Glimten 2007 nr 2.pdf - Sigtunahem

sigtunahem.se

Glimten 2007 nr 2.pdf - Sigtunahem

Glimten

En kundtidning för Sigtunahems hyresgäster | nr 2 | 2007

Sigtuna Turism –

2007 året då allt

händer

Bokslut 2006

– fortsatt stor efterfrågan

på bostäder

Miljön

– Pär Holmgren om

världens klimat om 50 år

Porträttet

Jan Björklund

– allas vår egen skolminister

Nu har vi släppt lägenheterna på Vikingavägen. Läs mer på sid 10


Redaktören har ordet | Sigtunahem

CMYK

Hyresrätten

i gungning

I sommar försvinner stopplagen* och det blir upp

till varje kommun att göra vad de vill med sina bostadsbolag.

Behålla dem, sälja ut dem till privata

ägare eller låta hyresgästerna ombilda till bostadsrättsföreningar.

Och många kommuner kommer

göra förändringar.

Alldeles nyligen gick Stockholmshem som

första bostadsbolag av de tre Stockholmsgiganterna

ut och meddelade prisbilden för

några av deras berörda fastigheter.

37 800 kr per kvadratmeter i ett bostadsområde

på Södermalm.

Det verkar som hyresrätten som upplåtelseform

är mer hotad än någonsin

tidigare.

Med tio år i branschen så klart man

undrar, reagerar och yrkesstolt värnar. Alla

dem som är i början av sin boendekarriär, i

slutet eller som tvingas börja om. Hyresrätten

om någon, ger ju möjlighet till rörlighet

för både individ och samhälle. Unga

har en chans att flytta hemifrån. Äldre får

service och hjälp nog att kunna bo kvar

hemma lite längre. Nyskilda en möjlighet

att börja om. Och alla de som vill prova ett

annat jobb, i en annan kommun - möjlighet

att anta utmaningen.

Dessutom finns det folk som hyr för att

de vill.

Att bo i hyresrätt är ett bekymmersfritt

boende. Du får hjälp när något går sönder.

Du får utbytt när något är för gammalt. Du

* Den så kallade stopplagen infördes 2002

i syfte att stoppa omvandling av hyresrätter

till bostadsrätter.

får tid att ägna dig åt det du själv väljer. Du

slipper skulder och ökar därmed dina möjligheter

att förvekliga även andra drömmar.

Tacka vet jag hyresrätt!

Marina Ekdal

Redaktör och marknadschef

08-591 796 58

Foto: Jeanette Sundin

AB Sigtunahem

Box 509

195 25 Märsta

Besöksadress: Stationsgatan 6, Märsta

Kundservice och växel

Telefon: 08-591 796 00

Fax: 08-591 117 40

E-post: info@sigtunahem.se

Hemsida: www.sigtunahem.se

Öppettider måndag-fredag

Växeln: kl. 8–17

Kundservice besök: kl. 9–16

Kundservice telefontid: kl. 9–12

Under perioden maj-augusti

stänger Sigtunahem kl. 14 på fredagar.

Lediga lägenheter och parkeringsplatser

publiceras tisdag-torsdag på www.sigtunahem.se

Områdeskontoren har

Telefontid vardagar kl. 7–9

Expeditionstid vardagar kl. 7–9

Akuta fel efter kontorstid:

Bravida Service AB, telefon: 020-212 112

Störningar efter kontorstid:

G4S, telefon: 08-661 60 00

Glimten utkommer med 6 nummer per år.

Upplaga 5 600 exemplar.

©Media Sigtunahem

Ansvarig utgivare och redaktör: Marina Helge

marina.ekdal@sigtunahem.se

Redaktion: Marina Ekdal, Katarina Karlsson

och Fredrik Annerskog

Redigerare: Katarina Karlsson

katarina.karlsson@sigtunahem.se

Statistik/research/fakta: Fredrik Annerskog

fredrik.annerskog@sigtunahem.se

Tryck: Tryckeri Åtta.45, Solna

B O E N D E M E D O M T A N K E

Innehåll Glimten

6 | Bokslut 2007

Jan Björklund – sid 27

| nr 2 | 2007

Resultatprognoser under året pekade på ett bättre

resultat än budget. Överskottet användes delvis för

ökning av underhållsåtgärder.

12 | Klotter bort bums

Sigtunahem håller med egen fasaddoktor och

sparar miljoner.

26 | Jan Björklund

Allas vår egen skolminister som syns och hörs överallt

för tillfället.

34 | Sigtuna Turism

Presigefyllda möten sätter Sigtuna på kartan.

Europarådets demokratiforum och Scandinavian

Master är bara två av flera stora händelser under året.

37 | Arcum arkitektkontor

Viggeby, Stationsgatan, Glimmervägen bär

alla Arcums Signum.

Miljö – Bli energismart!

Pär Holmgren om världens väder om

50 år. Lär dig bli energismart!

sid 14

| Glimten | nr 2 | 2007

Framsidan: Jan Björklund Foto: Folkpartiets pressbilder


Personalnytt | Sigtunahem

Personalnytt | Sigtunahem

Inger Lundin –

Sigtunahems

nya målare

Den första mars började Inger Lundin som ny målare inom Sigtunahem.

Hon är Sigtunahems tredje kvinnliga målare genom tiderna.

Inger Lundin är utbildad som målare och har varit yrkesverksam som det i

hela sitt liv.

Inger ville redan som barn hålla i en pensel och var väl en av få som visste

precis vilken linje hon skulle söka till gymnasiet. Hon gick två år i målarskolan

och därefter som lärling i ytterligare två år.

Under 90-talets byggkrasch funderade hon dock på att byta yrke och började

skola om sig inom data. Efter tre års studier beslutade sig hon ändå att

fortsätta inom måleribranschen.

Inger Lundin kommer direkt från Arlanda Måleri och känner till Sigtunahem

väl. Inger Lundin är glad och positiv som person och älskar sitt jobb som

målare.

Fakta kvinnliga målare

I grannlandet Danmark där inredningsintresset

är stort, är hela 30

procent av målarna kvinnor. I Sverige

är siffran bara tre procent men allt fler

tjejer söker sig till yrket enligt Svenska

Målariförbundet.

Carina Söderberg

och Mikael Bernmark

slutar

Områdescheferna Carina Söderberg, Tingvalla

och Mikael Bernmark, Sigtuna har båda valt

att gå vidare i sina karriärer. Carina Söderberg

slutade sin anställning sista april och Mikael

Bernmark arbetar sin sista dag 25 maj.

Vi tackar Carina och Mikael för tiden som varit

och önskar båda lycka till med nya utmaningar

och roller.

Vi håller på att rekrytera två nya områdeschefer

och tjänsterna skall vara tillsatta under maj

månad.

Mikael Bernmark

slutar

Hallå, Anette!

Du har jobbat ett

år nu ...

Har verkligheten överträffat förväntnignarna

det här första året på Sigtunahem

Ja, absolut och mycket mer. Det här första året

har varit mycket utveckling och framtidsplanering,

mer än jag trodde och det tycker jag är

roligt.

Känner du att det är stor skillnad att arbeta

inom allmännyttan jämfört med privata

Jättestor. Krasst kan man säga att jobbar man för

ett privat företag så handlar det endast om ägarens

perspektiv. När man jobbar inom allmännyttan

så är det mer komplext. Man måste se frågan

från flera olika håll; ur ett styrelseperspektiv, ett

politiskt, ett medborgarperspektiv och framför

allt hyresgästens vilket gör att det är mycket

roligare att arbeta inom allmännyttan.

Vad var dina mål för det första året

Att jag skulle få grepp om verksamheten, kulturen

i företaget och kommunen. Och det tycker

jag att jag fått.

Vad ligger fokus på just nu

Hur vi ska klara av ombyggnaden, nyproduktionen

och hur vår servicenivå till hyresgästerna ute

i områdena skall bli bättre.

Vad händer i framtiden

Givetvis så handlar det mycket om den stora ombyggnationen

och hur vi ska klara av den så att

alla hyresgäster blir nöjda. Den kommer att pågå

några år. En annan satsning är våra områdeskontor

och servicenivån som ska bli ännu bättre.

Rekryteringen av

”säsongare” och

sommarjobbare

klart

I förra numret av Glimten annonserade vi

efter säsongare och sommarjobbare. Rekryteringen

är nu klar. 74 sökte tjänsten som

säsongare och 128 ungdomar sommarjobbare.

Sju säsongare har anställts. Niclas Skjöld började i

början av mars och är stationerad i Tingvalla. Simone

Fulici började 26 mars och är stationerad i Sigtuna.

Den 2 maj började, Gabrielle Boström (Valsta), Hamed

Abdollahi (Maskingruppen), Andreas Stockenberg

(Norrbacka), Jessica Selesi (Sigtuna) och Satar Ali Hussein

(Centrala Märsta). Alla arbetar fram till och med

31 augusti.

Säsongarnas uppgift är ytterst att täcka upp för våra

markvärdar när de har semester.

Arbetsuppgifterna består huvudsakligen av yttre

skötsel. Det vill säga gräsklippning, ogärsrensning,

plantering och skötsel av sommarblommor.

Våra sommarjobbare arbetar från vecka 24 till och

med 32 i 2–4 veckors perioder. 18 ungdomar har anställts.

Alla boende inom Sigtunahem och det var en

förutsättning för att söka sommarjobben.

Det är blandat tjejer och killar i åldrarna 15 till 20 år.

Fördelningen är fyra till Norrbacka, fyra till Centrala

Märsta, fyra till Sigtuna och tre var till Valsta och

Tingvalla.

Sommarjobbarnas huvudsakliga arbetsuppgifter är

snarlika säsongarnas.

Vi hälsar alla säsongare och sommarjobbare varmt

välkomna.

Högst upp: Satar Ali Hussein

Centrala Märsta, Jessica

Selesi Sigtuna, Niclas

Skjöld Tingvalla, Andreas

Stockenberg Norrbacka,

Simone Fulici Sigtuna.

På bild saknas Gabrielle

Boström och Hamed

Abdollahi.

| Glimten | nr 2 | 2007

Glimten | nr 2 | 2007 |


Senaste nytt | Sigtunahem

Senaste nytt | Sigtunahem

Intäkter

Hyrorna ändrades inte under 2006. Den ökning av hyrorna

som uppkommit, 4,3 miljoner kronor, avser tillkomsten

av nybyggda fastigheter under år 2005 och 2006. Intäkter

av engångskaraktär erhölls med 2,1 miljoner kronor.

Dessa avsåg bland annat bonus på inköp av material samt

momsåterbetalning för fordon.

Drift

Driften innehåller bland annat kostnader för förbrukningar,

skötsel och reparationer. Den varma väderleken,

under framförallt hösten, innebar en besparing på 2

miljoner kronor för uppvärmning. Övriga driftkostnader

ökade, efter justering för tillkommande fastigheter, med

2,5 procent.

30 %

25 %

20 %

15 %

10 %

5 %

0 %

19,2%

1992

27,3%

1993

24,1%

1994

22,6%

Soliditet

21,5%

23,5% 23,5%

18,6%

13,4%

11,2%

10,4% 11,0%

16,7%

15,9%

17,0%

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Underhåll

Underhåll i bostäder utfördes motsvarande 20 miljoner

kronor med tillägg för 8 miljoner kronor i badrumsrenoveringar.

Övrigt fastighetsunderhåll har utförts med 39

miljoner kronor I beloppet ingår bland annat,

2,2 miljoner kronor i satsning på trygghetsåtgärder,

30 %

Omflyttningar

2,6 miljoner kronor i ny ventilation på Sleipnergatan,

1,7 miljoner kronor för installation av nyckeltuber i

lägenhetsdörrar,

25 %

20 %

21,9%

23,1% 23,6%

24,4%

23,3% 23,0%

22,8%

Bokslut 2006

1,3 miljoner kronor för PCB-sanering på Falkvägen,

3,5 miljoner kronor i markupprustning på Norrbacka,

12,2 miljoner kronor för stambyte och badrumsrenovering

på Södergatan 6

Räntor

Under hösten 2005 gjordes en långsiktig räntebindning

av lån för 860 miljoner kronor, som innebar en sänkning

av genomsnittsräntan från 4,2 procent till 3,5 procent år

2006. Den faktiska räntekostnaden sjönk från 41,9 miljoner

kronor till 36,8 miljoner kronor. Under året ökades

bolagets upplåning med 48 miljoner kronor till 1.077 miljoner

kronor.

15 %

10 %

5 %

0 %

7,0 %

6,4%

3,8%

4,7%

1991

1992

1993

1994

8,1%

11,1%

9,6% 10,2%

12,3%

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Uthyrningsgraden

2003

2004

2005

2006

Text: Clas Linfeldt, ekonomichef | Foto: Jeanette Sundin, fotograf

Året präglades av fortsatt stor efterfrågan på våra bostäder. Uthyrningsgraden

uppgick till 99,9 procent. Trots en ökning av räntan låg den fortsatt

på en låg nivå. Resultatprognoser under året pekade på ett bättre

resultat än budget. Överskottet användes delvis för ökning av underhållsåtgärder.

Investeringar

Investering i nybyggnation har skett i Sigtuna, på Tilområdet

och genom tillbyggnad av Hemskogen. Inflyttning

sker i båda fallen under 2007. Under sommaren 2006 färdigställdes

två byggnationer av gruppbostäder i Brännbo.

Totalt investerades 145 miljoner kronor i ny- och ombyggnationer.

Resultat och nyckeltal

Resultat före skatt och bokslutsdispositioner uppgick till

17 miljoner kronor, vilket var i nivå med resultatet år 2005.

Direktavkastning på eget kapital uppgick till 5,0 procent

och på totalt kapital till 5,9 procent. Året innan var motsvarande

direktavkastning 5,2 procent respektive 6,5 procent.

Soliditeten vid årsskiftet 2006/2007 uppgick till 22,8

procent.

100,00 %

99,95 %

99,90 %

99,85 %

99,80 %

99,75 %

99,95%

2001

99,82%

2002

99,87%

2003

99,86%

2004

99,90%

2005

99,88%

2006

| Glimten | nr 2 | 2007

Glimten | nr 2 | 2007 |


Senaste nytt | Sigtunahem

Senaste nytt | Sigtunahem

Resultat och

balansräkning 2006

Resultaträkning

för verksamhetsåret 1/1–1/12 2006

2006 2005

Nettoomsättning:

Hyresintäkter 317 017 805 312 522 660

Övriga förvaltningsintäkter 3 877 901 2 119 612

Summa nettoomsättning 320 895 706 314 642 272

Fastighetskostnader

Driftkostnader -119 621 541 -116 796 124

Underhållskostnader -66 950 523 -61 953 081

Fastighetsskatt -8 613 743 -8 652 208

Avskrivningar -38 326 377 -37 664 773

Summa fastighetskostnader -233 512 184 -225 066 186

Bruttoresultat 87 383 522 89 576 086

Centrala administrations- och försäljningskostnader

Avskrivningar -1 263 264 -1 123 050

Övriga kostnader -36 777 622 -33 159 340

Rörelseresultat 49 342 636 55 293 696

Ränteintäkter och liknande resultatposter 1 549 665 950 073

Statliga bostadsbyggnadssubventioner

(räntebidrag) 2 896 037 2 765 034

Räntekostnader och liknande

resultatposter -36 760 363 -41 857 304

Resultat efter finansiella poster 17 027 975 17 151 499

Bokslutsdispositioner 19 000 000 3 664 019

Skatter -10 871 757 -6 221 055

Årets resultat 25 156 218 14 594 463

Balansräkning

per 2006-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER 2006-12-31 2005-12-31

Eget kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapital 38 422 000 38 422 000

Uppskrivningsfond 11 283 494 11 775 341

Reservfond 254 898 414 239 898 414

Fritt eget kapital

Balanserad förlust/vinst 654 523 568 213

Årets resultat 25 156 218 14 594 463

Summa eget kapital 330 414 649 305 258 431

Avsättningar

Uppskjuten skatteskuld 1 532 352 1 537 721

Obeskattade reserver 17 317 400 36 317 400

Långfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 1 077 089 000 1 029 159 000

Summa långfristiga skulder 1 077 089 000 1 029 159 000

Kortfristiga skulder

Skatteskuld 3 429 465 0

Leverantörsskulder 41 422 938 37 967 156

Övriga skulder 1 467 876 1 829 975

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 33 774 939 30 347 662

Summa kortfristiga skulder 80 095 218 70 144 793

Summa eget kapital och skulder 1 506 448 619 1 442 417 345

Poster inom linjen

Ställda säkerheter

Pantbrev som säkerhet för egna skulder till kreditinstitut 336 234 900 344 255 900

Totalsumma uttagna pantbrev 444 780 400 446 445 400

Ansvarsförbindelser

Garantiförbindelse till Fastigo 449 438 425 170

Balansräkning

per 2006-12-31

TILLGÅNGAR 2006-12-31 2005-12-31

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och Mark 1 332 546 167 1 322 313 089

Maskiner och andra tekniska anläggningar 7 062 011 6 744 326

Inventarier, verktyg och installationer 2 676 998 2 555 357

Pågående ny- och ombyggnationer 108 868 867 11 662 378

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar, långfristiga värdepappersinnehav 90 000 90 000

Bostadsrättsandelar 20 963 113 21 885 096

Andra långfristiga fordringar 1 931 012 2 035 814

Summa anläggningstillgångar 1 474 138 168 1 367 286 060

Omsättningstillgångar

Varulager 732 253 782 726

Kortfristiga fordringar

Hyres- och kundfordringar 2 624 074 2 269 671

Övriga fordringar 3 144 351 1 833 424

Aktuella skattefordringar 0 659 942

Förutbetalda kostnader och uppl. intäkter 2 778 702 3 816 929

Kortfristiga placeringar 9 944 696 44 814 306

Kassa och bank 13 086 375 20 954 287

Summa omsättningstillgångar 32 310 451 75 131 285

Summa tillgångar 1 506 448 619 1 442 417 345

| Glimten | nr 2 | 2007

Glimten | nr 2 | 2007 |


Underhåll och nyproduktion | Sigtunahem

lägenehterna på

Vikingavägen släppta

Välkommen med

intresseanmälan

Publicering av lägenheterna skedde den 1

maj.

Inflyttningar sker etappvis 1 oktober, 1 november

och 1 december.

Sju lägenhetsstorlekar har publicerats i vårt

marknadssystem på www.sigtunahem.se.

Där kan du anmäla ditt intresse till någon av

de olika lägenhetsstorlekarna.

Därefter får du ett erbjudande och utifrån

erbjudandet kan du sedan välja våningsplan

och väderstreck.

För lägenheterna på Vikingavägen är det

först till kvarn som gäller. Kötiden har ingen

betydelse. Förutsättningen för att kunna

anmäla intresse är dock att du är registrerad

i vår intressebank.

Vikingavägen

Lägenheterna

Lägenheterna är mellan 54 och 70 kvadratmeter. I den ytan ingår också ett utrymme för lägenhetsförråd.

Alla lägenheter har kompletterats med ett drygt kvadratmeterstort ouppvärmt förråd

på vind eller i trapphus.

Lägenheterna har genomgående ekparkett och klinker med värmegolv i badrummen. Alla fönster

har fönsterbänkar i marmor och persienner. I badrummet är det kakel och vägghända wc-stolar.

Alla badrum har förberetts för tvättpelare.

≈63 m 2

≈70 m 2 ≈70 m 2

≈64 m 2

≈70 m 2 ≈70 m 2

Underhåll och nyproduktion | Sigtunahem

Glimmer/Marmorvägen

Alla lägenheter på Glimmer- och Marmorvägen

är nu uthyrda och inflyttning sker fram till och

med oktober.

Tvillingbackarna

I Sigtuna – Tvillingbackarna – planeras för 80

lägenheter i 2-våningshus. Projektet är under

upphandling och anbudsutvärdering pågår.

Inflyttning planeras till hösten 2008.

Gratis internetuppkoppling, försök med parabolantenner

på taket och miljötänk är det senaste i

våra hus och lägenheter på Vikingavägen – Välkommen

med din intresseanmälan.

Den första maj släpptes lägenheterna på

Vikingavägen i Valsta. Området ligger mitt

emot Arlandagymnasiet och Midgårdsvallen

nedanför det befintliga bostadsområdet

på Frejgatan. Här har PEAB byggt 99

lägenheter i tre punkthus, där varje hus

innehåller 33 lägenheter fördelade på två

olika lägenhetstyper, med olika planlösningar

per storlek.

Husen har sex våningsplan med indragen

vindsvåning. Vid entrésidan finns gemensamma

parkeringsytor och gästparkering

samt lekplats och miljöhus.

Husen har putsade fasader i en grå färgskala.

Balkongpartier träfasad.

Text: Katarina Karlsson, informatör

Lägenheterna i markplan har uteplatser,

övriga lägenheter balkong med utsikt över

Märstadal i öst och Valsta i väst. Vindsvåningarna

har en större terass.

I varje hus finns en modern tvättstuga

med elektronisk bokningspanel. Husen är

utrustade med porttelefon och på taket pågår

ett försök med parabolantenner.

Varje lägenhet är också utrustad med

en internetuppkoppling på 128 kbit. För

utökad trafik går det att koppla till vilken

operatör som helst.

Postboxar finns i entréplan.

Hyror/fördelning

3 st 1 rok 54 kvm 5 210 kr/mån

3 st 2 rok 56 kvm 5 584 kr/mån

3 st 2 rok 62 kvm 6 037 kr/mån

15 st 2 rok 63 kvm 6 068 kr/mån

15 st 2 rok 64 kvm 6 135 kr/mån

3 st 2 rok 65 kvm 6 233 kr/mån

3 st 2 rok 68 kvm 6 404 kr/mån

39 st 2 rok 70 kvm 6 460 kr/mån

15 st 2 rok 70 kvm 6 472 kr/mån

I grundhyran ingår en normalförbrukning

av värme och vatten. Avvikelser regleras

varje månad.

Som hyresgäst behöver du inte teckna elabonnemang.

Elen distribueras och debiteras

av Sigtunahem på hyran månaden efter

förbrukningsmånaden. Bredbandsuppkoppling

från LABS2 på 128 kbit ingår.

≈54 m 2 ≈68 m 2

≈62 m 2

≈62 m 2

Steninge allé

Vid området mellan Valsta/Östra steninge och

Steninge allé planeras två bostadsområden för

cirka 60 småhus med äganderätt, respektive

110 hyreslägenheter. Varav 51 kommer att avra

i Sigtunahems regi i ytor om 2 respektive 2 rum

och kök.

Projektet är under produktion och inflyttning är

planerad till första halvan av 2008.

Hemskogen – Sigtuna

Befintligt äldreboende har utökats med 24 lägenheter.

Inflyttning 1 oktober 2007.

Mer information på www.sigtunahem

Mer information på www.sigtunahem

10 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 11


I våra kvarter | Sigtunahem

I våra kvarter | Sigtunahem

Anders Källsten är en av Sigtunahems

målare som ägnar

30 procent av sin arbetstid

under sommarhalvåret åt just

klottersanering. I bakgrunden

stora bilden Inger Lundin.

Klotter bort bums

Sigtunahem håller med egen fasaddoktor

och sparar miljoner.

Text: Marina Ekdal, marknadschef | Foto: Katarina Karlsson, informatör

Klotter är helt enkelt färg på fel plats.

När målarfärg hamnar på allmän egendom

utan tillstånd är det att betrakta som brottslig

skadegörelse eller åverkan. Oavsett om

man kallar det grafitti, klotter eller tags.

Klotter inte bara förfular, det kostar

mycket pengar. 900 kronor i timmen för

att vara exakt, om man tvingas anlita entreprenör

för att ta bort det. vill säga. Och

bort måste det, så fort som möjligt. För om

inte ökar risken tusenfalt att situationen

förvärras ytterligare. Klotter föder nämligen

klotter. En nedklottrad miljö uppfattas

dessutom av många som förslummad och

otrygg.

Enligt Sigtunahems policy för klottersanering

ska klotter bort bums. Helst inom

48 timmar. Den varma halvan av året sköts

det minutiöst. Då slår nämligen Sigtunahems

egen målare till, Anders Källström.

– Jag har förklarat krig med klottrarna.

Bland annat vid busstorget i Sigtuna. Där

klottras det näst intill varje kväll. Men skam

den som ger sig. Morgonen efter är det

som regel borta.

Anders Källström menar att klottersaneringen

tar ungefär 30 procent av hans

arbetstid i anspråk under sommarhalvåret.

Det klottras regelbundet på många ställen

och enligt Anders Källström verkar det ha

eskalerat under de senaste åren.

– Värst är det i Sigtuna centrum och Til

liksom Märsta centrum och Norrbackaområdet.

Men faktiskt ingenting i delar av

Valsta.

Och vanligast är det utomhus. Främst på

garageportar, miljöhus och andra fria ytor.

Profilmålade ytor däremot verkar som regel

få vara ifred.

Kenneth Hedlund, projektledare måleri,

berättar att Sigtunahem har ett ganska

unikt arbetssätt när det gäller klottersanering

som sparar bolaget åtskilligt med

pengar. Det innebär att Sigtunahems egna

målare själva sanerar övermålningsbara ytor

inomhus, liksom utomhus under den varma

delen av året. Det vill säga träfasader, laserade

ytor, garageportar, dörrar, stål och

plåtytor.

Det som inte Sigtunahems egna målare

klarar av, anmäls vidare till Color off. Den

årsentreprenör som Sigtunahem liksom

Sigtuna kommun anlitar för klottersanering.

– Vid klotter på tegel, puts och betong

måste vi anlita årsentreprenören eftersom

det kräver särskilda medel och verktyg.

Men endast i första skedet. Ommålning

efter sanering sköter vi själva med våra

egna målare. Och det är just det som sparar

stora belopp.

Kenneth Hedlund har köpt in verktyg

i form av små färgscanners som målarna

använder för ändamålet. Med datorns hjälp

kan de nämligen se exakt vilken av de 7 000

kulörer det handlar om. Därefter är det

bara att åka till målerifirman och få färgen

exakt bruten.

Allt klotter som upptäcks på Sigtunahems

fastigheter dokumenteras, fotograferas

och polisanmäls. Eftersom det är att

betrakta som brott är det polisens sak att

utreda.

Klotter

Graffiti, (plural av italienska graffito,

”ristning”, ytterst från grekiska grapho,

”skriva”) är text eller bild som, ofta olovligen,

appliceras på offentliga platser för att

dekorera eller för att ge uttryck för åsikter

och känslor. Gränsdragningen mellan klotter

och graffiti är diffus. Men vanligen anses

graffiti i motsats till klotter ha någon form

av konstnärlig ambition.

Taggar, i seriös graffiti används taggar

(engelska tags) för att signera verk. Dessa

tags kan dock även förekomma självständigt

i syfte att uppmärksamma andra på

att taggens upphovsman uppehållit sig på

platsen.

12 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 13


MILJÖ

MILJÖ

Öknarna och haven har slukat

upp stora landområden. De

centrala och södra delarna av

världen präglas av folkvandringar

och oroligheter. Amazonas

blir allt torrare.

I de södra delarna av Europa

har jordbruket kollapsat. Det

stora turistmålet är Östersjön.

Sverige har ungefär 20 miljoner

invånare, varav en stor del

rika och välbetalda Sydeuropéer.

Världens klimat

om 50 år

I Skåne råder Centraleuropeisk värme, i

Norrland Stockholmsväder, medan det i

Stockholmstrakten sannolikt är november

halva året om.

Ångesten breder ut sig bland det hundratalet

åhörare som kommit till ABF-huset

i Stockholm denna tisdagskväll för att höra

Pär Holmgren, meteorolog – SVT, berätta

om framtidens klimat och väder. Vädret har

alltid fascinerat. Åtminstone i ett land som

Sverige, med stora variationer under året

och fyra årstider.

Men trots ibland rena domedagsprofetior

är Pär Holmgren ändå försiktigt positiv.

Text: Marina Ekdal, marknadschef | Foto: Katarina Karlsson, informatör

– Värsta scenariot är under förutsättning

att inget görs. Det räcker med att var och

en blir lite, lite mer miljömedveten. Små

förändringar i vardagen gör stor skillnad.

Inte bara Pär Holmgren ger belägg för

att klimatförändringarna accelererar allt

snabbare. Det framgår också av FNs klimatrapport

som utkom i februari. I den

sluter den samlade expertisen upp bakom

uttalanden som att medeltemperaturen

ökat med i genomsnitt 0,74 grader under

de senaste hundra åren. Att de varmaste

elva åren sedan 1850, inträffat under de

senaste tolv. Samt att huvuddelen av den

uppvärmning som skett, sannolikt orsakats

av en allt större andel växthusgaser i atmosfären,

främst koldioxid. Och att det är

människan som ligger bakom. Framför allt

genom utsläpp av fossila bränslen som olja

och kol. Koldioxidhalten i luften har nämligen

ökat med 35 procent sedan mitten av

1800-talet. Vi kan helt enkelt inte blunda

för faktum längre.

– Växthuseffekten gör att klimatet förskjuts

ungefär en mil norrut för varje år.

Fortsätter det så här ytterligare 50 år kommer

södra Sverige att förlora hela sin vinter.

Klimatförändringarna får därmed stora

konsekvenser även för Sveriges del. Den

globala uppvärmningen leder sannolikt till

varmare somrar, fler oväder och extremare

väderomslag. Ändå är det inget jämfört

med hur andra delar av världen kommer

drabbas.

Tvärtom, en god ekonomi, bra infrastruktur,

tillgång till naturresurser och

hållbara ekologiska alternativ bäddar för att

Sverige som ett av få länder, tillsammans

med övriga norden, Baltikum, Ryssland

och Kanada klarar sig hyggligt. Därmed

bidrar klimatet till att göra den rika delen

av världen rikare, den fattigare, fattigare.

– Klimatförändringarna är kanske tvärt

emot vad många tror, inte i första hand ett

naturvetenskapligt problem. Utan ett rent

humanitärt. Det kommer att påverka hela

den globala ekonomin genom alla strömmar

av klimatflyktingar som kommer leta

sig norröver.

– Även landområden som Syd- och

Centraleuropa kan på sikt bli obeboeliga,

åtminstone sommartid. Därmed kommer

hela den europeiska livsmedelproduktionen

sannolikt drabbas. Jordbruk såväl som

skogsbruk.

Majoriteten av jordens befolkning bor

i länder varmare än Sverige. Där kommer

även marginella gradhöjningar av temperaturen

ställa till med problem. Varmare

temperaturer och avsmältning av glaciärer

kommer leda till stigande världshavsnivåer

som sannolikt göra delar av nuvarande

landmassa obeboelig.

– Man kommer göra klokt i att hålla sig

bort från kustområdena. Vissa storstäder

som exempelvis Tokyo, New York och Los

Angeles kommer med all säkerhet ligga

under vatten om några hundra år om det

fortsätter.

Och redan syns spår världen över. Alperna,

Kilimanjaro, Anderna har alla förlorat

det mesta av sina glaciärer och det som

tidigare var snöklädda toppar året om, är

nu barmark. Årets vintersäsong i Centraleuropa

blev den varmaste i mannaminne.

I Tyskland hela fyra grader över normal

medeltemperatur.

– Vi lever i en mycket kritisk tid just nu.

Vilka beslut vi fattar, liksom vilka vi inte

fattar, kommer få mycket stor klimatpåverkan

i framtiden.

Pär Holmgren menar vidare att dagens

klimat är ett resultat av hur vi levde för

några årtionden sedan, medan det vi gör

idag ger fullt resultat på klimatet om först

50 år. Och just detta faktum ger utrymme

för spekulation, eftersom ingen vet exakt

vad som kommer att hända. Men man

kan fråga sig om det är värt priset att våga

chansa

– Att vårt levnadssätt påverkar klimatet

är de flesta överens om, men hur är avhängigt

många faktorer. Bland annat befolkningsutvecklingen,

liksom världsekonomins

utveckling och inte minst den tekniska.

Pär Holmgren menar att Sverige, framför

allt från Mälardalen och norrut, kommer

klara sig bra. Men att vi kommer få vänja

oss vid snöfria vintrar, tre istället för fyra

årstider, stigande havsnivåer och stigande

nivåer i Norrlandsälvarna. Och kanske inte

minst värmeböljor, kraftiga regn och en

risk för fler extrema oväder.

– Östersjöområdet kommer utvecklas till

Europas nya Medelhav. Befolkningen kommer

att öka stort. Kanske upp emot 100

miljoner invånare om hundratalet år. Levnadsvanor

och framförallt resvanor kommer

förmodligen ändras. Och vi tvingas

välja utifrån det lokala och regionala perspektivet.

Det vill säga närproducerad mat

och semester i Sverige. Något som kanske

kommer påverka de 17 000 som arbetar ute

på Arlanda

– Jag tror inte det föreligger någon risk

för utvecklingen på Arlanda flygplats. Däremot

kommer förmodligen övriga inrikesflygplatser

få stora svårigheter. Folk kommer

att bli mer medvetna och välja andra,

mer miljövänliga kommunikationsmedel i

stor utsträckning.

Pär Holmgren insisterar att vi måste

lämna det fossila samhället och med raska

steg närma oss det ekologiskt, långsiktigt,

hållbara. Att det är hög tid att frågorna tas

på allvar, att politiker och näringsliv prioriterar.

– Olja och kol är ändliga resurser. Vi

måste utveckla den rena, förnyelsebara. Exempelvis

paketera och leverera solenergi.

Till dess får vi hålla oss till kärnkraft, vindoch

vattenkraft.

Pär Holmgren pekar bland annat på

bostadssektorn. Där förutom utnyttjande

av solenergi, tanken om passiva hus kittlar.

Det vill säga hus som inte kostar en enda

krona i uppvärmning och samtidigt bidrar

till att minska utsläppen av växthusgaser.

– I Tyskland finns de i tusental. I Sverige

i hundra. Husen värms upp av i huvudsak

alla värmealstrande apparater som finns i

ett hushåll. Liksom av den värme människor

själva alstrar.

Och självklart finns det mycket man

kan göra, såväl på internationell och nationell

nivå, som individnivå. En gemensam

lagstiftning länder emellan menar Pär

Holmgren borde prioriteras när det gäller

Växthuseffekten

Källa: SMHI

Växthuseffekten uppkommer genom att atmosfärens

gaser släpper igenom det mesta

av det kortvågiga ljuset från solen, medan

vissa av dem bromsar jordens läckage av

långvågig värmestrålning ut till världsrymden.

Absorptionen av långvågsstrålning

sker inom vissa våglängdsområden. Den

viktigaste växthusgasen är vattenånga.

Därnäst kommer koldioxid, metan, freoner

et cetera. Man har uppskattat att jorden

skulle vara cirka 33 grader kallare utan

växthusgaser.

Den förbränning av fossila bränslen som

skett i stor skala under drygt hundra år har

lett till att atmosfärens halt av koldioxid

ökat från omkring 290 miljondelar år 1850

till runt 370 miljondelar 1999, en ökning

med 28 procent. Vidare har en del helt nya

växthusgaser, främst olika slags freoner,

tillförts atmosfären. Förbränningen har

också lett till ökade mängder stoft, där

främst mycket små svavelföroreningar har

en viss avkylande effekt genom att solinstrålningen

minskar.

Det är fortfarande omstritt huruvida

ökningen av vissa växthusgaser klart kan

skönjas i form av stigande temperaturer.

Jordens genomsnittliga temperatur har

dock, enligt något osäkra beräkningar, ökat

med cirka 0,7 grader från mitten av 1800-

talet till 1990-talet. Ökningen var störst dels

1920–1940, dels från 1980 och framåt. Det

är främst denna senare ökning som lett till

att många forskare menar att det nu ganska

säkert går att se människans påverkan på

det globala klimatet. Vi har dock haft liknande

temperaturförändringar i gången tid

så det kan vara för tidigt att vara helt säker.

Fortsätter utsläppen att öka i den takt man

förväntar sig kommer koldioxidhalten att

vara 500–600 miljondelar år 2050. Det

råder nästan hundraprocentig enighet

om att jordens medeltemperatur kommer

att öka på grund av detta. Det är dock

betydligt mer osäkert vad som sker inom

olika regioner och ännu mer osäkert vilket

inflytande detta kan få på nederbörd och

vattentillgång.

14 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 15


MILJÖ

exempelvis beskattning av koldioxidutsläpp,

så inte industrin flyttar till andra,

billigare länder. En hög beredskap liksom

upprättande av handlingsplaner på myndighetsnivå

samt en ökad medvetenhet bland

gemene man.

– Det behöver inte kosta något extra. Det

gäller bara att tänka. Att välja tåget när så

är möjligt. Att välja en bil som går på något

alternativt bränsle, eller åtminstone drar

lite mindre bensin. Att välja ”bra miljöval”

när det finns som alternativ och ifrågasätta

var maten kommer ifrån man handlar.

Själv åker Pär Holmgren Uppsalapendeln

mellan radhuset i Uppsala och Sveriges

television i Stockholm. Dessutom har han

byggt om sin Mazda till att även gå på etanol.

– Men det är inget jag rekommenderar.

Det är nämligen än så länge olagligt.

För egen del har Pär Holmgren högt flygande

planer. Varför inte en vädermusikal

på Broadway eller kanske till och med på

någon svensk teaterscen

– Jag har en väldigt stark målsättning att

göra något internationellt inom ett par år.

Om det inkluderar svensk TV alternativt

svensk scen vet jag inte. Men som sagt, en

stark målsättning.

Till dess får Pär Holmgren hålla i väderpinnen

på Sveriges television och han

erkänner faktiskt att han spått i fiskrens.

– Pohlman lärde sig av Bengt Öste och

jag lärde Ingela Agardh utan att hon visste

om det. Vi har alla gått i samma skola.

Pär Holmgren

Född: 24 oktober 1964

familj: Frun Eva, barnen Madeleine, Michaela

och Niclas.

bor: Uppsala

Karriär: Meteorolog, flygvapnet några

månader innan började på SVT som inhoppare

för de regionala nyheterna ABC 1988.

Jobbat heltid på SVT sedan 1993.

Nu chef över väderredaktionen.

Aktuell: Med en nyligen utkommen

väderbok vid namn ”Meteorologernas väderbok”.

Se nedan.

Meteorologernas Väderbok

En stor populärvetenskaplig bok om vädret. Pär

Holmgren på Sveriges Television guidar till fakta och

fenomen tillsammans med Naturvårdsverkets klimatexpert

Claes Bernes.

Med hjälp av foton, kartor och grafik förklarar de hur

vädret ”funkar” och hänger ihop. Mycket visas för första

gången i ett sammanhang: regndropparnas hårda

kärnor, ett åskmolns skapelse, orkanen Gudruns väg

mot katastrofen och mycket mer. Meteorologernas

Väderbok är också till för dig som vill kunna avläsa

– ibland till och med förutsäga – vädret. Vad är

det egentligen meteorologerna ser när de tittar på

himlen

Boken ger också de viktiga sammanhangen i frågor

som rör vårt framtida klimat. Det gör boken oumbärlig

för oss som vill kunna följa med i klimatdebatten.

En väderbok för ett varmare klimat.

Pris: 229 kronor på www.adlibris.com, 234 kronor på

www.bokus.com.

Om du deltar i vår miljötävling på sid 15 har du chans

att vinna ett exemplar av boken.

Passiva hus ska

rädda klimatet

Källa: SVT/klimat – hemsidan

Vad sägs om en bostad som inte kostar en

enda krona i uppvärmningskostnad och som

samtidigt bidrar till att minska utsläppen av

växthusgaser Overkligt Inte alls! Idag finns

ett hundratal sådana bostäder och i slutet av

detta år väntas dessa ha ökat till närmare fyra

hundra, rapporterar tidningen Ny Teknik.

Det är intresset hos såväl kommuner som

hos byggherrar och privatpersoner att

spara pengar och värna miljön, som driver

utvecklingen. Forskning visar att energiförbrukningen

i dessa typer av bostäder minskar

till mindre än hälften jämfört med konventionella

bostäder. Intresset bland landets kommuner

är stort efter de positiva resultaten

från Sveriges första passiva hus i Lindås, som

byggdes 2001. Passiva hus återfinns idag i

kommuner som Landskrona och Värnamo och

många fler kommuner är på gång. Alingsås

kommun talar om att enbart bygga passiva

hus framöver. Intresset för detta är stort också

i utlandet, där till exempel Tyskland har fler

än 5000 sådana bostäder i dagsläget.

Så vad är då så speciellt med passiva hus

Framförallt det faktum att alla de värmealstrande

apparater som återfinns i ett hushåll

delvis tar över rollen som värmekälla. Vidare

utgör de personer som bor och verkar i hemmet

ideala värmekällor då våra kroppar ständigt

strålar ut värme. För att allt ska fungera

krävs några ganska enkla tekniska grepp.

Med stora fönster mot söder strålar solljuset

in under framförallt årets kalla månader och

värmer upp huset inifrån, samtidigt som små

fönster mot norr minskar värmeförlusten. Välisolerade

golv, väggar och tak gör att mycket

värme bibehålls i huset. Med en solfångare på

taket kan dessutom vatten värmas upp och

användas i hushållet.

Så genom att bara konstruera lite smartare är

alltså mycket vunnet på vägen mot minskad

energianvändning. Detta är till förmån för

allas vår miljö och ett steg på vägen mot

minskad klimatpåverkan och en bättre hushållsekonomi.

Läs mer: Ny Teknik, Energimyndigheten, Forum

för passiva hus

Arlanda flygplats

– världens mest miljövänliga

Text: Marina Ekdal, marknadschef | Foto: Katarina Karlsson, informatör

Först i världen med att ta ut differentierade start- och landningsavgifter. Sedan

2005 klimatneutralt. Minskade koldioxidutsläpp med drygt hälften inom

ramen av två år. Grön el, biobränslen, minskad fordonspark, fler miljöbilar,

eco-driving, gröna inflygningar, biogasdrivna bussar, ökat utbud av kollektivtrafik

och separat kö för miljötaxi. Listan kan göras oändlig.

MILJÖ

16 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 17


MILJÖ

MILJÖ

Grön el, biobränslen, minskad fordonspark, fler miljöbilar,

eco-driving, gröna inflygningar, biogasdrivna bussar, ökat

utbud av kollektivtrafik och separat kö för miljötaxi är bara

några åtgärder för ett miljövänligare Arlanda.

– Det är inget skryt

att påstå att Arlanda

flygplats är bland världens

mest miljövänliga,

säger Åsa Sahlqvist, tf

miljöchef, Luftfartsverket.

Redan 1998 beslutade Luftfartsverket att

differentiera start och landningsavgifterna

till och från Sveriges flygplatser. Det betyder

att avgifterna är kopplade till hur

mycket avgaser och buller ett flygplan ger

ifrån sig. Sverige tillsammans med Schweiz

var därmed först i världen att införa den

här typen av reglering.

– Hänsyn till miljön är något som genomsyrar

hela luftfartsverkets verksamhet

och vägs in i alla beslut. Vi påverkar det

som går att påverka. Återstående utsläpp

kompenseras genom att vi köper CDMcertifikat

(Clean Development Mechanism).

Luftfartsverket är nämligen som första

stora svenska företag klimatneutralt sedan

ett par år tillbaka. Därmed kan man erbjuda

tjänster som produceras utan negativ

klimatpåverkan. Ett klimatneutralt företag

beräknar och minskar sina koldioxidutsläpp

genom ett åtgärdsprogram. Avstämning

görs årligen och de utsläpp som företaget

då inte kunnat eliminera kommer istället

att kompenseras genom inköp av certifikat

som visar att utsläpp på andra håll i världen

minskar istället. På så sätt kommer företagets

verksamheter att bedrivas utan negativ

påverkan på klimatet globalt sett. 2006

köpte Luftfartsverket certifikat för utsläpp

motsvarande 15 000 ton koldioxid.

– Vi har på det här sättet finansierat

skogsplanteringar i Costa Rica, vindkraft i

Kina och biobränslebaserad värmeproduktion

i Syd-Afrika.

När det gäller Luftfartsverkets arbete

med att bidra till att minimera klimatpåverkan

är målsättningen noll koldioxidutsläpp

inom den egna verksamheten, i övrigt att

bli neutrala. Man köper grön el, godkänner

enbart miljöbilar vid inköp alternativt leasing,

har gått från oljeeldning till uppvärmning

med biomassa av terminaler. Och man

arbetar med att skapa vettiga kollektiva alternativ

till och från flygplatserna. Privatbilismen

till och från Arlanda genererar lika

mycket koldioxidutsläpp som flygplanen

vid start och landning.

– Med förhoppning om att minska privatbilismen

har vi utökat antalet bussturer

till och från Arlanda. Vi har utökat tågtrafiken

genom Upptåget. Och vi har infört en

särskild förturskö för miljövänlig taxi.

Vidare har man ombesörjt att en stor del

av busstrafiken är etanoldriven och man

är först i världen med biogasdrivna bussar

inom flygplatsområdet.

Även när det gäller flygtrafiken har

Luftfartsverket gjort satsningar. Förutom

start- och landningsavgifter har man infört

något man kallar ”Gröna inflygningar”. Att

likna vid en form av eco-driving. Målsättningen

är inte bara att minska avgaserna,

utan även minska bullret.

– Det handlar om att skapa förutsättningar

att planera resan bättre. Att kunna

flyga med en jämn hastighet och komma in

för landning i exakt i tid.

Med tanke på att Arlanda flygplats står

värd för 235 000 flygrörelser per år gör säkerligen

medvetenheten om problematiken

skillnad. Men trots all kunskap och medvetenhet,

trots alla miljösatsningar, menar

Åsa Sahlqvist att det inte går att se någon

ökad ström av miljömedvetna flygresenärer

som väljer Arlanda framför Kastrup och

Gardemoen. Men hon utesluter inte den

effekten i framtiden.

– Det är klart att den ökade mediabevakningen

av klimathot- och miljöfrågor

också får konsekvenser på Arlandas och

Luftfartsverkets verksamhet. Med en ökad

kunskap och medvetenhet bland resenärerna

följer naturligtvis ändrad efterfrågan

på sikt. Vi kan ju redan nu se att trafiken på

miljösidorna på Luftfartsverkets hemsida

ökat märkbart i alla fall.

Vilka effekter klimat och miljöfrågorna

kommer att få för flyget i framtiden vill

inte Åsa Sahlqvist kommentera. Men precis

som många andra tror hon på ökade priser.

– Däremot tror jag till skillnad från i dag

att transportmedlen på ett helt annat sätt

kommer att komplettera varandra. Jag tror

transportmedlet i sig blir ovidkommande.

Folk kommer mer att se till resmålet kontra

”hur tar jag mig dit enklast, smidigast

och mest miljövänligt”.

Arlanda energi

1 januari 2006 startade LFV (Luftfartsverket) en egen avdelning som numera

levererar all energi till flygplatsen. Så väl färdigt inomhusklimat som

färdig belyst yta utomhus. Redan år 2007 förväntas besparingarna synas

i resultaträkningen.

LFV äger nästan alla lokaler vid Arlanda flygplatsområde

vilket rör sig om cirka 450 000

kvadratmeter uppvärmd yta. Inte minst de stora

terminalbyggnaderna slukar mycket energi.

Värme på vintern och kyla på sommaren.

– Vi konsumerar som en mindre stad, säger

Kenth Arvidsson, chef för energiavdelningen

sedan starten.

Från att varit i en situation där kostnader och

miljöpåverkan flöt iväg ville LFV ta ett samlat

grepp över sin energisituation och minska energianvändning

och miljöpåverkan. Målsättningen

var naturligtvis att spara energi till förmån för

miljö och eknomi. Därför finns idag 27 personer

anställda på Arlanda energi med uppgift att

entydigt arbeta med energieffektivisering. Bland

annat har man utvecklat en typ av större produktionsanläggning

som ska producera värme på

vintern och kyla på sommaren för bland annat de

17 000 som arbetar på flygplatsen.

Kenth Arvidsson, chef för

Arlanda energiavdelning.

Text: Marina Ekdal, marknadschef | Foto: Katarina Karlsson, informatör

– Vi har startat ett projekt som bygger på redan

känd teknik. Det handlar om att tillvarata akviferlager

som finns naturligt i bergrum, bland

annat i Brunkebergsåsen i anslutning till Arlandaområdet.

Tekniken går ut på att borra ett antal hål i berget,

där man på sommaren pumpar ner vatten som

sedan kan utnyttjas vintertid. På motsvarande

sätt skapas fjärrkyla som sommartid kyler ner

de stora terminalbyggnaderna. Ungefär som en

termoseffekt.

Kent Arvidsson menar att man kommer att minska

behovet av såväl elkraft som fjärrvärme med

det här systemet. Arlanda energi räknar med en

payback på så kort tid som tre år.

– Målet är att minska energibehovet med 25

procent fram till år 2010.

För närvarande inväntar man miljötillstånd

innan projektet kan sättas i drift.

18 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 19


MILJÖ

MILJÖ

Vi kan alla hjälpas åt att minska växthuseffekten!

Bli energismart

Text: Pernilla Larsson, miljösamordnare

I Sverige står hushållen för nästan hälften av koldioxidutsläppen. Det innebär

att vi alla påverkar miljön genom våra inköp och vår livsstil. Vad vi

handlar, hur vi värmer upp våra hus, hur varmt vi har det i våra bostäder,

energieffektiviteten på våra hushållsmaskiner och el-produkter samt hur vi

använder dem är faktorer som påverkar i olika grad. När det gäller att minska

klimatpåverkan gör varje handling skillnad. Många enskilda människors

insatser kan tillsammans bidra till en stor förändring.

Energismarta

nyheter

Saab BioPower

Läs fler nyheter på

www.sigtunahem.se

USAs Högsta domstol tillrättavisar Bush

om klimatpolitiken. Läs mer »

Klimatneutral nytt företagskoncept.

Läs mer »

SAS resenärer kan betala för utsläpp.

Läs mer »

Storbritannien lagstiftar om utsläppsminskningar.

Läs mer »

Tyska regeringen blir klimatneutral.

Läs mer »

Unga mer positiva till miljöavgift på

flyget. Läs mer »

Klimatmärkt mat vid årsskiftet.

Läs mer »

Miljöbilspremie införs den 1 april

Energimyndighetens test av tio nya digitala

tv-boxar i budgetklassen visar att energiförbrukningen

skiljer mycket mellan olika fabrikat,

skriver Göteborgs-Posten.

I år beräknas 1 100 000 mottagare säljas i

Sverige, varav 400 000 är tv-apparater med

inbyggda boxar.

Regeringen inför en miljöbilspremie på 10 000 kronor redan den 1 april.

Det meddelade miljöminister Andreas Carlgren vid en pressträff.

Premien utbetalas till och med 31 december 2009.

– Premien ska uppmuntra fler att köpa bränsleeffektiva bilar och

bilar som drivs med miljöbränslen, säger miljöminister Andreas

Carlgren.

Digitalboxen kan sluka energi

Regeringen avsätter 50 miljoner kronor 2007, 100 miljoner kronor

2008 och 100 miljoner kronor 2009 för premien.

– Om alla kunder skulle välja den energisnålaste

boxen blir besparingen 55 300 megawattimmar

jämfört med om de väljer den mest energikrävande.

Det motsvarar den årliga uppvärmningen

av 3 500 normalstora villor, säger Mikael Holst på

Energimyndighetens Testlab.

Transportbolag enas om

åtgärder för minskad

klimatpåverkan

Transportbranschen måste ta ett ansvar för att

minska klimatpåverkan. Det var det enstämmiga

budskapet från ett möte som blev startsignalen

för Transportbranschens klimatinitiativ, skriver

Svensk Åkeritidning.

– Vi var överens om att vi måste våga tänka

nytt och inte motarbeta miljökrav och en sund

reglering av transportbranschen. Tvärtom ska

vi bejaka sådana krav och gå före, säger Ingvar

Nilsson, VD för Schenker i Sverige.

DSV, Green Cargo, Jetpak Sverige, Maersk Sverige,

Posten, Schenker Sverige och DHL Sverige

ingår hittills i Transportbranschens klimatinitiativ.

Gruppen ska presentera idéer och förslag i

dialog med politiker och företag för att minska

sin klimatpåverkan.

Fritidsresor satsar

på tågcharter

Är svenskarna beredda att ta tåget på charterresan

Det tror Fritidsresor och SJ, som ska samarbeta

kring resmål i Italien till sommaren. Satsningen

kommer mitt under debatten om koldioxidförbrukning

och en miljövänligare livsstil, där flyget

har lyfts fram som en av de stora bovarna.

– På sikt skulle jag kunna tänka mig att man när

man köper en resa på internet först väljer resmål

och sen klickar i om man vill ta tåg eller flyg dit,

säger Lottie Knutsson, informationsdirektör på

Fritidsresor, till Svenska Dagbladet.

Premiär för Världsnaturfondens

klimatblogg

I början av mars lanserade Världsnaturfonden,

WWF, i samarbete med Aftonbladet en klimatblogg

för att berätta om alla de initiativ som pågår

eller borde göras på klimatområdet. Bloggen

tar upp klimatförändringarnas effekter i naturen,

men också vad som görs i världen för att stoppa

katastrofen, skriver Aftonbladet.

– Jag hoppas att vi kan ge ny kunskap och inspiration.

Politiker, företag och privatpersoner kan

alla agera och det finns lösningar. Det är bråttom

men inte för sent, säger WWFs generalsekreterare

Lars Kristoferson.

Vattenfall ger 600 000

lågenergilampor till

sina kunder

Vattenfall delar ut 600 000 lågenergilampor till

sina kunder, som kan hämta ut en gratis lampa

via Posten, skriver Dagens Media. Om alla skulle

använda sina nya lampor, skulle el motsvarande

Flens årsförbrukning kunna sparas.

– Vi räknar med att 70–80 procent ska hämta ut

sina lampor, säger Renée Josefsson, Vattenfall.

20 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 21


MILJÖ

MILJÖ

Det här gör

Sigtunahem

Text: Pernilla Larsson, miljösamordnare | Foto:: Jeanette Sundin, fotograf

Uppvärmning av byggnader är

den främsta källan till utsläpp av

koldioxid. Vi jobbar med att successivt

minska vår energiförbrukning

genom övergång till fjärrvärme

och alternativa värmekällor som till

exempel värmepumpar. Vi arbetar

med injusteringar av värmesystemen,

återvinning på ventilationen

och optimera våra styrfunktioner

på värme och ventilation.

När vi planerar underhållsprojekt ser vi

samtidigt över om vi kan göra andra åtgärder

som ger energisbesparingar.

Vi använder energisparande produkter i

underhåll och nyproduktion som till exempel

snålspolande duschmunstycken, energieffektiva

kranar och vitvaror energimärkta

med klass A.

Planerade ombyggnader

Vår stora utmaning framöver är att minska

energiförbrukningen i våra så kallade

miljonprogramsområden som inom de

närmaste 10 åren ska upprustas enligt vårt

projektprogram tulipanarosen. Vårt mål

är att vi ska minska energiförbrukningen

i varje projekt med 30 procent till 2025

och med hela 50 procent för de åtgärder

som har en förväntad livslängd längre än

till 2025 jämfört med deras nuvarande förbrukning.

Vår nyproduktion

Vår nyproduktion är planerade med stor

tonvikt på de långsiktiga nationella miljömålen

där låg energiförbrukning är den

viktigaste. Samtidigt som vår främsta uppgift

är att säkerställa en god inhomhusmiljö

för våra hyresgäster.

Energianvändningen i totala byggnadsbeståndet

skall halveras till 2050 och nya

byggnader skall inte förbruka mer än

110 kWh/m 2 och år. Ett tufft krav som vi

i början av 2003 inte trodde var möjligt

att nå men en uppföljning av energiförbrukningen

på våra hus i Garnsviken, som

byggdes 2004/2005, visar mycket bra värden

med en totalförbrukning på cirka 45

kWh/m 2 och år. Även vårt senaste område

Glimmer- och Marmorvägen är producerade

med samma krav. Vi arbetar med extra

tjocka väggar, isolerglasfönster med ett u-

värde på 1,0, lufttätning, mekanisk till- och

frånluftventilation som säkerställer en bra

luftkvalitet och att det är dragfritt. Det är

framför allt detaljerna vi fokuserar på, till

exempel val av rätt motor i ventilationsaggregaten,

eftersom vi har sett att det är där

vi kan göra de största energivinsterna.

Men vad är det då som skiljer vårt sätt

att bygga nya hus mot de hus som kallas

”passiva hus” Vi frågar vår nyproduktionschef

Dahn Gidstedt:

”För att kallas ”passivthus” skall vissa

förutsättningar vara uppfyllda. Sigtunahem

uppfyller inte alla dessa men förbrukar lika

lite köpt energi i sin nyproduktion som de

Sigtunahem har

skrivit på näringslivets

klimatupprop!

Den 13 april skrev Sigtunahem på näringslivets

klimatupprop som innebär att vi antar

visionen om klimatneutralitet, det vill säga att

driva vår verksamheten utan att bidra till den

globala uppvärmningen. Ett första steg är att

minst minska utsläppen i linje med EUs mål:

den egna verksamhetens utsläpp minskas

med 30 procent fram till år 2020 och med

60–80 procent till år 2050, jämfört med 1990.

Vår ambition är att:

Under en treårsperiod arbeta systematiskt

med klimatfrågan. Vi beräknar

verksamhetens klimatutsläpp och

rapporterar på vår hemsida.

Påverka och underlätta för våra kunder

och leverantörer att sträva mot

klimatneutralitet.

I början av april gick nätverket Respect Europe

ut med klimatuppropet för att få företag

att arbeta med klimatfrågor. Vill du veta mer

gå in på www.klimatneutral.se

passiva husen som byggts i syd - och västsverige.

Det handlar i båda fallen om välisolerade

och täta hus med värmeåtervinning på

ventilationen.

Det finns dock skillnader i utförandena

som vi tycker är till fördel för Sigtunahems

hyresgäster. Vi producerar värme och varmvatten

med bergvärmepumpar i vattenburna

system. Hyresgäster kan därför reglera innetemperaturen

i varje rum i sin lägenhet. Detta

säkerställer också att man uppnår önskad

innetemperatur även om det är mycket kallt

ute eller om man inte använder så mycket

egen elektrisk utrustning.

Direkta jämförelser är annars svåra att

göra eftersom det är så stora individuella

skillnader mellan olika boende. Räknar man

per kvadratmeter beror förbrukningen av

varmvatten naturligtvis mer på antal personer

än på yta.

Radhus eller höghus med mindre andel ytor

mot uteklimat är naturligtvis också en fördel

mot mindre hus med färre lägenheter.”

Genom att ställa höga krav och göra

energismarta val vid underhåll, ombyggnationer

och nyproduktion får vi en lägre

driftkostnad, mindre påverkan på miljön och

sundare bostäder.

22 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 23


MILJÖ

Underhåll och nyproduktion | Sigtunahem

Bli energismart! Så spar

du pengar och miljö

Elpriserna blir allt dyrare och vi köper allt fler hushållsapparater och datorutrustning som kräver el. Hemmets

energianvändning bidrar till sämre miljö och klimatförändring är ett faktum. Det är enkelt att bli

energismart i ditt hem. Det handlar om enkla vardagstips så att du inte använder energi i onödan.

Belysning

Släck lampor i rum där ingen är.

Byt till lågenergilampor. 1 kWh el räcker till att få

en lågenergilampa att lysa i 111 timmar medan en

glödlampa bara lyser i 25 timmar.

Även släckta lampor kan dra ström. Transformatorn,

den lilla lådan som sitter på själva stickproppen,

till så kallade halogenlampor drar faktiskt

ström även när de är släckta. Dra ut kontakten eller

koppla lampan till vägguttaget via ett grenuttag

med strömbrytare.

Halogenspotlights har varit populära en längre

tid. Funderar du på att sätta in det, kolla så att det

går att byta ut halogenlampan mot en LED-lampa.

LED består av lysdioder som kräver en bråkdel så

mycket energi som en halogenlampa.

Hemelektronik

Stäng av både tv:n och datorn med strömbrytaren och

dra ur batteriladdaren när den inte används. Alla apparater

i hemmet som inte är avstängda med strömbrytaren

stjäl energi när de står i stand by-läge.

Fråga efter energiförbrukningen när du köper ny

TV. En 32” LCD- eller plasma-TV drar inte så mycket

mer än en vanlig TV i motsvarande storlek, men ofta

kostar man på sig en lite större TV när man ändå ska

köpa en ny. En 40” kan dra så mycket som 300 W.

Matlagning/förvaring

Frosta av frysen med jämna mellanrum. Är den

isbelagd stiger temperaturen. Det är också bra att

rengöra baksidan av kylen och frysen regelbundet.

Ställ in rätt temperatur i både kyl och frys. I kylen

rekommenderas +5° och i frysen -18° C. Varje

extra grad kallare ökar energianvändningen med

cirka 5 procent.

Tina mat i kylskåpet.

När du handlar – satsa på att köpa lokalt producerad

mat. Den har inte transporterats så långt

för att komma till ditt matbord. I vissa fall kan

det dock vara miljömässigt bättre att importera

exempelvis tomater från varmare länder än att

odla dem i växthus i Sverige. Tomater som odlats i

växthus i Sverige kan ge nästan fem gånger större

koldioxidutsläpp än importerade tomater från

Spanien, trots den längre transportsträckan.

Tvätt, disk och dusch

Duscha snabbt och effektivt i stället för att bada.

Använd sköljbalja när du diskar för hand.

Fyll alltid diskmaskinen och koppla ifrån torkfunktionen

om det är möjligt.

Fyll alltid tvättmaskinen innan du kör den.

Lufttorka tvätten, gärna utomhus, istället för att

använda torkskåp eller torktumlare. Centrifugering

minskar torkbehovet.

Strunta i förtvätten och använd sparprogrammet

på tvättmaskinen.

Diskmaskinen använder bara varmvatten i vissa

programavsnitt. Det är energieffektivare att ansluta

diskmaskinen till kallvattnet då värmer nämligen diskmaskinen

själv upp det vatten som ska vara varmt.

Värme

Anpassa inomhustemperaturen till vad du verkligen

behöver. Aktuell forskning visar att om du

kan sänka inomhustemperaturen till 20 grader

blir inomhusluften mindre torr, byggnadsmaterial

avger mindre emissioner, antalet partiklar och

fibrer minskar i rumsluften, luften upplevs som

fräschare och den elektrostatiska uppladdningen

blir betydligt mindre i rummet. Dessutom minskar

energiförbrukningen

Vädra med snabbt tvärdrag. Kom ihåg att alltid

stänga av elementet under fönstret när du vädrar.

När du vädrat klart väntar du en halvtimme innan

du sätter på elementen igen.

Ställ inte möbler för nära elementen eftersom värmen

har svårt att nå resten av rummet då.

Dra alltid för gardinerna eller dra ner persiennerna

på nätterna så behåller du värme i rummet – värme

som annars skulle försvinna ut genom fönstren.

Testa dig hur du

påverkar miljön på:

www.tv4.se/klimatsmart

www.miljomataren.konsumentverket.se

Bli energismart! Checklista – klipp ut och spar

VINN BOKEN

OM VÄDER

av Pär Holmgren och

Claes Bernes

Var med och tävla om Meterologernas väderbok

skriven av Pär Holmgren.

Fem har chans att vinna.

Svaren hittar du givetvis här i Glimten.

Vilket charterbolag har satsat på

tågcharter

1. Fritidsresor

Skicka svaren till Glimten, AB Sigtunahem,

Box 509, 195 25 Märsta och märk kuvertet

med ”MILJÖ”. Vi vill ha ditt svar senast den

11 juni.

Namn:

X. Vingresor

2. Sembo

Vad bör man göra när man tvättar i maskin

1. Fylla maskinen till hälften

X. Fylla maskinen

2. Tvätta ett plagg i taget

Vad har Sigtunahem skrivit på

1. Näringslivets klimatstopp

X. Näringslivets energiupprop

2. Näringslivets klimatupprop

.......................................................................

Gatuadress:

.......................................................................

Postnummer:

.......................................................................

Magnus Andersson är en av dem som intervjuat våra hyresgäster i Brännbo och

Norrbacka.

Förberedelserna går vidare …

Tulipanarosen

Planerna för vår stora, svåra och oerhört

roliga uppgift att renovera vår 60-talsbebyggelse

börjar ta form.

Vi är mitt uppe i förberedelserna och ser

verkligen fram mot att få påbörja detta arbete

även i praktiken.

De två hus som står först i tur har

utsetts och vi har intervjuat alla berörda

hyresgäster i dessa båda hus. Det är Ormbergsvägen

23 i Brännbo och Norrbackavägen

21 i Norrbacka som är aktuella.

Vi kommer att påbörja arbetet med en

del åtgärder av underhållskaraktär under

hösten 2007 medan åtgärderna inomhus

påbörjas först under våren 2008.

För att minska utsläppen av koldioxid i

framtiden kommer vi att vidta en hel del

åtgärder som minskar energiförbrukningen.

Text: Anette Sand, vd | Foto: Katarina Karlsson, informatör

Vi ska exempelvis täta eller byta ut fönster,

åtgärda ventilationen och tilläggsisolera

vissa fasader. Vi ska också genomföra stambyte

och renovering av badrum och toaletter.

En förnyelse av elinstallationerna är

också nödvändig.

Vi har naturligtvis en kontinuerlig

kontakt med berörda hyresgäster samt

diskussioner och förhandlingar med Hyresgästföreningen

både vad gäller åtgärderna

och hur det hela ska gå till.

Men det krävs även andra åtgärder för

att denna uppgift ska kunna genomföras

på bästa möjliga sätt. Just nu diskuterar vi

Sigtunahem hur vi ska kunna använda

våra resurser internt i företaget för att ha

rätt person med rätt kompetens på rätt

plats när vi väl sätter igång. Det betyder

att några av våra medarbetare kommer att

få nya spännande arbetsuppgifter. Tänk

bara vad mycket det behövs för att leda och

genomföra dessa ombyggnadsprojekt under

många år framöver. Vi måste bygga en

organisation med kompetenta och lyhörda

människor som ska hålla en bra dialog med

berörda hyresgäster, handla upp entreprenörer,

leda projektet, hålla i ekonomin och

mycket mera. Vi har många pusselbitar

kvar att få på plats innan allt är klart men

under hösten återkommer vi med mer information

om den nya organisationen.

Här i ”glimten” och på vår hemsida www.

sigtunahem.se kan du läsa om vårt arbete

och hur det fortskrider. Så fort det händer

något nytt informerar vi om det.

24 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 25


Porträttet | Jan Björklund

Låt stå!

Plötsligt känns det som om han helt sonika flyttat in i våra

vardagsrum, ligger på våra köksbord, i fikarummet på jobbet,

i samtal på tunnelbanan. Och vi berörs. I alla fall alla

vi som har barn i skolåldern. Den som berör är förstås Jan

Björklund (fp), Sveriges nye skolminister. Som bara ett

halvår efter utnämningen tilldömts epitetet ”bäst i klassen”

av Expressens Anders Jonsson. Fem getingar av fem.

”Genomför i febril takt sin plan för att ändra i skolan. Mer

betyg och uppdelning. Retar många, men verkar effektiv”.

Det är måndag och tidig kväll vid Stureplan. Vi har

stämt träff vid svampen klockan sju för att gå vidare och

samtala kring politik, värderingar, karriär och annat som

eventuellt förtydligar mediabilden. Och jag känner mig

för första gången lite spänd inför ett möte. Jan Björklund

är nämligen inte bara ”allas vår skolminister”. Han är därtill

min gamla klasskompis, reskamrat och den ende som

någonsin bjudit mig på kadettbal. I dansens virvlar kom vi

bort från varandra för si så där 25 år sedan och återförenas

för första gången genom denna intervju.

Och redan bäst i klassen. Med beröm

godkänt ekar det runt om i många av

de svenska pressrummen. Inte bara liberala.

Hur ska denna resa sluta

Text: Marina Ekdal, marknadschef | Foto: Folkpartiets pressbilder

”Allas vår egen skolminister”

Jan Björklund

Jan Björklund kommer till mötes i en välskräddad

kostym relativt direkt från en presskonferens tillsammans

med Lars Leijonborg på departementet. För vilken tur i

ordningen vet jag inte, men att de får stort mediautrymme

har jag förstås märkt. Främst Björklund naturligtvis. Han

märktes redan i skolan, Marks gymnasieskola. Syntes han

inte, hördes han. Rapp i kommentaren och alltid sista

ordet. Vi gick samhällsvetenskaplig linje båda två, hade

skåpen bredvid varandra och munhöggs titt som tätt. Jan

Björklund var redan på den tiden aktiv inom folkpartiets

ungdomsförbund. Och en uppväxt i en textilbygd under

1960- och 70-talen, i resterna av klutar, garn, skyttlar och

ett starkt patriarkat, sätter naturligtvis sina spår. Många

fostrades in i arbetarleden till vänster, andra ut på högerkanten.

Dock mindre vanligt, någon mittemellan.

– Mamma kom till Sverige från Norge som krigsflykting

1944 och var aktiv inom kyrkan på olika sätt. Pappa var

som alla andra i Skene, textilarbetare på Wäferibolaget.

Men så en dag bestämde han sig för att öppna butik. Bums

stod Jante och knackade på och pappa blev mer eller mindre

utfryst ur arbetargemenskapen. Såväl mammas bakgrund

som pappas erfarenheter är i grunden händelser som

kom att påverka min uppväxt väldigt starkt och som ligger

till grund för mina värderingar. Jag fick humanismen från

mamma, småföretagarandan från pappa.

Och kombinationen fick Jan Björklund att redan som

14 åring välja liberalerna och folkpartiet. Moderaterna var

aldrig ett alternativ menar han, eftersom de i hans ögon

saknade ett tydligt socialt engagemang.

Med ens slår det mig hur partipolitiskt väl insatt Jan

Björklund måste ha varit redan under vår skoltid. Vi talar

om 1970-talet, ett årtionde starkt färgat av vänster- och

miljörörelser, progg och punkrock, kvasiintellektuella och

rödvinsflum. Om politiska ungdomsförbund som profilerade

sig mot den yngre generationen genom att på olika

sätt appellera till personligheten och locka med sådant som

konserter, festivaler, stora och små fester. Dock kan jag inte

dra mig till minnes en enda i liberalernas regi. I alla fall

inte i vår bygd. Det måste helt enkelt ha varit något annat

som lockade.

26 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 27


Porträttet | Jan Björklund

Porträttet | Jan Björklund

– För mig handlade det redan i tidiga

tonår om politisk övertygelse. Om grundläggande

humanistiska och demokratiska

värderingar. Om frihet och jämlikhet. Och

om tron på den enskilda människan.

Orden känns igen. Framförallt från ett

otal diskussioner i den rödorange soffhörnan

en bit från våra orangea plåtskåp, i

korridoren på Marks gymnasium. Åtminstone

halva vår klass brukade sitta runt det

runda soffbordet, mest tjejer, med Symis i

mitten. (Jan Björklund kallades nämligen

Symis under vår skoltid efter sin pappa

som sålde symaskiner). Och medan tjejerna

stickade, triggade Björklund i gång debatter

i dagsaktuella ämnen. Om kärnkraft,

löntagarfonder och om tv-reklam.

”Brukar inte du också komma i tid till

bioföreställningen för att se bioreklamen

Tror inte du att det skulle bli mer och

bättre tv med reklamfinansiering Den som

inte gillar reklam i tv kan ju alltid stänga av

under inslaget eller byta kanal.”

Jan Björklund vann nästan alla dueller

och jag tror vi var många som tyckte det

var ganska enerverande.

Karriären inom folkpartiets ungdomsförbund

lät inte vänta på sig. Redan i början

av 1980-talet valdes Jan Björklund till

distriktsordförande i södra Älvsborg. Och

några år senare, 1985, till andre vice förbundsordförande.

Men när kom egentligen intresset för

skolpolitiken in i bilden

– Redan under gymnasietiden. Jag valdes

till elevrådsordförande under en period.

– Men du kanske inte minns det, tillägger

han med glimten i ögat.

Det är bara att tillstå. Jag har inget

skarpt minne av Jan Björklund som just

elevrådsordförande, men skyller på det

faktum att han var engagerad i så väldigt

mycket.

Nu sitter han här mitt över bordet, på

restaurang Sturehof i Stockholm, 25 år senare.

Och det som för bara några minuter

sedan kändes väldigt avlägset, känns plötsligt

så nära. Jan Björklund är sig ganska

lik, i alla fall till utseendet. Och han känns

definitivt lika mycket ”hej och du”. Men

där slutar nog mycket av likheterna. Det

är en mer eftertänksam, närvarande, vaken

och intresserad man jag möter. Som ger ett

betydligt lugnare och mjukare intryck nu

än vad jag minns. Och det trots en 12-årig

karriär inom det militära. Det är först när

vi kommer in på djupet i sakfrågor kring

den svenska skolan jag åter skymtar den

där enorma övertygelsen. Men i skenet av

en annan retorik.

”Vi genomför precis det vi

gått till val på. Men mycket

återstår.”

– OECD har i ett par avseenden konstaterat

att svensk skola är värst i världen. Vi

har mest skolk, flest sena ankomster, störst

skadegörelse och det grövsta och mest

kränkande språkbruket.

– Det är mycket sällsynt att en finsk lärarinna

blir kallad ”hora”.

– Vi måste vara tydliga med vad vi förväntar

oss av eleverna i ordning och uppförande.

Lärarna måste få tillbaka kontrollen

i klassrummet.

Av alla bloggar i ämnet är det bara att

konstatera att Jan Björklund med sitt engagemang

för skolfrågorna, sina utspel och

handlingskraft, fortfarande väcker känslor.

Rubriker som fler och tidigare betyg, nationella

prov från nio års ålder, könsuppdelade

klasser, upprör. Kritiker hävdar att han

driver skolpolitiken 50 år tillbaka i tiden.

– Allt var inte bättre förr och allt nytt är

inte med automatik bra. Men det står ändå

klart att respekten för varandra i skolan har

blivit betydligt sämre. Och lärarna har blivit

av med sina befogenheter. Det fungerar

inte längre. Och det måste vi göra något åt.

1996 kom skolfrågan att göra entré i Jan

Björklunds karriär på allvar. Han fick då

förfrågan av dåvarande partiordförande

Maria Leissner om att bli folkpartiets

skolpolitiske talman. Fyra år senare valdes

han till ordförande för den skolpolitiska

arbetsgrupp i folkpartiet som formulerade

en ny svensk skolpolitik. Och 2002 fick Jan

Björklund förmånen att leda den borgerliga

gemensamma skolgruppen som formulerade

en ny svensk skolpolitik.

– Samarbetet resulterade i 143 konkreta

punkter som tillsammans utgör den nya

svenska skolpolitiken. Det är de punkterna

vi nu betar av en efter en.

Och det går i en rasande takt. Bara inom

ramen av två månader har Jan Björklund

hunnit satsa 40 miljoner kronor på arbete

mot mobbing med målsättningen att lista,

kartlägga, utvärdera och kvalitetssäkra

forskningsbaserade metoder. Han har

tillsatt en utredning om grund- och gym-

nasieskolans betygssystem, med direktiv

om betyg från årskurs sex i en sjugradig

betygsskala med start 2010. Därtill har han

lagt proposition om att häva ett tidigare

riksdagsbeslut om i vilka årskurser kunskapsmål

ska anges och i vilka årskurser nationella

ämnesprov ska vara obligatoriska.

Tanken är att införa nationella prov i läsning,

skrivning och räkning redan i årskurs

tre. Och så alldeles i dagarna för intervjun

kommer det senaste utspelet. En satsning

om 515 miljoner kronor på lärlingsutbildningar

i gymnasiet.

– Vi genomför precis det vi gått till val

på. Men mycket återstår. Målsättningen är

ju att reformera hela skolväsendet på relativt

kort tid.

Sakta men säkert tonar den gamle

Björklund fram. Den där målmedvetne,

handlingskraftige, övertygande och resolute.

Men med en annan säkerhet och betydligt

större ödmjukhet. Det är nog främst

det som skiljer.

Han berättar om sina visioner med den

svenska skolan. Och om skolans främsta

uppgift.

– Skolan ska förbereda eleverna inför

vuxenlivet och förbinda sig att ge alla barn

och ungdomar en hyfsat teoretisk grund att

stå på. Skolan ska fokusera på baskunskaperna,

svenska, matte, historia och religion.

Betygen ska visa hur studierna går. Skolan

kan inte klara allt.

– Skolan ska fostra. Men inte i första

hand vara en problemlösare för allsköns

samhällsproblem.

Jan Björklund visar sig vara en varm

förespråkare för en återgång till stadierna.

Och vill särskilt satsa på lågstadiet, årskurs

ett till tre. Utbildade, specialiserade lågstadielärare,

kompletterat med speciallärare

och nationella prov menar han kommer stå

garant för att ingen elev lämnar lågstadiet

utan att kunna läsa, skriva och räkna. I

särskilda fall kan det till och med tänkas att

barn får gå om.

– Läsning, skrivning och räkning är

grundförutsättningar för all annan inlär-

ning, för integration och för att överhuvudtaget

kunna klara sig senare i livet.

För att möjliggöra detta vill han förändra

i lärarutbildningen samt överföra resurser

från dagens IV-program på gymnasiet, till

lågstadiet.

– Det är för sent att satsa extra i gymnasiet.

Det är i lågstadiet man ska lära sig de

grundläggande baskunskaperna.

Även gymnasieskolan vill han reformera.

Jan Björklund ställer sig mycket kritisk till

gymnasiereformen i början av 1990-talet

med den uttalade målsättningen att alla ska

erhålla högskolebehörighet.

– 40 procent av dagens gymnasielever

hoppar av och lämnar gymnasieskolan

utan slutbetyg. Det är naturligtvis mycket

allvarligt.

Jan Björklund lägger en stor del av

skulden på förändringarna av de yrkesförberedande

programmen. Och planerar att

införa en lärlingsutbildning med en särskild

yrkesexamen.

– Alla vill inte bli akademiker. Vi måste

minska likriktningen inom gymnasieskolan

och erbjuda utbildningsalternativ både till

de elever som vill studera vidare vid universitetet

och de elever som vill gå direkt ut i

arbetslivet.

Inte bara skolan behöver reformeras.

Det behöver även lärarutbildningen menar

Jan Björklund. Och talar sig varm för ett

återinförande av tydliga lärarkategorier.

Det vill säga förskollärare, lågstadielärare,

mellanstadielärare och ämneslärare för

högstadiet och gymnasiet.

– Alla kan inte kunna allt. I dag är det

en och samma lärare från förskolan till

gymnasiet vilket innebär en helt omöjlig

ekvation. Att undervisa förskolebarn ställer

naturligtvis helt andra krav på pedagogiken

jämfört med att undervisa högstadie- och

gymnasieelever.

Jan Björklund menar därför att exempelvis

lågstadielärarutbildningen bör ha ett

speciellt fokus på läs-, skriv- och matematikinlärning.

Och ämneslärarna en fil kandexamen

i minst två ämnen.

Dessutom måste läraryrkets status höjas.

Utöver höjda löner och bättre villkor

pekar Jan Björklund på faktorer som att

minska andelen obehöriga lärare och med

det, införa en form av lärarlegitimation. Att

bara de legitimerade lärarna ska ges rätten

att sätta betyg.

– Ett stort problem i dag är att alldeles

för få söker till lärarutbildningen. Samt

att de som antas har valt lärarutbildningen

först i tredje- alternativt fjärde hand. Vi

måste sträva efter att ha fler sökanden än

Jan Björklund och Marina Ekdal är goda vänner från gymnasietiden.

platser samt att det ses som naturligt att de

allra duktigaste eleverna i varje klass faktiskt

vill och väljer att bli lärare.

Förutom en reformerad skola och fler

kompetenta lärare är lugn och arbetsro en

förutsättning för lärande. Det är alltid eleverna

som har det svårast i skolan som förlorar

om det är stökigt under lektionerna,

påpekar Jan Björklund. Vars motdrag är

ganska kända vid det här laget. Nämligen

att på allvar bekämpa mobbing och som

sista utväg, flytta mobbarna. Att få in skolk

i betyget liksom införa betyg i uppförande

och ordning.

– Tolerans, förståelse för olikheter och

respekt för andra ska prägla skolans vardag.

Skolan ska inte vara värdeneutral, utan tydligt

ta ställning för grundläggande humanistiska

och demokratiska värderingar.

Jag undrar lite över hur Jan Björklund

ser tillbaka på vår egen skolgång. Om han

är nöjd med Marks gymnasium och sina tre

år på den samhällsvetenskapliga linjen. Och

svaret är både ja och nej. Han erkänner

utan omsvep att han själv var skoltrött under

stora delar av gymnasietiden. Att hans

betyg blev därefter. Och ser lite förlägen ut

när han berättar att slutbetyget förvaras i

en ”särskild låda” med tanke på alla journalister

som vill ta del av det. Vi delar vidare

uppfattningen att lärarna har ett mycket

stort ansvar i att inte bara lära ut, utan

också väcka intresse och inspirera inom det

specifika ämnesområdet. Det visar sig också

att vi har ungefär samma uppfattning om

våra egna gamla lärare från gymnasietiden.

Bäst tycker vi båda vår klassföreståndare,

Vivianne Kallin var.

– En bra lärare är den som är sträng,

ställer höga krav, men med stort hjärta. Lärare

som inte ställer krav är populära under

en kort tid, men håller inte i längden. De

förlorar i respekt.

Jan Björklund berättar i nästa sekund

att han själv faktiskt hade planer på att bli

lärare under åren vid Marks gymnasieskola,

men att skoltröttheten kom emellan.

– Jag gjorde lumpen vid I15 i Borås och

det blev starten på en karriär inom det militära

istället. Jag arbetade ett år först som

vikarie och uppmuntrades av ledningen att

fortsätta. Blev kvar i tolv, varav fem år vid

olika högskolor.

När Jan Björklund så småningom kastade

in till förmån för politiken kunde han

titulera sig Major.

– Jag hade inga som helst planer på att

sluta inom försvaret. Och blev mäkta förvånad

när det hölls provval i partiet i Stockholm

1994 och jag utsågs till borgarråd.

Sedan dess har Jan Björklund provat på

både som oppositionsborgarråd och skolborgarråd

i Stockholms stad och säger sig

aldrig ångrat sitt val. Han beskriver politiken

som en enorm resa. Och menar att det

i grund och botten handlar om något som

alla kan; lyssna, tala och leda. Att konsten

28 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 29


Porträttet | Jan Björklund

Porträttet | Jan Björklund

är att veta när man ska göra det ena och det

andra.

– Politik är en process, det handlar om

att debattera, övertyga och vinna folks förtroende.

Och även erfarna ledare gör fel i

bland.

Jan Björklund säger sig inte ha någon

särskild förebild. Han lär av alla. Och

plockar helt enkelt godbitarna. Han tycker

dessutom bilden av sig själv som en politiker

som fattar snabba beslut och är ganska

bra på att ta kritik, delvis stämmer.

– Det handlar om att vara engagerad,

kommunicera och våga sätta ner foten.

Hur mycket han vågar sätta ner foten

inom alliansen förtäljer dock inte historien.

Fyra partier med olika ideologisk förankring

kan väl inte vara överens om allt inom

skolans område

– Vi lade gemensamt grunden till skolpolitiken

långt innan regeringen tillträdde.

Och var faktiskt överens om det mesta

vilket 143 punkts programmet visar. Men

visst finns det ideologiska skillnader. Något

som jag än så länge dock bara upplevt positivt

och dynamiskt. Jag skulle vilja påstå att

vår gemensamma skolpolitik i mångt och

mycket är starkare än var och ens skolpolitik

för sig.

Jan Björklund tillstår dock att det visst

finns skillnader. Att exempelvis centerpartiet

värnar det lokala inflytandet, liksom

decentralisering. Kristdemokraterna, värdegrundsfrågor.

Folkpartiet lägger sin tonvikt

vid det intellektuella bildningsidealet

och Moderaterna betonar valfrihet, friskolor

och skolpeng. Och just friskolor är ett

begrepp Jan Björklund inte ens nuddat vid

ännu. Var inte det något han debatterade

flitigt tidigare

– Friskolors vara eller icke vara är i

grunden ingen viktig fråga. Däremot är

det viktigt att fråga sig varför exempelvis

35 procent av dagens gymnasieelever väljer

att gå i en sådan. Svaret är att de tror att

kunskapskraven är högre, studieron och

studiedisciplinen bättre.

Svenska som ämne är det viktigaste alla

kategorier menar Jan Björklund apropå

integration i det svenska samhället. Därutöver

krävs extra satsningar på skolorna i

invandrartäta områden. Läxhjälp i samhällets

regi. Byggnation med blandade upplåtelseformer.

Och engagemang.

– De allra flesta tror att de gamla läroverken

i innerstaden står för den bästa undervisningen

och skolmiljön, men så är det

inte. Kärrtorp och Blackeberg är de skolor

som erbjuder bäst förutsättningar för en

bra skolgång i dagsläget. Och de har ett

upptagningsområde som till stor del består

av hyresrätter.

Hemligheten menar Jan Björklund ligger

i engagerade, duktiga och handlingskraftiga

skolledare.

Några direkta målsättningar med

skolpolitiken säger sig inte Jan Björklund

ha. Eftersom en mandatperiod är alldeles

för kort tid för att se effekterna av arbetet.

Men en förebild har han, Finland. Där

verkar den studiero, disciplin, ordning och

reda finnas som han med ljus och lykta letar

efter. Och om vägen dit är lång återstår

att se.

– Jag tror på alliansen och vår skolpolitik.

Och jag känner stort stöd när jag är ute

runt om i landet och träffar skolledare, lärare

och elever. Enda orosmolnet skulle väl

vara att vi förmodligen inte hinner skörda

frukterna av den under den här mandatperioden.

Jan Björklund inledde vårt samtal med

att berätta om sin pappas klassresa. Han

fortsatte med att berätta sin egen. Var den

slutar återstår att se. Och även om han inte

berört socialdemokraterna under hela samtalet,

har han något gemensamt med deras

stora ledargestalter. Såväl Tage Erlander

och Olof Palme som Ingvar Carlsson och

Göran Persson inledde nämligen sina statsmannakarriärer

på utbildningsdepartementet.

Göran Persson som skolminister, Tage

Erlander som ecklsiastik.

Jan Björklund

Ålder: 45 år

Familj: Gift med Anette, två barn

Bor: Bromma

Karriär: Yrkesofficer i försvaret under 1982-

94. Började som kadett vid Älvsborgs regemente

I 15 i Borås, och kom senare att tjänstgöra vid

Livgardet i Stockholm fram till att han blev

borgarråd 1994. Han var då major och stadsskyttebataljonschef.

Ledamot i kommunfullmäktige, Stockholms

stad, 1994-2006, skolborgarråd 1998-2002 och

oppositionsborgarråd 2002-2006. 1995 invaldes

han i partiledningen och 1997 blev han folkpartiets

andre vice ordförande.

Aktuell: Han är sedan 2001 förste vice ordförande

för Folkpartiet, riksdagsledamot sedan

2006 och skolminister sedan 2006.

Finska

skolsystemet

Nioårig grundskola, skolstart vid sju års ålder.

Möjlighet att gå ett tionde år vid behov. Nästan

alla sexåringar deltar i förskoleundervisning.

De flesta grundskolor är kommunala, några få

privata.

Alla elever läser två främmande språk, av vilka

det ena är finska eller svenska. Ungefär sex

procent av befolkningen har svenska som modersmål.

295 grundskolor och 35 gymnasier är

svenskspråkiga.

Betyg ges från skolstarten men under de första

åren i form av skriftliga eller verbala omdömen.

Kommunen och delvis skolan bestämmer när

eleverna ska övergå till sifferbetyg, ofta sker det

i år 4–5. Betygsskalan är 4–10, varav siffran 4

betecknar underkänd. Eleven får också betyg i

uppförande.

Drygt hälften av eleverna går vidare till gymnasiet

som avslutas med en nationell studentexamen.

Läroplanen är treårig men kan läsas på

längre eller kortare

OECD

I OECD:s stora undersökning 2001, Pisa, visade

sig 15-åringarna i Finland vara bäst på matematik,

läsning, naturvetenskap och problemlösning.

Tre år senare, hösten 2004, kom en ny Pisaundersökning.

Finland befäste sin förstaplacering före

Hongkong, Japan och Korea.

”OECD har i ett par

avseenden konstaterat

att svensk skola är

värst i världen.”

Jan Björklund

Fakta Skol- och utbildningsministrar i Sverige

Skolminister är ett statsråd med ansvar främst för grundskola och gymnasieskola. Skolminister finns från 1989, dessförinnan

ingick det i utbildningsministerposten. Utbildningsministern är chef för Utbildningsdepartementet. Före 1 januari 1968

kallades departementet ecklesiastikdepartementet. Detta departement inrättades 16 maj 1840 och skötte både kyrkofrågor,

utbildning, kultur och sociala frågor. 1900 flyttades de sociala frågor till civildepartementet och 1991 flyttades kulturfrågorna

till det då nybildade kulturdepartementet. 2002 till 2004 var utbildningsministern också skolminister

Årtal Regering Statsminister Skol-/Utbildningsminister

1945–51 S Per Albin Hansson,

Tage Erlander (1946-)

1951–57 S+Bf Tage Erlander Ivar Persson

Tage Erlander (1945-46), Josef Weijne (1946-51), Hildur Nygren (1951)

1957–69 S Tage Erlander Ragnar Edenman (1957-67), Olof Palme (1967-69)

1969–76 S Olof Palme Ingvar Carlsson (1969-73), Bertil Zachrisson (1973-76)

1976–78 C+M+Fp Thorbjörn Fälldin Jan-Erik Wikström

1978–79 Fp Ola Ullsten Jan-Erik Wikström

1979–81 C+M+Fp Thorbjörn Fälldin Jan-Erik Wikström

1981–82 C+Fp Thorbjörn Fälldin Jan-Erik Wikström

1982–86 S Olof Palme Lena Hjelm-Wallén, (1982-85)Lennart Bodström (1985-89)

1986–91 S Ingvar Carlsson Göran Persson (Sk) (1989-91), Bengt Göransson (Utb) (1989-91)

1991–94 M+Fp+C+Kd Carl Bildt Beatrice Ask (Sk), Per Unckel (Utb)

1994–96 S Ingvar Carlsson Ylva Johansson (Sk) (1994-98), Carl Tham (Utb) (1994-98)

1996–2000 S Göran Persson Ingegerd Wärnersson (Sk) (1998-02), Thomas Östros (Utb) (1998-2002)

2000–2006 S Göran Persson Thomas Östros (Sk+Utb), (2002-04), Ibrahim Baylan (Sk) (2004-06), Leif

Pagrotsky (Utb) (2004-06)

2006– M+Fp+C+Kd Fredrik Reinfeldt Jan Björklund (Sk), Lars Leijonborg (Utb)

30 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 31


Sigtunahem bevakar | Sigtuna kommun

Sigtunahem bevakar | Sigtuna kommun

Hemlöshet många

ansikten, mångas ansvar

– regeringens strategi för att motverka hemlöshet

och utestängning från bostadsmarknaden

Socialdepartementet publicerade

den 28 mars ett

informationsmaterial avseende

regeringens strategi

för att motverka hemlöshet

och utestängning från bostadsmarknaden.

Syftet med strategin är

att skapa en struktur som

tydliggör att många aktörer

har ett ansvar och en roll

att spela i arbetet mot hemlösheten.

I materialet ingår

även en sammanställning av de insatser

som regeringen hittills har beslutat om.

Strategin löper under tre år, 2007–2009.

Förutom denna strategi menar regeringen

att den politik man för inom andra områden

såsom sysselsättning och bostadsfinansiering

också har stor betydelse för att underlätta

för enskilda på bostadsmarknaden

och därmed har betydelse även för arbetet

med att motverka hemlöshet.

Strategin omfattar fyra mål för det fortsatta

arbetet

1. Alla ska vara garanterade tak över huvudet

och erbjudas fortsatta samordnande

insatser utifrån individuella behov.

2. Antalet kvinnor respektive män som

är intagna eller inskrivna på kriminalvårdsanstalt,

behandlingsenhet, har

stödboende eller vistas på hem för vård

eller boende (HVB) och inte har ordnad

bostad inför utskrivning ska minska.

3. Inträde på den ordinarie bostadsmarknaden

ska underlättas för kvinnor respektive

män som befinner sig i boendetrappor,

träningslägenheter eller andra

former av boenden som tillhandahålls av

socialtjänsten eller andra aktörer.

4. Antalet vräkningar ska minska och inga

barn ska vräkas.

Källa: SABO

För att underlätta inträde på den ordinarie

bostadsmarknaden vill regeringen

att kommuner tillsammans med bostadsföretag

och andra relevanta aktörer ska stimuleras

till att utveckla sitt arbete så att fler

hemlösa får egna kontrakt på den ordinarie

bostadsmarknaden. Utvecklingsarbetet ska

ta tillvara erfarenheter från framgångsrika

boendetrappor och fungerande metoder

för ”bostad-först”. En angelägen fråga som

regeringen vill att den ska uppmärksammas

i det lokala arbetet, och som kan ha

betydelse för att de hemlösa ska kunna få

ett förstahandskontrakt, är acceptansen för

försörjningsstöd som inkomstkälla.

De lokala utvecklingsprojektens erfarenheter

behöver kompletteras med en

djupare kunskap, så Socialstyrelsen ska

i samråd med Boverket ta fram en kunskapsöversikt

om olika boendelösningar för

att lösa hemlöshet. Socialstyrelsen ska redovisa

detta uppdrag senast den 31 december

2008. Möjligheterna att förebygga vräkningar

ska ökas genom att kommunerna

tillsammans med berörda aktörer utvecklar

ett systematiskt vräkningsförebyggande

arbete. Socialstyrelsen får i uppdrag att ta

fram en vägledning för kommunerna i detta

arbete. Den ska bland annat informera

om lagstiftning inom området, exempelvis

att socialtjänsten har möjlighet att utföra

hyresinbetalningar och överta betalningsansvaret

för hyran. Regeringen vill ta ett

helhetsgrepp om hemlöshetsproblematiken.

Den vägledning om vräkningsförebyggande

arbete bör få en bred omfattning så den kan

avse flera delar i hemlöshetsstrategin men

med fokus på stöd för barnfamiljer. Det

kan vara riktlinjer för förbättrad samverkan

mellan olika delar av socialtjänsten och med

andra aktörer.

Innehåll i

lägenhetsregister

klarnar

Källa: SABO

Regeringen beslutade den 15 mars 2007 om

en förordning om lägenhetsregister.

Förordningen är nu publicerad och finns att

läsa i sin helhet på Läntmäteriets hemsida

(www.lantmateriet.se) under rubriken

Dokument. Registerinnehåll och lägenhetsnumrering.

Av förordningen framgår bland annat att

registret ska innehålla uppgifter om antal

rum utom kök. Vidare framgår att i fråga om

kökstyp skall det anges om det är frågan om

ett kök, en kokvrå, ett kokskåp, ett gemensamt

kök eller om köksutrustning saknas.

Bostadsarean skall anges i kvadratmeter.

Lägenhetskategorierna skall vara vanlig

bostadslägenhet eller specialbostad. En

specialbostad kan vara avsedd för äldre eller

funktionshindrade, studenter eller vara en

övrig specialbostad.

Vidare framgår av förordningen att lägenhetsnumret

skall anges med fyra siffror.

De två första anger våningsplan och de två

sista anger bostadslägenhetens läge inom

våningsplanet.

Lantmäteriverket planerar starten för uppläggningen

av lägenhetsregistret till början

av år 2008.

Uppläggningen kommer att ske kommunvis

och den första omgången är tänkt att

omfatta Ockelbo, Älvkarleby, Ovanåkers,

Hofors, Tierps, Avesta, Sandvikens, Bollnäs,

Sundsvalls, Gävle, Umeå och Västerås.

I dessa kommuner beräknas lägenhetsregistret

kunna vara upprättat under våren

2008. I övriga kommuner kommer registret

att upprättas successivt under perioden

2008–2010.

Under april kommer Lantmäteriverket att

kalla branschen till ett möte för att närmare

diskutera definitioner på uppgifterna som

ska ingå i registret. SABO kommer att delta

på mötet, följa frågan och löpande informera

medlemmarna.

Policy om

postboxar

Källa: SABO

SABO har tillsammans med Fastighetsägarna,

HSB, SBC, Hyresgästföreningen och Riksbyggen

enats om en gemensam policy om postboxar.

Vi har inget att invända mot postboxar som sådana.

Vid nyproduktion och större ombyggnader

installeras regelmässigt postboxar. På lång sikt

kommer därför postboxar att bli allt vanligare,

men det bygger hela tiden på frivillighet.

Vi anser emellertid att om postoperatörerna vill

forcera installationen av postboxar så att den

sker tidigare än när fastigheten skall genomgå

en större ombyggnad så måste man också stå för

finansieringen.

Det är helt orimligt att en affärsdrivande verksamhet

skall bekosta en annan affärsdrivande

verksamhets rationaliseringar.

För att skapa ett tryck för en rimlig lösning av frågan

kommer SABO att tillsammans med de andra

bostadsorganisationerna intensifiera opinionsoch

lobbyarbetet kring frågan.

Vi vill samtidigt erinra om att Post- och Telestyrelsens

allmänna råd riktar sig till postoperatörer

och att det varken finns någon lag eller förordning

om skyldighet för fastighetsägare att installera

postboxar till år 2011.

Ny skola byggs

i centrala Märsta

Utformning och placering av skolan har

genom rådslag avgjorts av Märstaborna.

Sätunaskolan, som är från 1968, är i så

dåligt skick att kommunledningen har beslutat

att skolan ska rivas och en helt ny ska

byggas strax norr om nuvarande placering.

På marken där den nuvarande skolan ligger

kommer istället 150–180 lägenheter att

byggas i fyra- och femvåningshus.

Den nya skolan består av två delar, en

skolbyggnad och en gymnastikbyggnad.

Nytt äldreboende och utbyggd förskola i Valsta

Ett helt nytt särskilt boende för äldre med

70 lägenheter och 40 nya förskoleplatser

ska byggas i centrala Valsta i Sigtuna kommun

Det pågår för närvarande en kraftfull

nybyggnation av bostäder i hela Sigtuna

kommun. Det leder bland annat till att

efterfrågan på förskoleplatser ökar. För att

möta det behovet byggs förskolan Ymer i

Valsta ut för att kunna ta emot ytterligare

35–40 barn. Samtidigt förnyas och utökas

förskolans lekplats.

Intill förskolan planerar kommunledningen

också att bygga ett helt nytt särskilt

boende för dem som har demenssjukdomar

Källa: Sigtuna kommuns hemsida

Skolbyggnaden som är i två plan innehåller

undervisningslokaler för sammanlagt 350

barn i åldrarna 6–12 år. Gymnastikbyggnaden

innehåller en gymnastiksal med måtten

18x12 meter och dusch- och omklädningsutrymmen

för elever och lärare.

Inflyttning i den nya Sätunaskolan beräknas

ske till höstterminen 2008. Den nya

Sätunaskolan beräknas kosta 95 miljoner

kronor att bygga.

och dem som har behov av vård och service

dygnet runt. Det särskilda boendet kommer

att inrymma ca 70 lägenheter.

Utbyggnaden av förskolan och byggandet

av ett nytt särskilt boende för äldre

innebär att en befintlig grusfotbollsplan

måste tas i anspråk. Grusplanen – Ymerplan

– kommer därför att ersättas av en ny

fotbollsplan i närområdet.

Just nu är detaljplanen för det särskilda

boendet och förskolan ute på samråd. Enligt

planeringen ska Kommunfullmäktige

anta detaljplanen under vintern 2007. Därefter

kan byggnationerna starta och inflyttning

ske under 2009.

32 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 33


Sigtunahem bevakar | Sigtuna kommun

På gång | Sigtuna kommun

Prestigefyllda möten

sätter Sigtuna på kartan

Europarådets Demokratiforum, Scandinavian Masters, Routes

2007, FörTurs Turistbyrådag. Samtliga arrangeras i Sigtuna

under 2007. Friluftsfrämjandets riksstämma 2009. Det är bråda

dagar för Camilla Zedendahl med personal på Sigtuna Turism.

Intresset för Sigtuna och Arlanda som

mötesplats växer för varje år. Den 13 till 15

juni sammanstrålar 500 delegater från 46

länder i Sigtuna kommun som står värd för

Europarådets nästa stora demokratiforum.

– För två år sedan Warzava, förra året

Moskva. Och i år Sigtuna. Det känns häftigt,

säger Camilla Zedendahl, vd Sigtuna

Turism.

Text: Marina Ekdal, marknadschef | Foto: Katarina Karlsson, informatör

Europarådet bildades 1949 av tio likasinnade

länder, däribland Sverige. Bittra erfarenheter

från andra världskriget skapade

insikt om behovet av demokrati liksom

respekten för mänskliga rättigheter. I dag

är 46 av Europas 47 stater medlemmar.

Bara Vitryssland står utanför. 2007 sammanstrålar

de i Sigtuna stad. Och det är

ingen slump. Kommunen har arbetat aktivt

med demokratifrågorna under en längre

tid, genomfört rådslag och nu senast – inrättat

en demokratinämnd. I kombination

med närheten till Arlanda flygplats och det

faktum att kommunen rymmer både stora

och små konferensanläggningar med totalt

3 000 bäddar, gör alternativet realistiskt

också ur logistisk synpunkt.

– Vi har varit över till Strasbourg vid

ett par tillfällen för att gå igenom arrangemanget.

Man har varit väldigt tydlig med

en önskan om att komma bort från stora

kongressanläggningar till förmån för det

småskaliga. Ambitionen är möjligheter

till samtal i mindre grupper och utrymme

för spontana möten. I det perspektivet är

Sigtuna stad med sina många träffpunkter

idealisk.

Programmet under dagarna är så gott

som spikat och klart. Från Arlanda transporteras

delegaterna till Riksdagshuset för

officiellt mottagande av regeringen. Därefter

vidare med båt till Sigtuna stad. Väl

framme sen kväll får de ett medeltida mottagande

på bryggan, innan de slussas vidare

till sju olika hotell inom kommunen. Dag

två innehåller möten och workshops runt

Sigtuna stad och en anslutande middag på

Steninge slott. Dag tre är möte på Arlanda

innan det är dags för hemfärd. Sigtuna turism

hoppas dock att många av delegaterna

nappar på weekenderbjudandet som tagits

fram speciellt för detta tillfälle.

– Staden är redo. Bland annat är medeltidsdagarna

flyttade till helgen direkt efter

Europarådets konferens med förhoppning

om lite internationell prägling.

Något senare i sommar bjuder Sigtuna

in till nästa stora fest. Arlandastad Golf

står nämligen som värd för Scandinavian

Masters som går av stapeln den 16 till 19

augusti. I samband med festligheterna

kommer bland annat Sigtuna stad bjuda på

After Golf med kvällsöppna butiker, mat

och musik.

– Tillsammans med Arlandastad Golf och

Sigtuna kommun har vi förberett oss ända

sedan vi fick vetskap om arrangemanget,

för drygt ett år sedan. Vi har tagit reda på

all fakta och statistik och besökt Barsebäck

där tävlingen gick av stapeln senast. Vi tar

uppdraget på största allvar med målsättningen

att det ska bli den bästa golffest

världen skådat.

100 000 besökare väntas till kommunen

under tävlingsdagarna. Både för att se och

själva spela golf. Det har föranlett Sigtunas

sju kringliggande golfklubbar att starta ett

nätverk som tillsammans med hotellen tagit

fram golfpaket med specialerbjudanden

under tävlingsdagarna. Förutom golf kommer

även mycket annat att erbjudas under

tävlingsdagarna.

– Vi har paketerat alla eftermiddags- och

kvällsarrangemang i något som vi kallar After

Golf. Vi kommer bland annat bjuda till

fest i Sigtuna stad torsdag till lördag, mellan

klockan 15 och 22, genom kvällsöppna

butiker, restauranger, aktiviteter, musik

och underhållning. Vi kommer dessutom

Camilla Zedendahl, Sigtuna Turisms vd,

i planeringstagen inför allt som händer

under 2007.

visa upp hela kommunen genom kulturella

upplevelser i form av en 18-hålsbana. Nu

ska vi verkligen ta tillfället i akt och visa

upp hela kommunen och sätta Sigtuna på

kartan. Och alla är naturligtvis välkomna

– både besökare och vi som bor här.

Alla bilburna kommuninvånare kommer

att påverkas under de pågående tävlingsdagarna

genom att väg 263 kommer

att stängas av i södergående, från Märstarondellen

upp till 859:an, torsdag till söndag,

mellan klockan 7 och 12. Bilresenärer

på väg ut mot E4.an kommer hänvisas via

Måby trafikplats.

– Kommunen har gjort olika simuleringar

och funnit att detta trots allt blir minsta

besvär för resenärerna. Om vi inte stänger

av kommer det att tjockna betydligt och ta

mer tid i anspråk än de dryga sex minuter

extra som omvägen runt Måby tar.

Utöver Europrådets Demokratiforum

och Scandinavian Masters står ytterligare

två stora evenemang på tur under

året. Flygplanskongressen Routes 2007 i

september samt FörTurs Turistbyrådag i

oktober.

– Vi är jättestolta över att få anordna så

många prestigefyllda möten och känner

oss oerhört motiverade att ro saken i land.

Ett bra jobb brukar ju som bekant generera

flera.

Förutom alla stora evenemang planeras

som vanligt för den ordinarie verksamheten.

Den sjätte juni bjuder Sigtuna Turism

på Clown i trädgården till Drakengården.

Redan den 16 till 17 juni arrangeras medeltidsdagarna.

Och från den första juli går

åter Strömma kanalbåt mellan Stadshuskajen

och Sigtuna.

– Det blev succé i somras och i princip fullt

alla avgångar. Därför har Strömma satsat på

en större båt i år, som rymmer ett par hundra

passagerare. Dock fick vi dela den med turer

till Gustavsberg med följd att avgångarna till

Sigtuna endast går söndag–tisdag.

Ett mycket spännande kulturinslag i

sommar bjuder Sigtunahöjden Hotell och

Konferens in till. Från den första juli och

sex veckor framåt kommer där att hållas en

svensk-kinesisk kulturfestival. På programmet

står konstutställning, mat, marknad

och gästspel av kinesiska mästare i kalligrafi

och gin-spel. Föremål från Yuhang i provinsen

Hangzhou, visar dessutom Kinas

äldsta historia.

– Festivalen pågår till och med den 12

augusti och håller öppet för allmänheten

alla dagar i veckan.

Sigtuna möte hålls som vanligt sista

helgen i augusti och året avslutas med julmarknad

fyra söndagar i advent. Därefter

får Camilla Zedendahl med personal andas

ut. Årets händelser med Europarådets

Demokratiforum i centrum är de största utmaningar

Sigtuna Turism ställts inför, men

förhoppningsvis inte de sista. De bidrar på

ett alldeles lysande sätt att sätta Sigtuna på

kartan som ”alla tiders mötesplats”

34 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 35


På gång | Sigtuna kommun

Tips | Sigtunahem

Scandinavian

Scandinavian Masters är en årlig golftävling på

PGA European Tour. Tävlingen som hålls i augusti

spelas i Sverige och banorna är olika från år till år.

Tävlingen spelades första gången 1973 och har

ändrat namn flera gånger beroende på bytet av

sponsorer. År 1990 slogs den samman med PLM

Open.

2005 var prissumman 1 611 970 € vilket är mindre

än de flesta stora tävlingarna på Europatouren men

större än de flesta av tourens tävlingar som spelas

på andra kontinenter.

Årets Scandinavian Masters

Årets upplaga av Scandinavian Masters går

som bekant på Arlanda Stads Golf den 16–19

augusti.

Till årets evenemang kommer publikdragaren

John Daly som gör comeback på Scandinavian

Masters. Senast John Daly deltog i den svenska

tourtävlingen var 1995 på Barsebäck samt 1996

på Forsgården. Övriga stjärnspelare som är klara

för Masters är Tom Lehman och Corey Pavin.

Masters 2007

Program Scandinavian Masters 2007

Måndag 13/8

Inspel för tävlingsdeltagarna.

Tisdag 14/8

Inspel för tävlingsdeltagarna.

Onsdag 15/8

Officiell Pro-Am. Kanonstart kl. 7.30 och 13.00.

Torsdag 16/8

Scandinavian Masters tävlingsdag 1. 150 proffs

och 6 amatörer går ut i trebollar från 1:an och

10:e tee med start kl. 7.30.

Fredag 17/8

Scandinavian Masters tävlingsdag 2.

Lördag 18/8

Scandinavian Masters tävlingsdag 3.

De 65 bästa efter fredagens spel samt de som

delar 65:e plats går ut i tvåbollar från 1:a Tee.

Första start ca kl. 7.30.

Söndag 19/8

Scandinavian Masters tävlingsdag 4.

Finaldag.

Prisutdelning ca kl. 17.00.

Sigtuna stad bjuder in till Sigtuna After Golf torsdag–löradg

efter tävlingarna mellan kl. 15 och 22. God mat, musik, underhållning,

kvällsöppna butiker, aktiviter och trevlig stämning.

Det är inte bara under Scandinavian Masters

2007 det finns anledning att besöka Sigtuna.

Här finns ytterligare sju goda skäl att komma

hit. Ett unikt samarbete mellan banorna som

tillsammans tagit fram golfpaket med speicalerbjudanden

under tävlingsdagarna.

1. Arlandastad Golf

Norslunda Gård, 195 95 Rosersberg

Tel: 08-594 722 20, info@arlandastadgolf.se

www.arlandastadgolf.se

2. Bodaholm Golf

Bodaholm, c/o Björklidens GK, Kvarnbacksvägen

28, 168 74 Bromma, tel kansli 08-564 888

30, tel bokning 08-564 888 40, info@bjorklidensgolfklubb.se,

www.bjorklidensgolfklubb.se

3. Kyssinge Golf

Kyssinge Golf, SE-195 96 Rosersberg,

Tel: 08-591 44075, tel restaurang: 08-591

44087, info@kyssinge.se, www.kyssinge.se

4. Sigtunabygdens Golfklubb

Sigtunabygdens Golfklubb, Box 89, 193 22 Sigtuna

, tel: Bokning/Shop/Kansli: 08-592 540 12

info@sigtunagk.com, www.sigtunagk.com

5. Skepptuna Golfklubb

Skepptuna Golfklubb, Sursta, 195 93 Märsta,

Reception 08-512 930 69, Kansli 08-512 930 32

info@skepptunagk.golf.se,

www.skepptunagk.nu

6. Tjusta Golfklubb

Tjusta Golfklubb, Tjusta Gård, 195 96 Rosersberg

Tel: 08-591 441 70

klubben@tjustagolf.se, www.tjustagolf.se

7. Vassunda Golfklubb

Vassunda GK, Smedby Gård, 741 91 Knivsta

Tidsbokning: 018-57 20 41 och www.golf.se

info@vassundagk.golf.se, www.vassundagolf.se

Arcum

arkitektkontor

Text: Marina Ekdal, marknadschef | Foto: Katarina Karlsson, informatör,

samt Sigtunahems arkivbilder

Det började med Viggeby för drygt tjugofem

år sedan. Med det blev han fast. Arkitekt Lennart

Persson är fortfarande Sigtuna kommun

trogen och har gjort avtryck i såväl stora som

små bostadsprojekt, offentliga byggnader och

detaljplanearbeten. Sedan 1998 finns dessutom

ytterligare en arkitektkollega tillika delägare på

kontoret, Annika Nurmi.

36 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 37


Arkitektur och design | Sigtunahem

Arkitektur och deisgn | Sigtunahem

Lennart Persson är en ofta sedd man i

Sigtunahems- och Sigtuna kommuns korridorer.

Allt som oftast brukar just hans

arkitektkontor, Arcum, vara inblandat när

nya bostadsprojekt ska uppföras, kontor,

gruppboenden, miljöhus byggas eller skolor

och sporthallar byggas om. Såväl Komfast,

Sigtuna kommuns fastighetsavdelning,

som Sigtunahem är flitiga beställare.

Det senaste i raden av bostadsprojekt signerat

Sigtunahem är Glimmervägen i Til.

– Det var ett oerhört roligt och spännande

projekt av den anledningen att vi

fick vara med från början, i själva planarbetet.

Det fanns i princip bara en oexploaterad

markyta.

Såväl Lennart Persson som Annika

Nurmi har en bakgrund som förutom arkitektur,

innefattar stads- och samhällsplanering.

Och båda menar att en helhetssyn på

estetik, funktion och ekonomi är nyckeln

till framgång.

– Just därför var Glimmervägen så

lyckat. Vi fick vara med och påverka hur

området skulle utformas från grunden.

Från hur mycket av ytan som skulle exploateras

till byggnadernas placering, höjd och

våningsantal.

– Jag måste ge en eloge till stadsbyggnadskontoret,

de är duktiga och trevliga att

samarbeta med.

Lennart Persson betonar vikten av att

eftersträva en god anpassning mellan markförhållanden

och byggnad. Bland annat för

att minimera ingreppen i terrängen och

påverkan på naturen. Han menar vidare att

just terräng och vegetation ofta är avgörande

för ett projekts framväxt. Att det i grund

och botten blir en fråga om funktion även

om ambitionen är att tillföra nya miljö- och

skönhetsvärden.

– När jag får ett nytt projekt framför mig

brukar jag börja med att samla all fakta.

Som kartmaterial, media, buller, infrastruktur

och liknande. Sedan lägger jag det åt

sidan. Och funderar i termer av hur skulle

jag vilja genomföra projektet utan begränsningar.

Resultatet blir en form av korsbefruktning

mellan dröm och verklighet.

Lennart Persson menar att det nästan

aldrig blir riktigt som man tänkt sig. Att

mycket litet utrymme lämnas åt självförverkligande.

Och redogör för de faktorer

som begränsar mer än andra. Han nämner

förutom platsens förutsättningar, beställaren

och själva beställningen i sig, befintlig

stadsplanering och inte minst ekonomin.

– De senaste åren har det byggts främst

små lägenheter oavsett hushållssammansättning,

efterfrågan och förhållanden i

övrigt. Därmed blir möjligheten till statlig

finansiering helt överordnad.

Och så har det sett ut sedan flera decennier

tillbaka. Barnrikehusen under mellan

och efterkrigstiden, miljonprogramområdena

under 1960- och 1970-talen är kanske

de mest kända.

– Vår roll blir att väva ihop allting. Att

presentera en förhållandevis flexibel lösning,

med ett antal alternativ där vi ändå

kan förvissa oss om att resultatet är något

vi kan leva med.

Såväl Lennart Persson som Annika

Nurmi menar att det kan vara svårt att få

gehör för rent estetiska värden, liksom för

vad som är modernt och trendigt. ”Ett litet

fönster för 2 700 kronor, onödigt”. Hör till

vardagen är ett exempel.

– Vi jobbar för en god arkitektur. Men

självklart är inte allt nytt bra, och allt var

inte bättre förr heller. Vår policy är att se

arkitektur och estetik på lång sikt. Ett hus

ska man ändå leva med i minst 50 år och då

passar det inte alltid att vara för modern.

Men man ska inte underskatta värdet av

konstnärlig utformning bara av den anledningen

att man inte kan räkna hem det på

kort sikt.

Lennart Persson berättar att han låter

sig inspireras av Bauhausgruppen, det vill

säga det enkla och funktionella. Det som

vi i dagligt tal kallar funkis och som initierades

bland annat av arkitekterna Mies van

der Rohe och Le Corbusier på 1930-talet .

De utgick från den rena och enkla formen

och studerade den objektivt, vetenskapligt

och systematiskt. I Sigtunahems bestånd

märks dragen bäst i Sigtunahems eget huvudkontor

på Stationsgatan 6.

Annika Nurmi säger sig inte ha några

speciella favoriter och vill inte heller. Risken

är att det begränsar menar hon.

– Eftersom jag kommer från Finland

Till vänster Lennart Persson och Annika

Nurmi från arkitektkontoret Arcum. Lennarts

första projekt för Sigtunahem var

Viggeby i Rosersberg. Till höger Sigtunahems

huvudkontor även det ritat av Arcum

arkitekter.

utgår alla från att Alvar Aalto är den som

inspirerat mig mest, och det stämmer nog,

för han har inspirerat många som i sin tur

inspirerar mig. Ett exempel är den japanska

arkitekturen. Det futuristiska, innovativa,

representerat av bland annat Tadao Ando.

Den bästa beställaren alla kategorier

är Sigtunahem. Orden är Lennart Perssons,

utan minsta tvekan eller darr på

rösten. Och bygger konstaterandet på det

faktum att Sigtunahem vet vad de vill och

vågar stå för det. Framförallt är han djupt

imponerad av energibesparingsarbetet.

Sigtunahem är en fantastisk beställare.

Som får oss att tänka ett varv till. Dahn

Gidstedt är verkligen en föregångsman.

Jag tror inte folk förstår vilka insatser han

bidragit med. Minskade kostnader för

bolaget och mer pengar i plånboken för

hyresgästerna.

Sigtunahem håller betydligt högre

kvalitet i sina bostadsprojekt än många kommersiella

bostadsproducenter. De är inte intresserade

på samma sätt eftersom de lämnar

ifrån sig produkten när projektet är klart.

Drömprojektet är redan förverkligat,

menar Lennart Persson. Och nämner bland

anant Glimmervägen. Stolt är han också

över Hälleberget i Sigtuna med NCC som

beställare.

– Framför allt beroende på att alla är så

nöjda med projektet. Folk trivs verkligen

där. Precis så var det i Viggeby också i

början av 1980-talet. Nu kan det projektet

tyckas omodernt men det var modernt för

sin tid. Bland annat genom anpassningen till

vegetationen och entréer med egen ingång.

Just nu, håller Annika nurmi och Lennart

Persson på med projekt Humlegården

för Sigtunahems räkning. Ett både om- och

tillbygge. Därtill Tvillingbackarna i Sigtuna

där låghusen från Glimmervägen får

stå modell.

– Det som är kvar att utveckla för Sigtunahem

är utemiljön, fortsätter Lennart

Persson. Marken, trädgården, skillnader

mellan privata och offentliga ytor, utvecklingen

av mötesplatser. Det ligger en oerhörd

kvalitet i att få till en bra och naturlig

inramning av livsrummet.

– I våra senaste projekt har vi tänkt i termer

av att få in naturen i bostaden. Stora

fönsterpartier i blickfånget från ytterdörren

ger ett enormt ljusinsläpp och ramar in en

naturen likt en tavla, påtalar Annika Nurmi.

– Det finns tankar bakom varje detalj och

planlösning, avslutar Lennart Perssonoch

tillägger.

– Tänk att varje fastighet och lägenhet

bär sin historia. Sitt tänk. Det skulle vara

av värde att dokumentera det och vidarebefordra

till brukaren. Jag tror det skapar

inte bara förståelse för att det blev som

det blev, utan också bidrar till en känsla av

tillhörighet och stolthet. Och kanske ökatkvarboende

Tadao Ando

Tadao Ando föddes i Osaka den 13 september

1941. Han blev intresserad av arkitektur

vid 15 års ålder när han lärde känna några

snickare som jobbade på ett bygge där han

bodde. Samtidigt fann han en bok med Le

Corbusiers kompletta verk i ett antikvariat

och då han efterskapade några av ritningarna

i boken väcktes intresset för arkitektur.

Ando har ingen formell arkitekturutbildning

och har inte heller praktiserat på något

arkitektkontor, utan är en helt självlärd

arkitekt. Sin utbildning har han fått från ett

flertal böcker och en världsomspännande

resa mellan 1962 och 1969 där han studerade

arkitekturen i USA, Europa och Afrika.

1969 startade han sitt kontor Tadao Ando

Architects & Associates i Osaka, vilket var

ovanligt då alla arkitekter annars sökte sig

till Tokyo.

Det första projekt som gav honom uppmärksamhet

var Azuma House i Osaka,

byggt mellan 1975 och 1976. Internationell

erkännelse fick han med projektet Rokko

Housing i Kobe (1983). Numera är han en av

världens mest kända arkitekter med stora

projekt som den japanska paviljongen vid

Expo’92 (1992), Museum of Wood (1994),

Chikatsu-Asuka Historical Museum (1994)

och Awaji-Yumebutai (1999). Men även

om han är internationellt känd intresserar

han sig fortfarande för små projekt som

enfamiljshus.

38 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 39


Reportage | Sigtunahem

Reportage | Sigtunahem

Hela gänget samlas vid framkomsten innan Rolf Gustafsson, ägare och tillika guide tar emot. En härlig

promenad i växthuset innan det är dags för kaffepaus.

På besök vid Gustavshills

Handelsträdgård

Text & Foto: Tomas Gustafsson, projektledare

Måndag förmiddag den

23 april åkte 60 pensionärer

tillsammans med

största delen av AB Sigtunahems

markgrupp

på en eftermiddagstur

till den stora handelsträdgården,

Gustavshill

vid Färentuna.

Två bussar krävdes för att alla skulle

få plats. På vägen stannade vi för att inta

lunch, vid gamla Brostugan, lax och stuvad

potatis.

Under resan berättade undertecknad

lite om Trädgårdens historia i Norden och

det faktorer som styrt oss för vad vi gör i

dag. För aldrig förr har trädgårdsintresset

varit större än vad vi upplever just nu. Nu

kan inte allt vi ser i dag, hänföras till det

som varit, men bakgrunden är väl känd.

Från vårt första odlarsammhälle med nyttoträdgårdens

behov till sinnlighetens och

upplevelsens trädgård i dag, finns många

och klara samband.

Vid halvtvåtiden var vi framme, efter en

underbar resa genom mälaröarnas bördiga

marker. Rolf Gustavsson som ägt och byggt

upp denna handelsträdgård i mer än 30 år,

tog emot oss med en liten presentation och

historik över handelsträdgårdens framväxt.

Tiden på året var nog inte den bästa med

tanke på den visningsträdgård som omgärdar

hela anläggningen då det mesta just nu

för en tynande tillvaro under fjolårslöven.

Men om det inte grönskade ute så var våren

verkligen igång i växthusen. Prunkande

odlingsbord i växthus efter växthus, med en

färgpalett som bara kunde avnjutas. Just nu

är man ju i full gång med sista leverenserna

av penséer, men redan nu är andra

odlarbord fulla med de blommor som

vi sätter i våra urnor i slutet av maj.

Under vandringen i växthusen fick

vi många och goda råd om skötsel

liksom lite förståelse för det plantor

vi planterar.

Anläggningen är nu den största

plantskola vi har i mellansverige, om man

ser till omsättning. Över 50 miljoner per

år. Vilket gör den större än både Rosendal

och Zeta Trädgård. Så med tanke på att

detta är en familjs arbete och slit, är det

mycket imponerande.

Rolf lämnar nu över mer och mer av

ansvaret till sina barn som fortsätter att

bygga ut. Ytterligare ett stort växthus är

inplanerat så det är ganska svårt att räkna

hur många växthus anläggningen verkligen

har, men många är det.

Dagen avslutades med ett besök i försäljningsbutiken

där vi också kunde få kaffe

och nybakade bullar.

40 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 41


Tips | Sigtunahem

Tips | Sigtunahem

Stoppet som

händer alla

Det händer alla någon gång, stopp i avloppet. Det

kan vara i diskhon, golvbrunnen, badkaret eller handfatet.

År efter år samlas det mer skräp där än man tror.

Avloppsrören från tvättställ och diskbänk blir snabbt

igensatta av fett och matrester. Bästa sättet att undvika

stopp i avloppet är att kasta matrester,

kaffesump och liknande direkt i soppåsen.

Avloppet är ju i första hand till för förbrukat

vatten. I värsta fall kan stopp i avlopp leda till

översvämning och fuktskador.

Text & foto: Fredrik Annerskog, marknadsavdelningen

Spola rikligt med hett vatten direkt ner i avloppet.

Rensa avloppet

Att rensa avloppet i till exempel handfatet är något av det enklaste man kan göra själv.

Börja med att plocka bort det som täppt till bottensilen och avloppsröret. Använd inte

”propplösare” som består av till exempel kaustiksoda eller andra kemiska medel. Dels

är de farliga för miljön, dels kan de ge ordentliga frätskador på hud och ögon samt

även orsaka skador på rören.

Prova i stället följande i nämd ordning.

1. Spola riktigt hett vatten direkt ner i avloppet.

2. Använd en vaskrensare.

3. Använd den miljövänliga avloppslösaren: Lös en kopp bikarbonat och en kopp salt i

en kastrull med kokande vatten, häll det sedan i avloppet.

4. Sätt en hink under vattenlåset som sitter under handfatet/diskbänken, skruva sedan

försiktigt av bottenkoppen för hand. Vatten och smuts rinner ned i hinken, torka

koppen ren från avloppsrester och spola ur den med vatten. Spola igenom handfatet

eller diskbänken med hett vatten som får rinna ner i hinken. Skruva tillbaka bottenkoppen.

5. Kontakta Sigtunahem för hjälp.

Rensa toaletten

För att undvika stopp i toaletten, spola inte ner något annat än toalettpapper

(tamponger, bindor etc skall inte spolas ned i toaletten då dessa är en

mycket vanlig orsak till stopp).

Om du ändå skulle råka ut för stopp i toaletten, gör på följande sätt

1. Om inte toaletten redan är full med vatten, prova med att hälla en hink

vatten från så hög höjd du kan ner i skålen, trycket som bildas kan lösa

en mindre propp.

2. Ta på dig ett par gummihandskar och känn om det sitter någonting i

kröken etfer toalettskålen, plastkorgen som håller i och doserar vissa

rengöringsmedel för toaletter kan lossna och orsaka stopp.

3. Försök lossa stoppet med en vaskrensare.

4. Prova med ett rensband om du har tillgång till det.

5. Ring oss på Sigtunahem, så kommer vi och hjälper dig.

Rensa golvbrunnen

Lyft av gallret/silen som täcker golvbrunnen, ta bort hår och annat som

samlats i brunnen. Om det är nödvändigt kan du lyfta upp vattenlåset för

rengöring. Borsta rent brunnen spola sedan ur brunnen med varmt vatten

från handduschen. Sätt tillbaka vattenlås och galler/sil igen.

Tips

Rensa regelbundet avlopp från matrester, håravfall etc så minskar risken för

stopp.

Spola med hett vatten någon gång då och då, du får då bort de fettavlagringar

som sätter sig i avloppsröret, risken finns annars att fettlagret växer

och till slut orsakar ett stopp.

Varning

Spola aldrig ned miljöfarliga eller brandfarliga ämnen i avloppet. Använd

heller aldrig frätande medel som till exempel syror när du skall lösa en

propp i avloppet. Risken är mycket stor att du skadar dig själv och emaljen/

porslinet. Tänk på att porslinet är ömtåligt, det kan lätt spricka om man är

för hårthänt vid rensning med till exempel en vaskrensare.

Läckande kran eller rinnande toalett

Ring eller kontakta oss via e-post om du har en droppande kran eller rinnande

toalett, så kommer vi och åtgärdar det.

En enda droppande kran kan släppa ut cirka 15 000 liter vatten på ett år.

Det motsvarar cirka 120 badkar fyllda med vatten.

En toalettstol som står och rinner lite grann förbrukar cirka 700 000 liter

vatten på ett år. Vilket motsvarar cirka 4 200 badkar fyllda med vatten.

42 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 43


På gång | Sigtunahem

På gång | Sigtunahem

Vårt färgsortiment av linoleumgolv

Från den första juni utgår därmed plastmattor ur Sigtunahems sortiment till

förmån för linoleum. Vi har tagit fram nio färger i vårt basutbud. Övriga färgsättningar

kan också väljas mot en mindre kostnad.

Plast mot

”Sten och betong” ”Trä” ”Trend”

– tre gråa nyanser

– tre gulaktiga nyanser – tre nyanser.

Linoleum

3146 3048 3139

3038 3075 3077

2939 3203 3202

Första juni åker plastmattorna ur vårt lägenhetsunderhåll och tillvalssortiment

till förmån för linoleum. Skälen är huvudsakligen miljömässiga.

Linoleum istället för plast innebär 70 procent lägre utsläpp av koldioxid.

För ett miljömedvetet bostadsbolag som Sigtunahem går det inte att

blunda för faktum längre.

Text: Marina Ekdal, marknadschef | Foto: Arkivbild Forbo

Ett flertal studier har gjorts av såväl plastsom

linoleummatta ur miljö- och hälsosynpunkt.

Och det kan konstateras vissa negativa

effekter i båda fallen, menar Pernilla

Larsson, miljösamordnare, Sigtunahem.

– Studier visar tydligt att barn som växt

upp i bostäder med plastmattor utvecklar

allergier i betydligt större utsträckning.

Det beror på de ftalater (mjukgörare i plaster)

som frigörs från ytan när plasten blir

äldre. Ftalater kan exempelvis påverka det

centrala nervsystemet negativt.

Dessutom finns ett annat skadligt ämne i

plastmattor av PVC, nämligen vinylklorid.

Vilket visat sig vara cancerframkallande.

Linoleum, latin för linolja, är ett svanenmärkt

naturmaterial bestående till 30

procent linolja och kåda, 30 procent trämjöl,

30 procent kalkmjöl och tio procent

juteväv och pigment. Även pigmenten, det

vill säga färgsättningen, är naturprodukter

från växtriket.

– Den stora andelen trämjöl gör att materialet

är att likna vid ett trägolv. Och bör

därför skötas därefter, säger Krister Nikula,

distriktschef, Forbo.

Det är nämligen misskötta linoleumgolv

som ger upphov till problem.

Linoleum har funnits ända sedan 1860

då skotten Fredric Walton tog patent på

materialet.

De naturliga tillverkningsprocesserna

är i princip desamma nu som då, även om

modern utrustning rationaliserat produktionen

och förbättrat slutprodukten.

Basråvarorna hämtas från naturen och

tillverkningsprocessen tar stor hänsyn till

energibesparing och miljökontroll. Ett uttjänt

golv kan förbrännas som biobränsle

eller deponeras.

– Linoleum kan liknas vid en pepparkaksdeg

både till konsistens och färg. Det

är en av anledningarna till att produkten

inte kan produceras i olika mönster. Istället

finns den i drygt 100 färger. Endera som

rullvara eller kvadratiska plattor.

Forbo har haft Linoleummattor i sitt

sortiment i princip sedan begynnelsen

1896.

Efterfrågan har varierat under åren men

Krister Nikula medger att intresset för

Linoleum ökat markant under senare tid

som ett resultat av den ökade miljömedvetenheten.

– När golven ska bytas fungerar de som

biobränsle och kan ersätta fossila bränslen

som olja och kol. På så vis utvinns en energimängd

som faktiskt överstiger tillverkningsenergin.

Att välja linoleum framför plast innebär

därmed att man minskar koldioxidutsläppet

med 70 procent. Om man skulle

byta ut plastmattor motsvarande hela Sigtunahems

boyta om 350 000 kvadratmeter

mot linoleum under ett och samma år,

skulle man spara 675 ton olja. Det motsvarar

13 800 tankningar. Eller 236 varv runt

jorden med bil.

– Det är dessutom en värdig produkt. En

linoleummatta blir bara bättre med åren.

Hårdare och mer slitstark. Men det gäller

att sköta den rätt. Det vill säga torrmoppa

alternativt fuktig trasa. Precis som man

sköter ett trägolv. Och precis som ett trägolv

kan en linoleummatta slipas och vaxas

och med det ökar hållbarheten ytterligare.

LINOLEUMGOLV

ALLMÄNNA RÅD

Nytillverkad linoleum kan ibland uppvisa en lätt gultoning på ytan.

Denna toning försvinner vid en kort tids exponering i dagsljus och

materialet återfår då sin originalfärg.

YTBEHANDLING

Linoleum förses vid tillverkningen med ett akrylatbaserat grundskydd

av ytan. Detta är avsett som bas för de olika skötselmetoder som

förekommer.

I bostadsmiljö har grundskyddet lång varaktighet, om daglig rengöring

sker med så torra städmetoder som möjligt. Grundskyddet kan

vid behov förbättras med golvvårdsvax eller om hög glans önskas

med något av marknadens polishpreparat avsett för linoleum. Före ny

behandling skall golvet rengöras väl och sköljas med rent vatten för

bästa slutresultat.

Ytor med högt slitage till exempel framför diskbänk kan punktförbättras

med samma vax eller polish som tidigare använts.

STÄDNING

Använd i första hand torra rengöringsmetoder (dammsugning, sopning,

moppning). Gör till daglig rutin att avlägsna synlig smuts. Vid ev

fukttorkning används vatten tillsatt med ett neutralt rengöringsmedel

(pH 6–8, typ handdiskmedel).

Använd inte hett vatten, starkt alkaliska rengöringsmedel eller starka

lösningsmedel.

Fakta: GBR:s sköselråd – Golvbranschens Riksorganisation.

FLÄCKBORTTAGNING

Avlägsna fläckar innan de hunnit torka in och skölj alltid med rent vatten

efter fläckborttagning. Linoleum skadas av mycket och hett vatten,

starka lösningsmedel som till exempel aceton, thinner och trikloretylen,

starka alkaliska (pH över 9 i brukslösning) rengöringsmedel, lack och

fernissa, starka syror.

FLÄCKNYCKEL LINOLEUMGOLV

Choklad, fett, frukt, glass, grädde,

juice, vatten, kaffe, läsk, saft, te, vin,

ägg, öl

Asfalt, gummi, olja, skokräm, sot,

färgkritor, läppstift, tusch

Stearin och tuggummi

Blod

Exkrementer, kräkningar, rost, urin

Cigarettglöd

Neutralt rengöringsmedel

utspätt i ljummet vatten

Tvättnafta, lacknafta

Skrapa försiktigt efter att det

torkat ordentligt

Kallt vatten

12-procentig ättiksprit

Slipas bort med fin skurnylon

alt stål- eller tvålull.

Glansen på slipat ställe

kan återställas genom att

polera med några droppar

golvpolish.

44 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 45


På gång | Sigtunahem

Sigtunahems

lokaluthyrning

Det vore en överdrift att påstå att

den kommersiella lokaluthyrningen

utgör en betydande andel av

Sigtunahems verksamhet. Sigtunahem

varken äger eller förvaltar

stora köpcentra. Men sammantaget

utgör intäkterna en inte alltför

blygsam summa.

Text: Marina Ekdal, marknadschef |

Foto: Jeanette Sundin, fotograf

En stor del av lokalintäkterna kommer

från kommunens så kallade äldreboenden.

I stort sett samtliga äldre-, omsorgs- och

gruppboenden i kommunen ägs och förvaltas

av Sigtunahem, bland annat Hemskogen,

Märsta sjukhem och Arhem. Därtill

kommer kommersiella lokaler samt det som

är att hänföra till större eller mindre förråd

runt om i Sigtunahems bostadsbestånd.

– Totalt tror jag att vi tecknat ungefär

500 lokalavtal till dags dato, berättar Hans

Edesäter, projektledare på underhållsavdelningen

och ansvarig för lokaluthyrningen

inom Sigtunahem.

När det gäller kommunens äldreboenden

och omsorgsbostäder blockuthyrs de, med

vilket menas att Sigtunahem hyr ut allt i

”klump” till kommunen som i sin tur hyr ut

respektive lägenhet till brukaren. Sigtunahems

åtagande därutöver är att underhålla

och reparera fastigheten.

Betydligt mer komplicerat är hyresförfarandet

i samband med uthyrning av kommersiella

lokaler.

– När det gäller lokaler till skillnad

från bostäder, är alla hyresföshållanden

inledningsvis oreglerade. Det betyder att

jämfört med ett vanligt lägenhetskontrakt,

är allt förhandlingsbart. Därmed är varje

lokalhyreskontrakt unikt.

Med det menas att varken hyran, hyrestiden

eller uppsägningstiden är fastställd.

Det fastställs i själva överenskommelsen.

– Hyran som sätts i samband med ett

lokalhyreskontrakt är mer eller mindre

marknadsanpassad. Det betyder att man

i själva verket tar hänsyn till hyresnivån

på liknande objekt med samma förutsättningar

i närområdet. Såsom läge, skick,

utrustning, hyrestid och underhåll.

Hyrorna på Sigtunahems kommersiella

lokaler i de centrala delarna av Märsta

varierar mellan 1 000 kronor och 1 500

kronor per kvadratmeter och år. Den stora

skillnaden beror till stor del på att vissa lokalytor

finns i fastigheter som är nybyggda.

– Vanligaste lokalhyreskontraktet är

treårsavtal med indexklausul och nio månaders

uppsägning. Hänsyn tas därmed till

den allmänna prisutvecklingen. Undantaget

är lokaler som blockuthyrs till kommunen,

där exempelvis de nya omsorgsbostäderna

i Brännbo löper på 15 år.

De största kommersiella lokalerna inom

Sigtunahems bestånd är fastigheterna med

adress Stationsgatan 3 och 6 i Märsta.

Bland lokalhyresgästerna finns Swedbank,

Nyckellås AB, Synsam, Blomsterhandeln,

puben Corner, Corners krog och Systrarnas

bullbod.

I Sigtuna äger och förvaltar Sigtunahem

fastigheten Kyrkolunden längs stora gatan,

med lokalhyresgäster som Ica och Pressbyrån.

I övrigt är det ett antal spridda kontors-

och affärslokaler över hela beståndet

samt diverse förråd.

Just för tillfället har vi lediga förråd

om fem till 25 kvadratmeter i Norrbackaområdet

och

längs Sleipnergatan

i Valsta,

från 250 kronor

i månaden.

För mer information,

kontakta:

Hans Edesäter

08-591 796 38

Lediga lokaler

Butiks-/kontorslokal

Dalgatan

Yta: 63 kvm

Adress: Dalgatan 10C i Märsta

Beskrivning: Enklare kontor eller butik i

markplan som är mycket centralt beläget nära

Märsta station, med trinettkök och toalett.

Parkering: P-plats finns att hyra

Närservice: Livsmedelsbutik, restauranger, bank

och annan närservice finns i kvarteret.

Kommunikationer: Avstånd till Märsta pendeltågsstation

cirka 300 meter.

Tillträde: Enligt överenskommelse

Kontorslokal Diagonalen

Yta: 54 kvm

Adress: Diagonalen 1A i Märsta

Beskrivning: Enklare kontor i Källarvåning med

två rum som är mycket centralt beläget nära

Märsta station, med trinettkök och toalett.

Parkering: P-plats finns att hyra

Närservice: Livsmedelsbutik, restauranger, bank

och annan närservice finns i kvarteret.

Kommunikationer: Märsta pendeltågsstation

finns cirka 75 meter bort, tvärs över gatan.

Tillträde: Enligt överenskommelse

För mer information kontakta Hans Edesäter 08-

591 796 38 eller se www.sigtunahem.se/lokaler.

Information öppettider

Kristihimmelfärd

Onsdag 16 maj 9–12

Torsdag 17 maj

Stängt

Fredag 18 maj

Stängt

Nationaldagen

Tisdag 5 juni 9–12

Onsdag 6 juni

Stängt

Midsommar

Torsdag 21 juni 9-12

Fredag 22 juni

Stängt

Under perioden maj–augusti

stänger Sigtunahem kl. 14 på fredagar.

Tycker du att dina glödlampor

går sönder ovanligt ofta

Om du upplever att dina glödlampor ofta går

sönder så kan felet bero på hur många volt lamporna

är på. Från elleverantören är det uppmätt

237 volt på många områden.

Köp därför inte glödlampor som det bara står

230 volt på, utan köp i stället 235/240 volts

lampor eller allra helst lågenergilampor så håller

de längre.

Sigtunahems pensionärsförening

bjuder in till rundtur i våra bostadsområden

med Anders Johansson.

Se utvecklingen i din kommun och bostadsområde med Anders

Johansson samt ordförande i Bygg- och trafiknämnden Göran

Hammarsjö. Busstur i Valsta, Märsta, Sigtuna och Rosersberg.

Datum: 30 maj kl. 13–16. Samling kl.13 vid Sigtunahems

huvudkontor, Stationsgatan 6 i Märsta.

Anmälan sker med talongen senast den 20 maj.

Begränsat antal platser.

Namn:......................................................................................................................

Gatuadress:..............................................................................................................

Postnummer:...........................................................................................................

Telefonnummer:......................................................................................................

Aktiviteten är för våra pensionärer inom Sigtunahem.

På gång | Sigtunahem

Så här gör man

vid våra grillar

Det är av största vikt att man inte använder ved när

man grillar. Det du ska använda får endast vara grillkol

eller grillbriketter.

Ved bildar för stor rök, som stör andra. Flammeld

ger också gnistbildning som är farligt i närheten av

våra hus.

Kom också ihåg att det inte är tillåtet att grilla på

balkongerna.

Klipp här


46 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 47


På gång | Sigtuna kommun

På gång | Sigtuna kommun

Sommar 2007

Steningebadet

Öppettider vecka 24–33

Foto: Jeanette Sundin

Kiosken

Lördag–söndag kl. 10–18

Välkommen till Valstadagen

För åttonde året i rad anordnar vi Valstadagen – i år är det lördag 9 juni

som gäller.

Mellan klockan 12 och 21 kommer det att vara liv och rörelse vid Vattentornet

i Valsta och parken runt omkring och vi rekommenderar ett besök

för dig och din familj.

Mellan klockan 12 och 18 bjuder vi på en marknadsdag med underhållning

av många olika slag från scenen. Bland marknadsstånden hittar du

information och försäljning av lokala föreningar och privatpersoner.

Kaffe med våffla, stekt strömming och en mängd internationell mat

finns att köpa för en billig peng.

För barnen finns flera aktiviteter så som ansiktsmålning,

ponnyridning, hoppborg och

bungee trampolin med mera.

Ett flertal ”prova på”-aktiviteter kommer du

också att hitta – judo, bågskytte och fågelholksbygge

är några exempel.

Simhallen är öppen med spinning, vattenjympa och märkestagning.

Norrvatten finns på plats för visning av vattentornet.

Mellan klockan 18 och 21 avslutar vi Valstadagen med Allsång under

Vattentornet i samarbete med föreningen Musik för alla och ABF. För den

som önskar finns naturligtvis möjlighet att bjuda upp till dans.

För musik och underhållning har vi anlitat Märsta Dragspelsgille samt

Ove Engström & Ulla Roxby med dotter Beatrice.

Matförsäljning av något slag kommer att finnas även under kvällen men

du kan naturligtvis också ta med egen picnickorg. Vi ser då till att ha

tända grillar till hands för den som så önskar.

Konferencier: Johan Röör.

Invigningstalare: Anette Sand vd Sigtunahem

Boka 9 juni för ett besök på Valstadagen!

Margareta Karlsson

Ordförande Valsta/Steninge stadsdelsförening

och Valstaoptimisterna

Deltagare: AB Sigtunahem • Sigtuna kommun • Sigtuna kommun • Märsta Simsällskap • PRO Märsta • Valsta Tandläkarklinik • Närpolisen • Märsta Judoklubb • Kvinnojouren •

Sigtuna kulturförening • Husby-Ärlinghundra hembygdsförening • Medlemsrådet Coop Extra • Syrianska kvinnoföreningen • Bengalisk förening • Bygg Ettan • Pakistanska föreningen

• Saltomondale • SUS-hörsel • Hyresgästföreningen • Företag • ABF Norra StorStockholm • Korpen Riksidrförb • Svenska kyrkan i Valsta • Danslyckan • Valsta Sim o Sporthall • Hjärt

o Lungföreningen i Sigtuna • LO-sektionen i Sigtuna • Solidarisk och Kulturförening El Salvador i Stockholms län • Sigtuna kommunFixarjouren • Valstabiblioteke • Föreningen Musik för

Alla • Ansiktsmålning • Vina Valsta • Turkiska Muslimska föreningen • Sigtuna Spelmän • Yvonne Oscarsson • Kerstin Oscarsson • Annika Ekblom • Carina Gustafsson • Rahat Fürst •

Zibunnisa Shah • Berit Brådd • Barbro Boholm • Arian Asinger • Lisa Merisalo • Bertil Wigstrand • Ingemar o Laila Adén • Anja Braf • Viola Sandelius • Madelene Berglin • Christina

Mansén • Birgitta Öström

Fritidsgårdsverksamhet

Måndag–torsdag kl. 14.30–21.30

Fredag kl. 14.30–23.30

Lördag kl. 15.30–23.30

Söndag

Stängt

Ungdomens hus

Måndag–torsdag kl. 17.30–21.30

Fredag–lördag kl. 17.30–23.30

Kl. 16.30–17.30 är det lunchstängt på fritidsgårdsverksamheten.

V30 och 31 är fritidsgårdsverksamheten stängd.

Fritidsgårdsverksamheten är för åldrarna från 10 år (skolår 4) till 19 år.

Vad vill du göra i sommar Kontakta fritidsledarna på telefonnummer

08-591 262 98 (Paviljongen) eller 08-591 149 56 (Ungdomens hus)

Arrangör: Kultur och Fritid, Sigtunahem

CMYK

Är det något du vill

berätta för oss

Tveka inte att höra av dig till

oss om du funderar på något

som gäller ditt boende.

Du kan höra av dig om både

ris och ros så tar vi upp frågan

här i Glimten. Ta chansen och

tyck till!

”Vi” kan inte bli bättre om du

inte berättar vad du tänker på!

Skriv till:

Glimten ”Tyck till”

Box 509

195 25 Märsta

B O E N D E M E D O M T A N K E

48 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 49


Pryltorget | Sigtunahem

VD har ordet | Sigtunahem

Säljes

Damcykel

Röd damcykel 5-växlad.

Pris: 400 kr

Spinnrock

Från slutet av 1800-talet.

Pris: 300 kr

Tel. 08-591 173 93

Lena Helgemar

Tvärflöjt

Yamaha + många noter FL 21S.

Pris: 1 500 kr

Läderridstövlar

Petrie stl. 38 smala skaft.

Pris: 900 kr

Shortchaps

Pris: 250 kr

Jofahjälm

Pris: 50 kr

Tel. 08-592 520 45

Inga Gabrielsson

TV Panasonic

TV 28 tum Panasonic

Pris: 200 kr

Video

Video Panasonic

Pris: 100 kr

Tjejkläder

Fina tjejkläder fr 10–12 år billigt.

LP-skivor

LP-skivor från 70-talet

Videoband

Pris: 20 kr/st

Tel. 08-591 175 79 efter kl. 20.

Ingela Söderström

LP- och EP-skivor

Grammofonskivor LP och EP, 60-,

70- och 80-tal. Klassiskt, jazz och

folkmusik

Tel. 08-592 556 91

Lilian Heie

Skrivbord

Gammalt skrivbord i ek

Pris: 1 500 kr

Skänk

Gammaldags skänk.

Pris: 1700 kr

Vagga

Pris. 200 kr

Datorbord

Datorbord Mikael från IKEA

Pris: 300 kr

Säng

Dubbelsäng i furu, med nya

madrasser

Pris: 1 700 kr

Byrå

Liten byrå (5 lådor)

Pris: 200 kr

Tel: 08-59113867

Anne Hristofilopoulos.

Har du något du vill sälja, byta, köpa eller behöver du

dagmatte åt din hund. Då kan du annonsera gratis i

Glimten. Enda kravet är att du är boende inom Sigtunahem

och att försäljningsvärdet inte överstiger 7 000

kronor. Ange namn och telefon och/eller e-post samt det

du vill ha med i annonsen.

Nästa nummer av Glimten kommer i början av maj.

Vi vill ha din annons senast den 11 juni till adressen:

Glimten ”Annons”, Box 509, 195 25 Märsta eller e-post

katarina.karlsson@sigtunahem.se. Du får gärna bifoga

bild på det du ska sälja. Observera att vi publicerar

bilder i mån av plats.

Sommardäck

Sommardäck på fälg, 4 st Saab

900, 185/65, R15.

Pris: 1 800 kr

Tel. 0736-55 00 49

Susanne Fogelberg

Bortskänkes

Piano

Äldre piano bortskänkes.

Pris: Egen hämtning.

Tel.: 08-591 152 25 eller

08-591 145 68

Annika

Vinnare av

DVD-filmer i

Miljötävlingen

Vinnare av dvd-filmer

i Miljötävlingen är:

Tom Runnerström

Leif Olsson

Pirjo Tissari

Gullbritt Ekberg

Barbro Brännlund

Filmerna skickas per post.

Rätta svaren är:

Vad heter FNs klimatpanel

Svar: IPCC

Vilket land vill förbjuda

glödlampor

Svar: Australien

Vad kan som enskild

person göra för att spara

på miljön

Svar: Återvinna mer

Ny Miljötävlingsomgång

sid 25.

Vinn Pär Holmgrens

bok om

väder.

Vackra rabatter vid Dalgatan i Märsta.

På gång i hemmet

Vinn ”3” trisslotter!

Sid ......... Sid ......... Sid ......... Sid ......... Sid .........

Namn:......................................................................................................................

Gatuadress:..............................................................................................................

Postnummer:...........................................................................................................

Känner du igen bilderna

Du hittar dem här i Glimten.

Var med och tävla om 3 trisslotter. 5 har möjligheten att vinna

3 trisslotter var. Fyll i sidnumren under bilderna och skicka

in talongen till Glimten, AB Sigtunahem, Box 509,

195 25 Märsta och märk kuvertet med ”Hitta bilden”.

Vi vill ha ditt svar senast den 11 juni.

De lyckliga vinnarna av tre trisslotter är:

Anna Persson, Märsta

Maria Paredes de Velez, Märsta

Karin Nilsson, Märsta,

Nellie Boman, Märsta,

Monica Larsson, Märsta

Vinsten skickas till er per post inom kort.

Klipp här


Text: Anette Sand, vd | Foto: Katarina Karlsson, informatör och Jeanette Sundin, fotograf

Nu är det äntligen vår igen och vi kan börja

lätta lite på jackor och halsdukar. Vi kan

flytta ut på balkonger och uteplatser och

vistas mer på våra gemensamma gårdar.

Det är ljuvligt! När jag började på Sigtunahem

för ett år sedan blev jag omedelbart

imponerad av alla hyresgäster som har så

mycket blommor och annat fint på sina

balkonger och uteplatser. Att bjuda sina

grannar och andra som går förbi på en härlig

skönhetsupplevelse är verkligen ett bra

sätt att bidra till allas trivsel.

Jag hoppas att ni denna sommar kommer

att märka av att våra markvärdar är placerade

på respektive område. Våra markvärdar,

tillsammans med säsongsanställda och

sommarjobbare, kommer att göra allt för

att våra gårdar skall vara vackra, rena och

snygga i år också.

Två av våra duktiga områdeschefer har

sagt upp sig för att gå vidare i sina karriärer

på andra företag. Det är områdeschefen för

Tingvalla, Carina Söderberg och områdeschefen

för Sigtuna, Mikael Bernmark. Det

betyder att vi har satt i gång med rekryteringen

av två nya områdeschefer. Rekryteringarna

kommer att vara klara före sommaren.

Det är alltid tråkigt när bra medarbetare

slutar men det skapar naturligtvis

också nya möjligheter. Vi hoppas och tror

att de två nya områdescheferna kommer

att tillföra nya kunskaper och nya idéer i

Tingvalla och Sigtuna. Framåt hösten ser

vi säkert spår av det på olika sätt.

Sigtunahem bygger vidare runt om

i kommunen. Första maj släppte vi de

nyproducerade lägenheterna på Vikingavägen.

Det är ett väldigt stort intresse för

dem och redan första dagen var det flera

som bestämde sig för att skriva kontrakt för

en ny fräsch lägenhet. Inflyttning kommer

att ske första oktober, första november och

första december.

Glöm inte att du alltid kan se aktuella

nyheter på vår hemsida www.sigtunahem.s

50 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 51


FÅ TID ÖVER TILL ANNAT

Sigtunahem – det bekymmersfria boendet

Vit

B O E N D E M E D O M T A N K E

52 | Glimten | nr 2 | 2007

www.sigtunahem.se

More magazines by this user
Similar magazines