Glimten 2007 nr 2.pdf

”Glimten” 

En kundtidning för Sigtunahems hyresgäster | nr 2 | 2007 

Sigtuna Turism – 

2007 året då allt 

händer 

Bokslut 2006 

– fortsatt stor efterfrågan 

på bostäder 

Miljön 

– Pär Holmgren om 

världens klimat om 50 år 

Porträttet 

Jan Björklund 

– allas vår egen skolminister 

Nu har vi släppt lägenheterna på Vikingavägen. Läs mer på sid 10

Redaktören har ordet | Sigtunahem 

CMYK 

Hyresrätten 

i gungning 

I sommar försvinner stopplagen* och det blir upp 

till varje kommun att göra vad de vill med sina bostadsbolag. 

Behålla dem, sälja ut dem till privata 

ägare eller låta hyresgästerna ombilda till bostadsrättsföreningar. 

Och många kommuner kommer 

göra förändringar. 

Alldeles nyligen gick Stockholmshem som 

första bostadsbolag av de tre Stockholmsgiganterna 

ut och meddelade prisbilden för 

några av deras berörda fastigheter. 

37 800 kr per kvadratmeter i ett bostadsområde 

på Södermalm. 

Det verkar som hyresrätten som upplåtelseform 

är mer hotad än någonsin 

tidigare. 

Med tio år i branschen så klart man 

undrar, reagerar och yrkesstolt värnar. Alla 

dem som är i början av sin boendekarriär, i 

slutet eller som tvingas börja om. Hyresrätten 

om någon, ger ju möjlighet till rörlighet 

för både individ och samhälle. Unga 

har en chans att flytta hemifrån. Äldre får 

service och hjälp nog att kunna bo kvar 

hemma lite längre. Nyskilda en möjlighet 

att börja om. Och alla de som vill prova ett 

annat jobb, i en annan kommun - möjlighet 

att anta utmaningen. 

Dessutom finns det folk som hyr för att 

de vill. 

Att bo i hyresrätt är ett bekymmersfritt 

boende. Du får hjälp när något går sönder. 

Du får utbytt när något är för gammalt. Du 

* Den så kallade stopplagen infördes 2002 

i syfte att stoppa omvandling av hyresrätter 

till bostadsrätter. 

får tid att ägna dig åt det du själv väljer. Du 

slipper skulder och ökar därmed dina möjligheter 

att förvekliga även andra drömmar. 

Tacka vet jag hyresrätt! 

Marina Ekdal 

Redaktör och marknadschef 

08-591 796 58 

Foto: Jeanette Sundin 

AB Sigtunahem 

Box 509 

195 25 Märsta 

Besöksadress: Stationsgatan 6, Märsta 

Kundservice och växel 

Telefon: 08-591 796 00 

Fax: 08-591 117 40 

E-post: info@sigtunahem.se 

Hemsida: www.sigtunahem.se 

Öppettider måndag-fredag 

Växeln: kl. 8–17 

Kundservice besök: kl. 9–16 

Kundservice telefontid: kl. 9–12 

Under perioden maj-augusti 

stänger Sigtunahem kl. 14 på fredagar. 

Lediga lägenheter och parkeringsplatser 

publiceras tisdag-torsdag på www.sigtunahem.se 

Områdeskontoren har 

Telefontid vardagar kl. 7–9 

Expeditionstid vardagar kl. 7–9 

Akuta fel efter kontorstid: 

Bravida Service AB, telefon: 020-212 112 

Störningar efter kontorstid: 

G4S, telefon: 08-661 60 00 

Glimten utkommer med 6 nummer per år. 

Upplaga 5 600 exemplar. 

©Media Sigtunahem 

Ansvarig utgivare och redaktör: Marina Helge 

marina.ekdal@sigtunahem.se 

Redaktion: Marina Ekdal, Katarina Karlsson 

och Fredrik Annerskog 

Redigerare: Katarina Karlsson 

katarina.karlsson@sigtunahem.se 

Statistik/research/fakta: Fredrik Annerskog 

fredrik.annerskog@sigtunahem.se 

Tryck: Tryckeri Åtta.45, Solna 

B O E N D E M E D O M T A N K E 

Innehåll Glimten 

6 | Bokslut 2007 

Jan Björklund – sid 27 

| nr 2 | 2007 

Resultatprognoser under året pekade på ett bättre 

resultat än budget. Överskottet användes delvis för 

ökning av underhållsåtgärder. 

12 | Klotter bort bums 

Sigtunahem håller med egen fasaddoktor och 

sparar miljoner. 

26 | Jan Björklund 

Allas vår egen skolminister som syns och hörs överallt 

för tillfället. 

34 | Sigtuna Turism 

Presigefyllda möten sätter Sigtuna på kartan. 

Europarådets demokratiforum och Scandinavian 

Master är bara två av flera stora händelser under året. 

37 | Arcum arkitektkontor 

Viggeby, Stationsgatan, Glimmervägen bär 

alla Arcums Signum. 

Miljö – Bli energismart! 

Pär Holmgren om världens väder om 

50 år. Lär dig bli energismart! 

sid 14 

| Glimten | nr 2 | 2007 

Framsidan: Jan Björklund Foto: Folkpartiets pressbilder

Personalnytt | Sigtunahem 

Personalnytt | Sigtunahem 

Inger Lundin – 

Sigtunahems 

nya målare 

Den första mars började Inger Lundin som ny målare inom Sigtunahem. 

Hon är Sigtunahems tredje kvinnliga målare genom tiderna. 

Inger Lundin är utbildad som målare och har varit yrkesverksam som det i 

hela sitt liv. 

Inger ville redan som barn hålla i en pensel och var väl en av få som visste 

precis vilken linje hon skulle söka till gymnasiet. Hon gick två år i målarskolan 

och därefter som lärling i ytterligare två år. 

Under 90-talets byggkrasch funderade hon dock på att byta yrke och började 

skola om sig inom data. Efter tre års studier beslutade sig hon ändå att 

fortsätta inom måleribranschen. 

Inger Lundin kommer direkt från Arlanda Måleri och känner till Sigtunahem 

väl. Inger Lundin är glad och positiv som person och älskar sitt jobb som 

målare. 

Fakta kvinnliga målare 

I grannlandet Danmark där inredningsintresset 

är stort, är hela 30 

procent av målarna kvinnor. I Sverige 

är siffran bara tre procent men allt fler 

tjejer söker sig till yrket enligt Svenska 

Målariförbundet. 

Carina Söderberg 

och Mikael Bernmark 

slutar 

Områdescheferna Carina Söderberg, Tingvalla 

och Mikael Bernmark, Sigtuna har båda valt 

att gå vidare i sina karriärer. Carina Söderberg 

slutade sin anställning sista april och Mikael 

Bernmark arbetar sin sista dag 25 maj. 

Vi tackar Carina och Mikael för tiden som varit 

och önskar båda lycka till med nya utmaningar 

och roller. 

Vi håller på att rekrytera två nya områdeschefer 

och tjänsterna skall vara tillsatta under maj 

månad. 

Mikael Bernmark 

slutar 

Hallå, Anette! 

Du har jobbat ett 

år nu ... 

Har verkligheten överträffat förväntnignarna 

det här första året på Sigtunahem 

Ja, absolut och mycket mer. Det här första året 

har varit mycket utveckling och framtidsplanering, 

mer än jag trodde och det tycker jag är 

roligt. 

Känner du att det är stor skillnad att arbeta 

inom allmännyttan jämfört med privata 

Jättestor. Krasst kan man säga att jobbar man för 

ett privat företag så handlar det endast om ägarens 

perspektiv. När man jobbar inom allmännyttan 

så är det mer komplext. Man måste se frågan 

från flera olika håll; ur ett styrelseperspektiv, ett 

politiskt, ett medborgarperspektiv och framför 

allt hyresgästens vilket gör att det är mycket 

roligare att arbeta inom allmännyttan. 

Vad var dina mål för det första året 

Att jag skulle få grepp om verksamheten, kulturen 

i företaget och kommunen. Och det tycker 

jag att jag fått. 

Vad ligger fokus på just nu 

Hur vi ska klara av ombyggnaden, nyproduktionen 

och hur vår servicenivå till hyresgästerna ute 

i områdena skall bli bättre. 

Vad händer i framtiden 

Givetvis så handlar det mycket om den stora ombyggnationen 

och hur vi ska klara av den så att 

alla hyresgäster blir nöjda. Den kommer att pågå 

några år. En annan satsning är våra områdeskontor 

och servicenivån som ska bli ännu bättre. 

Rekryteringen av 

”säsongare” och 

sommarjobbare 

klart 

I förra numret av Glimten annonserade vi 

efter säsongare och sommarjobbare. Rekryteringen 

är nu klar. 74 sökte tjänsten som 

säsongare och 128 ungdomar sommarjobbare. 

Sju säsongare har anställts. Niclas Skjöld började i 

början av mars och är stationerad i Tingvalla. Simone 

Fulici började 26 mars och är stationerad i Sigtuna. 

Den 2 maj började, Gabrielle Boström (Valsta), Hamed 

Abdollahi (Maskingruppen), Andreas Stockenberg 

(Norrbacka), Jessica Selesi (Sigtuna) och Satar Ali Hussein 

(Centrala Märsta). Alla arbetar fram till och med 

31 augusti. 

Säsongarnas uppgift är ytterst att täcka upp för våra 

markvärdar när de har semester. 

Arbetsuppgifterna består huvudsakligen av yttre 

skötsel. Det vill säga gräsklippning, ogärsrensning, 

plantering och skötsel av sommarblommor. 

Våra sommarjobbare arbetar från vecka 24 till och 

med 32 i 2–4 veckors perioder. 18 ungdomar har anställts. 

Alla boende inom Sigtunahem och det var en 

förutsättning för att söka sommarjobben. 

Det är blandat tjejer och killar i åldrarna 15 till 20 år. 

Fördelningen är fyra till Norrbacka, fyra till Centrala 

Märsta, fyra till Sigtuna och tre var till Valsta och 

Tingvalla. 

Sommarjobbarnas huvudsakliga arbetsuppgifter är 

snarlika säsongarnas. 

Vi hälsar alla säsongare och sommarjobbare varmt 

välkomna. 

Högst upp: Satar Ali Hussein 

Centrala Märsta, Jessica 

Selesi Sigtuna, Niclas 

Skjöld Tingvalla, Andreas 

Stockenberg Norrbacka, 

Simone Fulici Sigtuna. 

På bild saknas Gabrielle 

Boström och Hamed 

Abdollahi. 


Glimten | nr 2 | 2007 |

Senaste nytt | Sigtunahem 


Intäkter 

Hyrorna ändrades inte under 2006. Den ökning av hyrorna 

som uppkommit, 4,3 miljoner kronor, avser tillkomsten 

av nybyggda fastigheter under år 2005 och 2006. Intäkter 

av engångskaraktär erhölls med 2,1 miljoner kronor. 

Dessa avsåg bland annat bonus på inköp av material samt 

momsåterbetalning för fordon. 

Drift 

Driften innehåller bland annat kostnader för förbrukningar, 

skötsel och reparationer. Den varma väderleken, 

under framförallt hösten, innebar en besparing på 2 

miljoner kronor för uppvärmning. Övriga driftkostnader 

ökade, efter justering för tillkommande fastigheter, med 

2,5 procent. 

30 % 

25 % 

20 % 

15 % 

10 % 

5 % 

0 % 

19,2% 

1992 

27,3% 

1993 

24,1% 

1994 

22,6% 

Soliditet 

21,5% 

23,5% 23,5% 

18,6% 

13,4% 

11,2% 

10,4% 11,0% 

16,7% 

15,9% 

17,0% 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

Underhåll 

Underhåll i bostäder utfördes motsvarande 20 miljoner 

kronor med tillägg för 8 miljoner kronor i badrumsrenoveringar. 

Övrigt fastighetsunderhåll har utförts med 39 

miljoner kronor I beloppet ingår bland annat, 

2,2 miljoner kronor i satsning på trygghetsåtgärder, 

30 % 

Omflyttningar 

2,6 miljoner kronor i ny ventilation på Sleipnergatan, 

1,7 miljoner kronor för installation av nyckeltuber i 

lägenhetsdörrar, 

25 % 

20 % 

21,9% 

23,1% 23,6% 

24,4% 

23,3% 23,0% 

22,8% 

Bokslut 2006 

1,3 miljoner kronor för PCB-sanering på Falkvägen, 

3,5 miljoner kronor i markupprustning på Norrbacka, 

12,2 miljoner kronor för stambyte och badrumsrenovering 

på Södergatan 6 

Räntor 

Under hösten 2005 gjordes en långsiktig räntebindning 

av lån för 860 miljoner kronor, som innebar en sänkning 

av genomsnittsräntan från 4,2 procent till 3,5 procent år 

2006. Den faktiska räntekostnaden sjönk från 41,9 miljoner 

kronor till 36,8 miljoner kronor. Under året ökades 

bolagets upplåning med 48 miljoner kronor till 1.077 miljoner 

kronor. 

15 % 

10 % 

5 % 

0 % 

7,0 % 

6,4% 

3,8% 

4,7% 

1991 

1992 

1993 

1994 

8,1% 

11,1% 

9,6% 10,2% 

12,3% 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

Uthyrningsgraden 

2003 

2004 

2005 

2006 

Text: Clas Linfeldt, ekonomichef | Foto: Jeanette Sundin, fotograf 

Året präglades av fortsatt stor efterfrågan på våra bostäder. Uthyrningsgraden 

uppgick till 99,9 procent. Trots en ökning av räntan låg den fortsatt 

på en låg nivå. Resultatprognoser under året pekade på ett bättre 

resultat än budget. Överskottet användes delvis för ökning av underhållsåtgärder. 

Investeringar 

Investering i nybyggnation har skett i Sigtuna, på Tilområdet 

och genom tillbyggnad av Hemskogen. Inflyttning 

sker i båda fallen under 2007. Under sommaren 2006 färdigställdes 

två byggnationer av gruppbostäder i Brännbo. 

Totalt investerades 145 miljoner kronor i ny- och ombyggnationer. 

Resultat och nyckeltal 

Resultat före skatt och bokslutsdispositioner uppgick till 

17 miljoner kronor, vilket var i nivå med resultatet år 2005. 

Direktavkastning på eget kapital uppgick till 5,0 procent 

och på totalt kapital till 5,9 procent. Året innan var motsvarande 

direktavkastning 5,2 procent respektive 6,5 procent. 

Soliditeten vid årsskiftet 2006/2007 uppgick till 22,8 

procent. 

100,00 % 

99,95 % 

99,90 % 

99,85 % 

99,80 % 

99,75 % 

99,95% 

2001 

99,82% 

2002 

99,87% 

2003 

99,86% 

2004 

99,90% 

2005 

99,88% 

2006 





Resultat och 

balansräkning 2006 

Resultaträkning 

för verksamhetsåret 1/1–1/12 2006 

2006 2005 

Nettoomsättning: 

Hyresintäkter 317 017 805 312 522 660 

Övriga förvaltningsintäkter 3 877 901 2 119 612 

Summa nettoomsättning 320 895 706 314 642 272 

Fastighetskostnader 

Driftkostnader -119 621 541 -116 796 124 

Underhållskostnader -66 950 523 -61 953 081 

Fastighetsskatt -8 613 743 -8 652 208 

Avskrivningar -38 326 377 -37 664 773 

Summa fastighetskostnader -233 512 184 -225 066 186 

Bruttoresultat 87 383 522 89 576 086 

Centrala administrations- och försäljningskostnader 

Avskrivningar -1 263 264 -1 123 050 

Övriga kostnader -36 777 622 -33 159 340 

Rörelseresultat 49 342 636 55 293 696 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 1 549 665 950 073 

Statliga bostadsbyggnadssubventioner 

(räntebidrag) 2 896 037 2 765 034 

Räntekostnader och liknande 

resultatposter -36 760 363 -41 857 304 

Resultat efter finansiella poster 17 027 975 17 151 499 

Bokslutsdispositioner 19 000 000 3 664 019 

Skatter -10 871 757 -6 221 055 

Årets resultat 25 156 218 14 594 463 

Balansräkning 

per 2006-12-31 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 2006-12-31 2005-12-31 

Eget kapital 

Bundet eget kapital 

Aktiekapital 38 422 000 38 422 000 

Uppskrivningsfond 11 283 494 11 775 341 

Reservfond 254 898 414 239 898 414 

Fritt eget kapital 

Balanserad förlust/vinst 654 523 568 213 

Årets resultat 25 156 218 14 594 463 

Summa eget kapital 330 414 649 305 258 431 

Avsättningar 

Uppskjuten skatteskuld 1 532 352 1 537 721 

Obeskattade reserver 17 317 400 36 317 400 

Långfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut 1 077 089 000 1 029 159 000 

Summa långfristiga skulder 1 077 089 000 1 029 159 000 

Kortfristiga skulder 

Skatteskuld 3 429 465 0 

Leverantörsskulder 41 422 938 37 967 156 

Övriga skulder 1 467 876 1 829 975 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 33 774 939 30 347 662 

Summa kortfristiga skulder 80 095 218 70 144 793 

Summa eget kapital och skulder 1 506 448 619 1 442 417 345 

Poster inom linjen 

Ställda säkerheter 

Pantbrev som säkerhet för egna skulder till kreditinstitut 336 234 900 344 255 900 

Totalsumma uttagna pantbrev 444 780 400 446 445 400 

Ansvarsförbindelser 

Garantiförbindelse till Fastigo 449 438 425 170 

Balansräkning 

per 2006-12-31 

TILLGÅNGAR 2006-12-31 2005-12-31 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader och Mark 1 332 546 167 1 322 313 089 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 7 062 011 6 744 326 

Inventarier, verktyg och installationer 2 676 998 2 555 357 

Pågående ny- och ombyggnationer 108 868 867 11 662 378 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andelar, långfristiga värdepappersinnehav 90 000 90 000 

Bostadsrättsandelar 20 963 113 21 885 096 

Andra långfristiga fordringar 1 931 012 2 035 814 

Summa anläggningstillgångar 1 474 138 168 1 367 286 060 

Omsättningstillgångar 

Varulager 732 253 782 726 

Kortfristiga fordringar 

Hyres- och kundfordringar 2 624 074 2 269 671 

Övriga fordringar 3 144 351 1 833 424 

Aktuella skattefordringar 0 659 942 

Förutbetalda kostnader och uppl. intäkter 2 778 702 3 816 929 

Kortfristiga placeringar 9 944 696 44 814 306 

Kassa och bank 13 086 375 20 954 287 

Summa omsättningstillgångar 32 310 451 75 131 285 

Summa tillgångar 1 506 448 619 1 442 417 345 



Underhåll och nyproduktion | Sigtunahem 

lägenehterna på 

Vikingavägen släppta 

Välkommen med 

intresseanmälan 

Publicering av lägenheterna skedde den 1 

maj. 

Inflyttningar sker etappvis 1 oktober, 1 november 

och 1 december. 

Sju lägenhetsstorlekar har publicerats i vårt 

marknadssystem på www.sigtunahem.se. 

Där kan du anmäla ditt intresse till någon av 

de olika lägenhetsstorlekarna. 

Därefter får du ett erbjudande och utifrån 

erbjudandet kan du sedan välja våningsplan 

och väderstreck. 

För lägenheterna på Vikingavägen är det 

först till kvarn som gäller. Kötiden har ingen 

betydelse. Förutsättningen för att kunna 

anmäla intresse är dock att du är registrerad 

i vår intressebank. 

Vikingavägen 

Lägenheterna 

Lägenheterna är mellan 54 och 70 kvadratmeter. I den ytan ingår också ett utrymme för lägenhetsförråd. 

Alla lägenheter har kompletterats med ett drygt kvadratmeterstort ouppvärmt förråd 

på vind eller i trapphus. 

Lägenheterna har genomgående ekparkett och klinker med värmegolv i badrummen. Alla fönster 

har fönsterbänkar i marmor och persienner. I badrummet är det kakel och vägghända wc-stolar. 

Alla badrum har förberetts för tvättpelare. 

≈63 m 2 

≈70 m 2 ≈70 m 2 

≈64 m 2 

≈70 m 2 ≈70 m 2 


Glimmer/Marmorvägen 

Alla lägenheter på Glimmer- och Marmorvägen 

är nu uthyrda och inflyttning sker fram till och 

med oktober. 

Tvillingbackarna 

I Sigtuna – Tvillingbackarna – planeras för 80 

lägenheter i 2-våningshus. Projektet är under 

upphandling och anbudsutvärdering pågår. 

Inflyttning planeras till hösten 2008. 

Gratis internetuppkoppling, försök med parabolantenner 

på taket och miljötänk är det senaste i 

våra hus och lägenheter på Vikingavägen – Välkommen 

med din intresseanmälan. 

Den första maj släpptes lägenheterna på 

Vikingavägen i Valsta. Området ligger mitt 

emot Arlandagymnasiet och Midgårdsvallen 

nedanför det befintliga bostadsområdet 

på Frejgatan. Här har PEAB byggt 99 

lägenheter i tre punkthus, där varje hus 

innehåller 33 lägenheter fördelade på två 

olika lägenhetstyper, med olika planlösningar 

per storlek. 

Husen har sex våningsplan med indragen 

vindsvåning. Vid entrésidan finns gemensamma 

parkeringsytor och gästparkering 

samt lekplats och miljöhus. 

Husen har putsade fasader i en grå färgskala. 

Balkongpartier träfasad. 

Text: Katarina Karlsson, informatör 

Lägenheterna i markplan har uteplatser, 

övriga lägenheter balkong med utsikt över 

Märstadal i öst och Valsta i väst. Vindsvåningarna 

har en större terass. 

I varje hus finns en modern tvättstuga 

med elektronisk bokningspanel. Husen är 

utrustade med porttelefon och på taket pågår 

ett försök med parabolantenner. 

Varje lägenhet är också utrustad med 

en internetuppkoppling på 128 kbit. För 

utökad trafik går det att koppla till vilken 

operatör som helst. 

Postboxar finns i entréplan. 

Hyror/fördelning 

3 st 1 rok 54 kvm 5 210 kr/mån 









I grundhyran ingår en normalförbrukning 

av värme och vatten. Avvikelser regleras 

varje månad. 

Som hyresgäst behöver du inte teckna elabonnemang. 

Elen distribueras och debiteras 

av Sigtunahem på hyran månaden efter 

förbrukningsmånaden. Bredbandsuppkoppling 

från LABS2 på 128 kbit ingår. 

≈54 m 2 ≈68 m 2 

≈62 m 2 

≈62 m 2 

Steninge allé 

Vid området mellan Valsta/Östra steninge och 

Steninge allé planeras två bostadsområden för 

cirka 60 småhus med äganderätt, respektive 

110 hyreslägenheter. Varav 51 kommer att avra 

i Sigtunahems regi i ytor om 2 respektive 2 rum 

och kök. 

Projektet är under produktion och inflyttning är 

planerad till första halvan av 2008. 

Hemskogen – Sigtuna 

Befintligt äldreboende har utökats med 24 lägenheter. 

Inflyttning 1 oktober 2007. 

Mer information på www.sigtunahem 

Mer information på www.sigtunahem 

10 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 11

I våra kvarter | Sigtunahem 

I våra kvarter | Sigtunahem 

Anders Källsten är en av Sigtunahems 

målare som ägnar 

30 procent av sin arbetstid 

under sommarhalvåret åt just 

klottersanering. I bakgrunden 

stora bilden Inger Lundin. 

Klotter bort bums 

Sigtunahem håller med egen fasaddoktor 

och sparar miljoner. 

Text: Marina Ekdal, marknadschef | Foto: Katarina Karlsson, informatör 

Klotter är helt enkelt färg på fel plats. 

När målarfärg hamnar på allmän egendom 

utan tillstånd är det att betrakta som brottslig 

skadegörelse eller åverkan. Oavsett om 

man kallar det grafitti, klotter eller tags. 

Klotter inte bara förfular, det kostar 

mycket pengar. 900 kronor i timmen för 

att vara exakt, om man tvingas anlita entreprenör 

för att ta bort det. vill säga. Och 

bort måste det, så fort som möjligt. För om 

inte ökar risken tusenfalt att situationen 

förvärras ytterligare. Klotter föder nämligen 

klotter. En nedklottrad miljö uppfattas 

dessutom av många som förslummad och 

otrygg. 

Enligt Sigtunahems policy för klottersanering 

ska klotter bort bums. Helst inom 

48 timmar. Den varma halvan av året sköts 

det minutiöst. Då slår nämligen Sigtunahems 

egen målare till, Anders Källström. 

– Jag har förklarat krig med klottrarna. 

Bland annat vid busstorget i Sigtuna. Där 

klottras det näst intill varje kväll. Men skam 

den som ger sig. Morgonen efter är det 

som regel borta. 

Anders Källström menar att klottersaneringen 

tar ungefär 30 procent av hans 

arbetstid i anspråk under sommarhalvåret. 

Det klottras regelbundet på många ställen 

och enligt Anders Källström verkar det ha 

eskalerat under de senaste åren. 

– Värst är det i Sigtuna centrum och Til 

liksom Märsta centrum och Norrbackaområdet. 

Men faktiskt ingenting i delar av 

Valsta. 

Och vanligast är det utomhus. Främst på 

garageportar, miljöhus och andra fria ytor. 

Profilmålade ytor däremot verkar som regel 

få vara ifred. 

Kenneth Hedlund, projektledare måleri, 

berättar att Sigtunahem har ett ganska 

unikt arbetssätt när det gäller klottersanering 

som sparar bolaget åtskilligt med 

pengar. Det innebär att Sigtunahems egna 

målare själva sanerar övermålningsbara ytor 

inomhus, liksom utomhus under den varma 

delen av året. Det vill säga träfasader, laserade 

ytor, garageportar, dörrar, stål och 

plåtytor. 

Det som inte Sigtunahems egna målare 

klarar av, anmäls vidare till Color off. Den 

årsentreprenör som Sigtunahem liksom 

Sigtuna kommun anlitar för klottersanering. 

– Vid klotter på tegel, puts och betong 

måste vi anlita årsentreprenören eftersom 

det kräver särskilda medel och verktyg. 

Men endast i första skedet. Ommålning 

efter sanering sköter vi själva med våra 

egna målare. Och det är just det som sparar 

stora belopp. 

Kenneth Hedlund har köpt in verktyg 

i form av små färgscanners som målarna 

använder för ändamålet. Med datorns hjälp 

kan de nämligen se exakt vilken av de 7 000 

kulörer det handlar om. Därefter är det 

bara att åka till målerifirman och få färgen 

exakt bruten. 

Allt klotter som upptäcks på Sigtunahems 

fastigheter dokumenteras, fotograferas 

och polisanmäls. Eftersom det är att 

betrakta som brott är det polisens sak att 

utreda. 

Klotter 

Graffiti, (plural av italienska graffito, 

”ristning”, ytterst från grekiska grapho, 

”skriva”) är text eller bild som, ofta olovligen, 

appliceras på offentliga platser för att 

dekorera eller för att ge uttryck för åsikter 

och känslor. Gränsdragningen mellan klotter 

och graffiti är diffus. Men vanligen anses 

graffiti i motsats till klotter ha någon form 

av konstnärlig ambition. 

Taggar, i seriös graffiti används taggar 

(engelska tags) för att signera verk. Dessa 

tags kan dock även förekomma självständigt 

i syfte att uppmärksamma andra på 

att taggens upphovsman uppehållit sig på 

platsen. 


MILJÖ 

MILJÖ 

Öknarna och haven har slukat 

upp stora landområden. De 

centrala och södra delarna av 

världen präglas av folkvandringar 

och oroligheter. Amazonas 

blir allt torrare. 

I de södra delarna av Europa 

har jordbruket kollapsat. Det 

stora turistmålet är Östersjön. 

Sverige har ungefär 20 miljoner 

invånare, varav en stor del 

rika och välbetalda Sydeuropéer. 

Världens klimat 

om 50 år 

I Skåne råder Centraleuropeisk värme, i 

Norrland Stockholmsväder, medan det i 

Stockholmstrakten sannolikt är november 

halva året om. 

Ångesten breder ut sig bland det hundratalet 

åhörare som kommit till ABF-huset 

i Stockholm denna tisdagskväll för att höra 

Pär Holmgren, meteorolog – SVT, berätta 

om framtidens klimat och väder. Vädret har 

alltid fascinerat. Åtminstone i ett land som 

Sverige, med stora variationer under året 

och fyra årstider. 

Men trots ibland rena domedagsprofetior 

är Pär Holmgren ändå försiktigt positiv. 


– Värsta scenariot är under förutsättning 

att inget görs. Det räcker med att var och 

en blir lite, lite mer miljömedveten. Små 

förändringar i vardagen gör stor skillnad. 

Inte bara Pär Holmgren ger belägg för 

att klimatförändringarna accelererar allt 

snabbare. Det framgår också av FNs klimatrapport 

som utkom i februari. I den 

sluter den samlade expertisen upp bakom 

uttalanden som att medeltemperaturen 

ökat med i genomsnitt 0,74 grader under 

de senaste hundra åren. Att de varmaste 

elva åren sedan 1850, inträffat under de 

senaste tolv. Samt att huvuddelen av den 

uppvärmning som skett, sannolikt orsakats 

av en allt större andel växthusgaser i atmosfären, 

främst koldioxid. Och att det är 

människan som ligger bakom. Framför allt 

genom utsläpp av fossila bränslen som olja 

och kol. Koldioxidhalten i luften har nämligen 

ökat med 35 procent sedan mitten av 

1800-talet. Vi kan helt enkelt inte blunda 

för faktum längre. 

– Växthuseffekten gör att klimatet förskjuts 

ungefär en mil norrut för varje år. 

Fortsätter det så här ytterligare 50 år kommer 

södra Sverige att förlora hela sin vinter. 

Klimatförändringarna får därmed stora 

konsekvenser även för Sveriges del. Den 

globala uppvärmningen leder sannolikt till 

varmare somrar, fler oväder och extremare 

väderomslag. Ändå är det inget jämfört 

med hur andra delar av världen kommer 

drabbas. 

Tvärtom, en god ekonomi, bra infrastruktur, 

tillgång till naturresurser och 

hållbara ekologiska alternativ bäddar för att 

Sverige som ett av få länder, tillsammans 

med övriga norden, Baltikum, Ryssland 

och Kanada klarar sig hyggligt. Därmed 

bidrar klimatet till att göra den rika delen 

av världen rikare, den fattigare, fattigare. 

– Klimatförändringarna är kanske tvärt 

emot vad många tror, inte i första hand ett 

naturvetenskapligt problem. Utan ett rent 

humanitärt. Det kommer att påverka hela 

den globala ekonomin genom alla strömmar 

av klimatflyktingar som kommer leta 

sig norröver. 

– Även landområden som Syd- och 

Centraleuropa kan på sikt bli obeboeliga, 

åtminstone sommartid. Därmed kommer 

hela den europeiska livsmedelproduktionen 

sannolikt drabbas. Jordbruk såväl som 

skogsbruk. 

Majoriteten av jordens befolkning bor 

i länder varmare än Sverige. Där kommer 

även marginella gradhöjningar av temperaturen 

ställa till med problem. Varmare 

temperaturer och avsmältning av glaciärer 

kommer leda till stigande världshavsnivåer 

som sannolikt göra delar av nuvarande 

landmassa obeboelig. 

– Man kommer göra klokt i att hålla sig 

bort från kustområdena. Vissa storstäder 

som exempelvis Tokyo, New York och Los 

Angeles kommer med all säkerhet ligga 

under vatten om några hundra år om det 

fortsätter. 

Och redan syns spår världen över. Alperna, 

Kilimanjaro, Anderna har alla förlorat 

det mesta av sina glaciärer och det som 

tidigare var snöklädda toppar året om, är 

nu barmark. Årets vintersäsong i Centraleuropa 

blev den varmaste i mannaminne. 

I Tyskland hela fyra grader över normal 

medeltemperatur. 

– Vi lever i en mycket kritisk tid just nu. 

Vilka beslut vi fattar, liksom vilka vi inte 

fattar, kommer få mycket stor klimatpåverkan 

i framtiden. 

Pär Holmgren menar vidare att dagens 

klimat är ett resultat av hur vi levde för 

några årtionden sedan, medan det vi gör 

idag ger fullt resultat på klimatet om först 

50 år. Och just detta faktum ger utrymme 

för spekulation, eftersom ingen vet exakt 

vad som kommer att hända. Men man 

kan fråga sig om det är värt priset att våga 

chansa 

– Att vårt levnadssätt påverkar klimatet 

är de flesta överens om, men hur är avhängigt 

många faktorer. Bland annat befolkningsutvecklingen, 

liksom världsekonomins 

utveckling och inte minst den tekniska. 

Pär Holmgren menar att Sverige, framför 

allt från Mälardalen och norrut, kommer 

klara sig bra. Men att vi kommer få vänja 

oss vid snöfria vintrar, tre istället för fyra 

årstider, stigande havsnivåer och stigande 

nivåer i Norrlandsälvarna. Och kanske inte 

minst värmeböljor, kraftiga regn och en 

risk för fler extrema oväder. 

– Östersjöområdet kommer utvecklas till 

Europas nya Medelhav. Befolkningen kommer 

att öka stort. Kanske upp emot 100 

miljoner invånare om hundratalet år. Levnadsvanor 

och framförallt resvanor kommer 

förmodligen ändras. Och vi tvingas 

välja utifrån det lokala och regionala perspektivet. 

Det vill säga närproducerad mat 

och semester i Sverige. Något som kanske 

kommer påverka de 17 000 som arbetar ute 

på Arlanda 

– Jag tror inte det föreligger någon risk 

för utvecklingen på Arlanda flygplats. Däremot 

kommer förmodligen övriga inrikesflygplatser 

få stora svårigheter. Folk kommer 

att bli mer medvetna och välja andra, 

mer miljövänliga kommunikationsmedel i 

stor utsträckning. 

Pär Holmgren insisterar att vi måste 

lämna det fossila samhället och med raska 

steg närma oss det ekologiskt, långsiktigt, 

hållbara. Att det är hög tid att frågorna tas 

på allvar, att politiker och näringsliv prioriterar. 

– Olja och kol är ändliga resurser. Vi 

måste utveckla den rena, förnyelsebara. Exempelvis 

paketera och leverera solenergi. 

Till dess får vi hålla oss till kärnkraft, vindoch 

vattenkraft. 

Pär Holmgren pekar bland annat på 

bostadssektorn. Där förutom utnyttjande 

av solenergi, tanken om passiva hus kittlar. 

Det vill säga hus som inte kostar en enda 

krona i uppvärmning och samtidigt bidrar 

till att minska utsläppen av växthusgaser. 

– I Tyskland finns de i tusental. I Sverige 

i hundra. Husen värms upp av i huvudsak 

alla värmealstrande apparater som finns i 

ett hushåll. Liksom av den värme människor 

själva alstrar. 

Och självklart finns det mycket man 

kan göra, såväl på internationell och nationell 

nivå, som individnivå. En gemensam 

lagstiftning länder emellan menar Pär 

Holmgren borde prioriteras när det gäller 

Växthuseffekten 

Källa: SMHI 

Växthuseffekten uppkommer genom att atmosfärens 

gaser släpper igenom det mesta 

av det kortvågiga ljuset från solen, medan 

vissa av dem bromsar jordens läckage av 

långvågig värmestrålning ut till världsrymden. 

Absorptionen av långvågsstrålning 

sker inom vissa våglängdsområden. Den 

viktigaste växthusgasen är vattenånga. 

Därnäst kommer koldioxid, metan, freoner 

et cetera. Man har uppskattat att jorden 

skulle vara cirka 33 grader kallare utan 

växthusgaser. 

Den förbränning av fossila bränslen som 

skett i stor skala under drygt hundra år har 

lett till att atmosfärens halt av koldioxid 

ökat från omkring 290 miljondelar år 1850 

till runt 370 miljondelar 1999, en ökning 

med 28 procent. Vidare har en del helt nya 

växthusgaser, främst olika slags freoner, 

tillförts atmosfären. Förbränningen har 

också lett till ökade mängder stoft, där 

främst mycket små svavelföroreningar har 

en viss avkylande effekt genom att solinstrålningen 

minskar. 

Det är fortfarande omstritt huruvida 

ökningen av vissa växthusgaser klart kan 

skönjas i form av stigande temperaturer. 

Jordens genomsnittliga temperatur har 

dock, enligt något osäkra beräkningar, ökat 

med cirka 0,7 grader från mitten av 1800- 

talet till 1990-talet. Ökningen var störst dels 

1920–1940, dels från 1980 och framåt. Det 

är främst denna senare ökning som lett till 

att många forskare menar att det nu ganska 

säkert går att se människans påverkan på 

det globala klimatet. Vi har dock haft liknande 

temperaturförändringar i gången tid 

så det kan vara för tidigt att vara helt säker. 

Fortsätter utsläppen att öka i den takt man 

förväntar sig kommer koldioxidhalten att 

vara 500–600 miljondelar år 2050. Det 

råder nästan hundraprocentig enighet 

om att jordens medeltemperatur kommer 

att öka på grund av detta. Det är dock 

betydligt mer osäkert vad som sker inom 

olika regioner och ännu mer osäkert vilket 

inflytande detta kan få på nederbörd och 

vattentillgång. 


MILJÖ 

exempelvis beskattning av koldioxidutsläpp, 

så inte industrin flyttar till andra, 

billigare länder. En hög beredskap liksom 

upprättande av handlingsplaner på myndighetsnivå 

samt en ökad medvetenhet bland 

gemene man. 

– Det behöver inte kosta något extra. Det 

gäller bara att tänka. Att välja tåget när så 

är möjligt. Att välja en bil som går på något 

alternativt bränsle, eller åtminstone drar 

lite mindre bensin. Att välja ”bra miljöval” 

när det finns som alternativ och ifrågasätta 

var maten kommer ifrån man handlar. 

Själv åker Pär Holmgren Uppsalapendeln 

mellan radhuset i Uppsala och Sveriges 

television i Stockholm. Dessutom har han 

byggt om sin Mazda till att även gå på etanol. 

– Men det är inget jag rekommenderar. 

Det är nämligen än så länge olagligt. 

För egen del har Pär Holmgren högt flygande 

planer. Varför inte en vädermusikal 

på Broadway eller kanske till och med på 

någon svensk teaterscen 

– Jag har en väldigt stark målsättning att 

göra något internationellt inom ett par år. 

Om det inkluderar svensk TV alternativt 

svensk scen vet jag inte. Men som sagt, en 

stark målsättning. 

Till dess får Pär Holmgren hålla i väderpinnen 

på Sveriges television och han 

erkänner faktiskt att han spått i fiskrens. 

– Pohlman lärde sig av Bengt Öste och 

jag lärde Ingela Agardh utan att hon visste 

om det. Vi har alla gått i samma skola. 

Pär Holmgren 

Född: 24 oktober 1964 

familj: Frun Eva, barnen Madeleine, Michaela 

och Niclas. 

bor: Uppsala 

Karriär: Meteorolog, flygvapnet några 

månader innan började på SVT som inhoppare 

för de regionala nyheterna ABC 1988. 

Jobbat heltid på SVT sedan 1993. 

Nu chef över väderredaktionen. 

Aktuell: Med en nyligen utkommen 

väderbok vid namn ”Meteorologernas väderbok”. 

Se nedan. 

Meteorologernas Väderbok 

En stor populärvetenskaplig bok om vädret. Pär 

Holmgren på Sveriges Television guidar till fakta och 

fenomen tillsammans med Naturvårdsverkets klimatexpert 

Claes Bernes. 

Med hjälp av foton, kartor och grafik förklarar de hur 

vädret ”funkar” och hänger ihop. Mycket visas för första 

gången i ett sammanhang: regndropparnas hårda 

kärnor, ett åskmolns skapelse, orkanen Gudruns väg 

mot katastrofen och mycket mer. Meteorologernas 

Väderbok är också till för dig som vill kunna avläsa 

– ibland till och med förutsäga – vädret. Vad är 

det egentligen meteorologerna ser när de tittar på 

himlen 

Boken ger också de viktiga sammanhangen i frågor 

som rör vårt framtida klimat. Det gör boken oumbärlig 

för oss som vill kunna följa med i klimatdebatten. 

En väderbok för ett varmare klimat. 

Pris: 229 kronor på www.adlibris.com, 234 kronor på 

www.bokus.com. 

Om du deltar i vår miljötävling på sid 15 har du chans 

att vinna ett exemplar av boken. 

Passiva hus ska 

rädda klimatet 

Källa: SVT/klimat – hemsidan 

Vad sägs om en bostad som inte kostar en 

enda krona i uppvärmningskostnad och som 

samtidigt bidrar till att minska utsläppen av 

växthusgaser Overkligt Inte alls! Idag finns 

ett hundratal sådana bostäder och i slutet av 

detta år väntas dessa ha ökat till närmare fyra 

hundra, rapporterar tidningen Ny Teknik. 

Det är intresset hos såväl kommuner som 

hos byggherrar och privatpersoner att 

spara pengar och värna miljön, som driver 

utvecklingen. Forskning visar att energiförbrukningen 

i dessa typer av bostäder minskar 

till mindre än hälften jämfört med konventionella 

bostäder. Intresset bland landets kommuner 

är stort efter de positiva resultaten 

från Sveriges första passiva hus i Lindås, som 

byggdes 2001. Passiva hus återfinns idag i 

kommuner som Landskrona och Värnamo och 

många fler kommuner är på gång. Alingsås 

kommun talar om att enbart bygga passiva 

hus framöver. Intresset för detta är stort också 

i utlandet, där till exempel Tyskland har fler 

än 5000 sådana bostäder i dagsläget. 

Så vad är då så speciellt med passiva hus 

Framförallt det faktum att alla de värmealstrande 

apparater som återfinns i ett hushåll 

delvis tar över rollen som värmekälla. Vidare 

utgör de personer som bor och verkar i hemmet 

ideala värmekällor då våra kroppar ständigt 

strålar ut värme. För att allt ska fungera 

krävs några ganska enkla tekniska grepp. 

Med stora fönster mot söder strålar solljuset 

in under framförallt årets kalla månader och 

värmer upp huset inifrån, samtidigt som små 

fönster mot norr minskar värmeförlusten. Välisolerade 

golv, väggar och tak gör att mycket 

värme bibehålls i huset. Med en solfångare på 

taket kan dessutom vatten värmas upp och 

användas i hushållet. 

Så genom att bara konstruera lite smartare är 

alltså mycket vunnet på vägen mot minskad 

energianvändning. Detta är till förmån för 

allas vår miljö och ett steg på vägen mot 

minskad klimatpåverkan och en bättre hushållsekonomi. 

Läs mer: Ny Teknik, Energimyndigheten, Forum 

för passiva hus 

Arlanda flygplats 

– världens mest miljövänliga 


Först i världen med att ta ut differentierade start- och landningsavgifter. Sedan 

2005 klimatneutralt. Minskade koldioxidutsläpp med drygt hälften inom 

ramen av två år. Grön el, biobränslen, minskad fordonspark, fler miljöbilar, 

eco-driving, gröna inflygningar, biogasdrivna bussar, ökat utbud av kollektivtrafik 

och separat kö för miljötaxi. Listan kan göras oändlig. 

MILJÖ 


MILJÖ 

MILJÖ 

Grön el, biobränslen, minskad fordonspark, fler miljöbilar, 

eco-driving, gröna inflygningar, biogasdrivna bussar, ökat 

utbud av kollektivtrafik och separat kö för miljötaxi är bara 

några åtgärder för ett miljövänligare Arlanda. 

– Det är inget skryt 

att påstå att Arlanda 

flygplats är bland världens 

mest miljövänliga, 

säger Åsa Sahlqvist, tf 

miljöchef, Luftfartsverket. 

Redan 1998 beslutade Luftfartsverket att 

differentiera start och landningsavgifterna 

till och från Sveriges flygplatser. Det betyder 

att avgifterna är kopplade till hur 

mycket avgaser och buller ett flygplan ger 

ifrån sig. Sverige tillsammans med Schweiz 

var därmed först i världen att införa den 

här typen av reglering. 

– Hänsyn till miljön är något som genomsyrar 

hela luftfartsverkets verksamhet 

och vägs in i alla beslut. Vi påverkar det 

som går att påverka. Återstående utsläpp 

kompenseras genom att vi köper CDMcertifikat 

(Clean Development Mechanism). 

Luftfartsverket är nämligen som första 

stora svenska företag klimatneutralt sedan 

ett par år tillbaka. Därmed kan man erbjuda 

tjänster som produceras utan negativ 

klimatpåverkan. Ett klimatneutralt företag 

beräknar och minskar sina koldioxidutsläpp 

genom ett åtgärdsprogram. Avstämning 

görs årligen och de utsläpp som företaget 

då inte kunnat eliminera kommer istället 

att kompenseras genom inköp av certifikat 

som visar att utsläpp på andra håll i världen 

minskar istället. På så sätt kommer företagets 

verksamheter att bedrivas utan negativ 

påverkan på klimatet globalt sett. 2006 

köpte Luftfartsverket certifikat för utsläpp 

motsvarande 15 000 ton koldioxid. 

– Vi har på det här sättet finansierat 

skogsplanteringar i Costa Rica, vindkraft i 

Kina och biobränslebaserad värmeproduktion 

i Syd-Afrika. 

När det gäller Luftfartsverkets arbete 

med att bidra till att minimera klimatpåverkan 

är målsättningen noll koldioxidutsläpp 

inom den egna verksamheten, i övrigt att 

bli neutrala. Man köper grön el, godkänner 

enbart miljöbilar vid inköp alternativt leasing, 

har gått från oljeeldning till uppvärmning 

med biomassa av terminaler. Och man 

arbetar med att skapa vettiga kollektiva alternativ 

till och från flygplatserna. Privatbilismen 

till och från Arlanda genererar lika 

mycket koldioxidutsläpp som flygplanen 

vid start och landning. 

– Med förhoppning om att minska privatbilismen 

har vi utökat antalet bussturer 

till och från Arlanda. Vi har utökat tågtrafiken 

genom Upptåget. Och vi har infört en 

särskild förturskö för miljövänlig taxi. 

Vidare har man ombesörjt att en stor del 

av busstrafiken är etanoldriven och man 

är först i världen med biogasdrivna bussar 

inom flygplatsområdet. 

Även när det gäller flygtrafiken har 

Luftfartsverket gjort satsningar. Förutom 

start- och landningsavgifter har man infört 

något man kallar ”Gröna inflygningar”. Att 

likna vid en form av eco-driving. Målsättningen 

är inte bara att minska avgaserna, 

utan även minska bullret. 

– Det handlar om att skapa förutsättningar 

att planera resan bättre. Att kunna 

flyga med en jämn hastighet och komma in 

för landning i exakt i tid. 

Med tanke på att Arlanda flygplats står 

värd för 235 000 flygrörelser per år gör säkerligen 

medvetenheten om problematiken 

skillnad. Men trots all kunskap och medvetenhet, 

trots alla miljösatsningar, menar 

Åsa Sahlqvist att det inte går att se någon 

ökad ström av miljömedvetna flygresenärer 

som väljer Arlanda framför Kastrup och 

Gardemoen. Men hon utesluter inte den 

effekten i framtiden. 

– Det är klart att den ökade mediabevakningen 

av klimathot- och miljöfrågor 

också får konsekvenser på Arlandas och 

Luftfartsverkets verksamhet. Med en ökad 

kunskap och medvetenhet bland resenärerna 

följer naturligtvis ändrad efterfrågan 

på sikt. Vi kan ju redan nu se att trafiken på 

miljösidorna på Luftfartsverkets hemsida 

ökat märkbart i alla fall. 

Vilka effekter klimat och miljöfrågorna 

kommer att få för flyget i framtiden vill 

inte Åsa Sahlqvist kommentera. Men precis 

som många andra tror hon på ökade priser. 

– Däremot tror jag till skillnad från i dag 

att transportmedlen på ett helt annat sätt 

kommer att komplettera varandra. Jag tror 

transportmedlet i sig blir ovidkommande. 

Folk kommer mer att se till resmålet kontra 

”hur tar jag mig dit enklast, smidigast 

och mest miljövänligt”. 

Arlanda energi 

1 januari 2006 startade LFV (Luftfartsverket) en egen avdelning som numera 

levererar all energi till flygplatsen. Så väl färdigt inomhusklimat som 

färdig belyst yta utomhus. Redan år 2007 förväntas besparingarna synas 

i resultaträkningen. 

LFV äger nästan alla lokaler vid Arlanda flygplatsområde 

vilket rör sig om cirka 450 000 

kvadratmeter uppvärmd yta. Inte minst de stora 

terminalbyggnaderna slukar mycket energi. 

Värme på vintern och kyla på sommaren. 

– Vi konsumerar som en mindre stad, säger 

Kenth Arvidsson, chef för energiavdelningen 

sedan starten. 

Från att varit i en situation där kostnader och 

miljöpåverkan flöt iväg ville LFV ta ett samlat 

grepp över sin energisituation och minska energianvändning 

och miljöpåverkan. Målsättningen 

var naturligtvis att spara energi till förmån för 

miljö och eknomi. Därför finns idag 27 personer 

anställda på Arlanda energi med uppgift att 

entydigt arbeta med energieffektivisering. Bland 

annat har man utvecklat en typ av större produktionsanläggning 

som ska producera värme på 

vintern och kyla på sommaren för bland annat de 

17 000 som arbetar på flygplatsen. 

Kenth Arvidsson, chef för 

Arlanda energiavdelning. 


– Vi har startat ett projekt som bygger på redan 

känd teknik. Det handlar om att tillvarata akviferlager 

som finns naturligt i bergrum, bland 

annat i Brunkebergsåsen i anslutning till Arlandaområdet. 

Tekniken går ut på att borra ett antal hål i berget, 

där man på sommaren pumpar ner vatten som 

sedan kan utnyttjas vintertid. På motsvarande 

sätt skapas fjärrkyla som sommartid kyler ner 

de stora terminalbyggnaderna. Ungefär som en 

termoseffekt. 

Kent Arvidsson menar att man kommer att minska 

behovet av såväl elkraft som fjärrvärme med 

det här systemet. Arlanda energi räknar med en 

payback på så kort tid som tre år. 

– Målet är att minska energibehovet med 25 

procent fram till år 2010. 

För närvarande inväntar man miljötillstånd 

innan projektet kan sättas i drift. 


MILJÖ 

MILJÖ 

Vi kan alla hjälpas åt att minska växthuseffekten! 

Bli energismart 

Text: Pernilla Larsson, miljösamordnare 

I Sverige står hushållen för nästan hälften av koldioxidutsläppen. Det innebär 

att vi alla påverkar miljön genom våra inköp och vår livsstil. Vad vi 

handlar, hur vi värmer upp våra hus, hur varmt vi har det i våra bostäder, 

energieffektiviteten på våra hushållsmaskiner och el-produkter samt hur vi 

använder dem är faktorer som påverkar i olika grad. När det gäller att minska 

klimatpåverkan gör varje handling skillnad. Många enskilda människors 

insatser kan tillsammans bidra till en stor förändring. 

Energismarta 

nyheter 

Saab BioPower 

Läs fler nyheter på 

www.sigtunahem.se 

USAs Högsta domstol tillrättavisar Bush 

om klimatpolitiken. Läs mer » 

Klimatneutral nytt företagskoncept. 

Läs mer » 

SAS resenärer kan betala för utsläpp. 

Läs mer » 

Storbritannien lagstiftar om utsläppsminskningar. 

Läs mer » 

Tyska regeringen blir klimatneutral. 

Läs mer » 

Unga mer positiva till miljöavgift på 

flyget. Läs mer » 

Klimatmärkt mat vid årsskiftet. 

Läs mer » 

Miljöbilspremie införs den 1 april 

Energimyndighetens test av tio nya digitala 

tv-boxar i budgetklassen visar att energiförbrukningen 

skiljer mycket mellan olika fabrikat, 

skriver Göteborgs-Posten. 

I år beräknas 1 100 000 mottagare säljas i 

Sverige, varav 400 000 är tv-apparater med 

inbyggda boxar. 

Regeringen inför en miljöbilspremie på 10 000 kronor redan den 1 april. 

Det meddelade miljöminister Andreas Carlgren vid en pressträff. 

Premien utbetalas till och med 31 december 2009. 

– Premien ska uppmuntra fler att köpa bränsleeffektiva bilar och 

bilar som drivs med miljöbränslen, säger miljöminister Andreas 

Carlgren. 

Digitalboxen kan sluka energi 

Regeringen avsätter 50 miljoner kronor 2007, 100 miljoner kronor 

2008 och 100 miljoner kronor 2009 för premien. 

– Om alla kunder skulle välja den energisnålaste 

boxen blir besparingen 55 300 megawattimmar 

jämfört med om de väljer den mest energikrävande. 

Det motsvarar den årliga uppvärmningen 

av 3 500 normalstora villor, säger Mikael Holst på 

Energimyndighetens Testlab. 

Transportbolag enas om 

åtgärder för minskad 

klimatpåverkan 

Transportbranschen måste ta ett ansvar för att 

minska klimatpåverkan. Det var det enstämmiga 

budskapet från ett möte som blev startsignalen 

för Transportbranschens klimatinitiativ, skriver 

Svensk Åkeritidning. 

– Vi var överens om att vi måste våga tänka 

nytt och inte motarbeta miljökrav och en sund 

reglering av transportbranschen. Tvärtom ska 

vi bejaka sådana krav och gå före, säger Ingvar 

Nilsson, VD för Schenker i Sverige. 

DSV, Green Cargo, Jetpak Sverige, Maersk Sverige, 

Posten, Schenker Sverige och DHL Sverige 

ingår hittills i Transportbranschens klimatinitiativ. 

Gruppen ska presentera idéer och förslag i 

dialog med politiker och företag för att minska 

sin klimatpåverkan. 

Fritidsresor satsar 

på tågcharter 

Är svenskarna beredda att ta tåget på charterresan 

Det tror Fritidsresor och SJ, som ska samarbeta 

kring resmål i Italien till sommaren. Satsningen 

kommer mitt under debatten om koldioxidförbrukning 

och en miljövänligare livsstil, där flyget 

har lyfts fram som en av de stora bovarna. 

– På sikt skulle jag kunna tänka mig att man när 

man köper en resa på internet först väljer resmål 

och sen klickar i om man vill ta tåg eller flyg dit, 

säger Lottie Knutsson, informationsdirektör på 

Fritidsresor, till Svenska Dagbladet. 

Premiär för Världsnaturfondens 

klimatblogg 

I början av mars lanserade Världsnaturfonden, 

WWF, i samarbete med Aftonbladet en klimatblogg 

för att berätta om alla de initiativ som pågår 

eller borde göras på klimatområdet. Bloggen 

tar upp klimatförändringarnas effekter i naturen, 

men också vad som görs i världen för att stoppa 

katastrofen, skriver Aftonbladet. 

– Jag hoppas att vi kan ge ny kunskap och inspiration. 

Politiker, företag och privatpersoner kan 

alla agera och det finns lösningar. Det är bråttom 

men inte för sent, säger WWFs generalsekreterare 

Lars Kristoferson. 

Vattenfall ger 600 000 

lågenergilampor till 

sina kunder 

Vattenfall delar ut 600 000 lågenergilampor till 

sina kunder, som kan hämta ut en gratis lampa 

via Posten, skriver Dagens Media. Om alla skulle 

använda sina nya lampor, skulle el motsvarande 

Flens årsförbrukning kunna sparas. 

– Vi räknar med att 70–80 procent ska hämta ut 

sina lampor, säger Renée Josefsson, Vattenfall. 


MILJÖ 

MILJÖ 

Det här gör 

Sigtunahem 

Text: Pernilla Larsson, miljösamordnare | Foto:: Jeanette Sundin, fotograf 

Uppvärmning av byggnader är 

den främsta källan till utsläpp av 

koldioxid. Vi jobbar med att successivt 

minska vår energiförbrukning 

genom övergång till fjärrvärme 

och alternativa värmekällor som till 

exempel värmepumpar. Vi arbetar 

med injusteringar av värmesystemen, 

återvinning på ventilationen 

och optimera våra styrfunktioner 

på värme och ventilation. 

När vi planerar underhållsprojekt ser vi 

samtidigt över om vi kan göra andra åtgärder 

som ger energisbesparingar. 

Vi använder energisparande produkter i 

underhåll och nyproduktion som till exempel 

snålspolande duschmunstycken, energieffektiva 

kranar och vitvaror energimärkta 

med klass A. 

Planerade ombyggnader 

Vår stora utmaning framöver är att minska 

energiförbrukningen i våra så kallade 

miljonprogramsområden som inom de 

närmaste 10 åren ska upprustas enligt vårt 

projektprogram tulipanarosen. Vårt mål 

är att vi ska minska energiförbrukningen 

i varje projekt med 30 procent till 2025 

och med hela 50 procent för de åtgärder 

som har en förväntad livslängd längre än 

till 2025 jämfört med deras nuvarande förbrukning. 

Vår nyproduktion 

Vår nyproduktion är planerade med stor 

tonvikt på de långsiktiga nationella miljömålen 

där låg energiförbrukning är den 

viktigaste. Samtidigt som vår främsta uppgift 

är att säkerställa en god inhomhusmiljö 

för våra hyresgäster. 

Energianvändningen i totala byggnadsbeståndet 

skall halveras till 2050 och nya 

byggnader skall inte förbruka mer än 

110 kWh/m 2 och år. Ett tufft krav som vi 

i början av 2003 inte trodde var möjligt 

att nå men en uppföljning av energiförbrukningen 

på våra hus i Garnsviken, som 

byggdes 2004/2005, visar mycket bra värden 

med en totalförbrukning på cirka 45 

kWh/m 2 och år. Även vårt senaste område 

Glimmer- och Marmorvägen är producerade 

med samma krav. Vi arbetar med extra 

tjocka väggar, isolerglasfönster med ett u- 

värde på 1,0, lufttätning, mekanisk till- och 

frånluftventilation som säkerställer en bra 

luftkvalitet och att det är dragfritt. Det är 

framför allt detaljerna vi fokuserar på, till 

exempel val av rätt motor i ventilationsaggregaten, 

eftersom vi har sett att det är där 

vi kan göra de största energivinsterna. 

Men vad är det då som skiljer vårt sätt 

att bygga nya hus mot de hus som kallas 

”passiva hus” Vi frågar vår nyproduktionschef 

Dahn Gidstedt: 

”För att kallas ”passivthus” skall vissa 

förutsättningar vara uppfyllda. Sigtunahem 

uppfyller inte alla dessa men förbrukar lika 

lite köpt energi i sin nyproduktion som de 

Sigtunahem har 

skrivit på näringslivets 

klimatupprop! 

Den 13 april skrev Sigtunahem på näringslivets 

klimatupprop som innebär att vi antar 

visionen om klimatneutralitet, det vill säga att 

driva vår verksamheten utan att bidra till den 

globala uppvärmningen. Ett första steg är att 

minst minska utsläppen i linje med EUs mål: 

den egna verksamhetens utsläpp minskas 

med 30 procent fram till år 2020 och med 

60–80 procent till år 2050, jämfört med 1990. 

Vår ambition är att: 

Under en treårsperiod arbeta systematiskt 

med klimatfrågan. Vi beräknar 

verksamhetens klimatutsläpp och 

rapporterar på vår hemsida. 

Påverka och underlätta för våra kunder 

och leverantörer att sträva mot 

klimatneutralitet. 

I början av april gick nätverket Respect Europe 

ut med klimatuppropet för att få företag 

att arbeta med klimatfrågor. Vill du veta mer 

gå in på www.klimatneutral.se 

passiva husen som byggts i syd - och västsverige. 

Det handlar i båda fallen om välisolerade 

och täta hus med värmeåtervinning på 

ventilationen. 

Det finns dock skillnader i utförandena 

som vi tycker är till fördel för Sigtunahems 

hyresgäster. Vi producerar värme och varmvatten 

med bergvärmepumpar i vattenburna 

system. Hyresgäster kan därför reglera innetemperaturen 

i varje rum i sin lägenhet. Detta 

säkerställer också att man uppnår önskad 

innetemperatur även om det är mycket kallt 

ute eller om man inte använder så mycket 

egen elektrisk utrustning. 

Direkta jämförelser är annars svåra att 

göra eftersom det är så stora individuella 

skillnader mellan olika boende. Räknar man 

per kvadratmeter beror förbrukningen av 

varmvatten naturligtvis mer på antal personer 

än på yta. 

Radhus eller höghus med mindre andel ytor 

mot uteklimat är naturligtvis också en fördel 

mot mindre hus med färre lägenheter.” 

Genom att ställa höga krav och göra 

energismarta val vid underhåll, ombyggnationer 

och nyproduktion får vi en lägre 

driftkostnad, mindre påverkan på miljön och 

sundare bostäder. 


MILJÖ 


Bli energismart! Så spar 

du pengar och miljö 

Elpriserna blir allt dyrare och vi köper allt fler hushållsapparater och datorutrustning som kräver el. Hemmets 

energianvändning bidrar till sämre miljö och klimatförändring är ett faktum. Det är enkelt att bli 

energismart i ditt hem. Det handlar om enkla vardagstips så att du inte använder energi i onödan. 

Belysning 

Släck lampor i rum där ingen är. 

Byt till lågenergilampor. 1 kWh el räcker till att få 

en lågenergilampa att lysa i 111 timmar medan en 

glödlampa bara lyser i 25 timmar. 

Även släckta lampor kan dra ström. Transformatorn, 

den lilla lådan som sitter på själva stickproppen, 

till så kallade halogenlampor drar faktiskt 

ström även när de är släckta. Dra ut kontakten eller 

koppla lampan till vägguttaget via ett grenuttag 

med strömbrytare. 

Halogenspotlights har varit populära en längre 

tid. Funderar du på att sätta in det, kolla så att det 

går att byta ut halogenlampan mot en LED-lampa. 

LED består av lysdioder som kräver en bråkdel så 

mycket energi som en halogenlampa. 

Hemelektronik 

Stäng av både tv:n och datorn med strömbrytaren och 

dra ur batteriladdaren när den inte används. Alla apparater 

i hemmet som inte är avstängda med strömbrytaren 

stjäl energi när de står i stand by-läge. 

Fråga efter energiförbrukningen när du köper ny 

TV. En 32” LCD- eller plasma-TV drar inte så mycket 

mer än en vanlig TV i motsvarande storlek, men ofta 

kostar man på sig en lite större TV när man ändå ska 

köpa en ny. En 40” kan dra så mycket som 300 W. 

Matlagning/förvaring 

Frosta av frysen med jämna mellanrum. Är den 

isbelagd stiger temperaturen. Det är också bra att 

rengöra baksidan av kylen och frysen regelbundet. 

Ställ in rätt temperatur i både kyl och frys. I kylen 

rekommenderas +5° och i frysen -18° C. Varje 

extra grad kallare ökar energianvändningen med 

cirka 5 procent. 

Tina mat i kylskåpet. 

När du handlar – satsa på att köpa lokalt producerad 

mat. Den har inte transporterats så långt 

för att komma till ditt matbord. I vissa fall kan 

det dock vara miljömässigt bättre att importera 

exempelvis tomater från varmare länder än att 

odla dem i växthus i Sverige. Tomater som odlats i 

växthus i Sverige kan ge nästan fem gånger större 

koldioxidutsläpp än importerade tomater från 

Spanien, trots den längre transportsträckan. 

Tvätt, disk och dusch 

Duscha snabbt och effektivt i stället för att bada. 

Använd sköljbalja när du diskar för hand. 

Fyll alltid diskmaskinen och koppla ifrån torkfunktionen 

om det är möjligt. 

Fyll alltid tvättmaskinen innan du kör den. 

Lufttorka tvätten, gärna utomhus, istället för att 

använda torkskåp eller torktumlare. Centrifugering 

minskar torkbehovet. 

Strunta i förtvätten och använd sparprogrammet 

på tvättmaskinen. 

Diskmaskinen använder bara varmvatten i vissa 

programavsnitt. Det är energieffektivare att ansluta 

diskmaskinen till kallvattnet då värmer nämligen diskmaskinen 

själv upp det vatten som ska vara varmt. 

Värme 

Anpassa inomhustemperaturen till vad du verkligen 

behöver. Aktuell forskning visar att om du 

kan sänka inomhustemperaturen till 20 grader 

blir inomhusluften mindre torr, byggnadsmaterial 

avger mindre emissioner, antalet partiklar och 

fibrer minskar i rumsluften, luften upplevs som 

fräschare och den elektrostatiska uppladdningen 

blir betydligt mindre i rummet. Dessutom minskar 

energiförbrukningen 

Vädra med snabbt tvärdrag. Kom ihåg att alltid 

stänga av elementet under fönstret när du vädrar. 

När du vädrat klart väntar du en halvtimme innan 

du sätter på elementen igen. 

Ställ inte möbler för nära elementen eftersom värmen 

har svårt att nå resten av rummet då. 

Dra alltid för gardinerna eller dra ner persiennerna 

på nätterna så behåller du värme i rummet – värme 

som annars skulle försvinna ut genom fönstren. 

Testa dig hur du 

påverkar miljön på: 

www.tv4.se/klimatsmart 

www.miljomataren.konsumentverket.se 

Bli energismart! Checklista – klipp ut och spar 

VINN BOKEN 

OM VÄDER 

av Pär Holmgren och 

Claes Bernes 

Var med och tävla om Meterologernas väderbok 

skriven av Pär Holmgren. 

Fem har chans att vinna. 

Svaren hittar du givetvis här i Glimten. 

Vilket charterbolag har satsat på 

tågcharter 

1. Fritidsresor 

Skicka svaren till Glimten, AB Sigtunahem, 

Box 509, 195 25 Märsta och märk kuvertet 

med ”MILJÖ”. Vi vill ha ditt svar senast den 

11 juni. 

Namn: 

X. Vingresor 

2. Sembo 

Vad bör man göra när man tvättar i maskin 

1. Fylla maskinen till hälften 

X. Fylla maskinen 

2. Tvätta ett plagg i taget 

Vad har Sigtunahem skrivit på 

1. Näringslivets klimatstopp 

X. Näringslivets energiupprop 

2. Näringslivets klimatupprop 

....................................................................... 

Gatuadress: 

....................................................................... 

Postnummer: 

....................................................................... 

Magnus Andersson är en av dem som intervjuat våra hyresgäster i Brännbo och 

Norrbacka. 

Förberedelserna går vidare … 

Tulipanarosen 

Planerna för vår stora, svåra och oerhört 

roliga uppgift att renovera vår 60-talsbebyggelse 

börjar ta form. 

Vi är mitt uppe i förberedelserna och ser 

verkligen fram mot att få påbörja detta arbete 

även i praktiken. 

De två hus som står först i tur har 

utsetts och vi har intervjuat alla berörda 

hyresgäster i dessa båda hus. Det är Ormbergsvägen 

23 i Brännbo och Norrbackavägen 

21 i Norrbacka som är aktuella. 

Vi kommer att påbörja arbetet med en 

del åtgärder av underhållskaraktär under 

hösten 2007 medan åtgärderna inomhus 

påbörjas först under våren 2008. 

För att minska utsläppen av koldioxid i 

framtiden kommer vi att vidta en hel del 

åtgärder som minskar energiförbrukningen. 

Text: Anette Sand, vd | Foto: Katarina Karlsson, informatör 

Vi ska exempelvis täta eller byta ut fönster, 

åtgärda ventilationen och tilläggsisolera 

vissa fasader. Vi ska också genomföra stambyte 

och renovering av badrum och toaletter. 

En förnyelse av elinstallationerna är 

också nödvändig. 

Vi har naturligtvis en kontinuerlig 

kontakt med berörda hyresgäster samt 

diskussioner och förhandlingar med Hyresgästföreningen 

både vad gäller åtgärderna 

och hur det hela ska gå till. 

Men det krävs även andra åtgärder för 

att denna uppgift ska kunna genomföras 

på bästa möjliga sätt. Just nu diskuterar vi 

på Sigtunahem hur vi ska kunna använda 

våra resurser internt i företaget för att ha 

rätt person med rätt kompetens på rätt 

plats när vi väl sätter igång. Det betyder 

att några av våra medarbetare kommer att 

få nya spännande arbetsuppgifter. Tänk 

bara vad mycket det behövs för att leda och 

genomföra dessa ombyggnadsprojekt under 

många år framöver. Vi måste bygga en 

organisation med kompetenta och lyhörda 

människor som ska hålla en bra dialog med 

berörda hyresgäster, handla upp entreprenörer, 

leda projektet, hålla i ekonomin och 

mycket mera. Vi har många pusselbitar 

kvar att få på plats innan allt är klart men 

under hösten återkommer vi med mer information 

om den nya organisationen. 

Här i ”glimten” och på vår hemsida www. 

sigtunahem.se kan du läsa om vårt arbete 

och hur det fortskrider. Så fort det händer 

något nytt informerar vi om det. 


Porträttet | Jan Björklund 

Låt stå! 

Plötsligt känns det som om han helt sonika flyttat in i våra 

vardagsrum, ligger på våra köksbord, i fikarummet på jobbet, 

i samtal på tunnelbanan. Och vi berörs. I alla fall alla 

vi som har barn i skolåldern. Den som berör är förstås Jan 

Björklund (fp), Sveriges nye skolminister. Som bara ett 

halvår efter utnämningen tilldömts epitetet ”bäst i klassen” 

av Expressens Anders Jonsson. Fem getingar av fem. 

”Genomför i febril takt sin plan för att ändra i skolan. Mer 

betyg och uppdelning. Retar många, men verkar effektiv”. 

Det är måndag och tidig kväll vid Stureplan. Vi har 

stämt träff vid svampen klockan sju för att gå vidare och 

samtala kring politik, värderingar, karriär och annat som 

eventuellt förtydligar mediabilden. Och jag känner mig 

för första gången lite spänd inför ett möte. Jan Björklund 

är nämligen inte bara ”allas vår skolminister”. Han är därtill 

min gamla klasskompis, reskamrat och den ende som 

någonsin bjudit mig på kadettbal. I dansens virvlar kom vi 

bort från varandra för si så där 25 år sedan och återförenas 

för första gången genom denna intervju. 

Och redan bäst i klassen. Med beröm 

godkänt ekar det runt om i många av 

de svenska pressrummen. Inte bara liberala. 

Hur ska denna resa sluta 

Text: Marina Ekdal, marknadschef | Foto: Folkpartiets pressbilder 

”Allas vår egen skolminister” 


Jan Björklund kommer till mötes i en välskräddad 

kostym relativt direkt från en presskonferens tillsammans 

med Lars Leijonborg på departementet. För vilken tur i 

ordningen vet jag inte, men att de får stort mediautrymme 

har jag förstås märkt. Främst Björklund naturligtvis. Han 

märktes redan i skolan, Marks gymnasieskola. Syntes han 

inte, hördes han. Rapp i kommentaren och alltid sista 

ordet. Vi gick samhällsvetenskaplig linje båda två, hade 

skåpen bredvid varandra och munhöggs titt som tätt. Jan 

Björklund var redan på den tiden aktiv inom folkpartiets 

ungdomsförbund. Och en uppväxt i en textilbygd under 

1960- och 70-talen, i resterna av klutar, garn, skyttlar och 

ett starkt patriarkat, sätter naturligtvis sina spår. Många 

fostrades in i arbetarleden till vänster, andra ut på högerkanten. 

Dock mindre vanligt, någon mittemellan. 

– Mamma kom till Sverige från Norge som krigsflykting 

1944 och var aktiv inom kyrkan på olika sätt. Pappa var 

som alla andra i Skene, textilarbetare på Wäferibolaget. 

Men så en dag bestämde han sig för att öppna butik. Bums 

stod Jante och knackade på och pappa blev mer eller mindre 

utfryst ur arbetargemenskapen. Såväl mammas bakgrund 

som pappas erfarenheter är i grunden händelser som 

kom att påverka min uppväxt väldigt starkt och som ligger 

till grund för mina värderingar. Jag fick humanismen från 

mamma, småföretagarandan från pappa. 

Och kombinationen fick Jan Björklund att redan som 

14 åring välja liberalerna och folkpartiet. Moderaterna var 

aldrig ett alternativ menar han, eftersom de i hans ögon 

saknade ett tydligt socialt engagemang. 

Med ens slår det mig hur partipolitiskt väl insatt Jan 

Björklund måste ha varit redan under vår skoltid. Vi talar 

om 1970-talet, ett årtionde starkt färgat av vänster- och 

miljörörelser, progg och punkrock, kvasiintellektuella och 

rödvinsflum. Om politiska ungdomsförbund som profilerade 

sig mot den yngre generationen genom att på olika 

sätt appellera till personligheten och locka med sådant som 

konserter, festivaler, stora och små fester. Dock kan jag inte 

dra mig till minnes en enda i liberalernas regi. I alla fall 

inte i vår bygd. Det måste helt enkelt ha varit något annat 

som lockade. 




– För mig handlade det redan i tidiga 

tonår om politisk övertygelse. Om grundläggande 

humanistiska och demokratiska 

värderingar. Om frihet och jämlikhet. Och 

om tron på den enskilda människan. 

Orden känns igen. Framförallt från ett 

otal diskussioner i den rödorange soffhörnan 

en bit från våra orangea plåtskåp, i 

korridoren på Marks gymnasium. Åtminstone 

halva vår klass brukade sitta runt det 

runda soffbordet, mest tjejer, med Symis i 

mitten. (Jan Björklund kallades nämligen 

Symis under vår skoltid efter sin pappa 

som sålde symaskiner). Och medan tjejerna 

stickade, triggade Björklund i gång debatter 

i dagsaktuella ämnen. Om kärnkraft, 

löntagarfonder och om tv-reklam. 

”Brukar inte du också komma i tid till 

bioföreställningen för att se bioreklamen 

Tror inte du att det skulle bli mer och 

bättre tv med reklamfinansiering Den som 

inte gillar reklam i tv kan ju alltid stänga av 

under inslaget eller byta kanal.” 

Jan Björklund vann nästan alla dueller 

och jag tror vi var många som tyckte det 

var ganska enerverande. 

Karriären inom folkpartiets ungdomsförbund 

lät inte vänta på sig. Redan i början 

av 1980-talet valdes Jan Björklund till 

distriktsordförande i södra Älvsborg. Och 

några år senare, 1985, till andre vice förbundsordförande. 

Men när kom egentligen intresset för 

skolpolitiken in i bilden 

– Redan under gymnasietiden. Jag valdes 

till elevrådsordförande under en period. 

– Men du kanske inte minns det, tillägger 

han med glimten i ögat. 

Det är bara att tillstå. Jag har inget 

skarpt minne av Jan Björklund som just 

elevrådsordförande, men skyller på det 

faktum att han var engagerad i så väldigt 

mycket. 

Nu sitter han här mitt över bordet, på 

restaurang Sturehof i Stockholm, 25 år senare. 

Och det som för bara några minuter 

sedan kändes väldigt avlägset, känns plötsligt 

så nära. Jan Björklund är sig ganska 

lik, i alla fall till utseendet. Och han känns 

definitivt lika mycket ”hej och du”. Men 

där slutar nog mycket av likheterna. Det 

är en mer eftertänksam, närvarande, vaken 

och intresserad man jag möter. Som ger ett 

betydligt lugnare och mjukare intryck nu 

än vad jag minns. Och det trots en 12-årig 

karriär inom det militära. Det är först när 

vi kommer in på djupet i sakfrågor kring 

den svenska skolan jag åter skymtar den 

där enorma övertygelsen. Men i skenet av 

en annan retorik. 

”Vi genomför precis det vi 

gått till val på. Men mycket 

återstår.” 

– OECD har i ett par avseenden konstaterat 

att svensk skola är värst i världen. Vi 

har mest skolk, flest sena ankomster, störst 

skadegörelse och det grövsta och mest 

kränkande språkbruket. 

– Det är mycket sällsynt att en finsk lärarinna 

blir kallad ”hora”. 

– Vi måste vara tydliga med vad vi förväntar 

oss av eleverna i ordning och uppförande. 

Lärarna måste få tillbaka kontrollen 

i klassrummet. 

Av alla bloggar i ämnet är det bara att 

konstatera att Jan Björklund med sitt engagemang 

för skolfrågorna, sina utspel och 

handlingskraft, fortfarande väcker känslor. 

Rubriker som fler och tidigare betyg, nationella 

prov från nio års ålder, könsuppdelade 

klasser, upprör. Kritiker hävdar att han 

driver skolpolitiken 50 år tillbaka i tiden. 

– Allt var inte bättre förr och allt nytt är 

inte med automatik bra. Men det står ändå 

klart att respekten för varandra i skolan har 

blivit betydligt sämre. Och lärarna har blivit 

av med sina befogenheter. Det fungerar 

inte längre. Och det måste vi göra något åt. 

1996 kom skolfrågan att göra entré i Jan 

Björklunds karriär på allvar. Han fick då 

förfrågan av dåvarande partiordförande 

Maria Leissner om att bli folkpartiets 

skolpolitiske talman. Fyra år senare valdes 

han till ordförande för den skolpolitiska 

arbetsgrupp i folkpartiet som formulerade 

en ny svensk skolpolitik. Och 2002 fick Jan 

Björklund förmånen att leda den borgerliga 

gemensamma skolgruppen som formulerade 

en ny svensk skolpolitik. 

– Samarbetet resulterade i 143 konkreta 

punkter som tillsammans utgör den nya 

svenska skolpolitiken. Det är de punkterna 

vi nu betar av en efter en. 

Och det går i en rasande takt. Bara inom 

ramen av två månader har Jan Björklund 

hunnit satsa 40 miljoner kronor på arbete 

mot mobbing med målsättningen att lista, 

kartlägga, utvärdera och kvalitetssäkra 

forskningsbaserade metoder. Han har 

tillsatt en utredning om grund- och gym- 

nasieskolans betygssystem, med direktiv 

om betyg från årskurs sex i en sjugradig 

betygsskala med start 2010. Därtill har han 

lagt proposition om att häva ett tidigare 

riksdagsbeslut om i vilka årskurser kunskapsmål 

ska anges och i vilka årskurser nationella 

ämnesprov ska vara obligatoriska. 

Tanken är att införa nationella prov i läsning, 

skrivning och räkning redan i årskurs 

tre. Och så alldeles i dagarna för intervjun 

kommer det senaste utspelet. En satsning 

om 515 miljoner kronor på lärlingsutbildningar 

i gymnasiet. 

– Vi genomför precis det vi gått till val 

på. Men mycket återstår. Målsättningen är 

ju att reformera hela skolväsendet på relativt 

kort tid. 

Sakta men säkert tonar den gamle 

Björklund fram. Den där målmedvetne, 

handlingskraftige, övertygande och resolute. 

Men med en annan säkerhet och betydligt 

större ödmjukhet. Det är nog främst 

det som skiljer. 

Han berättar om sina visioner med den 

svenska skolan. Och om skolans främsta 

uppgift. 

– Skolan ska förbereda eleverna inför 

vuxenlivet och förbinda sig att ge alla barn 

och ungdomar en hyfsat teoretisk grund att 

stå på. Skolan ska fokusera på baskunskaperna, 

svenska, matte, historia och religion. 

Betygen ska visa hur studierna går. Skolan 

kan inte klara allt. 

– Skolan ska fostra. Men inte i första 

hand vara en problemlösare för allsköns 

samhällsproblem. 

Jan Björklund visar sig vara en varm 

förespråkare för en återgång till stadierna. 

Och vill särskilt satsa på lågstadiet, årskurs 

ett till tre. Utbildade, specialiserade lågstadielärare, 

kompletterat med speciallärare 

och nationella prov menar han kommer stå 

garant för att ingen elev lämnar lågstadiet 

utan att kunna läsa, skriva och räkna. I 

särskilda fall kan det till och med tänkas att 

barn får gå om. 

– Läsning, skrivning och räkning är 

grundförutsättningar för all annan inlär- 

ning, för integration och för att överhuvudtaget 

kunna klara sig senare i livet. 

För att möjliggöra detta vill han förändra 

i lärarutbildningen samt överföra resurser 

från dagens IV-program på gymnasiet, till 

lågstadiet. 

– Det är för sent att satsa extra i gymnasiet. 

Det är i lågstadiet man ska lära sig de 

grundläggande baskunskaperna. 

Även gymnasieskolan vill han reformera. 

Jan Björklund ställer sig mycket kritisk till 

gymnasiereformen i början av 1990-talet 

med den uttalade målsättningen att alla ska 

erhålla högskolebehörighet. 

– 40 procent av dagens gymnasielever 

hoppar av och lämnar gymnasieskolan 

utan slutbetyg. Det är naturligtvis mycket 

allvarligt. 

Jan Björklund lägger en stor del av 

skulden på förändringarna av de yrkesförberedande 

programmen. Och planerar att 

införa en lärlingsutbildning med en särskild 

yrkesexamen. 

– Alla vill inte bli akademiker. Vi måste 

minska likriktningen inom gymnasieskolan 

och erbjuda utbildningsalternativ både till 

de elever som vill studera vidare vid universitetet 

och de elever som vill gå direkt ut i 

arbetslivet. 

Inte bara skolan behöver reformeras. 

Det behöver även lärarutbildningen menar 

Jan Björklund. Och talar sig varm för ett 

återinförande av tydliga lärarkategorier. 

Det vill säga förskollärare, lågstadielärare, 

mellanstadielärare och ämneslärare för 

högstadiet och gymnasiet. 

– Alla kan inte kunna allt. I dag är det 

en och samma lärare från förskolan till 

gymnasiet vilket innebär en helt omöjlig 

ekvation. Att undervisa förskolebarn ställer 

naturligtvis helt andra krav på pedagogiken 

jämfört med att undervisa högstadie- och 

gymnasieelever. 

Jan Björklund menar därför att exempelvis 

lågstadielärarutbildningen bör ha ett 

speciellt fokus på läs-, skriv- och matematikinlärning. 

Och ämneslärarna en fil kandexamen 

i minst två ämnen. 

Dessutom måste läraryrkets status höjas. 

Utöver höjda löner och bättre villkor 

pekar Jan Björklund på faktorer som att 

minska andelen obehöriga lärare och med 

det, införa en form av lärarlegitimation. Att 

bara de legitimerade lärarna ska ges rätten 

att sätta betyg. 

– Ett stort problem i dag är att alldeles 

för få söker till lärarutbildningen. Samt 

att de som antas har valt lärarutbildningen 

först i tredje- alternativt fjärde hand. Vi 

måste sträva efter att ha fler sökanden än 

Jan Björklund och Marina Ekdal är goda vänner från gymnasietiden. 

platser samt att det ses som naturligt att de 

allra duktigaste eleverna i varje klass faktiskt 

vill och väljer att bli lärare. 

Förutom en reformerad skola och fler 

kompetenta lärare är lugn och arbetsro en 

förutsättning för lärande. Det är alltid eleverna 

som har det svårast i skolan som förlorar 

om det är stökigt under lektionerna, 

påpekar Jan Björklund. Vars motdrag är 

ganska kända vid det här laget. Nämligen 

att på allvar bekämpa mobbing och som 

sista utväg, flytta mobbarna. Att få in skolk 

i betyget liksom införa betyg i uppförande 

och ordning. 

– Tolerans, förståelse för olikheter och 

respekt för andra ska prägla skolans vardag. 

Skolan ska inte vara värdeneutral, utan tydligt 

ta ställning för grundläggande humanistiska 

och demokratiska värderingar. 

Jag undrar lite över hur Jan Björklund 

ser tillbaka på vår egen skolgång. Om han 

är nöjd med Marks gymnasium och sina tre 

år på den samhällsvetenskapliga linjen. Och 

svaret är både ja och nej. Han erkänner 

utan omsvep att han själv var skoltrött under 

stora delar av gymnasietiden. Att hans 

betyg blev därefter. Och ser lite förlägen ut 

när han berättar att slutbetyget förvaras i 

en ”särskild låda” med tanke på alla journalister 

som vill ta del av det. Vi delar vidare 

uppfattningen att lärarna har ett mycket 

stort ansvar i att inte bara lära ut, utan 

också väcka intresse och inspirera inom det 

specifika ämnesområdet. Det visar sig också 

att vi har ungefär samma uppfattning om 

våra egna gamla lärare från gymnasietiden. 

Bäst tycker vi båda vår klassföreståndare, 

Vivianne Kallin var. 

– En bra lärare är den som är sträng, 

ställer höga krav, men med stort hjärta. Lärare 

som inte ställer krav är populära under 

en kort tid, men håller inte i längden. De 

förlorar i respekt. 

Jan Björklund berättar i nästa sekund 

att han själv faktiskt hade planer på att bli 

lärare under åren vid Marks gymnasieskola, 

men att skoltröttheten kom emellan. 

– Jag gjorde lumpen vid I15 i Borås och 

det blev starten på en karriär inom det militära 

istället. Jag arbetade ett år först som 

vikarie och uppmuntrades av ledningen att 

fortsätta. Blev kvar i tolv, varav fem år vid 

olika högskolor. 

När Jan Björklund så småningom kastade 

in till förmån för politiken kunde han 

titulera sig Major. 

– Jag hade inga som helst planer på att 

sluta inom försvaret. Och blev mäkta förvånad 

när det hölls provval i partiet i Stockholm 

1994 och jag utsågs till borgarråd. 

Sedan dess har Jan Björklund provat på 

både som oppositionsborgarråd och skolborgarråd 

i Stockholms stad och säger sig 

aldrig ångrat sitt val. Han beskriver politiken 

som en enorm resa. Och menar att det 

i grund och botten handlar om något som 

alla kan; lyssna, tala och leda. Att konsten 




är att veta när man ska göra det ena och det 

andra. 

– Politik är en process, det handlar om 

att debattera, övertyga och vinna folks förtroende. 

Och även erfarna ledare gör fel i 

bland. 

Jan Björklund säger sig inte ha någon 

särskild förebild. Han lär av alla. Och 

plockar helt enkelt godbitarna. Han tycker 

dessutom bilden av sig själv som en politiker 

som fattar snabba beslut och är ganska 

bra på att ta kritik, delvis stämmer. 

– Det handlar om att vara engagerad, 

kommunicera och våga sätta ner foten. 

Hur mycket han vågar sätta ner foten 

inom alliansen förtäljer dock inte historien. 

Fyra partier med olika ideologisk förankring 

kan väl inte vara överens om allt inom 

skolans område 

– Vi lade gemensamt grunden till skolpolitiken 

långt innan regeringen tillträdde. 

Och var faktiskt överens om det mesta 

vilket 143 punkts programmet visar. Men 

visst finns det ideologiska skillnader. Något 

som jag än så länge dock bara upplevt positivt 

och dynamiskt. Jag skulle vilja påstå att 

vår gemensamma skolpolitik i mångt och 

mycket är starkare än var och ens skolpolitik 

för sig. 

Jan Björklund tillstår dock att det visst 

finns skillnader. Att exempelvis centerpartiet 

värnar det lokala inflytandet, liksom 

decentralisering. Kristdemokraterna, värdegrundsfrågor. 

Folkpartiet lägger sin tonvikt 

vid det intellektuella bildningsidealet 

och Moderaterna betonar valfrihet, friskolor 

och skolpeng. Och just friskolor är ett 

begrepp Jan Björklund inte ens nuddat vid 

ännu. Var inte det något han debatterade 

flitigt tidigare 

– Friskolors vara eller icke vara är i 

grunden ingen viktig fråga. Däremot är 

det viktigt att fråga sig varför exempelvis 

35 procent av dagens gymnasieelever väljer 

att gå i en sådan. Svaret är att de tror att 

kunskapskraven är högre, studieron och 

studiedisciplinen bättre. 

Svenska som ämne är det viktigaste alla 

kategorier menar Jan Björklund apropå 

integration i det svenska samhället. Därutöver 

krävs extra satsningar på skolorna i 

invandrartäta områden. Läxhjälp i samhällets 

regi. Byggnation med blandade upplåtelseformer. 

Och engagemang. 

– De allra flesta tror att de gamla läroverken 

i innerstaden står för den bästa undervisningen 

och skolmiljön, men så är det 

inte. Kärrtorp och Blackeberg är de skolor 

som erbjuder bäst förutsättningar för en 

bra skolgång i dagsläget. Och de har ett 

upptagningsområde som till stor del består 

av hyresrätter. 

Hemligheten menar Jan Björklund ligger 

i engagerade, duktiga och handlingskraftiga 

skolledare. 

Några direkta målsättningar med 

skolpolitiken säger sig inte Jan Björklund 

ha. Eftersom en mandatperiod är alldeles 

för kort tid för att se effekterna av arbetet. 

Men en förebild har han, Finland. Där 

verkar den studiero, disciplin, ordning och 

reda finnas som han med ljus och lykta letar 

efter. Och om vägen dit är lång återstår 

att se. 

– Jag tror på alliansen och vår skolpolitik. 

Och jag känner stort stöd när jag är ute 

runt om i landet och träffar skolledare, lärare 

och elever. Enda orosmolnet skulle väl 

vara att vi förmodligen inte hinner skörda 

frukterna av den under den här mandatperioden. 

Jan Björklund inledde vårt samtal med 

att berätta om sin pappas klassresa. Han 

fortsatte med att berätta sin egen. Var den 

slutar återstår att se. Och även om han inte 

berört socialdemokraterna under hela samtalet, 

har han något gemensamt med deras 

stora ledargestalter. Såväl Tage Erlander 

och Olof Palme som Ingvar Carlsson och 

Göran Persson inledde nämligen sina statsmannakarriärer 

på utbildningsdepartementet. 

Göran Persson som skolminister, Tage 

Erlander som ecklsiastik. 


Ålder: 45 år 

Familj: Gift med Anette, två barn 

Bor: Bromma 

Karriär: Yrkesofficer i försvaret under 1982- 

94. Började som kadett vid Älvsborgs regemente 

I 15 i Borås, och kom senare att tjänstgöra vid 

Livgardet i Stockholm fram till att han blev 

borgarråd 1994. Han var då major och stadsskyttebataljonschef. 

Ledamot i kommunfullmäktige, Stockholms 

stad, 1994-2006, skolborgarråd 1998-2002 och 

oppositionsborgarråd 2002-2006. 1995 invaldes 

han i partiledningen och 1997 blev han folkpartiets 

andre vice ordförande. 

Aktuell: Han är sedan 2001 förste vice ordförande 

för Folkpartiet, riksdagsledamot sedan 

2006 och skolminister sedan 2006. 

Finska 

skolsystemet 

Nioårig grundskola, skolstart vid sju års ålder. 

Möjlighet att gå ett tionde år vid behov. Nästan 

alla sexåringar deltar i förskoleundervisning. 

De flesta grundskolor är kommunala, några få 

privata. 

Alla elever läser två främmande språk, av vilka 

det ena är finska eller svenska. Ungefär sex 

procent av befolkningen har svenska som modersmål. 

295 grundskolor och 35 gymnasier är 

svenskspråkiga. 

Betyg ges från skolstarten men under de första 

åren i form av skriftliga eller verbala omdömen. 

Kommunen och delvis skolan bestämmer när 

eleverna ska övergå till sifferbetyg, ofta sker det 

i år 4–5. Betygsskalan är 4–10, varav siffran 4 

betecknar underkänd. Eleven får också betyg i 

uppförande. 

Drygt hälften av eleverna går vidare till gymnasiet 

som avslutas med en nationell studentexamen. 

Läroplanen är treårig men kan läsas på 

längre eller kortare 

OECD 

I OECD:s stora undersökning 2001, Pisa, visade 

sig 15-åringarna i Finland vara bäst på matematik, 

läsning, naturvetenskap och problemlösning. 

Tre år senare, hösten 2004, kom en ny Pisaundersökning. 

Finland befäste sin förstaplacering före 

Hongkong, Japan och Korea. 

”OECD har i ett par 

avseenden konstaterat 

att svensk skola är 

värst i världen.” 


Fakta Skol- och utbildningsministrar i Sverige 

Skolminister är ett statsråd med ansvar främst för grundskola och gymnasieskola. Skolminister finns från 1989, dessförinnan 

ingick det i utbildningsministerposten. Utbildningsministern är chef för Utbildningsdepartementet. Före 1 januari 1968 

kallades departementet ecklesiastikdepartementet. Detta departement inrättades 16 maj 1840 och skötte både kyrkofrågor, 

utbildning, kultur och sociala frågor. 1900 flyttades de sociala frågor till civildepartementet och 1991 flyttades kulturfrågorna 

till det då nybildade kulturdepartementet. 2002 till 2004 var utbildningsministern också skolminister 

Årtal Regering Statsminister Skol-/Utbildningsminister 

1945–51 S Per Albin Hansson, 

Tage Erlander (1946-) 

1951–57 S+Bf Tage Erlander Ivar Persson 

Tage Erlander (1945-46), Josef Weijne (1946-51), Hildur Nygren (1951) 

1957–69 S Tage Erlander Ragnar Edenman (1957-67), Olof Palme (1967-69) 

1969–76 S Olof Palme Ingvar Carlsson (1969-73), Bertil Zachrisson (1973-76) 

1976–78 C+M+Fp Thorbjörn Fälldin Jan-Erik Wikström 

1978–79 Fp Ola Ullsten Jan-Erik Wikström 

1979–81 C+M+Fp Thorbjörn Fälldin Jan-Erik Wikström 

1981–82 C+Fp Thorbjörn Fälldin Jan-Erik Wikström 

1982–86 S Olof Palme Lena Hjelm-Wallén, (1982-85)Lennart Bodström (1985-89) 

1986–91 S Ingvar Carlsson Göran Persson (Sk) (1989-91), Bengt Göransson (Utb) (1989-91) 

1991–94 M+Fp+C+Kd Carl Bildt Beatrice Ask (Sk), Per Unckel (Utb) 

1994–96 S Ingvar Carlsson Ylva Johansson (Sk) (1994-98), Carl Tham (Utb) (1994-98) 

1996–2000 S Göran Persson Ingegerd Wärnersson (Sk) (1998-02), Thomas Östros (Utb) (1998-2002) 

2000–2006 S Göran Persson Thomas Östros (Sk+Utb), (2002-04), Ibrahim Baylan (Sk) (2004-06), Leif 

Pagrotsky (Utb) (2004-06) 

2006– M+Fp+C+Kd Fredrik Reinfeldt Jan Björklund (Sk), Lars Leijonborg (Utb) 


Sigtunahem bevakar | Sigtuna kommun 


Hemlöshet många 

ansikten, mångas ansvar 

– regeringens strategi för att motverka hemlöshet 

och utestängning från bostadsmarknaden 

Socialdepartementet publicerade 

den 28 mars ett 

informationsmaterial avseende 

regeringens strategi 

för att motverka hemlöshet 

och utestängning från bostadsmarknaden. 

Syftet med strategin är 

att skapa en struktur som 

tydliggör att många aktörer 

har ett ansvar och en roll 

att spela i arbetet mot hemlösheten. 

I materialet ingår 

även en sammanställning av de insatser 

som regeringen hittills har beslutat om. 

Strategin löper under tre år, 2007–2009. 

Förutom denna strategi menar regeringen 

att den politik man för inom andra områden 

såsom sysselsättning och bostadsfinansiering 

också har stor betydelse för att underlätta 

för enskilda på bostadsmarknaden 

och därmed har betydelse även för arbetet 

med att motverka hemlöshet. 

Strategin omfattar fyra mål för det fortsatta 

arbetet 

1. Alla ska vara garanterade tak över huvudet 

och erbjudas fortsatta samordnande 

insatser utifrån individuella behov. 

2. Antalet kvinnor respektive män som 

är intagna eller inskrivna på kriminalvårdsanstalt, 

behandlingsenhet, har 

stödboende eller vistas på hem för vård 

eller boende (HVB) och inte har ordnad 

bostad inför utskrivning ska minska. 

3. Inträde på den ordinarie bostadsmarknaden 

ska underlättas för kvinnor respektive 

män som befinner sig i boendetrappor, 

träningslägenheter eller andra 

former av boenden som tillhandahålls av 

socialtjänsten eller andra aktörer. 

4. Antalet vräkningar ska minska och inga 

barn ska vräkas. 

Källa: SABO 

För att underlätta inträde på den ordinarie 

bostadsmarknaden vill regeringen 

att kommuner tillsammans med bostadsföretag 

och andra relevanta aktörer ska stimuleras 

till att utveckla sitt arbete så att fler 

hemlösa får egna kontrakt på den ordinarie 

bostadsmarknaden. Utvecklingsarbetet ska 

ta tillvara erfarenheter från framgångsrika 

boendetrappor och fungerande metoder 

för ”bostad-först”. En angelägen fråga som 

regeringen vill att den ska uppmärksammas 

i det lokala arbetet, och som kan ha 

betydelse för att de hemlösa ska kunna få 

ett förstahandskontrakt, är acceptansen för 

försörjningsstöd som inkomstkälla. 

De lokala utvecklingsprojektens erfarenheter 

behöver kompletteras med en 

djupare kunskap, så Socialstyrelsen ska 

i samråd med Boverket ta fram en kunskapsöversikt 

om olika boendelösningar för 

att lösa hemlöshet. Socialstyrelsen ska redovisa 

detta uppdrag senast den 31 december 

2008. Möjligheterna att förebygga vräkningar 

ska ökas genom att kommunerna 

tillsammans med berörda aktörer utvecklar 

ett systematiskt vräkningsförebyggande 

arbete. Socialstyrelsen får i uppdrag att ta 

fram en vägledning för kommunerna i detta 

arbete. Den ska bland annat informera 

om lagstiftning inom området, exempelvis 

att socialtjänsten har möjlighet att utföra 

hyresinbetalningar och överta betalningsansvaret 

för hyran. Regeringen vill ta ett 

helhetsgrepp om hemlöshetsproblematiken. 

Den vägledning om vräkningsförebyggande 

arbete bör få en bred omfattning så den kan 

avse flera delar i hemlöshetsstrategin men 

med fokus på stöd för barnfamiljer. Det 

kan vara riktlinjer för förbättrad samverkan 

mellan olika delar av socialtjänsten och med 

andra aktörer. 

Innehåll i 

lägenhetsregister 

klarnar 

Källa: SABO 

Regeringen beslutade den 15 mars 2007 om 

en förordning om lägenhetsregister. 

Förordningen är nu publicerad och finns att 

läsa i sin helhet på Läntmäteriets hemsida 

(www.lantmateriet.se) under rubriken 

Dokument. Registerinnehåll och lägenhetsnumrering. 

Av förordningen framgår bland annat att 

registret ska innehålla uppgifter om antal 

rum utom kök. Vidare framgår att i fråga om 

kökstyp skall det anges om det är frågan om 

ett kök, en kokvrå, ett kokskåp, ett gemensamt 

kök eller om köksutrustning saknas. 

Bostadsarean skall anges i kvadratmeter. 

Lägenhetskategorierna skall vara vanlig 

bostadslägenhet eller specialbostad. En 

specialbostad kan vara avsedd för äldre eller 

funktionshindrade, studenter eller vara en 

övrig specialbostad. 

Vidare framgår av förordningen att lägenhetsnumret 

skall anges med fyra siffror. 

De två första anger våningsplan och de två 

sista anger bostadslägenhetens läge inom 

våningsplanet. 

Lantmäteriverket planerar starten för uppläggningen 

av lägenhetsregistret till början 

av år 2008. 

Uppläggningen kommer att ske kommunvis 

och den första omgången är tänkt att 

omfatta Ockelbo, Älvkarleby, Ovanåkers, 

Hofors, Tierps, Avesta, Sandvikens, Bollnäs, 

Sundsvalls, Gävle, Umeå och Västerås. 

I dessa kommuner beräknas lägenhetsregistret 

kunna vara upprättat under våren 

2008. I övriga kommuner kommer registret 

att upprättas successivt under perioden 

2008–2010. 

Under april kommer Lantmäteriverket att 

kalla branschen till ett möte för att närmare 

diskutera definitioner på uppgifterna som 

ska ingå i registret. SABO kommer att delta 

på mötet, följa frågan och löpande informera 

medlemmarna. 

Policy om 

postboxar 

Källa: SABO 

SABO har tillsammans med Fastighetsägarna, 

HSB, SBC, Hyresgästföreningen och Riksbyggen 

enats om en gemensam policy om postboxar. 

Vi har inget att invända mot postboxar som sådana. 

Vid nyproduktion och större ombyggnader 

installeras regelmässigt postboxar. På lång sikt 

kommer därför postboxar att bli allt vanligare, 

men det bygger hela tiden på frivillighet. 

Vi anser emellertid att om postoperatörerna vill 

forcera installationen av postboxar så att den 

sker tidigare än när fastigheten skall genomgå 

en större ombyggnad så måste man också stå för 

finansieringen. 

Det är helt orimligt att en affärsdrivande verksamhet 

skall bekosta en annan affärsdrivande 

verksamhets rationaliseringar. 

För att skapa ett tryck för en rimlig lösning av frågan 

kommer SABO att tillsammans med de andra 

bostadsorganisationerna intensifiera opinionsoch 

lobbyarbetet kring frågan. 

Vi vill samtidigt erinra om att Post- och Telestyrelsens 

allmänna råd riktar sig till postoperatörer 

och att det varken finns någon lag eller förordning 

om skyldighet för fastighetsägare att installera 

postboxar till år 2011. 

Ny skola byggs 

i centrala Märsta 

Utformning och placering av skolan har 

genom rådslag avgjorts av Märstaborna. 

Sätunaskolan, som är från 1968, är i så 

dåligt skick att kommunledningen har beslutat 

att skolan ska rivas och en helt ny ska 

byggas strax norr om nuvarande placering. 

På marken där den nuvarande skolan ligger 

kommer istället 150–180 lägenheter att 

byggas i fyra- och femvåningshus. 

Den nya skolan består av två delar, en 

skolbyggnad och en gymnastikbyggnad. 

Nytt äldreboende och utbyggd förskola i Valsta 

Ett helt nytt särskilt boende för äldre med 

70 lägenheter och 40 nya förskoleplatser 

ska byggas i centrala Valsta i Sigtuna kommun 

Det pågår för närvarande en kraftfull 

nybyggnation av bostäder i hela Sigtuna 

kommun. Det leder bland annat till att 

efterfrågan på förskoleplatser ökar. För att 

möta det behovet byggs förskolan Ymer i 

Valsta ut för att kunna ta emot ytterligare 

35–40 barn. Samtidigt förnyas och utökas 

förskolans lekplats. 

Intill förskolan planerar kommunledningen 

också att bygga ett helt nytt särskilt 

boende för dem som har demenssjukdomar 

Källa: Sigtuna kommuns hemsida 

Skolbyggnaden som är i två plan innehåller 

undervisningslokaler för sammanlagt 350 

barn i åldrarna 6–12 år. Gymnastikbyggnaden 

innehåller en gymnastiksal med måtten 

18x12 meter och dusch- och omklädningsutrymmen 

för elever och lärare. 

Inflyttning i den nya Sätunaskolan beräknas 

ske till höstterminen 2008. Den nya 

Sätunaskolan beräknas kosta 95 miljoner 

kronor att bygga. 

och dem som har behov av vård och service 

dygnet runt. Det särskilda boendet kommer 

att inrymma ca 70 lägenheter. 

Utbyggnaden av förskolan och byggandet 

av ett nytt särskilt boende för äldre 

innebär att en befintlig grusfotbollsplan 

måste tas i anspråk. Grusplanen – Ymerplan 

– kommer därför att ersättas av en ny 

fotbollsplan i närområdet. 

Just nu är detaljplanen för det särskilda 

boendet och förskolan ute på samråd. Enligt 

planeringen ska Kommunfullmäktige 

anta detaljplanen under vintern 2007. Därefter 

kan byggnationerna starta och inflyttning 

ske under 2009. 



På gång | Sigtuna kommun 

Prestigefyllda möten 

sätter Sigtuna på kartan 

Europarådets Demokratiforum, Scandinavian Masters, Routes 

2007, FörTurs Turistbyrådag. Samtliga arrangeras i Sigtuna 

under 2007. Friluftsfrämjandets riksstämma 2009. Det är bråda 

dagar för Camilla Zedendahl med personal på Sigtuna Turism. 

Intresset för Sigtuna och Arlanda som 

mötesplats växer för varje år. Den 13 till 15 

juni sammanstrålar 500 delegater från 46 

länder i Sigtuna kommun som står värd för 

Europarådets nästa stora demokratiforum. 

– För två år sedan Warzava, förra året 

Moskva. Och i år Sigtuna. Det känns häftigt, 

säger Camilla Zedendahl, vd Sigtuna 

Turism. 


Europarådet bildades 1949 av tio likasinnade 

länder, däribland Sverige. Bittra erfarenheter 

från andra världskriget skapade 

insikt om behovet av demokrati liksom 

respekten för mänskliga rättigheter. I dag 

är 46 av Europas 47 stater medlemmar. 

Bara Vitryssland står utanför. 2007 sammanstrålar 

de i Sigtuna stad. Och det är 

ingen slump. Kommunen har arbetat aktivt 

med demokratifrågorna under en längre 

tid, genomfört rådslag och nu senast – inrättat 

en demokratinämnd. I kombination 

med närheten till Arlanda flygplats och det 

faktum att kommunen rymmer både stora 

och små konferensanläggningar med totalt 

3 000 bäddar, gör alternativet realistiskt 

också ur logistisk synpunkt. 

– Vi har varit över till Strasbourg vid 

ett par tillfällen för att gå igenom arrangemanget. 

Man har varit väldigt tydlig med 

en önskan om att komma bort från stora 

kongressanläggningar till förmån för det 

småskaliga. Ambitionen är möjligheter 

till samtal i mindre grupper och utrymme 

för spontana möten. I det perspektivet är 

Sigtuna stad med sina många träffpunkter 

idealisk. 

Programmet under dagarna är så gott 

som spikat och klart. Från Arlanda transporteras 

delegaterna till Riksdagshuset för 

officiellt mottagande av regeringen. Därefter 

vidare med båt till Sigtuna stad. Väl 

framme sen kväll får de ett medeltida mottagande 

på bryggan, innan de slussas vidare 

till sju olika hotell inom kommunen. Dag 

två innehåller möten och workshops runt 

Sigtuna stad och en anslutande middag på 

Steninge slott. Dag tre är möte på Arlanda 

innan det är dags för hemfärd. Sigtuna turism 

hoppas dock att många av delegaterna 

nappar på weekenderbjudandet som tagits 

fram speciellt för detta tillfälle. 

– Staden är redo. Bland annat är medeltidsdagarna 

flyttade till helgen direkt efter 

Europarådets konferens med förhoppning 

om lite internationell prägling. 

Något senare i sommar bjuder Sigtuna 

in till nästa stora fest. Arlandastad Golf 

står nämligen som värd för Scandinavian 

Masters som går av stapeln den 16 till 19 

augusti. I samband med festligheterna 

kommer bland annat Sigtuna stad bjuda på 

After Golf med kvällsöppna butiker, mat 

och musik. 

– Tillsammans med Arlandastad Golf och 

Sigtuna kommun har vi förberett oss ända 

sedan vi fick vetskap om arrangemanget, 

för drygt ett år sedan. Vi har tagit reda på 

all fakta och statistik och besökt Barsebäck 

där tävlingen gick av stapeln senast. Vi tar 

uppdraget på största allvar med målsättningen 

att det ska bli den bästa golffest 

världen skådat. 

100 000 besökare väntas till kommunen 

under tävlingsdagarna. Både för att se och 

själva spela golf. Det har föranlett Sigtunas 

sju kringliggande golfklubbar att starta ett 

nätverk som tillsammans med hotellen tagit 

fram golfpaket med specialerbjudanden 

under tävlingsdagarna. Förutom golf kommer 

även mycket annat att erbjudas under 

tävlingsdagarna. 

– Vi har paketerat alla eftermiddags- och 

kvällsarrangemang i något som vi kallar After 

Golf. Vi kommer bland annat bjuda till 

fest i Sigtuna stad torsdag till lördag, mellan 

klockan 15 och 22, genom kvällsöppna 

butiker, restauranger, aktiviteter, musik 

och underhållning. Vi kommer dessutom 

Camilla Zedendahl, Sigtuna Turisms vd, 

i planeringstagen inför allt som händer 

under 2007. 

visa upp hela kommunen genom kulturella 

upplevelser i form av en 18-hålsbana. Nu 

ska vi verkligen ta tillfället i akt och visa 

upp hela kommunen och sätta Sigtuna på 

kartan. Och alla är naturligtvis välkomna 

– både besökare och vi som bor här. 

Alla bilburna kommuninvånare kommer 

att påverkas under de pågående tävlingsdagarna 

genom att väg 263 kommer 

att stängas av i södergående, från Märstarondellen 

upp till 859:an, torsdag till söndag, 

mellan klockan 7 och 12. Bilresenärer 

på väg ut mot E4.an kommer hänvisas via 

Måby trafikplats. 

– Kommunen har gjort olika simuleringar 

och funnit att detta trots allt blir minsta 

besvär för resenärerna. Om vi inte stänger 

av kommer det att tjockna betydligt och ta 

mer tid i anspråk än de dryga sex minuter 

extra som omvägen runt Måby tar. 

Utöver Europrådets Demokratiforum 

och Scandinavian Masters står ytterligare 

två stora evenemang på tur under 

året. Flygplanskongressen Routes 2007 i 

september samt FörTurs Turistbyrådag i 

oktober. 

– Vi är jättestolta över att få anordna så 

många prestigefyllda möten och känner 

oss oerhört motiverade att ro saken i land. 

Ett bra jobb brukar ju som bekant generera 

flera. 

Förutom alla stora evenemang planeras 

som vanligt för den ordinarie verksamheten. 

Den sjätte juni bjuder Sigtuna Turism 

på Clown i trädgården till Drakengården. 

Redan den 16 till 17 juni arrangeras medeltidsdagarna. 

Och från den första juli går 

åter Strömma kanalbåt mellan Stadshuskajen 

och Sigtuna. 

– Det blev succé i somras och i princip fullt 

alla avgångar. Därför har Strömma satsat på 

en större båt i år, som rymmer ett par hundra 

passagerare. Dock fick vi dela den med turer 

till Gustavsberg med följd att avgångarna till 

Sigtuna endast går söndag–tisdag. 

Ett mycket spännande kulturinslag i 

sommar bjuder Sigtunahöjden Hotell och 

Konferens in till. Från den första juli och 

sex veckor framåt kommer där att hållas en 

svensk-kinesisk kulturfestival. På programmet 

står konstutställning, mat, marknad 

och gästspel av kinesiska mästare i kalligrafi 

och gin-spel. Föremål från Yuhang i provinsen 

Hangzhou, visar dessutom Kinas 

äldsta historia. 

– Festivalen pågår till och med den 12 

augusti och håller öppet för allmänheten 

alla dagar i veckan. 

Sigtuna möte hålls som vanligt sista 

helgen i augusti och året avslutas med julmarknad 

fyra söndagar i advent. Därefter 

får Camilla Zedendahl med personal andas 

ut. Årets händelser med Europarådets 

Demokratiforum i centrum är de största utmaningar 

Sigtuna Turism ställts inför, men 

förhoppningsvis inte de sista. De bidrar på 

ett alldeles lysande sätt att sätta Sigtuna på 

kartan som ”alla tiders mötesplats” 



Tips | Sigtunahem 

Scandinavian 

Scandinavian Masters är en årlig golftävling på 

PGA European Tour. Tävlingen som hålls i augusti 

spelas i Sverige och banorna är olika från år till år. 

Tävlingen spelades första gången 1973 och har 

ändrat namn flera gånger beroende på bytet av 

sponsorer. År 1990 slogs den samman med PLM 

Open. 

2005 var prissumman 1 611 970 € vilket är mindre 

än de flesta stora tävlingarna på Europatouren men 

större än de flesta av tourens tävlingar som spelas 

på andra kontinenter. 

Årets Scandinavian Masters 

Årets upplaga av Scandinavian Masters går 

som bekant på Arlanda Stads Golf den 16–19 

augusti. 

Till årets evenemang kommer publikdragaren 

John Daly som gör comeback på Scandinavian 

Masters. Senast John Daly deltog i den svenska 

tourtävlingen var 1995 på Barsebäck samt 1996 

på Forsgården. Övriga stjärnspelare som är klara 

för Masters är Tom Lehman och Corey Pavin. 

Masters 2007 

Program Scandinavian Masters 2007 

Måndag 13/8 

Inspel för tävlingsdeltagarna. 

Tisdag 14/8 

Inspel för tävlingsdeltagarna. 

Onsdag 15/8 

Officiell Pro-Am. Kanonstart kl. 7.30 och 13.00. 

Torsdag 16/8 

Scandinavian Masters tävlingsdag 1. 150 proffs 

och 6 amatörer går ut i trebollar från 1:an och 

10:e tee med start kl. 7.30. 

Fredag 17/8 

Scandinavian Masters tävlingsdag 2. 

Lördag 18/8 


De 65 bästa efter fredagens spel samt de som 

delar 65:e plats går ut i tvåbollar från 1:a Tee. 

Första start ca kl. 7.30. 

Söndag 19/8 


Finaldag. 

Prisutdelning ca kl. 17.00. 

Sigtuna stad bjuder in till Sigtuna After Golf torsdag–löradg 

efter tävlingarna mellan kl. 15 och 22. God mat, musik, underhållning, 

kvällsöppna butiker, aktiviter och trevlig stämning. 

Det är inte bara under Scandinavian Masters 

2007 det finns anledning att besöka Sigtuna. 

Här finns ytterligare sju goda skäl att komma 

hit. Ett unikt samarbete mellan banorna som 

tillsammans tagit fram golfpaket med speicalerbjudanden 

under tävlingsdagarna. 

1. Arlandastad Golf 

Norslunda Gård, 195 95 Rosersberg 

Tel: 08-594 722 20, info@arlandastadgolf.se 

www.arlandastadgolf.se 

2. Bodaholm Golf 

Bodaholm, c/o Björklidens GK, Kvarnbacksvägen 

28, 168 74 Bromma, tel kansli 08-564 888 

30, tel bokning 08-564 888 40, info@bjorklidensgolfklubb.se, 

www.bjorklidensgolfklubb.se 

3. Kyssinge Golf 

Kyssinge Golf, SE-195 96 Rosersberg, 

Tel: 08-591 44075, tel restaurang: 08-591 

44087, info@kyssinge.se, www.kyssinge.se 

4. Sigtunabygdens Golfklubb 

Sigtunabygdens Golfklubb, Box 89, 193 22 Sigtuna 

, tel: Bokning/Shop/Kansli: 08-592 540 12 

info@sigtunagk.com, www.sigtunagk.com 

5. Skepptuna Golfklubb 

Skepptuna Golfklubb, Sursta, 195 93 Märsta, 

Reception 08-512 930 69, Kansli 08-512 930 32 

info@skepptunagk.golf.se, 

www.skepptunagk.nu 

6. Tjusta Golfklubb 

Tjusta Golfklubb, Tjusta Gård, 195 96 Rosersberg 

Tel: 08-591 441 70 

klubben@tjustagolf.se, www.tjustagolf.se 

7. Vassunda Golfklubb 

Vassunda GK, Smedby Gård, 741 91 Knivsta 

Tidsbokning: 018-57 20 41 och www.golf.se 

info@vassundagk.golf.se, www.vassundagolf.se 

Arcum 

arkitektkontor 

Text: Marina Ekdal, marknadschef | Foto: Katarina Karlsson, informatör, 

samt Sigtunahems arkivbilder 

Det började med Viggeby för drygt tjugofem 

år sedan. Med det blev han fast. Arkitekt Lennart 

Persson är fortfarande Sigtuna kommun 

trogen och har gjort avtryck i såväl stora som 

små bostadsprojekt, offentliga byggnader och 

detaljplanearbeten. Sedan 1998 finns dessutom 

ytterligare en arkitektkollega tillika delägare på 

kontoret, Annika Nurmi. 


Arkitektur och design | Sigtunahem 

Arkitektur och deisgn | Sigtunahem 

Lennart Persson är en ofta sedd man i 

Sigtunahems- och Sigtuna kommuns korridorer. 

Allt som oftast brukar just hans 

arkitektkontor, Arcum, vara inblandat när 

nya bostadsprojekt ska uppföras, kontor, 

gruppboenden, miljöhus byggas eller skolor 

och sporthallar byggas om. Såväl Komfast, 

Sigtuna kommuns fastighetsavdelning, 

som Sigtunahem är flitiga beställare. 

Det senaste i raden av bostadsprojekt signerat 

Sigtunahem är Glimmervägen i Til. 

– Det var ett oerhört roligt och spännande 

projekt av den anledningen att vi 

fick vara med från början, i själva planarbetet. 

Det fanns i princip bara en oexploaterad 

markyta. 

Såväl Lennart Persson som Annika 

Nurmi har en bakgrund som förutom arkitektur, 

innefattar stads- och samhällsplanering. 

Och båda menar att en helhetssyn på 

estetik, funktion och ekonomi är nyckeln 

till framgång. 

– Just därför var Glimmervägen så 

lyckat. Vi fick vara med och påverka hur 

området skulle utformas från grunden. 

Från hur mycket av ytan som skulle exploateras 

till byggnadernas placering, höjd och 

våningsantal. 

– Jag måste ge en eloge till stadsbyggnadskontoret, 

de är duktiga och trevliga att 

samarbeta med. 

Lennart Persson betonar vikten av att 

eftersträva en god anpassning mellan markförhållanden 

och byggnad. Bland annat för 

att minimera ingreppen i terrängen och 

påverkan på naturen. Han menar vidare att 

just terräng och vegetation ofta är avgörande 

för ett projekts framväxt. Att det i grund 

och botten blir en fråga om funktion även 

om ambitionen är att tillföra nya miljö- och 

skönhetsvärden. 

– När jag får ett nytt projekt framför mig 

brukar jag börja med att samla all fakta. 

Som kartmaterial, media, buller, infrastruktur 

och liknande. Sedan lägger jag det åt 

sidan. Och funderar i termer av hur skulle 

jag vilja genomföra projektet utan begränsningar. 

Resultatet blir en form av korsbefruktning 

mellan dröm och verklighet. 

Lennart Persson menar att det nästan 

aldrig blir riktigt som man tänkt sig. Att 

mycket litet utrymme lämnas åt självförverkligande. 

Och redogör för de faktorer 

som begränsar mer än andra. Han nämner 

förutom platsens förutsättningar, beställaren 

och själva beställningen i sig, befintlig 

stadsplanering och inte minst ekonomin. 

– De senaste åren har det byggts främst 

små lägenheter oavsett hushållssammansättning, 

efterfrågan och förhållanden i 

övrigt. Därmed blir möjligheten till statlig 

finansiering helt överordnad. 

Och så har det sett ut sedan flera decennier 

tillbaka. Barnrikehusen under mellan 

och efterkrigstiden, miljonprogramområdena 

under 1960- och 1970-talen är kanske 

de mest kända. 

– Vår roll blir att väva ihop allting. Att 

presentera en förhållandevis flexibel lösning, 

med ett antal alternativ där vi ändå 

kan förvissa oss om att resultatet är något 

vi kan leva med. 

Såväl Lennart Persson som Annika 

Nurmi menar att det kan vara svårt att få 

gehör för rent estetiska värden, liksom för 

vad som är modernt och trendigt. ”Ett litet 

fönster för 2 700 kronor, onödigt”. Hör till 

vardagen är ett exempel. 

– Vi jobbar för en god arkitektur. Men 

självklart är inte allt nytt bra, och allt var 

inte bättre förr heller. Vår policy är att se 

arkitektur och estetik på lång sikt. Ett hus 

ska man ändå leva med i minst 50 år och då 

passar det inte alltid att vara för modern. 

Men man ska inte underskatta värdet av 

konstnärlig utformning bara av den anledningen 

att man inte kan räkna hem det på 

kort sikt. 

Lennart Persson berättar att han låter 

sig inspireras av Bauhausgruppen, det vill 

säga det enkla och funktionella. Det som 

vi i dagligt tal kallar funkis och som initierades 

bland annat av arkitekterna Mies van 

der Rohe och Le Corbusier på 1930-talet . 

De utgick från den rena och enkla formen 

och studerade den objektivt, vetenskapligt 

och systematiskt. I Sigtunahems bestånd 

märks dragen bäst i Sigtunahems eget huvudkontor 

på Stationsgatan 6. 

Annika Nurmi säger sig inte ha några 

speciella favoriter och vill inte heller. Risken 

är att det begränsar menar hon. 

– Eftersom jag kommer från Finland 

Till vänster Lennart Persson och Annika 

Nurmi från arkitektkontoret Arcum. Lennarts 

första projekt för Sigtunahem var 

Viggeby i Rosersberg. Till höger Sigtunahems 

huvudkontor även det ritat av Arcum 

arkitekter. 

utgår alla från att Alvar Aalto är den som 

inspirerat mig mest, och det stämmer nog, 

för han har inspirerat många som i sin tur 

inspirerar mig. Ett exempel är den japanska 

arkitekturen. Det futuristiska, innovativa, 

representerat av bland annat Tadao Ando. 

Den bästa beställaren alla kategorier 

är Sigtunahem. Orden är Lennart Perssons, 

utan minsta tvekan eller darr på 

rösten. Och bygger konstaterandet på det 

faktum att Sigtunahem vet vad de vill och 

vågar stå för det. Framförallt är han djupt 

imponerad av energibesparingsarbetet. 

– Sigtunahem är en fantastisk beställare. 

Som får oss att tänka ett varv till. Dahn 

Gidstedt är verkligen en föregångsman. 

Jag tror inte folk förstår vilka insatser han 

bidragit med. Minskade kostnader för 

bolaget och mer pengar i plånboken för 

hyresgästerna. 

– Sigtunahem håller betydligt högre 

kvalitet i sina bostadsprojekt än många kommersiella 

bostadsproducenter. De är inte intresserade 

på samma sätt eftersom de lämnar 

ifrån sig produkten när projektet är klart. 

Drömprojektet är redan förverkligat, 

menar Lennart Persson. Och nämner bland 

anant Glimmervägen. Stolt är han också 

över Hälleberget i Sigtuna med NCC som 

beställare. 

– Framför allt beroende på att alla är så 

nöjda med projektet. Folk trivs verkligen 

där. Precis så var det i Viggeby också i 

början av 1980-talet. Nu kan det projektet 

tyckas omodernt men det var modernt för 

sin tid. Bland annat genom anpassningen till 

vegetationen och entréer med egen ingång. 

Just nu, håller Annika nurmi och Lennart 

Persson på med projekt Humlegården 

för Sigtunahems räkning. Ett både om- och 

tillbygge. Därtill Tvillingbackarna i Sigtuna 

där låghusen från Glimmervägen får 

stå modell. 

– Det som är kvar att utveckla för Sigtunahem 

är utemiljön, fortsätter Lennart 

Persson. Marken, trädgården, skillnader 

mellan privata och offentliga ytor, utvecklingen 

av mötesplatser. Det ligger en oerhörd 

kvalitet i att få till en bra och naturlig 

inramning av livsrummet. 

– I våra senaste projekt har vi tänkt i termer 

av att få in naturen i bostaden. Stora 

fönsterpartier i blickfånget från ytterdörren 

ger ett enormt ljusinsläpp och ramar in en 

naturen likt en tavla, påtalar Annika Nurmi. 

– Det finns tankar bakom varje detalj och 

planlösning, avslutar Lennart Perssonoch 

tillägger. 

– Tänk att varje fastighet och lägenhet 

bär sin historia. Sitt tänk. Det skulle vara 

av värde att dokumentera det och vidarebefordra 

till brukaren. Jag tror det skapar 

inte bara förståelse för att det blev som 

det blev, utan också bidrar till en känsla av 

tillhörighet och stolthet. Och kanske ökatkvarboende 

Tadao Ando 

Tadao Ando föddes i Osaka den 13 september 

1941. Han blev intresserad av arkitektur 

vid 15 års ålder när han lärde känna några 

snickare som jobbade på ett bygge där han 

bodde. Samtidigt fann han en bok med Le 

Corbusiers kompletta verk i ett antikvariat 

och då han efterskapade några av ritningarna 

i boken väcktes intresset för arkitektur. 

Ando har ingen formell arkitekturutbildning 

och har inte heller praktiserat på något 

arkitektkontor, utan är en helt självlärd 

arkitekt. Sin utbildning har han fått från ett 

flertal böcker och en världsomspännande 

resa mellan 1962 och 1969 där han studerade 

arkitekturen i USA, Europa och Afrika. 

1969 startade han sitt kontor Tadao Ando 

Architects & Associates i Osaka, vilket var 

ovanligt då alla arkitekter annars sökte sig 

till Tokyo. 

Det första projekt som gav honom uppmärksamhet 

var Azuma House i Osaka, 

byggt mellan 1975 och 1976. Internationell 

erkännelse fick han med projektet Rokko 

Housing i Kobe (1983). Numera är han en av 

världens mest kända arkitekter med stora 

projekt som den japanska paviljongen vid 

Expo’92 (1992), Museum of Wood (1994), 

Chikatsu-Asuka Historical Museum (1994) 

och Awaji-Yumebutai (1999). Men även 

om han är internationellt känd intresserar 

han sig fortfarande för små projekt som 

enfamiljshus. 


Reportage | Sigtunahem 

Reportage | Sigtunahem 

Hela gänget samlas vid framkomsten innan Rolf Gustafsson, ägare och tillika guide tar emot. En härlig 

promenad i växthuset innan det är dags för kaffepaus. 

På besök vid Gustavshills 

Handelsträdgård 

Text & Foto: Tomas Gustafsson, projektledare 

Måndag förmiddag den 

23 april åkte 60 pensionärer 

tillsammans med 

största delen av AB Sigtunahems 

markgrupp 

på en eftermiddagstur 

till den stora handelsträdgården, 

Gustavshill 

vid Färentuna. 

Två bussar krävdes för att alla skulle 

få plats. På vägen stannade vi för att inta 

lunch, vid gamla Brostugan, lax och stuvad 

potatis. 

Under resan berättade undertecknad 

lite om Trädgårdens historia i Norden och 

det faktorer som styrt oss för vad vi gör i 

dag. För aldrig förr har trädgårdsintresset 

varit större än vad vi upplever just nu. Nu 

kan inte allt vi ser i dag, hänföras till det 

som varit, men bakgrunden är väl känd. 

Från vårt första odlarsammhälle med nyttoträdgårdens 

behov till sinnlighetens och 

upplevelsens trädgård i dag, finns många 

och klara samband. 

Vid halvtvåtiden var vi framme, efter en 

underbar resa genom mälaröarnas bördiga 

marker. Rolf Gustavsson som ägt och byggt 

upp denna handelsträdgård i mer än 30 år, 

tog emot oss med en liten presentation och 

historik över handelsträdgårdens framväxt. 

Tiden på året var nog inte den bästa med 

tanke på den visningsträdgård som omgärdar 

hela anläggningen då det mesta just nu 

för en tynande tillvaro under fjolårslöven. 

Men om det inte grönskade ute så var våren 

verkligen igång i växthusen. Prunkande 

odlingsbord i växthus efter växthus, med en 

färgpalett som bara kunde avnjutas. Just nu 

är man ju i full gång med sista leverenserna 

av penséer, men redan nu är andra 

odlarbord fulla med de blommor som 

vi sätter i våra urnor i slutet av maj. 

Under vandringen i växthusen fick 

vi många och goda råd om skötsel 

liksom lite förståelse för det plantor 

vi planterar. 

Anläggningen är nu den största 

plantskola vi har i mellansverige, om man 

ser till omsättning. Över 50 miljoner per 

år. Vilket gör den större än både Rosendal 

och Zeta Trädgård. Så med tanke på att 

detta är en familjs arbete och slit, är det 

mycket imponerande. 

Rolf lämnar nu över mer och mer av 

ansvaret till sina barn som fortsätter att 

bygga ut. Ytterligare ett stort växthus är 

inplanerat så det är ganska svårt att räkna 

hur många växthus anläggningen verkligen 

har, men många är det. 

Dagen avslutades med ett besök i försäljningsbutiken 

där vi också kunde få kaffe 

och nybakade bullar. 




Stoppet som 

händer alla 

Det händer alla någon gång, stopp i avloppet. Det 

kan vara i diskhon, golvbrunnen, badkaret eller handfatet. 

År efter år samlas det mer skräp där än man tror. 

Avloppsrören från tvättställ och diskbänk blir snabbt 

igensatta av fett och matrester. Bästa sättet att undvika 

stopp i avloppet är att kasta matrester, 

kaffesump och liknande direkt i soppåsen. 

Avloppet är ju i första hand till för förbrukat 

vatten. I värsta fall kan stopp i avlopp leda till 

översvämning och fuktskador. 

Text & foto: Fredrik Annerskog, marknadsavdelningen 

Spola rikligt med hett vatten direkt ner i avloppet. 

Rensa avloppet 

Att rensa avloppet i till exempel handfatet är något av det enklaste man kan göra själv. 

Börja med att plocka bort det som täppt till bottensilen och avloppsröret. Använd inte 

”propplösare” som består av till exempel kaustiksoda eller andra kemiska medel. Dels 

är de farliga för miljön, dels kan de ge ordentliga frätskador på hud och ögon samt 

även orsaka skador på rören. 

Prova i stället följande i nämd ordning. 

1. Spola riktigt hett vatten direkt ner i avloppet. 

2. Använd en vaskrensare. 

3. Använd den miljövänliga avloppslösaren: Lös en kopp bikarbonat och en kopp salt i 

en kastrull med kokande vatten, häll det sedan i avloppet. 

4. Sätt en hink under vattenlåset som sitter under handfatet/diskbänken, skruva sedan 

försiktigt av bottenkoppen för hand. Vatten och smuts rinner ned i hinken, torka 

koppen ren från avloppsrester och spola ur den med vatten. Spola igenom handfatet 

eller diskbänken med hett vatten som får rinna ner i hinken. Skruva tillbaka bottenkoppen. 

5. Kontakta Sigtunahem för hjälp. 

Rensa toaletten 

För att undvika stopp i toaletten, spola inte ner något annat än toalettpapper 

(tamponger, bindor etc skall inte spolas ned i toaletten då dessa är en 

mycket vanlig orsak till stopp). 

Om du ändå skulle råka ut för stopp i toaletten, gör på följande sätt 

1. Om inte toaletten redan är full med vatten, prova med att hälla en hink 

vatten från så hög höjd du kan ner i skålen, trycket som bildas kan lösa 

en mindre propp. 

2. Ta på dig ett par gummihandskar och känn om det sitter någonting i 

kröken etfer toalettskålen, plastkorgen som håller i och doserar vissa 

rengöringsmedel för toaletter kan lossna och orsaka stopp. 

3. Försök lossa stoppet med en vaskrensare. 

4. Prova med ett rensband om du har tillgång till det. 

5. Ring oss på Sigtunahem, så kommer vi och hjälper dig. 

Rensa golvbrunnen 

Lyft av gallret/silen som täcker golvbrunnen, ta bort hår och annat som 

samlats i brunnen. Om det är nödvändigt kan du lyfta upp vattenlåset för 

rengöring. Borsta rent brunnen spola sedan ur brunnen med varmt vatten 

från handduschen. Sätt tillbaka vattenlås och galler/sil igen. 

Tips 

Rensa regelbundet avlopp från matrester, håravfall etc så minskar risken för 

stopp. 

Spola med hett vatten någon gång då och då, du får då bort de fettavlagringar 

som sätter sig i avloppsröret, risken finns annars att fettlagret växer 

och till slut orsakar ett stopp. 

Varning 

Spola aldrig ned miljöfarliga eller brandfarliga ämnen i avloppet. Använd 

heller aldrig frätande medel som till exempel syror när du skall lösa en 

propp i avloppet. Risken är mycket stor att du skadar dig själv och emaljen/ 

porslinet. Tänk på att porslinet är ömtåligt, det kan lätt spricka om man är 

för hårthänt vid rensning med till exempel en vaskrensare. 

Läckande kran eller rinnande toalett 

Ring eller kontakta oss via e-post om du har en droppande kran eller rinnande 

toalett, så kommer vi och åtgärdar det. 

En enda droppande kran kan släppa ut cirka 15 000 liter vatten på ett år. 

Det motsvarar cirka 120 badkar fyllda med vatten. 

En toalettstol som står och rinner lite grann förbrukar cirka 700 000 liter 

vatten på ett år. Vilket motsvarar cirka 4 200 badkar fyllda med vatten. 


På gång | Sigtunahem 


Vårt färgsortiment av linoleumgolv 

Från den första juni utgår därmed plastmattor ur Sigtunahems sortiment till 

förmån för linoleum. Vi har tagit fram nio färger i vårt basutbud. Övriga färgsättningar 

kan också väljas mot en mindre kostnad. 

Plast mot 

”Sten och betong” ”Trä” ”Trend” 

– tre gråa nyanser 

– tre gulaktiga nyanser – tre nyanser. 

Linoleum 

3146 3048 3139 

3038 3075 3077 

2939 3203 3202 

Första juni åker plastmattorna ur vårt lägenhetsunderhåll och tillvalssortiment 

till förmån för linoleum. Skälen är huvudsakligen miljömässiga. 

Linoleum istället för plast innebär 70 procent lägre utsläpp av koldioxid. 

För ett miljömedvetet bostadsbolag som Sigtunahem går det inte att 

blunda för faktum längre. 

Text: Marina Ekdal, marknadschef | Foto: Arkivbild Forbo 

Ett flertal studier har gjorts av såväl plastsom 

linoleummatta ur miljö- och hälsosynpunkt. 

Och det kan konstateras vissa negativa 

effekter i båda fallen, menar Pernilla 

Larsson, miljösamordnare, Sigtunahem. 

– Studier visar tydligt att barn som växt 

upp i bostäder med plastmattor utvecklar 

allergier i betydligt större utsträckning. 

Det beror på de ftalater (mjukgörare i plaster) 

som frigörs från ytan när plasten blir 

äldre. Ftalater kan exempelvis påverka det 

centrala nervsystemet negativt. 

Dessutom finns ett annat skadligt ämne i 

plastmattor av PVC, nämligen vinylklorid. 

Vilket visat sig vara cancerframkallande. 

Linoleum, latin för linolja, är ett svanenmärkt 

naturmaterial bestående till 30 

procent linolja och kåda, 30 procent trämjöl, 

30 procent kalkmjöl och tio procent 

juteväv och pigment. Även pigmenten, det 

vill säga färgsättningen, är naturprodukter 

från växtriket. 

– Den stora andelen trämjöl gör att materialet 

är att likna vid ett trägolv. Och bör 

därför skötas därefter, säger Krister Nikula, 

distriktschef, Forbo. 

Det är nämligen misskötta linoleumgolv 

som ger upphov till problem. 

Linoleum har funnits ända sedan 1860 

då skotten Fredric Walton tog patent på 

materialet. 

De naturliga tillverkningsprocesserna 

är i princip desamma nu som då, även om 

modern utrustning rationaliserat produktionen 

och förbättrat slutprodukten. 

Basråvarorna hämtas från naturen och 

tillverkningsprocessen tar stor hänsyn till 

energibesparing och miljökontroll. Ett uttjänt 

golv kan förbrännas som biobränsle 

eller deponeras. 

– Linoleum kan liknas vid en pepparkaksdeg 

både till konsistens och färg. Det 

är en av anledningarna till att produkten 

inte kan produceras i olika mönster. Istället 

finns den i drygt 100 färger. Endera som 

rullvara eller kvadratiska plattor. 

Forbo har haft Linoleummattor i sitt 

sortiment i princip sedan begynnelsen 

1896. 

Efterfrågan har varierat under åren men 

Krister Nikula medger att intresset för 

Linoleum ökat markant under senare tid 

som ett resultat av den ökade miljömedvetenheten. 

– När golven ska bytas fungerar de som 

biobränsle och kan ersätta fossila bränslen 

som olja och kol. På så vis utvinns en energimängd 

som faktiskt överstiger tillverkningsenergin. 

Att välja linoleum framför plast innebär 

därmed att man minskar koldioxidutsläppet 

med 70 procent. Om man skulle 

byta ut plastmattor motsvarande hela Sigtunahems 

boyta om 350 000 kvadratmeter 

mot linoleum under ett och samma år, 

skulle man spara 675 ton olja. Det motsvarar 

13 800 tankningar. Eller 236 varv runt 

jorden med bil. 

– Det är dessutom en värdig produkt. En 

linoleummatta blir bara bättre med åren. 

Hårdare och mer slitstark. Men det gäller 

att sköta den rätt. Det vill säga torrmoppa 

alternativt fuktig trasa. Precis som man 

sköter ett trägolv. Och precis som ett trägolv 

kan en linoleummatta slipas och vaxas 

och med det ökar hållbarheten ytterligare. 

LINOLEUMGOLV 

ALLMÄNNA RÅD 

Nytillverkad linoleum kan ibland uppvisa en lätt gultoning på ytan. 

Denna toning försvinner vid en kort tids exponering i dagsljus och 

materialet återfår då sin originalfärg. 

YTBEHANDLING 

Linoleum förses vid tillverkningen med ett akrylatbaserat grundskydd 

av ytan. Detta är avsett som bas för de olika skötselmetoder som 

förekommer. 

I bostadsmiljö har grundskyddet lång varaktighet, om daglig rengöring 

sker med så torra städmetoder som möjligt. Grundskyddet kan 

vid behov förbättras med golvvårdsvax eller om hög glans önskas 

med något av marknadens polishpreparat avsett för linoleum. Före ny 

behandling skall golvet rengöras väl och sköljas med rent vatten för 

bästa slutresultat. 

Ytor med högt slitage till exempel framför diskbänk kan punktförbättras 

med samma vax eller polish som tidigare använts. 

STÄDNING 

Använd i första hand torra rengöringsmetoder (dammsugning, sopning, 

moppning). Gör till daglig rutin att avlägsna synlig smuts. Vid ev 

fukttorkning används vatten tillsatt med ett neutralt rengöringsmedel 

(pH 6–8, typ handdiskmedel). 

Använd inte hett vatten, starkt alkaliska rengöringsmedel eller starka 

lösningsmedel. 

Fakta: GBR:s sköselråd – Golvbranschens Riksorganisation. 

FLÄCKBORTTAGNING 

Avlägsna fläckar innan de hunnit torka in och skölj alltid med rent vatten 

efter fläckborttagning. Linoleum skadas av mycket och hett vatten, 

starka lösningsmedel som till exempel aceton, thinner och trikloretylen, 

starka alkaliska (pH över 9 i brukslösning) rengöringsmedel, lack och 

fernissa, starka syror. 

FLÄCKNYCKEL LINOLEUMGOLV 

Choklad, fett, frukt, glass, grädde, 

juice, vatten, kaffe, läsk, saft, te, vin, 

ägg, öl 

Asfalt, gummi, olja, skokräm, sot, 

färgkritor, läppstift, tusch 

Stearin och tuggummi 

Blod 

Exkrementer, kräkningar, rost, urin 

Cigarettglöd 

Neutralt rengöringsmedel 

utspätt i ljummet vatten 

Tvättnafta, lacknafta 

Skrapa försiktigt efter att det 

torkat ordentligt 

Kallt vatten 

12-procentig ättiksprit 

Slipas bort med fin skurnylon 

alt stål- eller tvålull. 

Glansen på slipat ställe 

kan återställas genom att 

polera med några droppar 

golvpolish. 



Sigtunahems 

lokaluthyrning 

Det vore en överdrift att påstå att 

den kommersiella lokaluthyrningen 

utgör en betydande andel av 

Sigtunahems verksamhet. Sigtunahem 

varken äger eller förvaltar 

stora köpcentra. Men sammantaget 

utgör intäkterna en inte alltför 

blygsam summa. 

Text: Marina Ekdal, marknadschef | 

Foto: Jeanette Sundin, fotograf 

En stor del av lokalintäkterna kommer 

från kommunens så kallade äldreboenden. 

I stort sett samtliga äldre-, omsorgs- och 

gruppboenden i kommunen ägs och förvaltas 

av Sigtunahem, bland annat Hemskogen, 

Märsta sjukhem och Arhem. Därtill 

kommer kommersiella lokaler samt det som 

är att hänföra till större eller mindre förråd 

runt om i Sigtunahems bostadsbestånd. 

– Totalt tror jag att vi tecknat ungefär 

500 lokalavtal till dags dato, berättar Hans 

Edesäter, projektledare på underhållsavdelningen 

och ansvarig för lokaluthyrningen 

inom Sigtunahem. 

När det gäller kommunens äldreboenden 

och omsorgsbostäder blockuthyrs de, med 

vilket menas att Sigtunahem hyr ut allt i 

”klump” till kommunen som i sin tur hyr ut 

respektive lägenhet till brukaren. Sigtunahems 

åtagande därutöver är att underhålla 

och reparera fastigheten. 

Betydligt mer komplicerat är hyresförfarandet 

i samband med uthyrning av kommersiella 

lokaler. 

– När det gäller lokaler till skillnad 

från bostäder, är alla hyresföshållanden 

inledningsvis oreglerade. Det betyder att 

jämfört med ett vanligt lägenhetskontrakt, 

är allt förhandlingsbart. Därmed är varje 

lokalhyreskontrakt unikt. 

Med det menas att varken hyran, hyrestiden 

eller uppsägningstiden är fastställd. 

Det fastställs i själva överenskommelsen. 

– Hyran som sätts i samband med ett 

lokalhyreskontrakt är mer eller mindre 

marknadsanpassad. Det betyder att man 

i själva verket tar hänsyn till hyresnivån 

på liknande objekt med samma förutsättningar 

i närområdet. Såsom läge, skick, 

utrustning, hyrestid och underhåll. 

Hyrorna på Sigtunahems kommersiella 

lokaler i de centrala delarna av Märsta 

varierar mellan 1 000 kronor och 1 500 

kronor per kvadratmeter och år. Den stora 

skillnaden beror till stor del på att vissa lokalytor 

finns i fastigheter som är nybyggda. 

– Vanligaste lokalhyreskontraktet är 

treårsavtal med indexklausul och nio månaders 

uppsägning. Hänsyn tas därmed till 

den allmänna prisutvecklingen. Undantaget 

är lokaler som blockuthyrs till kommunen, 

där exempelvis de nya omsorgsbostäderna 

i Brännbo löper på 15 år. 

De största kommersiella lokalerna inom 

Sigtunahems bestånd är fastigheterna med 

adress Stationsgatan 3 och 6 i Märsta. 

Bland lokalhyresgästerna finns Swedbank, 

Nyckellås AB, Synsam, Blomsterhandeln, 

puben Corner, Corners krog och Systrarnas 

bullbod. 

I Sigtuna äger och förvaltar Sigtunahem 

fastigheten Kyrkolunden längs stora gatan, 

med lokalhyresgäster som Ica och Pressbyrån. 

I övrigt är det ett antal spridda kontors- 

och affärslokaler över hela beståndet 

samt diverse förråd. 

Just för tillfället har vi lediga förråd 

om fem till 25 kvadratmeter i Norrbackaområdet 

och 

längs Sleipnergatan 

i Valsta, 

från 250 kronor 

i månaden. 

För mer information, 

kontakta: 

Hans Edesäter 

08-591 796 38 

Lediga lokaler 

Butiks-/kontorslokal 

Dalgatan 

Yta: 63 kvm 

Adress: Dalgatan 10C i Märsta 

Beskrivning: Enklare kontor eller butik i 

markplan som är mycket centralt beläget nära 

Märsta station, med trinettkök och toalett. 

Parkering: P-plats finns att hyra 

Närservice: Livsmedelsbutik, restauranger, bank 

och annan närservice finns i kvarteret. 

Kommunikationer: Avstånd till Märsta pendeltågsstation 

cirka 300 meter. 

Tillträde: Enligt överenskommelse 

Kontorslokal Diagonalen 

Yta: 54 kvm 

Adress: Diagonalen 1A i Märsta 

Beskrivning: Enklare kontor i Källarvåning med 

två rum som är mycket centralt beläget nära 

Märsta station, med trinettkök och toalett. 

Parkering: P-plats finns att hyra 

Närservice: Livsmedelsbutik, restauranger, bank 

och annan närservice finns i kvarteret. 

Kommunikationer: Märsta pendeltågsstation 

finns cirka 75 meter bort, tvärs över gatan. 

Tillträde: Enligt överenskommelse 

För mer information kontakta Hans Edesäter 08- 

591 796 38 eller se www.sigtunahem.se/lokaler. 

Information öppettider 

Kristihimmelfärd 

Onsdag 16 maj 9–12 

Torsdag 17 maj 

Stängt 

Fredag 18 maj 

Stängt 

Nationaldagen 

Tisdag 5 juni 9–12 

Onsdag 6 juni 

Stängt 

Midsommar 

Torsdag 21 juni 9-12 

Fredag 22 juni 

Stängt 

Under perioden maj–augusti 

stänger Sigtunahem kl. 14 på fredagar. 

Tycker du att dina glödlampor 

går sönder ovanligt ofta 

Om du upplever att dina glödlampor ofta går 

sönder så kan felet bero på hur många volt lamporna 

är på. Från elleverantören är det uppmätt 

237 volt på många områden. 

Köp därför inte glödlampor som det bara står 

230 volt på, utan köp i stället 235/240 volts 

lampor eller allra helst lågenergilampor så håller 

de längre. 

Sigtunahems pensionärsförening 

bjuder in till rundtur i våra bostadsområden 

med Anders Johansson. 

Se utvecklingen i din kommun och bostadsområde med Anders 

Johansson samt ordförande i Bygg- och trafiknämnden Göran 

Hammarsjö. Busstur i Valsta, Märsta, Sigtuna och Rosersberg. 

Datum: 30 maj kl. 13–16. Samling kl.13 vid Sigtunahems 

huvudkontor, Stationsgatan 6 i Märsta. 

Anmälan sker med talongen senast den 20 maj. 

Begränsat antal platser. 

Namn:...................................................................................................................... 

Gatuadress:.............................................................................................................. 

Postnummer:........................................................................................................... 

Telefonnummer:...................................................................................................... 

Aktiviteten är för våra pensionärer inom Sigtunahem. 


Så här gör man 

vid våra grillar 

Det är av största vikt att man inte använder ved när 

man grillar. Det du ska använda får endast vara grillkol 

eller grillbriketter. 

Ved bildar för stor rök, som stör andra. Flammeld 

ger också gnistbildning som är farligt i närheten av 

våra hus. 

Kom också ihåg att det inte är tillåtet att grilla på 

balkongerna. 

Klipp här 

 




Sommar 2007 

Steningebadet 

Öppettider vecka 24–33 

Foto: Jeanette Sundin 

Kiosken 

Lördag–söndag kl. 10–18 

Välkommen till Valstadagen 

För åttonde året i rad anordnar vi Valstadagen – i år är det lördag 9 juni 

som gäller. 

Mellan klockan 12 och 21 kommer det att vara liv och rörelse vid Vattentornet 

i Valsta och parken runt omkring och vi rekommenderar ett besök 

för dig och din familj. 

Mellan klockan 12 och 18 bjuder vi på en marknadsdag med underhållning 

av många olika slag från scenen. Bland marknadsstånden hittar du 

information och försäljning av lokala föreningar och privatpersoner. 

Kaffe med våffla, stekt strömming och en mängd internationell mat 

finns att köpa för en billig peng. 

För barnen finns flera aktiviteter så som ansiktsmålning, 

ponnyridning, hoppborg och 

bungee trampolin med mera. 

Ett flertal ”prova på”-aktiviteter kommer du 

också att hitta – judo, bågskytte och fågelholksbygge 

är några exempel. 

Simhallen är öppen med spinning, vattenjympa och märkestagning. 

Norrvatten finns på plats för visning av vattentornet. 

Mellan klockan 18 och 21 avslutar vi Valstadagen med Allsång under 

Vattentornet i samarbete med föreningen Musik för alla och ABF. För den 

som önskar finns naturligtvis möjlighet att bjuda upp till dans. 

För musik och underhållning har vi anlitat Märsta Dragspelsgille samt 

Ove Engström & Ulla Roxby med dotter Beatrice. 

Matförsäljning av något slag kommer att finnas även under kvällen men 

du kan naturligtvis också ta med egen picnickorg. Vi ser då till att ha 

tända grillar till hands för den som så önskar. 

Konferencier: Johan Röör. 

Invigningstalare: Anette Sand vd Sigtunahem 

Boka 9 juni för ett besök på Valstadagen! 

Margareta Karlsson 

Ordförande Valsta/Steninge stadsdelsförening 

och Valstaoptimisterna 

Deltagare: AB Sigtunahem • Sigtuna kommun • Sigtuna kommun • Märsta Simsällskap • PRO Märsta • Valsta Tandläkarklinik • Närpolisen • Märsta Judoklubb • Kvinnojouren • 

Sigtuna kulturförening • Husby-Ärlinghundra hembygdsförening • Medlemsrådet Coop Extra • Syrianska kvinnoföreningen • Bengalisk förening • Bygg Ettan • Pakistanska föreningen 

• Saltomondale • SUS-hörsel • Hyresgästföreningen • Företag • ABF Norra StorStockholm • Korpen Riksidrförb • Svenska kyrkan i Valsta • Danslyckan • Valsta Sim o Sporthall • Hjärt 

o Lungföreningen i Sigtuna • LO-sektionen i Sigtuna • Solidarisk och Kulturförening El Salvador i Stockholms län • Sigtuna kommunFixarjouren • Valstabiblioteke • Föreningen Musik för 

Alla • Ansiktsmålning • Vina Valsta • Turkiska Muslimska föreningen • Sigtuna Spelmän • Yvonne Oscarsson • Kerstin Oscarsson • Annika Ekblom • Carina Gustafsson • Rahat Fürst • 

Zibunnisa Shah • Berit Brådd • Barbro Boholm • Arian Asinger • Lisa Merisalo • Bertil Wigstrand • Ingemar o Laila Adén • Anja Braf • Viola Sandelius • Madelene Berglin • Christina 

Mansén • Birgitta Öström 

Fritidsgårdsverksamhet 

Måndag–torsdag kl. 14.30–21.30 

Fredag kl. 14.30–23.30 

Lördag kl. 15.30–23.30 

Söndag 

Stängt 

Ungdomens hus 

Måndag–torsdag kl. 17.30–21.30 

Fredag–lördag kl. 17.30–23.30 

Kl. 16.30–17.30 är det lunchstängt på fritidsgårdsverksamheten. 

V30 och 31 är fritidsgårdsverksamheten stängd. 

Fritidsgårdsverksamheten är för åldrarna från 10 år (skolår 4) till 19 år. 

Vad vill du göra i sommar Kontakta fritidsledarna på telefonnummer 

08-591 262 98 (Paviljongen) eller 08-591 149 56 (Ungdomens hus) 

Arrangör: Kultur och Fritid, Sigtunahem 

CMYK 

Är det något du vill 

berätta för oss 

Tveka inte att höra av dig till 

oss om du funderar på något 

som gäller ditt boende. 

Du kan höra av dig om både 

ris och ros så tar vi upp frågan 

här i Glimten. Ta chansen och 

tyck till! 

”Vi” kan inte bli bättre om du 

inte berättar vad du tänker på! 

Skriv till: 

Glimten ”Tyck till” 

Box 509 

195 25 Märsta 



Pryltorget | Sigtunahem 

VD har ordet | Sigtunahem 

Säljes 

Damcykel 

Röd damcykel 5-växlad. 

Pris: 400 kr 

Spinnrock 

Från slutet av 1800-talet. 

Pris: 300 kr 

Tel. 08-591 173 93 

Lena Helgemar 

Tvärflöjt 

Yamaha + många noter FL 21S. 

Pris: 1 500 kr 

Läderridstövlar 

Petrie stl. 38 smala skaft. 

Pris: 900 kr 

Shortchaps 

Pris: 250 kr 

Jofahjälm 

Pris: 50 kr 

Tel. 08-592 520 45 

Inga Gabrielsson 

TV Panasonic 

TV 28 tum Panasonic 

Pris: 200 kr 

Video 

Video Panasonic 

Pris: 100 kr 

Tjejkläder 

Fina tjejkläder fr 10–12 år billigt. 

LP-skivor 

LP-skivor från 70-talet 

Videoband 

Pris: 20 kr/st 

Tel. 08-591 175 79 efter kl. 20. 

Ingela Söderström 

LP- och EP-skivor 

Grammofonskivor LP och EP, 60-, 

70- och 80-tal. Klassiskt, jazz och 

folkmusik 

Tel. 08-592 556 91 

Lilian Heie 

Skrivbord 

Gammalt skrivbord i ek 


Skänk 

Gammaldags skänk. 

Pris: 1700 kr 

Vagga 

Pris. 200 kr 

Datorbord 

Datorbord Mikael från IKEA 

Pris: 300 kr 

Säng 

Dubbelsäng i furu, med nya 

madrasser 


Byrå 

Liten byrå (5 lådor) 

Pris: 200 kr 

Tel: 08-59113867 

Anne Hristofilopoulos. 

Har du något du vill sälja, byta, köpa eller behöver du 

dagmatte åt din hund. Då kan du annonsera gratis i 

Glimten. Enda kravet är att du är boende inom Sigtunahem 

och att försäljningsvärdet inte överstiger 7 000 

kronor. Ange namn och telefon och/eller e-post samt det 

du vill ha med i annonsen. 

Nästa nummer av Glimten kommer i början av maj. 

Vi vill ha din annons senast den 11 juni till adressen: 

Glimten ”Annons”, Box 509, 195 25 Märsta eller e-post 

katarina.karlsson@sigtunahem.se. Du får gärna bifoga 

bild på det du ska sälja. Observera att vi publicerar 

bilder i mån av plats. 

Sommardäck 

Sommardäck på fälg, 4 st Saab 

900, 185/65, R15. 


Tel. 0736-55 00 49 

Susanne Fogelberg 

Bortskänkes 

Piano 

Äldre piano bortskänkes. 

Pris: Egen hämtning. 

Tel.: 08-591 152 25 eller 

08-591 145 68 

Annika 

Vinnare av 

DVD-filmer i 

Miljötävlingen 

Vinnare av dvd-filmer 

i Miljötävlingen är: 

Tom Runnerström 

Leif Olsson 

Pirjo Tissari 

Gullbritt Ekberg 

Barbro Brännlund 

Filmerna skickas per post. 

Rätta svaren är: 

Vad heter FNs klimatpanel 

Svar: IPCC 

Vilket land vill förbjuda 

glödlampor 

Svar: Australien 

Vad kan som enskild 

person göra för att spara 

på miljön 

Svar: Återvinna mer 

Ny Miljötävlingsomgång 

sid 25. 

Vinn Pär Holmgrens 

bok om 

väder. 

Vackra rabatter vid Dalgatan i Märsta. 

På gång i hemmet 

Vinn ”3” trisslotter! 

Sid ......... Sid ......... Sid ......... Sid ......... Sid ......... 

Namn:...................................................................................................................... 

Gatuadress:.............................................................................................................. 

Postnummer:........................................................................................................... 

Känner du igen bilderna 

Du hittar dem här i Glimten. 

Var med och tävla om 3 trisslotter. 5 har möjligheten att vinna 

3 trisslotter var. Fyll i sidnumren under bilderna och skicka 

in talongen till Glimten, AB Sigtunahem, Box 509, 

195 25 Märsta och märk kuvertet med ”Hitta bilden”. 

Vi vill ha ditt svar senast den 11 juni. 

De lyckliga vinnarna av tre trisslotter är: 

Anna Persson, Märsta 

Maria Paredes de Velez, Märsta 

Karin Nilsson, Märsta, 

Nellie Boman, Märsta, 

Monica Larsson, Märsta 

Vinsten skickas till er per post inom kort. 

Klipp här 

 

Text: Anette Sand, vd | Foto: Katarina Karlsson, informatör och Jeanette Sundin, fotograf 

Nu är det äntligen vår igen och vi kan börja 

lätta lite på jackor och halsdukar. Vi kan 

flytta ut på balkonger och uteplatser och 

vistas mer på våra gemensamma gårdar. 

Det är ljuvligt! När jag började på Sigtunahem 

för ett år sedan blev jag omedelbart 

imponerad av alla hyresgäster som har så 

mycket blommor och annat fint på sina 

balkonger och uteplatser. Att bjuda sina 

grannar och andra som går förbi på en härlig 

skönhetsupplevelse är verkligen ett bra 

sätt att bidra till allas trivsel. 

Jag hoppas att ni denna sommar kommer 

att märka av att våra markvärdar är placerade 

på respektive område. Våra markvärdar, 

tillsammans med säsongsanställda och 

sommarjobbare, kommer att göra allt för 

att våra gårdar skall vara vackra, rena och 

snygga i år också. 

Två av våra duktiga områdeschefer har 

sagt upp sig för att gå vidare i sina karriärer 

på andra företag. Det är områdeschefen för 

Tingvalla, Carina Söderberg och områdeschefen 

för Sigtuna, Mikael Bernmark. Det 

betyder att vi har satt i gång med rekryteringen 

av två nya områdeschefer. Rekryteringarna 

kommer att vara klara före sommaren. 

Det är alltid tråkigt när bra medarbetare 

slutar men det skapar naturligtvis 

också nya möjligheter. Vi hoppas och tror 

att de två nya områdescheferna kommer 

att tillföra nya kunskaper och nya idéer i 

Tingvalla och Sigtuna. Framåt hösten ser 

vi säkert spår av det på olika sätt. 

Sigtunahem bygger vidare runt om 

i kommunen. Första maj släppte vi de 

nyproducerade lägenheterna på Vikingavägen. 

Det är ett väldigt stort intresse för 

dem och redan första dagen var det flera 

som bestämde sig för att skriva kontrakt för 

en ny fräsch lägenhet. Inflyttning kommer 

att ske första oktober, första november och 

första december. 

Glöm inte att du alltid kan se aktuella 

nyheter på vår hemsida www.sigtunahem.s 


FÅ TID ÖVER TILL ANNAT 

Sigtunahem – det bekymmersfria boendet 

Vit 


52 | Glimten | nr 2 | 2007 

www.sigtunahem.se

Glimten 2007 nr 2.pdf - Sigtunahem

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Glimten 2007 nr 2.pdf - Sigtunahem

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?