGTUNA kommun 

karakteriseras därmed av att vara en 

naturlig del av kärnverksamheten, av att 

vid behov vara gränsöverskridande och 

ske i samverkan. Något som faktiskt gör 

kommunen unik. Ett i raden av exempel är 

nätverket, Drogförebyggarna. 

– Drogförebyggarna är ett nätverk som 

bildats med representanter från alla kommunala 

förvaltningar och föreningslivet i 

kommunen. Målsättningen är att i samverkan 

med föräldrar, ungdomar och skolor 

öka kunskapen om droger så att man som 

ung kan göra medvetna val – exempelvis 

fördröja sin alkoholdebut. 

Ett annat lyckat projekt som Kent Jansson 

bedömer bidragit till att göra Sigtuna 

kommun både säkrare och tryggare, och 

som är en del av kultur- och fritidsförvaltningens 

kärnverksamhet är ”nattvandrarna”. 

– Vi har fem aktiva nattvandrarföreningar 

inom kommunen. Valstavandrarna, 

Sigtuna nattvandrare samt grupper från 

Centralskolan, Norrbacka- och Ekillaskolan. 

Dessutom har vi ”NightBikers”, några 

engagerade män och kvinnor som ronderar 

kommunens yta per motorcykel vid speciella 

tillfällen. 

För stöd och hjälp har nattvandrarna ett 

nära samarbete med trygghetsväktarna vid 

Trygghetsstationen i centrala Märsta. De 

hämtar sina jackor där, får en kopp kaffe 

tillsammans med information om vad som 

händer och sker för tillfället. 

Krallan 

– Tingvalla. 

– Att det är lugnt och 

skönt, rent och snyggt. 

– Javisst. 

Stene 

– På en gård, i flygeln. 

– Att man kan lita på 

andra. 

– Ja. 

Adel Hannouch 

– Valstavägen. 

– Trevliga människor, 

och att det är lugnt 

och skönt. 

– Jodå, allt är tryggt. 

Kadriya Buzgun 

– Magnegatan 

– Frejgården är 

tryggt. 

– Javisst. 

Jonas 

– Märsta. 

– Att man känner sig 

bekväm och avslappnad 

överallt. 

– Absolut. 


– Nattvandrarna är mycket uppskattade 

av såväl politiker som tjänstemän. De bidrar 

till att öka antalet vuxna ute på gator 

och torg, kvälls- och nattetid och ökar 

tryggheten i samhället högst väsentligt. 

SAMVERKAN KRING SÄKERHETSARBETET i 

kommunen sker även på en mer övergripande 

nivå, nämligen inom ramen för 

det Brottsförebyggande rådet, Brå. Rådet 

leds av kommunstyrelsens ordförande, 

därutöver finns representanter för polisen, 

näringslivet, föreningslivet, de kommunala 

förvaltningarna, fastighetsägare och trossamfunden. 

Syftet med gruppen är att få 

en gemensam plattform för säkerhetsarbetet 

inom kommunen, få ökad kunskap och 

en gemensam problem- och behovsbild. 

– Ett viktigt pågående utvecklingsarbete 

inom Brå är ”Brott på karta”. Det vill säga 

att information från polisens brottsregister 

sammanlänkas med kommunens digitala 

kartmaterial. Genom att se var brottsligheten 

begås geografiskt, tydliggörs nämligen 

vilka eventuella brottsförebyggande åtgärder 

som behöver prioriteras. 

ETT LYCKAT SAMVERKANSPROJEKT som tagit 

sina utgångspunkter i just det lokala 

Brottsförebyggande rådet är Trygghetsstationen 

i centrala Märsta. 

– Många kommuninvånare upplevde 

området kring stationen som otryggt. 

I syfte att öka tryggheten under främst 

kvällar och nätter väcktes tankarna om att 

etablera en del av Märsta stationshus som 

Trygghetens hus. 

I drygt två år har nu Securitas haft en 

trygghetsväktare på plats i huset alla kvällar 

och nätter i veckan. Därutöver har en 

trygghetsväktare ambulerat kommunens 

yta i bil. 

– De är mycket viktiga för kommunens 

säkerhetsarbete, inte minst för det interna 

skyddet. Och ronderar inte bara bostadsområden 

utan även skolor och andra 

kommunala byggnader liksom industriområden. 

Upphandlingen gjordes ihop med 

Sigtunahem. Och avtalet omfattar två 

trygghetsväktare, från 19.00 till 04.00, 

alla dagar i veckan. Överenskommelsen 

är vidare att arbetssättet ska vara uppsökande 

och problemorienterat. Det vill 

säga de ska besöka kommunens fritidsgårdar 

och ungdomens hus, de ska prata 

med folk på gator och torg, de ska synas i 

bostadsområden och de ska vara ett stöd 

för nattvandrarna. 

– Och resultatet är mycket gott, skadegörelsen 

har minskat i kommunen, personkännedomen 

och tryggheten ökat. 

Fakta Sigtuna kommuns krisberedskap Källa: www.sigtuna.se 

Bra telefonnummer 

När det är bråttom ring, 112 

När det inte är lika bråttom ring (polisen), 114 14 

Ambulans, 08-454 21 00 

Kommunens beredskapschef, 08-591 261 60 

Kommunväxelns jourtelefon vid driftsstörningar, 

070-521 05 09 

Giftinformation, 08-33 12 31 

Sjukvårdsupplysning, 08-320 100 

Läkemedelsupplysning, 020-66 77 66 

Polis, 08-401 50 00 

Räddningstjänst, 08-591 260 00 

Sjöräddning, 031-64 80 20 

Lokal sjukvårdsupplysning och närakut, 08-587 339 00 

BRIS, barnens hjälptelefon, 0200-230 230 

Kvinnojouren, 08-429 99 40 

Jourhavande präst, 08-702 15 80 eller 112 

Syrisk Ortodoxa kyrkan, 08-591 244 26, 070-755 17 14 

Jourhavande Imam Islamiska Kulturföreningen i 

Märsta, 070-472 63 33 

Muslim Shia Ithnaasheri församling, 08-591 225 85 

Pakistanska islamiska kulturföreningen, 070-77 55 80 

På Sigtuna kommuns hemsidan finns viktig information 

gällande följande vid kris: 

112 

Det går alltid att ringa 112 i en nödsituation, var man 

än befinner sig i landet. Numret går till SOS Alarm i 

den region samtalet kommer ifrån. 

Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) 

För att så snabbt som möjligt kunna få ut information 

och varningar till allmänheten i allvarliga situationer 

finns möjlighet för i första hand räddningsledningen 

att begära sändning av Viktigt Meddelande 

till Allmänheten (VMA). 

Giftinformation 

De vanligaste förgiftningarna orsakas av: läkemedel 

inandning av farliga ämnen kemiska produkter 

svampförtäring. Några råd: vid tecken på förgiftning 

– ring 112 eller giftinformationscentralen, telefon 

08-33 12 31. 

Brandskydd 

Tre av fyra bränder inträffar i hemmen. Att det börjar 

FÖR TILLFÄLLET HÅLLER KENT JANSSON som 

bäst på att färdigställa en dokumentation 

kring kommunens samlade säkerhetsstrategier. 

Ett utkast är presenterat sedan 

tidigare men behöver förtydligas på vissa 

punkter. 

– Jag räknar dock med att slutföra arbetet 

innan året är till ända. 

OCH GÖR HAN DET RIKTIGT BRA kan han 

komma att få användning för det även i 

ett helt annat sammanhang. Kent Jansson 

sneglar nämligen lite åt Nackahållet 

som han tycker ligger i framkant när det 

gäller trygghetsoch säkerhetsarbetet, en 

kommun som är trygg- och säkerhetscertifierad. 

– Karolinska sjukhuset tillsammans med 

WHO har tagit fram en standard med ett 

antal kriterier för främst det olycksfallsförebyggande 

säkerhetsarbetet. Och det är 

klart att det skulle vara en utmaning. 

Och förmodligen ett mångårigt arbete. 

Men kanske väl värt investeringen om man 

vill framstå som en av länets mest attraktiva 

kommuner. 

– Certifieringar i all ära. Det viktigaste 

är dock att skapa ett levande samhälle, med 

trevliga och välskötta mötesplatser, så att 

fler vuxna vågar sig ut att promenera gator 

och torg under alla dygnets timmar. 

En allvarlig krissituation kan innebära att vardagen slås sönder. Individer, grupper eller ett helt samhälle kan för kortare eller längre tid tappa 

fotfästet i tillvaron. Då gäller det att ha en fungerande beredskap och en organisation som snabbt kan ta över ansvar, samordning och information. 

Därför finns vid kommunen en beredskapsorganisation. 

brinna beror oftast på slarv, otillräcklig kunskap, eller 

bristande uppmärksamhet. Vi glömmer att släcka 

brinnande stearinljus, vi går ifrån något som kokar 

på spisen etc. 

Om det börjar brinna ska du: 

1. Rädda 

2. Larma 

3. Släcka 

Hygien 

Risken för spridning av smittsamma sjukdomar ökar 

vid långa elavbrott, översvämningar, massflykt med 

mera. Smitta kan spridas på många sätt till människor, 

dels från människor, dels från djur och även 

från livsmedel. När det handlar om plötsliga utbrott 

är smittan ofta vattenburen. 

Elsäkerhet 

Orsakerna kan vara många, till exempel blixtnedslag, 

avgrävda ledningar, sabotage med mera. Långvariga 

elavbrott är sällsynta. Konsekvenserna kan bli mycket 

stora. Korta strömavbrott påverkar direkt processindustrin, 

sjukvården och flygsäkerheten. 

Securitas bemannar Trygghetsstationen 

i centrala Märsta alla kvällar och nätter i 

veckan. Och bedömer själva att samtliga 

tågresenärer kan känna sig lugna och trygga 

i området runt pendeltågstationen, vardag 

som helg. 

– Lite småfylla ibland, men det är sällan 

någon större turbulens. Riktiga bråk högst 

ett par gånger om året. Och då är det oftast 

inte ungdomsgängen som förorsakar 

det. Det är Svensson i korvkön, taxikön 

Jonas Wolwan, Securitas 


eller i väntan på bussen som bråkar med 

någon polare. Och det är sannolikt i samband 

med att krogarna stänger vid tvåtiden 

en fredags- eller lördagskväll, när folk 

är trötta och är på väg hem. Det berättar 

Jonas Wolwan, avdelningschef, Securitas, i 

Märsta och ansvarig för verksamheten vid 

Trygghetsstationen. 

Därmed dementerar han den gängse 

mediabilden, att våldet utomhus ökar med 

okända gärningsmän inblandade. 

– Jag kan ju naturligtvis bara uttala mig 

om förhållandena i Sigtuna kommun. Men 

Trygghetsväktarna i Sigtuna kommun från vänster 

Alexander, Gustaf, Tony, Thomas och Jonas som 

finns för att du ska känna dig trygg. 

risken att bli utsatt för våldsdåd här på 

grund av att man är på fel plats vid fel tillfälle, 

bedömer jag som liten. De som råkar 

illa ut är de som själva söker bråk. 

Och Jonas Wolwan vet vad han talar 

om. Sedan ett par år tillbaka har han och 

flera andra väktare vid Securitas, bemannat 

Trygghetsstationen kvällar och nätter, alla 

veckans dagar samt ambulerat kommunens 

hela yta per bil under motsvarande tid. 

– Dessutom finns det ofta relativt många 

vuxna ute på gator och torg även kvällstid, 

speciellt helger. Förutom väktare, natt- 


Visste du att 

Källa: Brottsförebyggande rådets webbsida. 




Var bor du 


Är du trygg 

Foto: Jeanette Sundin/Johan Zanotti 

Thomas 

– Märsta. 

– Att kunna röra sig 

tryggt på nätterna. 

– Ja, jag känner mig 

trygg. 

Rille 

– Sollentuna. 

– Att ha bra grannar. 

– Japp, har bra grannar. 

Ulrika Karlsson 

– Rimbo. 

– Att inte behöva 

vara rädd, känna sig 

säker. 

– Ja, det tycker jag. 

Robban 

– Märsta. 

–Trygghet står för 

trygghet. 

– Ja. 

Britt Höglin 

– Södertälje. 

– Att ha fast anställning. 

– Ja, mycket. 

vandrare, ”NightBikers”, taxi- och busschaufförer. 

Och inte minst, fullt ”normala” 

krog- och restaurangbesökare. I bland 

låter det som om alla som går på krogen 

är fulla och våldsamma. Men de tillhör ju 

tack och lov undantagen. 

MED TIDEN HAR TRYGGHETSVÄKTARNA lärt 

känna de allra flesta som rör sig ute i Märsta, 

kvällar och nätter. I varje fall alla ungdomar. 

De vet vilka som är stökiga, vilka 

som ingår i respektive gäng och får nys om 

rörelsemönster långt innan ungdomarna 

själva hunnit uppfatta dem. 

– Vårt uppdrag är att arbeta uppsökande, 

förebyggande och problemorienterat. I 

det ingår att stävja bråk innan det utvecklats 

till en större konflikt. 

Och skulle det händelsevis ändå finnas 

något som indikerar risk för större bråk, 

kan trygghetsväktarna alltid ringa sina 

kollegor som finns i kommunen genom de 

andra uppdrag Securitas har. 

– Vi hjälps åt om det behövs. Vid eventuella 

oroligheter kan vi ha flera bilburna 

kollegor på plats inom ramen av några minuter. 

De vet om trygghetsuppdraget och 

rapporterar dessutom direkt till oss om de 

ser eller hör något vi behöver veta. 

I AVTALET SOM INGÅTTS MELLAN Securitas, 

Sigtuna kommun och Sigtunahem ingår 

att Trygghetsstationen ska vara bemannad 

med en trygghetsväktare alla kvällar och 

nätter i veckan, mellan 20.00 och 03.00 

söndag till torsdag och mellan 18.00 och 

04.00 fredag och lördag. Därutöver ska en 

trygghetsväktare ambulera kommunen per 

bil under samma tider och dessutom fungera 

som störningsjour. Bostadsområden, 

industriområden, skolor, fritidsgårdar, 

gator och torg kan därmed räkna med påhälsning 

så gott som varje kväll. 

– Vi ser till att det är lugnt och tryggt 

runt stationen, fungerar som vägvisare 

åt tågresenärer som kommer på besök, 

samverkar med nattvandrarna, besöker 

fritidsgårdar och ungdomens hus, håller 

föräldrar underrättade om deras döttrar 

eller söner är med sista pendeltåget, avvisar, 

avlägsnar och omhändertar personer 

som stör den allmänna ordningen. Och 

åker givetvis på störningar i boendet. 

Uppdraget skiljer sig därmed ganska påtagligt 

från den traditionella väktarrollen 

som uteslutande handlar om utryckning, 

rondering och störningsjour. 

– Vi tycker att uppdraget är jättekul, 

stimulerande och mycket utvecklande. 

Personalomsättningen inom Securitas har 

varit väldigt låg under de här två åren. 

Och att få ha kvar samma personal är 

helt avgörande för kvaliteten i uppdraget, 

enligt Jonas Wolwan. Det tar lång tid att 

lära känna de människor som rör sig ute 

om kvällarna, bygga upp relationer, få 

människors förtroende och respekt. 

– Många ungdomar har i princip vuxit 

upp med oss. De ser oss vid pendeltåget, i 

skolan, på fritidsgården, vid luciafiranden 

och andra festligheter. Vi är kända ansikten 

för dem och blir väldigt mångas kompisar 

och förhoppningsvis förebilder. 

OCH OMDÖMENA OM VERKSAMHETEN har 

nästan uteslutande varit positiva. Ungdomarna, 

tågresenärerna, fastighetsägarna, 

polisen, kommunens tjänstemän och inte 

minst nattvandrarna har på olika sätt bedyrat 

sin uppskattning. 

– Trygghetsstationen har verkligen 

blivit en knytpunkt för alla aktörer som 

på olika sätt engagerar sig, ofta på helt 

frivillig basis, för att göra Sigtuna kommun 

tryggare, säkrare och framför allt 

trivsammare. 

Men det finns undantag, som den där 

dagen när Securitas personal på väg till 

jobbet, möttes av svarta rubriker; Trygghetsstationen 

i Märsta – otrygg. 

– Skribenterna påstod att Trygghetsstationen 

var ett tillhåll för uteliggare, 

luktade piss och skapade rent av otrygghet 

bland tågresenärerna. Ingen av oss 

kände igen sig i den beskrivningen. Inte 

nattvandrarna, ungdomarna eller tågresenärerna 

heller. 

Det föranledde dock ett beslut. Att 

stänga Trygghetsstationen när den var 

obemannad. Och strikt följa de ordningsregler 

som gäller i området runt lokalen; 

”Man får till exempel inte dricka alkohol, 

inte urinera och inte uppträda störande”. 

Då riskerar man att bli avvisad eller i värsta 

fall omhändertagen. 

JONAS WOLWANS UPPFATTNING är att stök 

och bråk minskat inom kommunen under 

de dryga två år Securitas bemannat Trygghetsstationen. 

Men om det är en allmänt 

rådande trend i samhället eller ett resultat 

av Trygghetsstationen och alla andra 

trygghetssatsningar låter han vara osagt. 

– En del av förklaringen tror jag hänger 

samman med den enorma tillväxt och 

positiva utveckling som rent allmänt råder 

inom Sigtuna kommun just nu. Bostäder 

byggs, centrum utvecklas, nya skolor 

planeras, affärskedjor etableras, sportfält 

invigs vilket stimulerar även ungdomarna i 

kommunen. Och vi får tillbaka det i trygghet. 

Framtidstron ökar för alla. 

OCKSÅ MILJÖN INOM SIGTUNAHEMS bostadsbestånd 

ter sig enligt Jonas Wolwan lugn 

och trygg om kvällar och nätter. Antalet 

störningsanmälningar har hållit sig på 

en relativt konstant nivå under åren och 

fördelat sig ganska jämnt över året. Det 

är bara typen av anmälningar som ändras 

beroende på årstid. 

– Sommartid handlar naturligtvis många 

störningar om fester som flyttats ut på gården. 

Ofta får vi då nytta av vår personkännedom 

och kan ganska enkelt prata folk 

till rätta. Ibland handlar det om solklara 

anmälningar, ibland faktiskt om rena bagateller. 

Fakta Trygghetsstationen Källa: www.sigtuna.se 

Bemanningstider av stationen är: 

Söndag–torsdag (natt mot fredag) kl. 20.00–03.00 och 05.00–09.00 

Fredag–lördag (natt mot söndag) kl. 18.00–04.00 och 05.00–09.00 

Den mobila trygghetsväktaren jobbar kl. 19.00–04.00 alla dagar. 

Telefonnumret är 08-591 161 00. 

Öppettiderna är kopplade till en bemanning av trygghetsväktarna. Övriga tider är väntsalen stängd. 

EN VANLIG MEDBORGARE FÅR INGRIPA för att förhindra ett brott med stöd av brottsbalken. Där står 

bland annat att ”Rätt till nödvärn föreligger mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp 

på person eller egendom”. Rätt till nödvärn föreligger också mot den som med våld eller hot om våld 

eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning eller mot den som olovligen trängt in 

i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg eller mot den som vägrar lämna en bostad efter 

tillsägelse. 

Syftet med nödvärns handlingen är således att avvärja ett angrepp, inte straffa eller hämnas. Sammanfattningsvis 

skulle man kunna säga att alla har rätt att försvara sig eller någon annan från ett brottsligt 

angrepp med ett försituationen försvarligt våld. 

Var och en får också gripa någon om det brott som är begått är av viss allvarlighet och att man griper 

personen på bar gärning eller flyende fot. Var och en får också gripa en person som är efterlyst. Den 

gripne skall skyndsamt överlämnas till polis. 

CIRKA 15 PROCENT AV ALLA BROTT klaras upp 

med så kallad personuppklaring. Med personuppklaring 

menas fall där åklagaren efter utredning 

har en skäligen misstänkt person och att 

åklagaren har beslutat om åtal, åtalsunderlåtelse 

(kan till exempel hända om personen är under 18 

åt eller om brottet är bagatellartat) eller straffföreläggande 

(böter och/eller villkorlig dom). 

Hur många brott som klaras upp skiftar mellan 

olika typer av brott. 

Men störningsanmälningarna till trots, 

är Jonas Wolwan av uppfattningen att de 

allra flesta verkar trivas riktigt bra som hyresgäster 

hos Sigtunahem. 

– Sigtunahems rykte är gott, den gängse 

uppfattningen verkar vara att det är en engagerad 

och driftig hyresvärd. Det är klart 

att det finns undantag men det är väl inte 

så konstigt med så många hyresgäster. 

TRYGGHETSSTATIONEN I MÄRSTA – DET 

KÄNNS TRYGGT. 

TYPISKA UNGDOMBROTT består av snatterier, 

skadegörelse och klotter, olovlig bilkörning 

och misshandel. 

RÅN ÄR FÖRHÅLLANDEVIS ETT OVANLIGT 

brott i relation till det totala antalet anmälda 

brott. År 2004 anmäldes cirka 8 600 rån till 

polisen, vilket utgör mindre än en procent av 

samtliga anmälda brott. 




Var bor du 


Är du trygg 

Foto: Jeanette Sundin/Johan Zanotti 

Alexander 

– Märsta. 

– Att vara trygg i sig 

själv, inre frid. 

– Ja,den inre friden 

finns. 

Laila Adén 

– Märsta/Valsta. 

– Att någon bryr sig. 

– Ja. 

Robban Z 

– Rosersberg. 

– Att ha en skön 

känsla. 

– Mycket trygg. 

Jan Jansson 

– Gröndal. 

–Att ha tryggt 

hemma. 

– Ja. 

Håkan Brolin 

– Tyresö. 

– Att ha trygghet i 

hemmet. 

– Jajamensan. 


SunShine NightBikers vid Trygghetsstationen en 

fredagskväll. Här träffas de och samtalar med 

ungdomar, trygghetsväktarna, taxi-, busschaufförer 

och nattvandrarna. Men för det mesta glider de 

runt i kommunen och sprider sitt mullrande lugn. 

SunShine NightBikers 

Nattvandrare 

på motorcykel 

Sedan i våras är de ett färgstarkt och återkommande inslag i gatubilden, speciellt de helger 

det finns något särskilt att fira. I villaområden, på skolgårdar, på gång- och cykelvägar om så 

behövs, ”smyger” de fram för att per motorcykel förekomma främst ungdomsbråk och ungdomsfylla. 

De kallar sig NightBikers och bidrar högst väsentligt till att göra Sigtuna kommun 

ännu lite tryggare. 


Initiativet är Torbjörn Forsbergs, ordförande i motorcykelklubben, 

SunShine – Arlanda. På en konferens i Stockholm för något 

år sedan kom han i kontakt med ordföranden för Wermdö 

Bikers, som berättade om deras samarbete med nattvandrarna 

i Gustavsberg. Ett samarbete som gick under beteckningen, 

”NightBikers”. Torbjörn Forsberg tyckte initiativet var strålande 

och tog med sig idén hem. Det vann snabbt gehör inom klubben 

och Björn Reppe utsågs att tillsammans med Torbjörn Forsberg 

ta initiativ till en nattvandrarförening även inom Sigtuna kommun, 

på motorcykel. 

– Vi tog kontakt med ordföranden i Wermdö för att höra om 

vi kunde planka deras koncept rakt av och det gick bra, med vissa 

förbehåll. Att vi lovade att köra som folk och upprätta ett bra 

samarbete med polis och vaktbolag. Grundläggande värderingar 

och principer för varumärket NightBikers, berättar Torbjörn 

Forsberg. 

TORBJÖRN FORSBERG OCH BJÖRN REPPE, som dessutom är en erfaren 

nattvandrare sedan tidigare, tog därefter kontakt med kommunen 

för att presentera idén om NightBikers. 

– Vi blev kallade till ett möte med en rad kommuntjänstemän, 

presenterade idén, och särskilt säkerhetsstrategen, Kent Jansson, 

blev eld och lågor. 

DÄREFTER HAR NIGHTBIKERS FÅTT MYCKET STÖD och hjälp av bland 

annat Kent Jansson, liksom av trygghetsväktare, polis, nattvandrarföreningen 

och tjänstemän från kultur- och fritidsförvaltningen. 

Tillsammans har de lagt upp strategier och riktlinjer 

liksom förtydligat ansvaret som följer med att vara nattvandrare, 

på motorcykel. 

– Jag är mycket överraskad av det positiva bemötande vi fått 

av kommunen, särskilt av Kent Jansson. Det hade jag verkligen 

inte räknat med. Vi sponsrades ganska omgående med såväl västar 

som trycket på västarna. Och av riksförbundet nattvandrarna, 

fick vi ett startbidrag om 4 000 kronor, fortsätter Torbjörn Forsberg. 

NIGHTBIKERS PREMIÄRTUR GICK AV STAPELN på självaste Valborgsmässoafton 

i våras. Elva män och kvinnor träffades vid Statoil 

för att nattvandra på hoj. De började med att åka upp till tivolit 


Kl. 22.01 

som hade kvällsfestligheter på Tingvallafältet. 

Därefter for de till Sjudargården 

eftersom de fått upplysningar om att det 

eventuellt kunde vara lite stökigt där. Efter 

lite prat med ungdomarna i Sigtuna bar 

det av till Rosersberg och slutligen Steningebadet. 

– Vi fick en oerhörd respons, mycket 

ryggdunk, positiva kommentarer, nickningar 

och prat från såväl ungdomar som 

allmänhet och aktiva i trygghetsarbetet, 

säger Björn Reppe. 

DE SOM DELTAR I NIGHTBIKERS gör det gratis 

och frivilligt. De flesta är killar och tjejer 

under trettio utan egna barn. 

– Det är bara jag som är tonårsförälder, 

fyller Björn Reppe i. 

– Jag tycker det är bra att åtminstone 

en fjärdedel av medlemmarna i NightBikers 

är tjejer. Det är ju inte bara fylla det 

handlar om bland ungdomarna, det kan 

lika gärna röra sig om att killen gjort slut. 

Och det där är inte riktigt min grej, säger 

Torbjörn Forsberg. 

I MOTORCYKELKLUBBEN SUNSHINE finns 98 

inskrivna medlemmar, men alla är kanske 

inte lika aktiva som Torbjörn Forsberg och 

Björn Reppe. 

– Därför känns det extra roligt att vi 

ändå får ihop ett tiotal motorcyklister som 

ställer upp och nattvandrar, fredags- som 

lördagskvällar, i ur och skur. Det trots att 

de själva får stå för telefon och soppa, berömmer 

Torbjörn Forsberg. 

Fakta SunShine Cycle Club Källa: www.sunshine.to 

SunShine Cycle Club, SSCC, är en motorcykelförening med verksamhet sedan 1988. Klubben är 

ansluten till både SMC och SVEMO. När klubben startade var det tolv medlemmar, idag har klubben 

ett hundratal i olika åldrar. Trettio procent är tjejer. 

Klubblokalen ligger i Tilledal nära Alranda. Den är öppen varje tisdag kväll kl. 19, från maj till och 

med sepember. I baren finns kaffe och lättare mat. Vill du veta mer om SunShine Cycle Club kan 

du gå in på deras hemsida www.sunshine.to 

SunShine Cycle Club första körning med NightBikers västarna var Valborgsmässoafton 2005. 

Kommande körningar sker följande datum: 4, 14 november samt 10 december. 

MÅLET FÖR NIGHTBIKERS utöver att bidra till 

att öka tryggheten på gator och torg, är 

att öka acceptansen för motorcykelåkare 

i samhället. Samt att helt enkelt erbjuda 

ungdomar ett intresse efter mopeden och 

en klubb att gå till. 

– Och vi blir nästan alltid uppskattade 

av ungdomarna när vi kommer på våra 950 

cc i skinnställ och väst i neongrönt. Och 

får allt som oftast en mycket god kontakt, 

berättar Torbjörn Forsberg. 

Kommentarerna på hemsidan vittnar om 

detsamma. De allra flesta verkar ha mottagit 

dem som ett populärt inslag även om 

det handlar om tillsyn och kontroll. De har 

till och med blivit inbjudna på fest, ”Ställ 

hojen och kom hit på en pilsner”, låter 

några ungdomar hälsa via NightBikers 

hemsida. 

– Vår ambition är att bygga relationer, 

att försöka vinna ungdomarnas förtroende 

och respekt. Vi söker upp dem, och pratar, 

oavsett om det är på festplatser, badplatser, 

skolgårdar, kolonilottsområden eller någon 

annanstans, säger Björn Reppe. 

Och skulle det visa sig att något eller någon 

går överstyr, är de inte sena att handla. 

Genom dialog med trygghetsväktarna och 

polisen vet de i princip alltid hur de ska gå 

till väga. 

– Handlar det om fylla ringer vi föräldrarna. 

I extrema fall kontaktar vi naturligtvis 

Mariapol, fortsätter Björn Reppe. 

Men trots att NightBikers har kört cirka 

260 mil inom kommunens gränser under 

åtta helger från Valborg, har de inte sett 

något anmärkningsvärt. På sin höjd lite 

öl här och där och en och annan smärre 

ungdomsfylla. 

– Vi kan naturligtvis bara uttala oss om 

vad vi sett under våra enstaka kvällsrundor. 

Men vår samlade erfarenhet hittills är att 

det varit lugnt, säger Torbjörn Forsberg. 

Nästan så man somnar, fortsätter han med 

glimten i ögat. 

EN GRUPP SOM DOCK INTE SOMNAR utan 

rent av tar NightBikers närvaro med rena 

förskräckelsen, är trafikanterna. 

– Det måste sitta i västarna. Så fort de 

ser oss tvärbromsar de och smyger fram 

längs vägarna. Förmodligen tror de att vi 

håller på med någon form av trafikkontroll, 

säger Björn Reppe. 

OCH MYCKET ÄR TORBJÖRN Forsberg och 

Björn Reppe överens om, något de är 

absolut rörande överens om är att Trygghetsstationen 

i Märsta är det bästa som 

någonsin hänt i kommunen. 

– Jag minns när jag var liten, då var det 

bråk runt pendeltågstationen jämt, påminner 

Björn Reppe. 

Båda hyllar framför allt trygghetsväktarna 

som visat på stort engagemang och 

stor kompetens. De vittnar dessutom båda 

om den aktivitet som råder i Trygghetsstationen 

framför allt fredags- och lördagskvällar. 

Som ett stöd och knytpunkt 

för nattvandrare, NightBikers, pendlare, 

taxichaufförer, busschaufförer, Connex 

personal och många andra. 

– Trygghetsväktarna har verkligen full 

koll. De får rapporter av taxichaufförerna 

om det skulle visa sig vara många körningar 

till speciella adresser. De får veta 

av busschaufförerna vad de sett och hört. 

Pratar med ungdomar, pendlare och kollegor. 

Därefter får vi informationen som 

nattvandrare. Helt suveränt, intygar såväl 

Torbjörn Forsberg som Björn Reppe. 

– DET ÄR KRING KROGARNA I Märsta centrum 

det är som mest oroligt i kommunen, 

speciellt när de stänger för kvällen – runt 

tvåtiden. Men det får någon annan ta hand 

om, det är inte vår målgrupp. Vi vurmar 

för ungdomarna, alla har vi ju varit små, 

avslutar Torbjörn Forsberg och Björn 

Reppe. Som hoppas på ett snart återbesök 

av kungaparet så att NightBikers i Sigtuna, 

precis som NightBikers på Värmdö, får 

äran att eskortera ekipaget på sin nästa 

Eriksgata genom kommunen. 

Det är i alla fall de ungdomar överens om som vi träffade en fredagskväll i oktober helgen före 

lön, på Märstas egen platta, Trygghetsstationen. 

Kvällen är grå och mulen och klockan närmar 

sig nio. Det är en något annorlunda 

fredagskväll för Glimtenredaktionen som 

bestämt sig för att på plats ta reda på hur 

folk upplever tryggheten i de centrala 

delarna av Märsta. Tryggt eller otryggt, 

så här svarade de personer som råkade 

komma i vägen för vår framfart. 

Kl. 21.23 

Trygghetsstationen i centrala Märsta, Jonas 

och Thomas tjänstgör. Jonas har innepasset 

och Thomas ronderar kommunen 

med bil. I Trygghetsstationen är det lugnt 

så när som på lite rassel från polisradion. 

– DET ÄR BETYDLIGT LUGNARE och trevligare 

i Trygghetsstationen nu efter att kommunen 

beslutade stänga under tider den 

inte är bemannad. Förut var det ett tillhåll 


för bland annat uteliggare. Det var inte 

ovanligt att det satt ett tiotal på golvet när 

vi kom, käkade kyckling och drack sprit, 

berättar Jonas. 

Både Jonas och Thomas trivs relativt bra 

i rollen som trygghetsväktare, en roll som 

bjuder mycket variation. 

– Jag arbetar med allt, fortsätter Jonas, 

från att rondera i bil, till att sitta inne i 

Trygghetsstationen och ibland fungera 

som arbetsledare. 

Vi stör mitt i maten så det finns inte tid 

för någon längre konversation. Men både 

Jonas och Thomas ger intryck av att ha 

läget under kontroll. Jonas har konstant 

ett öga mot fönsterväggen som vetter mot 

vänthallen och släpper in lite ljus i den annars 

så mörka lokalen. En fönstervägg som 

dessutom ger en viss överblick över vad 

som pågår där innanför och vilka som huserar 

den lilla vänthallen för tillfället. 

INNANFÖR YTTERDÖRREN till Trygghetsstationen 

hänger en rad gulblå jackor. Det är 

nattvandrarnas. Just den här kvällen nattvandrar 

föräldrar till barn på Ekillaskolan. 

Kl. 22.01 

Vänthallen, Trygghetsstationen. Fyra ungdomar 

finns på plats, det är Alexander och 

Marcus som går i åttan samt Caroline och 

Hanna som går i nian respektive tredje 

ring. De brukar tillbringa en och annan 

kväll i vänthallen per vecka, dagar när det 

inte finns något roligare att göra. Ingen 

av dem tycker det finns något i Märsta 

som direkt lockar, ungdomens hus och 

Paviljongen dömer de ut som ”dött” och 

stänger för tidigt. I Märsta är det privata 

fester som gäller. Särskilt under helgerna. 

MARCUS HAR TAGIT ETT REJÄLT grepp om 


Kl. 21.23 Kl. 22.27 

Kl. 23.05 

Alexanders öra för att med en uppvärmd 

synål göra hål. Det verkar inte gå så bra, 

för Alexander grinar illa. 

– Vi började redan i skolan i dag, berättar 

Alexander, som vill pierca sig högst upp 

i broskdelen av örat. 

Men det lyckas inte den här gången heller, 

grabbarna ger upp och slår sig ned på 

bänken. Tillsammans med Caroline och 

Hanna berättar de lite kring hur det är att 

vara 14 år och växa upp i Märsta. 

– Det finns absolut ingenting att göra, 

säger Marcus och Alexander. Paviljongen 

och ungdomens hus stänger alldeles för 

tidigt, redan klockan nio. 

– Det är öppet längre på fredagar och 

lördagar, fyller Caroline och Hanna i. 

Men håller med Marcus och Alexander 

om att det är ganska tråkigt där. 

– Lussevakan är skitbra, fortsätter Caroline. 

Det skulle finnas en lokal att gå till 

som hade typ lussevakor varje helg. Åtminstone 

ett ställe med ett stort discorum. 

– Dessutom skulle det finnas biljard och 

Kl. 22.40 

datorer, tillägger Marcus och Alexander. 

UNDER TIDEN NÖJER SIG ALLA fyra med att 

tillbringa en och annan kväll i väntrummet 

till Trygghetens hus. 

– Det här är Märstas platta. Det är här 

det händer saker och man träffar folk, upplyser 

Marcus och Alexander. 

Och poängterar att ”Märsta äger”. Det 

betyder helt enkelt att Märsta är bäst. 

Något de spontant framhåller som 

mycket bra är tillkomsten av just Trygghetsstationen 

och trygghetsväktarna. 

– Tony är bäst. Han är som en av oss, 

säger Marcus. 

Och låter oss förstå vilken skillnad 

Trygghetsstationen har gjort för ungdomarnas 

trygghetsupplevelse. Något Caroline 

och Hanna definitivt håller med om. 

– Tidigare var det bråk här jämt. 

Alla fyra delar uppfattningen att det 

är tryggt att bo i Märsta. Att Trygghetsstationen 

har bidragit på sitt sätt, men att 

det viktigaste för trygghetsupplevelsen är 

att alla känner varandra. Men det är på 

både gott och ont, tillägger Caroline och 

Hanna. 

– Rykten går som en löpeld, det tar 

mindre än en sekund så vet alla om något 

särskilt har hänt, fortsätter Caroline. 

I KVÄLL ÄR DET DOCK LUGNT i Märsta. Förutom 

ungdomarna i vänthallen syns inte 

många till. 

– De är väl på fest någonstans. I Märsta 

är det fester som gäller. Privatfester, fortsätter 

Caroline och Hanna. 

Via mobilen, SMS, mail eller hemsidor 

sprids kvällens hetaste rykte, nämligen 

adresserna till kvällens hippaste fester. 

– Men vi har innebandymatch i morgon 

och måste ta det lugnt, säger Marcus och 

Alexander och låter oss därmed förstå varför 

de är där. 

Alla fyra berättar därefter hur lätt det är 

för unga i Märsta att få tag i alkohol, snus 

och cigaretter om de vill. Caroline och 

Hanna tycker det är ganska okej att langa 

snus men inte alkohol. 

– Alkohol är egentligen inte särskilt 

viktigt. Det viktiga för oss är att ha någonstans 

att ta vägen, en stor lokal där 

man kan träffa kompisar, lyssna på musik 

eller bara vara. Där det finns möjlighet att 

ordna disco på helgerna, och det är bara 

bra om det är drogfritt. 

Kl. 22.27 

Perrongen, pendeltågstationen – övervägande 

ungdomar på väg, bland annat 

Maric och Jasmin, 15, på väg till kompisar 

i Rosersberg. 

– DET ÄR FESTER SOM GÄLLER om man bor 

i Märsta, privatfester, säger Maric och 

Jasmin. 

Som berättar att det brukar gå rykten 

om var man kan hålla till, det vill säga var 

det är föräldrafritt, ff. Det är i villaområden 

såväl som i lägenheter. Och precis som 

Hanna och Caroline, berättar de om hur 

lätt det är att få tag i alkohol om man själv 

vill. 

– Det är tråkigt att det inte finns något 

annat att göra på helgerna, säger Jasmin. 

– Lussevakan är kul, tillägger Maric, det 

skulle finnas ett disco typ lussevakan. Det 

skulle väldigt många uppskatta. 

Båda säger att de känner sig trygga i 

Märsta, både där de bor och på väg mellan 

olika adresser. 

– Alla känner alla i Märsta och det gör 

att man känner sig trygg, konstaterar båda 

i samma veva som de hoppar på tåget mot 

Rosersberg. 

Kl. 22.40 

Ett tiotal taxibilar på rad och i samspråk 

står bland annat taxichaufförerna Gunnar 

och Gittan som kört taxi i trettio år. 

– DET ÄR VARKEN BÄTTRE eller sämre nu 

jämfört med för trettio år sedan, säger 

Gittan. Det är mycket ungdomsfylla, gap 

och skrik, särskilt om vi vägrar ta med någon 

i bilen. 

Båda är av uppfattningen att det är just 

ungdomsfylleriet som är problemet i Sigtuna 

kommun och som bidrar till att skapa 

otrygghet framför allt i de centrala delarna 

av Märsta. 

– Föräldrarna borde ta hand om sina 

barn, hålla koll på var de är, ha regler och 

inte låta dem vara ute på nätterna, insisterar 

både Gunnar och Gittan. 

NÅGOT SOM BÅDA BEDÖMER bidragit positivt 

ur trygghetssynpunkt i Märsta under 

senare tid är NightBikers, Trygghetsstationen 

och nattvandrarna. 

– NightBikers är suveräna och tar sig 

snabbt fram på sina motorcyklar om det 

skulle behövas. 

Trygghetsstationen har också bidragit 

positivt till att lugna ner främst området 

kring pendeltåget. Och nattvandrarna 

bidrar till att fler vuxna finns ute på gator 

och torg. 

BÅDA TYCKER DOCK ATT KOMMUNEN borde 

göra mycket mer för att öka tryggheten 

och säkerheten i Märsta och bedömer 

själva att det största problemet är att inte 

ungdomarna har något att vettigt att göra. 

– När mina barn var små på 1970-talet 

fanns det ungdomsgårdar i varje kvarter, 

Sätuna, Ekilla, Valsta och det ordnades 

discon på helgerna. Nu görs inte alls lika 

mycket, avslutar Gittan. 

Kl. 22.55 

Gabriella i biljettluckan på pendeltågstationen 

– JAG HAR ALDRIG NÅGONSIN råkat ut för 

någon form av hot eller våldssituation, 

säger Gabriella. 

Och tillägger att hon trots det ibland 

kan känna sig orolig när det kommer in 

stora ungdomsgäng. 

– Det beror nog på allt man läser i tidningar 

och ser på tv, tillägger hon. 

Även Gabriella hyllar tillkomsten av 

Trygghetsstationen och trygghetsväktarna. 

– Det känns oerhört tryggt och säkert 

att ha dem i närheten, det är stor skillnad 

mot tidigare. 

Kl. 23.05 

Utanför Golden Memories (GM) – dörrvakterna 

Nick och Carlos. 

– EN MYCKET LUGN KVÄLL, det har hållit sig 

lugnt en längre tid nu, det blir väl värre 

nästa veckoslut när det är helg efter lön, 

säger Nick. 

Som bedömer hela hösten som genomgående 

lugn och trevlig. Men det går i 

perioder. 

– Det var stökigare under sommaren, 

fortsätter Nick. Börjar det väl att stöka, 

blir det ofta som en ond cirkel. 

Och visst förekommer det att det händer 

saker, misshandel, brott mot knivlagen, 

brott mot vapenlagen och hot mot tjänsteman, 

men det är ytterst sällan det händer 

något allvarligt enligt dörrvakterna. 

– Vi har ett mycket bra samarbete med 

polisen i det fallet. Vi skriver rapport 

direkt om det händer saker och polisen 

kommer även hit fysiskt om så behövs. 

De kommer dessutom alltid förbi när vi 

stänger vid två-tiden. Det är bra, för det 

ser folk. Vilket är brottsförebyggande i sig. 

DET ÄR EN RELATIVT BLANDAD publik på 

Golden Memories. Fredagar från 20 år 

och lördagar från 22 år. 

– Lönehelger är naturligtvis värst. Och 

fullmåne tillägger Carlos med glimten i 

ögat. 

Alkoholen är det största problemet 

bedömer både Carlos och Nick. Det sups 

mer än någonsin, allt lägre ner i åldrarna. 

Kl. 23.25 


DENNA SIDA ÄR ANNONS 

– Är man för berusad åker man ut direkt, 

säger Nick. Även om det är svårt att hålla 

till hundra procent. 

– Det jobbiga är att folk nu för tiden 

inte kan ta ett nej, det blir bara en massa 

tjafs och bråk. Så var det inte förr, tillägger 

Carlos. 

BÅDE NICK OCH CARLOS LOVORDAR det initiativ 

till samverkan som kommunen tog 

nyligen, då de kallades till ett gemensamt 

möte med andra intressenter för att tillsammans 

diskutera strategier för hur man 

kan öka tryggheten och säkerheten runt 

krogarna. 

– Om vi kunde få till ett strukturerat 

samarbete med de andra krogarna, Trygghetsstationen, 

polisen, nattvandrarna och 

kommunen skulle det här kunna utvecklas 

till något mycket bra, säger Nick. 

Båda poängterar att Golden Memories 

inte bara är en krog, utan också deras arbetsplats. 

Och att de vill att den ska vara så 

trygg som möjligt för såväl kroggäster som 

anställda. 

– Gärna fler kontroller från polis och 

länsstyrelse, det höjer bara statusen på krogen 

om vi kan bevisa att vi håller ordning 

och reda. 

BÅDA GÖR BEDÖMNINGEN att just ungdomsfylleriet 

är det största problemet i kommunen. 

– Vi ser ju hur stora ungdomsgäng 

springer omkring här vid ett-tiden och 

inte har någonstans att ta vägen. 

Kl. 23.25 

Trygghetsstationen med trygghetsväktare 

Jonas och tre nattvandrare från Ekillaskolan, 

Anders Tideström, Tomas Eklund och 

Torbjörn Lindström. 

– EN LUGN KVÄLL. Men det var oerhört kul 

Kl. 23.50 

och spännande att rondera som nattvandrare. 

Det gick faktiskt över förväntan. Jag 

kunde inte drömma om att ungdomarna 

var så kontaktsökande. Hade nog trott att 

de mer skulle se oss som kontrollanter, 

säger en av nattvandrarna och övriga håller 

med. 

TILLSAMMANS MED TRYGGHETSVÄKTARNA 

verkar de eniga om att det inte är de vuxna 

i samhället som ungdomarna är mest 

oroliga för, utan kanske främst andra ungdomsgäng. 

Därmed innebär vuxna på stan 

just vad det är ämnat att vara, en trygghet 

och säkerhet även för ungdomarna själva. 

– Vi visar att vi bryr oss och bringar 

balans i vilka som är ute på gator och torg 

under fredags- och lördagskvällar, fortsätter 

en av nattvandrarna. 

– Jag förstår inte att det ska vara så svårt 

att få folk att ställa upp. Det handlar ju 

bara om en fredag om året, fortsätter de. 

NATTVANDRARNAS UPPGIFT är helt enkelt 

att synas. De promenerar gator och torg, 

främst platser där de vet ungdomarna håller 

till. Och bygger relationer. 

– Vi ska arbeta uppsökande och kontaktskapande, 

men det löste sig av egen kraft. 

Så fort barnen och ungdomarna såg våra 

jackor började de prata. Klädseln verkar 

spela en helt avgörande roll, fortsätter en 

av nattvandrarna och övriga håller med. 

– Jackorna är helt klart en isbrytare. Att 

synas är hela grejen, en ingång till konversation. 

Det är samma sak med våra uniformer, 

tillägger Jonas. 

OCH EFTER DEN HÄR FREDAGSKVÄLLEN är 

nattvandrarna från Ekillaskolan eniga om 

en sak. Kommunen borde ställa stenhårda 

krav på skolorna att verkligen få nattvandringen 

att fungera. 

– En helg om året kan väl inte vara för 

mycket begärt, det handlar ju faktiskt om 

våra barn och ungdomar, avslutar nattvandrarna. 

FÖRUTOM EKILLASKOLAN, NATTVANDRAR 

också föräldrar till barn från Centralskolan 

och Norrbackaskolan. 

Kl. 23.50 

Hemfärd efter en mycket givande och 

lärorik nattvandring för Glimtenredaktionen. 

TACK ALLA PROFESSIONELLA och framför allt 

frivilliga krafter som på olika sätt engagerar 

sig för att göra Sigtuna kommun och 

Sigtunahems bostadsområden lite säkrare 

och mycket tryggare! 

Nattvandring 

Källa: www.sigtuna.se 

Att nattvandra är att ”våga bry sig” och ett 

sätt att finnas till hands för våra ungdomar, 

att ge stöd och vara förebild. Ju fler vuxna 

som är ute på gator och torg desto lugnare 

samhälle får vi. Nattvandringar finns idag 

både i Märsta, Valsta och Sigtuna. 

Kontaktpersoner för nattvandringar i 

Sigtuna kommun är: 

Sigtuna 

Eva Hall Berglund 

Föräldraföreningen i Sigtuna 

samt förälder på SSHL 

Mobil: 070-859 44 75 

Tel.: 08-556 974 00 dagtid arb 

E-post: eva.hall@arkitektkontoret.com 

Johan de Faire 

SSHL 

Mobil: 070-480 11 06 

E-post: jdef@telia.com 

Märsta 

Monica Tillberg, bitr. rektor 

Ekillaskolan 

Tel:. 08-59 78 35 03 

E-post: monica.tillberg@sigtuna.se 

Rickard Karlsson 

Ekillaskolan 

Tel.: 08-591 202 03 

Mobil: 070-576 02 46 

E-post: info@festspecialisten.se 

Lola Svensson 

Nattvandrarna i Valsta 

Tel:. 070-420 10 61 

E-post: lola.svensson@sigtunahem.se 

Susanne Åberg Sundberg 

Centralskolan 

Mobil: 070-697 7417 

Tel.: 08-591 491 52 

E-post: zuz59@yahoo.se 

Stefan Stockfors 

Norrbackaskolan 

Mobil: 070-382 44 18 

Tel.: 08-591 169 26 

E-post: kristina.wallin@sigtuna.se 

(e-postadress som går till expeditionen på 

Norrbackaskolan) 

Första boendet – ett lätt val 


34 | glimten | nr 5 | 2005 glimten | nr 5 | 2005 | 35 

Vit 

© Media Sigtunahem

GODA EXEMPEL FRÅN ANDRA ALLMÄNNYTTIGA BOSTADSBOLAG 

Trygg med Tryggve 

”Tryggve” sprider trygghet i Hallonbergen, Ör och Rissne. Så länge tunnelbanan går kan du 

som hyresgäst hos allmännyttan i Sundbyberg, kontakta bomiljöväktarna ”Tryggve” via Förvaltarens 

kundtjänst som är öppen dygnet runt. 


Mari Önnevall, ansvarig för trygghetsverksamheten ”Tryggve” på Telgebostäder ett projekt som 

startade 2001 för att få fler vuxna i omlopp i bostadsområdena. 

– Två bomiljöväktare patrullerar Rissne 

kvällar och nätter och två Hallonbergen 

och Ör, berättar Mari Önnevall, handläggare 

på BoSociala enheten och ansvarig 

för trygghetsverksamheten, Tryggve, hos 

Förvaltaren i Sundbyberg. 

IDÉN OM TRYGGVE VÄXTE FRAM under våren 

2001. Stadsdelarna i Sundbyberg behövde 

helt enkelt fler vuxna i omlopp under sena 

eftermiddagar, kvällar och nätter. 

En tidpunkt som noterats som särskilt 

kritisk, var tiden mellan fyra och sju. Det 

vill säga de timmar då varken områdespersonal, 

störningsjour eller föräldrar fanns i 

bostadsområdet. En glapperiod då mycket 

av skadegörelsen i bostadsområdena ägde 

rum. 

– Vi märkte att Störningsjouren rapporterade 

in en hel del skadegörelse just 

när de klev på sina pass, vid sjutiden. Skadegörelse 

som inte fanns när kundvärdarna 

(områdespersonalen) gick hem för dagen, 

vid fyra. 

Våren 2001 bestämde sig Förvaltaren 

och Svensk bevakningstjänst, som då 

hade störningsjouren på entreprenad, att 

tillsammans göra något åt det allt mer 

eskalerande problemet med skadegörelse i 

bostadsområdena. Syftet var tudelat, först 

och främst ville man bygga relationer med 

de boende i området, främst ungdomarna. 

Dessutom ville man få föräldrarna att förstå 

hur mycket skadegörelsen påverkade 

hyrorna för att få bukt med de allt ökande 

förvaltningskostnaderna. Tillsammans 

utvecklade man så konceptet, bomiljöväktare, 

Tryggve. 

– Tanken var att två bomiljöväktare skulle 

fungera som kundvärdarnas förlängda 

arm från klockan fyra på eftermiddagarna 

till långt fram på småtimmarna. Bomiljöväktarna 

skulle dessutom vara helt skilda 

från störningsjouren. 

Arbetssättet skulle vara uppsökande, 

kontaktskapande och förebyggande. Och 

bomiljöväktarna skulle rondera området 

till fots, med endast en rastlokal i området. 

Det bestämdes vidare att bomiljöväktarna, 

Tryggve, skulle drivas i projektform och 

som pilotprojekt utsågs Hallonbergen, Ör. 

– Inte för att fakta eller någon undersökning 

pekade ut just dessa områden, utan 

mer för att den allmänna uppfattningen 

inom Förvaltaren var att dessa båda områden 

hade störst behov. 

Det var dessutom två naturligt avgränsade 

bostadsområden där Förvaltaren var 

helt dominerande, och som beboddes av 

relativt många barnfamiljer. 

LAGOM TILL SKOLAVSLUTNINGEN 2001 startade 

så det gemensamma projektet, Tryggve. 

Två bomiljöväktare skulle nu rondera 

Hallonbergen och Ör till fots från klockan 

16.00 alla kvällar och nätter i veckan med 

målsättningen att helt enkelt skapa trygghet. 

De skulle aktivt bygga relationer 

med- och mellan de boende och de skulle 

dessutom erbjuda eskort från bland annat 

tunnelbanan. 

– Vi delade ut små visitkort lagom stora 

att stoppa i plånboken med telefonnumret 

till Tryggvarna via Förvaltarens kundtjänst 

som går att nå dygnet runt. Ville man ha eskort 

kunde man dels boka i förväg, alternativt 

ringa när man satt i tunnelbanan på väg 

hem och bara meddela när man var framme. 

PROJEKTET MOTTOGS MYCKET väl av såväl 

boende som personal i Hallonbergen, Ör. 

Framför allt uppmärksammades eskortverksamheten. 

Och det var kvinnorna som 

kom att utnyttja tjänsten, främst de yngre 

kvinnorna. 

– Egentligen är det killar mellan 16 och 

25 år som löper störst risk att utsättas för 

brott, men den målgruppen utnyttjar inte 

tjänsten alls. 

I genomsnitt eskorterar bomiljöväktarna 

en person per dag, men det varierar över 

årstiderna. 

– För bara några veckor sedan eskorterade 

bomiljöväktaren ett helt gäng om 20 

tjejer som kände sig hotade av några killar 

i området. 

INLEDNINGSVIS FICK PROJEKTET stor genomslagskraft 

i både radio och tidningar, framför 

allt eskortverksamheten. Och det som 

började som ett projekt i Hallonbergen, 

Ör blev snabbt en del av kärnverksamheten. 

– Våren 2003 utökade vi så verksamheten 

med två Tryggvar även i Rissne. 

BOMILJÖVÄKTARNA ÄR NUMERA en permanent 

och etablerad del av Förvaltarens 

verksamhet. Och en uppskattad sådan, det 

märks inte minst på resultatet i bolagets 

Nöjd kund index undersökningar. 

– Trygghet, tillgänglighet och goda 

relationer är ledord inom vår verksamhet. 

Hela vår vision handlar ytterst om 

kundrelationen, inte så mycket om huskroppen. 

FÖR TILLFÄLLET HÅLLER FÖRVALTAREN på 

med upphandlingen av ny entreprenör för 

störningsjouren och bomiljöväktarna. Och 

har till den här upphandlingen bestämt sig 

för att göra en delad, urvalsupphandling. 

– Nuvarande avtal med Falck Security 

löper ut vid årsskiftet. Svensk bevakningstjänst 

förlorade nämligen upphandlingen 

till dem i förra rundan. 

Och orsaken till upphandlingsförfarandet 

är att Förvaltaren, enligt Mari Önnevall, 

bedömer att samarbetet med Falck Security 

varit trögt och fyllt av missförstånd. 

– Vi har väl delvis oss själva att skylla 

som inte var tydliga nog från början. Att 

utveckla ett arbetssätt med en uppdragstagare, 

betyder inte att nästa uppfattar det på 

samma sätt. 

Enligt Mari Önnevall prioriterade Falck 

Security huvudsakligen den tekniska delen 

av trygghetsarbetet. Och alltför ofta användes 

bomiljöväktarna direkt i störningsarbetet. 

– Att bygga relationer mellan människor 

kräver mognad, insikt, erfarenhet och stor 

kunskap. Man kan inte placera vem som 

helst som Tryggve bara för att täcka passet. 

Och Mari Önnevall bedömer inte att det 

måste vara ett bevakningsföretag för att 

klara uppgiften som bomiljöväktare. 

– Tryggve är inte myndighetsutövande. 

Tryggve bygger broar mellan människor, 

skapar trygghet och erbjuder social service. 

För det krävs i första hand mogna vuxna 

som vill och kan ta ansvar. 

Fakta Fastighets AB Förvaltaren Källa: www.forvaltaren.se 

Ägare: Sundbybergs stad 

Grundat: 1950 

Antal lägenheter: 9 500 lägenheter i Sundbyberg, Duvbo, 

Hallonberga, Rissne, Hästhagen, Lilla Alby, Storskogen, Tulemarken och Ör. 

Årsomsättningen: 803,7 mkr 

Antal anställda: 150 medarbetare 

Övrigt: Förvaltarens lägenhetsbestånd, samtliga hyresrätter, består av allt från ett rum 

med kokskåp till sex rum och kök. Förvaltaren har också cirka 250 000 m 2 kommersiella 

lokaler i Sundbyberg, det vill säga 600 lokalkunder. 


GODA EXEMPEL FRÅN ANDRA ALLMÄNNYTTIGA BOSTADSBOLAG 

Trygghetscertifierar 

sina hus 

Telgebostäder är först ut i landet med begreppet trygghetscertifierade hus. Ett trygghetscertifierat 

hus karakteriseras bland annat av inpasseringssystem och en väl fungerande samverkan 

mellan engagerade hyresgäster. 

– Att arbeta med de mjuka frågorna är 

lika viktigt som att förstärka skalskyddet 

på våra fastigheter, påpekar Peter Hed, 

koordinator och en av initiativtagarna till 

idén om trygghetscertifiering av hus vid 

Telgebostäder. 

Och han får medhåll av polisen i den 

nyligen presenterade handboken i tryggt 

boende, ”Bo tryggt 05”, baserad på ”Bo 

tryggt 01” och utvecklad av polismyndigheten 

i Stockholms län tillsammans med 

forskare från KTH och Chalmers. Även 

där trycker man nämligen på det faktum 

att ”lika viktigt som att förvalta byggnader 

och anläggningar är det att förvalta de 

boende”. Det innebär att i all förvaltning 

ingår, att upprätthålla goda kontakter och 

relationer. 

– Otrygghet handlar om upplevelser och 

känslor, inte om faktiska risker. Goda relationer 

och en god social kontroll är viktiga 

i det perspektivet. Det skapar samhörighet 

och ökar känslan av trygghet, konstaterar 

Peter Hed. 


TANKEN OM ATT TRYGGHETSCERTIFIERA 

fastigheterna tog sin början för några år 

sedan när Peter Hed som en av fyra koordinatorer 

vid Telgebostäder tillsammans 

med sina kollegor diskuterade behovet av 

att göra något för att öka tryggheten inom 

bostadsbeståndet. 

– Vi vet av erfarenhet att trygghet är det 

som prioriteras högst i boendet. Det framkommer 

i varje kundundersökning. Och vi 

tog fasta på det. 

Något tidigare hade polisen lanserat sin 

första handbok i hur man skapar trygga 

bostadsområden, ”Bo tryggt 01”. 

– Vi följde helt enkelt polisens rekommendationer. 

Och utifrån dem arbetade vi 

fram en modell för trygghetscertifiering i 

samarbete med det lokala Brottsförebyggande 

rådet, polisen och kommunens säkerhetsansvarige, 

fortsätter Peter Hed. 

INFÖR FÖRRA VERKSAMHETSÅRET var man så 

klar med modellen för trygghetscertifiering 

av hus. Den bygger på att områdespersonal, 

boenden, närpolisen och säkerhetsansvarig 

inom Telgebostäder tillsammans genomför 

trygghetsbesiktningar av fastigheterna. 

Med utgångspunkt i ”Bo tryggt 01” har 

man tagit fram en checklista som underlag 

för besiktningen med ett antal punkter och 

kriterier som måste vara uppfyllda. 

– Checklistan innehåller 61 punkter fördelade 

på 17 ämnesområden. Hårda såväl 

som mjuka frågor, allt från skalskydd till 

social kontroll. 24 av punkterna är kravpunkter 

och måste alltid vara uppfyllda, 

berättar Sven Tillman, säkerhetsansvarig 

vid Telgebostäder och ansvarig för genomförandet 

av trygghetscertifieringen. 

De 24 kravpunkterna är dock inte nog 

för att ett hus ska trygghetscertifieras. För 

det krävs att 67 procent av punkterna i 

checklistan är uppfyllda. Kontrollbesiktning 

sker därefter vart tredje år. 

– Checklistan används inte bara vid certifieringstillfället. 

Den används också som 

ett redskap i förvaltningen. När åtgärder 

ska vidtas i fastigheten ska de göras på rätt 

sätt. Det underlättar den dagen det är dags 

för certifiering, tillägger Peter Hed. 

NÅGRA AV DE 24 KRAVPUNKTERNA i checklistan 

som måste vara uppfyllda för 

certifiering är bland annat, sektionering 

av källare och vind, säkerhetsdörr i minst 

51 procent av lägenheterna, elektroniskt 

inpasseringssystem, 36-timmars klotterpolicy, 

utbildning i trygghetsfrågor och 

brandsäkerhet till alla boenden och utsedda 

trygghetsansvariga personer i respektive 

fastighet. 

– Förra året certifierade vi fem hus. Det 

kostade bolaget ungefär två miljoner kronor, 

säger Sven Tillman. 

Förutom de två miljonerna krävdes en 

hyreshöjning för att finansiera åtgärderna. 

En hyreshöjning som föregicks av utdragna 

förhandlingar med hyresgästerna 

eftersom minst 51 procent måste ge sitt 

samtycke. 

– Grundbulten är passersystemen, resten 

bjuder vi på. Men kostnaden för ett passersystem 

är ganska stor, ett hus med tre entrédörrar 

och två källardörrar går på cirka 

400 000 kronor, fortsätter Sven Tillman. 

Hyreshöjningen landade på 35 kronor 

per månad. Men för de pengarna får hyresgästerna 

åtskilliga trygghetsåtgärder 

utöver passersystemet. Bland annat åtta 

millimeters lamellglas i entrédörren, diverse 

utbildningar i säkerhet, brandfiltar, 

brytskydd, i vissa fall utbyte till säkerhetsdörrar, 

sektionering av källare och vind, 

brandvarnare med tio års batterier och 

framför allt ett tryggt och välskött boende. 

– De flesta boende är mycket positiva 

till trygghetsarbetet. Den allmänna uppfattningen 

är att ”äntligen har vi fått något 

påtagligt tillbaka”. De ser skillnaden med 

egna ögon och åtgärderna kommer de allra 

flesta till del. Inte som renovering av ett 

badrum som bara berör lägenhetsinnehavaren, 

tillägger Peter Hed. 

Andra positiva effekter är att såväl vindssom 

källarinbrotten har upphört. Liksom 

skadegörelsen. 

– Dessutom har vi sparat pengar, fått 

nöjdare kunder och bättre arbetsmiljö. 

Vi hör nämligen inget gnäll och får inga 

felanmälningar från hyresgästerna i de certifierade 

husen. 

I ÅR PLANERAR TELGEBOSTÄDER att certifiera 

ytterligare åtta hus. Områdesförvaltarna 

har fått komma in med förslag på fastigheter. 

14 förslag har lagts på Sven Tillmans 

bord och det är nu hans arbete tar vid. 

– Jag åker runt och bedömer förslagen. 

Främst utifrån vilka fastigheter som har 

bäst förutsättningar. Det kan exempelvis 

handla om att bedöma om det över huvudtaget 

går att sektionera källare och vind 

utan att det kostar skjortan. 

När de åtta fastigheterna är utsedda 

Marina Helge och Sören Lindqvist från 

Sigtunahem träffar Peter Hed på Telgebostäder 

som berättar om den trygghetscertifierng 

av hus som pågår. 

börjar ett gediget samarbete med berörd 

personal och boenden. Portar lappas med 

information om trygghetsarbetet, hyresgästerna 

kallas till bomöten, besiktningar 

görs. Och så småningom gör Sven Tillman 

en gemensam upphandling av brytskydd, 

glasrutor och allt annat som krävs för 

att göra fastigheterna säkrare. De mjuka 

frågorna i form av information och utbildning 

håller han själv i. Som före detta 

verksam polis har han en hel del att dela 

med sig av. 

– Den största utmaningen ligger i att få 

hyresgästerna engagerade. Ungefär trettio 

procent brukar visa intresse och delta 

i utbildningar och liknande, säger Sven 

Tillman. 

Fakta Telgebostäder Källa: www.telgebostader.se 

Men trots alla positiva effekter för personalen 

kan trygghetsarbetet ibland upplevas 

som ett merarbete. ”Jättebra, men var 

ska vi få tiden ifrån, det här är ytterligare 

ett moment”. 

– Och då måste vi anstränga oss ännu 

mer för att motivera personalen och skapa 

delaktighet, säger Peter Hed. 

PÅ TELGEBOSTÄDERS DAGORDNING den 

närmaste tiden ligger att utveckla trygghetscertifieringsverktyget 

ytterligare, till 

att även omfatta gårdar och så småningom 

garage- och parkeringsplatser. 

– För att få ett så väl förankrat och bra 

underlag som möjligt vid certifiering av 

i första hand gårdarna, tog vi med alla 

fastighetsskötare till Bommersvik där de 

i form av grupparbeten fick vara med och 

utveckla verktyget och framföra synpunkter, 

fortsätter Peter Hed. 

OCH VISA AV ERFARENHET PEKAR såväl Peter 

Hed som Sven Tillman på det faktum att 

delaktighet och samverkan är två nyckelbegrepp 

för att lyckas i trygghetsarbetet. 

Därmed får de mjuka frågorna en avgörande 

betydelse, ännu en gång. 

ATT DE MJUKA FRÅGORNA ÄR VIKTIGA för utvecklingen 

av Telgebostäders verksamhet 

inte bara verifieras i arbetet med trygghetscertifieringen. 

Det genomsyrar hela 

bolagets uppfattning om sitt uppdrag som 

allmännytta. 

”Levande städer och stadsdelar bygger 

på trygghet. Trygga människor som 

känner sig hemma. Därför handlar vårt 

uppdrag mer om att förvalta trygghet och 

förtroende än om att förvalta fastigheter 

och bostäder.” Ur bolagets företagspresentation, 

”Boendet är Södertälje”. 

Ägare: Södertälje kommun, helägt bostadsföretag 

Grundat: 1948 

Koncern: Telgekoncernen 

Antal lägenheter: cirka 12 000 lägenheter i Södertälje, Järna, Mölnbo, och Hölö. 

Årsomsättningen: cirka 700 mkr. 

Antal anställda: 170 medarbetare som arbetar med fokus på helt rent, snyggt och tryggt. 

Övrigt: Telgebostäders lägenhetsbestånd, samtliga hyresrätter, består av allt från ett rum 

med kokskåp till sju rum och kök. Av dessa är cirka 1 000 radhus. Telgebostäder erbjuder 

även andra boendeformer såsom, seniorboende, studentboende, kollektivboende och handikappanpassade 

lägenheter 


Claes Nordström, Sigtunahem är ofta 

ute i bostadsområdena för att träffa 

hyresgäster och även vår egna personal 

för att stötta dem i sitt arbete. 


Att känna varandra 

är viktigt för tryggheten 

Graden av social kontroll avgör hur tryggt ett bostadsområde är. Den sociala kontrollen ökar i ett 

område med låg omflyttning, det vill säga i ett område där folk bor länge och känner varandra. 


– Trygghet handlar om känslor, erfarenheter, 

inlärda beteenden och i viss mån 

fördomar. Jag känner mig självklart tryggare 

om jag bor bredvid min bror än Clark 

Olofsson, även om jag inte känner honom 

personligen, säger Claes Nordström, 

bostadskonsulent i Sigtunahem sedan ett 

år tillbaka och tidigare anställd på missbruksenheten, 

socialförvaltningen, Sigtuna 

kommun. 

CLAES NORDSTRÖM ÄR NOGA med att poängtera 

att det faktiskt inte råder något 

samband mellan upplevelsen av trygghet 

och faktisk säkerhet. Och att media har en 

avgörande betydelse för hur folk upplever 

tryggheten i sin omgivning. 

– Tidningsbranschen älskar att utnyttja 

minsta, lilla incident för att skapa feta 

rubriker med en underton av att ”det är 

bara en tidsfråga innan det händer dig, 

innan det händer där du bor”. På det sättet 

bidrar media till att skapa otrygghet i ett 

område och falsk säkerhet i ett annat. 

EFTER ETT ÅR I SIGTUNAHEMS tjänst upplever 

inte Claes Nordström att det skulle vara 

mer otryggt i allmännyttans bostadsområden 

än någon annanstans. 

– Risken att råka ut för bostadsinbrott i 

ett flerfamiljshus är exempelvis mycket lägre 

än i villa. Och många gånger kanske det 

till och med sker värre saker i villaområden, 

som familjetragedier, familjedraman. 

Sköna Sigtuna är inte alls förskonat. 

SOM BOSTADSKONSULENT är Claes Nordström 

ansvarig för störningsverksamheten 

och hanteringen av dåliga betalare. Men 

inte heller inom den verksamheten ser han 

några anmärkningsvärda tendenser. 

– Vi får in ungefär 300 anmälningar via 

störningsjouren per år. Av dem är bara 

runt 100 att betrakta som konstaterade 

störningar. Det vill säga i genomsnitt en 

var tredje dag. Och den frekvensen har 

hållit sig relativt konstant genom åren. 

Störningsjouren bedrivs av trygghetsväktarna 

vid Trygghetsstationen i Märsta, 

för närvarande i Securitas regi. Men det 

görs störningsanmälningar även under andra 

tider på dygnet, så till det hundratalet 

konstaterade störningar ska läggas ytterligare 

några per vecka. 

– Kontorstid tar först och främst områdescheferna 

emot störningsanmälningarna 

och sköter själva den första kontakten. 

Men sker inte rättelse, skickas ärendet över 

till mig. Det brukar handla om ett 70-tal 

ärenden per år. 

Den absoluta merparten av anmälningar 

handlar om störande musik mellan klockan 

22.00 och 02.00. Grova störningar tillhör 

undantagen. Av de 20 avhysningar som 

utförts under året har bara en, max två föranletts 

av störningar i boendet. Resterande 

beror på betalningssvårigheter. 

– Det är mycket svårt att säga upp- eller 

avhysa en hyresgäst på grund av störning. 

Ibland kan rent av besittningsskyddet 

tyckas gå för långt. Men ofta är de som orsakar 

de grövsta störningarna också dåliga 

betalare. 

De grova fall av störning som Claes 

Nordström syftar på och som i undantagsfall 

kan leda till avhysning, handlar oftast 

om hot av olika slag. 

– Ändå vill jag påstå att vi är relativt 

förskonade från hot och våldssituationer 

i arbetet. Det påstås att det eskalerat men 

det är ingenting jag märkt av. 

DET KAN IBLAND VARA SVÅRT att få tag i 

Claes Nordström, han är nämligen ofta 

ute i Sigtunahems bostadsområden ”på 

gående fot”. Endera är han på väg att göra 

hembesök, oftast helt oanmäld, eller är han 

på väg ut för att stötta områdespersonalen. 

– Jag har den enskildes perspektiv i mitt 

arbete och försöker lösa problem som 

uppstår vid köksbordet. Det kan handla 

om ekonomi, konflikt mellan grannar eller 

störningsanmälningar. Handlar det om en 

konstaterad störning ber jag helt enkelt 

vederbörande skärpa till sig – annars riskerar 

han eller hon att bli uppsagd. 

HAN KÄNNER SIG ALDRIG RÄDD och möts för 

det allra mesta med respekt. Och han utgör 

dessutom ett stort stöd för den övriga 

personalen på fältet. 

– Det bor drygt 9 000 hyresgäster i våra 

bostadsområden. Det är mer än var fjärde 

kommuninvånare. Folk i olika åldrar, med 

olika bakgrund, intressen och behov. Det 

är klart att det uppstår konflikter ibland, 

det har det alltid gjort och kommer alltid 

att göra. 

CLAES NORDSTRÖM HAR SIN strategi klar för 

hur man kan öka upplevelsen av trygghet i 

boendet. För honom handlar det till fullo 

om att se till att folk trivs och inte flyttar. 

– Det måste vara snyggt, helt och rent 

i ett område, det måste finnas regler i 

varje trapphus om vad som gäller. Förvaltningen 

måste prioritera skötseln – bra och 

välskötta bostadsområden får trygghet på 

köpet. 

Claes Nordström själv har alltid ögon 

och öron öppna för hur områden ser ut 

och hur de uppfattas av omgivningen. Och 

en sak vet han. 

– Rykten sprids snabbt och blir till kollektiva 

sanningar. Trots att det oftast inte 

stämmer med verkligheten. Det krävs så 

oerhört lite. 

En annan viktig förutsättning för att 

skapa trygghet i ett bostadsområde enligt 

Claes Nordström, är att den sociala kontrollen 

ökar. Och då krävs att folk träffas 

naturligt och pratar med varandra. 

– Vi måste underlätta möten ute i våra 

bostadsområden och skapa mötesplatser. 

Fler lekparker med stolar och bord så 

pappor och mammor kan ta en fika tillsammans 

medan barnen leker. Bänkar och 

bord vid fotbollsplaner och boulebanor. 

Uteplatser i anslutning till marklägenheter 

och varför inte kolonilotter till dem 

som bor lite högre upp i huset. Alla vill 

inte umgås, men säkert tillräckligt många. 

UR TRYGGHETSSYNPUNKT kan Claes Nordström 

tycka att Sigtunahem har alldeles 

för lite folk ute i områdena, och att de 

som finns syns för dåligt. Han är dessutom 

övertygad om att brister i tillgängligheten 

snabbt får negativa konsekvenser på trygghetsupplevelsen. 

– Pratar vi i termer av trygghet är det 

viktigt att inge känslan av att vi invaderar 

våra bostadsområden med personal. Det 

minsta vi kan göra i det fallet är att gå enhetligt 

klädda och det gäller alla, från vd 

och neråt i organisationen. Det ska formligen 

lysa Sigtunahem om alla som vistas i 

våra områden, oavsett anledning. Det får 

stora synergieffekter på trygghetsabetet. 

TILLGÄNGLIGHET, KOMMUNIKATION och god 

service är ledord inom förvaltningsarbetet 

och påverkar inte bara den upplevda 

tryggheten utan är förutsättningar för ett 

bostadsområdes hela status. Ett område 

som lyckats vända ett relativt negativt utgångsläge 

i det perspektivet är enligt Claes 

Nordström, Norrbackaområdet. 

– Helt plötsligt vill alla bo i Norrbacka. 

Efterfrågan har ökat markant och det krävs 

numera relativt lång kötid för att få en 

lägenhet där. Det är tack vare personalen. 

De ger järnet och folk märker det. Helt 

plötsligt händer massa saker och ryktet går 

som en löpeld. 

FÖR CLAES NORDSTRÖM precis som för 

närpolisen, kommunens säkerhetsstrateg 

och trygghetsväktarna är det självklart att 

levande bostadsområden och stadsdelar 

borgar för en ökad trygghet i samhället. 

Och han instämmer i att rädda, otrygga 

och tysta människor som inte vågar lämna 

sina bostäder, indirekt ger grogrund för 

det grova våldet att få fäste. 

– Vi jobbar i det lilla – och gör vad vi 

kan. Det gäller att varje hyresgäst drar sitt 

strå till stacken genom nolltolerans. Att 

föräldrar tar ansvar för sina barn och att 

kommunen ser till att ungdomarna erbjuds 

en meningsfull fritidssysselsättning. 


Maggan Karlsson, HGF-ordförande Bure 

Maggan Karlsson bor på Buregatan och 

är ordförande i den lokala Hyresgästföreningen. 

Hon är en de som var med när 

Sigtunahem bjöd in till ett samabete om 

att skapa en tryggare miljö på Bure 

Trygghet skapas 

tillsammans 

Den yttre miljön, skötseln och belysningen, är springande punkter för att boenden i Sigtunahem 

ska känna sig trygga. Åtminstone på Buregatan i Valsta. 

Möte med havet 

av Maggan Karlsson 

Jag har gjort det! 

Jag har rundat Cap Horn, 

Norrudden. 

Jag stod där på de karga 

klipporna och 

mötte havet, 

– vi blev ett. 

Upplevelsen var total. 

Jag blev berusad 

och ropade till havet: 

– Här är jag! 

Frihetskänslan var så stark 

att jag blev yr 

och de kala klipporna 

blev mitt dansgolv. 

Jag var ensam med havet 

Jag mötte havet 

öga mot öga. 

(möte med havet på Arholma norra udde) 


– Även låsens kvalitet på entrédörrar och 

ytterdörrar spelar en avgörande roll, liksom 

att man kan lita på att hissarna fungerar, 

tillägger Bure-Maggan, lokala hyresgästföreningens 

ordförande i området. 

OCH HON VET VAD HON pratar om. Maggan 

Karlsson var nämligen en av dem som 

deltog i förra årets trygghetsarbete som 

tog sin avstamp just bland de boende på 

Buregatan. Enkäter gick ut till samtliga 

hyresgäster om hur de upplever tryggheten 

i området. Ungefär hälften av de 60 

procenten som besvarade enkäten uppgav 

att de ibland kände sig otrygga, främst 

kvinnorna. 

– Utemiljön spelar en avgörande roll för 

upplevelsen av trygghet. Hyresgästerna i 

vårt område angav gång- och cykelvägar 

till och från området liksom den täta skogen 

mellan Buregatan och Sleipnergatan 

som de mest otrygga platserna utomhus. 

En av de första åtgärderna Sigtunahem 

vidtog efter undersökningen var därför att 

gallra ur skogen i områdets ytterkanter. 

– Vi är mycket nöjda med upprustningen 

av skogspartiet mot Sleipnergatan, 

nu är det en helt annan överblick, det är 

vackert och det känns tryggt. 

ANLEDNINGEN TILL ATT JUST GALLRINGEN 

och upprustningen av skogarna runt 

området åtgärdades först, var att det helt 

enkelt hade hög prioritet bland de boende. 

Det framkom under de öppet hus dagar 

som hölls efter att resultatet av enkäterna 

sammanställts och presenterats. 

– Vi lappade trapphusen med inbjudan 

till två öppet hus dagar för att diskutera 

resultatet av trygghetsenkäten och tillsammans 

komma fram med förslag på hur vi 

skulle kunna öka tryggheten i området. 

Det kom inte så många, men de som kom 

var oerhört engagerade. 

OCH DEN STÖRSTA BEHÅLLNINGEN av öppet 

hus dagarna var kanske inte i första hand 

de förslag och önskemål som framfördes 

från vuxenhåll, utan idén om att låta barnen 

träffas under liknande former. Det vill 

säga med egna öppet hus dagar och med 

möjlighet att framföra egna förslag till 

trygghetsåtgärder. Sagt och gjort, någon 

vecka senare var det så barnens tur att 

spåna kring trygghetsfrågorna. 

– Till det första öppet hus mötet kom 

bara ett barn (som satt och ritade). Men vi 

träffade en av pojkarna som spelade fotboll 

på vändplan och bad honom att ta med 

sina kompisar och säga vad de önskade sig, 

till nästa ”öppet hus”. Och då kom ett helt 

gäng. De hade själva ritat om hela lekparken 

och tillfört området något de vurmade 

varmt för, en fotbollsplan. Helt genialt. 

Det visade sig att lekparken i området, 

som i och för sig var ganska ny, aldrig 

besöktes av några barn. Den lockade helt 

enkelt till lek. Utrustningen var tänkt för 

Valstavägen, men i samand med utförsäljningen 

år 2000 forslades den till Buregatan 

istället. 

– Den passade helt enkelt inte in i miljön. 

Parken kändes ödslig och tråkig. Och 

basketplan stod tom för jämnan med två 

trasiga korgar. 

Burebarnen ville nämligen inte spela 

basket, utan fotboll och det gjorde de, fast 

på vändplan och gatorna i området. En 

klar säkerhetsrisk liksom irritationsmoment 

för bilisterna. 

– Vi var väl därför inte särskilt förvånade 

över att teckningens huvudpunkt var en 

fotbollsplan med riktiga mål och ett högt 

staket runt så att inte bollen skulle rulla 

ner i slänten. 

Därutöver hade barnen ritat en lekpark 

med balanssnurror, klättervägg, och 

”hoppgrejer”. 

Och i dag är allt på plats. Sigtunahem 

gick barnen till mötes och de har själva fått 

vara med i planeringen, byggnationen och 

diskussionerna. 

– EN DETALJ VAR ETT ÖNSKEMÅL om en 

gräsplan att spela fotboll på, men av olika 

skäl blev det grus. Tomas Gustafsson från 

Sigtunahem kom då ner till barnen på 

Bure på ytterligare ett ”öppet hus”, hängde 

upp ritningar och förklarade. Oerhört imponerande 

och något barnen uppskattade 

mycket. De accepterade direkt att det inte 

blev en grusplan. 

Fakta Buregatan 

I början av september var det invigning 

av den nya lekparken, fotbollsplan och den 

nya belysningen i området. Och till invigningen 

slöt barnen upp mangrant. 

– Det kom betydligt fler barn än vuxna. 

Det är oerhört värdefullt att inte tappa det 

Byggt: 1982–83 

Antal lägenheter: Totalt 144 stycken fördelat på 59 stycken 2:or, 32 stycken 3:or, 44 stycken 

4:or, 9 stycken 5:or 

Yta: 11 964 m 2 med en snittyta per lägenhet på 83,1 m 2 

Snitthyra: 815 kronor per m 2 

Områdeskontor Valsta: Buregatan 5 

Trygghet i Bure: Träd har fällts och sly tagits bort. Den stora lekplatsen mitt i området har 

byggts om så att den nu har mer av åldersindelade lekytor, samtidigt som den är mer ”mysig”. 

Fotbollsplanen har fått en ny utformning och nya mål är monterade. Belysningen i hela området 

är ersatt med en bättre armatur som ger ljus på ett mer platsanpassat sätt, inget bländande ljus 

mot lägenheterna. Den stora lekplatsen med intilliggande fotbollsplan har egen strålkastare 

med tre olika ljuskällor som sprider ljus dels över planen, dels över lekytorna. Strålkastaren är 8 

meter hög och riktar sitt ljus från husen. Bakom Buregatan 5 har en ny uteplats med grill och en 

mindre lekplats för småbarnsföräldrarna byggts. Vidare har parkeringsytornas inramning fått en 

fräschare utformning. 

lilla perspektivet. Framförallt ska man inte 

underskatta värdet av kvartersidrottsplatser. 

Förutom barnens nya miljöer, gick Sigtunahem 

de vuxna i området till mötes på 

fler punkter än just gallringen av skogen. 

– Området har förstärkts med låsbleck 

på lägenhetsdörrarna på entréplanet, nya 

grillplatser och uteplatser, nya rabatter och 

förbättrade miljöer kring parkeringsytorna, 

bland annat pollare istället för parkeringsplank. 

Nu återstår bara hissen i port 

nummer fem. Och vi är jättenöjda. 

Med dessa satsningar på Buregatan 

finns det betydligt fler mötesplatser än tidigare, 

både för barn och vuxna. Därmed 

ges också den sociala kontrollen möjlighet 

att öka. 

– Tyvärr är dock Bure fortfarande ett 

område där man kommer hem och låser 

efter sig. Det är först när det händer något 

riktigt drastiskt som folk sluter upp 

Men Maggan Karlsson är noga med att 

påpeka att man måste respektera olikheter 

och hon säger sig vara övertygad om att 

Sigtunahems trygghetsarbete mottagits 

positivt av hyresgästerna i området. 

– Själv tycker jag mig ha ett mycket gott 

samarbete med Sigtunahem och har alltid 

haft. Ett samarbete som jag tycker är viktigt 

och värderar mycket högt. 


Bengt Jansson, vd Sigtunahem 

Sigtunahem kommer att satsa extra mycket resurser på att ytterligare förbättra såväl den yttre 

miljön som skalskydd för att öka tryggheten och säkerheten i samtliga bostadsområden. 

– Satsningar på tryggheten och säkerheten 

kommer sannolikt att genomsyra såväl 

verksamhet som budget och organisation 

i framtiden, säger Bengt Jansson, vd, Sigtunahem. 

TRYGGHETEN I BOENDET är den absolut 

viktigaste faktorn för Sigtunahems hyresgäster, 

det visar samtliga gjorda kundundersökningar 

sedan lång tid tillbaka. 

– Trygghet är ett komplext begrepp och 

betyder säkert olika saker för olika människor. 

För mig är trygghet i princip hela 

boendekonceptet. Det handlar om den 

yttre miljön såväl som den inre liksom 

skalskydd. Det handlar om relationer både 

med och mellan boenden. Och det handlar 

om att skapa mötesplatser för att underlätta 

relationerna. 

Inom Sigtunahem har det redan gjorts 

stora ansträngningar sedan många år tillbaka 

för att öka tryggheten. Brandvarnare 

med tio års batterier är installerade i varje 

lägenhet. Sigtunahem är delfinansiärer i 

Trygghetsstationen som ger boenden möjlighet 

att komma i kontakt med väktare 

under tidpunkter inte ordinarie personal 

finns i området. Ett antal mötesplatser 

har utvecklats under årens lopp för att 


underlätta realtionsbyggandet framför allt 

mellan boenden, exempelvis Frejgården, 

pensionärsklubben, pensionärskollot, 

äventyrskollot för barn och ungdomar, 

Norrbacka kulturverkstad, läxhjälp och 

studiecirklar. 

– Dessutom har vi sponsringen, där Sigtunahem 

aktivt stöder föreningslivet så att 

de i sin tur kan erbjuda barn och ungdomar 

en bra och meningsfull fritid. 

NU VILL SIGTUNAHEM dock satsa ytterligare 

på trygghetsarbetet. Framför allt med inriktning 

mot förvaltningen, fastigheterna 

och skötseln, det vill säga kärnverksamheten. 

Rena, hela och välskötta bostadsområden, 

fritt från skräp och klotter, med 

väl utformade rabatter och bra belysning 

är grundläggande förutsättningar för att 

ett område också fysiskt ska upplevas som 

tryggt och trivsamt. Satsningar på trygghet 

är dessutom ett krav från bolagsstyrelsen. 

Senast årsskiftet 2006/2007 ska ledningen 

för Sigtunahem presentera en trygghetsplan 

för hela beståndet. 

– Vi har egentligen redan påbörjat en 

sådan inventering genom trygghetsarbetet 

på Buregatan. Tillsammans med Hyresgästföreningen 

genomfördes en enkätundersökning 

kompletterat med öppet hus 

dagar för att tillsammans med hyresgästerna 

i området fastställa en åtgärdsplan. 

Men det tar för lång tid, vi kommer inte 

att hinna igenom hela beståndet med den 

modellen. 

DÄRFÖR KOMMER SIGTUNAHEM att redan 

från i höst i stället att göra trygghetsvandringar 

i respektive område. Tanken 

är att använda en typ av checklistor enligt 

samma modell som polisen rekommenderar 

i handboken ”Bo tryggt 05”. Och 

utifrån checklistan besiktiga område för 

område. Såväl den yttre miljön som gemensamhetsytor 

och skalskydd. Och dessa 

trygghetsvandringar ska göras i samverkan 

med de boende i området, polisen och representanter 

från Brå, Brottsförebyggande 

rådet i kommunen. 

– Det här arbetet förutsätter samarbete 

också med andra fastighetsägare. Vi har 

gång- och cykelvägar, lekparker och annan 

markyta som ägs av kommunen, vi har 

samfälligheter med bostadsrättsföreningar 

och så vidare. Brå är en ypperlig plattform 

för ett sådant samarbete. Och Sigtunahem 

kommer att ta initiativet. 

SÖREN LINDQVIST, BOSERVICECHEF, kommer 

att vara ytterst ansvarig för trygghetsvandringarna 

inom Sigtunahems bostadsbestånd. 

Liksom för att se till att samtliga 

berörda parter blir delaktiga i Sigtunahems 

trygghetsarbete. 

– Sören har redan tagit tag i saken och 

annonserar bland annat på vår hemsida 

efter intresserade boenden inom Tingvallaområdet. 

Ett trygghetsarbete är nämligen 

redan påbörjat där enligt den gamla 

modellen. Nu fortsätter vi det arbetet med 

att ta vid med den nya, det vill säga med 

en trygghetsvandring. Dessutom utökas 

trygghetsarbetet till att även omfatta Lyckostigen 

och Tvärvägen. 

TRYGGHET KOMMER MED ALL SÄKERHET 

innebära en hel del kostnader och investeringar 

för Sigtunahem i framtiden. Men 

risken för hyreshöjningar bedöms i nuläget 

som liten. 

– Det skulle vara om det innebär en 

betydande standardförbättring. Men jag 

ser det mer som att man hämtar igen kostnaderna 

i andra ändan så att säga. Ökade 

satsningar på trygghet borde exempelvis 

minska kostnaderna för skadegörelse, 

minska skötselkostnaderna och liknande. 

Dessutom ökar satsningar på trygghet 

naturligtvis trivseln i området och innebär 

kanske i slutändan att folk bor kvar längre. 

Helt enkelt ett effektivt konkurrensmedel. 

VILKA ÅTGÄRDER SOM KOMMER att prioriteras 

i trygghetsarbetet inom Sigtunahem 

väntas bli olika från område till område. 

Trygghetsvandringen på Tingvalla som 

planeras nu i oktober, november kommer 

att få ge svar på vilka åtgärder som bland 

annat boenden finner mest angelägna just 

där. 

– Eventuella åtgärder som har med 

skötseln att göra och som inte kräver stora 

investeringar kommer att vidtas omgående. 

Det kan handla om att ändra utformningen 

av den yttre miljön för att skapa 

bättre överblick, bättre rondering för att 

uppmärksamma trasiga detaljer, dåliga lås 

på ytterdörrar etcetera. Om det däremot 

handlar om större investeringar, får det bli 

ett projekt i den framtida underhållsplanen 

och underhållsbudgeten. 

SOM VD HAR BENGT JANSSON sin uppfattning 

helt klar om vad han bedömer som 

viktgast ur trygghetssynpunkt. 

– Det allra viktigaste för oss är att vara 

lyhörda för våra hyresgäster, att jobba med 

trygghet ur hyresgästernas synpunkt, på 

hyresgästernas villkor, så att de trivs, bor 

kvar länge och därmed själva bidrar till att 

öka tryggheten inom området. 

VAD SÄGER LAGEN 

Harry Steinmann, advokat 


SKRIV TILL HARRY STEINMANN 

Harry Steinmann, från advokatfirman 

Steinmann, svarar på dina frågor som berör ditt 

boendeförhållande. 

Adress: Fråga Harry Steinmann, Marina Helge, 

AB Sigtunahem, Box 509, 195 25 Märsta. 

Fax: 08-591 204 02 

E-post: marina.helge@sigtunahem.se 

Ingen rätt till ny 

bostad vid brand 

Fråga: En granne till mig har berättat att om det inträffar en brand i en bostadslägenhet 

så har hyresgästen ingen rätt till ersättningsbostad. Kan detta verkligen 

stämma 

DIN FRÅGA ÄR VERKLIGEN BERÄTTIGAD. 

Hyreslagen är i många avseenden en 

skyddslagstiftning och ger hyresgästen 

olika rättigheter såsom exempelvis rätt 

till förlängning vid uppsägning, bytesrätt, 

återflyttningsrätt efter ombyggnad, med 

mera. Det finns dock regler i hyreslagen 

som kan tyckas ensidiga till hyresvärdens 

favör med hänsyn till principen om skydd 

för hyresgästen. En sådan regel är att om 

lägenheten blir så förstörd att den inte kan 

användas för sitt avsedda ändamål så förfaller 

hyresavtalet. Det vanligaste exemplet 

på en sådan situation är brand. Om lägenheten 

blir utbränd upphör hyresavtalet att 

gälla. Någon laglig skyldighet för hyresvärden 

att hjälpa hyresgästen i en sådan 

situation finns inte och hyresgästen kan 

således inte kräva att hyresvärden skall ge 

honom en annan bostad. Om hyresgästen 

har hemförsäkring hjälper försäkringsbolaget 

honom att lösa situationen om hyresavtalet 

skulle förfalla på grund av brand. 

Det är därför ytterst angeläget för varje 

hyresgäst att inneha en hemförsäkring. 

Hyreslagen ger således inte hyresgästen 

något skydd om hyresavtalet upphör på 

grund av brand. En helt annan sak är att 

hyresvärden i regel försöker bistå hyresgästen 

med att skaffa annan bostad i en 

sådan nödsituation. 

OM BRANDEN MOT FÖRMODAN skulle bero 

på att hyresvärden varit vållande upphör 

ändå hyresavtalet men hyresgästen är i ett 

sådant fall berättigad till skadestånd. 

OM DET ÄR HYRESGÄSTEN som orsakat branden 

genom försummelse eller vårdslöshet 

eller om branden orsakats av annan och 

hyresgästen brustit i den omsorg och tillsyn 

som han bort iakttaga blir hyresgästen 

skadeståndsansvarig och är tvungen att 

ersätta hyresvärden för den skada som 

uppstått. Även av denna anledning är det 

ytterst angeläget att hyresgästen har hemförsäkring. 

OM LÄGENHETEN VID BRAND inte blivit så 

utbränd att hyresavtalet kan anses ha förfallit 

riskerar hyresgästen att bli uppsagd 

om hyresgästen avsiktligt eller genom slarv 

orsakat branden. En sådan hyresgäst kan 

också straffas för mordbrand eller allmänfarlig 

vårdslöshet. 

AV OVANSTÅENDE FRAMGÅR sammanfattningsvis 

att om bostadslägenheten blir mer 

eller mindre totalt utbränd förfaller hyresavtalet 

och hyresvärden är i en sådan situation 

inte skyldig att skaffa hyresgästen annan 

bostad. Det är hyresgästen som genom 

att ha hemförsäkring själv har ansvaret för 

att få ekonomiskt skydd och annan bostad 

om olyckan skulle vara framme. 


Rolf Wuopio, ordförande 

Märsta IK 

– en av sex idrottsklubbar som får del av Sigtunahems sponsring 2005 

Nu är det bara fotboll som gäller för Märsta 

IK som har 700 medlemmar i 24 seriespelande 

lag 

Det är bråda dagar för Rolf Wuopio, läkare till vardags och dessutom ordförande 

i Märsta IK sedan många år. Normalt huserar Märsta IK på Ärlingheden 

i Ekilla men den anläggningen ska rivas och Märsta IK flyttar till ny 

klubbstuga i anslutning till Midgårdsvallen. 

– Småflickorna tränar inom ramen för 

Märsta IKs och Rosersbergs ordinarie verksamhet. 

Men när de blir äldre går de över i 

RIK/MIK. 

Damfotbollen i kommunen har en lång 

och gedigen tradition, och sina alldeles egna 

väletablerade turneringar. En av dem är 

Damvikingen som äger rum i Vikingahallen, 

kring jul varje år. Och som lockar lag, 

land och rike kring. 

– Damvikingen som turnering är känd i 

hela Sverige och oerhört populär. I samband 

med Damvikingen har vi även Flickvikingen 

som äger rum i Ekillahallen. 

EN BRA OCH BRED BASVERKSAMHET utgör 

grunden för Märsta IK och ju yngre spelare, 

desto viktigare att satsa på bredden. Det är 

helt enkelt en förutsättning för att få fram 

toppspelare och topplag, enligt Rolf Wuopio. 

– För oss handlar det inte bara om att 

göra goda fotbollsprestationer. Lika viktigt 

är att få barn och ungdomar att tycka det är 

roligt att anstränga sig. Att helt enkelt gilla 

fysiska aktiviteter. Särskilt som övervikt och 

fetma bland barn och ungdomar eskalerar 

och riskerar att utvecklas till ett gigantiskt 

samhällsproblem. 

Rolf Wuopio beklagar utvecklingen inom 

skolan där man drar ner på rörelse och aktivitet, 

vilket inte bara påverkar hälsan utan 

hela inlärningsprocessen. 

– Men jag tycker rektorn på Märsta gymnasium, 

Sanna Bergström, gör ett bra jobb 

i det här avseendet, som gått i bräschen för 

det nya gymnasieprogrammet i idrott och 

hälsa, Speed. 

MÄRSTA IK GÖR OCKSÅ VAD DE KAN för att öka 

intresset för rörelse och aktivitet bland barnen 

och ungdomarna i skolan, liksom flera 

andra föreningar inom kommunen. 

– Vi finns i Valstaskolan vissa dagar i 

veckan och spelar fotboll med de barn och 

ungdomar som valt fotboll som ”fritt valt 

arbete”. 

– Vi omsätter ungefär en miljon kronor 

om året, och det är på håret att vi går runt. 

FRÅN I ÅR ÄR DOCK MÄRSTA IK en av de klubbar 

som får del av Sigtunahems sponsring. 

En anledning till det är förutom den gedigna 

verksamheten, att klubben har många medlemmar 

som samtidigt är hyresgäster hos 

Sigtunahem. För pengarna har Märsta IK 

arrangerat cuper, fotbollsskola under loven 

och ordnat ledarträffar för de aktiva vuxna. 

– Vår ekonomi är mycket ansträngd så 

sponsorsbidraget från Sigtunahem är kanske 

avgörande för våra möjligheter att fortsätta 

arrangera nuvarande verksamheter också i 

framtiden. 

FÖRUTOM EKONOMIN SPELAR naturligtvis 

engagerade föräldrar, funktionärer, liksom 

utbildade och duktiga ledare en avgörande 

roll för klubben. Inom Märsta IK finns ett 

50-tal aktiva ledare. Det vill säga ungefär två 

per lag i genomsnitt. 

– Pedagogiska och engagerade ledare är 

Fakta Märsta IK 

naturligtvis grundbulten för hela verksamheten. 

Märsta IK bekostar själva grundutbildning 

och fortsättningskurser för alla 

aktiva ledare. 

VISIONEN INOM MÄRSTA IK är att såväl herr 

som damlag ska vara så högt upp i divisionerna 

som ekonomin tillåter. Och för att 

nå dit krävs betydligt mer än fotbollstalang. 

– Barnen och ungdomarna måste tidigt 

lära sig att respektera varandra som människor, 

respektera ledare, domare och alla 

andra vuxna. Vi är en av de föreningar i 

kommunen med flest invandrare och då är 

en viktig insikt att olikheter faktiskt berikar. 

Något annat som också berikar verksamheten 

inom Märsta IK är att ställa sig öppen 

för samarbete även med andra fotbollsklubbar 

inom kommunen. 

– Klubbarna är i första hand till för barnen 

och inte tvärtom, avslutar Rolf Wuopio, 

ordförande och eldsjäl i Märsta sedan många 

år. 

– Den gamla klubbstugan hade vi byggt själva, nu bygger kommunen 

nytt. 

Rolf Wuopio är imponerad av den nybyggda idrottsanläggningen 

på Tingvallafältet som ger hela föreningslivet i kommunen 

positiv medvind och dessutom sätter Märsta på kartan, i alla fall i 

idrottskretsar. Men han slänger samtidigt in en brasklapp. 

– Bara inte satsningen på idrottsanläggningen påverkar klubbarnas 

ekonomi negativt. Vi lever redan i dag med kniven på strupen. 

MÄRSTA IK ÄR NUMERA EN RENODLAD fotbollsförening med näst 

intill 700 medlemmar och 24 seriespelande lag. Upptagningsområdet 

är främst de centrala delarna av Märsta och Valsta. 


– Vi är den största fotbollsföreningen i kommunen, och dessutom 

den mest mångkulturella. Det är vi oerhört stolta över. 

Märsta IK växer dessutom för varje år som går, främst på ungdomssidan. 

Nytt för i år är att Märstapojkarna bakats samman med 

Märsta IK, därmed kan klubben stoltsera med två lag på toppnivå. 

Märsta IK pojkar -89 som kvalar in till juniorallsvenskan och Märstapojkarna 

som redan är där. 

– Märstapojkarna har en mycket bra organisation som nu integreras 

med vår verksamhet. Det blir ett lyft för hela föreningen. 

En stor och viktig grupp inom Märsta IK är flick- och damfotbollen. 

När det gäller just damfotbollen samarbetar Märsta IK 

med Rosersberg, under parollen RIK/MIK. 

FOTBOLLEN FYLLER DÄRMED FLERA viktiga 

funktioner i samhället, enligt Rolf Wuopio. 

Den är en viktig del av den svenska kulturen, 

viktig för att fostra barn och ungdomar 

i en gemenskap och viktig ur hälsosynpunkt. 

– Och det är dessutom både enkelt och 

billigt. Ingen behöver stå utanför för att de 

inte har råd. 

Ett medlemskap i Märsta IK kostar 500 

kronor om året. För en hel familj 800 kronor. 

Medlemsavgifterna, föreningsbidraget 

från kommunen och lite inkomster från försäljning 

av lotter är dock de enda inkomstkällor 

klubben har. Näst intill inte ett öre 

från sponsorer. 

Bildades: 1927. 

Antal medlemmar: 700 stycken. 

Förr: Fotboll, handboll, ishockey, bandy, bordtennis, cykel, skidor. 

Nu: Bara Fotboll. 

Aktiviteter i Märsta IK:s regi under året: Märsta games – en turnering som 

anordnas till pingst och lockar ett hundratal klubbar från hela Sverige, fotbollsskola 

under en vecka på sommarlovet, Damvikingen/flickvikingen kring 

jul som lockar. 

Aktuell: En av sex idrottsklubbar som får del av Sigtunahems sponsring. 


Sigtunahems pensionärsklubb 

Utflykt till Birka fick sparka igång höstens 

pensionärsklubb. Den 12 oktober var det 

trubadurafton i Sigtunahems lokaler. 

Lars-Olof Sjöström stod för sång och Leif 

Hermansson på dragspel. 

Text: Lola Svensson, projektledare | Foto: Frejgården, arkivbilder och Jeanette Sundin 

Onsdagen den 7 september var det åter dags att starta upp Sigtunahems 

pensionärsklubbs aktiviteter efter ett kortare sommaruppehåll. 

Uppstarten blev en utflykt till Birka. 

Vi åkte på morgonen med buss in till Stadshuskajen och tog därifrån 

en skärgårdsbåt ut till Birka. 

Under båtturen till Birka fick vi en guidning genom Stock- 

holms skärgård och dess historia. Väl framme på Birka intogs en 

god lunch därefter en guidad promenad genom Birka. 

Med på resan var 61 personer ifrån pensionärsklubben och 3 

personer från Valstasatsningen. 

Under hela dagen var det vackert väder och först när vi satte oss 

i bussen vid 17.00- tiden hem till Märsta kom de första regndropparna. 

Vi hade verkligen vädrets makter med oss denna strålande 

höstdag. 

Pensionärsklubbens 

kommande träffar 

16/11 Rätt kost m.m., Tina Eriksson, dietist, kl. 16.30 

18/11 Vinprovning, Björn Malré, Vinab, kl. 19 

13/12 Luciafirande, kl. 16.30 

Vi träffas vid samtliga tillfällen i Sigtunahems lokaler, Stationsgatan 6 i Märsta. 

Alla aktiviteterna är gratis förutom vinprovningen som är avgiftsbelagd. Vi bjuder 

på fika. Alla som är pensionärer och bor hos oss inom Sigtunahem är välkomna. 


Internetcafé 

I Frejgården finns sedan en tid tillbaka tolv stycken datorer som samtliga är uppkopplade mot 

internet. Här kan du gratis surfa på nätet samtidigt som du också kan lära dig att använda datorer. 

Genom denna möjlighet kan du bland annat söka information, söka arbete, söka bostad eller 

också komma i kontakt med din hyresvärd eller med kommunens olika förvaltningar. Här finns 

också möjlighet att använda datorer för arabiska texter. 

Internetcaféet är öppet måndag–fredag 10–18 

Om du så önskar kan du också köpa fika till självkostnadspris. 

”Mångkulturell jul” 

2006 är utsett att bli det Mångkulturella Året. 

Som en uppstart på detta har Valstasatsningen beslut att ha en Mångkulturell jul i Valsta 

centrum. Denna aktivitet kommer att gå av stapeln lördagen den 10 december mellan 

klockan 11–15. Temat är att olika föreningar och hantverkare skall få visa vad som är 

traditionellt för just deras julfirande. 

Det kommer vara försäljning, smaka på varianter av olika julalster samt sång, musik och 

uppträdande av olika slag. Även detta förknippat med julen. Dags till dato är ett femtontal 

föreningar bokade för att deltaga. Planera redan nu in i almanackan ett besök den 10 

december! 

Närmare detaljerat program kommer i Sigtunabygden. 

Evenemang i november 

Det ska vi fira! 

12 november kl. 10–14 

Arkivens dag med öppet i Klipparkivet. 

Fri entrè. Plats: Sigtunastiftelsen, Manfred 

Björkquists Allé 2–4, Sigtuna. 

Arr: Sigtunastiftelsen 

Seniorsurf på Centrumbiblioteket 

9 november kl. 10 

För dig som är 55+ och vill lära dig att använda 

datorer och internet. 

För upplysningar: 08-591 262 70 

Fri entré. Arr: Kultur och Fritid, SeniorNet 

Bytesmarknad 

18–20 november 

Fredag kl. 18–20 inlämning, lördag 10–16 

inlämning och försäljning, söndag kl. 10–14 

endast försäljning. 

Plats: Valsta Sim- och sporthall 

Arr: Friluftsfrämjandet Märsta-Sigtuna 

Leif G W Persson 

30 november kl. 19.00 

Du har sett honom i efterlyst, nu kommer han 

till Märsta! Författaren Leif G W Persson talar om 

sin bok Linda – som i Lindamordet. 

Fri entré. Plats: Centrumbiblioteket, Nymärsta 

Kulle 1, Märsta 

Arr: ABF Norra Stor-Stockholm, Kultur och Fritid 

Säsongskort till Skånela IFs hemmamatcher 

Sigtunahem är huvudsponsor för Skånela IF. Därav kan vi erbjuda dig som bor hos oss i Sigtunahem, ett säsongskort 

för Skånela IFs hemmamatcher hösten -05 och våren -06. Fyll i och skicka in talongen och du har inom kort ett säsongskort 

i din hand. Skicka talongen till AB Sigtunahem ”Säsongskort”, Box 509, 195 25 Märsta. 

Hemmamatcher Skånela i Vikingahallen 

6/11 Damer elitserien – Skövde HF, kl. 14 

13/11 Herrar div 1 norra – Anderstorp SK, kl. 15 

20/11 Damer elitserien – Team Eslöv IK, kl. 14 

20/11 Herrar div 1 norra – HK Eskil, kl. 16 

Skånela 

Idrottsförening 

Ja tack, jag vill ha ett säsongskort 

Gratis 

säsongskort till 

Skånela IFs 

hemmamatcher 

under 05/06 

Namn: ................................................................................................................................. 

Gatuadress: ......................................................................................................................... 

Postnummer: ...................................................................................................................... 

Telefonnummer: ................................................................................................................. 

Lägenhetsnummer ............................................................................................................. 

Obs! Ett säsongskort per lägenhet. 

Illustrationer: Tomas Gustafsson 

Luciafest 

Efter förra årets Luciarock i Ekillahallen ges 

nu inget annat än att upprepa denna succé 

och göra den ännu bättre och ännu roligare 

för er. 

Antalet besökare förra året gör att denna 

gång kommer ni kunna dansa loss i Vikingahallen, 

så nu garanteras att alla får plats. 

Tveka inte att komma och ha kul. 

Under kvällen kommer det att ske olika 

uppträdanden i form av dans, liveband, 

men allra mest kommer du att få dansa till 

kanonbra musik i flera timmar. 

Alla som går på högstadiet är välkomna 

att göra den mörka vinterkvällen till något 

ljust o roligt! 

Och ni som bor utanför Märsta och tvekar 

för att ni tycker det är för kallt att gå, 

cykla eller köra moppe hem på vintern kan 

komma ändå för det erbjudes nämligen 

nattbussar för er. Titta i Sigtunabygden för 

exakta busstider 

Som alla vet och inser så kommer det att 

vara drogfritt. 

Var: Vikingahallen 

När startar det då Dörrarna öppnas 

klockan 18.30 och stängs klockan 00.00. 

Vad kostar det då Priset: 25 kronor 

Vad kommer att ske under kvällen då 

Live band, streetdance, DJ, … o mycket 

mer! 

Utöver detta erbjuds: Förtäring (korv, 

burgare med mera), dricka 

Nattbussar börjar gå 00.20: Rorsersberg, 

Sigtuna, Skepptuna och Odensala. 

Evenemanget sker i samverkan med Sigtuna 

kommun, Securitas och Sigtunahem. 

Dags för årets hyresförhandling 

Inför årets hyresförhandling har Hyresgästföreningen aviserat 

att man kommer med krav på sänkta eller oförändrade hyror 

till nästa år. Vi är medvetna om att hyran är en stor och tung 

post i familjens ekonomi. Sigtunahems målsättning är att hålla 

låga hyresnivåer som möjligt och samtidigt erbjuda en bra 

boendemiljö i välskötta fastigheter. 

UNDER MINA ÅR I SIGTUNAHEM har jag alltid upplevt att vi 

i förhandlingarna med Hyresgästföreningen hittar lösningar 

som i slutändan varit positiva för hyresgästerna 

och för Sigtunahems framtid. Med ett gemensamt mål 

att skapa ett så bra boende som möjligt och med goda 

relationer så hittar man alltid lösningar. 

SIGTUNAHEM HAR EN GOD EKONOMI som inte är byggd 

på höga hyror, tvärtom har vi bland de lägsta hyresnivåerna 

i Stockholmsregionen. Att vi har det beror på flera 

olika orsaker, vi har duktig personal i en effektiv organisation, 

andra omständigheter som vi inte styr på samma 

sätt över och som snabbt kan svänga förutsättningarna är 

givetvis ränteutvecklingen och efterfrågan på bostäder. 

ATT HA EN BRA EKONOMI är viktigt för företagets framtid. Det 

gör att vi kan jobba långsiktigt med underhåll där trygghetsoch 

tillgänglighetsprojekt kommer att vara en stor del. Ytterliggare 

saker vi vill förbättra i framtiden är att hålla hög 

nivå på skötsel och service samt att fortsätta ta ansvar för 

samhällsnyttiga projekt för både ungdomar och äldre som 

har varit mycket uppskattat och som vi vet är en långsiktigt 

lönsam investering. 

ETT AV ARGUMENTEN ATT SÄNKA HYRAN eller att den ska 

vara oförändrad är att ränteutveckling varit gynnsam. Det 

stämmer att vi sänkt våra räntekostnader under de senare 

åren. Men det innebär inte att vi lagt pengarna på hög 

utan vi har under motsvarande tid ökat vår underhållsvolym 

motsvarande den sänkning vi haft på räntesidan. 

Eftersom vårt bestånd består av en stor andel som är 

byggt under miljonprogrammet och nu kommer in i 

en fas där stora underhållsåtgärder krävs har vi hittills 

kunnat öka underhållet och trots detta haft lägre 

hyreshöjningar än kostnadsutvecklingen för värme, el 

och övriga driftkostnader. 

VÅR MÅLSÄTTNING ÄR ATT HYRESHÖJNINGARNA ska 

ligga på en jämn nivå som någorlunda följer kostnadsutvecklingen 

för våra driftkostnader så att 

vi inte ska behöva skjuta på underhåll och riskera 

behov av stora hyreshöjningar i framtiden. 

Bengt Jansson 


Pryltorget 

Har du något du vill sälja, byta, köpa eller behöver du dagmatte åt din hund. 

Då kan du annonsera gratis i Glimten. Enda kravet är att du är boende inom 

Sigtunahem och att försäljningsvärdet inte överstiger 7 000 kronor. Ange 

namn och telefon och/eller e-post samt det du vill ha med i annonsen. 

Nästa nummer av Glimten kommer den 4 januari. Vi vill ha din annons 

senast den 4 december till adressen: Glimten ”Annons”, Box 509, 195 25 

Märsta eller e-post katarina.karlsson@sigtunahem.se. Du får gärna bifoga 

bild på det du ska sälja. Observera att vi publicerar bilder i mån av plats. 

Säljes 

Cykel 

Svart cykel märke Svalan Shopping. 

Nypris: 3 900 kr. 

Pris: 2 700 kr 

Glasbord 

Glasbord med svart stomme. 

Pris: 1 500–2 000 kr, kan diskuteras 

Mobil: 073-963 43 43 

Y.P. 

Golfset 

Golfset märke Adam Tiglet Lies Dunlop, 

Putter, järn 4-SW, Driver Titanium 1, 3, 5. 


Tel.nr.: 08-591 121 40 

Mobil: 070-673 76 20 

Rune Larsson 

Mattor 

3 st hemvävda mattor säljes. Bredd 70–75 

cm, längder 200 cm (200 kr), 230 cm (200 

kr) och 370 cm (300 kr). 


J. Bolander 

Vinterdäck 

Vinterdäck till Mitsubishi galant. 2 st 

Fighter 185/65R 14 M+S, 1 st Marangoni 

185/65R14 M+S, 1 st Perelli 195/60R15. 

Pris: 200 kr/st. 

Shopper sittvagn 

En lätt men stabil shoppingvagn med 

varukorg undertill. Kan användas fr.o.m. 

barnet är 6 år till ca 4 år. Max 18 kg, med 

tvättbart överdrag. Färg svart. 

Pris: 400 kr 

Mobil: 070-471 27 84 

Maja 

Microugn 

Micro Sharp R-24 STN. Ca 1 år. Grill & 

klocka. Rostfritt stål. Nypris: 3 000 kr. 


Mobil: 070-400 52 32 

Maria Brunzell 

Flyttloppis i Brännbo 

Husgeråd, böcker, EP & LP-skivor, 

ryggsäck (oanvänd) campingset, resväskor, 

luftmadrasser, väv- och stickgarner, stickor 

med mera. 

Mobil: 073-781 74 93 


Lilian Heie 

Kattböcker 

4 st olika kattböcker. Fint Skick. Handlar 

om kattens skötsel samt om olika kattraser. 

Pris: från 20–55 kr/st 


M. Lönnqvist 

Köpes 

Hands Free 

Fungerande Hands Free till mobiltelefon 

Nokia 1610. Bra betalt! 

Mobil: 073-767 67 76 

Marcus 

Loftsäng 

Loftsäng inkl. madrass köpes för max 

1000 kr. 


Annelie Forsberg 

Nästa nummer av Glimten 4 januari 

Ordflätan 

Två stycken har chans att vinna två biljetter 

var till genrepet av Melodifestivalen, fredag 17 

mars 2006, kl 19.00, Globen, Stockholm 

5 

8 

4 

1 

6 

7 

2 

3 

1. Tog New Orleans med storm 

2. Stadsdel i Sigtuna 

3. Valuta i Japan 

4. Vattenväxt som stoppat många badare 

5. I toppen för en politisk ”månadsförteckning” 

6. Byggnad för vinteridrott 

7. Årets kvinnliga mästare i fotboll 

8. Litteraturpristagare 

Skicka den rätta lösningen innan den 4 december till Glimten, AB Sigtunahem, 

Box 509, 195 25 Märsta. Märk kuvertet med ”Ordflätan”. Två stycken har 

chans att vinna två biljetter var till genrepet av Melodifestivalen, fredag 17 

mars 2006, kl 19.00, Globen, Stockholm 

Namn: .................................................................................................... 

Gatuadress: ............................................................................................ 

Postnummer: ......................................................................................... 

Vinnare till 

Lill-Babs på 

Kulturumteatern 

Följande tio personer har vunnit två biljetter var till Lill-Babs på Kulturumteatern 

den 13 november. Rätt lösning av ordflätan i förra numret 

av Glimten var: Nybyggnation. 

Agneta Lindström, Hjördis Ellénius, Gunborg Hagelberg, Catarina 

Säflund, Kenneth Granskog, Inga-Maj Rönnlund, Åke Lönnermo, Åke 

Nordin, E. Iggström, Gun Holmgren-Ljung. 

Samtliga vinnare har fått sina biljetter brevledes.

Glimten 2005 nr 5.pdf - Sigtunahem

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?